Prop.
1993/94:32
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 oktober 1993
Carl Bildt
Anders Björck
(Försvarsdepartementet)
I propositionen föreslås en ny lag om skydd för landskapsinformation.
Den nya lagen ersätter lagen (1975:370) om förbud mot spridning och
utförsel av vissa kartor och lagen (1975:371) om forbud mot spridning
och utförsel av flygbilder och vissa fotografiska bilder. Vidare medför
lagen följdändringar i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. och i luftfartslagen (1957:297).
Den nya regleringen innebär en anpassning till den utveckling som skett
av teknik och metoder för att samla in, lagra, bearbeta och presentera
information om landskapet. I lagen uppställs krav på tillstånd för
sjömätning, för fotografering och liknande registrering från luftfartyg
inom restriktionsområden samt för upprättande av digitala databaser med
landskapsinformation. Vidare innebär lagen att det krävs tillstånd för att
få sprida flygbilder och liknande registreringar, kartor samt andra
sammanställningar av landskapsinformation. Lagring i digitala databaser
av landskapsinformation som framställts med hjälp av satelliter och
spridning av sådan information blir dock undantagen från tillståndsplikt
under förutsättning att informationen inte ställs samman med annan
landskapsinformation avseende svenskt territorium. Lagen innehåller även
ansvarsbestämmelser och regler om möjlighet att överklaga beslut i
tillståndsfrågor.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 32
Den nya lagen innehåller inte någon motsvarighet till de nuvarande Prop. 1993/94:32
förbuden mot lödning och mot spridning av bilder av försvarsmaktens
stridskrafter m.m.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994.
Prop. 1993/94:32
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 4
2 Lagtext......................... 5
2.1 Förslag till lag om skydd för landskaps-
information ...................... 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217)
om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
.............................. 8
2.3 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen
(1957:297)....................... 9
3 Ärendet och dess beredning ............ 10
4 Bakgrund........................ 10
5 Nuvarande ordning.................. 11
5.1 Framställning av landskapsinformation...... 11
5.2 Spridning av landskapsinformation........ 13
6 Behov av ändringar ................. 14
7 Förslag till ny reglering............... 16
7.1 Framställning och lagring av landskapsinformation
.............................. 16
7.2 Spridning av landskapsinformation........ 22
7.3 Lagteknisk lösning.................. 26
7.4 Ansvarsbestämmelser m.m............. 27
7.5 Överklagande ..................... 30
8 Specialmotivering .................. 31
9 Följdändringar .................... 36
Bilaga 1 Sammanfattning av utredarens förslag ... 39
Bilaga 2 Utredarens författningsförslag........ 44
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna .... 52
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag......... 53
Bilaga 5 Lagrådets yttrande............... 58
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde .... 60
Rättsdatablad......................... 61
Prop. 1993/94:32
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om skydd för landskapsinformation,
lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.,
lag om ändring i luftfartslagen (1957:297).
Prop. 1993/94:32
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om
- krav på tillstånd för sjömätning, för fotografering och liknande registre-
ring från luftfartyg samt för upprättande av databaser med landskapsin-
formation,
- krav på tillstånd för spridning av flygbilder och liknande registreringar
från luftfartyg, av kartor samt av andra sammanställningar av landskaps-
information.
2 § Med landskapsinformation avses lägesbestämd information om
förhållanden på och under markytan samt på och under sjö- och
havsbottnen.
Framställning och lagring av landskapsinformation
3 § Sjömätning får inte utföras inom Sveriges sjöterritorium, med
undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, utan tillstånd av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd skall meddelas
endast om det finns särskilda skäl för det.
Den som svarar för en allmän hamn behöver dock inte tillstånd för
sjömätning som utförs i hamnen.
4 § Fotografering eller liknande registrering får inte utföras från
luftfartyg inom eller av sådana restriktionsområden som bestämts av
regeringen enligt 1 kap. 3 § första stycket första meningen luftfartslagen
(1957:297), utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer. Tillstånd skall meddelas endast om det finns särskilda
skäl för det.
Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser
eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen
föreskriva att vad som sägs i första stycket skall gälla för fotografering
och liknande registrering från luftfartyg även inom eller av andra
områden än restriktionsområden.
Befälhavare på luftfartyg skall se till att fotografering eller liknande Prop. 1993/94:32
registrering inte utförs i strid med bestämmelserna i första och andra
styckena.
5 § En databas med landskapsinformation över svenskt territorium får
inte inrättas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, om databasen skall foras med hjälp av automatisk
databehandling. Tillstånd skall ges om databasens innehåll inte kan antas
medföra skada för Sveriges totalförsvar.
Tillstånd krävs dock inte för en sådan databas som sägs i första stycket,
om den framställs enbart med hjälp av material som får spridas enligt
6 eller 7 § eller som annars får spridas utan hinder av bestämmelserna
i lagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
undantag från kravet på tillstånd.
Spridning
6 § Flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg, kartor i större
skala än 1:100 000 samt andra sammanställningar av landskapsin-
formation över svenskt territorium får inte spridas utan tillstånd av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd
skall ges, om spridning kan ske utan att det kan antas medföra skada för
Sveriges totalförsvar.
Tillstånd krävs dock inte för kartor och flygbilder som framställts före
år 1900.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
undantag från kravet på tillstånd.
7 § Bestämmelserna i 6 § första stycket första meningen gäller inte for
bilder eller liknande registreringar av landskapsinformation som har
framställts endast med hjälp av satelliter, under förutsättning att det
därvid erhållna materialet inte har ställts samman med annan landskapsin-
formation över svenskt territorium.
Straff m.m.
8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utför flygfotografering eller
liknande registrering från luftfartyg i strid med vad som föreskrivs i 4 §
döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utför sjömätning i strid med 6
vad som föreskrivs i 3 § eller utan tillstånd inrättar en sådan databas som
sägs i 5 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.
Prop. 1993/94:32
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sprider flygbilder eller
liknande registreringar från luftfartyg, kartor eller andra samman-
ställningar av landskapsinformation som inte får spridas enligt 6 eller
7 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
11 § Bestämmelserna i 8-10 §§ gäller endast om gärningen inte är belagd
med straff enligt brottsbalken.
12 § Flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg, kartor och
andra sammanställningar av landskapsinformation som har tillkommit
eller spritts genom förfarande som utgör brott enligt denna lag skall
förklaras förverkade. Detsamma gäller föremål som använts som
hjälpmedel vid brott enligt denna lag. Förverkande skall ske endast om
det inte är uppenbart oskäligt.
Överklagande
13 § Beslut enligt 3-6 §§, som meddelats av någon annan än regeringen,
får överklagas hos länsrätten. Om beslutet innebär att en statlig myndig-
het har avslagit en annan statlig myndighets ansökan, får beslutet i stället
överklagas hos regeringen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Databaser med landskapsin-
formation som förs med hjälp av automatisk databehandling och som
inrättats före ikraftträdandet får dock föras utan tillstånd intill utgången
av september 1995.
Genom lagen upphävs
1. lagen (1975:370) om förbud mot spridning och utförsel av vissa
kartor,
2. lagen (1975:371) om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder
och vissa fotografiska bilder.
Beslut som har meddelats enligt de upphävda lagarna gäller fortfarande.
Prop. 1993/94:32
Härigenom föreskrivs
att 34 och 38 §§ lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av september
1994.
Beslut som har meddelats enligt den upphävda bestämmelsen i 34 § gäller
fortfarande.
Prop. 1993/94:32
Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957:297)*
dels att 8 kap. 4 a och b §§ samt 13 kap. 3 § 3 skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 13 kap. 3 § 4 och 5 skall betecknas 13 kap. 3 § 3
respektive 4.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
Beslut som har meddelats enligt de upphävda bestämmelserna i 8 kap.
4 a § gäller fortfarande.
1 Lagen omtryckt 1986:166.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen for Försvars-
departementet år 1982 f.d. generaldirektören Nils Simonsson som
särskild utredare med uppdrag att se över reglerna om tillträdesskydd
(dir. 1982:29). Utredaren fick genom tilläggsdirektiv år 1987 i uppdrag
att utreda frågor om sekretessgranskning av landskapsinformation
(dir. 1987:26).
Utredaren (Fö 1982:03) har avgett följande betänkanden; Tjänstgöring i
fred for hemvärnet (Ds Fö 1983:11), Militära skyddsområden (SOU
1986:7), En ny skyddslag (SOU 1988:8) och Sekretess for landskapsin-
formation (SOU 1990:71). Betänkandena från åren 1986 och 1988 har
resulterat i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar
m.m. I denna proposition behandlas betänkandet Sekretess for landskaps-
information. Betänkandet har remissbehandlats.
En sammanfattning av utredarens forslag finns i bilaga 1. De för-
fattningsförslag som läggs fram i utredarens betänkande finns i bilaga 2.
En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena
finns tillgängliga i Försvarsdepartementet, dnr 90/1724/8.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 16 september 1993 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Lagrådet föreslår vissa förtydliganden i 2 och 5 §§. Lagrådet har
därutöver haft vissa synpunkter på specialmotiveringen till överklagande-
bestämmelsen i 13 §.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till
Lagrådets synpunkter i specialmotiveringen.
Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) är vaije medborgare tillförsäkrad
vissa fri- och rättigheter, bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift
eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka tankar,
åsikter och känslor. Enligt 6 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har
varje svensk medborgare eller svensk juridisk person rätt att själv eller
med hjälp av andra saluhålla, försända eller på annat sätt sprida tryckta
skrifter. Beträffande spridande av sådan karta över Sverige eller del
därav, som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar, eller av
därmed jämförlig ritning eller bild meddelas enligt 6 kap. 2 § andra
stycket TF närmare bestämmelser i lag. Enligt 3 kap. 12 § tredje stycket
Prop. 1993/94:32
10
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) får i lag meddelas föreskrifter med syfte Prop. 1993/94:32
att förebygga spridning genom film av kartor, ritningar eller bilder som
återger Sverige helt eller delvis och innehåller upplysningar av betydelse
för rikets försvar. Yttrandefriheten och informationsfriheten i övrigt får
begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, vilket följer av 2 kap. 12 och
13 §§ RF. En sådan begränsning skall ske genom lag. Enligt 8 kap. 3 §
RF skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna
som gäller åligganden for enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden meddelas genom lag.
I sekretesslagen (1980:100) finns det bestämmelser om tystnadsplikt i det
allmännas verksamhet och om förbud mot att lämna ut allmänna
handlingar. I 2 kap. 2 § sekretesslagen behandlas försvarssekretess.
Enligt denna bestämmelse gäller sekretess för uppgifter som angår
verksamhet för att försvara landet, planläggning eller annan förberedelse
av sådan verksamhet eller uppgifter som i övrigt rör totalförsvaret, om
det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara
för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Enligt 2 kap. 2 § tredje stycket
sekretesslagen skall vid tillämpning av paragrafen, en begäran att få ta
del av handling som har upprättats av Statens lantmäteriverk eller
Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildsmaterial av
betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur verkets geodetiska arkiv,
prövas av det verk som har upprättat handlingen.
Det har i Sverige sedan länge ansetts nödvändigt att begränsa tillgången
till landskapsinformation för att säkerställa den nationella säkerheten.
Detta behov tillgodoses i dag genom bestämmelserna i lagen (1975:370)
om förbud mot spridning och utförsel av vissa kartor, lagen (1975:371)
om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder och vissa fotografiska
bilder samt genom bestämmelser i 8 kap. 4 a och b §§ luftfartslagen
(1957:297) och i 34 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. I takt med att tekniken utvecklats, framför allt inom
ADB-området, har ett behov uppstått av att utsträcka skyddet till att avse
även annan information om landskapet än sådan som dokumenterats
genom karta eller bild.
Med landskapsinformation avses i detta sammanhang lägesanknutna data
om landskapets naturgivna innehåll och egenskaper och dess konstgjorda
företeelser. Begreppet omfattar såväl förhållanden på och under markytan
som på och under sjö- och havsbottnen.
Samhället har sedan länge reglerat försörjningen med landskapsin-
formation och då framför allt den som skett i form av kartor. Före-
skrifter om den allmänna kartläggningen har tidigare utfärdats av staten
i s.k. kartbrev där det preciserades vilka kartserier med enhetlig,
11
systematisk och fast bladindelning som skulle vara allmänna kartor. Prop. 1993/94:32
Enligt beslut av regeringen har bestämmelserna i kartbreven upphört att
gälla den 1 november 1980.
Den allmänna kartläggningen regleras numera av en mera allmän
bestämmelse i förordningen (1988:1232) med instruktion för lant-
mäterimyndigheterna. Statens lantmäteriverk, överlantmätarmyndig-
hetema och fastighetsbildningsmyndighetema skall enligt denna in-
struktion ha hand om lokal mätning och kartläggning av grundläggande
natur. Vidare skall dessa myndigheter också framställa och ge ut
allmänna kartor och tillhandahålla uppgifter av geodetisk, fotogram-
metrisk och kartografisk natur.
Lantmäteriverkets verksamhetsområde landskapsinformation omfattar
således geodetisk verksamhet, flygfotografering och ortofotoframställ-
ning, uppbyggnad och förvaltning av geografiska databaser, framställning
av registerkartor och allmän kartläggning, kartförlag och nyttjanderätts-
frågor, nationalatlas samt riksgränsarbeten.
Även andra myndigheter skall enligt sina instruktioner svara för
framställning av kartor. Sjöfartsverket framställer t.ex. sjökort och
Sveriges geologiska undersökning framställer geologiska kartor. Även
kommunerna är stora producenter av kartor. Ett trettiotal kommuner
svarar t.ex. för fastighetsregistren som också innehåller kartredovisning
av fastighetsindelningen. Till detta kommer att kommuner i stor
utsträckning upprättar s.k. primärkartor över tätbebyggt område.
Även inom den enskilda sektorn finns stora producenter av kartmaterial,
t.ex. Liber Kartor AB. Även Svenska Orienteringsförbundet är en stor
kartproducent.
Av 34 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. följer ett
allmänt förbud mot att företa sjömätning och lödning vid rikets kuster
eller i därtill hörande skärgårdar, farleder eller hamnar. Sjömätning och
lödning får endast ske efter tillstånd som meddelas av Överbefälhavaren.
