Protokoll
1993/94:12
Justerades protokollet för den 15 oktober.
Muntliga frågor
till regeringen
Talmannen anmälde att Sören Norrby (fp) skulle tjänstgöra som ersättare
för socialminister Bengt Westerberg (fp), varigenom motsvarande uppdrag
för Carl B Hamilton upphört.
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1993/94:25 till finansutskottet
Anf. 1 TALMANNEN:
Det blir nu tid för muntliga frågor till regeringen. Vi hälsar statsminister
Carl Bildt, miljöminister Olof Johansson, jordbruksminister Karl Erik Ols-
son, statsrådet Alf Svensson och statsrådet Bo Lundgren välkomna.
Statsministern besvarar övergripande allmänpolitiska frågor. Frågorna till
övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom regeringen.
Stödet till Sydafrika
Anf. 2 HANS GÖRAN FRANCK (s):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om stödet till Syd-
afrika.
Vi närmar oss nu alltmer den dag då det sydafrikanska folket skall gå till
val. Jag skulle vilja fråga statsministern varför regeringen ännu inte har tagit
1 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 12
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
ställning till det fortsatta stödet till ANC. Jag tycker att det är angeläget att
det förslag som SIDA har lagt fram i den här saken snarast blir behandlat av
regeringen och att det blir ett positivt ställningstagande till förslaget.
Anf. 3 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag tackar Hans Göran Franck för frågan. Som Hans Göran
Franck känner till är denna fråga föremål för diskussion. Det är diskussioner
som förs både med företrädare för ANC och med företrädare för oppositio-
nen här i riksdagen. Vi är angelägna om en bred parlamentarisk förankring.
Sverige har som bekant under mycket lång tid stött arbetet för en övergång
till demokrati och frihet för alla, för lika rättigheter i Sydafrika. Vi ser nu
att detta blir möjligt med den övergångsregering som inom kort kommer att
installeras, i och med valen till den konstituerande församlingen. Därmed
övergår Sydafrika till att bli en demokrati bland andra demokratier. Svenskt
stöd kan då gälla demokratin och utvecklingen av detta land, men självfallet
inte enstaka politiska partier, vilket det vara månde.
Här måste alltså ske en förändring av stödet. Det är tidpunkten och for-
merna för detta som vi nu diskuterar. Att förändringen måste ske och att vi
inte kan ge stöd till politiska partier är något vi har diskuterat med ANC
sedan lång tid tillbaka. Det är i dessa delar inte kontroversiellt.
Anf. 4 HANS GÖRAN FRANCK (s):
Fru talman! Jag skulle verkligen vilja veta när regeringen kommer att fatta
ett beslut och om regeringen anser att det finns något hinder för att ge stöd
åt den allmänna demokratiska verksamhet som ANC bedriver i Sydafrika.
Den är mycket viktig för att säkra demokratin.
Anf. 5 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Vi är självfallet beredda att ge stöd till allmän demokratisk
verksamhet samt till ekonomisk och social utveckling i Sydafrika även sedan
Sydafrika har blivit en demokrati, Hans Göran Franck. Det tycker jag när-
mast är en självklarhet. Däremot kan inte detta stöd vara exklusivt för en
politisk gruppering eller ett politiskt parti, utan stödet måste rimligen få en
bredare inriktning.
På frågan om när vi är beredda att fatta beslut vill jag svara att vi är be-
redda att fatta beslut nu. Men, som jag sade, vi eftersträvar en bred enighet
kring de här känsliga avvägningarna. Det är därför vi har en diskussion inom
ramen för Utrikesnämnden och även med företrädare för oppositionen. Den
dialogen är ännu inte avslutad.
Skriften Förnyelsen av Sverige
Anf. 6 JAN BERGQVIST (s):
Fru talman! Regeringen har gett ut en officiell redovisning av vad som
skett under dess två första riksdagsår. Förnyelsen av Sverige hette den bo-
ken. Tyvärr är den fylld av grova sakfel och vilseledande information.
Jag tvingas konstatera att det avsnitt som är mest bemängt med felaktighe-
ter och vilseledande skrivningar är det avsnitt som statsministern egenhän-
digt har undertecknat. Jag vill därför fråga Carl Bildt: Vad tänker regeringen
göra för att dementera och rätta till dessa felaktigheter?
Anf. 7 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag har noterat att Jan Bergqvist i den offentliga debatten har
försökt att dra i gång en stor debatt om detta. Man kan ha delade meningar
om vad som är felaktighet eller inte. Vi har litet olika värderingar av rege-
ringens insatser och av värdet av den inriktning som regeringen har gett poli-
tiken.
Om Jan Bergqvist anser att de av honom påstådda felaktigheterna är av
grov natur är jag självfallet beredd att åtgärda dem genom att så snart som
möjligt ge ut en helt ny upplaga av denna skrift.
Anf. 8 JAN BERGQVIST (s):
Fru talman! Den här skriften har också spritts till skolor, tidningsredaktio-
ner och allmänheten. Alla har inte kunnat ta del av den tidningskri tik som
förekommit. Det finns konkreta sakfel i Carl Bildts avsnitt när det gäller fö-
retagskonkurser och BNP-utveckling. Det går att visa på punkt efter punkt
att det är felaktigheter som bör rättas till.
Anledningen till att jag är upprörd över hur man missbrukar statens infor-
mation är att detta inte är något enstaka exempel. Nu har det kommit en ny
skrift som heter Att renovera en förfallen kriminalpolitik. Att kalla detta för
en valbroschyr vore fel mot valbroschyrerna. Men det är ett oerhört miss-
bruk av statens objektiva information som sker. Här finns också grova fel,
som behöver rättas till. Vad tänker statsministern göra för att få ordning på
detta?
Anf. 9 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag tror att jag svarade på frågan första gången.
Självfallet finns det i en skrift som sådan siffror som kan diskuteras, t.ex.
om konkursutvecklingen. Det är alldeles självklart att de siffrorna också blir
något föråldrade med tiden. Utvecklingen medför att gamla siffror blir
gamla. I det här fallet kan man ha delade värderingar om hur de ser ut.
Jag är, som jag sade till Jan Bergqvist, beredd att medverka till att en ny
upplaga ges ut, och att den sprids till samma kretsar som har fått den tidigare
upplagan. Det tycker jag ingår i den naturliga informationsskyldighet som
en regering har om inriktningen av sin politik. Jan Bergqvists önskemål är
noterat, och det kommer att verkställas.
Beskattningen av aktier och pensionssparande
Anf. 10 CARL FREDRIK GRAF (m):
Fru talman! Jag har en fråga till skatteministern med anledning av det för-
slag som har lagts fram beträffande förändringen av aktiebeskattningen.
Förslaget innebär att skillnaden mellan direktägda aktier och aktier i fonder
och pensionsförsäkringar blir ganska liten.
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
|
Prot. 1993/94:12 21 oktober 1993 |
Jag undrar vilken skatteministerns bedömning är. Priset för att spara i pen- |
terns kommentar?
|
Muntliga frågor |
Anf. 11 Statsrådet BO LUNDGREN (m): Fru talman! Förslaget om förändringar vad gäller ägarbeskattningen i bo- Det är klart att vi inte avstår från att lägga fram förslag som förbättrar Kämkraftsavgiften Anf. 12 ROLAND LÉBEN (kds): Fru talman! Jag har en fråga till miljöministern som rör den s.k. finansie- Sedan lagen trädde i kraft 1982 har avgiften på kärnkraftsproducerad el SKI kommer även i år att föreslå en höjning, denna gång en större höjning Anf. 13 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c): Fru talman! Den här frågan är inte färdigberedd. Framställningen från |
4
har gjorts. Jag har ingen anledning att motsäga de uppgifter som nu nämn-
des.
