Regeringens proposition
1993/94:234

Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.

Prop.

1993/94:234

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 april 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den begränsade åtstramning som avses gälla för
utdelning som lämnas under år 1994 till aktieägare som är fysiska
personer och dödsbon. Utdelning till aktiebolag och andra juridiska
personer än dödsbon omfattas inte av begränsningen. Åtstramningen
innebär att aktieägaren skall beskattas för mottagen utdelning om denna
överstiger vad som kan anses motsvara en för det utdelande bolaget
normal utdelning. Med normal utdelning avses 120 % av det högsta
belopp som lämnats i utdelning under något av de senaste fem åren.
Särskilda regler gäller bl.a. om vinsten för år 1993 i det utdelande
bolaget ökat i förhållande till tidigare år.

Särskilda bestämmelser föreslås även för vidareutdelning av utdelning
som mottagits på andel i utländsk juridisk person.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i de särskilda regler som
gäller för beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i
fåmansföretag. I ett fåmansföretag beräknas kapitalavkastningen
schablonmässigt som statslåneräntan ökad med fem procentenheter
multiplicerad med anskaffningskostnaden för aktierna. För aktier som
förvärvats före ingången av år 1990 får anskaffningskostnaden räknas
upp med prisindex. En möjlighet finns att som anskaffningskostnad för
aktierna i stället utgå från förmögenhetsvärdet på aktierna vid utgången
av år 1990 (alternativregeln). Understiger faktisk utdelning ett år den
beräknade kapitalavkastningen får skillnaden sparas till ett senare år.

1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 234

Förslaget i propositionen innebär att altemativregelns koppling till Prop. 1993/94:234
förmögenhetsvärdet skall ersättas med en koppling till beskattat eget
kapital i bolaget vid utgången av beskattningsåret 1992. Beskattat eget
kapital bestäms i huvudsak enligt de bestämmelser som gäller för
beräkning av kapitalunderlaget vid avsättning till skatteutjämningsreserv.

I och med att tidpunkten för beräkning av underlaget flyttas fram flyttas
också senaste tidpunkt för aktieförvärvet fram. Det innebär att alternativ-
regeln får tillämpas för aktier som förvärvats före ingången av år 1992.

Altemativregeln i dess nya utformning skall tillämpas fr.o.m. 1995 års
taxering. Vid beräkning av sparad utdelning t.o.m. utgången av år 1993
får altemativregeln i dess äldre lydelse tillämpas.

Ett annat förslag som läggs fram är en möjlighet att vid beräkning av
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beakta utbetalade löner till
anställda i företaget. Det föreslås att beräkningen av avkastningen får
göras på ett underlag som utgörs av anskaffningskostnaden för aktierna
(eventuellt uppräknad med index) och en andel av lönesumman.

I syfte att ytterligare förbättra förutsättningarna för enskilda närings-
idkare och delägare i handelsbolag föreslås att räntesatsen för positiv
räntefördelning höjs till statslåneräntan ökad med tre procentenheter.
Positiv räntefördelning görs dessutom frivillig. En annan föreslagen
åtgärd är en utökad möjlighet till kvittning vid generationsskiften.

För investmentföretag föreslås en särskild övergångsreglering. Den
gäller behandlingen av reavinster som uppkommit före 1990 års
skattereform.

Slutligen föreslås bl.a. att den allmänna energiskattens differentiering
i tre miljöklasser överförs till en motsvarande differentiering av
dieseloljeskatten. Förslaget innebär att oljeprodukter som används för
uppvärmning endast skall omfattas av en skattesats medan skatten på
dieselolja differentieras i tre miljöklasser.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Prop. 1993/94:234

Förslag till riksdagsbeslut                                  6

Lagtext

Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning
vid 1995 års taxering                                          7

Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag                          11

Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning 14
Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)                                                16

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt                                              21

Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)      38

Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om

inventering av varulager för inkomsttaxeringen               40

Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)  41

Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om

avräkning av utländsk skatt                                 43

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter                        45

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om
ersättningsfonder                                             47

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning                               50

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder                                          51

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet                 52

Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt                                            56

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter         60

Ärendet och dess beredning                           62

Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994     65

Beskattning av vissa utländska utdelningsinkomster      69

Beskattning av ägare i fåmansföretag                    76

Allmänna utgångspunkter                                76

Altemativregeln                                           83

6.2.1 Inledning                                           83

6.2.2 Beskattat eget kapital                                  84

6.3

Lönesummeregeln

88 Prop. 1993/94:234

6.3.1 Allmänna utgångspunkter

88

6.3.2 Beräkning av löneunderlaget

91

6.4

De särskilda reglerna för behandling av utdelning som
lämnas under år 1994

93

7

Enskilda näringsidkare

95

7.1

Positiv räntefördelning

95

7.2

Kvittning vid generationsskiften

96

8

Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal m.fl.

101

9

Inskränkt skattskyldighet för regionala
utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna

102

10

Övergångsreglering för investmentföretag

103

11

Diverse inkomst- och företagsskattefrågor

104

11.1

Spärregler mot förlustutjämning

104

11.2

Övergångsregler för handelsbolagsbeskattade dödsbon

106

11.3

Kvoterat slutavdrag i handelsbolag

107

11.4

Utdelning på oregistrerade andelar i värdepappersfond

108

11.5

Utskiftning vid likvidation

109

11.6

Vissa lagtekniska justeringar m.m.

110

12

Miljöklassindelningen av oljeprodukter

110

13

Budgeteffekter

112

13.1

Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994

112

13.2

Beskattning av ägare i fåmansföretag

113

13.2.1 Altemativregeln

113

13.2.2 Lönesummeregeln

113

13.3

Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag

114

13.3.1 Räntefördelning

114

13.3.2 Kvittning vid generationsskiften

115

13.4

Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal

115

13.5

Miljöklassindelningen av oljeprodukter

116

13.6

Kommunalekonomiska effekter

116

13.7

Sammanfattning

116

14

Författningskommentar

117

14.1

Lagen om beskattning av vinstutdelning
vid 1995 års taxering

117

14.2

Lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

123

14.3

Lagen om beskattning av viss vidareutdelning

126

14.4

Kommunalskattelagen (1928:370)

129

14.5

Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

130

137 Prop. 1993/94:234

14.6  Uppbördslagen (1953:272)

14.7  Lagen (1955:257) om inventering av varulager för

inkomsttaxeringen                                        137

14.8  Kupongskattelagen (1970:624)                             138

14.9  Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt          138

14.10 Lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter                                            138

14.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder                    139

14.12 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning     140

14.13 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder               140

14.14 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av

näringsverksamhet                                        141

14.15 Lagen (1957:262) om allmän energiskatt                  142

14.16 Lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och

användning av vissa oljeprodukter                         142

Bilaga 1  Förteckning över remissinstanser                       143

Bilaga 2  Remitterade lagförslag                                    146

Bilaga 3  Lagrådets yttrande                                     174

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde                    183

den 14 april 1994

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:234

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.   lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,

2.  lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare
i fåmansföretag,

3.   lag om beskattning av viss vidareutdelning,

4.  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6.  lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7.  lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager
för inkomsttaxeringen,

8.  lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

9.  lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning,

13. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,

14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet,

15. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

16. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och
användning av vissa oljeprodukter.

2 Lagtext                                             Prop. 1993/94:234

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För fysisk person och dödsbo gäller vid 1995 års taxering undantaget
från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt för utdelning på en aktie i svenskt aktiebolag som blivit
tillgänglig för lyftning under år 1994 i den omfattning som anges i denna
lag.

Utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen (1928:370) omfattas inte av denna lag.
Detsamma gäller utdelning som innebär att en aktieägare i ett aktiebolag
som har aktier noterade på börs skall erhålla rätt att köpa en aktie i annat
bolag (inköpsrätt) under förutsättning att beslut om sådan utdelning har
fettats före den 1 januari 1994.

2 § Från skatteplikt undantas utdelning på en aktie till ett belopp som
svarar mot ett järrtförelsebelopp.

Beräkning av jämförelsebelopp för en aktie

3 § För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett
jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller
fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett
jämförelsebelopp får också beräknas, om aktien erhållits vid utbyte av ett
konvertibelt skuldebrev utgivet i en emission som har registrerats före
utgången av år 1993. Motsvarande gäller om aktien erhållits genom
nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i förening med ett
skuldebrev i en emission som har registrerats före utgången av år 1993.

4 § Med jämförelsebelopp avses 120 procent av det högsta belopp som
bolaget lämnat i vinstutdelning för något av de fem räkenskapsår som
närmast föregått det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år
1994. Med vinstutdelning avses i detta sammanhang inte återbetalning
av villkorade aktieägartillskott.

Har bolaget för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas år 1994
redovisat en nettovinst som är högre än den som redovisats under något
av de fem närmast föregående räkenskapsåren får jämförelsebeloppet

ökas i relation till förhållandet mellan nettovinsten under detta räken- Prop. 1993/94:234
skapsår och den högsta nettovinst som redovisats under något av de fem
närmast föregående räkenskapsåren. Det sammanlagda jämförelsebeloppet
för samtliga aktier i bolaget får vid en sådan beräkning inte överstiga

50 procent av nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning
lämnas.

Omfattar något av räkenskapsåren längre eller kortare tid än tolv
månader skall det belopp bolaget lämnat i vinstutdelning på aktien och
den nettovinst bolaget har redovisat jämkas vid beräkning av jämförelse-
beloppet. Jämkning skall också ske om det nominella beloppet på aktien
har satts ned eller om fondemission skett genom att nya aktier har getts
ut.

5 § Jämförelsebeloppet får ökas med ett belopp som svarar mot sådan
vidareutdelning från bolaget som anges i lagen (1994:000) om beskatt-
ning av viss vidareutdelning.

6 § Har en aktie enligt villkor i bolagsordningen rätt till utdelning som
belöper på tidigare räkenskapsår får jämförelsebeloppet ökas med
motsvarande belopp under förutsättning att detta villkor beslutats av
bolagsstämma före ingången av år 1993.

7 § Har utdelning inte lämnats på en aktie för något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren, skall som jämförelsebelopp anses det
jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget utgivna aktier. Finns
aktier av olika slag, beräknas jämförelsebeloppet för aktier av samma
slag eller, om sådant jämförelsebelopp inte kan beräknas, som genom-
snittet av jämförelsebeloppen på de aktier för vilka jämförelsebelopp kan
beräknas.

Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren, utgör jämförelsebeloppet 20 procent av
nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.
Nettovinsten skall därvid fördelas med lika belopp på aktierna i bolaget.

8 § Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier
noterade på börs, får jämförelsebeloppet för en aktie beräknas som 20
procent av ett belopp motsvarande ett kapitalunderlag fördelat med lika
belopp på aktierna i bolaget. Kapitalunderlaget beräknas med tillämpning
av lagen (1994:000) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning
av ägare i fåmansföretag.

9 § För en aktie i ett investmentföretag som avses i 2 § 10 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt får jämförelsebeloppet beräknas som
summan av den skattepliktiga utdelning på svenska och utländska aktier
som företaget mottagit under det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas
fördelat med lika belopp på antalet aktier i bolaget. Detsamma gäller för
en aktie i förvaltningsföretag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket
nämnda lag i dess lydelse intill utgången av år 1993.

Utdelning på andel i ekonomisk förening

Prop. 1993/94:234

10 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas även för utdelning på en andel
i annan ekonomisk förening än sådan kooperativ ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Bestämmelserna tillämpas dock inte i fråga om utdelning på förlags-
insatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före den 1
januari 1994.

Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag

11 § För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av be-
stämmelserna i 3 § 12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt gäller undantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket
nämnda lag för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Om
det högsta av de jämförelsebelopp som gäller enligt denna lag i övrigt
innebär ett lägre jämförelsebelopp skall dock undantaget gälla för detta
belopp.

Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar
mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med anskaffningskost-
naden för aktien eller andelen beräknad enligt 3 § 12 mom. första stycket
eller fjärde stycket 1 eller 2 lagen om statlig inkomstskatt, dels en
femtedel av det belopp som svarar mot sparad utdelning.

Övriga bestämmelser

12 § Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för
inkomst för vilken skatteplikt föreligger på grund av denna lag.

13 § Med nettovinst avses i denna lag nettovinsten enligt fastställd
balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncembalansräkning.

14 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen
lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är
skattepliktig enligt denna lag. Förhållanden som avses i 11 § skall dock
inte beaktas.

Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen
lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-
centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen
skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som
förvaltare.

Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgift enligt
första och andra styckena lämnas snarast efter denna tidpunkt.

Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för
vilket utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för

bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget. Kan uppgift Prop. 1993/94:234
inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till skattemyn-
digheten före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning lämnas
därefter, inom en månad från utdelningsdagen.

15 § Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan av det
utdelande företaget eller av aktie- eller andelsägare i företaget medge att
jämförelsebeloppet för en aktie eller en andel beräknas till högre belopp
än vad som följer av denna lag. Medgivandet får dock inte innefatta
undantag från 11 §. Företaget och sökanden skall underrättas om
beslutet.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

10

2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid Prop. 1993/94:234
beskattning av ägare i fåmansföretag

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Vid tillämpning av 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt beräknas kapitalunderlaget enligt denna lag.

Beräkning av kapitalunderlaget

2 § Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och
skulder i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering
skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det beskattningsår
för vilket taxering skedde år 1992. Vid beräkning av kapitalunderlaget
beaktas även 9-11 §§.

3 § Som skuld tas upp 28 procent av

1. belopp som svarar mot avsättning till skatteutjämningsreserv,

2. uppskovsbelopp som avses i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver och som vid beskattningsårets utgång ännu inte
återförts till beskattning och

3. belopp som har avsatts till ersättningsfond eller liknande fond.

4 § Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för
reserveringen medgetts vid inkomsttaxeringen.

5 § Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till ett värde
motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar
mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

6 § Vid värderingen av andra tillgångar än som avses i 5 § skall

1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt
räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande
avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,

2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas
upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt
punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,

4.  annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till an-
skaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med
medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,

5. sådana finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden

11

beräknade enligt genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana Prop. 1993/94:234
tillgångar som avses i punkt 2,

6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid

inkomsttaxeringen,

7. andel i handelsbolag tas upp till delägarens justerade ingångsvärde

för andelen enligt 28 § lagen om statlig inkomstskatt,

8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-
skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag.

7 § Vid tillämpning av 6 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången
av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. An-
skaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för
år 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års
taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om
avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av
nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om

1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,

2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,

3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,

4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.

Värdet enligt första stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvär-
det på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets
utgång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse
marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt
första stycket.

8 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ avses med värdeminskningsavdrag
också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i
anspråk.

Justering av kapitalunderlaget

9 § Har företaget gjort avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv
vid 1994 års taxering får, i stället för vad som anges i 3 § 1, som skuld
tas upp 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om
återföring av skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till beskattning
vid 1995-2000 års taxeringar. Understiger avdraget för avsättning det
avdrag som avses i 3 § 1 skall kapitalunderlaget minskas med 28 procent
av skillnaden däremellan.

10 § Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som
svarar mot utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med
nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller i samband med
likvidation, om utbetalning skett efter utgången av det räkenskapsår som
avses i 2 §.

12

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp Prop. 1993/94:234
som svarar mot utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp, vid
utskiftning i samband med likvidation eller enligt 4 kap. 3 § samma lag
vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser.

11 § Vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering
skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för
vilket taxering skedde år 1992, skall minska kapitalunderlaget. Vinst-
utdelning som lämnas för senare räkenskapsår skall minska kapitalunder-
laget i den mån utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd
balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncembalansräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

13

2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning Prop. 1993/94:234

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Undantagen från skatteplikt för utdelning i punkt 2 a av anvisningar-
na till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller inte vidareutdelning.

Med vidareutdelning avses utdelning som det utdelande företaget
betalat med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i en
utländsk juridisk person och som inte beskattats i Sverige hos företaget.
Lämnad utdelning skall anses i första hand ha betalats med sådan erhållen
utdelning. Med vidareutdelning avses inte utdelning som lämnas av
investmentföretag eller värdepappersfond som avses i 2 § 10 mom. lagen
om statlig inkomstskatt.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om det sammanlagda belopp
som ett företag delar ut som vidareutdelning ett räkenskapsår understiger
fem procent av den totala utdelning som företaget lämnat under samma
räkenskapsår.

2 § Till utdelning som skall beskattas på grund av 1 § skall läggas
utländsk källskatt som företaget erlagt och som belöper på den vidareut-
delade utdelningen.

3 § Från tillämpning av 1 § undantas vidareutdelning av sådan utdelning
som företaget erhållit och som

1. inte beskattats hos företaget på grund av bestämmelserna om
näringsbetingat innehav i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller - om en prövning enligt nämnda moment inte skett -
vid en sådan prövning inte skulle ha beskattats hos företaget, eller

2. är utdelning på näringsbetingat innehav som i sin tur består av
utdelning som den utländska juridiska personen på grund av närings-
betingat innehav erhållit - direkt eller indirekt via en eller flera juridiska
personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade innehav
- från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig inkomst-
beskattning som avses i 7 § 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt, eller

3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på
grund av bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till
53 § kommunalskattelagen (1928:370).

I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,
utdelning som företaget erhållit i första hand anses ha bestått av sådan
utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från
skatteplikt när den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig
hos den utländska juridiska person som lämnat utdelning till företaget.

4 § Understiger belopp som skulle ha beskattats på grund av 1-3 §§
sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.

14

5 § Vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Prop. 1993/94:234
skall intäkt som är skattepliktig enligt denna lag anses som sådan

utländsk intäkt som anges i 1 § den nämnda lagen. Utländsk källskatt
som erlagts av det utdelande företaget och som belöper på det skatteplik-
tiga beloppet skall därvid anses ha erlagts av den skattskyldige.

I det fall skattskyldig enligt denna lag är ett företag som erhållit
vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget, utöver
avräkning av utländsk källskatt som avses i 2 § och som belöper på sådan
vidareutdelning, genom avräkning rätt att enligt 1 § tredje stycket lagen
om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt
motsvarande tio procent av den skattepliktiga vidareutdelningens
bruttobelopp inklusive den på vidareutdelningen belöpande källskatten,
om det utdelande företaget enligt nämnda lag skulle ha varit berättigad
till sådan avräkning om inte skattebefrielse för utdelningen förelegat.

6 § Värdepappersfond som erhållit intäkt för vilken fonden är skatt-
skyldig på grund av 1 och 2 §§ får från intäkten dra av ett belopp
motsvarande den utländska källskatt som anges i 2 § multiplicerat med
fyra. Värdepappersfond är inte berättigad erhålla avräkning av sådan
utländsk skatt.

7 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen
lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är
skattepliktig enligt denna lag. I det skattepliktiga utdelningsbeloppet skall
inräknas även belopp som avses i 4 §. Uppgift skall också lämnas om
utländsk källskatt som belöper på vidareutdelningen.

Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen
lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-
centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen
skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som
förvaltare.

Företag skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för
bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget. Kan uppgift
inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till skatte-
myndigheten inom en månad från utdelningsdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige
efter ikraftträdandet.

15

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1993/94:234
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom., punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § och punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) samt övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring
i kommunalskattelagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

46 §

1 mom.1 Underskott av förvärvskälla som utgör aktiv näringsverksam-
het enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får - efter
yrkande av den skattskyldige och med de begränsningar som anges i
andra-fjärde styckena - dras av från den skattskyldiges inkomst.

Avdrag får göras för underskott
avseende det beskattningsår då den
skattskyldige började bedriva för-
värvskällan (startåret) och de fyra
närmast följande beskattningsåren.
Om förvärvskällan öveigått till den
skattskyldige från någon sådan
närstående som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § får avdrag
göras endast om den närstående
hade varit berättigad till avdrag om
han fortsatt att driva verksamheten.

Avdrag medges inte

1. skattskyldig som någon gång
närmast föregått startåret direkt
verksamhet,

Avdrag får göras för underskott
avseende det beskattningsår då den
skattskyldige började bedriva för-
värvskällan (startåret) och de fyra
närmast följande beskattningsåren.
Om förvärvskällan öveigått till den
skattskyldige från någon sådan
närstående som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § får avdrag
göras endast om den närstående
hade varit berättigad till avdrag om
han fortsatt att driva verksamheten.
Sistnämnda begränsning gäller
dock inte om övergången skett
genom köp, byte eller därmed
jämförligt förvärv från förälder
eller från far- eller morförälder.

under de fem beskattningsår som
eller indirekt bedrivit likartad

2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan
delägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget
förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån
än som anges i 18 § tredje stycket,

3. i den mån avdrag för underskottet medgetts enligt 3 § 13 mom.,
25 § 10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt,

4. för underskott i förvärvskälla i vilken ingår privatbostadsfastighet
som på ägarens begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde
stycket.

I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande
avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

göras även efter den i andra stycket angivna tiden. Härvid gäller
följande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifterna i tredje stycket 2
och 3 göras i den mån underskottet överstiger avdrag för underskott från
närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för avdrag är dock att den
skattskyldige under den period som omfattas av beskattningsåret och de
tre närmast föregående beskattningsåren redovisat intäkter från verksam-
heten av någon betydenhet. Härvid beaktas även intäkter som hänförts till
inkomstslaget tjänst.

Anvisningar
till 22 §

2 a.2 Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -
utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av rea-
lisationsvinsten på

1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

2. andelar i svensk ekonomisk förening,

3. andelar i svensk värdepappersfond,

4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits
ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt
2 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar
angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.

Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:

a) Avkastning på lagertillgång.

b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt
2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig
inkomstskatt.

c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade
vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett
moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna
givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.
Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot
värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga
tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet
innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.
Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak
gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta
av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd
fastighet.

17

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

d) Vinst vid avyttring av andel i sådan bostadsförening respektive aktie
i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig
inkomstskatt.

e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid avyttring av andel i
ekonomisk förening.

f) Utdelning, ränta och vinst på tillgångar som innehas av handels-
bolag.

Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på
andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller
endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis
understigit 90 procent av fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna
i denna anvisningspunkt och

b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i första
stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana
instrument.

Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte
annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten,
undantas 30 procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepap-
persfond undantas från skatteplikt gäller för

- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har
mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen
bestämts,

- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-
tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt
denna anvisningspunkt och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt

- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen
bestämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från
skatteplikt enligt denna anvisningspunkt.

Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-
ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot
fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.

åttonde stycket lagen om statlig in- första stycket 4 och åttonde stycket
komstskatt.                          lagen om statlig inkomstskatt.

3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra
tillgångar än som avses i tredje stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med
30 procent enligt denna anvisningspunkt.

5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

till 32 §

6.3 Värnpliktig tillkommande naturaförmåner, dagersättning och tillägg
till sådan ersättnig, befattningspenning, avgångsvederlag, utbildnings-
premie, utryckningsbidrag samt fälttraktamente skola icke upptagas såsom
skattepliktig intäkt. Utgående dagpenning utgör däremot skattepliktig
intäkt.

Familjebidrag, vilket annorledes än såsom näringsbidrag utgår till
värnpliktig, räknas icke till skattepliktig intäkt. Näringsbidrag utgör
däremot skattepliktig intäkt och hänföres till den förvärvskälla bidraget
avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktige, även om bidraget
utbetalas till annan person. Det förhållandet att bidraget använts för
bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift,
t.ex. ränta eller periodiskt understöd, skall icke föranleda, att avdrag
vägras för utgiften i fråga.

Vad ovan i första och andra styckena sägs skall äga motsvarande till-
lämpning i fråga om annan personal vid försvarsmakten som avlönas en-
ligt de för värnpliktiga gällande grunder, vapenfri tjänstepliktig, hem-
vämspersonal och annan personal som frivilligt fullgör utbildning för att
nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret, civilför-
svarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen
(1960:74) och annan som avlönas enligt för värnpliktiga eller civilför-
svarspliktiga gällande grunder.

Förmån av fri kost eller förmån
av fri hemresa som tillkommer så-
dan personal som tjänstgör i väp-
nad tjänst för fredsbevarande verk-
samhet utomlands skall inte tas upp
som skattepliktig intäkt.

Denna lag4 träder i kraft den
1 juli 1992 och tillämpas första
gången vid 1992 års taxering. Om
den skattskyldige yrkar det skall
dock lagret vid 1992 och 1993 års
taxeringar värderas med tillämp-
ning av äldre bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den
1 juli 1992 och tillämpas första
gången vid 1992 års taxering. Om
den skattskyldige yrkar det skall
dock lagret vid 1992 - 1995 års
taxeringar värderas med tillämp-
ning av äldre bestämmelser.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3.

2. Den nya lydelsen av övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången
vid 1994 års taxering.

19

3. Den nya lydelsen av punkt 2 a av anvisningarna till 22 § tillämpas Prop. 1993/94:234
första gången vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1541.

2 Senaste lydelse 1993:1541.

3 Senaste lydelse 1983:333.

4 Senaste lydelse 1992:693.

20

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om Prop. 1993/94:234
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1544) om
ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring i lagen (1993:939) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att
gälla,

dels att 2 § 10 och 13 mom., 3 § 1 och 12 mom., 7 § 4 och 8 mom.,

22 § och 24 § 2 mom. samt punkterna 1, 7 och 8 av övergångs-
bestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 § 12 a mom.,
och att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1543) om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny punkt, 15,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

2 §

10 mom.2 Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,
utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 §
1 mom. tredje stycket är undantagen från skatteplikt,

2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången
av beskattningsåret av egendom som avses i 1,

3. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av
utländska finansiella instrument
motsvarande dem som avses i 3 §
1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt
optioner och terminer som ute-
slutande avser sådana instrument.

3. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av
utländska finansiella instrument
motsvarande dem som avses i 3 §
1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt
optioner och terminer som ute-
slutande avser sådana instrument,

4.  att som intäkt tas upp
1,2 procent för år räknat av värdet
vid utgången av beskattningsåret
på aktie eller andel i utländsk juri-
disk person om företaget är fri-
kallat från skattskyldighet för ut-
delning på aktien eller andelen.
Detta gäller dock inte aktie eller
andel i sådan utländsk juridisk
person för vilken vinsten skall
beskattas enligt punkt 10 andra
stycket av anvisningarna till 53 §

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

kommunalskattelagen (1928:370)
och inte heller när fråga är om
näringsbetingat innehav av aktie
eller andel i utländsk juridisk
person som är underkastad sådan
jämförlig beskattning som avses i
7 § 8 mom.

Har företaget för beskattningsåret beslutat utdelning som överstiger ett
gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande beloppet upp som intäkt.
Understiger beslutad utdelning för beskattningsåret gränsbeloppet får
skillnaden läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade
gränsbeloppet. Gränsbeloppet utgörs av summan av mottagen utdelning
som är undantagen från skatteplikt samt 72 procent av det belopp som
har beräknats enligt första stycket, om detta belopp är positivt.

Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning
av företaget eller utbetalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen
överstiger tillskjutet kapital. I fråga om aktiebolag jämställs med beslutad
utdelning också utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet
eller reservfonden.

Som intäkt tas i ett investmentföretag upp 2 procent för år räknat av
värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första
stycket 3. Avdrag medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att
avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt
första och andra styckena medges närmast följande beskattningsår enligt
lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i näringsverksamhet.

Med investmentföretag avses ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som ute-
slutande eller så gott som ute-
slutande förvaltar värdepapper eller
likartad lös egendom och vars
uppgift väsentligen är att genom ett
välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktie- eller andelsägare
riskfördelning och vari ett stort
antal fysiska personer äger aktier
eller andelar. Ett företag som inte
längre uppfyller dessa krav skall
som intäkt ta upp ett belopp som
svarar mot 30 procent av det hög-
sta av värdena av tillgångar som
avses i första stycket 1 och 3 vid
ingången av beskattningsåret eller
något av de fem föregående be-
skattningsåren, dock tidigast vid
ingången av år 1991. Som intäkt
får i stället tas upp 40 procent av
summan av de realisationsvinster
och realisationsförluster som före-
taget haft från och med ingången

Med investmentföretag avses ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som ute-
slutande eller så gott som ute-
slutande förvaltar värdepapper eller
likartad lös egendom och vars
uppgift väsentligen är att genom ett
välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktie- eller andelsägare
riskfördelning och vari ett stort
antal fysiska personer äger aktier
eller andelar. Ett företag som inte
längre uppfyller dessa krav skall
som intäkt ta upp ett belopp som
svarar mot 30 procent av det hög-
sta av värdena av tillgångar som
avses i första stycket 1 och 3 vid
ingången av beskattningsåret eller
något av de fem föregående be-
skattningsåren, dock tidigast vid
ingången av år 1991. Som intäkt
får i stället tas upp 40 procent av
summan av de realisationsvinster
och realisationsförluster som före-
taget haft från och med ingången

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

av år 1991 på tillgångar som avses
i första stycket 1 och 3, sedan
avdrag gjorts för sådan intäkt som
tagits upp enligt andra stycket
första meningen.

av år 1991 på tillgångar som avses
i första stycket 1 och 3, sedan
avdrag gjorts för sådant över-
skjutande utdelningsbelopp som
avses i andra stycket första
meningen.

Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också
för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt
första stycket 2 dock 0,75 procent.

En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har
beslutat för beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger
mottagen skattefri utdelning, dock inte med så stort belopp att det
föranleder underskott.

Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat av
värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första
stycket 3. Mot denna intäkt medges endast avdrag enligt föregående
stycke. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som uppkommit vid
inkomstberäkningen enligt första, sjätte och sjunde styckena medges
närmast följande beskattningsår enligt lagen om avdrag för underskott i
näringsverksamhet.

13 mom.3 Ett fåmansföretag
har inte rätt till avdrag för kostnad
för anskaffande av egendom, hyra
eller annan ersättning för lokal
eller nedskrivning av lånefordran i
den mån ett motsvarande belopp
skall beskattas som intäkt av tjänst
enligt punkt 14 första, andra, femte
eller sjunde stycket av anvisningar-
na till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370). I fråga om ersättning
för lokal gäller dock vad nu sagts
endast i den mån ersättningen
överstiger marknadsmässig ersätt-
ning.

I fall som avses i punkt 14 fjärde stycket första meningen av anvis-
ningarna till 32 § kommunalskattelagen sker uttagsbeskattning av
fåmansföretaget om inte tredje meningen i stycket är tillämplig.
Uttagsbeskattning sker även i fall som avses i sjätte stycket i anvis-
ningspunkten.

Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till
företagsledare eller företagsledare närstående person får åtnjutas först
under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för
lyftning.

13 mom. Ett fåmansföretag
har inte rätt till avdrag för kostnad
för anskaffande av egendom, hyra
eller annan ersättning för lokal
eller nedskrivning av lånefordran i
den mån ett motsvarande belopp
skall beskattas som intäkt av tjänst
enligt punkt 14 första, andra,
tredje, femte eller sjunde stycket
av anvisningarna till 32 § kom-
munalskattelagen (1928:370). I
fråga om ersättning för lokal gäller
dock vad nu sagts endast i den
mån ersättningen överstiger mark-
nadsmässig ersättning.

3 §

1 mom.4 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och
annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att

23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat
ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed
jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-
munalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och
skulder i utländsk valuta.

Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -
utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av
realisationsvinsten på

1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

2. andelar i svensk ekonomisk förening,

3. andelar i svensk värdepappersfond,

4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits
ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt
2 § 9 mom.,

5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar
angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.

Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:

a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt
2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket.

b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade
vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moder-
bolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits
ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.
Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot
värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga till-
gångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet
innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.
Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak
gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta
av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd
fastighet.

c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive
aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.

Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i be-
stämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier
i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst.

24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på
andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller
endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis
understigit 90 procent av fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelser-
na i detta moment och

b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i tredje
stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana
instrument.

Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat
än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30
procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värde-
pappersfond undantas från skatteplikt gäller för

- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har
mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen
bestämts,

- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-
tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt
detta moment och på tillgångar som avses i sjätte stycket b samt

- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen be-
stämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från
skatteplikt enligt detta moment.

Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-
ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot
fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.

åttonde stycket.                     första stycket 4 och åttonde

stycket.

3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra
tillgångar än som avses i sjätte stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med
30 procent enligt detta moment.

5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp
som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som
medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp
som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om
tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde
(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet
för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte
avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår

25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag
jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning
på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.
2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser
om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital
räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från
pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket
lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

12 mom.5 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor
procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och
lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem
procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.
Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning
av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas vinst som upp-
kommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i bolaget.

Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av
första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som
senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad
utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om
utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-
ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning
läggs för vaije år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första
stycket.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag
skall 70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad
utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även för utdelning
och avyttring under tio beskatt-
ningsår efter det år då ett företag
upphört att vara fåmansföretag i
fråga om utdelning eller realisa-
tionsvinst på aktier som den
skattskyldige eller någon honom
närstående ägde när företaget upp-
hörde att vara fåmansföretag eller
har förvärvat med stöd av sådana
aktier. / fråga om aktier som för-
värvats före år 1990 gäller vid
tillämpningen av första-tredje
styckena följande.

1. Som anskaffningskostnad får
tas upp värdet på aktierna vid
utgången av år 1990 beräknat

Bestämmelsema i första-tredje
styckena gäller även för utdelning
och avyttring under tio beskatt-
ningsår efter det år då ett företag
upphört att vara fåmansföretag i
fråga om utdelning eller realisa-
tionsvinst på aktier som den
skattskyldige eller någon honom
närstående ägde när företaget upp-
hörde att vara fåmansföretag eller
har förvärvat med stöd av sådana
aktier. Vid tillämpningen av första-
tredje styckena gäller följande.

1. Som anskaffningskostnad för
aktie som förvärvats före ingången
av är 1992 får tas upp kapital-

26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

underlaget i bolaget enligt lagen
(1994:000) om beräkning av kapi-
talunderlaget vid beskattning av
ägare i fåmansföretag fördelat med
lika belopp på aktierna i bolaget.

enligt punkt 5 av anvisningarna till
3 och 4 §§ lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt i dess då
gällande lydelse. Därvid gäller
dock att värden som enligt punkt 5
första-fjärde styckena tagits upp till
75 eller 30 procent skall multi-
pliceras med 1,4 respektive 3,5.
Har femte stycket av nämnda an-
visningspunkt tillämpats skall

a) värdet multipliceras med 5 om
någon del av underlaget vid vär-
deringen satts ned till 20 procent,

b) i andra fall än a värdet multi-
pliceras med 3,5 om någon del av
underlaget vid värderingen satts
ned till 30 procent,

c) i andra fall än a och b värdet
multipliceras med 1,4 om någon
del av underlaget vid värderingen
tagits upp till 75 procent.

2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt be-
stämmelserna i 1 - räknas upp med hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med
år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott
som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den
skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i
betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio
beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna
gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under
någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,
som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att
denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-
ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget
upphörde.

Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger
del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-
tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid
beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på
vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket
inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som
intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den
skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till
100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under
18 år - förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden
har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den
skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det
belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp
som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-
ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-
täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs
verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt
14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid
bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag
skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom
någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som
närmast föregått beskattningsåret har varit verksamma i företaget i
betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om
aktier i ett fåmansföretag gäller
också andelar i ett sådant företag.
Med aktier och andelar likställs
andra sådana av företaget utgivna
finansiella instrument som avses i
27 § 1 mom. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i första-tredje
styckena på sistnämnda finansiella
instrument skall dock tillägget till
statslåneräntan begränsas till en
procentenhet och värdering enligt
fjärde stycket 1 eller uppräkning
enligt fjärde stycket 2 inte medges.
Vid tillämpning av bestämmelser-
na i tredje stycket på aktier eller
andelar skall vid 1995 års taxering
värdering enligt fjärde stycket 1
inte medges om avyttring skett till
närstående eller om företaget har
upplösts genom likvidation.

Vad som i detta moment sägs om
aktier i ett fåmansföretag gäller
också andelar i ett sådant företag.
Med aktier och andelar likställs
andra sådana av företaget utgivna
finansiella instrument som avses i
27 § 1 mom. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i första-tredje
styckena på sistnämnda finansiella
instrument skall dock tillägget till
statslåneräntan begränsas till en
procentenhet och värdering enligt
fjärde stycket 1 eller uppräkning
enligt fjärde stycket 2 inte medges.

7 2 a mom. Vid tillämpning av
12 mom. första stycket får till an-
skaffningskostnaden för aktierna
eller andelarna läggas 10 procent
av ett löneunderlag. Löneunder-
laget beräknas på grundval av
sådan ersättning som ingår i un-
derlag för beräkning av avgifter
enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691)

28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

om socialavgifter och som under
året före beskattningsåret har
utgått till arbetstagare i företaget
och i dess dotterföretag. Av
ersättning till arbetstagare i
dotterföretag som inte är helägtfår
medräknas så stor del av beloppet
som svarar mot moderföretagets
andel av antalet aktier eller
andelar i dotterföretaget. Löne-
underlaget utgörs av den del av det
sammanlagda ersättningsbeloppet
som överstiger ett belopp mot-
svarande tio gånger det basbelopp
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gällde året före be-
skattningsåret. Löneunderlaget
fördelas med lika belopp på aktier-
na eller andelarna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för ak-
tierna eller andelarna får inte
beräknas enligt 12 mom. fjärde
stycket 1.

2.  Ersättning till arbetstagare
som innehar sådant av företaget
utgivet finansiellt instrument som
avses i 27 § 7 mom. får inte beak-
tas om 12 mom. är tillämpligt på
utdelning eller vinst som är hänför-
lig till instrumentet. Ersättning som
täcks av lönebidrag e.d. får inte
heller beaktas.

3. Den skattskyldige skall för
året före beskattningsåret ha er-
hållit sådan ersättning som ingår i
underlag för beräkning av avgifter
enligt 2 kap. 3 § lagen om social-
avgifter från företaget eller dess
dotterföretag med ett belopp som
sammanlagt inte understiger 150
procent av den högsta ersättning
som samma är betalats ut till en
arbetstagare och som får räknas in
i det belopp som ligger till grund
för beräkning av löneunderlaget.

4. Ökningen av det belopp som
får tas upp som intäkt av kapital
får inte överstiga sådan ersättning
till den skattskyldige som avses i 3.

29

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Med innehav av sädana finan-
siella instrument i ett fåmansföre-
tag som avses z 27 § 7 mom. lik-
ställs innehav av finansiella instru-
ment i ett annat företag inom
samma koncern.

7 §

4 mom.6 Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslut-
ningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de
studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra
uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,
sjömanshus, företagareförening
som erhåller statsbidrag, regional
utvecklingsfond som avses i för-
ordningen (1978:504) om
överförande av vissa uppgifter från
företagareförening till regional ut-
vecklingsfond, regleringsförening
som avses i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets områ-
de och i lagen (1974:226) om pris-
reglering på fiskets område,

sjömanshus, företagareförening
som erhåller statsbidrag, regionalt
utvecklingsbolag som med stöd av
1 § lagen (1994:77) om be-
slutanderätt för regionala utveck-
lingsbolag har fått rätt att pröva
frågor om stöd till näringsidkare
samt moderbolag till sådant regio-
nalt utvecklingsbolag, reglerings-
förening som avses i lagen
(1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område och i lagen
(1974:226) om prisreglering på
fiskets område,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, personalstif-
telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan
organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge
avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd
till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet eller med ändamål att utge permitterings-
löneersättning, bolag eller annan juridisk person som avses i lagen
(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person med
uppgift att lämna permitteringslöneersättning, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
m.m., Bokbranschens Finansie-
ringsinstitut Aktiebolag, Bryg-
geristiftelsen, Dag Hammarskjölds
minnesfond, Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för in-

Allmänna sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckling
m.m., Bokbranschens Finansie-
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri-
stiftelsen, Dag Hammarskjölds
minnesfond, Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för in-

30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

dustriellt samarbete med u-länder,
Fonden för svenskt-norskt in-
dustriellt samarbete, han-
delsprocedurrådet, Jemkontoret
och SIS - Standardiseringskom-
missionen i Sverige, så länge kon-
torets respektive kommissionens
vinstmedel används till allmänt
nyttiga ändamål och utdelning inte
lämnas till delägare eller medlem-
mar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfon-
den, Olof Palmes minnesfond för
internationell förståelse och gemen-
sam säkerhet, Stiftelsen Industri-
centra, Stiftelsen industriellt ut-
vecklingscentrum i övre Norrland,
Stiftelsen Institutet för Företagsut-
veckling, Stiftelsen Landstingens
fond för teknikupphandling och
produktutveckling, Stiftelsen för
produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Stiftelsen Produk-
tionstekniskt centrum i Borås för
tekoindustrin - PROTEKO, Stiftel-
sen Produktutvecklingscentrum i
Östergötland, Stiftelsen Småföre-
tagsfonden, Stiftelsen för sam-
verkan mellan Lunds universitet
och näringslivet - SUN, Stiftelsen
Sveriges Nationaldag, Stiftelsen
Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet, Stiftelsen
UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,
Svenska bibelsällskapets bibelfond,
Svenska kyrkans stiftelse för riks-
kyrklig verksamhet, Svenska Pen-
ninglotteriet Aktiebolag, Svenska
skeppshypotekskassan, Svenska
UNICEF-kommittén, Sveriges
exportråd, Sveriges turistråd,
TCO. s internationella stipendiefond
till statsminister Olof Palmes min-
ne, Aktiebolagt Tipstjänst och
Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas från skattskyldighet för

näringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

dustriellt samarbete med u-länder,
Fonden för svenskt-norskt in-
dustriellt samarbete, handelsproce-
durrådet, Jemkontoret och SIS -
Standardiseringskommissionen i
Sverige, så länge kontorets respek-
tive kommissionens vinstmedel
används till allmänt nyttiga ända-
mål och utdelning inte lämnas till
delägare eller medlemmar, Nobel-
stiftelsen, Norrlandsfonden, Olof
Palmes minnesfond för internatio-
nell förståelse och gemensam sä-
kerhet, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen industriellt utvecklings-
centrum i övre Norrland, Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling,
Stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktut-
veckling, Stiftelsen för produkt-
utvecklingscentrum i Göteborg,
Stiftelsen Produktionstekniskt
centrum i Borås för tekoindustrin -
PROTEKO, Stiftelsen Produktut-
vecklingscentrum i Östergötland,
Stiftelsen samverkan universitet/
högskola och näringsliv i Stock-
holm och de sex motsvarande
stiftelserna med säte i Luleå,
Umeå, Uppsala, Linköping, Göte-
borg respektive Lund, Stiftelsen
Småföretagsfonden, Stiftelsen för
samverkan mellan Lunds univer-
sitet och näringslivet - SUN, Stif-
telsen Sveriges Nationaldag, Stif-
telsen Sveriges teknisk-vetenskap-
liga attachéverksamhet, Stiftelsen
UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset,
Svenska bibelsällskapets bibelfond,
Svenska kyrkans stiftelse för riks-
ky rklig verksamhet, Svenska Pen-
ninglotteriet Aktiebolag, Svenska
skeppshypotekskassan, Svenska
UNICEF-kommittén, Sveriges
exportråd, Sveriges turistråd,
TCO:s internationella stipendiefond
till statsminister Olof Palmes min-
ne, Aktiebolaget Tipstjänst och
Aktiebolaget Trav och Galopp
all annan inkomst än inkomst av

31

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande
tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

8 mom. Svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank eller svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag är frikallat
från skattskyldighet för utdelning
på aktie eller andel i utländskt
bolag som inte utgör omsättnings-
tillgång i företagets verksamhet
under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i det
utdelande bolaget vid be-
skattningsårets utgång motsvarade
en gärdedel eller mer av röstetalet
för samtliga aktier eller andelar i
det utdelande bolaget, eller

det görs sannolikt att innehavet
av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av före-
taget eller av företag som med
hänsyn till äganderättsförhållanden
eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå det nära, och

b) den inkomstbeskattning som
det utländska bolaget är underkas-
tat är jämförlig med den inkomst-
beskattning som skulle ha skett en-
ligt denna lag, om inkomsten hade
förvärvats av svenskt företag.

8 mom. Svenskt företag är fri-
kallat från skattskyldighet för
utdelning på aktie eller andel i ut-
ländsk juridisk person under förut-
sättning att innehavet av den
utländska aktien eller andelen är
ett kapitalplaceringsinnehav eller
ett näringsbetingat innehav.

För att utdelning pä närings-
betingat innehav skall vara
skattebefriad skall den in-
komstbeskattning som den utländ-
ska juridiska personen är under-
kastad vara jämförlig med den in-
komstbeskattning som skulle ha
skett enligt denna lag, om inkom-
sten hade förvärvats av ett svenskt
företag. Vid jämförelsen skall
utdelning som den utländska juri-
diska personen erhållit på kapital-
placeringsinnehav anses utgöra
inkomst som skall beskattas enligt
denna lag. Vidare skall bortses
från bestämmelser i avtal för
undvikande av dubbelbeskattning.

Ett innehav av aktier eller an-
delar i en utländsk juridisk person
skall anses vara näringsbetingat
om aktierna eller andelarna inte
utgör omsättningstillgångar i före-
tagets verksamhet och

det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i den
utländska juridiska personen vid
beskattningsårets utgång mot-
svarade en gärdedel eller mer av
röstetalet för samtliga aktier eller
andelar i den utländska juridiska
personen eller

innehavet av aktierna eller an-
delarna betingas av verksamhet
som bedrivs av företaget eller av
företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära.

32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

22

Skall, på grund av överens-
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är
skattepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall som avses i 7 § 8 mom. a.

Ett innehav av aktier eller an-
delar i en utländsk juridisk person
skall anses vara ett kapitalplace-
ringsinnehav om aktierna eller
andelarna inte utgör omsättnings-
tillgångar i företagets verksamhet
och inte heller skall anses vara
näringsbetingade.

Med svenskt företag avses i detta
moment svenskt aktiebolag, svensk
ekonomisk förening, svensk spar-
bank, svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag och svensk
värdepappersfond.

