Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 september 1993
Carl Bildt
Reidunn Laurén
(Ju stitiedepartementet)
I propositionen föreslås vissa ändringar i vallagstiftningen.
I syfte att omedelbart minska statens kostnader för valsedelsffam-
ställning föreslås att antalet gratisvalsedlar generellt sett skall bli lägre.
I besparingssyfte föreslås också att framställningen av röstlängder och
röstkort förenklas och att de särskilda innerkuverten vid röstning med
valsedelsförsändelse slopas. Någon lagändring som rör röstning på posten
under valdagen föreslås inte. Däremot gör regeringen den bedömningen
att det inom ramen för det nuvarande systemet är möjligt att minska
kostnaderna för denna typ av röstningsförfarande.
Bland övriga förslag kan nämnas att kvalifikationsdagen för fram-
ställning av röstlängd flyttas till den 1 juli, att bestämmelserna om
budröstning reformeras och att den särskilda makeröstningen tas bort
efter 1994 års val.
Vidare föreslås en försöksverksamhet vid 1994 års riksdagsval
beträffande bl.a. att valsedlarna räknas med optiska läsare, att vissa
kommuner tar hand om den slutliga rösträkningen, att centrala valmyn-
digheten skall genomföra den slutliga namnordningen för riksdagsval när
det gäller partiernas kandidater och att kommunerna skall ta över
ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid bl.a. sjukhus och krimi-
nalvårdsanstalter. Andra typer av röstmottagning som föreslås bli
prövade under valen år 1994 är "ambulerande" röstmottagning och
inrättande av flera röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt.
Slutligen föreslås att det förfarande med brevröstning i Förbunds-
republiken Tyskland och i Schweiz, som tillämpats vid tidigare val, skall
komma till användning också vid 1994 års val.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 för att kunna
tillämpas vid 1994 års val.
Prop.
1993/94:21
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21
Prop. 1993/94:21
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................. 3
2 Lagtext........................................................................ 3
2.1 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) ............... 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval,m.m................................................ 27
2.3 Förslag till lag om ändring i
folkomröstningslagen (1979:369)..................................... 31
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo-
sexuella sambor.......................................................... 33
2.5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de allmänna valen
år 1994..................................................................... 34
2.6 Förslag till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken
Tyskland och i Schweiz................................................ 35
3 Ärendet och dess beredning.............................................. 38
4 Partiernas rätt till gratis valsedlar....................................... 39
5 Röstlängder och röstkort.................................................. 43
6 Röstning med valsedelsförsändelse...................................... 48
7 Postens röstmottagning .................................................. 56
8 Försöksverksamhet vid 1994 års val.................................... 60
9 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz.......66
10 Specialmotivering........................................................ 68
10.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)............ 68
10.2 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.................... 81
10.3 Förslaget till lag om ändring i
folkomröstningslagen (1979:369)..................................... 82
10.4 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1987:813) om homosexuella sambor........................ 82
10.5 Förslaget till lag om försöksverksamhet
vid de allmänna valen år 1994........................................ 82
10.6 Förslaget till lag om brevvröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz...................... 84
11 Genomförande av förslagen............................................... 85
Bilaga 1 Vallagsutredningens sammanfattning av delbetänkandet
VAL, Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108)......... 88
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig .............. 95
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 9 september 1993 .......................................................... 96
Prop. 1993/94:21
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
- lag om ändring i vallagen (1972:620),
- lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,
- lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),
- lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,
- lag om försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994,
- lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'
dels att 4 kap. 5, 8, 10, 17 och 21 §§ samt 11 kap. 1 - 2 §§ skall
upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 1 - 4, 6, 7, 9, 12 - 16, 18 och 20 §§, 6 kap. 5 - 7 §§,
7 kap. 2 - 3 §§, 8 kap. 3, 7 - 9 §§, 10 kap. 8 och 14 §§, 11 kap. 3 - 5,
6 a och 7 - 9 §§, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 - 6, 9 - 10 §§, 14 kap. 4 och
8 §§ samt 15 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §
Allmän röstlängd upprättas
årligen för vaije valdistrikt av
skattemyndigheten. Längden
skall vara upprättad senast den
20 juni.
Allmän röstlängd upprättas
årligen för vaije valdistrikt av
skattemyndigheten. Längden
skall vara upprättad senast den
75 juli. Utskrift av röstlängden
skall göras varje år då ordinarie
val till riksdagen och val i hela
landet till kommun- och lands-
tingsfullmäktige skall hållas. En
sådan utskrift skall också göras
inför extra val eller infor folkom-
röstning som hålls under andra
år.
Lagen omtryckt 1991:95.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
2 §2
I allmän röstlängd tas upp
svensk medborgare som den 1
juni enligt skattemyndighetens
personband är folkbokförd i
valdistriktet och som har fyllt
eller före den 1 september det år
röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad änd-
ring i den kommunala indelning-
en skall träda i kraft vid följande
årsskifte, tas i längden upp den
som skall vara folkbokförd i
distriktet enligt den nya indel-
ningen.
Under de förutsättningar som i
medborgare tas i röstlängden upp
skattemyndighetens personband har
november de tre åren närmast före v;
I allmän röstlängd tas upp
svensk medborgare som den 1
juli enligt skattemyndighetens
personband är folkbokförd i
valdistriktet och som har fyllt
eller före den 1 september det år
röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad änd-
ring i den kommunala indelning-
en skall träda i kraft vid följande
årsskifte, tas i längden upp den
som skall vara folkbokförd i
distriktet enligt den nya indel-
ningen.
första stycket anges för svenska
även de utlänningar som enligt
varit folkbokförda i riket den 1
För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upp-
rättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.
För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riks-
dagen.
Allmän röstlängd skall vara
framlagd för granskning hos
skattemyndigheten vaije vardag
med undantag av lördag under
tiden den 26 juni - 75 juZz eller,
om sistnämnda dag är en lördag
eller söndag, till och med när-
mast följande måndag.
Länsstyrelsen får bestämma att
röstlängden skall vara framlagd
för granskning även på annat
ställe än hos skattemyndigheten.
Allmän röstlängd skall hållas
tillgänglig för granskning hos
skattemyndigheten vaije vardag
med undantag av lördag under
tiden den 16 juli - 25 augusti
eller, om sistnämnda dag är en
lördag eller söndag, till och med
närmast följande måndag.
2 Senaste lydelse 1991:490.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
Den som anser att allmän röst-
längd är felaktig i det att han
oriktigt uteslutits från rösträtt
eller att annan oriktigt upptagits
som röstberättigad får senast den
75 juli skriftligen framställa
anmärkning mot längden hos
länsstyrelsen. Den omständig-
heten att någon tagits upp i röst-
längd för annat valdistrikt än
han anser sig tillhöra utgör ej
grund för anmärkning mot läng-
den.
Anmärkning som göresför sent
upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i
rätt tid mot någons rösträtt enligt
längden, skall länsstyrelsen ge-
nast underrätta denne om inne-
hållet i anmärkningshandlingen
samt om tid och plats för pröv-
ning av anmärkningen.
Den som anser att allmän röst-
längd är felaktig på så sätt att
han oriktigt uteslutits från röst-
rätt eller att han tagits upp i
röstlängden för ett annat valdi-
strikt än det där han är folkbok-
förd eller att någon annan upp-
gift om honom är oriktig får se-
nast den 25 augusti skriftligen
begära att uppgiften rättas.
Omständigheter som inträffat
efter den 1 juli får inte ligga till
grund för rättelse.
Frågor om rättelse prövas av
skattemyndigheten. Ett beslut om
rättelse skall genast föras in i
röstlängden.
6§
Länsstyrelsens beslut över an-
märkning mot allmän röstlängd
får överklagas endast i samband
med överklagande av det val vid
vilket beslutet har gällt. I ett
sådant ärende får endast bevis
som har företetts hos länssty-
relsen åberopas.
Skattemyndighetens beslut i
ärenden om rättelse enligt 4 §
får överklagas endast i samband
med överklagande av det val vid
vilket beslutet har gällt. I ett
sådant ärende får endast bevis
som har företetts hos skattemyn-
digheten åberopas.
Allmän röstlängd gäller från
och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och
med den 31 augusti påföljande
år, om ej annat följer av 8 eller
9 §.
Allmän röstlängd gäller från
och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och
med den 31 augusti påföljande
år, om inte annat följer av 9 §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
Har allmän röstlängd i någon
del förklarats felaktig på grund
av talan som har förts i samband
med överklagande av ett val,
skall länsstyrelsen rätta längden
i enlighet med förklaringen.
Har allmän röstlängd i någon
del förklarats felaktig på grund
av ett överklagande i samband
med att ett val överklagats, skall
skattemyndigheten rätta längden
i enlighet med förklaringen.
12 §
Särskild röstlängd för val till
riksdagen upprättas årligen för
vaije valkrets av centrala val-
myndigheten. Längden skall vara
upprättad senast den 20 juni.
I särskild röstlängd upptas,
efter ansökan, den som den 1
juni har rösträtt enligt 11 §.
Under år då ordinarie val till
riksdagen ej äger rum tas i läng-
den upp, även utan ansökan, den
som har tagits upp i särskild
röstlängd för det närmast före-
gående året, om han fortfarande
har rösträtt enligt 11 §. Även
den som den 1 juni ej fyllt ader-
ton år tas upp i den särskilda
röstlängden, om han fyllt eller
före den 1 september det år röst-
längden upprättas fyller sjutton
år och det inte möter hinder i
övrigt. För den som ej fyllt
aderton år den 1 september det
år röstlängden upprättas anteck-
nas den dag då han blir röstbe-
rättigad.
Framgår i anmärkningsärende
att någon upphört att vara röst-
berättigad på grund av omstän-
dighet som inträffat efter den 1
juni, skall han ej vara upptagen
i särskild röstlängd.
Särskild röstlängd för val till
riksdagen upprättas årligen för
vaije valkrets av centrala val-
myndigheten. Längden skall vara
upprättad senast den 15 juli.
I särskild röstlängd upptas,
efter ansökan, den som den 1
juli har rösträtt enligt 11 §.
Under år då ordinarie val till
riksdagen inte äger rum tas i
längden upp, även utan ansökan,
den som har tagits upp i särskild
röstlängd för det närmast före-
gående året, om han fortfarande
har rösträtt enligt 11 §. Även
den som den 1 juli inte fyllt
arton år tas upp i den särskilda
röstlängden, om han fyllt eller
före den 1 september det år röst-
längden upprättas fyller sjutton
år och det inte möter något hin-
der i övrigt. För den som inte
fyllt arton år den 1 september
det år röstlängden upprättas an-
tecknas den dag då han blir
röstberättigad.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
13 §
Ansökan att bli upptagen i sär-
skild röstlängd görs skriftligen
hos centrala valmyndigheten
senast den 1 juni. I ansöknings-
handlingen skall sökanden på
heder och samvete försäkra att
han är svensk medborgare. För-
säkran skall vara avgiven samma
år som röstlängden upprättas.
Ansökan som görs for sent eller
saknar försäkran som har sagts
nu tas inte upp till prövning.
Blanketter till ansökan skall fi
Ansökan att bli upptagen i sär-
skild röstlängd görs skriftligen
hos centrala valmyndigheten
senast den 1 juli. I ansöknings-
handlingen skall sökanden på
heder och samvete försäkra att
han är svensk medborgare. För-
säkran skall vara avgiven samma
år som röstlängden upprättas.
Ansökan som görs för sent eller
saknar försäkran som har sagts
nu tas inte upp till prövning.
tillgängliga hos centrala valmyn-
digheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndig-
het som centrala valmyndigheten bestämmer.
14 §3
Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas så
snart det kan ske.
Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för
den valkrets där han senast varit folkbokförd.
Bifolies ej ansökan om att bli
upptagen i särskild röstlängd,
skall centrala valmyndigheten
genast underrätta sökanden om
beslutet. I beslutet skall anges
tid och plats för prövning av
anmärkning.
Bifelles inte ansökan om att bli
upptagen i särskild röstlängd,
skall centrala valmyndigheten
genast underrätta sökanden om
beslutet.
15 §
Så snart röstlängden har upp-
rättats, sänds den till länsstyrel-
sen i det län till vilket valkretsen
hör. Hos länsstyrelsen skall röst-
längden vara framlagd för
granskning vaije vardag med
undantag av lördag under tiden
Så snart röstlängden har upp-
rättats, sänds den till den skatte-
myndighet till vilken valkretsen
hör. Hos skattemyndigheten skall
röstlängden hållas tillgänglig för
granskning vaije vardag med
undantag av lördag under tiden
3 Senaste lydelse 1991:490.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
den 26 juni -15 juli eller, om
sistnämnda dag är en lördag eller
söndag, till och med närmast
följande måndag.
Den som vill att ändring skall
göras i särskild röstlängd får se-
nast den 15 juli skriftligen fram-
ställa anmärkning mot röstläng-
den hos länsstyrelsen.
Anmärkning som göres for sent
upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i
rätt tid mot någons rösträtt enligt
längden, skall länsstyrelsen ge-
nast underrätta denne om inne-
hållet i anmärkningshandlingen
samt om tid och plats för pröv-
ning av anmärkningen.
den 16 juli - 25 augusti eller, om
sistnämnda dag är en lördag eller
söndag, till och med närmast
följande måndag.
§
Den som anser att särskild
röstlängd är felaktig på så sätt
att han oriktigt uteslutits från
rösträtt eller att någon uppgift
om honom är oriktig får senast
den 25 augusti skriftligen begära
att uppgiften rättas.
Omständigheter som inträffat
efter den 1 juli får inte ligga till
grund för rättelse.
Frågor om rättelse prövas av
centrala valmyndigheten som
ansvarar för att en rättelse ge-
nast förs in i röstlängden.
18 §
Länsstyrelsens beslut över an-
märkning mot särskild röstlängd
får överklagas endast i samband
med överklagande av det val vid
vilket beslutet har gällt. I ett så-
dant ärende får endast bevis som
har företetts hos länsstyrelsen
åberopas.
Har röstlängden i någon del
förklarats felaktig på grund av
talan som avses i första stycket,
skall länsstyrelsen rätta längden
i enlighet med förklaringen.
Centrala valmyndighetens
beslut i ärenden som sägs i 16 §
får överklagas endast i samband
med överklagande av det val vid
vilket beslutet har gällt. I ett så-
dant ärende får endast bevis som
har företetts hos centrala val-
myndigheten åberopas.
Har röstlängden i någon del
förklarats felaktig på grund av
talan som avses i första stycket,
skall centrala valmyndigheten
rätta längden i enlighet med
förklaringen.
20 §
När val äger rum, skall sär-
skild röstlängd vara tillgänglig i
vallokalen för det valdistrikt som
När val äger rum, skall sär-
skild röstlängd vara tillgänglig i
vallokalen för det valdistrikt som
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
länsstyrelsen bestämmer. Beslut
härom meddelas senast vid an-
märkningssammanträdet och
antecknas på röstlängden.
centrala valmyndigheten bestäm-
mer. Beslut om detta meddelas
senast den dag som enligt 15 §
är sista dag för granskning och
förs in i röstlängden.
6 kap.
5 §
I fråga om ett parti, som deltar
i riksdagsval och som vid något
av de två senaste riksdagsvalen
har fått eller vid det förestående
valet får mer än en procent av
rösterna i hela landet, svarar
staten för kostnaden för blan-
ketter till valsedlar till ett antal
som motsvarar fyra gånger an-
talet röstberättigade i valkretsen.
Detta gäller även ett parti som
utan att ha uppnått den angivna
röstandelen är eller genom det
förestående valet blir represen-
terat i riksdagen.
I fråga om parti, som deltager
i val av landstingsledamöter eller
kommunfullmäktige och som är
eller genom det förestående valet
blir representerat i den försam-
ling valet gäller, svarar stats-
verket för kostnaden för blanket-
ter till valsedlar till ett antal som
motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valet.
Vid tillämpning av första och
andra styckena beräknas antalet
röstberättigade på grundval av
stommarna till mantalslängdema
för året.
I fråga om ett parti, som deltar
i riksdagsval och som vid något
av de två senaste riksdagsvalen
har fått eller vid det förestående
valet får mer än en procent av
rösterna i hela landet, svarar
staten för kostnaden för blan-
ketter till valsedlar till ett antal
som motsvarar tre gånger an-
talet röstberättigade i valkretsen.
Detta gäller även ett parti som
utan att ha uppnått den angivna
röstandelen är eller genom det
förestående valet blir represen-
terat i riksdagen.
I fråga om ett parti, som deltar
i val till kommun- eller lands-
tingsfullmäktige och som är eller
genom det förestående valet blir
representerat i den församling
valet gäller, svarar staten för
kostnaden för blanketter till val-
sedlar till ett antal som motsva-
rar tre gånger antalet röstbe-
rättigade i valet.
Vid tillämpning av första och
andra styckena beräknas antalet
röstberättigade på grundval av
uppgifterna i folkbokföringen den
1 november föregående år.
6§
Har blanketter till valsedlar be-
Har blanketter till valsedlar be-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
talats i förskott och har valsed-
larna använts för parti som enligt
5 § är berättigat att få valsedels-
blanketter kostnadsfritt vid valet,
skall förskottet återbetalas i den
mån antalet valsedlar som partiet
får kostnadsfritt därigenom ej
kommer att överstiga, i fråga om
val till riksdagen fyra gånger an-
talet röstberättigade i valkretsen
och i fråga om annat val fyra
gånger antalet röstberättigade vid
valet. Antalet röstberättigade be-
räknas på grundval av stommar-
na till mantalslängdemaför året.
Belopp som återbetalas tillställs
partiet oavsett vem som har
erlagt förskottet.
talats i förskott och har valsed-
larna använts for parti som enligt
5 § är berättigat att få valsedels-
blanketter kostnadsfritt vid valet,
skall förskottet återbetalas i den
mån antalet valsedlar som partiet
får kostnadsfritt därigenom inte
kommer att överstiga, i firåga om
val till riksdagen tre gånger an-
talet röstberättigade i valkretsen
och i fråga om annat val tre
gånger antalet röstberättigade vid
valet. Antalet röstberättigade
beräknas på grundval av upp-
gifterna i folkbokföringen den 1
november föregående år. Belopp
som återbetalas tillställs partiet
oavsett vem som har erlagt
förskottet.
Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild
ersättning valsedelsblankettema med partibeteckning, kandidatnamn samt
valkrets- och valbeteckningar.
Centrala valmyndigheten får
förse valsedelsblanketter och val-
sedlar med särskild siffer- eller
bokstavsbeteckning(listtypbeteck-
ning).
Centrala valmyndigheten får
förse valsedelsblanketter och val-
sedlar med särskild beteckning
för att underlätta räkningen av
dem.
7 kap.
2§
Röstkort upprättas för den som
är upptagen i allmän röstlängd
av skattemyndigheten och för
den som är upptagen i särskild
röstlängd av länsstyrelsen.
Vid ordinarie val till riksdagen
och val i hela riket av lands-
tingsledamöter och kommunfull-
mäktige skall röstkorten sändas
Röstkort upprättas av skatte-
myndigheten.
Vid ordinarie val till riksdagen
och val i hela riket till kommun-
och landstingsfullmäktige skall
röstkorten sändas till de röst-
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen. Vid annat
val skall röstkorten sändas till de
röstberättigade senast 16 dagar
före valdagen
berättigade senast 45 dagar före
valdagen. Vid annat val skall
röstkorten sändas till de röstbe-
rättigade senast 16 dagar före
valdagen.
För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.
3 §4
Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit
honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett duplett-
röstkort.
Framställning om duplettröst-
kort göres hos den myndighet
som enligt 2 § har att upprätta
röstkortet. Duplettröstkort får ej
lämnas ut senare än dagen före
valdagen. Vid framställningen
skall sökanden uppge
1. sitt fullständiga namn och
personnummer samt
2. sitt hemvist i den ort där
han är uppförd i allmän röst-
längd eller, om han är uppförd i
särskild röstlängd, hemvistet i
den ort i riket där han senast var
folkbokförd.
Första och andra styckena
äger motsvarande tillämpning,
om den röstberättigade önskar få
röstkort innan röstkorten blivit
översända till de röstberättigade.
Röstkort får dock icke utlämnas
innan den röstlängd som skall
gälla vid valet kommit till stånd
enligt 4 kap. 5 eller 17 §.
Framställning om duplettröst-
kort görs hos skattemyndigheten.
Duplettröstkort får inte lämnas ut
senare än dagen före valdagen.
Vid framställningen skall sökan-
den uppge sitt fullständiga namn
och personnummer samt, om han
är uppförd i särskild röstlängd,
hemvistet i den ort i landet där
han senast var folkbokförd.
Motsvarande gäller om den
röstberättigade önskar få röstkort
innan röstkorten blivit översända
till de röstberättigade.
Röstkort får inte lämnas ut
före den 15 juli.
8 kap.
3 §
Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.
4 Senaste lydelse 1991:490.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
Röstning på postkontor, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg
får icke ske utan att röstkortet
avlämnas. Väljare som vill rösta
hos utlandsmyndighet eller på
fartyg får dock i stället för att
avlämna röstkort förete giltigt
svenskt pass. Vidare får väljare
som innehar sjöfartsbok eller an-
nan giltig identitetshandling rösta
på fartyg utan att röstkort avläm-
nas. I fall då väljaren ej avläm-
nar röstkort skall röstmottagaren
upprätta ett adresskort för ho-
nom.
Röstning på postkontor, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg
får inte ske utan att röstkortet
avlämnas. Väljare som vill rösta
hos utlandsmyndighet eller på
fartyg får dock rösta utan att
röstkort avlämnas om han visar
upp en giltig identitetshandling.
Vidare får väljare som innehar
sjöfartsbok rösta på fartyg utan
att röstkort avlämnas. I fall då
väljaren inte avlämnar röstkort
skall röstmottagaren upprätta ett
adresskort för honom.
Vid röstning med valsedelsför-
sändelse lägger väljaren för vaije
val in sin valsedel i ett innerku-
vert. Iordningställda kuvert läggs
därefter in i ett ytterkuvert för
valsedelsförsändelse som till-
sluts. Detta lämnas genom bud
till valförrättaren eller röstmotta-
garen.
Avlämnas valsedelsförsändelse
i vallokal, öppnar valförrättaren
ytterkuvertet och lägger de in-
nerkuvert som väljaren iordning-
ställt i valurna.
Vid röstning med valsedelsför-
sändelse lägger väljaren för vaije
val in sin valsedel i ett valkuvert.
Iordningställda kuvert läggs där-
efter in i ett ytterkuvert för
valsedelsförsändelse som till-
sluts. Detta lämnas genom bud
eller lantbrevbärare till valför-
rättaren eller röstmottagaren.
Avlämnas valsedelsförsändelse
i vallokal, öppnar valförrättaren
ytterkuvertet och lägger de
valkuvert som väljaren gjort i
ordning i valurna.
Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlandsmyn-
dighet eller på ett fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen till-
sammans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert. I de fall som avses
i 11 kap. 8 § andra stycket läggs adresskortet i fönsterkuvertet i stället
för röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som anges i 6 §.
Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens försorg.
Valkuvert och innerkuvert för Valkuvert skall vara utformade
valsedelsförsändelse skall vara så på ett sådant sätt att färgen på
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
beskaffade att färgen på innelig-
gande valsedel kan iakttagas
utan att valhemligheten röjes.
den valsedel som väljaren lagt i
kuvertet kan ses utan att valhem-
ligheten röjs.
Valkuvert tillställs valnämnder och
avses i 5 § tillställs röstmottagare.
