Regeringens proposition
1993/94:234

Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.
Prop.
1993/94:234

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 april 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den begränsade åtstramning som avses gälla för
utdelning som lämnas under år 1994 till aktieägare som är fysiska personer och
dödsbon. Utdelning till aktiebolag och andra juridiska personer än dödsbon
omfattas inte av begränsningen. Åtstramningen innebär att aktieägaren skall
beskattas för mottagen utdelning om denna överstiger vad som kan anses motsvara
en för det utdelande bolaget normal utdelning. Med normal utdelning avses 120 %
av det högsta belopp som lämnats i utdelning under något av de senaste fem åren.
Särskilda regler gäller bl.a. om vinsten för år 1993 i det utdelande bolaget
ökat i förhållande till tidigare år.
Särskilda bestämmelser föreslås även för vidareutdelning av utdelning som
mottagits på andel i utländsk juridisk person.
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i de särskilda regler som
gäller för beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag. I
ett fåmansföretag beräknas kapitalavkastningen schablonmässigt som
statslåneräntan ökad med fem procentenheter multiplicerad med an-
skaffningskostnaden för aktierna. För aktier som förvärvats före ingången av år
1990 får anskaffningskostnaden räknas upp med prisindex. En möjlighet finns att
som anskaffningskostnad för aktierna i stället utgå från förmögenhetsvärdet på
aktierna vid utgången av år 1990 (alternativregeln). Understiger faktisk
utdelning ett år den beräknade kapitalavkastningen får skillnaden sparas till
ett senare år.
Förslaget i propositionen innebär att alternativregelns koppling till
förmögenhetsvärdet skall ersättas med en koppling till beskattat eget kapital i
bolaget vid utgången av beskattningsåret 1992. Beskattat eget kapital bestäms i
huvudsak enligt de bestämmelser som gäller för beräkning av kapitalunderlaget
vid avsättning till skatteutjämningsreserv. I och med att tidpunkten för
beräkning av underlaget flyttas fram flyttas också senaste tidpunkt för
aktieförvärvet fram. Det innebär att alternativregeln får tillämpas för aktier
som förvärvats före ingången av år 1992.
Alternativregeln i dess nya utformning skall tillämpas fr.o.m. 1995 års
taxering. Vid beräkning av sparad utdelning t.o.m. utgången av år 1993 får
alternativregeln i dess äldre lydelse tillämpas.
Ett annat förslag som läggs fram är en möjlighet att vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet beakta utbetalade löner till anställda i
företaget. Det föreslås att beräkningen av avkastningen får göras på ett
underlag som utgörs av anskaffningskostnaden för aktierna (eventuellt uppräknad
med index) och en andel av lönesumman.
I syfte att ytterligare förbättra förutsättningarna för enskilda näringsidkare
och delägare i handelsbolag föreslås att räntesatsen för positiv räntefördelning
höjs till statslåneräntan ökad med tre procentenheter. Positiv räntefördelning
görs dessutom frivillig. En annan föreslagen åtgärd är en utökad möjlighet till
kvittning vid generationsskiften.
För investmentföretag föreslås en särskild övergångsreglering. Den gäller
behandlingen av reavinster som uppkommit före 1990 års skattereform.
Slutligen föreslås bl.a. att den allmänna energiskattens differentiering i tre
miljöklasser överförs till en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten.
Förslaget innebär att oljeprodukter som används för uppvärmning endast skall
omfattas av en skattesats medan skatten på dieselolja differentieras i tre
miljöklasser.

1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Förslag till riksdagsbeslut6

2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning
vid 1995 års taxering 7
2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag11
2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning14
2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) 16
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt 21
2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)38
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen40
2.8 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
412.9Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt 43
2.10Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter45
2.11Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder 47
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning 50
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder512.14Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet522.15Förslag till lag om ändring
i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt 56
2.16Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter60

3 Ärendet och dess beredning62

4 Beskattning av utdelning som lämnas under år 199465

5 Beskattning av vissa utländska utdelningsinkomster 69

6 Beskattning av ägare i fåmansföretag76
6.1 Allmänna utgångspunkter76
6.2 Alternativregeln 83
6.2.1 Inledning 83
6.2.2 Beskattat eget kapital 84
3

6.3 Lönesummeregeln 88
6.3.1 Allmänna utgångspunkter 88
6.3.2 Beräkning av löneunderlaget91
6.4 De särskilda reglerna för behandling av utdelning som
lämnas under år 1994 93

7 Enskilda näringsidkare 95
7.1 Positiv räntefördelning95
7.2 Kvittning vid generationsskiften96

8 Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal m.fl.101

9 Inskränkt skattskyldighet för regionala
utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna102

10 Övergångsreglering för investmentföretag103

11 Diverse inkomst- och företagsskattefrågor104
11.1Spärregler mot förlustutjämning 104
11.2Övergångsregler för handelsbolagsbeskattade dödsbon106
11.3Kvoterat slutavdrag i handelsbolag107
11.4Utdelning på oregistrerade andelar i värdepappersfond108
11.5Utskiftning vid likvidation 109
11.6Vissa lagtekniska justeringar m.m.110

12 Miljöklassindelningen av oljeprodukter110

13 Budgeteffekter 112
13.1Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994112
13.2Beskattning av ägare i fåmansföretag113
13.2.1 Alternativregeln 113
13.2.2 Lönesummeregeln 113
13.3Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag114
13.3.1 Räntefördelning 114
13.3.2 Kvittning vid generationsskiften115
13.4Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal115
13.5Miljöklassindelningen av oljeprodukter116
13.6Kommunalekonomiska effekter11613.7Sammanfattning116

14 Författningskommentar 117
14.1Lagen om beskattning av vinstutdelning
vid 1995 års taxering 117
14.2Lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag123
14.3Lagen om beskattning av viss vidareutdelning126
14.4Kommunalskattelagen (1928:370) 129
14.5Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt130
14.6Uppbördslagen (1953:272) 137
14.7Lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen 137
14.8Kupongskattelagen (1970:624) 138
14.9Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt138
14.10Lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter 138
14.11Lagen (1990:663) om ersättningsfonder139
14.12Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning140
14.13Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder140
14.14Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet 141
14.15Lagen (1957:262) om allmän energiskatt142
14.16Lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter142

Bilaga 1Förteckning över remissinstanser143

Bilaga 2Remitterade lagförslag 146

Bilaga 3Lagrådets yttrande 174

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde183
den 14 april 1994
4

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,
2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägarei
fåmansföretag,
3. lag om beskattning av viss vidareutdelning,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager
för inkomsttaxeringen,
8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,
10.lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
11.lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12.lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning,
13.lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,
14.lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet,
15.lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
16.lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt ochanvändning av vissa
oljeprodukter.
5

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 För fysisk person och dödsbo gäller vid 1995 års taxering undantaget från
skatteplikt i 3 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
för utdelning på en aktie i svenskt aktiebolag som blivit tillgänglig för
lyftning under år 1994 i den omfattning som anges i denna lag.
Utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till 22
kommunalskattelagen (1928:370) omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller
utdelning som innebär att en aktieägare i ett aktiebolag som har aktier noterade
på börs skall erhålla rätt att köpa en aktie i annat bolag (inköpsrätt) under
förutsättning att beslut om sådan utdelning har fattats före den 1 januari 1994.

2 Från skatteplikt undantas utdelning på en aktie till ett belopp som svarar
mot ett jämförelsebelopp.

Beräkning av jämförelsebelopp för en aktie

3 För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett
jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller fondemission
som har registrerats före utgången av år 1993. Ett jämförelsebelopp får också
beräknas, om aktien erhållits vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev utgivet
i en emission som har registrerats före utgången av år 1993. Motsvarande gäller
om aktien erhållits genom nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut
i förening med ett skuldebrev i en emission som har registrerats före utgången
av år 1993.
4 Med jämförelsebelopp avses 120 procent av det högsta belopp som bolaget
lämnat i vinstutdelning för något av de fem räkenskapsår som närmast föregått
det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år 1994. Med vinstutdelning
avses i detta sammanhang inte återbetalning av villkorade aktieägartillskott.
Har bolaget för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas år 1994 redovisat
en nettovinst som är högre än den som redovisats under något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren får jämförelsebeloppet ökas i relation till
förhållandet mellan nettovinsten under detta räkenskapsår och den högsta
nettovinst som redovisats under något av de fem närmast föregående räkenskaps-
åren. Det sammanlagda jämförelsebeloppet för samtliga aktier i bolaget får vid
en sådan beräkning inte överstiga 50 procent av nettovinsten för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.
Omfattar något av räkenskapsåren längre eller kortare tid än tolv månader skall
det belopp bolaget lämnat i vinstutdelning på aktien och den nettovinst bolaget
har redovisat jämkas vid beräkning av jämförelsebeloppet. Jämkning skall också
ske om det nominella beloppet på aktien har satts ned eller om fondemission
skett genom att nya aktier har getts ut.

5 Jämförelsebeloppet får ökas med ett belopp som svarar mot sådan
vidareutdelning från bolaget som anges i lagen (1994:000) om beskattning av viss
vidareutdelning.

6 Har en aktie enligt villkor i bolagsordningen rätt till utdelning som
belöper på tidigare räkenskapsår får jämförelsebeloppet ökas med motsvarande
belopp under förutsättning att detta villkor beslutats av bolagsstämma före
ingången av år 1993.

7 Har utdelning inte lämnats på en aktie för något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren, skall som jämförelsebelopp anses det jämförelsebelopp
som beräknas för andra av bolaget utgivna aktier. Finns aktier av olika slag,
beräknas jämförelsebeloppet för aktier av samma slag eller, om sådant
jämförelsebelopp inte kan beräknas, som genomsnittet av jämförelsebeloppen på de
aktier för vilka jämförelsebelopp kan beräknas.
Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast föregående
räkenskapsåren, utgör jämförelsebeloppet 20 procent av nettovinsten för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas. Nettovinsten skall därvid fördelas med
lika belopp på aktierna i bolaget.

8 Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier
noterade på börs, får jämförelsebeloppet för en aktie beräknas som 20 procent av
ett belopp motsvarande ett kapitalunderlag fördelat med lika belopp på aktierna
i bolaget. Kapitalunderlaget beräknas med tillämpning av lagen (1994:000) om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

9 För en aktie i ett investmentföretag som avses i 2 10 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt får jämförelsebeloppet beräknas som summan av
den skattepliktiga utdelning på svenska och utländska aktier som företaget
mottagit under det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas fördelat med lika
belopp på antalet aktier i bolaget. Detsamma gäller för en aktie i
förvaltningsföretag som avses i 7 8 mom. andra stycket nämnda lag i dess
lydelse intill utgången av år 1993.
7

Utdelning på andel i ekonomisk förening

10 Bestämmelserna i denna lag tillämpas även för utdelning på en andel i annan
ekonomisk förening än sådan kooperativ ekonomisk förening som avses i 2 8
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Bestämmelserna tillämpas dock inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser i
ekonomisk förening som betalats in till föreningen före den 1 januari 1994.

Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag

11 För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av bestämmelserna i 3
12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller
undantaget från skatteplikt i 3 1 mom. tredje stycket nämnda lag för ett
jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Om det högsta av de
jämförelsebelopp som gäller enligt denna lag i övrigt innebär ett lägre
jämförelsebelopp skall dock undantaget gälla för detta belopp.
Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar mot
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg
av fem procentenheter multiplicerad med anskaffningskostnaden för aktien eller
andelen beräknad enligt 3 12 mom. första stycket eller fjärde stycket 1 eller
2 lagen om statlig inkomstskatt, dels en femtedel av det belopp som svarar mot
sparad utdelning.

Övriga bestämmelser

12 Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för
inkomst för vilken skatteplikt föreligger på grund av denna lag.

13 Med nettovinst avses i denna lag nettovinsten enligt fastställd
balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.
14 Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna
uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skattepliktig
enligt denna lag. Förhållanden som avses i 11 skall dock inte beaktas.
Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen lämnas,
till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) lämna
uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen skall snarast lämna
uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare.
Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgift enligt första och
andra styckena lämnas snarast efter denna tidpunkt.
Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för vilket
utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för bedömning av
skattskyldighet för utdelning från företaget. Kan uppgift inte lämnas i
självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till skattemyndigheten före utgången
av oktober 1994 eller, om utdelning lämnas därefter, inom en månad från utdel-
ningsdagen.

15 Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan av det
utdelande företaget eller av aktie- eller andelsägare i företaget medge att
jämförelsebeloppet för en aktie eller en andel beräknas till högre belopp än vad
som följer av denna lag. Medgivandet får dock inte innefatta undantag från 11 .
Företaget och sökanden skall underrättas om beslutet.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
8

2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 Vid tillämpning av 3 12 mom. fjärde stycket 1 lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt beräknas kapitalunderlaget enligt denna lag.

Beräkning av kapitalunderlaget

2 Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder i
företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1993
eller, om företaget inte taxerades då, det beskattningsår för vilket taxering
skedde år 1992. Vid beräkning av kapitalunderlaget beaktas även 9-11 .

3 Som skuld tas upp 28 procent av
1. belopp som svarar mot avsättning till skatteutjämningsreserv,
2. uppskovsbelopp som avses i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade
reserver och som vid beskattningsårets utgång ännu inte återförts till
beskattning och
3. belopp som har avsatts till ersättningsfond eller liknande fond.

4 Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen
medgetts vid inkomsttaxeringen.

5 Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till ett värde
motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar mot
moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

6 Vid värderingen av andra tillgångar än som avses i 5 skall
1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt
räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som
inte har gjorts i räkenskaperna,
2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas upp till
de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,
3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna
12-14 av anvisningarna till 23 kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till
skattemässiga restvärden,
4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för
mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag,
5. sådana finansiella instrument som avses i 27 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt
genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i punkt
2,
6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid
inkomsttaxeringen,
7. andel i handelsbolag tas upp till delägarens justerade ingångsvärde för
andelen enligt 28 lagen om statlig inkomstskatt,
8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-
skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

7 Vid tillämpning av 6 4 får fastighet som förvärvats före utgången av år
1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. Anskaffningsvärdet vid denna
tidpunkt anses motsvara viss del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet
minskat med vid 1982-1991 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag om avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10
procent av nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om
1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,
2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,
3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,
4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.
Värdet enligt första stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på
byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets utgång inte
överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvärdet på
den egendom som omfattas av värderingen enligt första stycket.

8 Vid tillämpning av 6 och 7 avses med värdeminskningsavdrag också belopp
varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.

Justering av kapitalunderlaget

9 Har företaget gjort avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid
1994 års taxering får, i stället för vad som anges i 3 1, som skuld tas upp 28
procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till beskattning vid 1995-2000 års
taxeringar. Understiger avdraget för avsättning det avdrag som avses i 3 1
skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent av skillnaden däremellan.

10 Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som svarar mot
utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden eller i samband med likvidation, om
utbetalning skett efter utgången av det räkenskapsår som avses i 2 .
9

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som svarar
mot utbetalningar enligt 10 kap. 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp, vid utskiftning i samband med
likvidation eller enligt 4 kap. 3 samma lag vid återbetalning av överskjutande
medlemsinsatser.

11 Vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde
år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket
taxering skedde år 1992, skall minska kapitalunderlaget. Vinstutdelning som
lämnas för senare räkenskapsår skall minska kapitalunderlaget i den mån utdelat
belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning eller, i
förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
10

2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning

Härigenom föreskrivs följande.

1 Undantagen från skatteplikt för utdelning i punkt 2 a av anvisningarna till
22 kommunalskattelagen (1928:370) och 3 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt gäller inte vidareutdelning.
Med vidareutdelning avses utdelning som det utdelande företaget betalat med ut-
delning som företaget erhållit på aktie eller andel i en utländsk juridisk
person och som inte beskattats i Sverige hos företaget. Lämnad utdelning skall
anses i första hand ha betalats med sådan erhållen utdelning. Med vidareut-
delning avses inte utdelning som lämnas av investmentföretag eller
värdepappersfond som avses i 2 10 mom. lagen om statlig inkomstskatt.
Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om det sammanlagda belopp som ett
företag delar ut som vidareutdelning ett räkenskapsår understiger fem procent av
den totala utdelning som företaget lämnat under samma räkenskapsår.

2 Till utdelning som skall beskattas på grund av 1 skall läggas utländsk
källskatt som företaget erlagt och som belöper på den vidareutdelade
utdelningen.

3 Från tillämpning av 1 undantas vidareutdelning av sådan utdelning som
företaget erhållit och som
1. inte beskattats hos företaget på grund av bestämmelserna om näringsbetingat
innehav i 7 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller - om en
prövning enligt nämnda moment inte skett -vid en sådan prövning inte skulle ha
beskattats hos företaget, eller
2. är utdelning på näringsbetingat innehav som i sin tur består av utdelning
som den utländska juridiska personen på grund av näringsbetingat innehav
erhållit - direkt eller indirekt via en eller flera juridiska personer som i sin
tur erhållit utdelningen på näringsbetingade innehav - från juridisk person som
är underkastad sådan jämförlig inkomstbeskattning som avses i 7 8 mom. lagen
om statlig inkomstskatt, eller
3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på grund av
bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 kommunal-
skattelagen (1928:370).
I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,
utdelning som företaget erhållit i första hand anses ha bestått av sådan
utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från skatteplikt när
den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig hos den utländska
juridiska person som lämnat utdelning till företaget.
4 Understiger belopp som skulle ha beskattats på grund av 1-3 sammanlagt
500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.

5 Vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall
intäkt som är skattepliktig enligt denna lag anses som sådan utländsk intäkt som
anges i 1 den nämnda lagen. Utländsk källskatt som erlagts av det utdelande
företaget och som belöper på det skattepliktiga beloppet skall därvid anses ha
erlagts av den skattskyldige.
I det fall skattskyldig enligt denna lag är ett företag som erhållit
vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget, utöver avräkning av
utländsk källskatt som avses i 2 och som belöper på sådan vidareutdelning,
genom avräkning rätt att enligt 1 tredje stycket lagen om avräkning av
utländsk skatt erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt motsvarande tio
procent av den skattepliktiga vidareutdelningens bruttobelopp inklusive den på
vidareutdelningen belöpande källskatten, om det utdelande företaget enligt
nämnda lag skulle ha varit berättigad till sådan avräkning om inte skatte-
befrielse för utdelningen förelegat.

6 Värdepappersfond som erhållit intäkt för vilken fonden är skattskyldig på
grund av 1 och 2 får från intäkten dra av ett belopp motsvarande den
utländska källskatt som anges i 2 multiplicerat med fyra. Värdepappersfond är
inte berättigad erhålla avräkning av sådan utländsk skatt.

7 Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna uppgift
till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skattepliktig enligt denna
lag. I det skattepliktiga utdelningsbeloppet skall inräknas även belopp som
avses i 4 . Uppgift skall också lämnas om utländsk källskatt som belöper på
vidareutdelningen.
Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen lämnas,
till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) lämna
uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen skall snarast lämna
uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare.
Företag skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för
bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget. Kan uppgift inte
lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till skattemyndigheten inom
en månad från utdelningsdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige efter
ikraftträdandet.
11

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 1 mom., punkt 2 a av anvisningarna till 22 och
punkt 6 av anvisningarna till 32 kommunalskattelagen (1928:370) samt
övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring i kommunalskattelagen
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46
1 mom.1 Underskott av förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11
kap. 3 lagen (1962:381) om allmän försäkring får - efter yrkande av den
skattskyldige och med de begränsningar som anges i andra-fjärde styckena - dras
av från den skattskyldiges inkomst.
Avdrag får göras förAvdrag får göras för
underskott avseende underskott avseende
det beskattningsår dådet beskattningsår då
den skattskyldige den skattskyldige
började bedriva för-började bedriva för-
värvskällan värvskällan
(startåret) och de (startåret) och de
fyra närmast följandefyra närmast följande
beskattningsåren. Ombeskattningsåren. Om
förvärvskällan övergåttförvärvskällan övergått
till den till den
skattskyldige från skattskyldige från
någon sådan närståendenågon sådan närstående
som avses i punkt som avses i punkt
14 av anvisningarna 14 av anvisningarna
till 32 får avdragtill 32 får avdrag
göras endast om den göras endast om den
närstående hade varitnärstående hade varit
berättigad till berättigad till
avdrag om han avdrag om han
fortsatt att driva fortsatt att driva
verksamheten. verksamheten.
Sistnämnda
begränsning gäller
dock inte om
övergången skett
genom köp, byte
eller därmed
jämförligt förvärv från
förälder eller från
far- eller
morförälder.
Avdrag medges inte
1. skattskyldig som någon gång under de fem beskattningsår som närmast föregått
startåret direkt eller indirekt bedrivit likartad verksamhet,
2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan delägare i
handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig
ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån än som anges i 18
tredje stycket,
3. i den mån avdrag för underskottet medgetts enligt 3 13 mom., 25 10 mom.
eller 26 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. för underskott i förvärvskälla i vilken ingår privatbostadsfastighet som på
ägarens begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 sjunde stycket.
I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande avser
litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag göras även
efter den i andra stycket angivna tiden. Härvid gäller följande. Avdrag får med
iakttagande av föreskrifterna i tredje stycket 2 och 3 göras i den mån
underskottet överstiger avdrag för underskott från närmast föregående be-
skattningsår. Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den
period som omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående
beskattningsåren redovisat intäkter från verksamheten av någon betydenhet.
Härvid beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.

Anvisningar
till 22
2 a.2 Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan - utdelning
och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av realisationsvinsten på
1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission av
sådana aktier,
2. andelar i svensk ekonomisk förening,
3. andelar i svensk värdepappersfond,
4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits ut av
ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt 2 9
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar angivna i 1-4
eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.
Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:
a) Avkastning på lagertillgång.
b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt 2 8
mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt.
c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade vid
svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars
aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett
företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från
skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av
fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i
företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett
företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses
råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av
fastighetsinnehavet avses det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet
på av företaget innehavd fastighet.
16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) Vinst vid avyttring av andel i sådan bostadsförening respektive aktie i
sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt.
e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid avyttring av andel i ekonomisk
förening.
f) Utdelning, ränta och vinst på tillgångar som innehas av handelsbolag.
Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i
svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller endast om
innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis understigit 90
procent av fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna i
denna anvisningspunkt och
b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i första stycket
1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana instrument.
Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte annat än
tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent
av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepappersfond
undantas från skatteplikt gäller för
- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits
av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts,
- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster
under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka
hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt denna anvisningspunkt
och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt
- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt
denna anvisningspunkt.
Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdelning från
svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i
följande ordning:
1. Skattefri utdelning.
2. Intäkt enligt 2 2. Intäkt enligt 2
10 mom. åttonde 10 mom. första
stycket lagen om stycket 4 och
statlig in- åttonde stycket
komstskatt. lagen om statlig
inkomstskatt.
3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra tillgångar
än som avses i tredje stycket a och b.
4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med 30
procent enligt denna anvisningspunkt.
5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.
17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 32
6.3 Värnpliktig tillkommande naturaförmåner, dagersättning och tillägg till
sådan ersättnig, befattningspenning, avgångsvederlag, utbildnings-premie,
utryckningsbidrag samt fälttraktamente skola icke upptagas såsom skattepliktig
intäkt. Utgående dagpenning utgör däremot skattepliktig intäkt.
Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig,
räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig
intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses
tillkomma den värnpliktige, även om bidraget utbetalas till annan person. Det
förhållandet att bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i
och för sig avdragsgill utgift, t.ex. ränta eller periodiskt understöd, skall
icke föranleda, att avdrag vägras för utgiften i fråga.
Vad ovan i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande till-lämpning i
fråga om annan personal vid försvarsmakten som avlönas en-ligt de för
värnpliktiga gällande grunder, vapenfri tjänstepliktig, hem-värnspersonal och
annan personal som frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla
kompetens för placering inom totalförsvaret, civilför-svarspliktig som inkallats
till tjänstgöring enligt 12 civilförsvarslagen (1960:74) och annan som avlönas
enligt för värnpliktiga eller civilför-svarspliktiga gällande grunder.
Förmån av fri kost
eller förmån av fri
hemresa som
tillkommer så-dan
personal som
tjänstgör i väpnad
tjänst för
fredsbevarande
verksamhet
utomlands skall
inte tas upp som
skattepliktig
intäkt.

Denna lag4 träder i Denna lag träder i
kraft den 1 juli kraft den 1 juli
1992 och tillämpas 1992 och tillämpas
första gången vid första gången vid
1992 års taxering. 1992 års taxering.
Om den Om den
skattskyldige yrkar skattskyldige yrkar
det skall dock det skall dock
lagret vid 1992 och lagret vid 1992 -
1993 års taxeringar 1995 års taxeringar
värderas med tillämp-värderas med tillämp-
ning av äldre be- ning av äldre be-
stämmelser. stämmelser.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3.
2. Den nya lydelsen av övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1994 års taxering.
18

3. Den nya lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1541.
2 Senaste lydelse 1993:1541.
3 Senaste lydelse 1983:333.
4 Senaste lydelse 1992:693.
19

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1544) om ändring i
dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
dels lagen (1993:1309) om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla,
dels att 2 10 och 13 mom., 3 1 och 12 mom., 7 4 och 8 mom., 22 och 24
2 mom. samt punkterna 1, 7 och 8 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 12 a mom., och att
det i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny punkt, 15, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2
10 mom.2 Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad
som följer av övriga bestämmelser i denna lag,
1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 1 mom.
tredje stycket är undantagen från skatteplikt,
2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången av
beskattningsåret av egendom som avses i 1,
3. att hänsyn inte 3. att hänsyn inte
tas till vinst tas till vinst
eller förlust vid eller förlust vid
avyttring av avyttring av
utländska finan- utländska finan-
siella instrument siella instrument
motsvarande dem som motsvarande dem som
avses i 3 1 mom. avses i 3 1 mom.
tredje stycket 1 tredje stycket 1
och 2 samt optioner och 2 samt optioner
och terminer som och terminer som
uteslutande avser uteslutande avser
sådana instrument. sådana instrument,
4. att som intäkt
tas upp 1,2 procent
för år räknat av värdet
vid utgången av
beskattningsåret på
aktie eller andel i
utländsk juridisk
person om företaget
är frikallat från
skattskyldighet för
utdelning på aktien
eller andelen.
Detta gäller dock
inte aktie eller
andel i sådan
utländsk juridisk
person för vilken
vinsten skall
beskattas enligt
punkt 10 andra
stycket av an-
visningarna till 53
kommunalskattelagen
(1928:370) och inte
heller när fråga är om
näringsbetingat
innehav av aktie
eller andel i
utländsk juridisk
person som är
underkastad sådan
jämförlig beskattning
som avses i 7
8 mom.
Har företaget för beskattningsåret beslutat utdelning som överstiger ett
gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande beloppet upp som intäkt.
Understiger beslutad utdelning för beskattningsåret gränsbeloppet får skillnaden
läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade gränsbeloppet. Gräns-
beloppet utgörs av summan av mottagen utdelning som är undantagen från
skatteplikt samt 72 procent av det belopp som har beräknats enligt första
stycket, om detta belopp är positivt.
Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning av
företaget eller utbetalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen
överstiger tillskjutet kapital. I fråga om aktiebolag jämställs med beslutad
utdelning också utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden.
Som intäkt tas i ett investmentföretag upp 2 procent för år räknat av värdet
vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första stycket 3. Avdrag
medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som
uppkommit vid inkomstberäkningen enligt första och andra styckena medges närmast
följande beskattningsår enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i
näringsverksamhet.
Med Med
investmentföretag investmentföretag
avses ett svenskt avses ett svenskt
aktiebolag eller en aktiebolag eller en
svensk ekonomisk svensk ekonomisk
förening som ute- förening som ute-
slutande eller så slutande eller så
gott som ute- gott som ute-
slutande förvaltar slutande förvaltar
värdepapper eller värdepapper eller
likartad lös egendomlikartad lös egendom
och vars uppgift och vars uppgift
väsentligen är att väsentligen är att
genom ett välfördelatgenom ett välfördelat
värdepappersinnehav värdepappersinnehav
erbjuda aktie- erbjuda aktie-
eller andelsägare eller andelsägare
riskfördelning och riskfördelning och
vari ett stort vari ett stort
antal fysiska antal fysiska
personer äger aktierpersoner äger aktier
eller andelar. Ett eller andelar. Ett
företag som inte företag som inte
längre uppfyller längre uppfyller
dessa krav skall dessa krav skall
som intäkt ta upp som intäkt ta upp
ett belopp som ett belopp som
svarar mot 30 svarar mot 30
procent av det hög- procent av det hög-
sta av värdena av sta av värdena av
tillgångar som avsestillgångar som avses
i första stycket 1 i första stycket 1
och 3 vid ingången och 3 vid ingången
av beskattningsåret av beskattningsåret
eller något av de eller något av de
fem föregående be- fem föregående be-
skattningsåren, dockskattningsåren, dock
tidigast vid tidigast vid
ingången av år 1991.ingången av år 1991.
Som intäkt får i Som intäkt får i
stället tas upp 40 stället tas upp 40
procent av summan procent av summan
av de realisations- av de realisations-
vinster och vinster och
realisationsförlusterrealisationsförluster
som företaget haft som företaget haft
från och med ingångenfrån och med ingången
av år 1991 på av år 1991 på
tillgångar som avsestillgångar som avses
i första stycket 1 i första stycket 1
och 3, sedan avdrag och 3, sedan avdrag
gjorts för sådan gjorts för sådant
intäkt som tagits överskjutande utdel-
upp enligt andra ningsbelopp som
stycket första me- avses i andra
ningen. stycket första
meningen.
Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också för
värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första stycket
2 dock 0,75 procent.
En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har beslutat för
beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger mottagen skattefri
utdelning, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.
Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat av värdet vid
ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första stycket 3. Mot denna
intäkt medges endast avdrag enligt föregående stycke. Detta hindrar inte att
avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt första, sjätte
och sjunde styckena medges närmast följande beskattningsår enligt lagen om
avdrag för underskott i näringsverksamhet.
13 mom.3 Ett 13 mom. Ett
fåmansföretag har fåmansföretag har
inte rätt till inte rätt till av-
avdrag för kostnad drag för kostnad för
för anskaffande av anskaffande av
egendom, hyra eller egendom, hyra eller
annan ersättning förannan ersättning för
lokal eller lokal eller
nedskrivning av nedskrivning av
lånefordran i den månlånefordran i den mån
ett motsvarande ett motsvarande
belopp skall belopp skall
beskattas som intäktbeskattas som intäkt
av tjänst enligt av tjänst enligt
punkt 14 första, punkt 14 första,
andra, femte eller andra, tredje,
sjunde stycket av femte eller sjunde
anvisningarna till stycket av anvis-
32 kommunal- ningarna till 32
skattelagen kommunalskattelagen
(1928:370). I fråga (1928:370). I fråga
om ersättning för lo-om ersättning för lo-
kal gäller dock vad kal gäller dock vad
nu sagts endast i nu sagts endast i
den mån ersättningenden mån ersättningen
överstiger marknads-överstiger marknads-
mässig ersättning. mässig ersättning.
I fall som avses i punkt 14 fjärde stycket första meningen av anvisningarna
till 32 kommunalskattelagen sker uttagsbeskattning av fåmansföretaget om inte
tredje meningen i stycket är tillämplig. Uttagsbeskattning sker även i fall som
avses i sjätte stycket i anvisningspunkten.
Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till
företagsledare eller företagsledare närstående person får åtnjutas först under
det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning.

3
1 mom.4 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan
intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till
näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat
ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,
vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga
förpliktelser,
ersättning vid upplåtelse av privatbostad,
lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 kom-
munalskattelagen (1928:370),
statligt räntebidrag för bostadsändamål.
Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i
utländsk valuta.
Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan - utdelning och -
i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av realisationsvinsten på
1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission av
sådana aktier,
2. andelar i svensk ekonomisk förening,
3. andelar i svensk värdepappersfond,
4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits ut av
ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt 2 9
mom.,
5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar angivna i 1-4
eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.
Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:
a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt 2 8
mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket.
b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade vid
svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars
aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett före-
tag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från skatteplikt
gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i
förhållande till värdet av samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av
fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap
som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses råda mellan företag som
står under i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses
det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd
fastighet.
c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive aktier i
sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 7 mom.
Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i bestämmelserna i
12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier i vissa fall skall
hänföras till inkomst av tjänst.
Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i
svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller endast om
innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis understigit 90
procent av fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna i
detta moment och
b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i tredje stycket
1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana instrument.
Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat än
tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent
av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värdepappersfond
undantas från skatteplikt gäller för
- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits
av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts,
- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster
under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka
hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt detta moment och på
tillgångar som avses i sjätte stycket b samt
- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisations-
vinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar
för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt detta
moment.
Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdelning från
svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i
följande ordning:
1. Skattefri utdelning.
2. Intäkt enligt 2 2. Intäkt enligt 2
10 mom. åttonde 10 mom. första
stycket. stycket 4 och
åttonde stycket.
3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra tillgångar
än som avses i sjätte stycket a och b.
4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med 30
procent enligt detta moment.
5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.
Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som
intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att
vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av
näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade
avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången
anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den
skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller
tillgången sitt anskaffningsvärde.
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett
belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt
tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.
Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på
tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om beskattning av
tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital räknas inte heller
ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pensionsförsäkring eller annan
försäkring som avses i 9 andra stycket lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel.
12 mom.5 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent
av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga
kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året
före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande
belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden
beräknas med tillämpning av 24 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas
vinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i
bolaget.
Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första
stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas
upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad utdelning) för den som ägde
aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den
som äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot
kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid
beräkning enligt första stycket.
Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall
70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst.
Bestämmelserna i Bestämmelserna i
första-tredje första-tredje
styckena gäller ävenstyckena gäller även
för utdelning och för utdelning och
avyttring under tio avyttring under tio
beskattningsår efterbeskattningsår efter
det år då ett företagdet år då ett företag
upphört att vara upphört att vara
fåmansföretag i frågafåmansföretag i fråga
om utdelning eller om utdelning eller
realisationsvinst pårealisationsvinst på
aktier som den aktier som den
skattskyldige eller skattskyldige eller
någon honom närståendenågon honom närstående
ägde när företaget ägde när företaget
upphörde att vara upphörde att vara
fåmansföretag eller fåmansföretag eller
har förvärvat med stödhar förvärvat med stöd
av sådana aktier. I av sådana aktier.
fråga om aktier som Vid tillämpningen av
förvärvats före år 1990första-tredje
gäller vid tillämp- styckena gäller
ningen av följande.
första-tredje
styckena följande.
1. Som an- 1. Som
skaffningskostnad anskaffningskostnad
får tas upp värdet påför aktie som
aktierna vid förvärvats före
utgången av år 1990 ingången av år 1992
beräknat enligt får tas upp kapital-
punkt 5 av anvis- underlaget i
ningarna till 3 och bolaget enligt
4 lagen (1947:577)lagen (1994:000) om
om statlig förmögen-beräkning av kapi-
hetsskatt i dess då talunderlaget vid
gällande lydelse. beskattning av ägare
Därvid gäller dock i fåmansföretag
att värden som fördelat med lika
enligt punkt 5 för- belopp på aktierna i
sta-fjärde styckena bolaget.
tagits upp till 75
eller 30 procent
skall multipliceras
med 1,4 respektive
3,5. Har femte
stycket av nämnda
anvisningspunkt
tillämpats skall
a) värdet
multipliceras med 5
om någon del av
underlaget vid vär-
deringen satts ned
till 20 procent,
b) i andra fall än
a värdet multiplice-
ras med 3,5 om någon
del av underlaget
vid värderingen
satts ned till 30
procent,
c) i andra fall än
a och b värdet
multipliceras med
1,4 om någon del av
underlaget vid
värderingen tagits
upp till 75
procent.
2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt bestämmelserna i 1 -
räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med
förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande
gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.
Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige
eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning
under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den
honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat
fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning
att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret
efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.
Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i
företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje
styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även
förhållandena under de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret.
Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje
styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om
realisationsvinst gäller dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp
ett sammanlagt belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma
tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under 18 år -
förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit
verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt
bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst,
understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid
beräkning enligt 10 av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.
Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet
eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.
Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt 14 av
anvisningarna till 32 kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om
ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare
anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under
något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit
verksamma i företaget i betydande omfattning.
Vad som i detta Vad som i detta
moment sägs om moment sägs om
aktier i ett aktier i ett
fåmansföretag gällerfåmansföretag gäller
också andelar i ett också andelar i ett
sådant företag. Med sådant företag. Med
aktier och andelar aktier och andelar
likställs andra likställs andra
sådana av företaget sådana av företaget
utgivna finansiella utgivna finansiella
instrument som instrument som
avses i 27 1 mom. avses i 27 1 mom.
Vid tillämpningen avVid tillämpningen av
bestämmelserna i bestämmelserna i
första-tredje första-tredje
styckena på styckena på
sistnämnda sistnämnda
finansiella instru- finansiella instru-
ment skall dock ment skall dock
tillägget till tillägget till
statslåneräntan statslåneräntan
begränsas till en begränsas till en
procentenhet och procentenhet och
värdering enligt värdering enligt
fjärde stycket 1 fjärde stycket 1
eller uppräkning eller uppräkning
enligt fjärde enligt fjärde
stycket 2 inte stycket 2 inte
medges. Vid tillämp-medges.
ning av bestämmel-
serna i tredje
stycket på aktier
eller andelar skall
vid 1995 års
taxering värdering
enligt fjärde
stycket 1 inte med-
ges om avyttring
skett till närstående
eller om företaget
har upplösts genom
likvidation.
12 a mom. Vid
tillämpning av
12 mom. första
stycket får till an-
skaffningskostnaden
för aktierna eller
andelarna läggas 10
procent av ett
löneunderlag.
Löneunderlaget
beräknas på grundval
av sådan ersättning
som ingår i underlag
för beräkning av
avgifter enligt
2 kap. 3 lagen
(1981:691) om
socialavgifter och
som under året före
beskattningsåret har
utgått till
arbetstagare i
företaget och i dess
dotterföretag. Av
ersättning till
arbetstagare i
dotterföretag som
inte är helägt får
medräknas så stor del
av beloppet som
svarar mot moder-
företagets andel av
antalet aktier
eller andelar i
dotterföretaget.
Löneunderlaget utgörs
av den del av det
sammanlagda ersätt-
ningsbeloppet som
överstiger ett
belopp motsvarande
tio gånger det bas-
belopp enligt lagen
(1962:381) om allmän
försäkring som gällde
året före beskatt-
ningsåret. Löneunder-
laget fördelas med
lika belopp på
aktierna eller
andelarna i före-
taget.
Vid tillämpning av
första stycket gäller
följande.
1.
Anskaffningskostnaden
för aktierna eller
andelarna får inte
beräknas enligt
12 mom. fjärde
stycket 1.
2. Ersättning till
arbetstagare som
innehar sådant av
företaget utgivet
finansiellt instru-
ment som avses i 27
1 mom. får inte
beaktas om 12 mom.
är tillämpligt på
utdelning eller
vinst som är hänförlig
till instrumentet.
Ersättning som täcks
av lönebidrag e.d.
får inte heller
beaktas.3. Den
skattskyldige skall
för året före beskatt-
ningsåret ha erhållit
sådan ersättning som
ingår i underlag för
beräkning av av-
gifter enligt 2
kap. 3 lagen om
socialavgifter från
företaget eller dess
dotterföretag med
ett belopp som
sammanlagt inte un-
derstiger 150
procent av den
högsta ersättning som
samma år betalats ut
till en ar-
betstagare och som
får räknas in i det
belopp som ligger
till grund för
beräkning av
löneunderlaget.
4. Ökningen av det
belopp som får tas
upp som intäkt av
kapital får inte
överstiga sådan
ersättning till den
skattskyldige som
avses i 3.

Med innehav av
sådana finansiella
instrument i ett
fåmansföretag som
avses i 27 1 mom.
likställs innehav av
finansiella instru-
ment i ett annat
företag inom samma
koncern.

7
4 mom.6 Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar
ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus, sjömanshus,
företagareförening företagareförening
som erhåller stats- som erhåller stats-
bidrag, regional bidrag, regionalt
utvecklingsfond som utvecklingsbolag
avses i förordningensom med stöd av 1
(1978:504) om lagen (1994:77) om
överförande av vissabeslutanderätt för
uppgifter från regionala utveck-
företagareförening lingsbolag har fått
till regional ut- rätt att pröva frågor
vecklingsfond, om stöd till
regleringsförening näringsidkare samt
som avses i lagen moderbolag till
(1967:340) om sådant regionalt
prisreglering på utvecklingsbolag,
jordbrukets område regleringsförening
och i lagen som avses i lagen
(1974:226) om pris- (1967:340) om
reglering på fisketsprisreglering på
område, jordbrukets område
och i lagen
(1974:226) om pris-
reglering på fiskets
område,
allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstiftelser som
avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags verksamhet eller med ändamål att utge
permitterings-löneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i
lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med
uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna Allmänna
sjukförsäkringsfon- sjukförsäkringsfon-
den, Alva och den, Alva och
Gunnar Myrdals Gunnar Myrdals
stiftelse, stiftelse,
Apotekarsocietetens Apotekarsocietetens
stiftelse för stiftelse för
främjande av farma- främjande av farma-
cins utveckling cins utveckling
m.m., Bokbranschens m.m., Bokbranschens
Finansie- Finansie-ringsinstitut
ringsinstitut Aktiebolag,
Aktiebolag, Bryg- Bryggeristiftelsen,
geristiftelsen, Dag Dag Hammarskjölds
Hammarskjölds minnesfond, Fonden
minnesfond, Fonden för industriellt
för industriellt utvecklingsarbete,
utvecklingsarbete, Fonden för
Fonden för in-dustriellt
in-dustriellt samarbete med u-län-
samarbete med u-län-der, Fonden för
der, Fonden för svenskt-norskt in-
svenskt-norskt in- dustriellt samar-
dustriellt bete, handelsproce-
samarbete, han- durrådet, Jernkon-
delsprocedurrådet, toret och SIS -
Jernkontoret och Standardise-
SIS - Standardise- ringskommissionen i
ringskommissionen i Sverige, så länge
Sverige, så länge kontorets respek-
kontorets tive kommissionens
respektive kom- vinstmedel används
missionens vinst- till allmänt nyttiga
medel används till ändamål och utdelning
allmänt nyttiga inte lämnas till
ändamål och utdelningdelägare eller
inte lämnas till medlemmar, Nobel-
delägare eller stiftelsen,
medlemmar, Norrlandsfonden,
Nobelstiftelsen, Olof Palmes
Norrlandsfonden, minnesfond för
Olof Palmes internationell
minnesfond för förståelse och
internationell gemensam säkerhet,
förståelse och gemen-Stiftelsen
sam säkerhet, Industricentra,
Stiftelsen In- Stiftelsen
dustricentra, industriellt
Stiftelsen utvecklings-
industriellt ut- centrum i övre
vecklingscentrum i Norrland, Stif-
övre Norrland, telsen Institutet
Stiftelsen för Företag-
Institutet för sutveckling,
Företagsutveckling, Stiftelsen Lands-
Stiftelsen Lands- tingens fond för
tingens fond för teknikupphandling
teknikupphandling och produktut-
och produktutveck- veckling, Stif-
ling, Stiftelsen förtelsen för
produktutveck- produkt-utvecklings-
lingscentrum i centrum i Göteborg,
Göteborg, StiftelsenStiftelsen
Produktionstekniskt Produktionstekniskt
centrum i Borås för centrum i Borås för
tekoindustrin - tekoindustrin -
PROTEKO, Stiftelsen PROTEKO, Stiftelsen
Produktut- Produktutveck-
vecklingscentrum i lingscentrum i
Östergötland, Östergötland,
Stiftelsen Småföre- Stiftelsen
tagsfonden, samverkan
Stiftelsen för sam- universitet/
verkan mellan Lunds högskola och
universitet och näringsliv i Stock-
näringslivet - SUN, holm och de sex
Stiftelsen Sveriges motsvarande
Nationaldag, stiftelserna med
Stiftelsen Sveriges säte i Luleå, Umeå,
teknisk- Uppsala, Linköping,
-vetenskapliga Göteborg respektive
attachéverksamhet, Lund, Stiftelsen
Stiftelsen Småföretagsfonden,
UV-huset, Stif- Stiftelsen för
telsen ÖV-huset, samverkan mellan
Svenska bibel- Lunds universitet
sällskapets och näringslivet -
bibelfond, Svenska SUN, Stiftelsen
kyrkans stiftelse Sveriges Na-
för rikskyrklig tionaldag, Stif-
verksamhet, Svenska telsen Sveriges
Penninglotteriet teknisk-vetenskap-
Aktiebolag, Svenska liga attaché-
skeppshypotekskassan,verksamhet,
Svenska Stiftelsen
UNICEF-kommittén, UV-huset,
Sveriges exportråd, Stiftelsen ÖV-huset,
Sveriges turistråd, Svenska
TCO:s bibelsällskapets
internationella bibelfond, Svenska
stipendiefond till kyrkans stiftelse
statsminister Olof för rikskyrklig
Palmes minne, verksamhet, Svenska
Aktiebolagt Tip- Penninglotteriet
stjänst och Aktiebolag, Svenska
Aktiebolaget Trav skeppshypotekskas-
och Galopp san, Svenska
UNICEF-kommittén,
Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd,
TCO:s internatio-
nella stipendiefond
till statsminister
Olof Palmes minne,
Aktiebolaget
Tipstjänst och
Aktiebolaget Trav
och Galopp
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av
näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.
21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i
fråga om stiftelse som avses i detta moment.
8 mom.7 Svenskt 8 mom. Svenskt
aktiebolag, svensk företag är frikallat
ekonomisk förening, från skattskyldighet
svensk sparbank för utdelning på
eller svenskt ömse- aktie eller andel i
sidigt skadeförsäk- utländsk juridisk
ringsföretag är fri-person under förut-
kallat från sättning att
skattskyldighet för innehavet av den
utdelning på aktie utländska aktien
eller andel i ut- eller andelen är ett
ländskt bolag som kapitalplaceringsin-
inte utgör omsätt- nehav eller ett
ningstillgång i för-näringsbetingat
etagets verksamhet innehav.
under förutsättning För att utdelning på
att näringsbetingat
a) det sammanlagda innehav skall vara
röstetalet för skattebefriad skall
företagets aktier den in-
eller andelar i det komstbeskattning
utdelande bolaget som den utländska
vid be- juridiska personen
skattningsårets ut- är underkastad vara
gång motsvarade en jämförlig med den in-
fjärdedel eller mer komstbeskattning
av röstetalet för som skulle ha skett
samtliga aktier enligt denna lag,
eller andelar i det om inkomsten hade
utdelande bolaget, förvärvats av ett
eller svenskt företag. Vid
det görs sannolikt jämförelsen skall
att innehavet av utdelning som den
aktien eller utländska juridiska
andelen betingas av personen erhållit på
verksamhet som be- kapitalplacerings-
drivs av företaget innehav anses utgöra
eller av företag sominkomst som skall
med hänsyn till ägan-beskattas enligt
derättsförhållanden denna lag. Vidare
eller or- skall bortses från
ganisatoriska för- bestämmelser i avtal
hållanden kan anses för undvikande av
stå det nära, och dubbelbeskattning.
b) den
inkomstbeskattning
som det utländska
bolaget är underkas-
tat är jämförlig med Ett innehav av ak-
den inkomst- tier eller andelar
beskattning som i en utländsk
skulle ha skett en- juridisk person
ligt denna lag, om skall anses vara
inkomsten hade för- näringsbetingat om
värvats av svenskt aktierna eller
företag. andelarna inte utgör
omsättningstillgångar
i företagets verk-
samhet och
det sammanlagda
röstetalet för
företagets aktier
eller andelar i den
utländska juridiska
personen vid be-
skattningsårets ut-
gång motsvarade en
fjärdedel eller mer
av röstetalet för
samtliga aktier
eller andelar i den
utländska juridiska
personen eller
innehavet av
aktierna eller an-
delarna betingas av
verksamhet som
bedrivs av företaget
eller av företag som
med hänsyn till
äganderättsförhållanden
eller organisato-
riska förhållanden
kan anses stå det
nära.
Ett innehav av ak-
tier eller andelar
i en utländsk
juridisk person
skall anses vara
ett kapitalplace-
ringsinnehav om
aktierna eller
andelarna inte utgör
omsättningstillgångar
i företagets verk-
samhet och inte
heller skall anses
vara närings-
betingade.
Med svenskt företag
avses i detta
moment svenskt
aktiebolag, svensk
ekonomisk förening,
svensk sparbank,
svenskt ömsesidigt
skadeförsäkrings-
företag och svensk
värdepappersfond.
Utländsk juridisk
person hemmahörande
i något av de länder
med vilka Sverige
ingått avtal för
undvikande av
dubbelbeskattning
(avtalsländer) skall
anses underkastad
inkomstbeskattning
jämförlig med den som
skulle ha skett
enligt denna lag.
Denna presumtion
gäller dock endast
om personens
intäkter härrör från
verksamhet i
Sverige eller av-
talsland och verk-
samheten är un-
derkastad normal
inkomstskatt i det
eller de länder där
den bedrivs. I det
fall personens in-
täkter endast till
obetydlig del härrör
från verksamhet i
andra länder eller
från särskilt
skattemässigt gynnad
verksamhet skall
den ändå anses under-
kastad jämförlig
beskattning.