För flygfotografering gäller enligt 8 kap. 4 a § luftfartslagen att
fotografering inte får ske från luftfartyg i linjefart inom s.k. restriktions-
områden utan tillstånd av Överbefälhavaren. Från andra luftfartyg får
fotografering inte i något fall ske utan tillstånd. För flygfotografering för
kartläggning söks tillstånd hos regeringen och för övriga fall hos
Överbefälhavaren. Bestämmelsen gäller emellertid inte för flygbilder som
framställts av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket.
Flygbilder har en nyckelroll i försörjningen med landskapsinformation.
De utnyttjas dels självständigt, dels som basinformation vid produktion
av kartor, statistik etc. Fram till 1950-talet hade Rikets allmänna kartverk
i princip monopol på framställning av flygbilder för kartläggnings-
ändamål. Efter år 1953 infördes emellertid möjligheter för andra
12
myndigheter och privata subjekt att söka tillstånd till flygfotografering. Prop. 1993/94:32
Tillståndsgivningen har varit restriktiv. För flygfotografering som inte är
att hänföra till kartläggningsändamål har möjligheterna för enskilda att
få tillstånd dock varit något större.
Särskilda bestämmelser om digitalt lagrad landskapsinformation finns för
närvarande inte.
De nu gällande lagarna om förbud mot spridning och utförsel av vissa
kartor och om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder och vissa
fotografiska bilder föregicks av
- lagen (1949:680) om förbud mot spridning av vissa kartor m.m.,
- kungörelsen (1949:683) angående utsträckt tillämpning av bestämmel-
serna i lagen den 16 december 1949 (nr 680) om förbud mot spridning
av vissa kartor m.m.,
- kungörelsen (1940:802) angående förbud mot försäljning och utförsel
av flygfotografier m.m. samt
- kungörelsen (1945:639) om överflyttande på chefen för försvarsstaben
av viss statens informationsstyrelse åvilande uppgift, jämförd med
kungörelsen (1942:38) med tillägg till kungörelsen den 31 augusti 1940
(nr 820) angående förbud mot försäljning och utförsel av flygfotografier
m.m.
Med stöd av lagen om förbud mot spridning av vissa kartor m.m.
utfärdades vidare närmare bestämmelser dels i kungörelsen (1961:135)
angående utförsel av kartor, dels i Kungl. Maj:ts brev den 25 september
1959 med föreskrifter om vad Statens lantmäteriverk och Sjöfartsverket
hade att iaktta vid utgivning av kartor m.m. eller vid prövning av fråga
om godkännande för spridning av karta, som framställts av annan än
Statens lantmäteriverk eller Sjöfartsverket.
Genom propositionen 1975:91 med förslag till lagar om förbud mot
spridning och utförsel av kart- och bildmaterial fick riksdagen förslag
dels till lagen om förbud mot spridning och utförsel av vissa kartor
(kartspridningslagen), dels till lagen om förbud mot spridning och
utförsel av flygbilder och vissa fotografiska bilder (bildspridningslagen).
De nya lagarna föranleddes främst av RF:s nya regler om normgivnings-
kompetensens fördelning. I samband med översynen av regelsystemet
tillkom också kartsekretessförordningen (1975:372).
Kartspridningslagen är tillämplig på kartor över svenskt område i större
skala än 1:500 000 som har framställts av någon annan än Lantmäteriver-
ket eller Sjöfartsverket och som återger förhållanden tillkomna efter år
1900. En sådan karta får inte saluföras eller spridas på annat sätt, om
inte kartan har blivit godkänd vid granskning i Lantmäteriverket eller
Sjöfartsverket i fråga om detaljer som kan vara av betydelse för rikets
säkerhet. En karta som inte godkänts for spridning får inte heller utföras Prop. 1993/94:32
ur landet utan tillstånd av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket.
Bildspridningslagen är tillämplig på flygbilder över svenskt område och
på fotografisk bild av försvarsmaktens stridskrafter, av forsvarsväsendet
tillhörande befästningsanläggning eller av kraftverksanläggning, fabrik,
varv, förråd eller liknande anläggning. En sådan bild får inte saluföras
eller spridas på annat sätt, om inte bilden har blivit godkänd vid
granskning av Överbefälhavaren i fråga om detaljer som kan vara av
betydelse för rikets försvar. En bild som inte godkänts får inte heller
utföras ur landet utan tillstånd av Överbefälhavaren. Bestämmelserna om
spridning och utförsel av flygbilder gäller inte för flygbilder som har
framställts av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket.
Kartsekretessförordningen innehåller bestämmelser som riktar sig till
Lantmäteriverket, Sjöfartsverket och Överbefälhavaren. Förordningen
innehåller bl.a. en uppräkning av anläggningar som en karta eller flygbild
inte får innehålla.
Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen inom ADB-området
lett till att landskapsinformation kommit att bli ett av de mest expansiva
områdena inom digital informationshantering. Statens lantmäteriverk
satsar stora resurser på att bygga upp geografiska digitala databaser. I allt
större utsträckning överförs således information från ritade kartor m.m.
till digitala baser. Marknaden for och användningen av landskapsin-
formation har som en följd av denna tekniska utveckling vidgats till helt
nya områden. Digitala databaser med kartsystem används i stor utsträck-
ning inom lantmäteriverksamheten samt hos kommunerna, skogsbruket,
försvarsmakten och kartografiska konsultföretag. Teknikutvecklingen har
inneburit att nya former av information som kan behöva skyddas har
tillkommit och att den nuvarande lagstiftningen även i övrigt kommit att
bli föråldrad.
Den ökade användningen av information som framställts med hjälp av
satelliter och informationsöppenheten över huvud taget, inom ramen till
exempel för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, kan
måhända sägas ha minskat behovet av skydd för landskapsinformation.
Fjärrspaning med hjälp av satellit ger emellertid inte all den detaljerade
information som är av betydelse för främmande makts underrättelseverk-
samhet i Sverige. Det finns således fortfarande geografisk information
som inte går att komma åt med hjälp av satelliter. En satellitbild har inte
tillräcklig upplösningsgrad för att ge t.ex. information om befästningsan-
läggningar, kustartillerianläggningar och ledningscentraler, särskilt inte
om anläggningarna döljs av vegetation, vilket ofta är fallet.
14
I och med den ökande informationen från satelliter har också flyg-
fotografierna fått större betydelse. Genom flygfotografering kan man
följa upp sådant som registrerats på satellitbilden och bearbeta och
förädla informationen vidare. Erfarenheterna från Gulfkriget tyder också
på att betydelsen av flygbilder ökat, bland annat for att ge referens-
punkter i naturen för programmering av autonomt målsökande vapen mot
känsliga mål.
Behovet av skyddsregler kan inte heller anpassas till den hotbild som
råder för tillfället; har informationen väl släppts fri en gång finns
informationen tillgänglig vid en förändring av hotbilden. Sammantaget
leder detta till att det noggrant måste övervägas om behovet av regler
till skydd för landskapsinformation verkligen minskat. De regler som kan
behövas på området bör emellertid vara så utformade att de i så liten
utsträckning som möjligt innebär en inskränkning av enskildas fri- och
rättigheter. Samtidigt bör de leda till att man så effektivt som möjligt
skyddar sådan information som kan skada landets försvar om den röjs.
De nuvarande reglerna innebär mycket byråkrati. Det kan inte undvikas
att även ett förändrat regelverk medför viss byråkrati men det bör noga
övervägas hur man kan åstadkomma regler som är så effektiva som
möjligt utan att vara onödigt krångliga.
Prop. 1993/94:32
15
Regeringens förslag:
- Den nuvarande bestämmelsen om förbud mot lödning avskaffas.
- Förbudet mot sjömätning utan tillstånd behålls. Det område inom
vilket sjömätning inte får ske preciseras till att avse Sveriges
sjöterritorium med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler. I
allmänna hamnar behövs dock inte tillstånd for sjömätning, om
denna utförs efter beslut av den som svarar för hamnen.
- Förbudet mot flygfotografering utan tillstånd inskränks till att avse
enbart sådana restriktionsområden som bestämts av regeringen enligt
1 kap. 3 § luftfartslagen. Förbudet utvidgas emellertid till att avse
även annan registrering från luftfartyg än fotografering. Regeringen
bemyndigas också att vid höjd beredskap föreskriva om tillstånd-
skrav för flygfotografering m.m. även över andra områden. Någon
motsvarighet till bildspridningslagens bestämmelser om fotografiska
bilder av försvarsmaktens stridskrafter och vissa anläggningar
föreslås inte.
- Med hänsyn till de känsliga områden det är fråga om vid sjömät-
ning och registrering från luften inom restriktionsområden, krävs för
att erhålla tillstånd, att särskilda skäl föreligger.
- Tillståndsplikt införs för att man skall få inrätta sådana databaser
med landskapsinformation som skall föras med hjälp av ADB.
Undantag görs dock för digitala databaser vars innehåll utgörs av
sådant material som får spridas, t.ex. analogt framställda kartor som
godkänts för spridning. Tillstånd krävs inte heller för digitala
databaser med landskapsinformation som framställts enbart med
hjälp av satelliter.
- Tillstånd att inrätta en digital databas med landskapsinformation
skall ges i alla de fall där den digitalt lagrade landskapsinformatio-
nen inte kan antas medföra någon skada för Sveriges totalförsvar.
Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens i fråga om
lödning. I fråga om sjömätning har utredaren föreslagit att sådan inte
skall få ske inom militärt skyddsområde eller i övrigt på svenskt inre
vatten eller i Öresund. Vid krig, krigsfara eller annars under utomordent-
liga förhållanden skall regeringen enligt utredarens förslag kunna
Prop. 1993/94:32
16
föreskriva att sjömätning inte får ske inom territorialhavet eller delar Prop. 1993/94:32
därav. Utredaren har vidare i sitt förslag till lag om sjömätning föreslagit
att tillstånd skall lämnas av Överbefälhavaren.
Utredaren har föreslagit att bildspridningslagens bestämmelser om
avbildning av stridskrafter och anläggningar avskaffas. 1 övrigt föreslås
inga andra ändringar vad gäller flygfotografering än de som innebär att
andra former av registrering från luftfartyg blir att jämställa med
flygfotografering. Utredaren föreslår med andra ord att det generella
flygfotograferingsförbudet bibehålls och utsträcker det till att avse även
andra registreringar.
När det gäller databaser med landskapsinformation har utredaren
föreslagit en skyldighet att samråda med Överbefälhavaren innan en
sådan inrättas, om den kan förutses komma att innehålla sådana
landskapsuppgifter att utlämnandet av dem - var för sig eller samman-
ställda - kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för
Sveriges säkerhet.
Remissinstanserna: Inga invändningar har framförts mot att förbudet
mot lödning avskaffas. Överbefälhavaren och Sjöfartsverket anser att
tillstånd för sjömätning skall krävas inom territorialhavet redan i fred.
Sjöfartsverket påpekar vidare vikten av att precisera den geografiska
bestämningen för inom vilket område tillstånd skall krävas för sjömät-
ning. Den nuvarande regleringen anses alltför oprecis. Sjöfartsverket har
vidare riktat kritik mot att tillståndsgivningen för sjömätning föreslås
handhas av Överbefälhavaren. Ingen remissinstans har motsatt sig att
bestämmelser om avbildning av forsvarets stridskrafter eller vissa
anläggningar avskaffas. Luftfartsverket kritiserar utvidgningen av
förbudet mot flygfotografering till att avse även annan därmed jämställd
registrering. Verket hyser farhågor för att ett tillståndsförfarande skulle
lägga hinder i vägen för sådan oplanerad samhällsnyttig verksamhet som
t.ex. felsökning på kraftledningar genom thermomätning och IR-
fotografering m.m. Svenska kommunförbundet har, med hänsyn till den
omfattande framställning av landskapsinformation som utförs av
kommunerna, anfört att kommunerna borde likställas med Statens
lantmäteriverk och Sjöfartsverket när det gäller undantag från till-
ståndsplikt. Några remissinstanser har efterlyst en precisering av
begreppet databas och pekat på dess dubbla betydelse. Överbefälhavaren
har ansett begreppet samråd vara oklart.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredarens uppfattning
att det i dag inte framstår som meningsfullt att ha ett generellt förbud
mot lödning. Ett sådant förbud kan inte anses stå i överensstämmelse
med det allmänna rättsmedvetandet och möjligheterna att kontrollera
efterlevnaden är dessutom mycket små. Med lödning i detta sammanhang
avses sådan djupmätning som utförs med hjälp av ekolod. För att det
skall vara fråga om lödning och inte sjömätning krävs dels att de
registreringar som erhålls inte positionsbestäms, dels att de inte
17
2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 32
registreras på ett bestående sätt.
För att sjömätning skall vara för handen är förhållandet det motsatta; de
erhållna registreringarna positionsbestäms och registreras på ett bestående
sätt. Dessutom kan det tillkomma att även bottenförhållandena registreras
och positionsbestäms. För att det skall betraktas som sjömätning måste
registreringen vidare avse ett visst vattenområde eller en viss sträcka av
ett vattenområde och kunna tjäna till vägledning vid navigering. Resultat
från sjömätning ger detaljerad kännedom om bottentopografin. Sådan
information har stor strategisk militär betydelse. Regeringen anser därför
att ett förbud mot sjömätning alltjämt bör upprätthållas.
Den nuvarande bestämmelsen om förbud mot sjömätning är såsom
Sjöfartsverket påpekat i sitt remissvar alltför oprecis vad avser det
geografiska förbudsområdet för att kunna användas vid tillståndsgiv-
ningen. En ändring är alltså nödvändig. Regeringen delar dock inte ut-
redarens åsikt att förbudsområdet i fredstid kan inskränkas till svenskt
inre vatten och militära skyddsområden med en möjlighet att utsträcka
förbudsområdet vid krig, krigsfara eller utomordentliga av krig föran-
ledda förhållanden. Såsom flera remissinstanser påpekat kan främmande
makt, med en sådan reglering, helt lagligt i detalj kartlägga bottenför-
hållandena vad gäller djup- och positionsbestämning alldeles intill svenskt
landområde. Regeringen anser i stället att ett generellt förbud bör gälla
för sjömätning inom Sveriges sjöterritorium med undantag av insjöar,
vattendrag och kanaler. Definitionen av Sveriges sjöterritorium bör
sammanfalla med den definition som finns i lagen (1966:374) om
Sveriges sjöterritorium och således omfatta såväl territorialhavet som
svenskt inre vatten.
