Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1993/94:50

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen

Prop. 1993/94:50

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 oktober 1993


Carl Bildt


Bo Lundgren (Finansdepartementet)


Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås betydande förändringar i beskattningen av ägarkapital i det svenska näringslivet. Beskattningen av aktieutdelning föreslås slopad och reavinstbeskattningen halverad i förhållande till vad som gäller nu. Samtidigt avskaffas bolagens rätt till utdelningsavdrag, Annell-avdraget. Syftet med dessa förslag är att jämställa eget kapital med lånekapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektom.

Lättnaderna i utdelnings- och reavinstbeskattningen föreslås gälla för svenska aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar och värdepap­persfonder samt för optioner och terminer som har sådana värdepapper som underliggande egendom.

Som en följd av dessa förändringar görs även vissa ändringar i beskattningen av investmentbolag och värdepappersfonder. Ändringarna syftar till att anpassa reglerna för dessa s.k. mellanhänder till förslagen om ny ägarbeskattning.

Allemansfondernas skatteprivilegium blir obehövligt och föreslås av­skaffas. För pensionssparande medges ytterligare skattelättnader som en anpassning till förslaget om lindrad beskattning av direktägda aktier.

I fråga om aktiebolagens beskattning sänks skattesatsen samtidigt som skattebasen breddas. Bolagsskattesatsen sänks från 30 % till 28 %. Möjligheten att göra avsättning till surv slopas. Principen för avveckling av gjorda survavsättningar är att hälften av avsättningarna får upplösas utan beskattningseffekter medan återstoden återförs till beskattning under

Riksdagen 1993194. I saml. Nr 50


 


en femårsperiod med början vid 1995 års taxering. Vissa begränsningar    Prop. 1993/94:50 gäller för de fall då avsättningen till surv är större vid 1994 års taxering än vid 1993 års taxering.

En ny allmän reserveringsmöjlighet som kallas periodiseringsfonder införs. Avdrag medges för avsättning till fond med högst 25 % av års­inkomsten. Fonden skall återföras till beskattning senast femte beskatt­ningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. Någon inbetal­ningsskyldighet på räntelöst konto eller annat liknande villkor för avdragsrätten uppställs inte.

Med hänsyn till den möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden som periodiseringsfondema medför föreslås inte några särskilda regler för förlustutjäinning bakåt.

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får skatteregler som är likvärdiga med reglerna för enmansaktiebolag. En huvudpunkt i förslaget är att avkastningen på det kapital som investeras i verksamheten beskattas i inkomstslaget kapital och inte i näringsverksamhet (positiv räntefördelning). En annan är att företagarna, med motsvarande beskatt­ning som i ett enmansaktiebolaig, skall kunna återinvestera vinstmedel i verksamheten (ökning av expansionsmedel). Även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag föreslås få rätt att göra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder.

Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet skall få kvittas mot tjänsteinkomster. Syftet är att stimulera nyföretagande.

För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag föreslås att avskattningen av uppskovsbeloppet — återföring av obeskattade reserver från 1990 års skattereform — görs frivillig även vid 1994 års taxering. Det innebär att skyldigheten att avskatta uppskovsbeloppen uppkommer först i det nya systemet.

Nya spärregler för förlustutjämning framåt i tiden införs.

Definitionen av utländskt bolag ändras. Den s.k. Luxemburgregeln avskaffas.

De särskilda regler som gäller för skadeförsäkringsföretags surv­avsättningar vid 1992 och 1993 års taxeringar förlängs till att gälla även vid 1994 års taxeringar.

Debiterad preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje uppbördsmånad under uppbördsåret.

Utgiftsränta som betalts under beskattningsåret och som belöper på tid längst t.o.m. den 31 januari årel efter beskattningsåret skall i fortsättning­en vara avdragsgill vid taxeringen för beskattningsåret. Vidare görs några justeringar beträffande kontrolluppgiftsskyldigheten.

Äldre regler för räntekompensation återinförs. Avdrag för sådana utgifter medges det beskattningsår då den ränta kompensationen avser förfaller till betalning.

Avdragsrätt för avgifter till Svenska Filminstitutet införs för avgifter och bidrag som lämnas enligt det nya film- och videoavtalet från år 1992. Vidare ändras reglerna för medel som betalas ut från Filminstitutet.

För Stiftelsen Sveriges Nationaldag föreslås inskränkt skattskyldighet.

Företrädaransvaret vid bristande betalning av mervärdeskatt utvidgas till


 


att också omfatta belopp som på grund av felaktiga uppgifter från    Prop. 1993/94:50 företrädaren återbetalas till den skattskyldige och som senare återkrävs av skattemyndigheten.

Vissa förslag gäller ändringar i bestämmelserna om utmätning, fördel­ning av influtet belopp och hantering av småbelopp samt ändringar i bestämmelserna om forum vid verkställighet enligt utsökningsbalken.

De varaktiga budgeteffekterna för förslagen uppgår till -1,2 mdkr vad gäller enskilda näringsidkare, till -1-1,4 mdkr vad gäller juridiska per­soner och till -3,7 mdkr vad gäller lättnader i dubbelbeskattningen. Förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt beräknas ge en varaktig in­komstförstärkning med 0,2 mdkr. Sammantaget medför de föreslagna åt­gärderna ett varaktigt inkomstbortfall på 3,3 mdkr. Detta finansieras med 1,7 mdkr inom ramen för statsbudgeten. Till resterande del finansieras förslagen genom dels en höjning av folkpensionsavgiften, den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten på pensionskostnader med 0,2 procentenheter vilket ger intäkter på ungefär 1,2 mdkr, dels genom att utrikes tjänsteresor jämställs med inrikes resor vad gäller avdrag för ökade levnadskostnader.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.


 


Innehållsförteckning                                        Prop. 1993/94:50

1                    Förslag till riksdagsbilut                                         11

2                    Lagtext                                                         13

 

2.1               Förslag till lag om räntefördelning vid beskattning  13

2.2               Förslag till lag om expansionsmedel                     18

2.3               Förslag till lag om periodiseringsfonder                 22

2.4               Förslag till lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet     24

2.5               Förslag till lag om återföring av skatteutjämnings­reserv     28

2.6               Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)       31

2.7               Förslag till lag om ändring i lagen (1993:938)

om ändring i kommumilskattelagen (1928:370)      49

2.8     Förslag till lag om ändring i lagen  (1947:576) om

statlig inkomstskatt                                         53

2.9     Förslag till lag om ändring i lagen (1993:939) om

ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 82

2.10   Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om

statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst        93

2.11            Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)        96

2.12            Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1661) om

ändring i uppbördslagen (1953:272)                   101

2.13            Förslag till lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272)                   104

2.14            Förslag till lag om ändring i skogskontolagen

(1954:142)                                                   105

2.15            Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 108

2.16            Förslag till lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Film­institutet, m.m.                            110

2.17            Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt    112

2.18            Förslag till lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag 114

2.19            Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 115

2.20            Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69)                                                    117

2.21            Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)     119

2.22            Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto     121


 


2.21            Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om     Prop. 1993/94:50 socialavgifter                                                                      123

2.22            Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken       125

2.23            Förslag till lag om ändring i lagen (1993:893) om

ändring i utsökningsbalken                               127

2.26   Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt                                    128

2.27    Förslag till lag om ändring i lagen (1993:943) om
ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt                                                          129

2.28            Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)       131

2.29            Förslag till lag om ändring i lagen (1993:944) om

ändring i taxeringslagen (1990:324)                   133

2.30            Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter                                            134

2.31            Förslag till lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter                          142

2.32            Förslag till lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv  145

2.33            Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver                                                       146

2.34            Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster       148

2.35            Förslag till lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel                   150

2.36            Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder         152

2.37            Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader             156

2.38    Förslag till lag om ändring i lagen (1993:949) om
ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt

på pensionskostnader                                     157

2.39    Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1485) om
beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst

vid 1994 och 1995 års taxeringar                      158

2.40            Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall             159

2.41            Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om

statligt stöd till banker och andra kreditinstitut   161

2.42            Förslag till lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning            162

2.43            Förslag till lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)       163


 


2.44      Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:847) om  Prop. 1993/94:50

skattelättnader för allernanssparande               164

3        Ärendet och dess beredning                            165

3.1               Utredningar m.m.                                           165

3.2               Lagrådet                                                      167

4        Allmänna synpunkter                                      168

BESKATTNING AV BOLAGSINKOMST                            175

5       Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 175

5.1               Beskattningen av utdelad bolagsinkomst            175

5.2               Beskattningen av kvarhållen bolagsinkomst         182

5.3               Särskilda frågor                                             185

 

5.3.1     Finansiella instniment som omfattas av lättnaderna    185

5.3.2     Ekonomiska föreningar                             190

5.3.3     Investmentbolag och värdepappersfonder   191

5.3.4     Fåmansföretag                                       195

5.3.5     Utskiftning m.m.                                     197

5.3.6     Avdrag vid konkurs                                 199

5.3.7     Aktiebolag med fastighetsinnehav              201

 

5.4               Allemanssparande                                          204

5.5               Avkastningsskatt på pensionssparande              205

6    Bolagsskattesatsen sänks, surven avskaffas och
periodiseringsfonder införs
                               207

BESKATTNING AV ENSKILDA NÄRINGSIDKARE OCH

HANDELSBOLAG                                                      219

7        Enskilda näringsidkare och handelsbolag, m.m.    219

7.1     Enskilda näringsidkare                                    219

7.1.1     Förvärvskällor m.m.                                220

7.1.2     Kapitalavkastning m.m.                            226

7.1.3     Expansionsmedel                                    234

7.1.4     Exempel på skatteberäkning för enskild närings­idkare    239

7.2     Handelsbolag                                                241

7.2.1     Delägarbeskattning eller beskattning hos bolaget      241

7.2.2     Förvärvskällor                                        242

7.2.3     Kapitalavkastning                                   244

7.2.4     Expansionsmedel                                    245

7.2.5     Den skattemässiga inkomstfördelningen      247

7.2.6     Vissa frågor avseende passiva kommanditdelägare    249


 


7.3               Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot   Prop. 1993/94:50 inkomst av tjänst 250

7.4               Beskattning av uppskovsbeloppet                    253

7.5               Dödsbon                                                     254

ÖVRIGA FRÅGOR                                                     255

 

8

Spärregler för förlustutjämning

255

8.1

Utgångspunkterna

255

8.2

Begränsningar efter ägarförändringar

261

 

8.2.1 Spärrsituationema

261

 

8.2.2 Begränsningarna

265

8.3

Övriga spärregler

268

9

Ändringen av definitionen av utländskt bolag

272

10

Statslåneränta

275

11

Förskottsränta

276

12

Räntekompensation

278

13

Avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska

 

Filminstitutet, m.m.                                       280

14                 Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Sveriges Nationaldag       285

15                 Höjd folkpensionsavgift m.m.                           286

16                 Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m.      287

17                Företrädares betalningsansvar för mervärdeskatt i

vissa fall                                                     291

18      Vissa verkställighetsfrågor                              293

18.1   Utmätning, fördelning av influtet belopp och hantering

av småbelopp                                               293

18.2            Forumfrågor                                                 295

18.3            Ikraftträdande                                              297

BUDGETEFFEKTER                                                   298

19      Budgeteffekter                                             298

19.1      Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen          298

19.1.1   Slopad skatt på utdelningsinkomster     298


 


19.2

19.3

19.4

19.5 19.6

19.7 19.8 19.9


19.1.2        Reducerad skatt på reavinster                299

19.1.3        Avveckling av Aimell-avdraget                300

19.1.4        Avskattning av w/nrf/fl//gar«5 300 Beskattning av bolagsinliomster

 

19.2.1       Sänkt bolagsskattesats och avskaffad surv 301

19.2.2       Avveckling av surv och sänkt skatt på kvarvarande uppskovsbelopp       301

19.2.3 Periodiseringsfonder                             302
Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag       303

19.3.1  Räntefördelning, expansionsmedel och
periodiseringsfonder
                             303

19.3.2 Avveckling av surv                               305
Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot
inkomst av tjänst
                                          305
Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt
              306
Återföring av kvarvarande uppskovsbelopp för enskilda
näringsidkare
                                                306
Sammanfattning för reformförslagen
                  306
Reformens finansiering
                                    307
Effekter för skatteförvalmingen
                        308


Prop. 1993/94:50


 


FÖRFATTNINGSKOMMENTARER


309


20      Författningskommentarer                                309

20.1             Lagen om räntefördelning vid beskattning          309

20.2             Lagen om expansionsmedel                             315

20.3             Lagen om periodiseringsfonder                         321

20.4             Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet     323

20.5             Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv   329

20.6             Kommunalskattelagen (1928:370)                     333

20.7             Lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)  340

20.8             Lagen (10947:576) om statlig inkomstskatt        340

20.9             Lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt                                       354

20.10          Lagen om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst                                                       356

20.11          Uppbördslagen (1953:272)                              356

20.12          Lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen (1953:272)         358

20.13          Lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272)                                                  358

20.14          Skogskontolagen (1954:142)                           358

20.15          Lagen (1962:381) om allmän försäkring              359

20.16          Lagen (1963:173) om avdrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.  359

20.17          Lagen (1968:430) om mervärdeskatt                 360


 


20.10         Lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

20.11         Kupongskattelagen (1970:624)

20.12         Skattebrottslagen (1971:69)

20.13         Bokföringslagen (1976:125)

20.22  Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto

20.23         Lagen (1981:691) om socialavgifter

20.24         Utsökningsbalken

20.25         Lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken

20.26         Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

20.27         Lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

20.28         Taxeringslagen (1990:324)

20.29         Lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324)

20.30         Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

20.31         Lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

20.32         Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv

20.33         Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver

20.34         Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förv årsinkomster

20.35         Lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

20.36         Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

20.37         Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

20.38         Lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

20.39         Lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar

20.40         Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall

20.41         Lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

20.42         Lagen om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

20.43         Lagen om upphävande av lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk inter­kontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)

20.44         Lagen om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande


360 360 361 361 361 362 362 363 364

364 364 365

365

367 368 368

368

368 369

370

370

370

370

370

371

371

371


Prop. 1993/94:50


 


Bilagor:

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3


Remissinstanser Lagrådsremissens lagförslag Lagrådets yttrande


372 375 426


 


Bilaga 3:1   Lagen om räntefördelning vid beskattning av fysiska  Prop. 1993/94:50

personer och svenska dödsbon                   436

Bilaga 3:2   Lagen om expansionsmedel                      442

Bilaga 3:3   Lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet        447

Bilaga 3:4   Lagen om periodiseringsfonder                  452

Bilaga 3:5   Lagen om återföring av skatteutjämningsreserv        454

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde              456
den 28 oktober 1993

Förkortningar

ABL          Aktiebolagslagen (1975:1385)

AFL          Lagen (1962:381) om allmän försäkring

BAL          Bankaktiebolagslagen (1987:618)

BFL          Bokföringslagen (1976:125)

EFL          Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

FAL          Lagen (1960:63) om förlustavdrag

FRL          Försäkringsrörelselagen (1982:713)

HBL          Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag

KL           Kommunalskattelagen (1928:370)

LSK          Lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter
RFV
         Riksförsäkringsverket

RINK        Utredningen (Fi 1987:07) om reformerad

inkomstbeskattning
RRV
         Riksrevisionsverket

RSV         Riksskatteverket

SAL          Lagen (1981:691) om socialavgifter

SIL          Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

SLF          Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa

förvärvsinkomster
Surv
         Skatteutjämningsreserv

UBL          Uppbördslagen (1953:272)

URF          Utredningen (Fi 1985:06) om reformerad

företagsbeskattning


10


 


1   Förslag till riksdagsbeslut                  Pop. 1993/94:50

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

     lag om räntefördelning vid beskattning,

     lag om expansionsmedel,

     lag om periodiseringsfonder,

     lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet,

     lag om återföring av skatteutjämningsreserv,

     lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

     lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunal­skattelagen (1928:370),

     lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

     lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

     lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

     lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

     lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

     lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

     lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

     lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

     lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

     lag om ändring i lagen (1968:173) om mervärdeskatt,

     lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxering­en för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

     lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

     lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

     lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

     lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

     lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

     lag om ändring i utsökningsbalken,

     lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i utsökningsbalken,

     lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

     lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

     lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

     lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324),

     lag om ändring  i  lagen (1990:325)  om självdeklaration och kontrolluppgifter,

     lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

     lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,


11


 


lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade    Prop. 1993/94:50 reserver,

lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder, lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar, lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall, lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut,

lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxe­ringen för viss aktieutdelning,

lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för utdel­ning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande.


12


 


13


2 Lagtext                                                                     Prop. 1993/94:50

2.1   Förslag till

Lag om räntefördelning vid beskattning

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av inkomst för fysisk person och svenskt dödsbo av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och av näringsverksamhet och kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt sker räntefördelning enligt denna lag. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.

Fördelningsunderlag

2 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo utgörs fördelningsunderlaget vid räntefördelning av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 8 - 12 och 18 - 20 §§.

I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag utgörs fördelningsunderlaget av delägarens justerade ingångsvärde för andelen i bolaget enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt vid utgången av närmast föregående beskattningsår med beaktande av 17 - 20 §§. För andel i handelsbolag som är omsättningstillgång utgörs för­delningsunderlaget av andelens skattemässiga värde med samma juster­ingar.

Fördelningsbelopp

3 § Ett positivt fördelningsbelopp utgörs av statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet multi­plicerad med ett positivt fördelningsunderlag.

Ett negativt fördelningsbelopp utgörs av denna räntesats multiplicerad med ett negativt fördelningsunderlag.

Räntefördelning

4 § Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges för ett positivt fördelningsbelopp vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att samma belopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital. Med negativ räntefördelning avses att ett negativt fördelningsbelopp tas upp som intäkt vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att avdrag medges med samma belopp vid beräkning av inkomst av kapital.


 


5  § Positiv räntefördelning medges endast i den mån det justerade    Prop. 1993/94:50
resultatet enligt 7 § är positivt. Positivt fördelningsbelopp som inte kan

utnyttjas förs vidare till det följsinde beskattningsåret {sparat fördelnings­belopp). Uppkommer ett negativt fördelningsbelopp skall det sparade för­delningsbeloppet kvittas mot detta.

6 § Räntefördelning sker inte om fördelningsunderlaget avviker från noll
med högst 50 000 kronor. Skall för den skattskyldige beräknas mer än ett
fördelningsunderlag gäller vad som sagts nu summan av fördelnings­
underlagen.

Justerat resultat

7 § Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före räntefördelning enligt följande.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 3 § lagen (1993:000) om periodiseringsfonder, avdrag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:000) om expansionsmedel samt uppskov enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmanna­konto.

Som avgående poster räknas sjukpeiming och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel, avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen (1993:000) om återföring av skatteutjämningsreserv samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsman­nakonto.

Beräkning av fördelningsunderlaget, m.m.

Fysiska personer och dödsbon

8    § Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid inkomsttaxeringen. Detsamma gäller belopp som avsatts till ersättningsfond eller periodiseringsfond.

9    § Som tillgång räknas inte egendom som avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte vederlag eller realisationsvinst vid avyttring av egendomen utgör intäkt av näringsverksamhet. Andel i ekonomisk förening räknas


14


 


inte som tillgång om sådan utdelning som inte är skattepliktig enligt punkt    Prop. 1993/94:50 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) mottagits på andelen under närmast föregående beskattningsår. Andel i handels­bolag skall aldrig räknas som tillgång.

10    § Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal in­komstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastig­hetsskatt, mervärdeskatt i fall som avses i 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt, aimuitet på avdikningslån, avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift, avgift enligt lagen (1993:000) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld.

11    § Har makar tillsammans deltagit i verksamheten delas fördelnings­underlaget upp mellan makarna på grundval av deras andelar av kapitalet i verksamheten.

12    § Det belopp som följer av 2 § första stycket och 8 - 11 §§ ökas med underskott av näringsverksamhet närmast föregående beskattningsår i den mån avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kom­munalskattelagen (1928:370) eller 3 §13 mom., 25 §11 mom. eller26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt minskas med 72 procent av expansionsmedel enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel vid utgången av närmast föregående beskattningsår och med kapitaltill­skott under närmast föregående beskattningsår.

13    § Vid värderingen av tillgångarna skall

 

1.    fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,

2.    andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 samt kundfordringar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

3.    inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12 - 14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,

4.    annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värde­minskningsavdrag och liknande avdrag,

5.   sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden
beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana
tillgångar som avses i punkt 2,

15


 


6.    fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid    Prop. 1993/94:50 inkomsttaxeringen,

7.    medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet,

8.    andra tillgångar än sådana som avses i punkterna 1 - 7 tas upp till anskaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

14 § Vid tillämpning av 13 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången
av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1993. Anskaffnings­
värdet vid denna tidpunkt skall anses motsvara viss del av det för år 1993
gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982 - 1993 års taxeringar
medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för
år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde.
Med del av taxeringsvärde avses i fråga om

1. småhusenheter 54 procent av taxeringsvärdet,

2.   hyreshusenheter 48 procent av taxeringsvärdet,

3.   industrienheter 64 procent av taxeringsvärdet,

4.   lantbruksenheter 39 procent av taxeringsvärdet till den del detta inte utgör bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för sådan privatbo­stadsfastighet som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370).

 

15   § Värdet enligt 14 § skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets ingång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvär­det på den egendom som anses förvärvad den 1 januari 1993.

16   § Vid tillämpning av 13 och 14 §§ avses med värdeminskningsavdrag också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.

Delägare i handelsbolag

17 § I fråga om näringsverksamliet som bedrivs av handelsbolag minskas delägarens justerade ingångsvärde eller, för andel som utgör omsättningstillgång, andelens skattemässiga värde med kapitaltillskott under närmast föregående beskattningsår och med lån avseende det aktuella beskattningsåret från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) om inte marknadsmässig ränta utgått på lånet.

Gemensamma bestämmelser

18 § Är vid 1995 års taxering eller, om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras för inkomst av näringsverksam­heten detta år, vid 1996 års taxering, fördelningsunderlaget — beräknat


16


 


utan sådan jämkning som avses i 19 § — negativt, skall fördelnings-    Prop. 1993/94:50 underlaget ökas med motsvarande belopp (övergångsposten).

I fråga om delägare i handelsbolag skall övergångsposten reduceras i den mån delägarens nettouttag från bolaget (uttag över tillskott) under beskattningsår som taxerats åren 1991 - 1994 överstigit såväl hans skattepliktiga nettoinkomst från bolaget (skattepliktiga inkomster utöver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets resultat.

Övergår näringsverksamheten eller, i fråga om handelsbolag, andelen till en fysisk person eller ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, övertas övergångsposten av förvärvaren.

19    § Omfattar beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader jämkas fördelningsunderlaget med hänsyn härtill.

20    § Vid beräkning av fördelningsunderlag läggs för varje år kvarstående sparade fördelningsbelopp till fördelningsunderlaget.

21    § Fysisk person är skattskyldig för sådan inkomst av kapital som avses i 4 § även för tid under vilken han inte varit bosatt här i landet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. 9 § andra meningen tillämpas dock första gången vid 1996 års taxering.

I fråga om enskild näringsidkare och dödsbo skall vid beräkning av fördelningsunderlaget

underlaget minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver, samt

som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Vid beräkning av fördelningsunderlaget tas medel på uppfinnarkonto upp till halva beloppet.

Som avgående post enligt 7 § räknas också belopp som tas upp till beskattning enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.


2 Riksdagen 1993194. I samt. Nr 50


17


 


2.2   Förslag till                                                             Prop. 1993/94:50

Lag om expansionsmedel

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1   § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för fysisk person och svenskt dödsbo enligt konuriunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas på sätt föreskrivs i denna lag hänsyn till en post expansionsmedel i självdeklarationen. Verksamhet som bedrivs av utländsk juridisk person omfattas inte av lagen.

2   § Avdrag medges med ett belopp som motsvarar en ökning av expansionsmedel. En minskning av expansionsmedel tas upp som intäkt.

3   § En särskild skatt, expansionsmedelsskatt, betalas till staten med 28 procent av en ökning av expansionsmedel.

I 27 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272) föreskrivs att den skatt­skyldige vid debitering av slutlig skatt gottskrivs ett belopp som mot­svarar 28 procent av en minskning av expansionsmedel.

4 § Är en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet delägare i ett
handelsbolag, tas expansionsmedel för näringsverksamheten och för
andelen i bolaget upp i skilda poster. Motsvarande gäller om någon är
delägare i flera handelsbolag. Vad som föreskrivs om expansionsmedel
gäller varje post för sig.

För andel i handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag får det inte firmas någon post.

5  § Bedriver fysisk person som inte är bosatt här i landet
näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här
och upphör näringsverksamhetens anknytning till fastigheten respektive
det fasta driftstället skall expansionsmedel anses ha minskat till noll
kronor. Detsamma gäller utomlimds bosatt delägare i handelsbolag i fall
som angetts nu.

Beloppsbegränsningar

6 § Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt belopp som mot­svarar inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före ökning av expansionsmedel med följande justeringar.

Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) samt upp-


18


 


skov enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upp-    Prop. 1993/94:50 hovsmannakonto.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upphovsmannakonto.

7 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller
dödsbo får expansionsmedel inte tas upp till så stort belopp att 72 procent
av expansionsmedlen överstiger ett takbelopp. Detta beräknas med hänsyn
till förhållandena vid utgången av beskattningsåret enligt de grunder som
anges i 2, 8 - 10 och 18 §§ lagen (1993:000) om räntefördelning vid
beskattning. 9 § andra meningen nämnda lag tillämpas dock inte. Det
erhållna värdet ökas med underskott för beskattningsåret, i den mån
avdrag för underskottet inte har medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunal­
skattelagen (1928:370) eller 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och minskas med
kapitaltillskott under beskattningsåret.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet, fördelas takbe­loppet mellan makarna i förhållande till deras andelar av kapitalet i verksamheten.

8 § I fråga om näringsverksamhet som bedrivs av handelsbolag får
expansionsmedel inte tas upp till den del delägarens justerade
ingångsvärde enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för
andelen i bolaget är negativt. Utgör andel i handelsbolag omsättningstill­
gång gäller vad som sagts nu i stället andelens skattemässiga värde.

Vid tillämpning av första stycket minskas det justerade ingångsvärdet respektive det skattemässiga värdet med kapitaltillskott under beskattningsåret. Detsamma gäller lån från bolaget till delägaren eller sådan delägaren närstående person som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), om inte mark­nadsmässig ränta utgått på lånet. Det justerade ingångsvärdet respektive det skattemässiga värdet justeras vidare enligt 18 § lagen om ränteför­delning vid beskattning.

Överlåtelse och upphörande av näringsverksamhet, m.m.

9 § Upphör den skattskyldige att bedriva näringsverksamhet eller avyttras
andel i handelsbolag skall expansionsmedel anses ha minskat till noll
kronor, om inte annat följer av 10 - 14 §§.

Överlåtelse av näringsverksamhet

10 § Innebär gåva eller bodelning att samtliga realtillgångar i en
näringsverksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo övergår till
en f}'sisk person som är bosatt här i landet och har partema skriftligen

19


 


avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte    Prop. 1993/94:50 9 §. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen förklarat att han övertar expansionsmedel.

I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den mån de överstiger värdet av realtillgångama i verksamheten beräknat enligt de grunder som anges i 13 § 1 - 4 och 8 lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning. Övertagande får avse högst ett belopp motsvarande värdet av realtillgångama i verksamheten vid utgången av det tredje beskattningsåret före beskattningsåret ökat med en tredjedel.

Förvärvaren skall vid taxeringen för det närmast föregående beskatt­ningsåret anses ha haft expansionsmedel som uppgår till det överförda beloppet eller, om förvärvaren då hade expansionsmedel, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.

11 §. En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet
kan i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksam­
heten till ett handelsbolag, i vilket personen eller dödsboet innehade eller
genom överlåtelsen kommit att inneha en andel, lämna en skriftlig
förklaring av innebörd att han för över expansionsmedel för näringsverk­
samhet till expansionsmedel för andelen i bolaget. I sådant fall tillämpas
inte 9 §.

Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft expansionsmedel för andelen som uppgår till det överförda beloppet eller, om delägaren då hade expansionsmedel för andelen, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.

12 §. En fysisk person eller ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet
kan i samband med en överlåtelse av samtliga realtillgångar i verksam­
heten till ett aktiebolag, i vilket personen eller dödsboet ägde eller genom
överlåtelsen kommit att äga Eiktier, lämna en skriftlig förklaring av
innebörd att han önskar att expansionsmedlen skall ersättas av beskattat
kapital i bolaget. Har personen eller dödsboet skjutit till kapital till
bolaget motsvarande 72 procent av expansionsmedlen, tillämpas inte 9 §.

I den mån expansionsmedel inte minskas på gmnd av första stycket, tas inte hänsyn till tillskott som avses i samma stycke vid beräkning av an­skaffningsvärde för aktierna.

Överlåtelse av andel i handelsbolag, m.m.

13 § Innebär gåva eller bodelning att en andel i ett handelsbolag övergår till en fysisk person som är bosatt här i landet och har parterna skriftligen avtalat att expansionsmedel skall övertas av förvärvaren, tillämpas inte 9 §. Detsamma gäller vid arv och testamente, om mottagaren skriftligen förklarat att han övertar expansionsmedel.

I fall som avses i första stycket får expansionsmedel inte övertas i den mån expansionsmedlen överstiger ett belopp som motsvarar det justerade


20


 


ingångsvärdet enligt 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.    Prop. 1993/94:50

Övertagande får avse högst ett belopp som motsvarar det justerade

ingångsvärdet   vid   utgången   av   det   tredje   beskattningsåret   före

beskattningsåret ökat med en tredjedel. Förvärvaren skall vid taxeringen

för närmast föregående beskattningsår anses ha haft expansionsmedel för

andelen som uppgår till samma belopp som de expansionsmedel avseende

andelen som överlåtaren eller dödsboet då hade.

14 § En delägare i ett handelsbolag, som tilldelats realtillgångar i samband med skifte vid upplösning av bolaget kan, om skiftet inte föranleder uttagsbeskattning enligt punkt 1 av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), lämna en skriftlig förklaring av innebörd att han för över expansionsmedel för andelen i bolaget till expansionsmedel för näringsverksamhet. I sådant fall tillämpas inte 9 §. Förklaring som avses i första stycket har den verkan att delägaren vid taxeringen för närmast föregående beskattningsår skall anses ha haft expansionsmedel för näringsverksamhet som uppgår till det överförda beloppet eller, om delägaren då hade expansionsmedel för näringsverk­samhet, det upptagna beloppet ökat med det överförda beloppet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Vid tillämpning av 7 § skall fördelningsunderlaget enligt 2 § första stycket lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning minskas med avsättningar till skatteutjämningsreserv enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och med uppskovsbelopp enligt lagen om återför­ing av obeskattade reserver. Som skuld räknas avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.

Vid beräkning av takbeloppet tas medel på uppfinnarkonto enligt lagen (1979:611) om uppfinnarkonto upp till halva beloppet.

21


 


2.3   Förslag till                                              Prop. 1993/94:50

Lag om periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs följande.

1    § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal­skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som avsatts till periodiserings­fond. Schablonbeskattat bostadsföretag som anges i 2 § 7 mom. samt investmentföretag och värdepappersfond som anges i 2 § 10 mom. lagen om statlig inkomstskatt får dock inte göra sådant avdrag.

2    § Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en särskild fond.

Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i räkenskaperna. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.

I fråga om handelsbolag görs avsättning till periodiseringsfond hos delägarna.

3 § För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond
uppgå till högst 25 procent av inkomsten för beskattningsåret före
avdraget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.

I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst 25 procent av ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före avdrag för avsättning till periodiseringsfond med följande justeringar.

Som tillkommande poster rälcnas avdrag för egenavgifter enligt punkt 19 av anvisningama till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag på gmnd av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen (1993:000) om expansionsmedel samt uppskov med beskattning enligt skogskontolagen (1954:142) och lagen (1979:611) om upphovsmannakonto.

Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, återfört avdrag för egenavgifter enligt punktema 11 och 13 av an­visningarna till 22 § kommunalskattelagen, intäkt på gmnd av minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel samt belopp som tagits upp som intäkt enligt skogskontolagen och lagen om upp­hovsmannakonto.

4    § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs till beskattning senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes.

5    § Avdrag för avsättning till periodiseringsfond återförs omedelbart till beskattning om

1.   den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva näringsverksamhet,

2. delägare i handelsbolag har avyttrat sin andel i bolaget,


22


 


3.     företag har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits    Prop. 1993/94:50 enligt 7 §,

4.     beslut har fattats om att företag som innehar fond skall träda i likvidation eller

5.     beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.

6 § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna
till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag
till ett aktiebolag och föranleder inte överföringen uttagsbeskattning enligt
punkt 1 Qärde stycket av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen
(1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktie­
bolaget som en skattskyldig.

7 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt och vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen
(1987:619) eller 11 kap. 8 a § föreningsbankslagen (1987:620) och vid
övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen anses överlåtande
och övertagande företag som ett företag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Underlaget för beräkning av avdrag för avsättning till periodiserings­fond enligt 3 § skall minskas med belopp som tagits upp till beskattning enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver.

23


 


2.4   Förslag till                                              Prop. 1993/94:50

Lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Uppkommer underskott i en förvärvskälla vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges avdrag för underskottet i förvärvskällan närmast följande beskattningsår, om ej annat följer av denna lag.

Allmänna begränsningar i avdragsrätten

2 § Har avdrag medgetts enligt 46 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller enligt 3 § 13 mom. andra stycket, 25 § 11 mom. eller
26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges inte
avdrag enligt denna lag för motsvarande belopp.

Bestänunelser om rätt till avdrag när en förvärvskälla upphör finns i

3 § 13 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Begränsningar efter ägarförändringar

Definitioner

3 § Medföretag avses aktiebolag, ekonomisk förening, bankaktiebolag, sparbank, försäkringsbolag eller utländskt bolag.

Med förlustföretag avses ett företag med underskott beskattningsåret närmast före det beskattningsår företaget omfattats av en sådan ägar­förändring som anges i 4 eller 5 §. Ett utländskt bolag skall inte anses utgöra ett förlustföretag.

Med annat rättssubjekt avses fysisk person, dödsbo, stiftelse, ideell förening eller annan utländsk juridisk person än utländskt bolag. Med aimat rättssubjekt avses även handelsbolag i vilket subjekt av de slag som anges i föregående mening är delägare. Närstående räknas som en person. Med närstående avses föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling, avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbam. Med närstående avses även dödsbon och handelsbolag i vilka någon sådan person som anges i fjärde och femte meningarna är delägare.

Med gammalt underskott avses underskott som kvarstår från beskatt­ningsåret närmast före det beskattningsår då ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4 eller 5 § eller utgjort över­låtande eller övertagande företag i sådan fusion som anges i 12 § första stycket.


24


 


Ägarförändringar                                                            Prop. 1993/94:50

4 § Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om
ett företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre­
taget.

En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett aimat företag {det nya dotterföretaget).

Vid tillämpning av första och andra styckena skall ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett aimat företag om det senare företaget är dotterföretag till det förra företaget enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:620) eller 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713).

5 § Ett förlustföretag skall — i annat fall än som anges i 4 § första
stycket — anses ha omfattats av en ägarförändring om

1.   ett annat rättssubjekt {den nya ägaren) fått bestämmande inflytande
över förlustföretaget eller

2.   — i annat fall än som anges i 1 — ett aimat rättssubjekts förvärv av
aktier eller andelar i förlustföretaget medför att under en period som
omfattar fem beskattningsår för företaget, förvärvaren förvärvat aktier
eller andelar med minst fem procent av samtliga röster i företaget och
tillsammans med andra, som utgör annat rättssubjekt och som under
perioden förvärvat aktier eller andelar i företaget {de nya ägarna) med
för var och en minst fem procent av samtliga röster i företaget, samman­
taget förvärvat aktier eller andelar med mer än hälften av samtliga röster
i företaget.

Ett annat rättssubjekt skall vid tillämpning av första stycket 1 anses ha bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit dotterföretag till rättssubjektet om detta hade varit ett aktiebolag.

6 § Vid tillämpning av 5 § första stycket 2 gäller följande.

Hänsyn skall inte tas till aktieförvärv genom emission med lika rätt för aktieägarna. Med förvärv av aktie eller andel jämställs avtal om rätt att förvärva aktier eller andelar i ett företag eller att besluta i företagets an­gelägenheter.

Som förvärv som gjorts av ett annat rättssubjekt räknas även förvärv som gjorts av

1.   ett företag i vilket rättssubjektet — direkt eller genom förmedling av
ett annat företag över vilket rättssubjektet har ett sådant bestämmande
inflytande som anges i 5 § andra stycket — innehar aktier eller andelar
med minst fem procent av röstetalet eller

2.   ett företag över vilket ett sådant företag som avses vid 1 har ett
sådant bestämmande inflytande som anges i 4 § tredje stycket.

25


 


Begränsningar                                                               Prop. 1993/94:50

7 § Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges
i 4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den
del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens
eller de nya ägamas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet
över förlustföretaget.

Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget erhållit under en period omfattande den del av det beskattningsår då ägarföränd­ringen skedde som föregick ägarförändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad som sagts nu gäller även kapitaltillskott som tillfallit annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncem som förlustföretaget.

I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i sanrnia koncern som den nya ägaren.

Regeringen kan efter ansökaji medge undantag från första stycket om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle genomföras om undantag inte medgavs.

Första-fjärde styckena gäller i tillämpliga delar även om ett förlust­företag utgjort överlåtande företag i en sådan fusion som anges i 12 kap.

1   och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 11 kap. 1 och

2   §§ bankaktiebolagslagen (1987:618) eller 7 kap. 1 och 2 §§ spar­bankslagen (1987:619). Med vederlag avses i detta fall fusionsvederlag. Med ny ägare avses det övertagande företaget.

8 § Har ett förlustföretag, som omfattats av en sådan ägarförändring, som
anges i 4 §, under beskattningsåret mottagit sådant koncernbidrag som
enligt 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör
avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren,
medges avdrag för gammalt underskott endast till den del företagets
inkomst utan sådant avdrag överstiger koncernbidraget.

Begränsningen av rätten att dra av gammalt underskott gäller inte koncernbidrag som erhållits från ett företag som ingick i samma koncem som förlustföretaget redan före ägarförändringen. Vad som sagts nu gäller dock inte om ett företag som omfattats av ägarförändringen gått upp i företaget genom fusion. Det gäller inte heller i den mån kon­cernbidraget motsvaras av koncernbidrag från företag som inte ingick i samma koncern som förlustföretaget före ägarförändringen.

Begränsningen gäller det beskattningsår då ägarförändringen skedde och de fem därpå följande beskattningsåren och avser de delar av det gamla underskottet som inte fallit bort enligt 7 §.

9 § Till den del avdrag för underskott inte medgetts visst beskattningsår
på gmnd av 8 § skall underskottet anses ha uppkommit under detta
beskattningsår men ändå anses utgöra gammalt underskott.


26


 


Har ett företag medgetts avdrag för underskott, skall avdraget i första    Prop. 1993/94:50 hand anses avse annan del av underskottet än gammalt underskott. Härvid beaktas ett avdrag för underskott endast till den del avdraget medfört att en inkomst blivit lägre än vad den annars skulle ha varit.

Begränsningar vid konkurs och ackord

10 § Är en skattskyldig försatt i konkurs, medges inte avdrag för under­
skott.

Har avdrag vägrats enligt första stycket och läggs konkursen ned på gmnd av att borgenärerna har erhållit full betalning, får den skattskyldige avdrag för underskott för vilket avdrag inte medgetts.

11 § Har en skattskyldig eller ett handelsbolag som han är delägare i
under beskattningsåret erhållit ackord utan konkurs, medges inte avdrag
för underskott till den del underskottet motsvarar skulder som fallit bort
genom ackordet.