Så här har vi hanterat frågan. Det är viktigt att det blir ett direkt avgö-
rande den här gången, eftersom vi nu kommer att ha underlag från såväl
myndigheten som den utredning vi har tillsatt om finansieringsförhållandena
i stort för kärnkraftens avveckling och för avfallshantering.
Renslakteriema
Anf. 14 STINA ELIASSON (c):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga om renslakterierna till jordbruksminis-
tern. Tidigare har samerna, genom den anordning man har haft, skött ren-
slakten på ett alldeles utomordentligt sätt. Veterinärbesiktningen har varit
utomordentlig och noggrann. Nu har det kommit en ny bestämmelse, som
gör möjligheten att slakta renar både dyrare och krångligare. Varför gör man
så?
Anf. 15 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):
Fru talman! Att vi höjer standarden på renslakterierna beror framför allt
på att vi närmar oss EG och att vi skall ha möjlighet att i framtiden exportera
renköttet. Det är ganska angeläget att detta exklusiva kött kan finnas med
på en marknad där det kan köpas till rätt pris och inte, som fallet är i dag,
så att säga kan ätas upp till alltför låga priser på en lokal marknad. Jag tror
därför att det är bra att vi höjer kravnivån. Det finns också ett stöd från sam-
hället för att bygga upp slakterierna. Om det skulle vara onödigt krångligt
är jag beredd att undersöka saken. Jag tycker inte att man skall göra saker
krångligare än de behöver vara.
Utvisningen av ryska judar
Anf. 16 GEORG ANDERSSON (s):
Fru talman! Jag läste i gårdagens Dagen att statsrådet Alf Svensson rik-
tade kritik mot Utlänningsnämndens beslut att utvisa ryska judar. Om jag
förstod artikeln rätt riktade Svensson kritik i egenskap av minister ansvarig
för mänskliga rättigheter.
Min fråga är: Avser statsrådet Alf Svensson vidta några åtgärder i rege-
ringen med anledning av utvisning av ryska judar?
Anf. 17 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):
Fru talman! Det som Georg Andersson sade är helt rätt. Jag fick frågan
av en redaktör på tidningen Dagen om vad jag ansåg om det faktum att ryska
judar utvisas från Sverige, medan man i en lång rad andra länder, jag tror i
samtliga övriga länder, låter de ryska judarna stanna kvar. Man anser nämli-
gen att det för närvarande finns latenta oroligheter i Ryssland, och det är
svårt att överblicka framtiden där. Jag sade till reportern att det här natur-
ligtvis egentligen inte är min fråga, eftersom den ligger under minister Frig-
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
1* Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 12
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
gebos domvärjo. Min personliga uppfattning menar jag att jag har rätt att
ge till känna. Jag hade helst sett att man hade dröjt med utvisningen av den
lilla grupp det handlar om.
Jag menar att det skulle te sig mycket svårt för oss om någonting inom den
närmaste tiden inträffar i det forna Sovjetunionen som innebär att antisemi-
tismen blommar upp än mer än på det sätt vi för närvarande ser den existera.
Det är självklart att jag för resonemang med mina kolleger i den här frågan.
Anf. 18 GEORG ANDERSSON (s):
Fru talman! Nu är det i och för sig den konstitutionella aspekten som jag
i första hand är ute efter. Eftersom Alf Svensson är ansvarig för frågor om
mänskliga rättigheter och riktar kritik mot de myndigheter som har att hand-
lägga dessa frågor, utgår man ifrån att det är regeringens avsikt att göra för-
ändringar i politiken. Men om jag förstod svaret här rätt, är det inte rege-
ringens avsikt att vidta några åtgärder. Är det rätt uppfattat?
Anf. 19 Statsrådet ALF SVENSSON (kds):
Fru talman! Det här är inget regeringsärende, som Georg Andersson väl
vet. Men det vore förfärligt om jag som ansvarig minister för frågor om
mänskliga fri- och rättigheter inte skulle våga uttrycka en personlig uppfatt-
ning i ärendet.
Försäljningen av statlig egendom
Anf. 20 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd):
Fru talman! Jag har en fråga till statsministern. Av finansministern fick vi
i går veta att statsskulden icke skall betalas tillbaka. Det vore ganska dumt.
Vore det inte ganska bra att betala av statsskulden med de pengar som vi får
in när vi säljer ut statlig egendom?
Anf. 21 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! När vi vidtar försäljning av statlig egendom har det varit en
diskussion om vad pengarna skall användas till. Där kan man säga att det
har funnits två skolor i den offentliga debatten: den ena har varit att vi i stort
sett skall använda pengarna till investeringar i infrastruktur, vägar och järn-
vägar, den andra att vi skall använda dem för att klara av statsskulden. Att
klara av statsskulden i det läge som vi nu befinner oss i innebär inte direkt
att betala av den, dess värre. Jag skulle önska att så var fallet.
Vi är nu inne i ett skede där vi minskar underskottet i statsbudgeten för
att dämpa ökningstakten i den totala statliga skuldbelastningen.
Det är självklart att de åtgärder som vi vidtar för att privatisera och sälja
ut i första hand är motiverade av att vi vill att de företag som är aktuella skall
fungera bättre på marknaden, i andra hand av att de medel som vi får till
vårt förfogande kan användas dels till infrastrukturinvesteringar, dels också
till att mildra den oroväckande utveckling som vi har av statsskulden.
Tjänstebilsbeskattningen
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Anf. 22 LENNART FREMLING (fp):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till skatteministern angående
tjänstebilsbeskattningen. Har regeringen helt givit upp försöken att skapa
en rimlig modell, som innebär att marginalkostnaden för den enskilde rese-
nären inte blir noll? Ur miljösynpunkt är det här ett bekymmer, eftersom
biltrafiken stimuleras på bekostnad av andra trafikslag.
Kommer regeringen alltså att göra något för att den inom trafikpolitiken
accepterade marginalkostnadsprincipen skall tillämpas?
Anf. 23 Statsrådet BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Regeringen kommer, vilket framgår av det förslag som har
lämnats till lagrådsremiss, att studera möjligheterna att göra ytterligare sa-
ker inom ramen för ett oförändrat uttag för skatten och med hänsyn tagen
till att inte i alltför stor omfattning skapa administrativa svårigheter för dem
som skall lämna uppgifter och för dem som skall kontrollera.
Det finns problem i dagens tjänstebilsbeskattning. Den innebär i realite-
ten att om man har en tjänstebil skall man köra litet i tjänsten och mycket
privat. Omvänt: Man är mindre intresserad av tjänstebil, som ofta i sig är
miljovänligare än många privatbilar, nyare och bättre ur miljösynpunkt. Om
man kör mycket i tjänsten och litet privat, får man en väldigt hög beskatt-
ning. Därför har vi föreslagit en del jämkningar som underlättar för den som
har en tjänstebil i ordets egentliga bemärkelse.
Årets nobelpristagare i ekonomi
Anf. 24 WIDAR ANDERSSON (s):
Fru talman! Statsminister Bildt höll den 13 oktober ett stort ideologiskt
anförande inför Föreningen Svensk handel. Rubriken var Det liberala sy-
stemskiftet. Det systemskiftet kan vi återkomma till i en interpellationsde-
batt senare.
Min fråga nu gäller statsministerns kommentar kring nobelpristagaren
professor Norths budskap. Statsministern väljer tyvärr att läsa nobelprista-
garen som en viss berömd underjording sägs läsa Bibeln.
Kärnan i Norths budskap är ju - om jag starkt sammanfattar hans bok
Västerlandets uppgång - att kapitalismen behöver två saker, inte bara en.