Regeringen finner det vidare nödvändigt att, med hänsyn till att
sjömätning i hamnar sker i stor omfattning för kartläggning av bl.a.
muddringsbehov och annat underhåll, det medges undantag för sådan
sjömätning som utförs efter beslut av den som svarar for hamnen.
Undantaget bör emellertid gälla endast för de hamnar som är att betrakta
som allmänna enligt Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande av
beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar, (SJÖFS 1988:5).
Som tidigare nämnts har flygfotografering en central betydelse för
framställningen av kartmaterial. Fotografering eller annan registrering
utförs emellertid i en rad andra sammanhang, t.ex. av turister i samband
med ballongflygning eller rundflygning i privatplan. Att - som utredaren
föreslagit - även fortsättningsvis kräva tillstånd för all denna verksamhet
torde, med hänsyn till svårigheten att kontrollera efterlevnaden, knappast
vara meningsfullt. Det får också anses mycket tveksamt om en så
generell inskränkning i informationsfriheten är motiverad från för-
svarssynpunkt.
Ett alternativ skulle kunna vara att enbart kräva tillstånd för sådan
flygfotografering eller annan registrering som sker för kartläggnings-
Prop. 1993/94:32
18
ändamål. I takt med teknikens utveckling, framfor allt dagens väl Prop. 1993/94:32
utvecklade GIS-program (geografiska informationssystem), ökar
emellertid svårigheterna att göra avgränsningen mellan sådan flyg-
fotografering som sker för detta ändamål och sådan som sker av andra
skäl. Regeringen anser även att skälen för att bibehålla den faktiska
monopolställning som Lantmäteriverket framför allt tidigare upprätthållit
inom området flygfotografering för kartläggningsändamål, inte längre gör
sig gällande - i takt med den allmänna trenden av bolagisering och
konkurrensutsättande av statlig verksamhet.
Regeringen finner det därför angeläget att undvika en reglering som
inskränker rätten att flygfotografera i större utsträckning än som är
nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet.
Enligt vår mening kan en tillräcklig kontroll från försvarssynpunkt i
allmänhet åstadkommas genom en kontroll av vad som får spridas. Detta
återkommer vi till nedan.
För fotografering eller registrering inom eller av de områden som utgörs
av restriktionsområden för civil luftfart är förutsättningarna emellertid
annorlunda. Dessa områden sammanfaller i princip med de områden som
enligt förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga an-
läggningar m.m. utgör militära skyddsområden. Flygning inom dessa
områden får ske endast längs av Luftfartsverket fastställda flygvägar på
hög höjd eller efter särskilt tillstånd. Eftersom dessa områden redan i dag
är föremål for restriktioner i olika avseenden med hänsyn till för-
svarssekretessen, finner regeringen det lämpligt att låta dem omfattas
även av ett generellt förbud mot flygfotografering med möjlighet att få
tillstånd i vissa fall.
Regeringen har således valt att föreslå att tillståndsplikten för flyg-
fotografering avskaffas utom för fotografering inom eller av de områden
som utgörs av restriktionsområden för luftfart enligt 1 kap. 3 § första
stycket första meningen luftfartslagen.
Därutöver bör det emellertid finnas en möjlighet för regeringen att under
höjd beredskap föreskriva om krav på tillståndsplikt för all flygfotografe-
ring och annan registrering från luftfartyg. Under höjd beredskap kan det
finnas särskilda skäl - som under fredstida förhållanden inte gör sig
gällande - att inskränka informationsfriheten. Exempelvis kan man
påräkna att större konstruktionsarbeten, som det kan vara angeläget att
skydda mot flygfotografering, kommer att sättas igång.
En effekt av att tillståndskravet för flygfotografering i fredstid avskaffas
utom i restriktionsområdena, blir att myndigheterna inte belastas med
alltför många tillståndsärenden.
Regeringen delar utredarens uppfattning att även annan registrering än 19
fotografering bör omfattas av regleringen på området. Sådana registre-
ringar kan förväntas ge samma typ av information som flygfotografier Prop. 1993/94:32
och dessutom vara komplement till dessa. Med annan registrering avses
i detta sammanhang t.ex. videoupptagning eller värmeregistrering. Med
hänsyn till att regeringen inte anser att något generellt tillståndskrav skall
inforas annat än inom restriktionsområdena torde inte de olägenheter
uppstå for oplanerad samhällsnyttig verksamhet som Luftfartsverket
befarat i sitt remissvar. De fall där sådan verksamhet måste ske inom
restriktionsområden torde vara mycket få.
Med hänsyn till de möjligheter som lagen om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. erbjuder för att skydda anläggningar och för-
svarsmaktens stridskrafter finns det, såsom också utredaren påpekat, inga
skäl att ha kvar bildspridningslagens nuvarande reglering i detta
avseende.
När det gäller databaser med landskapsinformation som förs med hjälp
av automatisk databehandling finner regeringen det nödvändigt ur
försvarssynpunkt att låta även denna typ av landskapsinformation
omfattas av ett tillstånds förfarande.
Fråga är här om sådan digital lagring och sammanställning av land-
skapsinformation som uppfyller krav på tillgänglighet, ordnad datastruk-
tur, säkerhet m.m. Karaktäristiskt for en digital databas med landskapsin-
formation är att datatekniken gör det möjligt att lagra och analysera stora
datamängder av såväl två- som tredimensionell karaktär inklusive ett stort
antal objekt såsom t.ex. vägar, broar eller vegetationstyp. Den typ av
information som kan fås ur digitala databaser är med andra ord särskilt
känslig från försvarssynpunkt. Digitala databaser öppnar t.ex. för
möjligheten att snabbt ta fram information om lämpliga luftlandsättnings-
områden eller om vägar för trupptransport.
Regeringen är visserligen medveten om att Datalagsutredningen i sitt
betänkande En ny datalag (SOU 1993:10) föreslår att systemet med licens
och tillstånd avskaffas. Datalagsutredningen har emellertid bedrivit sitt
arbete med utgångspunkt i behandlingen av personuppgifter. Förutsätt-
ningarna att på detta område bedriva tillståndshantering skiljer sig, med
hänsyn till den masshantering det är fråga om, väsentligt från förut-
sättningarna för en tillståndshantering när det gäller digitala databaser
med landskapsinformation.
Att såsom utredaren föreslår enbart kräva samråd med Överbefälhavaren
innan en digital databas inrättas är från lagstiftningssynpunkt mindre
lämpligt med hänsyn till de svårigheter som i efterhand kan uppstå att
utreda huruvida samråd ägt rum eller ej. Om i stället systemet med till-
ståndsförfarande väljs, undviks sådana svårigheter. Samtidigt får man den
precision som krävs för den straffrättsliga bedömningen.
Med hänsyn till att en stor andel av den landskapsinformation som lagras 20
och kan förväntas komma att lagras digitalt utgör sådant material som
redan är godkänt för spridning, anser regeringen att lagen bör medge Prop. 1993/94:32
undantag från krav på tillstånd för lagring av sådan landskapsinformation
som får spridas. Enligt regeringens forslag blir det således tillåtet att
omvandla analogt lagrad landskapsinformation till digitalt lagrad utan
särskilt tillstånd förutsatt att den analogt lagrade informationen får
spridas. Därmed utsträcks inte tillståndsplikten onödigt långt och de
begränsningar för forskning och annan samhällsnyttig verksamhet som
annars kunde bli effekten av en alltför långtgående tillståndsplikt undviks.
Av samma anledning bör också sådan landskapsinformation som enbart
framställts med hjälp av satellit undantas. Sverige har också internatio-
nellt hävdat att data från fjärranalyssatelliter skall vara tillgängliga för
alla länder. Ett krav på tillstånd för lagring av denna typ av landskapsin-
formation är därför knappast förenligt med Sveriges ståndpunkt i denna
fråga och skulle inte heller stå i överensstämmelse med den av Förenta
Nationerna den 3 december 1986 antagna fjärranalysresolutionen vari
"open-skies"-principen kommit till uttryck.
Regeringen anser vidare att det bör finnas en möjlighet för regeringen
eller en myndighet som regeringen bestämmer att medge undantag från
kravet på tillstånd att inrätta en databas. Därmed blir det t.ex. möjligt att
från kravet på tillstånd undanta sådana digitala databaser som inte
innehåller ur totalförsvarssynpunkt känslig information.
För att man skall få tillstånd till sjömätning eller till flygfotografering
eller annan liknande registrering från luftfartyg inom eller av restriktions-
områden föreslår regeringen, med hänsyn till den generella känslighet
från försvarssekretessynpunkt som föreligger i dessa fall, att den sökande
skall visa särskilda skäl för sin begäran.
När det gäller tillstånd att få inrätta en databas med landskapsinformation
som skall föras med hjälp av automatisk databehandling finner regeringen
emellertid att förhållandet bör vara det omvända, dvs. tillstånd skall alltid
ges såvida inte den lagrade informationen kan förväntas medföra skada
för Sveriges totalförsvar. Den prövning som det ankommer på den
tillståndsgivande myndigheten att företa i detta avseende bör sammanfalla
med den skadebedömning som skall göras i samband med att någon begär
utfående av allmän handling som sekretessbelagts med stöd av 2 kap.
2 § sekretesslagen.
Det får ankomma på regeringen att närmare bestämma vilka myndigheter
som skall handha tillståndsgivningen.
Att såsom Kommunförbundet föreslagit låta kommunerna generellt
undantas från kravet på tillstånd finner regeringen vara mindre lämpligt.
Den särskilda kunskap som krävs för att bedöma konsekvenserna från
försvarssynpunkt av såväl framställning som lagring och spridning av
landskapsinformation bör hållas i en så liten krets som möjligt. Därmed
skapas också förutsättningar för en enhetlig bedömning.
21
Regeringens förslag:
- Tillstånd krävs endast för rätten att sprida kartor i större skala än
1:100 000. Med kartor avses även sjökort.
- Tillstånd krävs också för rätten att sprida flygbilder, liknande
registreringar och andra sammanställningar av landskapsinformation
över svenskt territorium. Tillstånd skall ges om spridning kan ske
utan att det kan antas medföra skada för Sveriges totalförsvar.
- Undantag från tillståndskravet görs för kartor och flygbilder, som
framställts före år 1900.
- Undantag görs också for bilder eller liknande registreringar som
har framställts med hjälp av satelliter under förutsättning att
informationen inte ställts samman med annan landskapsinformation
över svenskt territorium.
- Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigas
att medge undantag från kravet på tillstånd.
- Särskilda bestämmelser för utförsel av landskapsinformation
föreslås inte.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår att kartor, flygbilder och andra
sammanställningar med landskapsuppgifter som är avsedda att saluföras
eller spridas skall vara godkända för spridning. Enligt förslaget skall ett
godkännande föregås av granskning i fråga om detaljer som kan vara av
betydelse för rikets försvar.
Utredaren föreslår vidare i sitt förordningsförslag att lagens bestämmelser
inte skall omfatta kartor i mindre skala än 1:100 000. Landskapsuppgifter
som ingår i en databas skall dessutom enligt förslaget inte få lämnas ut
eller spridas på annat sätt, om det finns anledning att anta att uppgifterna
kommer att användas så att det skadar landets försvar eller på annat sätt
vållar skada för rikets säkerhet. Från det sistnämnda gör utredaren
undantag för myndigheter som omfattas av förordningen (1981:421) om
säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter liksom för riksdagens
myndigheter. Undantag föreslås också för landskapsuppgifter som
innehas av en enskild och som är avsedda uteslutande för personligt bruk.
Utredarens förslag innehåller vidare en bestämmelse om förbud mot
utförsel ur riket utan tillstånd av sådana kartor, flygbilder och andra
Prop. 1993/94:32
22
sammanställningar av landskapsuppgifter, som inte godkänts för Prop. 1993/94:32
spridning. Undantag från kravet på godkännande för spridning och
tillstånd för utförsel föreslås för bilder och uppgifter som registrerats av
satelliter, om uppgifterna inte har ställts samman med andra landskaps-
uppgifter avseende svenskt territorium.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utredarens
förslag om att landskapsinformation skall granskas och godkännas för att
få spridas och föras ut ur Sverige.
Flertalet remissinstanser tillstyrker dessutom utredarens förslag att
begränsa sekretessgranskningen till kartor i större skala än 1:100 000.
Sjöfartsverket anser emellertid att skalan bör ändras till 1:250 000. Några
instanser anser också att det är önskvärt dels med sekretessgranskning
redan av arbetsmaterial och inte först vid slutredovisning av produkten,
dels med en ökad självgranskningsmöjlighet framför allt for kommunerna
men även för andra kartproducenter.
Postverket och Försvarets forskningsanstalt är tveksamma till möjlig-
heterna att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen - bl.a. med hänsyn
till den ökade tillgången till lätt åtkomliga och kopierbara digitala system
for landskapsinformation. Överbefälhavaren anser att det finns ett behov
av sekretess för landskapsinformation och att möjligheter finns att
upprätthålla sekretessen och efterlevnaden av bestämmelserna härom.
Rikspolisstyrelsen har synpunkter på att utredaren enbart föreslår att
granskning skall ske i fråga om detaljer som kan vara av betydelse för
rikets försvar. Enligt Rikspolisstyrelsen är det sakligt motiverat att
använda det mer vidsträckta begrepp som uttrycks i 2 kap. 2 § sekretess-
lagen.
Svenska rymdaktiebolaget har påpekat att det bör klargöras om gransk-
ningsplikt skall gälla för analyserade satellitbilder över svenskt territo-
rium även om de inte ställts samman med annan landskapsinformation.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser i enlighet med vad
som tidigare anförts att det alltjämt finns ett behov av sekretessgransk-
ning for landskapsinformation innan den sprids i en vidare krets. Detta
gäller oavsett om landskapsinformationen manifesteras i form av en
karta, ett flygfotografi, annan registrering från luften eller som en
sammanställning av landskapsinformation som framställts digitalt eller
analogt.
