Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Carl Bildt
Bo Lundgren
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen och vissa andra
författningar i syfte att möjliggöra en utökad datorisering av skatteför-
valtningens ärendehantering och kontrollverksamhet. I propositionen
föreslås sålunda dels att beskattningsbeslut i vissa fall skall kunna fettas
genom ADB, dels att skatteregistret skall kunna användas vid revisions-
och annan kontrollverksamhet i utökad omfattning. I propositionen före-
slås även att inhämtande av uppgifter till skatteregistret och utlämnade av
uppgifter ur registret till arbetsgivare skall lagregleras.
Slutligen föreslås vissa ändringar i folkbokföringslagen rörande för-
färandet vid överklagande av beslut om födelsetid.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 224
1 Förslag till riksdagsbeslut............................................... 4
2 Lagtext..................................................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i skatteregisterlagen (1980:343)................................. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)............................................................ 6
2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)............................................................ 7
2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)............................................................ 8
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring......................... 9
2.6 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481)............................................................ 10
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen om
fblkbokföringsregister (1990:1536).............................. 11
3 Ärendet och dess beredning............................................ 12
4 ADB-användning inom beskattningsverksamheten................... 12
4.1 Nuvarande ordning................................................. 12
4.2 Riksskatteverkets framställning om ändringar i
skatteregisterlagen.................................................. 14
4.3 Allmänna utgångspunkter......................................... 15
4.4 Inhämtande av uppgifter med hjälp av ADB................... 17
4.5 Utlämnande av uppgifter till arbetsgivare...................... 18
4.6 Beslut genom automatisk databehandling...................... 19
4.7 Revisions- och annan kontrollverksamhet...................... 22
5 Överklagande av beslut om födelsetid.................................. 24
6 Författningskommentarer................................................ 25
6.1 Lagen om ändring i skatteregisterlagen......................... 25
6.2 Skatteregisterlagen.................................................. 25
6.3 Uppbördslagen...................................................... 26
6.4 Taxeringslagen...................................................... 27
6.5 Lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring......................... 27
6.6 Folkbokföringslagen................................................ 27
6.7 Lagen om folkbokföringsregister................................. 27
Bilaga 1 Remissammanställning........................................... 28 Prop. 1993/94:224
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag.................................... 32
Bilaga 3 Lagrådets yttrande................................................ 39
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 mars 1994........................................................... 40
Prop. 1993/94:224
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring
i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen 962:381) om
allmän försäkring,
6. lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),
7. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1993/94:224
Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343)’ i
paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket
och ett regionalt skatteregister för vaije län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande
fysiska och juridiska personer,
2. planering, samordning och 2. revisions- och annan kontroll-
uppföljning av revisions- och annan verksamhet,
kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
mervärdesskattelagen (1994:000), lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar
i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:99.
1 * Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 224
Härigenom föreskrivs att det i skatteregisterlagen (1980:343) skall
införas två nya paragrafer, 9 a och
Nuvarande lydelse
12 a §§, av följande lydelse.
Föreslagen lydelse
9a §
Uppgifter till register enligt
denna lag får hämtas in från annat
register med hjälp av automatisk
databehandling.
12 a §
Uppgifter om en arbetstagares
eller uppdragstagares namn och
personnummer, slag av preliminär
skatt som personen skall betala
samt uppgifter till ledning för
beräkning av skatteavdrag för
betalning av preliminär och kvar-
stående skatt, får lämnas på me-
dium för automatisk databe-
handling till arbetsgivare eller
uppdragsgivare.
Underlag for uppgiftsutlämnandet
får hämtas in på medium för auto-
matisk databehandling.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Härigenom föreskrivs att det i uppbördslagen (1953:272)’ skall införas
en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 2b § Beslut som avses i 22 § får, med |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
Prop. 1993/94:224
Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas
en ny paragraf, 4 kap. 2 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 4 kap. 2 a § Grundläggande beslut om årlig |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1 skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 1 a § Beslut om pensionsgrundande |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994.
Lagen omtryckt 1976:1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.
Härigenom föreskrivs att 38 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
38
En skattemyndighets beslut över-
klagas hos länsrätten. Beslut om
personnummer överklagas dock
hos Riksskatteverket.
§
En skattemyndighets beslut över-
klagas hos länsrätten. Beslut om
fastställande avfödelsenummer och
kontrollsiffra i personnummer
överklagas dock hos Riksskatte-
verket.
Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3-16 och 20-22 §§ får
överklagas av den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun
som berörs av beslutet och av Riksskatteverket. Ett överklagande av en
kommun eller Riksskatteverket skall ha kommit in till skattemyndigheten
inom tre veckor från det att beslutet meddelades.
Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas
utan begränsning till viss tid.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om överklagande som anhängiggjorts hos Riksskatte-
verket före ikraftträdandet.
10
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-
register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §'
Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer
som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för
vilket registret förs. För sådan person får anges
1. personnummer, 1. födelsetid och personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfestighet, folkbokföringsort och folkbokföring under
särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person
som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om
sambandet är grundat på adoption,
9. sjömansregistrering,
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade personuppgifter,
12. gravsättning.
För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet
med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som
avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om
medlemskap i en icke-territoriell församling.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Senaste lydelse 1991:497.
11
Riksskatteverket (RSV) har i en skrivelse den 18 januari 1994 lagt fram
förslag om ett utökat användande av automatisk databehandling (ADB)
i skatteförvaltningens ärendehantering och kontrollverksamhet. Fram-
ställningen har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Justitie-
kanslem, Datainspektionen, Statskontoret, Riksarkivet och Länsrätten i
Stockholms län. En sammmanfättning av remissyttrandena finns i bilaga
1. RSV har i en skrivelse den 21 februari 1994 kompletterat fram-
ställningen i den del som avser granskning, revision och annan kon-
trollverksamhet. Datainspektionen har yttrat sig även över den skrivelsen.
Regeringen avser att nu ta upp vissa av de förslag RSV lagt fram.
Datainspektionen har yttrat sig över regeringens förslag enligt 2 a §
datalagen (1973:289).
Regeringen avser att i det här sammanhanget även behandla en
framställning från RSV om ändringar i folkbokföringslagen (1991:481)
rörande överklagande av beslut om födelsetid.
Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag (se
avsnitt 6.6). Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i
lagtexten.
Prop. 1993/94:224
Inhämtande och utlämnande av uppgifter
Skatteförvaltningen har under senare tid uppmuntrat de skatt- och
avgiftsskyldiga till ökad ADB-användning vid informationsutbyte med
skatteförvaltningen. Detta innebär en snabbare, enklare och mer
ekonomisk hantering för såväl enskilda som skattemyndigheter. Dessutom
elimineras den risk för fel i själva registreringen som en manuell
hantering innefattar.
Viss information hämtas redan i dag in till skatteregistret på ADB-
medium. Så sker i fråga om kontrolluppgifter, räkenskapsuppgifter enligt
2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
12
LSK, liksom beträffande redovisning av avdragen kvarstående skatt enligt Prop. 1993/94:224
55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272), UBL.
De uppgifter som arbetsgivare behöver för att göra skatteavdrag för
preliminär skatt och betalning av kvarstående skatt finns angivna på
skattsedlarna för preliminär A-skatt och slutlig skatt. Arbetstagarna skall
lämna skattsedlarna till arbetsgivaren. För att underlätta arbetsgivarens
administration av skatteavdrag har RSV skapat en frågerutin mot det
centrala skatteregistret. Arbetsgivare kan på magnetband eller diskett få
de uppgifter som fordras för att göra skatteavdrag. Arbetstagarna behöver
därigenom inte lämna sina skattsedlar till arbetsgivaren, som besparas
arbetet med insamling och registrering av skatteuppgiftema.