Utländsk juridisk person
hemmahörande i något av de län-
der med vilka Sverige ingått avtal
för undvikande av dubbelbeskatt-
ning (avtalsländer) skall anses
underkastad inkomstbeskattning
jämförlig med den som skulle ha
skett enligt denna lag. Denna pre-
sumtion gäller dock endast om
personens intäkter härrör från
verksamhet i Sverige eller av-
talsland och verksamheten är un-
derkastad normal inkomstskatt i det
eller de länder där den bedrivs. I
det fall personens intäkter endast
till obetydlig del härrör från verk-
samhet i andra länder eller från
särskilt skattemässigt gynnad verk-
samhet skall den ändå anses under-
kastad jämförlig beskattning.

§8

Skall, på grund av överens-
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är
skattepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall då innehavet är närings-
betingat.

24 §

2 mom.9 Med avyttring av 2 mom. Med avyttring av
egendom avses försäljning, byte egendom avses försäljning, byte
eller därmed jämförlig överlåtelse eller därmed jämförlig överlåtelse

33

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

av egendom. Med avyttring jäm-
ställs det fallet att ett finansiellt
instrument definitivt förlorar sitt
värde genom att det bolag eller
den ekonomiska förening som givit
ut instrumentet upplöses genom
likvidation eller genom fusion
enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) eller 11
kap. 1 eller 2 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618). Av-
yttring anses också föreligga om ett
finansiellt instrument som givits ut
av ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening för-
lorar sitt värde genom att det
företag som givit ut instrumentet
försätts i konkurs. Med avyttring
jämställs också att tiden för ut-
nyttjande av en option löpt ut utan
att optionen har utnyttjats. Med
avyttring avses däremot inte utlå-
ning av egendom för blankning.
Avyttring anses inte heller före-
ligga när en andel definitivt för-
lorar sitt värde i fall som avses i
punkt 1 a av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen
(1928:370).

av egendom. Med avyttring jäm-
ställs det fallet att ett finansiellt
instrument definitivt förlorar sitt
värde genom att det företag som
givit ut instrumentet upplöses
genom konkurs eller genom fusion
enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) eller
11 kap. 1 eller 2 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618). Ett
finansiellt instrument som givits ut
av ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening anses
dock avyttrat när företaget försätts
i konkurs. Avyttring av ett finan-
siellt instrument anses också före-
ligga om det företag som givit ut
det träder i likvidation. Med avytt-
ring jämställs också att tiden för
utnyttjande av en option löpt ut
utan att optionen har utnyttjats.
Med avyttring avses däremot inte
utlåning av egendom för blank-
ning. Avyttring anses inte heller
föreligga när en andel definitivt
förlorar sitt värde i fall som avses
i punkt 1 a av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen
(1928:370).

En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget
om andelen inlöses eller bolaget upplöses.

Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt
28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.

Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna
tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall
avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad
fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller
om medlem avgår ur en ekonomisk förening.

Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin,
optionsrätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis,
för förvärv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en
avyttring av det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den
förvärvade egendomen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet
och annat vederlag.

1. Denna lag10 träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den

1 januari 1994 och tillämpas första 1 januari 1994 och tillämpas första

34

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

gången vid 1995 års taxering om gången vid 1995 års taxering om
inte annat följer av punkterna inte annat följer av punkterna
2-14.                                2-15.

7. För företag med beskattningsår som har påböljats före den 1 januari
1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och
fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före
ikraftträdandet.

8. Punkterna 3 och 4 av över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1991:1833) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt

Vid tillämpningen av de nya före-
skrifterna i 2 § 10 mom. andra
stycket vid 1995 års taxering eller,
om företaget inte taxeras då, vid
1996 års taxering skall gräns-
beloppet

a. ökas med ett belopp som
motsvarar företagets eget kapital
enligt fastställd balansräkning för
det räkenskapsår för vilket taxering
skedde år 1991 eller, om företaget
inte taxerades då, år 1992 till den
del detta belopp överstiger till-
skjutet kapital och utdelning som
beslutats för nämnda räkenskapsår,

b. minskas med utbetalning till
aktieägaren enligt 12 kap. 1 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385) vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden efter det räkenskapsår
som avses i a och före det första
räkenskapsår för vilket taxering
skedde enligt de nya föreskrifterna,
samt

c. minskas med utdelning från
företaget vilken beslutats för räken-
skapsår som infallit efter det räken-
skapsår som avses i a och före det
första räkenskapsår för vilket taxe-
ring skedde enligt de nya före-
skrifterna till den del utdelningen
överstigit av företaget mottagen
skattepliktig utdelning.

De avgående posterna enligt
föregående stycke b och c får
tillsammans inte överstiga posten a
i samma stycke. Bestämmelserna i
föregående stycke gäller endast om
företaget var investmentföretag vid
utgången av det räkenskapsår som
avses i samma stycke a.

8. Punkterna 3 och 4 av över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1991:1833) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt

35

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

skall alltjämt gälla. I enlighet med
punkt 3 av nämnda övergångs-
bestämmelse skall för taxeringsåret
1995 de nya föreskrifterna i 3 §
1 mom. om skatteplikt för vinst
respektive avdragsrätt för förlust
på svenska aktier e. d. tillämpas på
fem sjättedelar av vinsten respek-
tive förlusten.

skall alltjämt gälla. I enlighet med
punkt 3 av nämnda övergångs-
bestämmelse skall för taxeringsåret
1995 de nya föreskrifterna i 3 §
1 mom. om skatteplikt för vinst
respektive avdragsrätt för förlust
på svenska aktier e. d. tillämpas på
fem sjättedelar av vinsten respek-
tive förlusten. För taxeringsåret
1995 gäller dock att de nya före-
skrifterna skall tillämpas på hela
realisationsförlusten på sådan
andel i värdepappersfond som
avses i 27 § 6 mom. under förut-
sättning att mottagen ersättning
för den vid avyttringen upplupna
inte förfallna avkastningen be-
handlas som ränteintäkt enligt de
nya föreskrifterna om räntekompen-
sation i 3 § 6 mom.

15. Har verksamheten i en för-
värvskälla i ett handelsbolag av-
slutats under ett beskattningsår för
vilket taxering skett år 1994 eller
tidigare gäller föreskrifterna i 3 §
13 mom. i dess äldre lydelse t.o.m.
1997 års taxering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-8.

2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 § 10 mom. första
stycket 4 tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskatt-
ningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.

3. De nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993
får äldre föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 tillämpas vid 1995
och senare års taxeringar.

5. För regionala utvecklingsfonder tillämpas vid 1995 och 1996 års
taxeringar äldre föreskrifter i 7 § 4 mom.

6. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i dess lydelse vid
utgången av år 1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december
1993.

7. I fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall det i
7 § 8 mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda
kravet att innehavet betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget
eller av företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller
organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära, anses vara uppfyllt
om det görs sannolikt att nämnda omständigheter föreligger.

36

8. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas be- Prop. 1993/94:234
stämmelsema i 7 § 8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt
punkten 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. åttonde och nionde
styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha beskattats hos
värdepappersfonden.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1993:1543.

3 Senaste lydelse 1990:651.

4 Senaste lydelse 1993:1544.

5 Senaste lydelse 1993:1543.

6 Senaste lydelse 1993:1544.

7 Senaste lydelse 1993:1544.

8 Senaste lydelse 1993:1543.

’ Senaste lydelse 1993:1543.

10 Senaste lydelse 1993:1543.

37

2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1993/94:234

Härigenom föreskrivs att 10 § uppbördslagen (1953:272)’ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

10 §2

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade lev-
nadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken
rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges
i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-
belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,
den faktiska utgiften.

På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan
tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens
inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kom-
munalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del
ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum.
I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår
för längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär
A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på
ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i
första meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två
år.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att
preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den
överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är
förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är
uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid
mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp.
I sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av
ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;

b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än
svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;

c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt
undantagen från beskattning i Sverige;

38

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000
kronor;

e) ränta på konto för klientmedel;

f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;

g) ersättning till en och samma
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud-
sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått
till ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring;
eller

h) förmån av fri resa inom riket
i samband med tillträdande eller
frånträdande av anställning eller
uppdrag eller ersättning för kost-
nad för sådan resa.

g) utdelning som avses i lagen
(1994:000) om beskattning av viss
vidareutdelning;

h) ersättning till en och samma
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud-
sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått
till ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring;
eller

i) förmån av fri resa inom riket
i samband med tillträdande eller
frånträdande av anställning eller
uppdrag eller ersättning för kost-
nad för sådan resa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Lydelse enligt prop. 1993/94:152.

39

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om
inventering av varulager för inkomsttaxeringen

Prop. 1993/94:234

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelsen till lagen (1992:694)
om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag* träder i kraft den
1 juli 1992 och tillämpas första
gången vid 1992 års taxering. De
äldre föreskrifterna får tillämpas
vid 1992 och 1993 års taxeringar
om den skattskyldige vid samma
taxering yrkar i enlighet med
ikraftträdandebestämmelsema till
lagen (1992:693) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
att lagret skall värderas med
tillämpning av äldre bestämmelser.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den
1 juli 1992 och tillämpas första
gången vid 1992 års taxering. De
äldre föreskrifterna får tillämpas
vid 1992 - 1995 års taxeringar om
den skattskyldige vid samma
taxering yrkar i enlighet med
ikraftträdandebestämmelsema till
lagen (1992:693) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
att lagret skall värderas med
tillämpning av äldre bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1994 års taxering.

1 Senaste lydelse 1992:694.

40

2.8 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)

Härigenom föreskrivs att i fråga om kupongskattelagen (1970:624)’
dels att 12 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 9 a §, av följande
lydelse.

Prop. 1993/94:234

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12

Vid förvaltarregistrering enligt
3 kap. 10 § andra stycket första
meningen aktiebolagslagen
(1975:1385), 3 kap. 10 § andra
stycket första meningen försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) eller
3 kap. 11 § första stycket bank-
aktiebolagslagen (1987:618) gäller
bestämmelserna i 7 §, 8 § första
och andra styckena, 9-11, 20 samt
22 §§ denna lag om värdepappers-
centralen i stället förvaltaren. Är
fråga om utdelning på andel i
värdepappersfond gäller be-
stämmelserna i 7 §, 8 § första och
andra styckena, 9-11, 20 samt
22 §§ denna lag om värdepappers-
centralen i stället förvaringsinstitu-
tet. Uppgift enligt 7 § första
stycket skall lämnas på sätt som
föreskrivs i 7 § andra stycket i
samband med registreringen av
andelsinnehavet samt i övrigt när
förvaringsinstitutet begär det, av
den som registreringen avser enligt
lagen (1990:1114) om värdepap-
persfonder. Fondbolaget är skyldigt
att omedelbart lämna förvarings-
institutet upplysning om förhållan-

9a §

Sådan återbetalning som avses i
9 § får, utöver vad som sägs där,
ske beträffande utdelning på
fondandelsbevis för vilken utred-
ning om skattskyldighet över-
lämnats inom tre månader efter det
preskription inträtt för fordran av-
seende utdelningen.

§2

Vid förvaltarregistrering enligt
3 kap. 10 § andra stycket första
meningen aktiebolagslagen
(1975:1385), 3 kap. 10 § andra
stycket första meningen försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) eller
3 kap. 11 § första stycket bank-
aktiebolagslagen (1987:618) gäller
bestämmelserna i 7 §, 8 § första
och andra styckena, 9-11, 20 samt
22 §§ denna lag om värdepappers-
centralen i stället förvaltaren. Är
fråga om utdelning på andel i
värdepappersfond gäller be-
stämmelserna i 7 §, 8 § första och
andra styckena, 9-11, 20 samt
22 §§ denna lag om värdepappers-
centralen i stället förvaringsinstitu-
tet. Uppgift enligt 7 § första
stycket skall lämnas på sätt som
föreskrivs i 7 § andra stycket i
samband med registreringen av
andelsinnehavet samt i övrigt när
förvaringsinstitutet begär det, av
den som registreringen avser enligt
lagen (1990:1114) om värdepap-
persfonder. Fondbolaget är skyldigt
att omedelbart lämna förvarings-
institutet upplysning om förhållan-

41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

de som är av betydelse för frågan de som är av betydelse för frågan
om innehållande av kupongskatt. om innehållande av kupongskatt.
Om utdelning på andel i värdepap-
persfond inte betalats ut på grund
av att andelsägaren inte registre-
rats skall skatt inte innehållas före
utbetalning av utdelning.

Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift
till beskattningsmyndigheten om förvaltning enligt 3 kap. 10 § andra
stycket första meningen aktiebolagslagen, 3 kap. 10 § andra stycket
förste meningen försäkringsrörelselagen eller 3 kap. 11 § förste stycket
bankaktiebolagslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

2 Senaste lydelse 1993:463.

42

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt

Prop. 1993/94:234

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1986:468) om avräkning
av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller
inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)
eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra
därifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning
av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att
erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i
enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt
för en i utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt företag vid pröv-
ning enligt 7 § 8 mom. lagen om
statlig inkomstskatt inte visa att
den inkomstbeskattning som det
utländska bolaget är underkastat är
jämförlig med den inkomstbeskatt-
ning som skulle ha skett enligt
lagen om statlig inkomstskatt om
inkomsten hade förvärvats av
svenskt företag, och skall mottagen
utdelning därför beskattas i Sveri-
ge, men är övriga förutsättningar
för att erhålla skattefrihet för utdel-
ningen i nämnda moment uppfyllda
har företaget, utöver den avräkning
som medges enligt första stycket
och enligt dubbelbeskattningsavtal,
genom avräkning rätt att erhålla
nedsättning av statlig inkomstskatt
med ett belopp motsvarande tio
procent av denna utdelnings brut-
tobelopp. Vid sådan avräkning
gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs i 4-13 §§.

Kan ett svenskt företag vid pröv-
ning enligt 7 § 8 mom. lagen om
statlig inkomstskatt inte visa att
den inkomstbeskattning som den
utländska juridiska personen är
underkastad är jämförlig med den
inkomstbeskattning som skulle ha
skett enligt lagen om statlig in-
komstskatt om inkomsten hade
förvärvats av svenskt företag, och
skall mottagen utdelning därför
beskattas i Sverige, men är övriga
förutsättningar för att erhålla skat-
tefrihet för utdelningen i nämnda
moment uppfyllda har företaget,
utöver den avräkning som medges
enligt första stycket och enligt
dubbelbeskattningsavtal, genom av-
räkning rätt att erhålla nedsättning
av statlig inkomstskatt med ett
belopp motsvarande tio procent av
denna utdelnings bruttobelopp. Vid
sådan avräkning gäller i tillämp-
liga delar vad som föreskrivs i
4-13 §§.

43

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

7 §2

Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de
utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som
hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och
näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska
kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga
respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska
förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses
utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kom-
munala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som
dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvs-
inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad
förvärvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av
den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska
kapitalinkomsterna.

Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig
erhållit skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272),
sådan reduktion anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så
stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda
beloppet av nämnda skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har
att erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privat-
bostad i utlandet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första
meningen anses ha skett från statlig fastighetsskatt som hänför sig till
privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten
på privatbostad i utlandet utgör av det sammanlagda beloppet av statlig
fastighetsskatt före sådan reduktion.

1 de fall då skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas
ut på skatteunderlag som beräknas enligt bestämmelserna i 3 § första
och femte styckena samma lag skall följande gälla. Vid beräkningen av
spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga
inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, sådan
avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

Spärrbeloppet skall alltid anses
uppgå till minst 100 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1561.

2 Senaste lydelse 1993:943.

44

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1993/94:234
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om själv-
deklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

3 kap.

27 §'

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.
8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618),

2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-
pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-
fond,

3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som
förvaltar svensk värdepappersfond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om
utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags
försorg,

5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-
papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper

förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person
som, i fall som avses i första
stycket 3 om utdelningen inte är
skattefri enligt punkt 2 a av anvis-
ningarna till 22   § kom-

munalskattelagen (1928:370) eller
3 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt samt i fall som
avses i första stycket 4 och 5, är
berättigad att lyfta utdelning för
egen del vid utdelningstillfället och

Kontrolluppgift om utdelning
skall lämnas av annat svenskt
aktiebolag än som avses i första
stycket 1 och svensk ekonomisk
förening. Kontrolluppgift skall dock
inte lämnas om företaget är
fåmansföretag.

a) fysisk eller juridisk person
som är berättigad att lyfta utdel-
ning för egen del vid utdel-
ningstillfället och

45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som
innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald
utdelning till den del den är
skattepliktig och avdragen preli-
minär skatt. Kontrolluppgift enligt
andra stycket b skall ta upp
innehavet vid årets utgång.

Kontrolluppgift enligt tredje
stycket a skall ta upp utbetald
utdelning till den del den är skat-
tepliktig och avdragen preliminär
skatt. Kontrolluppgift om utdel-
ning som avses i lagen (1994:000)
om beskattning av viss vidareut-
delning skall också ta upp utländsk
källskatt som belöper på utdel-
ningen. Sådan kontrolluppgift skall
lämnas även om utdelningen under-
stiger 500 kronor. Kontrolluppgift
enligt tredje stycket b skall ta upp
innehavet vid årets utgång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar
på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. Beträffande vidareutdelning som avses i lagen
(1994:000) om beskattning av viss vidareutdelning skall dock kontroll-
uppgift lämnas första gången vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1564.

46

2,11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:663) om Prop. 1993/94:234
ersättningsfonder

Härigenom föreskrivs att 9, 11 och 13 §§ lagen (1990:663) om
ersättningsfonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

9 §‘

Ersättningsfond skall återföras Ersättningsfond skall återföras
till beskattning om                  till beskattning om

1. fonden har tagits i anspråk i 1. fonden har tagits i anspråk i

strid med 4-6 §§,                    strid med 4 eller 5 §,

2. hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan under be-
skattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört och fonden
inte har övertagits enligt sjätte stycket,

3. företaget har upplösts genom fusion och fonden inte har övertagits
enligt sjätte stycket,

4. beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda

i likvidation,

5. beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i
konkurs, eller

6. fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår för
vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för
avsättningen har medgetts.

Vad som sägs i första stycket 2 gäller inte om avsättningen grundas på
avyttring som avses i 2 § andra stycket 1-3.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2 likställs att förvärvskällan
helt eller delvis tillfallit en ny ägare genom bodelning eller arv eller
genom förordnande i testamente. Skattemyndigheten får dock, om det
finns särskilda skäl, medge att fonden i stället för att återföras till
beskattning övertas av den nya ägaren. Därvid skall bestämmelserna i
11 § tredje stycket tillämpas.

Har fysisk person fått avdrag för avsättning till ersättningsfond för
byggnader och markanläggningar i fall som avses i 2 § andra och tredje
styckena skall återföring till beskattning göras till den del fonden
motsvarar belopp som tagits upp som intäkt av näringsverksamhet enligt
bestämmelserna i punkt 5 första och tredje-sjätte styckena av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Fonden i övrigt skall
återföras till beskattning i inkomstslaget kapital. Ersättningsfond för mark
skall återföras till beskattning i inkomstslaget kapital.

Skattemyndigheten kan, om det finns särskilda skäl, medge att fond
som skall återföras enligt första stycket 6 får behållas under viss tid,
dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under
sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

47

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Vid sådan fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
får ersättningsfond övertas. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt 3 § 8 mom. tredje stycket
nämnda lag får ersättningsfond i
föreningen övertas av det
aktiebolag vars aktier skiftats ut.
Har fonden övertagits skall anses
som om det övertagande företaget
har gjort avsättningen under det
beskattningsår då avsättningen
gjorts hos det överlåtande företa-
get.

11

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan, om det
finns särskilda skäl, medge att ett
företags ersättningsfond övertas av
ett annat företag. För sådant med-
givande krävs

1. att det ena företaget är moder-
företag och det andra företaget är
dess helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda
dotterföretag till samma moderföre-
tag, eller

3. att det ena företaget är ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening vars aktier
eller andelar till mer än 90 procent
ägs av moderföretaget tillsammans
med eller genom förmedling av ett
eller flera av dess helägda dotter-
företag och det andra företaget
antingen är ett annat sådant ak-
tiebolag eller sådan ekonomisk
förening eller också moderföretaget
eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svensk
ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och med helägt dotterföretag svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening vars aktier eller andelar till
mer än 90 procent ägs av moderföretaget.

Har en ersättningsfond övertagits skall det anses som om det
övertagande företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det
överlåtande företaget gjorde avsättningen.

Vid sådan fusion som avses i 2 §
4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
får ersättningsfond övertas. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier
enligt punkt 1 a tredje stycket av
anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen får ersätt-
ningsfond i föreningen övertas av
det aktiebolag vars aktier skiftats
ut. Har fonden övertagits skall
anses som om det övertagande
företaget har gjort avsättningen
under det beskattningsår då avsätt-
ningen gjorts hos det överlåtande
företaget.

§

Skattemyndigheten kan, om det
finns särskilda skäl, medge att ett
företags ersättningsfond övertas av
ett annat företag. För sådant med-
givande krävs

1. att det ena företaget är moder-
företag och det andra företaget är
dess helägda dotterföretag, eller

2. att båda företagen är helägda
dotterföretag till samma moderföre-
tag, eller

3. att det ena företaget är ett
svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening vars aktier
eller andelar till mer än 90 procent
ägs av moderföretaget tillsammans
med eller genom förmedling av ett
eller flera av dess helägda dotter-
företag och det andra företaget
antingen är ett annat sådant ak-
tiebolag eller sådan ekonomisk
förening eller också moderföretaget
eller dess helägda dotterföretag.

48

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

13 §

Skattemyndighetens beslut i
ärenden enligt 6 § samt 9 § tredje
och femte styckena får överklagas
hos riksskatteverket. Riksskattever-
kets beslut i sådana ärenden får
inte överklagas.

Skattemyndighetens beslut i
ärenden enligt 9 § tredje och femte
styckena samt 7/ § får överklagas
hos Riksskatteverket. Riksskat-
teverkets beslut i sådana ärenden
får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1569.

49

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om Prop. 1993/94:234
räntefördelning vid beskattning

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1993:1536) om räntefördel-

ning vid beskattning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Ett positivt fördelningsbelopp
utgörs av statslåneräntan vid ut-
gången av november året före
beskattningsåret ökad med en
procentenhet multiplicerad med ett
positivt fördelningsunderlag.

Ett negativt fördelningsbelopp
utgörs av denna räntesats multi-
plicerad med ett negativt fördel-
ningsunderlag.

Föreslagen lydelse

3 §

Ett positivt fördelningsbelopp
utgörs av statslåneräntan vid ut-
gången av november året före
beskattningsåret ökad med tre
procentenheter multiplicerad med
ett positivt fördelningsunderlag.

Ett negativt fördelningsbelopp
utgörs av statslåneräntan vid
nämnda tidpunkt ökad med en
procentenhet multiplicerad med ett
negativt fördelningsunderlag.

5 §

Positiv räntefördelning medges
endast i den mån det justerade
resultatet enligt 7 § är positivt.
Positivt fördelningsbelopp som inte
kan utnyttjas förs vidare till det
följande beskattningsåret (sparat
fördelningsbelopp). Upp-
kommer ett negativt fördelnings-
belopp skall det sparade fördel-
ningsbeloppet kvittas mot detta.

Positiv räntefördelning medges
endast i den mån det justerade
resultatet enligt 7 § är positivt.
Positivt fördelningsbelopp som inte
kan utnyttjas förs vidare till det
följande beskattningsåret (sparat
fördelningsbelopp). Mot-
svarande gäller i den män den
skattskyldige yrkar att räntefördel-
ning inte skall ske. Uppkommer ett
negativt fördelningsbelopp skall det
sparade fördelningsbeloppet kvittas
mot detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

50

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Prop. 1993/94:234
periodiseringsfonder

Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodise-

ringsfonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Avsättning till periodiseringsfond för ett beskattningsår bildar en
särskild fond.

Juridisk person som enligt bokföringslagen (1976:125) är skyldig att
upprätta årsbokslut skall göra avsättningen till periodiseringsfond i
räkenskaperna. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.

I fråga om handelsbolag görs I fråga om handelsbolag görs av-
avsättning till periodiseringsfond sättning till periodiseringsfond hos
hos delägarna.                       delägarna. Avsättningen görs i

bokslutet för det räkenskapsår
(avsåttningsåret) som orrtfattar
utgången av handelsbolagets rä-
kenskapsår (beskattningsåret).
Avdrag medges redan vid taxe-
ringen för beskattningsåret även
om taxeringen för avsättningsäret
sker vid en senare taxering.

Avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond återförs till beskatt-
ning senast femte beskattningsåret
efter det beskattningsår då avsätt-
ningen gjordes.

Avdrag för avsättning till perio-
diseringsfond återförs till beskatt-
ning senast femte beskattningsåret
efter det beskattningsår för vilket
avdrag medgetts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

51

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om Prop. 1993/94:234
avdrag för underskott av näringsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2, 4, 7 och 12 §§ lagen (1993:1539) om
avdrag för underskott av näringsverksamhet samt övergångsbestäm-
melserna till lagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Har avdrag medgetts enligt 46 §

I   mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller enligt 3 §
13 mom. andra stycket, 25 §

II mom. eller 26 § 9 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
medges inte avdrag enligt denna
lag för motsvarande belopp.

Bestämmelser om rätt till avdrag
3 § 13 mom. första stycket lagen oi

Har avdrag medgetts enligt 46 §
1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller enligt 3 §
13 mom. andra stycket, 25 §
10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
medges inte avdrag enligt denna
lag för motsvarande belopp.

när en förvärvskälla upphör finns i
ti statlig inkomstskatt.

4 §

Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
foretag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-
taget.

En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller
ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över
ett annat företag (det nya dotterföretaget).

Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag
anses ha ett bestämmande in-
flytande över ett annat företag om
det senare företaget är dot-
terföretag till det förra företaget
enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar, 1 kap. 3  §

bankaktiebolagslagen (1987:618),
1 kap. 2   § sparbankslagen

(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-
bankslagen (1987:620) eller 1 kap.
9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713).

Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag
anses ha ett bestämmande in-
flytande över ett annat företag om
det senare företaget är dot-
terföretag till det förra företaget
enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap. 4 § lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar, 1 kap. 3 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618),
1 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-
bankslagen (1987:620) eller 1 kap.
9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713). Ett utländskt bolag
skall anses ha ett bestämmande
inflytande över ett företag om
företaget skulle ha varit ett dot-
terföretag till det utländska bolaget

52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

om detta varit ett svenskt ak-
tiebolag.

7 §

Har ett förlustföretag omfattats av en sådan ägarförändring som anges
i 4 § första stycket eller 5 § första stycket medges avdrag endast till den
del gammalt underskott inte överstiger 200 procent av den nya ägarens
eller de nya ägarnas kostnad för att erhålla det bestämmande inflytandet
över förlustföretaget.

Kostnaden minskas med kapitaltillskott som förlustföretaget - eller
annat företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma
koncern som förlustföretaget - erhållit under en period omfattande den
del av det beskattningsår då ägarförändringen skedde som föregick
ägarförändringen och de två närmast föregående beskattningsåren. Vad
som sagts nu gäller inte kapitaltillskott som erhållits från annat företag
som såväl före som efter ägarförändringen ingick i samma koncern som
förlustföretaget.

I fall som anges i 4 § första stycket gäller inte första stycket denna
paragraf om förlustföretaget redan före ägarförändringen ingick i samma
koncern som den nya ägaren.

Regeringen kan efter ansökan medge undantag från första stycket om
det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse
från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen inte skulle
genomföras om undantag inte medgavs.

Första-fjärde styckena gäller i
tillämpliga delar även om ett för-
lustföretag utgjort överlåtande
företag i en sådan fusion som
anges i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen
(1987:667) om ekonomiska före-
ningar, 11 kap. 1 och 2 §§ bank-
aktiebolagslagen (1987:618) eller
7 kap. 1 och 2 §§ sparbankslagen
(1987:619). Med vederlag avses i
detta fall fusionsvederlag. Med ny
ägare avses det övertagande före-
taget.

Första-fjärde styckena gäller i
tillämpliga delar även om ett för-
lustföretag utgjort överlåtande
företag i en sådan fusion som
anges i 11 kap. 1 och 2 §§ bank-
aktiebolagslagen (1987:618). Med
kostnad avses i detta fall fiisions-
vederlag. Med ny ägare avses det
övertagande företaget.

12 §

I fråga om sådan fusion som anges i 2 § 4 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, ombildning enligt 8 kap. spar-
bankslagen (1987:619) eller enligt 11 kap. föreningsbankslagen
(1987:620) och vid övertagande enligt 10 kap. 8 a § föreningsbankslagen
och vid övertagande som avses i 5 § lagen (1992:702) om inkomstskat-
teregler med anledning av vissa omstruktureringar inom den finansiella
sektorn, m.m. skall vid tillämpning av denna lag det överlåtande och det
övertagande företaget anses som ett och samma företag. Har en
ekonomisk förening skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av anvisningarna till

53

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

22 § kommunal skattelagen (1928:370), skall föreningen och det
aktiebolag vars aktier skiftats ut anses som ett och samma företag.

Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt
underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det
beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.

Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncern
före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket.
Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag
mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för
gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha

upphört om fusionen inte ägt rum.

I fråga om fusion mellan ekono-
miska föreningar gäller första
stycket endast om båda före-
ningarna är att anse som koopera-
tiva enligt 2 § 8 mom. lagen om
statlig inkomstskatt.

I fråga om fusion mellan ekono-
miska föreningar gäller första
stycket endast om båda före-
ningarna är att anse som koopera-
tiva enligt 2 § 8 mom. lagen om
statlig inkomstskatt. I fråga om
sådana fusioner som anges i
12 kap. 1 eller 3  § lagen

(1987:667) om ekonomiska före-
ningar gäller inte bestämmelserna
i andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering om
annat inte följer av waån-jjärde
styckena.

Denna lag träder i kraft den
1 januari 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering om
annat inte följer av andra-sjäfte
styckena.

Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om ägarförändringar,

fusioner, ombildningar och övertaganden som skett före lagens
ikraftträdande och för skattskyldiga som försatts i konkurs före

ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 7 § andra stycket tillämpas endast i fråga om
kapitaltillskott som skett efter den 8 november 1993.

Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid 1994 års
taxering om den skattskyldige eller, i fråga om handelsbolag, detta
erhållit ackord efter den 8 november 1993.

Om inkomsterna i ett dödsbo vid
1994 års taxering beskattas hos
delägarna och det uppkommit
underskott i en förvärvskälla i
inkomstslaget näringsverksamhet
medges dödsboet avdrag i mot-
svarande förvärvskälla vid 1995
års taxering eller, om dödsboet
inte taxeras då, vid 1996 års
taxering. Avdrag medges med ett

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

belopp motsvarande summan av
delägarnas underskott i förvärvs-
källan vid 1994 års taxering. Mid
nu sagts gäller inte om förvärvs-
källan har upphört eller dödsboet
har skiftats före den 1 januari
1994.

Om en dödsbodelägare yrkar det
medges i stället avdrag enligt 3 §
13 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
I sådant fall minskas avdraget för
dödsboet i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. Den nya lydelsen av 4 § tillämpas dock endast i fråga
om ägarförändringar som skett efter ikraftträdandet.

55

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt

Prop. 1993/94:234

Härigenom föreskrivs att 10 § och bilaga 1 till lagen (1957:262) om
allmän energiskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

10 §2

Skatten för år 1994 tas ut, om inte annat sägs i andra stycket, med i
bilaga 1 angivet belopp för vikt- eller volymenhet. För tiden efter
utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut
med belopp som omräknas enligt 16 §. Därefter skall skatten tas ut med
de belopp som gäller vid utgången av år 1998. I fall som avses i 8 §
första stycket 3 tas dock skatten ut med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan skatt på gasol som används för drift av motorfordon
och annan gasol.

För bränsleblandningar för vilka skatt skall tas ut enligt denna lag skall
skatt dock inte tas ut för den del av blandningen som består av vegetabi-
liska eller animaliska fetter eller oljor eller metyl- eller etylestrar av
fettsyror från sådana fetter eller oljor. För blandningen i övrigt tas
skatten ut med belopp som gäller för oljeprodukter.

För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger
70° C när skattskyldigheten inträder.

Till miljöklass 1 hör oljor som
har ett kokintervall (destillations-
intervall) av olika bredd mellan
180 och 2852. C vid 95 procent
destillat, en densitet mellan 800
och 820 kilogram per kubikmeter
vid 152 C och som innehåller högst
0,001 viktprocent svavel och högst
5 volymprocent aromatiska kol-
väten. Sådana oljor får inte
innehålla klart mätbara polycyk-
liska aromatiska kolväten och
måttet på den naturliga tändvillig-
heten (cetanindex) får inte under-
stiga 50.

Till miljöklass 2 hör till miljö-
klass 1 inte hänförliga oljor som
har ett kokintervall (destilla-
tionsintervall) av olika bredd mel-
lan 180 och 2952 C vid 95 procent
destillat, en densitet mellan 800
och 820 kilogram per kubikmeter
vid 152 C och som innehåller högst
0,005 viktprocent svavel och högst

56

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

20 volymprocent aromatiska kol-
väten. Halten polycykliska aroma-
tiska kolväten får inte överstiga 0,1
volymprocent och måttet på den
naturliga tändvilligheten (cetan-
index) får inte understiga 47.

Till miljöklass 3 hör övriga oljor.
Miljöklass för bränsle som avses
i andra stycket bestäms med led-
ning av hela bränsleblandningens
egenskaper.

57

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt3

Prop. 1993/94:234

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr

Bränsle

Skattebelopp

ur 27.01,
ur 27.02
eller

ur 27.04         Kolbränslen

ur 27.10
eller

ur 38.14         Fotogen, motorbrännoljor och

eldningsoljor samt andra olje-
produkter, med undantag för
smörjoljor och smörjfetter som
inte används för energialstring,
tillhöriga
miljöklass 1
miljöklass 2
miljöklass 3

ur 27.11         Naturgas

ur 27.11

eller

ur 38.23         Gasol som används för

a) drift av motorfordon

b) annat ändamål än drift av
motorfordon

239 kr per ton

5 kr per m3

302 kr per nr

562 kr per m3

182 kr per 1000 m3

88 öre per liter

109 kr per ton

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxenr

Bränsle

Skattebelopp

ur 27.01,
ur 27.02
eller

ur 27.04

Kolbränslen

239 kr per ton

ur 27.10
eller

ur 38.14

Fotogen, motorbrännoljor och
eldningsoljor samt andra olje-
produkter, med undantag för
smörjoljor och smörjfetter som
inte används för energialstring

562 kr per m3

ur 27.11         Naturgas

182 kr per 1000 m3

ur 27.11

eller

ur 38.23         Gasol som används för

a) drift av motorfordon

b) annat ändamål än drift av
motorfordon

88 öre per liter

109 kr per ton

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

58

Prop. 1993/94:234

* Lagen omtryckt 1984:994.

2 Senaste lydelse 1993:1508.

3 Senaste lydelse 1993:1508.

59

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om Prop. 1993/94:234
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Härigenom föreskrivs att 5 och 5 a §§ lagen (1992:1438) om diesel-
oljeskatt och användning av vissa oljeprodukter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

5
Dieseloljeskatten för år 1994 tas
ut med 1 300 kronor per kubik-
meter. För tiden efter utgången av
år 1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med be-
lopp som omräknas enligt 5 a §.
Därefter skall skatten tas ut med
det belopp som gäller vid ut-
gången av år 1998. Skatt skall
dock inte tas ut för den del av
bränslet som består av vegetabilis-
ka eller animaliska fetter eller oljor
eller metyl- eller etylestrar av
fettsyror från sådana fetter eller
oljor.

Förslagen lydelse

§'

Dieseloljeskatten för år 1994 tas
ut för oljeprodukter tillhöriga
miljöklass 1 med 743 kronor per
kubikmeter, miljöklass 2 med 1 040
kronor per kubikmeter och miljö-
klass 3 med 1 300 kronor per
kubikmeter. För tiden efter utgång-
en av år 1994 och fram till och
med år 1998 skall skatten tas ut
med de belopp som omräknas en-
ligt 5 a §. Därefter skall skatten tas
ut med det belopp som gäller vid
utgången av år 1998. Skatt skall
dock inte tas ut för den del av
bränslet som består av vegetabilis-
ka eller animaliska fetter eller oljor
eller metyl- eller etylestrar av
fettsyror från sådana fetter eller
oljor.

Till miljöklass 1 hör oljor som
har ett kokintervall (destilla-
tionsintervall) av olika bredd mel-
lan 180 och 285° C vid 95 procent
destillat, en densitet mellan 800
och 820 kilogram per kubikmeter
vid 15° C och som innehåller högst
0,001 viktprocent svavel och högst
5 volymprocent aromatiska kol-
väten. Sådana oljor får inte in-
nehålla klart mätbara polycykliska
aromatiska kolväten och måttet på
den naturliga tändvilligheten (ce-
tanindex) får inte understiga 50.

Till miljöklass 2 hör till miljö-
klass 1 inte hänförliga oljor som
har ett kokintervall (destillationsin-
tervall) av olika bredd mellan 180
och 295° C vid 95 procent des-
tillat, en densitet mellan 800 och
820 kilogram per kubikmeter vid
15° C och som innehåller högst
0,005 viktprocent svavel och högst

60

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

5

Skatten för vart och ett av kalen-
deråren 1995 t. o. m. 1998 skall
tas ut med belopp som efter en
årlig omräkning motsvarar det i
5 § angivna skattebeloppet multi-
plicerat med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.

Regeringen fastställer före
november månads utgång det om-
räknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut för påföl-
jande kalenderår. Beloppet avrun-
das till hela kronor.

20 volymprocent aromatiska kol-
väten. Halten polycykliska aroma-
tiska kolväten får inte överstiga 0,1
volymprocent och måttet på den
naturliga tändvilligheten (cetanin-
dex) får inte understiga 47.

Till miljöklass 3 hör övriga oljor.

Miljöklass för bränsle bestäms
med ledning av hela bränslebland-
ningens egenskaper.

§2

Skatten för vart och ett av kalen-
deråren 1995 t. o. m. 1998 skall
tas ut med belopp som efter en
årlig omräkning motsvarar de i 5 §
angivna skattebeloppen mul-
tiplicerade med de jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.

Regeringen fastställer före
november månads utgång de om-
räknade skattebeloppen som enligt
denna lag skall tas ut för påföljan-
de kalenderår. Beloppen avrundas
till hela kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse 1993:1510.

2 Senaste lydelse 1993:1510.

61

3 Ärendet och dess beredning

Riksdagen fattade under hösten 1993 beslut om ändringar i företags-
beskattningen (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15 och bet.
1993/94:SkU 16, rskr. 1993/94:108 och 110, SFS 1993:1541 m.fl.).
Genom detta beslut avskaffas dubbelbeskattningen av utdelade bo-
lagsinkomster. Det sker genom att utdelningar undantas från skatt-
skyldighet hos mottagaren. För i bolaget kvarhållna inkomster lindras
dubbelbeskattningen genom att hälften av en reavinst vid avyttring av
aktierna undantas från beskattning.

Regeringen överlämnade den 23 december 1993 en skrivelse till
riksdagen i vilken aviserades kommande förslag till vissa ändringar i
kapitalbeskattningen (skr. 1993/94:132). Förslagen kompletterar de redan
beslutade regelförändringarna. Syftet med förslagen är bl.a. att motverka
oönskad skatteplanering samt att undanröja vissa incitament för ett i
samhällsekonomiskt avseende irrationellt beteende. De i skrivelsen
aviserade förändringarna föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1994.

Skrivelsen omfattar förslag till förändringar avseende beskattningen av
delägare i fåmansföretag och en viss åtstramning av de skatteregler som
gäller för utdelning som lämnas under år 1994. En annan fråga rör en
övergångsbestämmelse avseende beskattningen av investmentföretag.
Förslag till reglering i dessa frågor har tagits fram inom Finansdepar-
tementet och presenterats i promemorian Beskattning av utdelning och
fåmansföretag (Ds 1994:26).

En annan fråga som berörs i skrivelsen är den s.k. JIK-metoden
(Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst). Den är avsedd att
tillämpas vid beräkning av reavinst vid avyttring av aktier och innebär en
beskattning av aktievinster som grundas på i bolaget orealiserade
inkomster och förväntningsvärden. Företagsskatteutredningen (Fi
1992:11) har avlämnat ett betänkande vari en modell för JIK-metoden
presenteras för aktier i onoterade bolag (SOU 1994:13 JIK-metoden,
m.m.). I betänkandet presenteras även en reglering avseende utdelning
från ett svenskt företag som betalas med utdelning på utländska aktier.

Betänkandet och promemorian har remissbehandlats. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-
ningsärendet (dnr 406/94 och 700/94). En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 1.

Remissinstansernas inställning till JIK-metoden är blandad. De har
allmänt vitsordat metodens teoretiska förtjänster men samtidigt pekat på
ett antal problem. En frågeställning som särskilt har framhållits är att
utredningen inte har haft möjlighet att ta ställning till om metoden lämpar
sig för aktier i börsnoterade bolag. Med hänsyn till remissopinionen har
regeringen funnit att JIK-metoden bör utredas vidare. Något förslag i
denna del presenteras således inte i propositionen.

De förslag som läggs fram i denna proposition behandlar en viss
åtstramning av de skatteregler som gäller för utdelning som lämnas under
år 1994. Vidare behandlas vissa förändringar avseende beskattningen av
ägare i fåmansföretag samt en övergångsreglering för investmentföretag.

Prop. 1993/94:234

62

En annan fråga som tas upp är beskattningen av vidareutdelning av
mottagen utdelning på utländska aktier och andelar.

Förslag lämnas även avseende utökad möjlighet till kvittning vid
generationsskiften. Till grund för förslaget ligger promemorian Kvittning
och Generationsskiften som har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remiss-
yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 894/94).

Utöver dessa frågor behandlas vissa förmånsskattefrågor avseende
svensk FN-personal m.fl. En annan fråga är skattskyldigheten för de
regionala utvecklingsbolagen och de s.k. Teknikbrostiftelsema.

Slutligen föreslås att miljödifferentieringen av den allmänna energi-
skatten på bränslen överförs till en motsvarande differentiering av
dieseloljeskatten.

Svenska Shell har i skrivelser till regeringen påtalat att den förmån-
ligare beskattningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 endast bör
omfatta dessa produkters användning som fordonsbränsle. Statens
naturvårdsverk har avgivit yttrande över Svenska Shells skrivelser.
Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med Riks-
skatteverket.

Regeringen ser det som särskilt angeläget att stimulera ny företagandet.
I höstas remissbehandlades en promemoria med förslag om ett särskilt
riskkapitalavdrag. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.
En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-
ningsärendet (dnr 3614/93). Förslaget, som i stora drag innebär att
avdrag medges vid förvärv av nyemitterade aktier i onoterade
industriföretag, har fått ett blandat mottagande. Ett flertal remissinstanser
ifrågasätter om ett sådant system över huvud taget bör införas. Andra
framhåller att bidrags- eller skatteincitamenten måste förstärkas väsentligt
om de avsedda effekterna skall uppnås. Flera remissinstanser, bl.a.
Industriförbundet, anser däremot att man bör avvakta effekterna på
riskkapitalförsöijningen av de nyligen genomförda lättnaderna i dubbel-
beskattningen.

Genom borttagande av dubbelbeskattningen av bolagsinkomster
undanröjs merbeskattningen av riskkapitalet. Därmed skapas - genom
generella regeländringar - avsevärt bättre möjligheter än tidigare även
för de små och medelstora företagen att attrahera det kapital som behövs
för tillväxt och förnyelse. Betydelsen av detta kan enligt regeringens
uppfattning knappast överskattas. Frågan om införandet av ett särskilt
riskkapitalavdrag för investeringar i onoterade industriföretag eller andra
särskilda skattestimulanser bör därför anstå i avvaktan på en utvärdering
av den nyligen genomförda företagsskattereformen.

I prop. 1993/94:50 diskuterades möjligheterna till avdrag för förluster
som inte motsvaras av tidigare beskattade vinster, t.ex. därför att säljaren
av värdepapper inte beskattas för reavinst (s. 184). Ett annat exempel är
de förluster som köpare av ett aktiebolag med beskattade vinstmedel kan
få om de säljer aktierna sedan utdelning skett. Frågan om rätten till
avdrag för reaförluster behandlades i prop. 1989/90:110 s. 393. Jfr också
Lagrådets yttrande (prop. 1989/90:110 Del 2 s. 130 f.). I prop.

Prop. 1993/94:234

63

1993/94:50 hänvisades till att frågan om rätt till avdrag för förlust i vissa Prop. 1993/94:234
fall övervägdes inom Företagsskatteutredningen. Utredningens betänkande
kom i huvudsak att behandla JIK-metoden. Eftersom denna metod
innebär att anskaffningsvärdet på aktien minskar med utdelade belopp
behövdes inte någon särskild reglering för rätten till avdrag för förluster.

I och med att JIK-metoden inte införs nu bör utredas i vilken omfattning
det är nödvändigt att närmare reglera rätten till avdrag för förluster.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.

Lagrådet har föreslagit vissa förtydliganden av lagtexten. Regeringen
har i propositionen väsentligen har följt Lagrådets förslag. I förhållande
till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av lagtexten,
huvudsakligen av redaktionell karaktär.

Lagrådet har i sitt yttrande konstaterat att även om förslagen i sak inte
är särskilt omfattande innehåller förslagen tre nya lagar av ganska stor
omfattning och dessutom ett stort antal lagändringar i övrigt. Lagrådet
har erinrat om att regelsystemet kritiserades redan i samband med
skattereformen hösten 1993 (prop. 1993/94:50 s. 426 f.) på grund av
dess komplexitet. Enligt Lagrådet komplicerar det framlagda förslaget det
redan mycket komplicerade regelsystemet. Lagrådet har därför funnit
anledning att åter betona vikten av att förenklingsaspekten åtminstone i
framtiden beaktas i högre grad än hittills vid utformningen av lagstift-
ningen på det aktuella området. Enligt Lagrådets uppfattning måste det
nämligen starkt ifrågasättas om systemet som helhet efter de senaste
reformerna är acceptabelt med hänsyn till de krav på enkelhet vid
tillämpningen som måste vara uppfyllt för att systemet skall fungera i
praktiken.