Med kartor avses såväl landkartor som sjökartor i likhet med vad som för
närvarande är fallet. Utredaren har i sitt förslag till förordning föreslagit
att kartor i mindre skala än 1:100 000 skall undantas från granskning.
Regeringen anser emellertid att det av lagen klart bör framgå vilka
kartskalor som skall omfattas av granskningen. En inskränkning av 23
lagens tillämpningsområde kan inte ske i förordning. Regeringen anser
emellertid liksom utredaren att området för granskningsplikt kan minskas Prop. 1993/94:32
när det gäller kartor. Vid kontakter under hand med Överbefälhavaren,
Lantmäteriverket och Sjöfartsverket har regeringen inhämtat att ett
tillräckligt skydd ur totalförsvarssynpunkt uppnås redan vid krav på
tillstånd för spridning av kartor i större skala än 1:100 000. Regeringen
föreslår därför att endast kartor i större skala än 1:100 000 blir tillstånds-
pliktiga.
Regeringen anser liksom utredaren att även andra typer av registreringar
från luften än sedvanliga fotografier skall omfattas av krav på tillstånd
for spridning. Utvidgningen utgör en anpassning till teknikutvecklingen
och innebär således att videoupptagningar, IR- och thermofotograferingar
och digitala avbildningar kommer att omfattas av lagens bestämmelser.
I motsats till det förslag regeringen lämnat när det gäller framställning
av flygbilder eller annan liknande registrering från luften bör emellertid
inte kravet på tillstånd för spridning inskränkas enbart till sådan
information som inhämtats över restriktionsområde för luftfart. Skälet för
detta är att flygbilder, särskilt snedbilder, utgör viktiga komplement till
annan landskapsinformation. Det är därför från totalförsvarssynpunkt
angeläget att hindra okontrollerad spridning av denna typ av information.
Regeringen anser i likhet med utredaren att det, utöver de mer traditio-
nella formerna för dokumentering av landskapsinformation såsom karta
och flygfotografi, finns ett behov av att reglera den ytterligare landskaps-
information som får spridas. Med hänsyn härtill föreslår regeringen också
att krav på tillstånd införs för spridning av andra sammanställningar av
landskapsinformation än kartor, flygbilder och andra liknande
registreringar från luften. Med sådana sammanställningar avses således
bland annat sådan landskapsinformation som härrör från databaser som
förs med automatisk databehandling. Begreppet innefattar därutöver även
annan landskapsinformation oavsett om den förts eller sammanställts med
hjälp av automatisk databehandling eller ej.
Att regeringen föreslår en utvidgning i förhållande till nu gällande
lagstiftning hänger samman med att teknikutvecklingen lett till att
landskapsinformation numera inte bara har formen av kartor och sjökort.
Det är således samma skäl för en lagreglering som här gör sig gällande
som när det gäller annan registrering än flygfotografering från luften.
Att såsom utredaren föreslår särskilt reglera att uppgifter ur en digital
databas inte får lämnas ut om det finns anledning att tro att uppgifterna
kommer att användas så att det skadar landets försvar eller på annat sätt
vållar fara för rikets säkerhet finner regeringen emellertid inte lämpligt.
För myndigheter - såväl statliga som kommunala - följer en sådan
förpliktelse redan av 2 kap. 2 § sekretesslagen. Vid en straffrättslig
bedömning ter det sig dessutom vanskligt att konstatera huruvida en
enskild individ som lämnat ut uppgifter haft anledning att anta att
uppgifterna skulle komma att användas så att det skadar landets försvar 24
eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet. Regeringen förordar
därför även i detta avseende ett tillständskrav för spridning av land- Prop. 1993/94:32
skapsinformation. Självfallet omfattar inte tillståndskravet sådana
sammanställningar som framställts med hjälp av material som tidigare fått
tillstånd för spridning.
Ett undantag bör emellertid också sådan landskapsinformation utgöra som
framställts med hjälp enbart av satelliter. Med hänsyn till vad som
tidigare sagts om "open-skies"-principen har regeringen stannat för att
föreslå att sådan information undantas från kravet på tillstånd for sprid-
ning. Om däremot den information som erhållits med hjälp av satellit
bearbetas så att den tillförs ny information, även sådan landskapsin-
formation som godkänts för spridning, är risken emellertid stor att
kombinationsprodukten kan komma att innehålla försvarskänsliga
uppgifter. Med hänsyn till detta föreslår regeringen att ett krav på
tillstånd införs för spridning av denna typ av bearbetad information. I
begreppet bearbetad information ligger att satellitinformationen skall ha
tillförts ny information. En bearbetning av primärdata - som erhållits från
satellit - enbart genom geometrisk precisionskorrigering bör därför inte,
med hänsyn till att det inte rör sig om ny information, omfattas av
tillståndskravet. Det är således först när satellitmaterialet bearbetas i
sådan utsträckning att det tillförs annan landskapsinformation - eller med
gängse terminologi - analyseras, som landskapsinformationen skall om-
fattas av tillståndskravet.
Såsom Rikspolisstyrelsen framfört är det önskvärt att använda för-
svarssekretessbegreppet som utgångspunkt vid den granskning som skall
göras i samband med tillståndsgivningen. Vid tillståndsgivningen bör
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer därför företa
en skadeprövning av effekten av en spridning av landskapsinformationen.
Detta bör komma till uttryck i lagtexten så att man vid tillståndsgivningen
skall beakta den skada en spridning av uppgiften innebär för Sveriges
totalförsvar. Tillstånd skall således kunna vägras endast av denna
anledning.
Med hänsyn till att kartor och flygbilder från tiden före år 1900 endast
i mycket begränsad omfattning innehåller uppgifter av betydelse för
Sveriges totalförsvar finner regeringen att sådana kartor och flygbilder
bör undantas från lagens tillämpningsområde. Den nuvarande regleringen
innebär att karta över svenskt område som återger förhållanden som
tillkommit före år 1900 inte behöver granskas och godkännas. Regering-
en anser dock att den lösning vi förordar underlättar vid gränsdragningen
av huruvida en karta faller inom lagens tillämpningsområde eller ej. Det
kan t.ex. vara vanskligt att avgöra om en byggnad tillkommit före eller
efter år 1900.
Regeringen anser att det i lagen bör öppnas en möjlighet för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela undantag
från kravet på tillstånd för spridning. På så vis kan en viss flexibilitet
uppnås och dispenser meddelas för t.ex. kommuner, myndigheter eller
25
företag som övervakar kraft- eller teleledningar.
Med spridning avses en distribution av informationen till en vidare krets,
antingen genom saluhållning, försändning eller annan spridning. Även de
fall då informationen ställs ut eller förevisas på annat sätt omfattas av
spridningsbegreppet. Att informationen förmedlas till allmänheten är dock
inte nödvändigt for att spridning skall anses föreligga. Om informationen
inte förmedlats till allmänheten, fordras dock, för att den skall anses som
spridd, något mer än att den gjorts tillgänglig endast för ett fåtal.
Regeringen kan inte finna några skäl till varför det skulle behövas en
särskild bestämmelse om utförsel ur Sverige av landskapsinformation.
Reglerna om tillstånd för spridning gäller även i detta fall. En kontroll
av efterlevnaden av en sådan särskild bestämmelse skapar dessutom
onödig byråkrati. Risken för att en utlänning får del av informationen i
Sverige kvarstår dessutom även om ett utförselförbud gäller. De
bestämmelser som finns i 19 kap. brottsbalken, främst 7-9 §§, vilka gör
det möjligt att straffa den som, utan syfte att gå främmande makt
tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift om
något förhållande av hemlig natur vars uppenbarande för främmande
makt kan medföra skada för Sveriges försvar eller för folkförsöijningen
vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest
för rikets säkerhet, måste anses tillräckliga.
Regeringens forslag:
- De nuvarande lagarna om förbud mot spridning och utförsel av
vissa kartor och om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder
och vissa fotografiska bestämmelser upphävs.
- Reglerna om landskapsinformation samlas i en ny lag.
- Till den nya lagen förs bestämmelserna om sjömätning och flyg-
fotografering, som for närvarande finns i lagen om skydd för sam-
hällsviktiga anläggningar m.m. respektive luftfartslagen.
- Lagen föreslås innehålla bestämmelser om krav på tillstånd för
framställning och lagring av landskapsinformation och för spridning
av sådan information.
Utredarens förslag: Utredaren har föreslagit att en lag med bestämmel-
ser om skydd av uppgifter om landskapet ersätter de nuvarande kart- och
bildspridningslagama. Med motiveringen att bestämmelserna om
sjömätning avser framställning av landskapsinformation har utredaren
Prop. 1993/94:32
26
föreslagit en särskild lag på detta område. Av samma skäl har utredaren Prop. 1993/94:32
låtit bestämmelserna i luftfartslagen om flygfotografering vara kvar i den
lagen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredarens
förslag. Överbefälhavaren förordar att samtliga forfattningsförslag
rörande skyddet för landskapsuppgifter förs samman till en lag. Flera
remissinstanser har också konstaterat att det vore önskvärt med en
definition av begreppet landskapsinformation i lagen.
Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan under avsnittet om
behov av ändringar behöver lagstiftningen inom området moderniseras.
Genom att föra bestämmelser om framställning, lagring och spridning till
en enda lag ökar överskådligheten. Regeringen anser också, med hänsyn
till att begreppet landskapsinformation kommit att användas som ett
samlingsbegrepp för data om landskapet, att denna term bör användas i
lagen i stället för, såsom utredaren föreslår, termen landskapsuppgift.
Termen används för övrigt i sekretessförordningen (1980:657), varför
enhetlighet i detta avseende bör eftersträvas. Lagen bör disponeras så att
den förutom inledande bestämmelser innehåller ett avsnitt om fram-
ställning och lagring av landskapsinformation, vilket följs av ett avsnitt
om spridning. Avslutningsvis bör lagen innehålla straff- och över-
klagandebestämmelser .
Regeringens förslag:
- Såväl uppsåtliga som oaktsamma överträdelser av lagens förbuds-
regler straffbeläggs. I ringa fall döms dock inte till ansvar. Straffbe-
stämmelserna skall inte heller tilllämpas i den mån gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.
- Flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg samt kartor
eller andra sammanställningar av landskapsinformation som kommit
till eller spritts genom brott mot lagen skall kunna förverkas.
- Strafflatitudema skärps så att det för flygfotografering föreslås
ingå även fängelse upp till sex månader i skalan och för övriga brott
böter eller fängelse upp till ett år.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår inga ändringar när det gäller
strafflatitudema för flygfotografering och sjömätning. Utredarens
lagförslag innehåller vidare en straffbestämmelse som anknyter till
förslaget om ett samråd sförfarande med Överbefälhavaren vid inrättandet
av en databas. Påföljden föreslås för sådant brott bli böter eller fängelse
27
i högst sex månader.
I övrigt föreslår utredaren redaktionella ändringar i förhållande till vad
som i dag gäller i kart- och bildspridningslagama. För det uppsåtliga
brottet föreslår utredaren ett höjt straffmaximum till fängelse ett år och
för det oaktsamma föreslås enbart böter i skalan.
Utredarens förslag innehåller även en hänvisning till lagen (1960:418) om
straff för varusmuggling vid överträdelse av utförselförbudet. Förslaget
innehåller också en förverkandebestämmelse. Dessutom föreslår
utredaren att det införs två nya bestämmelser i luftfartslagen om dels
förverkande av registrering som tillkommit i strid mot meddelat tillstånd,
dels rätt att beslagta sådan egendom. En sådan rätt föreslås för Överbe-
fälhavaren eller tjänsteman vid granskningsmyndighet om bilden eller
materialet tillkommit i strid mot meddelat tillstånd.
Remissinstanserna: Ett antal åklagarmyndigheter har haft synpunkter på
strafflatitudema och framfört att straffvärdet av de handlingar det är
fråga om inte bör underskattas. Riksåklagaren har t.ex. framfört att det
måste anses lika straffvärt att upprätta en otillåten databas som att lämna
ut uppgifter från en sådan. Enligt Riksåklagaren kan själva upprättandet
av en databas förmodas utgöra ett första led i en verksamhet mot rikets
säkerhet vilket gör det angeläget att kunna bedriva utredningsarbetet så
effektivt som möjligt. En sådan effektivitet uppnås om möjlighet finns att
anhålla och häkta en misstänkt person.
Några instanser anser att det inte finns behov av en regel om ansvars-
frihet i ringa fall. Flera remissinstanser har också påpekat det otill-
fredsställande i att ha begreppet "samråd" som utgångspunkt vid en
straffrättslig bedömning. Åklagarmyndigheten i Göteborg anser att även
den som tar emot landskapsuppgifter som är hänförliga till en databas
skall kunna straffas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt de nuvarande bestämmelserna
straffas överträdelse av flygfotograferingsförbudet med böter och
överträdelse av sjömätningsförbudet med böter eller fängelse i högst sex
månader. Sistnämnda straffsats gäller också för överträdelser av
spridningsförbuden i kart- och bildspridningslagama. Regeringen anser
det angeläget att sanktionsbestämmelsema samordnas i så stor ut-
sträckning som möjligt och att dessa underordnas brottsbalksbrotten.
Dessutom bör en enhetlig straffskala eftersträvas. Med hänsyn till att den
tekniska utvecklingen vidgat användningsområdet för landskapsin-
formation och därmed ökat vårt totalförsvars sårbarhet för att sekretess-
belagd information missbrukas är det av vikt att understryka allvaret i
överträdelser mot lagens förbudsregler. Detta åstadkoms lämpligen såsom
utredaren föreslagit med en straffskärpning.