Valkuvert får lämnas ut endast
i samband med röstning. Inner-
och ytterkuvert för valsedelsför-
sändelse skall i god tid före valet
röstmottagare. Fönsterkuvert som
Valkuvert och ytterkuvert för
valsedelsförsändelse skall i god
tid före valet finnas tillgängliga
finnas tillgängliga
1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit
att gå väljarna till handa i sådant hänseende,
2. på postkontor samt hos lantbrevbärare som tar emot valsedels-
försändelser,
3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.
Inner- och ytterkuvert för
valsedelsförsändelse skall dess-
utom på begäran kostnadsfritt
tillhandahållas parti som vid
något av de två senaste riksdags-
valen har fått mer än en procent
av röstema i hela landet.
Valkuvert och ytterkuvert för
valsedelsförsändelse skall dess-
utom på begäran kostnadsfritt
tillhandahållas parti som vid
något av de två senaste riksdags-
valen har fått mer än en procent
av röstema i hela landet.
10 kap.
8 §
Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.
När väljaren visat upp sitt
röstkort eller giltigt svenskt pass
för röstmottagaren, får han av
denne ett valkuvert för vart och
ett av valen. Han uppsöker där-
efter en av de avskilda platserna
och lägger där för vaije val in
sin valsedel i ett valkuvert. Val-
sedel får ej vikas.
Väljaren lämnar valkuvert och
röstkortet till röstmottagaren.
Kan väljaren inte förete röstkort
skall röstmottagaren med ledning
Av röstmottagaren får väljaren
ett valkuvert för vart och ett av
de val som han vill delta i. Han
uppsöker därefter en av de av-
skilda platserna och lägger där
för vaije val in sin valsedel i ett
valkuvert. Valsedel får inte
vikas.
Väljaren lämnar valkuvert och
röstkortet till röstmottagaren.
Kan väljaren inte visa upp röst-
kort skall röstmottagaren med
ledning av giltig identitetshand-
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
av väljarens pass och de upp-
gifter denne kan lämna upprätta
ett adresskort. Röstmottagaren
kontrollerar att väljaren ställt i
ordning endast ett valkuvert för
vaije val och att kuvertet inte är
försett med någon obehörig
märkning. Därefter lägger röst-
mottagaren i väljarens närvaro in
mottagna valkuvert i ett fönster-
kuvert tillsammans med väljarens
röstkort eller adresskort, vilket
placeras närmast det kuvertets
fönster, och tillsluter fönster-
kuvertet. Röstmottagaren tar
slutligen hand om fönsterkuvertet
samt antecknar väljarens namn
på en särskild förteckning. På
fönsterkuvertet antecknas det
värdepostnummer som är angivet
i förteckningen.
Väljare som ej är känd för
röstmottagaren skall legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke
rösta.
ling för väljaren och de upp-
gifter denne kan lämna upprätta
ett adresskort. Röstmottagaren
kontrollerar att väljaren ställt i
ordning endast ett valkuvert för
vaije val och att kuvertet inte är
försett med någon obehörig
märkning. Därefter lägger röst-
mottagaren i väljarens närvaro in
mottagna valkuvert i ett fönster-
kuvert tillsammans med väljarens
röstkort eller adresskort, vilket
placeras närmast det kuvertets
fönster, och tillsluter fönster-
kuvertet. Röstmottagaren tar
slutligen hand om fönsterkuvertet
samt antecknar väljarens namn
på en särskild förteckning. På
fönsterkuvertet antecknas det
värdepostnummer som är angivet
i förteckningen.
Väljare som inte är känd för
röstmottagaren skall legitimera
sig. Gör han inte det, får han
inte rösta.
14 §
I fråga om röstning på fortyg äger 8 - 10 §§ motsvarande tillämpning.
Röstmottagare på fertyg får dock lämna mottagna fönsterkuvert till
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för
vidarebefordran till centrala valmyndigheten.
Kan väljaren ej förete röstkort
eller giltigt svenskt pass men
innehar han sjöfartsbok eller
annan giltig identitetshandling,
skall röstmottagaren i stället upp-
rätta ett adresskort för honom
med ledning av identitetshand-
lingen och de uppgifter han kan
lämna. Adresskortet lägges in i
fönsterkuvertet tillsammans med
valkuvert som väljaren avgivit.
Kan väljaren inte visa upp
röstkort eller en giltig identitets-
handling men innehar han sjö-
fartsbok, skall röstmottagaren i
stället upprätta ett adresskort för
honom med ledning av sjöfarts-
boken och de uppgifter han kan
lämna. Adresskortet läggs in i
fönsterkuvertet tillsammans med
valkuvert som väljaren lämnat.
14
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
11 kap.
3 §
Väljare, som på grund av sjuk-
dom, rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa sig i vallo-
kalen för det valdistrikt där han
är upptagen i röstlängd eller, om
han vistas utomlands, hos när-
maste utlandsmyndighet där
röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn,
barnbarn, foder, moder eller sys-
kon eller hans vårdare och som
fyllt 18 år. Sådan valsedelsför-
sändelse anordnas på följande
sätt.
Väljaren lägger för vaije val
själv in sin valsedel i ett inner-
kuvert. I närvaro av budet och
ett vittne lägger han sedan in
iordningställda innerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsän-
delse och tillsluter detta. Där-
efter tecknar väljaren på ytter-
kuvertet försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta
sätt samt att han av anledning
som anges i första stycket ej kan
inställa sig för röstning i vallo-
kalen för valdistriktet eller hos
utlandsmyndigheten. Budet och
vittnet intygar skriftligen att väl-
jaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhål-
lande som strider mot innehållet
ej är känt för dem. Vittne skall
ha fyllt 18 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får
ej vara vittne.
Väljare, som på grund av sjuk-
dom, rörelsehinder eller hög
ålder inte kan inställa sig i vallo-
kalen för det valdistrikt där han
är upptagen i röstlängd eller, om
han vistas utomlands, hos en ut-
landsmyndighet där röstning äger
rum eller, om han befinner sig
ombord på fartyg där röstning
äger rum, får lämna valsedel ge-
nom bud. Bud får den vara som
är väljarens make, sambo, barn,
barnbarn, foder, moder eller sys-
kon eller makes eller sambos
barn. Den som yrkesmässigt
eller på ett därmed likartat sätt
ger väljaren vård av mera var-
aktigt slag eller på annat sätt
brukar hjälpa väljaren i person-
liga angelägenheter får också
vara bud. Budet skall ha fyllt 18
år. Valsedelsförsändelse genom
bud anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för vaije val
själv in sin valsedel i ett valku-
vert. I närvaro av budet och ett
vittne lägger han sedan in de val-
kuvert han ställt i ordning i ett
ytterkuvert för valsedelsförsän-
delse och tillsluter detta. Där-
efter tecknar väljaren på ytter-
kuvertet en försäkran på heder
och samvete att han gjort på
detta sätt samt att han av an-
ledning som anges i första styck-
et inte kan inställa sig för röst-
ning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten
eller hos röstmottagaren på
fartyget. Budet och vittnet in-
tygar skriftligen att väljaren själv
15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
undertecknat försäkran samt att
något förhållande som strider
mot innehållet inte är känt för
dem. Budet skall på ytterkuvertet
anteckna sitt namn, sitt person-
nummer och sin adress. Vittne
skall ha fyllt 18 år. Väljarens
make eller barn eller makens
barn får inte vara vittne, och inte
heller väljarens sambo eller sam-
bos barn.
4§
Valsedelsförsändelse enligt 3 §
lämnas i vallokalen för det valdi-
strikt där väljaren är upptagen i
röstlängd. Sådan försändelse får
lämnas även på postkontor eller
hos utlandsmyndighet där röst-
ning äger rum.
Valsedelsförsändelse enligt 3 §
lämnas i vallokalen för det valdi-
strikt där väljaren är upptagen i
röstlängd. Sådan försändelse får
lämnas även på postkontor, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg
där röstning äger rum.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom
denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyn-
digheten på förslag av Postverket begränsa antalet linjer vid vilka
valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.
Valsedelsförsändelse som avses
i första stycket anordnas på
följande sätt. Väljaren lägger för
vaije val själv in sin valsedel i
ett innerkuvert. I närvaro av ett
vittne lägger han sedan in iord-
ningställda innerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsän-
delse och tillsluter detta. Där-
efter tecknar väljaren på ytter-
kuvertet försäkran på heder och
samvete att han forfarit på detta
sätt. Vittnet intygar skriftligen
att väljaren egenhändigt under-
tecknat försäkran. Vittne skall ha
Valsedelsförsändelse som avses
i första stycket anordnas på
följande sätt. Väljaren lägger för
vaije val själv in sin valsedel i
ett valkuvert. I närvaro av ett
vittne lägger han sedan in de
valkuvert han ställt i ordning i
ett ytterkuvert för valsedelsför-
sändelse och tillsluter detta. Där-
efter tecknar väljaren på ytter-
kuvertet en försäkran på heder
och samvete att han gjort på
detta sätt. Vittnet intygar skrift-
ligen att väljaren själv under-
tecknat försäkran. Vittne skall ha
16
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
fyllt 18 år. Väljarens make eller
barn eller makens barn får ej
vara vittne, ej heller lantbrev-
bäraren.
fyllt 18 år. Väljarens make eller
barn eller makens barn får inte
vara vittne, och inte heller välja-
rens sambo eller sambos barn.
Inte heller lantbrevbäraren får
vara vittne.
Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant-
brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren
intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren.
Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstings-
ledamöter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på lårtyg får
dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.
Vid andra val får en valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller
på ett postkontor vara anordnad tidigast 10 dagar före valdagen. En
försändelse som lämnas hos en utlandsmyndighet får vara anordnad
tidigast 20 dagar före valdagen och en försändelse som lämnas på ett
fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.
Dagen för försändelsens an- Väljaren skall på ytterkuvertet
ordnande anges på ytterkuvertet. intyga att han inte anordnat för-
sändelsen tidigare än vad som är
tillåtet.
Lämnas valsedelsförsändelse i
vallokal, kontrollerar valförrätta-
ren att väljaren är upptagen som
röstberättigad i röstlängden, att
han ej redan röstat i valet, att
försändelsen är i föreskrivet
skick och har anordnats inom
föreskriven tid samt att ytterku-
vertet är tillslutet. Därefter
bryter valförrättaren ytterkuver-
tet och kontrollerar att iordning-
ställda innerkuvert är av före-
skriven beskaffenhet, att väljaren
ställt i ordning endast ett inner-
kuvert för vaije val samt att
Lämnas valsedelsförsändelse i
vallokal, kontrollerar valförrätta-
ren att väljaren är upptagen som
röstberättigad i röstlängden, att
han inte redan röstat i valet och
att försändelsen är i föreskrivet
skick samt att ytterkuvertet är
tillslutet. Därefter bryter valför-
rättaren ytterkuvertet och kon-
trollerar att väljaren ställt i ord-
ning endast ett valkuvert för
vaije val samt att valkuvertet inte
är försett med obehörig märk-
ning. I närvaro av den som
lämnat valsedelsförsändelsen
17
2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
innerkuvert ej är försett med
obehörig märkning. I närvaro av
den som lämnat valsedelsförsän-
delsen lägger därefter valför-
rättaren mottagna innerkuvert i
valurnorna. I samband härmed
antecknas i röstlängden att väl-
jaren röstat.
lägger därefter valförrättaren
mottagna valkuvert i valurnorna.
I samband härmed antecknas i
röstlängden att väljaren röstat.
Ytterkuvertet för valsedelsför-
sändelsen skall tas om hand av
valförrättaren och överlämnas
till valnämnden. Valnämnden
skall förvara kuvertet till ut-
gången av den tid som valet
gäller.
8 §
Lämnas en valsedelsförsän-
delse på ett postkontor, hos en
utlandsmyndighet eller på ett far-
tyg, kontrollerar röstmottagaren
att försändelsen är i föreskrivet
skick och har anordnats inom
föreskriven tid samt att ytterku-
vertet är tillslutet. I närvaro av
den som har lämnat valsedelsför-
sändelsen lägger därefter röst-
mottagaren in försändelsen i ett
fönsterkuvert tillsammans med
väljarens röstkort, vilket placeras
närmast det kuvertets fönster,
och tillsluter fönsterkuvertet.
Röstmottagaren tar slutligen
hand om fönsterkuvertet samt
antecknar väljarens namn på en
särskild förteckning. Röstmot-
tagare på postkontor skall där
anteckna även den valnämnd till
vilken fönsterkuvertet skall
sändas. På fönsterkuvertet an-
tecknas det värdepostnummer
som är angivet i förteckningen.
Om den som vill lämna en val-
sedelsförsändelse hos utlands-
myndighet eller på fartyg inte
kan förete väljarens röstkort,
skall röstmottagaren upprätta ett
Lämnas en valsedelsförsän-
delse på ett postkontor, hos en
utlandsmyndighet eller på ett far-
tyg, kontrollerar röstmottagaren
att försändelsen är i föreskrivet
skick och att ytterkuvertet är till-
slutet. I närvaro av den som har
lämnat valsedelsförsändelsen
lägger därefter röstmottagaren in
försändelsen i ett fönsterkuvert
tillsammans med väljarens röst-
kort, vilket placeras närmast det
kuvertets fönster, och tillsluter
fönsterkuvertet. Röstmottagaren
tar slutligen hand om fönsterku-
vertet samt antecknar väljarens
namn på en särskild förteckning.
Röstmottagare på postkontor
skall på förteckningen anteckna
även den valnämnd till vilken
fönsterkuvertet skall sändas. På
ett fönsterkuvert som tagits om
hand av en röstmottagare på ett
postkontor antecknas det värde-
postnummer som är angivet i
förteckningen.
Om den som vill lämna en val-
sedelsförsändelse hos utlands-
myndighet eller på fartyg inte
kan visa upp väljarens röstkort,
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
adresskort med ledning av väl-
jarens pass och de uppgifter om
väljaren som budet kan lämna.
Vid röstning på fartyg får väl-
jarens sjöfartsbok eller annan
giltig identitetshandling företes i
stället for pass.
Är den som vill lämna valse-
delsförsändelsen ej känd för röst-
mottagaren, skall han legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke
avlämna försändelsen.
skall röstmottagaren upprätta ett
adresskort med ledning av en
giltig identitetshandling för väl-
jaren och de uppgifter om väl-
jaren som budet kan lämna. Vid
röstning på fartyg får väljarens
sjöfartsbok visas upp i stället
för identitetshandling.
Är den som vill lämna valse-
delsförsändelsen inte känd för
röstmottagaren, skall han legiti-
mera sig. Gör han inte det, får
han inte avlämna försändelsen.
9§
Föreligger brist eller felak-
tighet i något hänseende som
valförrättaren eller röstmotta-
garen skall kontrollera enligt 7
eller 8 §, skall valsedelsförsän-
delsen eller innerkuvertet ej
mottagas. Detsamma gäller om
innerkuvert är tomt eller om det
ej klart framgår att kuvert in-
nehåller valsedel. Har väljaren
ställt i ordning mer än ett in-
nerkuvert for något val, får ej
något av dessa mottagas. In-
nerkuvert som ej mottages skall
före återlämnandet läggas in i ett
särskilt kuvert som tillslutes.
Valsedelsförsändelse som med-
föres av lantbrevbärare men som
ej mottages skall av lantbrev-
bäraren återställas till väljaren.
Finns det brister eller felak-
tigheter i något hänseende som
valförrättaren eller röstmotta-
garen skall kontrollera enligt 7
eller 8 §, skall valsedelsförsän-
delsen eller valkuvertet inte tas
emot. Detsamma gäller om ett
valkuvert är tomt eller om det
inte klart framgår att kuvert in-
nehåller valsedel. Har väljaren
ställt i ordning mer än ett valku-
vert för något val, får inte något
av dessa tas emot. Ett valkuvert
som inte tas emot skall innan det
lämnas tillbaka läggas in i ett
särskilt kuvert som tillslutes.
Valsedelsförsändelse som med-
förs av lantbrevbärare men som
inte tas emot skall av lantbrev-
bäraren återställas till väljaren.
12 kap.
4§
Omslag med fönsterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk-
ning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mottagna
19
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
omslag och det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteckning på
dem innehåller.
Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättama till handa efter det
att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas utan
återsändas till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. En
anteckning om återsändandet skall göras i protokollet.
Om förhållandena medger det,
får valförrättama under pågående
röstning företa åtgärder enligt
13 kap. 3 - 5 §§ beträffande
fönster- och ytterkuvert för
valsedelsförsändelse vilka kom-
mit in till valdistriktet. Därvid
skall dock iakttas att valkuvert
och innerkuvert, som efter
granskning befunnits vara i
behörigt skick, åter läggs in i
fönsterkuvertet tillsammans med
väljarens röstkort. Innerkuvertet
skall dessförinnan åter läggas in
i ett ytterkuvert for valsedelsför-
sändelse. Först när röstningen
har förklarats avslutad får valku-
vert och innerkuvert läggas i
urna.
Om förhållandena medger det,
får valförrättama under pågående
röstning företa åtgärder enligt
13 kap. 3 - 5 §§ beträffande
fönster- och ytterkuvert för
valsedelsförsändelse vilka kom-
mit in till valdistriktet. Därvid
skall dock iakttas att valkuvert,
som efter granskning befunnits
vara i behörigt skick, åter läggs
in i fönsterkuvertet tillsammans
med väljarens röstkort. Valkuvert
i valsedelsförsändelse skall dess-
förinnan läggas tillbaka i sitt
ytterkuvert. Först när röstningen
har förklarats avslutad får ett
sådant valkuvert läggas i urna.
13 kap.
4§
När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de fönsterkuvert som inte lagts åt
sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför-
sändelser tas ut.
Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av
föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att
väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för vaije val. Godkända
valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens
namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.
Valsedelsförsändelsema gran-
skas. Därvid kontrolleras att för-
Valsedelsförsändelsema gran-
skas. Därvid kontrolleras att för-
sändelsen är i föreskrivet skick
och har anordnats inom föreskri-
ven tid samt att ytterkuvertet är
tillslutet. Därefter brytes ytter-
sändelsen är i föreskrivet skick
och att ytterkuvertet är tillslutet.
Därefter öppnas ytterkuvertet.
Valkuverten granskas. Därvid
20
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
kuvertet. Innerkuverten granskas.
Därvid kontrolleras att de är av
föreskriven beskaffenhet, att
väljaren ställt i ordning endast
ett innerkuvert för vaije val och
att innerkuvert ej är försett med
obehörig märkning. Godkända
innerkuvert lägges i urnorna. I
samband därmed antecknas vid
väljarens namn i röstlängden att
han utövat sin rösträtt.
kontrolleras att de är av föreskri-
ven beskaffenhet, att väljaren
ställt i ordning endast ett valku-
vert för vaije val och att valku-
vertet inte är försett med obe-
hörig märkning. Godkända
valkuvert läggs i urnorna. I
samband därmed antecknas vid
väljarens namn i röstlängden att
han utövat sin rösträtt.
Ytterkuvertet för valsedelsför-
sändelsen skall tas om hand av
valförrättaren och överlämnas
till valnämnden. Nämnden skall
förvara sådana kuvert till ut-
gången av den tid som valet gäl-
ler.
Föreligger brist eller felak-
tighet i något hänseende som
valförrättaren skall kontrollera
enligt 4 §, skall det bristfälliga
kuvertet tillsammans med välja-
rens röstkort eller adresskort
åter läggas in i fönsterkuvertet.
Detsamma gäller om innerku-
vertet är tomt eller om det inte
klart framgår att kuvertet in-
nehåller valsedel. Innerkuvertet
skall dessförinnan åter läggas in
i ett ytterkuvert för valsedelsför-
sändelse. Fönsterkuverten läggs
åt sidan.
Fönsterkuvert som har lagts åt si
3 § andra stycket läggs därefter in i
Finns det brister eller felak-
tigheter i något hänseende som
valförrättaren skall kontrollera
enligt 4 §, skall det bristfälliga
kuvertet tillsammans med väl-
jarens röstkort eller adresskort
läggas tillbaka i fönsterkuvertet.
Detsamma gäller om ett valku-
vert i en valsedelsförsändelse är
tomt eller om det inte klart fram-
går att kuvertet innehåller valse-
del. Valkuvert i en valsedels-
försändelse skall dessförinnan
läggas tillbaka i sitt ytterkuvert.
Fönsterkuverten läggs åt sidan,
dan enligt första stycket eller enligt
särskilda omslag.
Sedan de i 3 - 5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för vaije
val för sig på följande sätt.
1. Val- och innerkuvert tages 1. Valkuverten tas ut ur urnan
ut ur urnan och räknas. Antalet och räknas. Antalet personer
21
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
personer som enligt röstlängd
deltagit i valet räknas. Antalet
kuvert och röstande antecknas i
protokollet. Överensstämmer de
framräknade siffrorna ej med
varandra, anges i protokollet den
sannolika orsaken till skillnaden.
2. Valsedlarna tages ut ur
kuverten. Innehåller kuvert mer
än en valsedel, lägges valsed-
larna tillbaka i kuvertet.
som enligt röstlängd deltagit i
valet räknas. Antalet kuvert och
röstande antecknas i protokollet.
Överensstämmer de framräknade
siffrorna inte med varandra,
anges i protokollet den sannolika
orsaken till skillnaden.
2. Valsedlarna tas ut ur kuver-
ten. Innehåller kuvert mer än en
valsedel, läggs valsedlarna till-
baka i kuvertet.
3. Kan det antagas att valsedel
är ogiltig enligt 14 kap. 4 § läg-
ges valsedeln tillbaka i kuvertet.
3. Kan det antas att en valse-
del är ogiltig enligt 14 kap. 4 §
läggs den tillbaka i kuvertet.
4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3
läggs därefter in i särskilda omslag, som tillsluts. Vaije omslag förses
med anteckning om det antal kuvert som omslaget innehåller.
5. Övriga valsedlar ordnas i
grupper efter partibeteckning.
Antalet valsedlar inom vaije
grupp räknas och antalet an-
tecknas i protokollet. Valsed-
larna lägges därefter partivis in
i särskilda omslag. På omslagen
antecknas vilket partis valsedlar
omslaget innehåller och val-
sedlarnas antal.
5. Övriga valsedlar ordnas i
grupper efter partibeteckning.
Antalet valsedlar inom vaije
grupp räknas och antalet anteck-
nas i protokollet. Valsedlarna
läggs därefter partivis in i sär-
skilda omslag. På omslagen
antecknas vilket partis valsedlar
omslaget innehåller och valsed-
larnas antal.
6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och
förseglas.
Vid offentlig förrättning som
påböijas så snart det kan ske,
dock tidigast onsdagen efter
valdagen, granskar valnämnden
de fönsterkuvert som kommit in
till nämnden och behållits där
samt kuvertens innehåll. Därvid
äger 3 - 5 §§ motsvarande till-
ämpning. På samma sätt gran-
skar nämnden de fönsterkuvert
som valförrättama har lagt åt
sidan enligt 3 och 5 §§. God-
Vid offentlig förrättning som
påböijas så snart det kan ske,
dock tidigast onsdagen efter
valdagen, granskar valnämnden
de fönsterkuvert som kommit in
till nämnden och behållits där
samt kuvertens innehåll. Motsva-
rande gäller de fönsterkuvert
som kommer in till valnämnden
innan någon valurna tömts. Vid
granskningen äger 3 - 5 §§ mot-
svarande tillämpning. På samma
22
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
kända val- och innerkuvert läggs
i urnor. För vaije val och val-
krets används en urna. I sam-
band med att kuvert läggs i
urnan antecknas vid väljarens
namn i röstlängden att han utövat
sin rösträtt.
Avgivna röster räknas. Därvid äger
sätt granskar nämnden de föns-
terkuvert som valförrättama har
lagt åt sidan enligt 3 och 5 §§.