Med anledning av Lagrådets kritik vill regeringen framhålla följande.
Ett väsentligt inslag i prop. 1993/94:50 avsåg förändringar i de
skatteregler som gäller för enskilda näringsidkare och delägare i
handelsbolag. Syftet var att förbättra situationen för fysiska personer som
bedriver enskild näringsverksamhet eller näringsverksamhet genom ett
handelsbolag. Lagrådets kritik avsåg också till stor del dessa lagförslag.
De remitterade lagförslagen genomgick efter lagrådsremissen ytterligare
bearbetning i syfte att genomföra vissa förenklingar och undanröja vissa
av Lagrådet påtalade brister.

De förslag som presenterats i den lagrådsremiss som föregått denna
proposition rör i huvudsak aktieägare och till viss del också delägare i
ekonomiska föreningar. Det är alltså inte fråga om en påbyggnad av det
regelsystem för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som
beslutades av riksdagen den 16 december 1993. Regeringen är emellertid
medveten om att kritik i vissa delar kan riktas mot komplexiteten i de
framlagda lagförslagen. Intrycket av komplexitet kan också förstärkas av

64

det förhållandet att reglerna har presenterats i form av tre nya lagförslag. Prop. 1993/94:234
De nya lagförslagen behandlar emellertid vart och ett skilda områden. Ett
av förslagen skall dessutom endast tillämpas på utdelningar som lämnas
under år 1994. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet med en
systematisk översyn av inkomstskatteförfattningama (dir. 1991:39) före-
faller det också mindre lämpligt att i detta skede inarbeta dessa lagförslag
i de nuvarande författningarna.

Regeringens uppfattning är att det självfallet måste vara en allmän
strävan att i möjligaste mån förenkla reglerna. Redan under hösten 1993
aviserade regeringen att en översyn bör göras av de särskilda be-
stämmelserna om beskattning av delägare i fåmansföretag (prop.
1993/94:50 s. 196). Det hade naturligtvis varit önskvärt att en sådan
översyn hade kunnat göras i sådan tid att nya och förenklade regler hade
kunnat tillämpas redan vid 1995 års taxering. Det har dock inte varit
möjligt att genomföra denna översyn nu. Ett arbete med den av Lagrådet
efterlysta inriktningen mot förenklade regler kommer att påbörjas inom
Finansdepartementet sedan denna proposition har lagts fram (jfr avsnitt
6.1). Regeringen kommenterar Lagrådets kritik ytterligare i anslutning
till de särskilda avsnitten.

De lagförslag som presenterats i denna proposition men som inte har
remitterats till Lagrådet är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats
över dessa lagförslag.

4 Beskattning av utdelning som lämnas
under år 1994

Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för mottagen
utdelning på aktier i svenska aktiebolag begränsas under år 1994 för
fysiska personer och dödsbon. En för det utdelande företaget normal
utdelning skall inte beskattas hos aktieägaren. Normal utdelning
definieras som 120 % av den högsta utdelning som företaget lämnat
för något av de närmast föregående fem räkenskapsåren. Möjlighet
finns att lämna utdelning med högre belopp om företaget för
föregående år redovisade en vinstökning. Begränsningen gäller även
för utdelning på andelar i vissa ekonomiska föreningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats av ett mindre antal
remissinstanser. Dessa tillstyrker förslaget eller lämnar det i huvudsak
utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen aviserade i skrivelsen till
riksdagen att undantaget från skatteplikt för utdelning på aktier som
lämnas under år 1994 borde begränsas för fysiska personer och dödsbon.
Det skäl som anfördes för en sådan begränsning var att det under

65

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

riksdagsbehandlingen av förslaget om lindrad dubbelbeskattning Prop. 1993/94:234
förekommit spekulationer om beständigheten av det nya systemet.

Regeringen uttalade att även om det var osannolikt, oavsett valutgången
1994, att det skulle fattas ett beslut att återinföra en ekonomisk dubbel-
beskattning av det riskvilliga kapitalet inom aktiebolagssektom kunde
diskussionen i sig få till följd att bolagen under år 1994 delar ut
vinstmedel i en omfattning som inte är motiverad ur företagsekonomisk
synpunkt. Det uttalades vidare att den debatt som förekommit också
kunde ge incitament till omotiverad aktiespekulation.

Regeringen drog den slutsatsen att en lämplig åtgärd var att något
begränsa rätten för aktieägare att ta emot enkelbeskattad utdelad
bolagsinkomst under det första år systemet med enkelbeskattning
tillämpas. En motsvarande begränsning skulle också gälla för utdelning
från ekonomiska föreningar.

Utgångspunkten för en sådan begränsning bör vara att vad som kan
anses motsvara en för det utdelande företaget normal utdelning inte skall
beskattas hos aktieägarna. I sådana fall skall således den nyinförda
principen om enkelbeskattning av utdelad inkomst från bolagssektom
upprätthållas fullt ut. Lämnas utdelning med högre belopp beskattas det
överskjutande beloppet med kapitalskattesatsen 30 %, om inte be-
stämmelserna i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
SIL, leder till att utdelningen skall beskattas som intäkt av tjänst.
Utdelning till aktiebolag och andra juridiska personer än dödsbon bör inte
omfattas av denna begränsning.

I regeringens skrivelse anges vad som skall förstås med begreppet
normal utdelning, nämligen 120 % av det högsta av de utdelningsbelopp
som företaget lämnat under något av de senaste fem åren. Detta belopp
kan lämpligen benämnas jämförelsebelopp.

Jämförelsebeloppet bör beräknas för den enskilda aktien. Enligt
huvudregeln är det alltså det högsta utdelningsbelopp som under perioden
1989-1993 lämnats på aktien, uppräknat med 20 %, som skall utgöra
jämförelsebeloppet.

Jämförelsebeloppet bör få ökas om vinsten under år 1993 ökat i
förhållande till tidigare år. Det är väsentligt att såväl det utdelande
bolaget som dess aktieägare vid bolagsstämman kan ta ställning till om
föreslagen utdelning ligger inom den ram som jämförelsebeloppet utgör.
För att uppnå detta bör utgångspunkten för jämförelsen vara nettovinsten
enligt fastställd balansräkning, dvs. vinsten efter bokslutsdispositioner och
skatt. I förekommande foll beaktas nettovinsten enligt fastställd kon-
cembalansräkning.

I promemorian anfördes att när vinsten för år 1993 ställs i relation till
tidigare års vinster kan ökningen uppgå till sådana belopp att jämförelse-
beloppet beräknat på detta sätt sammanlagt kommer att överstiga
redovisad nettovinst. En sådan ökning av jämförelsebeloppet bör inte
godtas eftersom syftet med utdelningsbegränsningen då helt skulle
förfelas i vissa fall. Det ansågs därför lämpligt att relatera den maximala
ökningen till den redovisade vinsten för bolaget. Med den valda
utgångspunkten att begränsningsreglema inte skall träffa en normal

66

vinstutdelning ansågs att de på detta sätt ökade jämförelsebeloppen för Prop. 1993/94:234
samtliga aktier i bolaget sammanlagt inte skulle få överstiga 50 % av den
redovisade vinsten. Några remissinstanser har uttalat att en sådan
begränsning är väl snäv. FAR anser att denna inskränkning är att betrakta
som retroaktiv eftersom den inte fanns med i regeringens skrivelse.

Det kan inledningsvis konstateras att begränsningen till maximalt 50 %
av årsvinsten inte gäller när jämförelsebeloppet beräknas enligt huvud-
regeln, dvs. 120 % av tidigare lämnad högsta utdelning. Denna
begränsning skulle enligt promemorian endast gälla om vinstöknings-
regeln tillämpades. De företag som under tidigare år legat på en hög
utdelningsnivå skulle således kunna fortsätta med denna utdelningspolitik
utan att det blev fråga om någon beskattning av aktieägaren.

Med hänsyn till vad som utgör normal avkastning på riskkapital är det
rimligt att begränsa möjligheten till ökning av jämförelsebeloppet när
företaget redovisat en vinstökning. Den i promemorian föreslagna
begränsningen har godtagits av flertalet remissinstanser. Regeringen delar
denna bedömning och finner således att en begränsning till maximalt
50 % av årsvinsten kan anses lämplig.

I frågan om en sådan inskränkning är att betrakta som retroaktiv kan
följande konstateras. I regeringens skrivelse har uttalats att det bör vara
möjligt att vid utformningen av lagförslaget ta hänsyn till om företaget
för det år som utdelning skall beslutas har redovisat en vinstökning. Det
sägs vidare att hänsyn bör tas på det sättet att ökningen av jämförelse-
beloppet sker i relation till hur mycket större 1993 års vinst är i
förhållande till den högsta vinsten under de föregående fem åren. Av
detta kan dock inte den slutsatsen dras att jämförelsebeloppet skall få
ökas obegränsat. Vinstökningsregeln är avsedd att vara en gynnande regel
i förhållande till huvudregeln. Det förhållandet att en begränsning inte
omnämndes i regeringens skrivelse kan därför inte vara av betydelse för
bedömningen av retroaktivitetsfrågan.

Lagrådet har i sitt yttrande anfört att man delar regeringens uppfattning
att den i frågavarande begränsningsregeln inte står i strid mot förbudet
mot retroaktiv skattelagstiftning (jfr bilaga 3). En allmän synpunkt som
framförts av Lagrådet är komplexiteten i de framlagda förslagen.
Regeringen vill här framhålla att bestämmelserna om beskattning av
utdelning under år 1994 är avsedda att gälla endast vid en taxering. Som
regeringen redan tidigare har framhållit har lagen nödvändiggjorts av den
debatt om beständigheten i det nya system för beskattning av företagen
och deras delägare som infördes under hösten 1993. Samtidigt som det
givetvis är beklagligt att ett sådant steg blivit nödvändigt har regeringen
i största möjliga utsträckning sökt upprätthålla ambitionen att vad som
kan anses utgöra normal utdelning för det utdelande företaget inte skall
träffas av begränsningsreglema. Detta har samtidigt inneburit att reglerna
blivit förhållandevis detaljerade.

För bolag som inte har aktier noterade på börs är situationen i många
fall den att utdelning tidigare har lämnats med låga belopp eller att det
inte förekommit någon utdelning alls. I skrivelsen föreslogs därför ett
alternativt sätt att beräkna jämförelsebeloppet. För dessa bolag bör

67

jämförelsebeloppet få beräknas som 20 % av det beskattade egna Prop. 1993/94:234
kapitalet i bolaget vid utgången av det beskattningsår som taxerades år
1993. Hur det beskattade egna kapitalet bör beräknas diskuteras i
samband med beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i
fåmansbolag (jfr avsnitt 6.2.2).

I enlighet med förslaget i promemorian bör det finnas en möjlighet för
Riksskatteverket att genom dispens medge att utdelning får lämnas med
högre belopp än vad som följer av de föreslagna bestämmelserna. Att
närmare ange i vilka fall dispens skall medges är inte möjligt. Motivet
för begränsningen i undantaget från skatteplikt för utdelning är att
förhindra att utdelning lämnas under år 1994 i en omfattning som inte
är företagsekonomiskt motiverad. Skäl för dispens bör alltså inte anses
föreligga om motivet för en ökning av jämförelsebeloppet endast är en
allmän önskan att höja utdelningen. Det kan däremot vara fallet om ett
bolag som nyligen introducerats på börsen vill höja sin utdelning i
förhållande till tidigare år.

En annan situation då dispens bör medges är när det är fråga om
omstruktureringar som kan anses önskvärda från allmän synpunkt. Ett
exempel på skäl att medge dispens är när det i samband med omstruk-
turering av företag förekommer åtgärder som innefattar någon form av
utdelning. Det kan exempelvis vara fråga om utdelning av inköpsrätter
som berättigar aktieägare till inköp av aktier i ett annat bolag. Värdet av
en sådan inköpsrätt kan komma att överstiga det beräknade jämförelse-
beloppet.

Ytterligare ett skäl för dispens kan vara att bolagsordningen innehåller
villkor som innebär att ett visst slag av aktier skall ha företrädesrätt till
utdelning på ett sätt som inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna
för beräkning av jämförelsebelopp.

I några fall pågick vid årsskiftet 1993/94 sådana omstruktureringar som
bl.a. omfattade utdelning från börsnoterade bolag av inköpsrätter. Dessa
utdelningar bör helt undantas från de föreslagna begränsningsreglema.

Hur de nu föreslagna reglerna skall tillämpas på fåmansföretag
behandlas i avsnitt 6.4.

Vissa bestämmelser om uppgiftsskyldighet m.m. bör tas in i lagen.
Dessa kommenteras närmare i anslutning till nästa avsnitt.

68

5 Beskattning av vissa utländska
utdelningsinkomster

Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för utdelning skall
inte omfatta vidareutdelning av mottagen utdelning på aktie eller
andel i utländsk juridisk person. Skattskyldig för vidareutdelningen
är mottagaren vare sig denne är svenskt aktiebolag, svensk värde-
pappersfond eller här bosatt fysisk person. Den skattskyldige skall
kunna erhålla avräkning för utländsk källskatt som erlagts av det
svenska företaget.

Vidareutdelning av utdelning på näringsbetingat innehav skall inte
beskattas om utdelningen härrör från utländsk juridisk person som
är underkastad beskattning som är jämförlig med svensk bolags-
beskattning. Vid tillämpning av bestämmelserna om skattefrihet för
mottagen utländsk utdelning på näringsbetingat innehav skall
normalbeskattad verksamhet i något av de länder med vilka Sverige
ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning anses underkastad
en med svensk bolagsbeskattning jämförlig beskattning.

För att förhindra att lagen blir tillämplig på småbelopp föreslås två
spärrar, en på bolagsnivå och en på aktieägamivå. Om beloppet som
vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela utdelning anses
skatteplikt inte uppkomma. Skatteplikt uppkommer inte heller om det
sammanlagda beloppet av vidareutdelning som en skattskyldig ett år
erhållit understiger 500 kr.

Vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag
skall inte beskattas. I stället påförs dessa företag en schablonintäkt
på värdet av företagets innehav av utländska aktier och andelar.

Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens
förslag med den skillnaden att förslaget har kompletterats med regler för
att underlätta vinsthemtagning via holdingbolag i utlandet och tillämp-
ningen för internationellt verksamma koncerner. Dessutom har en regel
tillkommit för att företag som erhåller skattepliktig vidareutdelning i vissa
fall skall kunna erhålla avräkning med 10 % av bruttobeloppet enligt 1 §
tredje stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Vidare
föreslås en särskild ordning för beskattning av utdelning som mottas av
investmentföretag och värdepappersfonder.

Remissinstanserna: Förslaget har av de remissinstanser som
kommenterat det i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Kritik
har dock riktats mot förslaget att beskatta vidareutdelning av utdelning
på näringsbetingade aktier när den utländska juridiska personen inte har
underkastats inkomstbeskattning som är jämförlig med den skatt som
skulle ha utgått i ett svenskt bolag om inkomsten uppburits av detta.
Svenska Bankföreningen m.fl. har framfört synpunkter på regleringen för
framför allt värdepappersfonderna. Sveriges Advokatsamfund har uttryckt

69

önskemål om att förslaget bör bli föremål för en mer genomgripande Prop. 1993/94:234
belysning.

Bakgrunden till regeringens förslag: Den gällande ordningen för
utdelning från utlandet kan sammanfattas enligt följande. Utdelning på
aktier eller andelar i utländska bolag som uppbärs av här hemmahörande
mottagare beskattas i regel. Svenskt företag är dock befriat från skatt på
utdelning från utländskt bolag om innehavet är näringsbetingat och det
utländska bolaget är jämförligt beskattat dvs. det utländska bolaget har
underkastats inkomstbeskattning som är jämförlig med den skatt som
skulle ha utgått i ett svenskt bolag om inkomsten uppburits av detta (7 §
8 mom. SIL). Är kravet på jämförlig beskattning inte uppfyllt medges
ändå - för att undvika kedjebeskattning av bolagsinkomst - avräkning
med 10 % av utdelningens bruttobelopp [1 § tredje stycket lagen
(1986:468) om avräkning av utländsk skatt].

Till skillnad från de flesta länder som använder metoden att skattebefria
utdelning från utlandet för att undvika kedjebeskattning av bolagsinkomst
medges i Sverige avdrag för ränta på lån som tagits för att finansiera
utlandsetableringen. Detta gäller också i det fall utdelningen undantagits
från skatt på grund av dubbelbeskattningsavtal om innehavet är närings-
betingat (22 § SIL).

I praktiskt taget samtliga svenska dubbelbeskattningsavtal finns regler
som befriar svenskt bolag från skatt på utdelning från bolag i den andra
staten om utdelningen skulle ha varit skattefri om den erhållits från
svenskt bolag. Äldre avtal innehåller oftast inga ytterligare krav för
skattebefrielsen. I nya avtal ges skattebefrielsen som regel endast om den
vinst av vilken utdelningen betalas underkastats normal bolagsskatt.

Skälen för regeringens förslag: Liksom praktiskt taget alla länder som
under senare år infört system för enkelbeskattning av bolagsinkomst
infördes lättnaden på aktieägamivån genom 1993 års lagstiftning. Det
tidigare systemet med begränsat utdelningsavdrag (Annellavdraget)
avskaffades.

I andra länder som infört lättnader på ägamivå har dessa lättnader inte
utsträckts till att avse utdelning från utlandet. De system i vilka
aktieägaren har rätt att avräkna erlagd bolagsskatt kombineras med en
kompletteringsskatt. Denna erläggs av bolaget vid utdelningstillfället och
motsvarar avräkningsbeloppet. Denna skatt räknas av mot faktiskt erlagd
bolagsskatt vilket innebär att om utdelning från utlandet inte beskattats
när den uppbärs av ett bolag i en stat med ett sådant system utgår denna
skatt i stället vid det tillfälle då den vidareutdelas. Har då skatt erlagts
även i den stat från vilken den utländska utdelningen härrör uppstår
dubbelbeskattning. Avräkningssystemen diskriminerar härigenom
investeringar i utlandet som i regel blir dubbelbeskattade medan
investeringar i den egna staten blir enkelbeskattade.

Utdelning från utlandet omfattas inte av de genom prop. 1993/94:50
införda lättnaderna i dubbelbeskattningen. I ett flertal dubbel-
beskattningsavtal finns villkor som anger att utdelning skall vara skattefri
om den skulle ha varit det om den utgått mellan svenska bolag. I och
med den införda enkelbeskattningen är detta villkor numera så gott som

70

alltid uppfyllt utan krav på att innehavet är näringsbetingat och i många
fall utan krav på att bolagsskatt utgått. För att inte utdelning från utlandet
som tas emot av svenskt bolag och sedan vidareutdelas skall bli skattefri
medan utländsk utdelning som tas emot direkt av person bosatt här
beskattas, måste beskattning ske vid vidareutdelning. En metod for en
sådan beskattning föreslogs av Företagsskatteutredningen i betänkandet
SOU 1994:13.

Förslaget innebär att undantaget från skatteplikt för mottagen utdelning
inte skall omfatta utdelning från ett svenskt bolag om utdelningen betalas
med utdelning från utlandet som inte beskattats hos det mottagande
svenska företaget. Utdelning som det svenska företaget lämnar skall i
första hand anses betald med sådan ickebeskattad utländsk utdelning.
Skattskyldig för vidareutdelningen är mottagaren vare sig denne är
svenskt aktiebolag, svensk värdepappersfond eller fysisk person.

För att möjliggöra att den skattskyldige, liksom när utdelning uppbärs
direkt från utlandet, skall kunna erhålla avräkning för utländsk källskatt
måste den skattskyldige beskattas på bruttobeloppet, dvs. för utdelningen
plus den utländska källskatten. Avräkning bör ges som om utdelningen
var inkomst från utlandet och källskatten hade erlagts av den
skattskyldige. I det fall mottagaren är ett företag bör för att undvika
eventuell kedjebeskattning av bolagsvinst, utöver avräkning för i utlandet
erlagd källskatt, även rätt till avräkning föreligga enligt 1 § tredje stycket
lagen om avräkning av utländsk skatt.

För att förhindra att bestämmelserna blir tillämpliga på småbelopp
föreslog utredningen två spärrar, en på bolagsnivå och en på ak-
tieägamivå. Om beloppet som vidareutdelas understiger 3 % av
företagets hela utdelning bör skattskyldighet inte komma i fråga.
Understiger sammanlagda beloppet av vidareutdelning som en skatt-
skyldig ett år erhållit 300 kr, beskattas detta inte heller. Det sistnämnda
skulle enligt förslaget inte gälla värdepappersfond som oftast har ett
mycket stort antal andelsägare och där betydande belopp från utlandet
eljest skulle kunna undgå beskattning. Gränserna på 3 % resp. 300 kr har
av vissa remissinstanser ansetts vara för låga. Regeringen delar denna
bedömning och anser att gränserna bör bestämmas till 5 % resp. 500 kr.

Remissinstanserna har framför allt riktat kritik mot förslaget att
utdelning på näringsbetingat innehav som inte utsatts för jämförlig
beskattning skall beskattas vid vidareutdelning. Regeringen gör i denna
del följande bedömning.

Avsikten är att en direktinvestering i utlandet i görligaste mån skall
behandlas på samma sätt som om direktinvesteringen hade gjorts i
Sverige. Rätt till avdrag för räntekostnader för finansieringen föreligger
i båda fallen och avsikten är att avkastningen på riskkapitalet i dessa fall
skall bli enkelbeskattad. Vid en direktinvestering i Sverige utgår
bolagsskatt hos dotterbolaget varefter utdelningen undantas från
beskattning hos mottagaren. Om det vid en utlandsinvestering sker en
med svensk beskattning jämförlig beskattning uppnås likabehandling om
utdelningen undantas från beskattning hos mottagaren. Däremot skulle
direktinvesteringar i utlandet erhålla en avsevärt gynnsammare behandling

Prop. 1993/94:234

71

om utdelning från utlandet skulle skattebefrias även om bolagsvinsten inte Prop. 1993/94:234
blivit beskattad hos dotterbolaget. Det skulle då inte bli fråga om
enkelbeskattning utan om icke-beskattning. Tillåts utdelningen från
utlandet bli skattefri vid en betydligt lägre skattebelastning än i Sverige
favoriseras också utlandsinvesteringen.

Företrädare för näringslivet har uttalat att utdelning på näringsbetingat
innehav alltid borde skattebefrias i bägge led när dubbelbeskattnings-
avtalen medger skattebefrielse hos mottagande bolag. Näringslivets
skattedelegation har som främsta skäl för sin inställning åberopat att
måttet jämförlig beskattning ger en orimlig arbetsbörda för stora
koncerner med dotterbolag i många länder. Det beror på att en relativt
noggrann bedömning då måste ske av vaije bolags beskattning.

Åtagandena enligt dubbelbeskattningsavtalen innebär endast ett löfte att
undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Något åtagande att utdelningen
skall bli skattebefriad i alla led i Sverige föreligger inte. I sammanhanget
bör erinras om att inget annat jämförligt land som infört lättnad i
dubbelbeskattning av bolagsinkomst har ansett sig böra införa en sådan
lättnad även beträffande inkomster från utlandet. De har heller inte ansett
sig skyldiga att göra detta i de fall de i dubbelbeskattningsavtal har åtagit
sig att skattebefria utdelning i mottagande bolags hand.

Ett generellt undantagande för utdelning på näringsbetingade innehav
skulle i åtskilliga fall innebära att utdelning från helt obeskattad eller
mycket lågt beskattad bolagsinkomst skulle bli skattebefriad. Regeringens
inställning är att detta inte kan godtas. Förslaget bör därför i princip
genomföras.

För att underlätta tillämpningen av reglerna bör i 7 § 8 mom. SIL
införas bestämmelser som innebär att i princip samma krav för
skattefriheten uppställs som redan gäller enligt moderna dubbel-
beskattningsavtal med industriellt utvecklade länder. Dessa krav innebär
att verksamheten skall ha bedrivits i ett eller flera avtalsländer och där
varit underkastad gängse bolagsskatt. Det får alltså inte vara fråga om
särskild skattebefrielse och inte heller om särskilt skattegynnad verksam-
het. Vidare bör sådan beskattad inkomst kunna tas emot skattefritt i
Sverige även om den betalas via ett holdingbolag som inte självt varit
underkastad normal skatt. Med särskilt skattegynnad verksamhet avses
dels verksamhet som beskattas enligt en lägre skattesats än den gängse
dels verksamhet som beskattas enligt den vanliga skattesatsen men där
beskattningen ändå är avsevärt lindrigare än vad som normalt gäller för
bolag i staten i fråga. Det senare kan exempelvis vara fallet därför att
avdrag medges för fiktiva kostnader.

Genom den föreslagna ordningen undviks en alltför stor arbetsbörda i
de angivna fallen för såväl företagen som för skattemyndigheterna. Den
innebär dock beträffande avtalsländer att en lägre beskattning godtas i
den mån gängse bolagsbeskattning är väsentligt lägre än i Sverige. Den
innebär också att regler om förlustutjämning, koncembeskattning och
avskrivningar i dessa länder får godtas även om skatten härigenom blir
avsevärt lägre än svensk bolagsskatt. Även bestämmelser som medför
skattefrihet vid reavinster får godtas om inte ett systematiskt utnyttjande

72

av dessa skett i syfte att undgå en normal beskattning. Sådant Prop. 1993/94:234
systematiskt utnyttjande föreligger t.ex. i fall då ett holdingbolag säljer
bolag i vilka vinster har ansamlats i skatteparadis. En försäljning av
bolag med normal rörelsedrivande verksamhet i ett avtalsland kan
däremot inte anses som sådant systematiskt utnyttjande om verksamheten
löpande beskattats med gängse bolagsskatt och den upparbetade bolags-
vinsten hade kunnat delas ut till ett svenskt företag utan att det blivit
fråga om beskattning hos det mottagande företaget eller vid vidareutdel-
ning.

Vissa remissinstanser har tagit upp problemet med utebliven återbetal-
ning av bolagsskatt (avoir fiscal) från Frankrike som kan bli följden av
att utdelning på kapitalplaceringsaktier från franska bolag inte längre
beskattas hos mottagaren i Sverige. Denna skattefrihet uppstår redan på
grund av bestämmelser i avtalet med Frankrike för undvikande av
dubbelbeskattning. Bortfallet av rätten av återbetalning beror på att
åtagandet i avtalet att återbetala bolagsskatt inte gäller om mottagaren
inte beskattas för den mottagna utdelningen. Problemet bör behandlas i
kommande avtalsförhandlingar. Någon kompensation ur svensk statskassa
genom rätt till extra avräkning bör inte ifrågakomma. Sådan kompensa-
tion skulle dessutom försvåra en avtalslösning.

De särskilda reglerna om beskattning vid vidareutdelning bör tas in i
en ny lag, lagen om beskattning av viss vidareutdelning.

Investmentföretag och värdepappersfonder

Investmentföretag utgör tillsammans med värdepappersfonder två olika
slag av mellanhänder. Detta har föranlett att de omfattas av särskilda
skatteregler.

Värdepappersfonder har möjlighet att eliminera sin beskattning genom
utdelningsavdrag. En förutsättning för att fonden skall kunna tillgodogöra
sig ett utdelningsavdrag är givetvis att den skattepliktiga avkastningen
vidareutdelas och att skattskyldigheten överflyttas till andelsägarna.

Det förslag om beskattning av vidareutdelning av utdelning på andel i
utländsk juridisk person som utredningen lämnade omfattar även
investmentföretag och värdepappersfonder. För värdepappersfonder
kommer innehavet av utländska andelar att utgöra kapitalplacerings-
tillgångar. Detta gäller i princip också investmentföretagen. Vidareutdel-
ning av mottagen utdelning beskattas hos mottagaren. Mottagaren har
också rätt till avräkning för erlagd källskatt.

Utdelning på svenska aktier kan till viss del vara skattepliktig. Det är
fallet om det utdelande svenska bolaget i sin tur mottagit utländsk
utdelning som skall beskattas vid vidareutdelning.

Svenska Bankföreningen m.fl. företrädare för värdepappersfonderna har
framfört viss kritik mot förslaget. En synpunkt som har framförts är att
metoden att överflytta rätten till avräkning till andelsägaren innebär
praktiska komplikationer. I och med att fonden är frikallad från
beskattning av utländska utdelningsinkomster kan fonder som i huvudsak

73

har placerat i utländska aktier komma att sakna utrymme att kvitta sina Prop. 1993/94:234
förvaltningskostnader. Det framhålls att fonden då skulle få ett underskott
som inte kan utnyttjas samtidigt som andelsägaren beskattas. Det har
vidare framförts önskemål om att förvaltningskostnader skall få kvittas
mot den schablonintäkt som enligt gällande regler tas ut på marknads-
värdet på utländska aktier.

Med hänsyn till att särskilda regler redan i dag gäller för beskattningen
av värdepappersfonder och fondernas andelsägare samt att beskattningen
av vidareutdelning i fråga om värdepappersfonder kommer att beröra ett
stort antal andelsägare anser regeringen att det finns skäl att modifiera
och förenkla förslaget.

Inledningsvis bör emellertid framhållas att den schablonintäkt som
enligt gällande regler utgår på marknadsvärdet av utländska aktier skall
kompensera dels för att reavinster inte beskattas i fonden, dels för
skillnaden i beskattning av reavinst på svenska och utländska aktier.
Genom uttaget av denna schablonintäkt kan reavinst vid avyttring av
andel beskattas på samma sätt oavsett hur aktieinnehavet i fonden
fördelar sig på svenska och utländska aktier. Detta förutsätter emellertid
att schablonintäkten beskattas effektivt. Det kan alltså inte komma i fråga
att göra avsteg från principen om effektiv beskattning i denna del.

Genom följande system tillgodoses dock de framförda synpunkterna.

1 fonden mottagen utländsk utdelning beskattas inte hos andelsägaren vid
vidareutdelning. I stället påförs fonden en särskild schablonintäkt som tas
ut på värdet av utländska aktier vid beskattningsårets utgång. Schablon-
intäkten skall kompensera för den uteblivna beskattningen av den
utländska utdelningen. Schablonintäkten bör bestämmas så att hänsyn
tas till mistad möjlighet till avräkning. Det sker genom att utländsk
källskatt antas ha utgått med 15 %. Med utgångspunkt i en normal
direktavkastning på ca 3 % ger detta en schablonintäkt på 1,2 %.

Mot den särskilda schablonintäkten för utländsk utdelning får avdrag
göras för förvaltningskostnader. Möjlighet finns också att genom utdel-
ningsavdrag överföra beskattningen till andelsägaren. Intäkten bör därför
jämställas med nuvarande schablonintäkt för reavinster i utdel-
ningsordningen för värdepappersfonder.

Det nu beskrivna förslaget bör kunna tillämpas även på in-
vestmentföretag.

Fortfarande kvarstår skatteplikten för den del av mottagen utdelning
från ett svenskt bolag som utgörs av vidareutdelad utländsk utdelning.
För värdepappersfonder föreligger inte rätt till avräkning enligt avräk-
ningslagen. För att kompensera fonden bör rätt till omkostnadsavdrag ges
motsvarande den källskatt som har erlagts i utlandet. Den åsyftade
beskattningseffekten uppnås om avdrag medges med ett belopp som
motsvarar den utländska källskatten, uppräknad fyra gånger.

Förslaget föranleder ändring i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL,

2 § 10 mom. och 3 § 1 mom. SIL. Den ändrade utformningen av 7 §
8 mom. SIL föranleder också vissa övergångsbestämmelser.

74

Kontrolluppgiftsskyldighet m.m.

Prop. 1993/94:234

Såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna är beroende av uppgifter
om och i vad mån mottagen utdelning är skattepliktig. En särskild
skyldighet att lämna kontrolluppgift till skattemyndigheten bör därför
införas för utdelning som är skattepliktig enligt den nya lagen. Be-
stämmelserna bör tas in i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter (LSK). Det medför bl.a. att den skattskyldige inför
självdeklarationen kommer att få kontrolluppgift om skattepliktig
utdelning hemsänd till sig och att uppgifterna kan förtryckas i dek-
larationsblanketterna. För den skattskyldige är detta emellertid inte
tillräckligt. Det är angeläget att han ges möjlighet att beräkna skatten
redan när han mottar utdelningen. Den skattskyldige behöver därför få
uppgift om hur stor del av utdelningen i ett företag som utgörs av
skattepliktig vidareutdelad utdelning från utländsk juridisk person och om
den utländska källskatt som belöper på denna utdelning. Utbetalaren av
en utdelning bör därför i samband med denna lämna mottagaren uppgifter
om skattepliktigt belopp m.m. Detta förutsätter att avstämningsbolag
lämnar sådana uppgifter till VPC, som i förekommande fall lämnar
uppgifterna vidare till den som är registrerad som förvaltare. Denne får
i sin tur underrätta mottagarna. Andra företag än avstämningsbolag
lämnar själva eller genom ett utbetalande institut uppgifterna till
mottagarna. Bestämmelser om skyldighet att i samband med utdelning
lämna mottagare uppgift om skatteplikt m.m. bör tas in i lagen om
beskattning av viss vidareutdelning.

RSV har i samband med yttrandet över förslaget till lag om beskattning
av vinstutdelning vid 1995 års taxering anfört att skattemyndigheterna
måste ha tillgång till ett antal uppgifter för att kunna kontrollera att
lämnad vinstutdelning inte överstiger högsta tillåtna belopp. Verket har
därför förordat att det utdelande bolaget, oavsett om detta är avstäm-
ningsbolag eller inte, åläggs att i sin självdeklaration lämna de uppgifter
som behövs för kontrollen. Regeringen, som delar RSV.s bedömning,
finner att en motsvarande uppgiftsskyldighet bör införas även beträffande
vidareutdelningsfallen. Eftersom företagen förfogar över uppgifterna
torde denna redovisning inte medföra något större merarbete. Be-
stämmelser om skyldighet för utdelande företag att lämna sådana
uppgifter i självdeklarationen bör tas in i lagen om beskattning av viss
vidareutdelning.

Övervägande skäl talar för att skyldighet att innehålla preliminär skatt
inte bör gälla i dessa fall. Detta föranleder en justering i uppbördslagen
(1953:272), UBL.

75

6 Beskattning av ägare i fåmansföretag

Prop. 1993/94:234

Före 1990 års skattereform beskattades fysiska personers reavinster och
utdelningsinkomster tillsammans med andra inkomster med tillämpning
av en progressiv skatteskala. I fråga om försäljning av aktier som
innehafts två år eller längre gällde emellertid relativt förmånliga regler
för reavinstbeskattningen. Särskilda regler fanns för att förhindra att
arbetsinkomster omvandlades till reavinster med åtföljande lägre
beskattning.

1990 års skattereform innebar bl.a. att beskattningen av fysiska
personers kapitalinkomster gjordes proportionell. Skillnaden i den
skattemässiga behandlingen av utdelningsinkomster och reavinster
minskade också. För att i detta system motverka att arbetsinkomster tas
ut som utdelning eller som reavinst infördes särskilda regler för
fåmansföretag (prop. 1989/90:110 och 1990/91:54).

Dessa regler har därefter ändrats genom lagstiftning hösten 1991 då en
alternativ metod för beräkning av anskaffningskostnaden på aktier och
andelar infördes (prop. 1991/92:60) och hösten 1993 då reglerna
justerades som en följd av den då införda enkelbeskattningen av
bolagsinkomster (prop. 1993/94:50).

6.1 Allmänna utgångspunkter

När ägarna i ett fåmansföretag är aktiva i företaget utgör inkomsterna i
bolaget en blandning av arbets- och kapitalinkomster. De särskilda
reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag har sin bakgrund i
att arbets- resp, kapitalinkomster beskattas med olika skattesatser. Det
innebär att sättet att tillgodogöra sig i bolaget genererade inkomster i
frånvaro av särskilda regler skulle kunna resultera i mycket varierande
skatteuttag med en maximal skillnad på 34 procentenheter (skillnaden
mellan uttag som progressivt beskattad lön som överstiger 7,5 basbelopp
eller uttag som enkelbeskattad vinst). Bestämmelserna har utformats som
spärregler i syfte att förhindra att en delägare som är verksam i företaget
kan ta ut arbetsinkomst som utdelning eller reavinst.

En redogörelse för de särskilda bestämmelserna lämnas i det följande.
Regeringen vill emellertid inledningsvis uttala att den ansluter sig till
uppfattningen att det behövs särskilda regler för att skilja arbetsinkomster
från kapitalinkomster i fåmansföretag. Det finns således inte någon
anledning att principiellt ifrågasätta förekomsten av sådana regler.
Däremot finns det enligt regeringens uppfattning skäl att ta upp en
diskussion rörande frågan om de nuvarande bestämmelserna har fått en
lämplig uppbyggnad och utformning.

De särskilda reglerna för fåmansföretag baseras på en schablonmässigt
bestämd kapitalavkastning. Enligt regeringens uppfattning borde
emellertid den naturliga utgångspunkten för lagstiftningen på området
vara att fastställa vad som är att betrakta som normal lön. Problemet

76

med en sådan modell är givetvis att vad som är att betrakta som en
normal, marknadsmässig lön måste avgöras med beaktande av en mängd
faktorer. Om faktiska löneuttag skall beaktas bör dessa rimligtvis ställas
i relation till marknadsmässig ersättning för vaije persons arbetsinsats
med hänsyn till arbetstid, arbetets kvalifikationsnivå, individuell
kompetens m.m. under den tid personen varit verksam i bolaget. Detta
är i praktiken ogörligt för den i dessa avseenden mycket heterogena
grupp personer som arbetar i bolag som de själva eller någon närstående
kontrollerar. Skillnaden i lön mellan olika branscher gör det dessutom
orimligt att tillämpa en och samma normallön för olika situationer.

Regelsystemet kan således i praktiken inte bygga på en prövning av
vad som i varje enskilt fall skall anses utgöra en normal lön. Eftersom
det heller inte är möjligt att fastställa en rimlig schablon för löneuttag
återstår endast att utforma spärreglerna så att det i stället schablon-
mässigt fastställs vad som kan anses utgöra kapitalavkastning. Även om
kapitalavkastningen varierar mellan olika branscher är en schablon för
beräknad kapitalavkastning lättare att fastställa och tillämpa än en
schablon för en normal lön.

Det förhållandet att avkastningen beräknas på insatt kapital och med en
schablon kan givetvis innebära både en överskattning och en under-
skattning av vad som i realiteten är att betrakta som kapitalavkastning i
företaget. En överskattning, där den schablonmässigt beräknade
kapitalavkastningen överstiger den verkliga leder till att en del av vad
som rätteligen är arbetsinkomst då blir beskattad som kapitalinkomst.
Detta problem torde emellertid inte vara så vanligt förekommande med
hänsyn till den osäkerhet dessa företag utsätts för på marknaden, vilket
i sig motiverar en relativt hög riskersättning till det investerade kapitalet.

Det motsatta förhållandet, dvs. att kapitalavkastningens nivå under-
skattas i det gällande schablonsystemet, måste bedömas vara betydligt
mer vanligt förekommande. Konsekvenserna av en sådan underskattning
är allvarliga. Den innebär nämligen att motiven för den enskilde att satsa
på ny eller vidareutvecklad företagarverksamhet försvagas. En sådan
påverkan från skattesystemets sida på företagandets villkor ger alltid
negativa effekter men blir i nuvarande ekonomiska situation extra
allvarlig.

Regeringens slutsats av det anförda är att det bör prövas om det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet kan grundas också på andra faktorer
än det i verksamheten nedlagda kapitalet. Vi återkommer till denna
diskussion i avsnitt 6.3.1.

I prop. 1993/94:50 (s. 195) uttalades att en översyn av fåmansföretags-
reglema skulle företas. När nu bestämmelserna om enkelbeskattningen
av bolagsvinster har kompletterats genom förslagen i propositionen finns
det skäl att genomföra en sådan översyn. Det är regeringens avsikt att
denna översyn skall vara generell. Den bör således omfatta frågan om
nivån på skatteuttaget för reavinster och samtliga detaljregler som finns
i 3 § 12 mom. SIL. När det gäller nivån på skatteuttaget bör prövningen
ske med utgångspunkt i det system för enkelbeskattning av
bolagsinkomster som nu har införts. En annan fråga som då kommer upp

Prop. 1993/94:234

77

till bedömning är huruvida reglerna skall tillämpas på utländska Prop. 1993/94:234
fåmansföretag. Arbetet bör i övrigt inriktas på att förenkla reglerna. I
sammanhanget bör även de särskilda fåmansföretagsreglema - de s.k.
stoppreglema - i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370), KL, ses över.

Grunderna för beskattning av utdelning och reavinst

Med fåmansföretag avses enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL
ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer äger så många aktier eller andelar att de till-
sammans har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i
företaget. Ett fåmansföretag kan också föreligga om ett aktiebolag eller
en ekonomisk förening är uppdelad på verksamhetsgrenar som är
oberoende av varandra och en person genom aktie- eller andelsinnehav,
avtal eller på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten
över sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess
resultat (jfr RSV Dt 1993:2).

De särskilda bestämmelserna för beskattning av utdelning och reavinst
på aktier och andelar i fåmansföretag finns i 3 § 12 mom. SIL och
tillämpas när delägaren är verksam i företaget i betydande omfattning.
Utdelning behandlas då som inkomst av kapital endast till den del den
kan anses utgöra kapitalavkastning. Lämnas utdelning med högre belopp
beskattas överskjutande belopp som tjänsteinkomst. En motsvarande
princip tillämpas för reavinster på aktier och andelar i fåmansföretag.

De särskilda bestämmelserna omfattar även regler för beskattning av
utdelning och reavinst för närstående till aktieägaren. För att förhindra
kringgående finns också bestämmelser som skall tillämpas om ett företag
inte längre är ett fåmansföretag men har varit det under något av de tio
senaste åren. Dessa regler berörs inte närmare här.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL gäller ett
utvidgat fåmansföretagsbegrepp i jämförelse med den definition av
fåmansföretag som finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL.
Sådana delägare som själva eller genom någon närstående är eller under
någon del av den senaste tioårsperioden varit verksamma i betydande
omfattning inom företaget anses som en person vid bedömningen av om
ett fåtal personer äger aktier i företaget. Syftet är att företag som drivs
gemensamt av många delägare som alla arbetar i företaget skall
behandlas som fåmansföretag, oavsett antalet delägare (3 § 12 mom.
nionde stycket SIL).

Bestämmelserna utgår alltså från att en skattemässig åtskillnad skall
göras mellan arbets- och kapitalinkomster. Som tidigare nämnts sker det
genom att det beräknas ett belopp som bör anses som avkastning på
kapitalet. Utdelning inom den ramen får tas upp som intäkt av kapital
(kapitalinkomstbehandlat utrymme).

Den sålunda bestämda avkastningen beräknas som en viss procent på
det kapital som har satts in i bolaget. Procenttalet bestäms schablon-

78

mässigt till statslåneräntan vid utgången av november månad året före Prop. 1993/94:234
beskattningsåret med tillägg av 5 procentenheter (för 1994 12,56 %).
Med insatt kapital avses enligt huvudregeln aktiernas anskaffningskostnad
(3 § 12 mom. första stycket SIL). I underlaget får även inräknas
ovillkorliga kapitaltillskott som aktieägaren har lämnat till bolaget.

För aktier anskaffade före år 1990 får anskaffningskostnaden räknas
upp med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen från anskaffningsåret,
dock tidigast fr.o.m. år 1970 fram till år 1990 (3 § 12 mom. fjärde
stycket 2 SIL). Detta sker med tillämpning av den indexserie som finns
intagen i Riksskatteverkets rekommendationer RSV Dt 1993:2.

Om lämnad utdelning understiger den beräknade avkastningen får
skillnaden sparas till nästa år {sparat utrymme). Det sparade utrymmet
får också läggas till det underlag som ligger till grund för beräkning av
kapitalavkastningen (3 § 12 mom. andra stycket SIL). Det ger en
möjlighet att ränteuppräkna beloppet.

Hänsyn skall alltså tas till det sparade utrymmet på två olika sätt det
närmast efterföljande året. Det sker dels genom att utrymmet för att ta
ut kapitalinkomst från bolaget under detta år ökas med ett belopp som i
kronor räknat motsvarar det sparade utrymmet från det föregående året,
dels genom att anskaffningskostnaden för aktierna får ökas med samma
belopp.

Ett exempel visar den använda tekniken.

Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas 1994
uppgå till 100 000 kr. Aktieägaren har inget sparat utrymme från
föregående år. Med tillämpning av den för år 1994 gällande räntesatsen
på 12,56 % bestäms det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för detta år
till (12,56 % av 100 000=) 12 560 kr. Aktieägaren tar ut 10 000 kr i
utdelning under år 1994. Hans sparade utrymme blir således det
överskjutande beloppet på 2 560 kr. Om gällande räntesats för år 1995
antas vara 12,00 % bestäms det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för
detta år till (12,00 % av 102 560=) 12 307 kr. Under år 1995 kan
aktieägaren som kapitalinkomst ta ut dels detta belopp, dels det sparade
utrymmet från år 1994 med 2 560 kr, dvs. sammanlagt 14 867 kr.

För aktier anskaffade före år 1990 är det möjligt att i stället för
anskaffningskostnaden använda ett alternativt värde (altemativregeln).
Aktiernas värde beräknas enligt denna regel med utgångspunkt i aktiernas
förmögenhetsvärde vid utgången av år 1990 (3 § 12 mom. fjärde
stycket 1 SIL).

Beräkning av kapitalavkastning med tillämpning av altemativregeln
sker på samma sätt som enligt huvudregeln.

En reavinst vid avyttring av aktier i ett fåmansbolag kan delvis bero på
att arbetsinkomster hållits kvar i bolaget. Särskilda regler gäller därför
för beskattningen av sådana vinster. Det har dock inte ansetts nödvändigt
att vid en försäljning beskatta vinsten med samma skattesats som den som
gäller för arbetsinkomster. Grunden för detta är att man vid en försälj-
ning inte kan räkna med att få full betalning för tillgångarna i bolaget
samt att en försäljning alltid är förenad med vissa kostnader (prop.
1989/90:110 s. 472).

79

Vid 1990 års skattereform ansågs att ett rimligt skatteuttag på Prop. 1993/94:234
reavinster i fåmansbolag låg på ca 40 %. Bedömningen baserades på ett
önskemål att uttag av arbetsinkomster genom avyttring av aktierna i
bolaget (med uttag av bolagsskatt och reavinstskatt) för ägaren skulle ge
approximativt samma behållning efter skatt som uttag av lön efter
arbetsgivaravgifter och progressiv inkomstskatt. För att erhålla detta
skatteuttag valdes den tekniska lösningen att 50 % av reavinsten skulle
tas upp som intäkt av tjänst och 50 % som intäkt av kapital. Den del av
reavinsten som motsvarar kvarstående sparad utdelning beskattas med
kapitalskattesatsen.