För otillåten flygfotografering bör straffmaximum kunna sättas till
fängelse sex månader i stället för som hittills till enbart böter. Med den
Prop. 1993/94:32
28
inskränkning av flygfotograferingsförbudet till restriktionsområden under Prop. 1993/94:32
normala förhållanden och till andra områden under höjd beredskap som
regeringen föreslår måste en överträdelse av förbudet generellt sett
betraktas som allvarligare än vad som för närvarande är fallet. För
övriga överträdelser anser regeringen, i likhet med utredaren, att
straffmaximum bör sättas till fängelse ett år; detta inklusive otillåten
sjömätning. Såsom flera remissinstanser påpekat ges därmed möjlighet
att vid förundersökning tillgripa personella tvångsmedel. Normalpåföljden
kan visserligen förväntas bli böter, men regeringen finner det angeläget
att lämna utrymme i straffskalan för de varierande typer av brott som kan
förväntas. Av samma skäl föreslår regeringen att det inte görs någon
uppdelning på det sätt utredaren föreslagit mellan uppsåts- och oaktsam-
hetsbrottet. Den av regeringen förordade tekniken torde också vara den
vanligast förekommande när det gäller specialstraffrättsliga bestämmelser.
Med det förslag regeringen väljer att lägga fram, där tillstånd krävs för
framställning, lagring och spridning, uppstår inte de svårigheter som
några remissinstanser påpekat i fråga om bedömningen av när ett brott
skall anses fullbordat.
I fråga om ansvar för ringa fall, delar regeringen utredarens förslag att
undantag kan göras för dessa. Det är visserligen tveksamt om utrymmet
för tillämpningen av denna regel kan bli särskilt stort men man kan inte
utgå från att det räcker med de sedvanliga möjligheterna att lämna rap-
porteftergift, underlåta åtal och medge påföljdseftergift utan det får anses
finnas ett visst behov av en sådan undantagsregel.
När det gäller frågan om även mottagande av landskapsinformation skall
straffbeläggas anser regeringen att sedvanliga bestämmelser om med-
verkansansvar utgör ett tillräckligt skydd. Inom specialstraffrätten anses
brottsbalkens medverkansregler analogiskt tillämpliga när fängelse ingår
i straffskalan och särskilda bestämmelser i detta avseende torde därför
inte vara nödvändiga.
Med hänsyn till att regeringen inte föreslår något utförselförbud behövs
inte någon hänvisning till straffbestämmelsen i varusmugglingslagen.
Regeringen anser vidare att det bör finnas en möjlighet att förverka
landskapsinformation. Nuvarande regler innebär att förverkande kan ske,
förutom av sådant material som någon spritt eller fört ut utan tillstånd,
även av andra kartor och bilder som är avsedda för spridning eller
utförsel som påträffas hos den som gjort sig skyldig till brott mot
utförsel- och spridningsförbud. Denna reglering innebär att förverkande
kan ske av föremål som ännu inte använts för brottslig verksamhet.
Regeringen anser emellertid att det bör vara tillräckligt med en för-
verkandebestämmelse som medger förverkande av föremål som till-
kommit eller spritts utan tillstånd. Förverkanderegelns räckvidd bör 29
endast omfatta brottsliga förfaranden, vilket i flertalet fall torde vara fullt
tillräckligt med hänsyn till att även oaktsamhetsbrott straffbeläggs.
Prop. 1993/94:32
Med det förslag regeringen lämnar när det gäller avskaffandet av
tillståndsplikt för flygfotografering kan det visserligen tänkas att för
totalförsvaret känslig information inhämtas systematiskt genom tillåten
flygfotografering utan att den därefter sprids. Ett sådant förfarande utgör
inte något brott mot den föreslagna lagen och förverkande skulle
följaktligen inte kunna ske. Förfarandet kan emellertid utgöra ett brott
mot bestämmelserna i 19 kap. brottsbalken varvid förverkande enligt det
regelverket skulle kunna komma i fråga.
Förverkanderegeln bör vidare utformas så att den även omfattar föremål
som använts som hjälpmedel för att begå brott. Förverkande bör endast
ske om det inte är uppenbart oskäligt.
Regeringens förslag: En bestämmelse om rätt att hos domstol
överklaga beslut som meddelats av någon annan än regeringen tas
in i lagen. Om en statlig myndighet har avslagit en annan statlig
myndighets ansökan får överklagande i stället ske hos regeringen.
Utredarens förslag: Utredaren föreslår inte några bestämmelser om rätt
att överklaga granskningsbeslut i sitt förslag till lag. Av förslaget till
förordning framgår emellertid att beslut i granskningsärenden som fattats
av Överbefälhavaren inte skall kunna överklagas.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans anför något i frågan om att
utredarens lagförslag saknar bestämmelser om överklagande. Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut anför emellertid i anslutning till
förordningens bestämmelse i denna fråga att det är väsentligt att det finns
möjlighet att begära överprövning hos regeringen.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen finner det vara en rättssä-
kerhetsfråga att möjliggöra en överprövning vid domstol av de tillstånds-
beslut som kommer att fattas med stöd av lagen, särskilt då den
lagreglering regeringen föreslår innebär inskränkningar i enskildas
grundlagsskyddade rätt till informationsfrihet. Lagen bör därför innehålla
en bestämmelse om rätten att till domstol överklaga beslut som fattats av
någon annan än regeringen. I de fall där en statlig myndighet avslagit en
annan myndighets ansökan om tillstånd är det emellertid lämpligare att
regeringen prövar överklagandet.
30
Inledande bestämmelser
1 §
Lagen om skydd för landskapsinformation skall bland annat ersätta de nu
gällande lagarna om spridning av kartor och bilder. Lagen har emellertid
ett vidare tillämpningsområde och syfte än så, vilket bland annat framgår
av dess rubrik. Karta och bild har ersatts med uttrycket landskapsin-
formation. Avsikten med detta är att anpassa lagens tillämpningsområde
till den tekniska utvecklingen, bl.a. när det gäller presentation m.m. av
landskapsinformation. I lagens första paragraf ges en kort förteckning
över lagens innehåll. Förutom att lagen innehåller bestämmelser som
ersätter den nuvarande regleringen i kart- och bildspridningslagama
framgår av denna bestämmelse att lagen också innehåller bestämmelser
om sjömätning och flygfotografering. En nyhet i förhållande till nu
gällande rätt är också att lagen upptar bestämmelser om inrättande av
sådana databaser med landskapsinformation, som fors med automatisk
databehandling och om spridning av sammanställningar med landskapsin-
formation. Sådana sammanställningar torde oftast ha sitt ursprung i
digitala databaser men kan också härröra från andra källor.
2 §
Bestämmelsen definierar vad som skall forstås med begreppet land-
skapsinformation. Denna definition är av central betydelse då den sätter
gränsen för lagens tillämpningsområde. I lagrådsremissens lagförslag
användes begreppet "lägesbunden information". Efter förslag från
Lagrådet har emellertid ordet "lägesbunden" bytts ut i propositionens
lagförslag mot ordet "lägesbestämd". Att informationen är lägesbestämd
innebär att den skall vara koordinatrelaterad, t.ex. i rikets nät eller
lägesrelaterad på annat sätt. Med landskapsinformation avses således all
slags information om landskapets naturgivna innehåll och egenskaper
såsom berg, jord, vegetation, vatten, terräng- och bottentopografi etc.,
liksom information om landskapets konstgjorda företeelser. Dessutom
ingår all slags tilläggsinformation såsom ortnamn, gränser osv.
Lagrådet har vidare i anslutning till definitionen av vad som är att
hänföra till landskapsinformation i 2 § ifrågasatt om inte lagförslaget
omfattar även andra produkter än sådana som är lägesbestämda. Som ett
exempel nämner Lagrådet flygbilder utan lägesbestämningar. Enligt
Lagrådet skulle detta kunna få konsekvenser för såväl lagens huvudrubrik
som för dess underrubrik. Emellertid har Lagrådet godtagit regeringens
förslag till rubriker med motiveringen att "landskapsinformation" får
anses täcka det huvudsakliga innnehållet i lagen på sådant sätt att de
föreslagna rubrikerna är godtagbara. Regeringen vill i detta sammanhang
påpeka att det ter sig främmande att tala om en flygbild såsom icke läges-
bestämd. Det stora flertalet flygbilder som framställs fotograferas med
Prop. 1993/94:32
31
stöd av s.k. GPS-teknik (lägesbestämning med hjälp av satelliter), vilket Prop. 1993/94:32
innebär att kameran utlöses mot en punkt som kan lägesbestämmas. En
sådan flygbild är alltid lägesbestämd. Även övriga flygbilder innehåller
självfallet information om en given plats i naturen och måste därför också
de anses vara lägesbestämda enligt definitionen i 2 §.
Framställning och lagring av landskapsinformation
3 §
Bestämmelsen har forts över från lagen om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. och innebär dels att lodningsforbudet avskaffas, dels
att det område inom vilket sjömätning inte får ske utan tillstånd
preciseras. Att lodningsforbudet avskaffas innebär dock inte att all form
av lödning blir tillåten. I vissa känsliga områden kan lödning fortfarande
förbjudas med stöd av 7 § lagen om skydd för samhällsviktiga an-
läggningar m.m.
För att tillstånd skall erhållas för sjömätning krävs, med hänsyn till den
från totalförsvarssynpunkt typiskt sett känsliga information det rör sig
om, att särskilda skäl föreligger. Ett särskilt skäl for tillståndsgivning kan
vara att man behöver komplettera informationen hos de allmänna
sjökorten med uppgifter som behövs för särskilda ändamål, t.ex. för
byggande i eller under vattnet eller for kompletterande sjömätningar för
den grundgående fritidsbåtstrafiken. Givetvis förutsätts att ett tillstånd
inte medför skada for Sveriges totalförsvar.
Regeringen har tidigare redogjort för att det finns ett behov av att medge
undantag från tillståndskravet för sådan sjömätning som sker i allmänna
hamnar. Vilka hamnar som är allmänna och vem som svarar för en
allmän hamn framgår av Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande
av beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5).
4 §
Bestämmelsen har förts över från luftfartslagen men inskränkts i
förhållande till vad som gäller för närvarande. I fortsättningen krävs
under normala förhållanden tillstånd endast vid fotografering eller
liknande registrering från luften inom eller av restriktionsområden för
luftfart. Vilka områden som är restriktionsområden framgår av för-
ordningen (1979:969) om restriktioner för luftfart inom vissa områden.
Med liknande registrering avses all form av avbildning eller mätning vare
sig den sker digitalt, analogt, genom värmeregistrering eller på annat
sätt. Formuleringen innebär att en anpassning gjorts till den tekniska
utvecklingen.
Även för flygfotografering och liknande registrering gäller, med hänsyn 32
till den typiskt sett skyddsvärda information det rör sig om, att den som
söker tillstånd har att visa särskilda skäl för att tillstånd skall meddelas. Prop. 1993/94:32
Sådana skäl kan till exempel föreligga vid överflygning av ett restrik-
tionsområde för kontroll av kraftledningar.
Bestämmelsen i andra stycket ger regeringen möjlighet att under krig och
andra säkerhetspolitiska kriser utsträcka tillståndskravet till andra
områden än restriktionsområden. Bestämmelsen ansluter helt till de i 13
kap. 6 § RF angivna förutsättningarna för normgivningsbemyndigande
från riksdagen till regeringen och överensstämmer också med de i lagen
(1992:1403) om höjd beredskap givna kriterierna for höjd beredskap.
Möjligheten för regeringen att under sådana förhållanden föreskriva om
tillståndskrav för flygfotografering eller liknande registrering från
luftfartyg kan tilllämpas antingen så att krav på tillstånd införs över hela
Sverige eller också endast i en del eller delar av landet.
I tredje stycket åläggs befälhavare på luftfartyg en skyldighet att se till
att fotografering eller annan liknande registrering inte utförs utan
tillstånd. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med vad som gäller
i dag. Förbudet mot att medföra kamera ombord avskaffas dock.
5 §
Bestämmelsen utgör en nyhet i förhållande till vad som gäller i dag och
föreskriver ett tillståndskrav for inrättande av en databas med land-
skapsinformation, om databasen skall föras med hjälp av automatisk
databehandling. Bestämmelsen riktar sig mot såväl myndigheter som
enskilda. Den kan förväntas få sin största betydelse för kommunerna.
Utgångspunkten vid tillståndsgivningen skall vara att tillstånd skall ges
i alla de fall databasens innehåll inte kan antas medföra skada for
Sveriges totalförsvar. All digitalt lagrad information omfattas inte av
tillståndskrav enligt denna lag - sådan landskapsinformation som antingen
fått spridningstillstånd enligt 6 § första stycket eller är undantagen från
kravet på tillstånd enligt 6 § andra eller tredje stycket eller 7 § skall
kunna överföras till en databas som förs med automatisk databehandling
utan särskilt tillstånd. Vidare krävs inte tillstånd för en digital databas
som framställs uteslutande av material som får spridas utan tillstånd.
Lagrådet har ansett att detta tydligare borde framgå av ordalydelsen i
5 § och har därför föreslagit att andra stycket justeras så att ett tillägg
görs av innebörd att tillstånd för en digital databas inte krävs om den
framställs med hjälp enbart av material som annars får spridas utan
hinder av bestämmelserna i lagen. Med anledning av Lagrådets på-
pekande har regeringen i propositionens lagförslag gjort nämnda
förtydligande.
I detta sammanhang kan erinras om att om den digitalt lagrade in-
formationen, såsom t.ex. en digital karta som redovisar fastighetsindel-
ningen, innehåller personuppgifter i datalagens (1973:289) mening, blir
även datalagen tillämplig.
33
3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 32
Hänvisningen till 7 § innebär ett undantag från tillståndskrav för Prop. 1993/94:32
satellitinformation. Sådan information lagras normalt digitalt i en databas.
Undantaget avser endast primärdata från satellit och inte sådant material
som analyserats med hjälp av stöddata från andra källor, dvs. ställts
samman med annan landskapsinformation över svenskt territorium.
I tredje stycket öppnas en möjlighet för regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att medge undantag från kravet på tillstånd.
Ett sådant undantag kan t.ex. medges generellt för en viss myndighet.
Dispensen kan också avse något område av Sverige eller en viss typ av
landskapsinformation. Grunden för bedömningen av om undantag skall
medges eller inte skall naturligtvis vara att innehållet i den digitala
databasen inte kan antas skada Sveriges totalförsvar.