Övriga bestämmelser

12 § I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket
lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap.
sparbankslagen (1987:619) eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen
(1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen
skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det övertagande
företaget anses som ett och samma företag.

Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen skedde.

I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

13 § Avdrag medges inte för underskott som uppkommer vid överlåtelse
till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller
till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag i fall som avses
i 2 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om annat inte följer av andra eller tredje stycket.

Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar, fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före lagens ikraftträ­dande och för skattskyldiga som försatts i konkurs före ikraftträdandet.

Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid 1994 års taxering om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta erhållit ackord efter den 8 november 1993.

27


 


28


2.5   Förslag till                                              Prop. 1993/94:50

Lag om återföring av skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Har avdrag gjorts för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994
års taxering och överstiger avdraget inte motsvarande avdrag vid närmast
föregående taxering återförs hälften av avdraget till beskattning

vid 1995 års taxering med minst en femtedel,

vid 1995-1996 års taxeringar med minst två femtedelar,

vid 1995-1997 års taxeringar med minst tre femtedelar,

vid 1995-1998 års taxeringar med minst fyra femtedelar, och

vid 1995-1999 års taxeringjir eller, om taxering inte sker år 1999,

vid 1995-2000 års taxeringar med hela beloppet.

2 § Om avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års
taxering överstiger avdraget vid närmast föregående taxering återförs den
överskjutande delen till beskattning vid 1995 års taxering eller, om
taxering inte sker år 1995, vid 1996 års taxering. Hälften av återstående
del av avdraget återförs till beskattning i den ordning som anges i 1 §.

3    § Om taxering inte sker år 1994 återförs hälften av avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering till beskattning i den ordning som anges i 1 §.

4    § Överstiger det sammanlagda belopp som skall återföras till beskatt­ning i den ordning som anges i 1 § inte 4 000 kronor återförs i stället hela beloppet vid 1995 års taxering eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1996 års taxering.

5    § Om taxering inte sker ett visst år läggs vid taxeringen det följande året till det belopp som då tas upp till beskattning ett belopp motsvarande statslåneräntan vid utgången av november året före taxeringsåret multi­plicerad med det belopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning det förstnämnda året.

6    § Har avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid taxeringen närmast före 1994 års taxering medgetts på gmndval av ett yrkande om avdrag som framställts efter den 30 september 1993, skall vid tillämpning av 1-3 §§ avdraget anses uppgå till ett belopp som motsvarar vad avdraget skulle ha varit om yrkandet inte framställts, såvida avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv därigenom blir mindre.

Vid tillämpning av 1 - 3 §§ skall bortses från ett yrkande om att värdeminskningsavdrag skall göras med ett lägre belopp, att lager eller pågående arbeten skall värderas till ett högre belopp eller att uppskovsbe­lopp enligt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall tas upp till ett högre belopp om yrkandet framställts efter nänrnda tid­punkt.


 


7 § Föreligger ett underskott i verksamheten vid taxeringen närmast före    Prop. 1993/94:50
1994 års taxering, skall avdraget för avsättning till skatteutjämningsreserv

vid taxeringen anses uppgå till ett belopp som motsvarar avdraget minskat med underskottet.

8   § Vid tillämpning av 1 § skall, för företag som avses i 1 och 2 §§ lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa om-stmktureringar inom den finansiella sektorn, m.m., 50 % av de avsätt­ningar som avses i 2 § första stycket den lagen, anses utgöra avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid närmast föregående taxering.

9   § Vid tillämpning av föreskrifterna i 28 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om justerat ingångsvärde på andel i handelsbolag skall ett belopp motsvarande den del av avdraget som inte skall återföras till beskattning enligt denna lag ändå anses utgöra skattepliktig intäkt i bolaget.

 

10    § Uppgår avsättningen till skatteutjämningsreserv enligt räkenskapema för det beskattningsår som taxeringen avser till ett lägre belopp än det avdrag som ännu ej återförts till beskattning enligt 1 § multiplicerat med två, tas ett belopp som svarar mot hälften av skillnaden mellan de jämförda beloppen upp som skattepliktig intäkt.

11    § Återstående del av belopp som avses i 1-6 §§ återförs omedelbart till beskattning om

1.   den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta har upphört
att bedriva näringsverksamhet,

2.    företaget har upplösts genom fusion och 13 § inte är tillämplig,

3.    beslut har fattats om att företaget skall träda i likvidation eller

4.    beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs.

Vid tillämpning av första stycket gäller även bestämmelserna i 10 §. 1 sådana fall anses avsättningen till skatteutjämningsreserv uppgå till noll kronor.

12    § Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag, eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag till ett aktiebolag och föranleder överföringen inte uttagsbe­skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) anses den fysiska personen eller bolagsmannen och aktiebolaget som en skattskyldig.

13    § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) eller 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen anses överlåtande och övertagande företag som ett företag.

29


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om skatteutjänmingsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1992-1994 års taxeringar utom såvitt gäller punkt 6 av övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen.


Prop. 1993/94:50


30


 


2.6  Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att 26 §, 33 § 3 mom., 44 §, punkt 16 av anvisningarna till 22 §, anvisningama till 26 och 44 §§, punkt 4 av anvisningama till 53 § samt punktema 12 och 13 av övergångsbestämmelsema till lagen (1990:650) om ändring i konmiunalskattelagen (1928:370) skall upphöra att gälla,

dels att 3, 18 och 25 §§, 48 § 2 mom., 53 § 3 mom., punktema 1 och 2 av anvisningama till 22 §, punktema 9, 19 och 33 av anvisningama till 23 §, punkt 2 av anvisningama till 24 §, punkt 9 av anvisningama till 32 § samt punkt 10 av anvisningarna till 53 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 6 §, 46 § 1 mom., samt 1 a och 2 a av anvisningama till 22 §, av följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


3 §2 Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxeringsbeslut rörande årlig taxering enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) skall meddelas, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår (bmtet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått ut närmast före taxeringsåret.

För andra skattskyldiga än såda­na som skall föra räkenskaper en­ligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) räknas brutet räken­skapsår som beskattningsår för viss förvärvskälla under fömtsättning att inkomsten av förvärvskällan beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i enlighet med be­stämmelserna i 24 . Som ytter­ligare förutsättning gäller

a)   i fråga om skattskyldig, som enligt 1 § bokföringslagen (1976:125) är bokföringsskyldig, att föreskrifterna i 12 § nämnda lag iakttagits; och

b)   i fråga om skattskyldig, som inte avses i a), att räkenskapsåret omfattar tid som enligt 12  andra stycket bokföringslagen medgetts för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet.

Har skattskyldig, som avses i andra stycket b), påbörjat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall räkenskapsåret utgöra beskatt­ningsår utan hinder av att det


För skattskyldiga som är bokfö­ringsskyldiga enligt 1 § bokförings­lagen (1976:125) räknas bmtet räkenskapsår som beskattningsår för näringsverksamhet under fömt­sättning att föreskriftema i 12 § nämnda lag iakttagits.

Inkomst hos ett handelsbolag tas upp vid den taxering då han­delsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt.


31


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


omfattar annan tid än tolv måna­der Räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som beskattningsår. Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid än kalenderår räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige bedri­ven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtas som beskatt­ningsår.

6

Vid beskattning skall med stats­låneräntan vid en viss tidpunkt förstås den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt för den period under vilken tidpunkten infaller


18 §


För inkomst av näringsverksam­het skall inkomsten av varje för­värvskälla beräknas för sig. Vid bedömningen av om verksamheter som den skattskyldige bedriver utgör en eller flera förvärvskällor görs skillnad mellan aktiv och passiv näringsverksamhet.

Verksamheter som utgör aktiv näringsverksamhet bildar tillsam­mans en förvärvskälla. Har en verksamhet tidigare utgjort passiv näringsverksamhet och uppkom underskott det sista beskattningsår då verksamheten utgjorde sådan näringsverksamhet utgör dock verksamheten en särskild förvärvs­källa så länge den alltjämt visar underskott. Aktiv litterär, konstnär­lig eller därmed jämförlig verksam­het bildar en särskild förvärvskälla om den skattskyldige begär det.

Varje verksamhet som utgör passiv näringsverksamhet bildar en särskild förvärvskälla.

Verksamheter som har naturlig anknytning till varandra betraktas


För inkomst av näringsverksam­het skall inkomsten av varje för­värvskälla beräknas för sig.

All inkomst av näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk person, ett dödsbo eller ett handelsbolag hän­förs till en och samma förvärvs­källa om inte annat följer av fjärde stycket.

Ifråga om handelsbolag som in­nehar andel i ett annat handelsbo­lag hänförs inkomst av närings­verksamhet som bedrivs av bolagen till en och samma förvärvskälla. För kommanditdelägare medges därvid avdrag för underskott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid tidigare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad del­ägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana delägare i han­delsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbe­hållit sig ett begränsat ansvar för


32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


som en enda verksamhet. En verk­samhet utgör aktiv näringsverksam­het om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat verksamheten. Annan verksamhet utgör passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet i utlandet hänförs alltid till passiv näringsverksamhet.

För delägare i ett handelsbolag hänförs inkomst från bolaget och arman inkomst till skilda förvärvs­källor. Inkomsten från bolaget hänförs — även om det är fråga om aktiv näringsverksamhet — till flera förvärvskällor om verksamheterna i bolaget saknar naturlig anknyt­ning till varandra.


bolagets förbindelser medges av­drag med sammanlagt högst ett be­lopp som svarar mot det han an­svarar för. För överskjutande underskott medges avdrag vid beräkningen av inkomsten från bolaget närmast följande beskatt­ningsår.

Självständig näringsverksamhet i utlandet hänförs alltid till en sär­skild förvärvskälla.


 


25 Vad som återstår av intäktema av en förvärvskälla inom inkomst­slaget näringsverksamhet sedan avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn tagits till in- och utgående balans enligt 24 § och avdrag gjorts enligt 26 § utgör inkomsten av förvärvs­källan. Beträffande makar finns särskilda bestämmelser i anvis­ningarna till 52 §.


§

Vad som återstår av intäktema av en förvärvskälla inom inkomst­slaget näringsverksamhet sedan avdrag gjorts enligt 23 §, hänsyn tagits till in- och utgående balans enligt 24 § och avdrag gjorts enligt lagen (1993:000) om avdrag för underskott av näringsverksamhet utgör inkomsten av förvärvskällan. Beträffande makar finns särskilda bestämmelser i anvisningama till 52 §.

46 §

1 mom. Underskott avförvärvs-källa som utgör aktiv näringsverk­samhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får — efter yrkande av den skatt­skyldige och med de begränsningar som anges i andra-fjärde styckena — dras av från den skattskyldiges inkomst.

Avdrag får göras för underskott avseende det beskattningsår då den skattskyldige började bedriva för­värvskällan (startåret) och de fyra närmast följande beskattningsåren. Om förvärvskällan övergått till den skattskyldige från någon sådan närstående som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § får avdrag


 


3 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 50


33


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


(33 § 3 mom.)

Avdrag får göras för underskott av förvärvskälla som är hänförlig till aktiv näringsverksamhet av­seende litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet i den mån underskottet — sedan därifrån avräknats vad som i förekommande fall dragits av vid tillämpning av 25 § 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 26 § 9 mom. nämnda lag — överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskattningsår.

Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren redovisat intälcter från verksamheten av någon bety­denhet. Härvid beaktas även intäk­ter som hänförts till inkomstslaget tjänst.


göras endast om den närstående hade varit berättigad till avdrag om han fortsatt att driva verksam­heten. Avdrag medges inte

1.   skattskyldig som någon gång
under de fem beskattningsår som
närmast föregått startåret direkt
eller indirekt bedrivit likartad
verksamhet,

2.  för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån än som anges i 18  tredje stycket,

3.  i den mån avdrag för under­skottet medgetts enligt 3 § 13 mom., 25 § 11 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om stat­lig inkomstskatt.

I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som ute­slutande avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag göras även efter den i andra stycket angivna tiden. Här­vid gäller följande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifterna tredje stycket 2 och 3 göras i den mån underskottet överstiger av­drag för underskott från närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskatt­ningsåren redovisat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.


 


48 § 2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt gmndavdrag enligt följande.


34


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Gmndavdraget uppgår till 0,25 basbelopp för taxerad inkomst som inte överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04 basbelopp uppgår gmndavdraget till 0,25 basbelopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grandavdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04 basbelopp, dock lägst till 0,25 basbelopp.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt skall gmndavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt­ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning.

Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret.

Gmndavdraget får inte överstiga Gmndavdraget får inte överstiga
den skattskyldiges inkomst av aktiv den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet och tjänst mins- näringsverksamhet som utgör aktiv
kad med avdrag som avses i 46 §. näringsverksamhet enligt 11 kap.
I inkomst av tjänst inräknas därvid 3 § lagen om allmän försäkring
inte intäkt som avses i 32 § 1 och tjänst minskad med avdrag
rnom. första stycket h och i. Som som avses i 46 §. I inkomst av
avdrag enligt 46 § räknas därvid tjänst inräknas därvid inte intäkt
inte avdrag som på gmnd av dis- som avses i 32 § 1 mom. första
pens enligt punkt 6 tredje stycket stycket h och i. Som avdrag enligt
av anvisningama till 46 § grandas 46 § räknas därvid inte avdrag som
på inkomst av passiv näringsverk- på gmnd av dispens enligt punkt 6
samhet eller intäkt som avses i tredje stycket av anvisningarna till
32 § 1 mom. första stycket h.
46 § gmndas på inkomst av passiv

näringsverksamhet eller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h.

Gmndavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

53 §

3 mom. Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelsema i denna lag skolat gälla för den avlidne.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hem­mahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal in­komstskatt.

35


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om han­delsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomst­skatt taxerad inkomst ån 10 000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100 000 kronor Bestämmelsema om handelsbolag i punkterna 1 och 2 av anvis­ningarna till 22 § och punkt 1 av anvisningarna till 23 § tillämpas dock inte. Ingår i dödsbo sådan egendom som vid dödsfallet var privatbostad, som avses i 5 §, skall reglerna om privatbostad tillämpas intill utgången av nyss angiven tid om egendomen fortfarande upp­fyller fömtsättningama för att kunna räknas som privatbostad. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattnings­hänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligger får dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom han­delsbolag i beskattningshänseende, taxeras enligt bestämmelserna i andra stycket.


Ingår i dödsbo sådan egendom som vid dödsfallet var privatbostad som avses i 5 §, skall reglema om privatbostad tillämpas till och med det taxeringsår som följer närmast efter det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet in­träffade om egendomen fortfarande uppfyller fömtsättningama för att kunna räknas som privatbostad.


 


.anvisningar

till 22 § 1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenliet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då näringsidkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i verksamheten.


36


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.

Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkes­mässig avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handels­bolag hänförs till intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda lag.

Har en tillgång tagits ut ur en       Har en tillgång tagits ut ur en förvärvskälla sker beskattning som    förvärvskälla sker beskattning som om tillgången i stället hade avytt-    om tillgången i stället hade avytt­rats för ett vederlag motsvarande    råts för ett vederlag motsvarande marknadsvärdet     (uttagsbeskatt-    marknadsvärdet     (uttagsbeskatt­ning).  Vad nu sagts gäller dock    ning).  Vad nu sagts gäller dock endast om vederlag eller vinst vid    endast om vederlag eller vinst vid en avyttring skulle ha tagits upp    en avyttring skulle ha tagits upp som intäkt av näringsverksamhet    som intäkt av näringsverksamhet och särskilda skäl mot uttagsbe-    och särskilda skäl mot uttagsbe­skattning inte föreligger. Uttag av    skattning inte föreligger. Uttag av bränsle från fastighet som är taxe-    bränsle från fastighet som är taxe­rad som lantbmksenhet för upp-    rad som lantbmksenhet för upp­värmning   av   den   skattskyldiges    värmning   av   den   skattskyldiges privatbostad på denna beskattas ej.    privatbostad på denna beskattas ej. Uttag av andra aktier än sådana som   utgör   omsättningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § beskattas inte heller om akti­erna delats eller skiftats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket eller 3 § 8 inom.   tredje  stycket  lagen  om statlig inkomstskatt.

Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst. Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelsema i punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 42 §.

1 a. Vid tillämpning av punkt I fjärde stycket skall uttag av andra aktier än sådana som utgör omsätt­ningstillgångar enligt punkt 4 av anvisningarna till 21 § inte beskat­tas om det är fråga om sådan utdelning från svenskt aktiebolag som avses i andra stycket eller utskiftning    i    samband    med

1,1


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


upplösning av svensk ekonomisk förening som avses i tredje stycket.


[3 § 7 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt]

Annan utdelning från svenskt aktiebolag än som avses i 1 mom. tredje stycket är skattefri om den har uppburits i förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrera­de vid en svensk börs. När utdel­ning lämnas skall bolaget — direkt eller indirekt — ha innehaft samt­liga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast före­gående beskattningsår eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som där­efter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av be­tydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mot­tagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktier­na. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningama till 24 § kom­munalskattelagen (1928:370).

(3 § 8 mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt)

Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gållerföljande. Den utskiftande föreningen får inte vara sådant företag som avses i 3 § 12 mom. nionde stycket. Före­ningen skall äga samtliga aktier i bolaget och samtliga aktier skall skiftas ut. Värdet av den egendom som skiftas ut  i annan form. än


Utdelning skall lämnas i form av aktier i ett annat svenskt aktiebolag. Det utdelande aktie-bolaget skall ha aktier inregistrera­de vid en svensk börs. Bolaget får inte vara sådant företag som avses i 2 § 10 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. När ut­delning lämnas skall bolaget — direkt eller indirekt — ha innehaft samtliga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast före­gående beskattningsår eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som där­efter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget.

Den utskiftande föreningen får inte vara sådant företag som avses i 3 § 12 mom. nionde stycket lagen om statlig inkomstskatt. Värdet av den egendom som skiftas ut i an­nan form än aktier i ett svenskt aktiebolag får inte överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna. Föreningen skall äga samtliga aktier i bolaget och samt­liga aktier skall skiftas ut.

Utgör aktier som utdelas eller


38


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


aktier får inte överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna. Utgör de utskiftade ak-tiema lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna.Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § konmiunalskattelagen (1928:370).

2.' Ränta på banktillgodohavan­den som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller beträffande ränta och ut­delning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). Ränta och utdelning på sådan andel i ekonomisk för­ening som avses i 2 % 8 mom. la­gen (1947:576) om statlig inkomst­skatt utgör intäkt av näringsverk­samhet om innehavet av andelen betingas av sådan verksamhet.

Som intäkt av näringsverksamhet ränta och utdelning samt lotterivinst enligt 19 §.

Med utdelning avses även sådana utbetalningar som   anges i 3 § 7 mom.  tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.


utskiftas enligt andra eller tredje stycket lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp värdet av aktiema. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 §.

2. Ränta på banktillgodohavan­den som hör till näringsverksamhet och på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller beträffande ränta och ut­delning på omsättningstillgångar samt utdelning som uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg).

räknas i fråga om handelsbolag all som inte är frikallad från beskattning

2 a. Från skatteplikt undantas dels — / fall som avses i 1—3 ned­an — utdelning och — i fall som avses i 4 nedan — ränta, dels hälften av realisationsvinsten på

1.   aktier i svenskt aktiebolag och
företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

2.    andelar i svensk ekonomisk
förening,

3.  andelar i svensk värdepappers­fond,

4.  fordringar på grund av vinst­andelslån (vinstandelsbevis) som givits ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdrags­rätt enligt 29 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5.  terminer  och  optioner som


39


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

uteslutande avser endera tillgångar angivna i 1-4 eller kursindex hän-förligt till aktier i svenska aktiebo­lag.

Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:

a)   Utdelning på lagertillgång.

b)   Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt 2 § 5 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt.

c)   Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. In­tressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd fastighet.

d)   Vinst vid avyttring av andel i
sådan bostadsförening respektive
aktie i sådant bostadsaktiebolag
som avses i 2  7 mom. lagen om
statlig inkomstskatt.

e)   Vinst för fysisk person och
dödsbo vid avyttring av andel i
ekonomisk förening,

f)   Utdelning, ränta och vinst på
tillgångar som innehas av handels­
bolag.

Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i svensk värdepappesfond

40


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

skall undantas från skatteplikt gäller endast om fondförmögenhe­ten inte annat än tillfälligtvis un­derstigit 90 procent av summan av

a.   tillgångar för vilka skatteplik­
ten är begränsad enligt bestämmel­
sema i denna anvisningspunkt och

b.    andelar i utländsk juridisk
person eller andra utländska finan­
siella instrument motsvarande dem
som avses i första stycket 1, 2 och
5.

Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent av realisa­tionsvinsten på andelama från skatteplikt.

Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning frän svensk värdepap­persfond undantas från skatteplikt gäller för

  den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdel­ningen bestämts,

  hälften av den del av utdel­ningen som svarar mot fondens realisationsvinster under det be­skattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt denna an­visningspunkt samt

  30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fon­dens realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelning­en bestämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undanta­gen från skatteplikt enligt denna anvisningspunkt.

Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel­ning från svenska värdepappersfon­der skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 §  70 mom.

41


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

åttonde stycket lagen om statlig inkomstskatt.

3.    Skattepliktig utdelning och
ränta samt realisationsvinst på
andra tillgångar än som avses i
tredje stycket a och b.

4.   Realisationsvinst på tillgångar
för vilka skatteplikten undantas
med 30procent enligt denna anvis­
ningspunkt.

5.    Realisationsvinst på andra
tillgångar än som avses i 3 och 4.

till 23 §

9.'° Avdrag på gmnd av avyttring av skog på fastighet som är taxerad som lantbmksenhet (skogsavdrag) medges enligt bestämmelsema i denna anvisningspunkt. Bedömningen av rätten till avdrag sker med utgångs­punkt i skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde. Med an-skaffningsvärde avses det värde som belöper på skog och skogsmark vid förvärv av fastighet som är taxerad som lantbmksenhet. Med gällande ingångsvärde avses anskaffningsvärdet minskat med avdrag som har medgetts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 föreskrivs hur anskaff­ningsvärdet och det gällande ingångsvärdet beräknas. Med avdrags­grundande skogsintäkt avses ett belopp som motsvarar summan av be­skattningsårets hela intäkt på gmnd av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på gmnd av avyttrade skogs­produkter eller på gmnd av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter för eget bmk eller i annan förvärvskälla. Fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffnings­värdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgmndande skogsintäkten.

Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han genom intyg från länsstyrelse eller på annat sätt att förvärvet utgör ett led i jordbmkets eller skogsbmkets yttre rationalisering (rationa­liseringsförvärv), medges avdrag med högst hela den avdragsgmndande skogsintäkten. Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det be­skattningsår under vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räk­nas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. Det sanmianlagda avdragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet.


42


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne, avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.

Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under innehavstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxe­ringen för visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgmndande skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant fall som avses i det föregående stycket.

I   fråga  om  handelsbolag  och       I fråga om handelsbolag beräknas dödsbo,  för  vilket  reglema   om    avdraget för bolaget. handelsbolag skall tillämpas, be­räknas avdraget för bolaget respek­tive boet.

Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvs­källan, har förvärvats av ny ägare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbmk i form av enkelt bolag eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt bedrivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15 000 kronor, avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor.

19." Avdrag medges för påförda 19. Avdrag medges för påförda
egenavgifter enligt lagen egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter i den (1981:691) om socialavgifter i den
mån avgifterna hänför sig till nä- mån avgifterna hänför sig till nä­
ringsverksamheten .
             ringsverksamhet.

Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk­samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbmksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenska­perna för beskattningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskatt­ning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med

1)    sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av an­visningarna till 22 §,

2)    intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring,

och

3)   intäkt som omfattas av över-
enskotnmelse enligt 3 kap. 2 §
andra stycket lagen om allmän
försäkring.

43


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 23 procent av under­laget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin­komster får dock avdraget uppgå till högst 15 procent.

Vad som har sagts i första — fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under fömtsättning att bolaget har haft inkomst av

här   i    riket.

näringsverksamhet Avdrag enligt

första  och  andra  styckena därvid göras av delägaren.

Vad som har sagts i första — fjärde styckena gäller också för en fysisk person, som är delägare i ett handelsbolag, under fömtsättning att bolaget har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt

skall

första och andra styckena skall därvid göras av delägaren. \td som nu har sagts gäller också i fråga om en delägare i ett dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas.

Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en medhjälpan­de make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt för envar av makama.

Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid självdeklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgiftema skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.


33.' Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) av tillgång eller förpliktelse i fråga om vilken, om realisationsvinst i stället hade uppkommit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksam­het. Vid inkomstberäkningen i ett handelsbolag begränsas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt såvida inte innehavet av tillgången eller förpliktelsen betingas av näringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn till äganderättsförhål­landen eller organisatoriska för­hållanden kan anses stå den skatt­skyldige nära.


33. Avdrag medges för förlust vid icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) av tillgång eller förpliktelse i fråga om vilken, om realisationsvinst i stället hade uppkonunit, vinsten skulle ha utgjort intäkt av näringsverksam­het. Om viss del av vinst skulle ha tagits upp som skattepliktig intäkt enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § får endast motsvarande del av förlusten räknas som om­kostnad. Vid inkomstberäkningen i ett handelsbolag begränsas avdraget för realisationsförlust på sätt anges i 3 § 2 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida inte innehavet av tillgången eller förpliktelsen betingas av näringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller annan som med hänsyn till äganderättsförhål­landen eller organisatoriska för­hållanden kan anses stå den skatt­skyldige nära.


44


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

till 24 §

2.' Tillgångar avsedda för omsättning eller förbmkning (lager) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Begreppen anskaffningsvärde och verkligt värde har den innebörd som anges i 13 § andra stycket och 14 § andra stycket bokföringslagen (1976:125).

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat vamlager än lager av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, ob­ligationer, lånefordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det samlade anskaffningsvärdet.

Djur i jordbmk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvär­de. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av sanmia slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank-eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatt­skyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyl­dige av medel, vilka fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomst­beräkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som mot­svarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdel­ning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges anskaff­ningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket utdelningen äger mm, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i

45


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


beskattningshänseende vid ingiingen av sanmia år med tillägg av ett be­lopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffnings­kostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade belop­pet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till gmnd för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats. I fråga om aktier som utgör lager       I fråga om aktier som utgör lager


gäller vidare följande. Har alctier erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall som anskaff­ningsvärde för dessa aktier anses så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. Anskaffnings­värdet för aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvaran­de mån. För sådan mottagare som avses 137 mom. femte stycket lagen om statlig inkomstskatt skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktiema anses anskaf­fade utan kostnad. Har aktier er­hållits genom sådan utskiftning som avses 138 mom. tredje stycket nämnda lag skall som an­skaffningsvärde för dessa aktier anses anskaffningsvärdet för an­delarna i den förening som skiftat ut aktiema.


gäller vidare följande. Har aktier erhållits genom sådan utdelning som avses i punkt 1 a av anvis­ningarna till 22 § skall som an­skaffningsvärde för dessa aktier anses så stor del av anskaffnings­värdet för aktiema i det utdelande bolaget som svarar mot förändring­en i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. An­skaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådan mot­tagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om veder­lag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som anskaffnings­värde. I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaffade utan kostnad. Har aktier erhållits genom sådan utskiftning som i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.


 


fill 9.''' Har delägare i vanligt han­delsbolag, kommanditbolag, enlcelt bolag eller rederi åtnjutit inkomst från bolaget eller rederiet i form av avlöning, hänföres sådan inkomst till intäkt icke av tjänst utan av den förvärvskälla, varur bolagets eller rederiets inkomst härflutit.


32 §

9. Har delägare i vanligt han­delsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi haft inkomst från bolaget eller rederiet i form av avlöning, hänföres sådan inkomst till intäkt icke av tjänst utan av det inkomstslag bolagets eller rederiets inkomst avser.


46


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

till 53 §

10.' Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å honom belöper, hum denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och oberoende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskattningsåret eller tidigare förvärvade vinst.

Vad som föreskrivs i första Vad som föreskrivs i första stycket gäller också beträffande här stycket gäller också beträffande här i riket bosatt eller hemmahörande i riket bosatt eller hemmahörande delägare i fråga om den på deläga- delägare i fråga om den på deläga­ren belöpande delen av vinsten i ren belöpande delen av vinsten i annan utländsk juridisk person än annan utländsk juridisk person än sådan som enligt 2 § 72 mo/n. e/Zer sådan som enligt 16 § 2 mom. 16 § 2 mom. andra stycket lagen andra eller tredje styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekono- skall betraktas som utländskt bolag misk förening eller utländskt bolag

a)  om delägaren beskattas i den stat där den utländska juridiska perso­nen är hemmahörande för den del av den utländska juridiska personens vinst som belöper på delägaren, eller

b)  om vid utgången av året närmast före taxeringsåret dels minst tio procent av den utländska juridiska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas antingen av delägaren själv eller av en krets av personer i vilken delägaren ingår och vilken består av en fysisk eller juridisk person (moderföretaget), av — om moderföretaget är en fysisk person — sådana närstående som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 § samt av juridiska personer som direkt eller genom förmedling av annan juridisk person innehas av denna person och de närstående, dels minst hälften av den utländska juridiska personens kapital eller röstetal för dess samtliga andelar innehas eller kontrolleras, direkt eller genom förmedling av juridisk person, av här i riket bosatta eller hemmahörande personer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Inkomst hos ett handelsbolag som med tillämpning av äldre rätt skulle ha tagits upp vid 1995 års eller, om den skattskyldige då inte taxeras, vid 1996 års taxering skall tas upp i enlighet med äldre rätt om de nya bestämmelserna föranleder att inkomsten annars inte tas upp vid ifrågavarande taxeringar.

Vid tillämpningen av de nya föreskriftema i punkt 2 a av anvisningama till 22 § skall hänsyn inte tas till sammansättningen av värdepappersfonds förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhetsnivån 90 procent i anvisningspunktens tredje stycke en gräns på 75 procent tillämpas.

47


 


Vid tillämpningen av de nya föreskriftema i punkt 2 a femte och sjätte    Prop. 1993/94:50 styckena av anvisningama till 22 § skall, i fråga om utdelning som lämnas under år 1994,  anses att fonden mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter ikraftträdandet.

'Senaste lydelse av

26 § 1991.2006

33 § 3 mom. 1993/94:45.

punkt 16 av anvisningarna till 22 § 1990:1421

anvisningarna till 26 § 1990:650

punkt 4 av anvisningarna till 53 § 1991:180

punkterna 12 och 13 av övergångsbestämmelserna till 1990:650, 1992:1343.

; Senaste lydelse 1990:650.

 Senaste lydelse av förutvarande 6 S 1972:169.

' Senaste lydelse 1990:650.

' Senaste lydelse 1990:650.

Senaste lydelse 1992:1484.

' Senaste lydelse 1991:180.

'Senaste lydelse 1992:1343.

' Senaste lydelse 1990:1421.

'"Senaste lydelse 1990:1487.

"Senaste lydelse 1992:1343.

'Senaste lydelse 1991:1832.

'Senaste lydelse 1992:1343.

'■'Senaste lydelse 1940:876.

'Senaste lydelse 1990.1421.

48


 


2.7   Förslag till                                              Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i konmiunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 6 av anvisningama till 46 § kom­munalskattelagen (1928:370) i sin lydelse enligt lagen (1993:938) om ändring i nänrnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

till 46 § 6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk­ringen ägs av den skattskyldige.

Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av

1.   den skattskyldiges inkomst av 1. den skattskyldiges inkomst av
aktiv näringsverksamhet före av- näringsverksamhet som utgör aktiv
drag enligt punkt 21 av anvisning- näringsverksamhet enligt 11 kap.
ama till 23 §, före avdrag för 3 § lagen (1962:381) om allmän
särskild löneskatt på pensionskost- försäkring före avdrag enligt punkt
nåder enligt punkt 23 av anvisning- 21 av anvisningama till 23 §, före
arna till 23 § på sådan pensionsför- avdrag för särskild löneskatt på
säkring som avses i denna anvis- pensionskostnader enligt punkt 23
ningspunkt och på sådan inbetal- av anvisningama till 23 § på sådan
ning på pensionssparkonto som pensionsförsäkring som avses i
avses i punkt 7 och före avdrag för denna anvisningspunkt och på
avsättning för egenavgifter enligt sådan inbetalning på pensionsspar-
lagen (1981:691) om socialavgifter,    konto som avses i punkt 7 och före

avdrag för avsättning för egenav­gifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

2.   inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i och

3.   inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskatt­ningsåret eller året närmast dessförinnan

och beräknas med hänsyn till och beräknas med hänsyn till
storleken av sådan inkomst. Avdra- storleken av sådan inkomst. Avdra­
get får uppgå till högst ett belopp get får uppgå till högst ett belopp
motsvarande det basbelopp som en- motsvarande det basbelopp som en­
ligt lagen (1962:381) om allmän ligt lagen om allmän försäkring
försäkring bestämts för året när- bestämts för året närmast före
mast före taxeringsåret och des- taxeringsåret och dessutom i fråga
sutom i fråga om
                   om

a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningama till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda


4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50


49


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,

b.  inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk
förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt
20 e femte stycket av anvisningama till 23 § till sammanlagt högst 35
procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda
basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger
tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller

c.  annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses
i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen
om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning till högst 10 procent av den del av inkomsten som överstiger
tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. — Avdrag enligt detta stycke
beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskatt­
ning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan.
Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer
än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga
det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och
samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan gmnda
rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet
och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett
basbelopp fördelas efter respektive avdragsgmndande inkomsts andel av
de sammanlagda avdragsgmndande inkomstema.

Om särskilda skäl föreligger får Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten   efter   ansökan    skattemyndigheten   efter   ansökan

besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive in­betalning på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregå­ende stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i huvud­sak saknar pensionsrätt i anställ­ning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyl­dig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pen­sionsskydd, får dock avdrag med­ges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregå-

besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive in­betalning på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelsema i föregå­ende stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i huvud­sak saknar pensionsrätt i anställ­ning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyl­dig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pen­sionsskydd, får dock avdrag med­ges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregå-


50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


ende meningarna får dock inte be­räknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk före­ning vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte styc­ket av anvisningama till 23 §. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk per­son — bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskäl­lan och har han under verksam­hetstiden ej skaffat sig ett betryg­gande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapi­tal som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv näringsverksam­het före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 §

1    mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beak­tande av det antal år den skattskyl­dige drivit näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 §

2    mom. första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som drif­ten pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovi­sats som nettointäkt av förvärvskäl­lan i förekommande fall före av­draget, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäk­ring som avses i denna anvisnings­punkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för av­sättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hän-


ende meningama får dock inte be­räknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk före­ning vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningama till 23 §. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk per­son — bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskäl­lan och har han under verksam­hetstiden ej skaffat sig ett betryg­gande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapi­tal som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv näringsverksam­het enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för­värvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverk­samheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensions­skydd och andra möjligheter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsva­rar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i för­värvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som in­komst av förvärvskällan i förekom­mande fall före avdraget, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionsspar­konto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenav-


51


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

föra till vinst med anledning av gifter enligt lagen om socialavgifter
överlåtelse av förvärvskällan. Har och sådan inkomst av kapital som
skattemyndigheten enligt punkt 1 är att hänföra till vinst med an-
tredje stycket av anvisningama till ledning av överlåtelse av förvärvs-
31 § medgivit att dödsbo tar pen- källan. Har skattemyndigheten
sionsförsäkring, anger skattemyn- enligt punkt 1 tredje stycket av
digheten det högsta belopp varmed anvisningama till 31 § medgivit att
avdrag för avgift för försäkringen dödsbo tar pensionsförsäkring,
får medges. Härvid iakttas i anger skattemyndigheten det högsta
tillämpliga delar bestämmelserna i belopp varmed avdrag för avgift
detta stycke om avdrag för skatt- för försäkringen får medges. Här­
skyldig som upphört med driften i vid iakttas i tillämpliga delar be-
en förvärvskälla. Skattemyndig- stämmelsema i detta stycke om
hetens beslut i fråga som avses i avdrag för skattskyldig som upp-
detta stycke får överklagas hos hört med driften i en förvärvskälla.
Riksskatteverket. Riksskatteverkets Skattemyndighetens beslut i fråga
beslut får inte överklagas.
      som avses i detta stycke får över-

klagas hos Riksskatteverket. Riks­skatteverkets beslut får inte över­klagas. Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal­ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelsema i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in­komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på gmnd av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalnings­året. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § jyorts.

Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på gmnd av att aktier eller andelar i fåmansförelag avyttrats skall avdraget i första hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I det fäll avdrag medges på gmnd av att andelar i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inlcomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.


52


 


2.8  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt


Prop. 1993/94:50


Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt' dels att 2 § 12, 15 och 16 mom. skall upphöra att gälla, dels att 2 § 1, 4, 8, 10 och 14 mom., 3 § 4, 6 - 10, 12 och 13 mom., 10 §, 16 § 2 mom., 22 §, 24 § 2 och 4 mom., 27 § 2, 4 och 5 mom., 28 § samt 29 § 2 mom. skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmel­ser är tillämpliga vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall även anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar tillämpas.

För juridiska personer utom dödsbon gäller bestämmelserna i fjärde -åttonde styckena.

2§

5, 18-27, 31-34, A\-44, 65 och 66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.

Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokförings­lagen (1976:125) inte är tillämplig gäller dock följande. Beskatt­ningsåret får avse — utom kalen­derår — räkenskapsår som omfattar tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni, den 1 septem-ber-den 31 augusti eller tid som enligt 72 § andra stycket bok­föringslagen medgetts för annan av den skattskyldige bedriven verk­samhet. Har skattskyldig påbörjat eller upphört med verksamheten eller lagt om räkenskapsåret, skall räkenskapsåret utgöra beskatt­ningsår utan hinder av att det omfattar annan tid än tolv måna­der Räkenskapsår som utsträcks att omfatta längre tid än aderton månader skall dock inte i något fall räknas som beskattningsår Inte heller skall räkenskapsår som lagts om till annan tid än kalenderår


1 mom. Bestämmelserna i 3-6, 18-25, 27, 31-34, 41-45, 65 och 66 §§ kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas också vid taxeringen till statlig inkomstskatt i den mån inte annat följer av denna lag.

Beskattningsåret utgörs av det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret. I fråga om verksamhet på vilken bokförings­lagen (1976:125) inte är tillämplig skall beskattningsåret avse kalen­derår.


53


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


räknas som beskattningsår i annat fall än då omläggningen har skett för att få samma räkenskapsår för förvärvskällan i fråga som för annan av den skattskyldige be­driven verksamhet för vilken brutet räkenskapsår godtas som beskatt­ningsår.

All inkomst hänförs till samma       All inkomst hänförs till samma
förvärvskälla.
                       förvärvskälla.    För   kommandit-

delägare medges avdrag för under­skott i bolaget i den mån avdraget och avdrag som medgetts vid tidi­gare års taxeringar inte överstiger ett belopp som svarar mot vad delägaren satt in i bolaget eller, om det belopp som delägaren åtagit sig sätta in är högre, detta senare belopp. För sådana del­ägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser medges avdrag med sammanlagt högst ett belopp motsvarande det han ansvarar för. För över­skjutande underskott medges av­drag vid beräkning av inkomsten från bolaget närmast följande beskattningsår Till intäkt av näringsverksamhet räknas — utöver vad som följer av första och andra styckena — löpande kapitalavkastning, vinst (realisations­vinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktel­ser som avses i 3 § 1 mom. samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunalskattelagen.

Ränteutgift och — med den be-       Ränteutgift och — med den be­gränsning som anges i 14 mom. —    gränsning som anges i punkt 33 av

förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som om­kostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

anvisningarna till 23 § kom­munalskattelagen och i 14 mom. — förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och förpliktelser räknas som om­kostnad i näringsverksamhet även när detta inte följer av första och andra styckena. Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri. Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust tillämpas — utöver vad som följer av första stycket — 25 § 1-9 mom. och 11 mom.