Fr.o.m. 1993 års taxering sänktes beskattningen av reavinster på aktier
till 25 % (5/6 av vinsten är skattepliktig och skattesatsen är 30 %). För
aktier i fåmansföretag innebar detta att skatteuttaget sänktes till ca
37,5 %.

För aktier som har förvärvats före år 1990 får - på samma sätt som
vid utdelningsbeskattningen - anskaffningskostnaden för aktierna räknas
upp med prisindex tidigast fr.o.m. år 1970 fram till år 1990. En annan
möjlighet är att tillämpa altemativregeln och som anskaffningskostnad för
aktierna utgå från förmögenhetsvärdet på aktierna vid utgången av år
1990. Utnyttjas någon av dessa regler kommer det avdragsgilla om-
kostnadsbeloppet att vara högre än det omkostnadsbelopp som följer av
de allmänna reglerna för beskattning av reavinst på aktier i 27 § SIL.
Den vinst som skall behandlas enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL
kommer därför att vara lägre än den som beräknats enligt de allmänna
reglerna. Skillnadsbeloppet beskattas enligt allmänna reavinstregler, dvs.
som inkomst av kapital.

Det finns en övre gräns för hur stor del av en reavinst som skall tas
upp som intäkt av tjänst, nämligen 100 basbelopp (takregeln). När hälften
av reavinsten skall tas upp som intäkt av kapital innebär denna takregel
att när en reavinst överstiger 200 basbelopp - utöver kvarstående sparad
utdelning - betraktas överskjutande del som kapitalavkastning som
beskattas enligt de allmänna reglerna för reavinst (3 § 12 mom. sjätte
stycket SIL).

Utgångspunkterna för beskattningen av ägare i fåmansföretag kan
sammanfattas på följande sätt.

För utdelning på aktier i fåmansföretag gäller särskilda regler. Endast
ett belopp som anses motsvara en schablonmässigt beräknad avkastning
på det i företaget investerade kapitalet får behandlas som kapitalinkomst.
Lämnas utdelning med högre belopp skall överskjutande del tas upp som
intäkt av tjänst.

Underlag för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet är
anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg för eventuellt sparat
utrymme från tidigare år. Anskaffningskostnaden för aktierna får i viss
utsträckning räknas upp med index. Möjlighet finns också att i stället för
anskaffningskostnaden utgå från ett värde som har beräknats på grundval
av aktiernas förmögenhetsvärde (altemativregeln).

Underlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 5 procent-
enheter. Utdelning som svarar mot det belopp som erhålls vid denna

80

beräkning behandlas som kapitalinkomst. Beloppet får ökas med Prop. 1993/94:234
eventuellt sparat utrymme från föregående år.

För beskattning av reavinst gäller en särskild bestämmelse som innebär
att den del av reavinsten som skall tas upp som intäkt av tjänst är
begränsad.

Under hösten 1993 presenterade regeringen ett förslag om lindrad
dubbelbeskattning (prop. 1993/94:50). Förslaget - som numera har lett
till lagstiftning - innebar att utdelning på svenska aktier inte skall
beskattas hos aktieägaren. Inkomsten skall i fortsättningen alltså endast
beskattas i bolaget. För att lindra dubbelbeskattningen av i bolaget
kvarhållen beskattad inkomst undantas schablonmässigt hälften av en
reavinst vid avyttring av svenska aktier från beskattning. Det innebär för
fysiska personer att en reavinst beskattas med en faktisk skattesats på
12,5 %.

Även reavinster vid avyttring av aktier i fåmansföretag omfattas av
detta undantag från skatteplikt till den del reavinsten skall tas upp som
intäkt av kapital. För att inför en översyn av regelsystemet bibehålla
skatteuttaget på den dittillsvarande nivån (37,5 %) höjdes den del av
reavinsten som skall tas upp som intäkt av tjänst från 50 % till 70 %.

I propositionen behandlades även tillämpligheten av altemativregeln.

Det konstaterades att den nuvarande altemativregeln utformats i ett
system med dubbelbeskattning. Övergången till enkelbeskattning gjorde
att det ansågs motiverat att överväga tillämpligheten av bestämmelsen. I
avvaktan på ett ställningstagande föreslogs vissa begränsningar i
möjligheten att tillämpa altemativregeln vid 1995 års taxering.

Dessa begränsningar innebar att altemativregeln vid 1995 års taxering
inte skulle få tillämpas vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet. Motsvarande föreslogs gälla vid beskattningen av reavinst när
aktierna avyttrats till närstående.

Vid utskottsbehandlingen gjordes vissa justeringar i regeringens
förslag. Skatteutskottet ansåg att det med hänsyn till nackdelarna med
altemativregeln i dess nuvarande utformning var angeläget att be-
stämmelsen kunde ändras innan det nya systemet skall tillämpas fullt ut.
Utskottet uttalade att möjligheten att knyta altemativregeln till det egna
kapitalet i bolaget borde övervägas (bet. 1993/94:SkU15 s. 149).
Utskottet föreslog vidare en mindre långtgående begränsning av
utdelningsutrymmet under år 1994. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag (rskr. 1993/94:108 och 110, SFS 1993:1544.).

Nuvarande regler har följande innebörd.

Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknas på det sätt som
tidigare beskrivits. Det innebär bl.a. att altemativregeln i dess nuvarande
utformning får användas. Utdelning som ryms inom det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet skall behandlas som intäkt av kapital. Enligt
allmänna regler skulle beloppet undantas från beskattning hos
aktieägaren. Riksdagens beslut innebär emellertid en begränsning av det
belopp som vid 1995 års taxering undantas från beskattning hos
aktieägaren (punkt 8 av övergångsbestämmelserna till SIL, SFS
1993:1544). Vid 1995 års taxering måste därför den skattemässiga

81

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

behandlingen av utdelning från fåmansföretag fastställas genom en Prop. 1993/94:234
beräkning i två steg.

I ett första steg beräknas det kapitalinkomstbehandlade utrymmet på det
sätt som tidigare har beskrivits. I ett andra steg beräknas det belopp som
undantas från beskattning hos aktieägaren. Den senare beräkningen sker
på följande sätt. Statslåneräntan ökad med 5 procentenheter multipliceras
med anskaffningskostnaden för aktierna (efter eventuell uppräkning med
index). Eventuell sparad utdelning från tidigare år får vid denna
beräkning inte läggas till anskaffningskostnaden. Till det belopp som
erhålls får läggas 1/5 av den ökning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet som uppkommer om altemativregeln tillämpas. Summan av
beloppen undantas från beskattning hos aktieägaren. För utdelning av
belopp som svarar mot sparat utrymme gäller undantag från beskattning
hos aktieägaren för 1/5 av det utdelade beloppet.

Uppkommer en skillnad mellan resultaten enligt de två beräknings-
stegen skall skillnadsbeloppet beskattas med kapitalskattesatsen.

För reavinst gäller i enlighet med regeringens förslag att altemativ-
regeln vid 1995 års taxering inte får användas vid försäljning till
närstående. Efter förslag från skatteutskottet har denna begränsning i
användningen av altemativregeln utökats till att gälla även vid likvidation
av bolaget.

Ett av de förslag som regeringen aviserade i sin skrivelse till riksdagen
var att den s.k. JIK-metoden skulle införas. Eftersom metoden är ett sätt
att uppnå enkelbeskattning av i bolaget kvarhållna, beskattade inkomster
fanns det inte längre skäl att bibehålla den halverade reavinstbeskatt-
ningen. Reavinster skulle alltså fullt ut beskattas med kapitalskattesatsen
(5/6 av 30 %=) 25 %. För aktieägare i fåmansföretag innebar det att
kvoteringen med 50 % av reavinsten som intäkt av tjänst och 50 % som
intäkt av kapital skulle gälla.

Regeringen har nu funnit att JIK-metoden bör utredas ytterligare.
Något införande av metoden fr.o.m. ingången av år 1994 är således inte
aktuellt. Det innebär samtidigt att reavinster vid avyttring av aktier i
fåmansföretag skall behandlas i enlighet med riksdagens nyligen fattade
beslut. Av en reavinst skall 70 % tas upp som intäkt av tjänst och 30 %
som intäkt av kapital. Den del av reavinsten som skall tas upp som intäkt
av kapital omfattas av den halverade reavinstbeskattningen. Den gräns på
100 basbelopp som anger det belopp som maximalt skall tas upp som
intäkt av tjänst kvarstår oförändrad.

82

6.2 Altemativregeln

6.2.1 Inledning

Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag: Den altemativregel som får användas vid
beräkning av vad som skall betraktas som kapitalavkastning i ett
fåmansföretag ändras. I stället för att som nu vara kopplad till
förmögenhetsvärdet på aktierna knyts altemativregeln till värdet av
beskattat eget kapital i företaget.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker
förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenska revisorsamfundet SRS
avstyrker att utformningen av altemativregeln ändras.

Skälen för regeringens förslag: I den skrivelse regeringen lämnade till
riksdagen föreslås att altemativregeln skall ändras genom att den
nuvarande kopplingen till förmögenhetsvärdet vid utgången av år 1990
ersätts av en koppling till det beskattade egna kapitalet i bolaget vid
utgången av det beskattningsår som taxerats år 1993.

Det har visat sig att kopplingen av altemativregeln till förmögenhets-
värdet är förenad med nackdelar. I den praktiska tillämpningen har regeln
gett värden som är betydligt förmånligare för de skattskyldiga än vad
som åsyftades när bestämmelsen infördes. En annan nackdel är att hänsyn
inte tas till att det efter den tidpunkt då värdet beräknades kan ha inträffat
omständigheter som inneburit att värdet minskat, exempelvis genom att
utdelning lämnats med stora belopp.

Skatteutskottet konstaterade i sitt betänkande att det med hänsyn till de
nackdelar som är förenade med altemativregeln är angeläget att
bestämmelsen kan ändras innan det nya systemet för beskattning av
kapitalinkomster skall tillämpas fullt ut. Företagsskatteutredningen drog
samma slutsats och förordade att anknytningen av altemativregeln till
förmögenhetsvärdet skall ersättas av en direkt koppling till det beskattade
egna kapitalet i företaget (skr. 1993/94:132 s. 15).

Regeringen delar utredningens uppfattning och uttalade också i
skrivelsen till riksdagen att det finns starka skäl att genomföra utred-
ningens förslag omgående. Promemorians förslag bör således genom-
föras.

Den nuvarande altemativregeln får tillämpas under förutsättning att
aktierna har förvärvats före år 1990. Den är avsedd att kompensera för
att det för aktier förvärvade dessförinnan inte finns regler om sparat
utrymme och inflationsjustering. Regeringen uttalade i skrivelsen till
riksdagen att det är det beskattade egna kapitalet vid utgången av det
beskattningsår som taxerats år 1993 som bör användas vid tillämpning av
altemativregeln i dess nya utformning. När nu tidpunkten för beräkning
av värdet enligt altemativregeln flyttas fram är det rimligt att också
senaste tidpunkt för aktieförvärvet flyttas fram i motsvarande mån. Det

83

betyder att altemativregeln bör få användas för aktier som förvärvats Prop. 1993/94:234
före år 1992. Någon ändring beträffande indexregeln bör däremot inte
göras, bl.a. med hänsyn till att denna regel föreslås få kombineras med
ett löneunderlag (se avsnitt 6.3.2).

Syftet med altemativregeln är fortfarande att den skall utgöra en
övergångsregel för aktier som har förvärvats före en viss tidpunkt.
Avsikten är inte att värdet årligen skall justeras för i bolaget behållna
beskattade vinster. Några remissinstanser har föreslagit att underlaget
för beräkningen av vad som utgör kapitalinkomst bestäms på grundval av
det beskattade egna kapital som vid varje beräkningstidpunkt finns i
bolaget. En sådan lösning skulle emellertid innebära att i bolaget
kvarhållna arbetsinkomster skulle kunna läggas till underlaget för
beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Efter ett begränsat
antal år skulle detta - med beaktande av möjligheten till ränteuppräkning
och ackumulering av sparat utrymme - innebära att det blev möjligt att
ta ut förstaledsbeskattade arbetsinkomster utan ytterligare beskattning.
Med hänsyn till detta bör i bolaget fonderade vinstmedel endast beaktas
till den del de hade kunnat tas ut ur bolaget utan att bli föremål för
beskattning som intäkt av tjänst. Ett sådant hänsynstagande sker också
genom reglerna för sparad utdelning.

Altemativregeln i dess nya utformning skall tillämpas vid beräkning av
det kapitalinkomstbehandlade utrymmet fr.o.m. 1995 års taxering. För
sparad utdelning fram t.o.m. utgången av år 1993 bör emellertid
altemativregeln i dess nuvarande utformning, dvs. med en värdering
enligt förmögenhetsvärdet, få tillämpas även i fortsättningen.

Med hänsyn till altemativregelns nya utformning är det inte längre
motiverat att begränsa det belopp som får undantas från beskattning hos
aktieägaren annat än när det gäller sparat utrymme. Ett förslag till
ändring i reglernas utformning i denna del kommenteras närmare i avsnitt
6.4.

6.2.2 Beskattat eget kapital

Regeringens förslag: Anskaffningskostnaden enligt altemativregeln
i dess nya utformning beräknas som skillnaden mellan tillgångar och
skulder i företaget vid utgången av det beskattningsår som har
taxerats år 1993. För värderingen av tillgångar och skulder tillämpas
i huvudsak de regler som gällde vid beräkning av kapitalunderlaget
vid avsättning till skatteutjämningsreserv. Utbetalningar från
företaget som reducerar detta underlag skall minska underlaget.

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig till-
styrker en majoritet förslaget. Vissa tekniska synpunkter framförs.

84

Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att beräk- Prop. 1993/94:234
ningen av beskattat eget kapital som underlag för altemativregeln skall
knytas till reglerna för beräkning av kapitalunderlag enligt lagen
(1990:654) om skatteutjämningsreserv (survlagen). Enligt denna lag
definieras kapitalunderlaget som skillnaden vid beskattningsårets utgång
mellan tillgångar och skulder. Såväl tillgångar som skulder skall tas upp
till skattemässiga värden.

Några remissinstanser har anfört att surven numera har avskaffats och
att ett skäl till detta är att reglerna medfört stora tillämpningsproblem.
Dessa remissinstanser ifrågasätter därför lämpligheten av att anknyta till
survreglema vid beräkningen av beskattat eget kapital.

Regeringen konstaterar att de komplikationer som uppkommit vid
survavsättningar i huvudsak har haft sin grund i de regler som gäller för
koncerner. En survavsättning har - med vissa undantag - kunnat göras
av varje bolag inom en koncern. För att förhindra att samma värde
räknas som tillgång i mer än ett bolag finns det därför vissa begräns-
ningsregler i survlagen. En annan komplikation har varit de regler som
gällt handelsbolagen och deras delägare.

Vid beräkning av kapitalunderlaget i fåmansföretag finns inte samma
behov av begränsningsregler. Kapitalunderlaget i fåmansföretag skall
användas av fysiska personer i deras egenskap av aktieägare vid
beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Det innebär att det
inte är möjligt att utnyttja underlaget dubbelt. Det innebär också att de
komplikationer som har uppkommit vid tillämpning av survlagen inte bör
aktualiseras vid beräkning av altemativregeln. Regeringen anser därför
att beskattat eget kapital i enlighet med förslaget i promemorian bör
beräknas enligt de regler som gällde för beräkning av kapitalunderlaget
vid survavsättning.

Särskilda begränsningsregler för beräkning av kapitalunderlaget i
koncernbolag behövs således inte. Även på några andra punkter bör be-
stämmelserna för beräkning av kapitalunderlaget justeras i förhållande till
survlagens regler.

Aktier i utländska dotterföretag skall vid beräkning av survunderlaget
tas upp till 65 % av det skattemässiga värdet. Vid beräkning av
underlaget för altemativregeln finns inte skäl att ha motsvarande
begränsning. Sådana aktier bör därför tas upp till det skattemässiga
värdet.

I 3 § survlagen anges att aktier i svenska dotterbolag och andra svenska
näringsbetingade aktier inte får räknas som tillgång. Även denna
bestämmelse är motiverad av att det annars skulle kunna uppkomma en
dubbelräkning beroende på att aktiemas värde räknas med i underlaget
för både moderbolag och dotterbolag. En sådan begränsning för aktier i
dotterbolag behövs inte vid beräkningen av det nu aktuella kapitalunder-
laget.

Det verkliga värdet på dotterbolagsaktiema kan vara högre än det
skattemässiga värdet på moderbolagets aktier. Det är exempelvis fallet
om dotterbolagets vinster inte har delats ut till moderbolaget utan
fonderats i dotterbolaget. I stället för moderbolagets skattemässiga värde

85

på dotterbolagsaktiema bör tas upp ett värde motsvarande kapitalunder- Prop. 1993/94:234
laget i dotterbolaget. En sådan bestämmelse bör tillämpas även i de fall
kapitalunderlaget i dotterbolaget understiger moderbolagets skattemässiga
värde på aktierna. Det kan vara fallet om dotterbolaget redovisat
förluster.

Möjligheten att räkna in kapitalunderlaget för annat bolag bör endast
omfatta aktier i dotterbolag. Andra näringsbetingande aktier bör tas upp
till skattemässigt anskaffningsvärde.

Andelar i handelsbolag omfattades av regler i survlagen som hade till
syfte att förhindra dubbelräkning av insatskapitalet. Motsvarande
bestämmelser behövs inte vid beräkning av kapitalunderlaget för
fåmansföretag. En andel i ett handelsbolag bör därför tas upp till det
justerade ingångsvärde som används vid reavinstberäkningen. Är värdet
negativt uppkommer en avdragspost vid beräkning av kapitalunderlaget.

En annan fråga är hur en survavsättning bör behandlas. Enligt 3 §
fjärde stycket survlagen räknas survavsättning inte som skuld. Har
survavsättning gjorts i 1992 års bokslut har bolaget emellertid erhållit en
skattekredit som bör beaktas när underlaget för det kapitalinkomstbehand-
lade utrymmet skall beräknas.

Vid beräkning av underlaget för altemativregeln bör ett belopp
motsvarande skatteeffekten av den del av survavsättningen vid 1993 års
taxering som skall återföras till beskattning tas upp som skuld och
därmed minska kapitalunderlaget. Skatteeffekten bör därvid bestämmas
utifrån den nya bolagsskattesatsen.

Hösten 1993 beslöts att avskaffa surven. Avvecklingen sker genom att
avdrag för avsättning till surv enligt huvudregeln återförs till beskattning
under en femårsperiod med ett belopp motsvarande hälften av avsätt-
ningarna vid 1993 års taxering [lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv]. Det innebär att i princip hälften av surven får
upplösas utan beskattningskonsekvenser. Möjlighet bör ges att vid
beräkning av kapitalunderlaget ta hänsyn till att endast hälften av
survavsättningen skall återföras till beskattning. I förhållande till
promemorians förslag bör en justering göras för att hänsyn skall tas till
om survavsättningen vid 1994 års taxering understiger avsättningen vid
1993 års taxering.

LRF och Skogsägarnas Riksförbund har anfört att det är väsentligt att
det system som under hösten 1993 lades fast för beskattningen av
enskilda näringsidkare skall vara likvärdigt med det system som gäller
för ägare till aktiebolag. Man har vidare påpekat att det föreligger vissa
skillnader mellan promemorians förslag till beräkning av kapitalunder-
laget och de bestämmelser som gäller för beräkning av underlaget för
räntefördelning för enskilda näringsidkare.

Regeringen konstaterar att i de hänseenden förslaget till beräkning av
underlag för alternativregeln skiljer sig från bestämmelserna för
beräkning av underlag för räntefördelning är det i huvudsak beroende på
att altemativregeln är avsedd att utgöra en övergångslösning. Underlaget
beräknas vid en bestämd tidpunkt. Tillgångar och skulder bör därför tas
upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen för det aktuella

86

beskattningsåret. Eventuella ändringar i denna värdering får betydelse Prop. 1993/94:234
endast om de påverkar underlaget i sänkande riktning. Underlaget för
räntefördelning beräknas däremot kontinuerligt för vaije beskattningsår
och det ger möjlighet att beakta förändringar mellan åren oavsett om det

är fråga om en höjning eller en sänkning av underlaget.

Justering av underlaget

Till det underlag som beräknas med tillämpning av altemativregeln bör
få läggas nyemissioner och ovillkorliga kapitaltillskott som skett efter
utgången av det beskattningsår som taxerats år 1993.

En brist i den nuvarande altemativregeln är att värdet inte påverkas av
värdenedgångar efter den tidpunkt då värdet har beräknats. Den nya
utformningen av altemativregeln bör beakta vissa värdenedgångar.
Regeringen aviserade också i sin skrivelse att kapitalunderlaget skall
minskas i de fall belopp som legat till grund för beräkningen av
kapitalunderlaget delas ut.

Kapitalunderlaget skall i princip avse förhållandena vid utgången av
beskattningsåret 1992. I promemorian föreslogs att underlaget med ett
undantag skulle påverkas av utdelning som lämnas efter den tidpunkten
endast när det utdelade beloppet överstiger årets vinst. Undantaget avser
utdelning som bolaget har lämnat under år 1993, vilken skall avräknas
fullt ut. Dessutom föreslogs att underlaget alltid skulle justeras för
utbetalning till aktieägaren i samband med nedsättning av aktiekapitalet
eller reservfonden.

Näringslivets skattedelegation har anfört att underlaget bör reduceras
endast i den mån lämnad utdelning överstiger redovisad vinst och
fonderade vinstmedel. Detta påpekande är i och för sig riktigt. En
korrekt bestämmelse fordrar dock att hänsyn tas till såväl vinstutdelning
som andra utbetalningar i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden. Vidare måste redovisade underskott och andra värdened-
gångar beaktas. Med hänsyn till de komplikationer som en sådan
utformning skulle medföra anser regeringen att underlaget bör justeras
på det sätt som föreslås i promemorian.

De bestämmelser som reglerar beräkning av förmögenhetsvärdet finns
i dag intagna i 3 § 12 mom. SIL. Bestämmelserna om beräkning av
kapitalunderlaget bygger till huvudsaklig del på bestämmelserna i
survlagen. Eftersom survlagen numera har upphävts är det mindre
lämpligt att hänvisa till denna lag. De bestämmelser som kan bli
tillämpliga för den fåmansföretagare som skall beräkna ett kapitalunder-
lag bör tas in i en ny lag. Denna kan lämpligen benämnas lag om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

87

6.3 Lönesummeregeln

6.3.1 Allmänna utgångspunkter

Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag: Vid beräkning av det kapitalinkomstbehandla-
de utrymmet bör hänsyn få tas till utbetalade löner till andra
anställda än aktieägare.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Inställningen till ett löneunderlag är blandad.
RSV, FAR m.fl. avstyrker förslaget. Ett skäl som anförs mot förslaget är
att det komplicerar systemet. Några remissinstanser har också ifrågasatt
utgångspunkten att kapitalavkastningen är beroende av antalet anställda.
Företagamas Riksorganisation, Näringslivets skattedelegation m.fl.
tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Det är en allmän bedömning att en
stor del av den framtida tillväxtkraften i svensk ekonomi finns hos de
små och medelstora företagen. Det är därför nödvändigt att förbättra
situationen för dessa företag. På skatteområdet kan detta ske genom att
bestämmelserna för beskattningen av inkomster från sådana företag på ett
tydligare sätt än för närvarande inriktas på att underlätta för företagaren
att omsätta sina ideér och sitt entreprenörskap i praktisk verksamhet.

En lösning på problemet med en lågt beräknad schablonmässig
kapitalavkastning är att höja räntesatsen. Företagsskatteutredningen
föreslog i sitt betänkande Den ekonomiska dubbelbeskattningen (SOU
1993:29) att räntesatsen skulle höjas till statslåneräntan ökad med 8
procentenheter. Mot bakgrund av att investerare i fåmansbolag i
genomsnitt utsätts för större osäkerhet än placerare på börsen bedömdes
detta vara en lämplig nivå.

En svaghet med en lösning som uteslutande beaktar schablonmässig
avkastning på det i verksamheten investerade kapitalet är emellertid att
andra faktorer som höjer kapitalavkastningen, t.ex. företagarens ideér och
företagsledande förmåga inte beaktas. I ett företag med anställda höjer
även dessa avkastningen på kapitalet, bl.a. genom att kapitalet utnyttjas
mer och effektivare. Om hänsyn skulle tas till sådana effekter måste
räntesatsen variera med de olika faktorer som höjer kapitalavkastningen.
Detta är dock praktiskt omöjligt. En bättre lösning är att andra av-
kastningshöjande faktorer beaktas på ett direkt sätt. Såvitt gäller
företagsledarkapaciteten är mätproblemen uppenbara. Däremot finns
möjlighet att beakta förekomsten och betydelsen av anställda genom att
man vid bestämmandet av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet tar
viss hänsyn till utbetalade löner.

88

Incitament till löneuttag

Prop. 1993/94:234

Utrymmet för kapitalinkomstbehandling kan utvidgas antingen genom en
höjd räntesats eller genom ett beaktande av anställda i företaget. I det
följande skall belysas två frågor som är av betydelse vid valet av modell
för denna utvidning. Först behandlas vilka incitament gällande regler
ger till uttag av arbetsinkomster som lön från bolaget. Därefter belyses
hur fåmansföretagen, som till allt övervägande del består av små och
medelstora företag, påverkas av den osäkerhet som de utsätts för på
marknaden och hur denna kan antas påverka deras efterfrågan på
arbetskraft.

Det är angeläget att fåmansföretagarens arbetsinkomster i bolaget
beskattas som andra arbetsinkomster. Av betydelse är därmed skatte-
uttaget vid olika former av uttag av inkomst från företaget. Fåmansföre-
tagaren kan tillgodogöra sig inkomsterna på tre olika sätt, nämligen som
lön, som utdelning eller som av reavinst vid avyttring av företaget. De
tre uttagsformerna får olika skattekonsekvenser.

I fåmansföretaget beskattas utdelning som inkomst av kapital endast i
den mån den inte överstiger beräknad kapitalavkastning. Utdelning som
överstiger denna beskattas med 28 % bolagsskatt i första ledet och som
inkomst av tjänst i andra ledet. Detta innebär en total beskattning på
64 % under förutsättning att ägarens marginalskatt är 50 %. Denna typ
av utdelning betecknas här överutdelning.

I den mån bolaget inte delar ut hela den beräknade avkastningen får
den sparas till senare år. Denna sparade utdelning utgör vid avyttring av
aktierna i bolaget den del av reavinsten som är hänförlig till kapital.
Enligt det för beskattningen av inkomster från fåmansföretag gällande
synsättet utgör överskjutande reavinst ersättning för arbete. Denna
betecknas i det följande överreavinst.

I tabell 1 redovisas det sammanlagda skatteuttaget vid de olika
uttagsformerna (inverkan av periodiseringsfonder och egenavgifter till
sjuk- och arbetslöshetsförsäkring beaktas ej).

Tabell 1: Uttag av inkomst från fåmansföretag. Skattebelastningen då endast
kommunalskatt utgår anges inom parentes.

Uttag som

lön < 7,5 basbelopp

lön > 7,5 basbelopp

utdelning

reavinst

överutdelning
överreavinst

Beskattning

0,1362 + 0,8638*0,5

0,2387 + 0,7613*0,5

0,28

0,28 + 0,72*0,125

0,28 + 0,72*0,5

0,28 + 0,72*(0,7*0,5+0,3*0,125)

Skattebelastning

56.8 % (39,5 %)

61.9 %

28,0 %

37,0 %

64,0 % (49,6 %)

55.9 % (45,8 %)

Av uppgifterna i tabellen framgår att det i de flesta fall är lönsamt för
fåmansföretagaren att undvika att ta ut arbetsinkomster från bolaget som
lön. När lönen endast träffas av kommunalskatt i andra ledet, vilket ger

89

ett sammanlagt skatteuttag på 39,5 %, och där inkomsten grundar sociala Prop. 1993/94:234
förmåner, är dock incitamenten att hålla kvar pengarna i bolaget små.

Mätt i nuvärdetermer måste aktierna behållas i 17 år efter det att
inkomsten tjänats in i bolaget för att det skattemässigt skall löna sig att
låta pengarna ligga kvar. Hur företagaren värderar socialförsäkringsför-
månerna har dock inte beaktats.

Över skiktgränsen (198 700 kr år 1994) utsätts inkomsten för en
ytterligare beskattning om 20 %. Då ser bilden annorlunda ut. Här dröjer
det endast fyra år innan det skattemässigt lönar sig att tillgodogöra sig
arbetsinkomsten som överreavinst. Inte heller här har förmånerna
beaktats.

När uttag som lön överstiger 7,5 basbelopp (264 000 kr år 1994) och
den totala beskattningen vid uttag av arbetsinkomst som lön uppgår till
61,9 %, begränsas den nämnda tidsperioden för innehav av aktierna till
två år. I detta skikt utgår inga förmåner.

Inlåsningseffekten förstärks av takregeln i fåmansföretagsreglema.
Denna regel innebär att man vid försäljning av aktier i bolaget maximalt
skall beskatta 100 basbelopp i inkomstslaget tjänst. De 70 % av
överreavinsten som beskattas i tjänst uppgår därmed maximalt till
3 520 000 kr år 1994. Denna regel ger upphov till en tröskeleffekt. När
man väl har kunnat spara arbetsinkomster i bolaget motsvarande 100
basbelopp kommer överskjutande inkomst i bolaget att i andra ledet
beskattas med 12,5 % vid försäljning.

Sammanfattningsvis torde det vara mindre vanligt att fåmansföretagaren
tar ut arbetsinkomst som lön från sina företag utöver skiktgränsen.

Osäkerhet och risk

Som tidigare framgått är det angeläget att förbättra situationen för små
och medelstora företag. Dessa företag är särskilt viktiga för
sysselsättningstillväxten i näringslivet. Mot denna bakgrund är det viktigt
att förbättra förutsättningarna för ökad efterfrågan på arbetskraft i
fåmansföretagen.

Avkastningen på investerat kapital i en produktionsprocess varierar
med den osäkerhet som finns på de marknader där producenten opererar.
Ju större osäkerhet, desto högre förväntad avkastning kräver in-
vesteraren. Kapitalet utsätts för förslitning i produktionen och investe-
ringar är ofta irreversibla. Detta innebär att kapitalet inte kan flyttas till
en annan produktionsprocess, inte ens på en perfekt fungerande marknad.

Arbetskraften är inte heller någon fullständigt flexibel insatsfaktor i
produktionsprocessen. Kostnader för sökandet efter arbetskraft och
inskolning av nyanställda utgör trögheter i systemet som förstärks av
vissa inslag i arbetsmarknadslagstiftningen. Löner och anställningsvillkor
för anställda bestäms i regel i samband med anställningen, innan
produktionen tar vid. Hur mycket produktionsprocessen faktiskt avkastar
blir klart först i efterhand. Detta innebär att producenten inte kan öka
resp, minska mängden arbetskraft efter kortsiktiga behov.

90

Ökad sysselsättning, särskilt i små företag, är alltså förknippad med Prop. 1993/94:234
risker. Fråga uppkommer om inte arbetsgivaren i fåmansaktiebolaget
redan tar ut riskersättningen i form av lägre efterfrågan på arbetskraft.

Val av modell

I det föregående har behandlats tre problemområden av betydelse för
valet av modell för lättnad. Det första problemet är att kapitalavkast-
ningen i bolaget ofta underskattas genom schablonen för beräknad
avkastning. Det andra är vilka incitament det föreligger för ägarna att ta
ut arbetsinkomsten som lön från bolaget. Det tredje slutligen utgörs av
de tendenser till begränsning av efterfrågan på arbetskraft i dessa bolag
som följer av den relativt höga risk de möter på marknaden.

En höjning av klyvningsräntan för beräknad avkastning avhjälper
endast det första av dessa problem. En sådan höjning minskar däremot
inte incitamenten att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. En
modell där man gör kapitalinkomstbehandlingen av utdelningar och
reavinster beroende av uttaget av arbetsinkomster är önskvärd. När den
andel av utdelning och reavinst som behandlas som kapitalinkomst görs
beroende av arbetskraften i företaget föreligger en subventionering av
arbetskraftskostnaden. Denna stimulerar bolagens efterfrågan på
arbetskraft.

I promemorian uttalades att vid en avvägning mellan att höja räntesat-
sen för beräknad avkastning och en metod som den ovan skisserade för
att förbättra skattevillkoren för fåmansföretagen framstår den senast
diskuterade modellen som den lämpligaste eftersom den beaktar fler
faktorer och därmed utgör ett komplement till det nuvarande sättet att
beräkna kapitalavkastning i fåmansföretag.

Regeringen delar den bedömning som framkommit i promemorian.
Förslaget bör alltså utformas så att det vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet ges en möjlighet att ta hänsyn till
utbetalda löner till andra anställda än aktieägare och att denna möjlighet
skall bero på ägarens eget uttag av lön från företaget.

6.3.2 Beräkning av löneunderlaget

Regeringens förslag: Till den faktiska anskaffningskostnaden för
aktierna, eventuellt uppräknad med index, får läggas viss del av den
lönesumma bolaget betalat ut till andra anställda än aktieägare.
Denna del bestäms till 10 % av den del av lönesumman som
överstiger 10 basbelopp. En förutsättning för tillämpning av regeln
är att aktieägaren tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av den
lön som har betalats ut till den högst betaide anställde.

91

Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över den
tekniska utformningen av förslaget. Kritiska synpunkter har framförallt
framförts mot nivån på den lön aktieägaren skall ta ut för att löneunder-
laget skall kunna utnyttjas.

Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för förslaget är att
löneunderlaget skall utgöra ett komplement vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet med utgångspunkt i den faktiska
anskaffningskostnaden för aktierna. Till underlaget bör således få läggas
en viss andel av bolagets lönesumma. I promemorian föreslogs att denna
andel skulle utgöra 10 % av den lön som utbetalats till andra anställda
än aktieägare. Förslaget har kritiserats av främst näringslivets or-
ganisationer som allmänt anser att löneutrymmet därigenom blir alltför
begränsat och därför bl.a. ger alltför små incitament for nyanställningar.
Det ansträngda statsfinansiella läget gör emellertid att det inte är möjligt
att nu utvidga löneutrymmet i förhållande till promemorieförslaget.

För att löneunderlaget skall få utnyttjas bör vissa villkor ställas. En
utgångspunkt bör vara att företagsledarens arbetsinkomster inte skall
kunna tas ut som kapitalinkomst. Företagsledarens ansvar och uppgifter
i företaget motiverar att han betingar sig en högre lön än hans anställda
har. Denna del av lönen är att betrakta som arbetsinkomst och bör därför
beskattas som sådan. Endast om företagsledaren tar ut en lön som
motsvarar eller överstiger den på detta sätt bestämda arbetsinkomsten bör
han anses berättigad att få tillgodogöra sig ett visst löneunderlag vid
beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet. I promemorian
ansågs en lämplig nivå vara 150 % av den högsta lön som betalats ut till
en enskild anställd i företaget. Under remissbehandlingen har kritiska
synpunkter framförts på denna nivå. Det har bl.a. anförts att det i vissa
fåmansföretag kan vara mindre lämpligt att ha en sådan skillnad i lön
mellan ägare och anställda. En annan invändning är att många företags-
ledare i företag med högt kvalificerade specialister inte kommer att kunna
utnyttja löneutrymmet om det föreslagna lönekravet genomförs.

Regeringen hyser förståelse för de framförda remissynpunkterna. Med
hänsyn till de i promemorian anförda skälen för en gräns på 150 % och
det begränsade statsfinansiella utrymmet finner regeringen emellertid att
promemorieförslaget åtminstone tills vidare bör genomföras. Vid den
kommande översynen av fåmansföretagsreglema (jfr avsnitt 6.1) får
övervägas om det är möjligt och lämpligt att sänka kravet på uttagen lön
hos företagsledaren.

En annan begränsning som bör gälla är att den ökning av det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet som uppkommer vid utnyttjande av
löneunderlaget inte får överstiga det belopp företagsledaren tar ut i lön.
Vidare bör beaktas att den kapitalavkastning som genereras av anställda
ökar med antalet anställda samt att den torde vara obetydlig i företag med
endast några få anställda. Det är därför rimligt att löneunderlaget bestäms
med beaktande av detta förhållande. Det bör ske genom att endast den
del av lönesumman till anställda som överstiger 10 basbelopp får beaktas.
Löneunderlaget bör beräknas som summan av de löner som betalas ut till

Prop. 1993/94:234

92

andra anställda än aktieägare. Med aktieägare bör dock endast förstås Prop. 1993/94:234
sådan person på vilken bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL skall
tillämpas. Anställda utan ledarbefattning som endast äger en obetydlig del
av aktierna räknas således i detta hänseende inte som aktieägare. Lön
som betalats ut till närstående som inte är aktieägare bör få räknas in i
underlaget.

I ett bolag med flera delägare bör lönesumman fördelas på samtliga
aktier i bolaget. Även lön till anställda i dotterbolag bör få räknas in. I
de fall det inte är fråga om helägda dotterbolag bör den underlags-
grundande lönesumman proportioneras i förhållande till moderbolagets
ägarandel i dotterbolaget.

De utbetalade löner som skall ingå i underlaget bör vara belopp som
har utbetalats under föregående år. Detsamma bör gälla även för den lön
som aktieägaren tar ut från bolaget. Med lön avses här även förmåner
som utgår till aktieägaren under förutsättning att socialavgifter tas ut på
förmånsvärdet. Genom att löneunderlaget bestäms på grundval av de
förhållanden som gällde året före beskattningsåret står det redan vid
ingången av beskattningsåret klart om ett löneunderlag kan utnyttjas och
i så fall hur stort detta är.

Ett exempel illustrerar: Anskaffningskostnaden för aktierna i ett
enmansaktiebolag antas uppgå till 500 000 kr. Aktieägaren har inte något
sparat utrymme från tidigare år. Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet
för år 1994 beräknas med tillämpning av den för året gällande räntesatsen
12,56 %. Denna del av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet bestäms
som (12,56 % av 500 000 kr =) 62 800 kr. Bolaget antas under år 1993
ha utbetalat löner inklusive vissa socialavgiftsgrundande förmåner till
andra anställda än aktieägaren med totalt 2 milj. kr. I den underlags-
grundande lönesumman får räknas in den del av lönesumman som
överstiger 10 basbelopp, dvs. (2 milj. - 344 000=) 1 656 000 kr. Av
löneunderlaget utgör 10 % den underlagsgrundande lönesumman, vilket
blir 165 600 kr. Det kapitalinkomstbehandlade utrymmet för år 1994
bestäms som [12,56 % av (500 000 + 165 600)=] 83 599 kr. Det
innebär en ökning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet med 20
799 kr.

Förslaget bör tas in i en ny bestämmelse, 3 § 12 a mom. SIL.

6.4 De särskilda reglerna för behandling av utdelning som
lämnas under år 1994

Regeringens förslag: Den del av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet som undantas från skatteplikt begränsas till 1/5 av sparat
utrymme. Denna begränsning skall kombineras med de särskilda
bestämmelser som gäller behandlingen av utdelning som lämnas
under år 1994.

93

Promemorieförslaget: Överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1993/94:234
Remissinstanserna: Några remissinstanser har hävdat att det förhållan-
det att den särskilda begränsningen av skattefrihet för utdelning som
lämnas under år 1994 skall kombineras med bestämmelserna i 3 §
12 mom. SIL innebär en onödig komplikation.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagens beslut hösten 1993
innebär en begränsning av den del av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet som undantas från beskattning hos aktieägaren. Regeringen
aviserade i sin skrivelse att i och med att altemativregeln ändras och
knyts till beskattat eget kapital i företaget behövs inte en så långtgående
begränsning. Denna ståndpunkt har godtagits av remissinstanserna. Enligt
regeringens bedömning är det tillräckligt att begränsningen i undantaget
från skatteplikt hos aktieägaren under år 1994 gäller för utdelning som
svarar mot sparat utrymme.

Enligt riksdagens beslut undantas 1/5 av utdelning som svarar mot
sparat utrymme från beskattning hos aktieägaren. Denna begränsning bör
i stället utformas så att undantaget från skatteplikt anknyts till 1/5 av det
sparade utrymmet och inte till det utdelade belopp som svarar mot sparat
utrymme.

Ett exempel illustrerar tillämpningen vid 1995 års taxering.

Anskaffningskostnaden för aktierna i ett enmansaktiebolag antas uppgå
till 100 000 kr. Aktierna är anskaffade år 1989 och altemativregeln får
därför tillämpas. En beräkning enligt altemativregeln antas ge ett värde
på 125 000 kr. Det sparade utrymmet från föregående år uppgår till
35 000 kr (eftersom aktierna är anskaffade 1989 har beräkningen gjorts
med utgångspunkt i förmögenhetsvärdet). Med tillämpning av den för år
1994 gällande räntesatsen på 12,56 % bestäms det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet för år 1994 till [12,56 % av (125 000 +
35 000)=] 20 096 kr. Till detta får läggas det sparade utrymmet på
35 000 kr vilket ger ett kapitalinkomstbehandlat utrymme på totalt
55 096 kr.

I nästa steg beräknas hur stor del av detta utrymme som helt undantas
från beskattning hos aktieägaren. Utgångspunkten är där 12,56 % av
125 000 kr, dvs. 15 700 kr. Till detta belopp får läggas 1/5 av det
sparade utrymmet, 7 000 kr.

I avsnitt 4 har redogjorts för i vilken utsträckning undantaget från
skatteplikt gäller för utdelning som lämnas under år 1994. För fåmans-
företag gäller att jämförelsebeloppet utgörs av det lägsta av det belopp
som beräknas på det sätt som nu angetts eller enligt de bestämmelser som
gäller för onoterade företag enligt lagen om beskattning av vinstutdelning
vid 1995 års taxering (jfr 11 §). Enligt huvudregeln undantas 120 % av
den högsta utdelning bolaget lämnat för något av de fem föregående
räkenskapsåren, det s.k. jämförelsebeloppet, från beskattning. För
onoterade bolag kan jämförelsebeloppet alternativt beräknas med
utgångspunkt i 20 % av det beskattade egna kapitalet. I exemplet görs det
antagandet att 20 % av det beskattade egna kapitalet, dvs. 25 000 kr, är
det fördelaktigaste alternativet. Eftersom det tidigare beräknade beloppet
är lägre är detta avgörande för hur stort belopp som inte skall beskattas.

94

Sammanfattningsvis kommer vid 1995 års taxering utdelning upp till Prop. 1993/94:234
ett belopp på 55 096 kr att behandlas som kapitalinkomst. Av detta
belopp undantas (15 700 + 7 000=) 22 700 kr från beskattning hos
aktieägaren och mellanskillnaden beskattas med kapitalskattesatsen 30 %.

7 Enskilda näringsidkare

7.1 Positiv räntefördelning

Regeringens förslag: Räntesatsen för positiv räntefördelning höjs
med två procentenheter. Positiv räntefördelning skall vara frivillig.
Outnyttjat utrymme sparas till senare år.

Skälen för regeringens förslag: Genom lagstiftning hösten 1993
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS 1993:1536) infördes regler
om räntefördelning vid beskattning av enskilda näringsindkare och fysiska
personer som äger andel i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär
att avdrag medges vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet för en
schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital i verksamheten.
Motsvarande belopp tas i stället upp som intäkt av kapital. Avkastning
på eget kapital som investerats i näringsverksamhet skall alltså beskattas
som intäkt av kapital. Metoden syftar till att enskilda näringsidkare skall
beskattas för avkastning på kapitalet i verksamheten på ett sätt som är
likvärdigt med vad som gäller för ägare av enmansaktiebolag. Härigenom
skall skattemässig neutralitet uppnås i förhållande till beskattningen av
avkastning på kapital som en ägare till ett enmansaktiebolag tillskjutit till
bolaget.

Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av avkastning i enmans-
aktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus
fem procentenheter. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bedömdes
det inte möjligt att sätta räntesatsen så högt för enskilda näringsidkare
och delägare i handelsbolag (prop. 1993/94:50 s. 233). Utrymmet för
kapitalinkomstbehandling för egenföretagama begränsades därför till en
räntesats som motsvarar statslåneräntan plus en procentenhet. Den i
förhållande till fåmansaktiebolagen låga räntesatsen kompenseras i någon
mån av att kapitalskattesatsen fr.o.m. 1996 års taxering understiger
bolagsskattesatsen med tre procentenheter.

Genom de förslag som nu läggs fram i avsnitt 12, Miljöklassindelning
av oljeprodukter, sker en förstärkning av statens finanser vilken till viss
del bör användas för att öka neutraliteten i den skattemässiga
behandlingen av egenföretagama och fåmansaktiebolagsägama.
Räntesatsen vid positiv räntefördelning bör nu kunna höjas till
statslåneräntan ökad med tre procentenheter. Den nya räntenivån bör
gälla redan fr.o.m. 1995 års taxering.

95

I betänkandet Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslogs att
en enskild näringsidkare borde kunna avstå från att utnyttja sitt utrymme
för positiv räntefördelning. Motsvarande belopp skulle då ingå i inkomst
av näringsverksamhet och därmed i den pensionsgrundande inkomsten
och i underlaget för egenavgifter. Om den skattskyldige inte utnyttjade
utrymmet skulle det få sparas. I departementspromemorian Beskattning
av enskild näringsverksamhet, m.m. Ändringar i bolagsbeskattningen (Ds
1993:28) föreslogs att något utrymme inte skulle få sparas i det fall årets
inkomster räckt till för att utnyttja utrymmet.

LRF och Skogsägarna framhöll i sitt remissvar över promemorian att
positiv räntefördelning borde vara frivillig vilket skulle innebära en större
likställdhet med aktiebolagsformen. I propositionen ansågs dock av bl.a.
förenklingsskäl att utrymmet inte borde få sparas i den mån årets inkomst
räcker till.

