Småföretagsutveckling
Prop.
1993/94:40
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 21 oktober 1993.
Carl Bildt
Per Westerberg
(Näringsdepartementet)
I propositionen föreslås en reformering av den regionala näringspolitiska
verksamheten. Det nuvarande systemet med regionala utvecklingsfonder
bör förändras för att uppnå en mer effektiv verksamhet, anpassad till nä-
ringslivets krav och i vars utformning näringslivet tar en aktiv del.
I propositionen föreslås att den juridiska formen för den verksamhet de
regionala utvecklingsfonderna bedriver ändras från stiftelse till aktiebolag
och att verksamheten sålunda överförs till nya regionala utvecklings-
bolag. Ett centralt moderbolag föreslås bildas, som blir majoritetsägare
i de regionala bolagen och svarar för samordning, viss central service
m.m. Landsting och kommuner erbjuds att vara delägare i de regionala
bolagen, vilka förutsätts samarbeta med och upphandla tjänster av privata
företag och organisationer.
Verksamheten kommer även fortsättningsvis att främst vara inriktad på
information, rådgivning och finansiering. Särskild uppmärksamhet bör
ägnas åt finansiell och strategisk rådgivning. Vidare skall bolagen i sam-
verkan med andra regionala och lokala organ bedriva verksamhet inriktad
på att främja ny företagande.
Utvecklingsfondernas nuvarande kapital för finansieringsverksamhet
överförs till staten och disponeras av moderbolaget och de regionala bola-
gen för finansiering av småföretag. Det gäller även de medel som fon-
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 40
derna tidigare har förbundit sig att betala till staten. Utvecklingsbolagen
disponerar större delen av kapitalet genom regionala ramar. Förslaget
innebär att den tidigare beslutade reduktionen av lånemedlen skjuts upp
och att medelsbehovet prövas på nytt, dock tidigast inför år 1996.
I propositionen föreslås vidare att staten till det nya moderbolaget och
till Industri- och nyföretagarfonden överför aktier i förvaltningsaktiebola-
gen Atle och Bure. Det innebär att dessa organ kommer att äga vardera
ca 10 % av samtliga aktier. Vidare föreslås att staten överför ytterligare
aktier i dessa bolag till de nya stiftelser för samverkan mellan näringsli-
vet och universitet och högskolor, som statsmakterna beslutat om.
Stiftelserna får tillsammans ca 7 % av respektive bolags samtliga aktier.
Prop.
1993/94:40
Prop.
1993/94:40
1 Förslag till riksdagsbeslut....................... 4
2 Lagtext.................................. 5
3 Ärendet och dess beredning ..................... 8
4 Regeringens småföretagspolitik ................... 8
4.1 Den ekonomiska politiken.................... 8
4.2 Den nya småföretagspolitiken.................. 9
4.3 De regionala utvecklingsfonderna ............... 11
5 Verksamhetsinriktning och organisation för företagsutveckling 13
5.1 Utvecklingsfonderna förnyas och förbättras.......... 13
5.2 Verksamhetens inriktning .................... 15
5.3 Organisationsfrågor........................ 16
5.4 Resurser for rådgivningstjänster m.m............. 21
6 Finansieringsverksamhet ....................... 23
7 Företagsservice............................. 28
7.1 Allmän inriktning......................... 28
7.2 Näringslivets medverkan m.m.................. 29
7.3 Informationsnätverk........................ 30
7.4 Nyföretagande........................... 31
7.5 Finansrådgivning ......................... 33
7.6 Internationalisering ........................ 33
7.7 Tekniknivåhöjande verksamhet................. 35
8 Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen
Atle och Bure.............................. 37
9 Specialmotivering ........................... 39
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet
(SOU 1993:70) Strategi för småföretagsutveckling ... 40
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har avgett
yttrande över betänkandet (SOU 1993:70)
Strategi för småföretagsutveckling ............. 42
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober
1993 ..................................... 43
Rättsdatablad................................ 44
Prop.
1993/94:40
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
a) lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag,
b) lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,
2. godkänner det som regeringen förordar om
a) att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala utveck-
lingsbolag med viss inriktning (avsnitt 5.2 och 5.3),
b) att staten tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebo -
lag, vilket som moderbolag skall bilda de regionala utvecklings-
bolagen, där även andra intressenter kan vara delägare (avsnitt
5.3),
c) att ca 100 miljoner kronor av de medel som återförs från de
regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling
skall få tillföras moderbolaget, vilket av medlen vid behov får
använda ca 50 miljoner kronor som aktiekapital i de regionala ut-
vecklingsbolagen (avsnitt 5.3),
d) att återstoden av dessa medel får användas för finansiering av
små och medelstora företag enligt angivna riktlinjer (avsnitt 6),
3. beträffande statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure
(avsnitt 8) godkänner att
a) en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av respektive
bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs moderbolaget,
b) en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av respektive
bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs till Industri-
och nyföretagarfonden,
c) en andel av statens aktier motsvarande ca 7 % av samtliga aktier
som stiftelsemedel med särskilda villkor tillförs de nya stiftelser för
samverkan mellan näringslivet och universitet och högskolor som
statsmakterna beslutat om.
4. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att ge-
nomföra vad regeringen föreslår under 1-3.
Prop.
1993/94:40
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får aktiebolag med uppgift att
på regional nivå främja näringslivets utveckling (regionala utvecklings-
bolag) pröva frågor om stöd till näringsidkare inom bolagets verksam-
hetsområde.
2 § Den som hos ett regionalt utvecklingsbolag har tagit befattning
med en fråga som avses i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad
han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs lagen
(1978:19) om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regio-
nal nivå främja näringslivets utveckling. Tystnadsplikten enligt 2 § den
upphävda lagen gäller dock alltjämt.
Prop.
1993/94:40
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1992:1610) om kredit-
marknadsbolag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §
Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten
1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,
2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som
erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,
3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som
erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma
koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte
anskaffas från allmänheten,
4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare med
ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte anskaffas
från allmänheten,
5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett
självständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,
6. utgör sådan verksamhet som
avses i 1 § lagen (1949:722) om
pantlånerörelse, eller
7. ingår i verksamhet som står
under tillsyn av Finansinspektio-
nen enligt annan lag.
6. utgör sådan verksamhet som
avses i 1 § lagen (1949:722) om
pantlånerörelse,
7. ingår i verksamhet som står
under tillsyn av Finansinspektio-
nen enligt annan lag, eller
8. drivs av ett aktiebolag, om
- bolaget med stöd av 7 § lagen
(1993:000) om beslutanderätt
för regionala utvecklingsbolag
har fått rätt att pröva frågor om
stöd till näringsidkare eller bola-
get är moderbolag till ett sådant
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
bolag,
Prop.
1993/94:40
- staten äger så många aktier i
bolaget att staten har mer än
hälften av rösterna för samtliga
aktier eller bolaget är dotterbo-
lag till ett bolag vari staten äger
aktier i den omfattningen, och
- medel för verksamheten inte
anskaffas från allmänheten.
Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av
samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens
verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla
samma eller i huvudsak samma personer.
Ikraftträdandebestämmelsen
1. Denna lag träder i kraft den
dag regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1994 såvitt avser 1 kap.
3 § första stycket punkten 8
och i övrigt den dag regeringen
bestämmer.
Prop.
1993/94:40
Regeringen uppdrog i januari 1993 åt en särskild utredare (riksdagsleda-
moten Bengt Wittbom) att se över de regionala utvecklingsfondernas
framtida ställning och roll som stödorgan för små och medelstora företag.
Utredarens arbete följdes av en parlamentarisk referensgrupp och en refe-
rensgrupp bestående av experter från berörda organ. En sammanfattning
av betänkandet finns i bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 2. En remissammanställning och de kompletta
remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr 1561/93).
Lagförslagen har sådan innebörd att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
Sverige genomgår för närvarande sin allvarligaste ekonomiska kris sedan
andra världskriget. Hög arbetslöshet, en minskad produktion, obalanser
i den finansiella sektorn, ett stort statligt budgetunderskott och tidvis
höga räntor har gett negativa effekter på ekonomin i sin helhet. Ett lång-
siktigt arbete pågår för att få rätsida på ekonomin. Det är därför utom-
ordentligt viktigt att den ekonomiska politiken verkar på så sätt att driv-
krafter skapas som kan bibehålla och utveckla välfärden.
Arbetet med att sanera statens finanser är viktigt för att återskapa
förtroendet för den svenska ekonomin och därmed möjliggöra sänkta rän-
tor. Låg räntenivå är en central faktor för att öka investeringsviljan och
därmed minska arbetslösheten. Omfattande förändringar för att åstadkom-
ma ett gynnsammare klimat för företagen och därmed öka tillväxten har
genomförts och ytterligare förslag kommer under höstriksdagen. Stra-
tegiska skattesänkningar, avregleringar, en rationaliserad offentlig sektor,
stöd till nyföretagande och företagsutveckling, investeringar i utbildning
och forskning samt infrastruktur utgör grunden för att öka konkurrens-
kraften och därmed skapa möjligheter för tillväxt och nya arbetstillfällen.
Integreringen med EG, EES-avtalet och ett framtida medlemskap, öppnar
nya vägar för ökad produktion och investeringar. Flera tecken finns på
att den förda politiken har gett gott resultat och att en återhämtning nu
är på väg, särskilt inom exportindustrin.
Flera sektorer i den svenska ekonomin drabbades hårt av den
allvarliga finanskrisen som uppstod i början av 90-talet. Krisen var en
följd av de strukturella problem som en felaktigt förd ekonomisk politik
lett till under senare delen av 1980-talet. Många banker hade bedrivit en
mycket expansiv låneverksamhet efter att avregleringen av finans-
marknaderna genomförts. De stora förlusterna hos bankerna hotade den
långsiktiga verksamheten i flera banker. För att rädda banksystemet lade
regeringen hösten 1992 fram ett förslag om ett bankgarantisystem (prop.
1992/93:135) som riksdagen biföll (bet. 1992/93:NU16, rskr.
1992/93:155). Staten tog därmed ett långtgående ansvar för att upp-
rätthålla stabilitet i och allmänhetens förtroende för banksystemet. Ut-
vecklingen på kreditmarknaden har försvårat mindre företags kreditför-
söijning.
I regeringsdeklarationen hösten 1991 framhölls vikten av att ny företagan-
det får en renässans. Vidare angavs att en av de mest centrala uppgifterna
för regeringen är att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagar-
nation med en stark och växande ekonomi.
Behovet av tillväxt i ekonomin är stort. Det är viktigt att komma till
rätta med den höga arbetslösheten och den minskade produktionen. I
Sverige finns ungefär 390 000 företag utanför jordbrukssektorn med färre
än 200 anställda. Av de nya arbetstillfällen som skapats under de senare
åren återfinns större delen i småföretag. Det är huvudsakligen genom ny-
etableringar och tillväxt i små och medelstora företag som innovativa
idéer kan prövas och marknader vitaliseras. Det är den enskilde företa-
garen och dennes anställda som genom sina insatser kan skapa ett
växande Sverige.
Riksdagen tog hösten 1991 ställning till ett samlat småföretagspolitiskt
program på grundval av propositionen om en ny småföretagspolitik
(prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Programmet
innefattar följande huvudpunkter.
Grunden för småforetagspolitiken är en ekonomisk politik som främjar
företagande. Den allmänna inriktningen av småforetagspolitiken innebär
att goda generella villkor skapas för företagen.
Den nya småforetagspolitiken skall ha följande huvudsakliga innehåll:
- förbättrad rättssäkerhet bl.a. genom att äganderätten och närings-
friheten skrivs in i grundlagen,
- en effektiv konkurrens skapas i privat och offentlig verksamhet,
- skattetrycket sänks,
- en effektiv riskkapitalmarknad för småföretag skapas,
- lagar och andra regler på olika områden förenklas och tas om möjligt
bort,
- nyetablering och Europakontakter underlättas.
Det är det allmänna näringsklimatet som är helt avgörande för en väx-
ande småföretagamation. De åtgärder som regeringen genomfört har i
huvudsak varit av generell karaktär.
Regeringen har initierat ett omfattande program för ökad konkurrens,
privatisering, skattereformer, avreglering och reformering av regler som
hämmar ett effektivt resursutnyttjande.
Konkurrens och fungerande marknader stimulerar dynamik och tillväxt
Prop.
1993/94:40
i ekonomin. En effektiv konkurrenspolitik kräver tydliga och festa spel-
regler som ger konkurrens på likvärdiga villkor för företagen samt möj-
ligheter för nya aktörer att komma in på marknaden. Hösten 1992 beslu-
tade riksdagen om en ny skärpt konkurrenslag (prop 1992/93:56, bet.
1992/93:NU 17, rskr. 1992/93:144).
