Prop.
1993/94:224Regeringens proposition
1993/94:224
Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen och vissa andra
författningar i syfte att möjliggöra en utökad datorisering av skatteför-
valtningens ärendehantering och kontrollverksamhet. I propositionen föreslås
sålunda dels att beskattningsbeslut i vissa fall skall kunna fattas genom ADB,
dels att skatteregistret skall kunna användas vid revisions-och annan
kontrollverksamhet i utökad omfattning. I propositionen föreslås även att
inhämtande av uppgifter till skatteregistret och utlämnade av uppgifter ur
registret till arbetsgivare skall lagregleras.
Slutligen föreslås vissa ändringar i folkbokföringslagen rörande förfarandet
vid överklagande av beslut om födelsetid.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
1

Innehållsförteckning

1Förslag till riksdagsbeslut...............................................4

2Lagtext.....................................................................5
2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i skatteregisterlagen (1980:343).................................5
2.2Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)............................................................6
2.3Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)............................................................7
2.4Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)............................................................8
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.........................9
2.6Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481)............................................................
102.7Förslag till lag om ändring i lagen om
folkbokföringsregister (1990:1536)..............................11

3Ärendet och dess beredning ............................................12

4ADB-användning inom beskattningsverksamheten...................12
4.1Nuvarande ordning.................................................12
4.2Riksskatteverkets framställning om ändringar i
skatteregisterlagen..................................................14
4.3Allmänna utgångspunkter.........................................15
4.4Inhämtande av uppgifter med hjälp av ADB...................17
4.5Utlämnande av uppgifter till arbetsgivare......................18
4.6Beslut genom automatisk databehandling......................19
4.7Revisions- och annan kontrollverksamhet......................22

5Överklagande av beslut om födelsetid..................................24

6Författningskommentarer................................................25
6.1Lagen om ändring i skatteregisterlagen.........................25
6.2Skatteregisterlagen..................................................25
6.3Uppbördslagen......................................................26
6.4Taxeringslagen......................................................27
6.5Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.........................27
6.6Folkbokföringslagen................................................27
6.7Lagen om folkbokföringsregister.................................27
2

Bilaga 1 Remissammanställning...........................................28
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag....................................32
Bilaga 3 Lagrådets yttrande................................................39

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 mars 1994...........................................................40
3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen 962:381) om
allmän försäkring,
6. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
7. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister
4

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafens
lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 2
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk
databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett
regionalt skatteregister för varje län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och
juridiska personer,
2. planering, 2. revisions- och
samordning och annan kontroll-
uppföljning av verksamhet,
revisions- och
annan
kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
mervärdesskattelagen (1994:000), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt lagen (1951:763)
om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter
och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion
för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,3. gäldenärsutredning enligt lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och
för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning
för juridiska personer m.fl.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:99.
5

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att det i skatteregisterlagen (1980:343)1 skall införas
två nya paragrafer, 9 a och 12 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a
Uppgifter till
register enligt
denna lag får hämtas
in från annat
register med hjälp
av automatisk
databehandling.

12 a
Uppgifter om en
arbetstagares eller
uppdragstagares
namn och
personnummer, slag
av preliminär skatt
som personen skall
betala samt
uppgifter till
ledning för beräkning
av skatteavdrag för
betalning av
preliminär och kvar-
stående skatt, får
lämnas på medium för
automatisk databe-
handling till
arbetsgivare eller
uppdragsgivare.
Underlag för
uppgiftsutlämnandet
får hämtas in på
medium för auto-
matisk
databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
6

2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att det i uppbördslagen (1953:272)1 skall införas en ny
paragraf, 2 b , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b
Beslut som avses i
22 får, med
undantag av beslut
om särskild
beräkningsgrund
enligt 3 2 mom.
fjärde stycket och
beslut om jämkning
av preliminär skatt
enligt 45 , fattas
genom automatisk
databehandling i
det fall skälen för
beslutet enligt 20
första stycket 1
förvaltningslagen
(1986:223) får
utelämnas. Beslut om
särskild
beräkningsgrund får
dock fattas genom
automatisk
databehandling om
beslutet
överensstämmer med
motsvarande beslut
avseende det
föregående inkomståret
och den
skattskyldige inte
har anmält önskemål om
ändrad beräknings-
grund.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
7

2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas en ny
paragraf, 4 kap. 2 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
2 a
Grundläggande
beslut om årlig
taxering får fattas
genom automatisk
databehandling i
det fall skälen för
beslutet enligt 20
första stycket 1
förvaltningslagen
(1986:223) får
utelämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
8

2.5 Förslag till ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
införas en ny paragraf, 1 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a
Beslut om
pensionsgrundande
inkomst får fattas
genom automatisk
databehandling i
det fall skälen för
beslutet enligt 20
första stycket 1
förvaltningslagen
(1986:223) får
utelämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994.

1 Lagen omtryckt 1976:1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.
9

2.6 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 38 folkbokföringslagen (1991:481) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38
En En
skattemyndighets skattemyndighets
beslut överklagas beslut överklagas
hos länsrätten. hos länsrätten.
Beslut om Beslut om
personnummer fastställande av
överklagas dock hos födelsenummer och
Riksskatteverket. kontrollsiffra i
personnummer över-
klagas dock hos
Riksskatteverket.
Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3-16 och 20-22 får överklagas av
den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun som berörs av beslutet
och av Riksskatteverket. Ett överklagande av en kommun eller Riksskatteverket
skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från det att beslutet
meddelades.
Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas utan
begränsning till viss tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos Riksskatteverket före i-
kraftträdandet.
10

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 6 lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 1
Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är
eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket registret
förs. För sådan person får anges
1. personnummer, 1. födelsetid och
personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under
särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person
som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om
sambandet är grundat på adoption,
9. sjömansregistrering,
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade personuppgifter,
12. gravsättning.
För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet med
särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses i 16
folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om medlemskap i en
icke-territoriell församling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse 1991:497.
11

3 Ärendet och dess beredning

Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 18 januari 1994 lagt fram förslag
om ett utökat användande av automatisk databehandling (ADB) i
skatteförvaltningens ärendehantering och kontrollverksamhet. Framställningen har
remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Justitiekanslern, Datainspektionen,
Statskontoret, Riksarkivet och Länsrätten i Stockholms län. En sammmanfattning
av remissyttrandena finns i bilaga 1. RSV har i en skrivelse den 21 februari
1994 kompletterat framställningen i den del som avser granskning, revision och
annan kontrollverksamhet. Datainspektionen har yttrat sig även över den
skrivelsen. Regeringen avser att nu ta upp vissa av de förslag RSV lagt fram.
Datainspektionen har yttrat sig över regeringens förslag enligt 2 a datalagen
(1973:289).
Regeringen avser att i det här sammanhanget även behandla en framställning från
RSV om ändringar i folkbokföringslagen (1991:481) rörande överklagande av beslut
om födelsetid.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag (se avsnitt
6.6). Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4 ADB-användningen inom
beskattningsverksamheten

4.1 Nuvarande ordning

Inhämtande och utlämnande av uppgifter

Skatteförvaltningen har under senare tid uppmuntrat de skatt- och
avgiftsskyldiga till ökad ADB-användning vid informationsutbyte med
skatteförvaltningen. Detta innebär en snabbare, enklare och mer ekonomisk
hantering för såväl enskilda som skattemyndigheter. Dessutom elimineras den risk
för fel i själva registreringen som en manuell hantering innefattar.
Viss information hämtas redan i dag in till skatteregistret på ADB-medium. Så
sker i fråga om kontrolluppgifter, räkenskapsuppgifter enligt 2 kap. 19 lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, liksom beträffande
redovisning av avdragen kvarstående skatt enligt 55 2 mom. uppbördslagen
(1953:272), UBL.
De uppgifter som arbetsgivare behöver för att göra skatteavdrag för preliminär
skatt och betalning av kvarstående skatt finns angivna på skattsedlarna för
preliminär A-skatt och slutlig skatt. Arbetstagarna skall lämna skattsedlarna
till arbetsgivaren. För att underlätta arbetsgivarens administration av
skatteavdrag har RSV skapat en frågerutin mot det centrala skatteregistret.
Arbetsgivare kan på magnetband eller diskett få de uppgifter som fordras för att
göra skatteavdrag. Arbetstagarna behöver därigenom inte lämna sina skattsedlar
till arbetsgivaren, som besparas arbetet med insamling och registrering av
skatteuppgifterna.