Beslut
Den som är registrerad for mervärdesskatt redovisar mervärdesskatten i
en särskild deklaration, som samtidigt utgör inbetalningskort. De-
klarationen är förberedd för optisk läsning. Den som inte är registrerad
för mervärdesskatt utan redovisar mervärdesskatten i sin självdeklaration
betalar in mervärdesskatten i samma ordning som gäller för inkomstskatt.
Om den skattskyldige lämnar in en mervärdesskattedeklaration i rätt tid
anses beskattningsbeslut ha fattats enligt deklarationen. I annat fall anses
skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor (32 § lagen
[1968:430] om mervärdeskatt). Uppgifter från en positiv deklaration läses
in maskinellt i skatteregistret. De negativa deklarationerna hanteras
däremot manuellt. Någon underrättelse om beslut enligt 32 § lagen om
mervärdeskatt sker inte. Förslaget till ny mervärdesskattelag (prop.
1993/94:99) innebär inte någon förändring i förhållande till nuvarande
lagstiftning i det här hänseendet.
Motsvarande hantering tillämpas vid uttag av socialavgifter från
arbetsgivare och de skatter som omfattas av lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
Beslutsförfarandet på inkomstskattesidan är däremot inte uppbyggt på
samma sätt som det förfarande som finns inom mervärdesskatte-,
arbetsgivaravgifts- och punktskatteområdena.
Ett grundläggande beslut om årlig taxering som inte innebär någon
avvikelse från deklarationen dokumenteras enligt nuvarande rutiner inte
i någon särskild beslutshandling utan den beslutande tjänstemannen sätter
sin signatur på deklarationsblanketten. Genom signeringen anses beslut
om taxering ha fattats. I och med signeringen anses även beslut om
pensionsgrundande inkomst (PGI) och beslut om underlag för egenav-
gifter fattade. Beslutade belopp framgår dels av deklarationsblanketten,
dels av uppgifter som registreras i skatteregistret. För de beslut som inte
innehåller något bedömningsmoment sker uträkningen maskinellt i
skatteregistret. Den skattskyldige underrättas om besluten genom
slutskattesedeln.
Personer som inte är deklarationsskyldiga, framför allt barn och
pensionärer, men som har inkomst av kapital taxeras i dagens system
enbart på grundval av kontrolluppgifter. Enligt 3 kap. 3 § andra stycket
1 * • Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 224
13
taxeringslagen (1990:324), TL, får i dessa fåll beslut om taxering fettas
utan att den skattskyldige underrättats om och fått tillfälle att yttra sig
över kontrolluppgiften. Underrättelse om beslutet sker i form av ett
taxeringsmeddelande. Taxeringsmeddelandet innehåller även uppgift om
slutlig skatt och tillgodoräknad preliminär skatt. Slutskattesedel behöver
enligt 33 d § UBL inte utfärdas i dessa fell.
Beslut om hur den preliminära skatten skall tas ut samt beslut om
storleken av debiterad preliminär skatt registreras i skatteregistret. Den
skattskyldige underrättas normalt endast genom att skattsedel sänds ut.
Beslut om jämkning som innebär att belopp och skälen för särskild
beräkningsgrund är desamma som föregående år fettas automatiskt utan
föregående bedömning. Uppgifter om beslutet inklusive belopp registreras
i skatteregistret. Den skattskyldige underrättas om beslutet genom den
skattsedel på preliminär skatt som tillställs honom i början av
inkomståret.
Prop. 1993/94:224
RSV:s förslag syftar till att förenkla och effektivisera ärendehanteringen
och kontrollverksamheten inom skatteförvaltningen.
Som tidigare nämnts (avsnitt 4.1) finns redan nu möjligheter att lämna
kontrolluppgifter, räkenskapsuppgifter och redovisning av avdragen
kvarstående skatt på magnetband eller diskett. RSV föreslår att möjlig-
heterna att hämta in dessa uppgifter till skatteregistret med hjälp av ADB
ges ett uttryckligt stöd i skatteregisterlagen (1980:343). Vidare föreslår
RSV att det utlämnande av uppgifter från det centrala skatteregistret som
det tillämpade systemet med frågerutiner mot registret innebär, skall
lagregleras.
Skatteregistret får för närvarande användas vid beskattning för bl.a.
taxering och bestämmande och uppbörd av skatt samt vid planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet
(1 § skatteregisterlagen). RSV har utarbetat maskinella urvals-, kontroll-
och revisionsstödsystem. Vad gäller urval av kontrollobjekt ur skatte-
registret anser RSV att uppgifterna om urval är administrativa uppgifter
som får registreras med stöd av 7 § 6 skatteregisterlagen. Någon
lagändring krävs därför inte.
Enligt verket gör rationaliseringskraven det nödvändigt att använda
skatteregistret även vid själva genomförandet av kontroller och revisio-
ner. Det är tveksamt om skatteregisterlagens bestämmelse om registrets
ändamål omfettar även sådan verksamhet. RSV föreslår därför en ändring
av 1 § skatteregisterlagen så att det klart framgår att registret får
användas i samtliga stadier av revisions- och kontrollverksamheten.
RSV föreslår också att ärendehanteringen vid den direkta beskattningen
förenklas genom att ADB-systemet används till beslutsfettande. Beslut av
masskaraktär, t.ex. beslut om taxering i enlighet med deklarerade
14
uppgifter och de flesta debiteringsbeslut, avses få fattas genom ADB. Det Prop. 1993/94:224
finns i dessa ärenden inte något utrymme för olika bedömningar.
Vidare föreslår verket att originalbeslut och andra upprättade hand-
lingar skall få lagras i registret i form av "elektroniska dokument". På
så sätt minskas pappershanteringen och arkivfrågorna förenklas. Kopior
av inkomna pappersdokument föreslås få lagras i registret med hjälp av
s.k. bildteknik.
Remissinstanserna är överlag positiva till RSV:s förslag. Vad gäller
förslaget att även beslut som inte fattas genom ADB, t.ex. beslut om
avvikelse från självdeklaration, skall lagras i skatteregistret i form av
elektroniska dokument och att lagra kopior av inkomna pappersdokument
i skatteregistret med hjälp av s.k. bildteknik menar dock remissinstanser-
na att RSV inte tillräckligt ingående har belyst konsekvenserna, särskilt
vad gäller registrering av känsliga personuppgifter, och att frågorna
måste utredas ytterligare.
ADB används redan i dag i stor utsträckning inom skattemyndigheternas
verksamhet. Datorstödet har möjliggjort en effektivare grundhantering i
många avseenden. Tekniken används inte längre enbart för att stödja
vissa delar av arbetsprocessen utan den möjliggör ett helt nytt arbetssätt.
Det är viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet och ta tillvara de möjligheter
till en effektivare administration som tekniken ger. Regeringen har i
många andra sammanhang understrukit vikten av att vidareutveckla
teknikstödet. Samtidigt är det nödvändigt att i utvecklingsarbetet beakta
integritets- och rättssäkerhetsaspektema. Rationaliseringen av skatte-
administrationen får inte ske på bekostnad av ett rimligt skydd för den
personliga integriteten och rättssäkerheten.
