Prop.
1993/94:243
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 april 1994
Birgit Friggebo
Bo Lundgren
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att svenskt föreningsliv skall erbjudas att på
förmånliga villkor förvärva AB Tipstjänst från staten. I propositionen
föreslås också att skatten som i dag tas ut på bingospel med penning-
vinster slopas genom en ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel.
Vidare föreslås i samma lag vissa förändringar avseende beskattningen
av det roulett- och kortspel som efter tillstånd bedrivs av privata företag
på bl. a. restauranger. Regeringen lägger inte nu fram något förslag i
syfte att tillåta kasinospel av internationellt slag i Sverige.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 243
Rättelse: S. 19 rad 3 Tillkommit: statsrådet---Unckel
Prop. 1993/94:243
1 Förslag till riksdagsbeslut.................... 3
2 Lagtext............................... 3
3 Ärendet och dess beredning................... 6
4 Utgångspunkter.......................... 7
5 Föreningslivet ges möjlighet att förvärva AB Tipstjänst . . 8
6 Bingoskatten avskaffas. Ändrad roulettskatt ......... 15
7 Kasinospel av internationellt slag i Sverige.......... 16
8 Statsfmansiella konsekvenser.................. 18
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 7 april 1994 ............................ 19
Prop. 1993/94:243
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att träffa avtal om en försäljning av AB
Tipstjänst i enlighet med vad som anförs (avsnitt 5),
2. godkänner det som regeringen förordar angående AB Tipstjänsts
nuvarande stöd till idrotten,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om
skatt på spel.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel
Härigenom föreskrivs att 1, 4, 6, 10, 11 och 22 §§ lagen (1972:820)
om skatt på spel1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1
Spelskatt betalas enligt denna lag
till staten för sådant roulett- eller
bingospel som kräver tillstånd
enligt lotterilagen (1982:1011).
Skatt betalas dock inte för sådant
bingospel som får anordnas med
stöd av 11 § lotterilagen om vin-
sterna endast utgörs av annat än
§2
Spelskatt betalas enligt denna lag
till staten för sådant roulettspel
som kräver tillstånd enligt lotterila-
gen (1994:00).
pengar.
Kortspel och tämingsspel jämställs i denna lag med roulettspel.
Skattskyldig är den som har till-
stånd som avses i 1 § om tillstån-
det inte endast berättigar till så-
dant spel som avses i 1 § andra
meningen. I fråga om roulettspel
med utrustning som upplåtes av
någon med fast driftställe inom
landet, är dock den som upplåter
utrustningen skattskyldig.
3
Skattskyldig är den som har till-
stånd som avses i 1 §. I fråga om
roulettspel med utrustning som
upplåtes av någon med fast drift-
ställe inom landet, är dock den
som upplåter utrustningen skatt-
skyldig.
1* Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 243
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:243
Skattskyldighet för roulettspel
inträder med den kalendermånad
då spelet påbörjas och upphör vid
utgången av den kalendermånad då
spelet upphör.
Skattskyldighet för bingospel
inträder när insats göres i spelet.
10 §4
Spelskatt utgår i fråga om
1. roulettspel, för varje kalender-
månad då skattskyldighet förelig-
ger, med 6 000 kronor för tillstånd
som innebär rätt till spel minst tre
dagar varje vecka och med 2 000
kronor för tillstånd i annat fall.
Om ett tillstånd avser fler än ett
spelbord skall dock nämnda belopp
höjas med 3 000 kronor respektive
1 000 kronor för varje spelbord
utöver ett,
2. bingospel med 3 procent av
värdet av erlagda spelinsatser och
entréavgifter eller andra avgifter i
den mån avgifterna berättigar till
deltagande i spelet.
Skattskyldigheten inträder med den
kalendermånad då spelet påbörjas
och upphör vid utgången av den
kalendermånad då spelet upphör.
Spelskatt utgår, för varje kalen-
dermånad då skattskyldighet före-
ligger, med
2 000 kronor för tillstånd som
innebär rätt till spel på ett spel-
bord,
4 000 kronor för tillstånd som
innebär rätt till spel på två spel-
bord,
9 000 kronor för tillstånd som
innebär rätt till spel på tre spel-
bord,
18 000 kronor för tillstånd som
innebär rätt till spel på fyra spel-
bord och med
25 000 kronor för tillstånd som
innebär rätt till spel på fem spel-
bord. Föreligger rätt till spel på
flera spelbord än fem utgår skatten
för vart och ett av dessa bord med
5 000 kronor per månad.
11 §5
Redovisning för skatt på roulett-
spel lämnas för varje kalendermå-
nad. Skatt på bingospel redovisas
för redovisningsperioder om två
kalendermånader.
När det finns särskilda skäl får
riksskatteverket besluta för viss
skattskyldig att redovisningsperio-
den för skatt på bingospel tills
vidare skall vara sex kalendermå-
nader.
Deklaration skall lämnas för varje spelplats. Beskattningsmyndigheten
får medge att en gemensam deklaration lämnas för flera spelplatser.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:243
22
Beslut av beskattningsmyndig-
heten enligt 5 § första stycket eller
11 § tredje stycket får överklagas
hos Riksskatteverket. Riksskatte-
verkets beslut får inte överklagas.