Godkända valkuvert läggs i ur-
nor. För vaije val och valkrets
används en urna. I samband med
att kuvert läggs i urnan anteck-
nas vid väljarens namn i röst-
längden att han utövat sin röst-
rätt.
6 § motsvarande tillämpning.
10 §
Kommer fönsterkuvert in efter
förrättningens början, lägges det
utan vidare åtgärd åt sidan. Ku-
vert som lagts åt sidan lägges
därefter in i ett eller flera sär-
skilda omslag som förseglas och
förses med anteckning om in-
nehållet.
Om ett fönsterkuvert kommer
in efter att någon valurna tömts,
läggs det utan vidare åtgärd åt
sidan. Kuvert som lagts åt sidan
läggs därefter in i ett eller flera
särskilda omslag som förseglas
och förses med anteckning om
innehållet.
14 kap.
4 §
Valsedel är ogiltig, om den
1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning,
eller
2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på
valsedeln med avsikt.
Finns i ett valkuvert mer än en
valsedel, är valsedlarna ogiltiga.
Innehåller valkuvertet två eller
tre valsedlar och bär alla samma
partibeteckning, skall dock en
valsedel räknas som giltig. Upp-
visar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidat-
namn, skall namnen på sedlarna
anses obefintliga.
Finns i ett valkuvert mer än en
valsedel, är valsedlarna ogiltiga.
Innehåller valkuvertet flera val-
sedlar och bär alla samma parti-
beteckning, skall dock en val-
sedel räknas som giltig. Upp-
visar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidat-
namn, skall namnen på sedlarna
anses obefintliga.
23
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
Sedan de i 6 och 7 §§ före-
skrivna åtgärderna vidtagits, läg-
ges valsedlarna in i särskilda
omslag, de godkända för sig och
de ogiltiga för sig. Omslagen
förseglas. Valsedlarna förvaras
till utgången av den tid för vil-
ken valet gäller.
Förrättningen avslutas genom att
sändes genast till centrala valmyndigheten.
Sedan de i 6 och 7 §§ före-
skrivna åtgärderna vidtagits,
läggs valsedlarna in i särskilda
omslag, de godkända för sig och
de ogiltiga för sig. Omslagen
förseglas. Ogiltiga valsedlar och
godkända valsedlar där det före-
kommer strykningar eller tillägg
förvaras till utgången av den tid
för vilken valet gäller. Övriga
valsedlar förvaras till dess valet
har vunnit laga kraft.
protokollet läses upp. Protokollet
15 kap.
4§5
Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen har
fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap.
13, 14, 22 eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämnden.
Ett beslut får överklagas av
den som enligt röstlängd var
röstberättigad vid valet samt av
den som enligt beslut av länssty-
relsen över anmärkning mot röst-
längden var utesluten från röst-
rätt. Det får också överklagas av
ett parti som har deltagit i valet.
Ett beslut får överklagas av
den som enligt röstlängd var
röstberättigad vid valet samt av
den som enligt beslut av skatte-
myndigheten i ärende om rättelse
enligt 4 kap. 4 § var utesluten
från rösträtt. Motsvarande gäller
den som efter prövning av cen-
trala valmyndigheten i fråga som
sägs i 4 kap. 16 § inte tagits upp
i den särskilda röstlängden. Det
får också överklagas av ett parti
som har deltagit i valet.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten och
vara myndigheten till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrätt-
ningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden
före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan
5 Senaste lydelse 1991:1654.
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
kommit in till beslutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att
överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar
om skrivelsen har kommit in i rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall beslutsmyndig-
heten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna
till valprövningsnämnden. Om ett överklagande avser riksdagen, införs
kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser
landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige, införs kungörelsen i
ortstidning inom landstinget respektive kommunen. I kungörelsen anges
viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit
in till valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessutom skynd-
samt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över över-
klagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223)
om omprövning av beslut skall inte tillämpas.
Överklagande av beslut, varigenom utgången av val i hela riket av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts, prövas av
valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för
valet.
7 §6
Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för
vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven
ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster
eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövnings-
nämnden, om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat
på valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den
omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse
åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre
ingripande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.
Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § före-
kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att
avvikelsen har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövnings-
nämnden vid prövning av ett överklagande upphäva förrättningen och
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs.
Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall
valprövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval beträffande
samtliga ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige eller kom-
munfullmäktige.
Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte får överklagas
6 Senaste lydelse 1991:1654.
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som
avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna
paragraf.
I 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket
och 18 § första stycket finns be-
stämmelser om talan i samband
I 4 kap. 6 § och 18 § första
stycket finns bestämmelser om
talan i samband med ett överkla-
med ett överklagande av val mot
en länsstyrelses beslut över an-
märkning mot röstlängd eller om
rättelse av allmän röstlängd.
gande av val mot en skattemyn-
dighets respektive centrala val-
myndighetens beslut om rättelse
av röstlängd.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 kap. 1 - 2 §§ den 1 januari
1995, och i övrigt den 1 januari 1994.
2. Vid val år 1994 skall vad som i denna lag sägs om valkuvert gälla
också sådant innerkuvert som sägs i 11 kap. 1 §.
26
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäktig-
val, m.m.1 att 8, 19, 36 - 37 samt 50 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4 kap.
vallagen (1972:620) följande särskilda bestämmelser iakttagas.
För den som den 1 juni enligt
skattemyndighetens personband
ej är medlem av svenska kyrkan
eller som enligt personbandet
tillhör icketerritoriell församling
göres anteckning i röstlängden
om detta förhållande.
För den som den 1 juli enligt
skattemyndighetens personband
inte är medlem Svenska kyrkan
eller som enligt personbandet
tillhör icketerritoriell församling
görs anteckning i röstlängden
om detta förhållande.
Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar
eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofull-
mäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas for vaije församling
eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det behövs med anledning
av beslutad ändring i församlingsindelningen, skall särskild del av
röstlängden uppläggas for det område av församlingen som indelnings-
ändringen avser.
Har det beträffande någon
gjorts anteckning enligt andra
stycket och har anmärkning här-
emot ej framställts på sätt som
föreskrives i 4 kap. 4 § första
stycket vallagen, skall länsstyrel-
sen efter ansökan av honom eller
skattemyndigheten besluta om
rättelse i röstlängden, om det är
uppenbart att anteckningen är
felaktig. Sådan ansökan skall ha
gjorts hos länsstyrelsen senast
den 1 oktober det år då röst-
längden upprättades. I fråga om
sådan ansökan och beslut med
anledning därav äger 4 kap. 8 §
vallagen motsvarande tillämp-
ning.
Har det om någon gjorts en an-
teckning enligt andra stycket och
har begäran om rättelse inte
framställts på det sätt som sägs i
4 kap. 4 § första stycket valla-
gen, skall skattemyndigheten be-
sluta om rättelse i röstlängden,
om det är uppenbart att anteck-
ningen är felaktig. En sådan an-
sökan skall ha gjorts hos skatte-
myndigheten senast den 1 okto-
ber det år då röstlängden upp-
rättades. I fråga om en sådan
ansökan och beslut med anled-
ning därav äger 4 kap. 4 § valla-
gen motsvarande tillämpning.
1 Lagen omtryckt 1991:96
Prop. 1993/94:21
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
19 §
Kuvert tillhandahålls endast genom
Valkuvert och innerkuvert för
valsedelsförsändelse skall vara så
beskaffade att färgen på innelig-
gande valsedel kan iakttas utan
att valhemligheten röjs
centrala valmyndighetens försorg.
Valkuvert skall vara utformade
på ett sådant sätt att färgen på
den valsedel som väljaren lagt i
kuvertet kan ses utan att valhem-
ligheten röjs.
36 §
Väljare som är gift får lämna
valsedel genom sin make. Välja-
re, som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för
det valdistrikt där han är upp-
tagen i röstlängd, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn,
barnbarn, fader, moder eller
syskon eller hans vårdare och
som fyllt 18 år.
Väljare, som på grund av sjuk-
dom, rörelsehinder eller hög
ålder inte kan inställa sig i vallo-
kalen för det valdistrikt där han
är upptagen i röstlängd, får
lämna valsedel genom bud. Bud
får den vara som är väljarens
make, sambo, barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
makes eller sambos barn. Den
som yrkesmässigt eller på ett
därmed likartat sätt ger väljaren
vård av mera varaktigt slag eller
på annat sätt brukar hjälpa väl-
jaren i personliga angelägen-
heter får också vara bud. Budet
skall ha fyllt 18 år.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedelsförsändelse
genom denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lant-
brevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock cen-
trala valmyndigheten på förslag av Postverket begränsa antalet linjer vid
vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.
37 §
I fråga om anordnande av
valsedelsförsändelser tillämpas
11 kap. 1 § andra stycket, 3 §
andra stycket, 5 § andra stycket
samt 6 a § tredje stycket valla-
gen (1972:620). En valsedelsför-
sändelse får vara anordnad, vid
val i hela landet tidigast 24 dagar
I fråga om anordnande av
valsedelsförsändelser tillämpas
11 kap. 3 § andra stycket, 5 §
andra stycket samt 6 a § tredje
stycket vallagen (1972:620). En
valsedelsförsändelse får vara
anordnad, vid val i hela landet
tidigast 24 dagar och vid annat
28
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
och vid annat val tidigast 10
dagar före valdagen. I fråga om
avlämnande av valsedelsförsän-
delser till lantbrevbärare till-
lämpas vidare 11 kap. 5 § tredje
stycket vallagen.
val tidigast 10 dagar före valda-
gen. I fråga om avlämnande av
valsedelsförsändelser till lant-
brevbärare tillämpas vidare 11
kap. 5 § tredje stycket vallagen.
50 §2
Beslut, vangenom länsstyrelsen har fästställt utgången av val eller av
förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktige eller av ytterligare
ersättare, får överklagas hos valprövningsnämnden.
Ett beslut får överklagas av
den som enligt röstlängd var
röstberättigad vid valet samt av
den som enligt beslut av länssty-
relsen över anmärkning mot röst-
längden var utesluten från röst-
rätt. Det får också överklagas av
ett parti som har deltagit i valet.
Ett beslut får överklagas av
den som enligt röstlängd var
röstberättigad vid valet samt av
den som enligt beslut av skatte-
myndigheten i ett ärende som
sägs i 4 kap. 4 § vallagen
(1972:620) var utesluten från
rösträtt. Det får också överkla-
gas av ett parti som har deltagit
i valet.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till länsstyrelsen och vara
denna till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen
avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden före över-
klagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in
till länsstyrelsen först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte
tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har
kommit in i rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen
samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till
valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom den
kommun som församlingen ingår i. I kungörelsen anges viss kort tid
inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till val-
prövningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt inkomma till
valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestäm-
melserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av
beslut skall inte tillämpas.
Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag
ur protokoll eller annan handling över förrättningen.
2 Senaste lydelse 1991:1655.
29
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
1. Denna lag träder i kraft, beträffande 37 § den 1 januari 1995, och
i övrigt den 1 januari 1994.
2. Vid val år 1994 får den som är gift och vill lämna valsedel genom
sin make göra det också enligt de äldre bestämmelserna i 36 §.
30
2.3 Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen Prop. 1993/94:21
(1979:369)
Härigenom föreskrivs att 5, 16 och 17 §§ i folkomröstningslagen
(1979:369) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid
val till riksdagen.
Frågan huruvida rösträtt enligt
första stycket föreligger avgörs
på grundval av en före omröst-
ningen upprättad röstlängd. All-
män och särskild röstlängd enligt
4 kap. vallagen (1972:620)
länder till efterrättelse. Bestäm-
melserna i 4 kap. 6 §, 8 § tredje
stycket, 9 och 18 §§ samma lag
om talan mot beslut över an-
märkning mot röstlängd respekti-
ve talan mot beslut om rättelse
av röstlängd i samband med be-
svär över val skall gälla även i
fråga om besvär över folkom-
röstning.
Frågan huruvida rösträtt enligt
första stycket föreligger avgörs
på grundval av en före omröst-
ningen upprättad röstlängd. All-
män och särskild röstlängd enligt
4 kap. vallagen (1972:620)
länder till efterrättelse. Bestäm-
melserna i 4 kap. 6, 9, 16 och
18 §§ samma lag om talan mot
beslut om rättelse av röstlängd i
samband med besvär över val
skall gälla även i fråga om be-
svär över folkomröstning.
När omröstning äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i
omröstningslokalen för det distrikt som avses i 4 kap. 20 § vallagen.
16 §
Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten fastställt
utgången av folkomröstning, förs hos valprövningsnämnden genom
besvär. Besvären prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning
denna hade vid tiden för omröstningen. I fråga om sådan talan tillämpas
i ovngt bestämmelserna i 15 kap.
(1972:620) om besvär som avser
kapitel.
Talan får föras av den som
enligt röstlängd var röstberätti-
gad vid folkomröstningen samt
av den som enligt beslut av
4 § tredje och fjärde styckena vallagen
riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma
Talan får föras av den som
enligt röstlängd var röstberätti-
gad vid folkomröstningen samt
av den som enligt beslut som
31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:21
länsstyrelsen över anmärkning
mot röstlängden var utesluten
från rösträtt. Talan får också
föras av ett parti eller en kam-
panjkommitté som har verkat för
något av de förslag som om-
röstningen har gällt.
sägs i 4 kap. 4 och 16 §§ valla-
gen (1972:620) var utesluten
från rösträtt. Talan får också
föras av ett parti eller en kam-
panjkommitté som har verkat för
något av de förslag som om-
röstningen har gällt.
17 §>
Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av folkom-
röstning, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från före-
skriven ordning eller har någon hindrat omröstningen, förvanskat avgivna
röster eller otillbörligen verkat vid omröstningen på något annat sätt,
skall valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har
förekommit har inverkat på utgången av omröstningen, vid prövning av
besvär över omröstningen upphäva denna i den omfattning som behövs
och förordna om ny omröstning beträffande ett eller flera områden som
bildar valkrets vid val av kommunfullmäktige eller, om rättelse kan
åstadkommas genom förnyad rösträkning, uppdra åt centrala valmyndig-
heten att vidta sådan rättelse. Förordnande om ny omröstning får dock,
såvitt gäller rådgivande folkomröstning, meddelas endast om vad som
förekommit kan ha lett till att resultatet av folkomröstningen har blivit
missvisande med hänsyn till omröstningens ändamål.
Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller
skall foras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet
inte åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.
Att bestämmelserna i 4 kap.
6 §, 8 § tredje stycket och 18 §
första stycket vallagen
(1972:620) om talan i samband
med besvär över val mot länssty-
relses beslut över anmärkning
mot röstlängd eller om rättelse
av allmän röstlängd skall tilläm-
pas i fråga om besvär över folk-
omröstning följer av 5 § andra
stycket.
mot en
Av 5 § andra stycket följer att
bestämmelserna i 4 kap. 6 § och
18 § första stycket vallagen
(1972:620) om talan i samband
med besvär över val
skattemyndighets respektive cen-
trala valmyndighetens beslut om
rättelse av röstlängd skall tilläm-
pas i fråga om besvär över fol-
komröstning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
1 Senaste lydelse 1982:413.
32
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo- Prop. 1993/94:21
sexuella sambor
Härmed föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor1 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till
31 § och punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
(1928:370),
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,
9. bostadsrättslagen (1991:614),
10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),
11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
12. 5 kap. 18 § tredje stycket
fastighetsbildningslagen (1970:
988), samt
13. 10 § insiderlagen (1990:
1342).
12. 5 kap. 18 § tredje stycket
fastighetsbildningslagen (1970:
988),
13. 10 § insiderlagen (1990:
1342),
14. 11 kap. 3 § första och
andra styckena och 5 § andra
stycket vallagen (1972:620),
samt
15. 36 § första stycket lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktig-
val, m.m.,
16. 2 § andra stycket lagen
(1994:000) om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland
och i Schweiz.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara
ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
1 Senaste lydelse 1991:1000.
33
3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21
2.5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de allmänna ProP- 1993/94:21
valen år 1994
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet till
kommun- och landstingsfullmäktige får i viss kommun centrala valmyn-
digheten efter samråd med länsstyrelse och valnämnd genomföra viss
försöksverksamhet. För att genomföra denna försöksverksamhet får
undantag eller avvikelser från bestämmelserna i vallagen (1972:620)
göras enligt följande.
1. Valdistrikt får omfatta fler röstberättigade än vad som sägs i 3 kap.
3 § vallagen.
2. Antalet valförrättare som skall utses enligt 3 kap. 4 § vallagen får
vara minst tre.
3. Röstning på valdagen får ske också på annat röstmottagningsställe
1 distriktet än som anges i 8 kap. 1 § vallagen varvid det från bestämmel-
serna i 2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras de avvikelser som
behövs för detta. I anledning av röstmottagning på sådant röstmottag-
ningsställe får nödvändiga avvikelser också göras vid tillämpningen av
10 - 13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9 kap. 1 - 3 och 5 §§.
4. Beträffande 13 kap. vallagen får avvikelser göras i den omfattning
det behövs för att genomföra försök med optisk räkning av valsedlar och
kombinerad rösträkning.
5. Beträffande 14 kap. vallagen får avvikelser göras i den omfattning
det behövs för att genomföra försök vid den slutliga sammanräkningen
och mandatfördelningen. Avvikelser som gäller 14 kap. 3 och 7 §§ skall
beslutas av regeringen.
6. Efter samråd också med Postverket får valnämnden i viss kommun
ansvara för den röstmottagning som sägs i 10 kap. 2 § tredje stycket
vallagen.
2 § Närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande
meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala
valmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
34
2.6 Förslag till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Prop. 1993/94:21
Tyskland och i Schweiz
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet till
kommun- och landstingsfullmäktige samt vid extra val till riksdagen och
folkomröstning som infaller före 1997 års motsvarande val får röstbe-
rättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland eller i Schweiz rösta
genom att från samma land sända sina valsedlar till valnämnden med
posten (brevröstning).
Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om
inte annat följer av denna lag.
2 § Brevröstning skall gå till på följande sätt.
Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I
närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda valkuvert i ett
ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter
skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att
han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i För-
bundsrepubliken Tyskland respektive i Schweiz. På ytterkuvertet skall
väljaren också anteckna sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen
att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att de inte känner
till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på
ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara
vittne, och inte heller väljarens sambo eller sambos barn.
Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra
stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett
omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för
postbefordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i
allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till
valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den
särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1976:620) skall finnas
tillgänglig.
Vid val till riksdagen, vid val i hela landet till kommun- och landstings-
fullmäktige och vid en folkomröstning får brevröstningsförsändelsen vara
iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast
dagen före valdagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning
samtidigt med sådana val får brevröstningsförsändelsen vara iord-
ninggjord tidigast 20 dagar före valdagen. Väljaren skall på ytterkuvertet
intyga att han inte ställt i ordning försändelsen tidigare än vad som nu
har sagts. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är post-
stämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så
god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra
dagen efter valdagen.
35
3 § Vid vaije tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till Prop. 1993/94:21
valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på
den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelser-
na förvaras på ett betryggande sätt.
4 § Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändel-
ser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9 § vallagen
(1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke
har vidtagits, skall brevröstningsförsändelsema granskas på följande sätt.
Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brev-
röstningsförsändelser räknas, varefter antalet antecknas i protokollet.
Därefter granskas om slagskuverten. Därvid kontrolleras att
1. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter tillslutandet,
2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Förbunds-
republiken Tyskland eller i Schweiz,
3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare än dagen före
valdagen.
I de fåll då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet
på det sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvertet åt
sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller
flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om inne-
hållet.
5 § När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som
inte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att
1. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort,
2. samma väljare inte har avgivit sådant fönsterkuvert som avses i 13
kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröstnings-
försändelse,
3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,
4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.
I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet på
det sätt som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans
med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs åt sidan. Om-
slagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera
särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.
6 § När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten till de
valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att för-
sändelsen är i föreskrivet skick och att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter
öppnas ytterkuvertet. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de
är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett
valkuvert för vaije val och att valkuverten inte är försedda med obehörig
märkning. Godkända valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed an-
tecknas vid väljarens namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.
Finns det brister eller felaktigheter i något hänseende som valnämnden
36
skall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga Prop. 1993/94:21
kuverten tillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas
in i omslagskuvertet. Detsamma gäller, om ett valkuvert är tomt eller om
det inte klart framgår att ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagsku-
verten läggs i sin tur in i ett eller flera omslag som förseglas och förses
med anteckning om innehållet.
Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i
13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och gäller till utgången av
år 1997.
37
De grundläggande reglerna om valsystemet finns i regeringsformen
(omtryckt 1991:1503) och kommunallagen (1991:900). Detaljerade regler
om valförfarandet finns i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95).
Valsystemet skall bidra till ett förverkligande av folksuveränitetens
princip. Av grundläggande betydelse ur politisk-demokratisk synvinkel
är att valsystemet, däri inbegripet valorganisationen, är uppbyggt så att
det legitimerar valresultatet så till vida att systemet skall vara uppbyggt
så att medborgarna kan känna förtroende för detta och därmed också
tilltro till att valets resultat är riktigt.
Valsystemet måste vara säkert. I detta ligger att både regelverket och
organisationen är sådana att de hindrar manipulation av valresultaten. En
annan viktig förutsättning är att valsystemet är rättssäkert ur väljarens
perspektiv. Detta gäller t.ex. frågor om röstlängd.
Vidare bör valsystemet vara förutsägbart i den meningen att med-
borgarna skall kunna anse att valresultatet bestäms av de regler som
gäller och att valorganisationen fungerar så likformigt som möjligt.
Slutligen är det av stor betydelse att valförfarandet ger förutsättningar
för en effektiv administration och hantering. Detta gäller såväl personella
och ekonomiska resurser som lokaler och utrustning.
I mars 1991 bemyndigades dåvarande chefen för Justitiedepartementet
att tillkalla en särskild utredare (dir. 1991:13) för att se över valför-
farandet från administrativ och teknisk synpunkt. Till utredare utsågs
produktionssekreteraren Hans-Eric Holmqvist; utredningen antog namnet
Vallagsutredningen (Ju 1991:02).
I april 1992 beslutade regeringen att utvidga uppdraget till att särskilt
se över de bestämmelser som reglerar röstningsförfarandet för utlands-
svenskar i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta i
riksdagsvalen.
Utredningen har i oktober 1992 avlämnat delbetänkandet VAL,
Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). I betänkandet behandlas
ett flertal av de frågor som omfattas av utredningsuppdraget.
Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Be-
träffande utredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remiss-
instanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 92-4070).
Vidare har riksdagspartierna genom företrädare beretts tillfälle att
lämna sina synpunkter över utredningsförslaget och remissutfallet. Nu
framlagda förslag tillgodoser de lämnade synpunkterna i allt väsentligt.
Mot bakgrund av bland annat den kritik utredningens förslag fått i
fråga om den regionala valadministrationen och om förenklingar i
röstningsförfarandet för utlandssvenskarna kommer dessa frågor inte att
behandlas i detta sammanhang. Regeringen vill emellertid framhålla det
angelägna i att åtgärder vidtas för att underlätta för utlandssvenskar att
rösta. Ytterligare aspekter på denna senare fråga samt resterande delar
Prop. 1993/94:21
38
av uppdraget - huvudsakligen frågor med anknytning till bl.a. an- Prop. 1993/94:21
passningen till ett förstärkt personvalsmoment, överklagandereglema, om
kvalifikationsdagen och tidpunkten för utskrift av röstlängden, ångerröst-
ningen samt den språkliga översynen av vallagen - avser utredningen
(som antagit namnet 1993 års Vallagskommitté) att redovisa i ett slutbe-
tänkande i början av nästa år.