Spridning
6 §
Bestämmelsen är central i lagen och reglerar hur skyddet for landskapsin-
formation skall åstadkommas. Genom bestämmelsen begränsas den
grundlagsskyddade rätten till information. Begränsningen får dock endast
ske utifrån de behov som föreligger för att tillgodose rikets säkerhet.
Avsikten är att bestämmelsen skall täcka alla produkter som typiskt sett
är bärare av landskapsinformation.
De produkter som omfattas av bestämmelsen är till en början kartor i
större skala än 1:100 000 och flygbilder. Med kartor avses såväl
landkartor som sjökartor. Som en följd av att även andra registreringar
från luftfartyg sker i allt större utsträckning har vidare ett krav på
tillstånd för spridning av sådan information uppställts. Bestämmelsens
tillämpningsområde omfattar dessutom andra sammanställningar av
landskapsinformation. Härigenom anpassas bestämmelsen till den
tekniska utvecklingen och det tydliggörs att landskapsinformation numera
inte enbart har formen av kartor och bilder. De sammanställningar som
avses är t.ex. sådana basprodukter som olika georegister utgör; såsom
geodetiska, geofysiska, geologiska, geokemiska eller hydrogeologiska
register men även sammanställningar av registreringar som erhållits vid
thermografering, radaravbildning, multispektral avbildning etc.
Bestämmelsen anger till skillnad från nuvarande reglering inte att
granskning skall ske av de ifrågavarande produkterna. Detta har ansetts
som så självklart att det är onödigt att ange det i lagen. Den myndighet
som skall besluta i tillståndsfrågan har självklart att granska produkten
och då söka finna detaljer i innehållet som kan skada Sveriges totalför-
svar. För detta granskningsarbete måste det finnas föreskrifter och
allmänna råd som anger vilka detaljer som särskilt skall beaktas.
Regeringen har for avsikt att i en förordning i anlutning till lagen ange
den myndighet som har att meddela närmare föreskrifter i detta avseende.
34
Tillstånd behövs inte för spridning av kartor och flygbilder som Prop. 1993/94:32
framställts före år 1900.
I lagtexten har också öppnats en möjlighet för regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att medge undantag från kravet på
spridningstillstånd. Med stöd av denna bestämmelse kan t.ex. vissa
kartproducerande kommuner, som har kompetens för försvarssekretess-
granskning, medges undantag från krav på tillstånd. Undantag kan även
komma i fråga för de satellitbilder, kartor och andra sammanställningar
av landskapsinformation som framställs och används av Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut. Vidare kan med stöd av denna
bestämmelse också medges undantag från kravet på tillstånd for spridning
av flygfotografier över vissa områden av Sverige.
Begreppet spridning täcker all form av distribuering av information och
när det gäller digital sådan således även spridning som sker genom direkt
överföring på tråd eller trådlöst från datacentraler till fasta eller rörliga
terminaler, kopiering av hela eller delar av databaser på band, hårddisk
eller s.k. kompaktskivor (CD-ROM) eller genom framtagning i analog
form, t.ex. i form av en ritning. Såsom anförts tidigare krävs dock, för
det fall spridningen inte sker till allmänheten, att informationen skall ha
gjorts tillgänglig inte endast för ett fåtal.
7§
Ett särskilt undantag från kravet för tillstånd till spridning har gjorts i
denna bestämmelse för så kallad primärdata från satellit som inte
analyserats. Med hänsyn till "open-skies”-principen enligt vilken
information från fjärranalyssatelliter skall vara fritt tillgänglig för alla har
regeringen föreslagit att sådan landskapsinformation undantas från lagens
tillämpningsområde. Att informationen framställts endast med hjälp av
satellit innebär således att det skall röra sig om primärdata från satellit.
Med primärdata avses i detta sammanhang rådata som fångats upp av
satellitens sensorer och vidarebefordrats till marken. En bearbetning av
satellitinformationen så att den geometriskt precisionskorrigeras innebär
- såsom tidigare anförts - inte att ny information tillförts, eller med
lagtextens formulering, att informationen ställts samman med annan
landskapsinformation. För att informationen skall anses vara analyserad
i lagens mening och tillståndspliktig, krävs således utöver att den
mottagits och precisionskorrigerats att den ställts samman med annan
landskapsinformation avseende svenskt territorium.
Straff m.m.
8-12 §§
Dessa paragrafer innehåller bestämmelser om ansvar och förverkande.
I den allmänna motiveringen har vi redogjort för skälen för att vi valt att
föreslå att straffsatserna skärps.
35
Överklagande Prop. 1993/94:32
13 §
I denna bestämmelse regleras möjligheterna till överklagande i tillstånds-
frågor. I lagrådsremissen anförde regeringen att möjlighet skulle finnas
att överklaga såväl beviljade som icke beviljade tillståndsärenden och att
även staten skulle vara saklegitimerad. Lagrådet har invänt mot detta och
anfört att någon rätt för staten att överklaga beviljade tillstånd varken
följer av 22 § förvaltningslagen (1986:223) eller av lagrådsremissens
förslag till överklagandebestämmelse. För att så skall bli fallet krävs att
en uttrycklig bestämmelse härom tas in i paragrafen. Lagrådet har också
anfört att det bör övervägas om det finns behov av en bestämmelse
motsvarande 15 kap. 8 § sekretesslagen, som bl.a. stadgar att ett beslut
skall överklagas hos regeringen, om det har meddelats av en statlig
myndighet. Med anledning härav har regeringen valt att i propositionens
lagförslag göra det tillägget i överklagandebestämmelsen att en statlig
myndighet som fått en ansökan avslagen av en annan statlig myndighet
skall kunna överklaga beslutet hos regeringen. Regeringen har däremot
inte funnit det erforderligt att föreslå en regel om att staten skall ha rätt
att överklaga beviljade tillstånd. Med det förslag regeringen nu lägger
fram kommer det således inte att föreligga någon rätt för en statlig
myndighet att överklaga beslut avseende beviljade tillstånd.
Ikraftträdande
Tillämpningen av den nya lagen fordrar att vissa förberedande åtgärder
vidtas bland annat hos de myndigheter som kommer att beröras av
tillståndshanteringen. Med hänsyn till detta bör lagen inte träda i kraft
förrän den 1 oktober 1994. De databaser som redan finns inrättade och
som förs med automatisk databehandling omfattas från och med lagens
ikraftträdande av tillståndsplikt, varför viss tid måste medges innehavare
av dessa att ordna tillståndsfrågan. De beslut som meddelats med stöd av
de upphävda kart- och bildspridningslagama bör gälla även efter ikraft-
trädandet.
Regeringens förslag: Regeringens förslag medför följdändringar i
34 och 38 §§ lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar
m.m. i och med att bestämmelserna om sjömätning överförs till den
nya lagen. Av samma anledning innebär regeringens förslag att
följdändringar måste göras i luftfartslagens 8 kap. 4 a och b §§ samt
13 kap. 3 §.
36
Utredarens förslag: Utredaren föreslår, förutom lagen med vissa Prop. 1993/94:32
bestämmelser till skydd for landskapsuppgifter, också följdändringar i
luftfartslagen och att en särskild lag om förbud mot sjömätning införs.
Dessutom föreslår utredaren att vissa följdändringar görs i sekretess-
lagens 2 kap. 2 §. Den ena ändringen som föreslås är av formell art och
innebär att en hänvisning till de föreslagna särskilda sekretessbestämmel-
serna i lagen med vissa bestämmelser till skydd för landskapsuppgifter
tas in i paragrafen. Den andra ändringen innebär att man ur samma
paragraf tar bort den undantagsbestämmelse som säger att en begäran att
få ta del av vissa handlingar som har upprättats av Lantmäteriverket eller
Sjöfartsverket skall prövas av det verk som har upprättat handlingen.
Utredaren anser att hans förslag, enligt vilket granskning skall ske genom
Överbefälhavarens försorg, gör en sådan bestämmelse onödig.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser kritiserar utredarens förslag
när det gäller ändringarna i sekretesslagen.
Kammarrätten i Göteborg anför att i det allmännas verksamhet bör
sekretessen till skydd for landskapsuppgifter regleras uteslutande i 2 kap.
2 § sekretesslagen och att det i övrigt kan finnas behov av att reglera
sekretessfrågor för enskild verksamhet. Kammarrätten föreslår därför att
det i lagen intas en särskild bestämmelse om att enskild befattningshavare
inte får röja skyddsvärda uppgifter.
Sjöfartsverket, Lantmäteriverket och Sveriges geologiska undersökning
kritiserar förslaget att tredje stycket i 2 kap. 2 § sekretesslagen avskaffas.
Verken anser att denna bestämmelse bör kvarstå och anför att de motiv
som fanns då bestämmelsen infördes alltjämt kvarstår. Lantmäteriverket
påpekar också att om granskningen sprids till fler myndigheter så
kommer många myndigheter att sakna den hemliga information som
krävs för att kunna bedöma om en handling innehåller sekretessbelagd
landskapsinformation. Sveriges geologiska undersökning anser att den bör
omfattas av bestämmelsen.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare redogjort för
sina överväganden när det gäller införandet av en samlad lag på området
landskapsinformation. I detta förslag införs inte någon ny sekretessbe-
stämmelse. Förslaget bygger i stället på att den tillståndsgivande myn-
digheten skall beakta grunderna för forsvarssekretessen vid sin till-
ståndsprövning. Med denna konstruktion är en hänvisning i sekretess-
lagen till lagen om skydd för landskapsinformation överflödig.
Regeringen kan inte heller finna några skäl, såsom Kammarrätten i
Göteborg föreslår, att i den sistnämnda lagen ta in särskilda regler för
enskilda befattningshavare. De regler som finns i 19 kap. brottsbalken på
detta område måste anses ge ett tillräckligt skydd.
När det gäller den av utredaren föreslagna ändringen i 2 kap. 2 § tredje
stycket sekretesslagen gör regeringen följande överväganden. Den form 37
av decentraliserad granskning som utredaren baserar sitt förslag på bör
inte komma till stånd. Regeringen finner det lämpligast, såsom också Prop. 1993/94:32
Lantmäteriverket påpekat, att ett fåtal centrala myndigheter handhar
sekretessgranskningen. Därigenom skapas förutsättningar för en enhetlig
tillämpning av lagen och garanteras att myndigheten har det underlag och
den information som behövs for att göra en korrekt sekretessbedömning.
Det är också angeläget att hålla underlaget för sekretessgranskningen
inom en så snäv krets som möjligt. Regeringen anser således att de skäl
som ligger bakom 2 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen alltjämt äger
giltighet.
38
Prop. 1993/94:32
Bilaga 1
Särskilda lagbestämmelser finns för att i den nationella säkerhetens
intresse begränsa tillgången till landskapsinformation. Enligt lagen
(1975:370) om förbud mot spridning och utförsel av vissa kartor
(kartspridningslagen) är det sålunda förbjudet att saluföra eller på annat
sätt sprida vissa kartor - varmed även avses sjökort - utan föregående
godkännande av Statens lantmäteriverk eller Sjöfartsverket i fråga om
detaljer som kan vara av betydelse för rikets försvar. Lagen (1975:371)
om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder och vissa fotografiska
bilder (bildspridningslagen) förbjuder på motsvarande sätt att flygbilder
över svenskt område samt fotografiska bilder av försvarsmaktens
stridskrafter och vissa slags anläggningar saluförs eller sprids på annat
sätt utan att ha blivit godkända av Överbefälhavaren. Karta eller bild som
inte får spridas får inte heller utföras ur riket utan tillstånd av Lant-
mäteriverket eller Sjöfartsverket, respektive av Överbefälhavaren.
I kartsekretessförordningen (1975:372) meddelas närmare bestämmelser
om vilka typer av föremål som inte får återges i kartor och flygbilder.
Behovet av sekretess och möjligheterna att upprätthålla den
Enligt utredningen finns det fortfarande behov av att genom legala
restriktioner försvåra for främmande makt att få tillgång till sådana
uppgifter om landskapet och dess naturgivna eller konstgjorda innehåll
(anläggningar etc.) vilkas röjande kan antas skada landets försvar eller
på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet.
Om behovet av sekretess sålunda kvarstår, har svårigheterna att
upprätthålla den snarast ökat och kräver att man söker delvis nya vägar.
En anledning härtill är att den tekniska utvecklingen lett till nya former
för insamling, lagring, sammanställning och distribution av uppgifter om
landskapet och dess innehåll. Det har ibland ifrågasatts, om inte
tillkomsten av fjärranalyssatelliter med efterhand förbättrade prestanda
rentav skulle göra det meningslöst att söka upprätthålla ett sekretesskydd.
I betänkandet tar utredningen upp denna fråga till diskussion och besvarar
den nekande.
Ny författningsreglering föreslås
I betänkandet lägger utredningen fram förslag till följande författningar:
- lag med vissa bestämmelser till skydd för landskapsuppgifter
- Förordning om granskning m.m. av landskapsuppgifter
- Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
39
- Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)
- Lag om förbud mot sjömätning
Teknikutvecklingens inverkan
Den nuvarande lagstiftningen återspeglar ingenting av den tekniska
utveckling inom området landskapsinformation, som nyss berörts. Det
har varit en huvuduppgift för utredningen att anpassa nya regler om
sekretess och sekretessgranskning till denna utveckling, vars viktigaste
uttryck är ett allt mer intensivt utnyttjande av ADB-teknik och an-
vändning av fjärrananlyssatelliter för insamling av landskapsdata. Denna
inriktning har påverkat de föreslagna reglerna såväl i fråga om det
materiella innehållet som beträffande terminologin.
Lagen med vissa bestämmelser till skydd för landskapsuppgifter.
Förordningen om granskning m.m. av landskapsuppgifter.
Som benämning på det som i förekommande fall skall skyddas genom
sekretess har utredning valt "landskapsuppgift" en term som ansluter till
sekretesslagens uttryckssätt (se kap 1. 1 § andra stycket i den lagen).
Landskapsuppgift är enligt förslaget sådan uppgift som utgör landskapsin-
formation om svenskt område. Vilken närmare innebörd utredningen har
lagt i begreppet landskapsinformation framgår av betänkandet (kap. 1.3).