§6
Beslut av beskattningsmyndigheten
enligt 5 § första stycket eller 11 §
får överklagas hos Riksskattever-
ket. Riksskatteverkets beslut får
inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1984:157.
2 Senaste lydelse 1988:841.
3 Senaste lydelse 1988:1571.
4 Senaste lydelse 1988:841.
5 Senaste lydelse 1993:473.
6 Senaste lydelse 1993:473.
Den 11 april 1991 bemyndigade regeringen det statsråd som hade till
uppgift att föredra ärenden om lotterier m.m. att tillkalla en parlamenta-
riskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över lotterilagstiftningen
och undersöka i vad mån folkrörelserna i högre grad än för närvarande
kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel
(dir. 1991:22). Utredningen har arbetat under namnet Lotteriutredningen
(C 1991:01). I april 1992 överlämnade utredningen delrapporten
Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? (SOU 1992:33).
Regeringen bemyndigade den 21 november 1991 statsrådet Lundgren
att tillkalla en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga den internationella
kasinoverksamheten i våra grannländer. Arbetsgruppen överlämnade i
mars 1992 betänkandet Kartläggning av kasinospel - enligt inter-
nationella regler (SOU 1992:28).
Finansdepartementet uppdrog i ett beslut den 22 juli 1992 åt två
personer att som en fortsättning på nämnda kartläggning ta fram förslag
till regelverk för eventuellt kasinospel i Sverige. Den 11 november 1992
överlämnades rapporten Regelverk för kasinospel av internationellt slag
i Sverige (Ds 1992:118).
Lotteriutredningens delrapport Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas
tjänst? och nyssnämnda departementspromemoria har remissbehandlats.
En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet.
I december 1992 avlämnade Lotteriutredningen sitt slutbetänkande,
Vinna eller försvinna - Folkrörelsernas spel i framtiden (SOU
1992:130). I slutbetänkandet föreslås bl.a. att ett folkrörelsedominerat
spelföretag skall få tillstånd att anordna de nya spel på s.k. värdeautoma-
ter som utredningen föreslår.
Finansdepartementet uppdrog i oktober 1993 åt två särskilda utred-
ningsmän att belysa förutsättningarna för en överlåtelse av det statligt
ägda AB Tipstjänst till folkrörelserna. Utredningsmännen överlämnade i
december 1993 en rapport till Finansdepartementet. Rapporten innehåller
bl.a. förslag till tänkbara ägare av AB Tipstjänst. Den 10 februari 1994
anordnade Finansdepartementet en hearing angående förslagen i rap-
porten. Till hearingen inbjöds berörda organisationer och intressenter.
Deltagarna i hearingen gavs tillfälle att komma in med skriftliga
synpunkter på innehållet i rapporten. Ett tiotal skriftliga svar med
synpunkter har lämnats (Dnr 650/94).
I det följande lägger regeringen på grundval av Lotteriutredningens
slutbetänkande och beredningsunderlaget för en överlåtelse av Tipstjänst
fram dels ett förslag om att riksdagen skall bemyndiga regeringen att
träffa avtal om att överlåta AB Tipstjänst till föreningslivet, dels ett
förslag till en lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel.
Samtidigt med denna proposition lämnas en proposition med förslag till
en ny lotterilag m.m. (prop. 1993/94:182). Propositionen innehåller bland
annat förslag som innebär ökade intäktsmöjligheter för folkrörelserna dels
genom införande av en ny automatspelsform, dels genom utökade
möjligheter att använda penningvinster i andra lotterier.
Prop. 1993/94:243
Lagrådet
Prop. 1993/94:243
Propositionens lagförslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets
yttrande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte
inhämtats.
På lotteri- och spelmarknaden verkar dels de statsägda spelbolagen
Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst samt det statligt styrda
AB Trav och Galopp (ATG), dels folkrörelser som bedriver allmännyttig
eller ideell verksamhet. Vidare finns företag som av en myndighet fått
tillstånd enligt lotterilagen att i kommersiellt syfte anordna kasinospel av
förströelsekaraktär.
Omsättningen på den totala lotteri- och spelmarknaden har ökat kraftigt
under sjuttio- och åttiotalen, även i reala termer. Den tidigare kraftiga
tillväxten på det statliga lotteriområdet har mattats av under senare år. En
viss återhämtning för folkrörelsernas del har kunnat märkas under senare
år. BingoLotto är ett rikslotteri som vuxit kraftigt sedan starten år 1991.
Spel- och lotteriverksamheten bör även i fortsättningen i allt väsentligt
vara förbehållen staten och folkrörelserna.
Även om minskningen av folkrörelsernas andel av marknaden synes ha
stannat av, bör enligt regeringens mening ökade och mera bestående
intäktsmöjligheter för folkrörelserna skapas. I det statsfinansiella läge
som råder måste dock detta ske utan att statens finansiella ställning
försvagas.
Konkurrenssituationen på spelmarknaden har hårdnat markant under det
senaste decenniet, i synnerhet under de senaste åren. I ett internationellt
perspektiv är antalet riksomfattande lotterier och spel och antalet
rikstäckande lotteriarrangörer i Sverige högt.