22 8
Skall, på grund av Skall, på grund av
överenskommelse överenskommelse
eller beslut som eller beslut som
avses i 20 eller avses i 20 eller
21 , intäkt, som är21 , intäkt, som är
skattepliktig skattepliktig
enligt denna lag, enligt denna lag,
inte beskattas här iinte beskattas här i
riket, medges inte riket, medges inte
heller avdrag för heller avdrag för
kostnader som är kostnader som är
hänförliga till in- hänförliga till in-
täkten. Detta gällertäkten. Detta gäller
dock inte i fråga omdock inte i fråga om
utdelning från ut- utdelning från ut-
ländskt bolag till ländskt bolag till
svenskt företag i svenskt företag i
fall som avses i 7 fall då innehavet är
8 mom. a. näringsbetingat.

24
2 mom.9 Med 2 mom. Med
avyttring av egen- avyttring av egen-
dom avses försälj- dom avses försälj-
ning, byte eller ning, byte eller
därmed jämförlig därmed jämförlig
överlåtelse av överlåtelse av
egendom. Med egendom. Med
avyttring jämställs avyttring jämställs
det fallet att ett det fallet att ett
finansiellt instru- finansiellt instru-
ment definitivt ment definitivt
förlorar sitt värde förlorar sitt värde
genom att det bolag genom att det
eller den företag som givit ut
ekonomiska förening instrumentet upp-
som givit ut löses genom konkurs
instrumentet upp- eller genom fusion
löses genom lik- enligt 14 kap. 1
vidation eller eller 2 aktie-
genom fusion enligt bolagslagen
14 kap. 1 eller 2 (1975:1385) eller
aktiebolagslagen 11 kap. 1 eller 2
(1975:1385) eller bank-
11 kap. 1 eller 2 aktiebolagslagen
bank- (1987:618). Ett
aktiebolagslagen finansiellt instru-
(1987:618). Avytt- ment som givits ut
ring anses också av ett svenskt
föreligga om ett aktiebolag eller en
finansiellt instru- svensk ekonomisk
ment som givits ut förening anses dock
av ett svenskt avyttrat när
aktiebolag eller en företaget försätts i
svensk ekonomisk konkurs. Avyttring
förening förlorar av ett finansiellt
sitt värde genom attinstrument anses
det företag som också föreligga om
givit ut det företag som
instrumentet försättsgivit ut det träder
i konkurs. Med av- i likvidation. Med
yttring jämställs avyttring jämställs
också att tiden för också att tiden för
utnyttjande av en utnyttjande av en
option löpt ut utan option löpt ut utan
att optionen har att optionen har
utnyttjats. Med utnyttjats. Med
avyttring avses avyttring avses
däremot inte utlåningdäremot inte utlåning
av egendom för av egendom för
blankning. blankning. Avytt-
Avyttring anses ring anses inte
inte heller före- heller föreligga när
ligga när en andel en andel definitivt
definitivt förlorar förlorar sitt värde i
sitt värde i fall fall som avses i
som avses i punkt 1 punkt 1 a av an-
a av anvisningarna visningarna till
till 22 kommunal- 22
skattelagen kommunalskattelagen
(1928:370). (1928:370).
En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget om
andelen inlöses eller bolaget upplöses.
Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 negativt,
skall beskattning ske som om andelen avyttrats.
Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna tillgångar
till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avyttring av
andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsägaren uppbär vid
inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår ur en ekonomisk
förening.
Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt,
konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av
aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnyttjade
instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är summan av
anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.

1. Denna lag10 1. Denna lag träder
träder i kraft den i kraft den
1 januari 1994 och 1 januari 1994 och
tillämpas första tillämpas första
gången vid 1995 års gången vid 1995 års
taxering om inte taxering om inte
annat följer av annat följer av
punkterna 2-14. punkterna 2-15.
7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1994
tillämpas äldre föreskrifter i 2 10 mom. första stycket 2 och fjärde stycket
för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.
Vid tillämpningen
av de nya föreskrif-
terna i 2 10 mom.
andra stycket vid
1995 års taxering
eller, om företaget
inte taxeras då, vid
1996 års taxering
skall gränsbeloppet
a. ökas med ett
belopp som
motsvarar företagets
eget kapital enligt
fastställd
balansräkning för det
räkenskapsår för
vilket taxering
skedde år 1991
eller, om företaget
inte taxerades då, år
1992 till den del
detta belopp
överstiger till-
skjutet kapital och
utdelning som be-
slutats för nämnda
räkenskapsår,
b. minskas med
utbetalning till
aktieägaren enligt
12 kap. 1 ak-
tiebolagslagen
(1975:1385) vid
nedsättning av
aktiekapitalet
eller reservfonden
efter det rä-
kenskapsår som avses
i a och före det
första räkenskapsår för
vilket taxering
skedde enligt de
nya föreskrifterna,
samt
c. minskas med
utdelning från före-
taget vilken be-
slutats för räken-
skapsår som infallit
efter det räken-
skapsår som avses i
a och före det första
räkenskapsår för
vilket taxering
skedde enligt de
nya föreskrifterna
till den del
utdelningen över-
stigit av företaget
mottagen
skattepliktig ut-
delning.
De avgående
posterna enligt
föregående stycke b
och c får
tillsammans inte
överstiga posten a i
samma stycke. Be-
stämmelserna i
föregående stycke
gäller endast om
företaget var in-
vestmentföretag vid
utgången av det
räkenskapsår som av-
ses i samma stycke
a.
8. Punkterna 3 och 8. Punkterna 3 och
4 av över- 4 av över-
gångsbestämmelserna gångsbestämmelserna
till lagen till lagen
(1991:1833) om (1991:1833) om
ändring i lagen ändring i lagen
(1947:576) om (1947:576) om
statlig inkomst- statlig inkomst-
skatt skall alltjämtskatt skall alltjämt
gälla. I enlighet gälla. I enlighet
med punkt 3 av med punkt 3 av
nämnda övergångs- nämnda övergångs-
bestämmelse skall förbestämmelse skall för
taxeringsåret 1995 taxeringsåret 1995
de nya före- de nya före-
skrifterna i 3 skrifterna i 3
1 mom. om skat- 1 mom. om skat-
teplikt för vinst teplikt för vinst
respektive av- respektive av-
dragsrätt för förlustdragsrätt för förlust
på svenska aktier e.på svenska aktier e.
d. tillämpas på fem d. tillämpas på fem
sjättedelar av sjättedelar av
vinsten respektive vinsten respektive
förlusten. förlusten. För
taxeringsåret 1995
gäller dock att de
nya föreskrifterna
skall tillämpas på
hela
realisationsförlusten
på sådan andel i
värdepappersfond som
avses i 27 6 mom.
under förutsättning
att mottagen
ersättning för den
vid avyttringen
upplupna inte
förfallna avkast-
ningen behandlas
som ränteintäkt
enligt de nya
föreskrifterna om
räntekompensation i
3 6 mom.
15. Har
verksamheten i en
förvärvskälla i ett
handelsbolag av-
slutats under ett
beskattningsår för
vilket taxering
skett år 1994 eller
tidigare gäller
föreskrifterna i 3
13 mom. i dess äldre
lydelse t.o.m. 1997
års taxering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-8.
2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 10 mom. första stycket 4
tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskattningsåret som löper
från och med den 1 juli 1994.
3. De nya föreskrifterna i 3 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993 får äldre
föreskrifter i 3 12 mom. fjärde stycket 1 tillämpas vid 1995 och senare års
taxeringar.
5. För regionala utvecklingsfonder tillämpas vid 1995 och 1996 års taxeringar
äldre föreskrifter i 7 4 mom.
6. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 8 mom. i dess lydelse vid utgången av år
1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december 1993.
7. I fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall det i 7
8 mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda kravet att
innehavet betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget eller av företag som
med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära, anses vara uppfyllt om det görs sannolikt att nämnda
omständigheter föreligger.
8. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas bestämmelserna i 7
8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt punkten 2 a femte och sjätte
styckena av anvisningarna till 22 kommunalskattelagen (1928:370) och 3 1
mom. åttonde och nionde styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha be-
skattats hos värdepappersfonden.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1543.
3 Senaste lydelse 1990:651.
4 Senaste lydelse 1993:1544.
5 Senaste lydelse 1993:1543.
6 Senaste lydelse 1993:1544.
7 Senaste lydelse 1993:1544.
8 Senaste lydelse 1993:1543.
9 Senaste lydelse 1993:1543.
10 Senaste lydelse 1993:1543.
22

2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 10 uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 2
Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskostnader,
som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33
kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken rätten till avdrag för
kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i nämnda punkt, endast till
den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum
eller, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.
På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa för
vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges
i punkt 3 a av anvisningarna till 33 kommunalskattelagen skall preliminär
A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp
som anges i nämnda lagrum. I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under
tjänsteresa utgår för längre tid än två år på en och samma ort skall dock
preliminär A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten
på ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första
meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år.
I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär
A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i punkt
3 c av anvisningarna till 33 kommunalskattelagen angivna beloppet.
Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med
tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen
avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller
att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall beräknas skatten på hela
ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla
beloppet.
Preliminär A-skatt skall inte utgå för:
a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;
b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än svenskt
dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;
c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen
från beskattning i Sverige;
23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000 kronor;
e) ränta på konto för klientmedel;
f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 sista stycket
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;
g) utdelning som
avses i lagen
(1994:000) om be-
g) ersättning till skattning av viss
en och samma vidareutdelning;
idrottsutövare från h) ersättning till
en sådan ideell före-en och samma
ning som avses i 7 idrottsutövare från
5 mom. lagen en sådan ideell före-
(1947:576) om stat- ning som avses i 7
lig inkomstskatt 5 mom. lagen
och som har till (1947:576) om stat-
huvudsakligt syfte lig inkomstskatt
att främja och som har till
idrottslig huvudsakligt syfte
verksamhet, om att främja
ersättningen från idrottslig
föreningen under åretverksamhet, om
inte uppgått till ersättningen från
ett halvt basbelopp föreningen under året
enligt lagen inte uppgått till
(1962:381) om allmänett halvt basbelopp
försäkring; eller enligt lagen
h) förmån av fri (1962:381) om allmän
resa inom riket i försäkring; eller
samband med till- i) förmån av fri
trädande eller från-resa inom riket i
trädande av samband med
anställning eller tillträdande eller
uppdrag eller frånträdande av
ersättning för kost-anställning eller
nad för sådan resa. uppdrag eller
ersättning för kost-
nad för sådan resa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:152.

24

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelsen till lagen (1992:694) om ändring
i lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag1 träder i Denna lag träder i
kraft den 1 juli kraft den 1 juli
1992 och tillämpas 1992 och tillämpas
första gången vid första gången vid
1992 års taxering. 1992 års taxering.
De äldre De äldre
föreskrifterna får föreskrifterna får
tillämpas vid 1992 tillämpas vid 1992 -
och 1993 års taxe- 1995 års taxeringar
ringar om den om den
skattskyldige vid skattskyldige vid
samma taxering samma taxering
yrkar i enlighet yrkar i enlighet
med med
ikraftträdandebestämmelsernaikraftträdandebestämmelserna
till lagen till lagen
(1992:693) om (1992:693) om
ändring i ändring i
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) att (1928:370) att
lagret skall värde- lagret skall vär-
ras med tillämpning deras med
av äldre tillämpning av äldre
bestämmelser. bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1994
års taxering.

1 Senaste lydelse 1992:694.
25

2.8 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)

Härigenom föreskrivs att i fråga om kupongskattelagen (1970:624)1
dels att 12 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 9 a , av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a
Sådan återbetalning
som avses i 9 får,
utöver vad som sägs
där, ske beträffande
utdelning på
fondandelsbevis för
vilken utredning om
skattskyldighet
överlämnats inom tre
månader efter det
preskription inträtt
för fordran avseende
utdelningen.

12 2
Vid Vid
förvaltarregistreringförvaltarregistrering
enligt 3 kap. 10 enligt 3 kap. 10
andra stycket förstaandra stycket första
meningen meningen
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1975:1385), 3 kap. (1975:1385), 3 kap.
10 andra stycket 10 andra stycket
första meningen första meningen
försäk- försäk-
ringsrörelselagen ringsrörelselagen
(1982:713) eller 3 (1982:713) eller 3
kap. 11 första kap. 11 första
stycket bank- stycket bank-
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1987:618) gäller (1987:618) gäller
bestämmelserna i 7 ,bestämmelserna i 7 ,
8 första och andra8 första och andra
styckena, 9-11, 20 styckena, 9-11, 20
samt 22 denna lagsamt 22 denna lag
om värdepappers- om värdepappers-
centralen i stället centralen i stället
förvaltaren. Är frågaförvaltaren. Är fråga
om utdelning på om utdelning på
andel i andel i
värdepappersfond värdepappersfond
gäller bestämmelsernagäller bestämmelserna
i 7 , 8 första ochi 7 , 8 första och
andra styckena, andra styckena,
9-11, 20 samt 22 9-11, 20 samt 22
denna lag om vär- denna lag om vär-
depapperscentralen depapperscentralen
i stället i stället
förvaringsinstitu- förvaringsinstitu-
tet. Uppgift enligt tet. Uppgift enligt
7 första stycket 7 första stycket
skall lämnas på sättskall lämnas på sätt
som föreskrivs i 7 som föreskrivs i 7
andra stycket i andra stycket i
samband med regi- samband med regi-
streringen av streringen av
andelsinnehavet andelsinnehavet
samt i övrigt när samt i övrigt när
förvaringsinstitutetförvaringsinstitutet
begär det, av den begär det, av den
som registreringen som registreringen
avser enligt lagen avser enligt lagen
(1990:1114) om (1990:1114) om
värdepappersfonder. värdepappersfonder.
Fondbolaget är Fondbolaget är
skyldigt att skyldigt att
omedelbart lämna omedelbart lämna
förvaringsinstitutetförvaringsinstitutet
upplysning om förhål-upplysning om förhål-
lande som är av lande som är av
betydelse för fråganbetydelse för frågan
om innehållande av om innehållande av
kupongskatt. kupongskatt. Om
utdelning på andel i
värdepappersfond
inte betalats ut på
grund av att an-
delsägaren inte
registrerats skall
skatt inte
innehållas före
utbetalning av
utdelning.
Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 lämna uppgift till
beskattningsmyndigheten om förvaltning enligt 3 kap. 10 andra stycket första
meningen aktiebolagslagen, 3 kap. 10 andra stycket första meningen
försäkringsrörelselagen eller 3 kap. 11 första stycket bankaktiebolagslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1993:463.

26

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 1
Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk
juridisk person har haft intäkt
a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
b) för vilken han beskattats i utländsk stat och
c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra
därifrån,
har han - med den inskränkning som följer av 2 - genom avräkning av den del
av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsättning av
statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av
4-13 .
Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i
utlandet belägen privatbostad.
Kan ett svenskt Kan ett svenskt
företag vid prövningföretag vid prövning
enligt 7 8 mom. enligt 7 8 mom.
lagen om statlig lagen om statlig
inkomstskatt inte inkomstskatt inte
visa att den visa att den
inkomstbeskattning inkomstbeskattning
som det utländska som den utländska
bolaget är juridiska personen
underkastat är är underkastad är
jämförlig med den jämförlig med den in-
inkomstbeskattning komstbeskattning
som skulle ha skett som skulle ha skett
enligt lagen om enligt lagen om
statlig statlig inkomst-
inkomstskatt om skatt om inkomsten
inkomsten hade hade förvärvats av
förvärvats av svensktsvenskt företag, och
företag, och skall skall mottagen
mottagen utdelning utdelning därför
därför beskattas i beskattas i Sveri-
Sverige, men är ge, men är övriga
övriga förutsättningarförutsättningar för
för att erhålla att erhålla skat-
skattefrihet för tefrihet för utdel-
utdelningen i nämndaningen i nämnda
moment uppfyllda moment uppfyllda
har företaget, utöverhar företaget, utöver
den avräkning som den avräkning som
medges enligt förstamedges enligt första
stycket och enligt stycket och enligt
dubbelbeskattningsavtal,dubbelbeskatt-
genom avräkning rättningsavtal, genom
att erhålla ned- avräkning rätt att
sättning av statlig erhålla nedsättning
inkomstskatt med av statlig
ett belopp inkomstskatt med
motsvarande tio ett belopp
procent av denna motsvarande tio
utdelnings brut- procent av denna
tobelopp. Vid sådan utdelnings brut-
avräkning gäller i tobelopp. Vid sådan
tillämpliga delar avräkning gäller i
vad som föreskrivs itillämpliga delar
4-13 . vad som föreskrivs i
4-13 .
7 2
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de
utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och näringsverksamhet)
respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna (inkomst
av kapital) beräknas var för sig. Den statliga respektive kommunala inkomstskatt
som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag
för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela
statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan
avräkning, som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvs-
inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad förvärvsin-
komst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den
statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig erhållit
skattereduktion enligt 2 4 mom. uppbördslagen (1953:272), sådan reduktion
anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,
skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så stor del av
reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda
skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har att erlägga fastighetsskatt
såväl för fastighet i Sverige som för privatbostad i utlandet skall reduktionen
av statlig fastighetsskatt enligt första meningen anses ha skett från statlig
fastighetsskatt som hänför sig till privatbostad i utlandet med så stor del som
den statliga fastighetsskatten på privatbostad i utlandet utgör av det
sammanlagda beloppet av statlig fastighetsskatt före sådan reduktion.
I de fall då skattskyldig enligt 2 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas ut på skatteunderlag som
beräknas enligt bestämmelserna i 3 första och femte styckena samma lag skall
följande gälla. Vid beräkningen av spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt
första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
inkomsterna, sådan avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomst.
Spärrbeloppet skall
alltid anses uppgå
till minst 100
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1561.
2 Senaste lydelse 1993:943.
27

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 lagen (1990:325) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
27 1
Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av
1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 bankaktiebolagslagen
(1987:618),
2. förvaringsinstitut som avses i 1 lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond,
3. fondbolag som avses i 1 lagen om värdepappersfonder och som förvaltar
svensk värdepappersfond,
4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen
utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,
5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller
rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå
eller kontoförs.
Kontrolluppgift om
utdelning skall
lämnas av annat
svenskt aktiebolag
än som avses i första
stycket 1 och
svensk ekonomisk
förening. Kontroll-
uppgift skall dock
inte lämnas om före-
taget är fåmans-
företag.
Kontrolluppgift skall lämnas för
a) fysisk eller a) fysisk eller
juridisk person juridisk person som
som, i fall som är berättigad att
avses i första lyfta utdelning för
stycket 3 om utdel- egen del vid utdel-
ningen inte är ningstillfället och
skattefri enligt
punkt 2 a av anvis-
ningarna till 22
kommunalskattelagen
(1928:370) eller 3
1 mom. lagen
(1947:576) om
statlig inkomst-
skatt samt i fall
som avses i första
stycket 4 och 5, är
berättigad att lyfta
utdelning för egen
del vid utdel-
ningstillfället och
28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av
aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller
utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.
Kontrolluppgift Kontrolluppgift
enligt andra enligt tredje
stycket a skall ta stycket a skall ta
upp utbetald upp utbetald
utdelning till den utdelning till den
del den är del den är skat-
skattepliktig och tepliktig och
avdragen preliminär avdragen preliminär
skatt. skatt.
Kontrolluppgift Kontrolluppgift om
enligt andra utdelning som avses
stycket b skall ta i lagen (1994:000)
upp innehavet vid om beskattning av
årets utgång. viss vidareut-
delning skall också
ta upp utländsk käll-
skatt som belöper på
utdelningen. Sådan
kontrolluppgift
skall lämnas även om
utdelningen under-
stiger 500 kronor.
Kontrolluppgift
enligt tredje
stycket b skall ta
upp innehavet vid
årets utgång.
Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar på
pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. Beträffande vidareutdelning som avses i lagen (1994:000) om
beskattning av viss vidareutdelning skall dock kontrolluppgift lämnas första
gången vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1564.
29

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 13 lagen (1990:663) om ersättningsfonder
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 1
Ersättningsfond Ersättningsfond
skall återföras tillskall återföras till
beskattning om beskattning om
1. fonden har 1. fonden har
tagits i anspråk i tagits i anspråk i
strid med 4-6 , strid med 4 eller 5
,
2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under beskattningsåret
har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden inte har övertagits
enligt sjätte stycket,
3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits enligt
sjätte stycket,
4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i
likvidation,
5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs,
eller
6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för vilket
taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen
har medgetts.
Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på
avyttring som avses i 2 andra stycket 1-3.
Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan helt
eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller genom
förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det finns särskilda
skäl, medge att fonden i stället för att återföras till beskattning övertas av
den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i 11 tredje stycket tillämpas.
Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för byggnader
och markanläggningar i fall som avses i 2 andra och tredje styckena skall
återföring till beskattning göras till den del fonden motsvarar belopp som
tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt bestämmelserna i punkt 5
första och tredje-sjätte styckena av anvisningarna till 22 kommunalskattelagen
(1928:370). Fonden i övrigt skall återföras till beskattning i inkomstslaget
kapital. Ersättningsfond för mark skall återföras till beskattning i
inkomstslaget kapital.
Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond som skall
återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid, dock längst till
och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret
efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.
47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid sådan fusion Vid sådan fusion
som avses i 2 4 som avses i 2 4
mom. första stycket mom. första stycket
lagen (1947:576) om lagen (1947:576) om
statlig inkomst- statlig inkomst-
skatt får skatt får
ersättningsfond ersättningsfond
övertas. Har en övertas. Har en
ekonomisk förening ekonomisk förening
skiftat ut aktier skiftat ut aktier
enligt 3 8 mom. enligt punkt 1 a
tredje stycket tredje stycket av
nämnda lag får anvisningarna till
ersättningsfond i 22
föreningen övertas avkommunalskattelagen
det aktiebolag vars får ersättningsfond i
aktier skiftats ut. föreningen övertas av
Har fonden det aktiebolag vars
övertagits skall aktier skiftats ut.
anses som om det Har fonden
övertagande företagetövertagits skall
har gjort anses som om det
avsättningen under övertagande företaget
det beskattningsår dåhar gjort
avsättningen gjorts avsättningen under
hos det överlåtandedet beskattningsår då
företaget. avsättningen gjorts
hos det överlåtande
företaget.

11
Regeringen eller Skattemyndigheten
myndighet som kan, om det finns
regeringen bestämmersärskilda skäl, medge
kan, om det finns att ett företags
särskilda skäl, medgeersättningsfond
att ett företags övertas av ett annat
ersättningsfond företag. För sådant
övertas av ett annatmedgivande krävs
företag. För sådant
medgivande krävs 1. att det ena
1. att det ena företaget är moder-
företaget är moder- företag och det
företag och det andra företaget är
andra företaget är dess helägda dot-
dess helägda dot- terföretag, eller
terföretag, eller 2. att båda
2. att båda företagen är helägda
företagen är helägdadotterföretag till
dotterföretag till samma moderföretag,
samma moderföretag, eller
eller 3. att det ena
3. att det ena företaget är ett
företaget är ett svenskt aktiebolag
svenskt aktiebolag eller en svensk
eller en svensk ekonomisk förening
ekonomisk förening vars aktier eller
vars aktier eller andelar till mer än
andelar till mer än 90 procent ägs av
90 procent ägs av moderföretaget
moderföretaget tillsammans med
tillsammans med eller genom
eller genom förmedling av ett
förmedling av ett eller flera av dess
eller flera av dess helägda dotterföretag
helägda dotterföretagoch det andra
och det andra företaget antingen är
företaget antingen ärett annat sådant ak-
ett annat sådant ak-tiebolag eller sådan
tiebolag eller sådanekonomisk förening
ekonomisk förening eller också
eller också moderföretaget eller
moderföretaget ellerdess helägda
dess helägda dotterföretag.
dotterföretag.
Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svensk ömsesidig
skadeförsäkringsanstalt och med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening vars aktier eller andelar till mer än 90 procent ägs
av moderföretaget.
Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det övertagande
företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det överlåtande
företaget gjorde avsättningen.
48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13
Skattemyndighetens Skattemyndighetens
beslut i ärenden beslut i ärenden
enligt 6 samt 9 enligt 9 tredje
tredje och femte och femte styckena
styckena får samt 11 får
överklagas hos överklagas hos
riksskatteverket. Riksskatteverket.
Riksskatteverkets Riksskatteverkets
beslut i sådana beslut i sådana
ärenden får inte ärenden får inte över-
överklagas. klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1569.
49

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3
Ett positivt Ett positivt
fördelningsbelopp fördelningsbelopp
utgörs av utgörs av
statslåneräntan vid statslåneräntan vid
utgången av novemberutgången av november
året före året före
beskattningsåret ökadbeskattningsåret ökad
med en procentenhet med tre
multiplicerad med procentenheter
ett positivt multiplicerad med
fördelningsunderlag.ett positivt
Ett negativt fördelningsunderlag.
fördelningsbelopp Ett negativt
utgörs av denna fördelningsbelopp
räntesats multi- utgörs av
plicerad med ett statslåneräntan vid
negativt fördel- nämnda tidpunkt ökad
ningsunderlag. med en procentenhet
multiplicerad med
ett negativt
fördelningsunderlag.

5
Positiv Positiv
räntefördelning räntefördelning
medges endast i den medges endast i den
mån det justerade mån det justerade
resultatet enligt 7 resultatet enligt 7
är positivt. är positivt.
Positivt Positivt
fördelningsbelopp fördelningsbelopp
som inte kan som inte kan
utnyttjas förs utnyttjas förs
vidare till det vidare till det
följande följande
beskattningsåret beskattningsåret
(sparat (sparat
fördelningsbelopp). fördelningsbelopp).
Uppkommer ett Motsvarande gäller i
negativt den mån den
fördelningsbelopp skattskyldige yrkar
skall det sparade att räntefördelning
fördelningsbeloppet inte skall ske.
kvittas mot detta. Uppkommer ett
negativt fördel-
ningsbelopp skall
det sparade för-
delningsbeloppet
kvittas mot detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
50

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2
Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en särskild
fond.
Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att upprätta
årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i räkenskaperna. Vad
som sagts nu gäller dock ej dödsbo.
I fråga om I fråga om
handelsbolag görs handelsbolag görs
avsättning till avsättning till
periodiseringsfond periodiseringsfond
hos delägarna. hos delägarna.
Avsättningen görs i
bokslutet för det
räkenskapsår
(avsättningsåret) som
omfattar utgången av
handelsbolagets rä-
kenskapsår (beskatt-
ningsåret). Avdrag
medges redan vid
taxeringen för
beskattningsåret även
om taxeringen för
avsättningsåret sker
vid en senare
taxering.

4
Avdrag för Avdrag för
avsättning till avsättning till
periodiseringsfond periodiseringsfond
återförs till be- återförs till be-
skattning senast skattning senast
femte beskatt- femte beskatt-
ningsåret efter det ningsåret efter det
beskattningsår då beskattningsår för
avsättningen vilket avdrag
gjordes. medgetts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
51

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7 och 12 lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet samt övergångsbestämmelserna till lagen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2
Har avdrag Har avdrag
medgetts enligt 46 medgetts enligt 46
1 mom. 1 mom.
kommunalskattelagen kommunalskattelagen
(1928:370) eller (1928:370) eller
enligt 3 13 mom. enligt 3 13 mom.
andra stycket, 25 andra stycket, 25
11 mom. eller 26 910 mom. eller 26 9
mom. lagen mom. lagen
(1947:576) om (1947:576) om
statlig statlig in-
inkomstskatt, komstskatt, medges
medges inte avdrag inte avdrag enligt
enligt denna lag fördenna lag för
motsvarande belopp. motsvarande belopp.
Bestämmelser om rätt till avdrag när en förvärvskälla upphör finns i 3 13
mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt.

4
Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett företag
(den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget.
En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett
moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett annat
företag (det nya dotterföretaget).
Vid tillämpning av Vid tillämpning av
första och andra första och andra
styckena skall ett styckena skall ett
företag anses ha ettföretag anses ha ett
bestämmande in- bestämmande in-
flytande över ett flytande över ett
annat företag om detannat företag om det
senare företaget är senare företaget är
dotterföretag till dotterföretag till
det förra företaget det förra företaget
enligt 1 kap. 2 enligt 1 kap. 2
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. (1975:1385), 1 kap.
4 lagen (1987:667)4 lagen (1987:667)
om ekonomiska före- om ekonomiska före-
ningar, 1 kap. 3 ningar, 1 kap. 3
bankaktiebolagslagenbank-
(1987:618), 1 kap. aktiebolagslagen
2 sparbankslagen (1987:618), 1 kap.
(1987:619), 1 kap. 2 sparbankslagen
8 förenings- (1987:619), 1 kap.
bankslagen 8 förenings-
(1987:620) eller 1 bankslagen
kap. 9 försäkringsrö-(1987:620) eller 1
relselagen kap. 9 försäkringsrö-
(1982:713). relselagen
(1982:713). Ett ut-
ländskt bolag skall
anses ha ett
bestämmande
inflytande över ett
företag om företaget
skulle ha varit ett
dotterföretag till
det utländska
bolaget
om detta varit ett
svenskt aktiebolag.
7
Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges i 4
första stycket eller 5 första stycket medges avdrag endast till den del
gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens eller de nya
ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet över
förlustföretaget.
Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget - eller annat
företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som
förlustföretaget - erhållit under en period omfattande den del av det beskatt-
ningsår då ägarförändringen skedde som föregick ägarförändringen och de två
närmast föregående beskattningsåren. Vad som sagts nu gäller inte
kapitaltillskott som erhållits från annat företag som såväl före som efter
ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget.
I fall som anges i 4 första stycket gäller inte första stycket denna paragraf
om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma koncern som den
nya ägaren.
Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om det finns
anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle genomföras om
undantag inte medgavs.
Första-fjärde Första-fjärde
styckena gäller i styckena gäller i
tillämpliga delar tillämpliga delar
även om ett förlust-även om ett förlust-
företag utgjort företag utgjort
överlåtande företag iöverlåtande företag i
en sådan fusion som en sådan fusion som
anges i 12 kap. 1 anges i 11 kap. 1
och 3 lagen och 2 bank-
(1987:667) om aktiebolagslagen
ekonomiska före- (1987:618). Med
ningar, 11 kap. 1 kostnad avses i
och 2 bank- detta fall fusions-
aktiebolagslagen vederlag. Med ny
(1987:618) eller ägare avses det
7 kap. 1 och 2 övertagande företa-
sparbankslagen get.
(1987:619). Med
vederlag avses i
detta fall
fusionsvederlag.
Med ny ägare avses
det övertagande före-
taget.

12
I fråga om sådan fusion som anges i 2 4 mom. första stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)
eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620) och vid övertagande enligt
10 kap. 8 a föreningsbankslagen och vid övertagande som avses i 5 lagen
(1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar inom
den finansiella sektorn, m.m. skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande
och det övertagande företaget anses som ett och samma företag. Har en ekonomisk
förening skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av anvisningarna till 22
kommunalskattelagen (1928:370), skall föreningen och det aktiebolag vars aktier
skiftats ut anses som ett och samma företag.
Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt underskott
först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då
fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.
Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern före
fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket. Förelåg i
sådant fall begränsning enligt 8 avseende koncernbidrag mellan företagen har
dock det övertagande företaget rätt till avdrag för gammalt underskott först vid
den taxering då begränsningen skulle ha upphört om fusionen inte ägt rum.
I fråga om fusion I fråga om fusion
mellan ekonomiska mellan ekonomiska
föreningar gäller föreningar gäller
första stycket första stycket
endast om båda före-endast om båda före-
ningarna är att anseningarna är att anse
som kooperativa som kooperativa
enligt 2 8 mom. enligt 2 8 mom.
lagen om statlig lagen om statlig
inkomstskatt. inkomstskatt. I
fråga om sådana
fusioner som anges
i 12 kap. 1 eller 3
lagen (1987:667) om
ekonomiska före-
ningar gäller inte
bestämmelserna i
andra och tredje
styckena.

Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 1 januari kraft den 1 januari
1994 och tillämpas 1994 och tillämpas
första gången vid första gången vid
1995 års taxering om1995 års taxering om
annat inte följer avannat inte följer av
andra-fjärde andra-sjätte
styckena. styckena.
Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar, fusioner,
ombildningar och övertaganden som skett före lagens ikraftträdande och för
skattskyldiga som försatts i konkurs före ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 7 andra stycket tillämpas endast i fråga om kapitaltillskott
som skett efter den 8 november 1993.
Bestämmelserna om ackord i 11 tillämpas första gången vid 1994 års taxering
om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta erhållit ackord efter
den 8 november 1993.
Om inkomsterna i
ett dödsbo vid 1994
års taxering
beskattas hos
delägarna och det
uppkommit
underskott i en
förvärvskälla i
inkomstslaget
näringsverksamhet
medges dödsboet
avdrag i mot-
svarande förvärvskälla
vid 1995 års
taxering eller, om
dödsboet inte
taxeras då, vid 1996
års taxering. Avdrag
medges med ett
belopp motsvarande
summan av delägarnas
underskott i
förvärvskällan vid
1994 års taxering.
Vad nu sagts gäller
inte om förvärvskällan
har upphört eller
dödsboet har skif-
tats före den 1
januari 1994.
Om en dödsbodelägare
yrkar det medges i
stället avdrag en-
ligt 3 13 mom.
första stycket lagen
(1947:576) om
statlig
inkomstskatt. I
sådant fall minskas
avdraget för dödsboet
i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. Den nya lydelsen av 4 tillämpas dock endast i fråga om
ägarförändringar som skett efter ikraftträdandet.
52

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän
energiskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 2
Skatten för år 1994 tas ut, om inte annat sägs i andra stycket, med i bilaga 1
angivet belopp för vikt- eller volymenhet. För tiden efter utgången av år 1994
och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut med belopp som omräknas
enligt 16 . Därefter skall skatten tas ut med de belopp som gäller vid utgången
av år 1998. I fall som avses i 8 första stycket 3 tas dock skatten ut med ett
belopp som motsvarar skillnaden mellan skatt på gasol som används för drift av
motorfordon och annan gasol.
För bränsleblandningar för vilka skatt skall tas ut enligt denna lag skall
skatt dock inte tas ut för den del av blandningen som består av vegetabiliska
eller animaliska fetter eller oljor eller metyl- eller etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller oljor. För blandningen i övrigt tas skatten ut med
belopp som gäller för oljeprodukter.
För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger 70° C
när skattskyldigheten inträder.
Till miljöklass 1
hör oljor som har
ett kokintervall
(destillations-
intervall) av olika
bredd mellan 180
och 285° C vid 95
procent destillat,
en densitet mellan
800 och 820
kilogram per
kubikmeter vid 15° C
och som innehåller
högst 0,001 vikt-
procent svavel och
högst 5 volymprocent
aromatiska kolväten.
Sådana oljor får inte
innehålla klart
mätbara polycykliska
aromatiska kolväten
och måttet på den
naturliga tänd-
villigheten
(cetanindex) får
inte understiga 50.
Till miljöklass 2
hör till miljöklass 1
inte hänförliga oljor
som har ett
kokintervall
(destilla-
tionsintervall) av
olika bredd mellan
180 och 295° C vid
95 procent destil-
lat, en densitet
mellan 800 och 820
kilogram per
kubikmeter vid 15° C
och som innehåller
högst 0,005 vikt-
procent svavel och
högst 20 volympro-
cent aromatiska
kolväten. Halten
polycykliska aroma-
tiska kolväten får
inte överstiga 0,1
volymprocent och
måttet på den
naturliga tändvil-
ligheten (cetan-
index) får inte
understiga 47.
Till miljöklass 3
hör övriga oljor.
Miljöklass för bränsle
som avses i andra
stycket bestäms med
ledning av hela
bränsleblandningens
egenskaper.

53

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt3

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattebelopp

ur 27.01,
ur 27.02
eller
ur 27.04 Kolbränslen 239 kr per ton

ur 27.10
eller
ur 38.14 Fotogen, motorbrännoljor och
eldningsoljor samt andra olje-
produkter, med undantag för
smörjoljor och smörjfetter som
inte används för energialstring,
tillhöriga
miljöklass 1 5 kr per m3
miljöklass 2 302 kr per m3
miljöklass 3 562 kr per m3

ur 27.11 Naturgas 182 kr per 1000 m3

ur 27.11
eller
ur 38.23 Gasol som används för
a) drift av motorfordon88 öre per liter
b) annat ändamål än drift av
motorfordon 109 kr per ton

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr Bränsle Skattebelopp

ur 27.01,
ur 27.02
eller
ur 27.04 Kolbränslen 239 kr per ton

ur 27.10
eller
ur 38.14 Fotogen, motorbrännoljor och
eldningsoljor samt andra olje-
produkter, med undantag för
smörjoljor och smörjfetter som
inte används för energialstring562 kr per m3

ur 27.11 Naturgas 182 kr per 1000 m3

ur 27.11
eller
ur 38.23 Gasol som används för
a) drift av motorfordon88 öre per liter
b) annat ändamål än drift av
motorfordon 109 kr per ton

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1984:994.
2 Senaste lydelse 1993:1508.
3 Senaste lydelse 1993:1508.

54

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Härigenom föreskrivs att 5 och 5 a lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Förslagen lydelse

5 1
Dieseloljeskatten Dieseloljeskatten
för år 1994 tas ut för år 1994 tas ut för
med 1 300 kronor oljeprodukter
per kubikmeter. För tillhöriga miljöklass
tiden efter utgången1 med 743 kronor
av år 1994 och fram per kubikmeter,
till och med år 1998miljöklass 2 med 1
skall skatten tas 040 kronor per
ut med belopp som kubikmeter och
omräknas enligt 5 a miljöklass 3 med 1
. Därefter skall 300 kronor per
skatten tas ut med kubikmeter. För ti-
det belopp som den efter utgången
gäller vid utgången av år 1994 och fram
av år 1998. Skatt till och med år 1998
skall dock inte tas skall skatten tas
ut för den del av ut med de belopp
bränslet som består som omräknas enligt
av vegetabiliska 5 a . Därefter skall
eller animaliska skatten tas ut med
fetter eller oljor det belopp som
eller metyl- eller gäller vid utgången
etylestrar av av år 1998. Skatt
fettsyror från sådanaskall dock inte tas
fetter eller oljor. ut för den del av
bränslet som består
av vegetabiliska
eller animaliska
fetter eller oljor
eller metyl- eller
etylestrar av
fettsyror från sådana
fetter eller oljor.
Till miljöklass 1
hör oljor som har
ett kokintervall
(destilla-
tionsintervall) av
olika bredd mellan
180 och 285o C vid
95 procent des-
tillat, en densitet
mellan 800 och 820
kilogram per
kubikmeter vid 15o
C och som innehåller
högst 0,001 vikt-
procent svavel och
högst 5 volymprocent
aromatiska kolväten.
Sådana oljor får inte
innehålla klart
mätbara polycykliska
aromatiska kolväten
och måttet på den
naturliga
tändvilligheten (ce-
tanindex) får inte
understiga 50.
Till miljöklass 2
hör till miljöklass 1
inte hänförliga oljor
som har ett
kokintervall
(destillationsin-
tervall) av olika
bredd mellan 180
och 295o C vid 95
procent destillat,
en densitet mellan
800 och 820 kilo-
gram per kubikmeter
vid 15o C och som
innehåller högst
0,005 viktprocent
svavel och högst 20
volymprocent aro-
matiska kolväten.
Halten polycykliska
aromatiska kolväten
får inte överstiga
0,1 volymprocent
och måttet på den
naturliga
tändvilligheten
(cetanindex) får
inte understiga 47.
Till miljöklass 3
hör övriga oljor.
Miljöklass för bränsle
bestäms med ledning
av hela
bränsleblandningens
egenskaper.