En ny lag om offentlig upphandling har också beslutats av riksdagen
(prop. 1992/93:88, bet. 1992/93:FiU5, rskr. 1992/93:120). Lagen som
träder i kraft samtidigt som EES-avtalet blir gällande, innebär en öppen
och konkurrensutsatt, offentlig upphandling. Regeringen har vidare i pro-
position 1993/94:35 om ingripande mot otillbörligt beteende avseende of-
fentlig upphandling föreslagit ytterligare åtgärder för att stimulera en ef-
fektiv konkurrens i den offentliga sektorn. Marknader vitaliseras då den
offentliga sektorn avregleras och nya områden öppnas därmed för kon-
kurrens.
Ett flertal samhällsområden är f.n. berörda av avregleringar, främst
bygg-, livsmedels- och transportsektorn samt post- och teleområdet. Ett
område av särskild betydelse för de små och medelstora företagen är
arbetsrätten. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om föränd-
ringar i arbetsrätten (prop. 1993/94:67) för att bl.a. underlätta för små
och medelstora företags personalrekrytering i ett mycket kärvt arbets-
marknad spolitiskt läge.
Onödiga och komplicerade regelsystem är till hinder för både nyetable-
ringar och existerande småföretag. Större företag har andra förutsätt-
ningar att hantera regelsystem och krav på information än mindre före-
tag. Regeringen har nyligen bemyndigat chefen för Näringsdepartementet
att tillkalla en delegation för avregleringsfrågor (dir. 1993:113) för att
samordna och följa upp regeringens avregleringsprogram.
Inom skatte- och avgiftsområdet har statsmaktema bl.a. sänkt arbets-
givaravgifter, avskaffat förmögenhetskatten på arbetande kapital, sänkt
arvs- och gåvoskatten samt sänkt skattesatsen på reavinster av aktier.
Hittills har företagens skatter sänkts med ca 40 miljarder kronor, varav
12-14 miljarder kronor avser småföretagen. Regeringen har nyligen över-
lämnat en remiss till lagrådet avseende förslag om förändringar i be-
skattningen av ägarkapital. Beskattningen av aktieutdelning förslås slo-
pad och reavinstbeskattningen halverad i förhållande till vad som nu gäl-
ler. Samtidigt avskaffas bolagens rätt till utdelningsavdrag, Annell-av-
draget. Syftet med dessa förslag är att jämställa eget kapital med låneka-
pital som finansieringskällor för investeringar i bolagssektom. På bo-
lagsnivån föreslås att skattesatsen sänks samtidigt som skattebasen bred-
das. Bolagsskattesatsen sänks från 30 % till 28 %. Möjligheten att göra
avsättning till skatteutjämningsreserv (surv) slopas. I stället föreslås en
ny allmän reserveringsmöjlighet, periodiseringsfonder. Avdrag medges
för avsättning med högst 25 % av årsinkomsten. Fonden skall återföras
till beskattning senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår då
avsättningen gjordes.
Nya regler föreslås för att ge enskilda näringsidkare och delägare i
handelsbolag skatteregler som är likvärdiga med reglerna för enmansak-
tiebolag. En huvudpunkt i förslaget är att avkastningen på det kapital som
investerats i verksamheten beskattas i inkomstslaget kapital och inte i nä-
Prop.
1993/94:40
10
ringsverksamhet. Andra viktiga punkter är att företagare, med motsva-
rande beskattning som i ett enmansaktiebolag, skall kunna återinvestera
vinstmedel i verksamheten och få rätt att göra avdrag för avsättning till
periodise ringsfonder.
Vidare föreslås att underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet skall
få kvittas mot tjänsteinkomster. Syftet är att stimulera nyföretagande.
Regeringen lade hösten 1992 fram en proposition om kapital för tillväxt
(prop. 1992/93:41) med förslag om hur medel från de förutvarande lön-
tagarfonderna skulle användas för en förbättrad försörjning av riskkapital
till små och medelstora företag. Riksdagen beslutade i enlighet med för-
slaget (bet. 1992/93:FiU3, rskr. 1992/93:25). På grundval av beslutet
bildade regeringen två bolag, Atle Förvaltnings AB och Bure Förvalt-
nings AB, vilka blev delägare i sex direktinvesterande riskkapitalbolag.
Sammanlagt tillfördes verksamheten 6,5 miljarder kronor. Huvuddelen
av aktierna utskiftades till de företag som betalat in medel till löntagar-
fonderna. Staten äger ungefär en tredjedel av aktierna i de två portfölj-
förvaltningsbolagen. Bure Förvaltnings AB har under hösten noterats på
Stockholms Fondbörs s.k. O-lista. Tre av riskkapitalbolagen är noterade.
Även Atle Förvaltnings AB kommer att noteras. Riskkapitalbolagen har
hittills investerat närmare en halv miljard kronor i enskilda företag.
Vidare lade regeringen hösten 1992 fram en proposition om kapital för
nya företag m.m. (prop. 1992/93:82) som riksdagen biföll (bet.
1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Statsmakternas beslut innebar bl.a.
att ett nytt system med lån vid etablering av nya företag enligt tysk mo-
dell infördes, s.k. ny företagarlån. Den dåvarande Industrifonden (Stif-
telsen fonden för industriellt utvecklingsarbete) ombildades till Industri-
och nyföretagarfonden och tillförs ytterligare 1 200 miljoner kronor för
att bl.a. bedriva verksamhet med ny företagarlån.
Prop.
1993/94:40
Utvecklingsfonderna inrättades år 1978 och ersatte de dåvarande företa-
gareföreningarna (prop. 1977/78:40 bil. 1, bet. 1977/78:NU34, rskr.
1977/78:110). Det finns en utvecklingsfond i varje län. Fondema är stif-
telser med staten och landstingen jämte kommuner utanför landsting som
stiftare. Konsortialavtal har träffats mellan partema. Nuvarande avtal gäl-
ler i första hand t.o.m. år 1994 och förlängs därefter i sex år om de inte
sägs upp minst ett år i förväg, dvs. senast den 31 december 1993. Änd-
ring av stiftelsens stadgar skall festställas av staten och resp, landsting
(och berörd kommun). Enligt avtal och stadgar utses samtliga styrelsele-
damöter av resp, landsting eller i vissa fell av landsting och berörd kom-
mun.
I stadgarna for respektive utvecklingsfond finns föreskrifter för vad
som skall hända om stiftelsen upphör med sin verksamhet. I så fell skall
dess överskjutande tillgångar delas mellan stiftarna i förhållande till vad
de tillskjutit för verksamheten.
11
Utvecklingsfondernas målgrupp är foretag i samtliga branscher med
färre än 200 anställda. I praktiken har fondema mest inriktat sig på före-
tag med färre än 50 anställda. Det är respektive fonds ansvar att besluta
om nödvändiga prioriteringar av branscher med hänsyn till näringslivs-
strukturen m.m. i länet. Utvecklingsfonderna arbetar med dels olika slag
av information, utbildning och rådgivning, dels finansieringsverksamhet.
Den senare verksamheten bedrivs i allt väsentligt med medel som till-
handahållits av staten och i enlighet med förordningen (1987:894) om
statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. I avsnitt 6 lämnas en
redogörelse för finansieringsverksamheten och ges förslag beträffande
bl.a. inriktning av och resurser för detta arbete.
Verksamheten med information, utbildning och rådgivning bekostas till
stor del av staten och landstingen genom årliga anslag. Flertalet fonder
utför dessutom uppdrag för exempelvis olika länsmyndigheter och kom-
muner. En begränsad del av intäkterna härrör från konsulttjänster till fö-
retag och deltagaravgifter från utbildningsverksamhet m.m. Fondema
omsätter sammanlagt ca 540 miljoner kronor årligen och har totalt ca 560
anställda. I några län bedrivs vissa begränsade delar av verksamheten
genom dotterbolag.
Regeringen aviserade hösten 1992 i propositionen om kapital för nya
företag m.m. (prop. 1992/93:82) avsikten att tillsätta en utredning om
utvecklingsfonderna. Detta skedde mot bakgrund av erfarenheterna av
fondernas verksamhet, omläggningen av småforetagspolitiken och de nya
möjligheter som inforts beträffande småföretagens riskkapitalförsöijning.
Regeringen framhöll att det i utredningsarbetet borde prövas vilka verk-
samhetsuppgifter fondema skall ha liksom frågan om lämpliga huvud-
män.
Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att tillkalla en särskild utre-
dare med uppgift att se över de regionala utvecklingsfondernas framtida
ställning och roll som stödorgan för små och medelstora företag (dir.
1993:2).
Utredningen har ingående kartlagt och utvärderat utvecklingsfondernas
verksamhet. Regeringen återkommer i det följande (avsnitten 5-7) till
bl.a. bedömningar av utvecklingsfondernas hittillsvarande verksamhet på
skilda områden samt fondernas framtida uppgifter, resurser och organi-
sation.
Prop.
1993/94:40
12
Regeringens bedömning: Det finns ett betydande behov av den typ
av verksamhet som bedrivs av de regionala utvecklingsfonderna. Det
finns skäl som talar for att bl.a. organisationen bör förändras för att
verksamheten skall kunna bli mer slagkraftig och bättre anpassas till
näringslivets krav. De organ, som enligt regeringens mening bör in-
rättas, skall ses som en del av det nätverk av marknadskompletteran-
de organ för rådgivning och finansiering som staten medverkar i.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att den verksam-
het med främst rådgivning och finansiering som bedrivs av de regionala
utvecklingsfonderna i dag fyller ett väsentligt behov och bör fortsätta.
Det finns skäl för staten att bedriva olika former av insatser för att sti-
mulera utvecklingen av små och medelstora företag. Dessa insatser bör
dock ses som komplement till regeringens generella tillväxtfrämjande åt-
gärder på bl.a. skatteområdet.
Förbättringar av de allmänna verksamhetsförutsättningama för små och
medelstora företag uppnås genom de förslag regeringen avser att lägga
fram vad gäller skattepolitiken och arbetsrätten. Genom ett företagarvän-
ligt klimat med väl fungerande ramar och regler för de små och medel-
stora företagen kan förnyelse åstadkommas, nya arbetstillfällen skapas
och marknader vitaliseras.
Vissa riktade insatser bör genomföras inom områden där marknaderna
bör kompletteras eller där det saknas en fungerande privat marknad. Det
är mot den bakgrunden som framlagda förslag skall ses. Grundläggande
service i form av information och rådgivning till nya och existerande
småföretag är viktigt. Det får anses vara ett ansvar för staten att tillhan-
dahålla grundläggande information om de regler som gäller för företa-
gande samt viss rådgivning. Det är därvid viktigt att småföretag kan er-
bjudas även en viss grundläggande rådgivning i bl.a. strategisk planering
och övergripande marknadsutveckling. Ett annat område där insatser från
staten kan behövas är information och företagssamverkan med inriktning
mot EG-marknaden.
Tekniknivåhöjande insatser samt åtgärder för att främja kommersialise-
ring av innovationer bör genomföras som ett led i att öka konkurrenskraft
och tillväxt. Regeringen har låtit en särskild utredare se över frågor som
rör innovatörer. Utredaren har presenterat sina förslag i betänkandet In-
novationer för Sverige (SOU 1993:84). Regeringen avser att redovisa sitt
ställningstagande till förslagen i 1994 års budgetproposition.
13
Två andra viktiga områden, som kräver statliga insatser är kreditmark-
naden och åtgärder för att bygga ut riskkapitalmarknaden. Inom dessa
områden har som tidigare nämnts en rad väsentliga åtgärder vidtagits
under det senaste året.
De åtgärder som nu föreslås är inriktade på att effektivisera den
regionala näringspolitiska organisationen och anpassa den till näringsli-
vets krav. Den organisation som nu föreslås skall ses som en del av ett
nätverk av samverkande organ, såväl statliga som privata. I detta nätverk
ingår bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och
registreringsverket, Industri- och nyforetagarfonden, Atle Förvaltnings
AB, Bure Förvaltnings AB, riskkapitalbolag, de sju stiftelserna för
samverkan mellan näringsliv och universitet/högskola, andra samverkans-
organ i anslutning till högskolorna, länsstyrelser, Exportrådet, Stiftelsen
Sveriges Tekniska Attachéer (STATT), Stiftelsen Svensk Industridesign,
Svenska Uppfinnarföreningens regionala rådgivningsorganisation samt
näringslivets organisationer, handelskamrar och lokala företagscentra.
Nätverket är framför allt inriktat på att tillhandahålla olika former av in-
formations- och rådgivningstjänster samt riskkapital i form av ägarkapital
och viss långivning till riskfyllda investeringar. Den regionala näringspo-
litiska organisationen skall, utöver egna insatser, även se till att dess kun-
der kan erbjudas de olika tjänster som finns tillgängliga inom nätverket.