Enligt regeringens bedömning är svensk spelmarknad, inom i dag
tillåtna marknadssegment, nära gränsen för vad som kan betraktas som
"nyttig" konkurrens. Gränsen nås när försäljningsprovisioner och
påtryckningar hos tillståndsmyndighet om högre vinståterbetalningsandel
används som konkurrensmedel snarare än som variabler för vinstmaxi-
mering och när kraftigt ökade marknadsföringsinsatser i första hand leder
till att överföra spel från en produkt till en annan. Tendenser till denna
utveckling finns på marknaden i dag.
Det är därför viktigt att de aktörer som konkurrerar med riksom-
fattande, kostnadskrävande spelformer begränsas. Ett finansiellt monopol
bör bevaras på marknaden i syfte att bibehålla stordriftsfördelar och
lönsamhet.
Spelbolagens lönsamhet är generellt sett högre än lönsamheten i
föreningslivets rikslotterier. Det beror naturligvis till stor del på att
spelbolagen under lång tid haft betydligt bättre förutsättningar än
föreningslivet att utveckla och lansera attraktiva spelformer. Bolagen har,
inom sina respektive marknadssegment, tillåtits utveckla teknik och
spelformer som marknaden efterfrågat. Effektiva distributionsnät/för- Prop. 1993/94:243
säljningsnät har byggts ut. Samtidigt har nya spelformer ökat den totala
marknaden och möjliggjort att hålla kostnadsandelen nere.
För att, mot ovan redovisad bakgrund, stärka föreningslivets möjlig-
heter till inkomster från lotterier och spel föreslår regeringen i det
följande dels att folkrörelserna erbjuds förvärva Tipstjänst på förmånliga
villkor, dels att skatten på bingospel med penningvinster avskaffas.
Förslagen leder, tillsammans med de förslag regeringen lägger fram i
propositionen Ny lotterilag (1993/94:182), till att föreningslivet får en
starkare ställning på spelmaknaden samt väsentligt förbättrade möjligheter
att finansiera verksamhet genom lotterier och spel. Samtidigt begränsas
konkurrensen till en rimlig nivå och statens finansiella ställning bevaras.
Regeringens förslag: Föreningslivet erbjuds att på förmånliga
villkor förvärva AB Tipstjänst av staten. Ett avtal med villkor för
förvärvet och med riktlinjer för bolagets verksamhet skall träffas
mellan staten och de nya ägarna.
Lotteriutredningen: Lotteriutredningen anser att samarbetet mellan
folkrörelserna och de statliga spelbolagen bör underlättas samt att ett nytt
folkrörelsedominerat spelföretag, vid sidan av ATG, Penninglotteriet och
Tipstjänst, skall ges tillstånd att bedriva visst automatspel. Överskottet
från automatspelsverksamheten skall enligt utredningen tillfalla det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Remissinstanserna: De flesta ideella organisationer som yttrat sig
stöder lotteriutredningens förslag om att ett folkrörelsedominerat spel-
företag skall få tillstånd att bedriva automatspel.
Bakgrund till regeringens förslag:
Följande faktauppgifter är av intresse. AB Tipstjänst bildades år 1934 och
har sedan år 1943 varit ett statligt ägt företag. Bolaget bildades för att
kanalisera den okontrollerade tipsverksamhet som då bedrevs till spel i
ordnade och kontrollerade former.
Fram till år 1980 anordnade Tipstjänst olika former av fotbollstips.
Stryktipset har anordnats sedan bolagets bildande. Förutom Stryktips
anordnar bolaget Måltips, Italienskt stryktips och diverse extratips. År
1980 gavs Tipstjänst tillstånd att anordna Lotto. År 1987 utökades idrotts-
spelen med Oddset. År 1992 svarade idrottsspelen för ca hälften av
bolagets omsättning och för ca 40 % av bolagets resultat (före lotteris- Prop. 1993/94:243
katt).
Tipstjänst har alltid haft en nära relation till idrotten, i synnerhet till
fotbollen och andra idrotter som utgör underlag för bolagets verksamhet.
Av det skälet har Tipstjänsts ordinarie bolagsstämma, efter riksdagens
medgivande, de senaste två åren beslutat om ett samlat bidrag till Riks-
idrottsförbundet om 55 miljoner kronor att användas kommande budgetår.
Beloppet motsvarade år 1992 drygt 2 % av Tipstjänsts vinst (före skatt)
och ca 5 % av vinsten på idrottsbaserade spel.
Tipstjänsts resultatutveckling
Tipstjänsts omsättning och resultat före skatt under senare år framgår av
nedanstående tabell.
|
Omsättning (mkr) |
Resultat (mkr) | |
|
1988 |
5 093 |
2011 |
|
1989 |
5 098 |
2 029 |
|
1990 |
5 537 |
2 099 |
|
1991 |
5 961 |
2 159 |
|
1992 |
6 694 |
2 497 |
|
1993 prel. 6 989 |
2 512 | |
Utvecklingen under de första månaderna i år har varit svag beroende på
en allt hårdare konkurrens på marknaden.
Tipstjänsts aktiekapital uppgår till 100 000 kr. Aktiekapitalet utgör
tillsammans med 50 000 kr i reservfonden bolagets hela egna kapital,
bortsett från årets vinst som i sin helhet delas ut till staten (efter den
särskilda överföringen av medel till RF).
Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för regeringens
förslag är att föreningslivets möjligheter till framtida inkomstförstärk-
ningar från spelmarknaden successivt skall kunna förbättras. Det skall ske
utan att statens finansiella ställning försvagas.