5 a 2
Skatten för vart Skatten för vart
och ett av kalen- och ett av kalen-
deråren 1995 t. o. deråren 1995 t. o.
m. 1998 skall tas m. 1998 skall tas
ut med belopp som ut med belopp som
efter en årlig efter en årlig
omräkning motsvarar omräkning motsvarar
det i 5 angivna de i 5 angivna
skattebeloppet mul- skattebeloppen mul-
tiplicerat med det tiplicerade med de
jämförelsetal, jämförelsetal,
uttryckt i procent, uttryckt i procent,
som anger för- som anger för-
hållandet mellan dethållandet mellan det
allmänna prisläget iallmänna prisläget i
oktober månad året oktober månad året
före det år be- före det år beräk-
räkningen avser och ningen avser och i
i oktober 1993. oktober 1993.
Regeringen Regeringen
fastställer före fastställer före
november månads november månads
utgång det omräknadeutgång de omräknade
skattebelopp som skattebeloppen som
enligt denna lag enligt denna lag
skall tas ut för skall tas ut för
påföljande kalenderår.påföljande kalenderår.
Beloppet avrundas Beloppen avrundas
till hela kronor. till hela kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse 1993:1510.
2 Senaste lydelse 1993:1510.
55

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen fattade under hösten 1993 beslut om ändringar i företagsbeskattningen
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15 och bet. 1993/94:SkU16, rskr. 1993/94:108
och 110, SFS 1993:1541 m.fl.). Genom detta beslut avskaffas dubbelbeskattningen
av utdelade bolagsinkomster. Det sker genom att utdelningar undantas från skatt-
skyldighet hos mottagaren. För i bolaget kvarhållna inkomster lindras
dubbelbeskattningen genom att hälften av en reavinst vid avyttring av aktierna
undantas från beskattning.
Regeringen överlämnade den 23 december 1993 en skrivelse till riksdagen i
vilken aviserades kommande förslag till vissa ändringar i kapitalbeskattningen
(skr. 1993/94:132). Förslagen kompletterar de redan beslutade regel-
förändringarna. Syftet med förslagen är bl.a. att motverka oönskad
skatteplanering samt att undanröja vissa incitament för ett i samhällsekonomiskt
avseende irrationellt beteende. De i skrivelsen aviserade förändringarna
föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1994.
Skrivelsen omfattar förslag till förändringar avseende beskattningen av
delägare i fåmansföretag och en viss åtstramning av de skatteregler som gäller
för utdelning som lämnas under år 1994. En annan fråga rör en
övergångsbestämmelse avseende beskattningen av investmentföretag. Förslag till
reglering i dessa frågor har tagits fram inom Finansdepartementet och
presenterats i promemorian Beskattning av utdelning och fåmansföretag (Ds
1994:26).
En annan fråga som berörs i skrivelsen är den s.k. JIK-metoden (Justering av
Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Den är avsedd att tillämpas vid beräkning
av reavinst vid avyttring av aktier och innebär en beskattning av aktievinster
som grundas på i bolaget orealiserade inkomster och förväntningsvärden. Före-
tagsskatteutredningen (Fi 1992:11) har avlämnat ett betänkande vari en modell
för JIK-metoden presenteras för aktier i onoterade bolag (SOU 1994:13
JIK-metoden, m.m.). I betänkandet presenteras även en reglering avseende
utdelning från ett svenskt företag som betalas med utdelning på utländska
aktier. Betänkandet och promemorian har
remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
lagstiftningsärendet (dnr 406/94 och 700/94). En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 1.
Remissinstansernas inställning till JIK-metoden är blandad. De har allmänt
vitsordat metodens teoretiska förtjänster men samtidigt pekat på ett antal
problem. En frågeställning som särskilt har framhållits är att utredningen inte
har haft möjlighet att ta ställning till om metoden lämpar sig för aktier i
börsnoterade bolag. Med hänsyn till remissopinionen har regeringen funnit att
JIK-metoden bör utredas vidare. Något förslag i denna del presenteras således
inte i propositionen.
De förslag som läggs fram i denna proposition behandlar en viss åtstramning av
de skatteregler som gäller för utdelning som lämnas under år 1994. Vidare
behandlas vissa förändringar avseende beskattningen av ägare i fåmansföretag
samt en övergångsreglering för investmentföretag. En annan fråga som tas upp är
beskattningen av vidareutdelning av mottagen utdelning på utländska aktier och
andelar.
Förslag lämnas även avseende utökad möjlighet till kvittning vid generations-
skiften. Till grund för förslaget ligger promemorian Kvittning och Generations-
skiften som har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i
bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-
ningsärendet (dnr 894/94).
Utöver dessa frågor behandlas vissa förmånsskattefrågor avseende svensk
FN-personal m.fl. En annan fråga är skattskyldigheten för de regionala
utvecklingsbolagen och de s.k. Teknikbrostiftelserna.
Slutligen föreslås att miljödifferentieringen av den allmänna energiskatten på
bränslen överförs till en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten.
Svenska Shell har i skrivelser till regeringen påtalat att den förmånligare
beskattningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 endast bör omfatta dessa
produkters användning som fordonsbränsle. Statens naturvårdsverk har avgivit
yttrande över Svenska Shells skrivelser. Utformningen av författningsförslagen
har skett i samråd med Riksskatteverket.
Regeringen ser det som särskilt angeläget att stimulera nyföretagandet. I
höstas remissbehandlades en promemoria med förslag om ett särskilt
riskkapitalavdrag. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(dnr 3614/93). Förslaget, som i stora drag innebär att avdrag medges vid förvärv
av nyemitterade aktier i onoterade industriföretag, har fått ett blandat
mottagande. Ett flertal remissinstanser ifrågasätter om ett sådant system över
huvud taget bör införas. Andra framhåller att bidrags- eller skatteincitamenten
måste förstärkas väsentligt om de avsedda effekterna skall uppnås. Flera
remissinstanser, bl.a. Industriförbundet, anser däremot att man bör avvakta
effekterna på riskkapitalförsörjningen av de nyligen genomförda lättnaderna i
dubbelbeskattningen.
Genom borttagande av dubbelbeskattningen av bolagsinkomster undanröjs
merbeskattningen av riskkapitalet. Därmed skapas - genom generella
regeländringar - avsevärt bättre möjligheter än tidigare även för de små och
medelstora företagen att attrahera det kapital som behövs för tillväxt och
förnyelse. Betydelsen av detta kan enligt regeringens uppfattning knappast
överskattas. Frågan om införandet av ett särskilt riskkapitalavdrag för
investeringar i onoterade industriföretag eller andra särskilda
skattestimulanser bör därför anstå i avvaktan på en utvärdering av den nyligen
genomförda företagsskattereformen.
I prop. 1993/94:50 diskuterades möjligheterna till avdrag för förluster som
inte motsvaras av tidigare beskattade vinster, t.ex. därför att säljaren av
värdepapper inte beskattas för reavinst (s. 184). Ett annat exempel är de
förluster som köpare av ett aktiebolag med beskattade vinstmedel kan få om de
säljer aktierna sedan utdelning skett. Frågan om rätten till avdrag för
reaförluster behandlades i prop. 1989/90:110 s. 393. Jfr också Lagrådets
yttrande (prop. 1989/90:110 Del 2 s. 130 f.). I prop. 1993/94:50 hänvisades till
att frågan om rätt till avdrag för förlust i vissa fall övervägdes inom
Företagsskatteutredningen. Utredningens betänkande kom i huvudsak att behandla
JIK-metoden. Eftersom denna metod innebär att anskaffningsvärdet på aktien
minskar med utdelade belopp behövdes inte någon särskild reglering för rätten
till avdrag för förluster. I och med att JIK-metoden inte införs nu bör utredas
i vilken omfattning det är nödvändigt att närmare reglera rätten till avdrag för
förluster.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden av lagtexten. Regeringen har i
propositionen väsentligen har följt Lagrådets förslag. I förhållande till
lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av lagtexten,
huvudsakligen av redaktionell karaktär.
Lagrådet har i sitt yttrande konstaterat att även om förslagen i sak inte är
särskilt omfattande innehåller förslagen tre nya lagar av ganska stor omfattning
och dessutom ett stort antal lagändringar i övrigt. Lagrådet har erinrat om att
regelsystemet kritiserades redan i samband med skattereformen hösten 1993 (prop.
1993/94:50 s. 426 f.) på grund av dess komplexitet. Enligt Lagrådet komplicerar
det framlagda förslaget det redan mycket komplicerade regelsystemet. Lagrådet
har därför funnit anledning att åter betona vikten av att förenklingsaspekten
åtminstone i framtiden beaktas i högre grad än hittills vid utformningen av
lagstiftningen på det aktuella området. Enligt Lagrådets uppfattning måste det
nämligen starkt ifrågasättas om systemet som helhet efter de senaste reformerna
är acceptabelt med hänsyn till de krav på enkelhet vid tillämpningen som måste
vara uppfyllt för att systemet skall fungera i praktiken.
Med anledning av Lagrådets kritik vill regeringen framhålla följande. Ett
väsentligt inslag i prop. 1993/94:50 avsåg förändringar i de skatteregler som
gäller för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Syftet var att
förbättra situationen för fysiska personer som bedriver enskild
näringsverksamhet eller näringsverksamhet genom ett handelsbolag. Lagrådets
kritik avsåg också till stor del dessa lagförslag. De remitterade lagförslagen
genomgick efter lagrådsremissen ytterligare bearbetning i syfte att genomföra
vissa förenklingar och undanröja vissa av Lagrådet påtalade brister.
De förslag som presenterats i den lagrådsremiss som föregått denna proposition
rör i huvudsak aktieägare och till viss del också delägare i ekonomiska
föreningar. Det är alltså inte fråga om en påbyggnad av det regelsystem för
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som beslutades av riksdagen
den 16 december 1993. Regeringen är emellertid medveten om att kritik i vissa
delar kan riktas mot komplexiteten i de framlagda lagförslagen. Intrycket av
komplexitet kan också förstärkas av det förhållandet att reglerna har
presenterats i form av tre nya lagförslag. De nya lagförslagen behandlar
emellertid vart och ett skilda områden. Ett av förslagen skall dessutom endast
tillämpas på utdelningar som lämnas under år 1994. Med hänsyn till det pågående
utredningsarbetet med en systematisk översyn av inkomstskatteförfattningarna
(dir. 1991:39) förefaller det också mindre lämpligt att i detta skede inarbeta
dessa lagförslag i de nuvarande författningarna.
Regeringens uppfattning är att det självfallet måste vara en allmän strävan att
i möjligaste mån förenkla reglerna. Redan under hösten 1993 aviserade regeringen
att en översyn bör göras av de särskilda bestämmelserna om beskattning av
delägare i fåmansföretag (prop. 1993/94:50 s. 196). Det hade naturligtvis varit
önskvärt att en sådan översyn hade kunnat göras i sådan tid att nya och
förenklade regler hade kunnat tillämpas redan vid 1995 års taxering. Det har
dock inte varit möjligt att genomföra denna översyn nu. Ett arbete med den av
Lagrådet efterlysta inriktningen mot förenklade regler kommer att påbörjas inom
Finansdepartementet sedan denna proposition har lagts fram (jfr avsnitt 6.1).
Regeringen kommenterar Lagrådets kritik ytterligare i anslutning till de
särskilda avsnitten.
De lagförslag som presenterats i denna proposition men som inte har remitterats
till Lagrådet är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över dessa
lagförslag.

4 Beskattning av utdelning som lämnas
under år 1994

Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för mottagen utdelning på
aktier i svenska aktiebolag begränsas under år 1994 för fysiska personer och
dödsbon. En för det utdelande företaget normal utdelning skall inte beskattas
hos aktieägaren. Normal utdelning definieras som 120 % av den högsta utdelning
som företaget lämnat för något av de närmast föregående fem räkenskapsåren.
Möjlighet finns att lämna utdelning med högre belopp om företaget för föregående
år redovisade en vinstökning. Begränsningen gäller även för utdelning på andelar
i vissa ekonomiska föreningar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats av ett mindre antal
remissinstanser. Dessa tillstyrker förslaget eller lämnar det i huvudsak utan
erinran.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen aviserade i skrivelsen till
riksdagen att undantaget från skatteplikt för utdelning på aktier som lämnas
under år 1994 borde begränsas för fysiska personer och dödsbon. Det skäl som
anfördes för en sådan begränsning var att det under riksdagsbehandlingen av
förslaget om lindrad dubbelbeskattning förekommit spekulationer om be-
ständigheten av det nya systemet. Regeringen uttalade att även om det var
osannolikt, oavsett valutgången 1994, att det skulle fattas ett beslut att
återinföra en ekonomisk dubbelbeskattning av det riskvilliga kapitalet inom
aktiebolagssektorn kunde diskussionen i sig få till följd att bolagen under år
1994 delar ut vinstmedel i en omfattning som inte är motiverad ur företagseko-
nomisk synpunkt. Det uttalades vidare att den debatt som förekommit också kunde
ge incitament till omotiverad aktiespekulation.
Regeringen drog den slutsatsen att en lämplig åtgärd var att något begränsa
rätten för aktieägare att ta emot enkelbeskattad utdelad bolagsinkomst under det
första år systemet med enkelbeskattning tillämpas. En motsvarande begränsning
skulle också gälla för utdelning från ekonomiska föreningar.
Utgångspunkten för en sådan begränsning bör vara att vad som kan anses motsvara
en för det utdelande företaget normal utdelning inte skall beskattas hos
aktieägarna. I sådana fall skall således den nyinförda principen om
enkelbeskattning av utdelad inkomst från bolagssektorn upprätthållas fullt ut.
Lämnas utdelning med högre belopp beskattas det överskjutande beloppet med
kapitalskattesatsen 30 %, om inte bestämmelserna i 3 12 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt, SIL, leder till att utdelningen skall beskattas som
intäkt av tjänst. Utdelning till aktiebolag och andra juridiska personer än
dödsbon bör inte omfattas av denna begränsning.
I regeringens skrivelse anges vad som skall förstås med begreppet normal
utdelning, nämligen 120 % av det högsta av de utdelningsbelopp som företaget
lämnat under något av de senaste fem åren. Detta belopp kan lämpligen benämnas
jämförelsebelopp.
Jämförelsebeloppet bör beräknas för den enskilda aktien. Enligt huvudregeln är
det alltså det högsta utdelningsbelopp som under perioden 1989-1993 lämnats på
aktien, uppräknat med 20 %, som skall utgöra jämförelsebeloppet.
Jämförelsebeloppet bör få ökas om vinsten under år 1993 ökat i förhållande till
tidigare år. Det är väsentligt att såväl det utdelande bolaget som dess
aktieägare vid bolagsstämman kan ta ställning till om föreslagen utdelning
ligger inom den ram som jämförelsebeloppet utgör. För att uppnå detta bör
utgångspunkten för jämförelsen vara nettovinsten enligt fastställd
balansräkning, dvs. vinsten efter bokslutsdispositioner och skatt. I
förekommande fall beaktas nettovinsten enligt fastställd koncernbalansräkning.
I promemorian anfördes att när vinsten för år 1993 ställs i relation till
tidigare års vinster kan ökningen uppgå till sådana belopp att jämförelse-
beloppet beräknat på detta sätt sammanlagt kommer att överstiga redovisad
nettovinst. En sådan ökning av jämförelsebeloppet bör inte godtas eftersom
syftet med utdelningsbegränsningen då helt skulle förfelas i vissa fall. Det
ansågs därför lämpligt att relatera den maximala ökningen till den redovisade
vinsten för bolaget. Med den valda utgångspunkten att begränsningsreglerna inte
skall träffa en normal vinstutdelning ansågs att de på detta sätt ökade
jämförelsebeloppen för samtliga aktier i bolaget sammanlagt inte skulle få
överstiga 50 % av den redovisade vinsten. Några remissinstanser har uttalat att
en sådan begränsning är väl snäv. FAR anser att denna inskränkning är att
betrakta som retroaktiv eftersom den inte fanns med i regeringens skrivelse.
Det kan inledningsvis konstateras att begränsningen till maximalt 50 % av
årsvinsten inte gäller när jämförelsebeloppet beräknas enligt huvudregeln, dvs.
120 % av tidigare lämnad högsta utdelning. Denna begränsning skulle enligt
promemorian endast gälla om vinstökningsregeln tillämpades. De företag som under
tidigare år legat på en hög utdelningsnivå skulle således kunna fortsätta med
denna utdelningspolitik utan att det blev fråga om någon beskattning av
aktieägaren.
Med hänsyn till vad som utgör normal avkastning på riskkapital är det rimligt
att begränsa möjligheten till ökning av jämförelsebeloppet när företaget
redovisat en vinstökning. Den i promemorian föreslagna begränsningen har
godtagits av flertalet remissinstanser. Regeringen delar denna bedömning och
finner således att en begränsning till maximalt 50 % av årsvinsten kan anses
lämplig.
I frågan om en sådan inskränkning är att betrakta som retroaktiv kan följande
konstateras. I regeringens skrivelse har uttalats att det bör vara möjligt att
vid utformningen av lagförslaget ta hänsyn till om företaget för det år som
utdelning skall beslutas har redovisat en vinstökning. Det sägs vidare att
hänsyn bör tas på det sättet att ökningen av jämförelsebeloppet sker i relation
till hur mycket större 1993 års vinst är i förhållande till den högsta vinsten
under de föregående fem åren. Av detta kan dock inte den slutsatsen dras att
jämförelsebeloppet skall få ökas obegränsat. Vinstökningsregeln är avsedd att
vara en gynnande regel i förhållande till huvudregeln. Det förhållandet att en
begränsning inte omnämndes i regeringens skrivelse kan därför inte vara av
betydelse för bedömningen av retroaktivitetsfrågan.
Lagrådet har i sitt yttrande anfört att man delar regeringens uppfattning att
den i frågavarande begränsningsregeln inte står i strid mot förbudet mot
retroaktiv skattelagstiftning (jfr bilaga 3). En allmän synpunkt som framförts
av Lagrådet är komplexiteten i de framlagda förslagen. Regeringen vill här
framhålla att bestämmelserna om beskattning av utdelning under år 1994 är
avsedda att gälla endast vid en taxering. Som regeringen redan tidigare har
framhållit har lagen nödvändiggjorts av den debatt om beständigheten i det nya
system för beskattning av företagen och deras delägare som infördes under hösten
1993. Samtidigt som det givetvis är beklagligt att ett sådant steg blivit
nödvändigt har regeringen i största möjliga utsträckning sökt upprätthålla am-
bitionen att vad som kan anses utgöra normal utdelning för det utdelande
företaget inte skall träffas av begränsningsreglerna. Detta har samtidigt
inneburit att reglerna blivit förhållandevis detaljerade.
För bolag som inte har aktier noterade på börs är situationen i många fall den
att utdelning tidigare har lämnats med låga belopp eller att det inte förekommit
någon utdelning alls. I skrivelsen föreslogs därför ett alternativt sätt att
beräkna jämförelsebeloppet. För dessa bolag bör jämförelsebeloppet få beräknas
som 20 % av det beskattade egna kapitalet i bolaget vid utgången av det
beskattningsår som taxerades år 1993. Hur det beskattade egna kapitalet bör
beräknas diskuteras i samband med beskattningen av utdelning och reavinst på
aktier i fåmansbolag (jfr avsnitt 6.2.2).
I enlighet med förslaget i promemorian bör det finnas en möjlighet för
Riksskatteverket att genom dispens medge att utdelning får lämnas med högre
belopp än vad som följer av de föreslagna bestämmelserna. Att närmare ange i
vilka fall dispens skall medges är inte möjligt. Motivet för begränsningen i
undantaget från skatteplikt för utdelning är att förhindra att utdelning lämnas
under år 1994 i en omfattning som inte är företagsekonomiskt motiverad. Skäl för
dispens bör alltså inte anses föreligga om motivet för en ökning av
jämförelsebeloppet endast är en allmän önskan att höja utdelningen. Det kan
däremot vara fallet om ett bolag som nyligen introducerats på börsen vill höja
sin utdelning i förhållande till tidigare år.
En annan situation då dispens bör medges är när det är fråga om omstruk-
tureringar som kan anses önskvärda från allmän synpunkt. Ett exempel på skäl att
medge dispens är när det i samband med omstrukturering av företag förekommer
åtgärder som innefattar någon form av utdelning. Det kan exempelvis vara fråga
om utdelning av inköpsrätter som berättigar aktieägare till inköp av aktier i
ett annat bolag. Värdet av en sådan inköpsrätt kan komma att överstiga det
beräknade jämförelsebeloppet.
Ytterligare ett skäl för dispens kan vara att bolagsordningen innehåller
villkor som innebär att ett visst slag av aktier skall ha företrädesrätt till
utdelning på ett sätt som inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna för
beräkning av jämförelsebelopp.
I några fall pågick vid årsskiftet 1993/94 sådana omstruktureringar som bl.a.
omfattade utdelning från börsnoterade bolag av inköpsrätter. Dessa utdelningar
bör helt undantas från de föreslagna begränsningsreglerna.
Hur de nu föreslagna reglerna skall tillämpas på fåmansföretag behandlas i
avsnitt 6.4.
Vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet m.m. bör tas in i lagen. Dessa
kommenteras närmare i anslutning till nästa avsnitt.

62

5 Beskattning av vissa utländska
utdelningsinkomster

Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för utdelning skall inte
omfatta vidareutdelning av mottagen utdelning på aktie eller andel i utländsk
juridisk person. Skattskyldig för vidareutdelningen är mottagaren vare sig denne
är svenskt aktiebolag, svensk värdepappersfond eller här bosatt fysisk person.
Den skattskyldige skall kunna erhålla avräkning för utländsk källskatt som
erlagts av det svenska företaget.
Vidareutdelning av utdelning på näringsbetingat innehav skall inte beskattas om
utdelningen härrör från utländsk juridisk person som är underkastad beskattning
som är jämförlig med svensk bolagsbeskattning. Vid tillämpning av bestämmelserna
om skattefrihet för mottagen utländsk utdelning på näringsbetingat innehav skall
normalbeskattad verksamhet i något av de länder med vilka Sverige ingått avtal
för undvikande av dubbelbeskattning anses underkastad en med svensk
bolagsbeskattning jämförlig beskattning.
För att förhindra att lagen blir tillämplig på småbelopp föreslås två spärrar,
en på bolagsnivå och en på aktieägarnivå. Om beloppet som vidareutdelas
understiger 5 % av företagets hela utdelning anses skatteplikt inte uppkomma.
Skatteplikt uppkommer inte heller om det sammanlagda beloppet av vidareutdelning
som en skattskyldig ett år erhållit understiger 500 kr.
Vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag skall inte
beskattas. I stället påförs dessa företag en schablonintäkt på värdet av
företagets innehav av utländska aktier och andelar.
Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens förslag med den
skillnaden att förslaget har kompletterats med regler för att underlätta
vinsthemtagning via holdingbolag i utlandet och tillämpningen för
internationellt verksamma koncerner. Dessutom har en regel tillkommit för att
företag som erhåller skattepliktig vidareutdelning i vissa fall skall kunna
erhålla avräkning med 10 % av bruttobeloppet enligt 1 tredje stycket lagen
(1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Vidare föreslås en särskild ordning
för beskattning av utdelning som mottas av investmentföretag och
värdepappersfonder.
Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som kommenterat det i
huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Kritik har dock riktats mot
förslaget att beskatta vidareutdelning av utdelning på näringsbetingade aktier
när den utländska juridiska personen inte har underkastats inkomstbeskattning
som är jämförlig med den skatt som skulle ha utgått i ett svenskt bolag om in-
komsten uppburits av detta. Svenska Bankföreningen m.fl. har framfört synpunkter
på regleringen för framför allt värdepappersfonderna. Sveriges Advokatsamfund
har uttryckt
63

önskemål om att förslaget bör bli föremål för en mer genomgripande belysning.
Bakgrunden till regeringens förslag: Den gällande ordningen för utdelning från
utlandet kan sammanfattas enligt följande. Utdelning på aktier eller andelar i
utländska bolag som uppbärs av här hemmahörande mottagare beskattas i regel.
Svenskt företag är dock befriat från skatt på utdelning från utländskt bolag om
innehavet är näringsbetingat och det utländska bolaget är jämförligt beskattat
dvs. det utländska bolaget har underkastats inkomstbeskattning som är jämförlig
med den skatt som skulle ha utgått i ett svenskt bolag om inkomsten uppburits av
detta (7 8 mom. SIL). Är kravet på jämförlig beskattning inte uppfyllt medges
ändå - för att undvika kedjebeskattning av bolagsinkomst - avräkning med 10 % av
utdelningens bruttobelopp [1 tredje stycket lagen (1986:468) om avräkning av
utländsk skatt].
Till skillnad från de flesta länder som använder metoden att skattebefria
utdelning från utlandet för att undvika kedjebeskattning av bolagsinkomst medges
i Sverige avdrag för ränta på lån som tagits för att finansiera
utlandsetableringen. Detta gäller också i det fall utdelningen undantagits från
skatt på grund av dubbelbeskattningsavtal om innehavet är näringsbetingat (22
SIL).
I praktiskt taget samtliga svenska dubbelbeskattningsavtal finns regler som
befriar svenskt bolag från skatt på utdelning från bolag i den andra staten om
utdelningen skulle ha varit skattefri om den erhållits från svenskt bolag. Äldre
avtal innehåller oftast inga ytterligare krav för skattebefrielsen. I nya avtal
ges skattebefrielsen som regel endast om den vinst av vilken utdelningen betalas
underkastats normal bolagsskatt.
Skälen för regeringens förslag: Liksom praktiskt taget alla länder som under
senare år infört system för enkelbeskattning av bolagsinkomst infördes lättnaden
på aktieägarnivån genom 1993 års lagstiftning. Det tidigare systemet med
begränsat utdelningsavdrag (Annellavdraget) avskaffades.
I andra länder som infört lättnader på ägarnivå har dessa lättnader inte
utsträckts till att avse utdelning från utlandet. De system i vilka aktieägaren
har rätt att avräkna erlagd bolagsskatt kombineras med en kompletteringsskatt.
Denna erläggs av bolaget vid utdelningstillfället och motsvarar
avräkningsbeloppet. Denna skatt räknas av mot faktiskt erlagd bolagsskatt vilket
innebär att om utdelning från utlandet inte beskattats när den uppbärs av ett
bolag i en stat med ett sådant system utgår denna skatt i stället vid det
tillfälle då den vidareutdelas. Har då skatt erlagts även i den stat från vilken
den utländska utdelningen härrör uppstår dubbelbeskattning. Avräkningssystemen
diskriminerar härigenom investeringar i utlandet som i regel blir
dubbelbeskattade medan investeringar i den egna staten blir enkelbeskattade.
Utdelning från utlandet omfattas inte av de genom prop. 1993/94:50 införda
lättnaderna i dubbelbeskattningen. I ett flertal dubbelbeskattningsavtal finns
villkor som anger att utdelning skall vara skattefri om den skulle ha varit det
om den utgått mellan svenska bolag. I och med den införda enkelbeskattningen är
detta villkor numera så gott som alltid uppfyllt utan krav på att innehavet är
näringsbetingat och i många fall utan krav på att bolagsskatt utgått. För att
inte utdelning från utlandet som tas emot av svenskt bolag och sedan
vidareutdelas skall bli skattefri medan utländsk utdelning som tas emot direkt
av person bosatt här beskattas, måste beskattning ske vid vidareutdelning. En
metod för en sådan beskattning föreslogs av Företagsskatteutredningen i
betänkandet SOU 1994:13.
Förslaget innebär att undantaget från skatteplikt för mottagen utdelning inte
skall omfatta utdelning från ett svenskt bolag om utdelningen betalas med
utdelning från utlandet som inte beskattats hos det mottagande svenska
företaget. Utdelning som det svenska företaget lämnar skall i första hand anses
betald med sådan ickebeskattad utländsk utdelning. Skattskyldig för vidareut-
delningen är mottagaren vare sig denne är svenskt aktiebolag, svensk
värdepappersfond eller fysisk person.
För att möjliggöra att den skattskyldige, liksom när utdelning uppbärs direkt
från utlandet, skall kunna erhålla avräkning för utländsk källskatt måste den
skattskyldige beskattas på bruttobeloppet, dvs. för utdelningen plus den
utländska källskatten. Avräkning bör ges som om utdelningen var inkomst från
utlandet och källskatten hade erlagts av den skattskyldige. I det fall mottaga-
ren är ett företag bör för att undvika eventuell kedjebeskattning av
bolagsvinst, utöver avräkning för i utlandet erlagd källskatt, även rätt till
avräkning föreligga enligt 1 tredje stycket lagen om avräkning av utländsk
skatt.
För att förhindra att bestämmelserna blir tillämpliga på småbelopp föreslog
utredningen två spärrar, en på bolagsnivå och en på aktieägarnivå. Om beloppet
som vidareutdelas understiger 3 % av företagets hela utdelning bör
skattskyldighet inte komma i fråga. Understiger sammanlagda beloppet av
vidareutdelning som en skattskyldig ett år erhållit 300 kr, beskattas detta inte
heller. Det sistnämnda skulle enligt förslaget inte gälla värdepappersfond som
oftast har ett mycket stort antal andelsägare och där betydande belopp från
utlandet eljest skulle kunna undgå beskattning. Gränserna på 3 % resp. 300 kr
har av vissa remissinstanser ansetts vara för låga. Regeringen delar denna
bedömning och anser att gränserna bör bestämmas till 5 % resp. 500 kr.
Remissinstanserna har framför allt riktat kritik mot förslaget att utdelning på
näringsbetingat innehav som inte utsatts för jämförlig beskattning skall
beskattas vid vidareutdelning. Regeringen gör i denna del följande bedömning.
Avsikten är att en direktinvestering i utlandet i görligaste mån skall
behandlas på samma sätt som om direktinvesteringen hade gjorts i Sverige. Rätt
till avdrag för räntekostnader för finansieringen föreligger i båda fallen och
avsikten är att avkastningen på riskkapitalet i dessa fall skall bli
enkelbeskattad. Vid en direktinvestering i Sverige utgår bolagsskatt hos
dotterbolaget varefter utdelningen undantas från beskattning hos mottagaren. Om
det vid en utlandsinvestering sker en med svensk beskattning jämförlig
beskattning uppnås likabehandling om utdelningen undantas från beskattning hos
mottagaren. Däremot skulle direktinvesteringar i utlandet erhålla en avsevärt
gynnsammare behandling om utdelning från utlandet skulle skattebefrias även om
bolagsvinsten inte blivit beskattad hos dotterbolaget. Det skulle då inte bli
fråga om enkelbeskattning utan om icke-beskattning. Tillåts utdelningen från
utlandet bli skattefri vid en betydligt lägre skattebelastning än i Sverige
favoriseras också utlandsinvesteringen.
Företrädare för näringslivet har uttalat att utdelning på näringsbetingat
innehav alltid borde skattebefrias i bägge led när dubbelbeskattningsavtalen
medger skattebefrielse hos mottagande bolag. Näringslivets skattedelegation har
som främsta skäl för sin inställning åberopat att måttet jämförlig beskattning
ger en orimlig arbetsbörda för stora koncerner med dotterbolag i många länder.
Det beror på att en relativt noggrann bedömning då måste ske av varje bolags
beskattning.
Åtagandena enligt dubbelbeskattningsavtalen innebär endast ett löfte att
undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Något åtagande att utdelningen skall
bli skattebefriad i alla led i Sverige föreligger inte. I sammanhanget bör
erinras om att inget annat jämförligt land som infört lättnad i
dubbelbeskattning av bolagsinkomst har ansett sig böra införa en sådan lättnad
även beträffande inkomster från utlandet. De har heller inte ansett sig skyldiga
att göra detta i de fall de i dubbelbeskattningsavtal har åtagit sig att
skattebefria utdelning i mottagande bolags hand.
Ett generellt undantagande för utdelning på näringsbetingade innehav skulle i
åtskilliga fall innebära att utdelning från helt obeskattad eller mycket lågt
beskattad bolagsinkomst skulle bli skattebefriad. Regeringens inställning är att
detta inte kan godtas. Förslaget bör därför i princip genomföras.
För att underlätta tillämpningen av reglerna bör i 7 8 mom. SIL införas
bestämmelser som innebär att i princip samma krav för skattefriheten uppställs
som redan gäller enligt moderna dubbelbeskattningsavtal med industriellt
utvecklade länder. Dessa krav innebär att verksamheten skall ha bedrivits i ett
eller flera avtalsländer och där varit underkastad gängse bolagsskatt. Det får
alltså inte vara fråga om särskild skattebefrielse och inte heller om särskilt
skattegynnad verksamhet. Vidare bör sådan beskattad inkomst kunna tas emot
skattefritt i Sverige även om den betalas via ett holdingbolag som inte självt
varit underkastad normal skatt. Med särskilt skattegynnad verksamhet avses dels
verksamhet som beskattas enligt en lägre skattesats än den gängse dels
verksamhet som beskattas enligt den vanliga skattesatsen men där beskattningen
ändå är avsevärt lindrigare än vad som normalt gäller för bolag i staten i
fråga. Det senare kan exempelvis vara fallet därför att avdrag medges för
fiktiva kostnader.
Genom den föreslagna ordningen undviks en alltför stor arbetsbörda i de angivna
fallen för såväl företagen som för skattemyndigheterna. Den innebär dock
beträffande avtalsländer att en lägre beskattning godtas i den mån gängse
bolagsbeskattning är väsentligt lägre än i Sverige. Den innebär också att regler
om förlustutjämning, koncernbeskattning och avskrivningar i dessa länder får
godtas även om skatten härigenom blir avsevärt lägre än svensk bolagsskatt. Även
bestämmelser som medför skattefrihet vid reavinster får godtas om inte ett
systematiskt utnyttjande av dessa skett i syfte att undgå en normal beskattning.
Sådant systematiskt utnyttjande föreligger t.ex. i fall då ett holdingbolag
säljer bolag i vilka vinster har ansamlats i skatteparadis. En försäljning av
bolag med normal rörelsedrivande verksamhet i ett avtalsland kan däremot inte
anses som sådant systematiskt utnyttjande om verksamheten löpande beskattats med
gängse bolagsskatt och den upparbetade bolagsvinsten hade kunnat delas ut till
ett svenskt företag utan att det blivit fråga om beskattning hos det mottagande
företaget eller vid vidareutdelning.
Vissa remissinstanser har tagit upp problemet med utebliven återbetalning av
bolagsskatt (avoir fiscal) från Frankrike som kan bli följden av att utdelning
på kapitalplaceringsaktier från franska bolag inte längre beskattas hos
mottagaren i Sverige. Denna skattefrihet uppstår redan på grund av bestämmelser
i avtalet med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning. Bortfallet av
rätten av återbetalning beror på att åtagandet i avtalet att återbetala bolags-
skatt inte gäller om mottagaren inte beskattas för den mottagna utdelningen.
Problemet bör behandlas i kommande avtalsförhandlingar. Någon kompensation ur
svensk statskassa genom rätt till extra avräkning bör inte ifrågakomma. Sådan
kompensation skulle dessutom försvåra en avtalslösning.
De särskilda reglerna om beskattning vid vidareutdelning bör tas in i en ny
lag, lagen om beskattning av viss vidareutdelning.

Investmentföretag och värdepappersfonder

Investmentföretag utgör tillsammans med värdepappersfonder två olika slag av
mellanhänder. Detta har föranlett att de omfattas av särskilda skatteregler.
Värdepappersfonder har möjlighet att eliminera sin beskattning genom
utdelningsavdrag. En förutsättning för att fonden skall kunna tillgodogöra sig
ett utdelningsavdrag är givetvis att den skattepliktiga avkastningen
vidareutdelas och att skattskyldigheten överflyttas till andelsägarna.
Det förslag om beskattning av vidareutdelning av utdelning på andel i utländsk
juridisk person som utredningen lämnade omfattar även investmentföretag och
värdepappersfonder. För värdepappersfonder kommer innehavet av utländska andelar
att utgöra kapitalplaceringstillgångar. Detta gäller i princip också investment-
företagen. Vidareutdelning av mottagen utdelning beskattas hos mottagaren.
Mottagaren har också rätt till avräkning för erlagd källskatt.
Utdelning på svenska aktier kan till viss del vara skattepliktig. Det är fallet
om det utdelande svenska bolaget i sin tur mottagit utländsk utdelning som skall
beskattas vid vidareutdelning.
Svenska Bankföreningen m.fl. företrädare för värdepappersfonderna har framfört
viss kritik mot förslaget. En synpunkt som har framförts är att metoden att
överflytta rätten till avräkning till andelsägaren innebär praktiska
komplikationer. I och med att fonden är frikallad från beskattning av utländska
utdelningsinkomster kan fonder som i huvudsak har placerat i utländska aktier
komma att sakna utrymme att kvitta sina förvaltningskostnader. Det framhålls att
fonden då skulle få ett underskott som inte kan utnyttjas samtidigt som
andelsägaren beskattas. Det har vidare framförts önskemål om att
förvaltningskostnader skall få kvittas mot den schablonintäkt som enligt
gällande regler tas ut på marknadsvärdet på utländska aktier.
Med hänsyn till att särskilda regler redan i dag gäller för beskattningen av
värdepappersfonder och fondernas andelsägare samt att beskattningen av
vidareutdelning i fråga om värdepappersfonder kommer att beröra ett stort antal
andelsägare anser regeringen att det finns skäl att modifiera och förenkla
förslaget.
Inledningsvis bör emellertid framhållas att den schablonintäkt som enligt
gällande regler utgår på marknadsvärdet av utländska aktier skall kompensera
dels för att reavinster inte beskattas i fonden, dels för skillnaden i
beskattning av reavinst på svenska och utländska aktier. Genom uttaget av denna
schablonintäkt kan reavinst vid avyttring av andel beskattas på samma sätt
oavsett hur aktieinnehavet i fonden fördelar sig på svenska och utländska
aktier. Detta förutsätter emellertid att schablonintäkten beskattas effektivt.
Det kan alltså inte komma i fråga att göra avsteg från principen om effektiv
beskattning i denna del.
Genom följande system tillgodoses dock de framförda synpunkterna. I fonden
mottagen utländsk utdelning beskattas inte hos andelsägaren vid vidareutdelning.
I stället påförs fonden en särskild schablonintäkt som tas ut på värdet av
utländska aktier vid beskattningsårets utgång. Schablonintäkten skall kompensera
för den uteblivna beskattningen av den utländska utdelningen. Schablonintäkten
bör bestämmas så att hänsyn tas till mistad möjlighet till avräkning. Det sker
genom att utländsk källskatt antas ha utgått med 15 %. Med utgångspunkt i en
normal direktavkastning på ca 3 % ger detta en schablonintäkt på 1,2 %.
Mot den särskilda schablonintäkten för utländsk utdelning får avdrag göras för
förvaltningskostnader. Möjlighet finns också att genom utdelningsavdrag överföra
beskattningen till andelsägaren. Intäkten bör därför jämställas med nuvarande
schablonintäkt för reavinster i utdelningsordningen för värdepappersfonder.
Det nu beskrivna förslaget bör kunna tillämpas även på investmentföretag.
Fortfarande kvarstår skatteplikten för den del av mottagen utdelning från ett
svenskt bolag som utgörs av vidareutdelad utländsk utdelning. För
värdepappersfonder föreligger inte rätt till avräkning enligt avräkningslagen.
För att kompensera fonden bör rätt till omkostnadsavdrag ges motsvarande den
källskatt som har erlagts i utlandet. Den åsyftade beskattningseffekten uppnås
om avdrag medges med ett belopp som motsvarar den utländska källskatten,
uppräknad fyra gånger.
Förslaget föranleder ändring i punkt 2 a av anvisningarna till 22 KL, 2 10
mom. och 3 1 mom. SIL. Den ändrade utformningen av 7 8 mom. SIL föranleder
också vissa övergångsbestämmelser.
64

Kontrolluppgiftsskyldighet m.m.

Såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna är beroende av uppgifter om och i
vad mån mottagen utdelning är skattepliktig. En särskild skyldighet att lämna
kontrolluppgift till skattemyndigheten bör därför införas för utdelning som är
skattepliktig enligt den nya lagen. Bestämmelserna bör tas in i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Det medför bl.a. att den
skattskyldige inför självdeklarationen kommer att få kontrolluppgift om
skattepliktig utdelning hemsänd till sig och att uppgifterna kan förtryckas i
deklarationsblanketterna. För den skattskyldige är detta emellertid inte
tillräckligt. Det är angeläget att han ges möjlighet att beräkna skatten redan
när han mottar utdelningen. Den skattskyldige behöver därför få uppgift om hur
stor del av utdelningen i ett företag som utgörs av skattepliktig vidareutdelad
utdelning från utländsk juridisk person och om den utländska källskatt som
belöper på denna utdelning. Utbetalaren av en utdelning bör därför i samband med
denna lämna mottagaren uppgifter om skattepliktigt belopp m.m. Detta förutsätter
att avstämningsbolag lämnar sådana uppgifter till VPC, som i förekommande fall
lämnar uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare. Denne får
i sin tur underrätta mottagarna. Andra företag än avstämningsbolag lämnar själva
eller genom ett utbetalande institut uppgifterna till mottagarna. Bestämmelser
om skyldighet att i samband med utdelning lämna mottagare uppgift om skatteplikt
m.m. bör tas in i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.
RSV har i samband med yttrandet över förslaget till lag om beskattning av
vinstutdelning vid 1995 års taxering anfört att skattemyndigheterna måste ha
tillgång till ett antal uppgifter för att kunna kontrollera att lämnad
vinstutdelning inte överstiger högsta tillåtna belopp. Verket har därför
förordat att det utdelande bolaget, oavsett om detta är avstämningsbolag eller
inte, åläggs att i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för
kontrollen. Regeringen, som delar RSV:s bedömning, finner att en motsvarande
uppgiftsskyldighet bör införas även beträffande vidareutdelningsfallen. Eftersom
företagen förfogar över uppgifterna torde denna redovisning inte medföra något
större merarbete. Bestämmelser om skyldighet för utdelande företag att lämna
sådana uppgifter i självdeklarationen bör tas in i lagen om beskattning av viss
vidareutdelning.
Övervägande skäl talar för att skyldighet att innehålla preliminär skatt inte
bör gälla i dessa fall. Detta föranleder en justering i uppbördslagen
(1953:272), UBL.
65

6 Beskattning av ägare i fåmansföretag

Före 1990 års skattereform beskattades fysiska personers reavinster och
utdelningsinkomster tillsammans med andra inkomster med tillämpning av en
progressiv skatteskala. I fråga om försäljning av aktier som innehafts två år
eller längre gällde emellertid relativt förmånliga regler för
reavinstbeskattningen. Särskilda regler fanns för att förhindra att
arbetsinkomster omvandlades till reavinster med åtföljande lägre beskattning.
1990 års skattereform innebar bl.a. att beskattningen av fysiska personers
kapitalinkomster gjordes proportionell. Skillnaden i den skattemässiga
behandlingen av utdelningsinkomster och reavinster minskade också. För att i
detta system motverka att arbetsinkomster tas ut som utdelning eller som
reavinst infördes särskilda regler för fåmansföretag (prop. 1989/90:110 och
1990/91:54).
Dessa regler har därefter ändrats genom lagstiftning hösten 1991 då en
alternativ metod för beräkning av anskaffningskostnaden på aktier och andelar
infördes (prop. 1991/92:60) och hösten 1993 då reglerna justerades som en följd
av den då införda enkelbeskattningen av bolagsinkomster (prop. 1993/94:50).

6.1 Allmänna utgångspunkter

När ägarna i ett fåmansföretag är aktiva i företaget utgör inkomsterna i bolaget
en blandning av arbets- och kapitalinkomster. De särskilda reglerna för
beskattning av delägare i fåmansföretag har sin bakgrund i att arbets- resp.
kapitalinkomster beskattas med olika skattesatser. Det innebär att sättet att
tillgodogöra sig i bolaget genererade inkomster i frånvaro av särskilda regler
skulle kunna resultera i mycket varierande skatteuttag med en maximal skillnad
på 34 procentenheter (skillnaden mellan uttag som progressivt beskattad lön som
överstiger 7,5 basbelopp eller uttag som enkelbeskattad vinst). Bestämmelserna
har utformats som spärregler i syfte att förhindra att en delägare som är
verksam i företaget kan ta ut arbetsinkomst som utdelning eller reavinst.
En redogörelse för de särskilda bestämmelserna lämnas i det följande.
Regeringen vill emellertid inledningsvis uttala att den ansluter sig till
uppfattningen att det behövs särskilda regler för att skilja arbetsinkomster
från kapitalinkomster i fåmansföretag. Det finns således inte någon anledning
att principiellt ifrågasätta förekomsten av sådana regler. Däremot finns det
enligt regeringens uppfattning skäl att ta upp en diskussion rörande frågan om
de nuvarande bestämmelserna har fått en lämplig uppbyggnad och utformning.
De särskilda reglerna för fåmansföretag baseras på en schablonmässigt bestämd
kapitalavkastning. Enligt regeringens uppfattning borde emellertid den naturliga
utgångspunkten för lagstiftningen på området vara att fastställa vad som är att
betrakta som normal lön. Problemet med en sådan modell är givetvis att vad som
är att betrakta som en normal, marknadsmässig lön måste avgöras med beaktande av
en mängd faktorer. Om faktiska löneuttag skall beaktas bör dessa rimligtvis
ställas i relation till marknadsmässig ersättning för varje persons arbetsinsats
med hänsyn till arbetstid, arbetets kvalifikationsnivå, individuell kompetens
m.m. under den tid personen varit verksam i bolaget. Detta är i praktiken
ogörligt för den i dessa avseenden mycket heterogena grupp personer som arbetar
i bolag som de själva eller någon närstående kontrollerar. Skillnaden i lön
mellan olika branscher gör det dessutom orimligt att tillämpa en och samma
normallön för olika situationer.
Regelsystemet kan således i praktiken inte bygga på en prövning av vad som i
varje enskilt fall skall anses utgöra en normal lön. Eftersom det heller inte är
möjligt att fastställa en rimlig schablon för löneuttag återstår endast att
utforma spärreglerna så att det i stället schablonmässigt fastställs vad som kan
anses utgöra kapitalavkastning. Även om kapitalavkastningen varierar mellan
olika branscher är en schablon för beräknad kapitalavkastning lättare att
fastställa och tillämpa än en schablon för en normal lön.
Det förhållandet att avkastningen beräknas på insatt kapital och med en
schablon kan givetvis innebära både en överskattning och en underskattning av
vad som i realiteten är att betrakta som kapitalavkastning i företaget. En
överskattning, där den schablonmässigt beräknade kapitalavkastningen överstiger
den verkliga leder till att en del av vad som rätteligen är arbetsinkomst då
blir beskattad som kapitalinkomst. Detta problem torde emellertid inte vara så
vanligt förekommande med hänsyn till den osäkerhet dessa företag utsätts för på
marknaden, vilket i sig motiverar en relativt hög riskersättning till det
investerade kapitalet.
Det motsatta förhållandet, dvs. att kapitalavkastningens nivå underskattas i
det gällande schablonsystemet, måste bedömas vara betydligt mer vanligt
förekommande. Konsekvenserna av en sådan underskattning är allvarliga. Den
innebär nämligen att motiven för den enskilde att satsa på ny eller
vidareutvecklad företagarverksamhet försvagas. En sådan påverkan från
skattesystemets sida på företagandets villkor ger alltid negativa effekter men
blir i nuvarande ekonomiska situation extra allvarlig.
Regeringens slutsats av det anförda är att det bör prövas om det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet kan grundas också på andra faktorer än det i
verksamheten nedlagda kapitalet. Vi återkommer till denna diskussion i avsnitt
6.3.1.
I prop. 1993/94:50 (s. 195) uttalades att en översyn av fåmansföretagsreglerna
skulle företas. När nu bestämmelserna om enkelbeskattningen av bolagsvinster har
kompletterats genom förslagen i propositionen finns det skäl att genomföra en
sådan översyn. Det är regeringens avsikt att denna översyn skall vara generell.
Den bör således omfatta frågan om nivån på skatteuttaget för reavinster och
samtliga detaljregler som finns i 3 12 mom. SIL. När det gäller nivån på
skatteuttaget bör prövningen ske med utgångspunkt i det system för
enkelbeskattning av bolagsinkomster som nu har införts. En annan fråga som då
kommer upp till bedömning är huruvida reglerna skall tillämpas på utländska
fåmansföretag. Arbetet bör i övrigt inriktas på att förenkla reglerna. I
sammanhanget bör även de särskilda fåmansföretagsreglerna - de s.k.
stoppreglerna - i punkt 14 av anvisningarna till 32 kommunalskattelagen
(1928:370), KL, ses över.