Det innebär att stor vikt bör läggas vid att förmedla insatser och företrä-
da småföretag gentemot vissa organ.
Regeringen anser att de näringspolitiska insatserna skall vara upp-
byggda på så sätt att konkurrens mellan olika aktörer stimuleras. Det gäl-
ler därvid inte konkurrens om företagskunder utan en stimulerande täv-
ling om nya idéer och tjänster avseende företagsutveckling och finansie-
ringsverksamhet. Samtidigt skall de olika organen som ingår i det
näringslivsutvecklande nätverket dra nytta av varandras kunnande. Den
egna förmågan att dra nytta av nätverket och influera detta blir därmed
också ett medel för att nå effektivitet och framgångsrik företagsutveck-
ling.
I det följande (avsnitt 5.3) föreslås bl.a. att de regionala utvecklings-
fondernas verksamhet tas över av regionala aktiebolag med huvudsak-
ligen staten och landstingen som ägare. På så sätt kan verksamheten gö-
ras effektivare och näringslivets inflytande förstärkas. Vidare har hänsyn
tagits till det förslag till ny stiftelselag som regeringen beslutat lägga
fram.
Prop.
1993/94:40
14
Prop.
1993/94:40
Regeringens förslag: De regionala organens målgrupp skall vara fö-
retag med mindre än 200 anställda och då främst företag med mindre
än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten skall va-
ra öppen för samtliga branscher även i fortsättningen. Resurskrä-
vande insater, som företagsutveckling, finansiering och finansierings-
rådgivning, skall inriktas på företag med lönsamhets- och tillväxt-
potential. Nödvändiga prioriteringar med hänsyn till den regionala
näringsstrukturen får göras av vaije regionalt organ.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna anser att den av
utredaren förordade målgruppen är för snävt avgränsad och att utveck-
lingsbara företag oavsett branschtillhörighet skall utgöra målgruppen.
Bl.a. framhåller flera att tillväxtföretag även finns inom handels- och
tjänstesektorn. Företagarnas Riksorganisation menar att samtliga företag
bör omfattas av utvecklingsfondernas verksamhet.
Skälen för regeringens förslag: De övergripande målen för utvecklings-
fondernas verksamhet är att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv samt främja nyföretagande. Utifrån dessa övergripande mål har
tidigare successiva preciseringar gjorts och olika deluppdrag lagts ut.
Statsmakternas ställningstaganden med anledning av småföretagsproposi-
tionen (prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93) innebar
att fondema i högre grad skulle prioritera åtgärder som främjar nyföreta-
gande och internationalisering. Denna inriktning av verksamheten bör
gälla även de nya regionala bolag som föreslås bildas (se avsnitt 5.3).
Regeringen anser i likhet med utredaren, att verksamheten även i
fortsättningen skall inrikta sig på företag med mindre än 200 anställda
och då särskilt företag med mindre än 50 anställda.
Utvecklingsfondernas verksamhet kan i princip delas in i den för alla
öppna informationen och rådgivningen samt strategisk företagsutveckling
och finansiering. Regeringen anser i likhet med huvuddelen av remissin-
stanserna, däribland så gott som samtliga utvecklingsfonder, att informa-
tions- och rådgivningsverksamheten bör vara öppen för alla branscher
och typer av företag.
Det ligger i sakens natur att allmän information och rådgivning riktad
till små företag inte bör avgränsas till en snäv målgrupp. Alla nyföretaga-
re oavsett bransch behöver en grundläggande information samt viss råd-
givning. Det måste därför anses vara en primär uppgift för staten att dels
via egen organisation, dels med hjälp av privata organisationer till-
handahålla denna typ av tjänster. Skälet till statens engagemang är att det
15
är mycket svårt att via en marknad få till stånd ett tillräckligt stort och
förmånligt utbud.
För mer resurskrävande insatser inom områdena företagsutveckling och
finansieringstjänster anser regeringen att målgruppen bör bestå av främst
företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, således företag som har
betydelse för den regionala näringslivsstrukturen. Det är väsentligt att de
begränsade resurser som kommer att stå till förfogande används för att
stärka tillväxten och inriktas på verksamheter med hög förädlingsgrad.
De regionala utvecklingsbolagens verksamhet kommer därigenom att bi-
dra till utveckling i hela landet.
Regeringens förslag: Nuvarande avtal med landstingen om utveck-
lingsfonderna sägs upp. En formell avveckling sker av stiftelserna.
Huvuddelen av deras förmögenhet, bl.a. de medel som används för
statlig finansieringsverksamhet, förs därmed i enlighet med stadgarna
tillbaka till staten.
Verksamheten med rådgivning, finansiering m.m. på regional nivå
organiseras i form av nya regionala aktiebolag.
Staten bildar i samverkan med vissa näringslivsorganisationer ett
centralt aktiebolag med uppgift att dels allmänt verka för företags-
utveckling, dels äga aktier i de regionala bolagen samt fullgöra vissa
andra uppgifter som rör samordning av och medelstilldelning till bo-
lagen. Av moderbolagets kapital torde ca 50 miljoner kronor komma
att användas för att teckna aktier i de regionala bolagen. Moderbola-
get äger huvuddelen av aktierna i de regionala bolagen och utser
majoriteten av bolagens styrelser. Landsting, kommuner och andra
intresserade organ erbjuds att bli delägare i bolagen och att utse
övriga ledamöter.
Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag vad
gäller den strukturella uppbyggnaden. De regionala bolagen förutsätts
dock vara klart färre än de nuvarande utvecklingsfonderna. Vidare anser
utredaren att landstingen inte bör vara delägare i de regionala bolagen.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, särskilt regionala organ, för-
ordar att stiftelseformen behålls. Man pekar bl.a. på att praktiska skäl ta-
lar för att behålla nuvarande organisationsform och att den hittills funge-
rat väl. Andra instanser har inte redovisat invändningar mot utredarens
bedömning att aktiebolagsformen är mer lämpad för denna typ av verk-
samhet. Flertalet instanser välkomnar ett engagemang av näringslivet i
verksamheten.
Några organ förordar att Industri- och nyföretagarfonden blir moderen-
Prop.
1993/94:40
16
het till de regionala bolagen och att dessa även får fetta beslut om lån Prop.
m.m. för denna fonds räkning. 1993/94:40
Flertalet remissinstanser framhåller vikten av att verksamheten även
fortsättningsvis bedrivs genom ett organ i vaije län. Bl.a. Handelskam-
marförbundet, Sveriges Industriförbund och Svensk Industriförening ser
helst en organisation med ett begränsat antal regionala enheter.
Skälen för regeringens förslag: Såväl utredaren som remissinstanserna
har påpekat vikten av att verksamheten bedrivs geografiskt nära de fö-
retag som berörs. Det är väsentligt att de organ som skall arbeta med att
utveckla små och medelstora företag dels är lokaliserade nära målgrupps-
företagen och har ett förgrenat kontorsnät, dels har god förankring hos
berörda företag och deras företrädare. Vidare är det viktigt att organisa-
tionen kännetecknas av flexibilitet och samtidigt medger att verksamheten
i de olika regionerna kan samordnas efter vissa riktlinjer. På så sätt kan
en hög effektivitet uppnås i hela organisationen. De aktiviteter som ge-
nomförs skall anpassas till statsmakternas övergripande mål.
Utredaren har visat att en brist med de hittillsvarande utvecklingsfon-
derna har varit en alltför svag förankring i näringslivet. Vidare har utre-
daren belyst problemen med att staten som huvudman har haft ett mycket
begränsat inflytande över den löpande verksamheten. Det har tidvis
minskat möjligheterna att bedriva vissa riktade statliga insatser för små
och medelstora företag i samma omfattning i alla län.
Utvecklingsfonderna ersätts av regionala aktiebolag
Utvecklingsfonderna är som förut nämnts organiserade som stiftelser. Ut-
redaren förordar att aktiebolagsformen väljs.
Regeringen har nyligen beslutat att lämna en proposition till riksdagen
med förslag till ny lag om stiftelser (prop. 1993/94:9). En stiftelse upp-
kommer enligt förslaget genom att en stiftare avsätter en förmögenhet för
ett varaktigt ändamål. Stiftaren eller stiftelsens styrelse/förvaltare har där-
efter endast små möjligheter att förändra verksamhetens inriktning eller
att omstrukturera organisationen. En eventuell anpassning av kapitalet
försvåras om verksamheten bedrivs i stiftelseform.
Detta innebär att stiftelseformen inte lämpar sig för operativ näringspo-
litisk verksamhet av det slag som utvecklingsfonderna bedriver. Det är
rimligt att staten som finansiär har möjligheter att påverka inriktningen
av arbetet hos de regionala organen och anpassa den efter förändrade
behov av näringspolitiska insatser. Det skall naturligtvis ske i samverkan
med övriga delägare.
Formellt bör de stiftelser som utvecklingsfonderna utgör upphöra, var-
vid verksamheten i allt väsentligt tas över av regionala aktiebolag. I ett
gemensamt yttrande från bl.a. landstingen i Malmöhus och Kristianstads
län framhålls att verksamheten eventuellt kan vara gemensam för hela
Skåne. Det är även tänkbart att en sammanslagning av två eller flera
bolag efter en tid kan ske på förslag från berörda regioner. Vid utform-
ningen av ett sådant samarbete över länsgränsema rörande t.ex. närings-
17
2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 40
politisk verksamhet bör hänsyn tas till arbetet i den s.k. Regionbered-
ningen (C 1993:06).
Regeringen avser att senast i december 1993 säga upp avtalen om ut-
vecklingsfonderna med landstingen och berörda kommuner i syfte att
möjliggöra att verksamheten per den 1 juli 1994 tas över av de nya bola-
gen och stiftelserna därefter avvecklas. Som tidigare nämnts (avsnitt 4.3)
finns i utvecklingsfondernas stadgar föreskriften att såvida stiftelserna
upphör med sin verksamhet skall deras överskjutande tillgångar delas
mellan huvudmännen i förhållande till vad de tillskjutit för verksamheten.
Det innebär att en övervägande del av fondernas förmögenhet kommer
att återgå till staten.
De regionala bolagen bör ägas och styrelserna utses av dels ett centralt
moderbolag, som bildas av staten i samverkan med näringslivets orga-
nisationer (se nedan), dels de landsting och kommuner eller andra
organisationer som önskar medverka, på de nya villkor som riksdagen
beslutar om. Staten kommer att tillhandahålla merparten av resurserna,
inte minst för finansieringsverksamheten. Moderbolaget bör vidare till-
skjuta huvuddelen av aktiekapitalet. Ett villkor för att bolagen inte skall
räknas som kreditmarknadsbolag (se bl.a. avsnitt 9) är att staten äger hu-
vuddelen av aktierna. Eftersom staten via moderbolaget kommer att äga
majoriteten av aktierna i samtliga regionala bolag, kommer moderbolaget
att kunna utse majoriteten av bolagens styrelseledamöter och därmed kun-
na kontrollera valet av ordföranden. Övriga intressenter kommer i kraft
av sitt ägande att kunna utse resterande ledamöter.
Ledamöterna i bolagens styrelser bör till övervägande del bestå av akti-
va företagare eller andra personer med gedigen kunskap från näringslivet,
främst i den egna regionen men även i andra delar av landet. Landstingen
får normalt ett betydande inflytande över verksamheten, till följd av sitt
ägande och därmed sina styrelseplatser samt sin fortlöpande medverkan
i finansieringen av bolagens verksamhet.
De riktlinjer som lämnas i denna proposition och som rör verksam-
hetens mål och de regionala organens roll och uppgifter i framtiden bör
återspeglas i deras bolagsordningar.
Det ankommer på regeringen att avtala med representanter för bl.a. be-
rörda landsting och kommuner rörande principer för den fortsatta verk-
samheten, däribland hur ägandet av de regionala bolagen skall fördelas.
Det samlade aktiekapital som ägarna bör sätta in i de regionala bolagen
beräknas uppgå till i storleksordningen 100 miljoner kronor.
En ambition bör vara att bildandet av aktiebolag genomförs under vå-
ren 1994 och att verksamhet och tillgångar överförs till bolagen per den
1 juli 1994. En lämplig väg att uppnå detta kan vara att de nuvarande
stiftelserna bildar bolag och överför tillgångar och verksamhet till dessa,
varefter aktierna i bolagen skiftas ut till de blivande ägarna.
Regeringen räknar med att utvecklingsfonderna i stiftelseform lever
kvar en tid efter det att bolagen börjat verka, för att avveckla vissa enga-
gemang, såsom exempelvis hyres- och anställningskontrakt som inte tas
över av de nya bolagen. För detta ändamål kan krävas vissa extraordinä-
ra resurser, som bör tillhandahållas av de nuvarande huvudmännen. Sta-
tens andel av dessa kostnader bör täckas med i första hand en del av det
Prop.