54


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

samt 26 § 1-8 och 10 mom. Vid tillämpning av 25 § 11 mom. eller 26 § 10 mom. skall dock gälla att 90 procent av en förlust är avdragsgill.

4 mom. Bestämmelsema i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner enligt

1.    14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),

2.    12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3.    11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),

4.    7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),

5.    10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).

Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företaget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattnings­avseende gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellanskillnaden som intäkt.

Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och över­tagande företag utgjort en skattskyldig.

Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglema för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenskapema tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Som fömtsättning gälleratt mellanskillnaden tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.

Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlåtande företaget medgetts avdrag för utgiftema skall ett belopp som motsvarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.

Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför­lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföre­tags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.

Det övertagande företaget har Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för under- samma rätt till avdrag för under­skott som avses / 26 § kommunal- skott som avses i 14 mom. som det skattelagen (1928:370) och i överlåtande företaget skulle ha haft 14 mom.    som   det   överlåtande    om fusionen inte ägt mm.  Om

55


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


8 mom.

Bestämmelsema i sjunde stycket första och andra meningama gäller också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmelsema om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.

Bestämmelsema i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncem såvida moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i koncemens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.

I samband med sådan ftision som avses i första stycket skall uttags-

företaget skulle ha haft om fusio­nen inte ägt mm. Om moderbola­get var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningama till 32 § nämnda lag vid utgången av be­skattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast föregående beskatt­ningsåret krävs dock att moderbo­laget ägde mer än nio tiondelar av aktiema i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna är att anse    som    kooperativa    enligt

beskattning enligt punkt  1  fjärde kommunalskattelagen inte ske.

Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skatt­skyldighet för utdelningen enligt 7 % 8 mom. tillämpas bestämmel­sema i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningama om det utdelande företaget inte uttags-beskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen.


moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningama till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) nämnda lag vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av det närmast före­gående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktiema i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska före­ningar krävs att båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.

stycket av anvisningama till 22 §

Har annan utdelning än som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen lämnats utan att det utdelande före­taget uttagsbeskattats enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen, tillämpas bestämmelsema i andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningama om det mottagande företaget inte beskattas för utdel­ningen.


56


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

8 mom.* Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas iförhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar Ifråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet till­faller någon som enligt 7 § S mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdrags­gill.

Ar en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ enligt tionde-tolfte styckena nedan — rätt till avdragJör utdelning på förlags­insatser. Ar föreningen ett förvalt­ningsföretag enligt 7 § 8 mom. andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdelningen som föranlett fri­kallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.

Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att fömtsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt  formulär som Riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankemas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparbankerna.

Sveriges allmänna hypoteksbank får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av skulderna. Landshypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

Har reservfond som avses i Har reservfond som avses i sjätte åttonde stycket satts ned skall — stycket satts ned skall — om avdrag om   avdrag   för   fondavsättningen    för fondavsättningen har medgetts

57


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

har medgetts   —   ett belopp mot-    — ett belopp motsvarande det ned-svarande det nedsatta beloppet tas    satta beloppet tas upp som intäkt, upp som intäkt.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han bmkar köpa fömödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på gmnd av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap — i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast etl enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central­organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningamas medlemsantal.

10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1.   att hänsyn inte tas till vinst 1. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av aktier eller förlust vid avyttring av aktier
och andra värdepapper som avses i och andra värdepapper för vilka
27  1 mom.,
                        hälften av realisationsvinsten enligt

31 mom. tredje stycket är un­dantagen från skatteplikt,

2.   att som intäkt tas upp 2 pro- 2. att som intäkt tas upp 7 pro­
cent för år räknat av värdet vid cent för år räknat av värdet vid
ingången av beskattningsåret av ingången av beskattningsåret av
egendom som avses i 27 § 7 mom.,    egendom som avses i 1,


58


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket som före­taget har beslutat för beskatt­ningsåret, dock inte med så stort belopp att det föranleder under­skott.

Förlust som uppkommit genom att aktie förlorat sitt värde tillföljd av att bolaget upplösts genom likvi­dation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagslagen (1987:618) är, utan hinder av vad som sägs i första stycket 1, av­dragsgill till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget av annat slag än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket under be­skattningsåret och närmast före­gående beskattningsår.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som uteslutan­de eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett välför-


3. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av an­delar i utländsk juridisk person eller andra utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i 3 % 1 mom. tredje stycket 1, 2 och 5.

Har företaget för beskatt­ningsåret beslutat utdelning som överstiger ett gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande be­loppet upp som intäkt. Understiger beslutad utdelning för beskatt­ningsåret gränsbeloppet får skillna­den läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade gräns­beloppet. Gränsbeloppet utgörs av summan av mottagen utdelning som är undantagen från skatteplikt samt 72 procent av det belopp som har beräknats enligt första st)'cket, om detta belopp är positivt.

Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning av företaget eller ut­betalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen överstiger tillskjutet kapital. I fråga om ak­tiebolag jämställs med beslutad utdelning också utbetalning i sam­band med nedsättning av ak­tiekapitalet eller reservfonden.

Som intäkt tas i ett in­vestmentföretag upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första stycket 3. Av­drag medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt första och andra styckena medges när­mast följande beskattningsår enligt lagen (1993:000) om avdrag för underskott i näringsverksamhet.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som ute­slutande eller så gott som ute­slutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett


59


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


delat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskför­delning och vari ett stort

Vad som föreskrivits för in­vestmentföretag gäller också för värdepappersfonder. För värde­pappersfonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 7,5 procent.

14 m o m.   I fråga om juridiska personer  utom  dödsbon   medges


välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar. Ett företag som inte längre uppfyller dessa krav skall som intäkt ta upp ett belopp som svarar mot 30 procent av det hög­sta av värdena av tillgångar som avses i första stycket 1 och 3 vid ingången av beskattningsåret eller något av de fem föregående be­skattningsåren, dock tidigast vid ingången av år 1991. Som intäkt får i stället tas upp 40 procent av summan av de realisationsvinster och realisationsförluster som före­taget haft från och med ingången av år 1991 på tillgångar som avses i första stycket 1 och 3, sedan av­drag gjorts för sådan intäkt som tagits upp enligt andra stycket första meningen.

Vad som föreskrivits / första stycket för investmentföretag gäller också för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock 0,75 procent.

En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har beslutat för beskattningsåret till den del denna utdelning över­stiger mottagen skattefri utdelning, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.

Som intäkt tas i en värdepappers­fond upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av beskatt­ningsåret av egendom som avses första stycket 3. Mot denna intäkt medges endast avdrag enligt före­gående stycke. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som upp­kommit vid inkomstberäkningen enligt första, sjätte och sjunde styckena medges närmast följande beskattningsår enligt lagen om avdrag för underskott i närings­verksamhet.

14 mom. I fråga om juridiska personer  utom  dödsbon  medges


60


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


avdrag för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer under­skott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskatt­ningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första me­ningen. Förlust som uppkommit genom att aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo­lagslagen (1987:618) är, utan hinder av vad nu sagts, avdragsgill till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget av annat slag än som avses j i § 7 mom. fjärde stycket under beskattnings­året och närmast föregående be­skattningsår.

Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhål­landen eller organisatoriska för­hållanden kan anses stå den skatt­skyldige nära. Den gäller inte heller om ett sådant företag som avses 178 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller andel med röste­tal som anges i det nämnda stycket vid a.


avdrag för förlust vid avyttring av tillgång som avses i 27 § 1 mom. endast mot vinst vid avyttring av sådan tillgång. Uppkommer under­skott behandlas det vid taxeringen för det närmast följande beskatt­ningsåret som förlust vid avyttring av tillgång som avses i första me­ningen.

Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhål­landen eller organisatoriska för­hållanden kan anses stå den skatt­skyldige nära. Den gäller inte heller om ett företag avyttrat aktie eller andel och det sammanlagda röstetalet vid avyttringstillfället för företagets innehav motsvarat en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det andra företaget.


 


4 rnom. Avdrag som för ränta får göras vid återbetalning av statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Vid räntefördelning enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 § kom­munalskattelagen (1928:370) får avdrag göras som för ränta med samma belopp som skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet enligt anvisningspunkten.

Med  ränteutgift jämställs  även       Med  ränteutgift jämställs  även tomträttsavgäld och vederlag vid    tomträttsavgäld och vederlag vid


61


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


återbetalning av lån i förtid. Mot­svarande gäller för sådan ränteför­mån som enligt punkt 10 av anvis­ningama till 32 § nyss nämnda lag skall anses som betald ränta.

6 mom.  Beträffande ränta som har erlagts i förskott gäller att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter beskattningsårets utgång. För ränta som enligt denna bestämmelse inte fått dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp för år räknat under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har av­sett.

Räntekompensation för upplupen men inte förfallen ränta som utgår vid överlåtelse av fordran, behand­las inte som ränteintäkt eller rän­teutgift utan medräknas i veder­laget respektive anskaffningsvärdet för fordringen vid beräkning av realisationsvinst.

återbetalning av lån i förtid. Mot­svarande gäller för sådan ränteför­mån som enligt punkt 10 av anvis­ningama till 32 § kommunal­skattelagen (1928:370) skall anses som betald ränta.

6 mom. Beträffande ränta som har erlagts i förskott gäller att avdrag inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter den 31 januari året efter beskatt­ningsåret. För ränta som enligt denna bestämmelse inte fått dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp för år räknat under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

Räntekompensation som en för-värvare av ett skuldebrev lämnar överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränteintäkt respektive ränteutgift. Avdrag för lämnad räntekompensa­tion får göras det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet för­faller till betalning. Likaså är vid förvärv av enbart rätten till av­kastning på skuldebrevet sådan räntekompensation avdragsgill det beskattningsår då räntan förfaller till betalning. Har förvärvaren i sin tur, innan räntan förfallit till betal­ning, avyttrat skuldebrevet tillsam­mans med rätten till ränta eller avyttrat rätten till räntan är dock utgiven räntekompensation av­dragsgill redan det beskattningsår under vilket det avtalade vederlaget skall tas upp till beskattning. Be­stämmelserna i detta stycke tilläm­pas på motsvarande sätt på ränte­kompensation vid förvärv av andel i sådan värdepappersfond som avses i 27 % 6 mom. 7mom. Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig gmnd, är skattefri, när utdelningen endast iimebär en minskning i levnadskostnader.

Har skattskyldig på gmnd av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2 §


62


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


9 mom. skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.

Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bo­stadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för med­lemmen eller delägaren, om den inte utgått i förhållande till inne­havda andelar eller aktier, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpan­de avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, som inte enligt bestämmelsema i 3 mom. femte stycket är att anse som kapitaltillskott.

Har ett aktiebolag satt ned ak­tiekapitalet eller reserxfonden genom minskning av aktiernas nominella belopp anses återbetal­ning till aktieägare i samband där­med som utdelning.

Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bo­stadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet räknas såsom intäkt av kapital för med­lemmen eller delägaren, även om den inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller aktier, om och i den mån utdelningen översti­ger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra in­betalningar till föreningen eller bo­laget, som inte enligt bestämmel­sema i 3 mom. femte stycket är att anse som kapitaltillskott.

Annan utdelning från svenskt aktiebolag än som avses i 1 mom. tredje stycket är skattefri om den har uppburits i förhållande till innehavda aktier och utgår i form av aktier i ett annat svenskt ak­tiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrera­de vid en svensk börs. När utdel­ning lämnas skall bolaget — direkt eller indirekt — ha innehaft samt­liga aktier i det andra bolaget sedan ingången av närmast före­gående beskattningsår eller sedan det andra bolaget började bedriva verksamhet av något slag. Samtliga aktier i det andra bolaget skall delas ut. Den verksamhet som därefter bedrivs eller skall bedrivas i vartdera bolaget skall vara av betydande omfattning iförhållande till den verksamhet som bedrevs i det utdelande bolaget. Utgör de utdelade aktierna lager hos mot­tagaren av utdelningen skall denne som intäkt ta upp värdet av aktier­na. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kom­munalskattelagen (1928:370).

Utdelning enligt fjärde stycket är skattefri även för mottagare som


63


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


inte äger aktierna i det utdelande bolaget.

8   mom.° Till utdelning räknas vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses — med de begränsningar som anges i tredje-femte styckena —jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftas till medlem.

Som utdelning skall inte anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än aktier i ett svenskt aktiebolag. Som förutsättningar gäller följande. Den utskiftande föreningen får inte vara sådant företag som avses i 3 § 72 mom. nionde stycket. Förening­en skall äga samtliga aktier i bola­get och samtliga aktier skall skiftas ut. Värdet av den egendom som skiftas ut i annan form än aktier får inte överstiga fem procent av det nominella värdet på aktierna. Utgör de utskiftade aktierna lager hos mottagaren skall denne som intäkt ta upp värdet av aktierna. Värdet skall bestämmas enligt punkt 2 första och sjunde styckena av anvisningarna till 24 § kommu­nalskattelagen (1928:370).

Vid fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket 2, skall som utdelning anses ett belopp som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som in­betald insats i den övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande föreningen.

Vid fusion, som avses i 2 § 4 mom. första stycket, skall som utdelning inte anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhåller i annat än andelar i den övertagande föreningen. Som in­betald insats i den övertagande föreningen skall anses inbetald insats i den överlåtande föreningen.

/ andra fall än som avses i tredje och fjärde styckena skall som ut­delning anses vad som utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

9 mom. Belfåffande skatteplik­tig utdelning på aktier och andelar är huvudregeln att densamma tas upp som intäkt för den som var ägare av kupongen eller av annan anledning hade rätt till utdelningen, när denna blev tillgänglig för lyft-

9    mom." Beträffande avkisf-
ning av svenska aktier är huvud­
regeln att densamma tas upp som
intäkt för den som var ägare av
kupongen eller av annan anledning
hade rätt till utdelningen, när
denna blev tillgänglig för lyftning.


64


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


ning.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal för­värvat rätt till skattepliktig utdel­ning skall som intäkt tas upp en­dast det belopp, varmed utdel­ningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan över­stigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal för­värvat rätt till utdelning på svensk aktie eller på andel i svensk värde­pappersfond eller ekonomisk för­ening eller i utländskt bolag eller utländsk värdepappersfond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Uppkommer i sådant fall fråga om avdrag för vederlag som utgivits för förvärv av rätt till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle, skall vederlaget anses belöpa på de olika utdelningsposterna enligt fördelning på dessa med hänsyn till periodens längd och under iakttagande att, i den mån på viss utdelningspost belöpande vederlag ej kunnat utnyttjas såsom avdrag från denna, det återstående beloppet får avräknas på närmast följande utdelningspost eller utdelningsposter. Avser förvärvet rätt till utdelning under obestämd tid, bör om ej särskilda skäl föranleder till annat, vederlaget avräknas under en period av tio år.

\iid som gäller utdelning på svensk aktie skall äga motsvarande tillämpning beträffande utdelning på andel i svensk värdepappersfond eller ekonomisk förening, aktie eller annan andel i utländskt bolag eller utländsk värdepappersfond.

10 mom. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från annan utländsk juridisk per­son. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person enligt punkt 10 andra stycket av anvis­ningama till 53 § kommunal­skattelagen (1928:370) har beskat­tats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägama suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efter­lämnade tillgångar — skall här i

10 mom. Vad som gäller om annan utdelning från utländskt bolag än som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket skall även tillämpas på utdelning från annan utländsk juridisk person. Sådan utdelning skall dock inte beskattas i den mån delägare i utländsk juridisk person enligt punkt 10 andra stycket av anvisningama till 53 § kommunal­skattelagen (1928:370) har beskat­tats för den del av den utländska personens vinst som belöper på delägaren. Utdelning från dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efter-


5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50


65


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


lämnade tillgångar — skall här i    riket bli föremål för beskattning, riket bli föremål för   beskattning.    Från   denna  föreskrift   meddelas Från   denna   föreskrift   meddelas    likväl ett undantag i 7 § 9 mom. likväl ett undantag i 7 § 9 mom.

I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skattetillgodohavande är "avoir fiscal" i Frankrike och "tax credit" i Storbritannien. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på skattetillgodohavande.

Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är gmndat.

12 mom. Överstiger utdel­ningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av den skattskyl­diges anskaffningskostnad för aktiema och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktiema förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket.

12 mom. Överstiger utdel­ningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av den skattskyl­diges anskaffningskostnad för aktiema och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktiema förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som ut­delning behandlas vinst som upp­kommit vid nedsättning av aktieka­pitalet eller reservfonden i bolaget. Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på gmnd av första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad utdelning) för den som ägde aktiema vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den som äger aktiema vid beskatt­ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffiiingskostnaden vid beräkning enligt första stycket.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföre­tag skall 70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföre­tag skall hälften av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst. Uppkommer realisations­förlust genom att aktierna förlorat sitt värde till följd av att företaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. I eller


66


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

2 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall vid tillämpning av första stycket det överskjutande beloppet minskas med förlusten.

Bestämmelsema i första-tredje styckena gäller även för utdelning och avyttring under tio beskattningsår efter det år då ett företag upphört att vara fåmansföretag i fråga om utdelning eller realisationsvinst på aktier som den skattskyldige eller någon honom närstående ägde när företaget upphörde att vara fåmansföretag eller har förvärvat med stöd av sådana aktier. I fråga om aktier som förvärvats före år 1990 gäller vid tillämp­ningen av första-tredje styckena följande.

1.  Som anskaffningskostnad får tas upp värdet på aktiema vid utgången
av år 1990 beräknat enligt punkt 5 av anvisningama till 3 och 4 §§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt i dess då gällande lydelse.
Därvid gäller dock att värden som enligt punkt 5 första-fjärde styckena
tagits upp till 75 eller 30 procent skall multipliceras med 1,4 respektive
3,5. Har femte stycket av nämnda anvisningspunkt tillämpats skall

a)   värdet multipliceras med 5 om någon del av underlaget vid värderingen satts ned till 20 procent,

b)  i andra fall än a värdet multipliceras med 3,5 om någon del av underlaget vid värderingen satts ned till 30 procent,

c)   i andra fall än a och b värdet multipliceras med 1,4 om någon del av underlaget vid värderingen tagits upp till 75 procent.

2.    Anskaffningskostnaden får — om den inte beräknas enligt be­
stämmelserna i 1 — räknas upp med hänsyn till förändringama i det
allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med
år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott
som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelsema gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under fömtsättning att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt­ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.

Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den

67


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18 år — förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt bestämmelsema i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk­ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein­täkten beaktas, anses motsvara makens eller föräldems beskattningsbara förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncem.

Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt 14 av anvisningama till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om ett fåtal personer äger aktiema i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna finansiella instmment som avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av bestämmelsema i första-tredje styckena på sistnämnda finansiella instmment skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till en procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller upprälming enligt fjärde stycket 2 inte medges.

13 mom.''* Avslutas verksam­heten i en förvärvskälla inom in­komstslaget näringsverksamhet och uppkommer underskott / förvärvs­källan vid taxeringen för det år då


Vad som i detta moment sägs om aktier i ett fåmansföretag gäller också andelar i ett sådant företag. Med aktier och andelar likställs andra sådana av företaget utgivna finansiella instmment som avses i 27 § 1 mom. Vid tillämpningen av bestämmelserna i första-tredje styckena på sistnämnda finansiella instmment skall dock tillägget till statslåneräntan begränsas till en procentenhet och värdering enligt fjärde stycket 1 eller uppräkning enligt fjärde stycket 2 inte medges. Vid tillämpningen av bestämmelser­na i första och andra styckena på aktier eller andelar skall vid 1995 års taxering värdering enligt fjärde stycket 1 inte medges. Detsamma gäller vid tillämpningen av be­stämmelserna i tredje stycket, om avyttring skett till närstående.

13 mom. Upphör en enskild näringsidkare eller ett dödsbo att bedriva annan näringsverksamhet än självständig näringsverksamhet i utlandet och finns det då under-


68


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


verksamheten upphör, får avdrag för underskottet ske enligt vad som gäller för realisationsförlust vid närmast följande taxering eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följan­de taxeringama. Rätt till avdrag föreligger inte i den mån under­skottet beror på att tillgångar eller tjänster tagits ut ur förvärvskällan utan att uttagsbeskattning skett.

Rätt till avdrag för underskott föreligger inte ifråga om självstän­dig näringsverksamhet i utlandet eller när den skattskyldiges verk­samhet i ett handelsbolag upphör genom att andelen överlåts.

Delägare i sådant andelshus som avses i punkt 5 av anvisningama till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) har efter yrkande rätt till avdrag såsom för realisations­förlust för underskott av förvärvs­källa i vilken fastigheten ingår i den mån underskottet belöper på sådan bostadslägenhet som skulle ha utgjort privatbostad för honom om han innehaft den med bostads­rätt.

Avdrag enligt tredje stycket med­ges inte i den mån avdrag har medgetts enligt 25 § 77 mom. eller 26 % 9 mom. eller enligt 33 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelsema i anvisningarna till 26 § kommunalskattelagen tillämpas också i fall som avses i första och tredje styckena.


skott för vilket avdrag inte medges enligt andra stycket eller 46 § 7 mom. kommunalskattelagen (1928:370) får avdrag för under­skottet ske enligt vad som gäller för realisationsförlust vid närmast följande taxering eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande taxeringama. Rätt till avdrag före­ligger inte i den mån underskottet beror på att tillgångar eller tjänster tagits ut ur förvärvskällan utan att uttagsbeskattning skett.

Delägare i sådant andelshus som avses i punkt 5 av anvisningama till 23 § kommunalskattelagen har efter yrkande rätt till avdrag såsom för realisationsföriust för under­skott av näringsverksamhet i vilken fastigheten ingår i den mån under­skottet belöper på sådan bostads­lägenhet som skulle ha utgjort privatbostad för honom om han innehaft den med bostadsrätt och i den mån avdrag för underskottet inte medgetts enligt 46 % 1 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelsema i 10 och II §§ lagen (1993:000) om avdrag för underskott av näringsverksamhet tillämpas också i fall som avses i första och andra styckena.


 


10§''

För fysiska personer och döds- För fysiska personer beräknas bon beräknas statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt enligt följande, enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns på 170 000 kronor vid 1992 års taxering. Vid följande taxeringar uppgår


69


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

skiktgränsen till skiktgränsen för föregående taxeringsår multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober andra året före taxeringsåret och prisläget i oktober tredje året före taxeringsåret med tillägg av två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avmndas nedåt till helt hundratal kronor.

Skatt på kapitalinkomst utgör 25 procent av inkomsten av kapital enligt 3 § 14 mom.

För dödsbon beräknas skatten enligt andra och tredje styckena medföljande undantag. Från och med beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade tas det i andra stycket angivna be­loppet 100 kronor ut bara om den beskattningsbara förvärvsinkom­sten överstiger ett belopp som mot­svarar gmndavdrag enligt 48 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår dödsfallet inträffade utgör skatten på förvärvsinkomst 20 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om den be­skattningsbara förvärvsinkomsten överstiger ett belopp motsvarande grundavdrag enligt 48  2 mom. kommunalskattelagen tas dessutom 100 kronor ut.

16 §

2 mom. Med utländsk juridisk person avses i denna lag association, som enligt lagstiftningen i den stat där den är hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägama inte fritt kan förfoga.

Med utländskt bolag avses i Med utländskt bolag avses i
denna lag utländsk juridisk person denna lag utländsk juridisk person
som
                                    som i den stat där den är hem-

a)   enligt ett avtal för undvikande    mahörande är föremål för beskatt-
av dubbelbeskattning som Sverige    ning som är likartad den som sven-
ingått är en person på vilken av-    ska aktiebolag är underkastade.
talets regler om begränsning av

beskattningsrätten tillämpas och som enligt avtalet har hemvist i annan avtalsslutande stat, eller

b)   i den stat där den är hemma­
hörande är föremål för beskattning

70


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

som är likartad den som   svenska aktiebolag är underkastade.

Såsom utländskt bolag avses i denna lag också alltid utländsk juridisk person hemmahörande i någon av följande stater, med vilka Sverige har ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning, om den utländska juridiska per­sonen är en person på vilken av­talets regler om begränsning av beskattningsrätten tillämpas och enligt avtalet har hemvist i denna stat: Amerikas Förenta Stater, Argentina, Bangladesh, Barbados, Belgien, Botswana, Brasilien, Bulgarien, Canada, Cypern, Dan­mark, Egypten, Estland, Filippi­nerna, Finland, Frankrike, Gre-klarui, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kenya, Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Ma­rocko, Mauritius, Mexico, Namibi-a, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Singapore, Slovakiska Republiken, Spanien, Sri Länka, Storbritannien och Nordirland, Sydafrika, Tan­zania, Tjeckiska Republiken, Trini­dad och Tobago, Tunisien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vene­zuela, Vitryssland, Zambia, Zim­babwe och Österrike samt övriga fd. delrepubliker i Sovjetunionen. Med utländskt bolag likställs, där ej annat uttryckligen stadgas, främ­mande stat samt utländsk menighet liksom dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte var bosatt eller stadigvarande vistades här i riket.

22                                                                                          §'■'
Skall, på gmnd av överens-        Skall, på gmnd av överens­
kommelse eller beslut som avses i
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är
      20 eller 21 §, intäkt, som är
skattepliktig enligt denna lag, inte
skattepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt/öreto till   svenskt före
utländskt öo/ag till svenskt företag

71


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


tag i fall då utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning om båda företagen varit svenska.


i fall som avses 178 mom. a.


24 §


2 mom.'" Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jäm­ställs det fallet att ett finansiellt instmment definitivt förlorar sitt värde genom att det bolag eller den ekonomiska förening som givit ut instmmentet upplöses genom kon­kurs eller likvidation eller genom fiision enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo­lagslagen (1987:618). Med avyt­tring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats. Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning. Avyttring anses inte heller före­ligga när en andel definitivt för­lorar sitt värde i fall som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket.

2 mom. Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jäm­ställs det fallet att ett finansiellt .instmment definitivt förlorar sitt värde genom att det bolag eller den ekonomiska förening som givit ut instmmentet upplöses genom lik­vidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags­lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagslagen (1987:618). Avyttring anses också föreligga om ett finansiellt instru­ment som givits ut av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono­misk förening förlorar sitt värde genom att det företag som givit ut instmmentet försätts i konkurs. Med avyttring jämställs också att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har ut­nyttjats. Med avyttring avses däre­mot inte utlåning av egendom för blankning. Avyttring anses inte heller föreligga när en andel defini­tivt förlorar sitt värde i fall som avses i punkt 1 a av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget

om andelen inlöses eller bolaget upplöses. Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte

eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt

28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats. Inlöses andel i värdepappersfond       Inlöses andel i värdepappersfond

eller   utskiftas   fondens   behållna    eller   utskiftas   fondens   behållna

tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning.

tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk förening.


72


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Utnyttjas ett finansiellt instmment, som avser teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade instmmentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instmmentet och annat vederlag.

4 mom. ' Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras. Vinst och förlust beräknas därvid på gmndval av alla intäkter och kostnader som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisations­förlust medges endast om förlusten är definitiv.

Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på gmndval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfärdaren på gmnd av optionen säljer den underliggande egendomen skall han öka försäljningspriset med den tidigare uppbuma ersättningen (premien) vid beräkning av vinst. Om utfärdaren på gmnd av optionen köper egendom, dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I fråga om option med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det beskattningsår då optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden, om försäljning på gmnd av optionen respektive avyttring av egendom som köpts på gmnd av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med option avses ett finansiellt instmment som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja aktier, obliga­tioner eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust på grand av en termin inträder för det beskattningsår då fullgörandet enligt termins­avtalet skall ske. Med termin avses ett finansiellt instmment i form av ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande.

I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av

73


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

samma slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie förvärvats och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.

Har ett finansiellt instmment ansetts avyttrat genom att det bolag eller den ekonomiska före­ning som givit ut instmmentet försatts i konkurs gållerföljande.

1.   Har ackord träffats eller har
utdelning i konkursen erhållits skall
ersättningen tas upp som realisa­
tionsvinst, dock högst med ett
belopp som svarar mot medgivet
avdrag för realisationsförlust i
samband med att företaget försattes
i konkurs. Medgavs avdrag för viss
del av realisationsförlusten skall
endast motsvarande del av ersätt­
ningen tas upp som realisations­
vinst.

2.    Har ett beslut om konkurs
upphävts eller har konkursen lagts
ned skall som realisationsvinst tas
upp ett belopp som svarar mot
medgivet avdrag för realisations­
förlust i samband med att företaget
försattes i konkurs. Detsamma
gäller om en konkurs avslutas med
överskott. Anskaffningsvärdet anses
därefter uppgå till det enligt ge­
nomsnittsmetoden beräknade värdet
vid den tidpunkt då avyttring an­
sågs ha skett.

Skatteplikt föreligger inte för realisationsvinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i svenskt ak­tiebolag eller vid likvidation av ett sådant aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Detta gäller under förutsättning att det inte i fråga om företag som avses i 3 § 72 mom. nionde stycket. Undantag från skatteplikt gäller inte när aktie eller andel utgör tillgång i närings­verksamhet som bedrivs av fysisk person eller dödsbo eller av ett handelsbolag. Har förlust uppkommit vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening medges avdrag för realisationsförlust.


74


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


27 §


2 mom. " Som anskaffnings­värde anses det genomsnittliga anskaffningsvärdet för samtliga finansiella instmment av samma slag och sort som det avyttrade, beräknat på gmndval av faktiska anskaffningsutgifter och med hän­syn till inträffade förändringar beträffande innehavet (genomsnitts­metoden). Har aktier erhållits genom sådan utdelning som avses i J § 7 mom. fjärde stycket skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses så stor del av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktiema i det utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. Det genom­snittliga anskaffningsvärdet för i aktierna det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådan mottagare som avses i 3 § 7 mom. femte stycket skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som an­skaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktierna anses anskaf­fade utan kostnad. Har aktier er­hållits genom sådan utskiftning som avses i J § 5 mom. tredje stycket skall som anskaffningsvärde för dessa aktier anses an­skaffningsvärdet för andelama i den förening som skiftat ut aktier­na.

2 mom. Som anskaffningsvärde anses det genomsnittliga an­skaffningsvärdet för samtliga finan­siella instmment av samma slag och sort som det avyttrade, beräk­nat på gmndval av faktiska an­skaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar beträffande innehavet (genomsnitts­metoden). Har aktier erhållits genom sådan utdelning som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) skall som an­skaffningsvärde för dessa aktier anses så stor del av det genom­snittliga anskaffningsvärdet för aktiema i det utdelande bolaget som svarar mot förändringen i marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. Det genom­snittliga anskaffningsvärdet för aktiema i det utdelande bolaget skall minskas i motsvarande mån. För sådan mottagare som inte äger aktier i det utdelande bolaget skall, om vederlag erlagts för rätten till utdelning, vederlaget anses som an­skaffningsvärde. I annat fall skall de utdelade aktiema anses anskaf­fade utan kostnad. Har aktier er­hållits genom sådan utskiftning som avses i punkt 1 a av anvis­ningarna till 22 § kommunal­skattelagen skall som an­skaffningsvärde för dessa aktier anses anskaffningsvärdet för an­delama i den förening som skiftat ut aktiema. Är finansiella instmment som avses i 1 mom. föremål för notering på inländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnote-rade), får utom såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till 20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avytt­ringen efter avdrag för kostnad för avyttringen.

Delbevis eller teckningsrättsbevis, som gmndas på aktieitmehav i ett bolag, anses anskaffat utan kostnad.

4 mom.'' Har en här i riket 4 mom. Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person bosatt eller hemmahörande person avyttrat aktier till ett svenskt ak-    avyttrat   aktier   till   ett   svenskt


75


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


tiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs veder­laget för de avyttrade aktiema av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt pengar mot­svarande högst tio procent av de nyemitterade aktiemas nominella värde skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening. De mottagna aktiema skall anses förvärvade till det an­skaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktiema eller andelama.

aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs veder­laget för de avyttrade aktiema av nyemitterade aktier i det köpande bolaget och eventuellt pengar mot­svarande högst tio procent av de nyemitterade aktiemas nominella värde skall som skattepliktig reali­sationsvinst räknas den del av vederlaget som utgörs av pengar, eller om det är fråga om sådana aktier för vilka hälften av realisa­tionsvinsten är undantagen från skatteplikt enligt 3 % 1 mom. hälf­ten av den del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad nu sagts tillämpas också vid avyttring av andelar i ekonomisk förening. De mottagna aktiema skall anses för­värvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktier­na eller andelama. I fråga om aktier eller andelar som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket b skall som skattepliktig realisationsvinst räk­nas den del av vinsten som inte omfattas av undantaget från skatte­plikt. I detta fall skall de mottagna aktiema anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna eller andelar­na med tillägg för skattepliktig realisationsvinst. Bestämmelsema i första stycket gäller inte person som har avflyttat från riket men som till följd av reglema om väsentlig anknytning hit ändå anses bosatt här.

Vid avyttring av aktier eller andelar i företag som avses i 3 § 12 mom. nionde stycket, tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon del av vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyn­dighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelsema i första eller tredje stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflytt­ningen sker i fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp tillbeskattning.

5 mom. Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad tillgång som avses i  1 mom. får

5 mom. För/Ms?pd marknads-noterad tillgång som avses i 1 mom. får dras av från realisa-


76


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


dras av från realisationsvinst på marknadsnoterad sådan tillgång utan den begränsning av avdrags­rätten som framgår av 3  2 mom. tredje stycket.

Detta gäller dock i fråga om andel i värdepappersfond endast om värdet av fondens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärdedelar av fond­förmögenheten.

Realisationsförlust som uppkom­mit genom att aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktie­bolagslagen (1987:618) är av­dragsgill utan den begränsning av avdragsrätten som framgår av 3  2 mom. tredje stycket till den del förlusten svarar mot utdelning från bolaget av annat slag än som avses 137 mom. fjärde stycket under beskattningsåret och närmast före­gående beskattningsår.

Vid tillämpningen av första stycket avses med marknadsnoterad tillgång även en tillgång som var marknadsnoterad när det ak­tiebolag som givit ut den försattes i konkurs. Tillgången anses som marknadsnoterad till och med den tidpunkt när konkursen eller en därpå följande likvidation avslutas.


tionsvinst på marknadsnoterad sådan tillgång. Om viss del av vinst skulle ha tagits upp som skatteplik­tig vinst får endast motsvarande del avförlusten dras av. Avförlust som inte dragits av mot vinst på marknadsnoterad egendom eller av förlust på egendom som inte är marknadsnoterad får

   70 procent dras av om 100 procent av vinst på sådan egendom är skattepliktig,

   49 procent dras av om 70 procent av vinst på sådan egendom är skattepliktig,

   35 procent dras av om 50 procent av vinst på sådan egendom är skattepliktig.


 


28 §2


Vid beräkning av realisations­vinst på gmnd av avyttring av andel i handelsbolag skall ingångs­värdet för andelen ökas med till­skott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på del­ägaren belöpande skattepliktiga in­komstema och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir det justerade ingångsvärdet negativt, skall om­kostnadsbeloppet anses vara noll.


Vid beräkning av realisations­vinst på gmnd av avyttring av andel i handelsbolag skall ingångs­värdet för andelen ökas med till­skott till bolaget och minskas med uttag från bolaget. Ingångsvärdet skall vidare ökas med de på del­ägaren belöpande skattepliktiga in­komstema och minskas med de på delägaren belöpande avdragsgilla underskotten. Blir det justerade ingångsvärdet negativt, skall pm-kostnadsbeloppet anses vara noll.


77


 


78


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Vederlaget vid avyttringen skall i Vederlaget vid avyttringen skall i
detta fall ökas med ett belopp som detta fall ökas med ett belopp som
motsvarar det negativa justerade motsvarar det negativa justerade
ingångsvärdet.
                     ingångsvärdet. För andel i han-

delsbolag som innehas av ett annat handelsbolag skall ingångsvärdet justeras som om ägarbolaget var skattskyldigt i den skattskyldiges ställe.   För andel i ägarbolaget justeras ingångsvärdet med hänsyn till summan av inkomster och un­derskott   i   bolagen.   Blir  nettot negativt skall ingångsvärdet mins­kas endast i den mån på andelen belöpande underskott är avdrags­gillt. I fråga om andel som förvärvats före utgången av det räkenskapsår för handelsbolaget som avslutats närmast före den 1 mars 1988 beräknas först det justerade ingångsvärdet vid utgången av nämnda räkenskapsår (bokslutsdagen). Denna beräkning görs med utgångspunkt i andelens ingångsvärde och den ökning eller minskning  i delägarens kapital­behållning i bolaget som har inträffat fram till bokslutsdagen. Blir saldot negativt, anses det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen vara noll. Det justerade ingångsvärdet på bokslutsdagen läggs sedan till gmnd för justeringar enligt första stycket.

Vid bestämmande av kapitalbehållningen på bokslutsdagen skall lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen. Sker den skattemässiga inkomst­beräkningen inte enligt bokföringsmässiga gmnder, bortses från fömtbetalda kostnader och intäkter samt upplupna intäkter och kostnader. Har handelsbolaget före utgången av år 1989 avyttrat egendom på vilken 35 § 2-4 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 juli 1990 är tillämpliga skall, om egendomen anskaffats före den 19 augusti 1988, ingångsvärdet för andelen justeras på gmndval av det bokföringsmässiga resultatet av avyttringen även om detta inte följer av andra stycket. Från resultatet skall dras ett belopp som svarar mot den avskrivning eller nedskrivning av egendomen som gjorts i räkenskapema efter bokslutsdagen. Sker beskattning med anledning av avyttringen senare än vid 1990 års taxering, skall ingångsvärdet dock justeras på gmndval av det skattemässiga utfallet av avyttringen.

Om den skattskyldige yrkar det, skall vinstberäkningen gmndas enbart på bestämmelserna i första stycket.

Har andel i ett handelsbolag förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och har den tidigare ägaren beskattats enligt 24 § 2 mom. tredje stycket, skall det justerade ingångsvärdet för andelen anses vara noll.

Vid tillämpning av första stycket skall bortses från positiv och nega-


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


tiv räntefördelning enligt lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning. Ett negativt fördel­ningsbelopp skall dock minska ingångsvärdet i den mån ränteför­delningen minskat ett underskott av näringsverksamheten.

Ingångsvärdet skall ökas med 28 procent av en ökning av expansionsmedel enligt lagen (1993:000) och minskas med med 28 procent av en minskning. Ingångsvärdet skall ökas med 72 procent av en minskning av expan­sionsmedel som inte tas upp som intäkt enligt 14 § lagen om expan­sionsmedel. Vid överföring av expansionsmedel enligt 11 % nämn­da lag skall ingångsvärdet minskas med 72 procent av det överförda beloppet.


29 §


2 mom. Ar fillgång som avses i 1 mom. marknadsnoterad behandlas realisationsvinst och realisationsförlust som ränteintäkt respektive ränteutgift. Detta gäller dock inte premieobligationer.


2 mom. Realisationsvinst och realisationsförlust på annan mark­nadsnoterad tillgång som avses i 1 mom. än premieobligationer be­handlas som ränteintäkt respektive ränteutgift. Av förlust på premie­obligationer eller på tillgångar som inte är marknadsnoterade får 70 procent dras av.


 


1.   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punktema 2-11.

2.   Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. Qärde stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.

3.   Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Vid till-lämpning av de nya föreskriftema beaktas inte underskott som dragits av vid beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1989.

4.   Äldre föreskrifter i 2 § 8 mom. tillämpas fortfarande på utdelning som förfallit till betalning före ikraftträdandet.

5.   För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.


79


 


6.   I enlighet med punkt 3 av övergångsbestämmelsema till lagen    Prop. 1993/94:50
(1991:1833) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall

för taxeringsåret 1995 de nya föreskriftema i 3 § 1 mom. om skatteplikt för vinst respektive avdragsrätt för förlust på svenska aktier e.d. tillämpas på fem sjättedelar av vinsten respektive förlusten.