Beslut

Den som är registrerad för mervärdesskatt redovisar mervärdesskatten i en
särskild deklaration, som samtidigt utgör inbetalningskort. Deklarationen är
förberedd för optisk läsning. Den som inte är registrerad för mervärdesskatt
utan redovisar mervärdesskatten i sin självdeklaration betalar in
mervärdesskatten i samma ordning som gäller för inkomstskatt. Om den
skattskyldige lämnar in en mervärdesskattedeklaration i rätt tid anses
beskattningsbeslut ha fattats enligt deklarationen. I annat fall anses skatten
genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor (32 lagen [1968:430] om
mervärdeskatt). Uppgifter från en positiv deklaration läses in maskinellt i
skatteregistret. De negativa deklarationerna hanteras däremot manuellt. Någon
underrättelse om beslut enligt 32 lagen om mervärdeskatt sker inte. Förslaget
till ny mervärdesskattelag (prop. 1993/94:99) innebär inte någon förändring i
förhållande till nuvarande lagstiftning i det här hänseendet.
Motsvarande hantering tillämpas vid uttag av socialavgifter från arbetsgivare
och de skatter som omfattas av lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.
Beslutsförfarandet på inkomstskattesidan är däremot inte uppbyggt på samma sätt
som det förfarande som finns inom mervärdesskatte-, arbetsgivaravgifts- och
punktskatteområdena.
Ett grundläggande beslut om årlig taxering som inte innebär någon avvikelse
från deklarationen dokumenteras enligt nuvarande rutiner inte i någon särskild
beslutshandling utan den beslutande tjänstemannen sätter sin signatur på
deklarationsblanketten. Genom signeringen anses beslut om taxering ha fattats. I
och med signeringen anses även beslut om pensionsgrundande inkomst (PGI) och
beslut om underlag för egenavgifter fattade. Beslutade belopp framgår dels av
deklarationsblanketten, dels av uppgifter som registreras i skatteregistret. För
de beslut som inte innehåller något bedömningsmoment sker uträkningen maskinellt
i skatteregistret. Den skattskyldige underrättas om besluten genom
slutskattesedeln.
Personer som inte är deklarationsskyldiga, framför allt barn och pensionärer,
men som har inkomst av kapital taxeras i dagens system enbart på grundval av
kontrolluppgifter. Enligt 3 kap. 3 andra stycket taxeringslagen (1990:324),
TL, får i dessa fall beslut om taxering fattas utan att den skattskyldige
underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över kontrolluppgiften.
Underrättelse om beslutet sker i form av ett taxeringsmeddelande.
Taxeringsmeddelandet innehåller även uppgift om slutlig skatt och tillgodoräknad
preliminär skatt. Slutskattesedel behöver enligt 33 d UBL inte utfärdas i
dessa fall.
Beslut om hur den preliminära skatten skall tas ut samt beslut om storleken av
debiterad preliminär skatt registreras i skatteregistret. Den skattskyldige
underrättas normalt endast genom att skattsedel sänds ut.
Beslut om jämkning som innebär att belopp och skälen för särskild
beräkningsgrund är desamma som föregående år fattas automatiskt utan föregående
bedömning. Uppgifter om beslutet inklusive belopp registreras i skatteregistret.
Den skattskyldige underrättas om beslutet genom den skattsedel på preliminär
skatt som tillställs honom i början av inkomståret.

4.2 Riksskatteverkets framställning om ändringar i
skatteregisterlagen

RSV:s förslag syftar till att förenkla och effektivisera ärendehanteringen och
kontrollverksamheten inom skatteförvaltningen.
Som tidigare nämnts (avsnitt 4.1) finns redan nu möjligheter att lämna
kontrolluppgifter, räkenskapsuppgifter och redovisning av avdragen kvarstående
skatt på magnetband eller diskett. RSV föreslår att möjligheterna att hämta in
dessa uppgifter till skatteregistret med hjälp av ADB ges ett uttryckligt stöd i
skatteregisterlagen (1980:343). Vidare föreslår RSV att det utlämnande av
uppgifter från det centrala skatteregistret som det tillämpade systemet med
frågerutiner mot registret innebär, skall lagregleras.
Skatteregistret får för närvarande användas vid beskattning för bl.a. taxering
och bestämmande och uppbörd av skatt samt vid planering, samordning och
uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet (1
skatteregisterlagen). RSV har utarbetat maskinella urvals-, kontroll-och
revisionsstödsystem. Vad gäller urval av kontrollobjekt ur skatteregistret anser
RSV att uppgifterna om urval är administrativa uppgifter som får registreras med
stöd av 7 6 skatteregisterlagen. Någon lagändring krävs därför inte.
Enligt verket gör rationaliseringskraven det nödvändigt att använda
skatteregistret även vid själva genomförandet av kontroller och revisioner. Det
är tveksamt om skatteregisterlagens bestämmelse om registrets ändamål omfattar
även sådan verksamhet. RSV föreslår därför en ändring av 1 skatteregisterlagen
så att det klart framgår att registret får användas i samtliga stadier av
revisions- och kontrollverksamheten.
RSV föreslår också att ärendehanteringen vid den direkta beskattningen
förenklas genom att ADB-systemet används till beslutsfattande. Beslut av
masskaraktär, t.ex. beslut om taxering i enlighet med deklarerade uppgifter och
de flesta debiteringsbeslut, avses få fattas genom ADB. Det finns i dessa
ärenden inte något utrymme för olika bedömningar.
Vidare föreslår verket att originalbeslut och andra upprättade handlingar skall
få lagras i registret i form av "elektroniska dokument". På så sätt minskas
pappershanteringen och arkivfrågorna förenklas. Kopior av inkomna
pappersdokument föreslås få lagras i registret med hjälp av s.k. bildteknik.
Remissinstanserna är överlag positiva till RSV:s förslag. Vad gäller förslaget
att även beslut som inte fattas genom ADB, t.ex. beslut om avvikelse från
självdeklaration, skall lagras i skatteregistret i form av elektroniska dokument
och att lagra kopior av inkomna pappersdokument i skatteregistret med hjälp av
s.k. bildteknik menar dock remissinstanserna att RSV inte tillräckligt ingående
har belyst konsekvenserna, särskilt vad gäller registrering av känsliga
personuppgifter, och att frågorna måste utredas ytterligare.