1993/94:40
18
kapital för fondernas finansieringsverksamhet som återgår till staten och Prop.
ställas till moderbolagets förfogande. Regeringen återkommer i budget- 1993/94:40
propositionen 1994 till frågan rörande såväl sådana resurser som medel
för bolagens löpande drift.
Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med före-
trädare för berörda parter för att förbereda och genomföra ombildning-
en. Kommittén skall förbereda bildandet av den nya bolagsstrukturen,
inkl, utkast till bolagsordningar, och överföringen av fondernas verk-
samhet till bolagen. Vidare kan kommittén vid behov biträda vid den for-
mella avvecklingen av stiftelserna. Regeringen räknar med att en majo-
ritet av stiftelsernas personal kan erbjudas anställning i de nya bolagen.
De regionala bolagen kommer liksom utvecklingsfonderna att handha
myndighetsutövning när det gäller finansieringsverksamheten, eftersom
finansieringen kan ha karaktär av viss förmån. Att överlämna myndig-
hetsutövning till ett enskilt oigan kräver stöd i lag. Ett sådant lagstöd
finns beträffande utvecklingsfonderna i särskild lag (SFS 1978:19).
Förslag till en motsvarande lag för de regionala utvecklingsbolagen läggs
nu fram (se även avsnitt 9).
Moderbolaget
Staten bör i samverkan med näringslivets organisationer bilda ett aktie-
bolag med uppgift att bl.a. äga och samordna de regionala bolagen. Mo-
derbolagets allmänna inriktning skall vara att verka för företagsutveck-
ling, i första hand bland små och medelstora företag. Särskilt bör bolaget
uppmärksamma behovet av information, rådgivning och finansiering. Det
bör bl.a. kunna bidra till att utveckla kapitalmarknaden för små och
medelstora företag.
Dessutom skall bolaget fullgöra uppgifter som moderbolag för de re-
gionala utvecklingsbolagen. Huvuduppgiften blir att i samverkan med
övriga delägare driva den regionala organisationen, så att uppställda
verksamhetsmål på ett effektivt sätt uppnås. Moderbolaget skall därvid
- ge de regionala bolagen central service och i övrigt fullgöra samord-
ningsfunktioner,
- genom gemensamma projekt m.m. se till att rådgivnings- och utbild-
ningsverksamheten successivt utvecklas,
- förvalta det statliga kapital med vilket de regionala bolagen bedriver
sin finansieringsverksamhet samt fördela ramar till bolagen (se avsnitt
6),
- utse en majoritet av vaije regionalt bolags styrelse,
- äga och förvalta vissa aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure
(se avsnitt 8).
Moderbolaget tillförs, förutom aktierna i Atle och Bure, ett kapital i
storleksordningen 100 miljoner kronor av staten i samband med att medel
återbetalas av utvecklingsfonderna (se avsnitt 6). Näringslivets organisa-
tioner förutsätts medverka aktivt i bildandet av den nya strukturen.
Moderbolaget bör ledas av en styrelse som utses av regeringen och nä-
ringslivet. Ledamöterna bör representera en bred kompetens från bl.a.
näringslivet och näringspolitiken. Det ankommer på regeringen att i sam-
19
råd med berörda organisationer fastställa lämplig bolagsordning för bola-
get och därvid bl.a. reglera hur styrelsen skall utses.
Vissa remissinstanser har väckt frågan om Industri- och nyföretagar-
fonden skulle kunna utgöra moderenhet till de nya bolagen samt om dessa
skulle kunna fatta beslut om bl.a. nyföretagarlån för fondens räkning.
Fonden arbetar med ett stort antal enskilda ärenden om lån m.m, som be-
reds av olika regionala organ, främst utvecklingsfonder, handelskammare
och nyföretagarcentra. Verksamheten fungerar väl. Det skulle innebära
ett väsentligt avsteg att lägga på fonden nya uppgifter som huvudman för
en regional organisation.
Industri- och nyföretagarfonden nybildades i februari 1993 och bör nu
få verka en tid utan ingrepp i organisation och verksamhet. Med dagens
system uppnås en eftersträvansvärd mångsidighet i bl.a. verksamheten
med ny företagarlån, samtidigt som medlen fördelas i enlighet med dels
efterfrågan i landet som helhet, dels enhetliga kriterier. Dessutom finns
ett egenvärde i att ha flera organ av begränsad storlek - både centrala och
regionala - som oberoende av varandra fattar beslut i enskilda ärenden.
En sådan mångfald kan bidra till en effektivitet i verksamheten. Det hind-
rar inte att samarbete mellan de olika organen bör kunna stimuleras,
exempelvis genom viss personalunion i styrelserna för fonden och det nya
moderbolaget.
Den föreslagna ordningen innebär att moderbolaget behöver ha vissa
kansliresurser. Både i samband med medelstilldelning och i övrigt krävs
en aktiv samordning och uppföljning av hur dotterbolagen arbetar.
Det är viktigt att moderbolaget medverkar till en administrativ för-
enkling och samordning av de regionala bolagen. Det kan gälla ekonomi-
system och redovisning såväl som underlag för information om verksam-
heten m.m. Initiativ till sådan samordning bör i regel komma från den
regionala nivån.
Moderbolaget skall dessutom följa de regionala bolagens verksamhet
och rapportera till staten bl.a. om finansieringsverksamheten bedrivs i en-
lighet med statsmakternas intentioner. I det sammanhanget kan det bli ak-
tuellt att göra justeringar när det gäller den regionala fördelningen av
medel för finansieringsverksamheten. Slutligen skall moderbolaget på
bästa möjliga sätt förvalta dels sitt eget kapital, däribland aktierna i för-
valtningsaktiebolagen Atle och Bure (se avsnitt 8), dels de statliga medel
som skall användas av de regionala bolagen för att delta i riskfylld finan-
siering av småföretag.
Det ankommer på moderbolagets styrelse att avgöra kansliets storlek
och kompetensinriktning. Kansliets verksamhet bekostas med medel från
avkastningen av kapitalet, inklusive aktierna i Atle och Bure (se avsnitt
8).
Vissa skattefrågor m.m.
De regionala utvecklingsfonderna är idag befriade från inkomstskatt. I
likhet med utvecklingsfonderna kommer de planerade bolagen inte att ha
vinstsyfte utan i stället vara beroende av löpande tillskott från det all-
männa för sin näringspolitiska verksamhet. Det är då inte meningsfullt
Prop.
1993/94:40
20
att inkomstbeskatta dem. Detsamma gäller moderbolaget och de före-
slagna nya stiftelserna för samverkan mellan näringslivet och universitet/
högskolor (jfr. avsnitt 8).
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag om
att såväl berörda stiftelser som moderbolaget och de regionala bolagen
blir befriade från inkomstskatt.
Enligt reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, som av-
ses träda i kraft samtidigt med EES-avtalet, skulle de regionala bolagen
bli att betrakta som kreditmarknadsbolag och därmed underkastade bl.a.
krav på minsta kapital och kapitaltäckning samt vissa begränsningar av
verksamheten. Om verksamheten organiseras så, att medel för finansie-
ringsverksamheten tillförs de regionala bolagen genom utlåning från mo-
derbolaget, skulle också moderbolaget omfattas av lagen. En sådan ord-
ning är inte påkallad när det gäller bolag med den typ av samhällsupp-
gifter under direkt ledning av staten som det här är fråga om. Regering-
en föreslår därför en ändring i kreditmarknadsbolagslagen som innebär
att den finansieringsverksamhet som skall bedrivas av de nya bolagen fäl-
ler utanför lagens tillståndskrav. (Lagändringar behandlas närmare i av-
snitt 9.)
Regeringens bedömning: Det nya moderbolaget bör för statens räk-
ning finansiera tjänster som utförs av de regionala bolagen och even-
tuella andra organ vad gäller rådgivning m.m. till små och medelsto-
ra företag.
Staten genom Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bör
förse moderbolaget med medel för att finansiera verksamheten hos de
regionala bolagen och för att betala rådgivningsinsatser m.m. av and-
ra organ. Verket bör också svara för vissa centrala uppgifter på små-
företagsområdet, såsom samordning av Sveriges medverkan i EG:s
småföretagsprogram m.m.
Utredarens bedömning: Utredaren förordar att NUTEK upphandlar råd-
givningstjänsterna direkt hos de regionala bolagen.
Remissinstanserna: Flera av utvecklingsfonderna anser att ett centralt
organ bör skapas med uppgift att bl.a. kanalisera det statliga anslaget.
Huvuddelen av länsstyrelserna framhåller att upphandling bör ske av
länsstyrelserna i respektive län. NUTEK menar att det är nödvändigt att
beställarrollen och den administrativa rollen samordnas om den statliga
styrningen skall bli effektiv. Vidare framhåller verket att upphandlings-
förfärandet är mycket resurskrävande och att det i vissa regioner inte
Prop.
1993/94:40
21
3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 40
finns några privata alternativ for upphandling.
Skälen för regeringens bedömning: I dag disponeras anslaget Småföre-
tagsutveckling av NUTEK, som även svarar för medelstilldelningen till
de regionala utvecklingsfonderna.
NUTEK är regeringens organ för att på central nivå verkställa vä-
sentliga delar av småforetagspolitiken. Det är därför naturligt att NUTEK
även i fortsättningen spelar en viktig roll på detta område.
I fortsättningen bör NUTEK till det nya moderbolaget årligen föra över
medel för att driva bolagen samt upphandla tjänster från de andra organ
i vissa län som anses lämpade att genomföra delar av den statliga riktade
småforetagspolitiken. Det är regeringens avsikt att NUTEK skall föra
över en betydande del av anslaget till moderbolaget för fördelning till de
regionala organen.
En ordning där medlen till bolagen kanaliseras via länsstyrelserna skul-
le kunna innebära alltför många aktörer med oklara roller som följd.
Dessutom förutsätter regeringen att det goda informella samarbetet mel-
lan länsstyrelserna och utvecklingsfonderna kommer att fortsätta även i
den nya organisationsstrukturen. Vidare förutsätts att länsstyrelserna lik-
som hittills lägger ut uppdrag till de expertorgan som finns i regionerna
när det gäller frågor om företagsutveckling. Det gäller inte minst de nya
bolagen.
Moderbolaget bör samråda med NUTEK om inriktningen av de riktade
åtgärderna och därefter ta ställning till de förslag som kommit in från
olika län samt svara för tilldelningen av medel. Länsstyrelserna svarar
enligt sin instruktion för bl.a. frågor om näringslivsutvecklingen i respek-
tive län. Det ankommer på såväl NUTEK som de regionala bolagen att
samråda med länsstyrelserna om den statliga regionala näringspolitiken.
När det gäller rådgivning till nyföretagare finns en rad organisationer
som har bildats på privat initiativ och huvudsakligen är finansierade med
privat kapital. Det är enligt regeringens mening väsentligt att sådana or-
gan kan utnyttjas i arbetet med information och rådgivning till nyföreta-
gare. Det bör kunna ske genom att NUTEK får i uppgift att aktivt verka
för att även andra aktörer än de regionala bolagen får rimliga möjligheter
att verka på nyföretagarområdet. Även de regionala bolagen bör kunna
lägga ut uppgifter på sådana organ (jfr. avsnitt 7.1).
Dessutom bör NUTEK ha kvar uppgiften att samordna vissa projekt på
småföretagsområdet. Det gäller dels Sveriges medverkan i EG:s småföre-
tagsprogram och övriga frågor som rör internationalisering, dels projekt
som rör teknikspridning, kvinnors företagande m.m. Här kommer som
hittills regionala organ att svara för huvuddelen av genomförandet. Vida-
re bör NUTEK fortlöpande utvärdera olika insatser inom ramen för den
riktade småforetagspolitiken samt ha kvar ett övergripande programan-
svar för arbetet med detta politikområde.
NUTEK bör för dessa ändamål även i fortsättningen disponera en be-
gränsad del av anslaget Småföretagsutveckling.
Den föreslagna ordningen när det gäller moderbolagets finansiering av
rådgivningsinsatser m.m. hos de regionala bolagen faller utanför lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling. Lagen gäller dock NUTEK:s upp-
Prop.
1993/94:40
22
handlingar vid sidan av de medel som förs över till moderbolaget.
Regeringens förslag: De regionala bolagen fortsätter utvecklingsfon-
dernas verksamhet att bedriva finansiering på hög risknivå och i
olika former.
I samband med att utvecklingsfondernas verksamhet överförs till bo-
lag återlämnas det kapital - inkl, vissa lånefordringar i enskilda
företag m.m. - på för närvarande ca 2 600 miljoner kronor som an-
vänds för statlig finansiering till staten.