Grunderna för beskattning av utdelning och reavinst

Med fåmansföretag avses enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 KL ett
aktiebolag eller en ekonomisk förening där en fysisk person eller ett fåtal
fysiska personer äger så många aktier eller andelar att de tillsammans har mer
än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. Ett
fåmansföretag kan också föreligga om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening
är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra och en person
genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den
reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan
förfoga över dess resultat (jfr RSV Dt 1993:2).
De särskilda bestämmelserna för beskattning av utdelning och reavinst på aktier
och andelar i fåmansföretag finns i 3 12 mom. SIL och tillämpas när delägaren
är verksam i företaget i betydande omfattning. Utdelning behandlas då som
inkomst av kapital endast till den del den kan anses utgöra kapitalavkastning.
Lämnas utdelning med högre belopp beskattas överskjutande belopp som
tjänsteinkomst. En motsvarande princip tillämpas för reavinster på aktier och
andelar i fåmansföretag.
De särskilda bestämmelserna omfattar även regler för beskattning av utdelning
och reavinst för närstående till aktieägaren. För att förhindra kringgående
finns också bestämmelser som skall tillämpas om ett företag inte längre är ett
fåmansföretag men har varit det under något av de tio senaste åren. Dessa regler
berörs inte närmare här.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 3 12 mom. SIL gäller ett utvidgat
fåmansföretagsbegrepp i jämförelse med den definition av fåmansföretag som finns
i punkt 14 av anvisningarna till 32 KL. Sådana delägare som själva eller genom
någon närstående är eller under någon del av den senaste tioårsperioden varit
verksamma i betydande omfattning inom företaget anses som en person vid
bedömningen av om ett fåtal personer äger aktier i företaget. Syftet är att
företag som drivs gemensamt av många delägare som alla arbetar i företaget skall
behandlas som fåmansföretag, oavsett antalet delägare (3 12 mom. nionde
stycket SIL).
Bestämmelserna utgår alltså från att en skattemässig åtskillnad skall göras
mellan arbets- och kapitalinkomster. Som tidigare nämnts sker det genom att det
beräknas ett belopp som bör anses som avkastning på kapitalet. Utdelning inom
den ramen får tas upp som intäkt av kapital (kapitalinkomstbehandlat utrymme).
Den sålunda bestämda avkastningen beräknas som en viss procent på det kapital
som har satts in i bolaget. Procenttalet bestäms schablonmässigt till
statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret med
tillägg av 5 procentenheter (för 1994 12,56 %). Med insatt kapital avses enligt
huvudregeln aktiernas anskaffningskostnad (3 12 mom. första stycket SIL). I
underlaget får även inräknas ovillkorliga kapitaltillskott som aktieägaren har
lämnat till bolaget.
För aktier anskaffade före år 1990 får anskaffningskostnaden räknas upp med
hänsyn till den allmänna prisutvecklingen från anskaffningsåret, dock tidigast
fr.o.m. år 1970 fram till år 1990 (3 12 mom. fjärde stycket 2 SIL). Detta sker
med tillämpning av den indexserie som finns intagen i Riksskatteverkets
rekommendationer RSV Dt 1993:2.
Om lämnad utdelning understiger den beräknade avkastningen får skillnaden
sparas till nästa år (sparat utrymme). Det sparade utrymmet får också läggas
till det underlag som ligger till grund för beräkning av kapitalavkastningen (3
12 mom. andra stycket SIL). Det ger en möjlighet att ränteuppräkna beloppet.
Hänsyn skall alltså tas till det sparade utrymmet på två olika sätt det närmast
efterföljande året. Det sker dels genom att utrymmet för att ta ut
kapitalinkomst från bolaget under detta år ökas med ett belopp som i kronor
räknat motsvarar det sparade utrymmet från det föregående året, dels genom att
anskaffningskostnaden för aktierna får ökas med samma belopp.
Ett exempel visar den använda tekniken.
Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas 1994 uppgå till
100 000 kr. Aktieägaren har inget sparat utrymme från föregående år. Med
tillämpning av den för år 1994 gällande räntesatsen på 12,56 % bestäms det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år till (12,56 % av 100 000=) 12 560
kr. Aktieägaren tar ut 10 000 kr i utdelning under år 1994. Hans sparade utrymme
blir således det överskjutande beloppet på 2 560 kr. Om gällande räntesats för
år 1995 antas vara 12,00 % bestäms det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för
detta år till (12,00 % av 102 560=) 12 307 kr. Under år 1995 kan aktieägaren som
kapitalinkomst ta ut dels detta belopp, dels det sparade utrymmet från år 1994
med 2 560 kr, dvs. sammanlagt 14 867 kr.
För aktier anskaffade före år 1990 är det möjligt att i stället för
anskaffningskostnaden använda ett alternativt värde (alternativregeln).
Aktiernas värde beräknas enligt denna regel med utgångspunkt i aktiernas
förmögenhetsvärde vid utgången av år 1990 (3 12 mom. fjärde stycket 1 SIL).
Beräkning av kapitalavkastning med tillämpning av alternativregeln sker på
samma sätt som enligt huvudregeln.
En reavinst vid avyttring av aktier i ett fåmansbolag kan delvis bero på att
arbetsinkomster hållits kvar i bolaget. Särskilda regler gäller därför för
beskattningen av sådana vinster. Det har dock inte ansetts nödvändigt att vid en
försäljning beskatta vinsten med samma skattesats som den som gäller för
arbetsinkomster. Grunden för detta är att man vid en försäljning inte kan räkna
med att få full betalning för tillgångarna i bolaget samt att en försäljning
alltid är förenad med vissa kostnader (prop. 1989/90:110 s. 472).
Vid 1990 års skattereform ansågs att ett rimligt skatteuttag på reavinster i
fåmansbolag låg på ca 40 %. Bedömningen baserades på ett önskemål att uttag av
arbetsinkomster genom avyttring av aktierna i bolaget (med uttag av bolagsskatt
och reavinstskatt) för ägaren skulle ge approximativt samma behållning efter
skatt som uttag av lön efter arbetsgivaravgifter och progressiv inkomstskatt.
För att erhålla detta skatteuttag valdes den tekniska lösningen att 50 % av
reavinsten skulle tas upp som intäkt av tjänst och 50 % som intäkt av kapital.
Den del av reavinsten som motsvarar kvarstående sparad utdelning beskattas med
kapitalskattesatsen.
Fr.o.m. 1993 års taxering sänktes beskattningen av reavinster på aktier till
25 % (5/6 av vinsten är skattepliktig och skattesatsen är 30 %). För aktier i
fåmansföretag innebar detta att skatteuttaget sänktes till ca 37,5 %.
För aktier som har förvärvats före år 1990 får - på samma sätt som vid
utdelningsbeskattningen - anskaffningskostnaden för aktierna räknas upp med
prisindex tidigast fr.o.m. år 1970 fram till år 1990. En annan möjlighet är att
tillämpa alternativregeln och som anskaffningskostnad för aktierna utgå från
förmögenhetsvärdet på aktierna vid utgången av år 1990. Utnyttjas någon av dessa
regler kommer det avdragsgilla omkostnadsbeloppet att vara högre än det
omkostnadsbelopp som följer av de allmänna reglerna för beskattning av reavinst
på aktier i 27 SIL. Den vinst som skall behandlas enligt bestämmelserna i 3
12 mom. SIL kommer därför att vara lägre än den som beräknats enligt de allmänna
reglerna. Skillnadsbeloppet beskattas enligt allmänna reavinstregler, dvs. som
inkomst av kapital.
Det finns en övre gräns för hur stor del av en reavinst som skall tas upp som
intäkt av tjänst, nämligen 100 basbelopp (takregeln). När hälften av reavinsten
skall tas upp som intäkt av kapital innebär denna takregel att när en reavinst
överstiger 200 basbelopp - utöver kvarstående sparad utdelning - betraktas
överskjutande del som kapitalavkastning som beskattas enligt de allmänna
reglerna för reavinst (3 12 mom. sjätte stycket SIL).
Utgångspunkterna för beskattningen av ägare i fåmansföretag kan sammanfattas på
följande sätt.
För utdelning på aktier i fåmansföretag gäller särskilda regler. Endast ett
belopp som anses motsvara en schablonmässigt beräknad avkastning på det i
företaget investerade kapitalet får behandlas som kapitalinkomst. Lämnas
utdelning med högre belopp skall överskjutande del tas upp som intäkt av tjänst.
Underlag för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet är
anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg för eventuellt sparat utrymme
från tidigare år. Anskaffningskostnaden för aktierna får i viss utsträckning
räknas upp med index. Möjlighet finns också att i stället för
anskaffningskostnaden utgå från ett värde som har beräknats på grundval av
aktiernas förmögenhetsvärde (alternativregeln).
Underlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 5 procentenheter.
Utdelning som svarar mot det belopp som erhålls vid denna beräkning behandlas
som kapitalinkomst. Beloppet får ökas med eventuellt sparat utrymme från
föregående år.
För beskattning av reavinst gäller en särskild bestämmelse som innebär att den
del av reavinsten som skall tas upp som intäkt av tjänst är begränsad.
Under hösten 1993 presenterade regeringen ett förslag om lindrad
dubbelbeskattning (prop. 1993/94:50). Förslaget - som numera har lett till
lagstiftning - innebar att utdelning på svenska aktier inte skall beskattas hos
aktieägaren. Inkomsten skall i fortsättningen alltså endast beskattas i bolaget.
För att lindra dubbelbeskattningen av i bolaget kvarhållen beskattad inkomst
undantas schablonmässigt hälften av en reavinst vid avyttring av svenska aktier
från beskattning. Det innebär för fysiska personer att en reavinst beskattas med
en faktisk skattesats på 12,5 %.
Även reavinster vid avyttring av aktier i fåmansföretag omfattas av detta
undantag från skatteplikt till den del reavinsten skall tas upp som intäkt av
kapital. För att inför en översyn av regelsystemet bibehålla skatteuttaget på
den dittillsvarande nivån (37,5 %) höjdes den del av reavinsten som skall tas
upp som intäkt av tjänst från 50 % till 70 %.
I propositionen behandlades även tillämpligheten av alternativregeln. Det
konstaterades att den nuvarande alternativregeln utformats i ett system med
dubbelbeskattning. Övergången till enkelbeskattning gjorde att det ansågs
motiverat att överväga tillämpligheten av bestämmelsen. I avvaktan på ett
ställningstagande föreslogs vissa begränsningar i möjligheten att tillämpa
alternativregeln vid 1995 års taxering.
Dessa begränsningar innebar att alternativregeln vid 1995 års taxering inte
skulle få tillämpas vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet.
Motsvarande föreslogs gälla vid beskattningen av reavinst när aktierna avyttrats
till närstående.
Vid utskottsbehandlingen gjordes vissa justeringar i regeringens förslag.
Skatteutskottet ansåg att det med hänsyn till nackdelarna med alternativregeln i
dess nuvarande utformning var angeläget att bestämmelsen kunde ändras innan det
nya systemet skall tillämpas fullt ut. Utskottet uttalade att möjligheten att
knyta alternativregeln till det egna kapitalet i bolaget borde övervägas (bet.
1993/94:SkU15 s. 149). Utskottet föreslog vidare en mindre långtgående
begränsning av utdelningsutrymmet under år 1994. Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets förslag (rskr. 1993/94:108 och 110, SFS 1993:1544.).
Nuvarande regler har följande innebörd.
Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas på det sätt som tidigare
beskrivits. Det innebär bl.a. att alternativregeln i dess nuvarande utformning
får användas. Utdelning som ryms inom det kapitalinkomstbehandlade utrymmet
skall behandlas som intäkt av kapital. Enligt allmänna regler skulle beloppet
undantas från beskattning hos aktieägaren. Riksdagens beslut innebär emellertid
en begränsning av det belopp som vid 1995 års taxering undantas från beskattning
hos aktieägaren (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till SIL, SFS 1993:1544).
Vid 1995 års taxering måste därför den skattemässiga behandlingen av utdelning
från fåmansföretag fastställas genom en beräkning i två steg.
I ett första steg beräknas det kapitalinkomstbehandlade utrymmet på det sätt
som tidigare har beskrivits. I ett andra steg beräknas det belopp som undantas
från beskattning hos aktieägaren. Den senare beräkningen sker på följande sätt.
Statslåneräntan ökad med 5 procentenheter multipliceras med
anskaffningskostnaden för aktierna (efter eventuell uppräkning med index).
Eventuell sparad utdelning från tidigare år får vid denna beräkning inte läggas
till anskaffningskostnaden. Till det belopp som erhålls får läggas 1/5 av den
ökning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet som uppkommer om
alternativregeln tillämpas. Summan av beloppen undantas från beskattning hos
aktieägaren. För utdelning av belopp som svarar mot sparat utrymme gäller
undantag från beskattning hos aktieägaren för 1/5 av det utdelade beloppet.
Uppkommer en skillnad mellan resultaten enligt de två beräkningsstegen skall
skillnadsbeloppet beskattas med kapitalskattesatsen.
För reavinst gäller i enlighet med regeringens förslag att alternativregeln vid
1995 års taxering inte får användas vid försäljning till närstående. Efter
förslag från skatteutskottet har denna begränsning i användningen av
alternativregeln utökats till att gälla även vid likvidation av bolaget.
Ett av de förslag som regeringen aviserade i sin skrivelse till riksdagen var
att den s.k. JIK-metoden skulle införas. Eftersom metoden är ett sätt att uppnå
enkelbeskattning av i bolaget kvarhållna, beskattade inkomster fanns det inte
längre skäl att bibehålla den halverade reavinstbeskattningen. Reavinster skulle
alltså fullt ut beskattas med kapitalskattesatsen (5/6 av 30 %=) 25 %. För
aktieägare i fåmansföretag innebar det att kvoteringen med 50 % av reavinsten
som intäkt av tjänst och 50 % som intäkt av kapital skulle gälla.
Regeringen har nu funnit att JIK-metoden bör utredas ytterligare. Något
införande av metoden fr.o.m. ingången av år 1994 är således inte aktuellt. Det
innebär samtidigt att reavinster vid avyttring av aktier i fåmansföretag skall
behandlas i enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut. Av en reavinst skall
70 % tas upp som intäkt av tjänst och 30 % som intäkt av kapital. Den del av
reavinsten som skall tas upp som intäkt av kapital omfattas av den halverade
reavinstbeskattningen. Den gräns på 100 basbelopp som anger det belopp som
maximalt skall tas upp som intäkt av tjänst kvarstår oförändrad.

66

6.2 Alternativregeln

6.2.1 Inledning

Regeringens förslag: Den alternativregel som får användas vid beräkning av vad
som skall betraktas som kapitalavkastning i ett fåmansföretag ändras. I stället
för att som nu vara kopplad till förmögenhetsvärdet på aktierna knyts
alternativregeln till värdet av beskattat eget kapital i företaget.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller lämnar det utan erinran. Svenska revisorsamfundet SRS avstyrker att
utformningen av alternativregeln ändras.
Skälen för regeringens förslag: I den skrivelse regeringen lämnade till
riksdagen föreslås att alternativregeln skall ändras genom att den nuvarande
kopplingen till förmögenhetsvärdet vid utgången av år 1990 ersätts av en
koppling till det beskattade egna kapitalet i bolaget vid utgången av det
beskattningsår som taxerats år 1993.
Det har visat sig att kopplingen av alternativregeln till förmögenhetsvärdet är
förenad med nackdelar. I den praktiska tillämpningen har regeln gett värden som
är betydligt förmånligare för de skattskyldiga än vad som åsyftades när
bestämmelsen infördes. En annan nackdel är att hänsyn inte tas till att det
efter den tidpunkt då värdet beräknades kan ha inträffat omständigheter som
inneburit att värdet minskat, exempelvis genom att utdelning lämnats med stora
belopp.
Skatteutskottet konstaterade i sitt betänkande att det med hänsyn till de
nackdelar som är förenade med alternativregeln är angeläget att bestämmelsen kan
ändras innan det nya systemet för beskattning av kapitalinkomster skall
tillämpas fullt ut. Företagsskatteutredningen drog samma slutsats och förordade
att anknytningen av alternativregeln till förmögenhetsvärdet skall ersättas av
en direkt koppling till det beskattade egna kapitalet i företaget (skr.
1993/94:132 s. 15).
Regeringen delar utredningens uppfattning och uttalade också i skrivelsen till
riksdagen att det finns starka skäl att genomföra utredningens förslag omgående.
Promemorians förslag bör således genomföras.
Den nuvarande alternativregeln får tillämpas under förutsättning att aktierna
har förvärvats före år 1990. Den är avsedd att kompensera för att det för aktier
förvärvade dessförinnan inte finns regler om sparat utrymme och
inflationsjustering. Regeringen uttalade i skrivelsen till riksdagen att det är
det beskattade egna kapitalet vid utgången av det beskattningsår som taxerats år
1993 som bör användas vid tillämpning av alternativregeln i dess nya utformning.
När nu tidpunkten för beräkning av värdet enligt alternativregeln flyttas fram
är det rimligt att också senaste tidpunkt för aktieförvärvet flyttas fram i
motsvarande mån. Det betyder att alternativregeln bör få användas för aktier som
förvärvats före år 1992. Någon ändring beträffande indexregeln bör däremot inte
göras, bl.a. med hänsyn till att denna regel föreslås få kombineras med ett
löneunderlag (se avsnitt 6.3.2).
Syftet med alternativregeln är fortfarande att den skall utgöra en
övergångsregel för aktier som har förvärvats före en viss tidpunkt. Avsikten är
inte att värdet årligen skall justeras för i bolaget behållna beskattade
vinster. Några remissinstanser har föreslagit att underlaget för beräkningen av
vad som utgör kapitalinkomst bestäms på grundval av det beskattade egna kapital
som vid varje beräkningstidpunkt finns i bolaget. En sådan lösning skulle
emellertid innebära att i bolaget kvarhållna arbetsinkomster skulle kunna läggas
till underlaget för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Efter
ett begränsat antal år skulle detta - med beaktande av möjligheten till
ränteuppräkning och ackumulering av sparat utrymme - innebära att det blev
möjligt att ta ut förstaledsbeskattade arbetsinkomster utan ytterligare
beskattning. Med hänsyn till detta bör i bolaget fonderade vinstmedel endast
beaktas till den del de hade kunnat tas ut ur bolaget utan att bli föremål för
beskattning som intäkt av tjänst. Ett sådant hänsynstagande sker också genom
reglerna för sparad utdelning.
Alternativregeln i dess nya utformning skall tillämpas vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet fr.o.m. 1995 års taxering. För sparad
utdelning fram t.o.m. utgången av år 1993 bör emellertid alternativregeln i dess
nuvarande utformning, dvs. med en värdering enligt förmögenhetsvärdet, få
tillämpas även i fortsättningen.
Med hänsyn till alternativregelns nya utformning är det inte längre motiverat
att begränsa det belopp som får undantas från beskattning hos aktieägaren annat
än när det gäller sparat utrymme. Ett förslag till ändring i reglernas
utformning i denna del kommenteras närmare i avsnitt 6.4.

6.2.2 Beskattat eget kapital

Regeringens förslag: Anskaffningskostnaden enligt alternativregeln i dess nya
utformning beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder i företaget vid
utgången av det beskattningsår som har taxerats år 1993. För värderingen av
tillgångar och skulder tillämpas i huvudsak de regler som gällde vid beräkning
av kapitalunderlaget vid avsättning till skatteutjämningsreserv. Utbetalningar
från företaget som reducerar detta underlag skall minska underlaget.
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker en
majoritet förslaget. Vissa tekniska synpunkter framförs.
Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att beräkningen av
beskattat eget kapital som underlag för alternativregeln skall knytas till
reglerna för beräkning av kapitalunderlag enligt lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv (survlagen). Enligt denna lag definieras kapitalunder-
laget som skillnaden vid beskattningsårets utgång mellan tillgångar och skulder.
Såväl tillgångar som skulder skall tas upp till skattemässiga värden.
Några remissinstanser har anfört att surven numera har avskaffats och att ett
skäl till detta är att reglerna medfört stora tillämpningsproblem. Dessa
remissinstanser ifrågasätter därför lämpligheten av att anknyta till
survreglerna vid beräkningen av beskattat eget kapital.
Regeringen konstaterar att de komplikationer som uppkommit vid survavsättningar
i huvudsak har haft sin grund i de regler som gäller för koncerner. En
survavsättning har - med vissa undantag - kunnat göras av varje bolag inom en
koncern. För att förhindra att samma värde räknas som tillgång i mer än ett
bolag finns det därför vissa begränsningsregler i survlagen. En annan
komplikation har varit de regler som gällt handelsbolagen och deras delägare.
Vid beräkning av kapitalunderlaget i fåmansföretag finns inte samma behov av
begränsningsregler. Kapitalunderlaget i fåmansföretag skall användas av fysiska
personer i deras egenskap av aktieägare vid beräkning av det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet. Det innebär att det inte är möjligt att utnyttja underlaget
dubbelt. Det innebär också att de komplikationer som har uppkommit vid
tillämpning av survlagen inte bör aktualiseras vid beräkning av
alternativregeln. Regeringen anser därför att beskattat eget kapital i enlighet
med förslaget i promemorian bör beräknas enligt de regler som gällde för
beräkning av kapitalunderlaget vid survavsättning.
Särskilda begränsningsregler för beräkning av kapitalunderlaget i koncernbolag
behövs således inte. Även på några andra punkter bör bestämmelserna för
beräkning av kapitalunderlaget justeras i förhållande till survlagens regler.
Aktier i utländska dotterföretag skall vid beräkning av survunderlaget tas upp
till 65 % av det skattemässiga värdet. Vid beräkning av underlaget för
alternativregeln finns inte skäl att ha motsvarande begränsning. Sådana aktier
bör därför tas upp till det skattemässiga värdet.
I 3 survlagen anges att aktier i svenska dotterbolag och andra svenska
näringsbetingade aktier inte får räknas som tillgång. Även denna bestämmelse är
motiverad av att det annars skulle kunna uppkomma en dubbelräkning beroende på
att aktiernas värde räknas med i underlaget för både moderbolag och dotterbolag.
En sådan begränsning för aktier i dotterbolag behövs inte vid beräkningen av det
nu aktuella kapitalunderlaget.
Det verkliga värdet på dotterbolagsaktierna kan vara högre än det skattemässiga
värdet på moderbolagets aktier. Det är exempelvis fallet om dotterbolagets
vinster inte har delats ut till moderbolaget utan fonderats i dotterbolaget. I
stället för moderbolagets skattemässiga värde på dotterbolagsaktierna bör tas
upp ett värde motsvarande kapitalunderlaget i dotterbolaget. En sådan be-
stämmelse bör tillämpas även i de fall kapitalunderlaget i dotterbolaget
understiger moderbolagets skattemässiga värde på aktierna. Det kan vara fallet
om dotterbolaget redovisat förluster.
Möjligheten att räkna in kapitalunderlaget för annat bolag bör endast omfatta
aktier i dotterbolag. Andra näringsbetingande aktier bör tas upp till
skattemässigt anskaffningsvärde.
Andelar i handelsbolag omfattades av regler i survlagen som hade till syfte att
förhindra dubbelräkning av insatskapitalet. Motsvarande bestämmelser behövs inte
vid beräkning av kapitalunderlaget för fåmansföretag. En andel i ett
handelsbolag bör därför tas upp till det justerade ingångsvärde som används vid
reavinstberäkningen. Är värdet negativt uppkommer en avdragspost vid beräkning
av kapitalunderlaget.
En annan fråga är hur en survavsättning bör behandlas. Enligt 3 fjärde
stycket survlagen räknas survavsättning inte som skuld. Har survavsättning
gjorts i 1992 års bokslut har bolaget emellertid erhållit en skattekredit som
bör beaktas när underlaget för det kapitalinkomstbehandlade utrymmet skall
beräknas.
Vid beräkning av underlaget för alternativregeln bör ett belopp motsvarande
skatteeffekten av den del av survavsättningen vid 1993 års taxering som skall
återföras till beskattning tas upp som skuld och därmed minska
kapitalunderlaget. Skatteeffekten bör därvid bestämmas utifrån den nya
bolagsskattesatsen.
Hösten 1993 beslöts att avskaffa surven. Avvecklingen sker genom att avdrag för
avsättning till surv enligt huvudregeln återförs till beskattning under en
femårsperiod med ett belopp motsvarande hälften av avsättningarna vid 1993 års
taxering [lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv]. Det
innebär att i princip hälften av surven får upplösas utan
beskattningskonsekvenser. Möjlighet bör ges att vid beräkning av
kapitalunderlaget ta hänsyn till att endast hälften av survavsättningen skall
återföras till beskattning. I förhållande till promemorians förslag bör en
justering göras för att hänsyn skall tas till om survavsättningen vid 1994 års
taxering understiger avsättningen vid 1993 års taxering.
LRF och Skogsägarnas Riksförbund har anfört att det är väsentligt att det
system som under hösten 1993 lades fast för beskattningen av enskilda
näringsidkare skall vara likvärdigt med det system som gäller för ägare till
aktiebolag. Man har vidare påpekat att det föreligger vissa skillnader mellan
promemorians förslag till beräkning av kapitalunderlaget och de bestämmelser som
gäller för beräkning av underlaget för räntefördelning för enskilda näringsid-
kare.
Regeringen konstaterar att i de hänseenden förslaget till beräkning av underlag
för alternativregeln skiljer sig från bestämmelserna för beräkning av underlag
för räntefördelning är det i huvudsak beroende på att alternativregeln är avsedd
att utgöra en övergångslösning. Underlaget beräknas vid en bestämd tidpunkt.
Tillgångar och skulder bör därför tas upp till de värden som gäller vid
inkomsttaxeringen för det aktuella beskattningsåret. Eventuella ändringar i
denna värdering får betydelse endast om de påverkar underlaget i sänkande
riktning. Underlaget för räntefördelning beräknas däremot kontinuerligt för
varje beskattningsår och det ger möjlighet att beakta förändringar mellan åren
oavsett om det är fråga om en höjning eller en sänkning av underlaget.

Justering av underlaget

Till det underlag som beräknas med tillämpning av alternativregeln bör få läggas
nyemissioner och ovillkorliga kapitaltillskott som skett efter utgången av det
beskattningsår som taxerats år 1993.
En brist i den nuvarande alternativregeln är att värdet inte påverkas av
värdenedgångar efter den tidpunkt då värdet har beräknats. Den nya utformningen
av alternativregeln bör beakta vissa värdenedgångar. Regeringen aviserade också
i sin skrivelse att kapitalunderlaget skall minskas i de fall belopp som legat
till grund för beräkningen av kapitalunderlaget delas ut.
Kapitalunderlaget skall i princip avse förhållandena vid utgången av
beskattningsåret 1992. I promemorian föreslogs att underlaget med ett undantag
skulle påverkas av utdelning som lämnas efter den tidpunkten endast när det
utdelade beloppet överstiger årets vinst. Undantaget avser utdelning som bolaget
har lämnat under år 1993, vilken skall avräknas fullt ut. Dessutom föreslogs att
underlaget alltid skulle justeras för utbetalning till aktieägaren i samband med
nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden.
Näringslivets skattedelegation har anfört att underlaget bör reduceras endast i
den mån lämnad utdelning överstiger redovisad vinst och fonderade vinstmedel.
Detta påpekande är i och för sig riktigt. En korrekt bestämmelse fordrar dock
att hänsyn tas till såväl vinstutdelning som andra utbetalningar i samband med
nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden. Vidare måste redovisade
underskott och andra värdenedgångar beaktas. Med hänsyn till de komplikationer
som en sådan utformning skulle medföra anser regeringen att underlaget bör
justeras på det sätt som föreslås i promemorian.
De bestämmelser som reglerar beräkning av förmögenhetsvärdet finns i dag
intagna i 3 12 mom. SIL. Bestämmelserna om beräkning av kapitalunderlaget
bygger till huvudsaklig del på bestämmelserna i survlagen. Eftersom survlagen
numera har upphävts är det mindre lämpligt att hänvisa till denna lag. De
bestämmelser som kan bli tillämpliga för den fåmansföretagare som skall beräkna
ett kapitalunderlag bör tas in i en ny lag. Denna kan lämpligen benämnas lag om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

67

6.3 Lönesummeregeln

6.3.1 Allmänna utgångspunkter

Regeringens förslag: Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet bör
hänsyn få tas till utbetalade löner till andra anställda än aktieägare.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Inställningen till ett löneunderlag är blandad. RSV, FAR
m.fl. avstyrker förslaget. Ett skäl som anförs mot förslaget är att det
komplicerar systemet. Några remissinstanser har också ifrågasatt utgångspunkten
att kapitalavkastningen är beroende av antalet anställda. Företagarnas
Riksorganisation, Näringslivets skattedelegation m.fl. tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Det är en allmän bedömning att en stor del av
den framtida tillväxtkraften i svensk ekonomi finns hos de små och medelstora
företagen. Det är därför nödvändigt att förbättra situationen för dessa företag.
På skatteområdet kan detta ske genom att bestämmelserna för beskattningen av
inkomster från sådana företag på ett tydligare sätt än för närvarande inriktas
på att underlätta för företagaren att omsätta sina ideér och sitt entrepre-
nörskap i praktisk verksamhet.
En lösning på problemet med en lågt beräknad schablonmässig kapitalavkastning
är att höja räntesatsen. Företagsskatteutredningen föreslog i sitt betänkande
Den ekonomiska dubbelbeskattningen (SOU 1993:29) att räntesatsen skulle höjas
till statslåneräntan ökad med 8 procentenheter. Mot bakgrund av att investerare
i fåmansbolag i genomsnitt utsätts för större osäkerhet än placerare på börsen
bedömdes detta vara en lämplig nivå.
En svaghet med en lösning som uteslutande beaktar schablonmässig avkastning på
det i verksamheten investerade kapitalet är emellertid att andra faktorer som
höjer kapitalavkastningen, t.ex. företagarens ideér och företagsledande förmåga
inte beaktas. I ett företag med anställda höjer även dessa avkastningen på
kapitalet, bl.a. genom att kapitalet utnyttjas mer och effektivare. Om hänsyn
skulle tas till sådana effekter måste räntesatsen variera med de olika faktorer
som höjer kapitalavkastningen. Detta är dock praktiskt omöjligt. En bättre
lösning är att andra avkastningshöjande faktorer beaktas på ett direkt sätt.
Såvitt gäller företagsledarkapaciteten är mätproblemen uppenbara. Däremot finns
möjlighet att beakta förekomsten och betydelsen av anställda genom att man vid
bestämmandet av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet tar viss hänsyn till
utbetalade löner.

68

Incitament till löneuttag

Utrymmet för kapitalinkomstbehandling kan utvidgas antingen genom en höjd
räntesats eller genom ett beaktande av anställda i företaget. I det följande
skall belysas två frågor som är av betydelse vid valet av modell för denna
utvidning. Först behandlas vilka incitament gällande regler ger till uttag av
arbetsinkomster som lön från bolaget. Därefter belyses hur fåmansföretagen, som
till allt övervägande del består av små och medelstora företag, påverkas av den
osäkerhet som de utsätts för på marknaden och hur denna kan antas påverka deras
efterfrågan på arbetskraft.
Det är angeläget att fåmansföretagarens arbetsinkomster i bolaget beskattas som
andra arbetsinkomster. Av betydelse är därmed skatteuttaget vid olika former av
uttag av inkomst från företaget. Fåmansföretagaren kan tillgodogöra sig
inkomsterna på tre olika sätt, nämligen som lön, som utdelning eller som av
reavinst vid avyttring av företaget. De tre uttagsformerna får olika
skattekonsekvenser.
I fåmansföretaget beskattas utdelning som inkomst av kapital endast i den mån
den inte överstiger beräknad kapitalavkastning. Utdelning som överstiger denna
beskattas med 28 % bolagsskatt i första ledet och som inkomst av tjänst i andra
ledet. Detta innebär en total beskattning på 64 % under förutsättning att
ägarens marginalskatt är 50 %. Denna typ av utdelning betecknas här
överutdelning.
I den mån bolaget inte delar ut hela den beräknade avkastningen får den sparas
till senare år. Denna sparade utdelning utgör vid avyttring av aktierna i
bolaget den del av reavinsten som är hänförlig till kapital. Enligt det för
beskattningen av inkomster från fåmansföretag gällande synsättet utgör
överskjutande reavinst ersättning för arbete. Denna betecknas i det följande
överreavinst.
I tabell 1 redovisas det sammanlagda skatteuttaget vid de olika uttagsformerna
(inverkan av periodiseringsfonder och egenavgifter till sjuk- och
arbetslöshetsförsäkring beaktas ej).

Tabell 1: Uttag av inkomst från fåmansföretag. Skattebelastningen då endast
kommunalskatt utgår anges inom parentes.

Uttag som Beskattning Skattebelastning

lön < 7,5 basbelopp0,1362 + 0,8638*0,5 56,8 % (39,5 %)
lön > 7,5 basbelopp0,2387 + 0,7613*0,5 61,9 %

utdelning 0,28 28,0 %
reavinst 0,28 + 0,72*0,125 37,0 %

överutdelning 0,28 + 0,72*0,5 64,0 % (49,6 %)
överreavinst 0,28 + 0,72*(0,7*0,5+0,3*0,125)55,9 % (45,8 %)

Av uppgifterna i tabellen framgår att det i de flesta fall är lönsamt för
fåmansföretagaren att undvika att ta ut arbetsinkomster från bolaget som lön.
När lönen endast träffas av kommunalskatt i andra ledet, vilket ger ett
sammanlagt skatteuttag på 39,5 %, och där inkomsten grundar sociala förmåner, är
dock incitamenten att hålla kvar pengarna i bolaget små. Mätt i nuvärdetermer
måste aktierna behållas i 17 år efter det att inkomsten tjänats in i bolaget för
att det skattemässigt skall löna sig att låta pengarna ligga kvar. Hur
företagaren värderar socialförsäkringsförmånerna har dock inte beaktats.
Över skiktgränsen (198 700 kr år 1994) utsätts inkomsten för en ytterligare
beskattning om 20 %. Då ser bilden annorlunda ut. Här dröjer det endast fyra år
innan det skattemässigt lönar sig att tillgodogöra sig arbetsinkomsten som
överreavinst. Inte heller här har förmånerna beaktats.
När uttag som lön överstiger 7,5 basbelopp (264 000 kr år 1994) och den totala
beskattningen vid uttag av arbetsinkomst som lön uppgår till 61,9 %, begränsas
den nämnda tidsperioden för innehav av aktierna till två år. I detta skikt utgår
inga förmåner.
Inlåsningseffekten förstärks av takregeln i fåmansföretagsreglerna. Denna regel
innebär att man vid försäljning av aktier i bolaget maximalt skall beskatta 100
basbelopp i inkomstslaget tjänst. De 70 % av överreavinsten som beskattas i
tjänst uppgår därmed maximalt till 3 520 000 kr år 1994. Denna regel ger upphov
till en tröskeleffekt. När man väl har kunnat spara arbetsinkomster i bolaget
motsvarande 100 basbelopp kommer överskjutande inkomst i bolaget att i andra
ledet beskattas med 12,5 % vid försäljning.
Sammanfattningsvis torde det vara mindre vanligt att fåmansföretagaren tar ut
arbetsinkomst som lön från sina företag utöver skiktgränsen.

Osäkerhet och risk

Som tidigare framgått är det angeläget att förbättra situationen för små och
medelstora företag. Dessa företag är särskilt viktiga för
sysselsättningstillväxten i näringslivet. Mot denna bakgrund är det viktigt att
förbättra förutsättningarna för ökad efterfrågan på arbetskraft i
fåmansföretagen.
Avkastningen på investerat kapital i en produktionsprocess varierar med den
osäkerhet som finns på de marknader där producenten opererar. Ju större
osäkerhet, desto högre förväntad avkastning kräver investeraren. Kapitalet
utsätts för förslitning i produktionen och investeringar är ofta irreversibla.
Detta innebär att kapitalet inte kan flyttas till en annan produktionsprocess,
inte ens på en perfekt fungerande marknad. Arbetskraften är inte heller
någon fullständigt flexibel insatsfaktor i produktionsprocessen. Kostnader för
sökandet efter arbetskraft och inskolning av nyanställda utgör trögheter i
systemet som förstärks av vissa inslag i arbetsmarknadslagstiftningen. Löner och
anställningsvillkor för anställda bestäms i regel i samband med anställningen,
innan produktionen tar vid. Hur mycket produktionsprocessen faktiskt avkastar
blir klart först i efterhand. Detta innebär att producenten inte kan öka resp.
minska mängden arbetskraft efter kortsiktiga behov.
Ökad sysselsättning, särskilt i små företag, är alltså förknippad med risker.
Fråga uppkommer om inte arbetsgivaren i fåmansaktiebolaget redan tar ut
riskersättningen i form av lägre efterfrågan på arbetskraft.

Val av modell

I det föregående har behandlats tre problemområden av betydelse för valet av
modell för lättnad. Det första problemet är att kapitalavkastningen i bolaget
ofta underskattas genom schablonen för beräknad avkastning. Det andra är vilka
incitament det föreligger för ägarna att ta ut arbetsinkomsten som lön från
bolaget. Det tredje slutligen utgörs av de tendenser till begränsning av
efterfrågan på arbetskraft i dessa bolag som följer av den relativt höga risk de
möter på marknaden.
En höjning av klyvningsräntan för beräknad avkastning avhjälper endast det
första av dessa problem. En sådan höjning minskar däremot inte incitamenten att
omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. En modell där man gör
kapitalinkomstbehandlingen av utdelningar och reavinster beroende av uttaget av
arbetsinkomster är önskvärd. När den andel av utdelning och reavinst som
behandlas som kapitalinkomst görs beroende av arbetskraften i företaget
föreligger en subventionering av arbetskraftskostnaden. Denna stimulerar
bolagens efterfrågan på arbetskraft.
I promemorian uttalades att vid en avvägning mellan att höja räntesatsen för
beräknad avkastning och en metod som den ovan skisserade för att förbättra
skattevillkoren för fåmansföretagen framstår den senast diskuterade modellen som
den lämpligaste eftersom den beaktar fler faktorer och därmed utgör ett
komplement till det nuvarande sättet att beräkna kapitalavkastning i
fåmansföretag.
Regeringen delar den bedömning som framkommit i promemorian. Förslaget bör
alltså utformas så att det vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet ges en möjlighet att ta hänsyn till utbetalda löner till andra
anställda än aktieägare och att denna möjlighet skall bero på ägarens eget uttag
av lön från företaget.

6.3.2 Beräkning av löneunderlaget

Regeringens förslag: Till den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna,
eventuellt uppräknad med index, får läggas viss del av den lönesumma bolaget
betalat ut till andra anställda än aktieägare. Denna del bestäms till 10 % av
den del av lönesumman som överstiger 10 basbelopp. En förutsättning för
tillämpning av regeln är att aktieägaren tagit ut en lön som motsvarar minst 150
% av den lön som har betalats ut till den högst betalde anställde.
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över den tekniska
utformningen av förslaget. Kritiska synpunkter har framförallt framförts mot
nivån på den lön aktieägaren skall ta ut för att löneunderlaget skall kunna
utnyttjas.
Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för förslaget är att
löneunderlaget skall utgöra ett komplement vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet med utgångspunkt i den faktiska
anskaffningskostnaden för aktierna. Till underlaget bör således få läggas en
viss andel av bolagets lönesumma. I promemorian föreslogs att denna andel skulle
utgöra 10 % av den lön som utbetalats till andra anställda än aktieägare.
Förslaget har kritiserats av främst näringslivets organisationer som allmänt
anser att löneutrymmet därigenom blir alltför begränsat och därför bl.a. ger
alltför små incitament för nyanställningar. Det ansträngda statsfinansiella
läget gör emellertid att det inte är möjligt att nu utvidga löneutrymmet i
förhållande till promemorieförslaget.
För att löneunderlaget skall få utnyttjas bör vissa villkor ställas. En
utgångspunkt bör vara att företagsledarens arbetsinkomster inte skall kunna tas
ut som kapitalinkomst. Företagsledarens ansvar och uppgifter i företaget
motiverar att han betingar sig en högre lön än hans anställda har. Denna del av
lönen är att betrakta som arbetsinkomst och bör därför beskattas som sådan.
Endast om företagsledaren tar ut en lön som motsvarar eller överstiger den på
detta sätt bestämda arbetsinkomsten bör han anses berättigad att få tillgodogöra
sig ett visst löneunderlag vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet. I promemorian ansågs en lämplig nivå vara 150 % av den högsta lön som
betalats ut till en enskild anställd i företaget. Under remissbehandlingen har
kritiska synpunkter framförts på denna nivå. Det har bl.a. anförts att det i
vissa fåmansföretag kan vara mindre lämpligt att ha en sådan skillnad i lön
mellan ägare och anställda. En annan invändning är att många företagsledare i
företag med högt kvalificerade specialister inte kommer att kunna utnyttja
löneutrymmet om det föreslagna lönekravet genomförs.
Regeringen hyser förståelse för de framförda remissynpunkterna. Med hänsyn till
de i promemorian anförda skälen för en gräns på 150 % och det begränsade
statsfinansiella utrymmet finner regeringen emellertid att promemorieförslaget
åtminstone tills vidare bör genomföras. Vid den kommande översynen av
fåmansföretagsreglerna (jfr avsnitt 6.1) får övervägas om det är möjligt och
lämpligt att sänka kravet på uttagen lön hos företagsledaren.
En annan begränsning som bör gälla är att den ökning av det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet som uppkommer vid utnyttjande av löneunderlaget inte
får överstiga det belopp företagsledaren tar ut i lön. Vidare bör beaktas att
den kapitalavkastning som genereras av anställda ökar med antalet anställda samt
att den torde vara obetydlig i företag med endast några få anställda. Det är
därför rimligt att löneunderlaget bestäms med beaktande av detta förhållande.
Det bör ske genom att endast den del av lönesumman till anställda som överstiger
10 basbelopp får beaktas.
Löneunderlaget bör beräknas som summan av de löner som betalas ut till andra
anställda än aktieägare. Med aktieägare bör dock endast förstås sådan person på
vilken bestämmelserna i 3 12 mom. SIL skall tillämpas. Anställda utan
ledarbefattning som endast äger en obetydlig del av aktierna räknas således i
detta hänseende inte som aktieägare. Lön som betalats ut till närstående som
inte är aktieägare bör få räknas in i underlaget.
I ett bolag med flera delägare bör lönesumman fördelas på samtliga aktier i
bolaget. Även lön till anställda i dotterbolag bör få räknas in. I de fall det
inte är fråga om helägda dotterbolag bör den underlagsgrundande lönesumman
proportioneras i förhållande till moderbolagets ägarandel i dotterbolaget.
De utbetalade löner som skall ingå i underlaget bör vara belopp som har
utbetalats under föregående år. Detsamma bör gälla även för den lön som
aktieägaren tar ut från bolaget. Med lön avses här även förmåner som utgår till
aktieägaren under förutsättning att socialavgifter tas ut på förmånsvärdet.
Genom att löneunderlaget bestäms på grundval av de förhållanden som gällde året
före beskattningsåret står det redan vid ingången av beskattningsåret klart om
ett löneunderlag kan utnyttjas och i så fall hur stort detta är.
Ett exempel illustrerar: Anskaffningskostnaden för aktierna i ett
enmansaktiebolag antas uppgå till 500 000 kr. Aktieägaren har inte något sparat
utrymme från tidigare år. Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för år 1994
beräknas med tillämpning av den för året gällande räntesatsen 12,56 %. Denna del
av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet bestäms som (12,56 % av 500 000 kr =)
62 800 kr. Bolaget antas under år 1993 ha utbetalat löner inklusive vissa
socialavgiftsgrundande förmåner till andra anställda än aktieägaren med totalt 2
milj. kr. I den underlagsgrundande lönesumman får räknas in den del av
lönesumman som överstiger 10 basbelopp, dvs. (2 milj. - 344 000=) 1 656 000 kr.
Av löneunderlaget utgör 10 % den underlagsgrundande lönesumman, vilket blir 165
600 kr. Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för år 1994 bestäms som [12,56 %
av (500 000 + 165 600)=] 83 599 kr. Det innebär en ökning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet med 20 799 kr.
Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 3 12 a mom. SIL.