Den behöver kapitalister som är beredda att investera och som ser vinstmöj-
ligheter. Inget att säga om det. Men kapitalismen behöver också motstånd,
lagar och regleringar, dvs. med andra ord en stark stat, en stat som beställer,
som sätter ramar, som är principiell, som är någorlunda förutsägbar och som
garanterar en stark infrastruktur för alla medborgare, alla landsdelar, alla
företag. Det är alltså detta som är kärnan i budskapet.
Min fråga är då: Varför väljer statsministern att glömma bort Norths bud-
skap om den starka staten och bara rikta in sig på marknad, äganderätt och
näringsfrihet?
Muntliga frågor
till regeringen
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
Anf. 25 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag tackar Widar Andersson för frågan och jag hoppas att vi
får möjlighet att återkomma i den form som gör det möjligt att diskutera den
något vidare - Widar Andersson har framställt en interpellation till mig om
detta.
Jag vill i allt väsentligt instämma i den beskrivning som Widar Andersson
ger. Den fanns också med i mitt anförande, har jag för mig. Douglas Norths
teser är värda att uppmärksamma. Han säger att den ekonomiska utveck-
lingen i västerlandet blev möjlig när man fick instutioner som garanterade
äganderätten. Då blev det möjligt för människor, familjer och företag att
agera på ett sätt som gjorde att det gick bra för dem och också för samhället.
Det är självklart att dessa institutioner till stor del garanterades av staten,
den starka, men begränsade, liberala staten.
Äganderätten är icke möjlig utan en lagstiftning, och denna lagstiftning är
inte möjlig utan en stat, framför allt den typ av demokratisk rättsstat som
jag förordar. Detta är viktigt och ett ideologiskt stöd för de principer som
jag ofta företräder i mina olika anföranden. Utan en stat som är stark, men
begränsad, som garanterar äganderätt och rättvisa kommer vi aldrig att få
ekonomisk och social utveckling i de länder som nu befinner sig på marschen
från ett system, där staten tidigare bestämde allt och där avskaffandet av
ägandet var upphöjt till ideologisk princip.
Anf. 26 WIDAR ANDERSSON (s):
Fru talman! Staten skall förvisso vara stark, men jag finner det oroväck-
ande att statsministern så starkt betonar marknaden. I sitt anförande talade
statsministern triumferande om de kilometerlånga kiosker som finns i
Moskva. Det stora problemet där är ju det totala förfallet i staten. Dessa
kiosker av spirande kapitalism, vad betyder de när staten förfaller?
Anf. 27 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Det är en fråga som många ställer sig. Nu har vi kommit ut
på de djupa ideologiska vattnen. I alla dessa samhällen där staten skulle
sköta allting avskaffade man rätten till ägande och marknadsekonomin. Man
styrde och reglerade alla människors liv. Men vi kunde se hur allting förföll.
Det var inte bara staten som förföll i det f.d. Sovjetunionen - allt förföll. I
många fall befinner sig nu samhällena materiellt och moraliskt i ett utomor-
dentligt eländigt tillstånd.
Det som Douglas North lär oss är att förutsättningen för att dessa samhäl-
len skall kunna häva sig upp ur sin materiella och moraliska misär är att en
stat etablerar institutioner och regler för individerna. Och bland den allra
viktigaste av dessa regler är rätten till privat ägande. Utan rätt till privat
ägande finns inga möjligheter till handel, och utan handel finns inga möjlig-
heter till välfärdsutveckling.
Banktillsynen
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Anf. 28 BENGT DALSTRÖM (nyd):
Fru talman! För ett år sedan, hösten 1992, tillsattes en särskild kommitté
under ledning av Jan Wallander. Denna kommitté skulle analysera orsa-
kerna till bankkrisen, tillsynen och hur regelverket för bankerna hade funge-
rat respektive inte fungerat.
Enligt kommittédirektiven skulle kommittén avlägga sin rapport 1994,
men dessförinnan skulle den i delrapporter redovisa resultatet av arbetet. Vi
har ännu inte sett till några delrapporter. Kan statsrådet Lundgren kommen-
tera situationen, och när kan vi förvänta oss ett utkast till delrapport?
Anf. 29 Statsrådet BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Såvitt jag förstår kommer en delrapport att lämnas redan un-
der denna höst. Men jag vet inte den exakta tidsplanen. Jan Wallanders ut-
redning syftar just till att ge ett bredare och djupare underlag för att man
skall kunna bedöma vad som egentligen inträffade. Särskild vikt skall läggas
vid hur tillsynen fungerade under den andra hälften av 80-talet, då de ekono-
miska problem som vi i dag upplever i stor utsträckning grundlädes. Annars
vet vi ganska väl hur krisen uppstod. Det var bristen på tillräckligt stark eko-
nomisk politik när den nödvändiga avregleringen av kreditmarknaden ge-
nomfördes och de höga marginalskatterna som bidrog till spekulationseko-
nomin, som vi lider av, inte bara när det gäller bankerna utan också när det
gäller hela ekonomin. Just detta kommer naturligtvis med större tyngd att
kunna redovisas av Jan Wallander, med den tidsplan som är fastlagd.
Öresundsbron
Anf. 30 NILS T SVENSSON (s):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om Öresundsbron.
Det har på senare tid kommit olika besked från olika ministrar om när rege-
ringen är redo att besluta i frågan. Vi är nu många som är otåliga och väntar
på beslutet, så att bron kan börja byggas - jag förutsätter att statsministern
har kvar sin uppfattning om att det behövs en bro.
Anf. 31 Statsminister CARL BILDT (m):
Fru talman! Jag tror inte att det har kommit olika besked när det gäller
tidpunkten för regeringens prövning. Men det har kommit litet olika be-
sked -vilket jag beklagar, men som jag inte har möjlighet att påverka - om
tidpunkten när Vattendomstolen skall avge sitt yttrande. Jag tror att det är
Vattendomstolen som är den sista remissinstans som skall inkomma med ett
yttrande. Vattendomstolen har en mycket specifik roll, eftersom den har att
pröva enligt vattenlagen. Enligt de besked som jag och - som jag har kon-
trollerat - miljöministern har fått kommer Vattendomstolen med sitt ytt-
rande den 15 november. Det ger möjlighet för regeringen att göra sin pröv-
ning, och den skall regeringen göra inom den tidsplan som vi här i kammaren
tidigare har talat om, inom den tidsplan som finns i avtalet med Danmark
Muntliga frågor
till regeringen
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
10
och inom den tidsplan som man har kommit överens med den danska rege-
ringen om. Här föreligger inga oklarheter.
Fastighetsbeskattningen
Anf. 32 KARIN STARRIN (c):
Fru talman! Jag har en fråga till skatteministern. Under 1994 kommer en
allmän fastighetstaxering att genomföras för hyreshus. De prowärderingar
som nu har genomförts visar att fastighetsskatterna kommer att höjas kraf-
tigt. Skall man ta ut de höjda fastighetsskatterna på höjda hyror, kommer
det att bli jobbigt för många hyresgäster. Min fråga är då: Är skatteministern
beredd att begränsa dessa effekter?
Anf. 33 Statsrådet BO LUNDGREN (m):
Fru talman! Vi är medvetna om vad fastighetstaxeringen nästa år i stort
kommer att leda till. Vi håller därför på att skaffa oss en detaljerad bild av
hur detta kommer att slå i olika regioner, för olika årgångar och vilka de
totala skattemässiga effekterna blir. En del av årgångarna är faktiskt befri-
ade från fastighetsskatt eller betalar halv fastighetsskatt.
Självfallet ingår i denna bedömning också frågan om vi skall vidta några
särskilda åtgärder. Om så behövs, kommer vi att redovisa sådana för riksda-
gen i rimlig tid.