Inte heller kommer utredningens förslag om att ta bort de hänvisningar
till skattemyndighetens personband som finns i vallagen, i fråga om bland
annat beräkning av antalet röstberättigade enligt 2 kap. 3 § och underlag
för fastställande av rösträtt enligt 4 kap. 2 och 11 §§, att behandlas här.
Anledningen till detta är att alla relevanta uppgifter från personaktema
ännu inte har förts över till de nya lokala registren i folkbokföringens
grundregister. Mot denna bakgrund måste personbanden ännu en tid
användas som underlag för fastställande av bland annat rösträtt (jfr. prop.
1990/91:153 s. 148 f.). Skattemyndigheten kommer att fortsätta att föra
personbanden intill dess frågan om hur den framtida aviseringsverk-
samheten inom folkbokföringen har fått sin lösning. Denna fråga
behandlas av Aviseringsutredningen (Fi 1992:12), vars arbete beräknas
vara avslutat kring årsskiftet 1993/94.
Utredningens förslag i övrigt tar regeringen upp nu.
Regeringens förslag: Kvoten för gratis valsedlar till vaije parti
sänks till tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen.
Utredningens förslag innebär också att kvoten för gratis valsedlar sänks
men att den för ett parti skall beräknas på så sätt att den motsvarar en
gång antalet röstberättigade i valkretsen med tillägg av fem gånger antalet
röster som partiet fick i föregående val.
Remissinstanserna är överlag positiva och tillstyrker eller har ingen
erinran mot utredningens förslag i och för sig. De flesta anser dock att
det är fel att relatera antalet fria valsedlar till partiers valresultat i
föregående val och föreslår i stället att den kvotberäkning som gäller i
dag skall behållas men att den sänks till tre eller två gånger antalet röst-
berättigade. Så anser bl.a. Riksskatteverket (RSV), Kristdemokratiska
Samhällspartiet och Miljöpartiet de gröna att utredningens förslag skulle
missgynna de små partierna.
RSV anser dessutom att utredningens förslag skulle göra det svårare att
räkna ut det fria antalet valsedlar. RSV, länsstyrelserna och partierna har
med nuvarande regler drygt 300 uppgifter att lägga till grund för
beräkning av antalet kostnadsfria valsedlar; med utredningens förslag
skulle antalet sådana uppgifter bli ca 10 gånger fler. Eftersom utred-
ningen har förutsatt att RSV med hjälp av persondatorer skall ta fram
39
beställningsblanketter med uppgift om respektive partis gratiskvot Prop. 1993/94:21
kommer förslaget dessutom få till följd nya kostnader för utveckling av
PC-system och ökade kostnader för framställning av beställnings-
blanketter. Vid beräkningen av besparingar måste enligt RSV också
beaktas att en halvering av antalet tryckta valsedlar medför 10 - 15 %
högre tryckkostnad per 1 000 valsedlar, om inte antalet tryckerier
minskas till hälften; önskad besparing bör därför vägas också mot
regionalpolitiska hänsyn och kraven på valsäkerhet.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att också personvalsmomentet måste
beaktas i detta sammanhang. En begränsning av partiernas rätt att
kostnadsfritt erhålla valsedlar kan nämligen påverka partiernas benägen-
het att inom ramen för nuvarande valsystem öka personvalsinslaget, dvs.
att gå ut med flera olika listor inom samma parti.
Länsstyrelsen i Östergötlands län, som tillstyrker inskränkningar minst
i den omfattning utredningen föreslår, anser också att obligatorisk
utdelning av valsedlar ej bör ske beträffande parti som anmält att det inte
avser att delta i t.ex. landstingsvalet.
Bakgrunden till regeringens förslag
Gällande rätt
RSV skall enligt 6 kap. 4 § vallagen tillhandahålla så många blanketter
till valsedlar som ett parti beställer om partiet är representerat i den för-
samling som valet gäller. Även om ett parti inte finns representerat i
riksdagen skall RSV tillhandahålla blanketter till valsedlar om partiet vid
något av de två senaste valen har fått mer än en procent av röstema i
hela landet.
Beställning av valsedlar görs av de politiska partierna hos länsstyrelser-
na eller, i vissa fall, hos RSV. Parti med registrerad beteckning skall
anmäla vem som är behörig företrädare för partiet när det gäller be-
ställning av valsedlar. Görs en beställning för ett sådant parti av någon
annan än den behörige företrädaren måste beställningen betalas i förskott.
Beställningar från partier för vilka RSV inte har skyldighet att till-
handahålla blanketter till valsedlar skall också betalas i förskott.
För parti som deltar i riksdagsvalet står, enligt 6 kap. 5 § vallagen,
staten för kostnaden för blanketter till valsedlar och tryckning av dessa.
En förutsättning for detta är att partiet vid valet eller något av de två
senaste valen fått mer än en procent av röstema i hela landet eller att
partiet utan att ha fått denna andel av röstema är eller genom valet blir
representerat i riksdagen, vilket kan bli fallet enligt den s.k. 12-procents-
regeln. Antalet gratis valsedlar är begränsat till fyra gånger antalet
röstberättigade i valkretsen.
För parti som deltar i val till kommun- eller landstingsfullmäktige och
som är eller blir representerat i den församling som valet gäller, bekostar
staten blanketter till valsedlar och tryckning av dessa. Antalet gratis
40
valsedlar är också här begränsat till fyra gånger antalet röstberättigade i Prop. 1993/94:21
valet.
Visar det sig att ett parti som har rätt till fria valsedlar överskridit sin
kvot kräver RSV efter valet in betalning för den överskjutande delen. Om
partiet vid val till riksdagen har betalat valsedlar i förskott och därefter
får mer än en procent av röstema i hela landet betalar RSV, utan
ansökan, tillbaka vad partiet betalat i förskott upp till ett belopp som
motsvarar den fria kvoten. Vid kommun- och landstingsfullmäktigval
gäller motsvarande för partier som blir representerade i respektive för-
samling. Om valsedlar för ett parti som har rätt till fria valsedlar betalats
1 förskott eftersom beställaren inte varit behörigt ombud gör RSV
återbetalningen till partiet och inte till den som har gjort beställningen.
Saknas uppgift om partiet görs dock återbetalningen till beställaren.
Statens kostnader
Statens kostnader för tillhandahållande av endast partimarkerade valsedlar
och blanketter till valsedlar vid 1991 års val uppgick till ca 2 milj. kr.
medan statens del av kostnaden för partiernas namnvalsedlar uppgick till
omkring 19 milj. kr. Kostnaderna för länsstyrelsernas och RSV:s admini-
stration av bl.a. förskotts- och återbetalningar har utredningen uppskattat
till 1,5 milj. kr.
Till valen år 1991 trycktes drygt 676 miljoner valsedlar. Antalet av-
givna röster i de tre valen var sammanlagt ca 15 miljoner. Endast drygt
2 % av de upptryckta valsedlarna kom således till användning i den
meningen att de lades ner i en valurna.
Skälen för regeringens förslag
När det gäller antalet valsedlar som trycks kan man ifrågasätta om
partiernas behov av valsedlar motsvarar den mängd valsedlar som trycks.
Mycket talar för att minska antalet valsedlar och att det också finns
utrymme för en sådan reform. Som i stort sett samtliga av de instanser
som yttrat sig i denna fråga anser även regeringen att den nuvarande
ordningen med fog kan betraktas som ett onödigt resursslöseri; relationen
tryckta och använda valsedlar är inte tillfredsställande och härvidlag bör
en kostnadsbesparing för staten kunna göras.
Frågan om partiernas rätt till gratis valsedlar hör emellertid också till
de frågor som kan påverkas av ett utökat inslag av personval. En auto-
matisering av sammanräkningen torde också, under förutsättning att man
inte helt går över till ett elektroniskt system, leda till att man bör se över
reglerna om valsedelsbeställning. Innan det fattats beslut i frågan om ett
ökat inslag av personval bör man inte på ett avgörande sätt förändra det
nuvarande administrativa systemet med valsedelsbeställningar. Regering-
en anser därför att man bör behålla systemet med en gratiskvot för
partierna. De nuvarande reglerna om förskottsbetalning för de partier
41
som inte har rätt till någon gratiskvot bör också behållas. Prop. 1993/94:21
När det sedan gäller hur gratiskvoten skall bestämmas står valet enligt
vår mening mellan de två modeller som utredningen diskuterat, nämligen
den där kvoten bestäms mot bakgrund av den uppskattade åtgången och
ett system där kvoten bestäms i förhållande till antalet röstberättigade.
Vilken metod som bör väljas hänger - som utredningen också påtalat -
samman med vilka konsekvenser de får för partierna respektive staten.
För att kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna för partierna bör
man ta hänsyn till att partierna med en sänkt gratiskvot kan antas minska
antalet beställda valsedlar.
Metoden där gratiskvoten för partierna bestäms efter den beräknade
åtgången skulle enligt vad utredningen kommit fram till ge en besparing
för staten på ca 9,8 milj. kr. Utredningens alternativa modell, där
gratiskvoten bestäms mot bakgrund av antalet röstberättigade men där
kvoten sänks från fyra till två, skulle innebära en kostnadsbesparing för
staten med ca 7,2 milj. kr.
I valet mellan de två modellerna för beräkning av gratiskvoten måste
effekterna för partierna och för staten alltså vägas samman. Den modell
som utredningen föreslår, där det beräknade behovet av namnvalsedlar
ligger till grund för bestämning av gratiskvoten, har den fördelen att den
ger den största besparingen för staten. Den metoden innebär emellertid
att små partiers gratiskvot minskar mer än större partiers och därför kan
uppfattas som orättvis. Det omvända kan sägas om modellen där kvoten
bestäms till att motsvara antalet röstberättigade. Den modellen kan
uppfattas som mera rättvis eftersom alla partier får lika mycket, samtidigt
som den dock innebär en mindre besparing för staten. Det kan också
hävdas - som utredningen också gör - att den modellen inte alls är mera
rättvis än den andra eftersom stora partier knappast kommer att klara sitt
behov av valsedlar inom kvoten, medan mindre partier kommer att kunna
beställa betydligt mer än vad de egentligen har användning för.
Mot bakgrund av remissutfallet och den kritik utredningens förslag fått
också i denna fråga anser vi inte att utredningens förslag är den mest
lämpliga lösningen; den större kostnadsbesparing det förslaget skulle få
är inte heller av den storleksordningen att den får avgöra valet av modell.
Utredningens förslag innebär dessutom, vilket också RSV påpekat, att det
skulle bli svårt för partierna att själva räkna ut kvoten och onödigt
komplicerat och mer kostnadskrävande för RSV.
Också mot bakgrund av att det är mycket troligt att valsedelshantering-
en och utseendet på valsedlar på grund av en personvalsreform ganska
snart kan komma att genomgå en förändring föreslår vi att nuvarande
system behålls - i vart fall över 1994 års val - men att kvoten gratis
valsedlar till vaije parti beräknas utifrån antalet röstberättigade i
valkretsen multiplicerat med tre. En sådan förändring bör innebära en
kostnadsbesparing för staten med ca 5 milj. kr.
42
Prop. 1993/94:21
Regeringens förslag:
- Kvalifikationsdagen for framställning av den allmänna och
särskilda röstlängden flyttas från den 1 juni till den 1 juli.
- Röstlängderna skall granskas under tiden den 16 juli - 25 augus-
ti och för detta ändamål hållas tillgängliga för granskning hos
skattemyndigheten.
- Skattemyndigheten utfärdar röstkort som skall sändas ut senast
45 dagar före ordinarie val.
- Det särskilda anmärkningsförfarandet tas bort och ersätts av ett
enhetligt rättelseförfarande.
- En väljare skall kunna begära rättelse av uppgifterna i röstlängd
senast den 25 augusti.
- Frågor om rättelse av den allmänna röstlängden prövas av
skattemyndigheten och beträffande den särskilda röstlängden av
centrala valmyndigheten; handläggningen skall vara skriftlig.
- Utskrift av röstlängd behöver göras bara under valår.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med vårt förslag såvitt
nu är i fråga.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i denna
fråga tillstyrker utredningens förslag.
RSV biträder förslaget att slopa anmärkningsförfarandet. RSV anser att
ett klarläggande bör göras beträffande tillämpningen och konsekvenserna
när det gäller röstlängdsgranskning via terminal och ifrågasätter om inte
röstlängds- och röstkortsregister borde regleras i en särskild registerlag.
Skattemyndigheten i Stockholms län anser att det inte finns något behov
av att kunna kontrollera de förhållanden som avser annan person om det
inte längre skall finnas möjlighet att föra talan mot att annan person
felaktigt tagits upp i den allmänna röstlängden. Kontrollen av de
röstberättigades egna förhållanden kan ske på det röstkort som sänds till
var och en av dem. Därför kan enligt skattemyndigheten behovet av en
preliminär röstlängd ifrågasättas. Skattemyndigheten anser att det från
produktionssynpunkt är fördelaktigt om röstlängd och röstkort framställs
vid skilda tidpunkter. Också förslaget att behålla röstlängden på ADB-
medium med terminalåtkomst fram till sista rättelsedag den 25 augusti
biträds av skattemyndigheten; först därefter bör röstlängden tas ut på
papper. Framställning av röstlängd - utskrift, häftning och distribution -
är ett tids- och resurskrävande arbete. För att klara detta på ca 14 dagar
krävs noggranna förberedelser och sannolikt prioriteringar. Den
uppenbara fördelen med en sen framställning gör att tidsplanen tillstyrks
av skattemyndigheten.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att länsstyrelsen bör ha kvar det
övergripande ansvaret för framställningen av röstkort. När det gäller det
43
föreslagna rättelseförfarandet anser länsstyrelsen att det inte är självklart Prop. 1993/94:21
att den som upprättat röstlängden också såsom utredningen föreslår
självständigt skall vara den som ändrar den. För förslaget talar dock
praktiska skäl liksom den omständigheten att övervägande antalet
ändringar är rutinarbete. Länsstyrelsen motsätter sig därför inte förslaget
men förutsätter att länsstyrelsen som regional valmyndighet fortlöpande
underrättas om verkställda ändringar så att länsstyrelsen kan ha full
kontroll över röstlängden fram till och med valdagen. Rättelseförfarandet
torde vara uttömmande redovisat genom vallagens bestämmelser.
Utrymme för självrättelse enligt förvaltningslagen torde därför inte
föreligga med hänsyn till 3 § förvaltningslagen.
Uppsala kommun anser att, för det fall någon vägras rättelse i röst-
längden, rätten att överklaga till länsstyrelsen skall finnas kvar.
Växjö kommun anser att de skäl som utredningen anfört för att sända
ut röstkort senast 45 dagar före ordinarie val inte är bärande. Det kan
befaras att detta utskick mitt i semesterperioden medför att många
röstkort kommer bort hos väljarna, vilket kan komma att innebära att ett
stort antal duplettkort måste utfärdas. Kommunen förordar därför att
nuvarande ordning - utsändning senast 30 dagar före valet - behålls.
Bakgrunden till regeringens förslag
Rösträtt till riksdagen har svensk medborgare som fyllt 18 år senast på
valdagen och är upptagen i röstlängd.
Det finns två typer av röstlängd, en allmän och en särskild. I den
allmänna röstlängden antecknas automatiskt alla svenska medborgare som
var folkbokförda i valdistriktet den 1 juni och som har fyllt eller fyller
17 år senast den 1 september det år röstlängden upprättas. För att tas upp
i den särskilda röstlängden krävs att man ansöker om det. I den särskilda
röstlängden antecknas svenska medborgare som inte är bosatta i landet
om de varit folkbokförda här i riket någon gång.
Rösträtt i valen till kommun- och landstingsfullmäktige har svensk
medborgare som finns upptagen i den allmänna röstlängden och är
folkbokförd i kommunen. Utlänningar som har varit folkbokförda i landet
den 1 november de tre senaste åren före valåret tas automatiskt upp i den
allmänna röstlängden och har då rösträtt i valen till landsting och
kommunfullmäktige om de fyllt 18 år senast på valdagen.
För att få ändring i röstlängd skall man senast den 15 juli hos
länsstyrelsen skriftligen framställa anmärkning mot längden. Anmärkning
kan göras av både den som anser att han oriktigt uteslutits från rösträtt
och den som anser att någon annan oriktigt blivit upptagen i röstlängden.
För den allmänna röstlängden finns också ett extraordinärt ändrings-
förfarande; länsstyrelsen kan nämligen besluta om rättelse i röstlängden
om det är uppenbart att det finns ett fel till väljarens nackdel.
Under ett valår skall det för var och en som är röstberättigad i ett val
upprättas ett röstkort. För den som är upptagen i allmän röstlängd
44
framställs röstkort genom skattemyndighetens försorg; för den som är Prop. 1993/94:21
upptagen i särskild röstlängd framställs röstkort av länsstyrelsen.
Skälen för regeringens förslag
Som utredningen och flera remissinstanser påpekat finns vissa problem
när det gäller framställning av den allmänna röstlängden. Bl.a. torde det
förhållandet, att man skall rösta i den kommun man nyss lämnat och till
vilken man inte längre har någon anknytning, av många väljare uppfattas
som otillfredsställande. Ett sätt att lösa detta problem kan vara att som
utredningen föreslår senarelägga utskrift av röstlängderna. Granskning av
röstlängderna skulle i så fall kunna ske via terminal och uppdatering av
röstlängdsregistret kunna göras under hela granskningsperioden.
Ett granskningsförfarande via terminal bör också föra med sig att man
inte behöver ta fram utskrifter av röstlängd under mellanvalsår. Detta
skulle i så fall behöva göras endast vid extra val.
Den allmänna röstlängden
Vid utformningen av röstlängdsförfarandet bör man sträva efter att så
många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för
rösträtt också skall finnas i den allmänna röstlängden och därmed få delta
i valet. Det är framför allt fråga om personer som blir svenska med-
borgare efter den 1 juni och utlandssvenskar som åter folkbokförs i
Sverige efter samma tid som trots medborgarskapet och folkbokföringen
inte får rösta.
Ett sätt att möjliggöra för denna kategori att rösta är att flytta fram
tidpunkten för kvalifikationsdagen för att bli upptagen i den allmänna
röstlängden. Detta kommer också att leda till att väljare som flyttar under
sommarmånaderna i större utsträckning blir röstberättigade i sin nya
hemkommun.
Tidsgränsen bestäms i dag av den tid som går åt för att framställa
röstlängderna, för att allmänheten skall ha tillfälle att granska längderna
och för att längderna skall distribueras till respektive valnämnd.
Ett sätt att göra det möjligt att flytta fram kvalifikationsdagen är att ta
bort det särskilda anmärkningsförfarandet och slå samman anmärknings-
och rättelseförfarandet. Här måste man som utredningen påpekar väga
röstlängdens status som exklusivt bevismedel för rösträtt mot att det nu-
varande anmärkningsförfarandet inte används i praktiken. På grund av
det senare förhållandet anser regeringen att anmärknings- och rättelse-
förfarandet bör kunna slås samman. Eftersom röstlängden är ett exklusivt
bevismedel bör tidsfristerna för rättelse dock vara reglerat i lag.
Möjligheten att föra talan mot att en annan person felaktigt tagits upp
i röstlängden kommer mycket sällan till användning och saknar egentlig
praktisk betydelse. Vi föreslår därför att det inte längre skall finnas
någon sådan möjlighet. Som bl.a. Skattemyndigheten i Stockholms län
45
påtalar, försvinner genom en sådan ändring intresset av att ha prövningen Prop. 1993/94:21
av rättelse av röstlängd vid ett offentligt sammanträde. Förfarandet vid
prövning av rättelse av röstlängd bör därför kunna vara skriftligt.
När det gäller frågan om vilken myndighet som skall pröva frågor om
rättelse står valet i dag mellan länsstyrelsen och skattemyndigheten.
I folkbokföringsregistret finns de uppgifter som behövs för att avgöra
om en person uppfyller de formella förutsättningarna för rösträtt när det
gäller valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Detta
register ligger därför till grund för uppgifterna i den allmänna röstläng-
den.
Folkbokföringssystemet bygger främst på ett system med lokala
folkbokföringsregister för vaije lokalt skattekontor. Om skattemyn-
digheten prövar frågor om rättelse i den allmänna röstlängden kan
kontrollen på ett enkelt sätt ske via de terminaler som finns hos de lokala
skattekontoren. Beslut om rättelse av längden kan föras in efter hand.
Utskrift av längderna kan då ske efter det att tiden för rättelse gått ut och
alla rättelser förts in i registret. Ett system där röstlängden granskas mot
terminal gör det dessutom möjligt att ta fram röstlängd bara under år då
val skall äga rum.
Eftersom granskningen kommer att ske via terminal bör den göras
endast hos skattemyndigheten. Därmed kan man också ta bort den
nuvarande skyldigheten att kungöra var längderna skall hållas tillgängliga
för granskning. Dessutom ligger rättelse av den allmänna röstlängden
nära de uppgifter som skattemyndigheten redan har inom ramen för
folkbokföringssystemet; samma regler bör gälla i fråga om folkbokföring
och röstlängd. Att skattemyndigheterna handlägger frågor om rättelse av
röstlängderna har också den fördelen att de därigenom får ett samlat
ansvar för folkbokföringen och upprättande av allmän röstlängd. Det
finns således stora fördelar med att föra över hela ansvaret för de
allmänna röstlängderna till skattemyndigheterna. Frågor om rättelse av
röstlängd bör därför - mot bakgrund av situationen som den är i dag -
prövas av skattemyndigheten.
Som utredningen och vissa remissinstanser anför kan det visserligen
från principiella utgångspunkter invändas mot denna lösning att frågan
om rösträtt inte bör prövas av samma myndighet som ansvarar för det
bakomliggande registret. Denna invändning måste emellertid vägas mot
den stora administrativa fördelen som det innebär om frågan om rättelse
prövas av den registerförande myndigheten dvs. skattemyndigheten. Ett
sådant förfarande överensstämmer dessutom med de förhållanden som
redan i dag finns där myndighet har en generell skyldighet att i första
hand själv rätta sina beslut (26 § förvaltningslagen /1986:223/). Något
sakligt hinder mot en sådan ordning kan inte anses föreligga.
Regeringen vill dock framhålla att den föreslagna nya ordningen inte
på något sätt innebär ett slutligt ställningstagande vare sig i fråga om
ansvaret för röstlängdsframställningen eller ansvaret för de regionala
uppgifterna i valorganisationen i övrigt; ett sådant ställningstagande kan
46
inte ske förrän utredningen lämnat sitt slutbetänkande och det blivit klart Prop. 1993/94:21
hur den framtida regionala förvaltningen och förvaltningsmyndigheternas
ledningsformer kommer att se ut.
Redan i dag används automatisk databehandling för upprättande av
röstlängd och aktuella uppgifter är sålunda ADB-registrerade. Til-
lämpningen av frågor om bland annat den personliga integriteten
kommer sålunda att vara densamma som i dag. Förslaget om granskning
av röstlängd innebär endast att uppgifterna skall kontrolleras med hjälp
av terminal i stället för som i dag utifrån den utskrift som tas fram.
Eftersom förslaget inte innebär att något ytterligare slag av uppgifter
införs eller att ändamålet med registret ändras är det här inte fråga om
inrättande av ett nytt register. - Som tidigare nämnts fortsätter ut-
redningen arbetet med att försöka ytterligare flytta kvalifikationsdagen
närmare valdagen. När det gäller den frågan är den mycket nära kopplad
till röstlängdens status och hur den skall hanteras; samråd sker i det
sammanhanget med Aviseringsutredningen.