Det förenklade deklarationsförfärande som skall tillämpas fr.o.m. 1995
års taxering bygger i stor utsträckning på ökad ADB-användning. För en
person som skall lämna en förenklad självdeklaration skall identitets-
uppgifter och uppgifter från kontrolluppgifter och om fastighetsinnehav
m.m. förtryckas på deklarationsblanketten. Den skickas sedan ut till den
skattskyldige, som efter att ha kontrollerat uppgifterna, gjort eventuella
justeringar och skrivit under blanketten återsänder den till skattemyn-
digheten. Det är enligt regeringens mening särskilt i fråga om förenklade
självdeklarationer angeläget att ytterligare automatisera förfärandet. Vi
återkommer strax till hur det kan ske (avsnitt 4.6).
Förfinade metoder för urval av kontrollobjekt är ett viktigt instrument
för en effektivare skattekontroll. Genom de standardiserade räkenskapsut-
dragen (SRU) har förutsättningarna för ett effektivare urval av kon-
trollobjekt förbättrats. Ett effektivare urval innebär att resurser kan styras
mot kontrollvärda objekt. Skatteregistret bör användas för att få en
optimal användning av resurserna. Vi återkommer till detta i avsnitt 4.7.
Den tekniska utvecklingen har lett till att det i dag finns nya möjlig-
heter att fånga information, t.ex. genom bildteknik. Bildtekniken innebär
15
att ett pappersdokument läses (scannas) in och lagras som en digital bild -
en elektronisk kopia av dokumentet. Tekniken ger möjlighet att ge en
total översikt av ett ärendes dokumentflöde, t.ex. lagring av de-
klarationer, handskrivna brev, beslut m.m.
En liknande teknik kan användas för att genom maskinell inläsning
registrera uppgifter i ett register. RSV föreslår att denna metod skall få
användas för att tillföra skatteregistret uppgifter från självdeklarationer
och kontrolluppgifter, m.m. Det är endast uppgifter som redan i dag får
förekomma i registret som skall läsas in och på så sätt registreras. Enligt
regeringens mening föreligger inget hinder mot att denna teknik används
vid registreringen av dessa uppgifter. Någon lagstiftningsåtgärd behövs
inte eftersom inte några nya typer av uppgifter skall tillföras registret.
RSV föreslår i sin framställning att - förutom i de fäll beslut har fättats
genom ADB - även övriga beslut, upprättade handlingar och inkomna
dokument skall få lagras i skatteregistret i form av elektroniska doku-
ment. Inkomna dokument skall läsas in och lagras i registret med hjälp
av den tidigare beskrivna bildtekniken. Beslut avses fattas genom att
beslutsfattaren sätter sin elektroniska signatur på beslutet i registret.
Besluten skall inte sparas i pappersform.
Remissinstanserna ställer sig inte avvisande till RSV:s förslag men
anser att konsekvenserna av förslaget inte genomlysts tillräckligt
grundligt i framställningen utan måste utredas ytterligare. Riksarkivet
framhåller att frågor rörande gallring av inkomna pappersdokument och
rättssäkerheten kring inlämnandet och förvaringen av den information
som lämnas på ADB-medium bör utredas ytterligare.
Regeringen delar remissinstansernas bedömning att det inte nu går att
ta ställning till RSV:s förslag i den här delen. Frågorna behöver utredas
ytterligare. I samband med en sådan utredning bör även de frågor
rörande arkivering som föranleds av en utökad ADB-användning inom
beskattningsverksamheten behandlas. Vi avser att i ett senare samman-
hang återkomma till dessa frågor.
För att de nyss beskrivna förfarandena med bl.a. maskinellt urval av
kontrollobjekt skall kunna tillämpas krävs vissa investeringar i ny
utrustning. Regeringen gör bedömningen att dessa och andra åtgärder för
att genomföra de förslag som nu läggs fram ryms inom de resursramar
som redan beslutats för skatteförvaltningen.
Prop. 1993/94:224
16
Prop. 1993/94:224
Regeringens förslag: Möjligheten att hämta in uppgifter från andra
register till skatteregistret med hjälp av ADB lagregleras.
RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon erinran mot
förslaget. Justitiekanslern anser dock att om avsikten med förslaget är att
tillåta sambearbetning bör detta komma till klart uttryck.
Skälen for regeringens förslag: Skattemyndigheten får i dag en rad
uppgifter från andra register på ADB-medium för bearbetning i
skatteregistret. Detta gäller bl.a. kontrolluppgifter och specifikation över
kvarstående skatt som betalats genom skatteavdrag. Vidare har närings-
idkare möjlighet att ge in de uppgifter om näringsverksamhet som enligt
2 kap. 19 § LSK skall lämnas i självdeklarationen till skattemyndigheten
på magnetband eller diskett. Fr.o.m. årets taxering skall alla närings-
idkare även ha möjlighet att lämna uppgifterna via modem till
skatteförvaltningen. Inhämtandet av uppgifter på ADB-medium eller på
annat sätt med hjälp av automatisk databehandling beräknas öka i
framtiden.
Inhämtandet av uppgifter till skatteregistret från ett annat register
innebär i princip en sambearbetning av uppgifterna. Enligt 2 § andra
stycket 4 datalagen (1973:289) behövs tillstånd av Datainspektionen för
att föra ett personregister som skall innehålla personuppgifter som hämtas
in från annat personregister om inte registreringen av uppgifterna eller
utlämnandet av dessa sker med stöd av författning, Datainspektionens
beslut eller den registrerades medgivande. Bestämmelsen innebär att det
krävs tillstånd av Datainspektionen för sambearbetning om bearbetningen
inte har reglerats på annat sätt (se prop. 1981/82:189 s. 54 och bet.
1981/82:KU33 s. 9 f.).
Skatteregisterlagen reglerar inte inhämtandet av uppgifter med hjälp av
ADB till skatteregistret. Den sambearbetning som sker i skatteregistret
med uppgifter från andra register bör regleras i lag. Regeringen föreslår
därför att en bestämmelse om att uppgifter till skatteregistret får hämtas
in från andra register med hjälp av ADB tas in i en ny paragraf, 9 a §,
i skatteregisterlagen. Bestämmelsen bör utformas i enlighet med
bestämmelsen i 2 § datalagen.
17
Prop. 1993/94:224
Regeringens förslag: Uppgifter som fordras för att arbets- och
uppdragsgivare skall kunna göra skatteavdrag för betalning av
arbets- och uppdragstagares preliminära och kvarstående skatt skall
få lämnas ut från skatteregistret på ADB-medium.
De uppgifter som skall lämnas ut från skatteregistret får tas fram
genom sambearbetning med uppgifter ur det register som skall
tillföras uppgifterna.
RSV:s förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Arbetsgivare och därmed jämställda
är skyldiga att göra avdrag för betalning av arbetstagares preliminära och
kvarstående skatt. För att underlätta för både arbetsgivare och skattemyn-
digheter har den arbetsgivare som önskar möjlighet att från skatteregistret
få de uppgifter som fordras för att göra skatteavdrag från arbetstagares
löner på ADB-medium. Skatteavdrag kan då göras utan att arbetstagaren
behöver visa upp någon skattsedel. Underlaget för utlämnade av
uppgifterna utgörs av en förfrågan på ADB-medium, s.k. frågeband, med
identitetsuppgifter på arbetsgivarens anställda. Dessa uppgifter sambear-
betas med uppgifterna i skatteregistret för att få fram de uppgifter som
arbetsgivaren behöver.
I 12 § skatteregisterlagen regleras vilka uppgifter ur registret som får
lämnas ut till enskilda. Paragrafen tillkom delvis för att uppgifter skulle
kunna lämnas ut till arbetsgivare och därmed jämställda. RSV föreslår att
utlämnandet av uppgifter till arbets- och uppdragsgivare skall regleras i
anslutning till denna bestämmelse. Regeringen delar RSV:s uppfattning.