4.3 Allmänna utgångspunkter

ADB används redan i dag i stor utsträckning inom skattemyndigheternas
verksamhet. Datorstödet har möjliggjort en effektivare grundhantering i många
avseenden. Tekniken används inte längre enbart för att stödja vissa delar av
arbetsprocessen utan den möjliggör ett helt nytt arbetssätt. Det är viktigt att
fortsätta utvecklingsarbetet och ta tillvara de möjligheter till en effektivare
administration som tekniken ger. Regeringen har i många andra sammanhang
understrukit vikten av att vidareutveckla teknikstödet. Samtidigt är det
nödvändigt att i utvecklingsarbetet beakta integritets- och
rättssäkerhetsaspekterna. Rationaliseringen av skatteadministrationen får inte
ske på bekostnad av ett rimligt skydd för den personliga integriteten och
rättssäkerheten.
Det förenklade deklarationsförfarande som skall tillämpas fr.o.m. 1995 års
taxering bygger i stor utsträckning på ökad ADB-användning. För en person som
skall lämna en förenklad självdeklaration skall identitetsuppgifter och
uppgifter från kontrolluppgifter och om fastighetsinnehav m.m. förtryckas på
deklarationsblanketten. Den skickas sedan ut till den skattskyldige, som efter
att ha kontrollerat uppgifterna, gjort eventuella justeringar och skrivit under
blanketten återsänder den till skattemyndigheten. Det är enligt regeringens
mening särskilt i fråga om förenklade självdeklarationer angeläget att
ytterligare automatisera förfarandet. Vi återkommer strax till hur det kan ske
(avsnitt 4.6).
Förfinade metoder för urval av kontrollobjekt är ett viktigt instrument för en
effektivare skattekontroll. Genom de standardiserade räkenskapsutdragen (SRU)
har förutsättningarna för ett effektivare urval av kontrollobjekt förbättrats.
Ett effektivare urval innebär att resurser kan styras mot kontrollvärda objekt.
Skatteregistret bör användas för att få en optimal användning av resurserna. Vi
återkommer till detta i avsnitt 4.7.
Den tekniska utvecklingen har lett till att det i dag finns nya möjligheter att
fånga information, t.ex. genom bildteknik. Bildtekniken innebär att ett
pappersdokument läses (scannas) in och lagras som en digital bild -en
elektronisk kopia av dokumentet. Tekniken ger möjlighet att ge en total översikt
av ett ärendes dokumentflöde, t.ex. lagring av deklarationer, handskrivna brev,
beslut m.m.
En liknande teknik kan användas för att genom maskinell inläsning registrera
uppgifter i ett register. RSV föreslår att denna metod skall få användas för att
tillföra skatteregistret uppgifter från självdeklarationer och
kontrolluppgifter, m.m. Det är endast uppgifter som redan i dag får förekomma i
registret som skall läsas in och på så sätt registreras. Enligt regeringens
mening föreligger inget hinder mot att denna teknik används vid registreringen
av dessa uppgifter. Någon lagstiftningsåtgärd behövs inte eftersom inte några
nya typer av uppgifter skall tillföras registret.
RSV föreslår i sin framställning att - förutom i de fall beslut har fattats
genom ADB - även övriga beslut, upprättade handlingar och inkomna dokument skall
få lagras i skatteregistret i form av elektroniska dokument. Inkomna dokument
skall läsas in och lagras i registret med hjälp av den tidigare beskrivna
bildtekniken. Beslut avses fattas genom att beslutsfattaren sätter sin
elektroniska signatur på beslutet i registret. Besluten skall inte sparas i
pappersform.
Remissinstanserna ställer sig inte avvisande till RSV:s förslag men anser att
konsekvenserna av förslaget inte genomlysts tillräckligt grundligt i
framställningen utan måste utredas ytterligare. Riksarkivet framhåller att
frågor rörande gallring av inkomna pappersdokument och rättssäkerheten kring
inlämnandet och förvaringen av den information som lämnas på ADB-medium bör
utredas ytterligare.
Regeringen delar remissinstansernas bedömning att det inte nu går att ta
ställning till RSV:s förslag i den här delen. Frågorna behöver utredas
ytterligare. I samband med en sådan utredning bör även de frågor rörande
arkivering som föranleds av en utökad ADB-användning inom
beskattningsverksamheten behandlas. Vi avser att i ett senare sammanhang
återkomma till dessa frågor.
För att de nyss beskrivna förfarandena med bl.a. maskinellt urval av
kontrollobjekt skall kunna tillämpas krävs vissa investeringar i ny utrustning.
Regeringen gör bedömningen att dessa och andra åtgärder för att genomföra de
förslag som nu läggs fram ryms inom de resursramar som redan beslutats för
skatteförvaltningen.
12

4.4 Inhämtande av uppgifter med hjälp av ADB

Regeringens förslag: Möjligheten att hämta in uppgifter från andra register till
skatteregistret med hjälp av ADB lagregleras.
RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon erinran mot förslaget.
Justitiekanslern anser dock att om avsikten med förslaget är att tillåta
sambearbetning bör detta komma till klart uttryck.
Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheten får i dag en rad uppgifter
från andra register på ADB-medium för bearbetning i skatteregistret. Detta
gäller bl.a. kontrolluppgifter och specifikation över kvarstående skatt som
betalats genom skatteavdrag. Vidare har näringsidkare möjlighet att ge in de
uppgifter om näringsverksamhet som enligt 2 kap. 19 LSK skall lämnas i
självdeklarationen till skattemyndigheten på magnetband eller diskett. Fr.o.m.
årets taxering skall alla näringsidkare även ha möjlighet att lämna uppgifterna
via modem till skatteförvaltningen. Inhämtandet av uppgifter på ADB-medium eller
på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling beräknas öka i framtiden.
Inhämtandet av uppgifter till skatteregistret från ett annat register innebär i
princip en sambearbetning av uppgifterna. Enligt 2 andra stycket 4 datalagen
(1973:289) behövs tillstånd av Datainspektionen för att föra ett personregister
som skall innehålla personuppgifter som hämtas in från annat personregister om
inte registreringen av uppgifterna eller utlämnandet av dessa sker med stöd av
författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande.
Bestämmelsen innebär att det krävs tillstånd av Datainspektionen för
sambearbetning om bearbetningen inte har reglerats på annat sätt (se prop.
1981/82:189 s. 54 och bet. 1981/82:KU33 s. 9 f.).
Skatteregisterlagen reglerar inte inhämtandet av uppgifter med hjälp av ADB
till skatteregistret. Den sambearbetning som sker i skatteregistret med
uppgifter från andra register bör regleras i lag. Regeringen föreslår därför att
en bestämmelse om att uppgifter till skatteregistret får hämtas in från andra
register med hjälp av ADB tas in i en ny paragraf, 9 a , i skatteregisterlagen.
Bestämmelsen bör utformas i enlighet med bestämmelsen i 2 datalagen.