I likhet med vad som nu gäller skall kartor och flygbilder över svenskt
område, som är avsedda att saluföras eller spridas på annat sätt, vara
godkända for spridning, och godkännandet förutsätter att en granskning
har skett i fråga om detaljer som kan vara av betydelse för rikets försvar.
I förhållande till nuläget har området for granskningsplikten ansetts kunna
minskas; det föreslås omfatta kartor i skalområdet 1:100 000 och större
i stället för som nu kartor i större skala än 1:500 000. Å andra sidan
införs under gransknings- och godkännandekraven även andra samman-
ställningar av landskapsuppgifter än kartor och flygbilder. Utvidgningen
föranleds av att landskapsuppgifter numera i stor utsträckning lagras
digitalt på magnetband eller skiva. Den landskapsinformation som lagras
på detta sätt är till sitt innehåll fullt jämförbar med information i en karta
och kan utan svårighet transformeras till en sådan.
Från kraven på granskning och godkännande undantas bilder och
uppgifter som har registrerats av satelliter och som kan tas emot även
utanför Sverige. Detta gäller dock inte om uppgifterna har ställts samman
med andra landskapsuppgifter avseende svenskt territorium; i sådant fall
blir kombinationsprodukten underkastad de allmänna reglerna.
Uppgiften att granska kartor, flygbilder och andra sammanställningar av
landskapsuppgifter föreslås åvila Överbefälhavaren, utom när det gäller
Lantmäteriverkets egna produkter. Detta innebär en ändring så tillvida,
att granskningsansvaret för kartor, som har framställts av någon annan
Prop. 1993/94:32
Bilaga 1
40
än Lantmäteriverket, avlyftes från detta. Ändringen har ansetts motiverad
bl.a. av verkets konkurrenssituation.
Lagförslaget öppnar en möjlighet till självgranskning genom att Överbe-
fälhavaren skall kunna medge undantag från granskningskravet och
därvid får förse den som berörs av undantaget med erfoderliga uppgifter.
Sjökort bör som hittills sekretessgranskas av sjöfartsverket.
Förbud mot utförsel skall gälla för kartor, flygbilder och andra samman-
ställningar av landskapsuppgifter, som inte har godkänts för spridning.
Den myndighet som svarar för granskningen skall dock kunna ge tillstånd
till utförsel exempelvis för forskningsändamål eller utbyte av uppgifter
inom ramen för ett internationellt projekt.
Ett framträdande drag i utvecklingen inom området landskapsinformation
är att uppgifter om landskapet lagras i digital form i databaser. Dessa kan
innehålla data som anger läget för berörda objekt (geometriska databaser)
eller beskrivningar av objektens egenskaper (egenskapsdatabaser). Ett
sekretessskydd för innehållet i dylika baser kan inte anordnas på samma
sätt som för kartor och flygbilder, dvs. bygga på granskning och
godkännande. Utredningen har valt att - efter mönster av en bestämmelse
i förordningen om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter - föreslå
följande.
Om en databas kan förutses komma att innehålla sådana landskapsupp-
gifter, att utlämnandet av dem - var för sig eller sammanställda - kan
antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets
säkerhet, skall databasen inte få upprättas utan att samråd har ägt rum
med Överbefälhavaren. Vidare skall landskapsuppgifter, som ingår i en
databas, inte få lämnas ut eller spridas på annat sätt om det finns
anledning anta att uppgifterna kommer att användas så att det skadar
landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet.
Beträffande Överbefälhavarens tilltänkta uppgifter i fråga om granskning,
godkännande och samråd har utredningen förutsatt, att de skall kunna
delegeras till regionala myndigheter inom försvarsmakten.
I författningsförslagen ingår inte någon motsvarighet till kartsekretessför-
ordningens förteckningar över anläggnignar som inte får återges i kartor
eller betecknas med symbol eller påskrift. Riktlinjer för gransknings- och
samrådsmyndighetemas prövning får i stället framgå av de tillämpnings-
föreskrifter som Överbefälhavaren bör meddela.
Om granskning, godkännande och samråd anordnas enligt de principer
som här antytts, bör man kunna uppnå tidsvinster och ett smidigt
förfarande samt en fortlöpande anpassning till utvecklingen. En decentra-
lisering till regionala myndigheter bör underlätta granskningen av de
kommunala kartorna.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 1
41
Utredningens forslag innehåller ingen motsvarighet till de särskilda be-
stämmelserna i bildspridningslagen om fotografiska bilder av för-
svarsmaktens stridskrafter och vissa anläggningar. Vad beträffar
anläggningar har utredningen funnit att syftet med bestämmelserna kan
tillgodoses genom lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. Vad åter angår försvarsmaktens stridskrafter, anser
utredningen att i den nämnda lagen bör införas ett förbud mot att under
krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden ta fotografier eller
göra avbildningar eller beskrivningar.
Lagen om ändring i sekretesslagen
Två ändringar föreslås. Den ena är av formell art och innebär att i 2 kap.
2 § införs en hänvisning till de föreslagna särskilda sekretessbestämmel-
serna i lagen med vissa bestämmelser till skydd för landskapsuppgifter.
Den andra ändringen innebär att ur samma paragraf utgår den undantags-
bestämmelse, som säger att en begäran om att få ta del av vissa
handlingar som har upprättats av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket
skall prövas av det verk som har upprättat handlingen. Bestämmelsen
anses obehövlig i det system för granskning av kartor och bilder etc.,
som utredningen föreslår.
Lagen om ändring i luftfartslagen
I 8 kap. 4 a §, som avhandlar frågan om tillstånd att fotografera från
luftfartyg, föreslås ändringar som innebär att andra former av registrering
blir jämställda med fotografering. Ändringarna utgör en anpassning till
den tekniska utvecklingen.
Genom nya bestämmelser i 13 kap. blir det möjligt att besluta om
förverkande av registreringar som tillkommit i strid mot meddelat
tillstånd enligt 8 kap. 4 a § och som innehåller uppgifter av betydelse för
rikets säkerhet.
Lagen om förbud mot siömätning
1940 års skyddslag innehåller ett principiellt förbud mot att utan tillstånd
utföra sjömätning eller lödning vid rikets kuster eller i skärgårdar,
farleder och hamnar. Samma bestämmelse har - i avvaktan på förslag
från utredningen - tagits upp i lagen om skydd för vissa samhällsviktiga
anläggningar m.m. Utredningen anser att ett liknande förbud mot
sjömätning - men inte mot enbart lödning - alltjämt bör finnas. Eftersom
det här är fråga om framställning av landskapsinformation, till skillnad
från spridning, hör ett sådant förbud inte hemma i den föreslagna lagen
till skydd för landskapsuppgifter. Utredningen föreslår därför en särskild
lag i ämnet, enligt vilken sjömätningsforbud skall gälla på svenskt inre
vatten och i Öresund.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 1
42
Kostnader och finansiering
Vid sina försök att uppskatta de framtida kostnaderna for granskning har
utredningen beaktat följande faktorer. Avsikten är att flertalet kartpro-
dukter skall bli granskade i någon form, vilket nu inte är fallet.
Emellertid minskas antalet kartor som skall granskas ggenom att gränsen
för skalstorleken ändras från 1:500 000 till 1:100 000. Behovet av
granskning skall också minskas genom rådgivning, särskilt till kommu-
nerna.
Decentralisering av granskningsarbetet kräver ett personaltillskott på
regional nivå, för vilket kostnaden grovt uppskattas till 3,5 milj. kr.
Kostnaden skall bedömas mot bakgrund av att personalen inte bara skall
utföra kartgranskning utan också svara for rådgivning och tillsyn av
digitala databaser.
Kostnaderna för granskning av kartor och flygbilder finansieras f.n.
genom anslag. Utredningen diskuterar skäl for och emot en övergång till
avgiftsfinansiering men stannar för att avstyrka en sådan, främst därför
att granskningen betingas av ett säkerhetsintresse.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 1
43
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om
1. upprättande av databaser innehållande landskapsuppgifter,
2. begränsning i rätten att sprida landskapsuppgifter, samt
3. granskning och godkännande av kartor, flygbilder och samman-
ställningar i annan form av landskapsuppgifter.
2 § Med landskapsuppgift avses i denna lag sådan uppgift som utgör
landskapsinformation om svenskt område.
3 § En databas, som kan förutses komma att innehålla sådana lands-
kapsuppgifter att röjandet av dem var för sig eller sammanställda kan
antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets
säkerhet, får inte upprättas utan att samråd ägt rum med Överbefäl-
havaren. Samråd skall även äga rum om en databas tillförs uppgifter som
här sägs.
4 § Landskapsuppgifter, som ingår i en databas, får inte lämnas ut eller
spridas på annat sätt om det finns anledning anta att uppgifterna kommer
att användas så, att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar
fara för rikets säkerhet. En myndighet som lämnar ut en landskapsuppgift
får uppställa förbehåll som sägs i 14 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen
(1980:100).
5 § Bestämmelserna i 3 och 4 §§ gäller inte för myndighet på vilken
förordningen (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter
äger tillämpning eller för riksdagens myndigheter eller om det gäller
landskapsuppgifter som innehas av en enskild och som är avsedda
uteslutande för personligt bruk.
6 § Kartor och flygbilder över svenskt område eller andra samman-
ställningar av landskapsuppgifter som är avsedda att saluföras eller
spridas på annat sätt skall vara godkända för spridning. Innan en karta,
flygbild eller annan sammanställning av landskapsuppgifter får godkännas
skall den ha granskats i fråga om detaljer som kan vara av betydelse för
rikets försvar.
44
7 § Kartor, flygbilder eller andra sammanställningar av landskapsupp-
gifter som inte har godkänts for spridning får inte föras ut ur riket, om
inte tillstånd har lämnats för utförsel.
8 § Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte för bilder eller uppgifter
som har registrerats av satelliter och som kan tas emot även utanför
Sverige om uppgifterna inte har ställts samman med andra landskapsupp-
gifter avseende svenskt territorium.
9 § Den som bryter mot 3 § döms till böter eller fängelse i högst sex
månader.
10 § Den som bryter mot 4 § första stycket eller som sprider karta,
flygbild eller annan sammanställning av landskapsuppgifter, som inte
godkänts för spridning döms, om inte gärningen är belagd med straff i
brottsbalken, till böter eller fängelse i högst ett år. Den som av oaktsam-
het begår gärning som avses i första stycket döms till böter. I ringa fall
skall inte dömas till ansvar. Om påföljd för överträdelse av 7 § finns
bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
11 § Karta, flygbild eller annan sammanställning av landskapsuppgifter,
som någon spritt eller fört ut ur riket i strid mot bestämmelserna i denna
lag, skall förklaras förverkad om det inte är uppenbart obilligt.
12 § Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av denna lag
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den........ då lagen
(1975:370) om förbud mot spridning och utförsel av vissa kartor och
lagen (1975:371) om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder och
vissa fotografiska bilder upphör att gälla.
45
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Bestämmelserna i lagen (000:00) med vissa bestämmelser till skydd för
landskapsuppgifter gäller inte i fråga om kartor i mindre skala än
1:100 000.
2 §
Vid granskning enligt 6 § lagen med vissa bestämmelser till skydd för
landskapsuppgifter skall tillses att karta, flygbild eller annan samman-
ställning av landskapsuppgifter inte återger anläggning, område eller
detaljer därav som är av betydelse för totalförsvaret och inte heller
innehåller uppgift av annat slag, vars offentliggörande kan vara till men
för totalförsvaret.
3 §
Prövning enligt 6 § lagen med vissa bestämmelser till skydd för
landskapsuppgifter görs av överbefälhavaren eller, efter överbefäl-
havarens bestämmande, militärbefälhavare eller försvarsområdesbefäl-
havare. När det gäller karta, flygbild eller annan sammanställning av
landskapsuppgifter som framställts av statens lantmäteriverk eller för dess
räkning skall dock prövningen göras av lantmäteriverket. I fråga om
sjökort görs prövningen av sjöfartsverket.
4 §
Överbefälhavaren får i de fall prövning som sägs i 3 § ankommer på
honom medge undantag från kravet på granskning. Överbefälhavaren får
därvid förse den som berörs av undantaget med erforderliga uppgifter.
5 §
Fråga om tillstånd till utförsel enligt 7 § lagen med vissa bestämmelser
till skydd för landskapsuppgifter prövas av den myndighet som svarar för
granskningen enligt 3 §. Överbefälhavaren får överlåta på annan
myndighet att pröva frågan om utförsel.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
6§
Föreskrifter för tillämpning av denna förordning meddelas av överbefäl-
havaren.
46
7 §
Militärbefälhavaren eller försvarsområdesbefälhavarens beslut enligt 3 §
får överklagas hos överbefälhavaren. Överbefälhavarens beslut får inte
överklagas.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
Denna förordning träder i kraft
kartse kretessförordningen
(1975:372).
Genom förordningen upphör
47
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
2
Sekretess gäller för uppgift som
angår verksamhet for att försvara
landet eller planläggning elller
annan förberedelse av sådan verk-
samhet eller som i övrigt rör total-
försvaret, om det kan antas att det
skadar landets försvar eller på
annat sätt vållar fara för rikets
säkerhet om uppgiften röjs. I mål
eller ärende enligt särskild lagom
försvarsuppfinningar gäller dock
sekretess för uppgift om sådana
uppfinningar enligt föreskrifter i
den lagen.
§
Sekretess gäller för uppgift som
angår verksamhet för att försvara
landet eller planläggning elller
annan förberedelse av sådan verk-
samhet eller som i övrigt rör total-
försvaret, om det kan antas att det
skadar landets försvar eller på
annat sätt vållar fara for rikets
säkerhet om uppgiften röjs.
I mål eller ärende enligt särskild
lag om försvarsuppfinningar gäller
dock sekretess for uppgift om
sådana uppfinningar enligt före-
skrifter i den lagen.
I särskild lag med vissa bestäm-
melser till skydd for landskapsupp-
gifter finns ytterligare bestämmel-
ser om sekretess för sådana upp-
gifter.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst fyrtio år.
Om särskilda skäl föranleder det, får dock regeringen föreskriva att
sekretessen skall gälla under längre tid.