Med det förslag som vi nu lägger fram kommer förfarandet med den
allmänna röstlängden att förenklas. Dessutom kommer samtliga väljare
som flyttar i samband med skolterminens slut att tas upp i röstlängden för
det valdistrikt dit de flyttat. Tidpunkten för granskning av röstlängden
bör vara den 15 juli - 25 augusti. Väljarna kommer sålunda att ha goda
möjligheter att granska längden, vilket är väsentligt med hänsyn till att
den allmänna röstlängden är ett exklusivt bevismedel för vem som skall
ha rätt att rösta.
Den särskilda röstlängden
Ansökningstiden för att bli upptagen i den särskilda röstlängden bör på
motsvarande sätt som för den allmänna röstlängden flyttas fram till den
1 juli. Likaså bör det vara hos skattemyndigheten som den särskilda
röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning. På samma sätt som
beträffande den allmänna röstlängden bör anmärkningsförfarandet
avskaffas och ersättas med ett rättelseförfarande.
Om röstkort
Vi föreslår att alla röstkort skall upprättas av skattemyndigheten.
Kontrollen av innehållet i röstlängderna kommer från väljarnas sida i
fortsättningen att ske mot uppgifterna på röstkortet. Under ordinarie valår
bör röstkorten därför sändas till väljarna i så god tid att de hinner begära
att uppgifterna rättas. Röstkorten bör därför sändas till de röstberättigade
senast 45 dagar före ordinarie valdag; någon sådan risk att röstkorten
under semestertid kommer bort anser vi vara mycket marginell, om inte
helt obefintlig.
47
Prop. 1993/94:21
Regeringens förslag:
- Den särskilda makeröstningen tas bort i och med 1994 års
utgång.
- Budröstning skall vara möjlig också på fartyg.
- Make och sambo skall kunna vara bud vid röstning med valse-
delsförsändelse.
- Begreppet vårdare förtydligas genom att det ersätts av en när-
mare definition där det tydligare framgår vilka krav som ställs på
relationen mellan väljaren och vårdaren; den som yrkesmässigt
eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera var-
aktigt slag skall kunna vara bud.
- Den som inte kan anses ge väljaren vård men som på annat sätt
brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter skall också
kunna vara bud.
- De särskilda innerkuverten slopas.
- De ytterkuvert som har använts vid röstning med valsedelsför-
sändelse skall tas om hand av valförrättama och sparas hos
valnämnden under den tid som valet gäller.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) avstyrker emellertid
förslaget att slopa makeröstningen. På grund av det stora antalet in-
nerkuvert som i dag finns på olika ställen i valorganisationen anser flera
remissinstanser att innerkuverten måste godkännas i val som hålls år
1994.
Valprövningsnämnden anser att utredningens förslag är för allmänt
hållet när det gäller vem som får biträda väljaren. Enligt nämnden bör
den föreslagna lagtexten i 11 kap. 3 § första stycket vallagen om möjligt
förtydligas beträffande formuleringen "den som på annat sätt biträder
väljaren i personliga angelägenheter". Vidare erinrar nämnden om att det
eventuellt krävs ändringar också i lagen om homosexuella sambor.
Posten anser att man i så stor utsträckning som möjligt också i
valsammanhang skall kunna anlita en person som man i andra samman-
hang litar på; det är ju väljaren som avgör om han skall använda sig av
systemet med valsedelsförsändelse och då är det naturligt att denne också
får avgöra vilken person han litar på och som han vill anlita som bud.
RSV föreslår att ordet "valsedelsförsändelse" byts ut mot "budröst".
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår att lagtexten beträffande
vem som får vara bud förtydligas ytterligare och att det till ordet "vård"
läggs orden "eller hjälp".
Länsstyrelsen i Värmlands län är tveksam till om utredningens förslag
att kontrollen av budets behörighet vid avlämnande av valsedels-
försändelse kan bli särskilt meningsfullt. Den av utredningen föreslagna
48
skyldigheten för bl.a. länsstyrelsen att under viss valperiod förvara Prop- 1993/94:21
ytterkuverten som en ytterligare kontroll är ur arkiveringssynpunkt
tungrodd och ganska omöjlig. Länsstyrelsen föreslår också att begreppet
"vårdare" bör definieras i lagtexten.
Uppsala kommun anser att förslaget att slopa de särskilda innerkuverten
inte är bra eftersom de är en mycket viktig del i att kunna bevara
valhemligheten och ett borttagande skulle göra det möjligt att otillbörligt
påverka väljare med i förväg iordningställda kuvert.
Växjö kommun och Umeå kommun ifrågasätter om det verkligen skulle
fylla någon funktion att spara ytterkuverten från budröstning.
PRO avvisar bestämt förslaget om att avskaffa den särskilda make-
röstningen och därmed skapa en situation där diskussion uppkommer om
huruvida makan/maken är tillräckligt sjuk eller gammal för att själv inte
kunna infinna sig i vallokalen. Enligt PRO skulle dessutom avskaffandet
av den särskilda makeröstningen sannolikt leda till ett lägre valdel-
tagande.
Bakgrunden till regeringens förslag
Gällande rätt
Huvudregeln i vallagen är att röstning skall ske i den vallokal för det
valdistrikt där väljaren finns upptagen i röstlängd och att väljaren för
vaije val lägger sin valsedel i ett valkuvert och personligen lämnar
kuverten till valförrättaren eller röstmottagaren. Röstning kan också ske
genom bud eller, för den som är gift, genom maka eller make.
Om väljaren på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte
kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängden, får han rösta genom bud. Bud får den vara som fyllt 18 år
och som är väljarens barn, barnbarn, far, mor eller syskon eller hans
vårdare.
Vid röstning genom ett bud, som är väljarens släkting eller vårdare,
skall väljaren själv lägga sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av ett
vittne och budet skall han lägga innerkuvertet i ett ytterkuvert för
valsedelsförsändelse och klistra igen kuvertet. Väljaren skall sedan på
heder och samvete intyga att han ställt i ordning valsedelsförsändelsen på
detta sätt. Han skall dessutom intyga att han varit förhindrad att inställa
sig personligen i vallokalen samt ange dagen för försändelsens anordnan-
de. Budet och vittnet skall intyga att väljaren själv har undertecknat
denna försäkran och att väljaren varit förhindrad att inställa sig i
vallokalen på grund av angivna skäl. Vittnet skall också ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Budet
får inte samtidigt vara vittne. Röstning genom bud kan göras i valloka-
len, vid poströstning och röstning vid utlandsmyndighet.
Vid röstning genom maka eller make skall valsedelsförsändelsen ställas
i ordning på samma sätt som vid röstning genom bud med det undantaget
4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21
att maken inte behöver vara närvarande när väljaren gör i ordning for- Prop. 1993/94:21
sändelsen och han skall inte heller skriva på ytterkuvertet. Vid röstning
genom make finns också den skillnaden att väljaren inte behöver vara
förhindrad att personligen inställa sig i vallokalen. En valsedelsför-
sändelse genom make kan lämnas i vallokalen, på posten, hos utlands-
myndighet och dessutom lämnas vid röstning på fartyg.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedeln genom
denne. Valsedelsförsändelsen skall i så fäll ställas i ordning i närvaro av
vittnet men något krav på att lantbrevbäraren samtidigt skall vara
närvarande finns inte. Lantbrevbäraren får inte vara vittne, men skall på
ytterkuvertet intyga att han tagit emot försändelsen av väljaren.
Det finns således skillnader när det gäller kravet att den som skall
användas som bud också skall vara närvarande när försändelsen görs i
ordning. Men reglerna är olika också när det gäller var valsedelsför-
sändelsen får tas emot. Valsedelsförsändelse genom make kan tas emot
på samtliga ställen där röstning kan ske, dvs. på posten, hos utlands-
myndighet, på fartyg och i vallokal. Valsedelsförsändelse som lämnas av
annan släkting eller vårdare kan tas emot på alla röstmottagningsställen
utom fartyg. Valsedelsförsändelser som tas emot av lantbrevbärare kan
endast lämnas på det postkontor till vilket han hör.
Skälen för regeringens förslag
Kretsen som kan rösta genom valsedelsförsändelse utökas
Bakgrunden till utredningens förslag är att RSV ifrågasatt om inte vid
röstning med valsedelsförsändelse kravet på sjukdom, rörelsehinder eller
hög ålder bör tas bort eftersom dessa förhållanden enligt RSV inte kan
kontrolleras av valförrättaren eller röstmottagaren.
Trots förtidsröstning på posten, på institutioner, hos udandsmyndig-
heter och på fartyg, tillgång till valskjutsar anordnade av partierna och
kommunerna finns det grupper som inte skulle kunna deltaga i val om
möjligheten att rösta med valsedelsförsändelse inte fanns. Denna
möjlighet har därför ett stort värde för att upprätthålla ett så stort
valdeltagande som möjligt och används också av omkring en procent av
antalet röstande.
Endast den som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte
kan rösta i vallokal eller hos utlandsmyndighet får i dag rösta genom
bud. Visserligen är det som RSV pekat på knappast möjligt att göra en
objektiv prövning av om väljaren uppfyller dessa förutsättningar. Det är
nämligen inte bara graden av sjukdom eller rörelsehinder som avgör. Ett
relativt lindrigt handikapp kan ju göra det omöjligt att rösta för den som
har långt avstånd till vallokalen, postkontoret eller utlandsmyndigheten.
I likhet med några remissinstanser anser vi emellertid att någon annan be-
dömning än väljarens egen uppfattning inte kan ligga till grund för
bedömningen om hans sjukdom, rörelsehinder eller höga ålder hindrar
50
honom från att rösta på annat sätt; väljer den enskilde att rösta genom Prop. 1993/94:21
bud, trots att hans handikapp är lindrigt, bör detta vara hans ensak.
Bestämmelserna ger dessutom väljaren en upplysning om lagstiftarens
avsikt att denna form av röstning endast skall användas i undantagsfall.
Kravet på att bud och vittne skall intyga att väljaren inte kunnat rösta på
annat sätt bör också i sig vara ett hinder mot att den som inte uppfyller
förutsättningarna ändå röstar med valsedelsförsändelse. Inte heller
regeringen anser att man bör utöka den krets som kan rösta med
valsedelsförsändelse genom att ta bort kraven på sjukdom, handikapp
eller hög ålder. Någon ändring i detta avseende bör därför inte ske.
Som också utredningen anser finns det däremot inte några egentliga
skäl för att röstning med valsedelsförsändelse inte bör kunna ske även vid
röstning på fartyg; vi föreslår därför att en sådan möjlighet införs.
När det gäller terminologin bör begreppet röstning med valsedelsför-
sändelse behållas, eftersom det innefattar inte bara budröstning utan
också röstning genom lantbrevbärare.
Vem skall få vara bud?
Röstning med valsedelsförsändelse har emellertid den allvarliga nack-
delen att den typiskt sett innebär begränsade möjligheter att garantera
väljarens hemliga och fria val.
Vidare begränsas möjligheten att hjälpa väljaren att avge en giltig röst.
Röstmottagaren i vallokalen kontrollerar ju att väljaren inte överlämnar
fler än ett kuvert avseende ett och samma val. Andelen röster som
underkänns med denna form av röstning är också jämförelsevis hög och
enligt vår mening bör man därför genom ändringar i de formella
föreskrifterna för röstning med valsedelsförsändelse så långt möjligt
försöka minska risken för att röster avgivna på detta sätt blir underkända.
Den väljare som lämnat rösten räknar ju med att hans röst kommer att
ligga till grund för valresultatet.
Det finns därför anledning att närmare definiera vem som skall få
uppträda som bud i egenskap av vårdare och att göra det möjligt att
kontrollera detta, allt i syfte att minska risken för att den kategori väljare
som det här är fråga om utsätts för otillbörlig påverkan.
Som framgått får den som är väljarens barn, barnbarn, far, mor,
syskon eller hans vårdare vara bud om han eller hon fyllt 18 år.
Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om de krav som
ställs på bud. En synpunkt som framförts är att det tydligare borde
preciseras vad som menas med vårdare. Valprövningsnämnden har också
vid flera tillfällen prövat frågor som gällt budröstning.
Huvudsyftet med reglerna om budröstning är att söka undvika
otillbörliga påtryckningar i organiserad form. Det finns tyvärr exempel
på att sådant förekommer.
Det viktigaste kravet på budet bör vara att det är en person som
väljaren litar på och som han själv har utsett. Däremot bör budets exakta
51
förhållande till den röstande ha mindre betydelse. Väljarens barn får t.ex. Prop. 1993/94:21
i dag vara bud men inte makens barn, inte heller styvmor eller styvfar.
Inte heller en granne, hur betrodd denne än är, kan vara bud.
Enligt vår mening bör ifrågavarande bestämmelser ändras så att de
bringas mer i överensstämmelse med huvudsyftet. Därför föreslår vi att
även sambo, makes barn eller sambos barn skall kunna vara bud. Detta
föranleder också ändringar i lagen om homosexuella sambor.
Begreppet vårdare m.m.
När det sedan gäller begreppet vårdare finns det enligt vår mening
anledning att närmare försöka definiera detta begrepp. Med hänsyn till
att tillämpningen av denna bestämmelse ofta görs av personer som annars
inte sysslar med lagtolkning bör denna definition tas in i lagtexten.
Det skall i första hand vara en person som lämnar väljaren vård på ett
yrkesmässigt sätt; om det inte finns något inslag av yrkesmässighet så
skall den som uppträder som bud lämna väljaren bistånd som inte är av
helt obetydlig eller tillfällig karaktär. Den relation som finns mellan
väljaren och vårdaren skall här garantera att det finns det förtroende dem
emellan som förutsätts.
När det gäller personer som enligt vanligt språkbruk behöver vård
innebär den föreslagna definitionen ett förtydligande av begreppet
vårdare. Vi ansluter oss därför till det förslag till definition som ut-
redningen föreslår, nämligen att "vårdare" ersätts med "den som
yrkesmässigt eller på därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera
varaktigt slag".
Men den väljare som är sjuk, handikappad eller gammal behöver inte
vara föremål för vård i denna mening. Han kan t.ex. klara sig utan sådan
vård men behöva hjälp med t.ex. bank- och postärenden. En person som
lämnar väljaren en sådan hjälp uppfattas inte med normalt språkbruk som
vårdare. Men också i denna situation finns det typiskt sett ett förtroende
mellan väljaren och den som brukar hjälpa honom på detta sätt. Med den
nya definitionen som vi nu föreslår krävs det en uttrycklig föreskrift i
lagtexten så att det framgår att även den som lämnar väljaren hjälp på
annat sätt än genom att vårda honom kan fungera som bud. När det
gäller den närmare utformningen av lagtexten går det inte att komma
mycket längre än vad vi nu föreslår.
Kontrollmöjligheten
När det sedan gäller möjligheterna att kontrollera vem som uppträder
som bud har det föreslagits att budet på ytterkuvertet skall ange i vilket
vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt vår mening räcker det
med en föreskrift att budet på ytterkuvertet skall anteckna sitt namn, sitt
personnummer och sin adress. Vid röstmottagningen bör budet vidare
kunna legitimera sig. Därigenom kan röstmottagaren/valförrättaren
52
kontrollera vem som uppträder som bud. Prop. 1993/94:21
Den utbredda användningen av personnummer har utsatts för kritik och
många känner oro inför en onödig användning av personnummer. Frågan
om en begränsad användning av personnummer är för närvarande
föremål för utredning (dir. 1993:7). I direktiven anges dock att det inte
går att se bort från att integritetsskyddsintresset kan stå i viss motsättning
till andra viktiga värden i vårt samhällsskick, bl.a. på tryckfrihets- och
offentlighetsprincipens område.
Även frågor om valförfarandet är enligt vår mening ett sådant område
där integritetsskyddsintresset måste vägas mot andra viktiga värden. Det
är här främst fråga om att säkerställa att en avgiven budröst verkligen ger
uttryck för väljarens vilja och att denne skall kunna rösta genom bud utan
att behöva riskera att bli utsatt för otillbörliga påtryckningar. Ett sådant
skyddsintresse bör i detta sammanhang vara större än budets. Vi anser
därför att det inte finns något hinder mot att införa ett krav på att budet
skall ange sitt personnummer.
Genom en föreskrift att budet på ytterkuvertet skall anteckna sitt
personnummer och sin adress får man en möjlighet att kontrollera vem
som lämnar försändelsen. Men när valsedlarna lagts i urnan finns det i
dag inte någon föreskrift att ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall
sparas. Det finns alltså ingen möjlighet att då med säkerhet bevisa vem
som uppträtt som bud. För att det efter valet skall finnas säker bevisning
om detta bör ytterkuverten tas om hand av valförrättama och bevaras på
samma sätt som annat valmaterial, nämligen till utgången av den tid som
valet gäller. Med dessa kontrollmöjligheter bör risken minska för att den
som inte är behörig att uppträda som bud ändå gör det.
Den särskilda makeröstningen
Ett sätt att minska risken för att röster som avgivits med valsedelsför-
sändelse blir underkända är att ha så enhetliga regler för denna typ av
röstning som möjligt.
Att överbringa rösten genom maka eller make hänför sig till den tid då
väljaren praktiskt taget inte kunde rösta på annat sätt än genom att själv
infinna sig i vallokalen på valdagen. Det är också en kvarleva ffån förr
då mannen företrädde sin hustru i en mängd angelägenheter. Som vi
påpekat ovan är grundsynen i vallagen att röstning är en personlig
handling. Som påpekats från flera håll är möjligheten för makar att rösta
med valsedelsförsändelse också otidsenlig eftersom motsvarande
möjlighet inte finns för sambor.
Formkraven vid röstning med valsedelsförsändelse är till för att, så
långt möjligt, skydda väljarens valhemlighet. Formkraven vid röstning
med olika valsedelsförsändelser är som tidigare framgått inte lika. Så
t.ex. behöver äkta make inte underteckna det intyg som ett bud måste
göra. Detta kan leda till osäkerhet för såväl väljare och bud som valfunk-
tionär. Det förekommer t.ex. att röstmottagare på posten inte uppmärk-
53
sammar att budet inte är make, varpå röstema senare ogiltigförklaras. Prop. 1993/94:21
I dag jämställer man i allt större utsträckning makar med sambor. I
detta sammanhang utgör den särskilda makeröstningen ett undantag. Det
har med tiden dessutom blivit alltmer komplicerat att kontrollera att
"budet" och väljaren är gifta med varandra. Röstmottagare på posten har
ingen möjlighet att kontrollera de uppgifter som lämnas utan får godta
dessa. När det gäller kontrollmöjligheterna i vallokalen så har också de
tunnats ut. Röstlängderna upprättas numera i personnummerordning.
Tidigare var röstlängderna uppställda med fastighetsindelningen som
grund och makar fördes intill varandra i längden. Då innebar olika
efternamn inte samma problem. I dag kan det även i vallokalen vara
svårt att kontrollera att äktenskap föreligger.
Såväl principiella som praktiska skäl talar därför för att äkta make-
röstning som en särskild form av röstning genom valsedelsförsändelse
upphör och att i stället äkta make får fungera som vanligt bud. Med
dagens regler i övrigt oförändrade skulle detta innebära att make kan
vara bud bara för den som är förhindrad genom handikapp etc. att själv
lämna sin röst i vallokalen eller annan röstmottagningslokal.
PRO har kritiserat förslaget att slopa den särskilda makeröstningen
eftersom det skulle kunna föra med sig onödiga diskussioner i hemmen
och dessutom sannolikt leda till ett lägre valdeltagande, en inställning
som det visat sig att riksdagspartierna också har förståelse för.
Den särskilda makeröstningen används främst av äldre par och
regeringen har förståelse för att förslaget kan få de konsekvenser PRO
befarar. Enligt regeringens mening bör förslaget därför träda i kraft först
efter år 1994. Vid de val som hålls år 1994 kommer sålunda äkta makar
att kunna välja såväl det nuvarande systemet med makeröstning som den
nya möjligheten att använda make som bud.
Tidpunkten för anordnande av valsedelsförsändelse
Valsedelsförsändelse vid ordinarie riksdagsval och vid val i hela riket av
landstings- och kommunfullmäktige får vara anordnade tidigast 24 dagar
före valdagen och vid röstning på fartyg tidigast 55 dagar före valdagen.
Datum för anordnande skall anges på ytterkuvertet. Som framgått ovan
är det inte ovanligt att datum saknas och att röstema därför underkänns.
En anledning till att ta bort kravet på datumangivelse är att detta krav
ofta förbises av väljaren eller att han av misstag fyller i fel datum. För
att en röst från en väljare skall underkännas måste det enligt regeringens
mening finnas mycket tungt vägande skäl. Man bör kunna utgå ifrån att
flertalet väljare ställer i ordning sin valsedelsförsändelse först i samband
med att röstmottagningen vid posten, utlandsmyndighet och fartyg får
bölja.
Kravet på att väljaren uttryckligen skall ange datum på försändelsen
bör därför enligt vår uppfattning kunna tas bort. Att väljaren inte gjort
i ordning försändelsen före föreskrivet datum bör i stället kunna tas med
54
i den försäkran som väljaren lämnar på ytterkuvertet. Med denna ändring Prop. 1993/94:21
torde man, om än marginellt, kunna minska antalet valsedelsförsändelser
som blir underkända av formella skäl.
De särskilda innerkuverten tas bort
Vid röstning genom valsedelsförsändelse används i dag särskilda in-
nerkuvert. Bakgrunden till detta är tanken att väljaren i vallokalen själv
skall ställa i ordning sina valkuvert. Han bör därför inte kunna ta med
"färdiga" valkuvert in i vallokalen eller till annan röstmottagningslokal.
Med dessa bestämmelser vill man säkerställa att väljaren gör ett eget val
och inte påverkas av någon annan på ett otillbörligt sätt. Av samma skäl
är både valkuverten och de särskilda innerkuverten försedda med
påskriften att ingen märkning får göras på dem.
Utredningens förslag i detta avseende grundar sig på en framställning
från RSV till regeringen med förslag om att de särskilda innerkuverten
skall avskaffas. Som skäl för detta har anförts dels kostnadsbesparingar,
dels att röster i onödan blir underkända på grund av att fel kuvert
använts.
Med hänsyn till valhemligheten är det av största vikt att valsedlar inte
kan härledas. När valkuverten hamnat i valurnan bör det därför inte
finnas något kännetecken på dem som kan knytas till en viss väljare. Så
är i dag emellertid fallet med röster avgivna genom valsedelsförsändelse.
Om antalet sådana röster är litet är risken stor för att valhemligheten
bryts.
Med hänsyn till detta bör de särskilda innerkuverten avskaffas. Detta
får till följd att det lager av innerkuvert som finns hos valadministrativa
myndigheter skall makuleras. Eftersom innerkuvert för närvarande finns
hos ett stort antal aktörer i valförfarandet - innerkuvert skall enligt
gällande bestämmelser distribueras till samtliga röstmottagare och de
partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en
procent av röstema i hela landet - är det sannolikt att det vid nästa val
kommer att finnas innerkuvert kvar hos någon av dessa. Utredningen har
övervägt om man under valen år 1994 skulle kunna godkänna att väljare
använder sig av ett sådant innerkuvert trots att han rätteligen skulle ha
använt sig av ett vanligt valkuvert. Med hänsyn till den risk detta skulle
innebära för väljarens valhemlighet anser vi liksom utredningen att en
sådan röst inte skall godkännas. Det är därför viktigt att de aktörer som
deltar i valförfarandet blir informerade om att en valsedel som lämnas i
ett innerkuvert kommer att bli underkänd.
För det fall väljare vid val som hålls år 1994 kommer att använda sig
av möjligheten att rösta genom make, finns det onekligen en risk för att
innerkuvert kommer att användas. Även om ett sådant förfarande kan
komma att äventyra valhemligheten bör intresset av att rösten godkänns
i detta fall väga tyngre. Vi föreslår därför i fråga om sådana innerkuvert,
att de skall godkännas och bedömas som vanligt valkuvert.