13

4.5 Utlämnande av uppgifter till arbetsgivare

Regeringens förslag: Uppgifter som fordras för att arbets- och uppdragsgivare
skall kunna göra skatteavdrag för betalning av arbets- och uppdragstagares
preliminära och kvarstående skatt skall få lämnas ut från skatteregistret på
ADB-medium.
De uppgifter som skall lämnas ut från skatteregistret får tas fram genom
sambearbetning med uppgifter ur det register som skall tillföras uppgifterna.
RSV:s förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivare och därmed jämställda är skyldiga
att göra avdrag för betalning av arbetstagares preliminära och kvarstående
skatt. För att underlätta för både arbetsgivare och skattemyndigheter har den
arbetsgivare som önskar möjlighet att från skatteregistret få de uppgifter som
fordras för att göra skatteavdrag från arbetstagares löner på ADB-medium.
Skatteavdrag kan då göras utan att arbetstagaren behöver visa upp någon
skattsedel. Underlaget för utlämnade av uppgifterna utgörs av en förfrågan på
ADB-medium, s.k. frågeband, med identitetsuppgifter på arbetsgivarens anställda.
Dessa uppgifter sambearbetas med uppgifterna i skatteregistret för att få fram
de uppgifter som arbetsgivaren behöver.
I 12 skatteregisterlagen regleras vilka uppgifter ur registret som får lämnas
ut till enskilda. Paragrafen tillkom delvis för att uppgifter skulle kunna
lämnas ut till arbetsgivare och därmed jämställda. RSV föreslår att utlämnandet
av uppgifter till arbets- och uppdragsgivare skall regleras i anslutning till
denna bestämmelse. Regeringen delar RSV:s uppfattning. Vi föreslår därför att en
ny paragraf, 12 a , skall införas i skatteregisterlagen.
RSV har föreslagit att frågeband skall få användas även vid annat utlämnande av
uppgifter från skatteregistret och att en bestämmelse med denna innebörd tas in
i skatteregisterlagen. Enligt regeringens bedömning bör emellertid någon
generell bestämmelse om rätt att använda frågeband inte införas i
skatteregisterlagen. Vi anser att den föreslagna bestämmelsen bör begränsas till
de uppgifter som behövs för att arbets- eller uppdragsgivare skall kunna göra
skatteavdrag för betalning av arbets- eller uppdragstagares preliminära och
kvarstående skatt. I den mån frågeband behövs i samband med annat
uppgiftslämnande, t.ex. det som sker i enlighet med bestämmelserna i
skatteregisterförordningen, bör detta lämpligen regleras i anslutning till dessa
bestämmelser. Lämnas uppgifter ut efter tillstånd av Datainspektionen, får
inspektionen ta ställning till om frågeband får användas.

14

4.6 Beslut genom automatisk databehandling

Regeringens förslag: Grundläggande beslut om årlig taxering, beslut om
debitering, pensionsgrundande inkomst och sättet för att ta ut preliminär skatt
skall få fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet
får utelämnas.
RSV:s förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att erinra mot att beslut
skall få fattas genom ADB. Datainspektionen anser att det kan ifrågasättas om
inte en ansvarig tjänsteman bör pekas ut också för de beslut som fattas genom
ADB. Justitiekanslern avstyrker att besluten skall anses fattade på
myndighetsnivå. Enligt Justitiekanslerns mening bör även i ett ärende som inte
innehåller något som kräver en mänsklig bedömning den beslutet rör få besked om
vem den ansvarige är. Till detta kommer att bl.a. frågor om tjänsteansvar och
skadeståndsansvar för staten till följd av ärendehandläggningen måste kunna
föras tillbaka på ansvariga handläggare.
Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a datalagen vidhållit vad
inspektionen anfört under remissbehandlingen.
Skälen för regeringens förslag: I den förenklade självdeklarationen som skall
användas fr.o.m. 1995 års taxering kommer den information som skattemyndigheten
fått genom kontrolluppgifter att vara förtryckt. Den skattskyldige har sedan att
kontrollera riktigheten av och i förekommande fall rätta eller komplettera
uppgifterna på deklarationsblanketten. Den förenklade självdeklarationen skall
därefter lämnas till skattemyndigheten senast den 2 maj under taxeringsåret. Har
grundläggande beslut om årlig taxering fattats senast den 15 augusti på grundval
av en förenklad deklaration skall skattsedel på slutlig skatt översändas till
den skattskyldige senast den 31 augusti. Det nya förfarandet kräver en snabb
hantering av inkomna uppgifter. I den masshantering som taxeringsförfarandet
utgör är det därför av stor vikt att rutinerna för ärendehanteringen är
ändamålsenligt utformade.
En stor del av besluten som grundar sig på förenklade självdeklarationer kommer
inte att föregås av några manuella utrednings- eller bedömningsmoment. De
deklarerade uppgifterna kommer normalt att stämma överens med inlämnade
kontrolluppgifter. I samband med registreringen av deklarationerna tillförs
registret de ändringar och kompletterande uppgifter som lämnats i deklarationen.
En förenklad självdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas av
någon handläggare utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas
till grund för debitering. Grundläggande beslut om årlig taxering kan i dessa
fall fattas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns registrerade
i skatteregistret. Inte enbart taxeringsbeslut som grundar sig på en förenklad
självdeklaration utan även beslut där skattemyndigheten utan avvikelse godtar
uppgifterna i en allmän självdeklaration bör kunna fattas genom ADB. I samband
med taxeringen fattas också en rad beslut som grundas på taxeringsbeslutet,
t.ex. beslut om pensionsgrundande inkomst och underlag för beräkning av
egenavgifter samt debiteringsbeslut. Dessa beslut är i regel av sådan art att
besluten kan fattas helt maskinellt. Besluten fattas de facto redan nu
automatiskt.
De beslut avseende bl.a. inkomsttaxering som RSV föreslår skall få fattas genom
ADB är beslut som inte går den enskilde emot. Den skattskyldige har fått del av
och godkänt de uppgifter från tredje man som ligger till grund för beslutet.
Skattemyndigheten har inte heller frångått de uppgifter som den skattskyldige
själv lämnat. Om den skattskyldige ändå skulle vara missnöjd med beslutet finns
möjlighet att begära omprövning eller överklaga beslutet. Ett beslut kan också
omprövas på initiativ av skattemyndigheten. Det omprövningsförfarande som i dag
finns är enkelt och snabbt.
Någon fara från rättssäkerhetssynpunkt kan mot bakgrund av det anförda inte
anses föreligga om ett system med automatiskt beslutsfattande införs. Besluten
kommer dessutom att genom ett tekniskt förfarande förses med "lås" så att de
inte senare kan ändras annat än i form av ett omprövningsbeslut eller efter
överklagande. Regeringen föreslår därför att det i taxeringslagen, uppbördslagen
och lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring införs bestämmelser om att beslut får fattas
genom ADB i det fall skälen för beslutet får utelämnas.
Kraven på säkerhet och kvalitet för att undvika felaktiga beslut på grund av de
tekniska systemen måste ställas högt. Vilken teknisk lösning som skall användas
för att åstadkomma en sådan säkerhet bör emellertid inte regleras i lag.
RSV har föreslagit att beslut genom ADB skall fattas på myndighetsnivå.
Besluten avses inte förknippas med något namn på en enskild handläggare.
Datainspektionen och Justitiekanslern menar att även i denna typ av beslut bör
en ansvarig tjänsteman pekas ut.
Vid införandet av ett automatiskt beslutsfattande bör den enskildes möjligheter
att få ersättning för skador på grund av myndighetsfel givetvis inte försämras.
Att låta en tjänsteman stå som ansvarig beslutsfattare medför emellertid enligt
regeringens mening inte någon ökad säkerhet för den enskilde eller större
möjlighet till ersättning för uppkomna fel. Enligt 3 kap. 2 skadeståndslagen
(1972:207) skall staten ersätta personskada, sakskada eller ren
förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning
i verksamhet för vars fullgörande staten svarar. För ansvar krävs inte att man
kan peka ut en viss tjänsteman. Det räcker med att konstatera att fel eller
försummelse begåtts av någon inom myndigheten. Fel som har samband med datorer
torde ofta på ett eller annat sätt bero på personer. Felet kan t.ex. ligga hos
den som försett datorn med de uppgifter som skall behandlas. ADB-tekniken
innebär emellertid att fel kan uppkomma även på grund av tekniska fel i
datasystemen, fel som inte kan härledas till en viss person. Enligt 23
datalagen har den registeransvarige ett strikt ansvar för skador som tillfogas
den registrerade genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande
uppgift om honom. Skadeståndsansvaret gäller alltså oberoende av vårdslöshet av
någon tjänsteman.
Kravet att enskilda skall kunna få skadestånd vid felaktigheter utgör således
inte något hinder mot att beslut fattas på myndighetsnivå i stället för av en
enskild tjänsteman. Inte heller kan frågan om tjänstefel anses utgöra något
hinder.
Som vi tidigare redogjort för anses beslut inom mervärdesskatte- och
arbetsgivaravgiftsområdena fattade redan när deklarationen kommer in till
skattemyndigheten. Inom punktskatteområdet anses beslut fattade när inbetalt
belopp bokförts på det särskilda konto till vilken betalning skall ske. Något
beslut av enskild tjänsteman är det inte fråga om. Denna ordning har inte lett
till några problem från skadeståndssynpunkt.
Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju 1989:03) utredde
bl.a. frågan om behovet av ett utvidgat skadeståndsansvar på grund av datafel.
Kommittén lämnade i sitt betänkande Det allmännas skadeståndsansvar (SOU
1993:55) inte något förslag till särreglering av det allmännas skadeståndsansvar
för datafel. Betänkandet bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Av förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen framgår att
ärenden inom skattemyndigheten avgörs av länsskattechefen om de inte skall
avgöras av styrelsen, skattenämnd eller personalansvarsnämnden vid RSV. Om ett
ärende inte behöver prövas av länsskattechefen får det avgöras av någon annan
tjänsteman. Länsskattechefen har som chef för myndigheten det yttersta ansvaret
för beslutsrutinerna inom myndigheten.
Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att en enskild handläggare inte
bör pekas ut som ansvarig i dessa beslut. Beslut genom ADB bör i stället anses
fattade av länsskattechefen. Enligt 29 verksförordningen (1987:1100), som
enligt förordningen med instruktion för skatteförvaltningen är tillämplig på
skattemyndigheterna, skall i fråga om varje beslut finnas en handling som
utvisar bl.a. vem som fattat beslutet. Eftersom länsskattechefen alltid skall
anses som ansvarig beslutsfattare finns enligt regeringens mening inte något
behov av att i dessa fall upprätthålla kravet på att det av varje beslut skall
framgå vem som fattat beslutet. Detta kommer att föranleda ändringar i de be-
stämmelser i förordningen med instruktion för skatteförvaltningen som reglerar
beslutsfattande.
Taxeringsbeslut och beslut om debitering m.m. kommer liksom tidigare att
meddelas den skattskyldige på slutskattesedeln. De som endast har sådan inkomst
av kapital som det görs skatteavdrag från och som därför inte är skyldiga att
lämna någon deklaration kommer - på samma sätt som i dag - att få
slutskattesedel endast om det vid den slutliga debiteringen och avräkningen
uppkommer skatt att betala eller återfå. I det nya system som skall tillämpas
fr.o.m. 1995 års taxering kommer något taxeringsmeddelande inte längre att
sändas ut. Det är ofrånkomligt att även de som beskattas endast för sådan
inkomst av kapital som de inte är deklarationsskyldiga för måste underrättas om
de maskinellt beslutade taxeringarna. Dessa skattskyldiga skall därför i stället
få en särskild underrättelse med uppgift om taxeringsbeslutet och de uppgifter
som ligger till grund för beslutet. Regeringen avser att senare besluta om de
ändringar i taxeringsförordningen (1990:1236) som krävs.