Begäran att få ta del av handling
som har upprättats av statens lant-
mäteriverk eller sjöfartsverket och
som innehåller kart- eller flygmate-
rial av betydelse för totalförsvaret
eller uppgift ur verkets geodetiska
arikv skall, vid tillämpningen av
denna paragraf, prövas av det verk
som har upprättat handlingen.
48
Denna lag träder i kraft.....
4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 32
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
49
Prop. 1993/94:32
Härigenom föreskrivs
dels att 8 kap. 4 a § skall ha följande lydelse
dels att det skall införas två nya paragrafer, 13 kap. 7 § och 8 §,
av följande lydelse.
8 kap.
4 a § Fotografering får inte utan tillstånd av överbefälhavaren ske från
luftfartyg i linjefart inom sådana restriktionsområden som bestämts av
regeringen enligt 1 kap. 3 § första stycket första meningen.
Från andra luftfartyg får fotografering inte i något fall ske utan
tillstånd. Frågan om tillstånd prövas beträffande fotografering för
kartläggning av regeringen och i övriga fall av överbefälhavaren.
Vad ovan sagts om fototgrafering gäller även annan form av registrering
som sker från luftfartyg och som är att jämställa med fotografering.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte fotografering eller därmed
jämställt förfarande för statens lantmäteriverk.
13 kap.
7§
Registrering som tillkommit i strid mot meddelat tillstånd enligt 8 kap.
4 a § skall, om den innehåller uppgift av betydelse for rikets säkerhet,
vara förverkad om inte särskilda skäl talar mot detta.
8 §
Angående beslag av egendom som avses i 7 § skall vad i allmänhet är
stadgat om beslag i brottmål äga motsvarande tillämpning med följande
avvikelser: överbefälhavaren eller tjänsteman vid granskningsmyndighet
som överbefälhavaren bestämmer äger rätt att ta bild eller material som
avses i 7 § i beslag. Anmälan härom skall skyndsamt göras till undersök-
ningsledaren eller åklagaren, som har att omedelbart pröva, om beslaget
skall bestå.
Denna lag träder i kraft............
50
Härigenom föreskrivs följande.
1 §
Sjömätning får inte utan tillstånd ske inom militärt skyddsområde eller
i övrigt på svenskt inre vatten eller i Öresund.
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller annars under
utomordentliga av krig föranledda förhållanden får regeringen föreskriva
att sjömätning inte utan tillstånd får ske inom territorialhavet eller
delar därav.
Denna bestämmelse gäller inte för insjöar, vattendrag och kanaler.
2§
Tillstånd till sjömätning lämnas av överbefälhavaren. Tillstånd krävs inte
för sjömätning som utförs av sjöfartsverket.
3 §
Den som utan tillstånd utför sjömätning döms till böter eller fängelse i
högst sex månader.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft ....Genom lagen upphör 34 § lagen (1990:217)
om skydd för samhällsviktiga anläggningar. Tillstånd som meddelats med
stöd av äldre bestämmelser skall dock äga giltighet som om det meddelats
med stöd av denna lag.
51
Yttranden har inkommit från Riksåklagaren, Överbefälhavaren, Över-
styrelsen för civil beredskap, Försvarets forskningsanstalt, Sjöfartsverket,
Luftfartsverket, Statens lantmäteriverk, Sveriges geologiska undersök-
ning, Statens delegation för rymdverksamhet, Rikspolisstyrelsen
(säkerhetspolisen), Hovrätten for Övre Norrland, Kammarrätten i
Göteborg, Postverket, Televerket, Banverket, Vägverket, Statens
geotekniska institut, Sveriges metereologiska och hydrologiska institut,
Tekniska högskolan i Stockholm, Skogsstyrelsen, Plan- och bostads-
verket, Centralnämnden for fastighetsdata, Statens vattenfalls verk,
Naturvetenskapliga forskningsrådet, Statistiska centralbyrån, Länssty-
relsen i Stockholms län, Statens naturvårdsverk, Svenska kommunför-
bundet, Malmö kommun, Svenska rymdaktiebolaget samt Utvecklings-
rådet för landskapsinformation. Yttranden från regionåklgaramyndig-
hetema i Stockholm, Kalmar, Luleå och Linköping samt från Åklagar-
myndigheten i Göteborg har inkommit som bilagor till Riksåklagarens
yttrande. Statskontoret har inkommit med yttrande utom listan.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 3
52
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om
- krav på tillstånd för sjömätning, för fotografering och annan registre-
ring från luftfartyg samt för upprättande av databaser med landskapsin-
formation,
- krav på tillstånd för spridning av flygbilder och andra registreringar
från luftfartyg, av kartor samt av andra sammanställningar av land-
skapsinformation .
2 § Med landskapsinformation avses lägesbunden information om
förhållanden på och under markytan samt på och under sjö- och
havsbottnen.
Framställning och lagring av landskapsinformation
3 § Sjömätning får inte utföras inom Sveriges sjöterritorium, med
undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, utan tillstånd av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd skall meddelas
endast om det finns särskilda skäl för det.
Den som svarar för en allmän hamn behöver dock inte tillstånd för
sjömätning som utförs i hamnen.
4 § Fotografering eller annan liknande registrering får inte utföras från
luftfartyg inom eller av sådana restriktionsområden som bestämts av
regeringen enligt 1 kap. 3 § första stycket första meningen luftfartslagen
(1957:297), utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer. Tillstånd skall meddelas endast om det finns särskilda
skäl för det.
Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser
eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen
föreskriva att vad som sägs i första stycket skall gälla för fotografering
53
och annan liknande registrering från luftfartyg även inom eller av andra
områden än restriktionsområden.
Befälhavaren på ett luftfartyg skall se till att fotografering eller annan
liknande registrering inte utfbrs i strid med bestämmelserna i första och
andra styckena.
5 § En databas med landskapsinformation över svenskt territorium får
inte inrättas utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, om databasen skall foras med hjälp av automatisk
databehandling. Tillstånd skall ges om databasens innehåll inte kan antas
medföra skada för Sveriges totalförsvar.
Tillstånd krävs dock inte för en sådan databas som sägs i första stycket,
om den framställs med hjälp enbart av material som får spridas enligt 6
eller 7 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
undantag från kravet på tillstånd.
Spridning
6 § Flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg, kartor i större
skala än 1:100 000 samt andra sammanställningar av landskapsin-
formation över svenskt territorium får inte spridas utan tillstånd av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Tillstånd
skall ges, om spridning kan ske utan att det kan antas medföra skada för
Sveriges totalförsvar.
Tillstånd krävs dock inte för kartor och flygbilder som framställts före
år 1900.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
undantag från kravet på tillstånd.
7 § Bestämmelserna i 6 § första stycket första meningen gäller inte för
bilder eller liknande registreringar av landskapsinformation, som har
framställts endast med hjälp av satelliter, under förutsättning att det
därvid erhållna materialet inte har ställts samman med annan landskapsin-
formation över svenskt territorium.
Straff m.m.
8 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utför flygfotografering eller
annan liknande registrering från luftfartyg i strid med vad som föreskrivs
i 4 § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 4
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
54
9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utför sjömätning i strid med
vad som föreskrivs i 3 § eller utan tillstånd inrättar en sådan databas
som sägs i 5 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
10 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet sprider flygbilder eller
liknande registreringar från luftfartyg, kartor eller andra samman-
ställningar av landskapsinformation som inte får spridas enligt 6 eller
7 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.
11 § Bestämmelserna i 8-10 §§ gäller endast om gärningen inte är belagd
med straff enligt brottsbalken.
12 § Flygbilder och liknande registreringar från luftfartyg, kartor och
andra sammanställningar av landskapsinformation som har tillkommit
eller spritts genom förfarande som utgör brott enligt denna lag skall
förklaras förverkade. Detsamma gäller föremål som använts som
hjälpmedel vid brott enligt denna lag. Förverkande skall ske endast om
det inte är uppenbart oskäligt.
Överklagande
13 § Beslut enligt 3-6 §§, som meddelats av någon annan än regeringen,
får överklagas hos länsrätten.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 4
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. För databaser med
landskapsinformation som förs med hjälp av automatisk databehandling
och som inrättats före ikraftträdandet får dock tillstånd sökas senast den
1 oktober 1995.
Genom lagen upphävs
1. lagen (1975:370) om förbud mot spridning och utförsel av vissa
kartor,
2. lagen (1975:371) om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder
och vissa fotografiska bilder.
Beslut som har meddelats enligt de upphävda lagarna gäller fortfarande.
55
Härigenom föreskrivs
att 34 och 38 §§ lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av september
1994.
Beslut som har meddelats enligt den upphävda bestämmelsen i 34 § gäller
fortfarande.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 4
56
Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (1957:297)*
dels att 8 kap. 4 a och b §§ samt 13 kap. 3 § 3 skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 13 kap. 3 § 4 och 5 skall betecknas 13 kap. 3 § 3
respektive 4.
Prop. 1993/94:32
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
Beslut som har meddelats enligt de upphävda bestämmelserna i 8 kap.
4 a § gäller fortfarande.
1 Lagen omtryckt 1986:166.
57
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-29
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Wieslander, justitierådet Johan
Munck, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt protokoll på regeringssammanträde den 16 september 1993 har
regeringen på hemställan av statsrådet Björck beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till
- lag om skydd för landskapsinformation,
- lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.,
- lag om ändring i luftfartslagen (1957:297).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Helena
Lindberg.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om skydd för landskapsinformation
2§
Enligt paragrafen skall med landskapsinformation avses lägesbunden
information om förhållandena på och under markytan samt på och under
sjö- och havsbottnen. Med att informationen skall vara lägesbunden
förstås enligt specialmotiveringen att den skall vara koordinatrelaterad,
t ex i rikets nät, eller lägesrelaterad på annat sätt. Den avsedda in-
nebörden synes komma till bättre uttryck, om uttrycket "lägesbunden"
byts ut mot "lägesbestämd".
Som definitionen är utformad synes bl a obearbetade flygbilder utan
lägesbestämningar falla utanför begreppet landskapsinformation.
Spridning utan tillstånd av flygbilder omfattas emellertid enligt 6 § av ett
i princip generellt förbud, och i 4 § straffbeläggs dessutom under vissa
förutsättningar själva fotograferingen från ett luftfartyg. Lagen omfattar
således även andra företeelser än sådana som enligt 2 § kan hänföras till
landskapsinformation. Det skulle därför kunna hävdas att, om definitio-
nen i 2 § lämnas oförändrad, angivna förhållande borde markeras genom
att såväl rubriken till själva lagen som rubriken närmast före 3 § angavs
avse "landskapsinformation mm". Emellertid torde det få anses att
"landskapsinformation" täcker det huvudsakliga innehållet i lagen på
sådant sätt att de förelslagna rubrikerna är godtagbara.
I andra avseenden blir innebörden av begreppet landskapsinformation
med den föreslagna definitionen synnerligen vidsträckt och även något
vag, i synnerhet om man - såsom lagtexten och dess motiv närmast ger
vid handen - till landskapsinformation hänför i prinicp vaije upplysning
om naturliga, administrativa eller andra förhållanden som i en eller annan
Prop. 1993/94:32
Bilaga 5
58
mening är lägesbestämd. Detta fär dock saklig betydelse endast när det
gäller omfattningen av det förbud mot inrättande utan tillstånd av ADB-
baserade databaser med landskapsinformation som föreslås i 5 §. Godtas
den justering av sistnämnda paragraf som Lagrådet föreslår i det
följande, synes definitionen i 2 § kunna bibehållas med den redaktionella
förändring som nyss förordats.
5 §
Som Lagrådet anfört vid 2 § är den i nämnda paragraf meddelade
definitionen av begreppet landskapsinformation synnerligen vidsträckt.
Den torde omfatta åtskilliga framställningar i tryckta skrifter som inte är
tillståndspliktiga i sig. Eftersom innehållet i tryckta skrifter numera
mycket ofta lagras i databaser med hjälp av automatisk databehandling,
skulle förevarande paragraf enligt sina ordalag ställa krav på tillstånd i
ett betydligt större antal fall än vad som kan vara motiverat utifrån
lagstiftningens syfte.
Nämnda olägenhet synes kunna undanröjas genom en omformulering av
andra stycket, som enligt förslaget gör undantag från tillståndskravet för
fall då en databas framställs enbart av material som får spridas enligt
6 eller 7 §. Undantaget bör enligt Lagrådets mening utvidgas till att avse
även andra fall då databasen har framställts uteslutande av material vars
spridning inte är underkastat tillståndskrav, något som överensstämmer
med grunderna för regleringen. Stycket bör sålunda lämpligen avfattas
på det sättet att tillstånd inte krävs för en databas som anges i första
stycket, om den framställs med hjälp enbart av material som får spridas
enligt 6 eller 7 § eller som annars får spridas utan hinder av bestämmel-
serna i lagen.
13 §
I specialmotiveringen anges att möjlighet föreligger att överklaga såväl
beviljade som icke beviljade tillståndsärenden och att även staten
föreslagits bli saklegitimerad. Det följer dock varken av den föreslagna
paragrafen eller av 22 § förvaltningslagen (1986:223) att staten har rätt
att överklaga beslut om beviljade tillstånd enligt den föreslagna lagen.
För att så skall bli fallet krävs att en uttrycklig bestämmelse härom tas
in i paragrafen (jfr t.ex. 40 § tredje stycket naturvårdslagen (1964:822),
76 § väglagen (1971:948) och 13 kap. 7 § första stycket plan- och
bygglagen (1987:10). Vidare bör övervägas om det finns behov av en
bestämmelse motsvarande 15 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100), som
bl.a. stadgar att ett beslut skall överklagas hos regeringen, om det har
meddelats av en statlig myndighet och överklagas av en annan myndig-
het.
Övriga lagförslag
Prop. 1993/94:32
Bilaga 5
59
Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.
Prop. 1993/94:32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck,
Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Björck
Regeringen beslutar proposition 1993/94:32 Skydd för landskapsin-
formation.
60
Prop. 1993/94:32
|
Förfa ttningsrubrik |
Bestämmelser Celexnummer för ändrar, EG-regler upphäver eller |
|
Lag |
3,4, 5,6 §§ |
landskapsinformation
61
gotab 45059, Stockholm 1993