Staten använder en mindre del - ca 100 miljoner kronor - av dessa
medel som kapital i det nya moderbolaget, vilket i sin tur sätter in en
del av medlen som aktiekapital i de regionala bolagen. Huvuddelen
av medlen används även i fortsättningen för finansiering av små och
medelstora företag genom beslut av de nya bolagen.
Den inledda reduktionen av lånekapitalet skjuts upp. En översyn av
medelsbehovet görs tidigast inför år 1996.
Beslut i enskilda finansieringsärenden lättas i fortsättningen av de
regionala bolagen, men det sker för statens räkning genom ett system
med regionala ramar.
Moderbolaget får i uppdrag av regeringen att förvalta medlen och
närmare avgöra hur de skall fördelas över landet för att finansiera
små och medelstora företag.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att 1 200 miljoner kronor avsätts
till en fond för s.k. kreativt kapital för beslut av de regionala bolagen om
riskfyllda lån m.m. till små tillväxtföretag. Han betonar kombinationen
av kapital och strategisk rådgivning. De regionala bolagen skall vidare
arbeta som rådgivare i finansieringsfrågor samt främja etableringen av
nya finansieringskällor.
Dessutom föreslås en ny s.k. såddkapitalfond på 600 miljoner kronor
för att finansiera bl.a. tekniska förstudier och tidiga marknadsanalyser i
utvecklingsbara företag.
Remissinstanserna: I det närmaste samtliga remissinstanser framhåller,
liksom utredaren, behovet av att staten under nuvarande förhållanden på
kreditmarknaden fortsätter med riskfinansiering riktad mot små och me-
delstora företag. Flertalet remissinstanser menar att inbetalningarna till
staten av utvecklingsfondernas kapital bör upphöra. Vidare menar många
att statens insatser för s.k. såddfinansiering bör öka.
Utvecklingsfonderna förordar att deras kapital läggs samman med In-
Prop.
1993/94:40
23
dustri- och nyföretagarfondens kapital. Beslutanderätten, och tillhörande Prop.
hantering, bör dock enligt fondema läggas på de regionala organen. 1993/94:40
Skälen för regeringens förslag: De regionala utvecklingsfonderna
bedriver finansieringsverksamhet enligt föreskrifter i förordningen
(1987:894) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. De
kan lämna lån, garantier, s.k. utvecklingskapital och särskilda nyföreta-
garlån. Lån kan i vissa fell vara förenade med villkorlig återbetalnings-
skyldighet. Utvecklingskapital kan lämnas i form av medelstillskott med
förbehåll att mottagaren förbinder sig att ge ersättning i form av royalty
eller annan typ av betalning. För samtliga finansieringsformer gäller att
risknivån är så hög att banker och andra privata finansieringsinstitut inte
är beredda att medverka fullt ut.
Riksdagen har vid skilda tillfällen (prop. 1989/90:88, bet.
1989/9O:NU3O, rskr. 1989/90:326 och prop. 1991/92:51, bet.
1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93) beslutat om ändrade riktlinjer och
minskat medelsbehov for utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet.
Fondema har hittills betalat in ca 200 miljoner kronor till staten. Besluten
innebär bl.a. att fondema t.o.m. år 1997 skall ha betalat in ytterligare
1 400 miljoner kronor, dvs. sammantaget ca 1 600 miljoner kronor till
staten, vilket motsvarar ca två tredjedelar av deras kapital år 1991.
Genom skilda beslut våren 1992 (bet. 1991/92:NU20, rskr.
1991/92:237) och våren 1993 (bet. 1992/93:NU25, rskr. 1992/93:284)
har riksdagen festställt att utvecklingsfonder med låg likviditet bör
medges visst anstånd med de beslutade inbetalningarna. Regeringen upp-
drog senast i juni 1993 åt NUTEK att på vissa villkor medge anstånd till
sådana utvecklingsfonder med de betalningar som skulle ha gjorts under
år 1993, varvid fondema skall betala ränta för medlen.
Näringsutskottet förutsatte dessutom våren 1992 att utvecklingsfon-
dernas lånemedel skulle aktiveras och uttalade att regeringen borde följa
utvecklingen och lämna redovisning härför till riksdagen. Flera utveck-
lingsfonder har f.n. en likviditet som överstiger 50 %, vilket bl.a. beror
på att fondema har reserverat medel för att betala tillbaka till staten. Om
förslagen i denna proposition godtas av riksdagen är det inte längre
aktuellt att nu lämna den begärda redovisningen.
Såväl utredaren som i stort sett samtliga remissinstanser liksom andra
organ har belyst behovet av fortsatt statlig medverkan när det gäller risk-
fylld finansiering i små och medelstora företag. I flertalet av våra kon-
kurrentländer bedrivs sådan verksamhet i statlig eller delvis statlig regi.
Regeringens skattepolitik kommer att i betydande utsträckning bidra till
att förbättra möjligheterna för företagen att konsolidera sig (jfr. avsnitt
4). Det gäller dels de sänkningar av arbetsgivaravgifterna, förmögen-
hetsskatten, arvs- och gåvoskatten, reavinstskatten m.m. som redan be-
slutats, dels nu övervägda reformer på skatteområdet. Småföretagen
kommer dock sannolikt att under resten av 1990-talet ha en relativt låg
soliditet. Under de närmaste åren finns därför ett kvarstående behov av
statlig medverkan när det gäller krediter m.m. med hög risk. Bankernas
fortsatt försiktiga utlåningspolitik och andra effekter av finanskrisen gör
det angeläget för staten att tills vidare medverka vid olika typer av risk-
24
finansiering.
Som tidigare nämnts (avsnitt 5) förordar regeringen att de regionala bo-
lagen medverkar vid finansieringen av små och medelstora företag. I
många fall bör insatserna kombineras med rådgivning. Verksamheten bör
koncentreras till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, som
således har betydelse för den regionala näringslivsstrukturen. Det är san-
nolikt att merparten av finansieringsverksamheten kommer att riktas till
företag inom industri- och tjänstenäringama. Det är väsentligt att lån
m.m. inte ges för att kortsiktigt rädda sysselsättningen i svaga företag.
Bolagen bör - liksom hittills utvecklingsfonderna - arbeta med olika fi-
nansieringsformer, såsom kapital mot royalty, villkorliga lån, särskilda
nyföretagarlån m.m. Även rena amorteringslån kan i vissa fall vara moti-
verade, men tyngdpunkten bör kunna ligga på andra finansieringsformer.
Liksom hittills bör verksamheten riktas till såväl aktiebolag som företag
som bedrivs i andra former, exempelvis ekonomiska föreningar.
Verksamheten bör bedrivas med medel från staten enligt vad som före-
slås i det följande. Det ankommer på regeringen att besluta om reglerna
för bolagens finansieringsverksamhet. Den kan även fortsättningsvis reg-
leras i en statlig förordning.
Denna verksamhet med riskfylld finansiering kombinerad med bolagens
roll som rådgivare i finansieringsfrågor (se avsnitt 5.2 och 7.5) bör i dag
kunna utgöra ett viktigt komplement till den privata kapitalmarknadens
utbud av finansiering. Det är angeläget att bolagen tar på sig rollen som
aktiva kapitalmäklare och ser till att företagens kapitalefterfrågan förmed-
las till berörda organ.
Risknivån i verksamheten bör balanseras på så sätt att moderbolaget
och de regionala bolagen medverkar till att på lång sikt bevara det sam-
lade kapitalet realt intakt, samtidigt som det är naturligt att bolagen
accepterar risker som banker och andra kommersiella företag inte är be-
redda att ta. Detta ligger i bolagens roll som marknadskompletterande or-
gan.
I samband med att utvecklingsfonderna formellt avvecklas kommer som
nämnts deras lånekapital att återgå till staten. Det gäller även fondernas
utestående lånefordringar m.m. samt av fondema helägda dotterbolag
som sysslar med finansieringsverksamhet. Regeringen räknar med att
utvecklingsfondernas nuvarande låntagare kommer att acceptera att
fordringarna tas över av staten på oförändrade villkor. Det bör vara en
uppgift för den föreslagna organisationskommittén att ta ställning till bl.a.
behovet av att värdera sådana lånefordringar i samband med att
fordringarna överförs till nya ägare.
Lånemedel som tillhandahållits av respektive landsting återgår till des-
sa, som senare kan besluta om hur medlen skall användas.
I motsats till vad riksdagen tidigare har beslutat om en reduktion av lå-
nekapitalet bör utvecklingsfondernas statliga lånemedel till den allra
största delen även i fortsättningen användas för att medverka vid finan-
sieringen av små och medelstora företag. Den av riksdagen tidigare
beslutade indragningen av medel är därför nu inte aktuell att genomföra.
Under de närmaste åren skall således de nya bolagen disponera ett belopp
om minst 2 500 miljarder kronor, vilket i stort sett motsvarar vad de
Prop.
1993/94:40
25
regionala utvecklingsfonderna i dag förfogar över som finansieringskapi- Prop.
tal. 1993/94:40
Därefter finns det anledning att pröva medelsbehovet för finansiering
av utvecklingsbolagens verksamhet. Vid en sådan översyn skall hänsyn
tas till såväl budgetläget som småföretagens finansieringssituation. Med
hänsyn till att utvecklingsbolagen måste kunna planera sin verksamhet
bör en sådan översyn ske tidigast inför år 1996.
Den fortsatta finansieringsverksamheten bör i praktiken ske genom
beslut av de regionala bolagen i de enskilda fallen, även om medlen ägs
av staten. Bolagen kommer alltså att fatta beslut för statens räkning.
Det ankommer på regeringen att fastställa översiktliga regler för verk-
samheten. I förvaltningsuppdraget till moderbolaget (se nedan) kan ingå
riktlinjer för utformningen av ett system för att ange ramar för de regio-
nala bolagen. De regionala ramarna, som inkluderar utestående låneford-
ringar, bör läggas fast för flera år i taget. Systemet bör utformas så att
bolagen - trots att medlen ägs centralt av staten - kan arbeta med ett bety-
dande regionalt ansvar för att bevara kapitalet. De bör få ansvar för be-
redning, beslut och uppföljning. En möjlighet att uppnå en sådan effekt
är att bolagen får låna medlen av staten, eventuellt via moderbolaget.
Lånen bör i så fell vara relativt långsiktiga och ränta behöver inte löpan-
de levereras in till staten. En annan möjlighet är att bolagen arbetar i
kommission för statens räkning.
Med ledning av riksdagens beslut med anledning av denna proposition
och resultatet av organisationskommitténs arbete avser regeringen att
senare ge moderbolaget i uppdrag att utforma ett system med regionala
ramar. Systemet bör relateras till dagens länsvisa medelsfördelning och
till behoven i olika regioner. Det bör kunna innebära att varje region in-
ledningsvis disponerar ca 60-70 % av det belopp som disponeras för
närvarande.
Regeringen förordar att förvaltningen av de likvida medel som inte ut-
nyttjas för finansiering sker centralt. De viktigaste skälen till denna om-
läggning av systemet är önskvärdheten att dels vid behov ge möjlighet till
framtida omfördelning av medel mellan olika län, dels få bästa möjliga
avkastning på de likvida medlen. Det innebär att större resurser kan fri-
göras för finansieringsverksamheten. Den föreslagna ordningen medger
dessutom en större flexibilitiet än det nuvarande systemet, som för när-
varande kännetecknas av betydande inlåsningseffekter. Den medför också
framtida möjligheter att anpassa kapitalets storlek till förändringar i be-
hovet av statlig medverkan i finansieringen av små och medelstora före-
tag.
Staten bör kunna placera finansieringsmedlen hos exempelvis Kammar-
kollegiet, som låter medlen förvaltas av det föreslagna moderbolaget. Det
innebär i praktiken att bolaget lånar medlen av Kammarkollegiet till en
ränta som motsvarar inflationen. Bolaget bör svara för central samord-
ning av de regionala bolagens finansieringsverksamhet och bl.a. ha an-
svar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de riktlinjer som stats-
makterna har dragit upp. Vidare svarar bolaget som nämnts för de om-
fördelningar av de regionala ramarna som kan vara motiverade.
Regeringens förslag innebär sammantaget att, under åtminstone de
26
närmaste åren, drygt 2 500 miljoner kronor disponeras för riskfylld fi-
nansiering efter beslut i enskilda ärenden av bolagen. Det innebär som
nyss nämnts att de tidigare besluten ändras som innebär att vissa belopp
skulle fortlöpande betalas tillbaka till staten för att användas för andra än-
damål. Genom att medlen i sin helhet tills vidare kan användas för
riskfylld finansiering innebär detta en ökning av resurserna jämfört med
vad som gäller i dag.
Det ankommer på det nya moderbolaget och de regionala bolagen att
i fråga om finansiering av nyetableringar närmare utveckla samverkan
med Industri- och nyföretagarfonden när det gäller bl.a. användningen av
s.k. ny företagarlån.