6.4 De särskilda reglerna för behandling av utdelning som lämnas under år
1994

Regeringens förslag: Den del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet som
undantas från skatteplikt begränsas till 1/5 av sparat utrymme. Denna
begränsning skall kombineras med de särskilda bestämmelser som gäller
behandlingen av utdelning som lämnas under år 1994.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Några remissinstanser har hävdat att det förhållandet att
den särskilda begränsningen av skattefrihet för utdelning som lämnas under år
1994 skall kombineras med bestämmelserna i 3 12 mom. SIL innebär en onödig
komplikation.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut hösten 1993 innebär en
begränsning av den del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet som undantas
från beskattning hos aktieägaren. Regeringen aviserade i sin skrivelse att i och
med att alternativregeln ändras och knyts till beskattat eget kapital i
företaget behövs inte en så långtgående begränsning. Denna ståndpunkt har
godtagits av remissinstanserna. Enligt regeringens bedömning är det tillräckligt
att begränsningen i undantaget från skatteplikt hos aktieägaren under år 1994
gäller för utdelning som svarar mot sparat utrymme.
Enligt riksdagens beslut undantas 1/5 av utdelning som svarar mot sparat
utrymme från beskattning hos aktieägaren. Denna begränsning bör i stället
utformas så att undantaget från skatteplikt anknyts till 1/5 av det sparade
utrymmet och inte till det utdelade belopp som svarar mot sparat utrymme.
Ett exempel illustrerar tillämpningen vid 1995 års taxering.
Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas uppgå till 100
000 kr. Aktierna är anskaffade år 1989 och alternativregeln får därför
tillämpas. En beräkning enligt alternativregeln antas ge ett värde på 125 000
kr. Det sparade utrymmet från föregående år uppgår till 35 000 kr (eftersom
aktierna är anskaffade 1989 har beräkningen gjorts med utgångspunkt i
förmögenhetsvärdet). Med tillämpning av den för år 1994 gällande räntesatsen på
12,56 % bestäms det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för år 1994 till [12,56 %
av (125 000 + 35 000)=] 20 096 kr. Till detta får läggas det sparade utrymmet på
35 000 kr vilket ger ett kapitalinkomstbehandlat utrymme på totalt 55 096 kr.
I nästa steg beräknas hur stor del av detta utrymme som helt undantas från
beskattning hos aktieägaren. Utgångspunkten är där 12,56 % av 125 000 kr, dvs.
15 700 kr. Till detta belopp får läggas 1/5 av det sparade utrymmet, 7 000 kr.
I avsnitt 4 har redogjorts för i vilken utsträckning undantaget från
skatteplikt gäller för utdelning som lämnas under år 1994. För fåmansföretag
gäller att jämförelsebeloppet utgörs av det lägsta av det belopp som beräknas på
det sätt som nu angetts eller enligt de bestämmelser som gäller för onoterade
företag enligt lagen om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering (jfr
11 ). Enligt huvudregeln undantas 120 % av den högsta utdelning bolaget lämnat
för något av de fem föregående räkenskapsåren, det s.k. jämförelsebeloppet, från
beskattning. För onoterade bolag kan jämförelsebeloppet alternativt beräknas med
utgångspunkt i 20 % av det beskattade egna kapitalet. I exemplet görs det
antagandet att 20 % av det beskattade egna kapitalet, dvs. 25 000 kr, är det
fördelaktigaste alternativet. Eftersom det tidigare beräknade beloppet är lägre
är detta avgörande för hur stort belopp som inte skall beskattas.
Sammanfattningsvis kommer vid 1995 års taxering utdelning upp till ett belopp
på 55 096 kr att behandlas som kapitalinkomst. Av detta belopp undantas (15 700
+ 7 000=) 22 700 kr från beskattning hos aktieägaren och mellanskillnaden
beskattas med kapitalskattesatsen 30 %.

7 Enskilda näringsidkare

7.1 Positiv räntefördelning

Regeringens förslag: Räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med två
procentenheter. Positiv räntefördelning skall vara frivillig. Outnyttjat utrymme
sparas till senare år.
Skälen för regeringens förslag: Genom lagstiftning hösten 1993 (prop.
1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536) infördes regler om
räntefördelning vid beskattning av enskilda näringsindkare och fysiska personer
som äger andel i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges
vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för en schablonmässigt beräknad
avkastning på eget kapital i verksamheten. Motsvarande belopp tas i stället upp
som intäkt av kapital. Avkastning på eget kapital som investerats i
näringsverksamhet skall alltså beskattas som intäkt av kapital. Metoden syftar
till att enskilda näringsidkare skall beskattas för avkastning på kapitalet i
verksamheten på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller för ägare av
enmansaktiebolag. Härigenom skall skattemässig neutralitet uppnås i förhållande
till beskattningen av avkastning på kapital som en ägare till ett
enmansaktiebolag tillskjutit till bolaget.
Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av avkastning i enmansaktiebolag beräknas
efter en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus fem procentenheter. Med
hänsyn till det statsfinansiella läget bedömdes det inte möjligt att sätta
räntesatsen så högt för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag
(prop. 1993/94:50 s. 233). Utrymmet för kapitalinkomstbehandling för
egenföretagarna begränsades därför till en räntesats som motsvarar
statslåneräntan plus en procentenhet. Den i förhållande till fåmansaktiebolagen
låga räntesatsen kompenseras i någon mån av att kapitalskattesatsen fr.o.m. 1996
års taxering understiger bolagsskattesatsen med tre procentenheter.
Genom de förslag som nu läggs fram i avsnitt 12, Miljöklassindelning av
oljeprodukter, sker en förstärkning av statens finanser vilken till viss del bör
användas för att öka neutraliteten i den skattemässiga behandlingen av
egenföretagarna och fåmansaktiebolagsägarna. Räntesatsen vid positiv
räntefördelning bör nu kunna höjas till statslåneräntan ökad med tre procenten-
heter. Den nya räntenivån bör gälla redan fr.o.m. 1995 års taxering.
69

I betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslogs att en
enskild näringsidkare borde kunna avstå från att utnyttja sitt utrymme för
positiv räntefördelning. Motsvarande belopp skulle då ingå i inkomst av
näringsverksamhet och därmed i den pensionsgrundande inkomsten och i underlaget
för egenavgifter. Om den skattskyldige inte utnyttjade utrymmet skulle det få
sparas. I departementspromemorian Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m.
Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds 1993:28) föreslogs att något utrymme inte
skulle få sparas i det fall årets inkomster räckt till för att utnyttja
utrymmet.
LRF och Skogsägarna framhöll i sitt remissvar över promemorian att positiv
räntefördelning borde vara frivillig vilket skulle innebära en större
likställdhet med aktiebolagsformen. I propositionen ansågs dock av bl.a.
förenklingsskäl att utrymmet inte borde få sparas i den mån årets inkomst räcker
till.
När räntesatsen nu föreslås bli höjd får kravet på frivillighet ökad tyngd. För
den som har ett stort positivt fördelningsunderlag blir avdraget i
näringsverksamheten betydande vilket i sin tur kan föranleda att den
pensionsgrundande inkomsten blir låg. För att inte positiv räntefördelning i
vissa fall skall urholka socialförsäkringsskyddet för enskilda näringsidkare och
fysiska personer som driver verksamhet i handelsbolag bör positiv
räntefördelning göras frivillig. Detta argument förstärks i det system för
ålderspension där livsinkomsten blir avgörande för pensionens storlek som
föreslagits i ett betänkande av Pensionsarbetsgruppen, Reformerat pensionssystem
(SOU 1994:20). Om den skattskyldige - helt eller delvis - vill spara ett
positivt fördelningsbelopp bör, i likhet med vad som gäller i dag om ett
positivt utrymme inte kan utnyttjas, utrymmet föras vidare till påföljande
beskattningsår.
Förslagen föranleder justeringar i 3 och 5 räntefördelningslagen.
Genom de förslag som regeringen nu lagt fram förbättras förutsättningarna för
enskilda näringsidkare och fysiska personer som driver näringsverksamhet genom
handelsbolag.

7.2Kvittning vid generationsskiften

Regeringens förslag: Kvittningsrätten utvidgas till att gälla även vid vissa
generationsskiften. Om en skattskyldig genom köp eller ett annat oneröst förvärv
övertagit en verksamhet från förälder eller far- eller morförälder får
underskott av förvärvskällan kvittas mot tjänsteinkomster under de fem första
verksamhetsåren. Avdrag medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod
före verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet.
70

Promemorians förslag: Samma som regeringens.
Remissinstanserna: RSV, Industriförbundet och Jordbruksverket tillstyrker
förslaget. Även Köpmannaförbundet tillstyrker förslaget men anser att också
arvsfallen bör omfattas av kvittningsrätten. Skogsstyrelsen föreslår en annan
lösning men förordar i likhet med promemorian en restriktiv linje. Onerösa
förvärv skall alltid medföra kvittningsrätt medan benefika förvärv aldrig skall
medföra kvittningsrätt. LRF avstyrker och kräver en generell kvittningsrätt
mellan inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Företagarna, Fastig-
hetsägareförbundet och Jordägareförbundet förordar också i första hand en
generell kvittningsregel. Vid en mer begränsad utvidgning bör dock även benefika
överlåtelser omfattas av kvittningsrätten. Vidare bör kvittning även tillåtas
vid förvärv från make/sambo i samband med separation.
Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform upphävdes i princip
möjligheten att kvitta underskott i näringsverksamhet mot tjänsteinkomster. I
stället infördes ett system som innebär att underskott i en förvärvskälla får
dras av vid beräkningen av inkomsten av samma förvärvskälla närmast följande år.
Underskott i förvärvskällan kan rullas framåt utan tidsbegränsning. Det enda
undantaget från regeln om att kvittning inte tillåts mellan förvärvskällor
gäller underskott av aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig
eller därmed jämförlig verksamhet. Underskott av sådan verksamhet får dras av
från intäkt av tjänst.
För att underlätta nyföretagande infördes genom lagstiftning hösten 1993 en
möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot förvärvsinkomst
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1541). Kvittningsrätten gäller
under en femårsperiod från det att näringsverksamheten har startats. Har
verksamheten övertagits från en närstående gäller en kontinuitetsprincip som
innebär att avdrag endast medges om överlåtaren skulle ha varit berättigad till
avdrag om han själv fortsatt att driva verksamheten.
I propositionen diskuterades också frågan om kvittningsrättens utformning för
s.k. generationsskiftesfall. Regeringen uttalade förståelse för en ordning som
innebär att även verksamhet som övertas vid generationsskifte borde kunna anses
som nystartad och aviserade att man skulle återkomma till riksdagen med ett
förslag efter det att frågan beretts ytterligare. De nya reglerna angavs kunna
gälla fr.o.m. 1995 års taxering.
I januari 1994 uppdrog Finansdepartementet åt en särskild utredare
(kammarrättslagmannen Per Anders Lindgren) att lämna förslag till hur en sådan
kvittningsmöjlighet skall utformas. Lindgren har redovisat sina förslag i
promemorian Kvittning och generationsskiften.
Nuvarande regler som finns i 46 1 mom. KL innebär i huvudsak vidare följande.
Avdrag medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod före
verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet. För kommanditdelägare och
vissa delägare i handelsbolag gäller särskilda - inte här aktuella -
begränsningar i kvittningsrätten.
Den närståendekrets som avses är densamma som används vid bl.a. olika
avgränsningar i fåmansföretag i skattelagstiftningen. Kretsen personer bestäms
genom en hänvisning till punkt 14 av anvisningarna till 32 KL och utgörs
således av föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings
make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den
skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Till avkomling räknas
också styvbarn och fosterbarn. Frågan om det rör sig om en sådan närstående
skall bedömas med utgångspunkt i den skattskyldiges, dvs. övertagarens släktskap
med överlåtaren. Närståendebedömningen kan alltså utfalla olika beroende på i
vilken riktning en överlåtelse går mellan två släktingar.
Har en skattskyldig övertagit en förvärvskälla från en sådan släkting som nu
nämnts är hans rätt till kvittning begränsad till det fallet att den tidigare
ägaren till verksamheten skulle haft rätt till avdrag om denne fortsatt att
driva verksamheten. Kvittning kan alltså endast komma i fråga om överlåtaren
påbörjade verksamheten mindre än fem år före överlåtelsen och övertagaren kan
endast utnyttja avdragsrätten under den tid som återstår till dess det gått fem
år räknat från den tidpunkt då överlåtaren startade verksamheten.
Skälen för att begränsa kvittningsrätten har inte samma giltighet i fråga om
generationsskiften. Att verksamheten övertagits vid ett generationsskifte bör
inte hindra att verksamheten anses nystartad. Enligt regeringens mening är det
önskvärt att rätten till kvittning kan omfatta också dessa fall. Att utvidga
kvittningsrätten genom att tillåta en generell inte tidsbegränsad kvittning är
däremot inte aktuellt.
En utvidgning av kvittningsrätten bör avse överföringar från en äldre
generation till en yngre. I likhet med promemorieförslaget anser regeringen att
överföringar mellan makar inte bör omfattas.
Vid en utvidgning av kvittningsrätten i generationsskiftesfallen bör man hålla
i minnet det grundläggande syftet med den införda kvittningsmöjligheten,
nämligen att underlätta nyföretagande. Åtgärden skall fungera som en starthjälp
för verksamheter som kan tänkas utvecklas till livskraftiga företag. Den skall
däremot inte utgöra ett generellt alternativ till huvudregeln om kvittning
framåt i tiden i förvärvskällan.
Kvittningsrätten i generationsskiftesfallen handlar typiskt sett om
överföringar av verksamheter som har bedrivits under lång tid. För den tidigare
innehavaren skulle möjlighet till kvittning vara utesluten på grund av regeln om
att kvittning endast tillåts under de fem första verksamhetsåren. Det kan synas
mindre förenligt med skattelättnadens huvudsyfte att främja nyföretagande om man
tillåter att en sådan, sedan länge bedriven, verksamhet betraktas som nystartad
när den tas över av en närstående.
Mot ett sådant synsätt kan dock med fog invändas att den nya lagstiftningen
inte hindrar en utomstående förvärvare från att utnyttja kvittningsmöjligheten
även om han övertagit en redan etablerad verksamhet. Enligt regeringens
uppfattning bör den aspekten tillmätas
71

betydelse vid avgränsningen av de generationsskiftesfall som skall omfattas av
den utvidgade kvittningsrätten.
I likhet med promemorieförslaget anser regeringen att barn och barnbarn bör
omfattas av den diskuterade utvidgningen av kvittningsrätten. Styvbarn och
fosterbarn omfattas också.
Genom hänvisningen till punkt 14 av anvisningarna till 32 KL omfattar inte
närståenderegeln det fallet att en person övertar en verksamhet från ett syskon
till någon av hans föräldrar. En verksamhet som tas över från en morbror/moster
eller farbror/faster betraktas således redan med de införda reglerna som
nystartad vid beräkningen av femårsperioden. Ett annat fall som inte heller
omfattas av begränsningen är överföringar till avkomlings make. Svärföräldrar är
nämligen inte sådana personer som ingår i kretsen av närstående enligt punkt 14
av anvisningarna till 32 KL. Dessa situationer som måste betraktas som
generationsskiften utgör således inget problem i kvittningshänseende eftersom de
inte faller in under den nuvarande närståendebegränsningen. Kvittning i de nu
nämnda fallen medges oavsett om det rör sig om en onerös eller benefik
överlåtelse.
Som nämnts tidigare ligger det mycket i den kritik mot reglerna för kvittning
som går ut på att de diskriminerar en närstående jämfört med en utomstående
förvärvare. Detta gäller i första hand onerösa överlåtelser. Det ter sig därför
naturligt att låta överföringar av verksamhet till barn och barnbarn som sker
genom köp, byte eller liknande förvärv omfattas av utvidgningen i
kvittningsrätten.
När det gäller benefika överlåtelser kommer saken i ett annat läge. Då gör sig
den nyssnämnda jämförelsen med den utomstående övertagaren inte gällande på
samma sätt. Det är sannolikt mycket ovanligt med gåvor av det slag det här är
fråga om till obesläktade personer. Väsentligare för ett ställningstagande till
behandlingen av de benefika överlåtelserna är dock den genomgående principen i
skatterätten om kontinuitet i sådana fall. Regeringen anser i likhet med
promemorian att det saknas tillräckligt starka skäl för att göra avsteg från
kontinuitetsprincipen i kvittningssystemet i fråga om benefika överlåtelser.
Det bör påpekas att bedömningar av om en överlåtelse har onerös eller benefik
karaktär även i nu aktuellt hänseende får göras med ledning av de allmänna
principer som tillämpas i andra skatterättsliga sammanhang. LRF framhåller i
sitt remissvar att det vid generationsskiften ofta utgår betydande vederlag för
att kompensera syskon. LRF påpekar vidare att köpeskillingsstatistik visar att
lantbruksenheter i dag kan säljas under taxeringsvärdet i icke-närståendefall.
LRF hyser farhågor att en sådan försäljning skattemässigt skulle anses som gåva
och hänvisar till den praxis som utvecklats på området, dvs. att överlåtelser
under taxeringsvärdet är att betrakta som gåva. Denna praxis härrör emellertid
från en tid då marknadsvärdet regelmässigt kunde antas överstiga
taxeringsvärdet. En överlåtelse till det lägsta av marknadsvärdet och
taxeringsvärdet torde vara att betrakta som en försäljning i reavinsthänseende
oavsett om en närstående utgör köpare (se t.ex. RSV:s handledning för
beskattning av inkomst och förmögenhet vid 1993 års
taxering, del 1 s. 490 - 491). Den utvidgade kvittningsrätten kommer alltså att
kunna tillämpas vid dessa förvärv.
Med hänsyn till att det inte är ovanligt att generationsskiften sker genom en
kombination av köp och gåva kan den nyss nämnda ståndpunkten medföra
komplikationer vid tillämpningen av de nya reglerna. I enlighet med
promemorieförslaget förordas att en förutsättning för att en närstående
förvärvare i kvittningshänseende skall få räkna verksamheten som nystartad är
att han förvärvat hela förvärvskällan genom köp. Motivet för detta är att de
skattskyldiga bör få ett klart besked om vad som krävs för att ett
generationsskifte skall medföra att verksamheten skall anses som nystartad i
kvittningshänseende. Med förvärvskällan avses här förvärvskällan sedd ur
förvärvarens synpunkt. Det är således inte nödvändigt att förvärva hela
överlåtarens förvärvskälla såsom vissa remissinstanser synes ha uppfattat
promemorieförslaget. En förutsättning för kvittning är dock att överlåtelsen i
sin helhet sker genom köp, byte eller därmed jämförligt förvärv.
De krav som lagstiftningen i övrigt uppställer för rätten till kvittning av
underskott av aktiv förvärvskälla mot förvärvsinkomster måste givetvis vara
uppfyllda även i de generationsskiftesfall som enligt förslagen i det föregående
skall omfattas av kvittningsreglerna. En grundförutsättning för att den som
övertagit en verksamhet skall få göra avdrag mot sina tjänsteinkomster är att
verksamheten för honom utgör aktiv näringsverksamhet. För avdragsrätt krävs
också att det inte är fråga om återupptagande av en av honom tidigare bedriven
verksamhet av likartat slag. Där gäller en femårig karenstid. Däremot är
avdragsrätt i princip inte utesluten i t.ex. det fallet att en redan aktiv
jordbrukare köper sin fars jordbruksfastighet. I den situationen kommer dock den
nya verksamheten till följd av den ändrade förvärvskälleindelningen att ingå som
en del i den tidigare etablerade verksamheten och möjligheterna till kvittning
blir därmed beroende av tidpunkten för starten av den redan bedrivna
verksamheten.
Den utvidgade kvittningsrätten i generationsskiftesfallen bör gälla fr.o.m.
1995 års taxering och alltså tillämpas för inkomståret 1994. Förslaget är
utformat så att det uteslutande går i gynnande riktning för berörda
skattskyldiga. Det finns således inga hinder från retroaktivitetssynpunkt att
låta den utvidgade kvittningsrätten gälla fullt ut vid 1995 års taxering.

72

8 Vissa förmånsskattefrågor för svensk
FN-personal m.fl.

Regeringens förslag: Förmån av fri kost eller fria hemresor som tillkommer sådan
personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål utomlands
skall inte utgöra skattepliktig intäkt.Skälen för regeringens förslag: Svensk
personal som tjänstgör i FN:s och ESK:s fredsbevarande verksamhet utomlands är
normalt anställda i utlandsstyrkan inom försvarsmakten. Detta innebär att KL:s
regler om bl.a. beskattning av löneförmåner och avdrag för ökade
levnadskostnader blir tillämpliga.
De fria måltider som den svenska personalen i fredsbevarande verksamhet
utomlands får under sin tjänstgöring är enligt reglerna i KL att anse som
skattepliktig förmån. Värderingen av en måltidsförmån skall enligt reglerna i
punkt 3 av anvisningarna till 42 KL göras enligt schablon. Det schablonmässigt
bestämda värdet kan enligt punkt 4 av anvisningarna till 42 jämkas om det
finns synnerliga skäl.
Den som tjänstgör utomlands minst tolv månader i utlandsstyrkan har enligt
nuvarande villkor i vissa fall rätt till en fri hemresa under
tjänstgöringsperioden. Om arbetsgivaren tillhandahållit hemresan, skall värdet
av denna tas upp som förmån. Mottagaren medges enligt punkt 3 b av anvisningarna
till 33 KL avdrag vid inkomsttaxeringen endast för den del av kostnaderna som
belöper på resa inom Sverige.
Den som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål utomlands, främst
då FN-soldater, lever under den tid utlandstjänstgöringen varar ofta under
fältmässiga förhållanden som kan vara mycket speciella och inte sällan
primitiva. I många fall torde detta medföra att det finns förutsättningar att
kraftigt jämka förmånsvärdet av den fria kost som tillhandahålls. Med hänsyn
härtill och av förenklingsskäl är det därför enligt vår mening rimligt att
förmån i form av fria måltider som utgår under tjänstgöringen inte ska behövas
tas upp till beskattning. Det kan i sammanhanget dock påpekas att även om
kostförmån inte skall tas upp till beskattning påverkar förmånen det belopp med
vilket avdrag för ökade levnadskostnader kan medges på så sätt att avdraget
reduceras med hänsyn till tillhandahållen förmån.
Skälen för att avdrag för s.k. hemresor enligt nuvarande regler inte medges för
den del av resan som sker utomlands torde främst vara kontrollproblem och risk
för missbruk. Dessa skäl har inte giltighet för de hemresor som staten
tillhandahåller den ifrågavarande per-
sonalkategorin. Förmån av sådana hemresor bör därför kunna undantas från
beskattning i sin helhet.
73

De som bör omfattas av de föreslagna ändringarna är sådan personal som omfattas
av lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.
Förslaget föranleder ett nytt stycke i punkt 6 av anvisningarna till 32 KL.

9 Inskränkt skattskyldighet för regionala
utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna

Regeringens förslag: De länsvisa regionala utvecklingsbolag som ersätter nu
skattebefriade stiftelser, utvecklingsbolagens moderbolag samt sju stiftelser
för samverkan mellan näringsliv och universitet resp. högskola befrias från
skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför
sig till fastighetsinnehav. Befrielsen gäller även förmögenhetsskatt vid 1995
års taxering.
Skälen för regeringens beslut: Vissa stiftelser och andra juridiska personer
har ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att deras
skattskyldighet har inskränkts (7 4 mom. SIL, den s.k. katalogen). Enligt 6
1 mom. den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt - som
tillämpas övergångsvis t.o.m. år 1994 - är sådana rättssubjekt också befriade
från förmögenhetsskatt.
De regionala utvecklingsfonderna är inskränkt skattskyldiga enligt uppräkningen
i 7 4 mom. SIL. De inrättades i slutet av 1970-talet och ersatte de dåvarande
företagarföreningarna. Utvecklingsfonderna ger ekonomiskt stöd och rådgivning
till små och medelstora företag. Det finns en utvecklingsfond i varje län.
Riksdagen beslöt i december 1993 att de regionala utvecklingsfondernas
verksamhet i huvudsak skall tas över av regionala utvecklingsaktiebolag (prop.
1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80). Staten skall via ett moder-
bolag äga majoriteten av aktierna och samordna verksamheten i de regionala
utvecklingsbolagen. Moderbolaget har getts firman Almi Företagspartner AB. Det
samlade aktiekapitalet i de regionala bolagen beräknas uppgå till ca 100
miljoner kronor.
Enligt regeringens mening bör den ändrade verksamhetsformen inte föranleda en
ändring i beskattningen av verksamheten. Detta angavs också i regeringsförslaget
om ny verksamhetsform (prop. 1993/94:40 s. 20 f.). Såväl moderbolaget som de
regionala dotterbolagen bör därför tas in i den s.k. katalogen.
Enligt förslag i propositionen om forskning för kunskap och framsteg har
riksdagen bemyndigat regeringen att inrätta stiftelser för samverkan mellan
näringsliv och universitet resp. högskola (prop. 1992/93:170 avsnitt 12, bet.
1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Regeringen bemyndigades också att tillföra
stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade
aktier som staten äger eller i form av likvida medel som staten får vid
försäljningar av statliga företag. Stiftelsernas firmor består av av orden
"Stiftelsen samverkan universitet/högskola och näringsliv i" med tillägg för
namnet på den ort där stiftelsen har sitt säte. Sju sådana stiftelser har
bildats med säte i Luleå,Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg resp.
Lund. Stiftel-serna kallas i dagligt tal Teknikbrostiftelserna. Stiftelsernas
styrelser förordnas av regeringen.
Stiftelserna är statens näringspolitiska organ för att främja samverkan mellan
näringsliv och universitet resp. högskola. Enligt regeringens mening bör
stiftelserna därför vara inskränkt skattskyldiga.
Regeringens förslag föranleder ändringar i 7 4 mom. SIL.

10 Övergångsreglering för investmentföretag

Regeringens förslag: En övergångsregel till den nya ägarbeskattningen införs för
investmentföretag. Regeln syftar till att äldre beskattade vinstmedel från tiden
före 1990 års skattereform inte skall beskattas ytterligare en gång om de delas
ut efter årsskiftet 1993/94.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Någon erinran mot förslaget har inte lämnats.
Skälen för regeringens förslag: De nyligen beslutade reglerna för
investmentföretag innebär att skattefrihet alltjämt skall gälla för reavinster
på svenska och utländska aktier. I det nya systemet har en spärr byggts in för
att förhindra att investmentföretagen delar ut sådana obeskattade reavinster.
Spärren syftar till att utdelning av obeskattade reavinster skall leda till
avskattning i investmentföretaget.
Spärren har utformats så att ett gränsbelopp bestäms för investmentföretaget.
Gränsbeloppet utgörs av skattepliktiga intäkter i företaget med avdrag för
kostnader och årets beräknade skatt och med tillägg för mottagna skattefria
utdelningsinkomster. Om beslutad utdelning överstiger detta gränsbelopp skall
40 % av det överskjutande beloppet tas upp till beskattning i bolaget. Under-
stiger beslutad utdelning gränsbeloppet får resterande utdelningsutrymme sparas
till närmast följande beskattningsår.
Undantaget från reavinstbeskattning för investmentföretagen infördes genom 1990
års skattereform. Dessförinnan kunde dessa företag fondera 20 % av mottagen
utdelning utan skattekonsekvenser.
I förslaget till ny ägarbeskattning aviserade regeringen ett behov av
övergångsreglering för beskattade reavinster och andra beskattade vinstmedel
från tiden före skattereformen vid tillämpning av reglerna för gränsbeloppet
(prop. 1993/94:50 s. 194). Utan en sådan reglering skulle nämligen redan
beskattade vinster bli beskattade ytterligare en gång om de delas ut.
I den skrivelse regeringen därefter lämnat till riksdagen anges att det bör
övervägas om reglerna för gränsbeloppet kan kompletteras så att hänsyn tas till
redan beskattade reavinster från tiden före 1990 års skattereform (skr.
1993/94:132 s. 7).
Det kan konstateras att beskattade vinstmedel från tiden före skattereformen
inte kan identifieras på annat sätt än som ingående i bolagets redovisade egna
kapital vid utgången av det sista räkenskapsår som taxerades enligt de
skatteregler som gällde före reformen.
Endast den del av eget kapital enligt fastställd balansräkning för det aktuella
året som överstiger tillskjutet kapital bör höja gränsbeloppet. Det är endast
moderbolagets eget kapital som bör beaktas och inte kapitalet enligt
koncernredovisningen. Den utdelning som beslutats för det aktuella
räkenskapsåret bör också dras från det egna kapitalet. Eget kapital bör dessutom
reduceras med utdelning av obeskattade reavinster som är hänförliga till de
räkenskapsår för vilka företaget beskattats enligt 1990 års reformerade
skattesystem. Utbetalningar till aktieägarna vid nedsättning av aktiekapitalet
eller reservfonden bör också dras ifrån.
De föreslagna övergångsbestämmelserna kan inte föranleda ett lägre gränsbelopp
än vad som följer av de nyligen beslutade reglerna.
Med den föreslagna lösningen och med beaktande av de beskattningsregler som
beslutades för investmentföretag hösten 1993 torde någon ytterligare
begränsningsregel inte behövas för utdelning av obeskattade reavinster.

11 Diverse inkomst- och företagsskattefrågor

11.1 Spärregler mot förlustutjämning

Regeringens förslag: Spärreglerna skall gälla även vid utländska företags
förvärv av förlustföretag. Fusioner mellan ekonomiska föreningar undantas från
reglernas tillämpning. Fusioner mellan sparbanker skall inte omfattas av
beloppsspärren.

Skälen för regeringens förslag:

Utländska bolags förvärv av förlustföretag m.m.

I lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet (AUL) finns
regler som begränsar ett förlustföretags rätt till avdrag för gammalt underskott
efter en ägarförändring. En ägarförändring inträder om ett företag (den nya
ägaren) får bestämmande inflytande över ett förlustföretag (4 första stycket).
En ägarförändring inträder vidare om ett förlustföretag eller ett moderbolag
till ett sådant företag får bestämmande inflytande över ett annat företag (andra
stycket). Ett företag skall anses ha bestämmande inflytande över ett annat
företag om det senare företaget är dotterbolag till det senare enligt ABL eller
vissa andra associationsrättsliga lagar (4 tredje stycket). Endast ett svenskt
aktiebolag anses kunna vara moderbolag enligt ABL. Det skulle kunna hävdas att
spärrsituationerna i första och andra styckena inte är tillämpliga om ett
utländskt bolag förvärvar ett svenskt förlustföretag. En sådan tolkning strider
mot syftet med bestämmelserna. I 3 AUL anges också att med företag avses bl.a.
utländskt bolag. Avsikten är givetvis att även utländska bolags förvärv av
svenska förlustföretag omfattas. Bestämmelsen i 4 tredje stycket bör
förtydligas så att det uttryckligen framgår att en ägarförändring anses ha skett
även om ett utländskt bolag fått bestämmande inflytande över ett annat företag.

Fusioner mellan ekonomiska föreningar m.m.

Enligt 12 första stycket AUL skall vid bl.a. sådan fusion som anges i 2 4
mom. SIL överlåtande och övertagande företag anses som ett och samma företag.
Det övertagande företaget får således ta över det överlåtande företagets gamla
underskott. Detta gäller även fusioner mellan ekonomiska föreningar under
förutsättning att de är att anse som kooperativa enligt 2 8 mom. SIL.
Särskilda regler avser att förhindra att den s.k. beloppsspärren och koncern-
bidragsspärren kringgås genom fusion.
Beloppsspärren innebär att avdrag efter en ägarförändring endast medges till
den del ett gammalt underskott inte överstiger 200 % av den nye ägarens utgift
för förvärvet. Beloppsspärren gäller även vid sådan fusion som anges i 12 kap. 1
och 3 lagen om ekonomiska föreningar (FL), 11 kap. 1 och 3
bankaktiebolagslagen och 7 kap. 1 och 2 sparbankslagen (7 femte stycket).
Avdragsbegränsningen skall därvid beräknas med utgångspunkt från
fusionsvederlaget.
Vid fusion mellan ekonomiska föreningar utgår dock inget fusionsvederlag.
Istället blir medlemmarna i den överlåtande föreningen medlemmar i den
övertagande föreningen. Vid fusioner mellan sparbanker förekommer det inte
heller något fusionsvederlag. En sparbank liknar en stiftelse på så sätt att den
inte har några ägare. Dess ändamål skall vara att främja sparande genom att
driva bankverksamhet utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den
vinst som kan uppkomma. En fusion mellan sparbanker innebär således inte någon
ägarförändring.
Av det anförda framgår att beloppsspärren inte går att tillämpa vid fusioner
mellan ekonomiska föreningar resp. sparbanker. Härtill kommer att det knappast
finns något behov av en beloppsspärr vid sådana fusioner.
Koncernbidragsspärren innebär att förlustföretagets gamla underskott inte får
kvittas mot koncernbidrag från den nya ägaren under en femårsperiod (8 ). För
att hindra kringgåenden genom fusion finns särskilda regler (fusionsspärren).
Det övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt underskott först vid
taxeringen det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår fusionen skedde
(12 andra stycket). Detta gäller inte för det fall de fusionerade företagen
ingick i samma koncern före fusionen (12 tredje stycket). Ingick de i samma
koncern och var koncernbidragsspärren tillämplig har det övertagande företaget
rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då
koncernbidragsspärren skulle ha upphört att gälla.
En kooperativ ekonomisk förening torde inte fusioneras med en annan sådan
förening i syfte att kunna kvitta bort gamla underskott. Härtill kommer att
spärren försvårar den pågående utvecklingen med sammanslagning av konsument- och
producentföreningar till större enheter. Fusionsspärren bör därför ändras så att
den inte gäller vid fusioner enligt 12 kap. 1 och 3 FL. Spärren skall
givetvis vara tillämplig för det fall en förening fusioneras med ett aktiebolag
enligt 12 kap. 8 FL.
Det anförda föranleder ändringar i 4, 7 och 12 AUL. Vidare bör en felaktig
hänvisning rättas i 2 AUL.

11.2 Övergångsregler för handelsbolagsbeskattade dödsbon

Regeringens förslag: Underskott som inte utnyttjas och som är hänförligt till
dödsbo för vilket bestämmelserna om handelsbolag tillämpas vid 1994 års taxering
får utnyttjas av dödsboet vid påföljande taxering.
Skälen för regeringens förslag: Genom lagstiftning hösten 1993 (prop.
1993/94:50, bet. 1993/94:SkU10, SFS 1993:1541 och 1993:1543) ändrades reglerna
för dödsbon som beskattats som handelsbolag. De nya bestämmelserna innebär att
fr.o.m. 1995 års taxering skall bestämmelserna om handelsbolag inte tillämpas på
äldre dödsbon. Även äldre ditintills delägarbeskattade dödsbon blir fr.o.m.
denna taxering egna skattesubjekt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst
tas ut på hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om det på delägarna
belöper ett underskott vid 1994 års taxering medför den nya regleringen att
underskottet inte förs vidare till dödsboet utan att avdrag i stället får ske
som om förvärvskällan hade upphört, 3 13 mom. första stycket SIL, s.k.
kvoterat slutavdrag. Enligt denna bestämmelse får avdrag för underskottet ske
enligt vad som gäller för reaförlust vid närmast följande taxering eller, om den
skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande
taxeringarna. Detta innebär att 70 % av underskottet är avdragsgillt om
delägaren har några inkomster, annars förloras möjligheten att utnyttja
underskottet definitivt.
För att undvika att den nya regleringen medför förlust av underskottsavdrag bör
en ny övergångsregel till lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet
införas. Regeln innebär att ett underskott som inte utnyttjas av delägarna i ett
handelsbolagsbeskattat dödsbo vid 1994 års taxering får utnyttjas av dödsboet
vid 1995 års taxering eller i undantagsfall vid 1996 års taxering.
Övergångsregeln bör utformas så att summan av delägarnas underskott av
förvärvskälla hänförlig till det handelsbolagsbeskattade dödsboet bör få
utnyttjas av dödsboet vid 1995 års taxering, eller om dödsboet inte taxeras då,
vid 1996 års taxering i den mån en dödsbodelägare inte yrkar avdrag enligt 3
13 mom. SIL.

11.3 Kvoterat slutavdrag i handelsbolag

Regeringens förslag: För delägare i handelsbolag som har varit berättigade till
kvoterat slutavdrag enligt 3 13 mom. SIL i dess lydelse t.o.m. 1994 års
taxering gäller denna äldre lydelse t.o.m. 1997 års taxering om verksamheten
avslutats under ett beskattningsår som taxeras 1994 eller tidigare.
Skälen för regeringens förslag: T.o.m. 1994 års taxering har en delägare i ett
handelsbolag varit berättigad till s.k. kvoterat slutavdrag enligt 3 13 mom.
SIL. Detta innebar att om verksamheten i ett handelsbolag avslutades och det
uppkom underskott i förvärvskällan vid taxeringen detta år fick avdrag för
underskottet ske enligt vad som gäller för reaförlust vid närmast följande
taxering. Om den skattskyldige yrkar det får avdrag ske vid nämnda taxering och
de därpå följande två taxeringarna. Genom lagstiftning hösten 1993 (prop.
1993/94:50, bet. 1993/94:SkU11, SFS 1993:1543) ändrades reglerna för s.k.
kvoterat slutavdrag för verksamhet i handelsbolag. Ändringen är en konsekvens av
att indelningen i förvärvskällor i princip avskaffas inom ett och samma
handelsbolag. För att delägare i handelsbolag som avslutat sin verksamhet under
1991, 1992 eller 1993 och yrkat att avdrag för underskott skall fördelas på tre
år skall ha bibehållen rätt att utnyttja avdragen bör en övergångsregel om detta
införas som en ny punkt 15 till övergångsbestämmelserna till ändringen i SIL.

74

11.4 Utdelning på oregistrerade andelar i värdepappersfond

Regeringens förslag: Om utdelning på andel i värdepappersfond inte betalas ut på
grund av att andelsägaren inte registrerats skall kupongskatt inte innehållas
innan utbetalning sker.
Fristen för återbetalning från staten av för mycket inbetald kupongskatt
förlängs i vissa fall då förlängd preskriptionstid övergångsvis gäller för
utdelningskupong till fondandelsbevis.
Fondbolagens Förenings förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts.
Skälen för mitt förslag: Ägarna i en värdepappersfond skall vara registrerade
hos ett fondbolag. Registreringskravet gäller sedan år 1991. Dessförinnan kunde
fondbolagen välja mellan att ge ut fondandelsbevis och att föra register över
andelsägarna. Enligt den ursprungliga övergångsregleringen till de nya
bestämmelserna för värdepappersfonder skulle fondbolag som tidigare utfärdat
fondandelsbevis senast vid årsskiftet 1992/93 ha registrerat samtliga
innehavare. Denna tidpunkt har senare flyttats fram till den 31 december i år på
grund av de svårigheter fondbolagen mött i arbetet med att nå okända innehavare
av andelsbevis.
Ett inte obetydligt antal ägare till fondandelar som innehafts genom
andelsbevis är alltjämt oregistrerade och således okända.
Fondbolagens Förening har föreslagit ändrade bestämmelser i fråga om såväl
preskription som inbetalning av skatt för dessa oregistrerade andelar i en
framställning som kom in till Finansdepartementet i september 1992 (dnr
4279/92). Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 1. Skrivelsen och en sammanställning över remissyttrandena har
fogats till proposition om ändringar i lagstiftningen för värdepappersfonder,
Allmänna pensionsfonden m.m. (prop. 1992/93:206, bil. 3 resp. 4). Efter denna
proposition återstår endast att behandla frågan i framställningen om
kupongskatt.
Kupongskatt skall betalas för utdelning på svenska fondandelar av den som inte
är bosatt här i landet. Skatten skall innehållas och betalas in till staten
senast fyra månader efter utdelningstillfället även när utdelningen inte kan
betalas ut på grund av att det inte är känt vem som är andelsägare. Dessa okända
ägare har självfallet i det absolut övervägande antalet fall skatterättslig
hemvist i Sverige. När utdelning sedermera lyfts och det visar sig att
mottagaren har skatterättslig hemvist i Sverige och således inte var skyldig att
betala kupongskatt får förvaringsinstitutet ansöka om återbetalning av skatten.
Enligt kupongskattelagen (1970:624) återbetalas dock inte skatt på utdelning som
varit tillgänglig för lyftning tidigare än fem år före det kalenderår då
utredning om återbetalning överlämnades till beskattningsmyndigheten.
Preskriptionstiden för andelsägarens fordran på utdelning med stöd av
andelsbevis var under en period tio år. Nyligen återinfördes dock den tidigare
gällande treåriga preskriptionstiden (jfr prop. 1992/93:206 s. 26 f.). Även med
denna ändring gäller dock en preskriptionstid i vissa övergångsfall som är
längre än den femåriga fristen för återbetalning av skatt.
Eftersom de oregistrerade fondandelsägarna normalt är bosatta i Sverige eller
är svenska dödsbon är det opraktiskt med nuvarande ordning som regelmässigt
medför kupongskattebetalning för utdelning på sådana andelar.
Om utdelningen på en fondandel inte betalas ut på grund av att ägaren är okänd
bör innehållandet av kupongskatt anstå till dess utdelningen kan betalas ut. När
utbetalningen sedan sker registreras ägaren och det kan avgöras om han är
skattskyldig till kupongskatt. Jämte bestämmelser av denna innebörd bör den
femåriga fristen för återbetalning av kupongskatt förlängas för de fall
preskriptionstiden är längre. Sistnämnda regel har karaktär av
övergångsbestämmelse eftersom preskriptionstiden numera har förkortats till tre
år.
Förslaget föranleder ändringar i 12 kupongskattelagen samt en ny bestämmelse,
9 a , i samma lag.

11.5 Utskiftning vid likvidation

Regeringens förslag: En aktie e.d. skall anses avyttrad redan när det företag
som gett ut den träder i likvidation.
Skälen för regeringens förslag: Utskiftning från aktiebolag i samband med
likvidation behandlades tidigare som utdelning. Hänsyn till tillskjuten
kapitalinsats togs först när bolaget upphörde att existera. Aktien i det
likviderade bolaget ansågs då avyttrad utan vederlag och aktieägaren fick avdrag
med ett belopp motsvarande aktiernas anskaffningspris.
I och med införandet av enkelbeskattning av bolagsinkomster ändrades systemet
så att likvidation e.d. helt behandlas inom reavinstsystemet (jfr prop.
1993/94:50 s. 197 f.). Det innebär att aktien anses avyttrad mot ett vederlag
som motsvaras av utskiftat belopp. En vinst vid likvidation är undantagen från
skatteplikt under förutsättning att vinsten inte skall behandlas enligt be-
stämmelserna i 3 12 mom. SIL.
Bolaget anses upplöst när likvidatorerna har framlagt slutredovisning. Vid
denna tidpunkt har utskiftning redan företagits. För att säkerställa att
utskiftade belopp behandlas som vederlag vid avyttringen bör bestämmelsen ändras
så att avyttring anses föreligga redan när beslut fattas om att bolaget skall
träda i likvidation.
Den föreslagna ändringen bör gälla även vid likvidation av ekonomiska
föreningar.
Bestämmelsen om ändrad tidpunkt för avyttring bör tas in i 24 2 mom. SIL.
75

11.6 Vissa lagtekniska justeringar m.m.

Regeringen föreslår dessutom - utöver redaktionella ändringar - ett antal
justeringar som enbart kommenteras i specialmotiveringen. Det gäller 2 10
mom. SIL, punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i
SIL, 9, 11 och 13 lagen (1990:663) om ersättningsfonder samt 2 och 4 lagen
(1993:1538) om periodiseringsfonder. I specialmotiveringen till 11 lagen om
beskattning av vinstutdelning som lämnas under år 1994 kommenteras också
regeringens förslag att upphäva punkt 8 av övergångsbestämmelserna till
ändringslagen 1993:1544 till SIL. Vidare föreslås en förlängning av övergångs-
bestämmelsen till den ändring i lagervärderingsreglerna som gäller fr.o.m. 1992
års taxering.