Vi föreslår därför att en ny paragraf, 12 a §, skall införas i
skatteregisterlagen.
RSV har föreslagit att frågeband skall få användas även vid annat
utlämnande av uppgifter från skatteregistret och att en bestämmelse med
denna innebörd tas in i skatteregisterlagen. Enligt regeringens bedömning
bör emellertid någon generell bestämmelse om rätt att använda frågeband
inte införas i skatteregisterlagen. Vi anser att den föreslagna be-
stämmelsen bör begränsas till de uppgifter som behövs för att arbets-
eller uppdragsgivare skall kunna göra skatteavdrag för betalning av
arbets- eller uppdragstagares preliminära och kvarstående skatt. I den
mån frågeband behövs i samband med annat uppgiftslämnande, t.ex. det
som sker i enlighet med bestämmelserna i skatteregisterförordningen,
bör detta lämpligen regleras i anslutning till dessa bestämmelser. Lämnas
uppgifter ut efter tillstånd av Datainspektionen, får inspektionen ta
ställning till om frågeband får användas.
18
Prop. 1993/94:224
Regeringens förslag: Grundläggande beslut om årlig taxering, beslut
om debitering, pensionsgrundande inkomst och sättet for att ta ut
preliminär skatt skall få fattas genom automatisk databehandling i
det fall skälen för beslutet får utelämnas.
RSV:s förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att erinra mot
att beslut skall få fattas genom ADB. Datainspektionen anser att det kan
ifrågasättas om inte en ansvarig tjänsteman bör pekas ut också för de
beslut som fattas genom ADB. Justitiekanslern avstyrker att besluten
skall anses fattade på myndighetsnivå. Enligt Justitiekanslems mening bör
även i ett ärende som inte innehåller något som kräver en mänsklig
bedömning den beslutet rör få besked om vem den ansvarige är. Till
detta kommer att bl.a. frågor om tjänsteansvar och skadeståndsansvar för
staten till följd av ärendehandläggningen måste kunna föras tillbaka på
ansvariga handläggare.
Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen vidhållit vad
inspektionen anfört under remissbehandlingen.
Skälen för regeringens förslag: I den förenklade självdeklarationen
som skall användas fr.o.m. 1995 års taxering kommer den information
som skattemyndigheten fått genom kontrolluppgifter att vara förtryckt.
Den skattskyldige har sedan att kontrollera riktigheten av och i förekom-
mande fäll rätta eller komplettera uppgifterna på deklarationsblanketten.
Den förenklade självdeklarationen skall därefter lämnas till skattemyn-
digheten senast den 2 maj under taxeringsåret. Har grundläggande beslut
om årlig taxering fettats senast den 15 augusti på grundval av en
förenklad deklaration skall skattsedel på slutlig skatt översändas till den
skattskyldige senast den 31 augusti. Det nya förfärandet kräver en snabb
hantering av inkomna uppgifter. I den masshantering som taxeringsför-
ferandet utgör är det därför av stor vikt att rutinerna för ärendehan-
teringen är ändamålsenligt utformade.
En stor del av besluten som grundar sig på förenklade självdeklara-
tioner kommer inte att föregås av några manuella utrednings- eller
bedömningsmoment. De deklarerade uppgifterna kommer normalt att
stämma överens med inlämnade kontrolluppgifter. I samband med
registreringen av deklarationerna tillförs registret de ändringar och
kompletterande uppgifter som lämnats i deklarationen. En förenklad
självdeklaration utan tilläggsuppgifter behöver inte granskas av någon
handläggare utan den maskinellt beräknade taxeringen kan direkt läggas
till grund för debitering. Grundläggande beslut om årlig taxering kan i
dessa fäll fettas helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns
registrerade i skatteregistret. Inte enbart taxeringsbeslut som grundar sig
på en förenklad självdeklaration utan även beslut där skattemyndigheten
19
utan avvikelse godtar uppgifterna i en allmän självdeklaration bör kunna Prop. 1993/94:224
fettas genom ADB. I samband med taxeringen fettas också en rad beslut
som grundas på taxeringsbeslutet, t.ex. beslut om pensionsgrundande
inkomst och underlag för beräkning av egenavgifter samt debiterings-
beslut. Dessa beslut är i regel av sådan art att besluten kan fettas helt
maskinellt. Besluten fettas de fecto redan nu automatiskt.
De beslut avseende bl.a. inkomsttaxering som RSV föreslår skall få
fettas genom ADB är beslut som inte går den enskilde emot. Den
skattskyldige har fått del av och godkänt de uppgifter från tredje man
som ligger till grund för beslutet. Skattemyndigheten har inte heller
frångått de uppgifter som den skattskyldige själv lämnat. Om den
skattskyldige ändå skulle vara missnöjd med beslutet finns möjlighet att
begära omprövning eller överklaga beslutet. Ett beslut kan också
omprövas på initiativ av skattemyndigheten. Det omprövningsförferande
som i dag finns är enkelt och snabbt.
Någon fera från rättssäkerhetssynpunkt kan mot bakgrund av det
anförda inte anses föreligga om ett system med automatiskt besluts-
fettande införs. Besluten kommer dessutom att genom ett tekniskt
förfärande förses med "lås" så att de inte senare kan ändras annat än i
form av ett omprövningsbeslut eller efter överklagande. Regeringen
föreslår därför att det i taxeringslagen, uppbördslagen och lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring införs bestämmelser om att beslut får
fettas genom ADB i det fell skälen för beslutet får utelämnas.
Kraven på säkerhet och kvalitet för att undvika felaktiga beslut på
grund av de tekniska systemen måste ställas högt. Vilken teknisk lösning
som skall användas för att åstadkomma en sådan säkerhet bör emellertid
inte regleras i lag.
RSV har föreslagit att beslut genom ADB skall fettas på myn-
dighetsnivå. Besluten avses inte förknippas med något namn på en
enskild handläggare. Datainspektionen och Justitiekanslem menar att även
i denna typ av beslut bör en ansvarig tjänsteman pekas ut.
Vid införandet av ett automatiskt beslutsfettande bör den enskildes
möjligheter att få ersättning för skador på grund av myndighetsfel
givetvis inte försämras. Att låta en tjänsteman stå som ansvarig be-
slutsfattare medför emellertid enligt regeringens mening inte någon ökad
säkerhet för den enskilde eller större möjlighet till ersättning för
uppkomna fel. Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) skall staten
ersätta personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas
genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för
vars fullgörande staten svarar. För ansvar krävs inte att man kan peka ut
en viss tjänsteman. Det räcker med att konstatera att fel eller försum-
melse begåtts av någon inom myndigheten. Fel som har samband med
datorer torde ofta på ett eller annat sätt bero på personer. Felet kan t.ex.
ligga hos den som försett datom med de uppgifter som skall behandlas.
ADB-tekniken innebär emellertid att fel kan uppkomma även på grund
av tekniska fel i datasystemen, fel som inte kan härledas till en viss
person. Enligt 23 § datalagen har den registeransvarige ett strikt ansvar
20
för skador som tillfogas den registrerade genom att personregister Prop. 1993/94:224
innehåller oriktig eller missvisande uppgift om honom. Skadestånds-
ansvaret gäller alltså oberoende av vårdslöshet av någon tjänsteman.
Kravet att enskilda skall kunna få skadestånd vid felaktigheter utgör
således inte något hinder mot att beslut fattas på myndighetsnivå i stället
för av en enskild tjänsteman. Inte heller kan frågan om tjänstefel anses
utgöra något hinder.