55
Prop. 1993/94:21
Regeringens bedömning: Den generella röstmottagningen på
postkontor under valdagen behålls. Efter överenskommelse mel-
lan centrala valmyndigheten och Posten bör öppethållandet kunna
inskränkas till en eller ett par postkontor i vaije kommun men
med längre öppethållande än vad som i dag gäller.
Kostnaderna bör därigenom kunna minskas i stort med lika
mycket som det förslag utredningen lagt fram.
Utredningens förslag innebär att den generella röstmottagningen på
postkontor under valdagen tas bort och ersätts av en möjlighet för väljare
från andra kommuner att rösta i en viss vallokal i kommunen. Den som
vistas i sin egen kommun skall dock inte få rösta i annan vallokal än i
den där han finns upptagen i röstlängd.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser - utom Posten - tillstyrker
eller har ingen erinran mot utredningens förslag.
Posten föreslår att röstning på postkontor under valdagen även i
fortsättningen skall vara möjligt men att i besparingssyfte antalet
deltagande postkontor begränsas till ett eller ett par i vaije kommun (300-
400 totalt). Detta förslag skulle innebära att man får lika många
röstningsställen som i utredningens förslag; postkontoren skulle dessutom
kunna hålla öppet tre timmar vid två tillfallen, dvs. sex timmar mot i dag
två timmar, utan att kostnaden skulle bli högre. Förslaget skulle enligt
Postens beräkningar innebära en kostnadsminskning från 8 milj. kr. till
1,5-2 milj. kr.
RSV: Om ytterligare besparingar skall göras bör det även övervägas om
inte tiden för poströstning kan inskränkas än mer, exempelvis till 14
dagar före valdagen. Postens statistik visar nämligen att de flesta väljer
att rösta under den perioden.
Statskontoret har ifrågasatt om ett slopande av poströstning på valdagen
behöver kompenseras med möjligheten att rösta på andra ställen än i det
egna valdistriktet.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att det även i fortsättningen
skall finnas möjligheter att inrätta särskilda postkontor och hänvisar till
de undersökningar som utredningen åberopar och som visar att 48 % av
dem som röstade på posten under valdagen 1991 röstade i sin hem-
kommun. Om dessa antas rösta i sitt valdistrikt eller förtidsröstar före
valdagen minskar antalet röstande som utnyttjar den föreslagna möjlig-
heten att rösta i någon vallokal i vistelsekommunen. Det finns därför en
risk att antalet förtidsröster att granska under onsdagsräkningen kan bli
så pass litet att valhemligheten äventyras.
PRO anser att alla vallokaler skall vara tillgängliga för väljare från
annan kommun.
56
Bakgrunden till regeringens bedömning
Prop. 1993/94:21
Väljare som på grund av vistelse på annan ort eller av annan anledning
finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta
på permanenta eller tillfälliga postkontor.
Röstning på permanenta postkontor äger rum då kontoret är öppet for
allmänheten. Röstning kan också ske under valdagen på flertalet post-
kontor. Under valdagen har dessa postkontor öppet för röstmottagning
minst en timme före kl. 11 och minst en timme efter kl. 15.
Röstning på postkontor kan ske inte bara vid permanenta postkontor
utan också på tillfälliga postkontor. Sådana postkontor kan, efter samråd
med valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas på sjukhus, ålder-
domshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande. Tillfälliga postkontor för
röstmottagning får inrättas tidigast sju dagar före valdagen. I regel
inrättas tillfälliga postkontor för röstmottagning söndagen före valdagen.
Tillfälliga postkontor kan även inrättas på valdagen i t.ex. glesbygd.
Detta sker dock endast i begränsad utsträckning.
Posten sänder mottagna fönsterkuvert till valnämnden i den kommun
där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är
upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun där den
särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig.
Att väljare röstat på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
hindrar inte att han också röstar i vallokalen på valdagen (12 kap. 5 §
vallagen). I sådant fäll gäller den röst som lämnats i vallokalen (13 kap.
3 § vallagen). Väljare som förtidsröstat eller som poströstat på valdagen
har alltså möjlighet att ändra sitt val genom att rösta även i vallokalen.
Skälen för regeringens bedömning
Röstning på särskilt postkontor, entreprenadpostkontor, m.m.
Pågående utredningsarbete kan medföra stora förändringar i Postens
organisation, med effekter också för valadministrationen. Postens roll
som central myndighet kan komma att föras över till RSV som då får det
samlade ansvaret för all röstning. Själva förtidsröstningen på postkontor
kan trots det komma att genomföras på det nya postbolagets postkontor
och röstmottagningen sålunda bli en uppgift för detta nya bolag.
Med en sådan uppläggning blir det i praktiken inte någon förändring
av betydelse ur valadministrativ synvinkel. Men det finns också andra
lösningar som kan vara möjliga. Så kan t.ex. RSV bli centralmyndighet
också för poströstningen och ansvaret för förtidsröstning på sjukhus m.fl.
vårdinrättningar föras över till kommunerna. Framför allt det sistnämnda
skulle innebära påtagliga förändringar för valadministrationen. Det är
bl.a. mot denna bakgrund vi föreslår att det vid 1994 års val skall
genomföras försök där vissa kommuner tar över ansvaret för den s.k.
institutionsröstningen.
57
Röstning på posten under valdagen
Prop. 1993/94:21
Möjligheten att förtidsrösta på posten underlättar för väljare att delta i val
och är därför ett värdefullt komplement till röstningen i vallokal när det
gäller att uppnå ett högt valdeltagande. En stor andel väljare utnyttjar
också denna möjlighet. Antalet väljare som röstar på posten under själva
valdagen är dock relativt Htet. Vid septembervalen år 1991 röstade
45 991 väljare på posten under valdagen. Eftersom postkontoren på
valdagen är öppna endast för röstning kan kostnaden för deras öppethål-
lande hänföras helt till röstmottagningen. Postens öppethållande under
valdagen det året kostade ca 8 milj. kr. Vaije poströst som togs emot
under valdagen kan sägas ha kostat omkring 175 kr. Särskilt mot
bakgrund av att det under valdagen finns ett stort antal särskilt inrättade
lokaler där röstning äger rum kan det ifrågasättas om det är en rirrdig
kostnad i valadministrationen att dessutom ha en parallell organisation för
röstmottagning på posten.
Erdigt de undersökningar som gjorts har det visat sig att ca 48 % av
dem som utnyttjade möjHgheten att rösta på posten under valdagen
röstade i sin hemkommun. Hälften av valdagens poströster kom alltså
från väljare som rimhgen borde ha kunnat rösta i sin vallokal. Varför
dessa väljare röstar på posten i stället för i sin vallokal vet man inte. En
anledning skulle kunna vara att Postens lokaler ofta är mer handikappan-
passade än vissa vallokaler. För rörelsehindrade personer som vill rösta
på valdagen blir det därför lättare att rösta på posten. En annan orsak
skulle kunna vara att vissa väljare ogillar att bE utsatta för partiernas
valsedelsutdelare och de penninginsamlingar som ofta förekommer i
anslutning till vallokalerna.
Med hänsyn till att 48 % av dem som röstat på posten under valdagen
röstade i sin hemkommun kan antalet väljare som röstat utanför den egna
kommunen under valdagen 1991 erdigt utredningen uppskattas till
omkring 23 000. Om man slopar den obligatoriska röstmottagningen på
posten under valdagen utan att ersätta den med annan röstmottagning
skulle det innebära en försämring för de väljare som inte befinner sig i
sin hemkommun under valdagen. En sådan försämring kan leda till att
valdeltagandet sjunker. Denna grupp väljare måste därför erbjudas
möjtighet att rösta i den kommun där de befinner sig på valdagen. Enligt
utredningen skulle en röstmottagning i "vallokal i annan kommun" leda
till att den kategori väljare det är frågan om, kommer att kunna erbjudas
en bättre röstmöjlighet under valdagen än för närvarande om röstmottag-
ningen i stället för på postkontor sker i sådan vallokal.
Regeringen vill för sin del peka på att en risk med utredningens förslag
är att antalet röster som vaije valnämnd har att hantera vid onsdagsräk-
ningen kan bH så Htet att man riskerar valhemHgheten.
Intresset av att hålla kostnaderna för valförfarandet nere och att snabbt
få ett så korrekt valresultat som möjhgt kan här sägas stå i motsättning
till intresset att värna om väljarnas valhemlighet. Risken för att väljarnas
58
valhemlighet inte skall kunna upprätthållas under onsdagsräkningen anser Prop. 1993/94:21
också vi vara mycket liten. Den är i vart foll inte så stor att den kan
motivera de kostnader som en dubbel organisation for röstmottagning for
med sig. Mycket talar således för att allmän röstmottagning på posten
under valdagen bör kunna slopas. Fördelarna med att behålla nuvarande
system är att man kan behålla ett väl fungerande och känt sätt att rösta.
Kommunernas valnämnder behöver inte genomföra någon särskild
utbildning för valförättama med därmed förenade kostnader. I vallokaler-
na kan man, liksom för närvarande, koncentrera sig på väljarna i det
egna valdistriktet. Man behöver inte hålla isär vissa röster, som dessutom
skall behandlas på ett speciellt sätt, och framför allt behöver man inte
ordna distribution av dessa poströster till valnämnd i annan kommun;
oavsett om väljaren lämnar sina röster i en särskild vallokal eller på ett
postkontor, torde de mottagna röstema oftast få distribueras av posten.
Därtill kommer att väljarna i dag är inställda på att de kan rösta på post-
kontor vid vistelse på främmande ort.
Nackdelen med den nuvarande ordningen är bl.a. det begränsade
öppethållandet; en vallokal är ju normalt öppen under längre tid än vad
postkontoret har öppet. Sex timmars öppethållande på de deltagande
postkontoren som Posten föreslår bör emellertid vara mer än tillräckligt
för de allra flesta väljare.
Mot bakgrund av vad som sålunda framkommit anser vi det vara för
tidigt att nu slopa poströstningen under valdagen. Mycket tyder på att
poströstningsförfarandet i dess helhet ganska snart måste ses över. Det
kan därför inte vara meningsfullt att nu genomföra en ändring som inte
innebär större kostnadslättnader för staten än vad som kan åstadkommas
på annat sätt som mera ansluter till nuvarande ordning.
Centrala valmyndigheten bör med Posten kunna komma överens om
vilka postkontor som kan komma i fråga och de öppettider som skall
gälla. I samband därmed bör centrala valmyndigheten försäkra sig om att
kostnadsbesparingarna blir i den omfattning Posten utlovat.
59
Prop. 1993/94:21
Regeringens förslag:
- Vid de ordinarie valen år 1994 bör vissa försök genomföras för
att effektivisera valförfarandet.
- I vissa kommuner och hos vissa länsstyrelser bör valsedlarna
räknas med optiska läsare.
- Vidare bör försök göras med att vissa kommuner tar hand om
den slutliga sammanräkningen och länsstyrelsen endast prövar de
valsedlar som bedömts som ogiltiga eller som innehåller stryk-
ningar och tillägg.
- Ett annat alternativ som bör prövas är att det i fråga om riks-
dagsvalet blir möjligt för den centrala valmyndigheten att, i stället
för viss länsstyrelse, genomfora den slutliga namnordningen när
det gäller partiernas kandidater.
- Under valen år 1994 bör också genomföras försök där kommu-
nerna tar ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid bl.a.
sjukhus och kriminal vårdsanstalter.
- Andra typer av röstmottagning som bör prövas under valen år
1994 är "ambulerande" röstmottagning och inrättande av flera
röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har ingen
erinran mot förslagen. Posten avstyrker dock de förslag som avser
ambulerande röstmottagning och att kommunen skall ansvara för
institutionsröstningen.
Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att förslaget att låta kommunerna ta
över institutionsröstningen inte får medföra att den nuvarande service-
nivån sänks på grund av kostnadsskäl eller liknande.
RSV ställer sig, med hänsyn till valsystemets grundkrav på förutsäg-
barhet, säkerhet och legitimitet, tveksamt till om valområdet över huvud
taget lämpar sig för försöksverksamhet. Om försök skall genomföras får
det inte under några omständigheter leda till att säkerheten äventyras eller
viktiga moment försenas. RSV tillstyrker förslaget med försök beträffan-
de institutionsröstningen och den ambulerande röstmottagningen men
ifrågasätter samtidigt om inte dessa förslag kan permanentas omgående
utan att föregås av försöksverksamhet.
RSV anser att en mer detaljerad genomgång bör göras innan klartecken
lämnas beträffande förslaget att låta valnämnden ta hand om den slutliga
sammanräkningen.
Enligt RSV utgör det föreslagna försöket med slutlig sammanräkning
vid riksdagsval inte försök i egentlig mening. Den enda rationella
sammanräkningsmetoden för riksdagsvalet är att länsstyrelsens samman-
räkning slutar sedan röstfördelningen tagits fram. RSV kan med denna
ordning fördela mandaten mellan partierna och ordna namn, dubbelvals-
60
avveckla och utse ersättare. Så länge riksdagen har utjämningsmandat Prop. 1993/94:21
och det förekommer valsedlar med samma kandidater i flera valkretsar
är detta det enda möjliga sättet. Den nuvarande regleringen av samman-
räkningen för riksdagsval kan jämföras med ett system där tre kommuner
räknar var sin landstingsvalkrets. För att slutligt beräkna landstingets
sammansättning skulle länsstyrelsen göra om alltsamman med samtliga
förutsättningar. Den nuvarande ordningen medför extraarbete både hos
länsstyrelserna och RSV.
Förslaget att sköta avprickning i röstlängden enbart via terminal kan i
dagsläget inte accepteras av säkerhetsskäl. Skulle den elektroniska
röstlängden svikta måste det finnas pappersutskrifter att tillgå. Några
vinster för valförrättama, utöver den marginella vinst som uppstår när
maskinen räknar fram antalet avprickningar i längden, finns inte.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att försök med optisk läsning
av valsedlar bör ske vid länsstyrelsen i stället för, som utredningen
föreslår, i vissa kommuner. Kostnaden för optisk utrustning blir dessutom
lägre om den placeras hos någon länsstyrelse i stället för att spridas på
flera kommuner.
Växjö kommun ifrågasätter om man behöver gå fram så försiktigt som
utredningen föreslår när det gäller försöksverksamheten. Att flytta
ansvaret för institutionsröstningen till kommunerna förefaller vara i
princip riktigt. Röstmottagningen skulle då kunna användas med större
flexibilitet. Det skulle dock medföra en tillkommande kostnad för
kommunerna, en kostnad som tidigare torde ha belastat det centrala val-
anslaget. Ambulerande röstmottagning och förkortat öppethållande måste
vara tillåtna möjligheter i små valdistrikt, där man vill hålla servicenivån
uppe. Röstsedlarna bör redan till 1994 års val utformas så att de kan
räknas maskinellt. Det är främst beträffande sammanräkningen som
vinster kan göras med en datorisering av valen.
Umeå kommun anser att försöksverksamhet bör finnas inom alla
verksamhetsområden i syfte att utveckla, effektivisera och förbilliga
systemen; detta gäller även de allmänna valen. Kommunen saknar
emellertid i förslaget en mer teknikorienterad viljeyttring som skulle
kunna medföra ytterligare effektivitet och besparingar i valet.
PRO framhåller att institutionsröstningen måste genomföras på ett sätt
som i största möjliga utsträckning motsvarar röstning i vallokal, bl.a. bör
partierna ha möjlighet att dela ut valsedlar utanför den plats eller det rum
där röstningen sker.
Kommunförbundet tillstyrker förslagen men pekar på svårigheten att få
valdagens valförrättare att acceptera ytterligare uppdrag och förutsätter
att de kostnader som de olika försöken medför för de deltagande
kommunerna ersätts av staten.
Skälen för regeringens förslag
Den kritik som utredningens förslag fått i vissa avseenden är enligt
61
regeringens uppfattning inte av mera allvarligt slag än att en försöksverk- Prop. 1993/94:21
samhet bör kunna genomföras i den omfattning och på det sätt som ut-
redningen föreslår.
Valdistriktsindelning och röstmottagning
Ansvaret för institutionsröstningen
Förtidsröstning genom posten kan ske på tillfälliga postkontor. Sådana
postkontor kan, efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningen,
inrättas på sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande
vårdinrättningar. Tillfälliga postkontor för röstmottagning får inrättas
tidigast sju dagar före valdagen. I regel inrättas tillfälliga postkontor för
röstmottagning på denna typ av institutioner söndagen före valdagen.
Liksom när det gäller röstning på ordinarie postkontor är det posten som
ensam ansvarar för röstningens genomförande. Posten kan dock begära
att valnämnden utser ett visst antal personer att biträda postens röst-
mottagare vid institutionsröstningen. Även i de fåll valnämnden utser
sådana biträden är det posten som ansvarar för röstmottagningen.
Antalet väljare som röstar vid institutionsröstning har vid de senaste
valen uppgått till omkring 40 000. Vid 1991 års val röstade 39 840
personer vid olika typer av institutioner. De flesta eller omkring 38 500
av dessa röstade vid sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem och servicehus.
Kostnaderna för röstmottagningen vid institutioner söndagen före
valdagen uppgick vid 1988 och 1991 års val till 4,2 respektive 5,8 milj,
kr.
Röstningen vid institutioner, framför allt vid ålderdomshem, service-
hem eller sjukhus, har ibland utsatts för kritik. Denna röstning genomförs
många gånger i lokaler som är mindre lämpliga för röstning vilket leder
till praktiska problem bl.a. vad gäller tillgänglighet och möjlighet att
anordna avskilda platser för röstningen. Det är emellertid inte bara
lokalernas utformning som föranleder problem. De väljare som finns på
sjukhem, servicehem och ålderdomshem tillhör i allt större utsträckning
en kategori som inte klarar ett eget boende med stöd från den kommunala
hemtjänsten. Patienterna är ofta sängliggande eller rullstolsbundna och
i stort behov av hjälp på grund av fysiska handikapp; många gånger
beror hjälpbehovet också på att de är senila. Allt detta leder till att dessa
väljare har ett stort behov av biträde vid röstningen; de har svårt att hålla
isär valsedlar från olika partier, de kan inte själva stoppa ner valsedlarna
i kuverten m.m. Genomförande av röstning vid denna typ av institutioner
blir därför mycket komplicerad. Det kan också många gånger vara svårt
att upprätthålla valhemligheten vid röstningen. Risken att denna grupp
väljare utsätts av otillbörlig påverkan vid röstningen kan upplevas som
stor.
Det finns anledning att ifrågasätta om inte ansvaret för institutions-
röstningen bör överföras till kommunerna. Vad som talar i den riktningen
62
är att det torde finnas stora fördelar i att samla ansvaret för att organisera Prop. 1993/94:21
och genomföra all röstmottagning i den kommunala valnämndens regi.
Därigenom skulle man kunna få en effektivare organisation när det gäller
röstmottagningen. Mot detta kan i och för sig anföras att den nuvarande
ordningen tycks fungera väl. Erfarna postfunktionärer har använts som
röstmottagare vilket har varit till fördel för röstningens genomförande.
Det kan också finnas en fördel i ett gemensamt riksöveigripande ansvar,
mot bakgrund av att de berörda institutionerna har olika huvudmän.
Resultatet av Postlagsutredningens förslag (Postlag SOU 1993:9) kan
bli att Postens roll i valsammanhang omprövas. Det kan bli fråga om ett
mer renodlat beställar - leverantör sförhållande. Utan att föregripa ett
kommande ställningstagande i frågan finns det skäl att försöksvis prova
en modell där kommunen intar beställarrollen och då kan välja mellan att
utföra uppgiften i egen regi eller köpa tjänsten av annan t.ex. Posten.
Vi föreslår därför att försök görs enligt denna modell i samråd mellan
Posten, RSV och berörda kommuner där kommunen får detta ansvar.
Röstmottagningen bör genomföras på motsvarande sätt som för
närvarande. Röstmottagama kontrollerar röstkort och identitet, delar ut
valkuvert och övervakar att röstningen genomförs på ett korrekt sätt.
Väljarens valkuvert tas emot och läggs, tillsammans med röstkortet, i ett
särskilt kuvert. De röster som inte hör till kommunen skall sändas till
respektive valnämnd. De röster som avgivits vid institutionsröstningen
och som hör till kommunen skall sorteras och distribueras till respektive
valdistrikt för att där ingå i den preliminära rösträkningen på valdagen.
En sådan försöksverksamhet kräver undantag från reglerna i 10 kap.
2 § tredje stycket vallagen. De närmare föreskrifterna om försöks-
verksamheten bör lämnas av RSV.
Ambulerande röstmottagning, m.m.
Arvodena till valförrättama är den tyngsta posten när det gäller kommu-
nernas kostnader för valens genomförande. Organisationen av röstmottag-
ningen i glesbygden är dessutom ett speciellt problem. Det är mycket
svårt att på ett rationellt sätt lösa frågan om rimlig servicenivå samtidigt
som kravet på skydd av valhemligheten skall uppfyllas.
Det är angeläget att man söker finna lösningar på såväl kostnads- som
serviceproblemen. En tänkbar lösning kan vara att använda sig av en s.k.
ambulerande röstmottagning, en annan att tillåta flera vallokaler med
begränsat öppethållande i ett valdistrikt. Man kan också tänka sig att
röstmottagningen sker på annat sätt t.ex. att röstmottagama söker upp
väljarna och då för med sig valurnan. Innan dessa former av röst-
mottagning görs generella bör de också enligt regeringens mening
genomföras på försök i vissa kommuner. Sådana försök kräver undantag
från vissa bestämmelser om röstningen i 8 kap. vallagen men också vissa
bestämmelser när det gäller röstning i vallokal i 9 kap. vallagen.
Vid utarbetande av de närmare föreskrifterna om försöksverksam-
63
hetemas genomförande är det naturligtvis viktigt att försöken kommer att Prop. 1993/94:21
genomföras på ett sådant sätt att väljarnas valhemlighet garanteras
samtidigt som säkerheten i valförfarandet kan upprätthållas.
Undantag från reglerna om preliminär rösträkning och slutlig
sammanräkning
Maskinell räkning av valsedlarna
När det gäller frågan om tekniska hjälpmedel i valförfarandet har
utredningen stannat for att själva rösträkningen bör vara det mest
lämpliga område som sådana hjälpmedel kommer till rätt användning.
De pappersvalsedlar som används bör därför anpassas till någon form
av elektronisk avläsning. Därigenom bör man kunna uppnå effektivitets-
vinster i valförfarandets sammanräkningsfas.
Genom en försöksverksamhet kan man få ett underlag för bedömningen
vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser ett system med
maskinell sammanräkning kan få om det införs i hela eller vissa delar av
landet.
Sådana försök bör därför genomföras i olika kommuner vid 1994 års
val. Vid försökens genomförande bör man undersöka om det med hjälp
av optisk läsning av valsedlarna också är möjligt att samordna den
preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen. Ett sätt att
minska kommunernas kostnader för valförrättare är att liksom i Norge
och Danmark göra mycket stora distrikt i större tätorter och att i dessa
valdistrikt ordna en rationell röstmottagning. Detta förutsätter dock att
problemen med rösträkningen kan lösas.
Genom försök med optisk läsning eller försök med andra tekniska
hjälpmedel bör rösträkningen kunna förenklas i sådan grad att man
samtidigt kan göra försök med riktigt stora distrikt. Det bör även här
vara RSV som i samråd med den regionala och kommunala valnämnden
ger de närmare föreskrifterna om försöksverksamhetens genomförande.
Slutlig rösträkning av valnämnden
En möjlighet till att bringa ned kostnaderna för valadministrationen kan
vara att förändra ansvarsfördelningen när det gäller den preliminära och
slutliga sammanräkningen. Ett sätt att rationalisera rösträkningspro-
ceduren kan vara att göra enligt följande.