12 Miljöklassindelningen av oljeprodukter

Regeringens förslag: Miljödifferentieringen av den allmänna energiskatten
överförs till en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten.
Skälen för regeringens förslag: För att öka användningen av miljövänliga
drivmedel differentierades den allmänna energiskatten på oljeprodukter i tre
miljöklasser den 1 januari 1991. Redan i Miljöavgiftsutredningens förslag och
sedan även i den därpå följande propositionen (prop 1989/90:111) betonades att
förbättrad bränslekvalitet var särskilt angelägen för oljor som används för
fordonsdrift. Vid denna tidpunkt fanns ingen möjlighet att skilja på olja för
fordonsdrift och olja för uppvärmningsändamål. Differentieringen kom därför att
omfatta såväl fordonsbränsle som uppvärmningsolja.
Genom införandet av dieseloljeskatten och åtföljande märkningssystem den
1 oktober 1993 görs numera skillnad på olja för uppvärmning och olja för
fordonsdrift. Möjlighet finns därmed att begränsa miljöklassindelningen till de
oljor som används för drift av personbilar, lastbilar och bussar.
Den totala årsförbrukningen av lätta oljor uppgår till cirka 6 miljoner
kubikmeter, varav hälften används som eldningsolja och hälften som dieselolja
för fordonsdrift. Av dieseloljan förbrukas omkring 1,85 miljoner kubikmeter som
drivmedel till personbilar, lastbilar och bussar och beskattas således med
dieseloljeskatt. Av återstående del av dieseloljan används en del inom industrin
för transporter inom arbetsstället och omfattas då inte av vare sig allmän
energiskatt eller dieseloljeskatt.
De miljömässiga fördelarna med att använda miljöklass 1- och 2-olja som
eldningsolja är begränsade. Förbränningen är betydligt mer jämn och fullständig
i en värmepanna än i en dieselmotor. Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas om
det är en kostnadseffektiv miljöstyrning att genom beskattningen öka
användningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 inom uppvärmningsområdet.
Statens naturvårdsverk har i remissyttrande inte motsatt sig att miljödifferen-
tieringen överförs till dieseloljeskatten, eftersom miljöklass 1- och 2-oljorna
är avsedda för användning i motorfordon. Verket anser det angeläget att
användningen av de bästa oljorna ökar ytterligare vad gäller vägfordon och
arbetsmaskiner. Det finns enligt verket inga undersökningar som styrker en
positiv effekt på utsläppen från villapannor på motsvarande sätt som för
dieselmotorer. För närvarande utgörs ungefär 80 % av fordonsoljan av miljöklass
1- och 2-oljor, medan cirka 40 % av eldningsoljan tillhör miljöklass 2. Någon
nämnvärd försäljning av miljöklass 1-olja sker för närvarande inte för
uppvärmningsändamål. Det är endast omkring hälften av den del av råoljan som man
tidigare framställde miljöklass 3-olja av som kan användas för tillverkning av
de renare oljorna. Den återstående delen exporteras till den del det inte finns
användning för miljöklass 3-oljorna inom Sverige. Denna olja förbrukas sedan i
våra grannländer. Den årliga kostnaden för skatterabatten av miljöklass 1- och
2-oljor är med nuvarande fördelning på de olika oljekvaliteterna 1 080 miljoner
kronor, varav 320 miljoner kronor avser uppvärmning. En överflyttning av
miljöklasserna till dieseloljeskatten skulle för närvarande innebära att
kostnaden för skatterabatten minskar med 580 miljoner kronor per år. Skulle
samtliga lätta oljor tillhöra miljöklass 1 uppgår skatterabatten till 3 070
miljoner kronor med befintligt system. Med den föreslagna omläggningen skulle
skatterabatten begränsas till 1 030 miljoner kronor. Enligt uppgifter från
oljebranschen torde inte överflyttningen påverka konsumentpriset på
eldningsolja.
Övervägande skäl talar för att skattesubventionerna endast skall omfatta det
bränsle som används i personbilar, lastbilar och bussar. Detta kan åstadkommas
genom att miljödifferentieringen överförs från den allmänna energiskatten till
dieseloljeskatten. Den totala punktskattebelastningen på oljeprodukter, som
används för drift av personbilar, lastbilar och bussar, bestående av allmän
energiskatt, koldioxidskatt och dieseloljeskatt, bör inte ändras. De föreslagna
skattesatserna har angivits från denna utgångspunkt. Den beloppsmässiga
skillnaden mellan de olika miljöklasserna bör således bestå.
En fördel ur administrativ synpunkt av att flytta över miljöklassindelningen
från den allmänna energiskatten till dieseloljeskatten är att endast en
energiskattesats behöver tillämpas vid behandling av ansökningar om
återbetalning och kompensation vid industriell tillverkning och för
växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling.
Vid överflyttning av skattedifferentieringen från den allmänna energiskatten
till dieseloljeskatten kan först konstateras att den olja som förbrukas inom
industrin för transporter inom arbetsstället anses tillhöra hjälpverksamhet till
industriell verksamhet i tillverkningsprocessen och omfattas därför inte av
nuvarande miljöklassindelning. Miljöstyrningen påverkas således inte av
överflyttningen. Miljöstyrningen kan dock upphöra vad gäller de oljeprodukter
som används för drift av motorredskap, traktorer m.m. eftersom denna
bränsleanvändning för närvarande inte belastas med dieseloljeskatt. Vid ett
eventuellt EU-medlemskap krävs en översyn av det dieseloljeskattepliktiga
området. Nuvarande generella skattebefrielse för trafiktraktorer, motorredskap
m.m. är inte i överensstämmelse med EG:s bestämmelser. Inom Energi-
skatteutredningen (Fi 1992:15) pågår arbete med en teknisk anpassning av
energibeskattningen som behövs vid ett eventuellt svenskt EU-medlemskap. Även om
överflyttningen just nu kan ha vissa negativa effekter överväger emellertid
fördelarna med att kunna koncentrera miljöstyrningen med hjälp av skatten på
oljeområdet till de bränslen som används för drift av personbilar, lastbilar och
bussar. Med beaktande av en eventuell utvidgning av det dieseloljeskattepliktiga
området får det övervägas hur miljöstyrningen kan upprätthållas för bränsle till
sådana fordon som inte skall omfattas av dieseloljeskatt. För de oljor som
används för uppvärmning innebär överflyttningen av miljöklassindelningen till
dieseloljeskatten enbart en anpassning till vad som gäller inom EU.
Förslaget föranleder ändringar i lagen (1957:262) om allmän energiskatt och
lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.

13 Budgeteffekter

Bedömningen av budgeteffekterna för den konsoliderade offentliga sektorn utgör i
tillämpliga delar en uppdatering i förhållande till departementspromemorian
Beskattning av utdelning och fåmansföretag (Ds 1994:26). Tillkommande faktorer
är åtgärder för enskilda näringsidkare, lättnader i förmånsbeskattningen för
svensk FN-personal och miljöklassning av oljeprodukter. Åtgärder som inte
påverkar de offentliga budgetarna berörs endast i liten omfattning.
De nya bestämmelserna medför visst merarbete för skatteförvaltningen. Detta
arbete är till största delen av övergångskaraktär. Regeringen gör, med beaktande
bl.a. av de resurstillskott till skatteförvaltningen budgetåret 1994/95 som
riksdagen har beslutat om, bedömningen att kostnaderna för att genomföra
förslagen inte är större än att de ryms inom givna resursramar.

13.1 Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994

De begränsningar som med den föreslagna lagstiftningen läggs på aktiebolagens
möjligheter att ändra sitt utdelningsbeteende i förhållande till tidigare år är
så omfattande att någon statsfinansiell effekt inte uppkommer.

13.2 Beskattning av ägare i fåmansföretag

13.2.1 Alternativregeln

Ändringen av alternativregeln innebär en begränsning av underlaget för
schablonavkastning. Hur stort underlaget för schablonavkastning är under
gällande regler, och hur mycket underlaget begränsas genom den föreslagna
förändringen av alternativregeln är mycket svårt att bedöma.
En indikation på vilka effekter begränsningen medför är att för varje miljard
underlaget minskar uppkommer en positiv effekt för det offentliga på 60 mkr.
För vissa branscher har beräkningen av underlaget enligt gällande
alternativregel varit mycket generös.
En uppskattning av den föreslagna ändringens innebörd enbart för
uppdragsverksamhet (SNI 8[1]) ger en begränsning på 2,9 mdkr. Skärpningen har
dock inte samma omfattning i alla branscher.
Sammantaget torde en uppskattning av begränsningen av underlaget för
kapitalavkastning för alla berörda företag på i storleksordningen 5 mdkr. inte
vara orealistisk. Detta innebär en budgetförstärkning för den konsoliderade
offentliga sektorn på 300 mkr.

13.2.2 Lönesummeregeln

Vid en bedömning av kostnaderna för lönesummeregeln är en uppdelning i
tjänsteproducerande och varuproducerande sektorer av intresse eftersom
lönesummeregeln endast kan kombineras med huvudregeln för beräkning av
underlaget för kapitalavkastning. I den varuproducerande sektorn är det rimligt
att anta att alternativregeln föredras av företagen, åtminstone på kort sikt,
eftersom denna sektor genomgående är mera kapitalintensiv än den tjänsteprodu-
cerande. Beräkningarna begränsas därför till de tjänsteproducerande näringarna,
(SNI 6-9).
Baserat på uppgifter om löner och lön till ägare från SCB:s finansstatistik
över icke-finansiella bolag kan uppskattas hur olika företag skulle kunna
utnyttja lönesummeregeln. I beräkningarna har tagits hänsyn till olika
begränsningar, dels att ägaren måste ta ut minst 150 % av lönen till den högst
betalda anställda, dels att den del av kapitalavkastningen som baseras på
lönesumman inte får överstiga det egna löneuttaget.
Vid en statslåneränta på 7,5 % erhålls en klyvningsränta på 12,5 %, vilket ger
ett tillskott till det belopp som får beskattas i kapital på 1,25 % av
lönesumman över 10 basbelopp. Detta beloppet får antingen delas ut
enkelbeskattat, eller tas ut som reavinst.

**Fotnot**

[1]
Svensk standard för
näringsgrensindelning, 1969
års standard.
76

Med ovan angivna förutsättningar kan den varaktiga budgeteffekten av en modell
där 10 % av den del av lönesumman som överstiger 10 basbelopp läggs till
underlaget för kapitalavkastning beräknas uppgå till 155 mkr.

13.3 Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag
13.3.1 Räntefördelning

Höjd klyvningsränta

Bedömningen av kostnaderna för en höjning av klyvningsräntan för enskilda
näringsidkare bygger på de beräkningar som gjordes vid införandet av systemet i
prop. 1993/94:50 (s. 303 f.).
För inkomståret 1994 kan enskilda näringsidkares inkomst av näringsverksamhet
före egenavgifter och dispositioner (= justerat resultat) beräknas uppgå till ca
30 mdkr. Det sammanlagda uttaget av egenavgifter och inkomstskatter vid
oförändrade regler kan beräknas uppgå till 12,57 mdkr. Disponibel inkomst för
privat bruk uppgår till 16,23 mdkr.
Kostnaderna för en höjning av klyvningsräntan beräknas under antagande om att
samma nivå på disponibel inkomst uppnås. Därmed innebär en höjning av
klyvningsräntan att en högre andel av näringsidkarnas inkomster kommer att
beskattas i kapital jämfört med vid gällande regler.
Baserat på uppgifter från 1992 års taxering kan underlaget för positiv
räntefördelning uppskattas till ca 60,8 mdkr. Den höjda klyvningsräntan medger
ett tillkommande uttag som kapitalinkomst på 1,22 mdkr vid en statslåneränta på
7,5 %. Vid en kapitalskattesats på 30 % ökar skatten på kapitalinkomster med
0,36 mdkr. Kapitalinkomstens bidrag till disponibel inkomst stiger därmed med
0,86 mdkr.
Efter uttag som kapitalinkomst återstår 1,22 mdkr mindre före avsättning till
periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel och före beskattning som inkomst
av näringsverksamhet.
Med restriktionen att uttagen för privat bruk efter skatt skall vara
oförändrade definieras ett krav på uttag av inkomst av näringsverksamhet som
efter skatter och avgifter skall ge 0,86 mdkr mindre än tidigare. Därmed sjunker
uttaget av skatter och avgifter på inkomsten med sammanlagt 0,72 mdkr. Detta ger
ett extra utrymme för avsättning till periodiseringsfond eller ökning av
expansionsmedel på 0,36 mdkr.
Vid de föreslagna reglerna uppgår det sammanlagda skatte- och avgiftsuttaget
till 0,36 mdkr mindre än tidigare (0,36 - 0,72). Korrigerat för bortfall av
förmåner ger höjningen av klyvningsräntan ett kortsiktigt skattebortfall på 0,31
mdkr. Den varaktiga kostnaden uppgår till 0,32 mdkr.

77

Frivillig positiv räntefördelning

Att räntefördelningen blir frivillig torde inte ge några budgeteffekter jämfört
med gällande regler. Detta orsakas främst av att uttag som kapitalbeskattad
inkomst är det mest förmånliga sättet för den enskilde näringsidkaren att
fullbeskatta näringsinkomsten. Eftersom återföring av periodiseringsfond och
minskning av expansionsmedel inte ingår i den intäkt som får räntefördelas,
förverkar man möjligheten att ta ut intäkt som kapitalinkomst om man väljer att
behålla den i verksamheten.
En näringsidkare som har inkomster överstigande 7,5 basbelopp sänker sin skatt
till 56,5 % om han slussar in dem i periodiseringsfonder. Upplösningen av fonden
måste beskattas antingen som inkomst av näringsverksamhet eller med
expansionsmedelsskatt. Från och med år 1995 överstiger skattesatsen för
expansionsmedelsskatten kapitalskattesatsen. Genom ökning av expansionsmedel
upparbetas en skatteskuld i verksamheten.
Det är rimligt att anta att enskilda näringsidkare kommer att söka upprätthålla
en viss nivå på sina sociala förmåner. Önskemål om detta har varit ett av de
främsta argumenten för frivillighet i räntefördelningen. Uttag av inkomst som
inkomst av näringsverksamhet i stället för som kapitalinkomst skulle därmed
kunna ge en budgetförstärkning för den konsoliderade offentliga sektorn.
Det framstår emellertid inte som sannolikt att näringsidkarna totalt sett
kommer att välja uttag av näringsinkomst framför uttag av kapitalinkomst på
grund av frivilligheten. Mot denna bakgrund bedöms inte införandet av
frivillighet ge några budgeteffekter.

13.3.2 Kvittning vid generationsskiften

Den mycket begränsade utvidgningen av kvittningsrätten som förslaget innebär,
har bedömts inte ha statsfinansiella effekter utöver de som redovisades i prop.
1993/94:50 (s. 305 f.).

13.4 Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal

Förutsättningarna och villkoren för tjänstgöring i fredsbevarande verksamhet
utomlands bereds för närvarande i regeringskansliet. Redan nu bör emellertid
vissa beskattningsförhållanden klargöras. Personal i fredsbevarande verksamhet
bör inte förmånsbeskattas för fri kost och fria hemresor. Detta kan innebära
minskade skatteintäkter på högst 20 milj kr.

78

13.5 Miljöklassindelningen av oljeprodukter

Regeringens förslag innebär att miljödifferentieringen av den allmänna
energiskatten överförs till en motsvarande differentiering av dieseloljeskatten.
Den årliga kostnaden för skatterabatten på miljöklass 1- och 2-oljor är med
nuvarande fördelning på de olika oljekvaliteterna 1 080 mkr. En överflyttning av
miljöklasserna till dieseloljeskatten innebär med dagens fördelning på de olika
oljekvaliteterna att statens kostnad för skatterabatten minskar med 580 mkr per
år.

13.6 Kommunalekonomiska effekter

De ekonomiska konsekvenser som uppstår för kommunsektorn får senare beaktas vid
den samhällsekonomiska bedömning som görs av det skattefinansierade utrymmet för
kommunsektorn i samband med fastställande av statsbidragsramen.

13.7 Sammanfattning

I nedanstående tabell lämnas en sammanfattning av budgeteffekterna för den
konsoliderade offentlig sektorn.

Tabell 13.1: Finansiella effekter för den konsoliderade offentlig sektorn av
olika åtgärder. mkr

Varaktig Kort sikt
effekt (helår)

Fåmansaktiebolagsägare
Ändrad alternativregel300 300
Lönesummeregeln -155 -155

Enskilda näringsidkare
Höjd klyvningsränta -320 -310

Miljöklassindelning
av oljeprodukter 580 580

FN-svenskar - 20 - 20

SUMMA 395 385

79

14 Författningskommentar

14.1 Lagen om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering

Inledande bestämmelser

1

Enligt 3 1 mom. tredje stycket SIL är utdelning på aktier i svenska aktiebolag
resp. på andelar i svenska ekonomiska föreningar undantagen från skatteplikt.
Bestämmelsen tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Av paragrafen
framgår att det i denna lag finns vissa begränsningar i detta undantag från
skatteplikt för sådan utdelning som lämnas under år 1994. Undantaget i 3 1
mom. SIL omfattar endast utdelning som skall behandlas som kapitalinkomst och
gäller därmed utdelning till fysiska personer och dödsbon. Att särskilda regler
gäller för den del av det utdelade beloppet som utgörs av vidareutdelad utländsk
utdelning framgår av lagen om beskattning av viss vidareutdelning (jfr kommen-
taren till 14.3).
Av andra stycket framgår att begränsningarna i lagen inte omfattar sådan
utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till 22 KL,
dvs. när ett börsnoterat moderbolag till sina aktieägare delar ut aktier i ett
dotterbolag. Detsamma gäller erbjudande till aktieägarna i ett börsnoterat bolag
att köpa aktier i andra bolag (inköpsrätter) om beslut om sådant erbjudande
fattats före utgången av år 1993.

2

Av paragrafen framgår att undantag från skatteplikt gäller utdelning på en aktie
motsvarande ett jämförelsebelopp. Om beslutad utdelning understiger eller
motsvarar jämförelsebeloppet undantas hela utdelningsbeloppet från skatteplikt i
enlighet med huvudregeln i 3 1 mom. SIL. Uppgår utdelningen till högre belopp
beskattas den överskjutande delen med gällande kapitalskattesats på 30 %. Endast
ett jämförelsebelopp får beräknas för aktien oberoende av om bolaget under året
har flera utdelningstillfällen.
Särskilda regler gäller för utdelning på aktie i fåmansföretag, jfr 11 och 3
12 mom. SIL.
Utskiftning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden
genom minskning av aktiernas nominella belopp behandlas enligt 3 7 mom. SIL
som utdelning och kommer därmed att omfattas av bestämmelserna i lagen.

80

Beräkning av jämförelsebelopp för en aktie

3

I paragrafen finns bestämmelser om aktier som getts ut under år 1994. Som
huvudregel gäller att för en aktie som utges efter utgången av år 1993 får ett
jämförelsebelopp beräknas endast om aktien har getts ut i samband med nyemission
eller fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett
jämförelsebelopp får också beräknas om aktien har getts ut i samband med utbyte
av ett konvertibelt skuldebrev om emissionen har registrerats före utgången av
år 1993. Detsamma gäller om aktien erhållits genom teckning med stöd av
optionsrätt som getts ut i förening med ett skuldebrev.

4

Huvudregeln för beräkning av jämförelsebeloppet finns i första stycket. Det
beräknas som 120 % av den högsta vinstutdelning som lämnats under något av de
fem räkenskapsår som närmast föregått det räkenskapsår för vilket utdelning nu
lämnas. Begreppet vinstutdelning har inte definierats. Vad som inbegrips i detta
uttryck följer av de associationsrättsliga reglerna. Återbetalning av ett
villkorat aktieägartillskott kan civilrättsligt inte ske i annan form än
vinstutdelning. Skatterättsligt behandlas detta som återbetalning av lån. Ett
återbetalat aktieägartillskott utgör således inte någon skattepliktig intäkt hos
aktieägaren och bör inte få användas vid beräkning av jämförelsebeloppet. Detta
framgår av en uttrycklig bestämmelse i sista meningen.
Enligt andra stycket får jämförelsebeloppet ökas om bolaget för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år 1994 redovisat en vinstökning.
Ett exempel illustrerar.
Bolaget har de fem senaste åren lämnat utdelning med 5 på varje aktie.
Jämförelsebeloppet utgör 120 % av 5, dvs. 6. För det senaste räkenskapsåret
redovisar bolaget ett årsresultat på 1 000. Den högsta vinst som redovisats
under något de fem närmast föregående åren uppgår till 900. Jämförelsebeloppet
får ökas med förhållandet mellan nettovinsten för det senaste året och den
högsta vinst som redovisats under något av de fem närmast föregående åren, dvs.
med (1000/900=)1,11. Jämförelsebeloppet för en aktie i bolaget blir således
(1,11 x 6 =) 6,66.
Jämförelsebelopp beräknade med hänsyn till en vinstökning får för samtliga
aktier i bolaget inte överstiga 50 % av nettovinsten. Därmed avses vinsten
enligt fastställd balansräkning. Ingår bolaget i en koncern sker jämförelsen med
vinsten enligt fastställd koncernbalansräkning (jfr 13 ).
Möjligheten att beräkna jämförelsebeloppet med stöd av vinstökningsregeln kan
endast tillämpas när bolaget för något av de aktuella jämförelseåren redovisat
nettovinst.
81

Begränsningen att de sammanlagda jämförelsebeloppen inte får överstiga 50 % av
vinsten gäller inte när jämförelsebeloppet beräknas enligt första stycket.
I tredje stycket finns bestämmelser som innebär att jämkning skall göras i
vissa fall när jämförelsebeloppet beräknas. Hänsyn skall tas till om något av de
räkenskapsår som finns med i jämförelsen är kortare eller längre än 12 månader.
Jämkning skall också göras om det nominella beloppet på aktien satts ned. Vidare
skall jämkning göras om fondemission förekommit.
Ett exempel illustrerar. Anta att den högsta vinstutdelning som lämnats på en
aktie under något av de fem närmast föregående åren är 10 och att det nominella
beloppet på aktien därefter har halverats. Jämförelsebeloppet beräknas då
utifrån en halvering av utdelningsbeloppet på 10, dvs. med utgångspunkt från
ett högsta utdelningsbelopp på 5. Samma resultat erhålls om bolaget genomfört
en fondemission med utlämnande av en ny aktie för varje gammal.

5

Utdelning på andelar i utländsk juridisk person skall enligt förslaget i princip
vara skattefri när den uppbärs av ett svenskt företag (jfr 7 8 mom. SIL).
Beskattning av utdelning sker i stället hos aktieägaren i det svenska bolaget
vid vidareutdelning enligt den föreslagna lagen om beskattning av viss
vidareutdelning. Har ett företag erhållit utdelning på andel i utländsk juridisk
person och skall utdelningen beskattas vid vidareutdelning anses utdelning som
företaget lämnar i första hand ha betalts med sådan erhållen utdelning.
Jämförelsebeloppet får alltid ökas med sådan vidareutdelning. Eftersom lagen om
vidareutdelning föreslås kunna tillämpas på vidareutdelning fr.o.m. den 1 juli
1994 blir paragrafen tillämplig endast på utdelning som blir tillgänglig för
lyftning under andra halvåret 1994.

6

Det förekommer att det i bolagsordningar finns villkor som innebär att ett visst
slag av aktier skall ha företräde till vinstutdelning före ett annat slag av
aktier. Ett sådant villkor kan också innebära att om det förstnämnda slaget av
aktier ett år inte erhåller föreskriven utdelning skall den uteblivna
utdelningen påföljande år lämnas i första hand. I paragrafen finns bestämmelser
som innebär att hänsyn skall tas till sådana omständigheter vid beräkning av
jämförelsebeloppet.

7

I första stycket regleras beräkningen av jämförelsebelopp för nyemitterade
aktier eller för aktier på vilka utdelning tidigare inte har lämnats.
Utgångspunkten är den utdelning som lämnats på andra aktier, i första hand på
aktier av samma slag som de nyemitterade aktierna. Finns inte aktier av samma
slag används det genomsnittliga jämförelsebeloppet för samtliga aktier i bolaget
(utom de nyemitterade). En förutsättning för att ett jämförelsebelopp skall få
beräknas är enligt 3 i princip att den emission vid vilken aktien har
tillkommit har registrerats före utgången av år 1993.
I andra stycket finns en särskild bestämmelse om beräkning av jämförelsebelopp
när bolaget under den föregående femårsperioden inte lämnat något utdelning. För
dessa bolag utgörs jämförelsebeloppet av 20 % av vinsten fördelad med lika
belopp på aktierna i bolaget.

8

Paragrafen innehåller ett alternativt sätt att beräkna jämförelsebeloppet för
aktier i vissa bolag. Det gäller bolag som vid den tidpunkt då utdelning
beslutas inte har aktier noterade på börs. Jämförelsebeloppet beräknas med
utgångspunkt i beskattat eget kapital i bolaget. Med beskattat eget kapital
avses kapitalunderlaget beräknat enligt lagen om beräkning av kapitalunderlaget
vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Av beloppet får 20 % fördelas lika på
antalet aktier i bolaget. Det på detta sätt beräknade beloppet får alltid
användas som jämförelsebelopp.

9

För investmentbolag gäller t.o.m. 1994 års taxering att företaget är
skattskyldigt för mottagna utdelningsinkomster. Avdrag medges för utdelning som
företaget har beslutat för året. Det innebär att utdelning som mottagits under
räkenskapsåret 1993 måste vidareutdelas under år 1994 för att bolaget inte skall
beskattas för inkomsten. Om de utdelningsinkomster bolaget uppburit under
räkenskapsåret 1993 uppgår till ett högre belopp än under tidigare år kan den
utdelning som behöver lämnas för att skattepliktig inkomst inte skall uppkomma
överstiga ett enligt huvudregeln beräknat jämförelsebelopp. Enligt första
meningen i paragrafen får jämförelsebeloppet alternativt beräknas som summan av
mottagna utdelningsinkomster på svenska och utländska aktier under föregående
år. I andra meningen finns en motsvarande bestämmelse för förvaltningsföretag.

Utdelning på andel i ekonomisk förening

10

Bestämmelserna om undantag från skatteplikt och beräkning av jämförelsebelopp
gäller enligt första stycket även sådana ekonomiska föreningar som inte är att
anse som kooperativa i skattehänseende. Utdelning från sådana föreningar som
skattemässigt räknas som kooperativa omfattas således inte av lagen.
82

Av andra stycket framgår att utdelning på förlagsinsatser som betalats in före
utgången av år 1993 inte omfattas av lagen.

Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag

11

För fåmansföretag finns särskilda regler i punkt 8 av övergångsbestämmelserna
till SIL (SFS 1993:1544). Dessa övergångsbestämmelser tar sikte på de fall då
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknats på grundval av aktiernas
förmögenhetsvärde. Övergångsbestämmelsen har - med vissa förändringar - flyttats
över till denna lag. Förändringarna innebär att begränsningen endast omfattar
möjligheten att vid beräkningen av det belopp som inte skall beskattas hos
aktieägaren ta hänsyn till sparat utrymme.
Av första stycket framgår att för fåmansföretagen gäller undantaget från
skatteplikt för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Ger en
beräkning enligt övriga bestämmelser ett lägre belopp gäller dock detta.
Enligt andra stycket beräknas jämförelsebeloppet som statslåneräntan ökad med 5
procentenheter multiplicerad med antingen anskaffningsvärdet för aktierna (efter
eventuell uppräkning med index) eller värdet av aktierna beräknat enligt
alternativregeln. Till det erhållna beloppet får läggas ett belopp som svarar
mot 1/5 av sparat utrymme. Eftersom någon hänvisning till 3 12 a mom. SIL inte
finns får löneunderlaget inte beaktas vid denna beräkning.
Ett på detta sätt beräknat jämförelsebelopp jämförs med det jämförelsebelopp
som beräknats enligt övriga bestämmelser i denna lag, dvs. normalt 120 % av
tidigare lämnad utdelning eller alternativt 20 % av beskattat eget kapital
fördelat på antalet aktier i bolaget. Det högsta av dessa belopp jämförs med det
belopp som har beräknats med tillämpning av andra stycket. Undantaget från
skatteplikt gäller det lägsta av beloppen.
Ett exempel illustrerar. Aktierna i ett enmansaktiebolag antas ha ett värde
enligt alternativregeln på 125 000 kr. Det sparade utrymmet från föregående år
uppgår till 35 000 kr. Med tillämpning av den för år 1994 gällande räntesatsen
på 12,56 % beräknas jämförelsebeloppet som 12,56 % av 125 000 kr, dvs. 15 700
kr. Till detta belopp får läggas 1/5 av det sparade utrymmet, vilket blir 7 000
kr. Det sammanlagda jämförelsebeloppet för samtliga aktier i bolaget uppgår
således till (15 700 + 7 000=) 22 700 kr. I aktiebolaget antas finnas 100
aktier. Jämförelsebeloppet blir alltså 227 kr per aktie vid den beräkning som
görs enligt bestämmelserna i andra stycket.
Den högsta utdelning som har lämnats under något av de fem närmast föregående
räkenskapsåren antas uppgå till 200 kr. Enligt 8 kan jämförelsebeloppet
emellertid alternativt beräknas till sammanlagt 20 % av kapitalunderlaget. Detta
uppgår till 125 000 kr och 20 % därav är 25 000 kr, dvs. 250 kr per aktie.
Bestämmelserna i utdelningslagen ger alltså ett jämförelsebelopp på 250 kr per
aktie. Det lägsta av jämförelsebeloppen enligt utdelningslagen (250 kr) resp.
andra stycket (227 kr) utgör jämförelsebeloppet för aktien.

Övriga bestämmelser

12

Av bestämmelsen framgår att preliminär skatt inte skall tas ut på sådan
utdelning som helt eller delvis blir skattepliktig enligt bestämmelserna i denna
lag.

13

I paragrafen anges vad som avses med nettovinst i denna lag. Det är fråga om
redovisad vinst enligt fastställd balansräkning, dvs. efter
bokslutsdispositioner och skatt. I koncernfall avses den nettovinst som
föreligger enligt fastställd koncernbalansräkning. De använda begreppen
överensstämmer med terminologin i 12 kap. 2 aktiebolagslagen (1975:1385).

14

Bestämmelserna motsvarar de i 7 lagen om beskattning av viss vidareutdelning
(se kommentaren till denna paragraf). Denna lag skiljer sig dock från lagen om
beskattning av viss vidareutdelning såtillvida att den omfattar utdelning som
utbetalats under hela 1994, således även före ikraftträdandet. Enligt tredje
stycket skall därför uppgiftslämnande enligt de två första styckena ske snarast
efter ikraftträdandet beträffande utdelning som betalats ut före den 1 juli
1994. Det bör påpekas att uppgiftslämnandet inte omfattar förhållanden som avses
i de särskilda reglerna i 11 om utdelning på aktie eller andel i
fåmansföretag.

15

Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan från bolaget eller
föreningen eller någon som är aktie- eller andelsägare i företaget medge att
jämförelsebeloppet beräknas till ett högre belopp. Det kan exempelvis vara fråga
om att bolagsordningen innehåller villkor som föreskriver olika rätt till andel
i bolagets vinst och att beräkning av jämförelsebeloppet enligt allmänna regler
inte ger möjlighet att uppfylla dessa villkor. Ett annat skäl för dispens kan
vara att en omstrukturering skall genomföras på ett sätt som bl.a. innefattar
ett moment av utdelning som inte ryms inom jämförelsebeloppet. Däremot får
dispens inte medges från bestämmelserna i 11 , dvs. för utdelning från
fåmansföretag.
Det är naturligt att ansökan om dispens i första hand ges in av det utdelande
företaget. En aktie- eller andelsägare har dock också rätt att begära dispens.
Ett beslut av Riksskatteverket får enligt andra stycket inte överklagas.
83

Ikraftträdandebestämmelse

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994. Av 1 framgår att den tillämpas vid 1995
års taxering på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning under år 1994.

14.2 Lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

Tillämpningsområde

1

En fåmansföretagare som vill använda alternativregeln i 3 12 mom. fjärde
stycket 1 SIL för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet skall
beräkna kapitalunderlaget med tillämpning av denna lag.

Beräkning av kapitalunderlaget

2

Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder i
bolaget. Det är förhållandena vid utgången av det beskattningsår som taxerades
år 1993 som skall ligga till grund för beräkningen. I de undantagsfall två
beskattningsår taxeras år 1993 skall kapitalunderlaget beräknas med hänsyn till
förhållandena vid utgången av det sista beskattningsåret.
I 9-11 finns bestämmelser som innebär att hänsyn i vissa fall skall tas till
omständigheter som inträffat efter utgången av detta beskattningsår.

3

Enligt punkt 1 skall 28 % av avsättning till skatteutjämningsreserv tas upp som
skuld. Har survavsättning gjorts även vid 1994 års taxering får i stället 9
tillämpas. Den ger möjlighet att beakta att viss del av surven vid 1995-2000 års
taxeringar får återföras utan beskattning.
Av punkterna 2 och 3 framgår att som skuld skall tas upp 28 % av det
uppskovsbelopp som vid beskattningsårets utgång inte återförts till beskattning
resp. av belopp som har avsatts till ersättningsfond. I förhållande till
lagrådsremissen har det tillägget gjorts att första stycket 3 omfattar även
liknande fonder. Det kan exempelvis vara fråga om avsättning till
investeringsfond som ännu inte återförts till beskattning.
84

Som en konsekvens av detta har motsvarande bestämmelse i
ikraftträdandebestämmelserna slopats.
I survlagen fanns en särskild bestämmelse om beräkning av årets skattekostnad.
Bestämmelsen motiverades av att årets survavsättning hade betydelse för årets
skattekostnad, dvs. en simultan beräkning skulle annars behöva göras.
Motsvarande problem finns inte när fåmansföretagaren skall beräkna sitt
kapitalunderlag. När kapitalunderlaget skall beräknas första gången vid 1995 års
taxering är samtliga faktorer kända. Det behövs därför inte någon särskild
reglering i fråga om skatteskuld. Den skatteskuld som fanns i bokslutet räknas
på vanligt sätt som skuld. Hade bolaget i stället en fordran på skatt ingår
denna i tillgångsmassan.

4

Som skuldpost räknas enligt paragrafen sådana reserveringar för vilka avdrag har
medgetts vid inkomsttaxeringen. Det kan vara fråga om exempelvis avdragsgilla
pensions- eller garantiavsättningar.

5

För aktier och andelar i dotterföretag beräknas ett kapitalunderlag enligt denna
paragraf. I stället för att ta upp aktie- eller andelsvärdet görs en genomsyn,
varvid det nämnda värdet ersätts med kapitalunderlaget i dotterföretaget. Detta
kapitalunderlag beräknas enligt denna lag. Kapitalunderlaget fördelas till lika
delar på antalet aktier eller andelar i företaget. Det kan undantagsvis
förekomma att kapitalunderlaget i ett företag är negativt (skulderna överstiger
det skattemässiga restvärdet på tillgångarna). Värdet på dotterbolagsaktierna
kommer då att utgöra en avdragspost vid beräkning av kapitalunderlaget i
moderbolaget.

6

I punkt 1 finns en särskild värderingsregel för omsättningsfastigheter. Att
regeln behövs hänger samman med att avdrag för värdeminskning kan medges för
sådana fastigheter trots att de utgör lager.
Enligt punkt 2 skall lager och kundfordringar tas upp till de värden som gäller
vid inkomsttaxeringen.
Inventarier inklusive mark- och byggnadsinventarier tas enligt punkt 3 upp till
skattemässiga restvärden.
Anläggningsfastigheter skall enligt punkt 4 tas upp till anskaffningsvärdet för
mark, byggnad och markanläggning reducerade med medgivna värdeminskningsavdrag
på byggnad och markanläggning och liknande avdrag. Med värdeminskningsavdrag
jämställs avskrivning mot ersättningsfond och liknande fonder, jfr 8 .
Av punkt 5 framgår att aktier och andra finansiella instrument som inte utgör
omsättningstillgångar skall tas upp till anskaffningsvärdet beräknat enligt
genomsnittsmetoden. För aktier och andelar i dotterföretag gäller dock 5 .
Fordringar i utländsk valuta skall enligt punkt 6 tas upp till de värden som
gäller vid inkomsttaxeringen, dvs. värdet enligt god redovisningssed. En
avsättning till valutakursreserv skall således räknas av eftersom den utgör en
del av värderingen.
I punkt 7 anges att andel i handelsbolag tas upp till justerat ingångsvärde
beräknat enligt 28 SIL.
Andra tillgångar än sådana som avses i 5 och i punkterna 1-7 tas enligt punkt
8 upp till sina respektive skattemässiga restvärden.

7

Bestämmelsen i första stycket innebär att för anläggningsfastigheter som
förvärvats före år 1991 får anskaffningsvärdet som ett alternativ till
huvudregeln beräknas till viss del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet.
Vid användningen av taxeringsvärdealternativet skall värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag som medgetts vid 1982-1991 års taxeringar reducera
taxeringsvärdet om avdragen för år räknat uppgått till minst 10 % av denna del
av taxeringsvärdet. Med värdeminskningsavdrag likställs avskrivningar som görs
mot exempelvis investeringsfond.Enligt andra stycket skall en jämkning göras om
marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar inte överstiger 75 % av
värdet enligt alternativregeln efter värdeminskningsavdrag m.m. Jämkning kan bli
aktuell om en inte oväsentlig del av taxeringsvärdet är att hänföra till
inventarier. Bestämmelsen kan också användas i andra fall, exempelvis om
fastighetens värde minskat till följd av brand eller på grund av skogs-
avverkning.

8

Av paragrafen följer att med värdeminskningsavdrag avses även belopp varmed
ersättningsfond, investeringsfond e.d. tagits i anspråk.

Justering av kapitalunderlaget

9

Paragrafen får tillämpas i stället för 3 1 om survavsättning gjorts vid 1994
års taxering. Vid taxeringarna för år 1995-2000 skall avdrag för avsättning till
skatteutjämningsreserv i vissa delar återföras till beskattning. Hur stor del
som skall återföras bestäms normalt vid 1995 års taxering. Av det belopp som
skall återföras vid dessa taxeringar får enligt denna paragraf 28 % tas upp som
skuld. Understiger avsättningen vid 1994 års taxering den avsättning som gjorts
vid 1993 års taxering skall emellertid 28 % av mellanskillnaden minska
kapitalunderlaget.
Något krav att tillämpa 9 i stället för 3 1 finns inte. Är survavsättningen
vid 1994 års taxering större än avsättningen vid 1993 års taxering kan det vara
fördelaktigare att i stället tillämpa 3 1.
85

10

Av första stycket framgår att utbetalning från bolaget i samband med nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden som gjorts efter utgången av det
räkenskapsår vid vilket kapitalunderlaget beräknas utgör en avdragspost.
Detsamma gäller enligt andra stycket vissa utbetalningar från en ekonomisk
förening.

11

För att undvika dubbelräkning skall kapitalunderlaget minskas med vinstutdelning
företaget lämnat för det räkenskapsår vid vilket kapitalunderlaget beräknas. För
senare år skall vinstutdelning beaktas endast i den mån utdelat belopp
överstiger årsvinsten enligt fastställd balansräkning. Ingår företaget i en
koncern skall jämförelsen avse fastställd koncernbalansräkning.
Minskningen av kapitalunderlaget gäller endast utdelning som lämnas av det
företag i vilket kapitalunderlaget skall beräknas. Utdelning från dotterföretag
skall alltså inte minska underlaget.

Ikraftträdandebestämmelse

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års
taxering.

14.3 Lagen om beskattning av viss vidareutdelning

1

Av första stycket framgår att skatteplikt föreligger för utdelning från utlandet
som vidareutdelas. Skattskyldig är mottagaren av vidareutdelningen vare sig
denne är svenskt aktiebolag, svensk värdepappersfond eller här bosatt fysisk
person. Begreppen företag och utländsk juridisk person har den betydelse som
begreppen har enligt SIL.
I andra stycket definieras begreppet vidareutdelning. En förutsättning för att
det skall vara fråga om vidareutdelning är att utdelningen inte blivit beskattad
hos det mottagande företaget. Med vidareutdelning avses dock inte utdelning som
lämnas av investmentföretag eller värdepappersfond. För dessa gäller en särskild
form av schablonbeskattning (jfr kommentaren till 2 10 mom. SIL).
Enligt tredje stycket föreligger inte skatteplikt om beloppet som vidareutdelas
understiger 5 % av företagets hela utdelning under räkenskapsåret.

86

2

För att den skattskyldige skall kunna medges avräkning enligt 5 skall till den
skattepliktiga utdelningen läggas eventuell utländsk källskatt som det utdelande
företaget erlagt och som belöper på utdelningen.

3

I paragrafen finns bestämmelser som innebär att vidareutdelning inte skall
beskattas.
Enligt första stycket 1 skall beskattning av vidareutdelning inte ske om det
utdelande företaget inte beskattats för mottagen utdelning på grund av reglerna
om skattefrihet för mottagen utländsk utdelning på näringsbetingat innehav i 7
8 mom. SIL. I det fall utdelningen varit befriad från skatt enligt bestämmelser
i avtal för undvikande av dubbelbeskattning har en prövning enligt reglerna i
SIL inte skett. Om sådan utdelning också skulle varit skattebefriad enligt
reglerna i SIL skall vidareutdelningen undantas från beskattning.
I den mån utdelning som företaget erhållit i sin tur består av utdelning som
den utländska juridiska personen erhållit på näringsbetingat innehav från annan
juridisk person som är underkastad sådan jämförlig beskattning som avses i 7
8 mom. andra stycket SIL, skall enligt första stycket 2 vidarutdelning av sådan
utdelning inte heller beskattas. Denna regel innebär att det saknar betydelse
var inom en grupp av företag - så länge som kravet på näringsbetingat innehav
hela tiden är uppfyllt - som en sådan jämförlig beskattning skett. Detta gäller
således fall där den utländska juridiska personen erhållit utdelningen via en
eller flera juridiska personer som i sin tur erhållit utdelningen på
näringsbetingade innehav. Begreppet "näringsbetingat innehav" har här samma
betydelse som i 7 8 mom. SIL.
I vissa fall kan vinst hos en utländsk juridisk person beskattas löpande hos
delägare i Sverige enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 KL.
Enligt första stycket 3 skall i detta fall vidareutdelning av sådan vinst inte
beskattas.
I andra stycket har angetts att för det fall utländsk juridisk person som
lämnat utdelning på näringsbetingat innehav till svenskt företag haft utdelning
på näringsbetingat innehav från juridisk person som är underkastad jämförlig
beskattning tillgänglig för vidareutdelning så skall den lämnade utdelningen -
om inte annat yrkas - i första hand anses bestå av sådan utdelning.

4

Om det vidareutdelade beloppet för en skattskyldig under ett år understiger 500
kr undantas beloppet från beskattning.

87

5

Skattskyldig har enligt denna paragraf rätt att i den ordning som anges i lagen
om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av skatt i den mån utländsk
källskatt som belöper på vidareutdelningen erlagts av det utdelande företaget.
Den skattepliktiga utdelningen skall därvid anses som en utländsk intäkt enligt
1 nämnda lag och den utländska källskatten som belöper på intäkten skall anses
erlagd av den skattskyldige. Om den skattskyldige är ett företag som erhållit
vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget också rätt till
avräkning enligt 1 tredje stycket lagen om avräkning av utländsk skatt om det
utdelande företaget hade haft rätt till detta om inte skattebefrielse medgivits
för utdelningen.

6

I stället för avräkning för utländsk källskatt har värdepappersfond enligt denna
paragraf rätt att från intäkten dra av ett belopp motsvarande källskatten
multiplicerat med fyra. Detta ger samma lindring i beskattningen som om
avräkning medgetts. Värdepappersfond kan enligt dubbelbeskattningsavtal i vissa
fall vara berättigad till avräkning av utländsk skatt. Därför har i bestämmelsen
angetts att avräkning inte skall medges i de fall rätt till omkostnadsavdrag
föreligger.
7

Enligt första stycket skall den som har betalat ut utdelning i samband med
utbetalningen lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av lämnad utdelning
som är skattepliktig. I denna uppgift skall också ingå belopp som understiger
den i 4 stadgade beloppsgränsen 500 kr. Uppgiften skall också ta upp utländsk
källskatt som belöper på utdelningen (jfr kommentaren till 3 kap. 27 LSK).
Uppgiftsskyldigheten omfattar alla företag, således även annat företag än
avstämningsbolag. Beträffande utdelning från avstämningsbolag åligger
uppgiftsskyldigheten antingen VPC eller förvaltare. För andra företag än
avstämningsbolag skall uppgifterna lämnas av företaget självt eller i
förekommande fall utbetalande ombud för företaget.
I andra stycket har tagits in bestämmelser om att avstämningsbolag skall lämna
uppgifter enligt första stycket till VPC och - om aktierna är
förvaltarregistrerade - att VPC i sin tur skall vidarebefordra uppgifterna till
förvaltaren.
Enligt tredje stycket skall företaget i sin självdeklaration lämna uppgifter
som behövs för att skattemyndigheten skall kunna bedöma aktie- eller
andelsägares skattskyldighet för mottagen utdelning utan utredning i det
enskilda fallet. Om sådan uppgift inte kunnat lämnas i självdeklarationen, t.ex.
på grund av att viss omständighet aktualiserats först i och med utdelningen,
skall uppgiftsskyldigheten fullgöras inom en månad från utdelningen.

Ikraftträdandebestämmelser

Bestämmelserna om beskattning vid vidareutdelning tillämpas på vidareutdelning
som blivit tillgänglig för lyftning från och med den 1 juli 1994.

14.4 Kommunalskattelagen (1928:370)

46 1 mom.