Som vi tidigare redogjort för anses beslut inom mervärdesskatte- och
arbetsgivaravgiftsområdena fattade redan när deklarationen kommer in till
skattemyndigheten. Inom punktskatteområdet anses beslut fattade när
inbetalt belopp bokförts på det särskilda konto till vilken betalning skall
ske. Något beslut av enskild tjänsteman är det inte fråga om. Denna
ordning har inte lett till några problem från skadeståndssynpunkt.
Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju
1989:03) utredde bl.a. frågan om behovet av ett utvidgat skadestånds-
ansvar på grund av datafel. Kommittén lämnade i sitt betänkande Det
allmännas skadeståndsansvar (SOU 1993:55) inte något förslag till
särreglering av det allmännas skadeståndsansvar för datafel. Betänkandet
bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Av förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen
framgår att ärenden inom skattemyndigheten avgörs av länsskattechefen
om de inte skall avgöras av styrelsen, skattenämnd eller personal-
ansvarsnämnden vid RSV. Om ett ärende inte behöver prövas av läns-
skattechefen får det avgöras av någon annan tjänsteman. Länsskattechefen
har som chef för myndigheten det yttersta ansvaret för beslutsrutinema
inom myndigheten.
Regeringen anser mot bakgrund av det anförda att en enskild hand-
läggare inte bör pekas ut som ansvarig i dessa beslut. Beslut genom ADB
bör i stället anses fattade av länsskattechefen. Enligt 29 § verksförord-
ningen (1987:1100), som enligt förordningen med instruktion för
skatteförvaltningen är tillämplig på skattemyndigheterna, skall i fråga
om vaije beslut finnas en handling som utvisar bl.a. vem som fettat
beslutet. Eftersom länsskattechefen alltid skall anses som ansvarig
beslutsfattare finns enligt regeringens mening inte något behov av att i
dessa fall upprätthålla kravet på att det av vaije beslut skall framgå vem
som fattat beslutet. Detta kommer att föranleda ändringar i de be-
stämmelser i förordningen med instruktion för skatteförvaltningen som
reglerar beslutsfattande.
Taxeringsbeslut och beslut om debitering m.m. kommer liksom tidigare
att meddelas den skattskyldige på slutskattesedeln. De som endast har
sådan inkomst av kapital som det görs skatteavdrag från och som därför
inte är skyldiga att lämna någon deklaration kommer - på samma sätt
som i dag - att få slutskattesedel endast om det vid den slutliga debite-
ringen och avräkningen uppkommer skatt att betala eller återfå. I det nya
system som skall tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering kommer något
taxeringsmeddelande inte längre att sändas ut. Det är ofrånkomligt att
även de som beskattas endast för sådan inkomst av kapital som de inte
är deklarationsskyldiga för måste underrättas om de maskinellt beslutade
21
taxeringarna. Dessa skattskyldiga skall därför i stället få en särskild Prop. 1993/94:224
underrättelse med uppgift om taxeringsbeslutet och de uppgifter som
ligger till grund för beslutet. Regeringen avser att senare besluta om de
ändringar i taxeringsförordningen (1990:1236) som krävs.
Regeringens förslag: Skatteregistret skall få användas för att i
revisions- och annan kontrollverksamhet genom urval ta fram
kontrollvärda förhållanden.
RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Justitiekanslern, Datainspektionen och Länsrätten
i Stockholms län anser att framställningen i denna del är oklar och att
frågan behöver belysas ytterligare. Datainspektionen har efter att ha tagit
del av RSV:s kompletterande framställning inte några synpunkter på det
föreslagna granskningsförfärandet.
Skälen för regeringens förslag: Enligt taxeringslagen ankommer det
på skattemyndigheten att se till att ärendena blir tillräckligt utredda.
Taxeringsarbetet omfattar allt från rättelse av skriv- och räknefel till
taxeringsrevision. Materialet som skall granskas är omfattande. Avsikten
med ett flertal reformer under senare år har varit att göra kontrollverk-
samheten mer effektiv och styra den mot skattskyldiga som från olika
aspekter är kontrollvärda. Så skall t.ex. näringsidkare fr.o.m. 1993 års
taxering i deklarationen lämna uppgifter om näringsverksamheten i form
av standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna kan lämnas på ADB-
medium. De standardiserade räkenskapsutdragen har gjort det möjligt att
styra in kontrollverksamheten på väsentligheter genom att förutsättningar
finns att göra maskinella rimlighetskontroller och ett effektivt urval på
maskinell väg av deklarationer som behöver djupare kontroll.
För att skatteförvaltningen skall klara de rationaliseringskrav som ställs
måste ADB-systemet tas till hjälp i så hög utsträckning som möjligt.
Genom det utökade uppgiftslämnandet och registreringen av uppgifterna
finns förutsättningar att ta fram kontrollvärda förhållanden med hjälp av
skatteregistret. Deklarationerna skall först genomgå en maskinell
rimlighetskontroll. Vid rimlighetskontrollen sätts urvalskriterierna så att
t.ex. endast deklarationer med belopp av ovanlig storlek tas fram.
Uppgifterna skall därefter granskas av handläggare och eventuella
skrivfel, summeringsfel eller registreringsfel rättas till. Vissa uppgifter
skall även kunna väljas ut för en djupare granskning om det bedöms vara
nödvändigt.
Deklarationer som behöver fördjupad granskning skall väljas ut med
hjälp av en liknande metod. För att få fram skattskyldiga som skall bli
föremål för en fördjupad granskning måste lämpliga och för ändamålet
relevanta frågor tas fram. Det kan t.ex. vara frågor om bruttovinst
22
understigande ett visst belopp eller avdrag av viss typ som överstiger ett
visst belopp. Ett antal frågor kommer att kunna kombineras med
varandra. Sökbegreppen kommer att skifta beroende på granskningsar-
betets inriktning. Frågorna ställs "on-line" vilket medför att svar erhålls
omgående i form av s.k. träffbilder där det framgår vilka skattskyldiga
som uppfyller förutsättningarna i frågan. Alla frågor och svar skall
samlas i en logg. En logg visar bl.a. vilka bearbetningar eller åtgärder
som gjorts i registret och vem som utfört eller beordrat bearbetningen
eller utnyttjat viss utrustning. Kriterierna för det urval som gjorts och
uppgift om resultatet av urvalet skall bevaras endast under den tid
uppgifterna behövs för kontrollarbetet. Man kan på så sätt få fram vilka
kontroller som gjorts för en viss skattskyldig och vilka skattskyldiga som
uppfyller urvalskriterierna.
Systemet är avsett att användas både inom företags- och person-
beskattningen. Det föreslagna systemet är ett nödvändigt hjälpmedel för
skattemyndigheterna i kontrollen av framför allt näringsidkares de-
klarationer. Som tidigare angetts har näringsidkare möjlighet att lämna
uppgifter om näringsverksamheten på ADB-medium. Kontroll av dessa
uppgifter kan således göras endast med hjälp av ADB.
Den kontroll som görs innebär inte att uppgifter i skatteregistret
sambearbetas med uppgifter i andra register. Det är endast uppgifter som
redan finns registrerade i skatteregistret som kommer att användas. Dessa
uppgifter har lämnats för beskattningsändamål av den skattskyldige eller
på kontrolluppgift. Ett system med att genom maskinella kontroller ta
fram deklarationer som behöver en djupare kontroll kan därför enligt
regeringens mening inte anses leda till otillbörligt intrång i de registre-
rades personliga integritet.