Utredaren har föreslagit att ett belopp på 600 miljoner kronor särskiljs
av de medel som bolagen har förbundit sig att betala in till staten. Enligt
förslaget skall medlen utnyttjas för att inrätta en statlig fond i stiftelse-
form, vars årliga avkastning används för s.k. såddfinansiering, dvs. fi-
nansiering i tidiga utvecklingsskeden i teknikföretag.
I likhet med vad som är fallet i många av våra konkurrentländer finns
det skäl för staten att stödja uppkomsten av kapitalkällor som kan med-
verka vid finansieringen i de allra första faserna av speciellt teknikbase-
rade företag. Liksom utredaren och de remissinstanser som uttalat sig i
frågan anser regeringen att det kan finnas behov av särskild finanisering
för denna typ av tidiga utvecklingsfaser.
Frågan har belysts även av Innovationsutredningen (utredare professorn
Bengt-Ame Vedin) som i betänkandet Innovationer för Sverige (SOU
1993:84) föreslår bl.a. att ett Innovation scentrum inrättas med ett anslag
på 100 miljoner kronor per år för att finansiera idéer i tidiga utvecklings-
stadier.
Regeringen kommer som nämnts (avsnitt 5.1) att i 1994 års budgetpro-
position redovisa sitt ställningstagande till Innovationsutredningens
förslag och sin bedömning av behovet av en särskild såddkapitalfond eller
annan typ av finansiering i tidiga skeden av teknikutveckling.
Prop.
1993/94:40
27
I detta avsnitt redovisas for riksdagens information regeringens be-
dömning av vissa frågor som rör bolagens verksamhet.
Regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen bör sva-
ra för information och rådgivning till små och medelstora företag.
Utvecklingsbolagen bör vidare prioritera nyföretagande och strategis-
ka rådgivningsinsatser som främjar internationalisering och kontakt-
skapande. Även annan verksamhet av strategisk betydelse bör ge-
nomföras, exempelvis tekniknivåhöjande verksamhet och delvis en ny
form av tjänster, finansrådgivning och finansmäkleri.
Utredarens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna anser att det är
viktigt att staten tillhandahåller service i form av information och råd-
givning i strategiska frågor. Insatserna skall vara inriktade på att kom-
plettera där en privat marknad inte finns. Privata alternativ bör upp-
muntras.
Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) anser att offentligt finansierad
rådgivning och annan hjälp till företagen bör avvecklas med undantag för
sådan som inriktar sig mot ny företagande. Sådan hjälp snedvrider kon-
kurrensen och hämmar privata alternativ.
Skälen för regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen
bör rikta sina insatser för företagsutveckling mot företag med lönsamhets-
och tillväxtpotential. Insatserna bör utgöra ett komplement till den privata
konsultmarknaden. Strategisk rådgivning och utbildning av det slag ut-
vecklingsfonderna erbjuder saknar i stor utsträckning privat motsvarighet.
Detta beror bl.a. på svårigheten att avgränsa tjänsterna och på svag betal-
ningsvillighet hos små företag. Detta leder till att tjänsterna i viss mån
bör finansieras med offentliga medel.
Utvecklingsbolagen bör sträva efter att upphandla och uppmuntra pri-
vata alternativ till sin verksamhet.
Utredaren har föreslagit att de regionala organens finansieringsverk-
samhet kombineras med strategisk rådgivning. Det är värdefullt att de
mindre företagen utnyttjar konsulter eller andra organ för att få råd be-
träffande bl.a. den strategiska utvecklingen i företagen. Det bör dock inte
innebära att de regionala bolagen ställer långtgående krav på att just de
själva skall vara rådgivare.
Prop.
1993/94:40
28
De regionala utvecklingsbolagen bör i likhet med utvecklingsfonderna Prop.
åta sig uppdrag som ligger inom bolagens kompetensområde. Detta kan 1993/94:40
exempelvis vara uppdrag som projektsamordnare i regionala projekt i den
mån myndigheter och andra organ så finner lämpligt. Områden för
sådana projekt kan bl.a. vara kvalitetsfrågor och industridesign.
Regeringens bedömning: Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och det nya moderbolaget bör verka för att näringslivet
och myndigheter tillför kompetens och bidrar med resurser genom
att bl.a. placera tjänstemän för tidsbegränsade tjänstgöringar på de
regionala utvecklingsbolagen. Vidare bör bolagen medverka till att
förmedla service, som innebär att erfarna företagsledare ställs till
småföretagens förfogande för bl.a. styrelseuppdrag.
Utredarens bedömning: Utredaren har inte redovisat några bedömningar
inom detta område.
Remissinstanserna: Inga sådana förslag har behandlats av remissinstan-
serna.
Skälen för regeringens bedömning: I det föregående har föreslagits att
näringslivet bör ta aktiv del i utformningen av den regionala näringspoli-
tiska verksamheten. I Storbritannien använder de lokala organ som arbe-
tar med företagsutveckling ett system med s.k. secondments. Det innebär
att näringslivet, exempelvis banker, revisionsbolag eller storföretag place-
rar tjänstemän på de lokala organen för tjänstgöring på deltid eller heltid
under vanligtvis två år. Syftet med denna tjänstgöring är att dels finan-
siellt bidra till verksamheten, dels föra ut tjänstemännens och företagens
kunskaper. Samtidigt ser företagen tjänstgöringama som ett instrument
för att utveckla enskilda anställda. Även myndigheter placerar sina an-
ställda på dessa lokala organ.
Denna modell för samverkan med näringslivet bör prövas även i Sveri-
ge inom ramen för de regionala utvecklingsbolagens verksamhet. Det är
angeläget att näringslivets organisationer aktivt verkar för att medlems-
företag, även större företag inom industri- och tjänstesektorn, bidrar till
att förbättra verksamhetens innehåll och finansiering genom placeringar
av anställda. Av särskilt intresse är placeringar av tjänstemän från företag
med verksamhet som ligger småföretagen nära, exempelvis banker, revi-
sions- och redovisningföretag eller andra företag med betydelse för
regionens små och medelstora företag. Vidare bör denna möjlighet vara
öppen för myndigheter, exempelvis statliga regionala organ, högskolor
och kommuner.
Nystartade företag och familjeföretag, men även andra företag, kan ha
29
4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 40
behov av att förstärka kompetensen bl.a. i styrelsen under vissa perioder.
En metod, som kan bidra till sådan kompetensförstärkning är s.k. senior
service, dvs. pensionerade företagsledare som är tillgängliga för styrelse-
arbete och rådgivningsverksamhet. Utvecklingsbolagen bör förmedla så-
dan service och allmänt verka för att sådan kompetens kommer till nytta.
Prop.
1993/94:40
Regeringens bedömning: Information och rådgivning bör vara en
central uppgift för utvecklingsbolagen. Funktionen som nod i ett re-
gionalt nätverk och kontaktförmedlare mellan olika företag bör få
ökad prioritet. Vidare bör bolagen ha en uppgift att fylla som för-
medlare av information om småföretagens situation m.m.
Utredarens bedömning: Överensstämmer i stort med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: Utvecklingsfondernas funktion som samordnare och
förmedlare av kontakter betonas som viktiga av ett flertal remissinstan-
ser.
Skälen för regeringens bedömning: Information och rådgivning är som
tidigare avhandlats en viktig uppgift för de regionala utvecklingsbolagen.
Information till nyföretagare i frågor som rör etablering bör prioriteras.
Vidare har utvecklingsbolagen en viktig roll att spela som noder i ett nät-
verk med centrala, regionala och lokala myndigheter och andra organ
inom olika områden, inte minst högskolesystemet. Vidare är också funk-
tionen som kontaktförmedlare mellan företag viktig. Utvecklingsfonderna
erbjuder internationella kontakter genom bl.a. EG-programmen BC-Net
(Business Cooperation NetWork) och Europartenariat (se avsnitt 7.6).
Studier har indikerat att särskilt växande företag värdesätter möjligheten
att genom utvecklingsfonderna nå ut till ett bredare kontaktnät.
Utvecklingsbolagen har också en roll att spela som förmedlare av
information till myndigheter och andra organ gällande småföretagens
situation m.m.
Rollen som en del av ett informationsnätverk förutsätter hög kompetens
hos de regionala bolagens anställda och väl utbyggda nätverk med andra
myndigheter och organ. Särskilt stora krav ställs av snabbväxande före-
tag. De regionala utvecklingsbolagen bör utveckla sin kompetens och sina
verktyg för att utgöra effektiva förmedlare av information.
30
Prop.
1993/94:40
Regeringens bedömning: De regionala bolagens information, råd-
givning och utbildning till nyföretagare bör ske i nära samverkan
med myndigheter och andra organ som har liknande verksamhet.
Tillfallen att upphandla tjänster från privata företag bör tas till vara.
Målgruppsinriktade insatser bör göras för bl.a. kvinnor, invandrare
och ungdomar som vill starta företag. De speciella villkor som mö-
ter kvinnor som företagare bör beaktas särskilt. Myndigheter och
andra organ förutsätts upphandla olika tjänster hos utvecklings-
bolagen.
Utredarens bedömning: Utredaren anser att insatser för att främja
ny företagande bör ges en ökad prioritet i den nya organisationen. Ny före-
tagandeinsatser bör så långt som möjligt drivas av privata företag. De
nya organens roll bör vara att initiera, samordna och finansiera denna
verksamhet.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser framhåller vikten av att sta-
ten via regionala organ tillhandahåller bl.a. rådgivning och information
till nyföretagare. Stiftelsen Jobs & Society visar i sitt yttrande på att det
finns ett stort antal aktörer inom detta område. Om en subvention av så-
dana tjänster skall ske, bör nyföretagaren själv välja utbildnings- och råd-
givningsaltemativ genom exempelvis ett checksystem.
Skälen för regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen
bör ge information, rådgivning och utbildning till nyföretagare. Regering-
en delar utredarens åsikt att denna typ av verksamhet bör ske i nära
samverkan med myndigheter och andra organ som har liknande verk-
samhet, bl.a. för att undvika dåligt resursutnyttjande. Vidare bör möjlig-
heterna tas till vara att upphandla privata tjänster. Ett exempel är utbild-
ningsverksamhet där fonden kan samarbeta med privata utbildnings-
arrangörer. Ett annat område är rådgivning till nyföretagare, där bolagen
bör samarbeta med nyföretagarcentra och andra organ (se även avsnitt
5.4).
Personer som avser att starta ett eget företag för första gången har ofta
ett stort informationsbehov som rör ett flertal olika myndigheters områ-
den. Bristen på information kan vara så stor att den upplevs som ett eta-
bleringshinder. I många fall saknas kunskap om den service som t.ex. ut-
vecklingsfonder, nyföretagarcentra och andra organ erbjuder.
För att i största möjliga mån informera och att tydliggöra den service
som finns tillgänglig för nyföretagare, bör övervägas att införa en sär-
skild telefonservice. Syftet med linjen bör vara att bl.a. översiktligt infor-
mera om regler, finansieringsmöjligheter m.m. som rör företagande samt
att hänvisa till rätt instans. Vidare bör bl.a. synpunkter om etablerings-
31
hinder i form av exempelvis krav och regler från olika myndigheter som
verkar betungande för nyföretagare kunna föras vidare. Verksamheten,
som utgör ett komplement till existerande informationsverksamhet, kan
knytas till NUTEK och i första hand drivas som ett tidsbegränsat projekt,
lämpligtvis i ett år. Därefter bör projektet utvärderas och en eventuell
fortsättning övervägas.
Det kan föreligga behov att rikta nyföretagandeinsatser för att därmed
bättre nå olika målgrupper. Sådana riktade insatser bör kunna drivas in-
om ramen för den ordinarie nyföretagarverksamheten.
Regeringen har redogjort för inriktningen av insatser riktade till kvinn-
liga företagare i småföretagspropositionen (prop. 1991/92:51). Kvinnor
är en stor grupp där potentialen för nyföretagande, inte minst bland de
som är anställda inom offentlig sektor, är betydande. Andelen kvinnor av
de som startade nya företag år 1992 var endast ca 17 %. Den låga ande-
len visar att det fortfarande är mindre naturligt för kvinnor än män att
starta företag samt att det finns konkreta hinder för kvinnors företagande.
NUTEK har på uppdrag av regeringen belyst bl.a. de hinder och möjlig-
heter som möter kvinnor som företagare i en rapport Att främja kvinnligt
företagande (R 1992:50) - förslag till program för det regionalpolitiska
stödområdet.
Det är angeläget att främja ett ökat företagande bland kvinnor. Insatser
riktade till kvinnor som står i begrepp att starta eller nyligen har startat
företag bör ingå som en naturlig del av utvecklingsbolagens insatser rik-
tade till nyföretagare. För projekt utöver den ordinarie verksamheten på
området, har regeringen genom beslut den 11 februari 1993 och den 1
juli 1993 avsatt särskilda medel. Dessa medel är avsedda för att möjlig-
göra ytterligare utveckling av metoder och kunskap som syftar till att
främja kvinnors företagande, bl.a. i de regionalpolitiska stödområdena.