Skogsavverkningen på Njakafjäll
Anf. 34 INGE CARLSSON (s):
Fru talman! Jag vill rikta min fråga till miljöministern. Ungdomens miljö-
riksdag hölls i Stockholm, samtidigt som man böljade att avverka urskogen
i Njakafjäll. Området har av ett internationellt nätverk utsetts som ett av tio
världsunika skogsområden som man vill bevara till eftervärlden.
Det är inte underligt att de här ungdomarna blir upprörda. Dessutom av-
verkas skogen med hjälp av AMS-pengar. Därtill kommer att regeringen
förra veckan presenterade en strategi för att bevara den biologiska mångfal-
den. I våras antogs också en ny skogsvårdslagstiftning, där miljömål och pro-
duktionsmål skulle jämställas. Det är vackra ord, Olof Johansson, men det
skapar inte ett hållbart Sverige, där ursprungliga områden med en mångfald
av växter och djur bevaras. Det börjar bli dags för regeringen att leva upp
till allt tjusigt tal om miljövård och bevarandearbete. Vad tänker miljöminis-
tern och regeringen göra för att rädda urskogen på Njakafjäll?
Anf. 35 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):
Fru talman! Som frågeställaren vet har inte regeringen något direktkom-
mando över utvecklingen i ett sådant här ärende. Det måste man i så fall
skapa sig, vilket tar tid.
Bakgrunden till att denna fråga inte har varit ett regeringsärende - låt mig
säga detta med tydlighet så att inga missförstånd uppstår - är att Naturvårds-
verket har gjort en prioritering som innebär att man delar in bevarandevärda
områden i olika klasser. I det här fallet har man t.ex. prioriterat Blaikfjället
framför Njakafjäll, vilket är Naturvårdsverkets uppgift inom ramen för de
anslag som riksdag och regering ställer till förfogande. Man har dessutom
sagt att man inte har råd att bevara båda. Jag har för det första bett mina
medarbetare att ta kontakt med Naturvårdsverket för att utan några pekpin-
nar - det vore ministerstyre - efterhöra grundvalen för deras ställningsta-
gande, och för det andra skall de efterhöra möjligheten till omprioritering
mellan i första hand Blaikfjället, som skulle kosta en del att lösa in, och i
andra hand Njakafjäll. Något ytterligare har regeringen hittills inte kunnat
göra.
Roma sockerbruk
Anf. 36 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Fru talman! Jag har en fråga till jordbruksministern. Det gäller Roma
sockerbruk på Gotland.
Vi har ju en ekologisk livsmedelsdag här i riksdagen i dag. Där togs denna
fråga upp. Det produceras inget socker i Sverige eller Europa som är ekolo-
giskt odlat. Jag tycker att det skulle vara en otroligt bra affärsidé. Vi vet nu
att det är ett danskt företag som äger Roma sockerbruk.
Min fråga till jordbruksministern är: Kan jordbruksministern tänka sig att
tillsätta en arbetsgrupp som tar kontakt med det danska företaget för att för-
söka marknadsföra denna utmärkta idé, att på Gotland skapa Europas enda
ekologiska sockerbruk?
Anf. 37 Jordbruksminister KARL ERIK OLSSON (c):
Fru talman! Vi har ganska goda kontakter med Danisco, dvs. ägaren till
Svenska sockerbolaget som äger Roma sockerbruk. Ett första önskemål är
att detta sockerbruk skall kunna drivas ytterligare något år efter 1995. Detta
har man från ägarens sida sagt ja till. Emellertid är sockerbruket väldigt litet
jämfört med dagens normalstorlek. Men det är i alla fall angeläget att sträva
efter att behålla sockerbetsodlingen på Gotland.
När det gäller frågan om ekologiskt socker är detta snarast en marknads-
fråga. Om det finns en efterfrågan på detta socker, skulle man säkert kunna
tänka sig att producera detta. Det finns i dagsläget en begränsad efterfrågan,
men den kräver troligen inte ett helt sockerbruk. Hur det kommer att se ut
i framtiden vågar jag för närvarande inte ha någon uppfattning om.
Anf. 38 TALMANNEN:
Frågestunden är härmed avslutad. Vi tackar statsministern, miljöminis-
tern, jordbruksministern och statsråden Alf Svensson och Bo Lundgren.
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Muntliga frågor
till regeringen
11
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Information från
regeringen
12
Anf. 39 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):
Fru talman! De nya förutsättningar som förändringar i vår omvärld skapar
är en utmaning för det nordiska samarbetet.
Utvecklingen i Europa, särskilt den europeiska integrationsprocessen, var
utgångspunkten för det initiativ till att reformera det nordiska samarbetet
som statsministrarna tog vid sitt möte i Mariehamn i november 1991. Syftet
med detta reformarbete är att finna former för ett stärkt och vitaliserat sam-
arbete inom en europeisk ram.
Samarbetet stärks på områden som är av genuint gemensamt intresse. Vi-
dare utvidgas det politiska samarbetet om europeiska och regionala samar-
betsfrågor för att underlätta ländernas deltagande i EES- och EG-samarbe-
tet.
Regeringssamarbetet i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor utvecklas,
bl.a. genom tätare möten mellan utrikesministrarna. En debatt i utrikes- och
säkerhetspolitiska frågor är ett nytt inslag i Nordiska rådets höstsessioner.
Det innebär att den svenska utrikesministern vid den förestående sessionen
i Mariehamn i november kommer att lämna en utrikes- och säkerhetspolitisk
redogörelse.
EES-avtalet innehåller en nordisk klausul som säger att avtalet inte inne-
bär något hinder för det nordiska samarbetet, så länge det inte försvagar till-
lämpningen av EES-avtalet. De nordiska statsministrarna har uttalat att ett
förhandlingsmål i nu pågående förhandlingar om utvidgning av EG:s med-
lemskrets är en liknande nordisk klausul i EG-fördraget.
Många av de nuvarande avtalen mellan de nordiska länderna innebär att
större åtaganden görs gentemot nordiska stater än gentemot EES-länderna,
exempelvis arbetsmarknads- och trygghetsöverenskommelserna. Genom
den nordiska klausulen i EES-avtalet och den eftersträvade klausulen i för-
draget om EG-medlemskap skapar vi möjligheter till fortsatt nordiskt sam-
arbete inom en vidare europeisk ram.
Det nordiska samarbetet skall enligt de nya riktlinjerna koncentreras till
de genuint gemensamma nordiska frågorna. De nordiska resurserna är be-
gränsade. Vi skall därför inte belasta det nordiska samarbetet med sådant
som kan skötas bättre i andra politiska sammahang. När vi tar initiativ till
nya nordiska samarbetsprojekt bör vi ordentligt pröva om de verkligen mest
är lämpade för nordiskt samarbete eller snarare hör hemma på det nationella
planet eller i något annat internationellt organ.
För att anpassa samarbetsorganisationen till de nya målsättningarna kon-
centreras resurserna inom Nordiska ministerrådet till sju prioriterade sats-
ningsområden: kultur, forskning och utbildning, miljö, medborgarnas rättig-
heter, ekonomi, fiske och juridiska frågor.
Särskild vikt läggs vid en väsentlig satsning på kultur-, utbildnings- och
forskningsområdena. Även samarbetet på miljöområdet och samarbetet
med Baltikum ges fortsatt hög prioritet.
De nordiska miljöministrarna har tagit upp en diskussion om en nordisk
strategi på miljöområdet. En viktig punkt i strategin bör vara gemensamma
nordiska miljöskatter och -avgifter. Genom samordnade insatser kan vi nå
större genomslagskraft.