Metoden skall också kunna användas för att få fram vilken typ av
kontroll som är lämpligast i det enskilda fallet (skrivbordskontroll, besök
eller revision). Vid en eventuell revision bör handläggaren också kunna
ta med sig de uppgifter i skatteregistret som rör den skattskyldige lagrade
i en bärbar persondator. Uppgifterna kan på så sätt enkelt tas fram under
revisionen. De kommer inte att ändras eller sambearbetas med uppgifter
som den granskade har registrerade i sina register utan tas med endast
som jämförelsematerial.
Enligt 1 § skatteregisterlagen får skatteregistret användas för planering,
samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet.
Denna bestämmelse bör enligt regeringens mening ändras så att
skatteregistret vid revision och annan kontrollverksamhet får användas
även för urvalskontroller och vid genomförandet av revisionen eller
kontrollen.
RSV menar att uppgifterna om urval utgör administrativa uppgifter som
får registreras enligt 7 § 6 skatteregisterlagen. Med administrativa
uppgifter förstås bl.a. sådana uppgifter som i första hand hänför sig till
myndighetens verksamhet och inte till den skattskyldige (prop.
1979/80:146 s. 45). Hit hör bl.a. uppgifter om planerad eller verkställd
behandling av ett ärende men också uppgifter om sådan klassificering av
Prop. 1993/94:224
23
de skattskyldiga som sker för verksamheten. Datainspektionen delar Prop. 1993/94:224
verkets uppfattning.
Sökfrågorna och resultaten av dessa utvisar enligt regeringens
bedömning endast att ett moment i granskningen har verkställts.
Resultatet av urvalet medför inte att registret tillförs några nya typer av
uppgifter. Resultaten av frågorna kommer inte att innehålla några
subjektiva bedömningar utan innebär endast ett konstaterande utifrån
redan registrerade uppgifter. Regeringen delar därför RSV:s och
Datainspektionens bedömning att någon ändring i skatteregisterlagen inte
behövs för att uppgifterna skall kunna registreras.
Regeringens förslag: Beslut om födelsetid skall överklagas till
allmän förvaltningsdomstol.
RSV:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 34 § folkbokföringslagen
(1991:481) beslutar skattemyndigheten i ärende enligt lagen efter anmälan
eller ansökan eller annars när det finns skäl till det. Besluten rör bl.a.
persons folkbokföring på viss fästighet och registrering av civilstånd och
andra uppgifter i folkbokföringens ADB-system (jfr prop. 1990/91:153
s. 112 ff.).
För vaije folkbokförd person fästställer skattemyndigheten ett
personnummer som identitetsbeteckning (18 § folkbokföringslagen).
Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.
Beslut om personnummer överklagas enligt 38 § folkbokföringslagen hos
RSV. Skattemyndighetens övriga beslut enligt folkbokföringslagen
överklagas hos länsrätt.
Enligt den gamla folkbokföringslagen (1967:198) handlades ändringar
av födelsetid i personnummer i första instans av pastorsämbetet. Dess
beslut kunde överklagas till domkapitlet och vidare till kammarrätt och
Regeringsrätten. I de författningar som i dag reglerar folkbokföringen
finns inga särskilda bestämmelser beträffande anteckning om födelsetid,
bortsett från bilagan till förordningen (1991:750) om folkbokförings-
register. Enligt denna får födelsetid och kön antecknas i ett hand-
läggningsregister för person som aldrig varit folkbokförd. För en
folkbokförd anges således födelsetiden endast som ett led i personnumret.
Regeringsrätten har i en dom den 28 oktober 1993 (dnr 2746-1992)
slagit fäst att en ändring av födelsetid innebär en ändring av den
folkbokfördes personnummer och att skattemyndighetens beslut i ett
ärende om ändring av födelsetid därför skall överklagas till RSV.
En uppgift om fodelsetid kan ha stor betydelse för den enskildes
rättigheter och skyldigheter. Bl.a. rätten till barnbidrag och folkpension
påverkas liksom frågor om giftermål. Underlaget som ligger till grund
24
för beslut om registrering av födelsetid kan ibland vara svårbedömt och
ge upphov till olika tolkningar. Särskilt gäller detta om underlaget utgörs
av utländska handlingar eller uppgifter. En prövning av vilken födelsetid
som är den rätta för den folkbokförde rör oftast bevisfrågor och andra
frågor som bäst lämpar sig för domstolsprövning. Den utformning som
folkbokföringslagen nu har ger emellertid inte utrymme för en sådan
prövning. Lagen bör därför ändras så att beslut om födelsetid, i likhet
med övriga beslut om registrering, överklagas till allmän förvaltnings-
domstol. Andra beslut rörande personnummer bör dock fortfarande kunna
överklagas endast till RSV.
RSV tar i sin framställning även upp det förhållandet att 38 §
folkbokföringslagen tolkats olika när det gäller frågan om rätt instans vid
överklagande av beslut om t.ex. ändring i registrering av medboigarskap.
Enligt regeringens mening finns ett behov av att precisera bestämmelsen.
Vi avser att i ett senare sammanhang återkomma till denna fråga.
Prop. 1993/94:224
1 §
Ändringen i paragrafen föranleds av att skatteregistret skall få användas
i samtliga stadier av revisions- och kontrollverksamheten. I begreppet
revisions- och kontrollverksamhet ligger också att registret får användas
för att genom urvalssökningar ta fram kontrollvärda skattskyldiga.
Registret skall också få användas när kontrollen genomförs. Detta innebär
bl.a. att revisorer vid revision skall kunna ta med sig uppgifter ur
skatteregistret i en bärbar persondator. Om det anses nödvändigt för att
garantera AD B-säkerheten har Datainspektionen möjlighet att meddela de
ytterligare föreskrifter som kan behövas (jfr 6 § datalagen [1973:289]).
9a §
Bestämmelsen innebär att uppgifter får hämtas in till skatteregistret från
andra register och därigenom sambearbetas med uppgifterna i
skatteregistret. Uppgifterna skall få hämtas in till skatteregistret såväl på
ADB-medium som genom överföring via telenätet. Bestämmelsen har
utformats i enlighet med 2 § datalagen som reglerar inhämtande av
uppgifter från ett register till ett annat.
25
12 a §
Prop. 1993/94:224
Av bestämmelsen framgår att de uppgifter som arbets- och
uppdragsgivare behöver för att kunna verkställa skatteavdrag för arbets-
och uppdragstagare skall få lämnas ut från skatteregistret på ADB-
medium. Utlämnande av dessa uppgifter genom överföring via telenätet
är inte aktuellt och torde kräva en närmare reglering för att bli tillåtet.
De identitetsuppgifter som arbetsgivaren ger in till skattemyndigheten på
ADB-medium och som utgör underlag för utlämnandet av uppgifter skall
få sambearbetas med de uppgifter i skatteregistret som får lämnas ut.
2b §
Paragrafen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6).
De beslut enligt uppbördslagen som skall få lättas genom ADB är beslut
om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär F-
skatt och särskild A-skatt. Detsamma gäller beslut om slutlig, kvarståen-
de och tillkommande skatt samt beslut om underlag för egenavgifter.
Beslut om jämkning av preliminär skatt skall få fattas genom ADB endast
i det fäll det är fråga om beslut som innebär att belopp och skälen för en
särsklid beräkningsgrund är desamma som året före. När det gäller beslut
om sättet för att ta ut preliminär skatt är det i huvudsak beslut om att
utfärda A-skattesedel som kan fättas genom ADB. Beslut om utfärdande
av F-skattesedel är i det fäll den skattskyldige tidigare inte haft F-
skattesedel av sådan art att en bedömning måste göras av en handläggare
innan skattsedel utfärdas. Dessa beslut kommer således inte att fättas
automatiskt.