7.    Har sådan utbetalning som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket i den lydelse föreskriften hade intill den 1 januari 1994 tagits upp till beskatt­ning vid 1994 års taxering tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 14 mom. första stycket och 27 § 5 mom. tredje stycket. Har realisationsförlust uppkommit vid 1994 års taxering och är förlusten hänförlig till inlösen av aktie vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett aktiebolag skall belopp som skiftas ut till aktieägaren under år 1994 eller senare tas upp som realisationsvinst med ett belopp som svarar mot medgivet avdrag för realisationsförlust. Medgavs avdrag för viss del av realisationsförlusten skall endast motsvarande del av det utskiftade beloppet tas upp som realisationsvinst.

8.    Har förvärvare av skuldebrev eller andel i värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom., efter utgången av år 1990 men före utgången av år 1993, lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte förfallen avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. i dess äldre lydelse.

9.    Föreskriftema i 16 § 2 mom. tredje stycket tillämpas såvitt avser Namibia och Venezuela från och med den 1 januari året efter det att respektive dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och dessa två stater träder i kraft.

 

10.   Har ett bolag eller en ekonomisk förening försatts i konkurs men har företaget inte upplösts före utgången av december 1993 anses aktie eller annat finansiellt instmment som företaget har givit ut ha avyttrats den 1 januari 1994.

11.   I 9 § lagen (1993:000) om återföring av skatteutjämningsreserv finns särskilda bestämmelser om ingångsvärde för andel i handelsbolag enligt 28 §.


80


 


' Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:770

2 § 12 mom. 1990:651

2 § 15 mom. 1990:651

2 § 16 mom. 1993:670.  Lydelse enligt prop. 1993/94:45.  Senaste lydelse 1992:703. '' Senaste lydelse 1992:703. ' Senaste lydelse 1991:412.  Senaste lydelse 1991:412. ■'Senaste lydelse 1991:1833. "Senaste lydelse 1990:651. ' Senaste lydelse 1992:1092. '" Senaste lydelse 1992:1344. " Senaste lydelse 1990:1422. ' Senaste lydelse 1990:1422. '3 Senaste lydelse 1991:1833. '''Senaste lydelse 1991:2007. '5 Senaste lydelse 1991:1833. 'Senaste lydelse 1989:1040. " Senaste lydelse 1986:466. '" Senaste lydelse 1992:1344. '' Senaste lydelse 1990:1422. 2° Senaste lydelse 1992:1344. 2' Senaste lydelse 1992:1344.

22        Senaste lydelse 1992:577.

23        Senaste lydelse 1990:651.
2'' Senaste lydelse 1990:651.
2 Senaste lydelse 1992:1486.

6 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 50


Prop. 1993/94:50


 


2.9   Förslag till                                              Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt att 2 § 3 mom., 3 § 1 och 2 mom., 7 § 4 och 8 mom. och 10 a § i paragrafemas lydelse enligt lagen (1993:939) om ändring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelsema till ändringslagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ 3 mom. Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktiema eller andelama i ett eller flera svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäktemas förvärvande eller bibehållande. Som fömtsättning för detta gäller

a)   att varken givare eller mot- a) att varken givare eller mot­
tagare är bostadsföretag enligt tagare är bostadsföretag enligt
7 mom., investmentföretag enligt 7 mom. eller investmentföretag
10 mom. eller förvaltningsföretag    enligt 10 mom.,

enligt 78 mom. andra stycket,

b)   att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c)    att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,

d)   att, om bidrag länmas från d) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till moderföretag, dotterföretag till moderföretag,
moderföretaget skulle vara frikallat aktierna eller andelarna
från skattskyldighet för utdelning dotterföretaget inte utgör lager-
som under beskattningsåret hade tillgångar hos moderföretaget samt
uppburits från dotterföretaget samt

e)   att, om bidrag lämnas från e) att, om bidrag lämnas från
dotterföretag till annat dotterföre- dotterföretag till annat dotterföretag
tag, moderföretaget är investment- och om aktiema i det givande
företag eller förvaltningsföretag dotterföretaget utgör lagertill-
som avses i a eller moderföretaget gångar hos moderföretaget skall
i annat fall skulle vara antingen även aktiema i det mottagande
frikallat från skattskyldighet för dotterföretaget utgöra lager­
utdelning som under beskattnings- tillgångar hos moderföretaget,
året hade uppburits från det givan­
de dotterföretaget eller skattskyldigt

för utdelning som under beskatt-


82


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

ningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncembidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skatteplik­tig intäkt för mottagaren, om de fömtsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskatt­ningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga mm när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktiema i dotterbolag men inte i annat fall.

Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under fömtsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebeford­ras till mottagaren på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för vidarebefordrat belopp.

Vid tillämpning av detta moment skall sådana utländska juridiska personer som avses i 2  12 mom. inte anses som svenska ekonomiska föreningar.

Avdrag för koncembidrag får åtnjutas endast av den som visar att fömtsättningar för sådant avdrag föreligger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de föratsättningar som anges i första-tredje styckena inte är uppfyllda.

7 mom. Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,

utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämfödiga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad.

83


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom­munalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Med utdelning avses även ut­betalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 9 kap. 1 § bank­aktiebolagslagen (1987:618) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av fusionsveder­lag till aktieägare enligt 14 kap.

6    § aktiebolagslagen och 11 kap.

7    § bankaktiebolagslagen. Som utdelning anses även utbetalning från utländskt bolag om utbetal­ningen är jämförlig med sådan utbetalning från svenskt bolag som avses i första eller andra meningen.

Att utdelning och vinst vid för­säljning av aktier i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.

Från skatteplikt undantas dels — / fall som avses i 1-3 nedan — utdelning och — i fall som avses i 4 nedan — ränta, dels hälften av realisationsvinsten på

1.   aktier i svenskt aktiebolag och
företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

2.    andelar i svensk ekonomisk
förening,

3.     andelar i svensk värde­
pappersfond,

4.   fordringar på grund av vinst­
andelslån (vinstandelsbevis) som
givits ut av ett svenskt företag i de
fall företaget helt saknar avdrags­
rätt enligt 29 mom.,

5.    terminer och optioner som
uteslutande avser endera tillgångar
angivna i 1-4 eller kursindex hän-
förligt till aktier i svenska aktie­
bolag.

Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för: a) Utdelning som det utdelande


84


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

företaget har rätt till avdrag för enligt 211 mom. arulra stycket.

b)  Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. In­tressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det hög­sta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd fastighet.

c)  Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 % 7 mom.

Undantaget / tredje stycket innebär inte någon inskränkning i bestämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst.

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller endast om fondförmögen­heten inte annat än tillfälligtvis understigit 90 procent av summan av

a.   tillgångar för vilka skatteplik­
ten är begränsad enligt bestämmel­
serna i detta moment och

b.    andelar i utländsk juridisk
person eller andra utländska finan­
siella instrument motsvarande dem

85


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

som avses i tredje stycket 1, 2 och 5.

Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent av realisa­tionsvinsten på andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värde­pappersfond undantas från skatteplikt gäller för

  den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelning­en bestämts,

  hälften av den del av utdel­ningen som svarar mot fondens realisationsvinster under det be­skattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt detta moment samt

—    30 procent av den del av
utdelningen som svarar mot fon­
dens realisationsvinster under det
beskattningsår för vilket utdel­
ningen bestämts på tillgångar för
vilka 30 procent av vinsten är un­
dantagen från skatteplikt enligt
detta moment.

Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel­ning från svenska värdepappers­fonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2.     Intäkt enligt 2  10 mom. åttonde stycket.

3.     Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i sjätte stycket a och b.

4.   Realisationsvinst på tillgångar
för vilka skatteplikten undantas
med 30 procent enligt detta
moment.


86


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

5.   Realisationsvinst på  andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

2 mom} Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för intäktemas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under fömtsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsför­lust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.

Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.

Avdrag för realisationsförlust Särskilda bestämmelser om medges med 70 procent av förlus- avdrag för realisationsförlust finns ten, i den mån inte annat anges i / 25 § 11 mom, 26 § 10 mom., 25 § 11 mom., 26 § 10 mom, 27 § 27 § 5 och 6 mom. eller 29 § 5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom. 2 mom. Avdrag för realisations­förlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ medges med 70 procent av förlusten.

Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.

Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pen­sionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte styckena av anvisningama till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.

87


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

Av lagen (1993:000) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.

Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster avseende tillgångar hiinförliga till ett pensionssparkonto.

7§

4 mom. Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut­ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningama,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond, regleringsförening som avses i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

allmärma försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstif­telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge permit-teringslöneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna sjukförsäkringsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling främjande av farmacins utveckling m.m.. Bokbranschens Finan- m.m.. Bokbranschens Finan­sieringsinstitut Aktiebolag, B:ryg- sieringsinstitut Aktiebolag, Bryg­geristiftelsen, Dag Hammarskjölds geristiftelsen. Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-län- industriellt samarbete med u-län-der. Fonden för svenskt-norskt der. Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, han- industriellt samarbete, han-delsprocedurrådet, Jernkontoret delsprocedurrådet, Jernkontoret och SIS - Standardiseringskommis- och SIS - Standardiseringskommis­sionen i Sverige, så länge kontorets sionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstme- respektive kommissionens vinstme­del  används  till  allmänt  nyttiga    del  används  till  allmänt  nyttiga


88


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för inter­nationell förståelse och gemensam säkerhet. Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt utveck-lingscentram i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsut­veckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produk­tionstekniskt centram i Borås för tekoindustrin —PROTEKO, Stiftel­sen Produktutvecklingscentmm Östergötland, Stiftelsen Småföre­tagsfonden, Stiftelsen för sam­verkan mellan Lunds universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska kyrkans stiftelse för riks-kyrklig verksamhet. Svenska Pen­ninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp

ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för inter­nationell förståelse och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen industriellt utveck-lingscentmm i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsut­veckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Produk­tionstekniskt centmm i Borås för tekoindustrin —PROTEKO, Stiftel-i sen Produktutvecklingscentmm i Östergötland, Stiftelsen Småföre­tagsfonden, Stiftelsen för sam­verkan mellan Lunds universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet. Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för riks-kyrklig verksamhet. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska IJNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turist­råd, TCO:s internationella stipen­diefond till statsminister Olof Palmes minne. Aktiebolaget Tips­tjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp all annan inkomst än inkomst

av

frikallas från skattskyldighet för näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

8 mom. Mottagare av utdel- 8 mom. ning från svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening är fri-kallade från skattskyldighet i den omfattning som anges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits iförhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 §


89


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

8 mom. första stycket. Bestämmel­serna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdelning på förlags­insatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och dämtöver inte — direkt eller indirekt — bedriver någon eller endast obetydlig verk­samhet (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av utdelningen motsvaras av annan utdelning än som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket .som företaget har beslutat för samma beskattningsår Som förvaltnings­företag anses inte investmentföre­tag som avses i 2 § 10 mom.

Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undan­tag av investmentföretag och för­valtningsföretag, frikallat jrån skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller an­delar Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Med nä-ringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i före­tagets verksamhet under förutsätt­ning att

a)    det sammanlagda röstetalet
för företagets aktier eller andelar i
det utdelande företaget vid beskatt­
ningsårets utgång motsvarade en
fjärdedel eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i det
utdelande företaget, eller

b)     det görs sannolikt att
innehavet av aktien eller andelen
betingas av verksamhet som be­
drivs av företaget eller av företag
som med hänsyn till äganderätts­
förhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå det
nära.

Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning


90


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


på aktie eller andel i förvaltnings­företag eller investmentföretag, om detta äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltnings­företaget eller investmentföretaget.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till ägarföre­tagets verksamhet, föreligger inte skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Ut­delning anses i första hand gälla andra medel än sådana som mot­svarar tillskjutet belopp eller in­betald insats.

Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag under fömtsättning

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta moment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är un­derkastat  är jämförlig  med  den


Svenskt aktiebolag, svensk eko­nomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeför­säkringsföretag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt bolag som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under fömtsättning att

a)  det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i det
utdelande bolaget vid beskatt­
ningsårets utgång motsvarade en
fjärdedel eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i det
utdelande bolaget, eller

det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av verksamhet som bedrivs av före­taget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära, och

b)   den inkomstbeskattning som
det utländska bolaget är underkas­
tat är jämförlig med den inkomst-


91


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkoms­ten hade förvärvats av svenskt företag.


beskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade förvärvats av svenskt företag.


 


10 a §


För andra skattskyldiga än fysis­ka personer, dödsbon och värde­pappersfonder, utgör statlig in­komstskatt 30 procent av den be­skattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör statlig inkomstskatt 25 procent av den beskattningsbara inkomsten.


För andra skattskyldiga än fysis­ka personer, dödsbon och värde­pappersfonder, utgör statlig in­komstskatt 28 procent av den be­skattningsbara inkomsten. För värdepappersfonder utgör statlig inkomstskatt 25 procent av den beskattningsbara inkomsten.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och fillämpas första gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbör­jats före ikraftträdandet.


7. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-4.

2.    Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbör­jats före ikraftträdandet.

3.   Vid tillämpningen av de nya föreskriftema 131 mom. om andelar i svenska värdepappers­fonder skall hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1994 skall i stället för förmögenhetsnivån 90 procent i momentets sjätte stycke tillämpas en gräns på 75 procent.

4.   Vid tillämpningen av de nya föreskriftema i 3 % 1 mom. åttonde och nionde styckena skall, i fråga om utdelning som lämnas under år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter ikraftträdandet.


 


'Lydelse enligt prop. 1993/94:45. 2Lydelse enligt prop. 1993/94:45.


92


 


2.10   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1951:763) om staflig inkomstskatt på ackumulerad inkomst' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse


Har fysisk person eller dödsbo Har fysisk person eller dödsbo
under visst beskattningsår haft som beskattas enligt 10  andra
inkomst av tjänst eller sådan in- och tredje styckena lagen
komst av näringsverksamhet som (1947:576) om statlig inkomstskatt
avses i 3 §, och hänför sig in- under visst beskattningsår haft
komsten till minst två beskattingsår inkomst av tjänst eller sådan in­
ackumulerad inkomst, skall under komst av näringsverksamhet som
de föratsättningar som anges i avses i 3 §, och hänför sig inkoms-
denna lag, statlig inkomstskatt på ten till minst två beskattningsår
denna inkomst beräknas enligt föl- ackumulerad inkomst, skall under
jande.
                                 de föratsättningar som anges i den-

na   lag,   statlig   inkomstskatt   på denna inkomst beräknas enligt föl­jande. Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för taxeringsåret och så många av de närmast föregående taxeringsåren som är i fråga, efter justering med ett belopp motsvarande skiktgränsens förändring mellan

1.   taxeringsåret och närmast föregående taxeringsår om den ackumu­
lerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,

2.    taxeringsåret och andra taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,

3.    taxeringsåret och tredje taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår eller

4.    taxeringsåret och Qärde taxeringsåret före taxeringsåret om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår.

Hänför sig inte hela den ackumulerade inkomsten till tid före taxerings­året, skall — på sätt följer av punkt 2 av anvisningama — hänsyn tas härtill vid bedömningen i vad mån justering för skiktgränsens förändring skall göras.

Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt den skatteskala som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumulerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

93


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Föreligger fömtsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall tillämpas den av lagama som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningama.)

3§ I fråga om inkomst av näringsverksamhet skall lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1.    intäkt genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämför­lig verksamhet;

2.    intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varamärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3.   intäkt — i samband med att en näringsfastighet avyttras eller övergår
till privatbostadsfastighet — avseende återförda avdrag för värdeminsk­
ning m.m. och utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll enligt
bestämmelsema i punkt 5 första stycket av anvisningama till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370);

4.    intäkt — i samband med att en bostadsrätt eller en aktie eller andel som avses i 26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i fall då den därtill hörande lägenheten inte är privatbostad, avyttras eller övergår till privatbostad — avseende återförda avdrag för utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll enligt bestämmelsema i punkt 5 andra stycket av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen;

5.    intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, intäkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken samt intäkt för fastighetsägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

6.    intäkt i form av försäkringsersättning, skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom expropriation eller under sådana förhållanden att tvångsförsäljning måste anses föreligga;

7.    intäkt i form av försäkringsersättning eller annan ersättning för ska­da på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse;

8.    intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomst­bortfall till följd av skador och intrång på fastighet, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

9.    intäkt genom ersättning för skada på växande skog på gmnd av brand eller annan därmed jämförlig anledning som är oberoende av den skattskyldiges åtgöranden samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller liknande eller av vattenuppdänming eller framdragande av kraftledning;

94


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

10.   intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under fömtsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet;

11.   intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet, av maskiner och andra för stadig­varande brak i verksamheten avsedda inventarier;

12.  intäkt vid avyttring av djur i        12. intäkt vid avyttring av djur i jordbmk och renskötsel i samband   jordbmk och renskötsel i samband med   upphörande   av   djurskötsel    med upphörande av djurskötsel; samt;

13.   intäkt som har uppkommit 13. intäkt som har uppkommit genom att ersättningsfond har åter- genom att ersättningsfond har åter­förts till beskattning på grand av förts till beskattning på grand av att näringsverksamheten har över- att näringsverksamheten har över­låtits eller nedlagts, dock att sär- låtits eller nedlagts, dock att sär­skilt tillägg på det återförda be- skilt tillägg på det återförda be­loppet inte skall anses utgöra sådan loppet inte skall anses utgöra sådan inkomst.   inlcomst ;

 

14.  intäkt som grundas på 5 och 9 §§ lagen (1993:000) om expan­sionsmedel samt;

15.  intäkt som grundas på 5  1 lagen (1993:000) om periodise­ringsfonder

Vad i denna lag sägs om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet skall gälla även beträffande en av flera verksamheter i en förvärvskälla.

(Se vidare anvisningama.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:1431. 2Senaste lydelse 1990:1431. Senaste lydelse 1990:1431.

95


 


2.11   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom., 26 §, 27 § 2 mom., 32, 36 och 36 a §§, 69 § 2 mom. samt anvisningama till 40 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse


3 mom. Kvarstående skatt och 3 mom. Kvarstående skatt och
tillkommande skatt samt obetald tillkommande skatt samt obetald
del av sådan skatt anses belöpa i del av sådan skatt anses belöpa i
första hand på annuitet som avses första hand på annuitet som avses
i 1 § och i andra hand på skatte- i 1 § och i andra hand på skatte­
tillägg eller förseningsavgift enligt tillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen.
                     taxeringslagen eller förseningsav-

gift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

26 §'

Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skattebeloppet avrandas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet uppbördsmånader under vilka skatten skall betalas.

Preliminär F-skatt och särskild Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora A-skatt skall betalas med lika stora belopp senast den 18 i uppbörds- belopp senast den 18 i varje upp-månaderna mars, maj, juli, sep- bördsmånad under uppbördsåret tember, november och januari eller, vid debitering under in­under uppbördsåret eller, vid komståret, i var och en av de debitering under inkomståret, i var uppbördsmånader som återstår och en av de rtyss nämnda upp- efter utgången av den månad då bördsmånaderna som återstår efter skatten debiteras, utgången av den månad då skatten debiteras.

Preliminär F-skatt som inte uppgår till 2 000 kronor för uppbördsåret påförs inte.

27 § 2 mom. Vid debitering av sluUig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;

2.   sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 §;

3.   annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;

4.   överskjutande ingående mer- 4. överskjutande ingående mer­värdeskatt i den mån skatten inte värdeskatt i den mån skatten inte betalats ut enligt 45 § 2 mom. betalats ut enligt 45 § 2 mom. andra stycket; samt      andra stycket;

5.   skatt som överförts från stat       5. skatt som överförts från stat


96


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

med vilken Sverige ingått över- med vilken Sverige ingått över­
enskommelse om uppbörd och enskommelse om uppbörd och
överföring av skatt.
              överföring av skatt; samt

6. ett  belopp  motsvarande  28 procent av en minskning av expan­sionsmedel enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel. Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvar­ande vistats här.

Vid gottskrivning av preliminär A-skatt som innehållits av den skatt­skyldiges arbetsgivare skall sådan allmän sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet som ar­betsgivaren redovisat i kontrolluppgift gottskrivas som sådan avgift.

32 §■*

På tillkommande skatt skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av det år då skatten debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal.

Vid beräkning av respitränta gäller,

att i den tillkommande skatten att i den tillkommande skatten
inte inräknas skattetillägg eller inte inräknas skattetillägg eller för­
förseningsavgift enligt taxerings- seningsavgift enligt taxeringslagen
lagen och inte heller kvarskatte- (1990:324) eller förseningsavgift
avgift och respitränta;
           enligt     fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) och inte heller kvar-skatteavgift och respitränta;

att ränta tas ut från och med den 19 april året näst efter taxeringsåret, dock att ränta på ö-skatteränta, restitutionsränta och skatt, som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och ingår i tillkommande skatt, skall tas ut från utgången av den månad, då beloppet utbetalts; samt

att ränta tas ut till och med den dag då skatten förfaller till betalning.

Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning av ränta.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på respitränta.

7 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 50                                                                           "


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

36 §5

En F-skattesedel skall översändas En F-skattesedel skall översändas
till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 25
februari under inkomståret.
     januari under inkomståret.

En F-skattesedel, som gmndar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, och skattsedel på tillkommande skatt skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske.

36a§*'

Ett besked om debitering av Ett besked om debitering av
särskild A-skatt skall översändas särskild A-skatt skall översändas
till den skattskyldige senast den 25 till den skattskyldige senast den 25
febmari under inkomståret.
      januari under inkomståret.

Ett besked om debitering av särskild A-skatt som grandar sig på preliminär taxering verkställd under inkomståret, skall översändas till den skattskyldige så snart det kan ske.

69 §

2 mom. På skatt, avgift och riinta, som återbetalas enligt 68 § 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehållits med stöd av 68 § 4 mom. andra stycket, utgår ränta {restitutionsränta). Res­titutionsränta beräknas för visst kalenderår efter en räntesats som motsvarar 75 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast föregående kalenderår. För tid som infaller efter utgången av det år då beslut om återbetalning fattas tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntesatsen bestäms till procenttal med högst en decimal. Räntebelopp som understiger femtio kronor betalas inte ut.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt,

att ränta utgår på belopp, som att ränta utgår på belopp, som
senast under taxeringsåret har senast under taxeringsåret har
betalts som preliminär skatt, och betalts som preliminär skatt, och
på belopp, som avses i 27 § på belopp som avses i 27 §
2 mom. första stycket 4 eller 5 2 mom. första stycket 4, 5 eller 6
eller i andra stycket samma mom., eller i andra stycket samma mom.,
från utgången av taxeringsåret och från utgången av taxeringsåret och
på annat belopp från utgången av på annat belopp från utgången av
den månad, då det har betalts;
      den månad, då det har betalts;

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda upp­bördsmånad;

att, om skatten har betalts i flera poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har betalts; samt

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas.

Har beslut som föranlett restitutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått eller utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skattskyldige skyldig att


98


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

återbetala vad han sålunda har uppburit för mycket. Bestämmelsema i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutions­ränta. Om restitutionsränta i särskilda fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket.

Anvisningar

till 40 §»

I 40 § 2 mom. andra stycket angivet skatteavdrag skall inte verkställas, då det är uppenbart för arbetsgivaren att anställningen hos honom är att anse såsom bisyssla. Är så inte fallet, får avdrag underlåtas endast om arbetstagaren med intyg från skattemyndighet styrker att fråga är om bisyssla.

Skatteavdrag skall inte göras på Skatteavdrag skall inte göras på lön, som utbetalas senast den sista lön, som utbetalas senast den sista februari under inkomståret, om januari under inkomståret, om arbetstagaren företer skattsedel arbetstagaren företer F-skattesedel eller F-skattebevis utvisande att eller F-skattebevis för nästföre-han för nästföregående inkomstår gående inkomstår. Vad sist sagts varit påförd preliminär F-skatt. gäller dock inte nyanställd ar-Vad sist sagts gäller dock inte betstagare, som kan antas ha sin nyanställd arbetstagare, som kan väsentliga utkomst av anställning-antas ha sin väsentliga utkomst av en. anställningen.

Det åligger arbetsgivaren, att senast en vecka innan i 40 § 2 mom. andra stycket angivet avdrag för kvarstående skatt första gången görs, genom skriftlig eller muntlig hänvändelse till arbetstagaren uppmana denne att överlänma skattsedel på slutlig skatt eller vederbörlig del av sådan skattsedel eller på föreskrivet sätt visa att skatteavdrag för kvarstående skatt inte skall göras. Därvid skall arbetsgivaren tillika erinra arbetstagaren om det skatteavdrag, som annars kommer att göras.

Arbetsgivarens val av skattetabell för beräkning av förhöjt avdrag enligt 40 § 1 mom. andra stycket bör godtas, om skälig anledning får anses ha förelegat att tillämpa skattetabellen i fråga.

Har genom skatteavdrag enligt 40 § 1 mom. andra stycket eller 2 mom. andra stycket innehållits större belopp än vad som skall inbetalas vid närmast följande uppbördstillfälle enligt skattsedel, F-skattebevis eller av skattemyndighet utfärdat intyg, som arbetstagaren företett efter det av­draget gjorts, eller erhållet besked om skatteavdrag, skall arbetsgivaren, om inte särskilda hinder föreligger, mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad som sålunda innehållits för mycket.

Vad i 40 § sägs om skyldighet att visa upp skattsedel för arbetsgivare och om påföljd för underlåtenhet att fullgöra sådan skyldighet gäller inte vid utbetalning av folkpension eller tilläggspension från allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket eller annars i den mån regeringen så förordnar.

99


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1994 och slutlig skatt på grand av 1995 års taxering. Den del av den preliminära F-skatten och den särskilda A-skatten som avser uppbördsmånaden febraari 1994 skall dock betalas senast den 18 mars samma år.

'Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2Senaste lydelse 1992:680.

'Lydelse enligt prop. 1993/94:80.

"•Senaste lydelse 1992:624.

'Senaste lydelse 1992:680.

Senaste lydelse 1992:680.

■'Senaste lydelse 1992:624.

Senaste lydelse 1992:680.

100


 


2.12  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i

uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 27 § 3 mom., 68 § 6 mom. och 69 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) i momentens lydelse enligt lagen (1992:1661) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


27 §


3 mom. Överstiger skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde­skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb­raari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2 eller 5 eller andra stycket samma moment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar­skatteavgift tas ut med en procent­sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid ut­gången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på reste­rande del. På kvarstående skatt, som uppkommer vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti året efter inkomståret och som betalas senast den 18 september samma år, tas kvarskatteavgift ut med en procentsats motsvarande 60 procent av statslåneräntan. Pro­centsatserna bestäms till tal med högst en decimal. Om särskild ber­äkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgif­ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringsla­gen (1990:324) och att avgift inte


3 mo m. Överstiger skattskyldigs slutliga skatt, efter avdrag för överskjutande ingående mervärde­skatt, den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 feb­raari året efter inkomståret och vad som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. första stycket 1, 2, 5 eller 6 eller andra stycket samma mo­ment, skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskatteavgift) på det överskjutande beloppet. Kvar­skatteavgift tas ut med en procent­sats motsvarande 20 procent av den statslåneränta som gällde vid ut­gången av november inkomståret på det överskjutande beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 3 maj året efter inkomståret och med en procentsats motsvarande 125 procent av statslåneräntan på reste­rande del. På kvarstående skatt, som uppkommer vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti året efter inkomståret och som betalas senast den 18 september samma år, tas kvarskatteavgift ut med en procentsats motsvarande 60 procent av statslåneräntan. Pro-centsatsema bestäms till tal med högst en decimal. Om särskild beräkning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift, i förekommande fall efter avdrag för ö-skatteränta, påförs inte om beloppet understiger 50 kronor. Vid beräkningen av avgif­ten gäller att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringsla­gen (1990:324) eller förseningsav-


101


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

skall beräknas på överskjutande gift enligt fastighetstaxeringslagen
belopp till den del det uppgår till (1979:1152) och att avgift inte
högst 20 000 kronor och har beta- skall beräknas på överskjutande
lats senast den 3 maj året efter belopp till den del det uppgår till
inkomståret.
                         högst 20 000 kronor och har beta-

lats senast den 3 maj året efter in­komståret.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelsema i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

68 §

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd fordran utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyndighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts senare än den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid utmätning av fordran som avses i första stycket.

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kost­naderna för utmätningen.

69 §

1 mom. Om preliminär skatt,     1 mom. Om preliminär skatt,
som har inbetalats eller som, utan
som har inbetalats eller som, utan
att så har skett, skall gottskrivas
att så har skett, skall gottskrivas
skattskyldig på gmnd av att arbets-
skattskyldig på grand av att ar-
givaren gjort skatteavdrag, och
betsgivaren gjort skatteavdrag, och
skatt som skall gottskrivas enligt
skatt som skall gottskrivas enligt
27 § 2 mom. första stycket 4 eller
27 § 2 mom. första stycket 4, 5
5 eller andra stycket samma mo-
eller 6 eller andra stycket samma
ment, överstiger den slutliga skat-
moment, överstiger den slutliga
ten skall ränta (ö-skatteränta)
skatten skall ränta (ö-skatte-
beräknas på det överskjutande
ränta) beräknas på det överskju-
beloppet.
                                             tände beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i Vid ränteberäkningen gäller att i

den slutliga skatten inte inräknas den slutliga skatten inte inräknas

skattetillägg eller förseningsavgift skattetillägg eller förseningsavgift

102


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

enligt taxeringslagen (1990:324) enligt taxeringslagen (1990:324)
och att i den preliminära skatten eller förseningsavgift enligt fas­
inte inräknas sådan preliminär skatt tighetstaxeringslagen (1979:1152)
som avses i 27 § 2 mom. 3 och och att i den preliminära skatten
som har betalats efter den 3 maj inte inräknas sådan preliminär skatt
året efter inkomståret.
           som avses i 27 § 2 mom. 3 och

som har betalats efter den 3 maj året efter inkomståret.

Vid debitering av slutlig skatt senast den 31 augusti taxeringsåret, beräknas ränta på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats, som motsvarar 35 procent av den statslåneränta som gällde vid utgången av november inkomståret och på belopp däratöver enligt en räntesats som motsvarar 25 procent av stats­låneräntan. Ränta utgår inte på överskjutande belopp till den del det motsvaras av preliminär skatt som inbetalas efter den 18 febraari året efter inkomståret. I övriga fall beräknas ränta på den del av överskju­tande belopp som inte överstiger 20 000 kronor enligt en räntesats som motsvarar 60 procent av statslåneräntan och på belopp däröver enligt en räntesats som motsvarar 45 procent av statslåneräntan. Har preliminär skatt, som avses i 27 § 2 mom. 3, betalats efter den 18 febmari året efter inkomståret men senast den 3 maj samma år, beräknas räntan enligt en räntesats som motsvarar 30 procent av statslåneräntan. Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal.

Ränta, i förekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger 50 kronor.

Ändras debitering eller gottskrivning enligt 27 § 2 mom. eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på ö-skatteränta.

103


 


2.13   Förslag till                                                           Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 § uppbördslagen (1953:272)' i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:941) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1§ Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:

1.    kommunal inkomstskatt,

2.    staflig inkomstskatt,

3.    statlig förmögenhetsskatt,

4.    statlig fastighetsskatt,

5.    skogsvårdsavgift,

6.    egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

7.    avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

8.    särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

9.    skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

10.  mervärdeskatt i  fall  som avses i 21   § lagen (1968:430)  om
mervärdeskatt,

11.   annuitet på avdikningslån,

12.   avgift enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,

13.   avgift   enligt   lagen   (1993:        13. avgift enligt lagen  (1993: 000) om allmän avgift för finan-    000) om allmän avgift för finan­siering   av   kontantförmåner   vid    siering   av   kontantförmåner   vid arbetslöshet. arbetslöshet,

14. skatt enligt lagen (1993:000)

om expansionsmedel.

Att vad som sägs  i denna lag om egenavgifter enligt lagen om

socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659)

om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda

lag.

'Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2Lydelse enligt prop. 1993/94:80.

104


2.14   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 3 och 9 §§ skogskontolagen' (1954:142) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Vid taxering till kommunal och       Vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt kan fysisk per-    statlig inkomstskatt kan fysisk per­son och dödsbo som avses i 10     son och dödsbo på de villkor och i 7 mom. lagen (1947:576) om stat-    den omfattning som anges i denna lig inkomstskatt, på de villkor och    lag, få uppskov med beskattning av i den omfattning som anges i denna    intäkt   av   näringsverksamhet  av-lag, få uppskov med beskattning av    seende skogsbrak för medel som intäkt   av  näringsverksamhet   av-    sätts in på ett särskilt bankkonto seende skogsbrak för medel som    (skogskonto eller skogsskadekon-sätts in på ett särskilt bankkonto    to). Uppskov medges inte delägare (skogskonto eller skogsskadekon-    i   handelsbolag   för   inkomst   av to). Uppskov medges inte delägare    bolagets verksamhet, i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall tillämpas, för inkomst av bo­lagets eller dödsboets verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endast om storm­fällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter hänför sig till avverkning som nu har sagts.

Uppskov för insättning på skogs- Uppskov för insättning på skogs­skadekonto medges inte om den skadekonto medges inte om den skattskyldige för det beskattningsår skattskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som som uppskovet avser också yrkar uppskovet avser också yrkar upp- uppskov för insättning på skogs-skov för insättning på skogskonto,     konto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på grand av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skatt­skyldige framställa yrkande om uppskov för insättning på skogskonto. Sådan framställning skall ha kommit in till skattemyndigheten inom sex månader från det att beslut meddelades om att rätt till uppskov för in­sättning på skogsskadekonto inte föreligger, om inte längre tid följer av bestämmelsema i taxeringslagen (1990:324).

Med bank avses i denna lag Riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank.

En skattskyldig får för ett visst En skattskyldig får för ett visst beskattningsår och en viss förvärvs- beskattningsår göra insättning på källa göra insättning på endast ett endast ett skogskonto eller skogs­skogskonto eller skogsskadekonto,    skadekonto. Har den skattskyldige

105


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

Har den skattskyldige i strid mot     i strid mot denna bestämmelse
denna bestämmelse gjort insättning
gjort insättning på skogskonto eller
på skogskonto eller skogsskadekon-
skogsskadekonto i mer än en bank
to i mer än en bank medges
   medges uppskov endast för insätt­
uppskov endast för insättning på
    ning på det först öppnade kontot,
det först öppnade kontot.

2 §3 Beträffande viss förvärvskälla får Uppskovet får för ett och samma uppskovet för ett och samma be- beskattningsår, om annat ej följer skattningsår, om annat ej följer av av andra och tredje styckena, avse andra och tredje styckena,. avse högst ett belopp motsvarande sum-högst ett belopp motsvarande sum- man av man av

a)    sextio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b)   fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)   fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under be­
skattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom
inkomstslaget näringsverksamhet.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse att en betydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar att intäkt hänför sig till avverkning som nu har sagts, uppskov med högst ett belopp motsvarande summan av

a)  åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)   femtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under be­
skattningsåret har tagits ut för förädling i annan förvärvskälla inom
inkomstslaget näringsverksamhet.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i 25 § 2 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Vid tillämpningen av första—tredje styckena avses med köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så stort belopp att underskott uppkommer vid beräkning av inkomst av förvärvskällan enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfäll ighet, som avses i 6 § 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, medges uppskov för den del av utdelningen som härrör från intäkt av skogsbrak i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till på samma sätt som om denna del utgjort intäkt av skogsbrak, som den skattskyldige drivit själv.

106


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50


Uppskov för visst beskattningsår Uppskov för visst beskattningsår
och viss förvärvskälla medges i
       medges i fråga om skogskonto inte
fråga om skogskonto inte med
med belopp som understiger 5 000
belopp som understiger 5 000
kronor och i fråga om skogsskade­
kronor och i fråga om skogsskade-
  konto inte med belopp som under­
konto inte med belopp som under-
   stiger 50 000 kronor. Uppskovs­
stiger 50 000 kronor. Uppskovs-
      beloppet avrandas nedåt till helt
beloppet avrandas nedåt till helt
     hundratal kronor,
hundratal kronor.

Övergår skattskyldigs fastighet till annan på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång eller genom gåva skall, såvida fastig­heten utgör den väsentliga delen av förvärvskälla för vilken insättning på skogskonto eller skogsskadekonto har gjorts, innestående medel genast tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Har dödsbo innestående medel skall beskattning äga rum för det beskattningsår då reglerna om han­delsbolag tillämpas första gången på dödsboet.

Har avtal träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, skall medlen genast tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Beskattning skall inte ske av den anledningen att den skattskyldige efter framställning från skogsvårdsstyrelse har förbundit sig att inte utan styrelsens tillstånd förfoga över medlen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

'Lagen omtryckt 1982:325. 2Senaste lydelse 1990:677. 'Senaste lydelse 1990:677. ■Senaste lydelse 1990:677.

107


 


2.15   Förslag till                                                           Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

11 kap. 3 §2

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a)  inkomst av aktiv näringsverk- a) inkomst av näringsverksamhet
samhet här i riket;
                här i landet i vilken den försäkrade

arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);

b)  tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;

c)  ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner;

d)  sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk­
penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva­
rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grand av
regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för
inkomst som ovan nämnts samt

e)  ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal­
skattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande före­
legat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller ufländsk juridisk
person;

allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av anställning.

Har inkomst som avses i första Bedömningen i första stycket a)
stycket a) eller b) inte uppgått till görs för sig för varje förvärvskälla
1 000 kronor för år, tas den inte i enligt kommunalskattelagen (1928:
beräkning. Ej heller tas sådan er- 370). Har inkomst som avses i
sättning som avses i första stycket första stycket a) eller b) inte
c) i beräkning, om ersättningen uppgått till 1 000 kronor för år, tas
från den, för vilken arbetet utförts, den inte i beräkning. Ej heller tas
under året inte uppgått till 1 000 sådan ersättning som avses i första
kronor. Intäkt som avses i 32 § stycket c) i beräkning, om ersätt-
1 mom. första stycket h och i kom- ningen från den, för vilken arbetet
munalskattelagen (1928:370) eller utförts, under året inte uppgått till
sådan ersättning enligt grappsjuk- 1 000 kronor. Intäkt som avses i
försäkring eller trygghetsförsäkring 32 § 1 mom. första stycket h och i
vid arbetsskada som enligt 2 § nämnda lag eller sådan ersättning
första stycket lagen (1990:659) om enligt grappsjukförsäkring eller
särskild löneskatt på vissa för- trygghetsförsäkring vid arbetsskada
värvsinkomster utgör underlag för som enligt 2 § första stycket lagen
nämnda skatt räknas inte som in- (1990:659) om särskild löneskatt
komst av annat förvärvsarbete.
      på vissa förvärvsinkomster utgör

underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för­värvsarbete.

108


 


Nuvarande lydelse              Föreslagen lydelse             Prop. 1993/94:50

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om pensionsgmndande inkomst som avser tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1982:120. 2 Senaste lydelse 1991:1040.

109


 


2.16  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter

till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 - 3 §§ lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.' skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1 Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges avdrag för sådana avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, som avses i ett den 2 mars 1982 träffat avtal med de ändringar och tillägg som följer av ett den 22 december 1988 slutet avtal mellan staten samt Sveriges biografäga-reförbund. Folkets husföreningar­nas riksorganisation. Föreningen Våra gårdar, Sveriges filmuthyra-reförening u. p. a.. Föreningen Sveriges filmproducenter och före­ningen IFPl-VIDEO.


Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommu­nalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om staflig in­komstskatt medges avdrag för så­dana avgifter och bidrag till Stiftel­sen Svenska Filminstitutet, som avses i ett den 3 september 1992 träffat avtal mellan staten samt Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningamas Riks­organisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrare-förening u. p. a.. Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Videodistributörers Förening (VHF), VideoHandelns Samarbets­organisation (VHS), VIDSAM-Videouthyrarnas Samarbetsorgani­sation (VIDSAM), Sveriges Tele­vision AB och Nordisk Television AB.


 


2 §3


Stiftelsen är inte skyldig att erläg­ga skatt för inkomst eller förmö­genhet i vidare mån än vad avser inkomstskatt för inkomst av fastighet.


Stiftelsen är inte skyldig att erläg­ga skatt för inkomst eller förmö­genhet i vidare mån än vad avser inkomstskatt för inkomst av nä­ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.


 


3§

Medel, vilka utbetalas från den i 1 § nämnda stiftelsen, skola hos mottagaren upptagas som skatte­pliktig intäkt för det beskattnings­år, då medlen kommit honom till godo, dock att bidrag och stipendi­er till utbildning eller forskning inom filmens område samt till folkbildningsorganisationer eller organisationer   med   huvudsaklig


I fråga om inkomstbeskattningen av stöd som lämnas av stiftelsen till en näringsidkare för näringsverk­samheten tillämpas bestämmelsema om näringsbidrag och annat stöd i punkt 9 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:3 70).


110


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

uppgift 11 studera filmens konst­närliga och sociala betydelse eller organisationer med uteslutande syfte att tillgodose behovet av filmförevisningar, lämpade för barn, icke skola utgöra skatteplik­tig intäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering. Bestämmelsen i 3 § tillämpas på medel som betalas ut från stiftelsen efter ikraftträdandet.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:444. 2Senaste lydelse 1989:251. ■'Senaste lydelse 1984:1069.

111


 


2.17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


48 a §2 Har någon, i egenskap av före-       Har någon, i egenskap av före-

trädare för skattskyldig som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatt i den tid och ord­ning som anges i 22, 22 a och 42 §§, är han tillsammans med den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet, ränta och dröjs­målsavgift enligt 47 §. Betalnings­skyldigheten får jämkas eller efter­ges om det föreligger särskilda skäl.

trädare för skattskyldig som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatt i den tid och ord­ning som anges i 22, 22 a och 42 §§, är han tillsammans med den skattskyldige betalningsskyldig för skattebeloppet, ränta och dröjs­målsavgift enligt 47 §. Om företrä­daren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat uppgifter som föranlett att den skattskyldige till­godoförts överskjutande ingående skatt enligt 49 § med för stort belopp, är han tillsammans med den skattskyldige skyldig att betala tillbaka beloppet samt därpå belö­pande skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift.

Betalningsskyldighet som följer av första stycket får jämkas eller efterges om det föreligger särskilda skäl. Talan om att  ålägga betalningsskyldighet  skall  föras  vid  allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den skattskyldiges betalningsskyl­dighet för skattebeloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalningsskyldighet får indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt.

Den som fullgjort betalningsskyldighet för skattebelopp, ränta eller dröjsmålsavgift enligt första stycket får söka beloppet åter av den skattskyldige.

Bestämmelsen i 4 § preskrip- Bestämmelsen i 4 § preskrip­
tionslagen (1981:130) gäller i fråga tionslagen (1981:130) gäller i fråga
om regressfordran enligt tredje om regressfordran enligt fjärde
stycket.
                              stycket.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.


112


 


Prop. 1993/94:50

' Lagen omtryckt 1990:576.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1992:627.

8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50                                                                    113


 


2.18  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomst­taxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag' skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


Avgifter som aktiebolag erlägger till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag för uppgifter enligt 3 kap. 8 § tredje stycket aktiebo­lagslagen (1975:1385), 3 kajp. 8 § tredje stycket försäkringsrörelse­lagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § tredje stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) eller enligt särskilt uppdrag utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla som utgör det utbetalande bolagets huvudsakliga verksamhet.


Avgifter som aktiebolag erlägger till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag för uppgifter enligt 3 kap. 8 § tredje stycket aktiebo­lagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § tredje stycket försäkringsrörelse­lagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § tredje stycket bankaktiebolagslagen (1987:618) eller enligt särskilt uppdrag utgör avdragsgill kostnad vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

' Senaste lydelse 1987:635.


114


 


2.19   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ kupongskattelagen (1970:624)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

!§'

Kupongskatt erlägges enligt Kupongskatt erläggs enligt denna
denna lag till staten för utdelning lag till staten för utdelning av annat
av annat slag än som avses i 3 § slag än som avses i punkt 1 a
7 mom. fjärde stycket lagen andra stycket av anvisningarna till
(1947:576) om statlig inkomstskatt 22 § kommunalskattelagen
på aktie i svenskt aktiebolag.
   (1928:370) på aktie i svenskt ak-

tiebolag.

Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i svensk värdepappersfond.

4§'

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast drift­ställe här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelnings-berättigad utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370) har beskattats hos delägaren.

För  handelsbolag,   kommandit-       För  handelsbolag,   kommandit­bolag, rederi och dödsbo, på vilket    bolag och rederi föreligger skatt-enligt 53  3 mom. tredje stycket    skyldighet för den del av utdel-kommunalskattelagen skall tilläm-    ningen  som  ej  är hänförlig  till pas bestämmelserna om handels-    inkomst av näringsverksamhet som bolag,   föreligger   skattskyldighet    bedrivits från fast driftställe här i för den del av utdelningen som ej    riket och som belöper på delägare är    hänförlig    till    inkomst    av    som ej är bosatt eller stadigvarande näringsverksamhet   som   bedrivits    vistas här. från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt   eller   stadigvarande   vistas här.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som inne­har aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1994.

115


 


' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996. 2 Senaste lydelse 1991:414. ' Senaste lydelse 1991:349.


Prop. 1993/94:50

116


 


2.20 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)


Prop. 1993/94:50


Härigenom föreskrivs att  1  § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


!§' Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

pansionsmedel,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varaskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpel­skattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, väg­trafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338)

1. lagen (1908:128) om bevill­ningsavgifter för särskilda förmå­ner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommu­nalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fas­tighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv­försäkringsbolag, understödsför­eningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinst­skatt, lagen (1989:471) om inves­teringsskatt för vissa byggnadsar­beten, lagen (1990:661) om avkast­ningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomst­skatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomst­skatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om sär­skild löneskatt på pensionskost­nader.


1. lagen (1908:128) om bevill­ningsavgifter för särskilda förmå­ner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommu­nalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om stadig förmögen­hetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fas­tighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för liv­försäkringsbolag, understödsför­eningar och pensionsstiftelser, lagen (1989:346) om särskild vinst­skatt, lagen (1989:471) om inves­teringsskatt för vissa byggnadsar­beten, lagen (1990:661) om avkast­ningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomst­skatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomst­skatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om sär­skild löneskatt på pensionskost­nader,  lagen  (1993:000) om ex-


117


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videoband­spelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings­myndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energipro­duktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grapplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:1438) om diesel­oljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter, lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:000) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

Lagen gäller även preliminär .skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav­gift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

'Lydelse enligt prop. 1993/94:80.

lli


 


2.21   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)

Härigenom föreskrivs att 12 § bokföringslagen (1976:125) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

12 §'

Räkenskapsåret skall omfatta tolv månader. För enskild näringsidkare, dödsbo, handelsbolag där fysisk person eller dödsbo skall beskattas för bolagets inkomst och sådan samfällighetsförvaltande juridisk person som avses i 53 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall kalenderåret utgöra räkenskapsår. Annan bokföringsskyldig får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (bratet räkenskapsår). Bratet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti.

Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att annan period av tolv hela månader än som följer av första stycket skall utgöra räkenskapsår.

När bokföringsskyldighet inträder eller räkenskapsåret lägges om, får räkenskapsåret avse kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst aderton månader. Avkortning av räkenskapsåret får också göras om bokföringsskyldigheten upphör.

Tillämpas bratet räkenskapsår, får omläggning av räkenskapsåret ske till kalenderår. I annat fall får omläggning av räkenskapsåret ej ske med mindre tillstånd därtill ges av skattemyndigheten.

Den som är bokföringsskyldig i       Den som är bokföringsskyldig i fråga om flera rörelser skall an-    fråga om flera rörelser skall an­vända samma räkenskapsår för des-    vända samma räkenskapsår för des­sa. Föreligger synnerliga skäl, kan    sa. För att få samma räkenskapsår regeringen   eller  myndighet   som    för flera rörelser får omläggning av regeringen bestämmer medge att    räkenskapsår   ske   utan   särskilt olika räkenskapsår får användas,    tillstånd. För att få samma räkenskapsår för flera rörelser får omläggning  av räkenskapsår ske utan särskilt till­stånd.

Femte stycket äger motsvarande Femte stycket äger motsvarande
tillämpning på räkenskapsår inom tillämpning på räkenskapsår inom
koncem.
                             koncern.    Föreligger    synnerliga

skäl, kan regeringen eller myndig­het som regeringen bestämmer medge att olika räkenskapsår får användas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

119


 


1 Senaste lydelse 1990:665.


Prop. 1993/94:50

120


 


2.22  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:611) om

upphovsmannakonto

Härigenom  föreskrivs  att   1,  3,  och 5 §§  lagen  (1979:611)  om upphovsmannakonto skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1§'

Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få uppskov med beskattning av sådan intäkt av näringsverksamhet som tillkommit honom i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovs­rätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt). Uppskov medges inte om den skattskyldige har avlidit under beskattningsåret.

Delägare i handelsbolag eller i       Delägare i handelsbolag har inte dödsbo,  för  vilket  reglerna   om    rätt till uppskov för bolagets in-handelsbolag skall tillämpas, har    komst. inte rätt till uppskov för bolagets eller dödsboets inkomst.


3§ Som fömtsättning för uppskov gäller

a) att den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som inbetal­ningen avser är bosatt här i riket och

b) att den skattskyldiges sam­manlagda upphovsmannaintäkter under beskattningsåret av en eller flera förvärvskällor med minst femtio procent överstiger hans sammanlagda upphovsmannaintäk­ter under något av de två närmast föregående beskattningsåren.

b) att den skattskyldiges upp-hovsmannaintäkter under beskatt­ningsåret med minst femtio procent överstiger hans upphovsmanna-intäkter under något av de två närmast föregående beskattnings­åren.


5§

Skattskyldig har för ett och sam­ma beskattningsår rätt till uppskov endast i fråga om en förvärvskälla och för inbetalning på upphovs­mannakonto i en bank. Har den skattskyldige för visst beskattnings­år gjort inbetalning till mer än en bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning till den först anlitade banken.


Skattskyldig har för ett och sam­ma beskattningsår rätt till uppskov endast för inbetalning på upphovs­mannakonto i en banlc. Har den skattskyldige för visst beskattnings­år gjort inbetalning till mer än en bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning till den först anlitade banken.


121


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången    Prop. 1993/94:50 vid 1995 års taxering.

Senaste lydelse 1990:679.

122


 


2.23, Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § samt 3 kap. 1 och 6 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter' skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 1§

En arbetsgivare skall på det av-

En arbetsgivare skall på det av-

giftsunderlag som anges i 3 - 5 §§

giftsunderlag som anges i 3 - 5 §§

för varje år betala

för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 8,43

1. sjukförsäkringsavgift med 8,43

procent,

procent,

2. folkpensionsavgift  med  5,66

2. folkpensionsavgift  med  5,86

procent,

procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den

3. tilläggspensionsavgift efter den

procentsats som anges i särskild

procentsats som anges i särskild

lag.

lag,

4. delpensionsavgift   med   0,20

4. delpensionsavgift   med   0,20

procent.

procent.

5. arbetsskadeavgift   med    1,38

5.   arbetsskadeavgift  med   1,38

procent.

procent.

6. arbetsmarknadsavgiftmed2,12

6. arbetsmarknadsavgift med 2,12

procent.

procent.

7. arbetarskyddsavgift med 0,17

7. arbetarskyddsavgift med 0,17

procent.

procent.

8. lönegarantiavgift   med    0,20

8. lönegarantiavgift   med   0,20

procent.

procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffan­de ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsav­gift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.


3 kap. 1§

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för varje år betala

1.    sjukförsäkringsavgift med 9,12 procent,

2.    folkpensionsavgift med 5,83 procent,

3.    tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4.    delpensionsavgift med 0,20 procent samt

5.    arbetsskadeavgift med 1,40 procent.


En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för varje år betala

1.    sjukförsäkringsavgift med 9,12 procent,

2.    folkpensionsavgift med 6,03 procent,

3.  tilläggspensionsavgift efter den
procentsats, som anges i särskild
lag,

4.    delpensionsavgift med 0,20 procent samt

5.    arbetsskadeavgift med 1,40 procent.


123


 


Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse                           Prop. 1993/94:50

Riksförsäkringsverket får varje Riksförsäkringsverket får varje
år från vederbörlig inkomsttitel i
år från vederbörlig inkomsttitel i
statsbudgeten tillgodoföra sig ett
statsbudgeten tillgodoföra sig ett
belopp som motsvarar summan av
belopp som motsvarar summan av
de under nästföregående år debile-
de under nästföregående år debite­
rade egenavgiftema minskad med
rade egenavgiftema minskad med
summan av de avgifter som under
summan av de avgifter som under
samma år avkortats eller restitue-
samma år satts ned eller restitue-
rats.
                                                                   råts.

Riksförsäkringsverket får under Riksförsäkringsverket får under
respektive uppbördsår enligt upp-
respektive uppbördsår enligt upp­
bördslagen (1953:272) som förskott
bördslagen (1953:272) som förskott
på belopp enligt första stycket till-
på belopp enligt första stycket till­
godoföra sig 11 procent av den
godoföra sig 11 procent av den
preliminära F-skatt som debiterats
preliminära skatt som debiterats
intill den 25 febraari samma år.
fysiska personer före den 7 febraari
Förskottet tillgodoförs med en
samma år. Förskottet tillgodoförs
sjättedel under var och en av
med en tolftedel under var och en
uppbördsmånadema mars, maj,
av uppbördsmånadema. Riksskatte-
juli, september, november och
verket skall varje år senast den 15
januari. Riksskatteverket skall
februari lämna Riksförsäkringsver-
varje år senast den 15 mars lämna
ket uppgift om summan av den
Riksförsäkringsverket uppgift om
före den 7 febraari samma år
summan av den före den 25 feb-
debiterade preliminära skatten för
raari samma år debiterade preli-
             fysiska personer.
minära F-skatten.

Om Riksförsäkringsverket under ett uppbördsår tillgodoförts förskott
som överstiger beloppet enligt första stycket skall skillnaden regleras

genom avräkning på belopp som närmast därefter skall tillgodoföras
enligt första eller andra stycket.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

2.    Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

3.    Omfattar ett beskattningsår tid såväl före som efter utgången av år 1993 skall — om den avgiftsskyldige inte visar annat — så stor del av be­skattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av år 1993 och hela beskattningsåret.

4.    Den nya bestämmelsen i 3 kap. 6 § tillämpas första gången i fråga om uppbördsåret 1994/95. Den del av förskottet som avser uppbördsmå­naden febraari 1994 skall dock Riksförsäkringsverket tillgodoföra sig under uppbördsmånaden mars samma år.

'Lagen omtryckt 1989:633. 2Senaste lydelse 1992:1707. Senaste lydelse 1992:1572.

'*Senaste lydelse 1992:1178.

124


 


2.24   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 3 §, 13 kap. 6 och 20 a §§, 15 kap. 24 a § och 17 kap. 7 § utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 kap.

Har ansökan gjorts hos en krono- Har ansökan gjorts hos en krono­
fogdemyndighet som ej är behörig,
fogdemyndighet som inte är behö-
skall målet genast överlämnas till
rig, skall målet genast överlämnas
den kronofogdemyndighet som en-
till en kronofogdemyndighet som
ligt vad handlingarna visar är
enligt vad handlingama visar är
behörig. Ansökan anses gjord, när
behörig. Ansökan anses gjord, när
ansökningshandlingen kom in till
den kom in till den första myn-
den förra myndigheten eller, i
digheten eller, i fråga om muntlig
fråga om muntlig ansökan, när
ansökan, när sådan ansökan gjor-
sådan ansökan gjordes där.
                                 des där

Har ansökan gjorts hos en behö- Även om den myndighet där
rig kronofogdemyndighet och är
ansökan gjorts är behörig, får
även annan kronofogdemyndighet
målet överlämnas till en annan
behörig, får målet överlämnas till
behörig kronofogdemyndighet, om
den myndigheten, om målet ej utan
det främjar målets handläggning,
avsevärd olägenhet kan handläggas
Ett mål får överlämnas även efter
vid den förra myndigheten eller
det att utmätning har verkställts
överlämnande annars uppenbart
eller andra åtgärder för verk-
främjar målets handläggning.
         ställighet har vidtagits.

4 kap.

Utmätning skall ske endast om

det belopp som kan beräknas flyta

in, efter avdrag för kostnader som

uppkommer efter utmätningen, ger

ett  överskott som  gör åtgärden

försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan

tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad,

förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4-6 §§.

13 kap. 6§ Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket den uppgår på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om hinder möter att då verkställa fördelningen. När sammanträde ej hålls, anses den dag då kronofogde­myndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.

Vid fördelning räknas som ford-

125


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

ran i ett mål även sådan förrätt­ningskostnad som avser endast det målet. Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

20a§'

Skall influtna medel fördelas mel­
lan flera mål och understiger det
belopp som skall betalas ut i något
av dessa 100 kronor, skall belop­
pet, om särskilda skäl inte föran­
leder något annat, i stället fördelas
mellan övriga mål där fordringen
inte fått full täckning.
Kronofogdemyndigheten är inte       Kronofogdemyndigheten är inte
skyldig att betala ut belopp som    skyldig att betala ut belopp som
understiger  tio  kronor.   Öm  be-    understiger  25  kronor.   Öm  be­
loppet inte betalas ut, tillfaller det    loppet inte betalas ut, tillfaller det
staten.
                               staten.

15 kap.
24 a §2
Kronofogdemyndigheten är inte Kronofogdemyndigheten är inte
skyldig att betala ut belopp som skyldig att betala ut belopp som
understiger tio kronor. Öm be- understiger 25 kronor. Om be­
loppet inte betalas ut, tillfaller det loppet inte betalas ut, tillfaller det
staten.
                               staten.

17 kap.

7 §3

Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären.

Förrättningskostnader   som   är

gemensamma för flera  mål  har

företräde framför kostnader som

endast avser ett mål.

Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap.  18 § får genast

utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.

Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom införsel hos gäldenären.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

'Senaste lydelse 1983:924. 2Senaste lydelse 1983:924. Senaste lydelse 1992:636.

126


 


2.25  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i

utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § utsökningsbalken i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:893) om ändring i nämnda balk skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 kap.


Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sitt hemvist, där egendom som tillhör gäldenä­ren flnns eller där verkställighet annars lämpligen kan ske.

Frågor om utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av krono­fogdemyndigheten i det län där ar­betsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen finns.

Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sitt hemvist.

Frågor om utmätning av egen­dom som inte flnns i det län där gäldenären har sitt hemvist får prövas även av kronofogdemyn­digheten i det län där egendomen finns eller, i fråga om ett fartyg eller luftfartyg, dit det väntas. Frågor om utmätning av ett fartyg får prövas även av kronofogde­myndigheten i det län där fartyget har sin hemort. Frågor om utmät­ning av en fordran eller en annan rättighet får prövas också av kro­nofogdemyndigheten i det län där sekundogäldenären eller någon annan förpliktad finns, även om fordran eller rättigheten skall anses finnas i ett annat län. Frågor om utmätning av lön eller annan för­mån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av kronofogdemyndig­heten i det län där arbetsgivaren eller någon annan som ger ut för­månen finns.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig enligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 § första stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.


127


 


2.26   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1052) om statlig fastig­hetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§'

Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

I  fråga  om  handelsbolag  och       I fråga om handelsbolag åvilar dödsbon som vid inkomsttaxeringen    skattskyldigheten dock delägama. behandlas som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.

Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.

I det fall inkomst av eller förmögenhetstillgång som består av sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket är undantagen från beskattning i Sverige på grand av dubbelbeskattningsavtal, skall statlig fastighetsskatt avseende sådan privatbostad inte tas ut.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskat­ten jämkas med hänsyn härtill.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

' Senaste lydelse 1990:1383.

128


 


2.27  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen

(1986:468) om avräkning av utländsk skatt


Prop. 1993/94:50


Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av ufländsk skatt att 1 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:943) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1 § Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk juridisk person har haft intäkt

a)   som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om staflig inkomstskatt,

b)  för vilken han beskattats i utländsk stat och

c)   som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra därifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid Kan ett svenskt företag vid prövning enligt 7 § 8 mom. sjätte    prövning enligt 7 § 8 mom. lagen

stycket lagen om statlig inkomst­skatt inte visa att den inkomstbe­skattning som det utländska bolaget är underkastat är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt lagen om statlig inkomstskatt om inkomsten hade förvärvats av svenskt företag, och skall mottagen utdelning därför beskattas i Sverige, men är övriga föratsättningar för att erhålla skat­tefrihet för utdelningen i nämnda moment uppfyllda har företaget, utöver den avräkning som medges enligt första stycket och enligt dubbelbeskattningsavtal, genom avräkning rätt att erhålla nedsätt­ning av statlig inkomstskatt med ett belopp motsvarande tio procent av denna utdelnings brattobelopp. Vid


om statlig inkomstskatt inte visa att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat är jämförlig med den inkomst­beskattning som skulle ha skett enligt lagen om statlig inkomstskatt om inkomsten hade förvärvats av svenskt företag, och skall mottagen utdelning därför beskattas i Sve­rige, men är övriga föratsättningar för att erhålla skattefrihet för utdel­ningen i nämnda moment uppfyllda har företaget, utöver den avräkning som medges enligt första stycket och enligt dubbelbeskattningsavtal, genom avräkning rätt att erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt med ett belopp motsvarande tio procent av denna utdelnings brat­tobelopp. Vid sådan avräkning gäl-


 


9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50


129


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

sådan avräkning gäller i tillämpliga    ler  i  tillämpliga delar  vad  som delar vad som föreskrivs 14-13 §§.     föreskrivs 14-13 §§.

130


 


2.28   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § och 5 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4         kap.
13 §

Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får om­prövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av

1.     skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyl­dig,

2.     allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,

3.  skattemyndighets beslut om 3. skattemyndighets beslut om
åtgärd enligt 28 kap. 12 § fas- fastighetstaxering enligt fastighets-
tighetstaxeringslagen   (1979:1152)    taxeringslagen (1979:1152),

eller om rättelse enligt 20 kap. 23 § eller 28 kap. 10 § samma lag,

4.   beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller Regeringsrätten an­gående sjömansskatt,

5.   beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370).

Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.

5 kap.

1§'

Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande, som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift {skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan upp­gift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt första stycket Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den tas ut med tjugo procent av den mervärdeskatt och med fyrtio pro- mervärdeskatt och med fyrtio pro­cent av sådan skatt som avses i 1 cent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6 och kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6, 7 7 som, om den oriktiga uppgiften och 10 som, om den oriktiga upp-hade godtagits, inte skulle ha på- giften hade godtagits, inte skulle ha förts den skattskyldige eller hans påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögen- make eller, i fråga om förmögen­hetsskatt, någon annan person som    hetsskatt, någon annan person som

131


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad gäller mervärdeskatt, tio procent av underlaget när

1.    den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyn­digheten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret,

2.    den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.


samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdeskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört så­dant underskott i förvärvskälla i in­komstslaget näringsverksamhet el­ler tjänst som inte utnyttjas taxe­ringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.


samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdeskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxe­ringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en Qärdedel av den minskning av underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

'Senaste lydelse 1991:1902.


132


 


2.29   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:944) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

!§' Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1.    kommunalskattelagen (1928:370),

2.    lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.    lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

4.    lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

5.    lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

6.    lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,

 

7.     lagen  (1991:687)  om särskild  löneskatt på pensionskostnader,

8.     lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift,

9.     lagen (1993:000) om allmän 9. lagen (1993:000) om allmän avgift för finansiering av kon- avgift för finansiering av kon­tantförmåner vid arbetslöshet.        tantförmåner vid arbetslöshet,

10. lagen (1993:000) om expan­sionsmedel. Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelsema i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

'Lydelse enligt prop. 1993/94:80.

133


 


2.30  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10, 14, 18, 19 och 25 §§ samt 3 kap. 22, 25 a, 28, 31 och 60 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


2 kap. 10 §' En självdeklaration skall innehålla uppgifter om

1.   den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,
postadress och hemortskommun, beträffande utlänning nationalitet,
beträffande ufländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sitt säte,
samt beträffande skattskyldig som bara under någon del av beskattnings­
året varit bosatt i Sverige, uppgift om den tid som han haft bostad här,

2.   de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,

3.   de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,

4.   den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattnings­året, om den beskattningsbara förmögenheten uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån han är skattskyldig för förmögen­het.

En självdeklaration skall dess­utom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgmndande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, fastighets­skatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, avkastnings­skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

En självdeklaration skall dess­utom innehålla de uppgifter som för särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§ eller som behövs för beräkning av pensionsgrandande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, fastighets­skatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, avkastnings­skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader eller expan­sionsmedelsskatt enligt lagen (1993:000) om expansionsmedel. för bams eller någon annans för-

Om en skattskyldig skall taxeras

mögenhet, skall uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.


14 §'

I självdeklarationen behöver upp­gift inte lämnas om ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 4, först efter före­läggande av skattemyndigheten be­höver tas upp i kontrolluppgift.


I självdeklarationen behöver upp­gift inte lämnas om ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter före­läggande av skattemyndigheten be­höver tas upp i kontrolluppgift.


134


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av anvisningama till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att täcka kostnadema.

18 §

Har en överenskommelse enligt Har en överenskommelse enligt

3  kap.  2  § andra stycket lagen 3 kap. 2 a § lagen (1962:381) om

(1962:381) om allmän försäkring allmän försäkring träffats om att en

träffats om att en viss ersättning viss  ersättning   från  arbetsgivare

skall anses som inkomst av anställ- som är bosatt utomlands eller är

ning, skall den som uppbär ersätt- utländsk juridisk person skall hän-

ningen ange detta i sin självdekla- föras till  inkomst av annat för-

ration. Detsamma skall gälla om värvsarbete, skall den som uppbär

ersättning från arbetsgivare som är ersättningen ange detta i sin själv-

bosatt utomlands eller är utländsk                   deklaration.
juridisk   person   enligt   överens­
kommelse som avses i 3 kap. 2 a §
nämnda   lag   skall   hänföras   till
inkomst av annat förvärvsarbete.

19 §3

Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat fram­går av 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från bok­föringen lämna uppgifter om varje slag av

1.   intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga
avsättningar,

2. tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital.
Uppgifter skall vidare lämnas om

1. arten och omfattningen av verksamheten,

2.   hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,

3.   hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att överens­stämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade gmn-derna,

4.   hur avdrag för värdeminskning beräknats,

5.   vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten
eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på
annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,
som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra
förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,

6.   ändrade redovisningsprinciper samt

7.   under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.

Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelnings­underlag enligt 2 § lagen (1993:000) om räntefördelning vid beskattning vid utgången av när­mast   föregående   beskattningsår

135


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

samt motsvarande belopp vid be­skattningsårets utgång.

Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makama. Var och en av makama skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av anvisningama till 52 § kommunalskattelagen.

Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1 lämnas i sammansatta poster, titt sådant medgivande får omfatta en tid av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn­digheten före ingången av taxeringsåret.

Uppgifter som avses i första och andra styckena skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär eller, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer, på annat lämpligt sätt.

25 §

Handelsbolag och rederi för Handelsbolag och rederi för
registreringspliktigt fartyg skall registreringspliktigt fartyg skall
varje år till ledning för delägares varje år till ledning för delägares
taxering lämna uppgifter som avses taxering lämna uppgifter som avses
i 19 § samt för varje delägare i 19 § första och andra styckena
uppgifter om hans andel av bola- samt för varje delägare uppgifter
gets eller rederiets inkomst av om hans andel av bolagets eller
varje förvärvskälla och värdet av rederiets inkomst av varje för­
hans andel eller lott i bolaget eller värvskälla och värdet av hans andel
rederiet. Uppgift skall också läm- eller lott i bolaget eller rederiet,
nas om delägares andel av skatte- Uppgift skall också lämnas om
underlag enligt 2 § lagen delägares andel av skatteunderlag
(1984:1052) om statlig fastighets- enligt 2 § lagen (1984:1052) om
skatt, 3 § lagen (1990:661) om av- staflig fastighetsskatt, 3§ lagen
kastningsskatt på pensionsmedel (1990:661) om avkastningsskatt på
och 2 § lagen (1991:687) om sär- pensionsmedel och 2 § lagen
skild löneskatt på pensionskostna- (1991:687) om särskild löneskatt
der.
                                    på pensionskostnader.

Uppgiftema skall lämnas enligt bestämmelsema för allmän självdekla­ration och på det sätt som anges i 28 och 29 §§.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även sådant dödsbo som vid inkomst- och förmögenhetstaxering skall anses som handelsbolag.

Bestämmelsema i 32 § om anstånd gäller i tillämpliga delar för upp­giftsskyldighet enligt derma paragraf.

136


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


3 kap. 22 §= Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av

1.     Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

2.   den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmäs­sigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,

3.   den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,

4.   förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,

5.   Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,

6.   valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap­per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte­bärande fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgifts­skyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskri­vits samt om innehavet i depån el­ler den kontoförda fordringen vid årets utgång.

Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som innehavare av utländskt ränte­bärande fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått. Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgifts­skyldige sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som utbetalats eller gottskri­vits samt om innehavet i depån el­ler den kontoförda fordringen vid årets utgång. Kontrolluppgift skall vidare lämnas för upplupen men inte förfallen avkastning (räntekom­pensation) vid avyttring av fordran eller andel i sådan värdepappers­fond som avses i 27  6 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt. Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp­giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovi­sas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala rän­tan och fordran redovisas utan fördelning.

Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.


137


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


25 a § Kontrolluppgift om utgiftsränta skall lämnas av

1.   den som yrkesmässigt bedrivit uflåning eller kreditgivning eller den
som i annan yrkesmässig verksamhet bedrivit utlåning eller kreditgivning
via konto eller i annan form,

2. förening som till medlemmar lånat ut pengar mot ränta, eller

3.    arbetsgivare eller uppdragsgivare som till arbetstagare eller
uppdragstagare lånat ut pengar mot ränta.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo.  Kon-    fysisk person och dödsbo.  Kon-

trolluppgiften skall ta upp betald ränta. I fall som avses i första stycket 3 skall även eventuell rän­teförmån anges.

trolluppgiften skall ta upp den ränta som gäldenären betalt till den uppgiflsskyldige. I fall som avses i första stycket 3 skall även eventu­ell ränteförmån anges.

Avser den ränta som betalts till någon del ränta som erlagts i för­skott, skall av kontrolluppgiften framgå hur stor del av räntan som belöper på beskattningsåret.

Avser den ränta som betalts till någon del ränta som erlagts i för­skott, skall av kontrolluppgiften framgå hur stor del av räntan som belöper på tid till och med den 31 januari året efter beskattningsåret, dock endast om förskottsräntan till någon del belöper på tid efter denna tidpunkt.

Kontrolluppgift     skall     vidare lämnas för upplupen men inte för­fallen avkastning (räntekompensa­tion) vid förvärv av fordran eller andel  i  sådan  värdepappersfond som avses i 27 % 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Dock   skall   kontrolluppgift   inte lämnas i det fall den avkastning kompensationen avser förfaller till betalning ett senare år än det år förvärvet skett. Är fler än en person betalningsansvarig för skuld skall utgiftsräntan fördelas lika mellan gäldenärema, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyldige. I fråga om skuld för vilken samtliga gäldenärer inte redovisas enligt bestämmelsema i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan redovisas utan fördelning.


28 § Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av

1.   den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte
är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),
3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktie­
bolagslagen (1987:618), samt

2. den som i Sverige har fått


138


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


a)   utdelning på andelar i svensk a) utdelning från utländsk juri-
ekonomisk förening, eller, om disk person, om utdelningen inte
utdelningen inte har betalts ut har betalts ut genom Värdepappers­
genom Värdepapperscentralen VPC centralen VPC Aktiebolag eller
Aktiebolag eller gäller fall som gäller fall som avses i 27 § första
avses i 27 § första stycket 5, från     stycket 5, eller

utländsk juridisk person, eller

b)   ränta som har erlagts mot att kupong eller kvitto lämnats och inte
har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag eller gäller
fall som avses i 22 § första stycket 6, på obligation, förlagsbevis eller
någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning.

Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot. Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en av denne avgiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör, skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har förvärvats.

Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till att uppgift lämnas innan betalning sker.


31 §

I den omfattning och på det sätt Riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 §§, svenskt bolag eller svensk ekonomisk förening lämna kon­trolluppgift rörande utbetald ut­delning. Detsamma gäller utgivare av obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar / fråga om utbetald ränta.


I den omfattning och på det sätt Riksskatteverket bestämmer skall, utöver vad som framgår av 28 och 29 §§, utgivare av obligationer, förlagsbevis eller andra för den allmänna rörelsen avsedda för­skrivningar lämna kontrolluppgift rörande utbetald ränta.


 


60 Vid en kontrolluppgift som läm­nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 § skall fogas särskild uppgift (sam­mandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnum­mer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet läm­nade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före


Vid en kontrolluppgift som läm­nas enligt 4, 13, 14, 22 eller 27 § skall fogas särskild uppgift (sam­mandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnum­mer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet läm­nade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skat­teavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före


139


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


taxeringsåret. Om den uppgifts­skyldige har tilldelats särskilt redo-visningsnummer enligt 53 § 1 mom.uppbördslagen(1953:272), skall detta, i annat sammandrag än sådant som avser kontrolluppgift om ränta, utdelning eller betalning till eller från utlandet, anges i stället för personnummer eller organisationsnummer. Om den uppgiftsskyldige har gjort avdrag för en arbetstagares kostnader en­ligt 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen (1981:691) om socialavgifter, skall denna kostnad också anges i sammandraget.

taxeringsåret. Om den uppgifts­skyldige har tilldelats särskilt redo­visningsnummer    enligt    53     §

1 mom.uppbördslagen(1953:272),

skall detta, i annat sammandrag än

sådant som avser kontrolluppgift

om ränta, utdelning eller betalning

till  eller  från  utlandet,  anges  i

stället   för   personnummer   eller

organisationsnummer.    Om    den

uppgiftsskyldige har gjort avdrag

för en arbetstagares kostnader en­ligt 2 kap. 4 § första stycket 6

lagen (1981:691) om socialavgifter,

skall denna kostnad också anges i

sammandraget.    /   sammandraget

skall också anges det sammanlagda

beloppet av semestermedel som har

betalts in till en semesterkassa och

som den uppgiftsskyldige inte skall

redovisa  i någon kontrolluppgift

samt det sammanlagda skatteunder­lag för särskild löneskatt som har

redovisats enligt lagen (1984:668)

om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare. Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen

skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.

Vid en kontrolluppgift som läm­nas enligt 17 a, 25 a, 26 a, 32 a, 44 eller 45 § skall fogas sam­mandrag, som skall uppta namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den upp­giftsskyldige samt antalet lämnade kontrolluppgifter


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1994 års taxering såvitt avser 2 kap. 14 och 18 §§ samt 3 kap. 60 § första stycket och i övrigt vid 1995 års taxering. De nya bestämmelserna i 3 kap. 22 § och 25 a § fjärde stycket tillämpas dock första gången vid 1996 års taxering.


140


 


Prop. 1993/94:50


' Senaste

2          Senaste

3          Senaste
"* Senaste
 Senaste
 Senaste
' Senaste
 Senaste


lydelse lydelse lydelse lydelse lydelse lydelse lydelse lydelse


1992: 1990; 1990: 1992: 1992: 1992: 1990: 1991


1659. 1136. 1136. 1185. 1496. 1659. 1136. 1903.


141


 


2.31   Förslag till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23, 27 och 32 a §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafernas lydelse enligt lagen (1993:945) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3 kap. 23 § Uppgiftsskyldighet enligt 22 § föreligger inte

1.    då borgenären är bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag,
aktiebolag eller förening eller stiftelse som tilldelats organisationsnum­
mer,

2.   för ränta som i fråga om Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
inte avser bolagets verksamhet beträffande skuldförbindelser för den
allmänna marknaden och som i fråga om övriga uppgiftsskyldiga inte
hänför sig till sådan verksamhet som avses i 22 § första stycket,

3.   för ränta som inte utgör skat- 3. för ränta på vinstandelslån
tepliktig inkomst enligt lagen som inte utgör skattepliktig in-
(1988:847) om skattelättnader för komst enligt punkt 2 a första
allemanssparande,
                 stycket 4 av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 % 1 mom. tredje stycket 4 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4.   för ränta och fordran på konto, för vilket inte finns person- eller
organisationsnummer och som öppnats före den 1 januari 1985, om rän­
tan för kontohavaren uppgår till mindre än 100 kronor eller — om kontot
innehas av mer än en person — ränta för var och en av kontohavarna un­
derstiger 100 kronor,

5.   för ränta och fordran på konto om borgenärens sammanlagda ränta
på ett eller flera konton uppgår till mindre än 100 kronor varvid ränta
som enligt andra bestämmelser i detta stycke är undantagen från upp­
giftsskyldighet inte skall medrälcnas,

6.   för ränta och fordran på särskilt konto i bank enligt skogskontolagen
(1954:142), lagen (1979:611) om upphovsmannakonto, lagen (1982:2) om
uppfinnarkonto eller lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

27 § Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av 1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.

142


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-lagen (1987:618),

2.    förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde­pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värde­pappersfond,

3.    fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som förvaltar svensk värdepappersfond,

4.    den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,

5.    valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond­papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a)   fysisk eller juridisk person       a)  fysisk eller juridisk person
som är berättigad att lyfta utdel-    som,   i fall som  avses  i första
ning   för   egen   del   vid   utdel-    stycket 3 om utdelningen inte är
ningstillfället och
                   skattefri enligt punkt 2 a av an­
visningarna till 22 § kommunal­
skattelagen (1928:370) eller 3 § 7
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt samt i fall som avses
i första stycket 4 och 5, är berät­
tigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället och

b)   fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som
innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

ar

utdelning till den del den skattepliktig och avdragen pre­liminär skatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp inne­havet vid årets utgång.

Kontrolluppgift enligt andra Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald stycket a skall ta upp utbetald utdelning och avdragen preliminär skatt samt i förekommande fall uppgift om utdelningen avser sådan utbetalning som avses i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928: 370) eller J § 7 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för till­gångar på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för till­gångar på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar eller för utdelning som inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande.


143


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

32 a §

Kontrolluppgift om realisationsvinst eller realisationsförlust vid avyttring av andel i allemansfond skall lämnas av fondbolag som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.

Kontrolluppgift skall lämnas för Kontrolluppgift skall lämnas för dem som har avyttrat andel i alle- dem som har avyttrat andel i alle­mansfond som inte är tillgång på mansfond som inte är tillgång på pensionssparkonto. Kontrollupp- pensionssparkonto. Kontrollupp­giften skall ta upp realisationsvinst giften skall ta upp realisationsvinst eller realisationsförlust till den del eller realisationsförlust till den del den är skattepliktig respektive den är skattepliktig respektive av-avdragsgill enligt lagen (1988:847) dragsgill. om skattelättnader för allemans­sparande.

144


 


2.32 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv

Härigenom föreskrivs att punkt 8 av övergångsbestämmelsema till lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


8'. Vid beräkning av kapitalun­derlaget för skadeförsäkringsföre­tag skall vid 1992 och 1993 års taxeringar säkerhetsreserv räknas som skuld endast till den del reser­ven överstiger 70 procent av säker­hetsreserven i bokslut till ledning för 1991 års taxering.