Förnyelsearbetet har även inriktats på att rationalisera Nordiska minister-
rådets organisation. Antalet ämbetsmannakommittéer har därför begrän-
sats, och ministerrådets sekretariat har omorganiserats, och kostnaderna för
det har minskats.
En översyn har också gjorts av regelverken för det nordiska samarbetet.
Regeringen föreläde riksdagen tidigare i år förslag om ändring i den nordiska
samarbetsöverenskommelsen, Helsingforsavtalet. De nya bestämmelserna i
avtalet träder efter godkännandeproceduren i de nordiska länderna i kraft
senare i höst.
Betydande omprioriteringar föreslås inom den gällande budgetramen på
650 miljoner danska kronor i det budgetförslag som Nordiska ministerrådet
lagt fram inför Nordiska rådets session i november.
Ministerrådets budgetplanering utgår från att budgeten skall vara realt
sett oförändrad. I det budgetförslag som samarbetsministrarna i augusti
överlämnade till Nordiska rådet ökas anslagen till kultur- och utbildnings-
området med 60 miljoner danska kronor. Detta finansieras genom bespa-
ringar på de flesta andra områden.
Ökningen, som främst tillförs det allmänkulturella området, medger nya
insatser bl.a. för språksamarbetet och det folkliga kultursamarbetet. Vidare
planeras ett särskilt insatsprogram för barn och ungdom.
För att bl.a. tillmötesgå sådana synpunkter som under budgetarbetets
gång framförts från Nordiska rådets organ har samarbetsministrarna även
beslutat att disponera det överskott i verksamheten på drygt 31 miljoner
danska kronor som uppkom år 1992. Det är ett tillägg till vad som ryms inom
den ordinarie budgetramen. Ministerrådet är inställt på att anslå överskottet
till bl.a. Baltikumsamarbete, Nordiska industrifonden, arbetsmarknads- och
arbetsmiljösamarbete samt regionalpolitiskt samarbete.
Som jag nämnde är budgetförslaget nu överlämnat till Nordiska rådet för
behandling och ställningstagande vid sessionen i november.
Därefter är det ministerrådets uppgift att fastställa den slutliga budgeten.
Med det ökade budgetinflytande som nu Nordiska rådet fått genom änd-
ringen i Helsingforsavtalet krävs det synnerliga skäl för att ministerrådet
skall avvika från vad rådet föreslår.
Sverige har under innevarande verksamhetsår, fram till Nordiska rådets
session i Stockholm i mars 1994, ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.
Därmed har vi ett huvudansvar för att genomföra förnyelsen av det nordiska
samarbetet och driva verksamheten i övrigt framåt.
En av de viktigaste uppgifterna under ordförandeperioden är att hålla
nära kontakt med de övriga nordiska länder, Finland och Norge, som för-
handlar om medlemskap i EG. I det syftet hade statsministrarna och de för
EG-förhandlingarna ansvariga ministrarna ett gemensamt möte i juli i år. I
det löpande arbetet har det varit en lång rad möten, bl.a. på expertnivå om
olika frågor.
Sysselsättning och ekonomisk tillväxt har hög prioritet. En gemensam nor-
disk plattform utarbetades som bidrag till det europeiska tillväxtinitiativet
inför det gemensamma mötet med EG:s och EFTA:s ekonomi- och finans-
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Information från
regeringen
13
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Information från
regeringen
14
ministrar i april 1993. Vidare diskussioner kommer att föras vid ett möte
mellan de nordiska statsministrarna och finansministrarna i november.
En annan fråga som prioriterats är att utreda förutsättningarna för ett nor-
diskt TV-samarbete via satellit. Uppdrag har givits till cheferna för de natio-
nella TV-företagen att komma med förslag.
För en vecka sedan presenterade de nordiska TV-företagen, med undan-
tag av Danmarks Radio, ett förslag om att vid sidan av de existerande mark-
sända kanalerna gå ut i en gemensam satellitsänd TV-kanal över Norden.
Statsministrarna kommer att diskutera saken vid sitt möte i november.
Även vid sidan av övervägandena om en nordisk TV-kanal bör det nor-
diska samarbetet på TV-området kunna stärkas. Det gäller bl.a. möjlighe-
terna till grannlandstittande och spridning av filmer som produceras via den
nordiska film- och TV-fonden.
Möjligheten att avlägsna kvarstående hinder för personers resor, uppehåll
och arbete över gränserna i de nordiska länderna utreds för närvarande. Mi-
nisterrådet har för denna uppgift engagerat förre industriministern Nils G.
Äsling.
Låt mig slutligen nämna att arbetet med en gemensam nordisk marknad
för högre utbildning och forskning fortskrider. Utbildningsministrarna fat-
tade ett principbeslut i juni, och ambitionen är att ett avtal skall vara klart i
november. Det innebär att studenter från och med höstterminen 1994 skall
kunna välja mellan universitet och högskolor i hela Norden på samma vill-
kor. När det kommer till högre utbildning och forskning skall våra länder
således bli en gemensam marknad. Tack, herr talman!
Anf. 40 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! Jag vill tacka nordiska samordningsministern för informatio-
nen. Som vi nu har fått höra har vi i Norden kommit längre utan någon som
helst överstatlighet än vad EG har gjort i många samordningsfrågor när det
gäller utbyte, gemensam arbetsmarknad osv.
Jag skulle vilja ställa en fråga i ett ämne som rör det nordiska samarbetet.
Det gäller en naturgasledning. Norge måste göra en ny naturgasledning, an-
tingen till kontinenten eller tvärs över Sverige så att Finland skulle kunna
fylla på sin naturgas från två håll; de får naturgas österifrån, men skulle be-
höva fylla på även från väster. Det finns ett intresse även från de baltiska
länderna att kunna koppla på en naturgasledning.
Många av kärnkraftsaggregaten står nu stilla. I stället för att satsa miljar-
der på dem och för att kunna avstå från kärnkraften, oljan och kolet förmo-
dar jag att - utöver de förnybara energikällorna - naturgas är en nödvändig
övergångslösning. Rörsystemet kan ju sedan också användas för gas som är
producerad på förnybart sätt.
Min fråga är: Vill nordiska samordnings- och miljöministern arbeta för att
Norge får betala och dra en ledning genom Sverige? Jag tycker att det borde
vara ett självklart nordiskt samarbetsprojekt.
Anf. 41 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):
Herr talman! Det är riktigt att frågan har en viss aktualitet. Genom det
beslut som den finska riksdagen fattade för inte så länge sedan med röstsiff-
rorna 107-90, om att avvisa byggandet av en femte reaktor, skapades natur-
ligtvis en ny situation. Finland behöver ett ytterligare tillskott av energi. Som
Birgitta Hambraeus nämnde har Norge avsättningsmöjligheter av naturgas
och står inför ett val i den frågan.
Nästa fråga är då naturligtvis om det finns fler intressenter, Sverige t.ex
eller de baltiska staterna. När det gäller de baltiska staterna har de tre presi-
denterna kommit överens om att aktivera sig gemensamt i förhållande till de
nordiska länderna. Man har bl.a. tillskrivit den svenske statsministern i frå-
gan. Det finns ett intresse hos de baltiska staterna att frigöra sig från den
energistruktur som man är bunden till från den gamla sovjetiska tiden.
Som nordisk samarbetsminister anser jag självfallet att Sverige inte får
vara något hinder på vägen i det nordiska samarbetet. Samtidigt har vi i Sve-
rige en energisituation som innebär stora överskott, utom i krissituationer
när sju kärnkraftsreaktorer ställs av. Det skulle inte kunna ske utan inverkan
på den svenska energiförsörjningen om vi hade en bristsituation; men vi har
en överskottssituation.