Det finansiella monopolet för staten och föreningslivet på spelmarkna-
den bör bevaras. Överskott av spelverksamhet bör enbart komma ideella
föreningar och staten till godo. Marknadens struktur bör vara sådan att
tillräcklig konkurrens kommer till stånd samtidigt som en god total
lönsamhet kan bevaras. Tillståndsgivningen och övervakningen av spel-
marknaden bör skärpas. Förslag om detta lämnas i propositionen Ny
lotterilag (prop. 1993/94:182).
Balansen mellan de ideella organisationernas och statens spelmöjligheter
måste förbättras genom att organisationernas ställning stärks utan ett
direkt inkomstbortfall för staten. För att uppnå detta mål får inte
strukturen på spelmarknaden ändras på ett sådant sätt att det totala över-
skott som kan fördelas mellan organisationerna och staten minskar vid en Prop. 1993/94:243
oförändrad omfattning på spelmarknaden.
En sådan utveckling kan enligt regeringens uppfattning befaras om
ytterligare ett spelföretag skulle komma att etableras. Oavsett om detta
företags verksamhet enbart skulle få omfatta dagens rikslotterier och
framtida automatspel eller om det också skulle få anordna spel som
bedrivs av de nuvarande bolagen skulle de totala kostnaderna kunna stiga
och den totala lönsamheten minska. Det avsedda målet skulle därmed inte
uppnås. Till detta kommer ökade risker för negativa sociala effekter och
lägre prioritering av säkerheten i spel verksamheten. Det finns således
enligt regeringens bedömning mot denna bakgrund inte utrymme på
marknaden för ytterligare spelföretag med rikstäckande spel.
Konkurrensen på den svenska spelmarknaden är vid en internationell
jämförelse högt utvecklad. För att uppnå den angivna målsättningen bör
därför organisationernas ställning stärkas genom en omfördelning på
marknaden i syfte att frigöra möjligheter för föreningslivet att använda
redan uppbyggda och inarbetade organisationer och försälj ningsnät för att
genom eget engagemang öka inkomsterna. Lönsamheten i de statsägda
spelföretagen är generellt sätt högre än lönsamheten i föreningslivets
rikslotterier.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att föreningslivet bör erbjudas
att förvärva Aktiebolaget Tipstjänst, som redan i dag med tanke på sin
verksamhet med idrottsanknutna spel har ett nära samarbete med
idrottsrörelsen.
För att belysa förutsättningarna för en försäljning av Tipstjänst till
föreningslivet har en särskild utredningsman anlitats. Utredaren fram-
håller att Riksidrottsförbundet (RF) och Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer (LSU), som representanter för en stor del av
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet, skulle utgöra lämpliga nya
ägare till Tipstjänst.
För att ytterligare bereda frågan har en hearing angående rapportens
slutsatser genomförts med bland annat representanter för stora delar av
föreningslivet. I samband med hearingen framkom att framför allt RF
men även LSU ställer sig positiva till fortsatt diskussion om ett
övertagande av Tipstjänst. Kritik mot förslaget framfördes av andra
organisationer. Invändningarna gällde i huvudsak den föreslagna
begränsningen av ägarkretsen till organisationer som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet.
Regeringen ser flera fördelar för bolagets framtida utveckling med
ideella organisationer som ägare. Själva överlåtelsen innebär goodwill för
bolaget genom att de som spelar vet att överskottet tillfaller förenings-
livet. Tipstjänsts erfarenhet från kampanjer där tipsöverskott går direkt
till idrotten är att omsättningen ökar dessa tipsomgångar. Vidare är det
möjligt för ägarna att i önskad utsträckning genom sina egna medlemmar
bidra i marknadsföring och försäljning. Bolagets nya ägare förutsätts,
inom ramen för de villkor riksdag och regering ställer, kunna bli mer
aktiva som ägare än vad staten normalt är.
10
Försäljningen bör därför finansieras genom att Tipstjänst betalar en avgift Prop. 1993/94:243
för koncessionen som ersätter statens nuvarande överskott från Tipstjänst.
Köpeskillingen kan då fastställas till ett symboliskt belopp. Koncession-
savgiften skall, tillsammans med motsvarande avgifter från de nya spel-
former som föreslås i propositionen Ny lotterilag (prop. 1993/94:182), i
sin helhet finansiera såväl en eventuell "rabatt" i försäljningen av
Tipstjänst som övriga förslag i propositionerna vilka innebär direkt
inkomstbortfall för staten.
Koncessionsavgiften för Tipstjänst är av en sådan karaktär att den bör
regleras i lag. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen, när
förhandlingar med nya ägare till Tipstjänst är slutförda, med en informa-
tion om avtalets innehåll samt med ett förslag till lag om koncessions-
avgift för Tipstjänst.
Överskottsfördelning
Fördelningen av Tipstjänsts överskott, efter betald koncessionsavgift, bör
i princip ske i relation till ägarandelarna. Organisationerna bör, i så stor
utsträckning som möjligt, inom sig besluta om fördelningen. Det finns
dock skäl för staten att verka för att en så stor del av överskottet som
möjligt tillförs det lokala föreningslivets verksamheter. Samtidigt kan det
vara nödvändigt att bolaget använder en del av de första årens överskott
till att avsätta medel för att bygga upp en "buffert" mot eventuella
framtida nedgångar i resultatutvecklingen. Eventuella preciseringar med
riktlinjer för fördelning mellan ägarna och inom respektive ägares krets
av medlemmar kan tas in i avtalet mellan staten och ägarna.