Med början dagen efter valet genomför valnämnderna en slutlig
sammanräkning av valsedlarna. Valnämnden räknar alla giltiga,
oförändrade valsedlar och delar upp dem efter listtyp. Ogiltiga valsedlar
är de valsedlar som saknar partibeteckning t.ex. blanka valsedlar eller
valsedlar som avsiktligen märkts. Med förändrade valsedlar menas
valsedlar som innehåller strykningar, tillskrivna namn eller andra
markeringar utan att valsedlarna skall räknas som "märkta".
64
I försöksverksamheten skall valnämnden behålla de oförändrade Prop. 1993/94:21
valsedlarna och överlämna de ogiltiga och förändrade valsedlarna till
länsstyrelsen tillsammans med ett protokoll över resultatet av den
rösträkning som gjorts av valnämnden.
Sådana försök bör kunna ge underlag för en bedömning om samman-
räkningsproceduren verkligen behöver ta så stora resurser i anspråk som
det i dag är fråga om. Man skulle också få ett underlag för att bedöma
vilka ökade kostnader som skulle uppkomma för kommunerna.
Slutlig sammanräkning och mandatfördelning vid val till riksdagen
Den slutliga sammanräkningen innebär för närvarande att länsstyrelserna
i första hand granskar och räknar valsedlarna. Röstfördelningen redovisas
därefter på den s.k. listtypförteckningen. Denna förteckning upprättas för
varje val och innehåller följande uppgifter.
* Röstfördelning per lista inom vaije parti
* Antalet oförändrade valsedlar resp, förändrade för vaije lista
* Antalet partimarkerade valsedlar per parti
* Antalet ogiltiga valsedlar
* I förekommande fall antalet röster i gruppen "övriga partier"
Förteckningen lämnas därefter för registrering hos skattemyndigheten.
Sedan länsstyrelsen kontrollerat de uppgifter som registrerats ADB-
bearbetas uppgifterna av skattemyndigheten enligt följande.
1. Partiernas röstetal inom vaije valkrets summeras.
2. Mandatfördelning mellan partier (gäller inte riksdagsval).
3. Kandidatnamn inom partierna ordnas, den s.k. namnordningen tas
fram.
4. Vid behov sker s.k. dubbelvalsavveckling i landstingsval, valkrets-
indelad kommun eller val till kyrklig samfallighet.
5. Ersättare utses vid kommunalval och kyrkliga val. I riksdagsvalet
ordnas ersättarnas namn.
6. Sammanräkningsprotokollet skrivs ut.
7. Stommar till bevis för valda ledamöter och ersättare skrivs ut.
När det gäller namnordningen i riksdagsvalet registrerar skattemyndig-
heten det antal mandat vaije parti förväntas få i valkretsen. Detta antal
bestäms i samråd med RSV mot bakgrund av den preliminära mandat-
fördelning som gjorts efter den s.k. onsdagsräkningen.
RSV har i sin förstudie av kostnaderna för utveckling av framtida
ADB-stöd för valadministrationen (Dnr 30 14833/92) föreslagit att RSV
skall genomföra den slutliga namnordningen och mandatfördelningen på
grundval av den röstfördelning som lagts fest av de regionala valmyndig-
heterna och att de regionala valmyndigheternas hantering av riksdagsvalet
65
5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21
avbryts efter sammanräkningen och att RSV inte bara gör mandatfor- Prop. 1993/94:21
delningen utan också bestämmer ordningen mellan kandidaterna. På detta
sätt skulle det slutliga resultatet för riksdagsvalet kunna tas fram
snabbare.
En ändring av den slutliga sammanräkningen i enlighet med RSV:s
förslag kräver ändringar i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen. Vid valen år
1994 bör genomföras relativt omfattande försök när det gäller den
slutliga sammanräkningen. Det slutliga ställningstagandet till frågan hur
den slutliga sammanräkningen skall utformas i framtiden kommer att bero
bl.a. på hur de olika försöken faller ut. Något förslag av det innehåll
som RSV föreslagit läggs därför inte fram nu. Däremot bör det vara
möjligt att som försöksverksamhet vid valen år 1994 medge särskilda
undantag från reglerna i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen. Sådana undantag
bör beslutas av regeringen.
Annan försöksverksamhet
När det gäller försöksverksamheten beträffande röstlängderna bör man
i vissa vallokaler ha röstlängderna i en persondator i stället för på
papper. Avprickning i röstlängden skulle i så fall kunna göras med hjälp
av streckkoder eller liknande. Detta bör samordnas med försöken med
större valdistrikt. I de förslag som lämnas när det gäller den allmänna
och särskilda röstlängden förutsätts inte att röstlängderna endast tas ut på
papper. Någon särskild lagregel avseende röstlängd på elektroniskt
medium behövs därför inte för att kunna genomföra denna typ av
försöksverksamhet.
Försöksverksamhetens inriktning
Av vikt är att centrala valmyndigheten aktivt stimulerar försöksverk-
samheten. Myndigheten bör därför ha relativt fria händer att styra
verksamheten på det sätt som anses lämpligt. Viktigt är emellertid att
försöksverksamheten genomförs på sådant sätt att en noggrann och
meningsfull utvärdering kan göras.
Regeringens förslag: Brevröstning i Förbundsrepubliken Tysk-
land och i Schweiz skall vara möjlig också vid 1994 års val.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag be-
träffande Schweiz men innebär att möjligheten att brevrösta från
Tyskland tas bort.
66
Remissinstanserna: Utrikesdepartementet påpekar att en förutsättning för Prop. 1993/94:21
röstmottagning vid utlandsmyndighet i Förbundsrepubliken Tyskland är
att ansökan härom görs minst sex månader före det aktuella valet och
därför bör en brevröstningslag innefatta även Tyskland.
Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag att undanta
Förbundsrepubliken Tyskland har föranletts av att Tyskland numera
förklarat sig villigt att tillåta röstmottagning vid de svenska utlands-
myndigheterna där. Som UD framhållit, vilket utredningen också upp-
märksammat, är det emellertid tveksamt om en sådan röstmottagning kan
anordnas vid extra val eller folkomröstning före de ordinarie valen år
1997. De tider som gäller för detta innebär att det vid ett extra val eller
folkomröstning knappast går att efterleva de tyska kraven. Mot bakgrund
härav bör en brevröstningslag även i fortsättningen avse också Förbunds-
republiken Tyskland. Regeringen förordar därför en sådan ny lag
motsvarande den som i dag gäller, men med de skillnader som föranleds
av förslagen i övrigt i denna proposition angående valförfarandet.
67
Ändringarna i lagen innebär bl.a. att de särskilda anmärknings- och
rättelseförfarandena slås samman till ett enhetligt rättelseförfarande.
Bestämmelser som gäller dessa särskilda förfaranden och om kungörelse
i vissa fall finns i 4 kap. 5, 8, 10, 17 och 21 §§. Vidare innebär ändring-
arna att den särskilda makeröstningen slopas. Bestämmelser om denna
typ av röstning finns i 11 kap. 1 och 2 §§. Dessa paragrafer skall därför
upphävas.
4 kap.
1 §
Den allmänna röstlängden skall också i fortsättningen föras med hjälp av
automatisk databehandling. Innehållet i folkbokföringsregistret skall ligga
till grund för röstlängden.
Den allmänna röstlängden skall upprättas vaije år. Med att röstlängden
är upprättad menas att de uppgifter som skall finnas i folkbokföringsre-
gistret per den 1 juli skall vara överförda till röstlängden. Tidpunkten för
när längden skall vara upprättad har bestämts till den 15 juli.
Till skillnad från vad som gäller i dag skall en utskrift av längden bara
göras under år då val skall hållas. Under andra år skall längden bara
finnas tillgänglig via terminal. Utskrift av längden skall också göras då
allmänna folkomröstningar skall hållas och om en kommun beslutat att
hålla en kommunal folkomröstning.
Med utskrift av längden menas i första hand att uppgifterna i registret
skrivs ut på papper. Möjligheten att ta ut röstlängden på diskett bör
emellertid kunna utnyttjas vid den försöksverksamhet som föreslås.
2§
Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som skall tas upp i den
allmänna röstlängden och till vilket valdistrikt en person skall hänföras,
flyttas fram från den 1 juni till den 1 juli. Samma tidpunkt skall gälla i
fråga om den särskilda röstlängden, se 12 §. Det är således de uppgifter
som hänför sig till tiden före den 1 juli som skall ligga till grund för
längden. På detta sätt kommer uppgifter om t.ex. flyttningar eller beslut
om svenskt medborgarskap som hänför sig till tiden före den 1 juli att
hinna registreras innan röstlängden upprättas. Detta tillvägagångssätt bör
tillämpas också i fortsättningen.
Genom att tidpunkten för röstlängdens upprättande flyttas fram kommer
de personer som flyttar före den 1 juli och som anmäler detta till
skattemyndigheten senast vid denna tidpunkt att kunna rösta i "rätt"
valdistrikt. Det nya folkbokföringssystemet kommer i sig att leda till en
Prop. 1993/94:21
68
förbättrirg för de väljare som flyttar strax före avstämningsdagen. De Prop. 1993/94:21
uppgifter som lämnats till skattemyndigheten för att tas in i folkbok-
föringen registreras snarast möjligt.
För den som har flyttat skall den tidpunkt när han blivit folkbokförd i
sitt nya hemvist i princip vara avgörande. Den som flyttar e/ter den 1 juli
men före den 1 september då röstlängden börjar gälla, skall tas upp i
röstlängden där han enligt skattemyndighetens personband var folkbok-
förd den 1 juli.
5§
I paragrafen sägs att allmän röstlängd skall hållas tillgänglig för
granskning hos skattemyndigheten vaije vardag under tiden den 16 juli
- 25 augusti. En väljare skall kunna se om uppgifterna i röstlängden
beträffande honom är riktiga. Denna kontroll skall kunna ske på plats hos
skattemyndigheten via terminal men uppgifterna skall också kunna
inhämtas per telefon. Röstlängden skall bara finnas tillgänglig hos skatte-
myndigheten. Den skall således inte vara framlagd hos länsstyrelsen eller
hos någon valnämnd.
Röstlängden skall vara upprättad senast den 15 juli. Som vi anmärkt
under 1 och 2 §§ bör t.ex. beslut om svenskt medborgarskap som fattats
före den 1 juli men också uppgifter om flyttningar hinna registreras i
folkbokföringen innan röstlängden upprättas. Under ordinarie valår
kommer också underlaget för röstkort att tas ut per den 15 juli. På röst-
korten anges de uppgifter beträffande väljaren som finns i den allmänna
röstlängden. För att väljarna inför ett ordinarie val skall ha en rimlig
möjlighet att kontrollera de uppgifter som finns i röstlängden skall
röstkorten skickas till väljarna i böijan av augusti, se 7 kap. 2 §.
Från och med den 16 juli skall, om denna dag inte är lördag eller
söndag, granskning av längden vara möjlig för den väljare som vill
kontrollera uppgifterna i den allmänna röstlängden.
Eftersom röstlängderna enbart skall hållas tillgängliga inom skatteför-
valtningen blir det naturligt att informationen om var röstlängden skall
hållas tillgänglig lämnas av centrala valmyndigheten, RSV. Den
skyldighet som centrala valmyndigheten har enligt 7 kap. 4 § att sprida
kännedom bland allmänheten om de bestämmelser som gäller i val skall
alltså gälla även den information som behövs till allmänheten när det
gäller tid och plats där röstlängden skall hållas tillgänglig under denna
period. Informationen kan lämnas på samma sätt som annan information
om valet. RSV har i detta sammanhang använt sig av informationsinslag
i TV och radio men också annonsering i vissa tidningar. Genom detta
system kan kungörelsekravet som funnits tidigare tas bort.
Bestämmelsen att röstlängden skall vara upprättad vid en viss tidpunkt
och att den skall hållas tillgänglig för granskning under en viss tid
innebär inte någon inskränkning av den rätt att få ta del av allmänna
handlingar som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. För den som
69
önskar ta del av den allmänna röstlängden under annan tid gäller således Prop. 1993/94:21
reglerna i tryckfrihetsförordningen.
4§
I paragrafen regleras det nya enhetliga rättelseförfarandet. Någon
möjlighet att påtala att en annan person felaktigt tagits upp i röstlängden
skall inte längre finnas. Vad man kan begära rättelse av är fel som hänför
sig till den som påtalar felet. De fel det kan röra sig om är framför allt
att en person felaktigt inte tagits upp i röstlängden eller att han tagits upp
i ett valdistrikt där han inte är folkbokförd. Det är folkbokföringsupp-
giftema per den 1 juli som bildar utgångspunkten. Om väljaren flyttat
efter den 1 juli eller om han flyttat tidigare men inte anmält flyttningen
senast den 1 juli skall någon rättelse inte ske. Motsvarande skall gälla be-
träffande den som ändrat namn. När det gäller beslut om svenskt
medborgarskap skall beslutet vara fattat senast den 1 juli.
I andra stycket sägs uttryckligen att omständigheter som inträffat efter
den 1 juli inte får tigga till grund för rättelse. Med omständighet menas
här t.ex. ett beslut om svenskt medborgarskap eller en anmälan om
flyttning. Om beslutet fettats efter den 1 juli eller om anmälan kommit
in till skattemyndigheten efter denna tidpunkt kan detta inte tigga till
grund för någon rättelse. I och för sig framgår det redan av 2 § att upp-
gifterna i folkbokföringen per den 1 juli skall tigga till grund för upp-
gifterna i röstlängden. Motsvarande regel framgick för övrigt motsattsvis
i den nu upphävda 5 §. Där föreskrevs nämligen att den mot vilkens
rösträtt anmärkning framställts fick åberopa omständighet som inträffat
efter avstämningsdagen för att värja sin rösträtt. Detta var ett undantag
från huvudregeln som innebar att den som hade framställt anmärkning
mot längden för egen del bara fick åberopa omständigheter som inträffat
före avstämningsdagen. Som nämnts föreslår vi att möjligheten att
angripa en annan persons rösträtt skall tas bort. Något undantag från
huvudregeln behöver man därför inte. Regeln bör ändå uttryckligen
finnas med i lagtexten.
Begäran om rättelse skall göras senast den 25 augusti. En sådan
begäran skall göras skriftligen.
Prövningen skall ske efter hand som ärendena är färdiga att avgöras.
Ett beslut om rättelse skall genast föras in i röstlängden. I samband med
detta skall väljaren automatiskt få ett nytt röstkort.
Det är skattemyndigheten som både fettar och för in beslut om
rättelser. Fram till den 1 september då röstlängden börjar gälla skall
samtliga ärenden om rättelse ha behandlats och förts in i röstlängden.
Kommer en begäran om rättelse in för sent skall den inte tas upp till
prövning. Detta ffamgår redan av att det finns en viss tid utsatt för när
begäran om rättelse skall ske. Det finns därför inte anledning att särskilt
ange detta i bestämmelsen.
Rättelse av uppgifter i den allmänna röstlängden kan emellertid inte
70
bara ske med stöd av vallagen utan också med stöd av reglerna om Prop. 1993/94:21
rättelse i förvaltningslagen (1986:223). Denna lag gäller också för
skattemyndigheten i dess myndighetsutövning. I förvaltningslagen 26 §
sägs att ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av
myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande
förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet.
Att begäran om rättelse skall göras skriftligen innebär därför inte att
myndigheten kan underlåta att, på eget initiativ, rätta uppgifter i röstläng-
den med stöd av reglerna i förvaltningslagen. Om ett fel som innebär en
uppenbar oriktighet påtalas muntligen under tiden den 16 juli - 25 augusti
skall myndigheten ta upp frågan om rättelse av uppgiften med stöd av
förvaltningslagen. Detta gäller också om ett sådant fel påtalas efter den
25 augusti. Även om ett fel påtalas efter den 1 september då röstlängden
skall bölja gälla skall längden rättas om det är fråga om uppenbara
oriktigheter. Att röstlängden böljat gälla hindrar således inte att man
rättar längden enligt förvaltningslagens regler om rättelse.
Att begäran om rättelse görs på det sätt som sägs i 4 § dvs. genom en
skriftlig begäran inom föreskriven tid har däremot betydelse för frågan
om vem som skall ha rätt att överklaga utgången av valet. Om han inte
får sin begärda rättelse och därför inte blev röstberättigad i valet har han
enligt 15 kap. 4 § rätt att överklaga valet hos Valprövningsnämnden.
Alla rättelser skall föras in i röstlängden. Om längden finns utskriven
på papper eller annat medium så skall beslutet föras in inte bara i huvud-
registret utan också i utskriften av längden. Strax före valdagen kan det
därför möta praktiska svårigheter att föra in rättelser i röstlängden.
Skattemyndigheten har här ett ansvar för att det finns en beredskap för
att föra in denna typ av rättelser i längden åtminstone fram till dagen före
valdagen.
6§
Ändringen är en följd av att skattemyndigheten skall fatta beslut i fråga
om rättelse av röstlängd. Beslut över anmärkning mot röstlängd kan
enligt de regler som nu gäller bara överprövas i samband med att man
överklagar det val där beslutet har gällt. Beslut om rättelse enligt 4 §
skall meddelas senast den 1 september. Under ordinarie valår skall val
hållas inom ett par veckor. Det blir då inte möjligt att hinna överpröva
ett sådant beslut innan valet hållits.
Röstlängden gäller under tiden 1 september - 31 augusti. Även under
år då det inte skall hållas något ordinarie val står det vanliga rättelseför-
farandet öppet för den enskilde. Även under icke-valår kan det ju vara
väsentligt för honom att finnas med i röstlängden. Under längdens giltig-
hetstid kan det nämligen utlysas ett extra val eller en folkomröstning.
Enligt de regler som gäller i dag finns det inte någon formell möjlighet
att överklaga länsstyrelsens beslut i ett anmärkningsärende om det inte
hålls ett val under längdens giltighetstid. Med hänsyn till att det är
71
samma myndighet som både handlägger folkbokföringsärendena och Prop. 1993/94:21
frågan om rättelse av röstlängd kan man ifrågasätta om det inte borde
inforas en möjlighet att överklaga skattemyndighetens beslut om rättelse
under icke-valår. Emot en sådan möjlighet kan det göras invändningar av
praktisk natur. Under år då det inte skall hållas val i september kommer
inte några röstkort att sändas ut till väljarna. Antalet väljare som blir
uppmärksammade på eventuella felaktigheter i röstlängden och som begär
rättelse torde bli mycket litet. Att skapa en särskild möjlighet för väljarna
att överklaga skattemyndighetens beslut under icke-valår framstår inte
som rimligt. Ett beslut om rättelse skall också i fortsättningen enbart
kunna överklagas i samband med överklagande av det val vid vilket
beslutet gällt.
Det bör här framhållas att det är folkbokföringsuppgiftema som ligger
till grund för uppgifterna i röstlängden. Den som anser att ett beslut om
folkbokföring är fel kan naturligtvis överklaga detta beslut på vanligt sätt.
Innebär ett nytt beslut i folkbokföringsärendet att den enskilde får gehör
för sina synpunkter kommer detta i sin tur att slå igenom vid upprättandet
av nästa röstlängd.
7§
Förslaget innebär införande av ett enhetligt rättelseförfarande i fråga om
den allmänna röstlängden. Det särskilda rättelseinstitutet i nuvarande 8 §
upphävs och som en följd av det skall hänvisningen till 8 § tas bort.
9§
Ändringen föranleds av att skattemyndigheten och inte länsstyrelsen skall
rätta längden om den förklarats felaktig på grund av talan som forts i
samband med överklagande av val.
12 §
Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som skall tas upp i
röstlängden och till vilket valdistrikt en person skall hänföras, flyttas
fram från den 1 juni till den 1 juli. Att bestämmelserna i andra stycket
upphör föranleds av att anmärkningsförfarandet tas bort också beträffande
den särskilda röstlängden.
13 §
Ändringen föranleds av ändringen i 12 §.
14 §
Ändringen föranleds av att anmärkningsförfarandet slopas.
72
15 §
Ändringen i bestämmelsen motsvarar den i 3 §, se specialmotiveringen
till den bestämmelsen. Också den särskilda röstlängden skall hållas till-
gänglig för granskning hos skattemyndigheten.
16 §
Något sammanträde för prövning av ärendena om rättelse skall inte hållas
inom ramen for det nya rättelseförfarandet. Se också specialmotiveringen
till 4 §.
I paragrafen regleras möjligheterna att begära rättelse av den särskilda
röstlängden. Sådan begäran kan göras av den som anser att han felaktigt
inte blivit upptagen i längden eller att den som blivit upptagen i längden
anser att någon uppgift beträffande honom är fel.
Eftersom det också i fortsättningen är RSV som upprättar den särskilda
röstlängden är det naturligt att det är RSV som också i fortsättningen
skall behandla en begäran om rättelse.
Om RSV beslutar att en person skall tas upp i längden skall beslutet
omedelbart föras in i längden. Om längden inte finns i utskrift på papper
skall RSV fora in uppgifterna i ADB-registret. I de fall då beslutet fattas
först under dagarna före valdagen är det nödvändigt att det finns en
beredskap inom skatteförvaltningen som gör det möjligt att snabbt föra
in de nya uppgifterna i den utskrift av längden som berörs.
18 §
Bestämmelsen motsvarar 6 och 9 §§ i fråga om den allmänna röstläng-
den. Den innebär vidare att RSV:s beslut i ärenden i fråga om en
begäran att någon skall tas upp i den särskilda röstlängden endast skall
kunna överklagas på motsvarande sätt. Se specialmotiveringen till 6 §.
20 §
Eftersom det även i fortsättningen är RSV som har det övergripande
ansvaret för den särskilda röstlängden bör RSV också besluta i fråga om
vilken vallokal denna skall vara tillgänglig och det senast den dag som
enligt 15 § är sista dag för granskningsperioden.
6 kap.
5 §
I paragrafens första stycke har den ändringen gjorts att för de partier som
uppnår enprocentsgränsen skall gratiskvoten i riksdagsvalet beräknas så
Prop. 1993/94:21
att den motsvarar tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen. I andra Prop. 1993/94:21
stycket finns motsvarande ändring när det gäller valen till kommun- och
landstingsfullmäktige. Ett parti som betalat sina valsedlar i förskott och
som i det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller
skall ha tillbaka så mycket som motsvarar antalet röstberättigade.
I tredje stycket har den ändringen gjorts att antalet röstberättigade skall
beräknas på grundval av folkbokföringen den 1 november föregående år.
Ändringen innebär ingen ändring i sak utan innebär bara en anpassning
till vad som nu gäller mot bakgrund av att institutet mantalsskrivning inte
längre finns kvar.
6§
Se specialmotiveringen till 5 §.
7§
1 paragrafen har gjorts den ändringen att valsedelsblanketter och valsedlar
skall kunna förses med särskild beteckning för att underlätta räkningen
av dem. Valsedelsblanketter och valsedlar skall inte bara kunna förses
med särskilda siffer- eller bokstavsbeteckningar utan också annan
beteckning som underlättar räkningen av valsedlarna. Med räkning av
valsedlar menas här både den preliminära rösträkningen och den slutliga
sammanräkningen. Ändringen skall göra det möjligt att förse valsedlar
med t.ex. streckkoder for att man skall kunna använda optiska läsare vid
räkningen av röstema. Se också förslaget till försöksverksamhet vid de
ordinarie valen år 1994.
7 kap.