4.7 Revisions- och annan kontrollverksamhet

Regeringens förslag: Skatteregistret skall få användas för att i revisions- och
annan kontrollverksamhet genom urval ta fram kontrollvärda förhållanden.
RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Justitiekanslern, Datainspektionen och Länsrätten i
Stockholms län anser att framställningen i denna del är oklar och att frågan
behöver belysas ytterligare. Datainspektionen har efter att ha tagit del av
RSV:s kompletterande framställning inte några synpunkter på det föreslagna
granskningsförfarandet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt taxeringslagen ankommer det på
skattemyndigheten att se till att ärendena blir tillräckligt utredda.
Taxeringsarbetet omfattar allt från rättelse av skriv- och räknefel till
taxeringsrevision. Materialet som skall granskas är omfattande. Avsikten med ett
flertal reformer under senare år har varit att göra kontrollverksamheten mer
effektiv och styra den mot skattskyldiga som från olika aspekter är
kontrollvärda. Så skall t.ex. näringsidkare fr.o.m. 1993 års taxering i
deklarationen lämna uppgifter om näringsverksamheten i form av standardiserade
räkenskapsutdrag. Uppgifterna kan lämnas på ADB-medium. De standardiserade
räkenskapsutdragen har gjort det möjligt att styra in kontrollverksamheten på
väsentligheter genom att förutsättningar finns att göra maskinella
rimlighetskontroller och ett effektivt urval på maskinell väg av deklarationer
som behöver djupare kontroll.
För att skatteförvaltningen skall klara de rationaliseringskrav som ställs
måste ADB-systemet tas till hjälp i så hög utsträckning som möjligt. Genom det
utökade uppgiftslämnandet och registreringen av uppgifterna finns
förutsättningar att ta fram kontrollvärda förhållanden med hjälp av
skatteregistret. Deklarationerna skall först genomgå en maskinell
rimlighetskontroll. Vid rimlighetskontrollen sätts urvalskriterierna så att
t.ex. endast deklarationer med belopp av ovanlig storlek tas fram. Uppgifterna
skall därefter granskas av handläggare och eventuella skrivfel, summeringsfel
eller registreringsfel rättas till. Vissa uppgifter skall även kunna väljas ut
för en djupare granskning om det bedöms vara nödvändigt.
Deklarationer som behöver fördjupad granskning skall väljas ut med hjälp av en
liknande metod. För att få fram skattskyldiga som skall bli föremål för en
fördjupad granskning måste lämpliga och för ändamålet relevanta frågor tas fram.
Det kan t.ex. vara frågor om bruttovinst understigande ett visst belopp eller
avdrag av viss typ som överstiger ett visst belopp. Ett antal frågor kommer att
kunna kombineras med varandra. Sökbegreppen kommer att skifta beroende på
granskningsarbetets inriktning. Frågorna ställs "on-line" vilket medför att svar
erhålls omgående i form av s.k. träffbilder där det framgår vilka skattskyldiga
som uppfyller förutsättningarna i frågan. Alla frågor och svar skall samlas i en
logg. En logg visar bl.a. vilka bearbetningar eller åtgärder som gjorts i
registret och vem som utfört eller beordrat bearbetningen eller utnyttjat viss
utrustning. Kriterierna för det urval som gjorts och uppgift om resultatet av
urvalet skall bevaras endast under den tid uppgifterna behövs för
kontrollarbetet. Man kan på så sätt få fram vilka kontroller som gjorts för en
viss skattskyldig och vilka skattskyldiga som uppfyller urvalskriterierna.
Systemet är avsett att användas både inom företags- och personbeskattningen.
Det föreslagna systemet är ett nödvändigt hjälpmedel för skattemyndigheterna i
kontrollen av framför allt näringsidkares deklarationer. Som tidigare angetts
har näringsidkare möjlighet att lämna uppgifter om näringsverksamheten på
ADB-medium. Kontroll av dessa uppgifter kan således göras endast med hjälp av
ADB.
Den kontroll som görs innebär inte att uppgifter i skatteregistret sambearbetas
med uppgifter i andra register. Det är endast uppgifter som redan finns
registrerade i skatteregistret som kommer att användas. Dessa uppgifter har
lämnats för beskattningsändamål av den skattskyldige eller på kontrolluppgift.
Ett system med att genom maskinella kontroller ta fram deklarationer som behöver
en djupare kontroll kan därför enligt regeringens mening inte anses leda till
otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet.
Metoden skall också kunna användas för att få fram vilken typ av kontroll som
är lämpligast i det enskilda fallet (skrivbordskontroll, besök eller revision).
Vid en eventuell revision bör handläggaren också kunna ta med sig de uppgifter i
skatteregistret som rör den skattskyldige lagrade i en bärbar persondator.
Uppgifterna kan på så sätt enkelt tas fram under revisionen. De kommer inte att
ändras eller sambearbetas med uppgifter som den granskade har registrerade i
sina register utan tas med endast som jämförelsematerial.
Enligt 1 skatteregisterlagen får skatteregistret användas för planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet. Denna
bestämmelse bör enligt regeringens mening ändras så att skatteregistret vid
revision och annan kontrollverksamhet får användas även för urvalskontroller och
vid genomförandet av revisionen eller kontrollen.
RSV menar att uppgifterna om urval utgör administrativa uppgifter som får
registreras enligt 7 6 skatteregisterlagen. Med administrativa uppgifter
förstås bl.a. sådana uppgifter som i första hand hänför sig till myndighetens
verksamhet och inte till den skattskyldige (prop. 1979/80:146 s. 45). Hit hör
bl.a. uppgifter om planerad eller verkställd behandling av ett ärende men också
uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten.
Datainspektionen delar verkets uppfattning.
Sökfrågorna och resultaten av dessa utvisar enligt regeringens bedömning endast
att ett moment i granskningen har verkställts. Resultatet av urvalet medför inte
att registret tillförs några nya typer av uppgifter. Resultaten av frågorna
kommer inte att innehålla några subjektiva bedömningar utan innebär endast ett
konstaterande utifrån redan registrerade uppgifter. Regeringen delar därför
RSV:s och Datainspektionens bedömning att någon ändring i skatteregisterlagen
inte behövs för att uppgifterna skall kunna registreras.