När räntesatsen nu föreslås bli höjd får kravet på frivillighet ökad
tyngd. För den som har ett stort positivt fördelningsunderlag blir
avdraget i näringsverksamheten betydande vilket i sin tur kan föranleda
att den pensionsgrundande inkomsten blir låg. För att inte positiv
räntefördelning i vissa fall skall urholka socialförsäkringsskyddet för
enskilda näringsidkare och fysiska personer som driver verksamhet i
handelsbolag bör positiv räntefördelning göras frivillig. Detta argument
förstärks i det system för ålderspension där livsinkomsten blir avgörande
för pensionens storlek som föreslagits i ett betänkande av Pensions-
arbetsgruppen, Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20). Om den
skattskyldige - helt eller delvis - vill spara ett positivt fördelningsbelopp
bör, i likhet med vad som gäller i dag om ett positivt utrymme inte kan
utnyttjas, utrymmet föras vidare till påföljande beskattningsår.

Förslagen föranleder justeringar i 3 och 5 §§ räntefördelningslagen.

Genom de förslag som regeringen nu lagt fram förbättras
förutsättningarna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som
driver näringsverksamhet genom handelsbolag.

7.2 Kvittning vid generationsskiften

Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag: Kvittningsrätten utvidgas till att gälla även
vid vissa generationsskiften. Om en skattskyldig genom köp eller
ett annat oneröst förvärv övertagit en verksamhet från förälder eller
far- eller morförälder får underskott av förvärvskällan kvittas mot
tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren. Avdrag
medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod före
verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet.

96

Promemorians förslag: Samma som regeringens.                   Prop. 1993/94:234

Remissinstanserna: RSV, Industriförbundet och Jordbruksverket
tillstyrker förslaget. Även Köpmannaförbundet tillstyrker förslaget men
anser att också arvsfallen bör omfattas av kvittningsrätten. Skogsstyrelsen
föreslår en annan lösning men förordar i likhet med promemorian en
restriktiv linje. Onerösa förvärv skall alltid medföra kvittningsrätt medan
benefika förvärv aldrig skall medföra kvittningsrätt. LRF avstyrker och
kräver en generell kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och närings-
verksamhet. Företagarna, Fastighetsägareförbundet och Jordägare-
förbundet förordar också i första hand en generell kvittningsregel. Vid en
mer begränsad utvidgning bör dock även benefika överlåtelser omfattas
av kvittningsrätten. Vidare bör kvittning även tillåtas vid förvärv från
make/sambo i samband med separation.

Skälen för regeringens förslag: Genom 1990 års skattereform
upphävdes i princip möjligheten att kvitta underskott i näringsverksamhet
mot tjänsteinkomster. I stället infördes ett system som innebär att
underskott i en förvärvskälla får dras av vid beräkningen av inkomsten
av samma förvärvskälla närmast följande år. Underskott i förvärvskällan
kan rullas framåt utan tidsbegränsning. Det enda undantaget från regeln
om att kvittning inte tillåts mellan förvärvskällor gäller underskott av
aktiv näringsverksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet. Underskott av sådan verksamhet får dras av från
intäkt av tjänst.

För att underlätta nyföretagande infördes genom lagstiftning hösten
1993 en möjlighet att kvitta underskott av aktiv näringsverksamhet mot
förvärvsinkomst (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU15, SFS
1993:1541). Kvittningsrätten gäller under en femårsperiod från det att
näringsverksamheten har startats. Har verksamheten övertagits från en
närstående gäller en kontinuitetsprincip som innebär att avdrag endast
medges om överlåtaren skulle ha varit berättigad till avdrag om han själv
fortsatt att driva verksamheten.

I propositionen diskuterades också frågan om kvittningsrättens
utformning för s.k. generationsskiftesfall. Regeringen uttalade förståelse
för en ordning som innebär att även verksamhet som övertas vid
generationsskifte borde kunna anses som nystartad och aviserade att man
skulle återkomma till riksdagen med ett förslag efter det att frågan beretts
ytterligare. De nya reglerna angavs kunna gälla fr.o.m. 1995 års
taxering.

I januari 1994 uppdrog Finansdepartementet åt en särskild utredare
(kammarrättslagmannen Per Anders Lindgren) att lämna förslag till hur
en sådan kvittningsmöjlighet skall utformas. Lindgren har redovisat sina
förslag i promemorian Kvittning och generationsskiften.

Nuvarande regler som finns i 46 § 1 mom. KL innebär i huvudsak
vidare följande.

Avdrag medges inte om den skattskyldige under en femårsperiod före
verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet. För
kommanditdelägare och vissa delägare i handelsbolag gäller särskilda -
inte här aktuella - begränsningar i kvittningsrätten.

7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 234

Den närståendekrets som avses är densamma som används vid bl.a.  Prop. 1993/94:234

olika avgränsningar i fåmansföretag i skattelagstiftningen. Kretsen
personer bestäms genom en hänvisning till punkt 14 av anvisningarna till
32 § KL och utgörs således av föräldrar, far- och morföräldrar, make,
avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller
avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda
personer är delägare. Till avkomling räknas också styvbarn och
fosterbarn. Frågan om det rör sig om en sådan närstående skall bedömas
med utgångspunkt i den skattskyldiges, dvs. övertagarens släktskap med
överlåtaren. Närståendebedömningen kan alltså utfalla olika beroende på
i vilken riktning en överlåtelse går mellan två släktingar.

Har en skattskyldig övertagit en förvärvskälla från en sådan släkting
som nu nämnts är hans rätt till kvittning begränsad till det fallet att den
tidigare ägaren till verksamheten skulle haft rätt till avdrag om denne
fortsatt att driva verksamheten. Kvittning kan alltså endast komma i fråga
om överlåtaren påbörjade verksamheten mindre än fem år före
överlåtelsen och övertagaren kan endast utnyttja avdragsrätten under den
tid som återstår till dess det gått fem år räknat från den tidpunkt då
överlåtaren startade verksamheten.

Skälen för att begränsa kvittningsrätten har inte samma giltighet i fråga
om generationsskiften. Att verksamheten övertagits vid ett generations-
skifte bör inte hindra att verksamheten anses nystartad. Enligt rege-
ringens mening är det önskvärt att rätten till kvittning kan omfatta också
dessa fall. Att utvidga kvittningsrätten genom att tillåta en generell inte
tidsbegränsad kvittning är däremot inte aktuellt.

En utvidgning av kvittningsrätten bör avse överföringar från en äldre
generation till en yngre. I likhet med promemorieförslaget anser
regeringen att överföringar mellan makar inte bör omfattas.

Vid en utvidgning av kvittningsrätten i generationsskiftesfallen bör man
hålla i minnet det grundläggande syftet med den införda
kvittningsmöjligheten, nämligen att underlätta nyföretagande. Åtgärden
skall fungera som en starthjälp för verksamheter som kan tänkas
utvecklas till livskraftiga företag. Den skall däremot inte utgöra ett
generellt alternativ till huvudregeln om kvittning framåt i tiden i
förvärvskällan.

Kvittningsrätten i generationsskiftesfallen handlar typiskt sett om
överföringar av verksamheter som har bedrivits under lång tid. För den
tidigare innehavaren skulle möjlighet till kvittning vara utesluten på grund
av regeln om att kvittning endast tillåts under de fem första
verksamhetsåren. Det kan synas mindre förenligt med skattelättnadens
huvudsyfte att främja ny företagande om man tillåter att en sådan, sedan
länge bedriven, verksamhet betraktas som nystartad när den tas över av
en närstående.

Mot ett sådant synsätt kan dock med fog invändas att den nya
lagstiftningen inte hindrar en utomstående förvärvare från att utnyttja
kvittningsmöjligheten även om han övertagit en redan etablerad
verksamhet. Enligt regeringens uppfattning bör den aspekten tillmätas

98

betydelse vid avgränsningen av de generationsskiftesfall som skall Prop. 1993/94:234
omfattas av den utvidgade kvittningsrätten.

I likhet med promemorieförslaget anser regeringen att barn och
barnbarn bör omfattas av den diskuterade utvidgningen av
kvittningsrätten. Styvbarn och fosterbarn omfattas också.

Genom hänvisningen till punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL
omfattar inte närståenderegeln det fallet att en person övertar en
verksamhet från ett syskon till någon av hans föräldrar. En verksamhet
som tas över från en morbror/moster eller farbror/faster betraktas således
redan med de införda reglerna som nystartad vid beräkningen av
femårsperioden. Ett annat fall som inte heller omfattas av begränsningen
är överföringar till avkomlings make. Svärföräldrar är nämligen inte
sådana personer som ingår i kretsen av närstående enligt punkt 14 av
anvisningarna till 32 § KL. Dessa situationer som måste betraktas som
generationsskiften utgör således inget problem i kvittningshänseende
eftersom de inte faller in under den nuvarande närståendebegränsningen.
Kvittning i de nu nämnda fallen medges oavsett om det rör sig om en
onerös eller benefik överlåtelse.

Som nämnts tidigare ligger det mycket i den kritik mot reglerna för
kvittning som går ut på att de diskriminerar en närstående jämfört med
en utomstående förvärvare. Detta gäller i första hand onerösa
överlåtelser. Det ter sig därför naturligt att låta överföringar av
verksamhet till barn och barnbarn som sker genom köp, byte eller
liknande förvärv omfattas av utvidgningen i kvittningsrätten.

När det gäller benefika överlåtelser kommer saken i ett annat läge. Då
gör sig den nyssnämnda jämförelsen med den utomstående övertagaren
inte gällande på samma sätt. Det är sannolikt mycket ovanligt med gåvor
av det slag det här är fråga om till obesläktade personer. Väsentligare för
ett ställningstagande till behandlingen av de benefika överlåtelserna är
dock den genomgående principen i skatterätten om kontinuitet i sådana
fall. Regeringen anser i likhet med promemorian att det saknas tillräckligt
starka skäl för att göra avsteg från kontinuitetsprincipen i
kvittningssystemet i fråga om benefika överlåtelser.

Det bör påpekas att bedömningar av om en överlåtelse har onerös eller
benefik karaktär även i nu aktuellt hänseende får göras med ledning av
de allmänna principer som tillämpas i andra skatterättsliga sammanhang.
LRF framhåller i sitt remissvar att det vid generationsskiften ofta utgår
betydande vederlag för att kompensera syskon. LRF påpekar vidare att
köpeskillingsstatistik visar att lantbruksenheter i dag kan säljas under
taxeringsvärdet i icke-närståendefall. LRF hyser farhågor att en sådan
försäljning skattemässigt skulle anses som gåva och hänvisar till den
praxis som utvecklats på området, dvs. att överlåtelser under
taxeringsvärdet är att betrakta som gåva. Denna praxis härrör emellertid
från en tid då marknadsvärdet regelmässigt kunde antas överstiga
taxeringsvärdet. En överlåtelse till det lägsta av marknadsvärdet och
taxeringsvärdet torde vara att betrakta som en försäljning i
reavinsthänseende oavsett om en närstående utgör köpare (se t.ex. RSV:s
handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet vid 1993 års

99

taxering, del 1 s. 490 - 491). Den utvidgade kvittningsrätten kommer Prop. 1993/94:234
alltså att kunna tillämpas vid dessa förvärv.

Med hänsyn till att det inte är ovanligt att generationsskiften sker
genom en kombination av köp och gåva kan den nyss nämnda
ståndpunkten medföra komplikationer vid tillämpningen av de nya
reglerna. I enlighet med promemorieförslaget förordas att en förutsätt-
ning för att en närstående förvärvare i kvittningshänseende skall få räkna
verksamheten som nystartad är att han förvärvat hela förvärvskällan
genom köp. Motivet för detta är att de skattskyldiga bör få ett klart
besked om vad som krävs för att ett generationsskifte skall medföra att
verksamheten skall anses som nystartad i kvittningshänseende. Med
förvärvskällan avses här förvärvskällan sedd ur förvärvarens synpunkt.
Det är således inte nödvändigt att förvärva hela överlåtarens förvärvskälla
såsom vissa remissinstanser synes ha uppfattat promemorieförslaget. En
förutsättning för kvittning är dock att överlåtelsen i sin helhet sker genom
köp, byte eller därmed jämförligt förvärv.

De krav som lagstiftningen i övrigt uppställer för rätten till kvittning
av underskott av aktiv förvärvskälla mot förvärvsinkomster måste givetvis
vara uppfyllda även i de generationsskiftesfall som enligt förslagen i det
föregående skall omfattas av kvittningsreglema. En grundförutsättning för
att den som övertagit en verksamhet skall få göra avdrag mot sina
tjänsteinkomster är att verksamheten för honom utgör aktiv
näringsverksamhet. För avdragsrätt krävs också att det inte är fråga om
återupptagande av en av honom tidigare bedriven verksamhet av likartat
slag. Där gäller en femårig karenstid. Däremot är avdragsrätt i princip
inte utesluten i t.ex. det fallet att en redan aktiv jordbrukare köper sin
fers jordbruksfastighet. I den situationen kommer dock den nya
verksamheten till följd av den ändrade förvärvskälleindelningen att ingå
som en del i den tidigare etablerade verksamheten och möjligheterna till
kvittning blir därmed beroende av tidpunkten för starten av den redan
bedrivna verksamheten.

Den utvidgade kvittningsrätten i generationsskiftesfallen bör gälla
fr.o.m. 1995 års taxering och alltså tillämpas för inkomståret 1994.
Förslaget är utformat så att det uteslutande går i gynnande riktning för
berörda skattskyldiga. Det finns således inga hinder från
retroaktivitetssynpunkt att låta den utvidgade kvittningsrätten gälla fullt
ut vid 1995 års taxering.

100

8 Vissa förmånsskattefrågor för svensk
FN-personal m.fl.

Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag: Förmån av fri kost eller fria hemresor som
tillkommer sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för
fredsbevarande ändamål utomlands skall inte utgöra skattepliktig
intäkt.

Skälen för regeringens förslag: Svensk personal som tjänstgör i FN:s
och ESK:s fredsbevarande verksamhet utomlands är normalt anställda i
utlandsstyrkan inom försvarsmakten. Detta innebär att KL:s regler om
bl.a. beskattning av löneförmåner och avdrag för ökade levnadskostnader
blir tillämpliga.

De fria måltider som den svenska personalen i fredsbevarande
verksamhet utomlands får under sin tjänstgöring är enligt reglerna i KL
att anse som skattepliktig förmån. Värderingen av en måltidsförmån skall
enligt reglerna i punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL göras enligt
schablon. Det schablonmässigt bestämda värdet kan enligt punkt 4 av
anvisningarna till 42 § jämkas om det finns synnerliga skäl.

Den som tjänstgör utomlands minst tolv månader i utlandsstyrkan har
enligt nuvarande villkor i vissa fall rätt till en fri hemresa under
tjänstgöringsperioden. Om arbetsgivaren tillhandahållit hemresan, skall
värdet av denna tas upp som förmån. Mottagaren medges enligt punkt
3 b av anvisningarna till 33 § KL avdrag vid inkomsttaxeringen endast
för den del av kostnaderna som belöper på resa inom Sverige.

Den som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål
utomlands, främst då FN-soldater, lever under den tid ut-
landstjänstgöringen varar ofta under fältmässiga förhållanden som kan
vara mycket speciella och inte sällan primitiva. I många fall torde detta
medföra att det finns förutsättningar att kraftigt jämka förmånsvärdet av
den fria kost som tillhandahålls. Med hänsyn härtill och av förenklings-
skäl är det därför enligt vår mening rimligt att förmån i form av fria
måltider som utgår under tjänstgöringen inte ska behövas tas upp till
beskattning. Det kan i sammanhanget dock påpekas att även om
kostförmån inte skall tas upp till beskattning påverkar förmånen det
belopp med vilket avdrag för ökade levnadskostnader kan medges på så
sätt att avdraget reduceras med hänsyn till tillhandahållen förmån.

Skälen för att avdrag för s.k. hemresor enligt nuvarande regler inte
medges för den del av resan som sker utomlands torde främst vara
kontrollproblem och risk för missbruk. Dessa skäl har inte giltighet för
de hemresor som staten tillhandahåller den ifrågavarande per
sonalkategorin. Förmån av sådana hemresor bör därför kunna undantas
från beskattning i sin helhet.

101

De som bör omfattas av de föreslagna ändringarna är sådan personal Prop. 1993/94:234
som omfattas av lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands.

Förslaget föranleder ett nytt stycke i punkt 6 av anvisningarna till 32 §
KL.

9 Inskränkt skattskyldighet för regionala
utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna

Regeringens förslag: De länsvisa regionala utvecklingsbolag som
ersätter nu skattebefriade stiftelser, utvecklingsbolagens moderbolag
samt sju stiftelser för samverkan mellan näringsliv och universitet
resp, högskola befrias från skattskyldighet för all annan inkomst än
inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighetsinnehav.
Befrielsen gäller även förmögenhetsskatt vid 1995 års taxering.

Skälen för regeringens beslut: Vissa stiftelser och andra juridiska
personer har ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att
deras skattskyldighet har inskränkts (7 § 4 mom. SIL, den s.k. katalo-
gen). Enligt 6 § 1 mom. den upphävda lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt - som tillämpas övergångsvis t.o.m. år 1994 - är
sådana rättssubjekt också befriade från förmögenhetsskatt.

De regionala utvecklingsfonderna är inskränkt skattskyldiga enligt
uppräkningen i 7 § 4 mom. SIL. De inrättades i slutet av 1970-talet och
ersatte de dåvarande företagarföreningarna. Utvecklingsfonderna ger
ekonomiskt stöd och rådgivning till små och medelstora företag. Det
finns en utvecklingsfond i varje län. Riksdagen beslöt i december 1993
att de regionala utvecklingsfondernas verksamhet i huvudsak skall tas
över av regionala utvecklingsaktiebolag (prop. 1993/94:40, bet.
1993/94 :NU11, rskr. 1993/94:80). Staten skall via ett moderbolag äga
majoriteten av aktierna och samordna verksamheten i de regionala
utvecklingsbolagen. Moderbolaget har getts firman Almi Företagspartner
AB. Det samlade aktiekapitalet i de regionala bolagen beräknas uppgå till
ca 100 miljoner kronor.

Enligt regeringens mening bör den ändrade verksamhetsformen inte
föranleda en ändring i beskattningen av verksamheten. Detta angavs
också i regeringsförslaget om ny verksamhetsform (prop. 1993/94:40 s.
20 f.). Såväl moderbolaget som de regionala dotterbolagen bör därför tas
in i den s.k. katalogen.

Enligt förslag i propositionen om forskning för kunskap och framsteg
har riksdagen bemyndigat regeringen att inrätta stiftelser för samverkan
mellan näringsliv och universitet resp, högskola (prop. 1992/93:170
avsnitt 12, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Regeringen
bemyndigades också att tillföra stiftelserna ett sammanlagt kapital om

102

högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier som staten äger eller i Prop. 1993/94:234
form av likvida medel som staten får vid försäljningar av statliga företag.

Stiftelsernas firmor består av av orden "Stiftelsen samverkan univer-
sitet/högskola och näringsliv i" med tillägg för namnet på den ort där
stiftelsen har sitt säte. Sju sådana stiftelser har bildats med säte i
Luleå,Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg resp. Lund.
Stiftel-sema kallas i dagligt tal Teknikbrostiftelsema. Stiftelsernas
styrelser förordnas av regeringen.

Stiftelserna är statens näringspolitiska organ för att främja samverkan
mellan näringsliv och universitet resp, högskola. Enligt regeringens
mening bör stiftelserna därför vara inskränkt skattskyldiga.

Regeringens förslag föranleder ändringar i 7 § 4 mom. SIL.

10 Övergångsregler ing för investmentföretag

Regeringens förslag: En övergångsregel till den nya ägarbeskatt-
ningen införs för investmentföretag. Regeln syftar till att äldre
beskattade vinstmedel från tiden före 1990 års skattereform inte skall
beskattas ytterligare en gång om de delas ut efter årsskiftet 1993/94.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Någon erinran mot förslaget har inte lämnats.

Skälen för regeringens förslag: De nyligen beslutade reglerna för
investmentföretag innebär att skattefrihet alltjämt skall gälla för reavinster
på svenska och utländska aktier. I det nya systemet har en spärr byggts
in för att förhindra att investmentföretagen delar ut sådana obeskattade
reavinster. Spärren syftar till att utdelning av obeskattade reavinster skall
leda till avskattning i investmentföretaget.

Spärren har utformats så att ett gränsbelopp bestäms för investment-
företaget. Gränsbeloppet utgörs av skattepliktiga intäkter i företaget med
avdrag för kostnader och årets beräknade skatt och med tillägg för
mottagna skattefria utdelningsinkomster. Om beslutad utdelning över-
stiger detta gränsbelopp skall 40 % av det överskjutande beloppet tas upp
till beskattning i bolaget. Understiger beslutad utdelning gränsbeloppet
får resterande utdelningsutrymme sparas till närmast följande beskatt-
ningsår.

Undantaget från reavinstbeskattning för investmentföretagen infördes
genom 1990 års skattereform. Dessförinnan kunde dessa företag fondera
20 % av mottagen utdelning utan skattekonsekvenser.

I förslaget till ny ägarbeskattning aviserade regeringen ett behov av
övergångsreglering för beskattade reavinster och andra beskattade
vinstmedel från tiden före skattereformen vid tillämpning av reglerna för
gränsbeloppet (prop. 1993/94:50 s. 194). Utan en sådan reglering skulle
nämligen redan beskattade vinster bli beskattade ytterligare en gång om
de delas ut.

103

I den skrivelse regeringen därefter lämnat till riksdagen anges att det Prop. 1993/94:234
bör övervägas om reglerna för gränsbeloppet kan kompletteras så att
hänsyn tas till redan beskattade reavinster från tiden före 1990 års
skattereform (skr. 1993/94:132 s. 7).

Det kan konstateras att beskattade vinstmedel från tiden före
skattereformen inte kan identifieras på annat sätt än som ingående i
bolagets redovisade egna kapital vid utgången av det sista räkenskapsår
som taxerades enligt de skatteregler som gällde före reformen.

Endast den del av eget kapital enligt fastställd balansräkning för det
aktuella året som överstiger tillskjutet kapital bör höja gränsbeloppet. Det
är endast moderbolagets eget kapital som bör beaktas och inte kapitalet
enligt koncernredovisningen. Den utdelning som beslutats för det aktuella
räkenskapsåret bör också dras från det egna kapitalet. Eget kapital bör
dessutom reduceras med utdelning av obeskattade reavinster som är
hänförliga till de räkenskapsår för vilka företaget beskattats enligt 1990
års reformerade skattesystem. Utbetalningar till aktieägarna vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet eller reservfonden bör också dras ifrån.

De föreslagna öveigångsbestämmelsema kan inte föranleda ett lägre
gränsbelopp än vad som följer av de nyligen beslutade reglerna.

Med den föreslagna lösningen och med beaktande av de be-
skattningsregler som beslutades för investmentföretag hösten 1993 torde
någon ytterligare begränsningsregel inte behövas för utdelning av
obeskattade reavinster.

11 Diverse inkomst- och företagsskattefrågor

11.1 Spärregler mot förlustutjämning

Regeringens förslag: Spärreglerna skall gälla även vid utländska
företags förvärv av förlustföretag. Fusioner mellan ekonomiska
föreningar undantas från reglernas tillämpning. Fusioner mellan
sparbanker skall inte omfattas av beloppsspärren.

Skälen för regeringens förslag:

Utländska bolags förvärv av förlustföretag m.m.

I lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet
(AUL) finns regler som begränsar ett förlustföretags rätt till avdrag för
gammalt underskott efter en ägarförändring. En ägarförändring inträder
om ett företag (den nya ägaren) får bestämmande inflytande över ett
förlustföretag (4 § första stycket). En ägarförändring inträder vidare om
ett förlustföretag eller ett moderbolag till ett sådant företag får be-
stämmande inflytande över ett annat företag (andra stycket). Ett företag

104

skall anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om det Prop. 1993/94:234
senare företaget är dotterbolag till det senare enligt ABL eller vissa andra
associationsrättsliga lagar (4 § tredje stycket). Endast ett svenskt
aktiebolag anses kunna vara moderbolag enligt ABL. Det skulle kunna
hävdas att spärrsituationema i första och andra styckena inte är tillämp-
liga om ett utländskt bolag förvärvar ett svenskt förlustföretag. En sådan
tolkning strider mot syftet med bestämmelserna. I 3 § AUL anges också
att med företag avses bl.a. utländskt bolag. Avsikten är givetvis att även
utländska bolags förvärv av svenska förlustföretag omfattas.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket bör förtydligas så att det uttryckligen
framgår att en ägarförändring anses ha skett även om ett utländskt bolag
fått bestämmande inflytande över ett annat företag.

Fusioner mellan ekonomiska föreningar m.m.

Enligt 12 § första stycket AUL skall vid bl.a. sådan fusion som anges i
2 § 4 mom. SIL överlåtande och övertagande företag anses som ett och
samma företag. Det övertagande företaget får således ta över det
överlåtande företagets gamla underskott. Detta gäller även fusioner
mellan ekonomiska föreningar under förutsättning att de är att anse som
kooperativa enligt 2 § 8 mom. SIL. Särskilda regler avser att förhindra
att den s.k. beloppsspärren och koncembidragsspärren kringgås genom
fusion.

Beloppsspärren innebär att avdrag efter en ägarförändring endast
medges till den del ett gammalt underskott inte överstiger 200 % av den
nye ägarens utgift för förvärvet. Beloppsspärren gäller även vid sådan
fusion som anges i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen om ekonomiska föreningar
(FL), 11 kap. 1 och 3 §§ bankaktiebolagslagen och 7 kap. 1 och 2 §§
sparbankslagen (7 § femte stycket). Avdragsbegränsningen skall därvid
beräknas med utgångspunkt från fusionsvederlaget.

Vid fusion mellan ekonomiska föreningar utgår dock inget fusions-
vederlag. Istället blir medlemmarna i den överlåtande föreningen
medlemmar i den övertagande föreningen. Vid fusioner mellan spar-
banker förekommer det inte heller något fusionsvederlag. En sparbank
liknar en stiftelse på så sätt att den inte har några ägare. Dess ändamål
skall vara att främja sparande genom att driva bankverksamhet utan rätt
för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma.
En fusion mellan sparbanker innebär således inte någon ägarförändring.

Av det anförda framgår att beloppsspärren inte går att tillämpa vid
fusioner mellan ekonomiska föreningar resp, sparbanker. Härtill kommer
att det knappast finns något behov av en beloppsspärr vid sådana
fusioner.

Koncembidragsspärren innebär att förlustföretagets gamla underskott
inte får kvittas mot koncernbidrag från den nya ägaren under en
femårsperiod (8 §). För att hindra kringgåenden genom fusion finns
särskilda regler (fusionsspärren). Det övertagande företaget har rätt till
avdrag för gammalt underskott först vid taxeringen det sjätte beskatt-

105

ningsåret efter det beskattningsår fusionen skedde (12 § andra stycket). Prop. 1993/94:234
Detta gäller inte för det fall de fusionerade företagen ingick i samma
koncern före fusionen (12 § tredje stycket). Ingick de i samma koncern
och var koncembidragsspärren tillämplig har det övertagande företaget
rätt till avdrag för gammalt underskott först vid den taxering då
koncembidragsspärren skulle ha upphört att gälla.

En kooperativ ekonomisk förening torde inte fusioneras med en annan
sådan förening i syfte att kunna kvitta bort gamla underskott. Härtill
kommer att spärren försvårar den pågående utvecklingen med
sammanslagning av konsument- och producentföreningar till större
enheter. Fusionsspärren bör därför ändras så att den inte gäller vid
fusioner enligt 12 kap. 1 och 3 §§ FL. Spärren skall givetvis vara
tillämplig för det fall en förening fusioneras med ett aktiebolag enligt
12 kap. 8 § FL.

Det anförda föranleder ändringar i 4, 7 och 12 §§ AUL. Vidare bör en
felaktig hänvisning rättas i 2 § AUL.

11.2 Övergångsregler för handelsbolagsbeskattade dödsbon

Regeringens förslag: Underskott som inte utnyttjas och som är
hänförligt till dödsbo för vilket bestämmelserna om handelsbolag
tillämpas vid 1994 års taxering får utnyttjas av dödsboet vid
påföljande taxering.

Skälen för regeringens förslag: Genom lagstiftning hösten 1993
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU10, SFS 1993:1541 och 1993:1543)
ändrades reglerna för dödsbon som beskattats som handelsbolag. De nya
bestämmelserna innebär att fr.o.m. 1995 års taxering skall
bestämmelserna om handelsbolag inte tillämpas på äldre dödsbon. Även
äldre ditintills delägarbeskattade dödsbon blir fr.o.m. denna taxering egna
skattesubjekt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst tas ut på hela
den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Om det på delägarna belöper ett
underskott vid 1994 års taxering medför den nya regleringen att
underskottet inte förs vidare till dödsboet utan att avdrag i stället får ske
som om förvärvskällan hade upphört, 3 § 13 mom. första stycket SIL,
s.k. kvoterat slutavdrag. Enligt denna bestämmelse får avdrag för
underskottet ske enligt vad som gäller för reaförlust vid närmast följande
taxering eller, om den skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast
därefter följande taxeringarna. Detta innebär att 70 % av underskottet är
avdragsgillt om delägaren har några inkomster, annars förloras möjlig-
heten att utnyttja underskottet definitivt.

För att undvika att den nya regleringen medför förlust av under-
skottsavdrag bör en ny övergångsregel till lagen om avdrag för under-
skott av näringsverksamhet införas. Regeln innebär att ett underskott som
inte utnyttjas av delägarna i ett handelsbolagsbeskattat dödsbo vid 1994

106

års taxering får utnyttjas av dödsboet vid 1995 års taxering eller i Prop. 1993/94:234
undantagsfall vid 1996 års taxering.

Övergångsregeln bör utformas så att summan av delägarnas underskott
av förvärvskälla hänförlig till det handelsbolagsbeskattade dödsboet bör
få utnyttjas av dödsboet vid 1995 års taxering, eller om dödsboet inte
taxeras då, vid 1996 års taxering i den mån en dödsbodelägare inte yrkar
avdrag enligt 3 § 13 mom. SIL.

11.3 Kvoterat slutavdrag i handelsbolag

Regeringens förslag: För delägare i handelsbolag som har varit
berättigade till kvoterat slutavdrag enligt 3 § 13 mom. SIL i dess
lydelse t.o.m. 1994 års taxering gäller denna äldre lydelse t.o.m.
1997 års taxering om verksamheten avslutats under ett beskattningsår
som taxeras 1994 eller tidigare.

Skälen för regeringens förslag: T.o.m. 1994 års taxering har en
delägare i ett handelsbolag varit berättigad till s.k. kvoterat slutavdrag
enligt 3 § 13 mom. SIL. Detta innebar att om verksamheten i ett
handelsbolag avslutades och det uppkom underskott i förvärvskällan vid
taxeringen detta år fick avdrag för underskottet ske enligt vad som gäller
för reaförlust vid närmast följande taxering. Om den skattskyldige yrkar
det får avdrag ske vid nämnda taxering och de därpå följande två
taxeringarna. Genom lagstiftning hösten 1993 (prop. 1993/94:50, bet.
1993/94:SkUll, SFS 1993:1543) ändrades reglerna för s.k. kvoterat
slutavdrag för verksamhet i handelsbolag. Ändringen är en konsekvens
av att indelningen i förvärvskällor i princip avskaffas inom ett och
samma handelsbolag. För att delägare i handelsbolag som avslutat sin
verksamhet under 1991, 1992 eller 1993 och yrkat att avdrag för
underskott skall fördelas på tre år skall ha bibehållen rätt att utnyttja
avdragen bör en övergångsregel om detta införas som en ny punkt 15 till
övergångsbestämmelserna till ändringen i SIL.

107

11.4 Utdelning på oregistrerade andelar i värdepappersfond Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag: Om utdelning på andel i värdepappersfond
inte betalas ut på grund av att andelsägaren inte registrerats skall
kupongskatt inte innehållas innan utbetalning sker.

Fristen för återbetalning från staten av för mycket inbetald
kupongskatt förlängs i vissa fall då förlängd preskriptionstid
övergångsvis gäller för utdelningskupong till fondandelsbevis.

Fondbolagens Förenings förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts.

Skälen för mitt förslag: Ägarna i en värdepappersfond skall vara
registrerade hos ett fondbolag. Registreringskravet gäller sedan år 1991.
Dessförinnan kunde fondbolagen välja mellan att ge ut fondandelsbevis
och att föra register över andelsägarna. Enligt den ursprungliga
öveigångsregleringen till de nya bestämmelserna för värdepappersfonder
skulle fondbolag som tidigare utfärdat fondandelsbevis senast vid
årsskiftet 1992/93 ha registrerat samtliga innehavare. Denna tidpunkt har
senare flyttats fram till den 31 december i år på grund av de svårigheter
fondbolagen mött i arbetet med att nå okända innehavare av andelsbevis.

Ett inte obetydligt antal ägare till fondandelar som innehafts genom
andelsbevis är alltjämt oregistrerade och således okända.

Fondbolagens Förening har föreslagit ändrade bestämmelser i fråga om
såväl preskription som inbetalning av skatt för dessa oregistrerade andelar
i en framställning som kom in till Finansdepartementet i september 1992
(dnr 4279/92). Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 1. Skrivelsen och en sammanställning
över remissyttrandena har fogats till proposition om ändringar i
lagstiftningen för värdepappersfonder, Allmänna pensionsfonden m.m.
(prop. 1992/93:206, bil. 3 resp. 4). Efter denna proposition återstår
endast att behandla frågan i framställningen om kupongskatt.

Kupongskatt skall betalas för utdelning på svenska fondandelar av den
som inte är bosatt här i landet. Skatten skall innehållas och betalas in till
staten senast fyra månader efter utdelningstillfället även när utdelningen
inte kan betalas ut på grund av att det inte är känt vem som är
andelsägare. Dessa okända ägare har självfallet i det absolut övervägande
antalet fall skatterättslig hemvist i Sverige. När utdelning sedermera lyfts
och det visar sig att mottagaren har skatterättslig hemvist i Sverige och
således inte var skyldig att betala kupongskatt får förvaringsinstitutet
ansöka om återbetalning av skatten. Enligt kupongskattelagen (1970:624)
återbetalas dock inte skatt på utdelning som varit tillgänglig för lyftning
tidigare än fem år före det kalenderår då utredning om återbetalning
överlämnades till beskattningsmyndigheten.

Preskriptionstiden för andelsägarens fordran på utdelning med stöd av
andelsbevis var under en period tio år. Nyligen återinfördes dock den

108

tidigare gällande treåriga preskriptionstiden (jfr prop. 1992/93:206 Prop. 1993/94:234
s. 26 f.). Även med denna ändring gäller dock en preskriptionstid i vissa
öveigångsfall som är längre än den femåriga fristen för återbetalning av
skatt.

Eftersom de oregistrerade fondandelsägama normalt är bosatta i
Sverige eller är svenska dödsbon är det opraktiskt med nuvarande
ordning som regelmässigt medför kupongskattebetalning för utdelning på
sådana andelar.

Om utdelningen på en fondandel inte betalas ut på grund av att ägaren
är okänd bör innehållandet av kupongskatt anstå till dess utdelningen kan
betalas ut. När utbetalningen sedan sker registreras ägaren och det kan
avgöras om han är skattskyldig till kupongskatt. Jämte bestämmelser av
denna innebörd bör den femåriga fristen för återbetalning av kupongskatt
förlängas för de fall preskriptionstiden är längre. Sistnämnda regel har
karaktär av övergångsbestämmelse eftersom preskriptionstiden numera
har förkortats till tre år.

Förslaget föranleder ändringar i 12 § kupongskattelagen samt en ny
bestämmelse, 9 a §, i samma lag.

11.5 Utskiftning vid likvidation

Regeringens förslag: En aktie e.d. skall anses avyttrad redan när
det företag som gett ut den träder i likvidation.

Skälen för regeringens förslag: Utskiftning från aktiebolag i samband
med likvidation behandlades tidigare som utdelning. Hänsyn till
tillskjuten kapitalinsats togs först när bolaget upphörde att existera.
Aktien i det likviderade bolaget ansågs då avyttrad utan vederlag och
aktieägaren fick avdrag med ett belopp motsvarande aktiernas an-
skaffningspris.

I och med införandet av enkelbeskattning av bolagsinkomster ändrades
systemet så att likvidation e.d. helt behandlas inom reavinstsystemet (jfr
prop. 1993/94:50 s. 197 f.). Det innebär att aktien anses avyttrad mot ett
vederlag som motsvaras av utskiftat belopp. En vinst vid likvidation är
undantagen från skatteplikt under förutsättning att vinsten inte skall
behandlas enligt bestämmelserna i 3 § 12 mom. SIL.

Bolaget anses upplöst när likvidatorema har framlagt slutredovisning.
Vid denna tidpunkt har utskiftning redan företagits. För att säkerställa att
utskiftade belopp behandlas som vederlag vid avyttringen bör be-
stämmelsen ändras så att avyttring anses föreligga redan när beslut fattas
om att bolaget skall träda i likvidation.

Den föreslagna ändringen bör gälla även vid likvidation av ekonomiska
föreningar.

Bestämmelsen om ändrad tidpunkt för avyttring bör tas in i 24 §
2 mom. SIL.

109

11.6 Vissa lagtekniska justeringar m.m.

Prop. 1993/94:234

Regeringen föreslår dessutom - utöver redaktionella ändringar - ett antal
justeringar som enbart kommenteras i specialmotiveringen. Det gäller 2 §
10 mom. SIL, punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1993:1543) om ändring i SIL, 9, 11 och 13 §§ lagen (1990:663) om
ersättningsfonder samt 2 och 4 §§ lagen (1993:1538) om periodiserings-
fonder. I specialmotiveringen till 11 § lagen om beskattning av vinst-
utdelning som lämnas under år 1994 kommenteras också regeringens
förslag att upphäva punkt 8 av övergångsbestämmelserna till ändrings-
lagen 1993:1544 till SIL. Vidare föreslås en förlängning av övergångs-
bestämmelsen till den ändring i lagervärderingsreglema som gäller
fr.o.m. 1992 års taxering.

12 Miljöklassindelningen av oljeprodukter

Regeringens förslag: Miljödifferentieringen av den allmänna
energiskatten överförs till en motsvarande differentiering av
dieseloljeskatten.

Skälen för regeringens förslag: För att öka användningen av
miljövänliga drivmedel differentierades den allmänna eneigiskatten på
oljeprodukter i tre miljöklasser den 1 januari 1991. Redan i Miljö-
avgiftsutredningens förslag och sedan även i den därpå följande pro-
positionen (prop 1989/90:111) betonades att förbättrad bränslekvalitet var
särskilt angelägen för oljor som används för fordonsdrift. Vid denna
tidpunkt fanns ingen möjlighet att skilja på olja för fordonsdrift och olja
för uppvärmningsändamål. Differentieringen kom därför att omfatta såväl
fordonsbränsle som uppvärmningsolja.

Genom införandet av dieseloljeskatten och åtföljande märkningssystem
den 1 oktober 1993 görs numera skillnad på olja för uppvärmning och
olja för fordonsdrift. Möjlighet finns därmed att begränsa miljöklassindel-
ningen till de oljor som används för drift av personbilar, lastbilar och
bussar.

Den totala årsförbrukningen av lätta oljor uppgår till cirka 6 miljoner
kubikmeter, varav hälften används som eldningsolja och hälften som
dieselolja för fordonsdrift. Av dieseloljan förbrukas omkring 1,85
miljoner kubikmeter som drivmedel till personbilar, lastbilar och bussar
och beskattas således med dieseloljeskatt. Av återstående del av
dieseloljan används en del inom industrin för transporter inom arbets-
stället och omfattas då inte av vare sig allmän energiskatt eller diesel-
oljeskatt.

De miljömässiga fördelarna med att använda miljöklass 1- och 2-olja
som eldningsolja är begränsade. Förbränningen är betydligt mer jämn och

110

fullständig i en värmepanna än i en dieselmotor. Med hänsyn härtill kan Prop. 1993/94:234
det ifrågasättas om det är en kostnadseffektiv miljöstyrning att genom
beskattningen öka användningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2
inom uppvärmningsområdet. Statens naturvårdsverk har i remissyttrande
inte motsatt sig att miljödifferentieringen överförs till dieseloljeskatten,
eftersom miljöklass 1- och 2-oljoma är avsedda för användning i
motorfordon. Verket anser det angeläget att användningen av de bästa
oljorna ökar ytterligare vad gäller vägfordon och arbetsmaskiner. Det
finns enligt verket inga undersökningar som styrker en positiv effekt på
utsläppen från villapannor på motsvarande sätt som för dieselmotorer.

För närvarande utgörs ungefär 80 % av fordonsoljan av miljöklass 1- och
2-oljor, medan cirka 40 % av eldningsoljan tillhör miljöklass 2. Någon
nämnvärd försäljning av miljöklass l-olja sker för närvarande inte för
uppvärmningsändamål. Det är endast omkring hälften av den del av
råoljan som man tidigare framställde miljöklass 3-olja av som kan
användas för tillverkning av de renare oljoma. Den återstående delen
exporteras till den del det inte finns användning för miljöklass 3-oljoma
inom Sverige. Denna olja förbrukas sedan i våra grannländer. Den årliga
kostnaden för skatterabatten av miljöklass 1- och 2-oljor är med
nuvarande fördelning på de olika oljekvalitetema 1 080 miljoner kronor,
varav 320 miljoner kronor avser uppvärmning. En överflyttning av
miljöklasserna till dieseloljeskatten skulle för närvarande innebära att
kostnaden för skatterabatten minskar med 580 miljoner kronor per år.
Skulle samtliga lätta oljor tillhöra miljöklass 1 uppgår skatterabatten till
3 070 miljoner kronor med befintligt system. Med den föreslagna
omläggningen skulle skatterabatten begränsas till 1 030 miljoner kronor.
Enligt uppgifter från oljebranschen torde inte överflyttningen påverka
konsumentpriset på eldningsolja.

Övervägande skäl talar för att skattesubventionema endast skall omfatta
det bränsle som används i personbilar, lastbilar och bussar. Detta kan
åstadkommas genom att miljödifferentieringen överförs från den allmänna
energiskatten till dieseloljeskatten. Den totala punktskattebelastningen på
oljeprodukter, som används för drift av personbilar, lastbilar och bussar,
bestående av allmän energiskatt, koldioxidskatt och dieseloljeskatt, bör
inte ändras. De föreslagna skattesatserna har angivits från denna
utgångspunkt. Den beloppsmässiga skillnaden mellan de olika miljöklas-
serna bör således bestå.

En fördel ur administrativ synpunkt av att flytta över miljöklassindel-
ningen från den allmänna energiskatten till dieseloljeskatten är att endast
en energiskattesats behöver tillämpas vid behandling av ansökningar om
återbetalning och kompensation vid industriell tillverkning och för
växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling.

Vid överflyttning av skattedifferentieringen från den allmänna energi-
skatten till dieseloljeskatten kan först konstateras att den olja som
förbrukas inom industrin för transporter inom arbetsstället anses tillhöra
hjälpverksamhet till industriell verksamhet i tillverkningsprocessen och
omfattas därför inte av nuvarande miljöklassindelning. Miljöstyrningen
påverkas således inte av överflyttningen. Miljöstyrningen kan dock

111

upphöra vad gäller de oljeprodukter som används för drift av motorred- Prop. 1993/94:234
skap, traktorer m.m. eftersom denna bränsleanvändning för närvarande
inte belastas med dieseloljeskatt. Vid ett eventuellt EU-medlemskap krävs
en översyn av det dieseloljeskattepliktiga området. Nuvarande generella
skattebefrielse för trafiktraktorer, motorredskap m.m. är inte i över-
ensstämmelse med EG:s bestämmelser. Inom Energiskatteutredningen (Fi
1992:15) pågår arbete med en teknisk anpassning av energibeskattningen
som behövs vid ett eventuellt svenskt EU-medlemskap. Även om
överflyttningen just nu kan ha vissa negativa effekter överväger emeller-
tid fördelarna med att kunna koncentrera miljöstyrningen med hjälp av
skatten på oljeområdet till de bränslen som används för drift av person-
bilar, lastbilar och bussar. Med beaktande av en eventuell utvidgning av
det dieseloljeskattepliktiga området får det övervägas hur miljöstyrningen
kan upprätthållas för bränsle till sådana fordon som inte skall omfattas av
dieseloljeskatt. För de oljor som används för uppvärmning innebär
överflyttningen av miljöklassindelningen till dieseloljeskatten enbart en
anpassning till vad som gäller inom EU.

Förslaget föranleder ändringar i lagen (1957:262) om allmän energi-
skatt och lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter.

13 Budgeteffekter

Bedömningen av budgeteffekterna för den konsoliderade offentliga
sektorn utgör i tillämpliga delar en uppdatering i förhållande till
departementspromemorian Beskattning av utdelning och fåmansföretag
(Ds 1994:26). Tillkommande faktorer är åtgärder för enskilda näringsid-
kare, lättnader i förmånsbeskattningen för svensk FN-personal och
miljöklassning av oljeprodukter. Åtgärder som inte påverkar de offentliga
budgetarna berörs endast i liten omfattning.

De nya bestämmelserna medför visst merarbete för skatteförvaltningen.
Detta arbete är till största delen av övergångskaraktär. Regeringen gör,
med beaktande bl.a. av de resurstillskott till skatteförvaltningen budget-
året 1994/95 som riksdagen har beslutat om, bedömningen att kostnader-
na för att genomföra förslagen inte är större än att de ryms inom givna
resursramar.

13.1 Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994

De begränsningar som med den föreslagna lagstiftningen läggs på
aktiebolagens möjligheter att ändra sitt utdelningsbeteende i förhållande
till tidigare år är så omfattande att någon statsfmansiell effekt inte
uppkommer.

112

13.2 Beskattning av ägare i fåmansföretag                  Prop. 1993/94:234

13.2.1 Altemativregeln

Ändringen av altemativregeln innebär en begränsning av underlaget för
schablonavkastning. Hur stort underlaget för schablonavkastning är under
gällande regler, och hur mycket underlaget begränsas genom den
föreslagna förändringen av altemativregeln är mycket svårt att bedöma.

En indikation på vilka effekter begränsningen medför är att för varje
miljard underlaget minskar uppkommer en positiv effekt för det offentliga
på 60 mkr.

För vissa branscher har beräkningen av underlaget enligt gällande
altemativregel varit mycket generös.