Sverige har då att bedöma frågan ur nordisk samarbetssynpunkt. Det är
den ena delen av det hela. Det är inte rimligt att Sverige är ett hinder på
vägen för ett vidare samarbete, som innefattar Norge, Sverige och Finland
samt de tre baltiska staterna. Jag härvid upprepade tillfällen tagit upp frågan
i miljöministerkretsen. Vi har gjort ett gemensamt uttalande, i samband med
ett möte i september, med inriktningen att vi bör aktivera oss på det här om-
rådet.
Nu återstår naturligtvis att göra en del av de inhemska bedömningarna.
Där finns en del problem. Det finns ingen motpart, dvs. en köpare, som har
visat tydligt intresse. Det är på den punkten det brister.
Det som är intressant är en sträckning av en ledning som inte motverkar
en satsning på bioenergi, och som kan medverka till att försörja vissa delar
av landet som tidigare visat intresse för naturgas, exempelvis Stockholmsre-
gionen, Mälardalen och eventuellt Gävleområdet.
Anf. 42 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! Om jag är rätt underrättad skulle Norge stå för alla kostna-
derna för att dra ledningen till Gävle och över mitt eget län, som har tung
industri - där man nu arbetar med kol och olja - som skulle kunna ha viss
avsättning av naturgas. Finland skulle betala ledningen under sjön.
Stockholm Energi, som miljöministern nämnde, gick för några månader
sedan ut med en stor affischkampanj där man sade att naturgasen kommer.
Där finns alldeles uppenbart ett intresse för att köpa. Med tanke på att vår
kärnkraftspark nu åldras står vi inför valet om vi skall tillåta statliga Vatten-
fall att investera miljarder i denna teknik, eller om vi skall utnyttja möjlighe-
ten att snabbt bli av med all kärnkraft och gå in för en betydligt bättre över-
gångslösning till det hela kretsloppssamhället.
Anf. 43 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):
Herr talman! Det är kanske viktigt att säga att detta inte är någon totallös-
ning. Men om Sverige skulle introducera naturgas i ökad utsträckning inne-
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Information från
regeringen
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Information från
regeringen
bär det naturligtvis att man får fler ben att stå på i det svenska energiförsörj-
ningssystemet. Det gör det mindre sårbart.
Det rör sig om i storleksordningen 1,5 gigakubikmeter. Det är alltså inte
några stora mängder, utan drygt något tiotal terawattimmar, dvs. motsva-
rande drygt två reaktorer. Egentligen skall man inte ställa dessa båda före-
teelser mot varandra. Det viktiga är vilken vilja som finns att ställa upp med
investeringskapital för att dra en ledning över svenskt territorium. Något of-
ficiellt erbjudande att finansiera detta finns inte. Det är naturligtvis en avgö-
rande fråga. Dessutom måste det finnas en avsättning som är tillräckligt stor
för att ledningen skall löna sig på sikt. Det är det som vi i det nordiska minis-
terrådet vill ha klarhet i. Därför har jag svarat relativt positivt och sagt att
man naturligtvis bör undersöka dessa möjligheter och diskutera frågan så att
man kommer till ett ställningstagande.
Anf. 44 NILS T SVENSSON (s):
Herr talman! Jag vill gärna instämma i den nordiske samarbetsministerns
uttalande om det nordiska samarbetets betydelse och betydelsen av att vi
kan utveckla det nordiska samarbetet i ljuset av dels den utveckling som nu
sker i Europa, dels de nordiska ländernas intresse av att komma närmare
EG.
Ministern talade om de begränsade resurser som finns och om den pröv-
ning av olika insatser som man vill göra. Han sade att man har bestämt sig för
att prioritera sju områden. Jag har ingen invändning att göra mot ett sådant
resonemang.
Min fråga syftade närmast till att vinna klarhet om anslaget. Ministern sä-
ger att det skall vara realt oförändrade anslag, en realt oförändrad budget.
Det betyder, såvitt jag förstår, att det när vi i nästa års budget skall hantera
anslaget till det nordiska samarbetet inte blir fråga om några nedskärningar.
Min fråga blir då: Är detta korrekt uppfattat?
Anf. 45 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):
Herr talman! Ja, det är korrekt uppfattat. Jag har inte föreslagit några
nedskärningar i det här anslaget. Däremot är det klart att det kommer att
bli förändringar i siffrorna. Det måste nämligen ske en uppräkning mot pen-
ningvärdet.
Sedan finns det en fråga till, och där vet vi inte exakt hur det blir förrän
vid en senare tidpunkt när man avstämmer detta anslag. Frågan är: Hur
mycket har den svenska kronan på grund av deprecieringen försvagats i för-
hållande till den danska kronan? Det är bara att räkna ut det. Det som jag
nu har sagt är bara ett förtydligande av mitt svar. Realt oförändrade anslag
har man alltså bestämt.
Anf. 46 NILS T SVENSSON (s):
Herr talman! Det är ett bra besked. Det pågår ju nu i alla sammanhang
en diskussion om anslagen för olika ändamål nästa år. Beskedet här är alltså
bra.
Men såvitt jag förstår har det funnits åtminstone tankar på att även på
16
detta område göra nedskärningar i fråga om anslagen. Nu har vi dock fått
bekräftat att så inte blir fallet.
Anf. 47 Miljöminister OLOF JOHANSSON (c):
Herr talman! Det kan förekomma missförstånd i den här diskussionen.
Därför är det viktigt att nämna att det har ställts mycket hårda rationalise-
ringskrav på den administrativa delen av det nordiska samarbetet. Det rör
sig om 20 % beträffande rationaliseringskraven t.ex. vid Ministerrådets sek-
retariat i Köpenhamn. Det kan vara sådana uppgifter som har förekommit i
debatten.
Det handlar alltså, som jag nämnde i mitt huvudanförande, om en omför-
delning för att höja nivån beträffande kultur, utbildning och forskning. Då
måste nästan alla andra sektorer spara. Miljön däremot har varit ett fredat
område som skall vara realt oförändrat.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1993/94:60 Godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Ryss-
land om ömsesidigt bistånd i tullfrågor
1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbe-
stämmande i arbetslivet
Motionerna
med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen ef-
ter budgetåret 1993/94
1993/94:Jol av Margareta Winberg m.fl. (s)
1993/94:Jo2 av Rose-Marie Frebran och Ulf Björklund (kds)
1993/94:Jo3 av Harry Staaf och Kenneth Lantz (kds)
1993/94:Jo4 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
1993/94:Jo5 av Christer Windén m.fl. (nyd)
med anledning av prop. 1993/94:4 Familjerådgivning
1993/94: So7 av Åke Carnerö (kds)
1993/94:So8 av Aiwa Wennerlund (kds)
1993/94:So9 av Lena Öhrsvik (s)
1993/94:SolO av Eva Zetterberg m.fl. (v)
1993/94:Soll av Sylvia Lindgren m.fl. (s)
1993/94:Sol2 av Rune Backlund (c)
1993/94:Sol3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)
med anledning av prop. 1993/94:5 Kommunala bostadstillägg till folkpension
år 1994
1993/94:Sfl av Berith Eriksson m.fl. (v)
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Information från
regeringen
17
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
18
med anledning av prop. 1993/94:8 Höjd garanterad ränta 1994-1996 för hus
med statliga bostadssubventioner enligt äldre bestämmelser
1993/94:Bol av Ivar Franzén (c)
1993/94:Bo2 av Jan Andersson (s)
1993/94:Bo3 av Oskar Lindkvist m.fl. (s)
1993/94:Bo4 av Lars Werner m.fl. (v)
med anledning av prop. 1993/94:11 Utvidgad lagreglering på barnomsorgs-
området, m.m.