En särskild fråga i detta sammanhang rör Tipstjänsts nuvarande stöd till
idrotten. Regeringen aviserade i årets budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil.8) att vi skulle återkomma i denna fråga.
På ordinarie bolagsstämmor i Tipstjänst år 1992 och år 1993 be-
slutades, i enlighet med riksdagens beslut, att 55 miljoner kronor skulle
tillföras Riksidrottsförbundet att användas påföljande budgetår. Regering-
en anser att stödet bör utgå även fortsättningsvis med samma belopp som
tidigare. De nya ägarna kan inte beräknas överta Tipstjänst förrän tidigast
den 1 januari 1995. Tipstjänsts bolagsstämma år 1994 bör därför få
möjlighet att besluta om detta belopp. I samband med en eventuell
försäljning bör stödet permanentas inom ramen för uppgörelsen mellan
staten och de nya ägarna. Det kan bland annat ske genom att beloppet
ryms inom den "rabatt" som kan medges vid förvärvet.
De nya ägarna till Tipstjänst kan komma att organiseras som "paraply-
organisationer" vars medlemmar kan förändras över tiden. Det är
sannolikt att det kommer att finnas organisationer som av olika skäl inte
ingår i ägarkretsen trots att kriterierna för medlemskap kan anses
uppfyllda. Samtliga ideella organisationer, även de som inte blir ägare till
Tipstjänst, kommer dock, liksom de som ingår i ägarkretsen, att
framöver ges bättre förutsättningar att bedriva egna lotterier för att
finansiera sin verksamhet. Trots detta bör det, beroende på vilka
12
Slutligen kan en överlåtelse möjliggöra förändringar i bolagets Prop. 1993/94:243
produktutbud som tidigare inte varit möjliga eller lämpliga med hänsyn
till föreningslivets behov av inkomster från lotterier och spel. Det har
exempelvis förekommit att nya spel inte har introducerats, trots att de
legat inom ramen för koncessionen, på grund av risken för negativ
påverkan på folkrörelselotterier.
För överlåtelsen bör följande gälla:
Stabila ägare
Det är viktigt att ägarförändringen för Tipstjänst genomförs så att de nya
ägarna kan förutsättas agera som stabila och långsiktiga ägare. På samma
sätt som vad gäller ATG (som ägs till 90 % av travsporten och till 10 %
av galoppsporten) förutsätts staten utse hälften av styrelsens ledamöter
och bland dem dess ordförande.
Regeringen anser att det finns skäl att särkilt värna om utvecklingen för
föreningslivets lokala verksamhet. Det bör beaktas i samband med över-
låtelsen av Tipstjänst.
Frågan om vilka av dessa organisationer som skall bli nya ägare av
Tipstjänst blir givetvis beroende av hur de fortsatta överläggningarna
mellan staten och föreningslivet avlöper. Regeringens utgångspunkt är att
diskussionerna om överlåtelse av ägandet i Tipstjänst förs i en vidare
krets av organisationer än den som den särskilde utredningsmannen
föreslagit. Organisationer som inte bedriver barn- och ungdomsverksam-
het och som vill engagera sig i sådana diskussioner bör således inte
utestängas från dessa. Det bör i sammanhanget noteras att viktiga
allmännyttiga insatser utförs i en mycket bred krets av folkrörelser.
Därför är det angeläget att lösningen på ägarfrågan inte uppfattas som
diskriminerande.
Villkor för överlåtelsen
Försäljningen av Tipstjänst kan inte jämföras med senare års utför-
säljningar av andra statliga företag. Staten kommer även efter en för-
säljning att behålla ett inflytande i Tipstjänst. Spelmarknaden kommer att
förbli hårt reglerad. Tipstjänst kan och bör därför inte omfattas av den
strategi för statens förmögenhetsförvaltning som regeringen lade fast i
propositionen Inriktningen av den ekonomiska politiken (prop.
1991/92:38). Det förmögenhetsvärde staten avhänder sig vid en
försäljning bygger till övervägande del på regeringens tillstånd till
bolaget.
Som tidigare anförts får inte statens finansiella ställning försvagas till
följd av den föreslagna åtgärden. Det är således inte dagens överskott
utan framtida överskottsökningar som skall tillkomma organisationerna.
organisationer som blir ägare till Tipstjänst, kunna bli aktuellt att avsätta Prop. 1993/94:243
en del av överskottet för att stödja organisationer utanför ägarkretsen. En
snävare ägarkrets motiverar enligt regeringens bedömning att en sådan
avsättning sker.
Statlig garanti
Föreningslivets inkomster från AB Tipstjänst kommer att utgöras av de
vinster, efter avsättningar för koncessionsavgiften, som kan uppnås
genom folkrörelsernas eget engagemang som ägare till bolaget samt
genom den "rabatt" som erbjuds eller genom de nya spel som bolaget ges
tillstånd att bedriva. Inkomsterna från Tipstjänsts verksamhet samt
inkomster från övriga folkrörelselotterier skall ses som ett komplement
till statens stöd till föreningslivet genom bidrag. Svenskt föreningsliv bör
inte göras alltför beroende av konjukturen på spelmarknaden. Av det
skälet anser regeringen att staten bör vara beredd att ta på sig en del av
den risk det innebär för föreningslivet att överta Tipstjänst. Det kan ske
genom att staten till en del tar ansvar för ett eventuellt underskott i
förhållande till den koncessionsavgift som skall erläggas.