En uppskattning av den föreslagna ändringens innebörd enbart för
uppdragsverksamhet (SNI 81) ger en begränsning på 2,9 mdkr. Skärp-
ningen har dock inte samma omfattning i alla branscher.

Sammantaget torde en uppskattning av begränsningen av underlaget för
kapitalavkastning för alla berörda företag på i storleksordningen 5 mdkr.
inte vara orealistisk. Detta innebär en budgetförstärkning för den
konsoliderade offentliga sektom på 300 mkr.

13.2.2 Lönesummeregeln

Vid en bedömning av kostnaderna för lönesummeregeln är en uppdelning

i tjänsteproducerande och varuproducerande sektorer av intresse eftersom
lönesummeregeln endast kan kombineras med huvudregeln för beräkning
av underlaget för kapitalavkastning. I den varuproducerande sektom är
det rimligt att anta att altemativregeln föredras av företagen, åtminstone
på kort sikt, eftersom denna sektor genomgående är mera kapitalintensiv
än den tjänsteproducerande. Beräkningarna begränsas därför till de
tjänsteproducerande näringarna, (SNI 6-9).

Baserat på uppgifter om löner och lön till ägare från SCB:s finans-
statistik över icke-fmansiella bolag kan uppskattas hur olika företag skulle
kunna utnyttja lönesummeregeln. I beräkningarna har tagits hänsyn till
olika begränsningar, dels att ägaren måste ta ut minst 150 % av lönen
till den högst betalda anställda, dels att den del av kapitalavkastningen
som baseras på lönesumman inte får överstiga det egna löneuttaget.

Vid en statslåneränta på 7,5 % erhålls en klyvningsränta på 12,5 %,
vilket ger ett tillskott till det belopp som får beskattas i kapital på 1,25 %
av lönesumman över 10 basbelopp. Detta beloppet får antingen delas ut
enkelbeskattat, eller tas ut som reavinst.

i

Svensk standard för näringsgrensindelning, 1969 års standard.

113

8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

Med ovan angivna förutsättningar kan den varaktiga budgeteffekten av Prop. 1993/94:234
en modell där 10 % av den del av lönesumman som överstiger 10 basbe-
lopp läggs till underlaget för kapitalavkastning beräknas uppgå till
155 mkr.

13.3 Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag

13.3.1 Räntefördelning

Höjd klyvningsrånta

Bedömningen av kostnaderna för en höjning av klyvningsräntan för
enskilda näringsidkare bygger på de beräkningar som gjordes vid
införandet av systemet i prop. 1993/94:50 (s. 303 f.).

För inkomståret 1994 kan enskilda näringsidkares inkomst av närings-
verksamhet före egenavgifter och dispositioner (= justerat resultat)
beräknas uppgå till ca 30 mdkr. Det sammanlagda uttaget av egenav-
gifter och inkomstskatter vid oförändrade regler kan beräknas uppgå till
12,57 mdkr. Disponibel inkomst för privat bruk uppgår till 16,23 mdkr.

Kostnaderna för en höjning av klyvningsräntan beräknas under
antagande om att samma nivå på disponibel inkomst uppnås. Därmed
innebär en höjning av klyvningsräntan att en högre andel av näringsid-
kamas inkomster kommer att beskattas i kapital jämfört med vid gällande
regler.

Baserat på uppgifter från 1992 års taxering kan underlaget för positiv
räntefördelning uppskattas till ca 60,8 mdkr. Den höjda klyvningsräntan
medger ett tillkommande uttag som kapitalinkomst på 1,22 mdkr vid en
statslåneränta på 7,5 %. Vid en kapitalskattesats på 30 % ökar skatten
på kapitalinkomster med 0,36 mdkr. Kapitalinkomstens bidrag till
disponibel inkomst stiger därmed med 0,86 mdkr.

Efter uttag som kapitalinkomst återstår 1,22 mdkr mindre före
avsättning till periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel och före
beskattning som inkomst av näringsverksamhet.

Med restriktionen att uttagen för privat bruk efter skatt skall vara
oförändrade definieras ett krav på uttag av inkomst av näringsverksamhet
som efter skatter och avgifter skall ge 0,86 mdkr mindre än tidigare.
Därmed sjunker uttaget av skatter och avgifter på inkomsten med
sammanlagt 0,72 mdkr. Detta ger ett extra utrymme för avsättning till
periodiseringsfond eller ökning av expansionsmedel på 0,36 mdkr.

Vid de föreslagna reglerna uppgår det sammanlagda skatte- och av-
giftsuttaget till 0,36 mdkr mindre än tidigare (0,36 - 0,72). Korrigerat för
bortfall av förmåner ger höjningen av klyvningsräntan ett kortsiktigt
skattebortfall på 0,31 mdkr. Den varaktiga kostnaden uppgår till
0,32 mdkr.

114

Frivillig positiv räntefördelning

Prop. 1993/94:234

Att räntefördelningen blir frivillig torde inte ge några budgeteffekter
jämfört med gällande regler. Detta orsakas främst av att uttag som
kapitalbeskattad inkomst är det mest förmånliga sättet för den enskilde
näringsidkaren att fullbeskatta näringsinkomsten. Eftersom återföring av
periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel inte ingår i den
intäkt som får räntefördelas, förverkar man möjligheten att ta ut intäkt
som kapitalinkomst om man väljer att behålla den i verksamheten.

En näringsidkare som har inkomster överstigande 7,5 basbelopp sänker
sin skatt till 56,5 % om han slussar in dem i periodiseringsfonder.
Upplösningen av fonden måste beskattas antingen som inkomst av
näringsverksamhet eller med expansionsmedelsskatt. Från och med år
1995 överstiger skattesatsen för expansionsmedelsskatten kapitalskatte-
satsen. Genom ökning av expansionsmedel upparbetas en skatteskuld i
verksamheten.

Det är rimligt att anta att enskilda näringsidkare kommer att söka
upprätthålla en viss nivå på sina sociala förmåner. Önskemål om detta
har varit ett av de främsta argumenten för frivillighet i räntefördelningen.
Uttag av inkomst som inkomst av näringsverksamhet i stället för som
kapitalinkomst skulle därmed kunna ge en budgetförstärkning för den
konsoliderade offentliga sektorn.

Det framstår emellertid inte som sannolikt att näringsidkarna totalt sett
kommer att välja uttag av näringsinkomst framför uttag av kapitalinkomst
på grund av frivilligheten. Mot denna bakgrund bedöms inte införandet
av frivillighet ge några budgeteffekter.

13.3.2 Kvittning vid generationsskiften

Den mycket begränsade utvidgningen av kvittningsrätten som förslaget
innebär, har bedömts inte ha statsfinansiella effekter utöver de som
redovisades i prop. 1993/94:50 (s. 305 f.).

13.4 Vissa förmånsskattefrågor för svensk FN-personal

Förutsättningarna och villkoren för tjänstgöring i fredsbevarande
verksamhet utomlands bereds för närvarande i regeringskansliet. Redan
nu bör emellertid vissa beskattningsförhållanden klargöras. Personal i
fredsbevarande verksamhet bör inte förmånsbeskattas för fri kost och fria
hemresor. Detta kan innebära minskade skatteintäkter på högst
20 milj kr.

115

13.5 Miljöklassindelningen av oljeprodukter

Prop. 1993/94:234

Regeringens förslag innebär att miljödifferentieringen av den allmänna
energiskatten överförs till en motsvarande differentiering av dieselolje-
skatten. Den årliga kostnaden för skatterabatten på miljöklass 1- och
2-oljor är med nuvarande fördelning på de olika oljekvalitetema
1 080 mkr. En överflyttning av miljöklasserna till dieseloljeskatten
innebär med dagens fördelning på de olika oljekvalitetema att statens
kostnad för skatterabatten minskar med 580 mkr per år.

13.6 Kommunalekonomiska effekter

De ekonomiska konsekvenser som uppstår för kommunsektorn får senare
beaktas vid den samhällsekonomiska bedömning som görs av det
skattefinansierade utrymmet för kommunsektorn i samband med
fastställande av statsbidragsramen.

13.7 Sammanfattning

I nedanstående tabell lämnas en sammanfattning av budgeteffekterna för
den konsoliderade offentlig sektom.

Tabell 13.1: Finansiella effekter för den konsoliderade offentlig sektorn av olika
åtgärder, mkr

Varaktig
effekt

Kort sikt
(helår)

Fåmansaktiebolagsägare

Ändrad altemativregel

300

300

Lönesummeregeln

-155

-155

Enskilda näringsidkare

Höjd klyvningsränta

-320

-310

Miljöklassindelning
av oljeprodukter

580

580

FN-svenskar

- 20

- 20

SUMMA

395

385

116

14 Författningskommentar

Prop. 1993/94:234

14.1 Lagen om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering

Inledande bestämmelser

1 §

Enligt 3 § 1 mom. tredje stycket SIL är utdelning på aktier i svenska
aktiebolag resp, på andelar i svenska ekonomiska föreningar undantagen
från skatteplikt. Bestämmelsen tillämpas första gången vid 1995 års
taxering. Av paragrafen framgår att det i denna lag finns vissa begräns-
ningar i detta undantag från skatteplikt för sådan utdelning som lämnas
under år 1994. Undantaget i 3 § 1 mom. SIL omfattar endast utdelning
som skall behandlas som kapitalinkomst och gäller därmed utdelning till
fysiska personer och dödsbon. Att särskilda regler gäller för den del av
det utdelade beloppet som utgörs av vidareutdelad utländsk utdelning
framgår av lagen om beskattning av viss vidareutdelning (jfr kommen-
taren till 14.3).

Av andra stycket framgår att begränsningarna i lagen inte omfattar
sådan utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till
22 § KL, dvs. när ett börsnoterat moderbolag till sina aktieägare delar
ut aktier i ett dotterbolag. Detsamma gäller erbjudande till aktieägarna i
ett börsnoterat bolag att köpa aktier i andra bolag (inköpsrätter) om
beslut om sådant erbjudande fattats före utgången av år 1993.

2 §

Av paragrafen framgår att undantag från skatteplikt gäller utdelning på
en aktie motsvarande ett jämförelsebelopp. Om beslutad utdelning
understiger eller motsvarar jämförelsebeloppet undantas hela utdel-
ningsbeloppet från skatteplikt i enlighet med huvudregeln i 3 § 1 mom.
SIL. Uppgår utdelningen till högre belopp beskattas den överskjutande
delen med gällande kapitalskattesats på 30 %. Endast ett jämförelse-
belopp får beräknas för aktien oberoende av om bolaget under året har
flera utdelningstillfällen.

Särskilda regler gäller för utdelning på aktie i fåmansföretag, jfr 11 §
och 3 § 12 mom. SIL.

Utskiftning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller reservfon-
den genom minskning av aktiernas nominella belopp behandlas enligt 3 §
7 mom. SIL som utdelning och kommer därmed att omfattas av
bestämmelserna i lagen.

117

Beräkning av jämförelsebelopp för en aktie

Prop. 1993/94:234

3 §

I paragrafen finns bestämmelser om aktier som getts ut under år 1994.
Som huvudregel gäller att för en aktie som utges efter utgången av år
1993 får ett jämförelsebelopp beräknas endast om aktien har getts ut i
samband med nyemission eller fondemission som har registrerats före
utgången av år 1993. Ett jämförelsebelopp får också beräknas om aktien
har getts ut i samband med utbyte av ett konvertibelt skuldebrev om
emissionen har registrerats före utgången av år 1993. Detsamma gäller
om aktien erhållits genom teckning med stöd av optionsrätt som getts ut
i förening med ett skuldebrev.

Huvudregeln för beräkning av jämförelsebeloppet finns i första stycket.
Det beräknas som 120 % av den högsta vinstutdelning som lämnats under
något av de fem räkenskapsår som närmast föregått det räkenskapsår för
vilket utdelning nu lämnas. Begreppet vinstutdelning har inte definierats.
Vad som inbegrips i detta uttryck följer av de associationsrättsliga
reglerna. Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott kan civilrättsligt
inte ske i annan form än vinstutdelning. Skatterättsligt behandlas detta
som återbetalning av lån. Ett återbetalat aktieägartillskott utgör således
inte någon skattepliktig intäkt hos aktieägaren och bör inte få användas
vid beräkning av jämförelsebeloppet. Detta framgår av en uttrycklig
bestämmelse i sista meningen.

Enligt andm stycket får jämförelsebeloppet ökas om bolaget för det
räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år 1994 redovisat en
vinstökning. Ett exempel illustrerar.

Bolaget har de fem senaste åren lämnat utdelning med 5 på varje aktie.
Jämförelsebeloppet utgör 120 % av 5, dvs. 6. För det senaste räken-
skapsåret redovisar bolaget ett årsresultat på 1 000. Den högsta vinst
som redovisats under något de fem närmast föregående åren uppgår till
900. Jämförelsebeloppet får ökas med förhållandet mellan nettovinsten
för det senaste året och den högsta vinst som redovisats under något av
de fem närmast föregående åren, dvs. med (1000/900=)l,ll. Jämförelse-
beloppet för en aktie i bolaget blir således (1,11 x 6 =) 6,66.

Jämförelsebelopp beräknade med hänsyn till en vinstökning får för
samtliga aktier i bolaget inte överstiga 50 % av nettovinsten. Därmed
avses vinsten enligt fastställd balansräkning. Ingår bolaget i en koncern
sker jämförelsen med vinsten enligt fastställd koncembalansräkning (jfr
13 §).

Möjligheten att beräkna jämförelsebeloppet med stöd av vinstöknings-
regeln kan endast tillämpas när bolaget för något av de aktuella
jämförelseåren redovisat nettovinst.

118

Begränsningen att de sammanlagda jämförelsebeloppen inte får Prop. 1993/94:234
överstiga 50 % av vinsten gäller inte när jämförelsebeloppet beräknas
enligt första stycket.

I tredje stycket finns bestämmelser som innebär att jämkning skall
göras i vissa fall när jämförelsebeloppet beräknas. Hänsyn skall tas till
om något av de räkenskapsår som finns med i jämförelsen är kortare
eller längre än 12 månader. Jämkning skall också göras om det nominella
beloppet på aktien satts ned. Vidare skall jämkning göras om fond-
emission förekommit.

Ett exempel illustrerar. Anta att den högsta vinstutdelning som lämnats
på en aktie under något av de fem närmast föregående åren är 10 och
att det nominella beloppet på aktien därefter har halverats. Jämförelse-
beloppet beräknas då utifrån en halvering av utdelningsbeloppet på 10,
dvs. med utgångspunkt från ett högsta utdelningsbelopp på 5. Samma
resultat erhålls om bolaget genomfört en fondemission med utlämnande
av en ny aktie för varje gammal.

Utdelning på andelar i utländsk juridisk person skall enligt förslaget i
princip vara skattefri när den uppbärs av ett svenskt företag (jfr 7 §
8 mom. SIL). Beskattning av utdelning sker i stället hos aktieägaren i det
svenska bolaget vid vidareutdelning enligt den föreslagna lagen om
beskattning av viss vidareutdelning. Har ett företag erhållit utdelning på
andel i utländsk juridisk person och skall utdelningen beskattas vid
vidareutdelning anses utdelning som företaget lämnar i första hand ha
betalts med sådan erhållen utdelning. Jämförelsebeloppet får alltid ökas
med sådan vidareutdelning. Eftersom lagen om vidareutdelning föreslås
kunna tillämpas på vidareutdelning fr.o.m. den 1 juli 1994 blir paragra-
fen tillämplig endast på utdelning som blir tillgänglig för lyftning under
andra halvåret 1994.

Det förekommer att det i bolagsordningar finns villkor som innebär att
ett visst slag av aktier skall ha företräde till vinstutdelning före ett annat
slag av aktier. Ett sådant villkor kan också innebära att om det först-
nämnda slaget av aktier ett år inte erhåller föreskriven utdelning skall den
uteblivna utdelningen påföljande år lämnas i första hand. I paragrafen
finns bestämmelser som innebär att hänsyn skall tas till sådana omstän-
digheter vid beräkning av jämförelsebeloppet.

I första stycket regleras beräkningen av jämförelsebelopp för nyemitterade
aktier eller för aktier på vilka utdelning tidigare inte har lämnats.
Utgångspunkten är den utdelning som lämnats på andra aktier, i första
hand på aktier av samma slag som de nyemitterade aktierna. Finns inte

119

aktier av samma slag används det genomsnittliga jämförelsebeloppet för Prop. 1993/94:234
samtliga aktier i bolaget (utom de nyemitterade). En förutsättning för att
ett jämförelsebelopp skall få beräknas är enligt 3 § i princip att den
emission vid vilken aktien har tillkommit har registrerats före utgången
av år 1993.

I andm stycket finns en särskild bestämmelse om beräkning av
jämförelsebelopp när bolaget under den föregående femårsperioden inte
lämnat något utdelning. För dessa bolag utgörs jämförelsebeloppet av
20 % av vinsten fördelad med lika belopp på aktierna i bolaget.

Paragrafen innehåller ett alternativt sätt att beräkna jämförelsebeloppet
för aktier i vissa bolag. Det gäller bolag som vid den tidpunkt då
utdelning beslutas inte har aktier noterade på börs. Jämförelsebeloppet
beräknas med utgångspunkt i beskattat eget kapital i bolaget. Med
beskattat eget kapital avses kapitalunderlaget beräknat enligt lagen om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.
Av beloppet får 20 % fördelas lika på antalet aktier i bolaget. Det på
detta sätt beräknade beloppet får alltid användas som jämförelsebelopp.

För investmentbolag gäller t.o.m. 1994 års taxering att företaget är
skattskyldigt för mottagna utdelningsinkomster. Avdrag medges för
utdelning som företaget har beslutat för året. Det innebär att utdelning
som mottagits under räkenskapsåret 1993 måste vidareutdelas under år
1994 för att bolaget inte skall beskattas för inkomsten. Om de utdel-
ningsinkomster bolaget uppburit under räkenskapsåret 1993 uppgår till ett
högre belopp än under tidigare år kan den utdelning som behöver lämnas
för att skattepliktig inkomst inte skall uppkomma överstiga ett enligt
huvudregeln beräknat jämförelsebelopp. Enligt första meningen i
paragrafen får jämförelsebeloppet alternativt beräknas som summan av
mottagna utdelningsinkomster på svenska och utländska aktier under
föregående år. I andm meningen finns en motsvarande bestämmelse för
förvaltningsföretag.

Utdelning på andel i ekonomisk förening

70 §

Bestämmelserna om undantag från skatteplikt och beräkning av jämförel-
sebelopp gäller enligt första stycket även sådana ekonomiska föreningar
som inte är att anse som kooperativa i skattehänseende. Utdelning från
sådana föreningar som skattemässigt räknas som kooperativa omfattas
således inte av lagen.

120

Av andra stycket framgår att utdelning på förlagsinsatser som betalats Prop. 1993/94:234
in före utgången av år 1993 inte omfattas av lagen.

Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag

11 §

För fåmansföretag finns särskilda regler i punkt 8 av övergångs-
bestämmelserna till SIL (SFS 1993:1544). Dessa övergångsbestämmelser
tar sikte på de fall då det kapitalinkomstbehandlade utrymmet beräknats
på grundval av aktiernas förmögenhetsvärde. Övergångsbestämmelsen har
- med vissa förändringar - flyttats över till denna lag. Förändringarna
innebär att begränsningen endast omfattar möjligheten att vid beräkningen
av det belopp som inte skall beskattas hos aktieägaren ta hänsyn till
sparat utrymme.

Av första stycket framgår att för fåmansföretagen gäller undantaget från
skatteplikt för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Ger en
beräkning enligt övriga bestämmelser ett lägre belopp gäller dock detta.

Enligt andra stycket beräknas jämförelsebeloppet som statslåneräntan
ökad med 5 procentenheter multiplicerad med antingen anskaff-
ningsvärdet för aktierna (efter eventuell uppräkning med index) eller
värdet av aktierna beräknat enligt altemativregeln. Till det erhållna
beloppet får läggas ett belopp som svarar mot 1/5 av sparat utrymme.
Eftersom någon hänvisning till 3 § 12 a mom. SIL inte finns får
löneunderlaget inte beaktas vid denna beräkning.

Ett på detta sätt beräknat jämförelsebelopp jämförs med det jämförelse-
belopp som beräknats enligt övriga bestämmelser i denna lag, dvs.
normalt 120 % av tidigare lämnad utdelning eller alternativt 20 % av
beskattat eget kapital fördelat på antalet aktier i bolaget. Det högsta av
dessa belopp jämförs med det belopp som har beräknats med tillämpning
av andra stycket. Undantaget från skatteplikt gäller det lägsta av
beloppen.

Ett exempel illustrerar. Aktierna i ett enmansaktiebolag antas ha ett
värde enligt altemativregeln på 125 000 kr. Det sparade utrymmet från
föregående år uppgår till 35 000 kr. Med tillämpning av den för år 1994
gällande räntesatsen på 12,56 % beräknas jämförelsebeloppet som
12,56 % av 125 000 kr, dvs. 15 700 kr. Till detta belopp får läggas 1/5
av det sparade utrymmet, vilket blir 7 000 kr. Det sammanlagda
jämförelsebeloppet för samtliga aktier i bolaget uppgår således till
(15 700 + 7 000=) 22 700 kr. I aktiebolaget antas finnas 100 aktier.
Jämförelsebeloppet blir alltså 227 kr per aktie vid den beräkning som
görs enligt bestämmelserna i andra stycket.

Den högsta utdelning som har lämnats under något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren antas uppgå till 200 kr. Enligt 8 § kan
jämförelsebeloppet emellertid alternativt beräknas till sammanlagt 20 %
av kapitalunderlaget. Detta uppgår till 125 000 kr och 20 % därav är
25 000 kr, dvs. 250 kr per aktie. Bestämmelserna i utdelningslagen ger
alltså ett jämförelsebelopp på 250 kr per aktie. Det lägsta av jämförelse-

121

beloppen enligt utdelningslagen (250 kr) resp, andra stycket (227 kr) Prop. 1993/94:234
utgör jämförelsebeloppet för aktien.

Övriga bestämmelser

12 §

Av bestämmelsen framgår att preliminär skatt inte skall tas ut på sådan
utdelning som helt eller delvis blir skattepliktig enligt bestämmelserna i
denna lag.

13 §

I paragrafen anges vad som avses med nettovinst i denna lag. Det är
fråga om redovisad vinst enligt fastställd balansräkning, dvs. efter
bokslutsdispositioner och skatt. I koncemfall avses den nettovinst som
föreligger enligt fastställd koncembalansräkning. De använda begreppen
överensstämmer med terminologin i 12 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385).

14 §

Bestämmelserna motsvarar de i 7 § lagen om beskattning av viss
vidareutdelning (se kommentaren till denna paragraf). Denna lag skiljer
sig dock från lagen om beskattning av viss vidareutdelning såtillvida att
den omfattar utdelning som utbetalats under hela 1994, således även före
ikraftträdandet. Enligt tredje stycket skall därför uppgiftslämnande enligt
de två första styckena ske snarast efter ikraftträdandet beträffande
utdelning som betalats ut före den 1 juli 1994. Det bör påpekas att
uppgiftslämnandet inte omfattar förhållanden som avses i de särskilda
reglerna i 11 § om utdelning på aktie eller andel i fåmansföretag.

15 §

Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan från bolaget
eller föreningen eller någon som är aktie- eller andelsägare i företaget
medge att jämförelsebeloppet beräknas till ett högre belopp. Det kan
exempelvis vara fråga om att bolagsordningen innehåller villkor som
föreskriver olika rätt till andel i bolagets vinst och att beräkning av
jämförelsebeloppet enligt allmänna regler inte ger möjlighet att uppfylla
dessa villkor. Ett annat skäl för dispens kan vara att en omstrukturering
skall genomföras på ett sätt som bl.a. innefattar ett moment av utdelning
som inte ryms inom jämförelsebeloppet. Däremot får dispens inte medges
från bestämmelserna i 11 §, dvs. för utdelning från fåmansföretag.

Det är naturligt att ansökan om dispens i första hand ges in av det
utdelande företaget. En aktie- eller andelsägare har dock också rätt att
begära dispens.

Ett beslut av Riksskatteverket får enligt andra stycket inte överklagas.

122

Ikraftträdandebestämmelse

Prop. 1993/94:234

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994. Av 1 § framgår att den tillämpas
vid 1995 års taxering på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning
under år 1994.

14.2 Lagen om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

Tillämpningsområde

1 §

En fåmansföretagare som vill använda altemativregeln i 3 § 12 mom.
gärde stycket 1 SIL för beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet skall beräkna kapitalunderlaget med tillämpning av denna lag.

Beräkning av kapitalunderlaget

Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder
i bolaget. Det är förhållandena vid utgången av det beskattningsår som
taxerades år 1993 som skall ligga till grund för beräkningen. I de
undantagsfall två beskattningsår taxeras år 1993 skall kapitalunderlaget
beräknas med hänsyn till förhållandena vid utgången av det sista
beskattningsåret.

19-11 §§ finns bestämmelser som innebär att hänsyn i vissa fall skall
tas till omständigheter som inträffat efter utgången av detta beskatt-
ningsår.

Enligt punkt 1 skall 28 % av avsättning till skatteutjämningsreserv tas
upp som skuld. Har survavsättning gjorts även vid 1994 års taxering får
i stället 9 § tillämpas. Den ger möjlighet att beakta att viss del av surven
vid 1995-2000 års taxeringar får återföras utan beskattning.

Av punkterna 2 och 3 framgår att som skuld skall tas upp 28 % av det
uppskovsbelopp som vid beskattningsårets utgång inte återförts till
beskattning resp, av belopp som har avsatts till ersättningsfond. I
förhållande till lagrådsremissen har det tillägget gjorts att första stycket
3 omfattar även liknande fonder. Det kan exempelvis vara fråga om
avsättning till investeringsfond som ännu inte återförts till beskattning.

123

Som en konsekvens av detta har motsvarande bestämmelse i Prop. 1993/94:234
ikraftträdandebestämmelsema slopats.

I survlagen fanns en särskild bestämmelse om beräkning av årets
skattekostnad. Bestämmelsen motiverades av att årets survavsättning
hade betydelse för årets skattekostnad, dvs. en simultan beräkning skulle
annars behöva göras. Motsvarande problem finns inte när fåmansföre-
tagaren skall beräkna sitt kapitalunderlag. När kapitalunderlaget skall
beräknas första gången vid 1995 års taxering är samtliga faktorer kända.
Det behövs därför inte någon särskild reglering i fråga om skatteskuld.
Den skatteskuld som fanns i bokslutet räknas på vanligt sätt som skuld.
Hade bolaget i stället en fordran på skatt ingår denna i tillgångsmassan.

Som skuldpost räknas enligt paragrafen sådana reserveringar för vilka
avdrag har medgetts vid inkomsttaxeringen. Det kan vara fråga om
exempelvis avdragsgilla pensions- eller garantiavsättningar.

För aktier och andelar i dotterföretag beräknas ett kapitalunderlag enligt
denna paragraf. I stället för att ta upp aktie- eller andelsvärdet görs en
genomsyn, varvid det nämnda värdet ersätts med kapitalunderlaget i
dotterföretaget. Detta kapitalunderlag beräknas enligt denna lag.
Kapitalunderlaget fördelas till lika delar på antalet aktier eller andelar i
företaget. Det kan undantagsvis förekomma att kapitalunderlaget i ett
företag är negativt (skulderna överstiger det skattemässiga restvärdet på
tillgångarna). Värdet på dotterbolagsaktiema kommer då att utgöra en
avdragspost vid beräkning av kapitalunderlaget i moderbolaget.

I punkt 1 finns en särskild värderingsregel för omsättningsfastigheter. Att
regeln behövs hänger samman med att avdrag för värdeminskning kan
medges för sådana fastigheter trots att de utgör lager.

Enligt punkt 2 skall lager och kundfordringar tas upp till de värden
som gäller vid inkomsttaxeringen.

Inventarier inklusive mark- och byggnadsinventarier tas enligt punkt 3
upp till skattemässiga restvärden.

Anläggningsfastigheter skall enligt punkt 4 tas upp till an-
skaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning reducerade med
medgivna värdeminskningsavdrag på byggnad och markanläggning och
liknande avdrag. Med värdeminskningsavdrag jämställs avskrivning mot
ersättningsfond och liknande fonder, jfr 8 §.

Av punkt 5 framgår att aktier och andra finansiella instrument som inte
utgör omsättningstillgångar skall tas upp till anskaffningsvärdet beräknat
enligt genomsnittsmetoden. För aktier och andelar i dotterföretag gäller
dock 5 §.

124

Fordringar i utländsk valuta skall enligt punkt 6 tas upp till de värden Prop. 1993/94:234
som gäller vid inkomsttaxeringen, dvs. värdet enligt god redovisningssed.

En avsättning till valutakursreserv skall således räknas av eftersom den
utgör en del av värderingen.

I punkt 7 anges att andel i handelsbolag tas upp till justerat ingångs-
värde beräknat enligt 28 § SIL.

Andra tillgångar än sådana som avses i 5 § och i punkterna 1-7 tas
enligt punkt 8 upp till sina respektive skattemässiga restvärden.

Bestämmelsen i första stycket innebär att för anläggningsfastigheter som
förvärvats före år 1991 får anskaffningsvärdet som ett alternativ till
huvudregeln beräknas till viss del av det för år 1991 gällande taxerings-
värdet. Vid användningen av taxeringsvärdealtemativet skall värde-
minskningsavdrag och liknande avdrag som medgetts vid 1982-1991 års
taxeringar reducera taxeringsvärdet om avdragen för år räknat uppgått till
minst 10 % av denna del av taxeringsvärdet. Med värdeminsknings-
avdrag likställs avskrivningar som görs mot exempelvis investeringsfond.

Enligt andra stycket skall en jämkning göras om marknadsvärdet på
byggnader, mark och markanläggningar inte överstiger 75 % av värdet
enligt altemativregeln efter värdeminskningsavdrag m.m. Jämkning kan
bli aktuell om en inte oväsentlig del av taxeringsvärdet är att hänföra till
inventarier. Bestämmelsen kan också användas i andra fall, exempelvis
om fastighetens värde minskat till följd av brand eller på grund av skogs-
avverkning.

Av paragrafen följer att med värdeminskningsavdrag avses även belopp
varmed ersättningsfond, investeringsfond e.d. tagits i anspråk.

Justering av kapitalunderlaget

Paragrafen får tillämpas i stället för 3 § 1 om survavsättning gjorts vid
1994 års taxering. Vid taxeringarna för år 1995-2000 skall avdrag för
avsättning till skatteutjämningsreserv i vissa delar återföras till beskatt-
ning. Hur stor del som skall återföras bestäms normalt vid 1995 års
taxering. Av det belopp som skall återföras vid dessa taxeringar får enligt
denna paragraf 28 % tas upp som skuld. Understiger avsättningen vid
1994 års taxering den avsättning som gjorts vid 1993 års taxering skall
emellertid 28 % av mellanskillnaden minska kapitalunderlaget.

Något krav att tillämpa 9 § i stället för 3 § 1 finns inte. Är
survavsättningen vid 1994 års taxering större än avsättningen vid 1993
års taxering kan det vara fördelaktigare att i stället tillämpa 3 § 1.

125

10 §

Prop. 1993/94:234

Av första stycket framgår att utbetalning från bolaget i samband med
nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden som gjorts efter utgången
av det räkenskapsår vid vilket kapitalunderlaget beräknas utgör en
avdragspost. Detsamma gäller enligt andra stycket vissa utbetalningar
från en ekonomisk förening.

11 §

För att undvika dubbelräkning skall kapitalunderlaget minskas med
vinstutdelning företaget lämnat för det räkenskapsår vid vilket kapital-
underlaget beräknas. För senare år skall vinstutdelning beaktas endast i
den mån utdelat belopp överstiger årsvinsten enligt fastställd balansräk-
ning. Ingår företaget i en koncern skall jämförelsen avse fastställd
koncembalansräkning.

Minskningen av kapitalunderlaget gäller endast utdelning som lämnas
av det företag i vilket kapitalunderlaget skall beräknas. Utdelning från
dotterföretag skall alltså inte minska underlaget.

Ikraftträdandebestämmelse

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.

14.3 Lagen om beskattning av viss vidareutdelning

1 §

Av första stycket framgår att skatteplikt föreligger för utdelning från
utlandet som vidareutdelas. Skattskyldig är mottagaren av vidareutdel-
ningen vare sig denne är svenskt aktiebolag, svensk värdepappersfond
eller här bosatt fysisk person. Begreppen företag och utländsk juridisk
person har den betydelse som begreppen har enligt SIL.

I andra stycket definieras begreppet vidareutdelning. En förutsättning
för att det skall vara fråga om vidareutdelning är att utdelningen inte
blivit beskattad hos det mottagande företaget. Med vidareutdelning avses
dock inte utdelning som lämnas av investmentföretag eller värdepappers-
fond. För dessa gäller en särskild form av schablonbeskattning (jfr
kommentaren till 2 § 10 mom. SIL).

Enligt tredje stycket föreligger inte skatteplikt om beloppet som
vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela utdelning under
räkenskapsåret.

126

2 §

För att den skattskyldige skall kunna medges avräkning enligt 5 § skall
till den skattepliktiga utdelningen läggas eventuell utländsk källskatt som
det utdelande företaget erlagt och som belöper på utdelningen.

I paragrafen finns bestämmelser som innebär att vidareutdelning inte skall
beskattas.

Enligt första stycket 1 skall beskattning av vidareutdelning inte ske om
det utdelande företaget inte beskattats för mottagen utdelning på grund
av reglerna om skattefrihet för mottagen utländsk utdelning på närings-
betingat innehav i 7 § 8 mom. SIL. I det fall utdelningen varit befriad
från skatt enligt bestämmelser i avtal för undvikande av dubbelbeskatt-
ning har en prövning enligt reglerna i SIL inte skett. Om sådan utdelning
också skulle varit skattebefriad enligt reglerna i SIL skall vidareutdel-
ningen undantas från beskattning.

I den mån utdelning som företaget erhållit i sin tur består av utdelning
som den utländska juridiska personen erhållit på näringsbetingat innehav
från annan juridisk person som är underkastad sådan jämförlig beskatt-
ning som avses i 7 § 8 mom. andra stycket SIL, skall enligt första
stycket 2 vidarutdelning av sådan utdelning inte heller beskattas. Denna
regel innebär att det saknar betydelse var inom en grupp av företag - så
länge som kravet på näringsbetingat innehav hela tiden är uppfyllt - som
en sådan jämförlig beskattning skett. Detta gäller således fall där den
utländska juridiska personen erhållit utdelningen via en eller flera
juridiska personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade
innehav. Begreppet "näringsbetingat innehav" har här samma betydelse
som i 7 § 8 mom. SIL.

I vissa fall kan vinst hos en utländsk juridisk person beskattas löpande
hos delägare i Sverige enligt punkt 10 andra stycket av anvisningarna till
53 § KL. Enligt första stycket 3 skall i detta fall vidareutdelning av sådan
vinst inte beskattas.

I andra stycket har angetts att för det fall utländsk juridisk person som
lämnat utdelning på näringsbetingat innehav till svenskt företag haft
utdelning på näringsbetingat innehav från juridisk person som är
underkastad jämförlig beskattning tillgänglig för vidareutdelning så skall
den lämnade utdelningen - om inte annat yrkas - i första hand anses bestå
av sådan utdelning.

Om det vidareutdelade beloppet för en skattskyldig under ett år under-
stiger 500 kr undantas beloppet från beskattning.

Prop. 1993/94:234

127

Prop. 1993/94:234

Skattskyldig har enligt denna paragraf rätt att i den ordning som anges
i lagen om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av skatt i den
mån utländsk källskatt som belöper på vidareutdelningen erlagts av det
utdelande företaget. Den skattepliktiga utdelningen skall därvid anses som
en utländsk intäkt enligt 1 § nämnda lag och den utländska källskatten
som belöper på intäkten skall anses erlagd av den skattskyldige. Om den
skattskyldige är ett företag som erhållit vidareutdelningen på närings-
betingat innehav har företaget också rätt till avräkning enligt 1 § tredje
stycket lagen om avräkning av utländsk skatt om det utdelande företaget
hade haft rätt till detta om inte skattebefrielse medgivits för utdelningen.

I stället för avräkning för utländsk källskatt har värdepappersfond enligt
denna paragraf rätt att från intäkten dra av ett belopp motsvarande
källskatten multiplicerat med fyra. Detta ger samma lindring i beskatt-
ningen som om avräkning medgetts. Värdepappersfond kan enligt
dubbelbeskattningsavtal i vissa fall vara berättigad till avräkning av
utländsk skatt. Därför har i bestämmelsen angetts att avräkning inte skall
medges i de fall rätt till omkostnadsavdrag föreligger.

Enligt första stycket skall den som har betalat ut utdelning i samband
med utbetalningen lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av
lämnad utdelning som är skattepliktig. I denna uppgift skall också ingå
belopp som understiger den i 4 § stadgade beloppsgränsen 500 kr.
Uppgiften skall också ta upp utländsk källskatt som belöper på utdel-
ningen (jfr kommentaren till 3 kap. 27 § LSK). Uppgiftsskyldigheten
omfattar alla företag, således även annat företag än avstämningsbolag.
Beträffande utdelning från avstämningsbolag åligger uppgiftsskyldigheten
antingen VPC eller förvaltare. För andra företag än avstämningsbolag
skall uppgifterna lämnas av företaget självt eller i förekommande fall
utbetalande ombud för företaget.

I andra stycket har tagits in bestämmelser om att avstämningsbolag
skall lämna uppgifter enligt första stycket till VPC och - om aktierna är
förvaltarregistrerade - att VPC i sin tur skall vidarebefordra uppgifterna
till förvaltaren.

Enligt tredje stycket skall företaget i sin självdeklaration lämna
uppgifter som behövs för att skattemyndigheten skall kunna bedöma
aktie- eller andelsägares skattskyldighet för mottagen utdelning utan
utredning i det enskilda fallet. Om sådan uppgift inte kunnat lämnas i
självdeklarationen, t.ex. på grund av att viss omständighet aktualiserats
först i och med utdelningen, skall uppgiftsskyldigheten fullgöras inom
en månad från utdelningen.

128

Ikraftträdandebestämmelser

Prop. 1993/94:234

Bestämmelserna om beskattning vid vidareutdelning tillämpas på
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning från och med den 1 juli
1994.

14.4 Kommunalskattelagen (1928:370)

46 § 1 mom.

En ändring görs i andra stycket till följd av den utvidgade
kvittningsrätten. Ändringen innebär att inskränkningen avseende förvärv
från närstående inte gäller vid köp, byte eller därmed jämförligt förvärv
från förälder eller far- eller morförälder.

Anvisningar

till 22 §

punkt 2 a

Den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av utländska aktier och
andelar har tagits in i utdelningsordningen i sjätte stycket 2.

till 33 §

punkt 6

Ändringen, som rör förmånsbeskattningen av bl.a. svensk FN-personal,
har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.

Övergångsbestämmelser till lagen (1992:693) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Genom en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 24 § KL justerades de
nya regler som tillkom vid skattereformen och som innebar att reserver
i lager o. d. slopades fr.o.m. 1992 års taxering (prop. 1991/92:86, bet.
1991/92:SkU30, SFS 1992:693). I övergångsbestämmelsen till ändringen
föreskrevs, eftersom justeringen kunde leda till högre taxering bl.a. på
grund av redovisning av lager i pågående arbeten, att om den
skattskyldige yrkar det får dock lagret vid 1992 och 1993 års taxeringar
värderas med tillämpning av äldre bestämmelser. Genom den nu
föreslagna ändringen får äldre bestämmelser tillämpas även vid 1994 och
1995 års taxeringar.

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

129

Övergångsbestämmelser

Prop. 1993/94:234

punkt 1

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994.

punkt 2

Ändringen i övergångsbestämmelsen till lagen (1992:693) om ändring i
kommunalskattelagen skall tillämpas redan vid 1994 års taxering.

punkt 3

Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall
utgå för den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet
(jfr 2 § 10 mom. SIL). Bestämmelsen i punkt 2 a av anvisningarna till
22 § KL blir aktuell först när det blir fråga om att utdela fondens
inkomster för år 1994, dvs. utdelning under år 1995. Den ändrade
bestämmelsen tillämpas därför första gången vid 1996 års taxering.

14.5 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

2 § 10 mom.

Enligt första stycket 4 skall en schablonintäkt tas ut på värdet av
utländska aktier och andelar vid beskattningsårets utgång. En förutsätt-
ning är att utdelning på aktien inte är skattepliktig. I och med att denna
intäkt tas ut skall utdelning på aktie eller andel inte beskattas vid
vidareutdelning. I vissa fall kan vinst hos en utländsk juridisk person
beskattas löpande hos delägare i Sverige enligt punkt 10 andra stycket av
anvisningarna till 53 § KL. Någon schablonintäkt skall inte tas ut på
värdet av sådana aktier och andelar. Från underlaget för schablonintäkt
undantas också näringsbetingade innehav av utländska aktier och andelar

1 utländsk juridisk person som är underkastad sådan jämförlig beskattning
som avses i 7 § 8 mom.

I femte stycket har en korrigering gjorts i fråga om beräkning av
avskattningsbelopp när karaktären av investmentföretag upphör. Vid en
avskattning som beräknas med utgångspunkt i verkliga vinster och
förluster skall avdrag göras med ett belopp som motsvarar utdel-
ningsbeloppet till den del det överstiger gränsbeloppet.

2 § 13 mom.

I momentets första stycket har en följdändring gjorts till ändringarna i
punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL i SFS 1993:1470.

3 § 1 mom.

Den schablonintäkt som skall tas ut på värdet av utländska aktier och
andelar har tagits in i utdelningsordningen i nionde stycket 2.

130

3 § 12 mom.

Prop. 1993/94:234

Den nya utformningen av altemativregeln har kommit till uttryck i fjärde
stycket. Förutsättningarna för att altemativregeln skall få tillämpas har
också ändrats genom att förvärvstidpunkten när aktierna senast skall ha
anskaffats har flyttats fram. Aktierna skall enligt fjärde stycket 1 ha
förvärvats före ingången av år 1992. Bestämmelserna i fjärde stycket
innebär att kapitalunderlaget används som anskaffningsvärde. Av första
stycket framgår att till anskaffningsvärdet får läggas ovillkorliga
kapitaltillskott.

För beräkning av kapitalunderlaget hänvisas till lagen om beräkning av
kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag. Möjligheterna
att räkna upp värdet på aktierna med index enligt fjärde stycket 2 har inte
ändrats. Uppräkning får ske till år 1990 vilket innebär att aktierna måste
ha förvärvats före ingången av år 1990.

Ändringen i tionde stycket innebär att begränsningen i rätten att vid
1995 års taxering tillämpa altemativregeln vid beräkning av den
skattepliktiga realisationsvinsten vid avyttring har slopats.

3 § 12 a mom.

Bestämmelsen innehåller regler för beräkning av det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet med stöd av ett löneunderlag.

I första stycket anges att vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade
utrymmet enligt 12 mom. försto stycket får viss del av ett löneunderlag
läggas till anskaffningskostnaden för aktierna. Löneunderlaget får
tillämpas även vid beräkning av det kapitalinkomstbehandlade utrymmet
i en ekonomisk förening om detta utgör ett fåmansföretag. Kommentaren
omfattar därför också sådana andelar även om detta inte uttryckligen
anges. Eftersom momentet tillämpas vid beskattning av aktieägare som
är fysiska personer förekommer inte något annat beskattningsår än
kalenderår.

Löneunderlaget beräknas med utgångspunkt i den ersättning som under
föregående år har betalats ut till arbetstagare i bolaget. Det skall vara
fråga om sådan ersättning som avses i 2 kap. 3 § socialavgiftslagen, dvs.
dels kontant lön, dels ersättning i annan form under förutsättning att
förmånen ingår i underlaget för uttag av socialavgifter. Även lön som
utgått till anställda i dotterbolag får räknas med till den del underlaget
kan anses hänförligt till moderbolaget, dvs. den del av underlaget som
motsvarar moderbolagets andel av aktierna i dotterbolaget. Löneunder-
laget utgör den del av den underlagsgrundande ersättningen som
överstiger 10 basbelopp. Underlaget skall fördelas med lika belopp på
antalet aktier eller andelar i företaget. Det är basbeloppet för året före
beskattningsåret som skall tillämpas.

I andra stycket finns ett antal villkor som skall vara uppfyllda för att
löneunderlaget skall få användas. I andra stycket 1 anges att det kapital-
inkomstbehandlade utrymmet inte får beräknas med utgångspunkt i
altemativregeln.

131

Av andra stycket 2 framgår att ersättning som har betalats ut till Prop. 1993/94:234
arbetstagare i bolaget som tillika är aktieägare eller innehavare av andra
av bolaget utgivna finansiella instrument inte får tas med i den under-
lagsgrundande ersättningen. Detta gäller dock inte ersättning till anställd
som äger ett finansiellt instrument om den anställde inte har någon
ledarbefattning och endast äger en obetydlig del av aktierna. I den
ersättningssumma som får beaktas får inte räknas in ersättning som täcks
av lönebidrag eller liknande bidrag som utbetalas till arbetsgivaren.

Enligt andra stycket 3 skall aktieägaren under föregående år ha tagit ut
lön från bolaget till ett belopp som motsvarar minst 150 % av den högsta
ersättning som har betalats ut till en enskild anställd. Denna jämförelse
skall göras med ersättning som får räknas in i underlaget. Det innebär att
om lön till anställda i ett dotterbolag räknas in skall jämförelsen med den
högsta ersättning som har betalats ut omfatta även den lön som betalats
ut till anställda i dotterbolaget. Däremot beaktas inte lön som utgått till
andra aktieägare i bolaget eftersom dessa löner inte ingår i underlaget.
Villkoret om visst löneuttag innebär att en aktieägare som inte arbetar i
företaget inte heller kan utnyttja löneunderlaget vid beräkning av det
kapitalinkomstbehandlade utrymmet. Eftersom löneunderlaget beräknas
per aktie kan det löneunderlag som belöper på aktierna hos en aktieägare
som inte tagit ut någon lön inte utnyttjas av andra aktieägare.