8. Vid beräkning av kapitalun­derlaget för skadeförsäkringsföre­tag skall vid 1992, 1993 och 1994 års taxeringar säkerhetsreserv räknas som skuld endast till den del reserven överstiger 70 procent av säkerhetsreserven i bokslut till ledning för 1991 års taxering.


Denna lag träder i kraft den 31 december 1993.

'Senaste lydelse 1992:1345.


10 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 50


145


2.33   Förslag till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

5§'

Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att

minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,

sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års taxeringar,

sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992—1994 års taxeringar,

hela beloppet tas upp vid 1992—1995 års taxeringar eller, om taxering inte sker år 1995, vid 1992—1996 års taxeringar.

En fysisk person behöver vid       En  fysisk person behöver vid 1992 och 1993 års taxeringar inte    1992-7994 års taxeringar inte ta ta upp någon del av uppskovsbe-    upp   någon  del   av   uppskovsbe­loppet.   Vid 1992-1994 års  tax-    loppet. Ett handelsbolag behöver eringar tas sammanlagt minst 50    vid 1992 års taxering inte ta upp procent av beloppet upp. Ett han-    mer än 25 procent, vid 1992 och delsbolag  behöver vid   1992  års    1993 års taxeringar inte mer än taxering inte ta upp mer än 25    sammanlagt  50 procent och  vid procent och vid 1992 och 1993 års    1992-1994 års taxeringar inte mer taxeringar inte mer än sammanlagt    än   sammanlagt   75  procent   av 50  procent  av  uppskovsbeloppet    uppskovsbeloppet multiplicerat med multiplicerat   med   den   andel   av    den andel av bolagets inkomst som bolagets inkomst som belöper på    belöper på andra delägare än fysis-andra delägare än fysiska personer,    ka personer. Vid  1995 och 1996 Vid 1992-1994 års taxeringar tas    års  taxeringar  gäller  bestämmel-upp  dels  sammanlagt  minst 50    sema i första stycket. procent av uppskovsbeloppet multi­plicerat med den andel av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska personer, dels sam­manlagt   minst   75   procent   av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av bolagets inkomst som belöper på   andra   delägare   än fysiska personer   Vid   1995  och 1996   års   taxeringar   gäller   be­stämmelsema i första stycket.

Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året till det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av det uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid taxeringen det förstnämnda året.

Har den förvärvskälla eller, i Har den förvärvskälla eller, i fråga om handelsbolag, den verk- fråga om handelsbolag, den verk­samhet, till vilken de obeskattade    samhet, till vilken de obeskattade

146


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


 


reserverna hänför sig upphört, skall återstående del av uppskovs­beloppet omedelbart tas upp till beskattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag om intres­segemenskap råder mellan företa­gen. Återstående del av uppskovs­beloppet skall i sådana fall tas upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelsema i denna lag. Vad nu sagts gäller även i de fall verksamhet i handelsbolag eller driften av denna överförs till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen. Med åter­stående del av uppskovsbeloppet avses i dessa fall så stor andel av beloppet som motsvarar den andel av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska per­soner. Vid tillämpning av detta stycke anses intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning.

7 fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppskovsbelop­pet omedelbart skall tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om handelsbolag tilläm­pas första gången.


reserverna hänför sig upphört, skall återstående del av uppskovs­beloppet omedelbart tas upp till beskattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett aktiebolag om intres­segemenskap råder mellan företa­gen. Återstående del av uppskovs­beloppet skall i sådana fall tas upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vad nu sagts gäller även i de fall verksamhet i handelsbolag eller driften av denna överförs till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mellan företagen. Med åter­stående del av uppskovsbeloppet avses i dessa fall så stor andel av beloppet som motsvarar den andel av bolagets inkomst som belöper på delägare som är fysiska per­soner. Vid tillämpning av detta stycke anses intressegemenskap råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas i fråga om 5 § andra stycket första gången vid 1994 och i övrigt vid 1995 års taxering.

Senaste lydelse 1993:115.


147


 


2.34   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Särskild löneskatt skall för varje Särskild löneskatt skall för varje
år betalas till staten med 77,69 år betalas till staten med 77,S9
procent på
                          procent på

1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre,

2.   ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrandad avgångsbidrags-försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

3.   avgångsersättning som annorledes än på grand av kollektivavtals­grandad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kom­munalförbund som arbetsgivare eller av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Kommunemas pensionsanstalt eller Sjukvårdens och socialvårdens plane­rings- och rationaliseringsinstitut, under fömtsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under fömtsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen tecknats i enlighet med vad som

anges i punkt 20 e första stycket b av anvisningama till 23 § kommunal­skattelagen (1928:370),

4.   avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

5.   ersättning som utgår enligt grappsjukförsäkring som åtnjuts enligt grander som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud­organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen­sion eller till sjukbidrag,

6.   ersättning som utgår på gmnd av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grander som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe­lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning som avses i första stycket.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelsema i 2 kap. 3 — 5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 § första stycket 2 och 13.

2 §3 En enskild person eller ett döds-       En enskild person eller ett döds­bo  skall  för varje år till  staten    bo skall  för varje år till  staten betala särskild löneskatt med 7 7,69    betala särskild löneskatt med 7 7,89 procent på inkomst av passiv nä-    procent  på  inkomst  enligt kom-

148


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


ringsverksamhet här i riket samt, om den skattskyldige före årets början fyllt 65 år eller inte fyUt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension eller avlidit under året, på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter samt vidare på ersättning som utgår enligt sådan avtalsgrappsjukförsäk-ring som avses i punkt 12 av an­visningama till 22 § kommunal­skattelagen (1928:370) eller enligt sådan trygghetsförsäkring som av­ses i nämnda anvisningspunkt till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana in­komster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om socialavgifter.

munalskattelagen (1928:370) av annan näringsverksamhet här i landet än sådan aktiv näringsverk­samhet som avses i 11 kap. 3 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (passiv närings­verksamhet) samt, om den skatt­skyldige före årets början fyllt 65 år eller inte fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension eller avlidit under året, på inkomst som avses i 3 kap. 4 § andra styck­et lagen (1981:691) om socialav­gifter samt vidare på ersättning som utgår enligt sådan avtalsgmpp-sjukförsäkring som avses i punkt 12 av anvisningama till 22 § kom­munalskattelagen eller enligt sådan trygghetsförsäkring som avses i nämnda anvisningspunkt till den del ersättningen utgår i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst. Skatt beräknas inte på sådana in­komster för vilka den skattskyldige skall betala egenavgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om socialavgifter. Bedömningen om näringsverksam­het är aktiv eller passiv görs för en förvärvskälla enligt kommunalskat­telagen. Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar be­stämmelsema i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter. Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas på inkomst som tas upp till beskattning vid 1995 års taxering eller senare.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1993, skall — om den skattskyldige inte visar annat — så stor del av beskatt­ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden före utgången av år 1993 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före utgången av år 1993 och hela beskattningsåret.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688. 2Senaste lydelse 1992:1491, Senaste lydelse 1992:1491.


149


 


2.35   Förslag till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel

Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen (1990:661) om avkastnings­skatt på pensionsmedel i paragrafemas lydelse enligt lagen (1993:947) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse samt att det i över­gångsbestämmelsema skall införas en ny punkt, 3, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ Skattskyldiga till avkastningsskatt är

1. svenska livförsäkringsföretag,

2.   utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse här i riket,

3.   understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk­samhet,

4.   pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions­utfästelse m. m.,

5.   arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar skuld under rabriken
Avsatt till pensioner enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

6.   i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §
lagen (1993:931) om individueUt pensionssparande.

I   fråga  om  handelsbolag  och       I fråga om handelsbolag är dock dödsbon som vid inkomsttaxeringen    delägama skattskyldiga. behandlas  som  handelsbolag   är dock delägama skattskyldiga.


Värdepapper, som är noterat vid Värdepapper, som är noterat vid
en svensk eller utländsk börs eller en svensk eller utländsk börs eller
noterat vid en auktoriserad mark- noterat vid en auktoriserad mark­
nadsplats eller som annars är före- nadsplats eller som annars är före­
mål för regelbunden handel vid mål för regelbunden handel vid
någon annan reglerad marknad som någon annan reglerad marknad som
är öppen för allmänheten, tas upp är öppen för allmänheten, tas upp
till det noterade värdet.
         till   det   noterade  värdet.   Värde-

papper för vilket skatteplikten är begränsad enligt i § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas dock upp till

1.     65 procent av det noterade värdet om tillgången ingår i kapi­talunderlag som är hänförligt till annan försäkring än pensionsför­säkring, och

2.     80 procent av det noterade värdet i övriga fall.

150


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

Nedsättningen av värdet enligt första stycket 1  och 2 med 35 respektive 20 procent skall i fråga om andelar i svenska värdepappers­fonder reduceras i samma utsträck­ning  som skatteplikt gäller för utdelningen på andelen året före beskattningsåret enligt 3 § I mom. lagen om statlig inkomstskatt. Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade eller föremål för sådan notering som avses i första stycket, skall de aktier i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade aktiema. Är flera aktieslag noterade, skall de inte noterade aktiema tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen. Om det vid värdering enligt de föregående styckena finns synnerliga skäl anta att det noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, får i stället det beräknade priset vid en sådan försäljning läggas till grand för värde­ringen.

Aktie eller andel i dotterbolag, som direkt eller indirekt har till ändamål att äga fastigheter (fastighetsbolag) skall värderas med ledning av marknadsvärdena på fastigheterna.

3. De nya bestämmelserna i 7 § andra stycket tillämpas första gången för beskattningsår som påbörjas efter utgången av år 1994.

151


 


2.36   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:663) om ersättningsfon­der dels att 6 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 3, 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 § Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunal­skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag göras enligt denna lag för belopp som har avsatts till

1. ersättningsfond för inventarier,

2.    ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,

3.    ersättningsfond för mark och

4.    ersättningsfond för djurlager i jordbrak och renskötsel.

I fråga om handelsbolag beräknas       I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. Avdrag med-    avdraget för bolaget. ges inte i fråga om dödsbon som behandlas som handelsbolag.

Vad gäller ersättningsfond för inventarier, ersättningsfond för bygg­nader och markanläggningar samt ersättningsfond för djurlager i jordbrak och renskötsel skall den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbmksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskapema för beskatt­ningsåret.

Med inventarier, byggnader, markanläggningar och djurlager i jordbmk och renskötsel förstås vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra inventarier, byggnader, markanläggningar respektive djurlager i jordbrak och renskötsel. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punktema 16 och 17 av anvisningama till 23 § kommunal­skattelagen.


Avdrag enligt 2 § får för viss
Avdrag enligt 2 § får inte över-
förvärvskälla inte överstiga den
stiga den skattepliktiga ersättning­
skattepliktiga ersättningen. Härden
en. Har den skattskyldige med
skattskyldige med anledning av
anledning av skadan eller avytt-
skadan eller avyttringen fått avdrag
ringen fått avdrag för värdeminsk-
för värdeminskning på inventarier,
ning på inventarier, byggnader
byggnader eller markanläggningar
eller markanläggningar med större
med större belopp än han annars
belopp än han annars skulle ha
skulle ha varit berättigad till, skall
varit berättigad till, skall avdraget
avdraget för avsättning till ersätt-
för avsättning till ersättningsfond
ningsfond för inventarier eller för
för inventarier eller för avsättning
avsättning till ersättningsfond för
till ersättningsfond för byggnader
byggnader och markanläggningar
och markanläggningar reduceras i
reduceras i motsvarande mån. Av-
motsvarande mån. Avser ersätt-
ser ersättningen en avyttrad fäs-
ningen en avyttrad fastighet får
tighet får avdraget för avsättning
avdraget för avsättning till ersätt-

152


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:50

till ersättningsfond inte överstiga ningsfond inte överstiga den skatte­den skattepliktiga vinsten med an- pliktiga vinsten med anledning av ledning av avyttringen samt det avyttringen samt det belopp som belopp som tagits upp som intäkt tagits upp som intäkt av närings-av näringsverksamhet enligt be- verksamhet enligt bestämmelsema stämmelsema i punkt 5 första och i punkt 5 första och tredje—sjätte tredje—sjätte styckena av anvis- styckena av anvisningama till 22 § ningama till 22 § kommunalskatte- kommunalskattelagen (1928:370). lagen (1928:370).

Avdrag för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbmk och renskötsel får inte överstiga ett belopp som motsvarar minskningen av lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret stigit i pris under be­skattningsåret får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på gmndval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt nedskrivits och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.

9§' Ersättningsfond skall återföras till beskattning om

1.    fonden har tagits i anspråk i strid med 4—6 §§,

2.    hela eller den huvudsakliga 2. hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla där delen av förvärvskällan under be-avsättningen till fonden har gjorts skattningsåret har överlåtits eller under beskattningsåret har överlå- verksamheten har upphört och fon-tits eller verksamheten har upphört den inte har övertagits enligt sjätte och   fonden   inte   har   övertagits    stycket,

enligt sjätte stycket,

3.    företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt sjätte stycket,

4.    beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i likvidation,

5.    beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i kon­kurs, eller

6.    fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen gmndas på avyttring som avses i 2 § andra stycket 1—3.

Med   överlåtelse   som   avses   i Med   överlåtelse   som   avses   i

första stycket 2 likställs att hela första stycket 2 likställs att för-

eller en del av den förvärvskälla rarvi'A:ö//a« helt eller (/v/i-tillfallit

där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom bodelning eller

en ny ägare genom bodelning eller arv   eller   genom   förordnande   i

arv   eller  genom   förordnande   i testamente. Skattemyndigheten får

testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda skäl,

dock, om det finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att

medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av

återföras till beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall be-

förvärvskällans nye ägare. I be- stämmelsema i 11 § tredje stycket

153


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Prop. 1993/94:50


slutet skall anges i vilken förvärvs-    tillämpas. källa hos den nye ägaren fonden skall  anses avsatt.   Vidare  skall bestämmelsema i 11 § tredje styck­et tillämpas.

Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena skall återföring till beskattning göras till den del fon­den motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksam­het enligt bestämmelserna i punkt 5 första och tredje—sjätte styckena av anvisningama till 22 § kommunal­skattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskatt­ning i inkomstslaget kapital. Ersätt­ningsfond för mark skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där av­sättningen har gjorts. Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje styck­ena skall återföring till beskattning göras i den förvärvskälla där av­sättningen har gjorts till den del fonden motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksam­het enligt bestämmelserna i punlct 5 första och tredje—sjätte styckena av anvisningama till 22 § kommunal­skattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskatt­ning i inkomstslaget kapital. Ersätt­ningsfond för mark skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt får ersättningsfond övertas. Har en ekono­misk förening skiftat ut aktier enligt 3 § 8 mom. tredje stycket nämnda lag får ersättningsfond i föreningen övertas av det aktiebolag vars aktier skiftats ut. Har fonden övertagits skall anses som om det övertagande företaget har gjort avsättningen under det beskattningsår då avsättningen gjorts hos det överlåtande företaget.


10

Har en ersättningsfond återförts till beskattning enligt 9 § skall som skattepliktig intäkt i den förvärvs­källa där återföringen görs tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 30 procent av det återförda belop­pet.


Har en ersättningsfond återförts till beskattning enligt 9 § skall som skattepliktig intäkt i det inkomst­slag där återföringen görs tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot 30 procent av det återförda belop­pet.


 


Om det finns synnerliga skäl skall tillägg inte påföras.


154


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången    Prop. 1993/94:50 vid 1995 års taxering.

' Senaste lydelse 1992:1347.

155


 


2.37  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader


Prop. 1993/94:50


Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


!§'


Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt med 77,69 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §.

I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behandlas som handelsbolag är dock delägama skattskyldiga.


Den som utfäst en tjänstepension skall till staten betala särskild löneskatt med 77,S9 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2 §.

I fråga om handelsbolag är dock delägarna skattskyldiga.


 


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för be­skattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1992:1493.


156


 


2.38  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i

lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader


Prop. 1993/94:50


Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader i paragrafens lydelse enligt lagen (1993:949) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


3§

En enskild person eller ett döds­bo som medges avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningama till 23 § kom­munalskattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten betala särskild löneskatt med 77,69 procent på avgiften. Detsamma gäller för enskild person som med­ges avdrag för inbetalning på pen­sionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.


En enskild person eller ett döds­bo som medges avdrag för avgift för pensionsförsäkring enligt punkt 21 av anvisningama till 23 § kom­munalskattelagen (1928:370) skall för det beskattningsåret till staten betala särskild löneskatt med 7 7,89 procent på avgiften. Detsamma gäller för enskild person som med­ges avdrag för inbetalning på pen­sionssparkonto enligt nämnda anvisningspunkt.


157


 


2.39 Förslag   till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar

Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1485) om beräkning av staflig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

I stället för vad som anges i 10 § I stället för vad som anges i 10 §
lagen (1947:576) om staflig in- lagen (1947:576) om staflig in­
komstskatt angående beräkning av komstskatt angående beräkning av
statlig inkomstskatt på förvärvs- statlig inkomstskatt på förvärvsin-
inkomst skall vid 1994 och 1995 komst skall vid 1994 års taxering
års taxeringar statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt för fysiska
för fysiska personer och dödsbon personer och dödsbon och vid 1995
beräknas enligt följande.
        års taxering för fysiska personer

och såvitt gäller dödsbon till och

med  det  tredje   beskattningsåret

efter   det   kalenderår   dödsfallet

inträffade    statlig   ■ inkomstskatt

beräknas enligt följande.

Skatt på förvärvsinkomst utgör 100 kronor samt 20 procent av den del

av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns

som vid 1994 års taxering uppgår till 186 600 kronor multiplicerad med

det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i oktober 1992 och prisläget i oktober 1991. Vid 1995

års taxering uppgår skiktgränsen till skiktgränsen vid 1994 års taxering

multiplicerad  med det jämförelsetal  uttryckt  i  procent,  som anger

förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober 1993 och prisläget

i oktober 1992. Skiktgränsen avrandas nedåt till helt hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

158


 


2.40  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för

beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall skall ha följande lydelse.


Prop. 1993/94:50


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1 §

Vid tillämpning av kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller denna lag om en andel i ett handelsbolag genom köp, byte eller på därmed jämförligt sätt har överlåtits från en fysisk person eller ett dödsbo till annan än fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Vid inlösen av en andel från en fysisk person eller ett dödsbo gäller lagen om någon av delägama i handelsbolaget inte är fysisk person bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo.

Lagen gäller om överlåtaren varit       Lagen gäller om verksamheten i

verksam i handelsbolaget i en förvärvskälla avseende aktiv nä­ringsverksamhet under det räken­skapsår då överlåtelsen skedde. Lagen gäller också om någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksam i detta i en förvärvskälla avseende aktiv näringsverksamhet eller varit anställd hos handels­bolaget under räkenskapsåret eller om överlåtaren eller någon när­stående på motsvarande sätt bedri­vit verksamhet i handelsbolaget genom en juridisk person. Vid tillämpning av första och andra meningarna skall i fall som avses i 2 § första stycket andra meningen som överlåtare anses även tidigare innehavare av andelen under sam­ma räkenskapsår. Frågan om en förvärvskälla skall anses avse aktiv eller passiv näringsverksamhet be­döms med hänsyn till förhållandena under den del av räkenskapsåret som föregått överlåtelsen.


handelsbolaget för överlåtaren avsett aktiv näringsverksamhet under det räkenskapsår då över­låtelsen skedde. Lagen gäller också om någon närstående till överlåta­ren varit delägare i handelsbolaget och verksamheten för denne avsett aktiv näringsverksamhet eller varit anställd hos handelsbolaget under räkenskapsåret eller om överlåtaren eller någon närstående på motsva­rande sätt bedrivit verksamhet i handelsbolaget genom en juridisk person. Vid tillämpning av första och andra meningarna skall i fall som avses i 2 § första stycket andra meningen som överlåtare anses även tidigare innehavare av andelen under samma räkenskap­sår. Frågan huruvida aktiv eller passiv näringsverksamhet skall anses föreligga bedöms med hän­syn till förhållandena under den del av räkenskapsåret som föregått överlåtelsen.


159


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1993/94:50

Överlåtaren får — i stället för       Överlåtaren får — i stället för vad som anges i 2 § — ta upp    vad som anges i 2 § — ta upp inkomst   från   handelsbolaget   av    inkomst från handelsbolaget som förvärvskälla avseende aktiv nä-    belöper  på   antingen   tiden   före ringsverksamhet som belöper på    överlåtelsen eller tiden före till-antingen   tiden   före   överlåtelsen    trädesdagen. eller tiden före tillträdesdagen. 7 fall som avses i 1 § andra stycket andra meningen skall — om över­låtaren väljer att beskattas enligt föreliggande paragraf — även in­komst av sådan förvärvskälla av­seende passiv näringsverksamhet i vilken den närstående varit verk­sam eller anställd tas upp.

Första stycket gäller inte om överlåtaren eller någon närstående till honom — direkt eller indirekt — varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt första stycket första meningen.

Till gmnd för inkomstberäkningen enligt första stycket skall ligga ett särskilt bokslut. Bokslutet skall ha upprättats som om handelsbolagets beskattningsår avslutats vid den tidpunkt som överlåtaren valt enligt första stycket första meningen. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha godkänts skriftligen av förvärvaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

160


 


2.41   Förslag till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut skall införas en ny paragraf, 27 §, och närmast före 27 § en ny rabrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Övrig bestämmelse

27.§

Äger staten direkt samtliga aktier eller andelar i en bank eller ett annat företag, som kan erhålla stöd enligt 3 §, skall företaget — om aktie eller andel överlåts — inte ha rätt till avdrag enligt lagen (1993:000) om avdrag för under­skott av näringsverksamhet till den del underskottet uppkommit före det beskattningsår då överlåtelsen skedde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Lagen gäller endast företag i vilket aktie eller andel överlåtits efter ikraftträdandet.


11 Riksdagen 1993194. I saml. Nr 50


161


 


2.42   Förslag till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs att lagen (1967:94) om avdrag vid inkomst­taxeringen för viss aktieutdelning skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993. Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas på utdel­ning som förfallit till betalning före denna tidpunkt.

162


 


2.43   Förslag till                                            Prop. 1993/94:50

Lag om upphävande av lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)

Härigenom föreskrivs att lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1995 och tidigare års taxeringar.

163


 


2.44   Förslag till                                             Prop. 1993/94:50

Lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande

Härigenom föreskrivs att lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande skall upphöra att gälla vid utgången av år 1993.

Den upphävda lagen skall dock fortfarande tillämpas vid 1994 och tidigare års taxeringar. Bestämmelsema om sparpremie i den upphävda 2 § tredje stycket skall tillämpas vid 1995 och senare års taxeringar. Bonusränta enligt 11 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande som tillgodoräknats spararen före utgången av år 1991 utgör alltjämt inte skattepliktig inkomst.

164


 


3   Ärendet och dess beredning                       Prop. 1993/94:50

3.1   Utredningar m.m.

Skattereformen genomfördes i tre steg genom beslut under hösten 1989 samt under våren och hösten 1990. Det system för beskattning av företag som gällde före skattereformen karaktäriserades av en hög formell skatte­sats och — beroende på olika reserveringsmöjligheter — en smal skattebas. Skattereformen innebar att ett i granden förändrat skattesystem kom att tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. Utmärkande för föränd­ringama på företagsskatteområdet var att de olika reserveringsmöjlig-hetema ersattes av en mer begränsad och enhetlig reserveringsmöjlighet, skatteutjämningsreserven (surv). Samtidigt sänktes bolagsskattesatsen till 30 %.

Systemet hade emellertid inte fått sin slutgiltiga utformning. I den proposition som den socialdemokratiska regeringen lämnade till riksdagen hösten 1990 konstaterade föredraganden, statsrådet Åsbrink, att ytter­ligare överväganden och utredningsinsatser behövdes innan ställning kunde tas till vissa återstående frågor på inkomstskatteområdet (prop. 1990/91:54 s. 158 f.). Det gällde bl.a. beskattningen av enskilda närings­idkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Ett gammalt önskemål att få mer aktiebolagslika skatteregler för enskild näringsverk­samhet och verksamhet som bedrivs genom handelsbolag hade inte kunnat uppfyllas. Även förslaget från Utredningen om reformerad företagsbe­skattning, URF, om periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivning läm­nades öppet (SOU 1989:34). En översyn av spärreglema för förlustutjäm­ning återstod också.

I fråga om beskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag redovisas ett förslag i betänkandet Neutral Företags­beskattning (SOU 1991:100, särskild utredare Klas Herriin). Betänkandet har remissbehandlats.

Bl.a. mot bakgrand av de synpunkter som framfördes vid remissbe­handlingen fann regeringen att den fortsatta beredningen av förslaget borde ske i ett större sammanhang. Regeringen gav därför Klas Herrlin ett nytt uppdrag att som särskild utredare överväga vissa andra frågor beträffande företagsbeskattningen. Utredningsuppdraget kom att omfatta — utöver de kvarstående frågoma från skattereformen — frågan om att avskaffa surven och att i stället sänka bolagsskattesatsen och införa särskilda regler om förlustutjänming bakåt i tiden. En fråga som också kom att ingå i uppdraget gällde den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster.

Resultatet av utredningen utom vad avser den ekonomiska dubbelbe­skattningen redovisas i betänkandet Fortsatt reformering av företagsbe­skattningen, Del 1 (SOU 1992:67). Betänkandet har remissbehandlats.

Övervägandena och förslagen i fråga om den ekonomiska dubbelbe­skattningen av bolagsinkomster redovisas i betänkandet Fortsatt reforme­ring av företagsbeskattningen. Del 2 (SOU 1993:29).

165


 


Betänkandet remitterades i anslutning till att en inom Finansdeparte- Prop. 1993/94:50 mentet upprättad promemoria remitterades. Promemorian Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds 1993:28) innehåller ett sammanhållet förslag som grandas på förslagen i betänkandena Neutral företagsbeskattning och Fortsatt reformering av företagsbeskattningen, Del 1.

I propositionen (avsnitten 4 - 8 och 16 - 17) används fortsättningsvis benämningen "utredningen" vid redovisningen av förslagen och över­vägandena i betänkandet SOU 1993:29 medan "promemorian" hänför sig till departementspromemorian Ds 1993:28. Sammanställningar över remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 2674-2675/93). En förteckning över remissinstansema finns i bilaga I.

En följdfråga med anledning av förslagen om enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller skyldigheten att avskatta uppskovs­belopp vid 1994 års taxering.

I det följande behandlas nu anmärkta frågor. Propositionen innehåller vissa ytterligare frågor. En sådan fråga är förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt.

Inom Finansdepartementet har upprättats en promemoria avseende månatlig uppbörd av preliminär F-skatt och särskild A-skatt (upp­bördspromemorian).. Promemorian har remitterats. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 3468/92). En förteckning över remissinstansema finns i bilaga 1.

En annan fråga härrör från den översyn av utsökningsbalken som RSV genomfört på regeringens uppdrag. I sin slutrapport föreslår verket bl.a. ett nytt system för löneexekution (RSV Rapport 1992:1). Förslagen är omfattande och beredningen inom regeringskansliet är inte avslutad. Förslag i vissa delar bör dock läggas fram redan nu. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Justitiedeparte­mentet dnr 1673/92). En förteckning över remissinstansema finns i bilaga 1.

Ytterligare en fråga gäller avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. En promemoria upprättad inom Finansdepartmentet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3127/93). Remissinstansema redo­visas i bilaga 1.

Vidare behandlas frågor om ändring av definitionen av utländskt bolag, reservering för skadeförsäkringsföretagen, inskränkt skattskyldig­het för Stiftelsen Sveriges Nationaldag, statslåneränta, förskottsränta och räntekompensation samt en utvidgning av företrädaransvaret vid bristande betalning av mervärdeskatt. Dessa förslag har beretts inom Finans­departementet. Samråd har skett med Riksskatteverket. I fråga om förslaget om utländskt bolag har samråd även skett med Industriförbundet och beträffande förslaget om förskottsränta med Bankföreningen.

166


 


3.2  Lagrådet                                                                Prop. 1993/94:50

Regeringen beslutade den 30 september 1993 att inhämta Lagrådets ytt­rande över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Av de inte remitterade förslagen är flertalet av den beskaffenheten att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. Vissa andra lagförslag är sådana att Lagrådets yttrande normalt bör inhämtas. Det gäller lagförslag som rör den fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen.

Förslagen om en reformerad företagsbeskattning — som materiellt och systematiskt utgör en sammanhållen helhet — är ett synnerligen viktigt inslag i den del av regeringens ekonomiska politik som riksdagen bör ta ställning till i höst (jfr prop. 1993/94:25). En lagrådsgranskning i nu berörda delar skulle fördröja avlämnadet av propositionen så att det inte vore möjligt att åstadkomma en avslutad riksdagsbehandling under hösten. Det innebär att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftnings­frågomas behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Tilläggas kan att de förslag som är att se som de mest centrala — däribland alla förslag till nya lagar — remitterats till Lagrådet. Med hänsyn till det anförda bör yttrande från Lagrådet i ifrågavarande delar inte inhämtas.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Lagrådet föreslår att de remitterade nya lagama arbetas om i redaktionellt hänseende och att vissa andra ändringar av i huvudsak formell natur bör göras. Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. I vissa avseenden har förslagen bearbetats vidare efter det att lagrådsremissen beslutades. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4, 5.2, 6, 8 och i författnings­kommentaren till de berörda lagama.

167


 


4  Allmänna synpunkter                                 Prop. 1993/94:50

En av de mest angelägna uppgifterna för regeringen är att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i Sveriges ekonomi. Endast därigenom skapas föratsättningar för nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet, sanering av statsfinansema och bibehållen och utvecklad välfärd. Det är därvid oundgängligen nödvändigt att skapa gynnsamma föratsättningar för produktionen i Sverige. Särskilda ansträngningar måste göras för att förbättra de små och medelstora företagens situation.

Regeringen har sedan tillträdet i oktober 1991 lagt fram flera förslag som syftar till att minska skattemas skadliga effekter på produktion och nyföretagande. Arbetet påbörjades omedelbart efter regeringens tillträde hösten 1991 då bl.a. förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen togs bort (jfr prop. 1991/92:60). Vid sidan om de successiva ändringar som hittills gjorts under mandatperioden har den långsiktiga inriktningen av arbetet i fråga om inkomstbeskattningen varit att uppnå vissa viktiga strakturella förändringar främst för att få ett neutralare system för företagsbeskattning.

Den högst prioriterade frågan har gällt beskattningen av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Utgångspunkten har varit att 1990 års skattereform bör kompletteras så att enskilda näringsidkare och handelsbolag kan arbeta på samma skatte­mässiga villkor som aktiebolag.

Avkastningen på riskfritt sparande i bank eller obligationer beskattas för närvarande efter en skattesats på 30 %. Om en enskild näringsidkare eller delägare i handelsbolag placerar sitt kapital i det egna företaget beskattas avkastningen enligt dagens regler ofta efter en skattesats som överstiger 60 %. Regeringens mål har varit att ta bort denna överbe­skattning. Skatten bör vara densamma oavsett om kapital sparas i företag eller i riskfritt sparande. Dessutom bör lägre beskattade inkomster kunna användas för att expandera verksamheten. Därmed ökar möjlighetema att kunna skapa nya arbetstillfällen avsevärt. Bättre soliditet och större möjligheter till egenfinansiering bidrar dessutom till att det bör bli lättare att komplettera den egna insatsen med lånat kapital.

Det långsiktiga arbetet på företagsskatteområdet har omfattat även bo­lagsbeskattningen. Vid skattereformen gjordes en genomgripande omlägg­ning av bolagsbeskattningen. Omläggningen anslöt till en fortgående in-temationell utveckling som innebar att skattebasen breddades samtidigt som skattesatsen sänktes. Den nya bolagsbeskattningen framstår som kon­kurrenskraftig vid en intemationell jämförelse. Trots detta har regeringen sett det som nödvändigt att pröva ändamålsenligheten av vissa lösningar i det nuvarande systemet.

Genom skattereformen infördes en ny allmän reserveringsmöjlighet, skatteutjämningsreserv (surv), samtidigt som ett antal äldre reserverings­möjligheter avskaffades. Regeringens uppfattning var tidigt att det fanns anledning att närmare överväga att fullfölja tankama bakom skattere­formen genom en ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen och bredd-

168


 


ning av skattebasen.  Ett skäl var att allmänna reserveringar är in-    Prop. 1993/94:50 temationellt avvikande.

Vidare finns en koppling till den önskvärda förändringen av beskatt­ningen för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. En ofrån­komlig effekt av aktiebolagslika regler för dessa företagare är nämligen att systemet kompliceras. Erfarenhetema från flera utredningars arbete liksom av lagstiftning i våra grannländer visar detta. Ett avskaffande av surven skulle innebära att ett komplicerande inslag i företagsbeskattningen försvann. Även denna fråga borde belysas. Slutligen har vissa frågor från skattereformen inte kunnat slutbehandlas, t.ex. frågan om periodiserings­fonder och nuvärdesavskrivning.

En annan fråga som efter hand fått allt större aktualitet gäller den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelad och kvarhållen aktiebolagsin­komst. Den svåra ekonomiska situation som råder i Sverige till följd av främst åttiotalets ekonomiska politik accentuerar det i sig angelägna att i skattehänseende likställa beskattningen av eget och lånat kapital som finansieringskälla för investeringar i bolagssektom. De små och medel­stora företagens svårigheter att skaffa riskkapital är dokumenterad. Soliditeten är i många företag oroande låg. Dessutom tenderar svenskt aktieägande att trängas undan till följd av den i förhållande till vår omvärld höga ägarbeskattningen i Sverige.

För att ge ett underlag för ett ställningstagande i nu berörda frågor har ett omfattande utredningsarbete genomförts. Det har av tidsskäl inte varit möjligt att låta remissinstansema ta ställning till ett enda sammanhållet förslag. Förslagen om beskattningen av enskilda näringsidkare och deläga­re i handelsbolag har samordnats med förslagen om ändringar i bolagsbe­skattningen i departementspromemorian Ds 1993:28. Förslaget om lättnader i dubbelbeskattningen har redovisats separat i betänkandet SOU 1993:29.

Huvuddragen i förslagen kan sammanfattas enligt följande.

I promemorian föreslås att överbeskattningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag tas bort genom att avkastningen på det kapi­tal som investerats i näringsverksamheten beskattas i inkomstslaget kapital och inte i näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Det sker genom att ett belopp motsvarande en schablonmässigt beräknad avkast­ning dras av i näringsverksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas upp som intäkt i kapital. Vidare föreslås att företagama med motsvarande beskattning som i ett enmansaktiebolag skall kunna återinvestera vinst­medel i sin verksamhet (ökning av expansionsmedel).

I fråga om bolagsbeskattningen föreslås att skattesatsen sänks till 25 % samtidigt som surven avskaffas. Som ersättning för survens förlustutjäm-ningsfunktion föreslås ett generellt system för förlustutjämning bakåt i tiden.

Ett system för periodiseringsfonder (avsättning med högst 30 % av års­inkomsten som får behållas under högst sex år) föreslås med syfte att möjliggöra att resultatet mellan olika beskattningsår utjämnas även i vinstsituationer och för att ge en investeringsstimulans. Förslaget innebär ingen reserveringsmöjlighet eftersom fondavsättningen inte skall medföra

169


 


rätt till avdrag. I stället gottskrivs den skattskyldige ett belopp motsva-    Prop. 1993/94:50 rande skatten på avsättningen när den upplöses.

För att främja riskkapitalförsörjning och nyföretagande föreslås en möj­lighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.

Utredningen föreslår att lättnader i den ekonomiska dubbelbeskatt­ningen skall ske genom åtgärder på ägarsidan. Mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag tas enligt förslaget upp till beskattning med halva beloppet. Detsamma gäller i fråga om aktievinster. Den nuvarande lättnaden på bolagsnivån, Annell-avdraget, föreslås avskaffad.

Flertalet remissinstanser är positiva till en förändring av företagsbeskatt­ningen med den inriktning som förslagen har. I fråga om beskaftningen av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag tillstyrks förslagen i sina huvuddrag av nästan samtliga remissinstanser.

Beträffande synen på beskattningen av bolagsinkomster (bolagsskatt och beskattningen av utdelningsinkomster och aktievinster hos aktieägarna) dominerar två uppfattningar. En grapp remissinstanser tillstyrker för­slagen i princip. Företrädarna för den andra linjen, bl.a. flertalet näringslivsorganisationer, har samlats kring ett alternativt förslag som innebär längre gående lättnader i dubbelbeskattningen än de remitterade förslagen.

Enligt det altemativa förslaget tas utdelningsbeskattningen bort helt i stället för att halveras. En andra avvikelse gäller den begränsning av re­serveringsmöjligheter som det remitterade förslaget innebär. Näringslivs-företrädarna anser att en generell reserveringsmöjlighet inte kan undvaras ens med en så låg bolagsskattesats som 25 %. Man föreslår därför i första hand att periodiseringsfonder med avdragsrätt vid avsättningstill­fället (30 %, återföring efter sex år) införs i stället för surven och att fondavsättningama inte räntebeläggs. Systemet bör enligt förslaget också kompletteras med en lönebaserad reserv med inriktning på de mindre före­tagen. Vidare föreslås att bolagsskattesatsen inte sänks till 25 % utan ligger kvar på 30 % som ett bidrag till en finansiering av de tillkom­mande lättnadema.

Förslagen i promemorian och i betänkandet har inte undgått kritik. LO och TCO intar ståndpunkten att några ändringar i skattereformen inte bör vidtas innan de nya reglema tillämpats en längre tid. En annan kritisk synpunkt av övergripande slag är att vissa förslag, särskilt förslagen för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag om räntefördelning och expansionsmedel, inte uppfyller rimliga krav på att vara enkla, begripliga och hanterliga.

Regeringens sammanfattande bedömning av remissutfallet är att det ger ett starkt stöd för att radikalt förbättra de små och medelstora företagens skattesituation. Med hänsyn till dagens ekonomiska förhållanden är det synnerligen angeläget att åtgärder kan vidtas omgående. En sådan stimu­lans åt näringslivet kommer verksamt att bidra till att de små och medel­stora företagen kan växa, vilket direkt bör ge effekter på sysselsättningen. Det skulle också ge en stabil gmnd för framtida tillväxt och välfärd.

170


 


Regeringen delar uppfattningen att skattema i möjligaste mån bör vara Prop. 1993/94:50 neutrala. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av utdelade bolagsinkoms­ter bör därför avvecklas. Från vissa ekonomiska utgångspunkter kan skäl anföras för att lindra beskattningen på bolagsnivån. Bl.a. intemationella hänsynstaganden medför emellertid att lättnaden bör göras på ägamivån. Värdet av att avskaffa beskattningen på utdelade inkomster i ett steg kan inte överskattas. En sådan åtgärd ger låga avkastningskrav för nyemitterat kapital. Den bidrar till ökade investeringar. Soliditeten förbättras vilket stärker företagens motståndskraft.

Ett motsvarande synsätt gör sig gällande även i fråga om beskattningen av aktievinster. Med hänsyn till risken för skattearbitrage och att aktie­vinster normalt inte i sin helhet är att hänföra till inom bolagen be­skattade och där kvarhållna inkomster bör emellertid hälften av en aktie­vinst tas upp till beskattning.

I fråga om bolagsbeskattningen finns en allmän uppslutning kring för­slaget att avskaffa surven. För en sådan åtgärd kan flera argument åbe­ropas, bl.a. att den effektiva skattesatsen bör ligga så nära den formella skattesatsen som möjligt. Vidare medför surven stora tillämpningspro­blem, särskilt för koncemer och för handelsbolag. Näringslivets tillstyrkan villkoras dock av att en mer begränsad reserveringsmöjlighet baserad på årsinkomsten införs i stället.