1993/94:Sol4 av Bo Holmberg m.fl. (s)
1993/94:Sol5 av Eva Zetterberg m.fl. (v)
1993/94:Sol6 av lan Wachtmeister m.fl. (nyd)
1993/94:Sol7 av Roland Larsson (c)
med anledning av prop. 1993/94:14 Fortsatt giltighet av 1952 års lag
1993/94:Jul av Berith Eriksson m.fl. (v)
1993/94:Ju2 av Hans Göran Franck (s)
med anledning av prop. 1993/94:47 Avskaffande av ekonomiska sanktioner
mot Sydafrika
1993/94:U1 av Simon Liliedahl och Lars Moquist (nyd)
med anledning av förs. 1993/94:RR2 Riksdagens revisorers förslag angående
polisen
1993/94:Ju3 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s)
1993/94:Ju4 av Fanny Rizell (kds)
1993/94:Ju5 av Ingbritt Irhammar och Sven-Olof Petersson (c)
1993/94:Ju6 av Karl Gustaf Sjödin (nyd)
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 20 oktober
1993/94:32 av Sten Andersson i Malmö (m) till kommunikationsministern om
taxinäringen:
Riksdagen har för en tid sedan, med i huvudsak instämmande av företrä-
dare för taxinäringen, beslutat att taxi skall avregleras. Det har nu genom-
förts. Dock, och det vet dess värre många allt för väl, har denna decentralise-
ring medfört stora problem!
Riksdagsledamöter i allmänhet, och ledamöter av riksdagens trafikutskott
i synnerhet, blir ofta ”vittnen” till, via brev, telefonsamtal och egna upplevel-
ser, hur avregleringen missbrukas i framför allt större städer. Att avregle-
ringen av taxi var nödvändig är ej ifrågasatt. Samtidigt är det givetvis så att
seriösa taxiföretag inte skall behöva gå under på grund av att oseriösa intres-
senter genom sitt agerande skapar ett misstroende mot hela branschens
verksamhet bland allmänheten.
Dessutom är det angeläget att de åtgärder som vidtas för att komma till
rätta med avarterna inom taxi inte i onödan drabbar landsbygdstaxi.
Vilka åtgärder kan övervägas för att förhindra och stoppa avarterna som
uppstått till följd av avregleringen av taxinäringen?
Vilka åtgärder är statsrådet beredd medverka till för att oseriös taxiverk-
samhet i storstäderna inte skall drabba landsbygdens taxi och dess förmåga
att upprätthålla en god service?
1993/94:33 av Eva Zetterberg (v) till justitieministern om våld mot homosex-
uella:
Det förekommer ideologiskt grundat våld mot homosexuella. Detta tar sig
uttryck i fördomar och psykisk mobbning, men det handlar också i ökande
utsträckning om gatuvåld och attentat. Enligt Stockholmspolisen är homo-
sexuella män den enskilda grupp som löper störst risk att bli utsatt för gatu-
våld. Bland de attentat som begåtts kan nämnas nazistiskt inspirerade ung-
domars macheteöverfall riktat mot medlemmarna i RFSL:s lokaler i Växjö
och bomben mot RFSL:s lokaler i Stockholm. Till denna kategori hör även
morden på homosexuella män i Göteborg.
Det är samma socialpsykologiska mekanismer som utlöses vid den här ty-
pen av brott som vid våld mot invandrare. Det är mycket ofta personer som
kunnat härledas till nazistiska grupper som begått grova våldsbrott mot in-
vandrare och homosexuella.
Regeringen har meddelat att den kommer med ett lagförslag om att rasis-
tiskt grundat våld skall anses som en försvårande omständighet när straffet
skall utmätas. Detta skulle ge en markering om att planerat, riktat och ideo-
logiskt grundat våld är helt oacceptabelt.
Jag anser att det vore lika rimligt att brott som utförs i hat mot homosexu-
ella tas in som försvårande omständighet i brottsbalken. Kopplingen mellan
rasism och homofobi skulle ligga i linje med brottsbalkens diskriminerings-
förbud och finnas i samma paragraf. Detta är ingen ny tanke, utan det före-
slogs redan i utredningen av de homosexuellas situation (SOU 1984:63). Då
fattades inget beslut, men vid utskottsbehandlingen (betänkande
1986/87:SoU31) av följdpropositionen ansågs det självklart att regeringen
skyndsamt skulle vidta åtgärder för att följa utvecklingen och återkomma
till riksdagen med lagförslag om det mot homosexuella framkom något som
kunde liknas vid hets mot folkgrupp.
Nu framstår det klart att det förekommer hets mot homosexuella. Bl.a.
har nazistiska grupper i Göteborg spridit skrifter med titeln ”Siege - för ökat
våld mot homosexuella”. Det finns alltså tillräcklig anledning för regeringen
att komma med ett lagförslag till riksdagen.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieministern:
1. Vilka åtgärder kommer regeringen vidta för att kartlägga våldet mot
homosexuella?
2. Kommer regeringen i den kommande propositionen, som skall ge högre
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
19
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
20
straffvärde för brott med rasistiska inslag, även inkludera hat mot homosex-
uella?
3. Kommer regeringen ta initiativ till att hetsförbudet i brottsbalken och
tryckfrihetsförordningen utvidgas till att också omfatta hets mot homosexu-
ella enligt riksdagens beslut 1987?
den 21 oktober
1993/94:34 av Margareta Viklund (kds) till socialministern om barnens situa-
tion:
I en nyligen publicerad rapport från Unicef, ”The progress of nations”,
jämförs 127 länder. Enligt rapporten är Sverige ledande bland världens län-
der när det gäller barns överlevnad och utbildning. Likaså framhålls Sverige
som det säkraste landet för barn. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att
Sverige genom ett målmedvetet arbete med att bygga upp en barn- och famil-
jepolitik och ett familjestödssystem, som saknar motstycke i världen, lyckats
förändra ett land som för relativt kort tid sedan var såväl efterblivet som fat-
tigt till att bli ett föredöme för världen i övrigt. I det arbetet har samtliga
politiska partier varit engagerade.
Lågkonjunktur och omstruktureringar i samhället har under de senaste
åren inneburit stor arbetslöshet och neddragningar av service i form av bl.a.
barnomsorg. Barngrupperna per personal har blivit större. Fritidsverksam-
heten har skurits ner. I och med husläkarreformens införande är också barn-
hälsovårdens och mödrahälsovårdens framtid osäker.
Många föräldrar känner i dag stor oro inför framtiden och upplever sig
också vara svikna av samhället. Många barn far illa av lågkonjunkturens
konsekvenser. Många barn och unga har blivit symtombärare av sina föräld-
rars, familjers, problem.
Det har visat sig att den psykiska barna- och ungdomsvården fått en mar-
kant ökad efterfrågan av sina tjänster. Verksamheten har under senaste året
ökat med mer än 30 % i Stockholm och 40 % i Göteborg. Liknande tenden-
ser visar sig också i övriga landet.
Trots många goda föresatser och fin statistik finns många barn i Sverige
som far illa. De utnyttjas sexuellt av närstående vuxna, de lever i själslig och
kroppslig vanvård, de misshandlas dagligen, en del till döds. Olika former
av barnmisshandel kan förekomma samtidigt.
Trots den dolda brottsligheten ökade mellan åren 1987 och 1988 antalet
polisanmälda våldtäkter och grova våldtäkter mot barn under 15 år med
80 %. Offren var både flickor och pojkar. 90-95 % av förövarna var en per-
son som barnet kände väl.