Intresset bland ungdomar att starta företag bör uppmuntras. Utveck-
lingsbolagen kan lämpligtvis samverka i dessa frågor med skolväsendet
och organisationen Ung Företagsamhet.
Arbetslösheten är särskilt stor hos invandrare och flyktingar. Samtidigt
har många av dessa en kompetens som kan utnyttjas i egen verksamhet.
Invandrare kan ha särskilda svårigheter vad gäller att orientera sig om
företagandets villkor och myndigheternas regelsystem. Bristande språk-
kunskaper kan vara ett annat hinder. NUTEK, arbetsmarknadsmyn-
digheterna och Invandrarverket bör driva gemensamma projekt för att
främja nyföretagande bland invandrare. För dessa åtgärder bör tjänster
upphandlas från utvecklingsbolagen, privata företag och andra organ.
Industri- och nyföretagarfonden bedöms även fortsättningsvis ha behov
av att bereda ärenden regionalt bl.a. med hjälp av de regionala utveck-
lingsbolagen. Samverkan mellan fonden och de regionala bolagen bör
successivt utvecklas.
De arbetslösas andel av nyföretagama har ökat kraftigt. Regeringen har
ökat omfattningen och reformerat regelverket kring det s.k. starta-eget-
bidraget. Arbetsmarknadsmyndigheternas behov av beredning av starta-
eget-bidraget har därigenom ökat. Regeringen förutsätter att arbetsmark-
nadsmyndigheterna kan upphandla tjänster som rör beredning och upp-
följning av starta-eget-bidraget bl.a. från utvecklingsbolagen.
Prop.
1993/94:40
32
Prop.
1993/94:40
Regeringens bedömning: Det finns ett behov av att erbjuda små och
medelstora företag mer kvalificerad rådgivning inom området finan-
siering. Sådana tjänster skulle bidra till att projekt får bättre finan-
siella lösningar. Bolagen bör även aktivt bistå företagen med att er-
hålla kapital genom att ta på sig en mäklarroll.
Utredarens bedömning: Överensstämmer i stort med regeringens be-
dömning.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat
denna fråga. Svenska Bankföreningen anser att en sådan tjänst bör vara
prioriterad. Svenska Riskkapitalföreningen anser att rådgivning bör utfö-
ras enbart av privata konsultföretag.
Skälen för regeringens bedömning: Det finns enligt regeringens be-
dömning ett behov av att erbjuda företag mer kvalificerad rådgivning
inom området finansiering. Sådana tjänster kan bidra till att projekt med
tillväxt- och lönsamhetspotential får bättre finansiella lösningar. Denna
tjänst bör utvecklas och bygga på utvecklingsbolagens samarbete med
Industri- och nyföretagarfonden, lokala banker, NUTEK :s produktut-
vecklingsfinansiering samt riskkapitalbolag. Rådgivningen bör inte förut-
sätta att utvecklingsbolagen själva bistår med finansiering. Genom över-
föring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till det nya mo-
derbolaget (se kap 8) blir anknytningen till de av statsmakterna inrättade
riskkapitalbolagens verksamhet naturlig. De regionala utvecklingsbolagen
bör alltså aktivt bistå företagen med att erhålla kapital från olika finansie-
ringsinstanser. Härigenom uppfyller bolagen en viktig mäklarroll.
AB Svensk Exportkredit (SEK) har i sitt remissyttrande framhållit be-
hovet av att de regionala organen förbättrar sin kunskapsnivå inom ex-
portfinansiering. Grundläggande rådgivning i exportfinansieringsfrågor
bör, enligt regeringens bedömning, ingå i bolagens verksamhet.
Regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen bör sti-
mulera företagens internationella kontakter, informera företagen om
bl.a. den europeiska marknaden samt främja deltagande i olika EG-
program. Verksamhet inom det internationella området där ett privat
marknadsutbud finns bör skötas av privata aktörer.
33
Utredarens bedömning: Utredaren anser att den nya organisationen bör Prop.
informera om och bygga informationsnätverk kring regler och stöd- 1993/94:40
system i EG.
Remissinstanserna: Flertalet instanser instämmer i att detta är ett viktigt
område. Exportrådet anför i sitt remissyttrande att rådet i sin verksamhet
är beroende av att det finns en väl fungerande regional organisation inrik-
tad på småföretag.
Skälen för regeringens bedömning: Integrationen med EG genom EES-
avtalet och ett framtida svenskt medlemskap i EG innebär en förändrad
konkurrenssituation för de små och medelstora företagen. EG är den
största exportmarknaden för de små familjeföretagen. Regeringen har
bl.a. i propositionen om kapital för nya företag (prop. 1992/93:82) redo-
gjort för insatser som syftar till att närma företagen till den internatio-
nella marknaden, främst Europamarknaden.
EES-avtalet innebär att Sverige i princip även kan delta i samarbetet
inom EG vid sidan av de fyra friheterna, bl.a. i EG:s småföretagspro-
gram. Villkoren för ett svenskt deltagande i detta program måste dock
läggas fest genom beslut av den gemensamma EES-kommittén.
Sverige, tillsammans med de andra EFTA-ländema, har genom sär-
skilda överenskommelser med EG-kommissionen, fått möjlighet att delta
i vissa delar av EG:s småföretagsprogram. De mest betydelsefulla är
Business Cooperation NetWork (BC-Net) samt Euro-Info Centres (EIC).
BC-Net är ett databaserat system som gör det möjligt för företag att
snabbt hitta affärskontakter inom andra länder anslutna till systemet för
samarbete av teknisk, kommersiell eller finansiell natur. EIC är ett
nätverk av drygt 200 centra runt om i Europa vars uppgift är att ge snabb
information till små och medelstora företag om EG och EG-marknaden.
Sverige har sedan februari 1993 ett Euro Info Correspondence Center
(EICC) etablerat vid NUTEK. Detta EICC har i sin tur bildat ett nätverk
med sammanlagt 14 informationscentra ute i landet. De flesta är knutna
till utvecklingsfonder och handelskammare.
Vidare har ett antal svenska företag deltagit i delprogrammen Euro-
partenariat och Interprise. Dessa syftar till att genom väl förberedda före-
tagsträffar i utvalda regioner i Europa verka för ett ökat samarbete mel-
lan företag för att därmed stimulera den regionala utvecklingen.
Ett svenskt deltagande i EG:s småföretagsprogram på samma villkor
som i EG-ländema torde alltså vara nära förestående. Detta innebär öka-
de möjligheter till en mer utbyggd samverkan mellan Sverige och EG-
kommissionen i de olika projekten. Vidare innebär det att viss finansie-
ring av det svenska deltagandet sker med medel från en gemensam bud-
get.
De regionala utvecklingsbolagen bör stimulera företagens internationel-
la kontakter samt informera företagen om bl.a. den europeiska markna-
den och möjligheter till samverkan med utländska företag via bl.a. EG:s
småföretagsprogram. EG-program utanför småföretagsprogrammet men
med stor betydelse för småföretagen bör också uppmärksammas, exem-
pelvis COMETT II (Programme on Cooperation between Universities
34
and Industry regarding Training in the field of Technology ) och SPRINT
(Strategic Programme for Innovation and Technology Transfer).
C OMETT syftar till att höja tekniknivån inom industrin genom bl.a. ut-
bildningssamverkan mellan näringsliv och högskolor. Sverige är fullvär-
dig medlem i COMETT II sedan år 1990. Programmet löper t.o.m. år
1994 och kommer därefter enligt riktlinjer från EG-kommissionen att
integreras med övriga utbildningsprogram. Programmet har i Sverige ett
tiotal regionala och branschvisa nätverk, s.k. UETP (University-Enter-
prise Training Partnerships) som förmedlar teknikutbildning på högskole-
nivå samt praktikantplatser i foretag för bl.a. teknikstuderande. Utveck-
lingsbolagen bör verka för att integrera UETP:na i regionala nätverk.
SPRINT syftar till att främja innovationer och teknikspridning, fiämst
med inriktning på små och medelstora företag. Sverige deltar redan på
projektnivå genom teknopolorganisationer och kontaktsekretariat. NU-
TEK bör tillsammans med berörda organ fortsätta att utveckla detta pro-
jektsamarbete.
Utvecklingsfonderna har utfört ett stort antal s.k. EG-konsekvensanaly-
ser som innebär att enskilda småföretag får verksamheten belyst ur ett
EG-perspektiv. Det torde finnas ett betydande intresse för denna typ av
tjänst.
Utvecklingsfonderna erbjuder i dag grundläggande rådgivning i export-
frågor till småföretagen. Fondema har därvid utvecklat ett nära sam-
arbete med Exportrådet och bl.a. rådets exportchef-att-hyra-verksamhet.
Denna samverkan bör ytterligare utvecklas av de regionala utvecklings-
bolagen. Bolagen bör således förmedla grundläggande rådgivning i ex-
portfrågor. Vidare bör också rådgivning i exportfinansiering erbjudas (se
avsnitt 7.5). Ett samarbete bör här utvecklas med AB Svensk Export-
kredit (SEK) och Exportkreditnämnden (EKN). Utvecklingsbolagen bör
normalt inte bedriva egen verksamhet som går in på Exportrådets kompe-
tensområden.
Regeringens bedömning: De regionala utvecklingsbolagen bör arbe-
ta med olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a. rådgivning,
kontaktförmedling och Europasamarbete.
Utredarens bedömning: Utredaren har inte redovisat några bedöm-
ningar inom detta område.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte i någon nämnvärd ut-
sträckning kommenterat denna verksamhet.
Skälen för regeringens bedömning: Näringslivets internationella kon-
kurrenskraft kommer långsiktigt att till väsentlig del bestämmas av dels
Prop.
1993/94:40
35
den tekniska förnyelsen av produkter och produktionsprocesser samt in-
novationer som leder till nya produkter, dels kompetensutvecklingen i
bred bemärkelse. Generellt sett får den s.k. teknikfaktom allt större be-
tydelse för ekonomisk tillväxt speciellt i högindustrialiserade länder som
vårt. För ett växande Sverige måste en väsentlig del av insatserna kon-
centreras till att understödja de innovativa och kompetenshöjande kraf-
terna. Det bör också ske inom utvecklingsbolagens verksamhet. Statens
begränsade, riktade insatser måste naturligtvis göras i samverkan med
och förstärka de strukturella förbättringar som genomförts i fråga om fö-
retagandets villkor. Detta gäller även det här aktuella området. Bolagen
bör därför koncentrera mer resurskrävande insatser till i första hand före-
tag som förväntas få en lönsam tillväxt. Företag vars verksamhet är på
väg att intemationaliseras bör därvid ges högsta prioritet.
Olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a. rådgivning, kontakt-
förmedling och Europasamarbete bör utgöra en viktig del av utvecklings-
bolagens verksamhet. Regeringen uppdrog i juni 1991 åt NUTEK att ge-
nomföra ett treårigt program för teknikspridning, bl.a. i samverkan med
utvecklingsfonderna. Uppdraget har senare förändrats och förlängts till
den 30 juni 1995. Det nya beslutet innebär fortsatt utbildning av s.k.
teknikkonsulter (även kallade FoU-mäklare) på främst utvecklings-
fonderna, utveckling av statens roll i nätverket för spridning av teknik
samt fortsatta insatser inom området internationell samverkan. Verket
strävar efter att uppnå en viss specialisering hos konsulterna för att möj-
liggöra samarbete över länsgränsema samtidigt som konsulterna integre-
ras med utvecklingsfondernas övriga verksamhet. Teknikkonsultema har
hittills genomfört ett hundratal s.k. teknikanalyser. Erfarenheter i andra
länder pekar på att teknikanalyser är ett effektivt instrument för teknik-
nivåhöjande verksamhet. Denna verksamhet bör utvecklas av NUTEK
tillsammans med bl.a. de regionala utvecklingsbolagen.
Prop.
1993/94:40
36
Regeringens förslag: Staten överför till det nya moderbolaget en del
av sina aktier, motsvarande ca 10 % av samtliga aktier, i förvalt-
ningsaktiebolagen Atle och Bure. Avkastningen kan moderbolaget
använda för att finansiera sin och de regionala bolagens verksamhet.
Staten överför även till Stiftelsen Industri- och nyforetagarfonden
ca 10 % av samtliga aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure.
Stiftelsen använder avkastningen bl.a. för att finansiera verksamheten
med ny företagarlån.
Staten överför ytterligare en del av sina aktier, motsvarande ca 7 %
av samtliga aktier, i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till de
sju nya stiftelser som bildas för samverkan mellan näringslivet och
universiteten/högskoloma.