Av andra stycket 4 framgår att den ökning av det kapitalinkomst-
behandlade utrymmet som uppkommer när löneunderlaget läggs till
anskaffningskostnaden inte får överstiga aktieägarens löneuttag - som
enligt tidigare villkor skall uppgå till minst 150 % av den högsta
ersättning som har betalats ut till en enskild anställd.

I tredje stycket finns bestämmelser som bl.a. innebär att lön till anställd
inte får räknas in i underlaget om denna person äger aktier i ett annat
företag inom koncernen.

7 § 4 mom.

I uppräkningen av skattebefriade subjekt i momentet har regionala
utvecklingsfonder utgått och ersatts med regionala utvecklingsbolag och
moderbolag till sådana bolag. I huvudsak finns ett regionalt ut-
vecklingsbolag i vaije län. En författningsreglering för ut-
vecklingsbolagen finns i lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala
utvecklingsbolag. Katalogen över namngivna inskränkt skattskyldiga
subjekt har kompletterats med sju stiftelser vars firma utgörs av orden
"Stiftelsen samverkan universitet/högskola och näringsliv i" med tillägg
för namnet på den ort där stiftelsen har sitt säte (endera av Stockholm,
Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping, Göteborg eller Lund).

7 § 8 mom.

Den föreslagna regleringen kan sammanfattas enligt följande. Enligt
första stycket är utdelning på en aktie eller andel i en utländsk juridisk
person som uppbärs av ett svenskt företag skattefri. Detta gäller dock

132

inte utdelning på aktie eller andel som utgör omsättningstillgång eller på
näringsbetingat innehav när vinsten inte underkastats en beskattning hos
den utländska juridiska personen som är jämförlig med svensk bolags-
beskattning (jämförlig beskattning).

Prövningen huruvida vinsten underkastats en beskattning som är
jämförlig med svensk inkomstbeskattning görs i princip enligt samma
regler som hittills (jfr prop. 1990/91:107 s. 28). Några mindre juste-
ringar föreslås i andra stycket till föjd av de nya reglerna rörande
behandlingen av utdelningsinkomster. Vid beräkningen av det fiktiva
beskattningsunderlaget (jfr prop. 1990/91:107 s. 29) skall utdelning på
kapitalplaceringsinnehav anses utgöra inkomst som skall beskattas enligt
SIL trots att sådan utdelning föreslås bli skattefri. Vidare skall vid
beräkningen bortses från bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.

Bestämmelserna korresponderar med bestämmelserna i den föreslagna
lagen om beskattning av viss vidareutdelning på så sätt att beskattning
sker antingen hos företaget eller hos aktieägarna vid vidareutdelning. Hos
företaget beskattas erhållen utdelning på aktie eller andel som utgör
omsättningstillgång eller som är näringsbetingad när den utdelade vinsten
inte underkastats med svensk bolagsbeskattning jämförlig beskattning.
Hos aktieägarna beskattas utdelning på kapitalplaceringsinnehav som
företaget erhållit och som vidareutdelats. Hos aktieägarna beskattas även
vidareutdelad utdelning på näringsbetingad aktie eller andel när jämförlig
beskattning inte skett om utdelningen undantas från beskattning hos
företaget genom dubbelbeskattningsavtal.

Ett undantag från skattskyldighet föreligger, nämligen i fall då vinsten
av vilken utdelningen betalas och som företaget tagit emot på ett
näringsbetingat innehav har underkastats med svensk bolagsbeskattning
jämförlig beskattning. I sådant fall föreligger skattefrihet såväl för
bolaget som för aktieägarna vid vidareutdelning.

I tredje stycket anges de fall då ett innehav anses som näringsbetingat.
Innehavet i den utländska juridiska personen skall uppgå till minst en
fjärdedel av röstetalet för samtliga aktier eller andelar eller vara betingat
av verksamheten i det mottagande företaget eller annat närstående
företag.

I fjärde stycket anges att innehav som varken anses som omsättnings-
tillgång eller som näringsbetingat skall anses som kapitalplacerings-
innehav.

I femte stycket anges vad som avses med företag i detta moment. Detta
innebär ingen förändring i förhållande till hittillsvarande regler.

I sista stycket första meningen finns en särskild presumtionsregel
avseende utländsk juridisk person hemmahörande i ett land med vilket
Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsland).
Härmed åsyftas naturligtvis endast avtal som i princip omfattar alla slags
inkomster och inte begränsade avtal rörande sjö- eller luftfartsinkomster.
En sådan person skall vid tillämpning av detta moment anses underkasted
en inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle ha skett enligt SIL
om personen varit hemmahörande här. Denna presumtion gäller
emellertid endast om personens intäkter - även inbegripet erhållna

Prop. 1993/94:234

133

utdelningar - härrör från verksamhet i Sverige eller i avtalsland och Prop. 1993/94:234
verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder
där den bedrivs. Om personens intäkter till obetydlig del härrör från icke
avtalsland eller från verksamhet som inte beskattats med normal
inkomstskatt i avtalsland gäller ändå presumtionsregeln i första stycket.

Med obetydlig del avses att delen i vart fall inte överstiger 5 % av
intäkterna.

22 §

Ändringen i paragrafen är en följd av att 7 § 8 mom. har ändrats.

24 § 2 mom.

Ändringen i första stycket innebär att avyttring anses föreligga redan vid
beslutet att det företag som har utgett aktien e.d. skall träda i likvida-
tion. Utskiftade belopp behandlas som vederlag för aktien. Huruvida en
förlust uppkommer kan inte fastställas innan bolaget har upplösts genom
likvidation. Först då kan alltså eventuellt avdrag för reaförlust medges.

Förekommer utskiftning vid flera tillfallen under likvidationsperioden
får en reavinstberäkning göras vid vaije utskiftningstillfalle. Detta
innebär också att om en likvidation upphört måste anskaffningsvärdet för
aktien eller andelen bestämmas med hänsyn till att hela eller delar av an-
skaffningsvärdet för aktien eller andelen kan ha konsumerats vid reavinst-
beräkningar som skett i samband med utskiftning.

Avyttring anses föreligga när ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening försätts i konkurs. När avyttringstidpunkten tidigare
var knuten till att företaget skulle ha upplösts genom konkurs fanns inte
begränsningen att det skulle vara fråga om ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening. För andra än svenska företag har återinförts
en bestämmelse att avyttring anses föreligga om företaget har upplösts
genom konkurs.

Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1543) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
punkt 7

Öveigångsregleringen för investmentföretag i punkten har byggts ut.
Gränsbeloppet enligt 2 § 10 mom. andra stycket SIL kan med stöd av de
föreslagna reglerna under vissa förhållanden höjas. Gränsbeloppet utgörs
av mottagna skattefria utdelningsinkomster med tillägg för inkomster
som har beskattats i företaget. Överstiger den beslutade utdelningen
gränsbeloppet antas det överskjutande beloppet vara hänförligt till
obeskattade reavinster och skall därför till viss del tas upp som intäkt i
företaget.

134

Med hänsyn till att reavinster för investmentföretag var skattepliktiga Prop. 1993/94:234
före 1990 års skattereform får gränsbeloppet enligt punkten a ökas med
företagets eget kapital (fritt resp, bundet) enligt fastställd balansräkning
för det sista räkenskapsår som taxerades enligt reglerna före skattere-
formen. Koncembalansräkning skall inte utnyttjas utan endast balansräk-
ningen för moderbolaget. Det egna kapitalet skall dock minskas med dels
tillskjutet kapital, dels ett belopp som motsvarar den utdelning som
beslutats för nyssnämnda räkenskapsår. Innebörden av begreppet
tillskjutet kapital redovisas i prop. 1993/94:50 s. 343.

Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet enligt punkten a skall
dock enligt punkten b minskas med belopp som betalats ut vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet eller reservfonden under den tid in-
vestmentföretaget taxerats enligt 1990 års reformerade system fram till
räkenskapsår som taxeras enligt de nya reglerna för ägarbeskattningen
som trätt i kraft den 1 januari i år (dvs. normalt den period som taxeras
vid 1992 - 1994 års taxeringar).

Det belopp som skall läggas till gränsbeloppet skall enligt punkten c
också minskas med utdelning från investmentföretaget som beslutats för
räkenskapsår som avses i föregående stycke till den del den överstigit
skattepliktig utdelning som företaget mottagit (häri inräknas självfallet
inte utbetalning som behandlas i b-punkten).

I det nya sista stycket i punkten 7 anges att de nu behandlade över-
gångsbestämmelserna inte kan medföra ett lägre gränsbelopp än vad som
följer av 2 § 10 mom. SIL. Som krav för att den nya övergångsbe-
stämmelsen skali få tillämpas gäller enligt reglerna i stycket att företaget
skall ha varit investmentföretag vid utgången av det sista räkenskapsår
som taxerades enligt reglerna före 1990 års skattereform.

punkt 8

Med verkan fr.o.m. år 1994 har tidigare bestämmelser om s.k. ränte-
kompensation vid köp och försäljningar av obligationer återinförts. Dessa
äldre regler som gällde före 1990 års skattereform innebar att upplupen
men inte förfallen avkastning behandlades som ränteintäkt resp,
ränteutgift. Reglerna har även återinförts för indirekt ägande genom
andelar i räntefond. För att bestämmelserna skall kunna tillämpas för
räntefonder krävs att den upplupna avkastningen (räntekompensationen)
för resp, fond sämoteras. För vissa fonder har en sådan sämotering
påbörjats i år direkt efter resp, fonds utdelningstillfälle.

För andelsägare som de senaste åren förvärvat andelar i räntefond för
vilken nu införs en sämotering av upplupen avkastning kan det vid
andelsförsäljning i år antas uppkomma dels en ränteintäkt, dels en
reaförlust.

Vinster och förluster på fondandelar reduceras fram till beskattningsåret
1995 generellt till fem sjättedelar för att uppnå en faktisk skattesats på
25 % samtidigt som ränteintäkten beskattas med kapitalskattesatsen
30 %. Denna kvotering medför en inte avsedd skatteskärpning för
försäljning i år av andelar i räntefonder som påbörjat en sämotering av
upplupen avkastning. För att åtgärda detta bör en reaförlust som

135

uppkommer efter det att sämotering inletts tas upp utan den reduktion till Prop. 1993/94:234
fem sjättedelar som i övrigt skall gälla generellt för reavinster resp.

reaförluster på aktier o.d. fram till nästa år.

punkt 15

Den nya övergångsbestämmelsen innebär att en delägare i ett
handelsbolag som avslutat verksamheten i en förvärvskälla i
inkomstslaget näringsverksamhet bibehåller rätten att utnyttja ett kvoterat
slutavdrag som han yrkat att få fördela på flera år. Möjligheten att
utnyttja avdraget kan som längst gälla t.o.m. 1997 års taxering.

Övergångsbestämmelser

punkt 1

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering. I punkterna 2-7 finns särskilda övergångs-
bestämmelser.

punkt 2

Vid 1995 års taxering skall tas ut en schabloninäkt på utländska aktier
och andelar med 2,4 %. Schablonintäkten beräknas dock endast för den
del av beskattningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.

punkt 3

Den nu införda schablonintäkten på utländska aktier och andelar skall
utgå för den del av fondens beskattningsår som löper efter ikraftträdandet
(jfr 2 § 10 mom. SIL). Bestämmelsen i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 blir
aktuell först när det blir fråga om att utdela fondens inkomster för år
1994, dvs. utdelning under år 1995. Den ändrade bestämmelsen tillämpas
därför första gången vid 1996 års taxering.

punkt 4

För beräkning av sparat utrymme till och med utgången av år 1993 får
fortfarande altemativregeln i dess äldre utformning tillämpas vid 1995
och senare års taxeringar.

punkt 5

De regionala utvecklingsfonderna avvecklas under år 1994. I punkten
anges att utvecklingsfonderna skall vara skattebefriade även vid 1995 och
1996 års taxeringar.

punkt 6

Punkten blir tillämplig för företag med brutna räkenskapsår. Vid 1995 års
taxering skall 7 § 8 mom. i den lydelse paragrafen hade t.o.m. utgången
av år 1993 tillämpas för utdelning som uppburits under år 1993.

136

punkt 7                                                            Prop. 1993/94:234

De nya bestämmelserna i 7 § 8 mom. tillämpas vid 1995 års taxering.

Det innebär bl.a. att utdelning på kapitalplaceringsaktier som mottagits
under första halvåret 1994 är frikallad från skattskyldighet hos
mottagaren. Äldre bestämmelser tillämpas emellertid i fråga om
näringsbetingade innehav om utdelning erhållits före ikraftträdandet. Det
innebär att det skall göras sannolikt att innehavet är näringsbetingat.

punkt 8

Vid utdelning från värdepappersfonder avgörs andelsägarens beskattning
av fondens inkomster under föregående beskattningsår. För utdelning
som lämnas under år 1994 gäller särskilda övergångsbestämmelser till
punkt 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 § KL och 3 §
1 mom. åttonde och nionde styckena SIL (SFS 1993:1541 och 1544).
För sådan utdelning skall anses som om fonden har mottagit de vidare-
utdelade inkomsterna efter den 31 december 1993. Syftet med denna
bestämmelse är bl.a. att andelsägaren inte skall beskattas för vidare-
utdelning av utdelning på svenska aktier. Den nya lydelsen av 7 §
8 mom. innebär bl.a. att utdelning på utländska kapitalplaceringsinnehav
undantas från skattskyldighet. Det gäller även utdelning som uppburits
under år 1994. Tillämpning av denna bestämmelse i kombination med
den tidigare införda övergångsbestämmelsen skulle innebära att an-
delsägaren inte beskattas vid vidareutdelning av den utländska utdelning
som fonden uppburit under år 1993. I punkten 7 stadgas därför att vid
bedömning av andelsägarens beskattning skall äldre föreskrifter i 7 §
8 mom. tillämpas.

14.6 Uppbördslagen (1953:272)

10 §

I en ny punkt i femte stycket anges att preliminär A-skatt inte skall utgå
för utdelning som avses i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.

14.7 Lagen (1955:257) om inventering av varulager för
inkomsttaxeringen

Ändringen är en konsekvens av att övergångsbestämmelsen till KL (SFS
1992:693) har förlängts.

137

14.8 Kupongskattelagen (1970:624)

9a §

Prop. 1993/94:234

En ny bestämmelse har införts som i vissa fall förlänger fristen för
restitution som en anpassning till reglerna för preskription av fordran på
utdelning på fondandelsbevis. Bestämmelserna motiveras av öveigångs-
regleringen till de nyligen återinförda bestämmelserna om treårs-
preskription av sådan fordran.

72 §

I ett tillägg till första stycket i paragrafen har angetts att kupongskatt inte
skall innehållas innan utdelning kan betalas ut till fondandelsägare som
varit oregistrerad.

14.9 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

1 §

Bestämmelsen har ändrats till följd av den ändrade utformningen av 7 §
8 mom. SIL.

I ett nytt sista stycke har i förenklingssyfte tagits in en bestämmelse om
att spärrbeloppet skall anses alltid uppgå till minst 100 kr (jfr avsnitt 7).
Genom bestämmelsen uppnås att någon beräkning av spärrbelopp inte
behöver göras om en skattskyldigs avräkningsbara skatter under
beskattningsåret uppgår till sammanlagt högst 100 kr.

14.10 Lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter

3 kap. 27 §

Paragrafen har justerats till följd av bestämmelserna i den nya lagen om
beskattning av viss vidareutdelning. Enligt dessa bestämmelser kan
skatteplikt i vissa fall uppkomma för utdelning som erhållits från ett
svenskt företag. I ett nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse som
innebär att även aktiebolagsom inte är avstämningsbolag och ekonomiska
föreningar är skyldiga att lämna kontrolluppgift om utdelning. Undantag
gäller dock om företaget är ett fåmansföretag (jfr punkt 14 av anv. till
32 § KL). Skattemyndigheternas kontrollbehov anses i detta fall
tillgodosett genom bestämmelserna i 2 kap. 16 och 24 §§ om

138

uppgiftsskyldighet för fåmansföretag resp, företagsledare m.fl. i sådant Prop. 1993/94:234
företag. En skyldighet att lämna uppgifter i självdeklarationen föreskrivs
dock i lagen om beskattning av viss vidareutdelning.

Enligt tredje stycket (tidigare andra stycket) skall kontrolluppgift
lämnas för utdelning till den del den är skattepliktig. Kontrolluppgift som
lämnas för utdelning som är skattepliktig enligt lagen om beskattning av
viss vidareutdelning skall dock lämnas även om utdelningen från ett
företag understiger den i 4 § nämnda lag stadgade beloppsgränsen
500 kr, eftersom det utdelande företaget inte har kännedom om huruvida
den skattskyldige mottagit utdelning även från annat företag. Kontroll-
uppgiften skall också ta upp utländsk källskatt som belöper på utdel-
ningen för att ge underlag för skatteavräkning enligt lagen om avräkning
av utländsk skatt. Med stöd av kontrolluppgiften kan avräkning ske även
utan särskilt yrkande från den skattskyldige.

De nya bestämmelserna tar i första hand sikte på utdelning som är
skattepliktig enligt lagen om beskattning av viss vidareutdelning, men
täcker också in de fall där utdelningen är skattepliktig enligt lagen om
beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering. Den senare lagen är
emellertid avsedd att tillämpas endast för utdelningar under 1994.

Övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering såvitt avser skyldighet att lämna kontrolluppgift om utdelning
som är skattepliktig enligt lagen om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering. Skyldigheten omfattar i denna del utdelning som har
lämnats under hela år 1994. Vidareutdelning av utländsk utdelning som
lämnas efter utgången av juni 1994 är skattepliktig. Från kontrollsyn-
punkt är det dock tillräckligt att kontrolluppgift lämnas för vidareutdel-
ning som lämnas efter utgången av år 1995 och således redovisas första
gången inför 1996 års års taxering.

14.11 Lagen (1990:663) om ersättningsfonder

I paragrafen rättas två felaktiga hänvisningar.

II §

Regeringen har, genom den möjlighet till delegation som finns i
paragrafen, i förordningen (1991:580) med bemyndigande för
riksskatteverket att medge att fond för återanskaffhing av fastighet
övertas, m.m. låtit skattemyndigheten fatta beslut i ärenden som avses i
11 §. Genom ändringen anges det i lag att det är skattemyndigheten som
fattar beslut.

139

13 §

I paragrafen rättas en felaktig hänvisning och görs en följdändring till
ändringen i 11 §.

14.12 Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning

Ändringen är en följd av att fördelningsräntan höjs från statslåneräntan
plus en procentenhet till statslåneräntan plus tre procentenheter.

Genom ändringen kan den skattskyldige avstå från att utnyttja positiv
räntefördelning. Det positiva fördelningsbeloppet sparas och förs vidare
till påföljande beskattningsår.

14.13 Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder

Inkomst hos handelsbolag skall fr.o.m. 1995 års taxering tas till
beskattning hos delägarna vid den taxering då handelsbolaget skulle ha
taxerats om det hade varit skattskyldigt (3 § 3 st KL). Enligt 1 § lagen
om periodiseringsfonder medges avdrag för belopp som avsatts till
periodiseringsfond. I fråga om handelsbolag görs avsättningen hos
delägarna (2 § 3 st).

Ändringen i tredje stycket tar sikte på det fallet att delägarens och
handelsbolagets räkenskapsår inte sammanfaller. Om handelsbolaget har
kalenderår som räkenskapsår medan delägaren har brutet räkenskapsår
taxeras delägaren för handelsbolagsinkomsten vid taxeringen ett år före
den taxering han taxeras för sitt brutna beskattningsår. Ändringen innebär
att avdrag medges redan vid den förra taxeringen. En eftersyn blir därför
nödvändig. Görs ingen avsättning för handelsbolagsinkomsten vid den
följande taxeringen får den förra taxeringen omprövas och avdraget alltså
vägras i efterhand.

Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall återföras till beskatt-
ning senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår för vilket
avdrag medgetts. Ändringen föranleds bl.a. av att avdragsåret inte
sammanfaller med avsättningsåret för sådana delägare i handelsbolag som
omfattas av ändringen i 2 §.

Prop. 1993/94:234

140

14.14 Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av
näringsverksamhet

I första stycket rättas en felaktig hänvisning.

Genom tillägget i tredje stycket klargörs att ett utländskt bolag skall anses
ha förvärvat ett bestämmande inflytandet över ett företag om företaget
- för det fall det utländska bolaget hade varit ett svenskt aktiebolag -
skulle ha varit ett dotterföretag till det utländska bolaget enligt 1 kap. 2 §
ABL.

Ändringarna i femte stycket innebär att beloppsspärren inte skall tillämpas
vid fusioner mellan ekonomiska föreningar resp, sparbanker. I stycket
ersätts vidare uttrycket "vederlag" med "kostnad" för att stämma med
språkbruket i första stycket.

12 §

Genom ändringarna i fjärde stycket undantas fusioner mellan kooperativa
ekonomiska föreningar från fusionsspärrama i andra och tredje styckena.

Övergångsbestämmelser till lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet

Ett nytt femte stycke införs på grund av att dödsbon som beskattats enligt
reglerna för handelsbolag fr.o.m. 1995 års taxering blir egna
skattesubjekt. Stycket innebär att om det vid beräkning av inkomst av
näringsverksamhet för ett handelsbolagsbeskattat dödsbo vid 1994 års
taxering uppkommer underskott medges dödsboet vid 1995 års taxering
(eller i undantagsfall 1996 års taxering) avdrag med ett belopp mot-
svarande summan av delägarnas underskott i förvärvskällan under
förutsättning att förvärvskällan inte har upphört eller dödsboet har skiftats
före den 1 januari 1994 och med den begränsning som framgår av den
nya sjätte stycket. Av detta framgår att dödsboets avdrag minskar i
motsvarande mån som en dödsbodelägare yrkar kvoterat slutavdrag enligt
3 § 13 mom. SIL.

Prop. 1993/94:234

141

Övergångsbestämmelser

Prop. 1993/94:234

Lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering. Den nya lydelsen av 4 § tillämpas dock endast i fråga om
ägarförändringar som skett efter ikraftträdandet.

14.15-14.16 Lag om ändring i lagen (1957:262) om
allmän energiskatt och lag om ändring i lagen (1992:1438)
om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter

Ändringarna har kommenterats i avsnitt 12.

142

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över Prop. 1993/94:234

delbetänkandet (SOU 1994:13) JIK-metoden, m.m.          Bilaga 1

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken,
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Data-
inspektionen, Bokföringsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksrevisions-
verket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och teknik-
utvecklingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten
vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala
universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet,
Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens
förening, Fondbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer
FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,
Kooperativa Förbundet, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i
Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk
Industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Bank-
föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska kom-
munförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokat-
samfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund,
Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges
Köpmannaförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisnings-
konsulters förbund, Tjänsteförbundet, Tjänstemännens Central-
organisation, Värdepapperscentralen VPC AB.

Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett
ett gemensamt yttrande.

Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande
från Näringslivets Skattedelegation.

Yttranden har också kommit in från AB Gotlandskonsult, Näringslivets
Skattedelegation och Stockholms handelskammare.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
departementspromemorian (Ds 1994:26) Beskattning av
utdelning och fåmansföretag

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Riksbanken,
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göteborg, Data-
inspektionen, Bokföringsnämnden, Riksförsäkringsverket, Riksrevisions-
verket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Närings- och teknik-
utvecklingsverket, Handelshögskolan i Stockholm, Juridiska fakulteten
vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala
universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet,
Byggentreprenörerna, Centralorganisationen SACO, Finansbolagens

143

förening, Fondbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer
FAR, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel,
Kooperativa Förbundet, Kooperativa Institutet, Landsorganisationen i
Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Svensk
Industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Bank-
föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska kom-
munförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokat-
samfund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund,
Sveriges Industriförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges
Köpmannaförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovisnings-
konsulters förbund, Tjänsteförbundet, Tjänstemännens Central-
organisation, Värdepapperscentralen VPC AB.

Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har avgett
ett gemensamt yttrande.

Stockholms handelskammare, Svensk Industriförening, Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges
Industriförbund och Sveriges Köpmannaförbund har åberopat ett yttrande
från Näringslivets Skattedelegation.

Yttranden har också kommit in från Scandinavian Airlines System
m.fl., ABGotlandskonsult, NäringslivetsSkattedelegation, Per Jungkvist,
Stockholms handelskammare, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och
Institutet för utländsk rätt AB.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
promemorian Kvittning och generationsskiften

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksskatteverket, Skogsstyrelsen,
Statens jordbruksverk, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas
Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund,
Sveriges Jordägareförbund och Sveriges Köpmannaförbund.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
skrivelse 1992-09-17 från Fondbolagens Förening

Efter remiss har yttranden avgetts av Svea hovrätt, Riksgäldskontoret,
Finansinspektionen, Riksskatteverket, Svenska Fondhandlareföreningen,
Svenska Bankföreningen, Värdepapperscentralen VPC AB och
Aktiefrämjandet. Riksbanken har avstått från att yttra sig.

144

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
Riskkapitalavdrag, En modell för skattelättnader vid sats-
ningar i små industriföretag.

Efter remiss har yttranden avgetts av Riksbanken, Statskontoret,
Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Kammarrätten
i Jönköping, Närings- och teknikutvecklingsverket, Skogsstyrelsen,
Länsstyrelsen i Västerbottens län, Chalmers Tekniska Högskola, Sveriges
lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska högskolan, Kooperativa Institutet,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation,
Landstingsförbundet, Finansbolagens Förening, Företagarnas Riks-
organisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund,
Skogssällskapet, Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivare-
föreningen, Svenska Riskkapitalföreningen, Svenska Upp-
finnareföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund
och Sveriges Redovisningskonsulters förbund.

Yttranden har också inkommit från Norvenco AB, NOBEX AB, Åby
Stormarknad AB, VM Betong AB, Thomée-Hörle AB, Svenska
TVÄTTAB Textilservice, Lars Åke Södergren Consulting, Beslags-
grossisten Ivar Ericson AB, City-Bageriet i Falköping AB, Bro & Väg
AB, Elicon Data AB, O S Björkman & Co AB, Andrénföretagen AB,
L.T. Konsult i Västerås AB, CC Ekonomikonsult AB, CAO Arkitekter
och Ingenjörer, KADO TRÄ AB, Bilhallen i Linköping-Mjölby AB,
Lundahls El AB, Göteborgsrör L-Å Eveberg AB, Håkanssons Trä AB,
InfoRoad AB, Henric Ankarcrona, Slite Svetsservice AB, Mobitec AB,
Hoyer Svenska AB, K Lidenskogs AB, Europa Möbler i Sverige AB,
Casino Invest AB, Sorbinvest AB, AKLA AB, Göran Almroth Byggnads
AB, Swetronics Konsulting AB, Tele-Mekano i Göteborg AB, ITT Flygt
AB, Anders & Sonja Näslund HB, Sandhamns Skrivtjänst och Holmåkra
Fjäderfä AB.

Riksskatteverket har inhämtat yttranden från Skattemyndigheterna i
Stockholms, Kronobergs och Jämtlands län.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 1

145

10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

Remitterade lagförslag

2.1 Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid
1995 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För fysisk person och dödsbo gäller vid 1995 års taxering un-
dantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt för utdelning på en aktie i svenskt aktiebolag som
blivit tillgänglig för lyftning under år 1994 i den omfattning som anges

1 denna lag.

Utdelning som avses i punkt 1 a andra stycket av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen (1928:370) omfattas inte av denna lag.
Detsamma gäller utdelning som innebär att en aktieägare i ett aktiebolag
som har aktier noterade på börs skall erhålla rätt att köpa en aktie i annat
bolag (inköpsrätt) under förutsättning att beslut om sådan utdelning har
fattats före den 1 januari 1994.

2 § Från skatteplikt undantas utdelning på en aktie till ett belopp som
svarar mot ett jämförelsebelopp.

Beräkning av jämförelsebelopp på en aktie

3 § För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett
jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller
fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett
jämförelsebelopp får också beräknas om aktien erhållits vid utbyte av ett
konvertibelt skuldebrev utgivet i en emission som har registrerats före
utgången av år 1993. Motsvarande gäller om aktien erhållits genom
nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i förening med ett
skuldebrev.

4 § Med jämförelsebelopp avses 120 procent av det högsta belopp som
bolaget lämnat i vinstutdelning för något av de fem räkenskapsår som
närmast föregått det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas under år
1994. Med vinstutdelning avses i detta sammanhang inte återbetalning
av villkorade aktieägartillskott.

Har bolaget för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas år 1994
redovisat en nettovinst som är högre än den som redovisats under något
av de fem närmast föregående räkenskapsåren får jämförelsebeloppet
ökas i relation till förhållandet mellan nettovinsten under detta räken-
skapsår och den högsta nettovinst som redovisats under något av de fem

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

146

närmast föregående räkenskapsåren. Det sammanlagda jämförelsebelop-
pet för samtliga aktier i bolaget får vid en sådan beräkning inte överstiga
50 procent av nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning
lämnas.

Omfattar något av räkenskapsåren längre eller kortare tid än tolv
månader skall det belopp bolaget lämnat i vinstutdelning på aktien och
den nettovinst bolaget har redovisat jämkas vid beräkning av jämförelse-
beloppet. Jämkning skall också ske om det nominella beloppet på aktien
har satts ned eller om fondemission skett genom att nya aktier har getts
ut.

5 § Jämförelsebeloppet får ökas med ett belopp som svarar mot sådan
vidareutdelning från bolaget som anges i lagen (1994:000) om beskatt-
ning av viss vidareutdelning.

6 § Har en aktie enligt villkor i bolagsordningen rätt till utdelning som
belöper på tidigare räkenskapsår får jämförelsebeloppet ökas med
motsvarande belopp under förutsättning att detta villkor beslutats av
bolagsstämma före ingången av år 1993.

7 § Har utdelning tidigare inte lämnats på en aktie skall som jämförelse-
belopp anses det jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget
utgivna aktier. Finns aktier av olika slag gäller det jämförelsebelopp som
beräknas för aktier av samma slag och i annat fall genomsnittet av
jämförelsebeloppen på andra aktier.

Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren utgör jämförelsebeloppet 20 procent av
nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.
Nettovinsten skall därvid fördelas med lika belopp på aktierna i bolaget.

8 § Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier
noterade på börs får jämförelsebeloppet för en aktie i bolaget beräknas
som 20 procent av kapitalunderlaget beräknat enligt lagen (1994:000) om
beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag
fördelat med lika belopp på aktierna i bolaget.

9 § För en aktie i ett investmentföretag som avses i 2 § 10 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt får jämförelsebeloppet beräknas som
summan av den skattepliktiga utdelning på svenska och utländska aktier
företaget mottagit under det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas
fördelat med lika belopp på antalet aktier i bolaget. Detsamma gäller för
en aktie i förvaltningsföretag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket
nämnda lag i dess lydelse intill utgången av år 1993.

Utdelning på andel i ekonomisk förening

10 § Bestämmelserna i denna lag tillämpas även för utdelning på en andel

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

147

i annan ekonomisk förening än sådan kooperativ ekonomisk förening
som avses i 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Bestämmelserna tillämpas dock inte i fråga om utdelning på förlags-
insatser i ekonomisk förening som betalats in till föreningen före den 1
januari 1994.

Utdelning på aktier och andelar i fåmansföretag

11 § För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av be-
stämmelserna i 3 § 12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt gäller följande. Undantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom.
tredje stycket nämnda lag gäller för det lägsta av ett jämförelsebelopp
beräknat antingen enligt andra stycket eller enligt övriga bestämmelser
i denna lag.

Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar
mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med an-
skaffningskostnaden för aktien eller andelen beräknad enligt 3 §

12 mom. första stycket eller fjärde stycket 1 eller 2 lagen om statlig
inkomstskatt, dels en femtedel av det belopp som svarar mot sparad
utdelning.

Övriga bestämmelser

12 § Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för
inkomst enligt denna lag.

13 § Med nettovinst avses i denna lag nettovinsten enligt fastställd
balansräkning eller i förekommande fall enligt fastställd kon-
cembalansräkning.

14 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen
lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är
skattepliktig enligt denna lag.

Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen
lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-
centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen
skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som
förvaltare.

Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgiftslämnandet
enligt första och andra styckena ske snarast efter denna tidpunkt.

Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för
vilket utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för
bedömning av skattskyldighet för mottagen utdelning från företaget. Kan
uppgift inte lämnas i självdeklarationen skall uppgiftsskyldigheten
fullgöras genom tillägg till självdeklarationen. Sådant tillägg skall lämnas

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

148

före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning lämnas efter denna
tidpunkt, inom en månad från utdelningsdagen.

15 § Föreligger särskilda skäl får Riksskatteverket efter ansökan av det
utdelande företaget eller av aktie- eller andelsägare i företaget medge att
jämförelsebeloppet för en aktie eller en andel beräknas till högre belopp
än vad som följer av bestämmelserna i denna lag. Medgivandet får dock
inte innefatta undantag från 11 § andra stycket. Företaget och sökanden
skall underrättas om beslutet.

Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2.2 Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Vid tillämpning av 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt beräknas kapitalunderlaget enligt denna lag.

Beräkning av kapitalunderlaget

2 § Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan tillgångar och
skulder i företaget vid utgången av det beskattningsår som har taxerats
år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det beskattningsår som
taxerades år 1992. Vid beräkning av kapitalunderlaget beaktas även 9-
11 §§•

3 § Som skuld tas upp

1.  28 procent av ett belopp som svarar mot avsättning till
skatteutjämningsreserv,

2. 28 procent av uppskovsbelopp som avses i lagen (1990:655) om
återföring av obeskattade reserver och som vid beskattningsårets utgång
ännu inte återförts till beskattning och

3. 28 procent av belopp som har avsatts till ersättningsfond.

4 § Som skuld räknas även en skuldreservering i den mån avdrag för
reserveringen medgetts vid inkomsttaxeringen.

5 § Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till så stor del
av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar mot moderföretagets

149

andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget med fördelning med
lika belopp på antalet aktier eller andelar i företaget.

6 § Vid värderingen av andra tillgångar än som avses i 5 § skall

1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt
räkenskaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande
avdrag som inte har gjorts i räkenskaperna,

2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas
upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,

3. inventarier och andra tillgångar för vilka avdrag medges enligt
punkterna 12-14 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen
(1928:370) tas upp till skattemässiga restvärden,

4.  annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till an-
skaffningsvärdet för mark, byggnad och markanläggning minskat med
medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag,

5. finansiella instrument som avses i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt tas upp till anskaffningsvärden beräknade enligt
genomsnittsmetoden om det inte är fråga om sådana tillgångar som avses
i punkt 2,

6. fordringar i utländsk valuta tas upp till de värden som gäller vid
inkomsttaxeringen,

7. andel i handelsbolag tas upp till delägarens justerade ingångsvärde
för andelen enligt 28 § lagen om statlig inkomstskatt,

8. andra tillgångar än som avses i punkterna 1-7 tas upp till an-
skaffningsvärdet minskat med medgivna värdeminskningsavdrag och
liknande avdrag.

7 § Vid tillämpning av 6 § 4 får fastighet som förvärvats före utgången
av år 1990 i stället anses förvärvad den 1 januari 1991. An-
skaffningsvärdet vid denna tidpunkt anses motsvara viss del av det för
år 1991 gällande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års
taxeringar medgivna värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om
avdragen för år räknat uppgått till sammanlagt minst 10 procent av
nämnda värde. Med del av taxeringsvärdet avses i fråga om

1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,

2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,

3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,

4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.

Värdet enligt första stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvär-
det på byggnader, mark och markanläggningar vid beskattningsårets
utgång inte överstiger 75 procent av detta värde. Jämförelsen skall avse
marknadsvärdet på den egendom som omfattas av värderingen enligt
första stycket.

8 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ avses med värdeminskningsavdrag
också belopp varmed ersättningsfond och liknande fonder tagits i
anspråk.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

150

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Justering av kapitalunderlaget

9 § Har företaget gjort avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv
vid 1994 års taxering gäller i stället för vad som anges i 3 § 1 följande.
Som skuld tas upp 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540)
om återföring av skatteutjämningsreserv lägst skall återföras till
beskattning vid 1995-2000 års taxeringar. Understiger avdraget för
avsättning det avdrag som avses i 3 § 1 skall kapitalunderlaget minskas
med 28 procent av skillnaden däremellan.

10 § Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som
svarar mot utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med
nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden om utbetalning skett efter
utgången av det räkenskapsår som avses i 2 §. Detsamma gäller belopp
som svarar mot sådana utbetalningar från en ekonomisk förening som
anges i 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar vid
nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller i fall som anges i 4 kap.
3 § samma lag.

11 § Vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering
skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för
vilket taxering skedde år 1992, skall minska kapitalunderlaget. Vinst-
utdelning som lämnas för senare räkenskapsår skall minska kapitalunder-
laget i den mån utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd
balansräkning eller i förekommande fall enligt fastställd kon-
cembalansräkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering.

Vid beräkning av kapitalunderlaget räknas som skuld 28 procent av
avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän in-
vesteringsfond, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1967:96)
om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet
och lagen (1981:296) om eldsvådefonder.

2.3 Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Undantagen från skatteplikt för utdelning i punkt 2 a av anvisningar-
na till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt gäller inte vidareutdelning.

151

Med vidareutdelning avses utdelning som det utdelande företaget
betalat med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i en
utländsk juridisk person och som inte beskattats i Sverige hos företaget.
Lämnad utdelning skall anses i första hand ha betalats med sådan erhållen
utdelning. Med vidareutdelning avses inte utdelning som lämnas av
investmentföretag eller värdepappersfond som avses i 2 § 10 mom. lagen
om statlig inkomstskatt.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte om det sammanlagda
beloppet som ett företag delar ut som vidareutdelning ett räkenskapsår
understiger fem procent av den totala utdelning som företaget lämnat
under samma räkenskapsår.

2 § Till utdelning som skall beskattas på grund av 1 § skall läggas
utländsk källskatt som företaget erlagt och som belöper på den vidareut-
delade utdelningen.

3 § Från tillämpning av 1 § undantas vidareutdelning av sådan utdelning
som företaget erhållit och som

1. inte beskattats hos företaget på grund av 7 § 8 mom. första stycket a
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller - om en prövning enligt
nämnda moment inte skett - vid en sådan prövning inte skulle ha
beskattats hos företaget, eller

2. består av utdelning som den utländska juridiska personen erhållit på
näringsbetingat innehav - direkt eller indirekt via en eller flera juridiska
personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade innehav
- från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig inkomst-
beskattning som avses i 7 § 8 mom. första stycket a lagen om statlig
inkomstskatt, eller

3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på
grund av punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunal-
skattelagen (1928:370).

I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,
utdelning som företaget erhållit i första hand anses bestått av sådan
utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från
skatteplikt om den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig
hos den utländska juridiska person som lämnat utdelning till företaget.

4 § Understiger belopp som skall tas upp som intäkt på grund av 1-3 §§
sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.

5 § Vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
skall intäkt som är skattepliktig enligt denna lag anses som sådan
utländsk intäkt som anges i 1 § den nämnda lagen. Utländsk källskatt
som erlagts av det utdelande företaget och som belöper på det skatteplik-
tiga beloppet skall därvid anses ha erlagts av den skattskyldige.

I det fall skattskyldig enligt denna lag är ett företag som erhållit
vidareutdelningen på näringsbetingat innehav har företaget, utöver
avräkning av utländsk källskatt som avses i 2 § och som belöper på sådan

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

152

vidareutdelning, genom avräkning rätt att enligt 1 § tredje stycket lagen
om avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt
motsvarande tio procent av den skattepliktiga vidareutdelningens
bruttobelopp inklusive den på vidareutdelningen belöpande källskatten,
om det utdelande företaget enligt nämnda lag hade varit berättigad till
sådan avräkning om inte skattebefrielse för utdelningen förelegat.

6 § Värdepappersfond som erhållit intäkt för vilken fonden är skatt-
skyldig på grund av 1 och 2 §§ får från intäkten dra av ett belopp
motsvarande den utländska källskatt som anges i 2 § multiplicerat med
fyra. Värdepappersfond är inte berättigad erhålla avräkning av sådan
utländsk skatt.

7 § Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen
lämna uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är
skattepliktig enligt denna lag. I det skattepliktiga utdelningsbeloppet skall
inräknas även belopp som avses i 4 §. Uppgift skall också lämnas om
utländsk källskatt som belöper på vidareutdelningen.

Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen
lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-
centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen
skall snarast lämna vidare uppgifterna till den som är registrerad som
förvaltare.

Företag skall i sin självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för
bedömning av skattskyldighet för mottagen utdelning från företaget. Kan
uppgift inte lämnas i självdeklarationen skall uppgiften lämnas till
skattemyndigheten inom en månad från utdelningsdagen.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige
efter ikraftträdandet.

2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 a av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Anvisningar

till 22 §

2 a.1 Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -
utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av rea-
lisationsvinsten på

1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

153

2. andelar i svensk ekonomisk förening,

3. andelar i svensk värdepappersfond,

4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits
ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt
2 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar
angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.

Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:

a) Avkastning på lagertillgång.

b) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt
2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket lagen om statlig
inkomstskatt.

c) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i första
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade
vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett
moderbolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgång-
arna givits ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshus-
enhet. Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som
svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av
samtliga tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en
fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av
avyttringen. Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under
i huvudsak gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses
det högsta av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget
innehavd fastighet.

d) Vinst vid avyttring av andel i sådan bostadsförening respektive aktie
i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. lagen om statlig
inkomstskatt.

e) Vinst för fysisk person och dödsbo vid avyttring av andel i
ekonomisk förening,

f) Utdelning, ränta och vinst på tillgångar som innehas av handels-
bolag.

Bestämmelsen i första stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på
andelar i svensk värdepappesfond skall undantas från skatteplikt gäller
endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis
understigit 90 procent av fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelserna
i denna anvisningspunkt och

b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i första
stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana
instrument.

Om innehavet av tillgångar som avses i tredje stycket a och b inte
annat än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten,
undantas 30 procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i första stycket 3 att utdelning från svensk värdepap-
persfond undantas från skatteplikt gäller för

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

154

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har
mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen
bestämts,

- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-
tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt
denna anvisningspunkt och på tillgångar som avses i tredje stycket b samt

- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen
bestämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från
skatteplikt enligt denna anvisningspunkt.

Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-
ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot
fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.

åttonde stycket lagen om statlig in- första stycket 4 och åttonde stycket
komstskatt.                          lagen om statlig inkomstskatt.

3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra
tillgångar än som avses i tredje stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med

30 procent enligt denna anvisningspunkt.

5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1541.

155

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1

dels att 2 § 10 mom., 3 § 1 mom. och 12 mom., 7 § 8 mom. och 22 §
skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse 3 § 12 a mom. av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

10 mom.2 Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,
utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 §
1 mom. tredje stycket är undantagen från skatteplikt,

2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången
av beskattningsåret av egendom som avses i 1,

3. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av
utländska finansiella instrument
motsvarande dem som avses i 3 §
1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt
optioner och terminer som ute-
slutande avser sådana instrument.

3. att hänsyn inte tas till vinst
eller förlust vid avyttring av
utländska finansiella instrument
motsvarande dem som avses i 3 §
1 mom. tredje stycket 1 och 2 samt
optioner och terminer som ute-
slutande avser sådana instrument,

4.  att som intäkt tas upp
1,2 procent för år räknat av värdet
vid utgången av beskattningsåret
på aktie eller andel i utländsk juri-
disk person, dock inte på aktie
eller andel i sådan utländsk juri-
disk person för vilken vinsten skall
beskattas enligt punkt 10 andra
stycket av anvisningarna till 53 §
kommunalskattelagen (1928:370)
eller när innehavet är sådant som
avses i 7 § 8 mom. första
stycket a.

Har företaget för beskattningsåret beslutat utdelning som överstiger ett
gränsbelopp tas 40 procent av det överskjutande beloppet upp som intäkt.
Understiger beslutad utdelning för beskattningsåret gränsbeloppet får
skillnaden läggas till det för påföljande beskattningsår beräknade
gränsbeloppet. Gränsbeloppet utgörs av summan av mottagen utdelning
som är undantagen från skatteplikt samt 72 procent av det belopp som

156

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

har beräknats enligt första stycket, om detta belopp är positivt.

Med beslutad utdelning jämställs utbetalning i samband med upplösning
av företaget eller utbetalning av fusionsvederlag till den del utbetalningen
överstiger tillskjutet kapital. I fråga om aktiebolag jämställs med beslutad
utdelning också utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet
eller reservfonden.

Som intäkt tas i ett investmentföretag upp 2 procent för år räknat av
värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första
stycket 3. Avdrag medges inte mot denna intäkt. Detta hindrar inte att
avdrag för underskott som uppkommit vid inkomstberäkningen enligt
första och andra styckena medges närmast följande beskattningsår enligt
lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i näringsverksamhet.

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande
förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift
väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda
aktier- eller andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska
personer äger aktier eller andelar. Ett företag som inte längre uppfyller
dessa krav skall som intäkt ta upp ett belopp som svarar mot 30 procent
av det högsta av värdena av tillgångar som avses i första stycket 1 och
3 vid ingången av beskattningsåret eller något av de fem föregående
beskattningsåren, dock tidigast vid ingången av år 1991. Som intäkt får
i stället tas upp 40 procent av summan av de realisationsvinster och
realisationsförluster som företaget haft från och med ingången av år 1991
på tillgångar som avses i första stycket 1 och 3, sedan avdrag gjorts för
sådan intäkt som tagits upp enligt andra stycket första meningen.

Vad som föreskrivits i första stycket för investmentföretag gäller också
för värdepappersfonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt
första stycket 2 dock 0,75 procent.

En värdepappersfond får göra avdrag för utdelning som fonden har
beslutat för beskattningsåret till den del denna utdelning överstiger
mottagen skattefri utdelning, dock inte med så stort belopp att det
föranleder underskott.

Som intäkt tas i en värdepappersfond upp 2 procent för år räknat av
värdet vid ingången av beskattningsåret av egendom som avses i första
stycket 3. Mot denna intäkt medges endast avdrag enligt föregående
stycke. Detta hindrar inte att avdrag för underskott som uppkommit vid
inkomstberäkningen enligt första, sjätte och sjunde styckena medges
närmast följande beskattningsår enligt lagen om avdrag för underskott i
näringsverksamhet.