Regeringens bedömning är att skattesatsen bör sänkas samtidigt som företagens reserveringsutrymme begränsas. Det bör ske genom att surven avskaffas och periodiseringsfonder med en avsättningsmöjlighet om 25 % av årsinkomsten utan räntebeläggning av fondavsättningama införs. Av förslaget att lindra dubbelbeskattningen på ägamivå följer att Annell-avdraget tas bort. Mot bakgrand av vad som nu anförts och med hänsyn till bl.a. den slutliga avvägningen av de samlade förslagen i propositionen anser regeringen att bolagsskattesatsen bör sänkas till 28 %.

Utgångspunkten för förslagen om enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är att en skattskyldig skall kunna räkna med i princip samma skattemässiga behandling oavsett om han driver sin verksamhet genom ett aktiebolag eller ett handelsbolag eller som enskilt bedriven verksamhet. Ett genomförande av dessa förslag leder till att den nuvarande skattemässiga diskrimineringen av verksamhet som drivs utanför aktiebolagssfären upphör. Expansion av verksamheten kan i fortsättningen finansieras med vinstmedel som beskattas med 28 % mot dagens regler som oftast ger en skatteeffekt på över 60 %. Marginalskat­ten på avkastning av eget kapital sänks från nu nämnda skattesats till skattesatsen för övriga kapitalinkomster, för närvarande 30 %.

I sitt yttrande konstaterar Lagrådet inledningsvis att de remitterade förslagen tillgodoser syftet att förbättra skattesituationen för främst de små och medelstora företagen men att regleringen i vissa stycken — främst de nya reglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handels­bolag — blivit mycket komplicerad vilket kan förväntas leda till problem vid tillämpningen. Lagrådet anser att det hade varit värdefullt att ytterligare ansträngningar gjorts för att förenkla systemet, om inte annat genom att slå av på ambitionen att för de enskilda näringsidkarna och

171


 


handelsbolagen uppnå helt neutrala regler i förhållande till aktiebolags-    Prop. 1993/94:50 reglema.

Lagrådet tangerar här en fråga som vissa remissinstanser pekat på, nämligen att ersätta räntefördelning och expansionsmedel med en möjlighet att bygga upp obeskattade reserver för att lindra beskattningen. Syftet med de föreslagna reglema är att de skall komplettera 1990 års skattereform. En omfattande allmän reserveringsmöjlighet skulle i stället innebära ett avsteg från reformen och ge negativa samhällsekonomiska effekter. Enskilda näringsidkare skulle på nytt få möjligheter att använda skattekrediter för privat konsumtion. Det skulle innebära att gränsen mellan inkomstlaget tjänst och inkomstslaget näringsverksamhet skulle förändras på ett oacceptabelt sätt. Detta altemativ är därför inte aktuellt.

Om Lagrådets påpekande i stället uppfattas som en uppfordran till förenkling inom ramen för ett system som utgår från aktiebolagslika regler kan följande noteras. Under beredningsarbetet har avsteg gjorts från aktiebolagsnormen i förenklande syfte. Det gäller både sådana justeringar som är till de skattskyldigas nackdel och sådana som är till deras fördel. Som exempel kan nämnas begränsningen i möjligheten att utjämna resultat mellan olika handelsbolag eller mellan ett handelsbolag och enskild näringsverksamhet (jfr avsnitt 7.2.2) eller att beskattningen av minskning av expansionsmedel skall göras i inkomstslaget närings­verksamhet och inte i tjänst (jfr avsnitt 7.1.3). Det är regeringens bedönming att det inte är lämpligt att göra ytterligare avsteg innan erfarenheter finns från den praktiska tillämpningen.

Enligt regeringens uppfattning kan den föreliggande situationen sammanfattas på följande sätt. Ett allvarligt missförhållande på företags­beskattningens område är den överbeskattning som sker av fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet eller näringsverksamhet genom ett handelsbolag. Att avskaffa överbeskattningen kommer att medföra betydande samhällsekonomiska vinster. Mot det skall ställas de olägenheter som kan uppkomma vid den praktiska tillämpningen av det föreslagna systemet. Regeringen är inte beredd att minska ambitionen att så långt möjligt åstadkomma neutralitet mellan beskattningen av eget kapital i företaget och kapitalplaceringar utanför företaget. Det är också viktigt att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall kunna expandera med lågbeskattade medel på samma sätt som gäller för aktiebolag. De samhällsekonomiska mål som uppställs — bl.a. att ge bättre fömtsättningar för nya arbetstillfällen — måste prioriteras högre än de i sig viktiga förenklingsaspekter som Lagrådet betonar.

En bedömning av hur stora svårigheter som den föreslagna lagstift­ningen kan förväntas leda till är svår att göra. Lagrådet föratser att den detaljreglering som förekommer i bl.a. lagarna om räntefördelning och expansionsmedel kommer att vålla problem. Mot det kan anföras att en lagstiftningsteknik med få och allmänt hållna bestämmelser är pro­blematisk på grand av att svar alltför sällan ges på olika frågor innan utfyllnad skett via praxis. En sådan ordning framstår som särskilt olämplig när det gäller lagstiftning som riktas mot en mycket stor grapp av   skattskyldiga.   Flertalet  mindre  näringsidkare  har  relativt  enkla

172


 


förhållanden. Detta talar för att tillämpningen i normalfallen bör kunna    Prop. 1993/94:50 bli förhållandevis okomplicerad när väl systemet satt sig.

Den ytterligare bearbetning som gjorts av de remitterade förslagen sedan lagrådsremissen innebär att vissa brister undanröjts. Den praktiska tillämpningen av ett nytt system bör följas upp noga. Som Lagrådet pekar på pågår ett utredningsarbete som syftar till att bl.a. göra en systematisk översyn av inkomstskatteförfattningama (dir. 1991:39). Resultatet av det arbetet bör medföra att regelsystemen förenklas ytterligare.

Det är självfallet angeläget att RSV och skatteförvaltningen i övrigt vidtar de åtgärder i fråga om information, utbildning, blankettutformning m.m. som behövs för att så långt som möjligt underlätta hanteringen både för de skattskyldiga och inom skatteförvaltningen.

En konsekvens av att det i fråga om inkomstbeskattningen införs aktie­bolagslika regler för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag är att företagama också i den dagliga verksamheten måste göra en tydli­gare åtskillnad mellan företaget och privatekonomin än vad som många gånger sker i dag. Ansvaret för att ett ändrat synsätt snabbt skall slå ige­nom kommer i första hand att vila på skatteförvaltningen och redovis­ningsbyråerna. Den nyordning som måste inskärpas är sammanfattnings­vis att uttag ur näringsverksamheten får konsekvenser vid den löpande beskattningen. Uttagen måste därför i fortsättningen planeras noga.

Sammanfattningsvis innebär det anförda enligt regeringens uppfattning att förslagen om räntefördelning och expansionsmedel av samhällsekono­miska skäl bör genomföras utan vidare dröjsmål. Övriga förslag som rör enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag har i stort sett blivit väl mottagna av remissinstanserna. Förslagen bör därför — med vissa undantag — läggas till grand för lagstiftning.

Förslaget att införa en möjlighet att kvitta underskott av aktiv närings­verksamhet mot inkomst av tjänst framstår som särskilt viktigt när det gäller att stimulera nyföretagandet. För närvarande remissbehandlas ett förslag om ett särskilt riskkapitalavdrag. Förslaget innebär i stora drag att avdrag medges vid förvärv av nyemitterade aktier i onoterade industriföretag. Intemationella erfarenheter visar att denna form av riskkapitalsatsning för småföretag varit positiv. Ett ställningstagande till ett förslag som också beaktar remissinstansernas synpunkter och genomförda reformer på skatteområdet bör kunna ske senare detta år.

De varaktiga budgeteffekterna för förslagen uppgår till -1,2 mdkr vad gäller enskilda näringsidkare, till 1,4 mdkr vad gäller juridiska personer och till -3,7 mdkr vad gäller lättnader i dubbelbeskattningen. Förslaget om månatlig uppbörd av F-skatt beräknas ge en varaktig inkomstförstärk­ning med 0,2 mdkr. Sammantaget medför de föreslagna åtgärderna ett varaktigt inkomstbortfall på 3,3 mdkr. Detta finansieras med 1,7 mdkr inom ramen för statsbudgeten. Resterande del finansieras genom dels en höjning av folkpensionsavgiften — och särskild löneskatt på vissa för­värvsinkomster och på pensionskostnader — med 0,2 procentenheter vil­ket ger intäkter på ungefär 1,2 mdkr, dels genom att reglerna om avdrag

173


 


för ökade levnadskostnader vid utrikes tjänsteresor anpassas till reglema    Prop. 1993/94:50 för inrikes tjänsteresor (jfr prop. 1993/94:90).

Det finns ett antal frågor med nära anknytning till dem som tas upp i propositionen som inte får en slutlig behandling här. I flertalet fall är det frågor som aktualiserats i remissvaren men som är av så komplicerad natur att det inte är lämpligt att de föreläggs riksdagen utan sedvanlig beredning. Det finns därför skäl att efter det att riksdagen tagit ställning till regeringens förslag ta initiativ till att frågoma utreds. De frågor som åsyftas finns närmare redovisade i anslutning till behandlingen av närlig­gande frågor.

174


 


BESKATTNING AV BOLAGSINKOMST

5     Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 5.1   Beskattningen av utdelad bolagsinkomst


Prop. 1993/94:50


 


Regeringens förslag:   Mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag undantas från beskattning. Annell-avdraget avskaffas.

Utredningens förslag: Mottagen utdelning på aktier i svenska aktiebolag tas upp till beskattning med halva beloppet. Annell-avdraget avskaffas.

Remissinstanserna: Med ett par undantag är remissinstansema positiva till en reform. Flertalet remissinstanser tillstyrker att lättnader i dubbelbe­skattningen sker genom åtgärder på ägamivån. NUTEK, Riksgäldskon­toret och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet anser att lättnader bör sättas in på bolagsnivån. En del remissinstanser med anknytning till näringslivet förordar att mottagen utdelning helt undantas från beskattning. Skogsstyrelsen föreslår att utdelningsinkomster beskattas efter 20 %. Näringslivets Skattedelegation anser att Annell-avdraget bör finnas kvar i någon form om inte utdelningsinkomster helt undantas från beskattning. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att en lättnad i beskattningen av utdelningsinkomster bör omfatta även aktier i utländska aktiebolag. LO och TCO har uppfattningen att nuvarande system inte bör ändras och avstyrker därför en reform.

Sisalen för regeringens förslag: En allmän utgångspunkt för be­skattningen är att skattema i möjligaste mån bör vara neutrala om inte en annan lösning visats vara bättre. I önskemålet om neutralitet ligger såvitt nu är aktuellt att beskattningen inte skall påverka företagens val av finansiering med nyemission eller lån. Neutraliteten bör även omfatta kvarhållna inkomster. Den aspekten behandlas i avsnitt 5.2.

Av önskemålet om neutralitet följer att utdelade bolagsinkomster och räntor bör behandlas likvärdigt i skattehänseende om inte särskilda skäl talar mot det. Regeringen tar i det följande först upp frågan om hur ett neutralt system bör vara utformat. Därefter behandlas frågan om ett sådant system bör införas. Slutligen tas vissa frågor med intemationell anknytning upp.

Utformningen av ett neutralt system

Olika hänsynstaganden medför att behandlingen av lånat kapital måste vara styrande vid utformningen av ett neutralt system. Såväl i andra


175


 


länder som i Sverige enkelbeskattas avkastning på sådant kapital genom    Prop. 1993/94:50 att bolaget får avdrag för utgiftsräntor och långivare som är fysisk person beskattas för inkomsträntor som intäkt av kapital. Skattesatsen för detta inkomstslag är för närvarande 30 %. Fr.o.m. 1996 års taxering sänks den till 25 %.

Det gällande systemet för beskattning av bolagsinkomster innebär att utdelade inkomster i princip är föremål för dubbelbeskattning. Första ledet utgörs av bolagsskatten. Skattesatsen är 30 %. Enligt förslagen i avsnitt 6 sänks den till 28 %. Andra ledet utgörs av skatten hos aktieägama på utdelningsinkomster. Beskattningen sker i inkomstslaget kapital för fysiska personer.

Dubbelbeskattningen av utdelad inkomst begränsas genom det s.k. Annell-avdraget. Föreskriftema om detta finns i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning. Avdraget avser utdelningar på nyemitterat kapital. De åriiga avdragen får uppgå till högst 10 % av emitterat belopp under högst 20 år efter emissionen. Samman­lagt får avdragen inte överstiga det emitterade beloppet. Avdrag föratsätter i princip att mottagaren är skattskyldig för utdel­ningsinkomsten.

Skatteuttaget på utdelad inkomst bestäms av den sammanlagda effekten av bolagsskatten och skatten på mottagen utdelning hos ägama (den resulterande skattesatsen). Av utredningens undersökningar följer att den resulterande skattesats som ger samma effektiva beskattning som den som lånat kapital utsätts för (den neutrala resulterande skattesatsen) varierar med inflationen och riskersättningen till lånat kapital. Vid rimliga antaganden om storleken av inflationen och riskersättningen till lånat kapital ligger den neutrala resulterande skattesatsen något över kapital­skattesatsen.

Regeringen drar slutsatsen att den resulterande skattesatsen i ett neutralt system bör överensstämma med eller något överstiga kapitalskattesatsen. Den resulterande skattesatsen i det gällande systemet är högre, ca 40 % (vid jämförelsen uttrycks värdet av Annell-avdraget som ett årligt evigt avdrag).

Ett neutralt system kan erhållas antingen genom att inkomsten hos bolaget undantas från beskattning eller genom att skatt inte utgår på mottagen utdelning. Den förra lösningen innebär i princip att Annell-avdraget utvidgas genom att de kvantitativa begränsningama tas bort. Den senare lösningen kan bestå i att mottagen utdelning undantas från be­skattning. En annan möjlighet är att mottagare av utdelning får räkna av bolagsskatten från skatten på utdelningen.

I andra länder undanröjs eller lindras dubbelbeskattningen med endast enstaka undantag genom åtgärder på ägamivån. Det talar för att neutralitet bör åstadkommas genom någon sådan åtgärd. Utredningens analys visar att Annell-avdraget är problematiskt i ett intemationellt sammanhang. Bl.a. kan svenskt beskattningsunderlag i vissa fall över­föras till andra länder. Vidare ges möjlighet till vissa former av skatte-undandragande. Det synes inte möjligt att konstraera ett utdelningsavdrag som inte är behäftat med svagheter av detta slag. En allmän invändning

176


 


mot ett utdelningsavdrag är att det av andra stater inte utan rätt kan    Prop. 1993/94:50 uppfattas som en åtgärd som innefattar otillbörlig skattekonkurrens i syfte att förmå utländska investerare att investera i Sverige.

Ett motiv för en lättnad i dubbelbeskattningen på bolagsnivån i stället för på ägamivån som ibland förs fram är att lösningen skulle göra det möjligt att begränsa lättnaden till nyemitterat kapital och därigenom minska den statsfinansiella kostnaden. En sådan begränsning är av tekniska skäl inte möjlig vid åtgärder på ägamivån. En betydande andel av nu utgående utdelningar omfattas emellertid redan av en lättnad, nämligen Annell-avdraget. Vid en utökad lättnad på bolagsnivån skulle det inte vara aktuellt att avveckla rätten till Annell-avdrag i fråga om redan emitterat kapital. Den statsfinansiella vinsten av att begränsa åtgärder till nyemitterat kapital är därför mindre än vad den skulle vara om obegränsad dubbelbeskattning rådde i utgångsläget.

Sammantaget delar regeringen utredningens uppfattning att neutralitet bör åstadkommas genom åtgärder på ägamivån.

En vanlig lösning i många av de länder med vilka Sverige har ett betydelsefullt ekonomiskt utbyte är att dubbelbeskattningen undanröjs eller lindras genom att aktieägama får räkna av bolagsskatten från skatten på mottagen utdelning. Vid beräkning av den senare skatten läggs därvid bolagsskatten till utdelningen.

Syftet med valet av skatteavräkning i stället för den altemativa metoden — hel eller delvis skattefrihet för mottagen utdelning — torde i huvudsak ha varit att upprätthålla en progressiv beskattning hos ak­tieägama.

1 ett skattesystem som det svenska som saknar progressiva inslag i beskattningen av kapitalinkomster har ett avräkningssystem och ett system med skattefrihet för mottagen utdelning samma effekter i väsentliga hänseenden. Ett avräkningssystem är till sin karaktär komplicerat och svårtillgängligt. Regeringen anser med hänsyn härtill att den av ut­redningen anvisade lösningen med skattefrihet för mottagen utdelning är att föredra.

Ett neutralt system bör införas

Nyss redovisades uppfattningen att den lämpligaste lösningen för ett neutralt system är att utdelad bolagsinkomst beskattas endast på bolagsni­vån. En övergång till ett sådant system innebär att Annell-avdraget avskaffas och att skattefrihet för utdelningsinkomster införs. Regeringen tar nu upp frågan om en sådan övergång bör ske. Med utgångspunkt i utredningens överväganden gör regeringen följande bedömning.

Vid en analys av tänkbara effekter av ett avskaffande av dubbelbe­skattningen av utdelad bolagsinkomst är det instraktivt att utgå från en hypotetisk svensk situation med neutral beskattning. Beskattningen av utdelad bolagsinkomst antas ske på bolagsnivån. Vi tänker oss så att utdelad  bolagsinkomst belastas med en merskatt på ägamivån.   Initialt

12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr50                                                                         l''


sjunker då avkastningen efter skatter på aktier. Ett incitament uppkommer    Prop. 1993/94:50 att sälja aktier och i stället köpa obligationer.

Effekten på sikt får antas bero av graden av svenska aktiers rörlighet mellan placerare som är skattskyldiga för utdelningsinkomst i Sverige — vilka träffas av den tänkta merskatten — och andra placerare. Till den senare kategorin hör utländska placerare och vissa svenska placerare, t.ex. livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser. I syfte att underlätta framställningen benämns kategoriema i det följande svenskar resp. utlänningar. Två extremfall diskuteras, obegränsad rörlighet och orör­lighet.

Vid obegränsad rörlighet kommer de svenska aktievärdena på sikt inte att påverkas. I stället kommer det svenska ägandet av svenska aktier att övergå på utlänningar. Vid orörlighet absorberas inte det ökade utbudet från svenskar av utlänningar. Värdet av svenska aktier sjunker därför. Obligationsräntan får antas vara intemationellt bestämd och påverkas således inte av den ökade efterfrågan på obligationer i någondera fallet.

De nämnda extremfallen leder således till två olika nya situationer. I den ena (obegränsad rörlighet) är avkastningskravet för nyemitterat kapital oförändrat men aktier i svenska företag ägs endast av utlänningar. I den andra (orörlighet) är avkastningskravet för nyemitterat kapital förhöjt medan aktiema oförändrat ägs av svenskar.

Aktier i svenska stora börsnoterade företag omsätts inte bara på den svenska aktiebörsen utan även på börser i andra länder. På den svenska börsen agerar inte bara svenskar utan även utlänningar. Börsföretag har legala och praktiska möjligheter att anskaffa eget kapital genom nyemission utomlands. För små och medelstora företag är situationen en annan. Omsättningen av aktier i sådana företag sker i huvudsak endast inom Sverige mellan subjekt som är skattskyldiga för utdelningsinkom­ster. Några nämnvärda möjligheter i praktiken att anskaffa eget kapital från utlänningar föreligger inte.

Detta innebär att aktier i börsföretag befinner sig på den del av skalan där extremfallet är obegränsad rörlighet. Den närmare graden av lättrörlighet kan inte anges. Aktier i små och medelstora företag befinner sig på den andra delen av skalan, sannolikt ganska nära extremläget orörlighet.

Om den tidigare analysen kompletteras med hänsyn till vad som nu anförts om olika rörlighet mellan börsaktier och aktier i små och medelstora företag blir bilden följande.

När i utgångsläget med neutral beskattning utdelad bolagsinkomst belastas med en merskatt sjunker initialt avkastningen efter skatter på båda kategoriema av aktier. I fråga om börsaktier sker en överströmning av ägandet till utlänningar. I den mån det ökade utbudet från svenskar inte absorberas av ufländsk efterfrågan kommer även aktievärdena att sjunka.

Det bästa placeringsaltemativet för de ursprangliga innehavama av såväl börsaktier som aktier i små och medelstora företag är obligationer. Placerare kan dock ha preferenser för ett visst innehav av aktier i sina portföljer. Det ökade utbudet av aktier i små och medelstora företag torde

178


 


sammantaget endast i begränsad omfattning fångas upp av ökad efter-    Prop. 1993/94:50

frågan på sådana aktier. Värdet av aktier i små och medelstora företag

får därför antas sjunka. En konsekvens av sjunkande aktievärden är

stigande   avkastningskrav   för   investeringar   som   finansieras   genom

nyemission.

Som en följd av merbeskattningen uppkommer på sikt en situation som i huvudsak karaktäriseras av att ägandet av börsföretag förskjutits till utlänningar och av att avkastningskravet för investeringar i små och medelstora företag som finansieras med nyemission är högre än i utgångsläget. Det får antas att utgångsläget återtas vid ett borttagande av merbeskattningen av utdelad bolagsinkomst.

I den nuvarande svenska situationen merbeskattas utdelad bolagsin­komst i förhållande till räntor. Analysen tyder på att avkastningskravet för nyemitterat kapital i små och medelstora företag som en konsekvens av detta är högre än vad det skulle vara i frånvaro av denna merbeskatt-ning. I fråga om stora företag kan en tendens till ökat utlandsägande noteras. Andelen utländska ägare till svenska börsaktier ökade från 8 % år 1983 till 18 % i början av år 1993. Denna utveckling har fortsatt. Till viss del kan det utländska ägandet bero på den svenska merbeskattningen av utdelade bolagsinkomster.

I det sagda ligger att det är svårt att dra några slutsatser rörande storleken av effekterna. Riktningen är emellertid entydig. Merbeskatt­ningen av utdelade bolagsinkomster påverkar avkastningskravet för investeringar som finansieras med nyemitterat kapital i höjande riktning. Effekten är mest markerad för små och medelstora företag. I fråga om stora företag sker en förskjutning av ägandet till utlandet.

Det är av strategiskt intresse för utvecklingen av Sveriges ekonomi att inslag som höjer avkastningskraven för investeringar som finansieras med nyemitterat kapital och som därmed hämmar investeringarna och sänker soliditeten tas bort. Det är också angeläget att ägandet av svenska företag inte av skatteskäl förskjuts till utlandet. Inledningsvis anfördes att önskemålet om neutralitet i beskattningen medför att utdelade bolags­inkomster och räntor bör behandlas likvärdigt om inte särskilda skäl talar mot det. Såvitt framkommit föreligger inga sådana skäl. Tvärtom visar analysen att det gällande systemet bör ändras så att neutralitet upp­kommer.

Regeringens principiella uppfattning är således att dubbelbeskattningen av utdelade bolagsinkomster bör undanröjas. Enligt vad som anförts i det föregående bör det ske genom att utdelningsinkomster undantas från beskattning. Utredningen har samma principiella inställning men anser ändå att man åtminstone för närvarande bör begränsa sig till att lindra dubbelbeskattningen på så sätt att endast hälften av en utdelningsinkomst behöver tas upp till beskattning.

Utredningens ställningstagande har sin grand i uppfattningen att halva beloppet av en aktievinst bör tas upp till beskattning. Enligt utredningen bör utdelningsinkomster inte beskattas lindrigare är aktievinster. Utredningen befarar att företagen i annat fall skulle sträva efter att i största möjliga utsträckning dela ut sina inkomster och tillgodose sitt

179


 


kapitalbehov genom nyemission.  Denna utstötningseffekt skulle även    Prop. 1993/94:50 medföra bl.a. ett incitament för överlåtelse av inkråmet i bolag med efterföljande utskiftning av likviden i stället för överlåtelse av aktiema i bolaget.

Enligt regeringens uppfattning är sådana farhågor överdrivna. Visser­ligen kan en viss utstötningseffekt antas uppkomma om hälften av en aktievinst skall tas upp till beskattning — vilket regeringen föreslår (avsnitt 5.2) — samtidigt som utdelningsinkomster är undantagna från beskattning. Denna effekt motverkas emellertid avsevärt av två förhållan­den. För det första är bolagsskatten på kvarhållen inkomst något lägre än på utdelad inkomst på gmnd av möjligheten till avsättning till periodise­ringsfond. För det andra är den effektiva skattesatsen i ägarledet för kvarhållen inkomst lägre än 12,5 % till följd av att beskattning sker först vid realisationstillfället (den s.k. deferraleffekten). Den begränsade utstötningseffekten får i ett effektivitetsperspektiv anses vara ett mindre problem än den inlåsningseffekt som skulle uppkomma vid formell symmetri i ägarledet.

Sammantaget anser regeringen att de fördelar som är förenade med att utdelningsinkomster helt undantas från beskattning kan antas vara så betydande att risken för olägenheter av det slag som utredningen befarar bör tas. Utvecklingen bör emellertid följas med stor uppmärksamhet. Skulle det visa sig att olägenheter uppkommer får motverkande åtgärder övervägas.

Vissa internationella frågor

I fråga om investeringar i utlandet brakar man skilja mellan portfölj­investeringar och direktinvesteringar. En portfölj investering föreligger när en fysisk person äger aktier i ett utländskt börsföretag eller när ett svenskt aktiebolag innehar en aktiepost som inte ger ett ägarinflytande i ett utländskt företag. Med direktinvestering avses en investering av ett svenskt aktiebolag i ett utländskt dotterbolag eller intressebolag.

Vad först gäller portföljinvesteringar talar önskemålet om neutralitet med avseende på placeringar i svenska och utländska aktier för att skattefriheten bör omfatta även utdelning på utländska aktier. En första fömtsättning för en sådan lösning bör dock vara att med svensk bolagsskatt jämförlig skatt utgått i utlandet. Ett sådant krav uppställs i gällande rätt för att utdelning från ett utländskt dotterbolag till ett svenskt moderbolag skall vara skattefri. Det kan vara förenat med betydande svårighet att utreda om kravet är uppfyllt, t.ex. i sådana fall då utdel­ningen lämnats av ett bolag som tillhör en koncem med verksamhet i många länder. Med hänsyn härtill är det olämpligt att uppställa ett krav av det aktuella slaget för utdelning som tas emot av fysiska personer.

Ett annat krav som bör uppställas är att utdelning från ett svenskt bolag till en person hemmahörande i en främmande stat, erhåller sådana lättnader i dubbelbeskattningen som i den främmande staten medges beträffande utdelning från där hemmahörande bolag.

180


 


Andra länder som infört lättnader i dubbelbeskattningen har oftast valt Prop. 1993/94:50 att medge gottgörelse för erlagd bolagsskatt genom avräkning. Sådan gottgörelse ges enligt dessa länders lagstiftningar endast för bolagsskatt som erlagts i den egna staten. Utdelning som en aktieägare uppbär direkt från utlandet beskattas därför utan gottgörelse. I det fall utdelningen erhålls av ett moderbolag från dotterbolag i utlandet utgår en komplet­teringsskatt vid vidareutdelning. Endast genom dubbelbeskattningsavtal har vissa av länderna medgivit lättnader i beskattningen av från utlandet mottagen utdelning resp. för utdelning till utlandet.

Undantag från beskattning i Sverige av utdelningar på utländska aktier bör därför endast göras i dubbelbeskattningsavtal om en med svensk bolagsskatt jämförlig skatt utgår i den främmande staten och under fömtsättning att den staten medger lättnader i dubbelbeskattningen beträffande utdelning från svenska bolag. Utdelning på utländska portföljaktier bör således vara skattepliktig. Detta överensstämmer med intemationell praxis.

En särskild fråga är vilken effekt som förslaget om slopad utdel­ningsbeskattning får på svenska aktiebolags portfölj investeringar utom­lands. I många av de nu gällande svenska dubbelbeskattningsavtalen har skattskyldigheten för en från utlandet erhållen utdelning knutits till vad som skulle ha gällt om utdelningen i stället hade erhållits från ett svenskt bolag. Det nu föreslagna systemet innebär att utdelning mellan svenska aktiebolag blir skattefri. Genom den särskilda bestämmelsen i dubbel­beskattningsavtalen skulle därför utdelning på svenska aktiebolags utländska portföljinvesteringar också bli skattefri. En sådan ordning strider mot den nyss nämnda slutsatsen att beskattning bör ske av sådana utdelningar. Frågan övervägs emellertid för närvarande i Företagsskatte­utredningens fortsatta arbete. Ett delbetänkande med förslag till lösning av bl.a. det nu aktuella problemet kan förväntas i december i år. Regeringen har för avsikt att genom en skrivelse till riksdagen före årsskiftet avisera en kommande lagstiftning i denna fråga på grandval av Företagsskatteutredningens förslag. Det blir därigenom möjligt att remissbehandla och slutbereda förslaget under våren 1994 samtidigt som reglema kan ges verkan fr.o.m. den 1 januari 1994, då övriga ändringar i företags- och kapitalbeskattningen sätts i kraft.

Vid direktinvesteringar i utlandet är som nyss framgått utdelning som tas emot av det svenska moderbolaget i allmänhet skattefri. Mottagen utdelning som vidareutdelas bör vara skattefri hos mottagaren trots att svensk bolagsskatt inte utgått. Den motsatta lösningen kan nämligen befaras allvarligt minska Sveriges lämplighet som bas för intemationellt verksamma koncerner.

Kupongskatten

Genom att utdelning på svenska aktier till här hemmahörande ägare inte beskattas uppnås enkelbeskattning av bolagsinkomst, dvs. inkomsten beskattas endast i bolaget.  Utdelning till  i utlandet hemmahörande

181


 


aktieägare beskattas regelmässigt i hemlandet, som medger avräkning för den erlagda kupongskatten. Ett slopande av kupongskatten skulle därför i allmänhet inte leda till enkelbeskattning i dessa fall utan endast till svenskt skattebortfall och motsvarande ökat skatteuttag i den skattskyldiges hemland.

Med hänsyn till detta bör undantag från kupongskatteskyldigheten endast göras i dubbelbeskattningsavtal så att ömsesidiga lättnader i utdelningsbeskattningen kan åstadkommas. Något förslag om ändring av kupongskattelagen med anledning av den ändrade aktiebeskattningen läggs således inte fram. Däremot föreslås några ändringar i kupongskattelagen till följd av ändringar i andra delar av skattesystemet. Dessa ändringar behandlas i författningskommentaren.


Prop. 1993/94:50


5.2 Beskattningen av kvarhållen bolagsinkomst

Regeringens förslag: Vid försäljning av svenska aktier tas endast hälften av vinsten upp till beskattning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som är positiva till att den ekonomiska dubbelbeskattningen lindras (jfr avsnift 5.1) tillstyrker utredningens förslag. I yttrandet från Näringslivets Skattedelegation föreslås att den s.k. JIK-metoden tillämpas på aktier i icke noterade företag. Skogsstyrelsen anser att aktievinster bör beskattas efter 20 %. Grossistförbundet Svensk Handel anser att aktievinster bör vara helt skattefria.

Skälen för regeringens förslag: Den ekonomiskt riktiga konsekvensen av förslaget om att utdelade bolagsinkomster undantas från beskattning hos aktieägama (avsnitt 5.1) är att kvarhållna inkomster behandlas på motsvarande sätt. Med en sådan lösning föreligger nämligen skattemässig neutralitet med avseende på finansiering genom nyemission och kvar­hållen inkomst.

Utredningen har presenterat en modell för en sådan lösning, JIK-metoden (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Modellen baseras på det system för enkelbeskattning av kvarhållen inkomst som nyligen införts i Norge (RISK-metoden). JIK-metoden går ut på att ingångsvärdet för en aktie justeras årligen för den kvarhållna inkomst i bolaget som belöper på aktien. Kvarhållen inkomst beräknas som beskattningsbar inkomst minskad med skatt och utdelning. Kvarhållen inkomst kan vara både positiv och negativ.

Enligt regeringens uppfattning kan det för närvarande inte vara aktuellt att införa metoden för aktier i noterade företag. JIK-metodens utfornming för aktier i onoterade företag utreds för närvarande av Företagsskatte­utredningen. Regeringen har erfarit att utredningen avser att lämna ett förslag i  frågan under innevarande år.  Vi avser att återkomma till


 


riksdagen med en skrivelse i sådan tid att JIK-metoden kan gälla från    Prop. 1993/94:50 ingången av år  1994,  om den av utredningen framlagda lösningen framstår som lämplig.

Ett tänkbart altemativ till JIK-metoden kunde vara att helt undanta aktievinster från beskattning. Ett skattemässigt spann på 25 procent­enheter mellan aktievinster och räntor skulle emellertid som utredningen visar kunna öppna vissa möjligheter till skatteundandragande genom att ränteinkomster omvandlas till aktievinster. Vidare skulle det kunna bli alltför förmånligt att avyttra aktiebolag med tillgångar som stigit i värde.

En lämplig avvägning erhålls enligt regeringens uppfattning om aktievinstbeskattningen i överensstämmelse med utredningens förslag lindras på så sätt att endast hälften av en aktievinst tas upp till beskatt­ning. Det innebär att den faktiska skattesatsen för vinster som tas upp som intäkt av kapital blir 12,5 %. För aktievinster hos aktiebolag blir den faktiska skattesatsen 14 % mot bakgrand av förslaget om att sänka bolagsskattesatsen fill 28 % (avsnitt 6).

I detta sammanhang kan det vara lämpligt att ta upp Lagrådets synpunkter i den del de avser kapitalbeskattningen i allmänhet. Lagrådet påpekar i sitt yttrande att slopandet av utdelningsbeskattningen och halveringen av reavinstbeskattningen av aktier innebär att man i framtiden får flera olika beskattningsnivåer inom inkomstslaget kapital. Dessutom framhålls i yttrandet att spännvidden ökar mellan kapitalbeskattningen och beskattningen av inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Lagrådet befarar att dessa förhållanden kommer att leda till oönskad skatteplane­ring och försök att kringgå reglema om inte gränserna mellan de olika in-komstformema är klara.

Regeringen vill med anledning av Lagrådets synpunkter anföra följande. Dagens regler för beskattning av utdelning och kvarhållen vinst medför bristande neutralitet i jämförelse med beskattningen av räntor. Den överbeskattning av eget kapital i förhållande till främmande kapital som nu gäller försvagar företagens soliditet och och leder till sämre riskkapitalförsörjning. Därmed försämras fömtsättningama för expansion, särskilt för de mindre och medelstora aktiebolagen. Regeringens förslag leder till att neutralitet i stort sett uppnås, vilket kommer att ge betydande samhällsekonomiska vinster.

Det är i och för sig riktigt att flera beskattningsnivåer uppkommer om man utesluter den beskattning som sker i bolaget och endast ser till inkomstslaget kapital. Om man enbart tar hänsyn till den del av beskattningen som sker hos ägaren kommer vidare en större skattemässig skillnad att finnas mellan olika slag av inkomster i framtiden än vad som gäller för närvarande. Dessa problem påpekades även av utredningen.

Ett av dessa problem är risken för att kapitalinkomster som skall beskattas i sin helhet omvandlas till lägre beskattade inkomster. Det är särskilt risken för omvandling av räntor till reavinster som är aktuell i detta hänseende. Vi vill emellertid påpeka att utredningen visade att det inte är möjligt att på ett lönsamt sätt omvandla normal beskattad ränte­inkomst till lågbeskattad reavinst (SOU 1993:29 s. 89). Regeringens för-

183


 


slag om en reavinstbeskattning på 12,5 % medför således ingen risk i    Prop. 1993/94:50 detta hänseende.

Vidare bör framhållas att avgränsningen av de finansiella instmment som åtnjuter lägre beskattning från övriga instmment görs på ett mycket tydligt sätt i punkt 2 a av anvisningama till 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL och 3 § 1 mom. lagen (1947:576) om staflig in­komstskatt, SIL (jfr avsnitt 5.3.1). Åtskillnaden mellan de båda grapper-na är vidare sådan att instrament med både en aktiedel och en räntedel inte omfattas av lättnadsreglema. Risken bör därför vara liten för att nya finansiella instrament skapas som kan utnyttjas för transformering av inkomster över denna gräns. Utvecklingen på detta område måste dock följas uppmärksamt.

När det gäller den skattemässiga skillnaden mellan kapitalinkomster och inkomster av tjänst är det främst fåmansföretagen som kommer i blickpunkten. På det området finns emellertid särskilda bestämmelser som är avsedda att förhindra omvandling av arbetsinkomster till kapital­inkomster i 3 § 12 mom. SIL. Som framgår av det följande (avsnitt 5.3.4) är det av fiera skäl motiverat att se över dessa bestämmelser. I det sammanhanget är det lämpligt att också frågan om möjlighetema till omvandling av högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst tas upp till prövning. Inriktningen på arbetet i den delen bör vara att de särskilda bestämmelserna alltjämt skall utgöra ett effektivt hinder mot inkomstomvandling.

Ytterligare ett problem som bör nämnas här är möjlighetema till avdrag för förluster som inte motsvaras av tidigare beskattade vinster, t.ex. därför att säljaren av värdepapper inte beskattas för reavinst. Ett exempel på frågeställningen är de förluster som köpare av ett aktiebolag med beskattade vinstmedel kan få om de säljer aktiema sedan skattefri utdelning skett.

Deima och likartade frågor om förluster övervägs för närvarande inom Företagsskatteutredningen, som väntas komma med ett delbetänkande i sådan tid att lagstiftning även i denna fråga kan gälla fr.o.m. år 1994 (jfr vad som sagts i avsnitt 5.1 om vissa intemationella frågor).

Regeringens sammanfattande bedömning är att det föreslagna systemet är motståndskraftigt mot vissa vanligt förekommande former av skattepla­nering. Samtidigt kommer en översyn att ske på de övriga områden som i detta sammanhang är särskilt betydelsefulla. De redan vidtagna och planerade åtgärdema är enligt vår mening tillräckligt långtgående för att göra systemet acceptabelt också ur den nu diskuterade synvinkeln. Som tidigare framhållits bör emellertid utvecklingen följas med stor upp­märksamhet och motverkande åtgärder övervägas om olägenheter skulle uppkomma. Vissa av de nu nämnda problemen skulle lösas med en JIK-metod. Även ur denna synvinkel är det således angeläget med en prövning om metoden kan införas med verkan redan från det kommande årsskiftet.

Förslagen om avvecklad utdelningsbeskattning och en i förhållande till nuläget halverad aktievinstbeskattning behöver kompletteras och preciseras i olika avseenden.  Förslagen får också återverkningar på

184


 


beskattningen av ekonomiska föreningar och deras medlemmar. Dessa frågor behandlas i avsnitt 5.3. Vidare bör förändringar göras beträffande sparande i allemansfond, se avsnitt 5.4. Slutligen är det påkallat att justera beskattningen av avkastningen på pensionsmedel. Den frågan tas upp i avsnitt 5.5.


Prop. 1993/94:50


 


5.3   Särskilda frågor

5.3.1  Finansiella instrument som omfattas av lättnaderna

Regeringens förslag: Förslagen om skattefrihet för utdelning och en halverad skatt på reavinst omfattar följande tillgångar: aktier i svenska aktiebolag, teckningsrätter och delrätter som avser sådana aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, vissa vinst­andelsbevis samt optioner och terminer som avser dessa tillgångar eller eft svenskt aktieindex.

Någon ändring i nuvarande regler föreslås inte i fråga om utdel­ning på lagertillgångar eller vinst på andelar i bostadsrättsföreningar.

För andelar i svenska värdepappersfonder med en förmögenhet som består av aktier är skatten på reavinst halverad. En särreglering gäller för fonder med blandad förmögenhet. Omfattningen av skattefriheten för utdelning från värdepappersfond bestäms av karaktären på fondens inkomster.