5 Överklagande av beslut om födelsetid

Regeringens förslag: Beslut om födelsetid skall överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 34 folkbokföringslagen (1991:481)
beslutar skattemyndigheten i ärende enligt lagen efter anmälan eller ansökan
eller annars när det finns skäl till det. Besluten rör bl.a. persons
folkbokföring på viss fastighet och registrering av civilstånd och andra
uppgifter i folkbokföringens ADB-system (jfr prop. 1990/91:153 s. 112 ff.).
För varje folkbokförd person fastställer skattemyndigheten ett personnummer som
identitetsbeteckning (18 folkbokföringslagen). Personnumret innehåller
födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra. Beslut om personnummer överklagas
enligt 38 folkbokföringslagen hos RSV. Skattemyndighetens övriga beslut enligt
folkbokföringslagen överklagas hos länsrätt.
Enligt den gamla folkbokföringslagen (1967:198) handlades ändringar av
födelsetid i personnummer i första instans av pastorsämbetet. Dess beslut kunde
överklagas till domkapitlet och vidare till kammarrätt och Regeringsrätten. I de
författningar som i dag reglerar folkbokföringen finns inga särskilda
bestämmelser beträffande anteckning om födelsetid, bortsett från bilagan till
förordningen (1991:750) om folkbokföringsregister. Enligt denna får födelsetid
och kön antecknas i ett handläggningsregister för person som aldrig varit
folkbokförd. För en folkbokförd anges således födelsetiden endast som ett led i
personnumret.
Regeringsrätten har i en dom den 28 oktober 1993 (dnr 2746-1992) slagit fast
att en ändring av födelsetid innebär en ändring av den folkbokfördes
personnummer och att skattemyndighetens beslut i ett ärende om ändring av
födelsetid därför skall överklagas till RSV.
En uppgift om födelsetid kan ha stor betydelse för den enskildes rättigheter
och skyldigheter. Bl.a. rätten till barnbidrag och folkpension påverkas liksom
frågor om giftermål. Underlaget som ligger till grund för beslut om registrering
av födelsetid kan ibland vara svårbedömt och ge upphov till olika tolkningar.
Särskilt gäller detta om underlaget utgörs av utländska handlingar eller
uppgifter. En prövning av vilken födelsetid som är den rätta för den
folkbokförde rör oftast bevisfrågor och andra frågor som bäst lämpar sig för
domstolsprövning. Den utformning som folkbokföringslagen nu har ger emellertid
inte utrymme för en sådan prövning. Lagen bör därför ändras så att beslut om
födelsetid, i likhet med övriga beslut om registrering, överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Andra beslut rörande personnummer bör dock fortfarande
kunna överklagas endast till RSV.
RSV tar i sin framställning även upp det förhållandet att 38
folkbokföringslagen tolkats olika när det gäller frågan om rätt instans vid
överklagande av beslut om t.ex. ändring i registrering av medborgarskap. Enligt
regeringens mening finns ett behov av att precisera bestämmelsen. Vi avser att i
ett senare sammanhang återkomma till denna fråga.

6 Författningskommentarer

6.1 Lagen om ändring i skatteregisterlagen

1

Ändringen i paragrafen föranleds av att skatteregistret skall få användas i
samtliga stadier av revisions- och kontrollverksamheten. I begreppet revisions-
och kontrollverksamhet ligger också att registret får användas för att genom
urvalssökningar ta fram kontrollvärda skattskyldiga. Registret skall också få
användas när kontrollen genomförs. Detta innebär bl.a. att revisorer vid
revision skall kunna ta med sig uppgifter ur skatteregistret i en bärbar
persondator. Om det anses nödvändigt för att garantera ADB-säkerheten har
Datainspektionen möjlighet att meddela de ytterligare föreskrifter som kan
behövas (jfr 6 datalagen [1973:289]).

6.2 Skatteregisterlagen

9 a

Bestämmelsen innebär att uppgifter får hämtas in till skatteregistret från andra
register och därigenom sambearbetas med uppgifterna i skatteregistret.
Uppgifterna skall få hämtas in till skatteregistret såväl på ADB-medium som
genom överföring via telenätet. Bestämmelsen har utformats i enlighet med 2
datalagen som reglerar inhämtande av uppgifter från ett register till ett annat.

12 a

Av bestämmelsen framgår att de uppgifter som arbets- och uppdragsgivare behöver
för att kunna verkställa skatteavdrag för arbets-och uppdragstagare skall få
lämnas ut från skatteregistret på ADB-medium. Utlämnande av dessa uppgifter
genom överföring via telenätet är inte aktuellt och torde kräva en närmare
reglering för att bli tillåtet. De identitetsuppgifter som arbetsgivaren ger in
till skattemyndigheten på ADB-medium och som utgör underlag för utlämnandet av
uppgifter skall få sambearbetas med de uppgifter i skatteregistret som får
lämnas ut.

6.3 Uppbördslagen

2 b

Paragrafen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6). De beslut
enligt uppbördslagen som skall få fattas genom ADB är beslut om beräkning av
preliminär A-skatt samt debitering av preliminär F-skatt och särskild A-skatt.
Detsamma gäller beslut om slutlig, kvarstående och tillkommande skatt samt
beslut om underlag för egenavgifter. Beslut om jämkning av preliminär skatt
skall få fattas genom ADB endast i det fall det är fråga om beslut som innebär
att belopp och skälen för en särsklid beräkningsgrund är desamma som året före.
När det gäller beslut om sättet för att ta ut preliminär skatt är det i huvudsak
beslut om att utfärda A-skattesedel som kan fattas genom ADB. Beslut om
utfärdande av F-skattesedel är i det fall den skattskyldige tidigare inte haft
F-skattesedel av sådan art att en bedömning måste göras av en handläggare innan
skattsedel utfärdas. Dessa beslut kommer således inte att fattas automatiskt.
Beslut kommer att fattas på grundval av de uppgifter som finns registrerade i
skatteregistret.
De beslut som skall fattas genom ADB är beslut där skälen för besluten enligt
20 första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas. Det är således
endast fråga om beslut som inte går den skattskyldige emot eller beslut där det
av annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.