Som motprestation för en eventuell garanti samt med tanke på att staten
är beredd att överlåta Tipstjänst på förmånliga villkor bör staten
förbehålla sig en del av de eventuella vinster som uppnås utöver
koncessionsavgiften. Eventuellt kan detta kombineras med ett krav på en
garantiavgift.
En eventuell överenskommelse om en statlig garanti och om en statlig
del i framtida vinstökningar bör utformas så att ägarna dels tar hänsyn till
risker i sina bedömningar, dels har starka incitament att utveckla bolaget.
I regeringens tillstånd till såväl Tipstjänst som de övriga spelbolagen
anges att regeringen, om förhållandena påkallar det, omedelbart kan
återkalla eller ändra tillstånden. Mot denna bakgrund är det rimligt att
ägarna på vissa villkor bör ges rätt att sälja tillbaka bolaget till staten.
Även staten bör under vissa förutsättningar ha rätt att låta överlåtelsen
återgå vid grova avtalsbrott, t.ex. om koncessionsavgifter inte betalas i
enlighet med avtalet.
Statligt inflytande
Regeringen anser att staten, med tanke på spelbranschens särart, storlek
och betydelse för statens inkomster, inte bör avhända sig möjligheterna
att påverka utformningen av spel eller att nära kunna följa utvecklingen
på marknaden. En försäljning av Tipstjänst bör inte kraftigt få försämra
statens insyn i eller möjligheter att påverka verksamheten i bolaget.
Regeringen kommer även framdeles att vara tillståndsmyndighet.
Regeringen anser vidare att en förutsättning för en försäljning av
Tipstjänst bör vara att staten tillförsäkras rätten att utse minst hälften av
styrelseledamöterna i bolaget inklusive en ordförande med utslagsröst.
13
Motsvarande överenskommelse finns intagen i avtalet mellan staten och Prop. 1993/94:243
ägarna till AB Trav & Galopp.
Det finns anledning att anta att de ledamöter som utses av staten har
lättare att inta en objektiv och i förhållande till olika delar av förenings-
livet neutral hållning i beslutsfattandet. Det är vidare troligt att de statliga
ledamöterna kan bidra till att beslutsfattandet främjar bolagets utveckling
på lång sikt.
Avtalet
Det bör vara en strävan att träffa ett flerårigt avtal som börjar löpa den
1 januari 1995. AB Tipstjänsts nuvarande koncession gäller till och med
år 1994. En ny koncession bör gälla under avtalsperioden.
Beskattning
En av utgångspunkterna för försäljningen av Tipstjänst är att stärka
föreningslivets möjligheter framöver på spelmarknaden utan att utöka
antalet spelföretag och utan att stimulera en ökning av konkurrenstrycket
på marknaden. Mot den bakgrunden är det viktigt att ägarna och deras
medlemsorganisationer har minst lika starka incitament att värna en god
utveckling för bolaget som att värna framgångar för egna lotterier och
spel.
Av detta skäl anser regeringen att Tipstjänst bör befrias från den skatt,
med 35 % av omsättningen efter avdrag för vinster enligt vinstplan, som
idag betalas enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt. Det innebär att den
likformighet av beskattningen som idag föreligger mellan de tre spel-
bolagen förloras. Risken för att en skattebefrielse för Tipstjänst skulle
leda till negativa effekter för Penninglotteriet eller AB Trav & Galopp är
enligt regeringens bedömning mycket liten. Däremot är det viktigt att
likformighet i beskattningen mellan folkrörelsernas spel och lotterier
uppnås.
Tipstjänst bör även framdeles vara befriat från inkomstskatt enligt
bestämmelserna i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Regeringen avser att senare i år återkomma med förslag om ändringar
i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.
14
Prop. 1993/94:243
Regeringens förslag: Spelskatten på bingospel avskaffas. Vidare
ändras skatten på roulettspel. Den månatliga skatten föreslås bli den-
samma oavsett antalet speldagar i veckan. Vid spel på ett bord före-
slås skatten bli 2 000 kr. Vid spel på fler bord föreslås följande
månatliga skattebelopp: 2 bord 4 000 kr, 3 bord 9 000 kr, 4 bord
18 000 kr och 5 bord 25 000 kr. För vart och ett av ytterligare
tillkommande bord utgår skatt med 5 000 kr per månad.4
Lotteriutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens
förslag. Därutöver har utredningen föreslagit att den mervärdeskatt som
utgår på service- och konsulttjänster avseende lotterier som tillhandahålls
allmänyttig ideell organisation avskaffas. Utredningen har inte lämnat
något förslag om roulettskatten.