3 §

1 mom.3 Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och
annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att
hänföra till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat

157

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,
utdelning på aktier och andelar,

vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och
åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed
jämförliga förpliktelser,

ersättning vid upplåtelse av privatbostad,

lotteri vinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kom-
munalskattelagen (1928:370),

statligt räntebidrag för bostadsändamål.

Till realisationsvinst hänförs även valutakursvinst på fordringar och
skulder i utländsk valuta.

Från skatteplikt undantas dels - i fall som avses i 1-3 nedan -
utdelning och - i fall som avses i 4 nedan - ränta, dels hälften av
realisationsvinsten på

1. aktier i svenskt aktiebolag och företrädesrätter att delta i emission
av sådana aktier,

2. andelar i svensk ekonomisk förening,

3. andelar i svensk värdepappersfond,

4. fordringar på grund av vinstandelslån (vinstandelsbevis) som givits
ut av ett svenskt företag i de fall företaget helt saknar avdragsrätt enligt
2 § 9 mom.,

5. terminer och optioner som uteslutande avser endera tillgångar
angivna i 1-4 eller kursindex hänförligt till aktier i svenska aktiebolag.

Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för:

a) Utdelning som det utdelande företaget har rätt till avdrag för enligt
2 § 8 mom. första stycket eller 11 mom. andra stycket.

b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller tillgångar som avses i tredje
stycket än sådana som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är noterade
vid svensk börs eller ett företag som ingår i en koncern med ett moder-
bolag vars aktier är föremål för en sådan notering, om tillgångarna givits
ut av ett företag som innehar fastighet taxerad som hyreshusenhet.
Undantaget från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som svarar mot
värdet av fastighetsinnehavet i förhållande till värdet av samtliga till-
gångar i företaget. Med innehav av fastighet jämställs att en fastighet
innehas av ett företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen.
Intressegemenskap anses råda mellan företag som står under i huvudsak
gemensam ledning. Med värdet av fastighetsinnehavet avses det högsta
av taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av företaget innehavd
fastighet.

c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan bostadsförening respektive
aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.

Undantaget i tredje stycket innebär inte någon inskränkning i be-
stämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid avyttring av aktier
i vissa fall skall hänföras till inkomst av tjänst.

158

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att hälften av realisationsvinsten på
andelar i svensk värdepappersfond skall undantas från skatteplikt gäller
endast om innehavet av följande tillgångar inte annat än tillfälligtvis
understigit 90 procent av fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka skatteplikten är begränsad enligt bestämmelser-
na i detta moment och

b. utländska finansiella instrument motsvarande dem som avses i tredje
stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana
instrument.

Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket a och b inte annat
än tillfälligtvis understigit 60 procent av fondförmögenheten, undantas 30
procent av realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning från svensk värde-
pappersfond undantas från skatteplikt gäller för

- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning som har
mottagits av fonden under det beskattningsår för vilket utdelningen
bestämts,

- hälften av den del av utdelningen som svarar mot fondens realisa-
tionsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen bestämts på
tillgångar för vilka hälften av vinsten är undantagen från skatteplikt enligt
detta moment och på tillgångar som avses i sjätte stycket b samt

- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot fondens
realisationsvinster under det beskattningsår för vilket utdelningen be-
stämts på tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är undantagen från
skatteplikt enligt detta moment.

Vid bedömningen av skatteplikten enligt föregående stycke för utdel-
ning från svenska värdepappersfonder skall utdelningen anses svara mot
fondens inkomster i följande ordning:

1. Skattefri utdelning.

2. Intäkt enligt 2 § 10 mom. 2. Intäkt enligt 2 § 10 mom.

åttonde stycket.                     första stycket 4 och åttonde

stycket.

3. Skattepliktig utdelning och ränta samt realisationsvinst på andra
tillgångar än som avses i sjätte stycket a och b.

4. Realisationsvinst på tillgångar för vilka skatteplikten undantas med
30 procent enligt detta moment.

5. Realisationsvinst på andra tillgångar än som avses i 3 och 4.

Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp
som intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som
medför att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp
som intäkt av näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om
tillgången hade avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde
(avskattning). Tillgången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet
för marknadsvärdet. På den skattskyldiges yrkande sker dock inte
avskattning. I sådant fall behåller tillgången sitt anskaffningsvärde.

159

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår
att ett belopp helt eller delvis motsvarande ett medgivet uppskovsavdrag
jämte särskilt tillägg i vissa fall skall tas upp som intäkt av kapital.

Till intäkt av kapital räknas inte utdelning, vinst eller annan avkastning
på tillgångar som är hänförliga till pensionssparkonto som avses i 1 kap.
2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Bestämmelser
om beskattning av tillgångar hänförliga till ett sådant konto finns i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Till intäkt av kapital
räknas inte heller ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från
pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket
lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

72 mom.4 Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor
procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och
lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar mot statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av fem
procentenheter, skall överskjutande belopp tas upp som intäkt av tjänst.
Har aktierna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med tillämpning
av 24 § 1 mom. tredje stycket. Som utdelning behandlas vinst som upp-
kommit vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden i bolaget.

Understiger utdelningen visst år det högsta belopp som på grund av
första stycket får tas upp som intäkt av kapital, ökas det belopp som
senare år får tas upp som intäkt av kapital i motsvarande mån (sparad
utdelning) för den som ägde aktierna vid utdelningstillfället eller, om
utdelning inte förekommit, för den som äger aktierna vid beskatt-
ningsårets utgång. Belopp som svarar mot kvarstående sparad utdelning
läggs för varje år till anskaffningskostnaden vid beräkning enligt första
stycket.

Uppkommer realisationsvinst vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag
skall 70 procent av den del av vinsten som överstiger kvarstående sparad
utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även för utdelning
och avyttring under tio beskatt-
ningsår efter det år då ett företag
upphört att vara fåmansföretag i
fråga om utdelning eller realisa-
tionsvinst på aktier som den
skattskyldige eller någon honom
närstående ägde när företaget upp-
hörde att vara fåmansföretag eller
har förvärvat med stöd av sådana
aktier. I fråga om aktier som för-
värvats före år 1990 gäller vid
tillämpningen av första-tredje
styckena följande.

1. Som anskaffningskostnad får
tas upp värdet på aktierna vid

Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även för utdelning
och avyttring under tio beskatt-
ningsår efter det år då ett företag
upphört att vara fåmansföretag i
fråga om utdelning eller realisa-
tionsvinst på aktier som den
skattskyldige eller någon honom
närstående ägde när företaget upp-
hörde att vara fåmansföretag eller
har förvärvat med stöd av sådana
aktier. Vid tillämpningen av första-
tredje styckena gäller följande.

1. Som anskaffningskostnad för
aktie som förvärvats före ingången

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

160

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

utgången av är 1990 beräknat
enligt punkt 5 av anvisningarna till
3 och 4 §§ lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt i dess dä
gällande lydelse. Därvid gäller
dock att värden som enligt punkt 5
första-fjärde styckena tagits upp till
75 eller 30 procent skall multi-
pliceras med 1,4 respektive 3,5.
Har femte stycket av nämnda an-
visningspunkt tillämpats skall

a) värdet multipliceras med 5 om
någon del av underlaget vid vär-
deringen satts ned till 20 procent,

b) i andra fall än a värdet multi-
pliceras med 3,5 om någon del av
underlaget vid värderingen satts
ned till 30 procent,

c) i andra fall ån a och b värdet
multipliceras med 1,4 om någon
del av underlaget vid värderingen
tagits upp till 75 procent.

2. Anskaffningskostnaden får - om den inte beräknas enligt be-
stämmelserna i 1 - räknas upp med hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med
år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott
som gjorts före år 1990.

Bestämmelserna i första-tredje styckena tillämpas endast om den
skattskyldige eller någon honom närstående varit verksam i företaget i
betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de tio
beskattningsår som närmast föregått beskattningsåret. Bestämmelserna
gäller dock även om den skattskyldige eller den honom närstående under
någon del av denna tidsperiod varit verksam i ett annat fåmansföretag,
som bedriver samma eller likartad verksamhet, under förutsättning att
denna verksamhet inte påbörjades senare än under det tionde beskatt-
ningsåret efter det år då verksamheten i det först avsedda företaget
upphörde.

Om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger
del i företaget och har rätt till utdelning, skall bestämmelserna i första-
tredje styckena inte tillämpas, om inte särskilda skäl föreligger. Härvid
beaktas även förhållandena under de tio beskattningsår som närmast
föregått beskattningsåret. Med utomstående avses sådana personer på
vilka bestämmelserna i första-tredje styckena till följd av femte stycket
inte skall tillämpas. I fråga om realisationsvinst gäller dessutom att som
intäkt av tjänst skall högst tas upp ett sammanlagt belopp som för den
skattskyldige och honom närstående under samma tidsperiod uppgår till
100 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

av är 1992 får tas upp kapital-
underlaget i bolaget enligt lagen
(1994:000) om beräkning av kapi-
talunderlaget vid beskattning av
ägare i fåmansföretag fördelat med
lika belopp på aktierna i bolaget.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

161

11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 234

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under
18 år - förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden
har varit verksam i företaget i betydande omfattning och om den
skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det
belopp som enligt bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp
som intäkt av tjänst, understiger makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst, skall vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäk-
ten den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänstein-
täkten beaktas, anses motsvara makens eller förälderns beskattningsbara
förvärvsinkomst.

Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs
verksamhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.

Vad som förstås med fåmansföretag och närstående framgår av punkt
14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Vid
bedömningen av om ett fåtal personer äger aktierna i ett fåmansföretag
skall dock sådana delägare anses som en person, som själva eller genom
någon närstående är eller under något av de tio beskattningsår som

närmast föregått beskattningsåret
betydande omfattning.

Vad som i detta moment sägs om
aktier i ett fåmansföretag gäller
också andelar i ett sådant företag.
Med aktier och andelar likställs
andra sådana av företaget utgivna
finansiella instrument som avses i
27 § 1 mom. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i första-tredje
styckena på sistnämnda finansiella
instrument skall dock tillägget till
statslåneräntan begränsas till en
procentenhet och värdering enligt
fjärde stycket 1 eller uppräkning
enligt fjärde stycket 2 inte medges.
Vid tillämpning av bestämmelser-
na i tredje stycket på aktier eller
andelar skall vid 1995 års taxering
värdering enligt fjärde stycket 1
inte medges om avyttring skett till
närstående eller om företaget har
upplösts genom likvidation.

har varit verksamma i företaget i

Vad som i detta moment sägs om
aktier i ett fåmansföretag gäller
också andelar i ett sådant företag.
Med aktier och andelar likställs
andra sådana av företaget utgivna
finansiella instrument som avses i
27 § 1 mom. Vid tillämpningen av
bestämmelserna i första-tredje
styckena på sistnämnda finansiella
instrument skall dock tillägget till
statslåneräntan begränsas till en
procentenhet och värdering enligt
fjärde stycket 1 eller uppräkning
enligt fjärde stycket 2 inte medges.

72 a mom. Vid tillämpning av 12
mom. första stycket får till an-
skaffningskostnaden för aktierna
eller andelarna läggas 10 procent
av ett löneunderlag. Löneunder-
laget beräknas på grundval av
sådan ersättning som avses i
2 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter och som under året

162

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

före beskattningsåret har utgått till
arbetstagare i företaget och i dess
dotterföretag. Ersättning till ar-
betstagare som innehar sådant av
företaget utgivet finansiellt instru-
ment som avses i 27 § 1 mom. får
inte beaktas om 12 mom. är
tillämpligt på utdelning eller vinst
som är hänförlig till instrumentet.
Ersättning som täcks av lönebidrag
får inte heller beaktas. Löne-
underlaget utgörs av den del av det
sammanlagda ersättningsbeloppet
som överstiger 10 basbelopp, för-
delat med lika belopp på aktierna
eller andelarna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket
gäller följande förutsättningar.

1. Anskaffningskostnaden för ak-
tierna eller andelarna får inte
beräknas enligt 12 mom. fjärde
stycket 1.

2. Den skattskyldige skall för
året före beskattningsåret ha er-
hållit ersättning enligt 2 kap. 3 §
lagen om socialavgifter frän före-
taget eller dess dotterföretag med
ett belopp som sammanlagt inte
understiger 150 procent av den
högsta ersättning som samma är
betalats ut till en arbetstagare och
som får räknas in i det belopp som
ligger till grund för beräkning av
löneunderlaget.

3.  Det belopp som genom
tillämpning av första stycket får tas
upp som intäkt av kapital får inte
överstiga den ersättning som avses
i 2.

Med innehav av sådana finan-
siella instrument i ett fämansföre-
tag som avses i 27 § 1 mom. lik-
ställs innehav av finansiella instru-
ment i ett annat företag inom
samma koncern.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

8 mom.5 Svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank eller svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag är frikallat
från skattskyldighet för utdelning

8 mom. Svenskt företag är fri-
kallat från skattskyldighet för
utdelning på aktie eller andel i ut-
ländsk juridisk person under förut-
sättning att

163

Nuvarande lydelse

på aktie eller andel i utländskt
bolag som inte utgör omsättnings-
tillgång i företagets verksamhet
under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i det
utdelande bolaget vid be-
skattningsårets utgång motsvarade
en gärdedel eller mer av röstetalet
för samtliga aktier eller andelar i
det utdelande bolaget, eller

det görs sannolikt att innehavet
av aktien eller andelen betingas av
verksamhet som bedrivs av före-
taget eller av företag som med
hänsyn till äganderättsförhållanden
eller oiganisatoriska förhållanden
kan anses stå det nära, och

b) den inkomstbeskattning som
det utländska bolaget är underkas-
tat är jämförlig med den inkomst-
beskattning som skulle ha skett en-
ligt denna lag, om inkomsten hade
förvärvats av svenskt företag.

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

a) innehavet är näringsbetingat
och den inkomstbeskattning som
den utländska juridiska personen
är underkastad är jänförlig med
den inkomstbeskattning som skulle
ha skett enligt denna lag, om in-
komsten hade förvärvats av ett
svenskt företag, varvid utdelning
som den utländska juridiska per-
sonen erhållit på kapitalplacerings-
innehav skall anses utgöra inkomst
som skall beskattas enligt denna
lag och varvid skall bortses från
bestämmelser i avtal för un-
dvikande av dubbelbeskattning,
eller

b) innehavet är ett kapitalplace-
ringsinnehav.

Ett innehav av aktier eller an-
delar i en utländsk juridisk person
skall anses vara näringsbetingat om
aktierna eller andelarna inte utgör
omsättningstillgångar i företagets
verksamhet och

det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier eller andelar i den
utländska juridiska personen vid
beskattningsårets utgång mot-
svarade en gärdedel eller mer av
röstetalet för samtliga aktier eller
andelar i den utländska juridiska
personen eller

innehavet av aktierna eller an-
delarna betingas av verksamhet
som bedrivs av företaget eller av
företag som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller or-
ganisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära.

Ett innehav av aktier eller an-
delar i en utländsk juridisk person
skall anses vara ett kapitalplace-
ringsinnehav om aktierna eller
andelarna inte utgör omsättnings-

164

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse                Prop. 1993/94:234

Bilaga 2
tillgångar i företagets verksamhet
och inte heller skall anses vara
näringsbetingade.

Med svenskt företag avses i detta
moment svenskt aktiebolag, svensk
ekonomisk förening, svensk spar-
bank, svenskt ömsesidigt
skadeförsäkringsföretag och svensk
värdepappersfond.

Utländsk juridisk person
hemmahörande i något av de län-
der med vilka Sverige ingått avtal
för undvikande av dubbelbeskatt-
ning (avtalsländer) skall anses
underkastad inkomstbeskattning
jämförlig med en som skulle ha
skett enligt denna lag. Denna
presumtion gäller dock endast om
personens intäkter härrör från
verksamhet i Sverige eller i ett
eller flera av avtalsländerna och
verksamheten är underkastad nor-
mal inkomstskatt i det eller de
länder där den bedrivs. I det fall
personens intäkter endast till obe-
tydlig del härrör från verksamhet i
andra länder eller från särskilt
skattemässigt gynnad verksamhet
skall den ändå anses underkastad
jämförlig beskattning.

22 §6

Skall, på grund av överens-
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är
skattepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall som avses i 7 § 8 mom. a.

Skall, på grund av överens-
kommelse eller beslut som avses i
20 eller 21 §, intäkt, som är
skattepliktig enligt denna lag, inte
beskattas här i riket, medges inte
heller avdrag för kostnader som är
hänförliga till intäkten. Detta gäller
dock inte i fråga om utdelning från
utländskt bolag till svenskt företag
i fall då innehavet är närings-
betingat.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången
vid 1995 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-7.

2. Vid 1995 års taxering skall intäkt som avses i 2 § 10 mom. första
stycket 4 tas ut med 2,4 procent för år räknat för den del av beskatt-
ningsåret som löper från och med den 1 juli 1994.

165

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3. De nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. nionde stycket 2 tillämpas första
gången vid 1996 års taxering.

4. Vid beräkning av sparad utdelning till och med utgången av år 1993
får äldre föreskrifter i 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 tillämpas vid 1995
och senare års taxeringar.

5. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i den lydelse före-
skrifterna intill den 1 januari 1994 för utdelning som uppburits till och
med den 31 december 1993.

6. I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet
tillämpas äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. första stycket a i fråga om
utdelning som uppburits före ikraftträdandet.

7. Vid tillämpning av punkt 2 a femte och sjätte styckena av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom.
åttonde och nionde styckena denna lag skall, i fråga om utdelning som
lämnas under år 1994, äldre föreskrifter i 7 § 8 mom. tillämpas vid
avgörande av om utdelning skulle ha beskattats hos värdepappersfonden.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

* Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

3 Senaste lydelse 1993:1543.

3 Senaste lydelse 1993:1544.

* Senaste lydelse 1993:1543.

5 Senaste lydelse 1993:1544.

6 Senaste lydelse 1993:1543.

166

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1543) om änd- Prop. 1993/94:234
ring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt               Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att punkt 7 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1993:1543) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari
1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och
fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före

ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av de nya före-
skrifterna i 2 § 10 mom. andra
stycket vid 1995 års taxering eller,
om företaget inte taxeras då, vid
1996 års taxering skall
gränsbeloppet

a. ökas med ett belopp som
motsvarar företagets eget kapital
enligt fastställd balansräkning för
det räkenskapsår som taxerades år
1991 eller, om företaget inte taxe-
rades då, år 1992 till den del detta
belopp överstiger tillskjutet kapital
och utdelning som beslutats för
nämnda räkenskapsår,

b. minskas med utbetalning till
aktieägaren enligt 12 kap. 1 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385) vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden efter det räkenskapsår
som avses i a och före räken-
skapsår som taxeras enligt de nya
föreskrifterna, samt

c. minskas med utdelning från
företaget vilken beslutats för räken-
skapsår som avses i b till den del
den överstigit av företaget
mottagen skattepliktig utdelning.

De avgående posterna enligt
föregående stycke b och c får
tillsammans inte överstiga posten a
i samma stycke. Bestämmelserna i
föregående stycke gäller endast om
företaget var investmentföretag vid
utgången av det räkenskapsår som
avses i samma stycke a.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

167

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1544) om änd-
ring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring
i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till
lagen (1993:1544) om ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring
i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

2.8 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 10 § uppbördslagen (1953:272)* skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

10 §2

Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade lev-
nadskostnader, som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i punkt 3 av
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) och för vilken
rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens inkomsttaxering anges
i nämnda punkt, endast till den del ersättningarna överstiger de schablon-
belopp som anges i nämnda lagrum eller, såvitt gäller kostnad för logi,
den faktiska utgiften.

På ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan
tjänsteresa för vilken rätten till avdrag för kostnaderna vid mottagarens
inkomsttaxering anges i punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kom-
munalskattelagen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del
ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum.
I den mån ersättning för ökade levnadskostnader under tjänsteresa utgår
för längre tid än två år på en och samma ort skall dock preliminär
A-skatt beräknas på hela ersättningen såvida inte skattemyndigheten på
ansökan av den som betalar ut ersättningen beslutar att vad som sägs i

168

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

g) ersättning till en och samma
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud-
sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått
till ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring;
eller

h) förmån av fri resa inom riket
i samband med tillträdande eller
frånträdande av anställning eller
uppdrag eller ersättning för kost-
nad för sådan resa.

första meningen i detta stycke skall gälla även för viss längre tid än två
år.

I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att
preliminär A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den
överstiger det i punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunal-
skattelagen angivna beloppet.

Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är
förenade med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är
uppenbart att ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid
mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp.
I sådant fall beräknas skatten på hela ersättningen respektive den del av
ersättningen som överstiger det avdragsgilla beloppet.

Preliminär A-skatt skall inte utgå för:

a) familjebidrag till den som tjänstgör inom totalförsvaret;

b) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än
svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;

c) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt
undantagen från beskattning i Sverige;

d) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000
kronor;

e) ränta på konto för klientmedel;

f) ränta som ingår i belopp som redovisats enligt 3 kap. 22 § sista
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter;

g) utdelning som avses i lagen
(1994:000) om beskattning av viss
vidareutdelning;

h) ersättning till en och samma
idrottsutövare från en sådan ideell
förening som avses i 7 § 5 mom.
lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt och som har till huvud-
sakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte uppgått
till ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring;
eller

i) förmån av fri resa inom riket
i samband med tillträdande eller
frånträdande av anställning eller
uppdrag eller ersättning för kost-
nad för sådan resa.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Lydelse enligt prop. 1993/94:152.

169

12 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 234

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om
avräkning av utländsk skatt

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1986:468) om avräkning
av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 §*

Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller
inländsk juridisk person har haft intäkt

a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370)
eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) för vilken han beskattats i utländsk stat och

c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra
därifrån,

har han - med den inskränkning som följer av 2 § - genom avräkning
av den del av den utländska skatten som belöper på intäkten rätt att
erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt i
enlighet med vad som framgår av 4-13 §§.

Motsvarande gäller i tillämpliga delar i fall då fysisk person enligt
lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt har att erlägga fastighetsskatt
för en i utlandet belägen privatbostad.

Kan ett svenskt foretag vid pröv-
ning enligt 7 § 8 mom. lagen om
statlig inkomstskatt inte visa att
den inkomstbeskattning som det
utländska bolaget är underkastat är
jämförlig med den inkomstbeskatt-
ning som skulle ha skett enligt
lagen om statlig inkomstskatt om
inkomsten hade förvärvats av
svenskt företag, och skall mottagen
utdelning därför beskattas i Sveri-
ge, men är övriga förutsättningar
för att erhålla skattefrihet för utdel-
ningen i nämnda moment uppfyllda
har företaget, utöver den avräkning
som medges enligt första stycket
och enligt dubbelbeskattningsavtal,
genom avräkning rätt att erhålla
nedsättning av statlig inkomstskatt
med ett belopp motsvarande tio
procent av denna utdelnings brut-
tobelopp. Vid sådan avräkning
gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs i 4-13 §§.

Kan ett svenskt företag vid pröv-
ning enligt 7 § 8 mom. lagen om
statlig inkomstskatt inte visa att
den inkomstbeskattning som den
utländska juridiska personen är
underkastad är jämförlig med den
inkomstbeskattning som skulle ha
skett enligt lagen om statlig in-
komstskatt om inkomsten hade
förvärvats av svenskt företag, och
skall mottagen utdelning därför
beskattas i Sverige, men är övriga
förutsättningar för att erhålla skat-
tefrihet för utdelningen i nämnda
moment uppfyllda har företaget,
utöver den avräkning som medges
enligt första stycket och enligt
dubbelbeskattningsavtal, genom av-
räkning rätt att erhålla nedsättning
av statlig inkomstskatt med ett
belopp motsvarande tio procent av
denna utdelnings bruttobelopp. Vid
sådan avräkning gäller i tillämp-
liga delar vad som föreskrivs i
4-13 §§.

170

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

7 §2

Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de
utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som
hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och
näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska
kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga
respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska
förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses
utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kom-
munala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som
dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvs-
inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad
förvärvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av
den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska
kapitalinkomsterna.

Vid tillämpningen av första stycket skall, i de fall då skattskyldig
erhållit skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272),
sådan reduktion anses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal
inkomstskatt, skogsvårdsavgift respektive statlig fastighetsskatt med så
stor del av reduktionen som respektive skatt utgör av det sammanlagda
beloppet av nämnda skatter före sådan reduktion. Om skattskyldig har
att erlägga fastighetsskatt såväl för fastighet i Sverige som för privat-
bostad i utlandet skall reduktionen av statlig fastighetsskatt enligt första
meningen anses ha skett från statlig fastighetsskatt som hänför sig till
privatbostad i utlandet med så stor del som den statliga fastighetsskatten
på privatbostad i utlandet utgör av det sammanlagda beloppet av statlig
fastighetsskatt före sådan reduktion.

I de fall då skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas
ut på skatteunderlag som beräknas enligt bestämmelserna i 3 § första
och femte styckena samma lag skall följande gälla. Vid beräkningen av
spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga
inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, sådan
avkastningsskatt jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst.

Spärrbeloppet skall alltid anses
uppgå till minst 100 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.

1 Senaste lydelse 1993:1561.

2 Senaste lydelse 1993:943.

171

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om själv-
deklarationer och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                    Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

3 kap.

27 §'

Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av

1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är
avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.
8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618),

2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värde-
pappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappers-
fond,

3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som
förvaltar svensk värdepappersfond,

4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om
utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags
försorg,

5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-
papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper

förvaras i depå eller kontoförs.

Kontrolluppgift om utdelning
skall lämnas av annat svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk före-
ning, svensk sparbank eller svenskt
ömsesidigt skadeförsäkringsföretag
än som avses i första stycket 1.

Kontrolluppgift skall lämnas för

a) fysisk eller juridisk person
som, i fall som avses i första
stycket 3 om utdelningen inte är
skattefri enligt punkt 2 a av anvis-
ningarna till 22   § kom-

munalskattelagen (1928:370) eller
3 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt samt i fall som
avses i första stycket 4 och 5, är
berättigad att lyfta utdelning för
egen del vid utdelningstillfället och

a) fysisk eller juridisk person
som är berättigad att lyfta utdel-
ning för egen del vid utdel-
ningstillfället och

172

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:234

Bilaga 2

b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som
innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk
person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.

Kontrolluppgift enligt andra
stycket a skall ta upp utbetald
utdelning till den del den är
skattepliktig och avdragen preli-
minär skatt. Kontrolluppgift enligt
andra stycket b skall ta upp
innehavet vid årets utgång.

Kontrolluppgift enligt tredje
stycket a skall ta upp utbetid
utdelning till den del den är skat-
tepliktig och avdragen preliminär
skatt. Kontrolluppgift om utdel-
ning som avses i lagen (1994:000)
om beskattning av viss vidareut-
delning skall också ta upp utländsk
källskatt som belöper på utdel-
ningen. Sådan kontrolluppgift skall
lämnas även om utdelningen under-
stiger 500 kronor. Kontrolluppgift
enligt tredje stycket b skall ta upp
innehavet vid årets utgång.

Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar
på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om
vidareutdelning som blivit tillgänglig för lyftning för den skattskyldige
före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1993:1564.

173

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-31

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 1994 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering, m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Ingrid Melbi.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-.

I lagrådsremissen föreslås bl.a. vissa ändringar i reglerna om
beskattning av utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag. Det
gäller främst reglerna i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt om beräkning av det kapitalunderlag som ligger till grund
för den schablonmässigt bestämda kapitalavkastningen på sådana aktier.
Förslaget i den delen innebär i huvudsak att den s.k. altemativregeln
ändras i syfte att förhindra vissa inte avsedda skattefördelar och att det
införs en möjlighet att vid beräkning av det kapitalinkomstbeskattade
utrymmet beakta utbetalade löner till anställda i företaget. Vidare föreslås
två generella begränsningar av skattefriheten för utdelning. Den ena avser
sådan utdelning som betalats med utdelning som företaget erhållit på
aktier eller andelar i utländska företag. Den andra är tidsbegränsad och
avser utdelning som lämnas under år 1994.

Av det anförda framgår att förslagen i sak inte är särskilt omfattande.
Förslagen har emellertid föranlett inte mindre än tre nya lagar av ganska
stor omfattning och dessutom ett stort antal lagändringar i övrigt. Det
beror bl.a. på att förslagen innehåller många specialregler som delvis är
mycket komplicerade. I samband med skattereformen hösten 1993 (prop.
1993/94:50 s. 426 f) kritiserade Lagrådet det föreslagna regelsystemet på
grund av dess komplexitet och framhöll att detta skulle leda till problem
vid tillämpningen. Föreliggande förslag komplicerar det redan mycket
komplicerade regelsystemet. Lagrådet finner därför anledning att åter
betona vikten av att förenklingsaspekten åtminstone i framtiden beaktas
i högre grad än hittills vid utformningen av lagstiftningen på det aktuella
området. Även om varje ändring tagen för sig är relativt begränsad och
motiverad från ekonomiska utgångspunkter måste det nämligen starkt
ifrågasättas om systemet som helhet efter de senaste reformerna är
acceptabelt med hänsyn till det krav på enkelhet vid tillämpningen som
måste vara uppfyllt för att systemet skall fungera i praktiken.

Flera av de aktuella lagändringarna skall enligt förslaget gälla redan
fr.o.m. den 1 januari 1994. Ändringarna kan i enskilda fall innebära en
skärpt beskattning i förhållande till nuvarande regler. För att inte komma
i konflikt med förbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen mot retroaktiv
skattelagstiftning har regeringen i skrivelse den 22 december 1993 (Skr
1993/94:132) lämnat ett meddelande till riksdagen om förslagen.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3

174

Enligt sistnämnda lagrum får en lag innebära att skatt uttas trots att
lagen inte hade trätt i kraft när den omständighet inträffade som utlöste
skattskyldigheten, under förutsättning att meddelande lämnats till
riksdagen om att förslag härom är att vänta och att riksdagen finner
särskilda skäl påkalla det. Regeringen har som skäl för förslagen anfört
att de utgör en integrerad del av redan beslutade regelförändringar med
syfte att motverka oönskad skatteplanering och undanröja vissa incitament
för ett i samhällsekonomiskt avseende irrationellt ekonomiskt handlande.
Lagrådets granskning har inte givit anledning till ifrågasättande av att
sådana särskilda skäl föreligger som avses i 2 kap. 10 § regeringsformen.
Lagrådet vill dock i sammanhanget beröra en fråga som diskuteras i
lagrådsremissen med anledning av ett påpekande under
remissbehandlingen, nämligen om förslagen täcks av skrivelsen eller om
de går längre än denna. Diskussionen i lagrådsremissen gäller förslaget
om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering, närmare bestämt
reglerna om att det s.k. jämförelsebeloppet - dvs. det belopp som får
delas ut utan beskattning - skall få ökas om vinsten under år 1993 ökat
i förhållande till tidigare år.

I skrivelsen uttalas bl.a. att jämförelsebeloppet bör kunna ökas i
relation till hur mycket större 1993 års vinst är i förhållande till den
högsta vinsten under de föregående fem åren. Remissinstansens
påpekande gäller en begränsningsregel som fanns med redan i den
promemoria som ligger till grund för lagrådsremissen och som innebär
att ökningen av jämförelsebeloppet vid en vinstökning begränsas till
50 procent av årsvinsten. Enligt den ifrågavarande remissinstansen är
denna inskränkning att betrakta som retroaktiv, eftersom den inte fanns
med i regeringens skrivelse.

Regeringen uttalar härom bl.a. att man av vad som sägs i skrivelsen
om vinstökningsregeln inte kan dra den slutsatsen att jämförelsebeloppet
skall få ökas obegränsat. Det framhålls vidare att vinstökningsregeln är
avsedd att vara en gynnande regel i förhållande till huvudregeln som
innebär att jämförelsebeloppet utgör 120 procent av tidigare lämnad
högsta utdelning.

Av förarbetena till förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning framgår
att det i skrivelsefallen inte krävs en detaljerad beskrivning av kommande
förslag (prop. 1978/79:195 s. 61). Föredraganden framhåller sålunda att
det väsentliga är att det genom meddelandet görs klart vilken typ av
transaktion, intäkt, avdrag etc. som förslaget avses ingripa mot samt från
vilken tidpunkt retroaktiviteten skall gälla. Däremot kan det enligt
föredraganden inte generellt krävas att det sätt på vilket ingripandet skall
ske preciseras.

I ett fall som det förevarande krävs alltså inte att de kommande
förslagen redovisas i detalj i skrivelsen till riksdagen, utan det räcker
med att inriktningen anges. Av den aktuella skrivelsen framgår att syftet
med förslagen är att begränsa den skattefria utdelningen under år 1994
till vad som kan anses motsvara en för det utdelande företaget normal
utdelning. Den ifrågavarande begränsningsregeln har tillkommit för att
tillgodose detta syfte. Mot denna bakgrund delar Lagrådet regeringens

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3

175

uppfattning att vad som uttalats i skrivelsen om utformningen av
vinstökningsregeln inte kan anses innebära att den ifrågavarande
begränsningsregeln står i strid med förbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning.

Lagrådet har företagit en lagteknisk granskning av de remitterade
förslagen och föreslår i förtydligande syfte att ett antal lagstadganden
formuleras om på sätt som framgår av bilaga till detta protokoll.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3

176

Bilaga 3.1

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3.1

Förslag till lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995
års taxering

3 §

För en aktie som utges efter utgången av år 1993 får beräknas ett
jämförelsebelopp endast om aktien har getts ut vid nyemission eller
fondemission som har registrerats före utgången av år 1993. Ett
jämförelsebelopp får också beräknas, om aktien erhållits vid utbyte av ett
konvertibelt skuldebrev utgivet i en emission som har registrerats före
utgången av år 1993. Motsvarande gäller om aktien erhållits genom
nyteckning med stöd av en optionsrätt som har getts ut i förening med ett
skuldebrev i en emission som har registrerats före utgången av år 1993.

Har utdelning inte lämnats på en aktie för något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren, skall som jämförelsebelopp anses det
jämförelsebelopp som beräknas för andra av bolaget utgivna aktier. Finns
aktier av olika slag, beräknas jämförelsebeloppet för aktier av samma
slag eller, om sådant jämförelsebelopp inte kan beräknas, som genom-
snittet av jämförelsebeloppen på de aktier för vilka jämförelsbelopp kan
beräknas.

Har bolaget inte lämnat utdelning för något av de fem närmast
föregående räkenskapsåren, utgör jämförelsebeloppet 20 procent av
nettovinsten för det räkenskapsår för vilket utdelning lämnas.
Nettovinsten skall därvid fördelas med lika belopp på aktierna i bolaget.

8 §

Har ett aktiebolag vid tidpunkten för beslut om utdelning inte aktier
noterade på börs, får jämförelsebeloppet för en aktie beräknas som 20
procent av ett belopp motsvarande ett kapitalunderlag fördelat med lika
belopp på aktierna i bolaget. Kapitalunderlaget beräknas med tillämpning
av lagen (1994:000) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning
av ägare i fåmansföretag.

11 §

För utdelning på en aktie eller en andel som omfattas av bestämmelserna
i 3 § 12 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
gäller undantaget från skatteplikt i 3 § 1 mom. tredje stycket nämnda lag
för ett jämförelsebelopp beräknat enligt andra stycket. Om det högsta av
de jämförelsebelopp som gäller enligt denna lag i övrigt innebär ett lägre
jämförelsebelopp skall dock undantaget gälla för detta belopp.

Jämförelsebeloppet utgörs av summan av dels ett belopp som svarar
mot statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret
med tillägg av fem procentenheter multiplicerad med an-

177

skaffhingskostnaden för aktien eller andelen beräknad enligt 3 § 12 mom.
första stycket eller fjärde stycket 1 eller 2 lagen om statlig inkomstskatt,
dels en femtedel av det belopp som svarar mot sparad utdelning.

12 §

Preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272) skall inte tas ut för
inkomst för vilken skatteplikt föreligger på grund av denna lag.

14 §

Den som betalar ut utdelning skall i samband med utbetalningen lämna
uppgift till mottagaren om hur stor del av utdelningen som är skatteplik-
tig enligt denna lag. Förhållanden som avses i 11 § andra stycket skall
dock inte beaktas.

Avstämningsbolag skall, i samband med att underlag för utbetalningen
lämnas, till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepappers-
centralen) lämna uppgifter enligt första stycket. Värdepapperscentralen
skall snarast lämna uppgifterna vidare till den som är registrerad som
förvaltare.

Om utdelningen betalats ut före den 1 juli 1994 skall uppgift enligt
första och andra styckena lämnas snarast efter denna tidpunkt.

Företag skall i sin självdeklaration avseende det beskattningsår för
vilket utdelning lämnas under 1994 lämna de uppgifter som behövs för
bedömning av skattskyldighet för utdelning från företaget.

Kan uppgift inte lämnas i självdeklarationen, skall uppgiften lämnas till
skattemyndigheten före utgången av oktober 1994 eller, om utdelning
lämnas därefter, inom en månad från utdelningsdagen.

Förslag till lag om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag

5 §

Aktier och andelar i svenska dotterföretag skall tas upp till ett värde
motsvarande så stor del av kapitalunderlaget i dotterföretaget som svarar
mot moderföretagets andel av antalet aktier eller andelar i dotterföretaget.

10 §

Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som svarar
mot utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning av
aktiekapitalet eller reservfonden eller i samband med likvidation, om
utbetalning skett efter utgången av det räkenskapsår som avses i 2 §.

Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp
som svarar mot utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp,
vid utskiftning i samband med likvidation eller enligt 4 kap. 3 § samma
lag vid återbetalning av överskjutande medlemsinsatser.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3.1

178

Förslag till lag om beskattning av viss vidareutdelning

3 §

Från tillämpning av 1 § undantas vidareutdelning av sådan utdelning
som företaget erhållit och som

1. inte beskattats hos företaget på grund av betämmelsema om
näringsbetingat innehav i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller - om en prövning enligt nämnda moment inte skett -
vid en sådan prövning inte skulle ha beskattats hos företaget, eller

2. består av utdelning som den utländska juridiska personen på grund
av näringsbetingat innehav erhållit - direkt eller indirekt via en eller flera
juridiska personer som i sin tur erhållit utdelningen på näringsbetingade
innehav - från juridisk person som är underkastad sådan jämförlig
inkomstbeskattning som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen om
statlig inkomstskatt, eller

3. avser vinst hos en utländsk juridisk person som har beskattats på
grund av bestämmelserna i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till
53 § kommunalskattelagen (1928:370).

I fall som avses i första stycket 2 skall, om inte företaget yrkat annat,
utdelning som företaget erhållit i första hand anses ha bestått av sådan
utdelning från utländsk juridisk person som medför undantag från
skatteplikt när den vidareutdelas, om sådan utdelning funnits tillgänglig
hos den utländska juridiska person som lämnat utdelning till företaget.

4 §

Understiger belopp som skulle ha beskattats på grund av 1-3 §§
sammanlagt 500 kronor för en skattskyldig, beskattas inte beloppet.

Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt

10 mom. Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,
utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,

1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper för vilka hälften av realisationsvinsten enligt 3 §
1 mom. tredje stycket är undantagen från skatteplikt,

2. att som intäkt tas upp 1 procent för år räknat av värdet vid ingången
av beskattningsåret av egendom som avses i 1,

3. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av utländska
finansiella instrument motsvarande dem som avses i 3 § 1 mom. tredje
stycket 1 och 2 samt optioner och terminer som uteslutande avser sådana
instrument,

4. att som intäkt tas upp 1,2 procent för år räknat av värdet vid
utgången av beskattningsåret på aktie eller andel i utländsk juridisk

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3.1

179

person om företaget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på
aktien eller andelen. Detta gäller dock inte aktie eller andel i sådan
utländsk juridisk person för vilken vinsten skall beskattas enligt punkt 10
andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370)
och inte heller när fråga är om sådant näringsbetingat innehav av aktie
eller andel som avses i 7 § 8 mom.

3 §

12 a mom. Vid tillämpning av 12 mom. första stycket får till an-
skaffningskostnaden för aktierna eller andelarna läggas 10 procent av ett
löneunderlag. Löneunderlaget beräknas på grundval av sådan ersättning
som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter och som under året före beskattningsåret
har utgått till arbetstagare i företaget och i dess dotterföretag. Löne-
underlaget utgörs av den del av det sammanlagda ersättningsbeloppet
som överstiger ett belopp motsvarande tio gånger det basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året före beskatt-
ningsåret. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på aktierna eller
andelarna i företaget.

Vid tillämpning av första stycket gäller följande.

1. Anskaffningskostnaden för aktierna eller andelarna får inte beräk-
nas enligt 12 mom. fjärde stycket 1.

2. Ersättning till arbetstagare som innehar sådant av företaget utgivet
finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas om
12 mom. är tillämpligt på utdelning eller vinst som är hänförlig till in-
strumentet. Ersättning som täcks av lönebidrag får inte heller beaktas.

3. Den skattskyldige skall för året före beskattningsåret ha erhållit
sådan ersättning som ingår i underlag för beräkning av avgifter enligt 2
kap. 3 § lagen om socialavgifter från företaget eller dess dotterföretag
med ett belopp som sammanlagt inte understiger 150 procent av den
högsta ersättning som samma år betalats ut till en arbetstagare och som
får räknas in i det belopp som ligger till grund för beräkning av
löneunderlaget.

4. Ökningen av det belopp som får tas upp som intäkt av kapital får
inte överstiga sådan ersättning till den skattskyldige som avses i 3.

Med innehav av sådana finansiella instrument i ett fåmansföretag som
avses i 27 § 1 mom. likställs innehav av finansiella instrument i ett annat
företag inom samma koncern.

7 §

8 mom. Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på
aktie eller andel i utländsk juridisk person under förutsättning att
innehavet av den utländska aktien eller andelen antingen är ett kapital-
placeringsinnehav eller ett näringsbetingat innehav.

För att näringsbetingade innehav skall vara skattebefriade skall den
inkomstbeskattning som den utländska juridiska personen är underkastad
vara jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt
denna lag, om inkomsten hade förvärvats av ett svenskt företag. Vid

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3.1

180

jämförelsen skall utdelning som den utländska juridiska personen erhållit
på kapitalplaceringsinnehav anses utgöra inkomst som skall beskattas
enligt denna lag. Vidare skall bortses från bestämmelser i avtal för
undvikande av dubbelbeskattning.

Ett innehav av aktier eller andelar i en utländsk juridisk person skall
anses vara näringsbetingat om aktierna eller andelarna inte utgör
omsättningstillgångar i företagets verksamhet och det sammanlagda
röstetalet för företagets aktier eller andelar i den utländska juridiska
personen vid beskattningsårets utgång motsvarade en ljärdedel eller mer
av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i den utländska juridiska
personen eller

innehavet av aktierna eller andelarna betingas av verksamhet som
bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till ägande-
rättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Ett innehav av aktier eller andelar i en utländsk juridisk person skall
anses vara ett kapitalplaceringsinnehav om aktierna eller andelarna inte
utgör omsättningstillgångar i företagets verksamhet och inte heller skall
anses vara näringsbetingade.

Med svenskt företag avses i detta moment svenskt aktiebolag, svensk
ekonomisk förening, svensk sparbank, svenskt ömsesidigt skadeförsäk-
ringsföretag och svensk värdepappersfond.

Utländsk juridisk person hemmahörande i något av de länder med vilka
Sverige ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning (avtalsländer)
skall anses underkastad inkomstbeskattning jämförlig med den som skulle
ha skett enligt denna lag. Denna presumtion gäller dock endast om
personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och
verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder
där den bedrivs. I det fall personens intäkter endast till obetydlig del
härrör från verksamhet i andra länder eller från särskilt skattemässigt
gynnad verksamhet skall den ändå anses underkastad jämförlig beskatt-
ning.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3.1

Övergångsbestämmelserna

5. Vid 1995 års taxering tillämpas 7 § 8 mom. i dess lydelse vid
utgången av år 1993 för utdelning som uppburits senast den 31 december
1993.

6.1 fråga om utdelning som uppburits före ikraftträdandet skall - såvitt
avser beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet - det i 7 § 8
mom. tredje stycket beträffande näringsbetingat innehav uppställda kravet
att innehavet betingas av verksamhet, som bedrivs av företaget eller av
företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå det nära, anses vara uppfyllt om det görs
sannolikt att nämnda omständigheter föreligger.

181

7. I fråga om utdelning som lämnas under år 1994 tillämpas be-
stämmelserna i 7 § 8 mom. i dess äldre lydelse vid prövning enligt
punkten 2 a femte och sjätte styckena av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) och 3 § 1 mom. åttonde och nionde
styckena denna lag huruvida utdelningen skulle ha beskattats hos
värdepappersfonden.

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1543) om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Övergångsbestämmelserna

7. För företag med beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari
1994 tillämpas äldre föreskrifter i 2 § 10 mom. första stycket 2 och
fjärde stycket för den del av beskattningsåret som avser tiden före
ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 2 § 10 mom. andra stycket
vid 1995 års taxering eller, om företaget inte taxeras då, vid 1996 års
taxering skall gränsbeloppet

a. ökas med ett belopp som motsvarar företagets eget kapital enligt
fastställd balansräkning för det räkenskapsår för vilket taxering skedde
år 1991 eller, om företaget inte taxerades då, år 1992 till den del detta
belopp överstiger tillskjutet kapital och utdelning som beslutats för
nämnda räkenskapsår,

b. minskas med utbetalning till aktieägaren enligt 12 kap. 1 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385) vid nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden efter det räkenskapsår som avses i a och före det första
räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna, samt

c. minskas med utdelning från företaget vilken beslutats för räken-
skapsår som infallit efter det räkenskapsår som avses i a och före det
räkenskapsår för vilket taxering skedde enligt de nya föreskrifterna till
den del utdelningen överstigit av företaget mottagen skattepliktig ut-
delning.

De avgående posterna enligt föregående stycke b och c får tillsammans
inte överstiga posten a i samma stycke. Bestämmelserna i föregående
stycke gäller endast om företaget var investmentföretag vid utgången av
det räkenskapsår som avses i samma stycke a.

Prop. 1993/94:234

Bilaga 3.1

182

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994

Prop. 1993/94:234

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:234 Vissa inkomst- och
företagsskattefrågor, m.m.

183

gotab 46386, Stockholm 1994