15

6.4 Taxeringslagen

4 kap.

2 a

Av bestämmelsen framgår att taxeringsbeslut i vissa fall får fattas genom ADB.
Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6) och i
kommentaren till 2 b UBL.

6.5 Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

1 a

Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 a TL.

6.6 Folkbokföringslagen

38

Bestämmelsen har ändrats så att endast beslut om den del av personnumret som
innehåller födelsenummer och kontrollsiffra överklagas till RSV. Beslut om
födelsetid skall liksom övriga beslut rörande en persons identitet och
familjerättsliga förhållanden m.m. överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Överklaganden som anhängiggjorts hos RSV före den 1 juli 1994 skall handläggas
enligt äldre bestämmelser. I enlighet med Lagrådets förslag har en föreskrift
härom fogats till ikraftträdandebestämmelsen.

6.7 Lagen om folkbokföringsregister

6

Paragrafen har ändrats för att det klart skall framgå att beslut om födelsetid
skall registreras särskilt.
16

Sammanfattning av remissinstansernas yttranden
över RSV:s framställning med förslag till ändringar i skatteregisterlagen m.m.

Inhämtande på ADB-medium

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över förslaget har lämnat det utan
erinran.
Justitiekanslern har i sitt yttrande påpekat att om avsikten med den föreslagna
bestämmelsen är att tillåta sambearbetning bör detta komma till klart uttryck.
Den föreslagna regleringen bör eventuellt överarbetas för att täcka även
teleöverföring av data.
Riksarkivet anför att regeringen bör ge RSV i uppdrag att utreda frågan om
rättssäkerheten kring inlämnandet och förvaringen av den information som lämnas
på ADB-medium.

Maskinell inläsning av uppgifter från inkomna pappershandlingar

Samtliga remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.
Datainspektionen har inget att erinra mot förslaget under förutsättning att det
endast är utvalda uppgifter, t.ex. kontrolluppgifter och beloppsuppgifter från
deklarationer vilka redan i dag får förekomma i skatteregistret som skall läsas
in och på så sätt registreras och att de handlingar som skall ligga till grund
för registreringen bevaras i sin ursprungliga form.
Justitiekanslern påpekar att maskinell inläsning innebär att uppgifter som
faller utanför registerändamålet inte sorteras ut. Skattemyndigheten måste
därför hålla uppsikt över rutinerna för registreringen så att
skatteregisterlagens ändamålsbegränsning inte överskrids genom att skattskyldiga
har fört in känsliga uppgifter i fält som sedan läses in maskinellt.

Utlämnande av uppgifter till arbetsgivare

Samtliga remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.
Justitiekanslern påpekar att om avsikten är att tillåta sambearbetning bör
detta komma till klart uttryck.

28

Beslut genom automatisk databehandling

Samtliga remissinstanser tillstyrker att beslut får fattas genom ADB.
Justitiekanslern och Datainspektionen avstyrker förslaget om att besluten skall
fattas på myndighetsnivå.
Justitiekanslern anser att även beslut som fattas genom ADB bör fattas av en
ansvarig tjänsteman. Även i ett ärende som inte innehåller något som kräver en
mänsklig bedömning bör den beslutet rör få besked om vem den ansvarige är. Till
detta kommer att bl.a. frågor om tjänsteansvar och skadeståndsansvar för staten
till följd av ärendehandläggningen måste kunna föras tillbaka på ansvariga
handläggare.
Datainspektionen anser att det på föreliggande utredningsmaterial inte är
möjligt att ta ställning till om beslut kan fattas på "myndighetsnivå" utan att
vara knutna till viss eller vissa personer. Enligt inspektionens mening kan det
ifrågasättas om det inte är en bättre ordning att peka ut en ansvarig
handläggare också för dessa beslut. Det kan förslagsvis ske genom att
vederbörande i någon form signerar de beslut som fattas under en dag varigenom
det verifieras att beslut föreligger och har fattats i angiven ordning.

Revisions- och kontrollverksamhet

Justitiekanslern, Datainspektionen och Länsrätten i Stockholms län anser att det
i framställningen inte lämnas tillräckliga uppgifter för att det skall vara
möjligt att ta ställning till förslaget. Övriga remissinstanser har lämnat
förslaget utan erinran.
Justitiekanslern ifrågasätter om sökningar och bearbetningar i omfattande
datamängder fritt bör få ske utifrån olika urvalskriterier.
Länsrätten i Stockholms län anser att det i lag bör fastslås vilka
ADB-sökningar som kan godtas. Skattemyndigheten kan inte ges carte blanche att
göra vilka datakörningar som helst på vilka grunder som helst.

Beslut som återges i elektroniskt dokument

Justitiekanslern och Länsrätten i Stockholms län anser att förslaget behöver
utredas ytterligare. Datainspektionen avstyrker förslaget. Övriga
remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Justitiekanslern är i princip positiv till förslaget men ifrågasätter om alla
konsekvenser med att jämställa elektroniska dokument med underskrivna
pappersdokument har genomlysts. Den närmare utformningen av rutinerna måste
bygga på de förutsättningar som följer av förvaltningslagen. Justitiekanslern
påtalar även de ökade risker för otillbörligt integritetsintrång som framträder
när traditionella pappersarkiv ersätts av IT-material som sekundsnabbt kan tas
fram via terminal.
Datainspektionen har inget att erinra mot att beslut återges i ett elektroniskt
dokument. Inspektionen avstyrker emellertid förslaget, om registrering skall ske
i skatteregistret i enlighet med vad som sägs i promemorian. Besluten kan komma
att innehålla i princip vilka uppgifter som helst eftersom det är fråga om fri
text och beskattningen ofta rör mycket personliga frågor. Det kan röra sig om
allt från rent ekonomiska förhållanden till uppgifter om egna eller andras
sjukdomar och anstaltsvistelser. För att vissa känsliga personuppgifter skall få
registreras krävs enligt 4 datalagen att det föreligger särskilda eller
synnerliga skäl för registrering. Hittills har skatteregistret hållits fritt
från registrering av skäl för beslut och därmed från känsliga uppgifter. De
effektivitetsskäl som åberopas i promemorian utgör enligt Datainspektionens
mening inte anledning att ändra den från integritetssynpunkt mycket viktiga
principen. Skatteregistret, som är ett omfattande register med betydande
spridning och många användare, bör alltså hållas fritt från beslutsskäl och
andra uppgifter som kan vara att anse som känsliga enligt datalagen.
Om man vill utöka registreringen till att omfatta även elektroniska akter och
beslut bör det istället ske genom att man använder en reglering med rättsligt
åtskilda register, dels skatteregistret, dels register över elektroniska akter
respektive register för ärendehanteringen. Syftet med att rättsligt åtskilja
olika delar av systemet är inte att nya av varandra helt oberoende tekniska
system skall byggas upp. Det är endast fråga om att de olika delarna av systemet
av integritetsskäl bör regleras separat. Tekniskt sett rör det sig fortfarande
bara om ett system där olika regleringar träffar olika delar av systemet. Även
de föreskrifter som behövs för andra delar av systemet än skatteregistret bör
ges lagform. En sådan lösning torde bättre kunna tillgodose de integritets- och
säkerhetskrav som bör ställas.
Länsrätten i Stockholm ifrågasätter om alla handlingar upprättade av
skattemyndigheten skall få lagras i registret. Handlingar som upprättats av
myndigheten, t.ex. tjänsteanteckningar från besök eller telefonsamtal, kan
innehålla uppgifter som kan vara känsliga ur integritetssynpunkt att lagra i ett
skatteregister. När man tar ställning till frågan bör man även väga in att
uppgifter av nu nämnda slag i dag omfattas av absolut sekretess enligt
sekretesslagen. Det är generellt sett svårare att skydda sekretessbelagda
uppgifter som finns i stora gemensamma ADB-system än handlingar i en
konventionell akt. Regleringen av lagringen av beslut och andra handlingar bör
göras i en särskild lag.
När myndighets beslut överklagas till domstol översänder beslutsmyndigheten sin
akt samtidigt som besvärshandlingen överlämnas. Det aktmaterial som skall lämnas
till domstolen är det beslutsunderlag myndigheten haft. Några elektroniska akter
har tidigare inte funnits hos beslutsmyndigheter och om skattemyndigheten
övergått till att arbeta med sådana på det sätt som redovisats i promemorian
uppkommer en del praktiska frågor för domstolarna. I förvaltningslagen saknas
direkta bestämmelser om vem som ansvarar om en akt som översänds inte är
fullständig.
29