Överföringarna sker utan vederlag.
Skälen för regeringens förslag: Som nämnts tidigare (avsnitt 4.2)
skapade statsmakterna hösten 1992 en riskkapitalstruktur med sex risk-
kapitalbolag och två portföljförvaltande bolag, Atle Förvaltnings AB och
Bure Förvaltnings AB. De åtta företagen fick inledningsvis ett kapital på
sammanlagt ca 6 500 miljoner kronor, varav ca 2 200 miljoner kronor
vardera i Atle och Bure.
För närvarande kan de sistnämnda två bolagen värderas till samman-
lagt ca 4 400 miljoner kronor. Cirka 34 % av aktierna, dvs. ett värde på
ca 1 500 miljoner kronor, ägs av staten. Förvaltningen av dessa statligt
ägda aktier ligger för närvaramde under Näringsdepartementet. Det finns
enligt regeringens mening skäl för att föra över huvuddelen av aktierna
till andra organ med uppgifter inom näringspolitiken.
På så sätt kan dessa organ tillgodogöra sig avkastningen på aktierna
samt få ökad information om bolagens verksamhet och därmed inblick i
riskkapitalmarknadens sätt att fungera. De berörda organen kan också bi-
dra med värdefulla kunskaper från sina verksamhetsområden, vilket bör
kunna berika såväl Atle och Bure som de sex riskkapitalbolag i vilka de
är delägare.
Regeringen förordar att staten utan särskilt vederlag överför knappt en
tredjedel av sina aktier - motsvarande ca 10 % av samtliga aktier - i Atle
respektive Bure till det föreslagna nya moderbolaget i samband med att
det bildas. Den löpande avkastningen av dessa aktier kan användas för
att förstärka de resurser som används i moderbolagets och de regionala
utvecklingsbolagens verksamhet.
Stiftelsen Industri- och nyforetagarfonden bedriver verksamhet med att
dels delfinansiera industriella utvecklingsprojekt och marknadssatsningar,
dels besluta om s.k. nyföretagarlån. Statsmakterna behandlade stiftelsens
37
organisation och verksamhet hösten 1992 (prop. 1992/93:82, bet.
1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Enligt riksdagens beslut förs medel
över till Industri- och nyforetagarfonden från stiftelsen Småföretagsfon-
den, varefter kapitalet uppgår till ca 2 400 miljoner kronor.
Regeringen förordar att staten även till Industri- och nyforetagarfonden
utan vederlag överför knappt en tredjedel av statens aktier i Atle respek-
tive Bure, alltså ca 10 % av samtliga aktier i respektive bolag. Avkast-
ningen kan användas för att finansiera bl.a. ny företagarlån.
Riksdagen bemyndigade våren 1993 regeringen att inrätta stiftelser på
sju högskoleorter för att underlätta kontakterna mellan högskolorna och
näringslivet (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399).
Stiftelserna skall tillföras ett kapital på sammanlagt högst 1 miljard
kronor. Stiftelserna skall bl.a. medverka till exploatering av forsknings-
resultat.
Regeringen förordar att dessa stiftelser vid bildandet tillförs en andel
av statens aktier i Atle och Bure, uppgående till ca 7 % av samtliga akti-
er i respektive bolag. Marknadsvärdet av dessa aktier uppgår f.n. till ca
300 miljoner kronor. Avkastningen av medlen används i stiftelsernas
verksamhet.
För samtliga dessa överlåtelser gäller att aktierna inte bör få avyttras
utan regeringens medgivande, vilket kan regleras i moderbolagets bolags-
ordning samt i berörda stiftelsers förordnanden.
En överföring av statlig egendom till privaträttsliga subjekt av det slag
som här förordas kräver beslut av riksdagen. Efter dessa överföringar
kommer staten - utöver ägandet via moderbolaget - att tills vidare ha kvar
ca 7 % av aktierna i Atle och Bure.
Prop.
1993/94:40
38
Prop.
1993/94:40
Förslagets lydelse ansluter till den nu gällande lagen (1978:19) om be-
slutanderätt for stiftelse som har bildats för att på regional nivå främja
näringslivets utveckling. Sistnämnda lag upphör genom den nya lagen.
I 1 kap. 3 § första stycket har inforts en ny punkt, 8, som undantar de
nya regionala utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet från lagens
tillståndskrav. Undantaget omfattar både moderbolaget och de regionala
bolagen. Flera krav har ställts upp för att undantaget skall vara tillämp-
ligt.
Såvitt gäller de regionala bolagen krävs enligt första strecksatsen att re-
geringen med stöd av den föreslagna nya lagen om beslutanderätt för re-
gionala utvecklingsbolag har bemyndigat bolaget att pröva frågor om stöd
till näringsidkare. Det räcker alltså inte att bolaget har den inriktning på
sin verksamhet som anges i bemyndigandelagen, utan undantaget kan gäl-
la bara om regeringen också har meddelat ett bemyndigande. Vidare om-
fattas ett sådant bolags moderbolag.
Enligt andra strecksatsen krävs vidare att staten har röstmajoriteten i
bolaget eller att bolaget ingår i en koncern där staten har röstmajoriteten
i moderbolaget.
Slutligen krävs enligt tredje strecksatsen att bolaget inte anskaffar me-
del för finansieringsverksamheten från allmänheten, t.ex. genom att ge
ut obligationer. Ett företag som anskaffar medel för sin verksamhet ge-
nom in- eller upplåning från allmänheten är ett "kreditinstitut" enligt
EG:s första banksamordningsdirektiv och måste på grund av Sveriges
åtaganden i EES-avtalet omfattas av lagregler av den typ som finns i
kreditmarknadsbolagslagen.
39
Utredaren konstaterar att goda generella villkor är en nödvändig men inte
tillräcklig förutsättning för tillväxt i små och medelstora företag. Det
finns behov av att komplettera och effektivisera marknaderna för råd-
givning och finansiering i tidiga utvecklingsskeden och vid företagsstart.
De regionala utvecklingsfonderna fyller en del av detta behov av insat-
ser. Förutom utvecklingsfonderna konstaterar utredaren att det finns ett
betydande antal företag och andra organ som erbjuder småföretagsanpas-
sade rådgivnings- och finansieringstjänster. Mångfalden är positiv, menar
utredaren, men ett ökat samarbete behövs mellan olika organ.
Verksamheten på fondema präglas av mycket stora regionala variatio-
ner samt brister när det gäller att omsätta den statliga huvudmannens rikt-
linjer.
Utredaren föreslår att utvecklingsfonderna avvecklas och att en ny or-
ganisation byggs upp med 6 eller 14 regionala aktiebolag. Ett moderbolag
föreslås bildas, vars uppgift skulle vara att att utse dotterföretagens sty-
relser och i övrigt samordna och företräda de regionala bolagen i för-
handlingar.
Syftet med den nya organisationen skall vara att främja utvecklingen
av ett internationellt konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Verksamheten
skall vända sig till företag med mindre än 200 anställda, förträdesvis nya
företag. Målgruppen skall primärt utgöras av tillverkande företag och in-
dustrinära tjänster. Den grundläggande affärsidén i företagen förutsätts
ha tillväxt- och lönsamhetspotential och ha möjlighet att hävda sig i in-
ternationell konkurrens.
För att öka verksamhetens förankring i det regionala näringslivet före-
slår utredaren att näringslivet, företrätt av Företagarnas Riksorganisation,
Handelskammarförbundet, Svensk Industriförening, Industriförbundet och
Exportrådet äger 50 % av den nya organisationen. Staten, företrädd av
Industri- och nyforetagarfonden, föreslås äga resterande 50 %.
Den löpande verksamheten i den nya organisationen föreslås att finan-
sieras med statliga anslag via Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) samt genom uppdragsintäkter. NUTEK skall ha möjlighet att
upphandla tjänster från andra aktörer än de nya bolagen om dessa inte
motsvarar statens krav. NUTEK skall enligt utredaren fördela anslagen
direkt till bolagen efter förhandling med moderenheten. NUTEK skall no-
ga följa upp och utvärdera verksamheten.
Utredaren menar att verksamhetens övergripande uppgift blir att för-
bättra småföretagens möjligheter att få information och kontakter.
Bolagen skall inte bedriva operativ konsultverksamhet. I stället skall
verksamheten i högre grad konkurrensutsättas och bedrivas genom köp
av tjänster från privata företag.
Verksamhet inriktad på informationsspridning och utveckling av infor-
mationsnätverk bör få ökad prioritet. Utredaren föreslår därvid att orga-
nisationen informerar om sin egen verksamhet, om regler och stödsystem
i EG samt om småföretagens situation som underlag för myndigheters
Prop.
1993/94:40
Bilaga 1
40
och andra organs arbete. Nyföretagandeverksamheten bör få ökad priori-
tet och om möjligt drivas av privata företag. Den nya organisationens
uppgift blir därvid att initiera, samordna och medverka vid finansiering
av nyföretagandeverksamhet. Vidare föreslås ett utökat samarbete med
Arbetsmarknadsstyrelsen.
Organisationen skall vidare arbeta som finansieringsmäklare, vilket in-
nebär att bolagen skall förmedla kontakter med andra aktörer inom om-
rådet riskfinansiering. Strategisk företagsutveckling, enligt kompletteran-
de riktlinjer från uppdragsgivarna, skall bedrivas riktad mot internatio-
nellt konkurrenskraftiga foretag.
Finansieringsverksamheten föreslås bedrivas genom att lånemedlen ef-
ter att de beslutade indragningarna till staten är genomförda, ca 1,2
miljarder kronor, avsätts till en fond för utvecklingskapital, s.k. kreativt
kapital. Inriktningen skall vara att finansiera industriprojekt i tidiga ske-
den kombinerat med strategisk rådgivning. De regionala organen bör ges
möjligheter att välja de finansieringsinstrument som bedöms vara lämp-
liga i det enskilda fallet.
Vidare bör, av de medel som skall betalas in till staten, en s.k. sådd-
kapitalfond med 600 miljoner kronor inrättas för att finansiera förstudier
och tidiga marknadsanalyser i utvecklingsbara företag. Fonden skall för-
valtas av NUTEK. Den nya organisationen får i förslaget i stort sett hela
ansvaret för beredning och beslut om finansiering från dessa fonder.
En central uppgift skall vara att främja etableringen av nya finansie-
ringskällor.
En organisationskommitté bestående av representanter för de nya hu-
vudmännen föreslås ansvara för arbetet med avveckling av utvecklings-
fonderna och uppbyggnad av den nya organisationen.
Särskilda yttranden har avgivits av bl.a. sakkunniga Kjell Erisson (c),
Roland Leben (kds) och Gudrun Norberg (fp) gemensamt, samt var för
sig av Birgitta Johansson (s) och Bo G. Jenevall (nyd).
Prop.
1993/94:40
Bilaga 1
41
Yttranden avgetts av följande organ:
Sveriges Riksbank, Utredningen om kunskapsspridning m.m. inom ar-
betslivsområdet, Innovationsutredningen, Regionberedningen, Finansin-
spektionen, Riksrevisionsverket, Verket för högskoleservice, Arbetsmark-
nadsstyrelsen, Glesbygdsmyndigheten, Närings- och teknikutvecklings-
verket, Patent- och registreringsverket, Stiftelsen Industri- och nyföreta-
garfonden, Exportrådet, Svenska Handelskammarförbundet, samtliga
regionala utvecklingsfonder, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet, samtliga länsstyrelser, Gotlands kommun, Högsby
kommun, Härnösands kommun, samtliga landsting, Svenska kommun-
förbundet, Kommunförbundet Norrbotten, Landstingsförbundet, Grossist-
förbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Indu-
striförbund, Företagamas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,
Tjänstemännens Centralorganisation, Civilekonomernas Riksförbund,
Sveriges Civilingenjörsförbund, Landsorganisationen i Sverige, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Alliansen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveri-
ges Föreningsbank, Svenska Bankföreningen, AB Svensk Exportkredit,
Företagareförbundet, Miljöpartiet de gröna, Moderata Företagarrådet i
Göteborg, Norrbottens Kvinnliga Företagare, Svensk Industriförening,
Svenska Industritjänstemannaförbundet, Svenska Jobs & Societey,
Svenska Riskkapitalföreningen, Sveriges Hantverks- och Småföretag och
Tjänsteförbundet i Norr.
Prop.
1993/94:40
Bilaga 2
42
|
Näringsdepartementet |
Prop. 1993/94:40 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 oktober 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,
Ask
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:40 Småföretagsutveckling
43
Prop.
1993/94:40
|
F örfattningsrub rik |
Bestämmelser Celexnummer for som inför, bakomliggande ändrar, EG-regler upphäver eller |
|
Lag (1978:19) om |
1 § (upphävs) |
|
Lag (1993:000) om |
1 § |
gotab 45153, Stockholm 1993
44