Remissinstanserna: Det övervägande flertalet remissinstanser, däri-
bland Riksskatteverket, tillstyrker lotteriutredningens förslag att slopa
bingoskatten. Däremot motsätter sig ett antal remissinstanser att
mervärdesskatten på konsulttjänster avskaffas, bl.a. Riksskatteverket och
Konkurrensverket. De menar bl.a. att ett borttagande av mervärdesskatten
strider mot intentionerna i 1991 års skattereform. När det gäller
roulettskatten har berörda aktörer i samband med en konferens inte haft
något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: De lotterier och spel som folkrörelser-
na driver bör beskattas likformigt. Den nuvarande skattefriheten för
folkrörelsernas egentliga lotterier bör därför utvidgas och avse även
bingospel enligt lotterilagen. Skatten på sådant spel är av liten statsfinans-
iell betydelse. Under vart och ett av åren 1992 och 1993 betalades 69,1
miljoner kronor i skatt på bingospel. Förslaget innebär en minskning av
såväl tillståndshavamas som skattemyndighetens administrativa kostnader.
Under avsnitt 8 nedan behandlas frågan om finansiering bl.a. av det
inkomstbortfall som ett slopande av bingoskatten innebär. Regeringens
förslag i propositionen om Ny lotterilag (prop. 1993/94:182) innebär
dessutom att förbudet mot värdepapper som vinster i bingospel tas bort
samt att möjligheten att erhålla tillstånd att bedriva bingo förbättras för
handikapporganisationerna.
Vad gäller utredningens förslag att ta bort mervärdesskatten på konsult-
tjänster till allmännyttiga ideella organisationer avseende lotterier anser
regeringen att övervägande skäl talar mot att göra det. Intentionerna
bakom 1991 års skattereform var att åstadkomma en generell beskattning
av såväl varor som tjänster. Att medge undantag för lotteriområdet är att
ge fel signal. Särlösningar på ett område föder ofta krav om liknande
undantag på andra områden. Härtill kommer att en momsbefrielse för den
här typen av konsulttjänster skulle strida mot Europeiska Unionens sjätte
mervärdesskattedirektiv.
15
I fråga om skatt på roulettspel har från både myndigheter och spelbolag Prop. 1993/94:243
påtalats olägenheter med nu gällande regler. Enligt lagen (1972:820) om
skatt på spel utgår skatt på roulettspel med 6 000 kr per månad för
tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med
2 000 kr för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett
spelbord höjs nämnda belopp med 3 000 kr respektive 1 000 kr för varje
spelbord utöver ett. I skrivelser från Riksskatteverket och från Lotteri-
nämnden har påtalats att reglerna om att skattens storlek påverkas av
antalet speldagar i veckan innebär att tillståndshavama ständigt ansöker
om ändrat antal speldagar per vecka. Det finns idag cirka 1 000 tillstånd
för roulettspel och dessa ändringsanmälningar medför ett omfattande
merarbete för såväl tillståndsmyndigheten som beskattningsmyndigheten.
Både Riksskatteverket och Lotterinämnden har föreslagit att spelskatten
för roulettspel ändras så att skatten bestäms endast i förhållande till det
antal bord som speltillståndet omfattar. Lotterinämnden har föreslagit att
första och andra spelbordet vardera beskattas med 2 000 kr per månad,
det tredje bordet med 5 000 kr, det fjärde bordet med 9 000 kr samt det
femte bordet med 7 000 kr per månad. Om antalet bord överstiger fem
föreslås att ingen ytterligare skatt skall tas ut. Riksskatteverket har
föreslagit att ett enhetligt skattebelopp, förslagsvis 2 500 kr, skall tas ut
per bord och månad. Enligt såväl nämndens som verkets beräkningar ger
de respektive förslagen oförändrade skatteintäkter.
Regeringen anser det vara väl motiverat att förenkla reglerna för
roulettbeskattningen. Spelskatten för roulettspel bör bestämmas endast i
förhållande till det antal bord speltillståndet omfattar, vilket medför
betydande administrativa förenklingar. Såväl Riksskatteverkets som
Lotterinämndens förslag beräknas ge oförändrade skatteintäkter. Lotteri-
nämndens förslag innebär den minsta förändringen av skattebelastningen
för de som idag betalar spelskatt för roulettspel. Regeringen anser det
därför lämpligt att spelskatten på roulettspel ändras i enlighet med detta
förslag med det tillägget att om rätt till spel föreligger på flera bord än
fem skall skatt för vart och ett av dessa bord tas ut med 5 000 kr per
månad. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
Regeringens bedömning:Kasinospel av internationellt slag bör för
närvarande inte tillåtas i Sverige.
Utredningarnas förslag: Lotteriutredningen anser att "det vid en
samlad bedömning är försvarligt att överväga införandet av kasinospels-
verksamhet av internationellt slag i Sverige." Utredningen tar inte
ställning i huvudmannaskapsfrågan men anser att folkrörelserna bör ges
ensamrätt till hela överskottet från kasinospelsverksamheten.
16
Som argument för en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt Prop. 1993/94:243
slag kan enligt utredningen "anföras:
— att överskottet kan bli en ny betydande inkomstkälla för
folkrörelserna och minska deras bidragsberoende,
— att statens behov av skatteintäkter begränsas,
— att ett vikande turistnetto kan förbättras och därmed begränsa valuta-
utflödet,
— att ett antal arbetstillfällen skapas,
— att sverigebilden långsiktigt förändras,
— att kasinospelsverksamheten kan vara ett steg i integrationen med det
övriga Europa samt
— att den illegala spelmarknaden saneras."
Utredningen bedömer att det finns utrymme för tre kasinon i Sverige
och att dessa tillsammans skulle generera inkomster på mellan 200 och
300 miljoner kronor årligen.