En grupp misshandlade barn som statistikerna inte räknar är de hemlösa
och övergivna barnen i storstäderna. Det är barn, 12-18 år, som oregelbun-
det eller inte alls har kontakt med sin familj eller vårdnadshavare. De deltar
sällan eller endast i vissa fall i skolans undervisning eller har något arbete.
De tillbringar huvuddelen av sin tid på gatan eller i tillfälliga inkvarteringar.
Ju grovmaskigare det sociala nätet blir, desto svårare blir det att fånga upp
barn och unga som far illa.
Under 1980-talet lyftes genom olika vetenskapliga undersökningar den
nygamla kunskapen åter upp i ljuset att en gravid kvinnas alkoholkonsum-
tion kan ge det väntade barnet skador. Olika undersökningar har också visat
att barn till missbrukande föräldrar har svårt att fungera i sociala samman-
hang. De har bl.a. på grund av koncentrationssvårigheter svårt att tillgodo-
göra sig skolundervisning. Många blir också utslagna senare i livet. Samver-
kansprojekt mellan mödra- och barnhälsovård och socialtjänst har visat att
det går att komma åt dessa problem.
De flesta föräldrar har ambitionen att vara goda föräldrar och är det
också. Trots detta har många föräldrar genom brist på socialt nätverk behov
av utbyte av erfarenheter och kunskaper med andra föräldrar. Här fyller för-
äldrautbildningen och den öppna förskolan en stor funktion. Trots att med-
vetenheten om föräldrautbildningens betydelse är stor, minskar antalet för-
äldrar som deltar i utbildningen.
Ett annat orostecken är att amningen på vissa håll där tidig hemgång vid
förlossning tillämpas har minskat.
I vårt land finns många flyktingar från Bosnien-Hercegovina och andra
länder i det forna Jugoslavien. Många av dessa flyktingar har gjort ohyggliga
upplevelser. Vi vet inte hur många av dem som blivit utsatta för systematiska
våldtäkter. De behöver stöd och hjälp.
Barn tillhör en svag grupp i samhället. De har få eller inga möjligheter
att själva hävda sina intressen och att påverka sin situation. De är ofta helt
beroende av närstående vuxna. Barn har trots sin hjälplöshet samma inne-
boende värdighet och värde som övriga medlemmar i samhället och samma
okränkbara rättigheter. Sverige har genom att ställa sig bakom FN:s barn-
konvention också accepterat att för barnen använda det ”yttersta av sina till-
gängliga resurser”, artikel 4.
Jag vill med hänvisning till ovanstående fråga socialministern:
1. Är socialministern beredd att verka för att nedskärningarna av det fa-
miljestöd som bl.a. barnomsorg, mödra- och barnhälsovård, psykisk barna-
och ungdomsvård samt fritidsverksamhet står för stoppas?
2. Är socialministern beredd att verka för att föräldrautbildningen inom
mödra- och barnhälsovården får en renässans och ökad status?
3. På vilket sätt ämnar regeringen visa att Sverige är berett att prioritera
barnen, och med barnkonventionens ordalydelse ge det yttersta av sina re-
surser?
Anmäldes att följande frågor framställts
den 20 oktober
1993/94:78 av Lars-Erik Lövdén (s) till justitieministern om Polisens organi-
sation m.m.:
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
Polisväsendet är för närvarande föremål för en rad utredningar. Länssty-
21
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
relserna genomför en översyn av hur man skall kunna effektivisera Polisens
verksamhet. Riksdagens revisorer har genomfört en granskning och också
lagt förslag till förändringar av verksamheten. Den centrala polisorganisatio-
nen har utretts av Rikspolisstyrelsen. En särskild utredare har på regering-
ens uppdrag lagt förslag om långtgående förändringar av den centrala poli-
sorganisationen, bl.a. innefattande en förändrad ställning för säkerhetspoli-
sen - förändringar som det finns anledning att starkt ifrågasätta.
Det finns i Sverige en långvarig tradition att frågor om polisväsendets or-
ganisation och verksamhet och säkerhetspolisens ställning skall avgöras i
bred politisk enighet. Denna tradition är av stort värde för att medborgarna
skall ha förtroende för dessa viktiga samhällsinstitutioner.
Jag vill ställa följande fråga till justitieministern:
Är regeringen beredd att tillsätta en parlamentarisk beredning med upp-
gift att göra en översyn av polisväsendets organisation och verksamhet?
1993/94:79 av Göthe Knutson (m) till näringsministern om elkraftsförsörj-
ningen:
Nyhetsrapporteringen om sju svenska kärnkraftsaggregat som är under
reparation inger viss oro för risken av brist på elkraft. Det vore angeläget att
svenska folket får en faktaredovisning av både nuläget och situationen på
elenergiområdet på litet längre sikt.
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta i syfte att säkra vårt lands
långsiktiga elkraftsförsöijning?
9 § Kammaren åtskildes kl. 15.24.
Förhandlingarna leddes
av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 5 § anf. 39 (delvis) och
av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LISBET HANSING ENGSTRÖM
/Barbro Nordström
22
1 § Justering av protokoll................................ 1
2 § Anmälan om ny ersättare för statsråd.................... 1
3 § Hänvisning av ärende till utskott ....................... 1
4 § Muntliga frågor till regeringen ......................... 1
Talmannen
Stödet till Sydafrika..................................... 1
Hans Göran Franck (s)
Statsminister Carl Bildt (m)
Skriften Förnyelsen av Sverige............................. 2
Jan Bergqvist (s)
Statsminister Carl Bildt (m)
Beskattningen av aktier och pensionssparande................. 3
Carl Fredrik Graf (m)
Statsrådet-Bo Lundgren (m)
Kämkraftsavgiften ..................................... 4
Roland Lében (kds)
Miljöminister Olof Johansson (c)
Renslakteriema ........................................ 5
Stina Eliasson (c)
Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)
Utvisningen av ryska judar ............................... 5
Georg Andersson (s)
Statsrådet Alf Svensson (kds)
Försäljningen av statlig egendom........................... 6
Dan Eriksson i Stockholm (nyd)
Statsminister Carl Bildt (m)
Tjänstebilsbeskattningen ................................. 7
Lennart Fremling (fp)
Statsrådet Bo Lundgren (m)
Årets nobelpristagare i ekonomi ........................... 1
Widar Andersson (s)
Statsminister Carl Bildt (m)
Banktillsynen ......................................... 9
Bengt Dalström (nyd)
Statsrådet Bo Lundgren (m)
Öresundsbron ......................................... 9
Nils T Svensson (s)
Statsminister Carl Bildt (m)
Fastighetsbeskattningen .................................. 10
Karin Starrin (c)
Statsrådet Bo Lundgren (m)
Prot. 1993/94:12
21 oktober 1993
23
Prot. 1993/94:12 Skogsavverkningen på Njakafjäll .......................... 10
21 oktober 1993 Inge Carlsson (s)
Miljöminister Olof Johansson (c)
Roma sockerbruk ...................................... 11
Birgitta Hambraeus (c)
Jordbruksminister Karl Erik Olsson (c)
5 § Information från regeringen om aktuella nordiska samarbetsfrå-
gor ............................................ 12
Miljöminister Olof Johansson (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Nils T Svensson (s)
6 § Bordläggning ...................................... 17
7 § Anmälan om interpellationer
1993/94:32 av Sten Andersson i Malmö (m) om taxinäringen 18
1993/94:33 av Eva Zetterberg (v) om våld mot homosexuella 19
1993/94:34 av Margareta Viklund (kds) om barnens situation 20
8 § Anmälan om frågor
1993/94:78 av Lars-Erik Lövdén (s) om Polisens organisation
m.m.......................................... 21
1993/94:79 av Göthe Knutson (m) om elkraftsförsöijningen 22
24
gotab 45238, Stockholm 1993