Beslut kommer att fättas på grundval av de uppgifter som finns
registrerade i skatteregistret.
De beslut som skall fättas genom ADB är beslut där skälen för besluten
enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas.
Det är således endast fråga om beslut som inte går den skattskyldige
emot eller beslut där det av annan anledning är uppenbart obehövligt att
upplysa om skälen.
26
Prop. 1993/94:224
2 a §
Av bestämmelsen framgår att taxeringsbeslut i vissa fåll får fättas genom
ADB. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 4.6) och i kommentaren till 2 b § UBL.
1 a §
Paragrafen motsvarar 4 kap. 2 a § TL.
Bestämmelsen har ändrats så att endast beslut om den del av person-
numret som innehåller födelsenummer och kontrollsiffra överklagas till
RSV. Beslut om födelsetid skall liksom övriga beslut rörande en persons
identitet och familjerättsliga förhållanden m.m. överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Överklaganden som anhängiggjorts hos RSV före den 1 juli 1994 skall
handläggas enligt äldre bestämmelser. I enlighet med Lagrådets förslag
har en föreskrift härom fogats till ikraftträdandebestämmelsen.
6§
Paragrafen har ändrats för att det klart skall framgå att beslut om
födelsetid skall registreras särskilt.
27
Prop. 1993/94:224
Bilaga 1
Samtliga remissinstanser som yttrat sig över förslaget har lämnat det utan
erinran.
Justitiekanslern har i sitt yttrande påpekat att om avsikten med den
föreslagna bestämmelsen är att tillåta sambearbetning bör detta komma
till klart uttryck. Den föreslagna regleringen bör eventuellt överarbetas
för att täcka även teleöverföring av data.
Riksarkivet anför att regeringen bör ge RSV i uppdrag att utreda frågan
om rättssäkerheten kring inlämnandet och förvaringen av den information
som lämnas på ADB-medium.
Samtliga remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.
Datainspektionen har inget att erinra mot förslaget under förutsättning
att det endast är utvalda uppgifter, t.ex. kontrolluppgifter och belopps-
uppgifter från deklarationer vilka redan i dag får förekomma i
skatteregistret som skall läsas in och på så sätt registreras och att de
handlingar som skall ligga till grund för registreringen bevaras i sin
ursprungliga form.
Justitiekanslern påpekar att maskinell inläsning innebär att uppgifter
som fäller utanför registerändamålet inte sorteras ut. Skattemyndigheten
måste därför hålla uppsikt över rutinerna för registreringen så att
skatteregisterlagens ändamålsbegränsning inte överskrids genom att
skattskyldiga har fört in känsliga uppgifter i fält som sedan läses in
maskinellt.
Samtliga remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.
Justitiekanslern påpekar att om avsikten är att tillåta sambearbetning
bör detta komma till klart uttryck.
28
Samtliga remissinstanser tillstyrker att beslut får fättas genom ADB.
Justitiekanslern och Datainspektionen avstyrker förslaget om att besluten
skall hittas på myndighetsnivå.
Justitiekanslern anser att även beslut som fättas genom ADB bör fättas
av en ansvarig tjänsteman. Även i ett ärende som inte innehåller något
som kräver en mänsklig bedömning bör den beslutet rör få besked om
vem den ansvarige är. Till detta kommer att bl.a. frågor om tjänsteansvar
och skadeståndsansvar för staten till följd av ärendehandläggningen måste
kunna föras tillbaka på ansvariga handläggare.
Datainspektionen anser att det på föreliggande utredningsmaterial inte
är möjligt att ta ställning till om beslut kan fättas på "myndighetsnivå"
utan att vara knutna till viss eller vissa personer. Enligt inspektionens
mening kan det ifrågasättas om det inte är en bättre ordning att peka ut
en ansvarig handläggare också för dessa beslut. Det kan förslagsvis ske
genom att vederbörande i någon form signerar de beslut som fättas under
en dag varigenom det verifieras att beslut föreligger och har fattats i
angiven ordning.
Justitiekanslern, Datainspektionen och Länsrätten i Stockholms län anser
att det i framställningen inte lämnas tillräckliga uppgifter för att det skall
vara möjligt att ta ställning till förslaget. Övriga remissinstanser har
lämnat förslaget utan erinran.
Justitiekanslern ifrågasätter om sökningar och bearbetningar i
omfettande datamängder fritt bör få ske utifrån olika urvalskriterier.
Länsrätten i Stockholms län anser att det i lag bör fästslås vilka ADB-
sökningar som kan godtas. Skattemyndigheten kan inte ges carte blanche
att göra vilka datakömingar som helst på vilka grunder som helst.
Justitiekanslern och Länsrätten i Stockholms län anser att förslaget
behöver utredas ytterligare. Datainspektionen avstyrker förslaget. Övriga
remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.
Justitiekanslern är i princip positiv till förslaget men ifrågasätter om
alla konsekvenser med att jämställa elektroniska dokument med under-
skrivna pappersdokument har genomlysts. Den närmare utformningen av
rutinerna måste bygga på de förutsättningar som följer av förvaltnings-
lagen. Justitiekanslern påtalar även de ökade risker för otillbörligt
integritetsintrång som framträder när traditionella pappersarkiv ersätts av
IT-material som sekundsnabbt kan tas fram via terminal.
Datainspektionen har inget att erinra mot att beslut åteiges i ett
elektroniskt dokument. Inspektionen avstyrker emellertid förslaget, om
Prop. 1993/94:224
Bilaga 1
29
registrering skall ske i skatteregistret i enlighet med vad som sägs i
promemorian. Besluten kan komma att innehålla i princip vilka uppgifter
som helst eftersom det är fråga om fri text och beskattningen ofta rör
mycket personliga frågor. Det kan röra sig om allt från rent ekonomiska
förhållanden till uppgifter om egna eller andras sjukdomar och anstalts-
vistelser. För att vissa känsliga personuppgifter skall få registreras krävs
enligt 4 § datalagen att det föreligger särskilda eller synnerliga skäl för
registrering. Hittills har skatteregistret hållits fritt från registrering av
skäl för beslut och därmed från känsliga uppgifter. De effektivitetsskäl
som åberopas i promemorian utgör enligt Datainspektionens mening inte
anledning att ändra den från integritetssynpunkt mycket viktiga principen.
Skatteregistret, som är ett omfattande register med betydande spridning
och många användare, bör alltså hållas fritt från beslutsskäl och andra
uppgifter som kan vara att anse som känsliga enligt datalagen.
Om man vill utöka registreringen till att omfatta även elektroniska akter
och beslut bör det istället ske genom att man använder en reglering med
rättsligt åtskilda register, dels skatteregistret, dels register över elektro-
niska akter respektive register för ärendehanteringen. Syftet med att
rättsligt åtskilja olika delar av systemet är inte att nya av varandra helt
oberoende tekniska system skall byggas upp. Det är endast fråga om att
de olika delarna av systemet av integritetsskäl bör regleras separat.
Tekniskt sett rör det sig fortfarande bara om ett system där olika
regleringar träffar olika delar av systemet. Även de föreskrifter som
behövs för andra delar av systemet än skatteregistret bör ges lagform. En
sådan lösning torde bättre kunna tillgodose de integritets- och säkerhets-
krav som bör ställas.