I departementspromemorian (Ds 1992:118) presenterar utredarna ett
regelverk för sammanhållet kasinospel som utgörs av spel på bl.a roulett-
och black-jackbord samt spel på utbetalningsautomater. Ett tillstånd skall
omfatta spel i en sammanhållen lokalyta. Det förutsätts ett relationstal
mellan antal spelbord och antal automater i varje tillstånd. Tillståndshava-
ren skall inte kunna separera automatspelet från övrigt kasinospel.
I departementspromemorian föreslås att en rad villkor för spelverksam-
heten införs i en förordning eller i regeringens tillståndsbeslut.
Syftet med en legalisering bör enligt utredarna vara avgörande för valet
av huvudmannaskap.
Överskottet från ett kasino bedöms av utredarna, utifrån ett hypotetiskt
räkneexempel, uppgå till ca 160 miljoner kronor.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är sammantaget relativt positiva
till en legalisering av kasinospel med internationella regler förutsatt att
stor vikt läggs vid att förhindra att negativa sociala effekter uppstår av
verksamheten. Några instanser förutsätter att överskott av verksamheten
kommer föreningslivet till del.
Skälen för regeringens bedömning: Kulturutskottet har i november
1993 (bet. 1993/94:KrU5) framhållit att lotteriutredningens motiv för dess
slutsatser är övertygande. Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt
och ingående prövar frågan om kasinospel av internationell typ i Sverige.
Även regeringen anser att det finns skäl som talar för en legalisering
av kasinospel av internationell typ i Sverige. Det främsta motivet för ett
införande är enligt regeringens mening att kanalisera det illegala spel som
i dag bedrivs i Sverige och svenskars spel på kasinon i utlandet (t.ex. i
Danmark och Finland) till spel i ordnade och kontrollerade former i
Sverige.
En del remissinstanser har ansett att riskerna för spelmissbruk inte har
utretts ordentligt. Kasinospel av här aktuell typ tillhör de spelformer som
kan innebära risker för spelmissbruk i vissa fall. Spelverksamheten är
dock enligt regeringens bedömning betydligt enklare för tillsynsmyndig-
17
heten att följa och övervaka än många i dag befintliga spelformer. Med
ett strikt regelsystem av den typ som föreslås i nämnda departementspro-
memoria bör risken för spelmissbruk och ökade sociala skadeverkningar
kunna begränsas.
Det finns dock skäl att avvakta med en legalisering. Förslagen i
propositionen Ny lotterilag (prop. 1993/94:182) innebär att konkurrensen
kommer att öka ytterligare något på spelmarknaden. Vidare föreslås att
spel på s.k. värdeautomater skall tillåtas.
Regeringen är därför för närvarande inte beredd att lägga fram förslag
om införande av ett sammanhållet kasinospel av internationell typ.
Om en uppföljning av den föreslagna automatspelsverksamheten och av
spelmarknadens utveckling i övrigt föranleder det samt om ombildningen
av Lotterinämnden till en Lotteriinspektion faller väl ut kan det finnas
skäl för regeringen att återkomma till riksdagen i frågan.
Prop. 1993/94:243
Den koncessionsavgift som Tipstjänst kommer att betala efter en försälj-
ning skall, tillsammans med motsvarande avgifter från de nya spelformer
som i regeringens förslag om Ny lotterilag föreslås införas, i sin helhet
finansiera de förslag i denna proposition och i propositionen om Ny
lotterilag vilka innebär inkomstbortfall för staten.
Det inkomstbortfall som här är aktuellt är dels 69 miljoner kronor på
grund av avskaffandet av skatt på bingospel, dels den eventuella "rabatt"
på koncessionsavgiften som eventuella nya ägare till Tipstjänst erbjuds.
Framtida inkomster från den föreslagna automatspelsverksamheten är
svåra att uppskatta. Lotteriutredningen uppskattade att de automatspel
utredningen förespråkade skulle inbringa minst 600 miljoner kronor
årligen. Regeringens förslag är mer restriktivt när det gäller vinster,
vinstnivåer, utplacering av automater och antal automater per utställnings-
plats. Till stor del kommer de framtida årliga nettoinkomsterna bero på
hur många automater som placeras ut.
Lotterinämnden lämnade under förra året tillstånd till vissa organisatio-
ner att på försök i olika delar av landet under en kortare period bedriva
automatspel av den typ som nu föreslås. De statliga spelbolagen och de
dominerande kasinoföretagen i Sverige har gjort uppskattningar av
framtida nettoinkomster från den föreslagna automatspelsverksamheten.
Mot bakgrund av försöksverksamheterna och gjorda uppskattningar
bedömer regeringen att den nya spelformen vid en måttlig utbyggnad
kommer inbringa minst 300 miljoner kronor årligen efter en utbyggnad-
speriod på ett par år. Föreningslivet kommer således kunna tillföras
betydande belopp även efter en full finansiering av de förslag i pro-
positionerna som innebär inkomstbortfall för staten.
18
Finansdepartementet Prop. 1993/94:243
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 7 april 1994
Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Johansson,
Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,
Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel
Föredragande: statsrådet Lundgren
Regeringen beslutar proposition 1993/94:243 Försäljning av AB
Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m.
19
gotab 46395, Stockholm 1994