En ändring görs i andra stycket till följd av den utvidgade kvittningsrätten.
Ändringen innebär att inskränkningen avseende förvärv från närstående inte
gäller vid köp, byte eller därmed jämförligt förvärv från förälder eller far-
eller morförälder.

Anvisningar

till 22

punkt 2 a
Den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av utländska aktier och andelar
har tagits in i utdelningsordningen i sjätte stycket 2.

till 33

punkt 6
Ändringen, som rör förmånsbeskattningen av bl.a. svensk FN-personal, har
kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.

Övergångsbestämmelser till lagen (1992:693) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Genom en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 24 KL justerades de nya
regler som tillkom vid skattereformen och som innebar att reserver i lager o. d.
slopades fr.o.m. 1992 års taxering (prop. 1991/92:86, bet. 1991/92:SkU30, SFS
1992:693). I övergångsbestämmelsen till ändringen föreskrevs, eftersom
justeringen kunde leda till högre taxering bl.a. på grund av redovisning av
lager i pågående arbeten, att om den skattskyldige yrkar det får dock lagret vid
1992 och 1993 års taxeringar värderas med tillämpning av äldre bestämmelser.
Genom den nu föreslagna ändringen får äldre bestämmelser tillämpas även vid 1994
och 1995 års taxeringar.

88

Övergångsbestämmelser

punkt 1
Lagen träder i kraft den 1 juli 1994.

punkt 2
Ändringen i övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring i
kommunalskattelagen skall tillämpas redan vid 1994 års taxering.

punkt 3
Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall utgå för
den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet (jfr 2
10 mom. SIL). Bestämmelsen i punkt 2 a av anvisningarna till 22 KL blir
aktuell först när det blir fråga om att utdela fondens inkomster för år 1994,
dvs. utdelning under år 1995. Den ändrade bestämmelsen tillämpas därför första
gången vid 1996 års taxering.

14.5 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2 10 mom.

Enligt första stycket 4 skall en schablonintäkt tas ut på värdet av utländska
aktier och andelar vid beskattningsårets utgång. En förutsättning är att
utdelning på aktien inte är skattepliktig. I och med att denna intäkt tas ut
skall utdelning på aktie eller andel inte beskattas vid vidareutdelning. I vissa
fall kan vinst hos en utländsk juridisk person beskattas löpande hos delägare i
Sverige enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 KL. Någon
schablonintäkt skall inte tas ut på värdet av sådana aktier och andelar. Från
underlaget för schablonintäkt undantas också näringsbetingade innehav av
utländska aktier och andelar i utländsk juridisk person som är underkastad sådan
jämförlig beskattning som avses i 7 8 mom.
I femte stycket har en korrigering gjorts i fråga om beräkning av
avskattningsbelopp när karaktären av investmentföretag upphör. Vid en
avskattning som beräknas med utgångspunkt i verkliga vinster och förluster skall
avdrag göras med ett belopp som motsvarar utdelningsbeloppet till den del det
överstiger gränsbeloppet.

2 13 mom.

I momentets första stycket har en följdändring gjorts till ändringarna i punkt
14 av anvisningarna till 32 KL i SFS 1993:1470.

3 1 mom.

Den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av utländska aktier och andelar
har tagits in i utdelningsordningen i nionde stycket 2.
3 12 mom.

Den nya utformningen av alternativregeln har kommit till uttryck i fjärde
stycket. Förutsättningarna för att alternativregeln skall få tillämpas har också
ändrats genom att förvärvstidpunkten när aktierna senast skall ha anskaffats har
flyttats fram. Aktierna skall enligt fjärde stycket 1 ha förvärvats före
ingången av år 1992. Bestämmelserna i fjärde stycket innebär att
kapitalunderlaget används som anskaffningsvärde. Av första stycket framgår att
till anskaffningsvärdet får läggas ovillkorliga kapitaltillskott.
För beräkning av kapitalunderlaget hänvisas till lagen om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Möjligheterna att
räkna upp värdet på aktierna med index enligt fjärde stycket 2 har inte ändrats.
Uppräkning får ske till år 1990 vilket innebär att aktierna måste ha förvärvats
före ingången av år 1990.
Ändringen i tionde stycket innebär att begränsningen i rätten att vid 1995 års
taxering tillämpa alternativregeln vid beräkning av den skattepliktiga
realisationsvinsten vid avyttring har slopats.

3 12 a mom.

Bestämmelsen innehåller regler för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet med stöd av ett löneunderlag.
I första stycket anges att vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet enligt 12 mom. första stycket får viss del av ett löneunderlag läggas
till anskaffningskostnaden för aktierna. Löneunderlaget får tillämpas även vid
beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet i en ekonomisk förening om
detta utgör ett fåmansföretag. Kommentaren omfattar därför också sådana andelar
även om detta inte uttryckligen anges. Eftersom momentet tillämpas vid
beskattning av aktieägare som är fysiska personer förekommer inte något annat
beskattningsår än kalenderår.
Löneunderlaget beräknas med utgångspunkt i den ersättning som under föregående
år har betalats ut till arbetstagare i bolaget. Det skall vara fråga om sådan
ersättning som avses i 2 kap. 3 socialavgiftslagen, dvs. dels kontant lön,
dels ersättning i annan form under förutsättning att förmånen ingår i underlaget
för uttag av socialavgifter. Även lön som utgått till anställda i dotterbolag
får räknas med till den del underlaget kan anses hänförligt till moderbolaget,
dvs. den del av underlaget som motsvarar moderbolagets andel av aktierna i
dotterbolaget. Löneunderlaget utgör den del av den underlagsgrundande
ersättningen som överstiger 10 basbelopp. Underlaget skall fördelas med lika
belopp på antalet aktier eller andelar i företaget. Det är basbeloppet för året
före beskattningsåret som skall tillämpas.
I andra stycket finns ett antal villkor som skall vara uppfyllda för att
löneunderlaget skall få användas. I andra stycket 1 anges att det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet inte får beräknas med utgångspunkt i
alternativregeln.
Av andra stycket 2 framgår att ersättning som har betalats ut till arbetstagare
i bolaget som tillika är aktieägare eller innehavare av andra av bolaget utgivna
finansiella instrument inte får tas med i den underlagsgrundande ersättningen.
Detta gäller dock inte ersättning till anställd som äger ett finansiellt
instrument om den anställde inte har någon ledarbefattning och endast äger en
obetydlig del av aktierna. I den ersättningssumma som får beaktas får inte
räknas in ersättning som täcks av lönebidrag eller liknande bidrag som utbetalas
till arbetsgivaren.
Enligt andra stycket 3 skall aktieägaren under föregående år ha tagit ut lön
från bolaget till ett belopp som motsvarar minst 150 % av den högsta ersättning
som har betalats ut till en enskild anställd. Denna jämförelse skall göras med
ersättning som får räknas in i underlaget. Det innebär att om lön till anställda
i ett dotterbolag räknas in skall jämförelsen med den högsta ersättning som har
betalats ut omfatta även den lön som betalats ut till anställda i dotterbolaget.
Däremot beaktas inte lön som utgått till andra aktieägare i bolaget eftersom
dessa löner inte ingår i underlaget. Villkoret om visst löneuttag innebär att en
aktieägare som inte arbetar i företaget inte heller kan utnyttja löneunderlaget
vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Eftersom löneunderlaget
beräknas per aktie kan det löneunderlag som belöper på aktierna hos en
aktieägare som inte tagit ut någon lön inte utnyttjas av andra aktieägare.
Av andra stycket 4 framgår att den ökning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet som uppkommer när löneunderlaget läggs till anskaffningskostnaden inte
får överstiga aktieägarens löneuttag - som enligt tidigare villkor skall uppgå
till minst 150 % av den högsta ersättning som har betalats ut till en enskild
anställd.
I tredje stycket finns bestämmelser som bl.a. innebär att lön till anställd
inte får räknas in i underlaget om denna person äger aktier i ett annat företag
inom koncernen.

7 4 mom.

I uppräkningen av skattebefriade subjekt i momentet har regionala
utvecklingsfonder utgått och ersatts med regionala utvecklingsbolag och
moderbolag till sådana bolag. I huvudsak finns ett regionalt utvecklingsbolag i
varje län. En författningsreglering för utvecklingsbolagen finns i lagen
(1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag. Katalogen över
namngivna inskränkt skattskyldiga subjekt har kompletterats med sju stiftelser
vars firma utgörs av orden "Stiftelsen samverkan universitet/högskola och
näringsliv i" med tillägg för namnet på den ort där stiftelsen har sitt säte
(endera av Stockholm, Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg eller Lund).

7 8 mom.

Den föreslagna regleringen kan sammanfattas enligt följande. Enligt första
stycket är utdelning på en aktie eller andel i en utländsk juridisk person som
uppbärs av ett svenskt företag skattefri. Detta gäller dock inte utdelning på
aktie eller andel som utgör omsättningstillgång eller på näringsbetingat innehav
när vinsten inte underkastats en beskattning hos den utländska juridiska
personen som är jämförlig med svensk bolagsbeskattning (jämförlig beskattning).
Prövningen huruvida vinsten underkastats en beskattning som är jämförlig med
svensk inkomstbeskattning görs i princip enligt samma regler som hittills (jfr
prop. 1990/91:107 s. 28). Några mindre justeringar föreslås i andra stycket till
föjd av de nya reglerna rörande behandlingen av utdelningsinkomster. Vid
beräkningen av det fiktiva beskattningsunderlaget (jfr prop. 1990/91:107 s. 29)
skall utdelning på kapitalplaceringsinnehav anses utgöra inkomst som skall
beskattas enligt SIL trots att sådan utdelning föreslås bli skattefri. Vidare
skall vid beräkningen bortses från bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.
Bestämmelserna korresponderar med bestämmelserna i den föreslagna lagen om
beskattning av viss vidareutdelning på så sätt att beskattning sker antingen hos
företaget eller hos aktieägarna vid vidareutdelning. Hos företaget beskattas
erhållen utdelning på aktie eller andel som utgör omsättningstillgång eller som
är näringsbetingad när den utdelade vinsten inte underkastats med svensk
bolagsbeskattning jämförlig beskattning. Hos aktieägarna beskattas utdelning på
kapitalplaceringsinnehav som företaget erhållit och som vidareutdelats. Hos
aktieägarna beskattas även vidareutdelad utdelning på näringsbetingad aktie
eller andel när jämförlig beskattning inte skett om utdelningen undantas från
beskattning hos företaget genom dubbelbeskattningsavtal.
Ett undantag från skattskyldighet föreligger, nämligen i fall då vinsten av
vilken utdelningen betalas och som företaget tagit emot på ett näringsbetingat
innehav har underkastats med svensk bolagsbeskattning jämförlig beskattning. I
sådant fall föreligger skattefrihet såväl för bolaget som för aktieägarna vid
vidareutdelning.
I tredje stycket anges de fall då ett innehav anses som näringsbetingat.
Innehavet i den utländska juridiska personen skall uppgå till minst en fjärdedel
av röstetalet för samtliga aktier eller andelar eller vara betingat av
verksamheten i det mottagande företaget eller annat närstående företag.
I fjärde stycket anges att innehav som varken anses som omsättningstillgång
eller som näringsbetingat skall anses som kapitalplaceringsinnehav.
I femte stycket anges vad som avses med företag i detta moment. Detta innebär
ingen förändring i förhållande till hittillsvarande regler.
I sista stycket första meningen finns en särskild presumtionsregel avseende
utländsk juridisk person hemmahörande i ett land med vilket Sverige ingått avtal
för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsland). Härmed åsyftas naturligtvis
endast avtal som i princip omfattar alla slags inkomster och inte begränsade
avtal rörande sjö- eller luftfartsinkomster. En sådan person skall vid
tillämpning av detta moment anses underkastad en inkomstbeskattning jämförlig
med den som skulle ha skett enligt SIL om personen varit hemmahörande här. Denna
presumtion gäller emellertid endast om personens intäkter - även inbegripet
erhållna utdelningar - härrör från verksamhet i Sverige eller i avtalsland och
verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den
bedrivs. Om personens intäkter till obetydlig del härrör från icke avtalsland
eller från verksamhet som inte beskattats med normal inkomstskatt i avtalsland
gäller ändå presumtionsregeln i första stycket. Med obetydlig del avses att
delen i vart fall inte överstiger 5 % av intäkterna.

22

Ändringen i paragrafen är en följd av att 7 8 mom. har ändrats.

24 2 mom.

Ändringen i första stycket innebär att avyttring anses föreligga redan vid
beslutet att det företag som har utgett aktien e.d. skall träda i likvidation.
Utskiftade belopp behandlas som vederlag för aktien. Huruvida en förlust
uppkommer kan inte fastställas innan bolaget har upplösts genom likvidation.
Först då kan alltså eventuellt avdrag för reaförlust medges.
Förekommer utskiftning vid flera tillfällen under likvidationsperioden får en
reavinstberäkning göras vid varje utskiftningstillfälle. Detta innebär också att
om en likvidation upphört måste anskaffningsvärdet för aktien eller andelen
bestämmas med hänsyn till att hela eller delar av anskaffningsvärdet för aktien
eller andelen kan ha konsumerats vid reavinstberäkningar som skett i samband med
utskiftning.
Avyttring anses föreligga när ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk
förening försätts i konkurs. När avyttringstidpunkten tidigare var knuten till
att företaget skulle ha upplösts genom konkurs fanns inte begränsningen att det
skulle vara fråga om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.
För andra än svenska företag har återinförts en bestämmelse att avyttring anses
föreligga om företaget har upplösts genom konkurs.

Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1543) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

punkt 7

Övergångsregleringen för investmentföretag i punkten har byggts ut.
Gränsbeloppet enligt 2 10 mom. andra stycket SIL kan med stöd av de föreslagna
reglerna under vissa förhållanden höjas. Gränsbeloppet utgörs av mottagna
skattefria utdelningsinkomster med tillägg för inkomster som har beskattats i
företaget. Överstiger den beslutade utdelningen gränsbeloppet antas det
överskjutande beloppet vara hänförligt till obeskattade reavinster och skall
därför till viss del tas upp som intäkt i företaget.
Med hänsyn till att reavinster för investmentföretag var skattepliktiga före
1990 års skattereform får gränsbeloppet enligt punkten a ökas med företagets
eget kapital (fritt resp. bundet) enligt fastställd balansräkning för det sista
räkenskapsår som taxerades enligt reglerna före skattereformen.
Koncernbalansräkning skall inte utnyttjas utan endast balansräkningen för
moderbolaget. Det egna kapitalet skall dock minskas med dels tillskjutet
kapital, dels ett belopp som motsvarar den utdelning som beslutats för
nyssnämnda räkenskapsår. Innebörden av begreppet tillskjutet kapital redovisas i
prop. 1993/94:50 s. 343.
Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet enligt punkten a skall dock
enligt punkten b minskas med belopp som betalats ut vid nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden under den tid investmentföretaget taxerats
enligt 1990 års reformerade system fram till räkenskapsår som taxeras enligt
de nya reglerna för ägarbeskattningen som trätt i kraft den 1 januari i år
(dvs. normalt den period som taxeras vid 1992 - 1994 års taxeringar).
Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet skall enligt punkten c också
minskas med utdelning från investmentföretaget som beslutats för räkenskapsår
som avses i föregående stycke till den del den överstigit skattepliktig
utdelning som företaget mottagit (häri inräknas självfallet inte utbetalning som
behandlas i b-punkten).
I det nya sista stycket i punkten 7 anges att de nu behandlade övergångs-
bestämmelserna inte kan medföra ett lägre gränsbelopp än vad som följer av 2
10 mom. SIL. Som krav för att den nya övergångsbestämmelsen skall få tillämpas
gäller enligt reglerna i stycket att företaget skall ha varit investmentföretag
vid utgången av det sista räkenskapsår som taxerades enligt reglerna före 1990
års skattereform.

punkt 8
Med verkan fr.o.m. år 1994 har tidigare bestämmelser om s.k. räntekompensation
vid köp och försäljningar av obligationer återinförts. Dessa äldre regler som
gällde före 1990 års skattereform innebar att upplupen men inte förfallen
avkastning behandlades som ränteintäkt resp. ränteutgift. Reglerna har även
återinförts för indirekt ägande genom andelar i räntefond. För att
bestämmelserna skall kunna tillämpas för räntefonder krävs att den upplupna
avkastningen (räntekompensationen) för resp. fond särnoteras. För vissa fonder
har en sådan särnotering påbörjats i år direkt efter resp. fonds
utdelningstillfälle.
För andelsägare som de senaste åren förvärvat andelar i räntefond för vilken nu
införs en särnotering av upplupen avkastning kan det vid andelsförsäljning i år
antas uppkomma dels en ränteintäkt, dels en reaförlust.
Vinster och förluster på fondandelar reduceras fram till beskattningsåret 1995
generellt till fem sjättedelar för att uppnå en faktisk skattesats på 25 %
samtidigt som ränteintäkten beskattas med kapitalskattesatsen 30 %. Denna
kvotering medför en inte avsedd skatteskärpning för försäljning i år av andelar
i räntefonder som påbörjat en särnotering av upplupen avkastning. För att
åtgärda detta bör en reaförlust som uppkommer efter det att särnotering inletts
tas upp utan den reduktion till fem sjättedelar som i övrigt skall gälla
generellt för reavinster resp. reaförluster på aktier o.d. fram till nästa år.
punkt 15
Den nya övergångsbestämmelsen innebär att en delägare i ett handelsbolag som
avslutat verksamheten i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet
bibehåller rätten att utnyttja ett kvoterat slutavdrag som han yrkat att få
fördela på flera år. Möjligheten att utnyttja avdraget kan som längst gälla
t.o.m. 1997 års taxering.

Övergångsbestämmelser

punkt 1
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering. I punkterna 2-7 finns särskilda övergångsbestämmelser.

punkt 2
Vid 1995 års taxering skall tas ut en schabloninäkt på utländska aktier och
andelar med 2,4 %. Schablonintäkten beräknas dock endast för den del av
beskattningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.

punkt 3
Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall utgå för
den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet (jfr 2
10 mom. SIL). Bestämmelsen i 3 1 mom. nionde stycket 2 blir aktuell först när
det blir fråga om att utdela fondens inkomster för år 1994, dvs. utdelning under
år 1995. Den ändrade bestämmelsen tillämpas därför första gången vid 1996 års
taxering.

punkt 4
För beräkning av sparat utrymme till och med utgången av år 1993 får fortfarande
alternativregeln i dess äldre utformning tillämpas vid 1995 och senare års
taxeringar.

punkt 5
De regionala utvecklingsfonderna avvecklas under år 1994. I punkten anges att
utvecklingsfonderna skall vara skattebefriade även vid 1995 och 1996 års
taxeringar.

punkt 6
Punkten blir tillämplig för företag med brutna räkenskapsår. Vid 1995 års
taxering skall 7 8 mom. i den lydelse paragrafen hade t.o.m. utgången av år
1993 tillämpas för utdelning som uppburits under år 1993.

89

punkt 7
De nya bestämmelserna i 7 8 mom. tillämpas vid 1995 års taxering. Det innebär
bl.a. att utdelning på kapitalplaceringsaktier som mottagits under första
halvåret 1994 är frikallad från skattskyldighet hos mottagaren. Äldre
bestämmelser tillämpas emellertid i fråga om näringsbetingade innehav om
utdelning erhållits före ikraftträdandet. Det innebär att det skall göras
sannolikt att innehavet är näringsbetingat.

punkt 8
Vid utdelning från värdepappersfonder avgörs andelsägarens beskattning av
fondens inkomster under föregående beskattningsår. För utdelning som lämnas
under år 1994 gäller särskilda övergångsbestämmelser till punkt 2 a femte och
sjätte styckena av anvisningarna till 22 KL och 3 1 mom. åttonde och nionde
styckena SIL (SFS 1993:1541 och 1544). För sådan utdelning skall anses som om
fonden har mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter den 31 december 1993.
Syftet med denna bestämmelse är bl.a. att andelsägaren inte skall beskattas för
vidareutdelning av utdelning på svenska aktier. Den nya lydelsen av 7 8 mom.
innebär bl.a. att utdelning på utländska kapitalplaceringsinnehav undantas från
skattskyldighet. Det gäller även utdelning som uppburits under år 1994.
Tillämpning av denna bestämmelse i kombination med den tidigare införda
övergångsbestämmelsen skulle innebära att andelsägaren inte beskattas vid
vidareutdelning av den utländska utdelning som fonden uppburit under år 1993. I
punkten 7 stadgas därför att vid bedömning av andelsägarens beskattning skall
äldre föreskrifter i 7 8 mom. tillämpas.

14.6 Uppbördslagen (1953:272)

10

I en ny punkt i femte stycket anges att preliminär A-skatt inte skall utgå för
utdelning som avses i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.

14.7 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen

Ändringen är en konsekvens av att övergångsbestämmelsen till KL (SFS 1992:693)
har förlängts.

90

14.8 Kupongskattelagen (1970:624)

9 a

En ny bestämmelse har införts som i vissa fall förlänger fristen för restitution
som en anpassning till reglerna för preskription av fordran på utdelning på
fondandelsbevis. Bestämmelserna motiveras av övergångsregleringen till de
nyligen återinförda bestämmelserna om treårspreskription av sådan fordran.

12

I ett tillägg till första stycket i paragrafen har angetts att kupongskatt inte
skall innehållas innan utdelning kan betalas ut till fondandelsägare som varit
oregistrerad.

14.9 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

1

Bestämmelsen har ändrats till följd av den ändrade utformningen av 7 8 mom.
SIL.

7

I ett nytt sista stycke har i förenklingssyfte tagits in en bestämmelse om att
spärrbeloppet skall anses alltid uppgå till minst 100 kr (jfr avsnitt 7). Genom
bestämmelsen uppnås att någon beräkning av spärrbelopp inte behöver göras om en
skattskyldigs avräkningsbara skatter under beskattningsåret uppgår till
sammanlagt högst 100 kr.

14.10 Lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

3 kap. 27

Paragrafen har justerats till följd av bestämmelserna i den nya lagen om
beskattning av viss vidareutdelning. Enligt dessa bestämmelser kan skatteplikt i
vissa fall uppkomma för utdelning som erhållits från ett svenskt företag. I ett
nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse som innebär att även
aktiebolagsom inte är avstämningsbolag och ekonomiska föreningar är skyldiga att
lämna kontrolluppgift om utdelning. Undantag gäller dock om företaget är ett
fåmansföretag (jfr punkt 14 av anv. till 32 KL). Skattemyndigheternas
kontrollbehov anses i detta fall tillgodosett genom bestämmelserna i 2 kap. 16
och 24 om uppgiftsskyldighet för fåmansföretag resp. företagsledare m.fl. i
sådant företag. En skyldighet att lämna uppgifter i självdeklarationen
föreskrivs dock i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.
Enligt tredje stycket (tidigare andra stycket) skall kontrolluppgift lämnas för
utdelning till den del den är skattepliktig. Kontrolluppgift som lämnas för
utdelning som är skattepliktig enligt lagen om beskattning av viss
vidareutdelning skall dock lämnas även om utdelningen från ett företag
understiger den i 4 nämnda lag stadgade beloppsgränsen 500 kr, eftersom det
utdelande företaget inte har kännedom om huruvida den skattskyldige mottagit
utdelning även från annat företag. Kontrolluppgiften skall också ta upp utländsk
källskatt som belöper på utdelningen för att ge underlag för skatteavräkning
enligt lagen om avräkning av utländsk skatt. Med stöd av kontrolluppgiften kan
avräkning ske även utan särskilt yrkande från den skattskyldige.
De nya bestämmelserna tar i första hand sikte på utdelning som är skattepliktig
enligt lagen om beskattning av viss vidareutdelning, men täcker också in de fall
där utdelningen är skattepliktig enligt lagen om beskattning av vinstutdelning
vid 1995 års taxering. Den senare lagen är emellertid avsedd att tillämpas
endast för utdelningar under 1994.

Övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års
taxering såvitt avser skyldighet att lämna kontrolluppgift om utdelning som är
skattepliktig enligt lagen om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års
taxering. Skyldigheten omfattar i denna del utdelning som har lämnats under hela
år 1994. Vidareutdelning av utländsk utdelning som lämnas efter utgången av juni
1994 är skattepliktig. Från kontrollsynpunkt är det dock tillräckligt att
kontrolluppgift lämnas för vidareutdelning som lämnas efter utgången av år 1995
och således redovisas första gången inför 1996 års års taxering.

14.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

9

I paragrafen rättas två felaktiga hänvisningar.

11

Regeringen har, genom den möjlighet till delegation som finns i paragrafen, i
förordningen (1991:580) med bemyndigande för riksskatteverket att medge att fond
för återanskaffning av fastighet övertas, m.m. låtit skattemyndigheten fatta
beslut i ärenden som avses i 11 . Genom ändringen anges det i lag att det är
skattemyndigheten som fattar beslut.
91

13

I paragrafen rättas en felaktig hänvisning och görs en följdändring till
ändringen i 11 .

14.12 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning

3

Ändringen är en följd av att fördelningsräntan höjs från statslåneräntan plus en
procentenhet till statslåneräntan plus tre procentenheter.

5

Genom ändringen kan den skattskyldige avstå från att utnyttja positiv
räntefördelning. Det positiva fördelningsbeloppet sparas och förs vidare till
påföljande beskattningsår.

14.13 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

2

Inkomst hos handelsbolag skall fr.o.m. 1995 års taxering tas till beskattning
hos delägarna vid den taxering då handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade
varit skattskyldigt (3 3 st KL). Enligt 1 lagen om periodiseringsfonder
medges avdrag för belopp som avsatts till periodiseringsfond. I fråga om
handelsbolag görs avsättningen hos delägarna (2 3 st).
Ändringen i tredje stycket tar sikte på det fallet att delägarens och
handelsbolagets räkenskapsår inte sammanfaller. Om handelsbolaget har kalenderår
som räkenskapsår medan delägaren har brutet räkenskapsår taxeras delägaren för
handelsbolagsinkomsten vid taxeringen ett år före den taxering han taxeras för
sitt brutna beskattningsår. Ändringen innebär att avdrag medges redan vid den
förra taxeringen. En eftersyn blir därför nödvändig. Görs ingen avsättning för
handelsbolagsinkomsten vid den följande taxeringen får den förra taxeringen
omprövas och avdraget alltså vägras i efterhand.

4

Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall återföras till beskattning
senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår för vilket avdrag
medgetts. Ändringen föranleds bl.a. av att avdragsåret inte sammanfaller med
avsättningsåret för sådana delägare i handelsbolag som omfattas av ändringen i 2
.
92

14.14 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet

2

I första stycket rättas en felaktig hänvisning.

4

Genom tillägget i tredje stycket klargörs att ett utländskt bolag skall anses ha
förvärvat ett bestämmande inflytandet över ett företag om företaget - för det
fall det utländska bolaget hade varit ett svenskt aktiebolag - skulle ha varit
ett dotterföretag till det utländska bolaget enligt 1 kap. 2 ABL.

7

Ändringarna i femte stycket innebär att beloppsspärren inte skall tillämpas vid
fusioner mellan ekonomiska föreningar resp. sparbanker. I stycket ersätts vidare
uttrycket "vederlag" med "kostnad" för att stämma med språkbruket i första
stycket.

12

Genom ändringarna i fjärde stycket undantas fusioner mellan kooperativa
ekonomiska föreningar från fusionsspärrarna i andra och tredje styckena.

Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet

Ett nytt femte stycke införs på grund av att dödsbon som beskattats enligt
reglerna för handelsbolag fr.o.m. 1995 års taxering blir egna skattesubjekt.
Stycket innebär att om det vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för ett
handelsbolagsbeskattat dödsbo vid 1994 års taxering uppkommer underskott medges
dödsboet vid 1995 års taxering (eller i undantagsfall 1996 års taxering) avdrag
med ett belopp motsvarande summan av delägarnas underskott i förvärvskällan
under förutsättning att förvärvskällan inte har upphört eller dödsboet har
skiftats före den 1 januari 1994 och med den begränsning som framgår av den nya
sjätte stycket. Av detta framgår att dödsboets avdrag minskar i motsvarande mån
som en dödsbodelägare yrkar kvoterat slutavdrag enligt 3 13 mom. SIL.

93

Övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års
taxering. Den nya lydelsen av 4 tillämpas dock endast i fråga om
ägarförändringar som skett efter ikraftträdandet.

14.15-14.16 Lag om ändring i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt och lag om ändring i lagen (1992:1438)
om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Ändringarna har kommenterats i avsnitt 12.
94

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över delbetänkandet (SOU
1994:13) JIK-metoden, m.m.

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken, Hovrätten
över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Datainspektionen,
Bokföringsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Skogsstyrelsen,
Statens jordbruksverk, Närings- och teknikutvecklingsverket, Handelshögskolan i
Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga
fakulteten vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds
universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens
förening, Fondbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,
Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa
Förbundet, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas
Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk Industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,
Svenska kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänsteförbundet,
Tjänstemännens Centralorganisation, Värdepapperscentralen VPC AB.
Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett ett gemensamt
yttrande.
Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund
och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande från Näringslivets
Skattedelegation.
Yttranden har också kommit in från AB Gotlandskonsult, Näringslivets
Skattedelegation och Stockholms handelskammare.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över departementspromemo-
rian (Ds 1994:26) Beskattning av utdelning och fåmansföretag

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken, Hovrätten
över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Datainspektionen,
Bokföringsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket, Skogsstyrelsen,
Statens jordbruksverk, Närings- och teknikutvecklingsverket, Handelshögskolan i
Stockholm, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga
fakulteten vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds
universitet, Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens
förening, Fondbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,
Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel, Kooperativa
Förbundet, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas
Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk Industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,
Svenska kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
Redareförening, Sveriges Redovisningskonsulters förbund, Tjänsteförbundet,
Tjänstemännens Centralorganisation, Värdepapperscentralen VPC AB.
Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett ett gemensamt
yttrande.
Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund
och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande från Näringslivets
Skattedelegation.
Yttranden har också kommit in från Scandinavian Airlines System m.fl., AB
Gotlandskonsult, Näringslivets Skattedelegation, Per Jungkvist, Stockholms
handelskammare, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Institutet för utländsk
rätt AB.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över promemorian Kvittning
och generationsskiften

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Skogsstyrelsen, Statens
jordbruksverk, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund,
Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Jordägareförbund och Sveriges Köpmannaförbund.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över skrivelse 1992-09-17
från Fondbolagens Förening

Efter remiss har yttranden avgetts av Svea hovrätt, Riksgäldskontoret,
Finansinspektionen, Riksskatteverket, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska
Bankföreningen, Värdepapperscentralen VPC AB och Aktiefrämjandet. Riksbanken har
avstått från att yttra sig.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
Riskkapitalavdrag, En modell för skattelättnader vid satsningar i små
industriföretag.

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Statskontoret,
Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Kammarrätten i
Jönköping, Närings- och teknikutvecklingsverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i
Västerbottens län, Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet,
Kungliga Tekniska högskolan, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Landstingsförbundet, Finansbolagens
Förening, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas
Riksförbund, Skogssällskapet, Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivare-
föreningen, Svenska Riskkapitalföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen,
Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Redo-
visningskonsulters förbund.
Yttranden har också inkommit från Norvenco AB, NOBEX AB, Åby Stormarknad AB, VM
Betong AB, Thomée-Hörle AB, Svenska TVÄTTAB Textilservice, Lars Åke Södergren
Consulting, Beslagsgrossisten Ivar Ericson AB, City-Bageriet i Falköping AB, Bro
& Väg AB, Elicon Data AB, O S Björkman & Co AB, Andrénföretagen AB, L.T. Konsult
i Västerås AB, CC Ekonomikonsult AB, CAO Arkitekter och Ingenjörer, KADO TRÄ AB,
Bilhallen i Linköping-Mjölby AB, Lundahls El AB, Göteborgsrör L-Å Eveberg AB,
Håkanssons Trä AB, InfoRoad AB, Henric Ankarcrona, Slite Svetsservice AB,
Mobitec AB, Hoyer Svenska AB, K Lidenskogs AB, Europa Möbler i Sverige AB,
Casino Invest AB, Sorbinvest AB, AKLA AB, Göran Almroth Byggnads AB, Swetronics
Konsulting AB, Tele-Mekano i Göteborg AB, ITT Flygt AB, Anders & Sonja Näslund
HB, Sandhamns Skrivtjänst och Holmåkra Fjäderfä AB.
Riksskatteverket har inhämtat yttranden från Skattemyndigheterna i Stockholms,
Kronobergs och Jämtlands län.

143

Remitterade lagförslag

2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 För fysisk person och dödsbo gäller vid 1995 års taxering undantaget från
skatteplikt i 3 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
för utdelning på en aktie i svenskt aktiebolag som blivit tillgänglig för
lyftning under år 1994 i den omfattning som anges i denna lag.
Utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till 22
kommunalskattelagen (1928:370) omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller
utdelning som innebär att en aktieägare i ett aktiebolag som har aktier noterade
på börs skall erhålla rätt att köpa en aktie i annat bolag (inköpsrätt) under
förutsättning att beslut om sådan utdelning har fattats före den 1 januari 1994.

2 Från skatteplikt undantas utdelning på en aktie till ett belopp som svarar
mot ett jämförelsebelopp.

Beräkning av jämförelsebelopp på en aktie

3 För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett
jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller fondemission
som har registrerats före utgången av år 1993. Ett jämförelsebelopp får också
beräknas om aktien erhållits vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev utgivet i
en emission som har registrerats före utgången av år 1993. Motsvarande gäller om
aktien erhållits genom nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i
förening med ett skuldebrev.

4 Med jämförelsebelopp avses 120 procent av det högsta belopp som bolaget
lämnat i vinstutdelning för något av de fem räkenskapsår som närmast föregått
det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år 1994. Med vinstutdelning
avses i detta sammanhang inte återbetalning av villkorade aktieägartillskott.
Har bolaget för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas år 1994 redovisat
en nettovinst som är högre än den som redovisats under något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren får jämförelsebeloppet ökas i relation till
förhållandet mellan nettovinsten under detta räkenskapsår och den högsta
nettovinst som redovisats under något av de fem närmast föregående räkenskaps-
åren. Det sammanlagda jämförelsebeloppet för samtliga aktier i bolaget får vid
en sådan beräkning inte överstiga 50 procent av nettovinsten för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.
Omfattar något av räkenskapsåren längre eller kortare tid än tolv månader skall
det belopp bolaget lämnat i vinstutdelning på aktien och den nettovinst bolaget
har redovisat jämkas vid beräkning av jämförelsebeloppet. Jämkning skall också
ske om det nominella beloppet på aktien har satts ned eller om fondemission
skett genom att nya aktier har getts ut.

5 Jämförelsebeloppet får ökas med ett belopp som svarar mot sådan
vidareutdelning från bolaget som anges i lagen (1994:000) om beskattning av viss
vidareutdelning.

6 Har en aktie enligt villkor i bolagsordningen rätt till utdelning som
belöper på tidigare räkenskapsår får jämförelsebeloppet ökas med motsvarande
belopp under förutsättning att detta villkor beslutats av bolagsstämma före
ingången av år 1993.

7 Har utdelning tidigare inte lämnats på en aktie skall som jämförelsebelopp
anses det jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget utgivna aktier.
Finns aktier av olika slag gäller det jämförelsebelopp som beräknas för aktier
av samma slag och i annat fall genomsnittet av jämförelsebeloppen på andra
aktier.
Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast föregående
räkenskapsåren utgör jämförelsebeloppet 20 procent av nettovinsten för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas. Nettovinsten skall därvid fördelas med
lika belopp på aktierna i bolaget.

8 Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier
noterade på börs får jämförelsebeloppet för en aktie i bolaget beräknas som 20
procent av kapitalunderlaget beräknat enligt lagen (1994:000) om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag fördelat med lika
belopp på aktierna i bolaget.

9 För en aktie i ett investmentföretag som avses i 2 10 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt får jämförelsebeloppet beräknas som summan av
den skattepliktiga utdelning på svenska och utländska aktier företaget mottagit
under det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas fördelat med lika belopp på
antalet aktier i bolaget. Detsamma gäller för en aktie i förvaltningsföretag som
avses i 7 8 mom. andra stycket nämnda lag i dess lydelse intill utgången av år
1993.

Utdelning på andel i ekonomisk förening

10 Bestämmelserna i denna lag tillämpas även för utdelning på en andel i annan
ekonomisk förening än sådan kooperativ ekonomisk förening som avses i 2 8
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Bestämmelserna tillämpas dock inte i fråga om utdelning på förlagsinsatser i
ekonomisk förening som betalats in till föreningen före den 1 januari 1994.

Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag

11 För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av bestämmelserna i 3
12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller
följande. Undantaget från skatteplikt i 3 1 mom. tredje stycket nämnda lag
gäller för det lägsta av ett jämförelsebelopp beräknat antingen enligt andra
stycket eller enligt övriga bestämmelser i denna lag.
Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar mot
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg
av fem procentenheter multiplicerad med anskaffningskostnaden för aktien eller
andelen beräknad enligt 3 12 mom. första stycket eller fjärde stycket 1 eller
2 lagen om statlig inkomstskatt, dels en femtedel av det belopp som svarar mot
sparad utdelning.

Övriga bestämmelser

12 Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för
inkomst enligt denna lag.

13 Med nettovinst avses i denna lag nettovinsten enligt fastställd
balansräkning eller i förekommande fall enligt fastställd koncernbalansräkning.

14 Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna
uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skattepliktig
enligt denna lag.
Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen lämnas,
till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) lämna
uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen skall snarast lämna
uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare.
Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgiftslämnandet enligt
första och andra styckena ske snarast efter denna tidpunkt.
Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för vilket
utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för bedömning av
skattskyldighet för mottagen utdelning från företaget. Kan uppgift inte lämnas i
självdeklarationen skall uppgiftsskyldigheten fullgöras genom tillägg till
självdeklarationen. Sådant tillägg skall lämnas före utgången av oktober 1994
eller, om utdelning lämnas efter denna tidpunkt, inom en månad från
utdelningsdagen.
15 Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan av det
utdelande företaget eller av aktie- eller andelsägare i företaget medge att
jämförelsebeloppet för en aktie eller en andel beräknas till högre belopp än vad
som följer av bestämmelserna i denna lag. Medgivandet får dock inte innefatta
undantag från 11 andra stycket. Företaget och sökanden skall underrättas om
beslutet.
Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 Vid tillämpning av 3 12 mom. fjärde stycket 1 lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt beräknas kapitalunderlaget enligt denna lag.

Beräkning av kapitalunderlaget

2 Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder i
företaget vid utgången av det beskattningsår som har taxerats år 1993 eller, om
företaget inte taxerades då, det beskattningsår som taxerades år 1992. Vid
beräkning av kapitalunderlaget beaktas även 9-11 .

3 Som skuld tas upp
1. 28 procent av ett belopp som svarar mot avsättning till
skatteutjämningsreserv,
2. 28 procent av uppskovsbelopp som avses i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver och som vid beskattningsårets utgång ännu inte återförts
till beskattning och
3. 28 procent av belopp som har avsatts till ersättningsfond.

4 Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen
medgetts vid inkomsttaxeringen.

5 Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till så stor del av
kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar mot moderföretagets andel av
antalet aktier eller andelar i dotterföretaget med fördelning med lika belopp på
antalet aktier eller andelar i företaget.

6 Vid värderingen av andra tillgångar än som avses i 5 skall
1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt
räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag som
inte har gjorts i räkenskaperna,
2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas upp till
de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,
3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna
12-14 av anvisningarna till 23 kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till
skattemässiga restvärden,
4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet för
mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag,
5. finansiella instrument som avses i 27 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt genomsnittsmetoden
om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses i punkt 2,
6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid
inkomsttaxeringen,
7. andel i handelsbolag tas upp till delägarens justerade ingångsvärde för
andelen enligt 28 lagen om statlig inkomstskatt,
8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-
skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.

7 Vid tillämpning av 6 4 får fastighet som förvärvats före utgången av år
1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. Anskaffningsvärdet vid denna
tidpunkt anses motsvara viss del av det för år 1991 gällande taxeringsvärdet
minskat med vid 1982-1991 års taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag om avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10
procent av nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om
1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,
2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,
3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,
4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.
Värdet enligt första stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet på
byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets utgång inte
överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse marknadsvärdet på
den egendom som omfattas av värderingen enligt första stycket.

8 Vid tillämpning av 6 och 7 avses med värdeminskningsavdrag också belopp
varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i anspråk.

Justering av kapitalunderlaget

9 Har företaget gjort avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv vid
1994 års taxering gäller i stället för vad som anges i 3 1 följande. Som skuld
tas upp 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till beskattning vid 1995-2000 års
taxeringar. Understiger avdraget för avsättning det avdrag som avses i 3 1
skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent av skillnaden däremellan.

10 Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som svarar mot
utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden om utbetalning skett efter utgången av det
räkenskapsår som avses i 2 . Detsamma gäller belopp som svarar mot sådana
utbetalningar från en ekonomisk förening som anges i 10 kap. 1 lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp
eller i fall som anges i 4 kap. 3 samma lag.

11 Vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde
år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket
taxering skedde år 1992, skall minska kapitalunderlaget. Vinstutdelning som
lämnas för senare räkenskapsår skall minska kapitalunderlaget i den mån utdelat
belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning eller i
förekommande fall enligt fastställd koncernbalansräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
Vid beräkning av kapitalunderlaget räknas som skuld 28 procent av avsättningar
som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond, lagen (1954:40)
om särskild fartygsfond, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen
(1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återan-
skaffning av fastighet och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.

2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning

Härigenom föreskrivs följande.

1 Undantagen från skatteplikt för utdelning i punkt 2 a av anvisningarna till
22 kommunalskattelagen (1928:370) och 3 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt gäller inte vidareutdelning.
Med vidareutdelning avses utdelning som det utdelande företaget betalat med ut-
delning som företaget erhållit på aktie eller andel i en utländsk juridisk
person och som inte beskattats i Sverige hos företaget. Lämnad utdelning skall
anses i första hand ha betalats med sådan erhållen utdelning. Med
vidareutdelning avses inte utdelning som lämnas av investmentföretag eller
värdepappersfond som avses i 2 10 mom. lagen om statlig inkomstskatt.
Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om det sammanlagda beloppet som ett
företag delar ut som vidareutdelning ett räkenskapsår understiger fem procent av
den totala utdelning som företaget lämnat under samma räkenskapsår.

2 Till utdelning som skall beskattas på grund av 1 skall läggas utländsk
källskatt som företaget erlagt och som belöper på den vidareutdelade
utdelningen.

3 Från tillämpning av 1 undantas vidareutdelning av sådan utdelning som
företaget erhållit och som
1. inte beskattats hos företaget på grund av 7 8 mom. första stycket a lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt eller - om en prövning enligt nämnda moment
inte skett - vid en sådan prövning inte skulle ha beskattats hos företaget,
eller
2. består av utdelning som den utländska juridiska personen erhållit på
näringsbetingat innehav - direkt eller indirekt via en eller flera juridiska
personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade innehav - från
juridisk person som är underkastad sådan jämförlig inkomstbeskattning som avses
i 7 8 mom. första stycket a lagen om statlig inkomstskatt, eller
3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på grund av
punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 kommunalskattelagen
(1928:370).
I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,
utdelning som företaget erhållit i första hand anses bestått av sådan utdelning
från utländsk juridisk person som medför undantag från skatteplikt om den
vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig hos den utländska
juridiska person som lämnat utdelning till företaget.

4 Understiger belopp som skall tas upp som intäkt på grund av 1-3
sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.

5 Vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt skall
intäkt som är skattepliktig enligt denna lag anses som sådan utländsk intäkt som
anges i 1 den nämnda lagen. Utländsk källskatt som erlagts av det utdelande
företaget och som belöper på det skattepliktiga beloppet skall därvid anses ha
erlagts av den skattskyldige.
I det fall skattskyldig enligt denna lag är ett företag som erhållit
vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget, utöver avräkning av
utländsk källskatt som avses i 2 och som belöper på sådan vidareutdelning,
genom avräkning rätt att enligt 1 tredje stycket lagen om avräkning av
utländsk skatt erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt motsvarande tio
procent av den skattepliktiga vidareutdelningens bruttobelopp inklusive den på
vidareutdelningen belöpande källskatten, om det utdelande företaget enligt
nämnda lag hade varit berättigad till sådan avräkning om inte skattebefrielse
för utdelningen förelegat.

6 Värdepappersfond som erhållit intäkt för vilken fonden är skattskyldig på
grund av 1 och 2 får från intäkten dra av ett belopp motsvarande den
utländska källskatt som anges i 2 multiplicerat med fyra. Värdepappersfond är
inte berättigad erhålla avräkning av sådan utländsk skatt.

7 Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna uppgift
till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skattepliktig enligt denna
lag. I det skattepliktiga utdelningsbeloppet skall inräknas även belopp som
avses i 4 . Uppgift skall också lämnas om utländsk källskatt som belöper på
vidareutdelningen.
Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen lämnas,
till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) lämna
uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen skall snarast lämna
vidare uppgifterna till den som är registrerad som förvaltare.
Företag skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för
bedömning av skattskyldighet för mottagen utdelning från företaget. Kan uppgift
inte lämnas i självdeklarationen skall uppgiften lämnas till skattemyndigheten
inom en månad från utdelningsdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige efter
ikraftträdandet.