Länsrätten i Stockholm ifrågasätter om alla handlingar upprättade av
skattemyndigheten skall få lagras i registret. Handlingar som upprättats
av myndigheten, t.ex. tjänsteanteckningar från besök eller telefonsamtal,
kan innehålla uppgifter som kan vara känsliga ur integritetssynpunkt att
lagra i ett skatteregister. När man tar ställning till frågan bör man även
väga in att uppgifter av nu nämnda slag i dag omfattas av absolut
sekretess enligt sekretesslagen. Det är generellt sett svårare att skydda
sekretessbelagda uppgifter som finns i stora gemensamma ADB-system
än handlingar i en konventionell akt. Regleringen av lagringen av beslut
och andra handlingar bör göras i en särskild lag.
När myndighets beslut överklagas till domstol översänder beslutsmyn-
digheten sin akt samtidigt som besvärshandlingen överlämnas. Det
aktmaterial som skall lämnas till domstolen är det beslutsunderlag
myndigheten haft. Några elektroniska akter har tidigare inte funnits hos
beslutsmyndigheter och om skattemyndigheten öveigått till att arbeta med
sådana på det sätt som redovisats i promemorian uppkommer en del
praktiska frågor för domstolarna. I förvaltningslagen saknas direkta
bestämmelser om vem som ansvarar om en akt som översänds inte är
fullständig.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 1
30
Justitiekanslern, Riksarkivet och Länsrätten i Stockholms län anser att
förslaget behöver utredas ytterligare. Datainspektionen avstyrker
förslaget. Statskontoret tillstyrker förslaget.
Datainspektionen påpekar att det ur bevis- och integritetssynpunkt är
av största betydelse att även originalhandlingama bevaras. Beträffande
lagringen av handlingarna i form av elektroniska bilder hänvisas till vad
inspektionen anfört beträffande beslut som skall återges i elektroniska
dokument.
Länsrätten i Stockholms län påpekar att det är rimligt att anta att
åklagare samt domare från såväl allmänna domstolar som allmänna
förvaltningsdomstolar kommer att vilja ha tillgång till insända original-
handlingar. Exempelvis kan det vara av betydelse att fastställa om en
deklaration är egenhändigt undertecknad eller inte. Länsrätten har nyligen
blivit ombedd att lämna synpunkter på en promemoria om hanteringen av
skattemyndighetens akt i den nya taxeringsprocessen upprättad av en
arbetsgrupp vid Regeringsrätten. En av slutsatserna i promemorian är att
utlåning av kopia av akt aldrig borde tillåtas.
Originaldokument kommer även i framtiden att få betydelse i rätts-
väsendet. Felhantering av inkommande handlingar kan heller aldrig
uteslutas. Det är därför viktigt att de originalhandlingar som skickas in
till skattemyndigheten arkiveras på sådant sätt att de kan identifieras och
lätt återfinnas.
Riksarkivet påpekar att förslaget borde ha diskuterat möjligheterna till
kortare gallringsfrist för pappershandlingama. Riksarkivet menar att
utnyttjande av modem teknik gör att gallringsfristema för original-
handlingama på papper skulle kunna sänkas radikalt; t.ex. i det nu
aktuella fallet till efter fästställd taxering. Detta är naturligtvis en juridisk
fråga att lösa. Riksarkivet anser det av denna anledning vara angeläget
att originalhandlingamas gallringsfrist ägnas uppmärksamhet från juridisk
synpunkt och att frågan löses i detta sammanhang.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 1
31
Prop. 1993/94:224
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 1 § skatteregisterlagen (1980:343)* i
paragrafens lydelse enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett centralt skatteregister for hela riket
och ett regionalt skatteregister för vaije län.
Registren skall användas vid beskattning för
1. samordnad registerföring av
fysiska och juridiska personer,
2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och an-
nan kontrollverksamhet,
3. taxering enligt taxeringslagen
identifieringsuppgifter beträffande
2. revisions- och annan kontroll-
verksamhet,
(1990:324) samt bestämmande av
pensionsgrundande inkomst,
4. bestämmande och uppbörd av skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
mervärdesskattelagen (1994:000), lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter
samt lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst.
Registren skall dessutom användas för
1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter,
2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.
Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar
i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje
stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:99.
32
Härigenom föreskrivs att det i
införas två nya paragrafer, 9 a och
Nuvarande lydelse
ändring i skatteregisterlagen
skatteregisterlagen (1980:343)’ skall
12 a §§, av följande lydelse.
Föreslagen lydelse
9 a §
Uppgifter till register enligt
denna lag får hämtas in frän annat
personregister med hjälp av auto-
matisk databehandling.
12 a §
Uppgifter om en arbetstagares
eller uppdragstagares namn och
personnummer, slag av preliminär
skatt som personen skall betala
samt uppgifter till ledning för
beräkning av skatteavdrag för
betalning av preliminär och kvar-
stående skatt, får lämnas på me-
dium för automatisk databe-
handling till arbetsgivare eller
uppdragsgivare.
Underlag for uppgiftsutlämnandet
får hämtas in på medium för auto-
matisk databehandling.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1994.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
33
Prop. 1993/94:224
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att det i uppbördslagen (1953:272)' skall införas
en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 2 b § Beslut som avses i 22 § får, med |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
34
Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas
en ny paragraf, 4 kap. 2 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 4 kap. 2a § Grundläggande beslut om årlig |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
35
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1 skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 a §
Beslut om pensionsgrundande
inkomst får fattas genom auto-
matisk databehandling i det fall
skälen för beslutet enligt 20 §
förvaltningslagen (1986:223) får
utelämnas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst for 1994.
1 Lagen omtryckt 1976:1051.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1051.
36
Härigenom föreskrivs att 38 § folkbokföringslagen (1991:481) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
38
En skattemyndighets beslut över-
klagas hos länsrätten. Beslut om
personnummer överklagas dock
hos Riksskatteverket.
§
En skattemyndighets beslut över-
klagas hos länsrätten. Beslut om
fastställande av födelsenummer och
kontrollsiffra i personnummer
överklagas dock hos Riks-
skatteverket.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 2
Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3-16 och 20-22 §§ får
överklagas av den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun
som berörs av beslutet och av Riksskatteverket. Ett överklagande av en
kommun eller Riksskatteverket skall ha kommit in till skattemyndigheten
inom tre veckor från det att beslutet meddelades.
Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas
utan begränsning till viss tid.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
37
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-
register skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §'
Ett lokalt folkbokföringsregister far innehålla uppgifter om personer
som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för
vilket registret förs. För sådan person får anges
1. personnummer, 1. födelsetid och personnummer,
2. namn,
3. adress,
4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under
särskild rubrik,
5. födelsehemort och födelseort,
6. medborgarskap,
7. civilstånd,
8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som
den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om
sambandet är grundat på adoption,
9. sjömansregistrering,
10. inflyttning från utlandet,
11. avregistrering vid
a) dödsfall och dödförklaring,
b) utflyttning till utlandet,
c) obefintlighet,
d) beslut om fingerade personuppgifter,
12. gravsättning.
För personen far också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet
med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som
avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om
medlemskap i en icke-territoriell församling.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Senaste lydelse 1991:497.
38
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-14
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343), m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Birgitta Pettersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)
Enligt vad som upplysts vid föredragningen är avsikten att frågor som
enligt 38 § i dess hittillsvarande lydelse anhängiggjorts hos Riks-
skatteverket före ikraftträdandet av den föreslagna ändringen skall
handläggas enligt äldre bestämmelser. En föreskrift härom bör fogas till
ikraft trädandebestämmel sen.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1993/94:224
Bilaga 3
39
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg.
Föredragande: statsrådet Lundgren
Regeringen beslutar proposition 1993/94:224 Ändringar i skatteregister-
lagen, m.m.
gotab 46280, Stockholm 1994
40