Lagring av inkomna handlingar i form av textrelaterade bilder

Justitiekanslern, Riksarkivet och Länsrätten i Stockholms län anser att
förslaget behöver utredas ytterligare. Datainspektionen avstyrker förslaget.
Statskontoret tillstyrker förslaget.
Datainspektionen påpekar att det ur bevis- och integritetssynpunkt är av
största betydelse att även originalhandlingarna bevaras. Beträffande lagringen
av handlingarna i form av elektroniska bilder hänvisas till vad inspektionen
anfört beträffande beslut som skall återges i elektroniska dokument.
Länsrätten i Stockholms län påpekar att det är rimligt att anta att åklagare
samt domare från såväl allmänna domstolar som allmänna förvaltningsdomstolar
kommer att vilja ha tillgång till insända originalhandlingar. Exempelvis kan det
vara av betydelse att fastställa om en deklaration är egenhändigt undertecknad
eller inte. Länsrätten har nyligen blivit ombedd att lämna synpunkter på en
promemoria om hanteringen av skattemyndighetens akt i den nya taxeringsprocessen
upprättad av en arbetsgrupp vid Regeringsrätten. En av slutsatserna i
promemorian är att utlåning av kopia av akt aldrig borde tillåtas.
Originaldokument kommer även i framtiden att få betydelse i rättsväsendet.
Felhantering av inkommande handlingar kan heller aldrig uteslutas. Det är därför
viktigt att de originalhandlingar som skickas in till skattemyndigheten
arkiveras på sådant sätt att de kan identifieras och lätt återfinnas.
Riksarkivet påpekar att förslaget borde ha diskuterat möjligheterna till
kortare gallringsfrist för pappershandlingarna. Riksarkivet menar att
utnyttjande av modern teknik gör att gallringsfristerna för originalhandlingarna
på papper skulle kunna sänkas radikalt; t.ex. i det nu aktuella fallet till
efter fastställd taxering. Detta är naturligtvis en juridisk fråga att lösa.
Riksarkivet anser det av denna anledning vara angeläget att
originalhandlingarnas gallringsfrist ägnas uppmärksamhet från juridisk synpunkt
och att frågan löses i detta sammanhang.
30

Remitterade Lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 1 skatteregisterlagen (1980:343)1 i paragrafens
lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 2
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk
databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett
regionalt skatteregister för varje län.Registren skall användas vid beskattning
för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fysiska och
juridiska personer,
2. planering, 2. revisions- och
samordning och annan kontroll-
uppföljning av verksamhet,
revisions- och an-
nan
kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
mervärdesskattelagen (1994:000), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter samt lagen (1951:763)
om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.Registren skall dessutom användas
för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter
och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skattereduktion
för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i
kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje stycket och
för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning
för juridiska personer m.fl.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:99.
32

2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att det i skatteregisterlagen (1980:343)1 skall införas
två nya paragrafer, 9 a och 12 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a
Uppgifter till
register enligt
denna lag får hämtas
in från annat
personregister med
hjälp av automatisk
databehandling.

12 a
Uppgifter om en
arbetstagares eller
uppdragstagares
namn och
personnummer, slag
av preliminär skatt
som personen skall
betala samt
uppgifter till
ledning för beräkning
av skatteavdrag för
betalning av
preliminär och kvar-
stående skatt, får
lämnas på medium för
automatisk databe-
handling till
arbetsgivare eller
uppdragsgivare.
Underlag för
uppgiftsutlämnandet
får hämtas in på
medium för auto-
matisk
databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1983:143.
33

2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att det i uppbördslagen (1953:272)1 skall införas en ny
paragraf, 2 b , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b
Beslut som avses i
22 får, med
undantag av beslut
om särskild
beräkningsgrund
enligt 3 2 mom.
fjärde stycket och
beslut om jämkning
av preliminär skatt
enligt 45 , fattas
genom automatisk
databehandling i
det fall skälen för
beslutet enligt 20
förvaltningslagen
(1986:223) får
utelämnas. Beslut om
särskild
beräkningsgrund får
dock fattas genom
automatisk
databehandling om
beslutet
överensstämmer med
motsvarande beslut
avseende det
föregående inkomståret
och den
skattskyldige inte
har anmält önskemål om
ändrad
beräkningsgrund.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
34

2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas en ny
paragraf, 4 kap. 2 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
2 a
Grundläggande
beslut om årlig
taxering får fattas
genom automatisk
databehandling i
det fall skälen för
beslutet enligt 20
förvaltningslagen
(1986:223) får
utelämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
35

2.5 Förslag till ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall
införas en ny paragraf, 1 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a
Beslut om
pensionsgrundande
inkomst får fattas
genom automatisk
databehandling i
det fall skälen för
beslutet enligt 20
förvaltningslagen
(1986:223) får
utelämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst för 1994.

1 Lagen omtryckt 1976:1051.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1051.
36

2.6 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 38 folkbokföringslagen (1991:481) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38
En En
skattemyndighets skattemyndighets
beslut överklagas beslut överklagas
hos länsrätten. hos länsrätten.
Beslut om Beslut om
personnummer fastställande av
överklagas dock hos födelsenummer och
Riksskatteverket. kontrollsiffra i
personnummer
överklagas dock hos
Riksskatteverket.
Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3-16 och 20-22 får överklagas av
den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun som berörs av beslutet
och av Riksskatteverket. Ett överklagande av en kommun eller Riksskatteverket
skall ha kommit in till skattemyndigheten inom tre veckor från det att beslutet
meddelades.
Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas utan
begränsning till viss tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
37

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister

Härigenom föreskrivs att 6 lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 1
Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer som är
eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket registret
förs. För sådan person får anges
1. personnummer, 1. födelsetid och
personnummer,

2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under särskild
rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den
registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är grundat på
adoption,
9. sjömansregistrering,
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade personuppgifter,
12. gravsättning.
För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet med
särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses i 16
folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om medlemskap i en
icke-territoriell församling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse 1991:497.
38

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-14

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 (Finansdepartementet) har regeringen
beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343), m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Birgitta
Pettersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Enligt vad som upplysts vid föredragningen är avsikten att frågor som enligt 38
i dess hittillsvarande lydelse anhängiggjorts hos Riksskatteverket före
ikraftträdandet av den föreslagna ändringen skall handläggas enligt äldre
bestämmelser. En föreskrift härom bör fogas till ikraftträdandebestämmelsen.

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.
39

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg, Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg.

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:224 Ändringar i skatteregisterlagen,
m.m.
40