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 a av anvisningarna till 22
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Anvisningar
till 22
2 a.1 Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan - utdelning
och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av realisationsvinsten på
1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission av
sådana aktier,
2. andelar i svensk ekonomisk förening,
3. andelar i svensk värdepappersfond,
4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits ut av
ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt 2 9
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar angivna i 1-4
eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.
Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:
a) Avkastning på lagertillgång.
b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt 2 8
mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt.
c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade vid
svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars
aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett
företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från
skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av
fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga tillgångar i
företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett
företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses
råda mellan företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av
fastighetsinnehavet avses det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet
på av företaget innehavd fastighet.
d) Vinst vid avyttring av andel i sådan bostadsförening respektive aktie i
sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt.
e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid avyttring av andel i ekonomisk
förening,
f) Utdelning, ränta och vinst på tillgångar som innehas av handelsbolag.
Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i
svensk värdepappesfond skall undantas från skatteplikt gäller endast om
innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis understigit 90
procent av fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna i
denna anvisningspunkt och
b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i första stycket
1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana instrument.
Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte annat än
tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent
av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepappersfond
undantas från skatteplikt gäller för

- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits
av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts,
- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster
under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka
hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt denna anvisningspunkt
och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt
- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt
denna anvisningspunkt.
Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdelning från
svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i
följande ordning:
1. Skattefri utdelning.
2. Intäkt enligt 2 2. Intäkt enligt 2
10 mom. åttonde 10 mom. första
stycket lagen om stycket 4 och
statlig in- åttonde stycket
komstskatt. lagen om statlig
inkomstskatt.
3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra tillgångar
än som avses i tredje stycket a och b.
4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med 30
procent enligt denna anvisningspunkt.
5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1996
års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1541.

146

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
dels att 2 10 mom., 3 1 mom. och 12 mom., 7 8 mom. och 22 skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse 3 12 a mom. av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2
10 mom.2 Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad
som följer av övriga bestämmelser i denna lag,
1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 1 mom.
tredje stycket är undantagen från skatteplikt,
2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången av
beskattningsåret av egendom som avses i 1,
3. att hänsyn inte 3. att hänsyn inte
tas till vinst tas till vinst
eller förlust vid eller förlust vid
avyttring av avyttring av
utländska finan- utländska finan-
siella instrument siella instrument
motsvarande dem som motsvarande dem som
avses i 3 1 mom. avses i 3 1 mom.
tredje stycket 1 tredje stycket 1
och 2 samt optioner och 2 samt optioner
och terminer som och terminer som
uteslutande avser uteslutande avser
sådana instrument. sådana instrument,
4. att som intäkt
tas upp 1,2 procent
för år räknat av värdet
vid utgången av
beskattningsåret på
aktie eller andel i
utländsk juridisk
person, dock inte på
aktie eller andel i
sådan utländsk juri-
disk person för vil-
ken vinsten skall
beskattas enligt
punkt 10 andra
stycket av
anvisningarna till
53 kommu-
nalskattelagen
(1928:370) eller när
innehavet är sådant
som avses i 7 8
mom. första
stycket a.
Har företaget för beskattningsåret beslutat utdelning som överstiger ett
gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande beloppet upp som intäkt.
Understiger beslutad utdelning för beskattningsåret gränsbeloppet får skillnaden
läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade gränsbeloppet. Gräns-
beloppet utgörs av summan av mottagen utdelning som är undantagen från
skatteplikt samt 72 procent av det belopp som har beräknats enligt första
stycket, om detta belopp är positivt.
Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning av
företaget eller utbetalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen
överstiger tillskjutet kapital. I fråga om aktiebolag jämställs med beslutad
utdelning också utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden.
Som intäkt tas i ett investmentföretag upp 2 procent för år räknat av värdet
vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första stycket 3. Avdrag
medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som
uppkommit vid inkomstberäkningen enligt första och andra styckena medges närmast
följande beskattningsår enligt lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i
näringsverksamhet.
Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk
förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper
eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom ett
välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktier- eller andelsägare riskfördelning
och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar. Ett företag
som inte längre uppfyller dessa krav skall som intäkt ta upp ett belopp som
svarar mot 30 procent av det högsta av värdena av tillgångar som avses i första
stycket 1 och 3 vid ingången av beskattningsåret eller något av de fem
föregående beskattningsåren, dock tidigast vid ingången av år 1991. Som intäkt
får i stället tas upp 40 procent av summan av de realisationsvinster och
realisationsförluster som företaget haft från och med ingången av år 1991 på
tillgångar som avses i första stycket 1 och 3, sedan avdrag gjorts för sådan
intäkt som tagits upp enligt andra stycket första meningen.
Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också för
värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första stycket
2 dock 0,75 procent.
En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har beslutat för
beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger mottagen skattefri
utdelning, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.
Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat av värdet vid
ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första stycket 3. Mot denna
intäkt medges endast avdrag enligt föregående stycke. Detta hindrar inte att
avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt första, sjätte
och sjunde styckena medges närmast följande beskattningsår enligt lagen om
avdrag för underskott i näringsverksamhet.

3
1 mom.3 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan
intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till
näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat
ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,
vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämförliga
förpliktelser,
ersättning vid upplåtelse av privatbostad,
lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 kom-
munalskattelagen (1928:370),
statligt räntebidrag för bostadsändamål.
Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och skulder i
utländsk valuta.
Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan - utdelning och -
i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av realisationsvinsten på
1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission av
sådana aktier,
2. andelar i svensk ekonomisk förening,
3. andelar i svensk värdepappersfond,
4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits ut av
ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt 2 9
mom.,
5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar angivna i 1-4
eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.
Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:
a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt 2 8
mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket.
b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade vid
svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moderbolag vars
aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits ut av ett före-
tag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget från skatteplikt
gäller inte den del av vinsten som svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i
förhållande till värdet av samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av
fastighet jämställs att en fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap
som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses råda mellan företag som
står under i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses
det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd
fastighet.
c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive aktier i
sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 7 mom.
Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i bestämmelserna i
12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier i vissa fall skall
hänföras till inkomst av tjänst.

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på andelar i
svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller endast om
innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis understigit 90
procent av fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna i
detta moment och
b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i tredje stycket
1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana instrument.
Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat än
tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30 procent
av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värdepappersfond
undantas från skatteplikt gäller för

- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har mottagits
av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts,
- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster
under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar för vilka
hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt detta moment och på
tillgångar som avses i sjätte stycket b samt
- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisations-
vinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på tillgångar
för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt detta
moment.
Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdelning från
svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot fondens inkomster i
följande ordning:
1. Skattefri utdelning.
2. Intäkt enligt 2 2. Intäkt enligt 2
10 mom. åttonde 10 mom. första
stycket. stycket 4 och
åttonde stycket.
3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra tillgångar
än som avses i sjätte stycket a och b.
4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med 30
procent enligt detta moment.
5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.
Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som
intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför att
vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av
näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade
avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Tillgången
anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet. På den
skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behåller
tillgången sitt anskaffningsvärde.
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att ett
belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag jämte särskilt
tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.
Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning på
tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser om beskattning av
tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital räknas inte heller
ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från pensionsförsäkring eller annan
försäkring som avses i 9 andra stycket lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel.
12 mom.4 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent
av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga
kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid utgången av november året
före beskattningsåret med tillägg av fem procentenheter, skall överskjutande
belopp tas upp som intäkt av tjänst. Har aktierna förvärvats på annat sätt än
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden
beräknas med tillämpning av 24 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas
vinst som uppkommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i
bolaget.
Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av första
stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som senare år får tas
upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad utdelning) för den som ägde
aktierna vid utdelningstillfället eller, om utdelning inte förekommit, för den
som äger aktierna vid beskattningsårets utgång. Belopp som svarar mot
kvarstående sparad utdelning läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid
beräkning enligt första stycket.
Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall
70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas
upp som intäkt av tjänst.
Bestämmelserna i Bestämmelserna i
första-tredje första-tredje
styckena gäller ävenstyckena gäller även
för utdelning och för utdelning och
avyttring under tio avyttring under tio
beskattningsår efterbeskattningsår efter
det år då ett företagdet år då ett företag
upphört att vara upphört att vara
fåmansföretag i frågafåmansföretag i fråga
om utdelning eller om utdelning eller
realisationsvinst pårealisationsvinst på
aktier som den aktier som den
skattskyldige eller skattskyldige eller
någon honom närståendenågon honom närstående
ägde när företaget ägde när företaget
upphörde att vara upphörde att vara
fåmansföretag eller fåmansföretag eller
har förvärvat med stödhar förvärvat med stöd
av sådana aktier. I av sådana aktier.
fråga om aktier som Vid tillämpningen av
förvärvats före år 1990första-tredje
gäller vid tillämp- styckena gäller
ningen av följande.
första-tredje
styckena följande.
1. Som an- 1. Som
skaffningskostnad anskaffningskostnad
får tas upp värdet påför aktie som
aktierna vid förvärvats före
utgången av år 1990 ingången av år 1992
beräknat enligt får tas upp kapital-
punkt 5 av anvis- underlaget i
ningarna till 3 och bolaget enligt
4 lagen (1947:577)lagen (1994:000) om
om statlig förmögen-beräkning av kapi-
hetsskatt i dess då talunderlaget vid
gällande lydelse. beskattning av ägare
Därvid gäller dock i fåmansföretag
att värden som fördelat med lika
enligt punkt 5 för- belopp på aktierna i
sta-fjärde styckena bolaget.
tagits upp till 75
eller 30 procent
skall multipliceras
med 1,4 respektive
3,5. Har femte
stycket av nämnda
anvisningspunkt
tillämpats skall
a) värdet
multipliceras med 5
om någon del av
underlaget vid vär-
deringen satts ned
till 20 procent,
b) i andra fall än
a värdet multiplice-
ras med 3,5 om någon
del av underlaget
vid värderingen
satts ned till 30
procent,
c) i andra fall än
a och b värdet
multipliceras med
1,4 om någon del av
underlaget vid
värderingen tagits
upp till 75
procent.
2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt bestämmelserna i 1 -
räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med
förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande
gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.
Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den skattskyldige
eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning
under beskattningsåret eller något av de tio beskattningsår som närmast föregått
beskattningsåret. Bestämmelserna gäller dock även om den skattskyldige eller den
honom närstående under någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat
fåmansföretag, som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning
att denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskattningsåret
efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget upphörde.
Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i
företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-tredje
styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid beaktas även
förhållandena under de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret.
Med utomstående avses sådana personer på vilka bestämmelserna i första-tredje
styckena till följd av femte stycket inte skall tillämpas. I fråga om
realisationsvinst gäller dessutom att som intäkt av tjänst skall högst tas upp
ett sammanlagt belopp som för den skattskyldige och honom närstående under samma
tidsperiod uppgår till 100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under 18 år -
förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit
verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt
bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst,
understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall vid
beräkning enligt 10 av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges
beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses motsvara
makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.
Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verksamhet
eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.
Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt 14 av
anvisningarna till 32 kommunalskattelagen (1928:370). Vid bedömningen av om
ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag skall dock sådana delägare
anses som en person, som själva eller genom någon närstående är eller under
något av de tio beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret har varit
verksamma i företaget i betydande omfattning.
Vad som i detta Vad som i detta
moment sägs om moment sägs om
aktier i ett aktier i ett
fåmansföretag gällerfåmansföretag gäller
också andelar i ett också andelar i ett
sådant företag. Med sådant företag. Med
aktier och andelar aktier och andelar
likställs andra likställs andra
sådana av företaget sådana av företaget
utgivna finansiella utgivna finansiella
instrument som instrument som
avses i 27 1 mom. avses i 27 1 mom.
Vid tillämpningen avVid tillämpningen av
bestämmelserna i bestämmelserna i
första-tredje första-tredje
styckena på styckena på
sistnämnda sistnämnda
finansiella instru- finansiella instru-
ment skall dock ment skall dock
tillägget till tillägget till
statslåneräntan statslåneräntan
begränsas till en begränsas till en
procentenhet och procentenhet och
värdering enligt värdering enligt
fjärde stycket 1 fjärde stycket 1
eller uppräkning eller uppräkning
enligt fjärde enligt fjärde
stycket 2 inte stycket 2 inte
medges. Vid tillämp-medges.
ning av bestämmel-
serna i tredje
stycket på aktier
eller andelar skall
vid 1995 års
taxering värdering
enligt fjärde
stycket 1 inte med-
ges om avyttring
skett till närstående
eller om företaget
har upplösts genom
likvidation.
12 a mom. Vid
tillämpning av 12
mom. första stycket
får till an-
skaffningskostnaden
för aktierna eller
andelarna läggas 10
procent av ett
löneunderlag.
Löneunderlaget
beräknas på grundval
av sådan ersättning
som avses i 2 kap.
3 lagen (1981:691)
om socialavgifter
och som under året
före beskattningsåret
har utgått till ar-
betstagare i
företaget och i dess
dotterföretag.
Ersättning till ar-
betstagare som
innehar sådant av
företaget utgivet
finansiellt instru-
ment som avses i 27
1 mom. får inte
beaktas om 12 mom.
är tillämpligt på
utdelning eller
vinst som är hänförlig
till instrumentet.
Ersättning som täcks
av lönebidrag får
inte heller
beaktas. Löne-
underlaget utgörs av
den del av det sam-
manlagda ersätt-
ningsbeloppet som
överstiger 10 bas-
belopp, fördelat med
lika belopp på
aktierna eller an-
delarna i företaget.
Vid tillämpning av
första stycket gäller
följande
förutsättningar.
1.
Anskaffningskostnaden
för aktierna eller
andelarna får inte
beräknas enligt
12 mom. fjärde
stycket 1.
2. Den
skattskyldige skall
för året före beskatt-
ningsåret ha erhållit
ersättning enligt 2
kap. 3 lagen om
socialavgifter från
företaget eller dess
dotterföretag med
ett belopp som
sammanlagt inte
understiger 150
procent av den
högsta ersättning som
samma år betalats ut
till en ar-
betstagare och som
får räknas in i det
belopp som ligger
till grund för
beräkning av löneun-
derlaget.
3. Det belopp som
genom tillämpning av
första stycket får
tas upp som intäkt
av kapital får inte
överstiga den
ersättning som avses
i 2.
Med innehav av
sådana finansiella
instrument i ett
fåmansföretag som
avses i 27 1 mom.
likställs innehav av
finansiella instru-
ment i ett annat
företag inom samma
koncern.

7
8 mom.5 Svenskt 8 mom. Svenskt
aktiebolag, svensk företag är frikallat
ekonomisk förening, från skattskyldighet
svensk sparbank för utdelning på
eller svenskt ömse- aktie eller andel i
sidigt skadeförsäk- utländsk juridisk
ringsföretag är fri-person under förut-
kallat från sättning att
skattskyldighet för
utdelning på aktie
eller andel i ut-
ländskt bolag som
inte utgör omsätt- a) innehavet är när-
ningstillgång i för-ingsbetingat och
etagets verksamhet den in-
under förutsättning komstbeskattning
att som den utländska
a) det sammanlagda juridiska personen
röstetalet för är underkastad är
företagets aktier jämförlig med den in-
eller andelar i det komstbeskattning
utdelande bolaget som skulle ha skett
vid be- enligt denna lag,
skattningsårets ut- om inkomsten hade
gång motsvarade en förvärvats av ett
fjärdedel eller mer svenskt företag,
av röstetalet för varvid utdelning
samtliga aktier som den utländska
eller andelar i det juridiska personen
utdelande bolaget, erhållit på kapital-
eller placeringsinnehav
det görs sannolikt skall anses utgöra
att innehavet av inkomst som skall
aktien eller beskattas enligt
andelen betingas av denna lag och
verksamhet som be- varvid skall bort-
drivs av företaget ses från bestämmelser
eller av företag somi avtal för un-
med hänsyn till ägan-dvikande av
derättsförhållanden dubbelbeskattning,
eller or- eller
ganisatoriska för- b) innehavet är ett
hållanden kan anses kapitalplacerings-
stå det nära, och innehav.

b) den
inkomstbeskattning Ett innehav av ak-
som det utländska tier eller andelar
bolaget är underkas-i en utländsk
tat är jämförlig medjuridisk person
den inkomst- skall anses vara
beskattning som näringsbetingat om
skulle ha skett en- aktierna eller
ligt denna lag, om andelarna inte utgör
inkomsten hade för- omsättningstillgångar
värvats av svenskt i företagets verk-
företag. samhet och
det sammanlagda
röstetalet för
företagets aktier
eller andelar i den
utländska juridiska
personen vid be-
skattningsårets ut-
gång motsvarade en
fjärdedel eller mer
av röstetalet för
samtliga aktier
eller andelar i den
utländska juridiska
personen eller
innehavet av
aktierna eller an-
delarna betingas av
verksamhet som
bedrivs av företaget
eller av företag som
med hänsyn till
äganderättsförhållanden
eller organisato-
riska förhållanden
kan anses stå det
nära.
Ett innehav av ak-
tier eller andelar
i en utländsk
juridisk person
skall anses vara
ett kapitalplace-
ringsinnehav om
aktierna eller
andelarna inte utgör
omsättningstillgångar
i företagets verk-
samhet och inte
heller skall anses
vara närings-
betingade.
Med svenskt företag
avses i detta
moment svenskt
aktiebolag, svensk
ekonomisk förening,
svensk sparbank,
svenskt ömsesidigt
skadeförsäkrings-
företag och svensk
värdepappersfond.
Utländsk juridisk
person hemmahörande
i något av de länder
med vilka Sverige
ingått avtal för
undvikande av
dubbelbeskattning
(avtalsländer) skall
anses underkastad
inkomstbeskattning
jämförlig med en som
skulle ha skett
enligt denna lag.
Denna presumtion
gäller dock endast
om personens
intäkter härrör från
verksamhet i
Sverige eller i ett
eller flera av av-
talsländerna och
verksamheten är un-
derkastad normal
inkomstskatt i det
eller de länder där
den bedrivs. I det
fall personens in-
täkter endast till
obetydlig del härrör
från verksamhet i
andra länder eller
från särskilt skatte-
mässigt gynnad verk-
samhet skall den ändå
anses underkastad
jämförlig
beskattning.

22 6
Skall, på grund av Skall, på grund av
överenskommelse överenskommelse
eller beslut som eller beslut som
avses i 20 eller avses i 20 eller
21 , intäkt, som är21 , intäkt, som är
skattepliktig skattepliktig
enligt denna lag, enligt denna lag,
inte beskattas här iinte beskattas här i
riket, medges inte riket, medges inte
heller avdrag för heller avdrag för
kostnader som är kostnader som är
hänförliga till in- hänförliga till in-
täkten. Detta gällertäkten. Detta gäller
dock inte i fråga omdock inte i fråga om
utdelning från ut- utdelning från ut-
ländskt bolag till ländskt bolag till
svenskt företag i svenskt företag i
fall som avses i 7 fall då innehavet är
8 mom. a. näringsbetingat.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-7.
2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 10 mom. första stycket 4
tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskattningsåret som löper
från och med den 1 juli 1994.
147

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. De nya föreskrifterna i 3 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993 får äldre
föreskrifter i 3 12 mom. fjärde stycket 1 tillämpas vid 1995 och senare års
taxeringar.
5. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 8 mom. i den lydelse föreskrifterna
intill den 1 januari 1994 för utdelning som uppburits till och med den 31
december 1993.
6. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre
föreskrifter i 7 8 mom. första stycket a i fråga om utdelning som uppburits
före ikraftträdandet.
7. Vid tillämpning av punkt 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till
22 kommunalskattelagen (1928:370) och 3 1 mom. åttonde och nionde styckena
denna lag skall, i fråga om utdelning som lämnas under år 1994, äldre
föreskrifter i 7 8 mom. tillämpas vid avgörande av om utdelning skulle ha
beskattats hos värdepappersfonden.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1543.
3 Senaste lydelse 1993:1544.
4 Senaste lydelse 1993:1543.
5 Senaste lydelse 1993:1544.
6 Senaste lydelse 1993:1543.
148

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1543) om ändring i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 7 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1994
tillämpas äldre föreskrifter i 2 10 mom. första stycket 2 och fjärde stycket
för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.
Vid tillämpningen
av de nya föreskrif-
terna i 2 10 mom.
andra stycket vid
1995 års taxering
eller, om företaget
inte taxeras då, vid
1996 års taxering
skall gränsbeloppet
a. ökas med ett
belopp som
motsvarar företagets
eget kapital enligt
fastställd
balansräkning för det
räkenskapsår som
taxerades år 1991
eller, om företaget
inte taxerades då, år
1992 till den del
detta belopp över-
stiger tillskjutet
kapital och ut-
delning som be-
slutats för nämnda
räkenskapsår,
b. minskas med
utbetalning till
aktieägaren enligt
12 kap. 1 ak-
tiebolagslagen
(1975:1385) vid
nedsättning av
aktiekapitalet
eller reservfonden
efter det rä-
kenskapsår som avses
i a och före räken-
skapsår som taxeras
enligt de nya före-
skrifterna, samt
c. minskas med
utdelning från före-
taget vilken be-
slutats för räken-
skapsår som avses i
b till den del den
överstigit av före-
taget mottagen
skattepliktig ut-
delning.
De avgående
posterna enligt
föregående stycke b
och c får
tillsammans inte
överstiga posten a i
samma stycke. Be-
stämmelserna i
föregående stycke
gäller endast om
företaget var in-
vestmentföretag vid
utgången av det
räkenskapsår som av-
ses i samma stycke
a.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1544) om ändring i
dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
dels lagen (1993:1309) om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1993:1544) om ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring i lagen (1993:939) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.

2.8 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 10 uppbördslagen (1953:272)1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 2
Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskostnader,
som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33
kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken rätten till avdrag för
kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges i nämnda punkt, endast till
den del ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum
eller, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.
På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa för
vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges
i punkt 3 a av anvisningarna till 33 kommunalskattelagen skall preliminär
A-skatt beräknas endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp
som anges i nämnda lagrum. I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under
tjänsteresa utgår för längre tid än två år på en och samma ort skall dock
preliminär A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten
på ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i första
meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två år.
I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär
A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i punkt
3 c av anvisningarna till 33 kommunalskattelagen angivna beloppet.
Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade med
tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att ersättningen
avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens inkomsttaxering eller
att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall beräknas skatten på hela
ersättningen respektive den del av ersättningen som överstiger det avdragsgilla
beloppet.
Preliminär A-skatt skall inte utgå för:
a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;
b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än svenskt
dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;
c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undantagen
från beskattning i Sverige;
d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000 kronor;
e) ränta på konto för klientmedel;
f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 sista stycket
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;
g) utdelning som
avses i lagen
(1994:000) om be-
g) ersättning till skattning av viss
en och samma vidareutdelning;
idrottsutövare från h) ersättning till
en sådan ideell före-en och samma
ning som avses i 7 idrottsutövare från
5 mom. lagen en sådan ideell före-
(1947:576) om stat- ning som avses i 7
lig inkomstskatt 5 mom. lagen
och som har till (1947:576) om stat-
huvudsakligt syfte lig inkomstskatt
att främja och som har till
idrottslig huvudsakligt syfte
verksamhet, om att främja
ersättningen från idrottslig
föreningen under åretverksamhet, om
inte uppgått till ersättningen från
ett halvt basbelopp föreningen under året
enligt lagen inte uppgått till
(1962:381) om allmänett halvt basbelopp
försäkring; eller enligt lagen
h) förmån av fri (1962:381) om allmän
resa inom riket i försäkring; eller
samband med till- i) förmån av fri
trädande eller från-resa inom riket i
trädande av samband med
anställning eller tillträdande eller
uppdrag eller frånträdande av
ersättning för kost-anställning eller
nad för sådan resa. uppdrag eller
ersättning för kost-
nad för sådan resa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:152.
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av
utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 1
Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk
juridisk person har haft intäkt
a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
b) för vilken han beskattats i utländsk stat och
c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra
därifrån,
har han - med den inskränkning som följer av 2 - genom avräkning av den del
av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att erhålla nedsättning av
statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i enlighet med vad som framgår av
4-13 .
Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt för en i
utlandet belägen privatbostad.
Kan ett svenskt Kan ett svenskt
företag vid prövningföretag vid prövning
enligt 7 8 mom. enligt 7 8 mom.
lagen om statlig lagen om statlig
inkomstskatt inte inkomstskatt inte
visa att den visa att den
inkomstbeskattning inkomstbeskattning
som det utländska som den utländska
bolaget är juridiska personen
underkastat är är underkastad är
jämförlig med den jämförlig med den in-
inkomstbeskattning komstbeskattning
som skulle ha skett som skulle ha skett
enligt lagen om enligt lagen om
statlig statlig inkomst-
inkomstskatt om skatt om inkomsten
inkomsten hade hade förvärvats av
förvärvats av svensktsvenskt företag, och
företag, och skall skall mottagen
mottagen utdelning utdelning därför
därför beskattas i beskattas i Sveri-
Sverige, men är ge, men är övriga
övriga förutsättningarförutsättningar för
för att erhålla att erhålla skat-
skattefrihet för tefrihet för utdel-
utdelningen i nämndaningen i nämnda
moment uppfyllda moment uppfyllda
har företaget, utöverhar företaget, utöver
den avräkning som den avräkning som
medges enligt förstamedges enligt första
stycket och enligt stycket och enligt
dubbelbeskattningsavtal,dubbelbeskatt-
genom avräkning rättningsavtal, genom
att erhålla ned- avräkning rätt att
sättning av statlig erhålla nedsättning
inkomstskatt med av statlig
ett belopp inkomstskatt med
motsvarande tio ett belopp
procent av denna motsvarande tio
utdelnings brut- procent av denna
tobelopp. Vid sådan utdelnings brut-
avräkning gäller i tobelopp. Vid sådan
tillämpliga delar avräkning gäller i
vad som föreskrivs itillämpliga delar
4-13 . vad som föreskrivs i
4-13 .

7 2
Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de
utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och näringsverksamhet)
respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna (inkomst
av kapital) beräknas var för sig. Den statliga respektive kommunala inkomstskatt
som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag
för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela
statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan
avräkning, som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvs-
inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad förvärvsin-
komst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den
statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna.
Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig erhållit
skattereduktion enligt 2 4 mom. uppbördslagen (1953:272), sådan reduktion
anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt,
skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så stor del av
reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda
skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har att erlägga fastighetsskatt
såväl för fastighet i Sverige som för privatbostad i utlandet skall reduktionen
av statlig fastighetsskatt enligt första meningen anses ha skett från statlig
fastighetsskatt som hänför sig till privatbostad i utlandet med så stor del som
den statliga fastighetsskatten på privatbostad i utlandet utgör av det
sammanlagda beloppet av statlig fastighetsskatt före sådan reduktion.
I de fall då skattskyldig enligt 2 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas ut på skatteunderlag som
beräknas enligt bestämmelserna i 3 första och femte styckena samma lag skall
följande gälla. Vid beräkningen av spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt
första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska
inkomsterna, sådan avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på
förvärvsinkomst.
Spärrbeloppet skall
alltid anses uppgå
till minst 100
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1561.
2 Senaste lydelse 1993:943.
149

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 lagen (1990:325) om självdeklarationer och
kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.
27 1
Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av
1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8
försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 bankaktiebolagslagen
(1987:618),
2. förvaringsinstitut som avses i 1 lagen (1990:1114) om värdepappersfonder
och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond,
3. fondbolag som avses i 1 lagen om värdepappersfonder och som förvaltar
svensk värdepappersfond,
4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen
utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,
5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller
rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå
eller kontoförs.
Kontrolluppgift om
utdelning skall
lämnas av annat
svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk
förening, svensk
sparbank eller
svenskt ömsesidigt
skadeförsäk-
ringsföretag än som
avses i första
stycket 1.

Kontrolluppgift skall lämnas för
a) fysisk eller a) fysisk eller
juridisk person juridisk person som
som, i fall som är berättigad att
avses i första lyfta utdelning för
stycket 3 om utdel- egen del vid utdel-
ningen inte är ningstillfället och
skattefri enligt
punkt 2 a av anvis-
ningarna till 22
kommunalskattelagen
(1928:370) eller 3
1 mom. lagen
(1947:576) om
statlig inkomst-
skatt samt i fall
som avses i första
stycket 4 och 5, är
berättigad att lyfta
utdelning för egen
del vid utdel-
ningstillfället och
150

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av
aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller
utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.
Kontrolluppgift Kontrolluppgift
enligt andra enligt tredje
stycket a skall ta stycket a skall ta
upp utbetald upp utbetald
utdelning till den utdelning till den
del den är del den är skat-
skattepliktig och tepliktig och
avdragen preliminär avdragen preliminär
skatt. skatt.
Kontrolluppgift Kontrolluppgift om
enligt andra utdelning som avses
stycket b skall ta i lagen (1994:000)
upp innehavet vid om beskattning av
årets utgång. viss vidareut-
delning skall också
ta upp utländsk käll-
skatt som belöper på
utdelningen. Sådan
kontrolluppgift
skall lämnas även om
utdelningen under-
stiger 500 kronor.
Kontrolluppgift
enligt tredje
stycket b skall ta
upp innehavet vid
årets utgång.
Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar på
pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige före
ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1993:1564.

151

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-31

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 1994 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om beskattning av
vinstutdelning vid 1995 års taxering, m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid Melbi.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I lagrådsremissen föreslås bl.a. vissa ändringar i reglerna om beskattning av
utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag. Det gäller främst reglerna i 3
12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om beräkning av det
kapitalunderlag som ligger till grund för den schablonmässigt bestämda
kapitalavkastningen på sådana aktier. Förslaget i den delen innebär i huvudsak
att den s.k. alternativregeln ändras i syfte att förhindra vissa inte avsedda
skattefördelar och att det införs en möjlighet att vid beräkning av det
kapitalinkomstbeskattade utrymmet beakta utbetalade löner till anställda i
företaget. Vidare föreslås två generella begränsningar av skattefriheten för
utdelning. Den ena avser sådan utdelning som betalats med utdelning som
företaget erhållit på aktier eller andelar i utländska företag. Den andra är
tidsbegränsad och avser utdelning som lämnas under år 1994.
Av det anförda framgår att förslagen i sak inte är särskilt omfattande.
Förslagen har emellertid föranlett inte mindre än tre nya lagar av ganska stor
omfattning och dessutom ett stort antal lagändringar i övrigt. Det beror bl.a.
på att förslagen innehåller många specialregler som delvis är mycket
komplicerade. I samband med skattereformen hösten 1993 (prop. 1993/94:50 s. 426
f) kritiserade Lagrådet det föreslagna regelsystemet på grund av dess
komplexitet och framhöll att detta skulle leda till problem vid tillämpningen.
Föreliggande förslag komplicerar det redan mycket komplicerade regelsystemet.
Lagrådet finner därför anledning att åter betona vikten av att
förenklingsaspekten åtminstone i framtiden beaktas i högre grad än hittills vid
utformningen av lagstiftningen på det aktuella området. Även om varje ändring
tagen för sig är relativt begränsad och motiverad från ekonomiska utgångspunkter
måste det nämligen starkt ifrågasättas om systemet som helhet efter de senaste
reformerna är acceptabelt med hänsyn till det krav på enkelhet vid tillämpningen
som måste vara uppfyllt för att systemet skall fungera i praktiken.
Flera av de aktuella lagändringarna skall enligt förslaget gälla redan fr.o.m.
den 1 januari 1994. Ändringarna kan i enskilda fall innebära en skärpt
beskattning i förhållande till nuvarande regler. För att inte komma i konflikt
med förbudet i 2 kap. 10 regeringsformen mot retroaktiv skattelagstiftning har
regeringen i skrivelse den 22 december 1993 (Skr 1993/94:132) lämnat ett
meddelande till riksdagen om förslagen.
Enligt sistnämnda lagrum får en lag innebära att skatt uttas trots att lagen
inte hade trätt i kraft när den omständighet inträffade som utlöste
skattskyldigheten, under förutsättning att meddelande lämnats till riksdagen om
att förslag härom är att vänta och att riksdagen finner särskilda skäl påkalla
det. Regeringen har som skäl för förslagen anfört att de utgör en integrerad del
av redan beslutade regelförändringar med syfte att motverka oönskad
skatteplanering och undanröja vissa incitament för ett i samhällsekonomiskt
avseende irrationellt ekonomiskt handlande. Lagrådets granskning har inte givit
anledning till ifrågasättande av att sådana särskilda skäl föreligger som avses
i 2 kap. 10 regeringsformen. Lagrådet vill dock i sammanhanget beröra en fråga
som diskuteras i lagrådsremissen med anledning av ett påpekande under
remissbehandlingen, nämligen om förslagen täcks av skrivelsen eller om de går
längre än denna. Diskussionen i lagrådsremissen gäller förslaget om beskattning
av vinstutdelning vid 1995 års taxering, närmare bestämt reglerna om att det
s.k. jämförelsebeloppet - dvs. det belopp som får delas ut utan beskattning -
skall få ökas om vinsten under år 1993 ökat i förhållande till tidigare år.
I skrivelsen uttalas bl.a. att jämförelsebeloppet bör kunna ökas i relation
till hur mycket större 1993 års vinst är i förhållande till den högsta vinsten
under de föregående fem åren. Remissinstansens påpekande gäller en
begränsningsregel som fanns med redan i den promemoria som ligger till grund för
lagrådsremissen och som innebär att ökningen av jämförelsebeloppet vid en
vinstökning begränsas till 50 procent av årsvinsten. Enligt den ifrågavarande
remissinstansen är denna inskränkning att betrakta som retroaktiv, eftersom den
inte fanns med i regeringens skrivelse.
Regeringen uttalar härom bl.a. att man av vad som sägs i skrivelsen om
vinstökningsregeln inte kan dra den slutsatsen att jämförelsebeloppet skall få
ökas obegränsat. Det framhålls vidare att vinstökningsregeln är avsedd att vara
en gynnande regel i förhållande till huvudregeln som innebär att
jämförelsebeloppet utgör 120 procent av tidigare lämnad högsta utdelning.
Av förarbetena till förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning framgår att det
i skrivelsefallen inte krävs en detaljerad beskrivning av kommande förslag
(prop. 1978/79:195 s. 61). Föredraganden framhåller sålunda att det väsentliga
är att det genom meddelandet görs klart vilken typ av transaktion, intäkt,
avdrag etc. som förslaget avses ingripa mot samt från vilken tidpunkt
retroaktiviteten skall gälla. Däremot kan det enligt föredraganden inte
generellt krävas att det sätt på vilket ingripandet skall ske preciseras.
I ett fall som det förevarande krävs alltså inte att de kommande förslagen
redovisas i detalj i skrivelsen till riksdagen, utan det räcker med att
inriktningen anges. Av den aktuella skrivelsen framgår att syftet med förslagen
är att begränsa den skattefria utdelningen under år 1994 till vad som kan anses
motsvara en för det utdelande företaget normal utdelning. Den ifrågavarande
begränsningsregeln har tillkommit för att tillgodose detta syfte. Mot denna
bakgrund delar Lagrådet regeringens uppfattning att vad som uttalats i
skrivelsen om utformningen av vinstökningsregeln inte kan anses innebära att den
ifrågavarande begränsningsregeln står i strid med förbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning.
Lagrådet har företagit en lagteknisk granskning av de remitterade förslagen och
föreslår i förtydligande syfte att ett antal lagstadganden formuleras om på sätt
som framgår av bilaga till detta protokoll.

174

Bilaga 3.1

Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering

3
För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett
jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller fondemission
som har registrerats före utgången av år 1993. Ett jämförelsebelopp får också
beräknas, om aktien erhållits vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev utgivet
i en emission som har registrerats före utgången av år 1993. Motsvarande gäller
om aktien erhållits genom nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut
i förening med ett skuldebrev i en emission som har registrerats före utgången
av år 1993.

7
Har utdelning inte lämnats på en aktie för något av de fem närmast föregående
räkenskapsåren, skall som jämförelsebelopp anses det jämförelsebelopp som
beräknas för andra av bolaget utgivna aktier. Finns aktier av olika slag,
beräknas jämförelsebeloppet för aktier av samma slag eller, om sådant
jämförelsebelopp inte kan beräknas, som genomsnittet av jämförelsebeloppen på de
aktier för vilka jämförelsbelopp kan beräknas.
Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast föregående
räkenskapsåren, utgör jämförelsebeloppet 20 procent av nettovinsten för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas. Nettovinsten skall därvid fördelas med
lika belopp på aktierna i bolaget.

8
Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier noterade
på börs, får jämförelsebeloppet för en aktie beräknas som 20 procent av ett
belopp motsvarande ett kapitalunderlag fördelat med lika belopp på aktierna i
bolaget. Kapitalunderlaget beräknas med tillämpning av lagen (1994:000) om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

11
För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av bestämmelserna i 3 12
mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt gäller undantaget
från skatteplikt i 3 1 mom. tredje stycket nämnda lag för ett jämförelsebelopp
beräknat enligt andra stycket. Om det högsta av de jämförelsebelopp som gäller
enligt denna lag i övrigt innebär ett lägre jämförelsebelopp skall dock
undantaget gälla för detta belopp.
Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar mot
statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg
av fem procentenheter multiplicerad med anskaffningskostnaden för aktien eller
andelen beräknad enligt 3 12 mom. första stycket eller fjärde stycket 1 eller
2 lagen om statlig inkomstskatt, dels en femtedel av det belopp som svarar mot
sparad utdelning.

12
Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för inkomst
för vilken skatteplikt föreligger på grund av denna lag.

14
Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna uppgift
till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skattepliktig enligt denna
lag. Förhållanden som avses i 11 andra stycket skall dock inte beaktas.
Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen lämnas,
till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) lämna
uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen skall snarast lämna
uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare.
Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgift enligt första och
andra styckena lämnas snarast efter denna tidpunkt.
Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för vilket
utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för bedömning av
skattskyldighet för utdelning från företaget.
Kan uppgift inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till
skattemyndigheten före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning lämnas
därefter, inom en månad från utdelningsdagen.

Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i
fåmansföretag

5
Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till ett värde
motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar mot
moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

10
Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som svarar mot
utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden eller i samband med likvidation, om
utbetalning skett efter utgången av det räkenskapsår som avses i 2 .
Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp som svarar
mot utbetalningar enligt 10 kap. 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp, vid utskiftning i samband med
likvidation eller enligt 4 kap. 3 samma lag vid återbetalning av överskjutande
medlemsinsatser.

Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning

3
Från tillämpning av 1 undantas vidareutdelning av sådan utdelning som
företaget erhållit och som
1. inte beskattats hos företaget på grund av betämmelserna om näringsbetingat
innehav i 7 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller - om en
prövning enligt nämnda moment inte skett -vid en sådan prövning inte skulle ha
beskattats hos företaget, eller
2. består av utdelning som den utländska juridiska personen på grund av
näringsbetingat innehav erhållit - direkt eller indirekt via en eller flera
juridiska personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade
innehav - från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig inkomst-
beskattning som avses i 7 8 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt,
eller
3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på grund av
bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 kommunal-
skattelagen (1928:370).
I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,
utdelning som företaget erhållit i första hand anses ha bestått av sådan
utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från skatteplikt när
den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig hos den utländska
juridiska person som lämnat utdelning till företaget.

4
Understiger belopp som skulle ha beskattats på grund av 1-3 sammanlagt 500
kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2
10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver vad som
följer av övriga bestämmelser i denna lag,
1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 1 mom.
tredje stycket är undantagen från skatteplikt,
2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången av
beskattningsåret av egendom som avses i 1,
3. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av utländska
finansiella instrument motsvarande dem som avses i 3 1 mom. tredje stycket 1
och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana instrument,
4. att som intäkt tas upp 1,2 procent för år räknat av värdet vid utgången av
beskattningsåret på aktie eller andel i utländsk juridisk person om företaget är
frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktien eller andelen. Detta
gäller dock inte aktie eller andel i sådan utländsk juridisk person för vilken
vinsten skall beskattas enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53
kommunalskattelagen (1928:370) och inte heller när fråga är om sådant näringsbe-
tingat innehav av aktie eller andel som avses i 7 8 mom.

3
12 a mom. Vid tillämpning av 12 mom. första stycket får till an-
skaffningskostnaden för aktierna eller andelarna läggas 10 procent av ett
löneunderlag. Löneunderlaget beräknas på grundval av sådan ersättning som ingår
i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 lagen (1981:691) om
socialavgifter och som under året före beskattningsåret har utgått till arbets-
tagare i företaget och i dess dotterföretag. Löneunderlaget utgörs av den del av
det sammanlagda ersättningsbeloppet som överstiger ett belopp motsvarande tio
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde
året före beskattningsåret. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på aktierna
eller andelarna i företaget.
Vid tillämpning av första stycket gäller följande.
1. Anskaffningskostnaden för aktierna eller andelarna får inte beräknas enligt
12 mom. fjärde stycket 1.
2. Ersättning till arbetstagare som innehar sådant av företaget utgivet
finansiellt instrument som avses i 27 1 mom. får inte beaktas om 12 mom. är
tillämpligt på utdelning eller vinst som är hänförlig till instrumentet.
Ersättning som täcks av lönebidrag får inte heller beaktas.
3. Den skattskyldige skall för året före beskattningsåret ha erhållit sådan
ersättning som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3
lagen om socialavgifter från företaget eller dess dotterföretag med ett belopp
som sammanlagt inte understiger 150 procent av den högsta ersättning som samma
år betalats ut till en arbetstagare och som får räknas in i det belopp som
ligger till grund för beräkning av löneunderlaget.
4. Ökningen av det belopp som får tas upp som intäkt av kapital får inte
överstiga sådan ersättning till den skattskyldige som avses i 3.
Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som avses i 27
1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat företag inom
samma koncern.

7
8 mom. Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie
eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att innehavet av den
utländska aktien eller andelen antingen är ett kapitalplaceringsinnehav eller
ett näringsbetingat innehav.
För att näringsbetingade innehav skall vara skattebefriade skall den
inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är underkastad vara
jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna lag, om
inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag. Vid jämförelsen skall
utdelning som den utländska juridiska personen erhållit på
kapitalplaceringsinnehav anses utgöra inkomst som skall beskattas enligt denna
lag. Vidare skall bortses från bestämmelser i avtal för undvikande av
dubbelbeskattning.
Ett innehav av aktier eller andelar i en utländsk juridisk person skall anses
vara näringsbetingat om aktierna eller andelarna inte utgör
omsättningstillgångar i företagets verksamhet och det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i den utländska juridiska personen vid
beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av röstetalet för
samtliga aktier eller andelar i den utländska juridiska personen eller
innehavet av aktierna eller andelarna betingas av verksamhet som bedrivs av
företaget eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Ett innehav av aktier eller andelar i en utländsk juridisk person skall anses
vara ett kapitalplaceringsinnehav om aktierna eller andelarna inte utgör
omsättningstillgångar i företagets verksamhet och inte heller skall anses vara
näringsbetingade.
Med svenskt företag avses i detta moment svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk
förening, svensk sparbank, svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och svensk
värdepappersfond.
Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka Sverige
ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer) skall anses
underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt
denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om personens intäkter härrör från
verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal
inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. I det fall personens
intäkter endast till obetydlig del härrör från verksamhet i andra länder eller
från särskilt skattemässigt gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad
jämförlig beskattning.

Övergångsbestämmelserna

5. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 8 mom. i dess lydelse vid utgången av år
1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december 1993.

6. I fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall - såvitt avser
beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet - det i 7 8 mom. tredje
stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda kravet att innehavet
betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn
till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå
det nära, anses vara uppfyllt om det görs sannolikt att nämnda omständigheter
föreligger.

7. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas bestämmelserna i 7
8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt punkten 2 a femte och sjätte
styckena av anvisningarna till 22 kommunalskattelagen (1928:370) och 3 1
mom. åttonde och nionde styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha be-
skattats hos värdepappersfonden.

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Övergångsbestämmelserna

7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1994
tillämpas äldre föreskrifter i 2 10 mom. första stycket 2 och fjärde stycket
för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.
Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 2 10 mom. andra stycket vid 1995
års taxering eller, om företaget inte taxeras då, vid 1996 års taxering skall
gränsbeloppet
a. ökas med ett belopp som motsvarar företagets eget kapital enligt fastställd
balansräkning för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1991 eller, om
företaget inte taxerades då, år 1992 till den del detta belopp överstiger
tillskjutet kapital och utdelning som beslutats för nämnda räkenskapsår,
b. minskas med utbetalning till aktieägaren enligt 12 kap. 1 aktiebolagslagen
(1975:1385) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden efter det
räkenskapsår som avses i a och före det första räkenskapsår för vilket taxering
skedde enligt de nya föreskrifterna, samt
c. minskas med utdelning från företaget vilken beslutats för räkenskapsår som
infallit efter det räkenskapsår som avses i a och före det räkenskapsår för
vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna till den del utdelningen
överstigit av företaget mottagen skattepliktig utdelning.
De avgående posterna enligt föregående stycke b och c får tillsammans inte
överstiga posten a i samma stycke. Bestämmelserna i föregående stycke gäller
endast om företaget var investmentföretag vid utgången av det räkenskapsår som
avses i samma stycke a.
177

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:234 Vissa inkomst- och
företagsskattefrågor, m.m.
183