Utdelning och reavinst på tillgångar som innehas av handelsbolag omfattas inte av lättnadema.

Utredningens förslag: Utredningsförslaget motsvarar i huvudsak regeringens förslag men i regeringsförslaget preciseras och utvidgas i viss mån den grapp av tillgångar som omfattas av lättnadema. I utredningens förslag behandlas dock andelar i svenska värdepappersfonder på samma sätt som aktier e.d.

Remissinstanserna: Riksgäldskontoret understryker vikten av att konvertibla skuldebrev och andra finansiella instrament med ränteinslag inte ges en skattelättnad som inte också omfattar skuldebrev på obliga­tionsmarknaden. Bankföreningen anser däremot att s.k. hybridinstrament med både risk- och lånedel bör få del av lättnaderna. Riksgäldskontoret, Finansbolagens förening och Bankföreningen pekar på att s.k. blandade värdepappersfonder, som innehåller räntebärande värdepapper, miss­gynnas. Bl.a. Försäkringsförbundet vänder sig mot att lagertillgångar generellt undantas från de föreslagna lättnaderna. Förbundet anser att endast lageraktier i företag som bedriver handel med värdepapper bör uteslutas från den grapp av instrament som får en gynnad ställning.

Skälen for regeringens förslag: För att eliminera den ekonomiska dubbelbeskattningen bör som tidigare föreslagits utdelning på svenska aktier vara skattefri. Dessutom bör reavinst på sådana tillgångar endast


185


 


tas upp till beskattning med hälften eller med andra ord beskattas med en    Prop. 1993/94:50

faktisk skattesats på 12,5 % (14 % inom bolagssektom). Ägarkapital i

ekonomiska föreningar bör behandlas på samma sätt. En med aktier

likvärdig behandling föreslås därför för andelar i ekonomiska föreningar.

Detta bör gälla även för förlagsinsatser i ekonomiska föreningar eftersom

avkastningen på sådant kapital beskattas som utdelning.

En viktig fråga är hur gränsdragningen i övrigt skall göras mellan tillgångar som skall omfattas av skattefrihet för löpande avkastning och reducerad skatteplikt för vinst samt sådana som inte skall omfattas. Frågan ställs på sin spets beträffande räntebärande värdepapper vars värdeförändring till viss del beror på ändrade aktiekurser.

En utgångspunkt för gränsdragningen är att endast avkastning på ägarkapital skall jämställas skattemässigt med avkastning på lånat kapital. En annan utgångspunkt bör vara att gränsdragningen måste göras tydlig för att undvika tvister och andra praktiska komplikationer. Vidare bör reglema utformas så att oönskade ekonomiska snedvridningar i största möjliga mån undviks.

Vissa värdepapper med inslag av såväl delägarrätt som fordringsrätt förekommer i relativt rikt mått på värdepappersmarknaden, t.ex. konvertibla skuldebrev. Andra former av hybridinstrament har tillkommit på senare tid, t.ex. aktieindexobligationer. Den del av värdet på hybrid-instramentet som är aktierelaterat kan självfallet variera. Om alla hybridinstrament eller alla sådana instrament med ett visst minsta aktieinslag skulle bli föremål för den reducerade skatteplikten är det risk för allvarliga stömingar på obligationsmarknaden. I så fall skulle de hybridinstrament som får en lägre beskattning på grand av att de återfinns på "rätta sidan" närmast gränsen mot värdepapper med oreducerad beskattning gynnas starkt på bekostnad av de senare.

En lösning vore att proportionera beskattningen efter de olika hybrider­nas inslag av aktie resp. obligation. Sådana proportioneringsregler måste emellertid i praktiken göras starkt schabloniserade. Trots detta skulle reglerna bli mycket svåra att hantera för såväl placerare som skatteför­valtning. Slutsatsen måste därför bli att en lösning efter dessa riktlinjer inte är godtagbar.

Med de angivna utgångspunktema blir vår slutsats i stället att be­stämmelserna måste vara restriktiva och så långt som möjligt endast ge skattelättnad för aktier och andra rena delägarrätter utan inslag av fordringsrätt, som emitterats av svenska företag. Genom en sådan lösning undviks omotiverade lättnader för lånat kapital samtidigt som åtgärderna inriktas direkt mot ägarkapitalet. Skattereglerna blir dessutom begripliga och praktiskt hanterbara.

De värdepapper som bör omfattas av de föreslagna reglerna är därför - utöver svenska aktier och andelar i svenska ekonoiniska föreningar -delrätter, teckningsrätter, vissa vinstandelsrätter samt optioner och terminer med nu nämnda värdepapper som underliggande egendom. De vinstandelsrätter som bör jämställas med aktier är sådana för vilka det emitterande företaget inte till någon del medges avdrag för den utbetalade räntan. 1 dessa fall bestäms räntan helt med utgångspunkt i det låntagande

186


 


företagets resultat. Räntan bör därför i detta sammanhang anses jämställd Prop. 1993/94:50 med utdelning på samma sätt som gäller för utdelning på förlagsinsatser i ekonomiska föreningar. Mot denna bakgrand är det logiskt att också reavinst på vinstandelslån behandlas på motsvarande sätt. De vinst­andelslån för vilka avdragsrätt för utbetalad ränta inte föreligger anges i 2 § 9 mom. SIL.

Det bör i detta sammanhang påpekas att i fråga om skuldebrev förenade med optionsrätt sker reavinstbeskattningen av optionsrätten enligt aktiereglema och av skuldebrevet enligt reglema för fordringsrätter.

Ett särskilt avgränsningsproblem uppkommer i fråga om behandlingen av indirekt ägande av värdepapper genom värdepappersfonder och in­vestmentföretag. Dessa företag kan inneha såväl svenska aktier e.d. som andra finansiella instrament.

Bortsett från allemansfonder finns det i dag två huvudtyper av värdepappersfonder. En grapp av fonder placerar på riskkapital­marknaden och en annan placerar i räntebärande värdepapper. Det finns även kombinationer av dessa typer av fonder med ett mer varierat värdepappersinnehav. I lagen (1990:1114) om värdepappersfonder görs inte någon skillnad mellan inhemska och utländska fondpapper.

De gällande placeringsreglema för allemansfonder innebär att en sådan fonds medel till minst 75 % skall vara placerade i svenska aktier och andra svenska aktierelaterade instrament som exempelvis konvertibla skuldebrev [lagen (1983:890) om allemanssparande]. Allemansfonder får således placera i räntebärande värdepapper upp till 25 % av fondför­mögenheten.

En lösning på avgränsningsproblemen för fonder vore att inskränka skattelättnaden för andelsägaren till att avse andelar i fonder som endast investerar i svenska aktier. En renodlad sådan lösning skulle emellertid sannolikt leda till att fonder med blandad förmögenhet får svårt att hävda sig på marknaden och kanske slås ut.

En sätt att lösa problemet med blandad fondförmögenhet är att dra gränsen för skattelättnaden på fondnivå i stället för på ägamivå. En sådan lösning skulle innebära att fonden inte får möjlighet att eliminera beskattningen genom utdelningsavdrag. Detta för dock med sig vissa problem av teknisk natur. Bl.a. uppkommer en kedjebeskattningseffekt för pensionskapital som placerats i fondandelar. En relativt komplicerad reglering krävs för att häva denna effekt. Det är också angeläget att behålla de svenska värdepappersfondemas konkurrensförmåga gentemot placeringar i utlandsbaserade fonder. Övervägande skäl talar därför för att gränsdragningen för skattelättnaden bör ske på ägamivå med en särreglering för fonder av blandad förmögenhetskaraktär. Innehav av svenska och utländska aktier kan dock likabehandlas på ägamivå genom att fondema påförs en schablonintäkt som uppgår till 2 % av marknads­värdet av utländska aktier i fonden. Schablonintäkten skall huvudsakligen balansera den lägre reavinstbeskattning som föreslås på andelsägarnivå i förhållande till reavinstbeskattningen på direktägda utländska aktier. Denna intäkt bör därför göras effektiv genom att kostnadsavdrag inte får ske mot intäkten.

187


 


Utdelningar på andelar i värdepappersfonder av annat slag än rena Prop. 1993/94:50 räntefonder beskattas efter relationema mellan de skilda slagen av fondinkomster under det år för vilket utdelningen bestäms. En vidareut-delad utdelning på svenska aktier är inte skattepliktig. En vidareutdelad reavinst på svenska och utländska aktier beskattas med 12,5 %. Övriga vidareutdelade fondinkomster beskattas i princip fullt ut med 25 %. Den skattepliktiga utdelningen redovisas på kontrolluppgift och preliminär skatt dras i enlighet med kontrolluppgiften.

En andel i en svensk fond vars förmögenhet till minst 90 % utgörs av svenska och utländska aktier e.d. bör behandlas som en svensk aktie i reavinsthänseende. Endast halva vinsten är skattepliktig. För en motsva­rande fond med en minsta andel svenska och utländska aktier på 60 % bör reavinsten på andelar beskattas med (40 % x 25 % -I- 60 % x 12,5 % =)17,5 %. I andra fondfall än de nu angivna bör utdelning och reavinst på andelama beskattas fullt ut med 25 %.

För att möjliggöra en "mjuk" övergång till det nya systemet för beskattning av fondandelar föreslås en särskild övergångsregel i fråga om kraven på fondförmögenhetens sammansättning. Kravet på 90 % aktier bör därför under första halvåret 1994 sättas ned till 75 %.

Den föreslagna ordningen för fonder är mindre lämplig för investment­företag. Utdelning från investmentföretag lämpar sig inte för en skattemässig uppdelning beroende på vad slags inkomster i företaget som vidareutdelas. Vidare kan en skiktad reavinstbeskattning på grandval av sammansättningen av företagets tillgångar knappast upprätthållas i praktiken. Likheten mellan investmentbolag och vanliga aktiebolag är också större än den mellan värdepappersfonder och vanliga aktiebolag. Värdepappersfonder är dessutom i vissa avseenden ett mer närliggande altemativ till hushållens direkta sparande än investmentbolag. Aktier i in­vestmentbolag bör därför behandlas som övriga aktier. I förhållande till värdepappersfondema betyder det för investmentföretagens del att den skattemässiga skillnaden mellan olika slags värdepapper kommer att ligga på företagsnivå. Den närmare regleringen för beskattning av värde­pappersfonder och investmentbolag redovisas i avsnitt 5.3.3.

Från principen att aktier och andelar i svenska företag blir föremål för skattelättnader bör tre undantag göras.

Det första undantaget syftar till att motverka att den sänkta skatten på aktievinster utnyttjas för att kringå beskattningen av reavinster på fastigheter. I frånvaro av särskilda regler skulle det bli förmånligt att äga fastigheter i bolag och tillgodogöra sig värdestegring på fastigheterna genom försäljning av aktierna i stället för genom en fastighetsförsäljning. En särskild regel föreslås därför för aktier eller andelar i företag som äger fastigheter som taxeras som hyreshusenhet i avsnitt 5.3.7.

Utredningen föreslår att aktier och andelar som är lagertillgångar inte bör omfattas av lättnadema i dubbelbeskattningen. Det framstår enligt utredningen som olämpligt om avdrag för vissa kostnader kan medges samtidigt som endast hälften av en vinst skulle beskattas. Vid remissbe­handlingen har den föreslagna gränsdragningen ifrågasatts. Bank­föreningen framhåller att en strävan bör vara att ta bort de särskilda

188


 


beskattningseffektema för lageraktier. Föreningen utgår från att frågan    Prop. 1993/94:50 tas upp i Företagsskatteutredningens fortsatta arbete.

Regeringen delar uppfattningen att en utveckling mot en likabehandling av lageraktier och övriga aktier vore önskvärd av flera skäl. Frågan är emellertid komplicerad och bör därför utredas närmare. Fram till dess att ett underlag för vidare ställningstaganden tagits fram bör undantag göras för aktier och andra finansiella instmment som utgör lager.

En vinst vid försäljning av en andel i en äkta bostadsrättsförening eller bostadsförening resp. aktie i ett äkta bostadsaktiebolag bör inte omfattas av de nu aktuella skattelättnadema. För dessa vinster gäller i stället de särskilda vinstreglema för bostadsrätter i 26 § SIL.

Ett system med skattefrihet för utdelning och en halverad reavinst­beskattning föranleder vissa frågor beträffande bl.a. handelsbolag. Vid in­komstberäkningen i ett handelsbolag hänförs enligt gällande regler utdelningsinkomster och reavinster på aktier och andra värdepapper generellt till inkomstslaget näringsverksamhet (punktema 1 och 2 av anvisningama till 22 § KL). Härigenom tillgodoses kravet att beskatt­ningen inte bör bli lindrigare än vad som skulle följa av bestämmelsema om fåmansägda aktiebolag med uppdelning av beskattningen i kapital och tjänst (3 § 12 mom. SIL).

Med skattefrihet för utdelning och halverad reavinstbeskattning i handelsbolag skulle det öppnas möjlighet att uppbära förvärvsinkomst som endast beskattas med 28 %. Detta är givetvis inte acceptabelt. En reglering med bestämmelsema om fåmansägda aktiebolag som förebild skulle inte innebära en gångbar lösning på problemet. Det skulle nämligen föratsätta att inte bara, som i dag, bolagets inkomst fördelas och beskattas hos delägama utan också att olika poster som ligger till grand för inkomstberäkningen fördelas på delägama (jfr prop. 1989/90:110 s. 593 ff.). Svårigheter skulle också uppkomma vid ägarskiften i handelsbolaget. Lättnadema bör därför inte gälla för handelsbolag och detta oavsett om det bland delägama finns enbart juridiska personer, enbart fysiska personer eller om delägarkretsen är blandad.

Förslaget om skattefrihet för utdelning resp. begränsad skatteplikt för reavinst på svenska delägarrätter har tagits in i punkt 2 a av anvisningar­na till 22 § KL och 3 § 1 mom. SIL.

189


 


5.3.2  Ekonomiska föreningar


Prop. 1993/94:50


 


Regeringens förslag: Rätten till avdrag i en ekonomisk förening för annan utdelning än pristillägg och rabatter avskaffas.

Utredningens förslag: Några särskilda förslag i dessa delar framfördes inte.

Skälen för regeringens förslag: Andelar i ekonomiska föreningar tillhör de tillgångar som omfattas av förslaget om skattefrihet för löpande avkastning och reducerad skatteplikt för vinst. En konsekvens av detta förslag är att vissa ändringar bör genomföras beträffande beskattningen av föreningen eftersom en fömtsättning för att lindra dubbelbeskattningen är att beskattningen på företagsnivå är effektiv.

I det nuvarande systemet dubbelbeskattas i princip vinster i ekonomiska föreningar. Denna princip har dock luckrats upp i fråga om ekonomiska föreningar som i beskattningshänseende anses som kooperativa. En förening anses som kooperativ om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt (2 § 8 mom. tionde stycket SIL).

Har en kooperativ förening av vinsten på sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försälj­ningar har föreningen rätt till avdrag för sådan utdelning. Kooperativ utdelning som utgör en besparing av levnadskostnadema är skattefri för medlemmen. I övriga fall utgör utdelningen skattepliktig intäkt av näringsverksamhet.

En kooperativ förening har också rätt till avdrag för insatsutdelning, dvs. vinstutdelning i förhållande till medlemsinsatsemas storlek. För den medlem vars andel är betingad av den verksamhet som bedrivs skall sådan utdelning tas upp som intäkt av näringsverksamhet. I annat fall skall utdelningen tas upp som intäkt av kapital. Rätt till avdrag gäller även för utdelning på förlagsinsatser. Det är här fråga om särskilda kapitalinsatser som räknas till föreningens bundna egna kapital men som intar en mellanställning mellan medlemskapital och lånat kapital. Avkastning på förlagsinsatser behandlas hos mottagaren som skattepliktig utdelning i inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.

I konsekvens med förslaget att insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser skall vara skattefri hos medlemmen bör rätten till avdrag i föreningen slopas för sådan utdelning. Det finns däremot inte någon anledning att ändra principerna för sådan utdelning som avser pristillägg och rabatter eftersom det i detta fall endast är fråga om en justering av avräkningspriset mellan föreningen och medlemmen. I denna del föreslås således inte någon ändring.

Det slopade avdraget för vinstutdelning resp. utdelning på förlagsinsat­ser föranleder ändring i 2 § 8 mom. SIL.


19C


 


S.3.3 Investmentföretag och värdepappersfonder


Prop. 1993/94:50


 


Regeringens förslag: För investmentföretag gäller den allmänna regeln om skattefrihet för mottagna utdelningsinkomster från svenska aktiebolag m.fl. Den nuvarande rätten till avdrag för lämnad utdelning slopas därför. Vid inkomstberäkningen tas inte någon hänsyn till reavinster resp. reaförluster på svenska resp. utländska aktier e.d. Utdelning av helt eller delvis skattefria reavinster skall dock föranleda avskattning i företaget. Schablonintäkten sänks till 1 % i fråga om svenska aktier. För ufländska aktier kvarstår schablonintäkten på 2 % och avdrag medges inte mot denna intäkt. Värdepappersfonder är befriade från skatteplikt för utdelning på svenska aktier och för reavinster på såväl svenska som ufländska aktier e.d. I övrigt gäller allmänna regler för vinstberäkningen. Fondema får möjlighet att eliminera beskattningen helt genom ett utdelningsavdrag som dock inte får föranleda underskott. Den schablonintäkt som tas ut på värdet av svenska aktier m.m. sänks till 0,75 %. På utländska aktier utgår en schablonintäkt på 2 %. Mot denna intäkt medges inte något annat avdrag än utdelningsavdrag.

Utredningens förslag: Som en konsekvens av det allmänna förslaget om en sänkning av beskattningen av reavinst föreslås en sänkning av schablonintäkten till 1 % för investmentföretag och till 0,75 % för värdepappersfonder.

Remissinstanserna: Några särskilda erinringar framförs inte.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har redovisats (avsnitt 5.3.1) har olika lösningar valts för skattelättnadema för utdelning och reavinster vid indirekt ägande av värdepapper. För investmentföretag läggs skillnaden i den skattemässiga behandlingen av olika värdepapper på företagsnivå och för värdepappersfonder på andelsägamivå. Aktier i ett investmentföretag kommer alltså att behandlas som övriga aktier.

Investmentföretag utgör tillsammans med värdepappersfonder två olika slag av mellanhänder. I 1990 års skattereform utformades reglerna för beskattning av dessa mellanhänder med utgångspunkt från följande krav (prop. 1989/90:110, s. 564).

Neutralitet mellan direkt och indirekt ägande kräver att beskattningen hos mellanhanden i princip tas bort.

Skattereglema bör utformas så att det inte blir förmånligare med indirekt än med direkt ägande.

Olika mellanhänder bör beskattas på ett och samma sätt.

—   Beskattningen av mellanhänder bör möjliggöra omplaceringar av
aktieinnehavet.

Investmentföretag och värdepappersfonder är i dag i princip skatte-befriade för utdelningsinkomster. Tekniskt har reglema utformats så att mottagna utdelningar är skattepliktiga medan avdrag medges för lämnad utdelning.  För att möjliggöra omplaceringar är reavinster på aktier


191


 


skattefria. För att likställa direkt och indirekt ägande kräver dock denna Prop. 1993/94:50 skattefrihet åtgärder för att undvika s.k. sparbösseeffekter som upp­kommer genom att omsättning av en aktieportfölj kan ske skattefritt till skillnad från vad som gäller för en direktägd aktieportfölj. Detta sker genom schablonbeskattning av aktieinnehavet. En skattepliktig schablon­intäkt tas ut på ett underlag som utgörs av aktiemas marknadsvärde vid beskattningsårets ingång. För investmentföretag uppgår schablonintäkten till 2 % och för värdepappersfonder till 1,5 % av underlaget. Skillnaden i schablonintäkt motiveras av att investmentföretag till skillnad från värdepappersfonder har möjlighet att vid belåning kvitta schablonintäkten mot ränteutgifter.

De utgångspunkter som var avgörande för ställningstagandet i 1990 års skattereform är fortfarande aktuella. Det är här fråga om att tillämpa dessa villkor i en miljö med skattefrihet för utdelningsinkomster och en halvering av beskattningen av reavinster. Förslaget att för värdepappers­fonder lägga gränsdragningen för skattelättnadema på andelsägamivå och i fråga om investmentföretag på bolagsnivå innebär emellertid att beskattningen av investmentföretag resp. värdepappersfonder måste utformas på olika sätt. Det är därför inte möjligt att helt upprätthålla de ovan nämnda principema.

Investmentföretag

För investmentföretag bör utgångspunkten vara att dessa företag skall omfattas av den generella skattefriheten för mottagna utdelningsinkomster på svenska aktier. För utdelning på utländska aktier kan avdragsrätten för lämnad utdelning inte bestå eftersom detta skulle leda till total skattefrihet för sådan utdelning. Det innebär således att rätten till avdrag för lämnad utdelning helt bör slopas. I likhet med nuvarande regler bör reavinster på svenska aktier vara skattefria. Som ovan nämnts gynnar emellertid en skattefrihet för reavinster indirekt ägande i förhållande till direkt ägande genom en sparbösseeffekt. På samma sätt som i gällande regler krävs därför en kompenserande åtgärd i form av en schablonbeskattning av aktieinnehavet. Med hänsyn till att endast hälften av en reavinst är skattepliktig i ägarledet bör schablonintäkten bestämmas till 1 %.

Nuvarande regler innebär att investmentföretagen är befriade från skatt även för reavinster på utländska aktier. Med hänsyn till att dessa vinster inte omfattas av förslaget om skattelättnader föreslogs i lagrådsremissen att denna skattefrihet skulle slopas. En merbeskattning skulle emellertid uppkomma om reavinster vid avyttring av utländska aktier först beskattas fullt ut i företaget och därefter — om vinstema behålls i företaget — hos aktieägaren när aktien avyttras. För att undvika en sådan merbeskattning föreslogs att beskattningen i företaget skulle reduceras till 60 %. Detta skulle i kombination med reavinstbeskattningen hos aktieägaren ge ungefär samma resultat som vid ett direktägande.

De skäl som motiverar en möjlighet att omplacera svenska aktier utan reavinstbeskattning gäller givetvis även utländska aktier. Det finns därför

192


 


argument som talar för att skattefriheten för reavinster på ufländska aktier Prop. 1993/94:50 bör behållas. I likhet med vad som gäller för svenska aktier måste givetvis denna skattefrihet kompenseras genom en schablonbeskattning. Eftersom reavinster på utländska aktier inte omfattas av den generella skattelättnaden är denna möjlighet till omplacering mera värd i förhållan­de till omplacering av svenska aktier. En högre schablonintäkt bör alltså tas ut på värdet av utländska aktier. Det är emellertid inte enbart möjligheten till skattefri omplacering som denna schablonintäkt skall ersätta. Reavinster på aktier i investmentbolag omfattas av den föreslagna skattelättnaden som innebär en halvering av beskattningen på ak-tieägamivå. Denna skillnad i reavinstbeskattning i förhållande till direkt ägande av utländska aktier bör också den balanseras av schablonintäkten. Under fömtsättning att schablonintäkten beskattas effektivt i investment-företaget är en intäkt på 2 % av marknadsvärdet på aktiema tillräckligt kompenserande. Regeringen föreslår att beskattningen utformas på det nu angivna sättet.

En skattefrihet för reavinster får dock inte medföra att företaget kan dela ut sådana vinster utan att det uppkommer några skatteeffekter. Dessa vinster skulle i så fall förbli obeskattade även i ägarledet vilket skulle skapa en oacceptabel obalans till det direkta ägandets nackdel. Utdelning av obeskattade reavinster måste därför föranleda avskattning i bolaget.

Den tekniska lösning som här föreslås för denna avskattning utgår från att de intäkter som har beskattats fullt ut i företaget skall kunna delas ut utan skattekonsekvenser. Denna möjlighet till utdelning fastställs med utgångspunkt från ett beräknat gränsbelopp. Gränsbeloppet utgörs av skattepliktiga intäkter i företaget med avdrag för kostnader och årets beräknade skatt med tillägg för mottagna skattefria utdelningsinkomster. Om beslutad utdelning överstiger detta gränsbelopp bör 40 % av det överskjutande beloppet tas upp till beskattning i bolaget. Understiger beslutad utdelning gränsbeloppet får resterande utdelningsutrymme sparas till nästa år.

Regler behövs också för det fallet att ett investmentföretag inte längre uppfyller kravet för att vara ett sådant företag. Den bestämmelse som skall förhindra att obeskattade reavinster kan delas ut utan beskattning blir då inte längre tillämplig. För att inte komplicera systemet föreslås en metod som innebär att de obeskattade reavinster som finns i företaget uppskattas schablonmässigt med utgångspunkt från marknadsvärdet på aktieportföljen. Schablonintäkten bestäms med hänsyn till vissa antagan­den om avkastning och omsättningshastighet på aktieportföljen. Den genomsnittliga innehavstiden antas vara 12 år. Vidare antas reavinster ha ackumulerats i bolaget under 10 år. Med beaktande av att hälften av en reavinst på aktier är skattepliktig kan schablonintäkten bestämmas till 30 %. Denna intäkt beskattas i företaget med den föreslagna skattesatsen på 28 % (jfr avsnitt 6). För företag som haft obeskattade reavinster uppgående till ett lägre belopp finns möjlighet att beräkna intäkten på grandval av summan av faktiska reavinster och reaföriuster.

Förslagen föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.

I fråga om investmentföretagen bör ytterligare två frågor behandlas.


13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 50


193


Den första gäller beskattningen vid 1994 års taxering. För vissa företag Prop. 1993/94:50 kan beslut om utdelning för år 1993 tas på bolagsstämma under år 1994. När aktieägama får utdelningsinkomsten har enligt det här lämnade förslaget bestämmelsen om skattefrihet för utdelning trätt i kraft. De be­stämmelser som skall förhindra att bolaget utan skatteeffekter delar ut obeskattade reavinster tillämpas emellertid första gången vid 1995 års taxering. För dessa situationer krävs en bestämmelse som förhindrar att obeskattade medel delas ut med skattefrihet för mottagaren. Den andra frågan rör behovet av en övergångsreglering i den del som gäller beskattningen av överskjutande utdelning. Förslaget innebär att sådan beskattning kommer att ske utan hänsyn till att bolaget kan ha redan be­skattade vinstmedel inklusive beskattade reavinster från tiden före 1990 års skattereform då skattefriheten för reavinster infördes. Sådana vinst­medel bör inte beskattas ytterligare en gång.

De nu redovisade frågoma har inte kunnat beaktas i det förslag till lagstiftning som nu läggs fram. Frågoma kommer att beredas vidare med sikte på att ett förslag till lösning skall presenteras före utgången av detta år och kunna tillämpas fr.o.m. ingången av år 1994.

Värdepappersfonder

För värdepappersfonder läggs lindringen i dubbelbeskattningen på ägamivå. Det innebär att beskattningen på fondnivå bör kunna elimine­ras. En skattefrihet för fonden bör på samma sätt som i dag utformas som ett utdelningsavdrag vilket i princip föratsätter att skattepliktig avkastning vidareutdelas. Den allmänna skattefriheten för utdelning på svenska aktier bör dock gälla även för värdepappersfonder. Vidare bör den nuvarande möjligheten till omplacering av aktieinnehavet kvarstå.

Som en konsekvens av halveringen av beskattningen av reavinster bör den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av svenska aktier sänkas till 0,75 %. Möjligheten till skattefri omplacering omfattar även utländska aktier. I lagrådsremissen föreslogs att en schablonintäkt på 1,5 % skulle tas ut på värdet av utländska aktier. Skillnaden i reavinstbeskattning mellan svenska och ufländska aktier beaktades genom att det vid beskattningen av fondandelsägaren togs hänsyn till vilka inkomster som ingick i utdelningen från fonden. På samma sätt som för in­vestmentföretag är det emellertid möjligt att kompensera för skillnaden i reavinstbeskattning genom att ta ut en schablonintäkt på 2 % på värdet av utländska aktier. Under föratsättning att denna schabloninäkt beskattas effektivt kan vidareutdelade reavinster på svenska och utländska aktier behandlas på samma sätt hos fondandelsägaren. En effektiv beskattning behöver dock inte ske i fonden. Det bör vara möjligt att genom ut­delningsavdrag eliminera beskattningen i fonden även i denna del och i stället föra över beskattningen av schablonintäkten på fondandelsägaren. Regeringen förordar att förslaget om beskattning av fonden utformas på detta sätt.

Förslagen föranleder ändringar i 2 § 10 mom. SIL.

194


 


5.3.4  Fåmansföretag


Prop. 1993/94:50


 


Regeringens förslag: Den del av en utdelningsinkomst från ett fåmansföretag som enligt de särskilda fåmansföretagsreglema i 3 § 12 mom. SIL hänförs till inkomst av kapital är på samma sätt som annan utdelning från svenska aktiebolag skattefri. Den del av en reavinst som efter en försäljning av aktie i ett sådant företag skall tas upp i tjänst höjs från 50 % till 70 %. Resterande del beskattas i kapital varvid hälften av denna del av reavinsten tas upp som intäkt. Möjligheten att vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet utnyttja aktiemas värde vid utgången av år 1990 begränsas vid 1995 års taxering.

Utredningens förslag: Kvoteringen av vinst vid avyttring av aktier ändras så att 75 % skall tas upp som intäkt av tjänst och resterande som intäkt av kapital. Utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 3 procentenheter till statslåneräntan -I- 8 %. Närståendebegreppet justeras genom att syskon undantas. Den bestämmelse som begränsar det belopp som vid en avyttring skall tas upp som intäkt av tjänst höjs från 100 till 200 basbelopp. Lön som tagits ut under de senaste tio åren får avräknas från beloppet.

Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation m.fl. avstyrker en höjning av den kvot som reglerar hur stor del av en reavinst som skall tas upp som intäkt av tjänst. Delegationen anser att i stället för en höjning av tillägget till statslåneräntan med 3 procentenheter vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet bör utrymmet räknas upp med 10 % av summan av de anställdas löner och socialavgifter. Delegationen anser vidare att vissa andra tekniska ändringar bör vidtas. Bl.a. föreslås att reglema överhuvudtaget inte skall vara tillämpliga om företaget har ett visst antal anställda per aktiv delägare och delägaren har tagit ut en viss lägsta lön.

Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag om en höjning av den del av en reavinst som skall tas upp som intäkt av tjänst från 50 till 75 % bygger på samma norm som i 1990 års skattereform, nämligen att en aktievinst i fåmansföretag sammanlagt skall beskattas efter ca 40 %. Denna utgångspunkt har bl.a. Näringslivets skattedelegation framfört invändningar mot.

Inte heller utredningens förslag om att höja utrymmet för kapital­inkomstbeskattning med 3 procentenheter till statslåneräntan -I- 8 % tillstyrks av skattedelegationen. I stället för delegationen fram ett förslag om att det vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet skall tas hänsyn till viss del av de anställdas löner etc.

En lönesummeanknuten beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet framstår som ett intressant altemativ. Det är emellertid inte lämpligt att göra en sådan ändring i systemet utan att ytterligare beredning sker. Innan ställning kan tas till detta förslag måste således effektema av det


195


 


närmare analyseras. Detta gäller också frågan om vilket skatteuttag som    Prop. 1993/94:50 bör gälla för aktier i fåmansföretag i ett system med skattefrihet för utdelningsinkomster. Slutligen är det befogat att överväga närstående­begreppet ytterligare.

Det är alltså av flera skäl motiverat att närmare analysera effektema av de förslag till ändringar av beskattningen av inkomster från fåmansföretag som har framförts av utredningen och vid remissbehandlingen. Ett sådant arbete bör påbörjas i anslutning till att riksdagen tagit ställning till de ' förslag om reformering av företagsbeskattningen som nu förs fram. Syftet bör vara att — med beaktande av att reglema skall utgöra ett effektivt hinder mot att omvandla arbetsinkomster — så långt möjligt lindra effektema av särskilda spärregler. Regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen våren 1994. I det sammanhanget bör också frågan om tillämpligheten av bestämmelsema i 3 § 12 mom. SIL vid avyttring av andel i handelsbolag och därmed anknutna frågor övervägas.

En följd av att beskattningen av reavinster på aktier föreslås bli halverad är att kvoteringen i fråga om reavinst på aktier i fåmansföretag bör ändras. En sådan ändring bör innebära att 70 % av en reavinst tas upp som intäkt av tjänst och 30 % som intäkt av kapital. Skatteuttaget kommer då att ligga kvar på nuvarande nivå, vilket är lämpligt i avvaktan på resultatet av den översyn av regelverket som skall genomföras.

Vid beräkning av det kapitalbeskattade utrymmet för utdelning resp. reavinst gäller särskilda regler om aktiema har anskaffats före år 1990. Anskaffningskostnaden för aktiema får räknas upp med beaktande av den allmänna prisutvecklingen fram till år 1990. En altemativ uppräkningsmetod infördes fr.o.m. 1992 års taxering. Den innebär att an­skaffningskostnaden bestäms med utgångspunkt i värdet på aktiema vid utgången av år 1990 enligt de regler som gällde för förmögenhetsvärde­ringen vid denna tidpunkt.

Altemativet att beräkna det kapitalbeskattade utrymmet med utgångs­punkt i förmögenhetsvärdet på aktiema infördes i en miljö där utdelnings­inkomster beskattades med en skattesats på 30 %. I ett system med skattefrihet för utdelning är det lämpligt att överväga altemativregeln på nytt. Även detta är en fråga som bör ingå i det nämnda översynsarbetet. Innan en analys har kunnat genomföras bör möjlighetema att tillämpa värderingsmetoden inskränkas vidutdelningsbeskattningen. Begränsningen bör även gälla vid beräkning av reavinst om aktiema avyttras till närstående.

Förslagen om en ändrad kvotering av reavinsten och begränsning i fråga om beräkningen av anskaffningskostnaden tas in i 3 § 12 mom. SIL.

196


 


5.3.5 Utskiftning m.m.


Prop. 1993/94:50


 


Regeringens förslag: Reglema för utskiftning från aktiebolag samordnas med de bestämmelser som gäller vid utskiftning från en ekonomisk förening. Det innebär att utskiftning huvudsakligen kommer att hanteras inom reavinstsystemet. Vinst som uppkommer vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening är normalt skattefri om det inte är fråga om likvidation av ett fåmansföretag. Avdrag för förlust medges enligt reglema för reaförlust. Skattefrihet föreligger även vid utskiftning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i ett svenskt aktiebolag. Vinst vid fusion mellan fristående aktiebolag är däremot skattepliktig.

De särskilda regler som innebär att ett aktiebolag utan omedelbara skattekonsekvenser kan dela upp verksamheten på mindre enheter behövs inte längre till den del de avser skattefrihet för utdelning. Detsamma gäller de regler om skattefrihet vid likvidation av en ekonomisk förening som ombildas fill ett aktiebolag. Däremot behålls de särskilda bestämmelsema om möjlighet att underlåta uttagsbeskattning resp. behandling av sådana skattskyldiga hos vilken utdelade eller utskiftade aktier utgör lager.

Utredningens förslag: Några särskilda förslag i dessa delar framfördes inte.

Skälen för regeringens förslag: Ett aktiebolag kan lämna vederlagsfri utbetalning till aktieägare dels som utdelning, dels som utskiftning i samband med nedsättning av aktiekapitalet och reservfonden eller vid likvidation av bolaget. Skatterättsligt hänförs vederlagsfria utbetalningar till aktieägarna numera till utdelning.

Utskiftning från ett företag kan endast avse i företaget beskattade medel. Vid utskiftning av annat än kontanta medel kommer det utskif­tande bolaget att uttagsbeskattas. Det blir alltså fråga om en beskattning som om tillgångama hade sålts till marknadspris.

När beskattning av tillgångar redan har skett i bolagssektom har normen om en effektiv ettledsbeskattning i bolagssektom uppfyllts. Det finns därför allmänt sett inte något skäl att också beskatta mottagaren av ett utskiftat belopp. Utskiftning från en ekonomisk förening bör i princip behandlas på samma sätt.

Utskiftning från aktiebolag resp. ekonomiska föreningar behandlas i dag i allt väsentligt skattemässigt materiellt lika. Däremot har olika lagtekniska lösningar valts.

I fråga om aktiebolag behandlas samtliga utbetalningar från ett bolag till dess aktieägare som utdelning. Hänsyn till tillskjuten kapitalinsats tas först om bolaget upphör att existera till följd av likvidation. Aktien anses då avyttrad utan vederlag och aktieägaren får avdrag med ett belopp motsvarande aktiernas anskaffningspris.


197


 


Utskiftning från ekonomiska föreningar behandlas också som utdelning    Prop. 1993/94:50 men här tas hänsyn till tillskjuten kapitalinsats genom att endast den del av utskiftat belopp som överstiger insatsen behandlas som utdelning.

I ett system med en i princip generell skattebefrielse för utdelning är det mindre lämpligt att behandla utskiftning från aktiebolag som utdelning och att anse aktien avyttrad utan vederlag. En bättre lösning är att behandla likvidation e.d. helt inom reavinstsystemet. Det innebär att aktien anses avyttrad mot ett vederlag som motsvaras av utskiftat belopp. Uppkommer en vinst bör denna undantas från skatteplikt om utdelning på aktien skulle ha varit skattefri. Ett undantag bör gälla vid likvidation av fåmansföretag. Det är också lämpligt att i så stor utsträckning som möjligt samordna behandlingen av utskiftning från aktiebolag resp. ekonomiska föreningar. Det innebär att utskiftning från en ekonomisk förening inte längre behandlas som utdelning utan som reavinst.

Förslaget innebär att bestämmelsen i 3 § 1 mom. SIL att utskiftning från ett aktiebolag skall behandlas som utdelning slopas. Vidare slopas de bestämmelser i 3 § 8 mom. SIL som innebär att utskiftning från en ekonomisk förening skall behandlas som utdelning. Bestämmelsen om skatteplikt för vinst vid likvidation av ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening tas in i 24 § 4 mom. SIL. I denna paragraf behandlas även vinst vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden. En särskild bestämmelse om nedsättning av aktiekapitalet eller reservfon­den som skett genom minskning av aktiemas nominella belopp finns i 3 § 7 mom. SIL.

En fråga som aktualiseras bl.a. i samband med utskiftning är be­handling av förlust som uppkommit vid likvidation. Förslaget innebär att avdrag för sådan förlust medges enligt allmänna regler. Förlusten kan helt eller delvis bero på att tillgångar har delats ut till aktieägaren. Är det fråga om utdelning från svenska aktiebolag är sådan utdelning i allmänhet skattefri. Företagsskatteutredningen behandlar som tidigare redovisats (avsnitt 5.1) en fråga om utdelning från utländska bolag. Även frågan om förlust vid likvidation e.d. kommer att tas upp av utredningen.

Omstrukturering avföretag

Ett allmänt önskemål är att skattereglema inte skall motverka omstrak-tureringar av företag. Detta önskemål har föranlett att särskilda regler införts för att underlätta samhällsekonomiskt önskvärda omstrakture-ringar.

I 3 § 7 mom. SIL finns bestämmelser som innebär att ett aktiebolag under vissa föratsättningar kan dela upp verksamheten på mindre enheter utan att det uppkommer några omedelbara inkomstskattekonsekvenser. Bestämmelsema tar sikte på det fallet att ett moderbolag till sina aktieägare delar ut aktiema i ett dotterbolag. Denna utdelning är under vissa föratsättningar skattefri för mottagaren. Till regleringen hör särskilda bestämmelser som innebär dels att utdelning på lageraktier är

198


 


skattefri för mottagaren, dels att utdelning av aktier inte skall föranleda uttagsbeskattning hos det utdelande företaget.

Förslaget att utdelning från svenska aktiebolag skall vara skattefri gäller oavsett i vilken form utdelning lämnas. Det finns därför inte något behov av den särskilda regleringen för utdelning av aktier i ett dotterbolag. Regeringen föreslår därför