2 §
Alla röstkort skall upprättas av skattemyndigheten. Kontrollen av
innehållet i den allmänna röstlängden kommer från väljarnas sida att i
fortsättningen ske mot uppgifterna på röstkortet. Under ordinarie valår
bör röstkorten därför sändas till väljarna i så god tid att de hinner begära
att uppgifterna rättas. I andra stycket har därför den ändringen gjorts att
röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 45 dagar före
ordinarie valdag. Om valdagen är den 15 september skall röstkorten
skickas ut den 1 augusti, om valdagen i stället är den 20 september skall
de i stället skickas ut den 6 augusti. Inför extra val eller folkomröstning
skall röstkorten liksom nu sändas till de röstberättigade senast 16 dagar
före valdagen. Utsändandet av röstkorten har i dessa fall inte så nära
samband med möjligheterna att rätta röstlängden. Sådana val kan ju
utlysas till annan tid än september.
74
3§
Ändringen i andra stycket är en följd av att skattemyndigheten skall
ansvara för upprättandet av alla röstkort. I detta stycke har också den
ändringen gjorts att sökanden inte skall behöva uppge sitt hemvist där
han är upptagen i allmän röstlängd. Ändringen hänger samman med att
uppgifterna i folkbokföringen i sin helhet bygger på personnummer och
att övriga uppgifter registreras automatiskt.
I det fjärde stycket sägs att röstkort inte får lämnas ut före den 15 juli.
Enligt 4 kap. 1 och 12 §§ skall den allmänna respektive den särskilda
röstlängden vara upprättad senast denna dag. Innan längden är upprättad
skall väljaren inte kunna få ut något röstkort.
8 kap.
3 §
I stället för röstkort har väljare vid röstning hos utlandsmyndighet eller
på fartyg kunnat visa upp giltigt svenskt pass. Det uttryckliga kravet på
att väljaren, om han inte kan visa upp röstkort, skall förete giltigt svenskt
pass har tagits bort. I stället sägs i lagtexten att väljaren skall visa upp
giltig identitetshandling. Det skall naturligtvis även i fortsättningen vara
möjligt att legitimera sig med sitt svenska pass men det skall inte vara det
enda sättet att legitimera sig. Genom denna ändring underlättar man för
svenskar som vistas i våra nordiska grannländer att rösta där eftersom de
sällan har sitt pass med sig.
Att en väljare inte längre skall behöva visa upp sitt pass torde inte leda
till några praktiska problem för röstmottagama hos utlandsmyndigheter
eller på fartyg. Inte heller torde risken öka för att en röst från en person
som inte är röstberättigad kommer att bli godkänd.
7§
De särskilda innerkuverten vid röstning genom valsedelsförsändelse skall
tas bort. Det skall bara förekomma en typ av kuvert, valkuvert, för att
lägga en valsedel i. I första stycket har det vidare lagts till att valsedels-
försändelse kan lämnas genom lantbrevbärare. Genom tillägget blir det
tydligt att lantbrevbäraren inte är bud. Övriga ändringar i paragrafen
hänger samman med att de särskilda innerkuverten tas bort.
S§
Ändringarna hänger samman med att de särskilda innerkuverten tagits
bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.
Prop. 1993/94:21
75
9§
Ändringarna hänger samman med att de särskilda innerkuverten tagits
bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.
10 kap.
S§
Ändringen i andra stycket hänger samman med att det inte längre skall
finnas ett krav på att väljaren visar upp ett svenskt pass.
Ändringen i tredje stycket motsvarar ändringen i 8 kap. 3 § andra
stycket.
14 §
Ändringen i andra stycket motsvarar ändringen i 8 § tredje stycket.
11 kap.
3 §
Om en väljare på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte
kan inställa sig i sin vallokal kan han rösta genom bud. Det är väljaren
som avgör om han är förhindrad att inställa sig i vallokalen. Väljaren
skall intyga att han på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder
inte kunnat inställa sig i vallokalen. Två andra personer, nämligen budet
och vittnet, skall också intyga detta.
Kretsen av släktingar eller andra närstående som får vara bud har
utökats med make, makes barn, sambo och sambos barn.
Begreppet "vårdare" har ersatts med uttrycket "den som yrkesmässigt
eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag".
Vad det kan röra sig om är t.ex. personal på vårdhem eller inom den
kommunala hemtjänsten. Däremot kan en person som endast är på
tillfälligt besök hos väljaren inte inordnas i denna kategori. Om en person
som saknar anhöriga blir akut sjuk under valdagen och han eller hon inte
har någon som mera varaktigt ger honom vård kan han inte använda sig
av ett sådant bud.
En utgångspunkt när det gäller vem som skall kunna vara bud är, att
budet bör vara en person som väljaren känner förtroende for på ett mera
allmänt plan. En väljare kan naturligtvis känna ett sådant förtroende för
andra än släktingar eller personer som ger honom vård. Väljaren kan
t.ex. hysa ett sådant förtroende för en granne som hjälper honom med
t.ex. bank- och postärenden. Om en väljare brukar få hjälp med
Prop. 1993/94:21
76
personliga angelägenheter av en person skall den personen också kunna Prop. 1993/94:21
vara bud. I paragrafens första stycke har därför gjorts det tillägget att den
som på annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får
också vara bud. Med detta tillägg skall också de personer som är satta
under förvaltare enligt föräldrabalkens regler kunna använda förvaltaren
som bud.
Den kategori väljare som måste använda sig av bud vid röstningen till-
hör en grupp som ofta är särskilt utsatt. För att man efter valet skall
kunna kontrollera vem som uppträtt som bud skall budet på ytterkuvertet
anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress. När det gäller att
motivera bestämmelsen om personnummer beträffande budet har detta
utvecklats närmare i den allmänna motiveringen. Tillsammans med den
nya bestämmelsen i 7 § andra stycket som föreskriver att ytterkuverten
skall bevaras under den tid som valet gäller, dvs. fram till dess att nästa
val har vunnit laga kraft, skall man alltså i fortsättningen kunna utreda
vem som varit bud.
Vittnet bör vara en person som inte tillhör väljarens allra närmaste
anförvanter. Därför skall inte heller väljarens sambo eller dennes barn
kunna vara vittne.
Slutligen anges i paragrafen att budröstning också skall kunna ske på
fartyg.
4 §
Ändringen hänger samman med ändringen i 3 §; valsedelsförsändelse
skall alltså kunna lämnas genom bud också på de fartyg där röstmottag-
ning anordnas.
5§
Ändringen i andra stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten
tagits bort. Ändringen när det gäller kretsen av de personer som inte får
vara vittne överensstämmer med den ändring som gjorts i 3 §.
6a §
I stället för att väljaren skall ange dagen för valsedelsförsändelsens
upprättande på ytterkuvertet skall han intyga att han inte anordnat den
tidigare än vad som sägs i paragrafens första och andra stycke. Genom
denna ändring minskar man risken för att valsedelsförsändelser under-
känns därför att väljaren av misstag angivit fel datum eller utelämnat
datum.
77
7§
Om en valsedelsförsändelse lämnas i vallokal och den är i föreskrivet
skick skall valförrättaren öppna ytterkuvertet och kontrollera de valkuvert
som väljaren ställt i ordning. Kan kuverten godtas skall de läggas ner i
urnan.
I andra stycket sägs att ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall
sparas. Valnämnden skall förvara sådana kuvert till dess nästa val har
vunnit laga kraft. Se också under specialmotiveringen till ändringarna i
3 §.
S§
Ändringarna i första stycket är följdändringar. De föranleds av att
väljaren inte längre särskilt skall ange dagen för när han ställde i ordning
valsedelsförsändelsen.
Ändringarna i andra stycket är också följdändringar. De hänger
samman med att väljarens identitet skall kunna styrkas också på annat
sätt än med hans pass.
9§
Ändringarna föranleds av att de särskilda innerkuverten tagits bort. I
övrigt har bara språkliga ändringar gjorts.
12 kap.
4§
Ändringen i tredje stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten
tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.
13 kap.
4§
Ändringen i tredje stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten
tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.
Det nya fjärde stycket motsvarar 11 kap. 7 § fjärde stycket. Ytterku-
verten för valsedelsförsändelse skall tas om hand av valförrättaren och
överlämnas till valnämnden. Valnämnden skall förvara ytterkuverten
under den tid valet gäller. Syftet med detta är att man skall kunna
kontrollera om det förekommit oegentligheter. Ytterkuverten kan givetvis
också få betydelse för att man skall kunna undanröja eventuella miss-
Prop. 1993/94:21
78
tankar om oegentligheter. Prop. 1993/94:21
Kuverten skall bevaras av valnämnden till dess nästa val har vunnit
laga kraft. Efter att ett val hållits kommer det, fram till dess att det valet
vunnit laga kraft, att finnas ytterkuvert för valsedelsförsändelser från två
val hos valnämnden.
5§
Ändringarna i paragrafens första stycke föranleds av att de särskilda
innerkuverten tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.
<5§
Ändringen föranleds av att de särskilda innerkuverten tagit bort. I övrigt
har endast språkliga ändringar gjorts.
P§
Det förekommer inte så sällan, framför allt i stora kommuner, att
fönsterkuvert kommer till valnämnden efter det att den s.k. onsdags-
räkningen påbörjats. Sådana kuvert skall enligt nuvarande regler läggas
åt sidan och inte räknas av valnämnden. Om fönsterkuverten kommer in
innan förrättningen kommit så långt att valurnan beträffande något val
har tömts skall fönsterkuverten i fortsättningen tas med i valnämndens
preliminära rösträkning. Det preliminära valresultatet skall så långt
möjligt överensstämma med det slutliga resultatet. Så många röster som
möjligt bör därför ligga till grund för detta preliminära resultat. Övriga
ändringar föranleds av att de särskilda innerkuverten tagit bort.
70 §
I paragrafen sägs att om ett fönsterkuvert kommer in efter det att någon
valurna tömts så läggs kuvertet utan vidare åtgärd åt sidan. Kuverten
skall därefter läggas in i ett eller flera omslag som förseglas och förses
med anteckning om innehållet. Dessa omslag skall sedan enligt 11 §
sändas till länsstyrelsen för att där finnas med i den slutliga samman-
räkningen.
14 kap.
Bestämmelsens nuvarande lydelse innebär att om det finns fler än tre
valsedlar i ett valkuvert så är alla dessa valsedlar ogiltiga. Denna
gränsdragning framstår inte som rationell. Förslaget innebär att om det
finns flera identiska valsedlar i ett valkuvert så skall en av valsedlarna Prop. 1993/94:21
godkännas. Om valsedlarna inte är identiska men har samma partibeteck-
ning så skall rösten tillgodoräknas partiet, men namnen på valsedeln skall
anses obefintliga. I praktiken innebär detta att en av dessa valsedlar
godkänns som en partimarkerad valsedel.
S§
Enligt de bestämmelser som för närvarande gäller skall alla valsedlar,
godkända som underkända, förvaras till utgången av den tid för vilket
valet gäller, dvs. fram till dess att nästa val har vunnit laga kraft. För
detta ändamål krävs relativt omfattande arkivutrymme. Det är angeläget
att begränsa antalet valsedlar som skall förvaras.
Antalet godkända valsedlar för respektive listtyp framgår av pro-
tokollet över den slutliga sammanräkningen. Vid sammanräkningen görs
också en namnordning mellan de kandidater som deltagit i valet. Om det
under löpande valperiod skall utses en ersättare för en ledamot som
avgått eller avlidit, används uppgifterna i protokollet respektive namn-
ordningen. I vissa fall kan strykningar eller tillägg på förändrade
valsedlar ha betydelse när det gäller att utse ny ledamot eller ersättare för
ledamot. Det förekommer därför att man måste gå tillbaka till de
förändrade valsedlarna för att kunna utse rätt kandidat. De godkända
valsedlar som inte är förändrade, dvs. inte har några strykningar eller
tillägg, behöver man däremot inte kontrollera när valet väl har vunnit
laga kraft. Uppgifterna om dessa valsedlar finns, som nämnts, i pro-
tokollet.
Andelen ogiltiga eller förändrade valsedlar uppgår inte till 10 % av alla
valsedlar. En begränsning av skyldigheten att förvara oförändrade
valsedlar skulle därför innebära att ett relativt betydande arkivutrymme
bör kunna frigöras.
Ogiltiga valsedlar skall förvaras fram till dess att nästa val vunnit laga
kraft. Samma skall gälla de godkända men förändrade valsedlarna.
Giltiga, oförändrade valsedlar skall däremot bara förvaras fram till dess
att det val de gäller har vunnit laga kraft.
15 kap.
4§
I andra stycket regleras vem som är berättigad att överklaga det
valresultat som fastställts av centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen.
Taleberättigad är i första hand den som finns med i röstlängd. Den som
begärt rättelse enligt 4 kap. 4 eller 16 § men som ändå blev utesluten
från rösträtt vid valet är också taleberättigad. Det är ju som framhållits
i kommentaren till dessa bestämmelser under valår bara möjligt att över-
80
klaga beslutet att inte rätta röstlängden i samband med att man överklagar Prop. 1993/94:21
valresultatet.
7§
Ändringen i femte stycket föranleds av att 4 kap. 8 § upphör och den nya
ordningen för rättelseförfarandet.
Övergångsbestämmelsen punkt 2
Bestämmelsen föranleds av att de särskilda innerkuverten tagits bort vid
röstning med valsedelsförsändelse men att dessa måste få användas vid
den särskilda makeröstningen som skall vara möjlig även under år 1994.
Bestämmelsen har motiverats närmare i den allmänna motiveringen.
S§
Ändringen i andra stycket föranleds av att den allmänna röstlängden skall
upprättas per den 1 juli.
Ändringen i fjärde stycket är en följd av det nya rättelseförfarandet i
vallagen.
19 §
Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 8 kap. 8 § vallagen.
36 §
Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 11 kap. 3 vallagen.
57 §
Ändringen föranleds av att den särskilda budröstningen genom make skall
upphöra. Hänvisningen till 11 kap. 1 § vallagen har därför tagits bort.
50 §
Paragrafen har ändrats mot bakgrund av de nya reglerna om rättelse av
röstlängd.
Övergångsbestämmelserna
Enligt förslaget om ändring i vallagen skall den som är gift också under
81
6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21
valåret 1994 kunna rösta genom make enligt reglerna om särskild Prop. 1993/94:21
makeröstning. - Motsvarande bör gälla för de kyrkliga valen, vilket
framgår av punkt 2. Vid sådan särskild makeröstning måste också de
äldre bestämmelserna i fråga om bl.a. innerkuvert gälla och därför bör
37 §, vari hänvisning görs till 11 kap. 1 § andra stycket vallagen, inte
upphöra att gälla förrän efter år 1994 (punkt 1), se vidare motsvarande
ändringar i vallagen.
Ändringen i denna lag är följdändring till de ändringar som vi föreslår
beträffande vallagen och gäller det nya rättelseförfarandet i fråga om
röstlängd.
Ändringen föranleds av de nya bestämmelserna om bud och vittne vid
budröstning enligt vallagarna. Där anges att också sambo och sambos
barn kan vara bud vid röstning med valsedelsförsändelse men också att
sådana personer inte får vara vittne vid budröstning; enligt förslaget till
ny brevröstningslag anges att sambo eller sambos barn inte heller får
vara vittne.
1 och 2 §§
Utifrån vad utredningen föreslagit föreslår vi att det genomförs försöks-
verksamhet när det gäller vissa delar i valförfarandet vid de ordinarie
valen år 1994. Så skall undantag kunna medges från reglerna i 13 kap.
vallagen dvs. när det gäller den preliminära rösträkningen. Den försöks-
verksamhet som bör kunna genomföras är framför allt en sådan kom-
binerad sammanräkning av röstema som tillämpats i Oslo kommun.
En annan modell som bör prövas vid dessa val är en modell för
rösträkning där valnämnden dagen efter valdagen genomför den slutliga
rösträkningen och länsstyrelsen endast skall pröva förändrade valsedlar
eller valsedlar som kan antas vara ogiltiga.
Det är i dag Posten som ansvarar för den institutionsröstning som
genomförs söndagen före valdagen. En utvärdering av de ekonomiska
och praktiska följderna av en försöksverksamhet där några representativa
kommuner på försök administrerar denna röstmottagning bör kunna ge
ett värdefullt beslutsunderlag när det gäller frågan om valnämnderna skall
ta över ansvaret för denna röstmottagning.
En annan typ av försöksverksamhet som bör genomföras vid 1994 års
val är att göra det möjligt att ha "ambulerande" röstmottagning. Enligt
82
3 kap. 3 § vallagen får ett valdistrikt omfatta mellan 800 och 1 800 röst- Prop. 1993/94:21
berättigade. Arvodena till valförrättama är den tyngsta posten när det
gäller kommunernas kostnader for valens genomförande. Ett sätt att
minska dessa kostnader utan att servicen till väljarna blir sämre kan då
vara att göra ett visst valdistrikt större men att anordna röstmottagningen
vid flera olika röstmottagningsställen i distriktet. En sådan lösning kräver
att det medges undantag från de allmänna bestämmelserna om röstningen
i 8 kap. 1 - 3, 5, 6, 10 - 13 och 15 §§. Den kräver också att det kan
medges undantag från de särskilda bestämmelserna om röstning i vallokal
i 9 kap. 1 - 3 och 5 §§. Man skulle också kunna tänka sig att röstmottag-
ningen skulle kunna ske på annat sätt t.ex. att röstmottagama söker upp
väljarna och då för med sig valurnan. En sådan möjlighet finns i Norge
och Danmark, där det dock förutsätter att väljaren på grund av sjukdom
eller handikapp inte kan inställa sig i vallokalen. I dessa länder förut-
sätter en sådan röstmottagning också att valmyndigheterna fattat ett
särskilt beslut att väljaren skall få rösta på detta sätt. Denna form av röst-
mottagning kan således användas av i princip samma kategori väljare som
i Sverige kan använda sig av möjligheten av budrösta. En ambulerande
röstmottagning förutsätter emellertid att det blir möjligt att medge
undantag också från de obligatoriska reglerna när det gäller röstningen
i vallokal som finns i 8 och 9 kap. vallagen. Innan dessa former av röst-
mottagning görs generell bör de genomföras på försök i vissa kommuner
i landet.
Det bör vara RSV som avgör om och i vilken omfattning det skall ge-
nomföras försök och sålunda vara RSV som ger de närmare före-
skrifterna om försöksverksamheternas genomförande. Om det för
försöksverksamheten måste medges undantag från reglema i 14 kap. 3
och 7 §§ vallagen när det gäller reglema om slutlig sammanräkning
måste emellertid den frågan prövas av regeringen.
Det är väsentligt att genomförandet av försöken sker på sådant sätt att
väljarens valhemlighet garanteras samtidigt som valförfarandets säkerhet
kan upprätthållas. För att försöksverksamheten skall kunna genomföras
är det viktigt att de valadministrativa myndigheterna som berörs ställer
sig positiva till försöket. I bestämmelsen sägs därför uttryckligen att
innan RSV medger undantag från bestämmelserna i 3 kap. 3 § samt 8
kap. 1 - 3, 5, 6, 10 - 13 och 15 §§, 9 kap. 1-3 och 5 §§ samt 13 kap.
vallagen så skall RSV ha samrått med länsstyrelse och valnämnd.
När det gäller försöksverksamheten i fråga om institutionsröstningen
bör inte bara länsstyrelse och valnämnd höras i frågan utan också Posten.
Härigenom bör man kunna ta till vara Postens erfarenheter när det gäller
denna röstmottagning.
83
Prop. 1993/94:21
1 §
Bestämmelsen motsvarar 1 § i lagen (1991:189) om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz (brevröstningslagen).
2 §
Denna bestämmelse motsvarar 2 § brevröstningslagen. I andra stycket har
innerkuvert bytts ut mot valkuvert. Vidare anges att inte heller sambo
eller sambos barn får vara vittne, jämför motsvarande ändringar i
vallagen. Skyldigheten att ange datum när försändelsen upprättats har
ersatts med en föreskrift i paragrafens fjärde stycke att väljaren skall
intyga att han gjort i ordning försändelsen inom de tidsfrister som gäller
för detta.
3§
Paragrafen överensstämmer med 3 § i brevröstningslagen.
4§
Paragrafen motsvarar 4 § i brevröstningslagen.
5 §
Paragrafen motsvarar 5 § i brevröstningslagen.
6§
I förhållande till brevröstningslagens 6 § har den ändringen gjorts att
valnämnden inte skall kontrollera att väljaren angivit rätt datum på
ytterkuvertet. Enligt förslaget i 2 § fjärde stycket behöver ju väljaren på
ytterkuvertet endast intyga att han gjort i ordning försändelsen inom före-
skriven tid. Eftersom de särskilda innerkuverten avskaffas ersätts de med
valkuvert.
84
De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1994 för att
kunna tillämpas vid de val som skall hållas det året. När det gäller den
särskilda makeröstningen och att denna möjlighet skall gälla också under
1994 har detta motiverats i den allmänna motiveringen till förslaget till
lag om ändring i vallagen och i förslaget till lag om ändring i lagen om
kykofullmäktigval, m.m.
11.1.1 Röstlängder och röstkort
Den första allmänna röstlängden enligt det nya systemet skall således
framställas år 1994. Denna röstlängd skall då inte tas ut på papper för att
kunna granskas utan detta skall ske per terminal. Först när tiden för
rättelse har gått ut skall längden skrivas ut på papper. Formellt blir det
också möjligt att ta ut längderna på elektroniskt medium. Detsamma
gäller den särskilda röstlängden.
De förändringar som vi föreslår leder till att det uppkommer ett behov
av att informera allmänheten om dessa. Kostnaderna för detta bör dock
inte komma att leda till en större informationsinsats än den som RSV
normalt gör inför allmänna val.
11.2.1 Partiernas rätt till gratis valsedlar
De ändringar vi föreslår leder till att antalet beställda valsedlar sannolikt
kommer att minska. Vi uppskattar denna besparing för staten till omkring
5 milj. kr. för en treårsperiod.
11.2.2 Röstlängder och röstkort
När det gäller distributionen av röstkort skall det ske tidigare än vad som
nu är fallet. När det gäller distributionen av annan information till
väljarna bör det vara möjligt att kombinera detta med röstkorten även
inom ramen för detta system utan att det uppkommer någon kost-
nadsökning för staten.
Genom att röstlängder bara skall tas fram på papper under år då val
skall hållas kan man spara omkring 1,4 milj. kr. på en treårsperiod. En
mindre besparing uppkommer också till följd av att det inte längre skall
kungöras var röstlängderna skall hållas tillgängliga för granskning. Denna
besparing kan för en treårsperiod uppskattas till 0,6 milj. kr.
Prop. 1993/94:21
85
11.2.3 Röstning med valsedelsförsändelse
Prop. 1993/94:21
Vårt förslag innebär att de särskilda innerkuverten vid röstning med
valsedelsförsändelse tas bort. Slopandet av dessa innebär ett minskat
totalbehov av kuvert. Vid valen år 1991 förbrukades omkring 22 miljoner
innerkuvert. Om innerkuverten slopas uppkommer samtidigt ett ökat
behov av valkuvert. Denna ökning kan uppskattas till omkring 11
miljoner. Under en treårsperiod skulle slopandet av de särskilda in-
nerkuverten leda till en besparing på ca 0,7 milj. kr. Samtidigt innebär
våra förslag att de ytterkuvert som nu finns måste makuleras och ersättas
med ytterkuvert som utformats mot bakgrund av att väljaren skall
försäkra att han inte ställt i ordning försändelsen på annan tid än vad som
förutsätts i vallagen och att budet inte bara skall skriva på ytterkuvertet
utan också anteckna sitt personnummer och adress. Kostnaderna för
detta, som är av engångskaraktär, kan för en treårsperiod uppskattas till
0,1 milj. kr.
11.2.4 Röstning på valdagen
Ett slopande av röstmottagning på posten under valdagen skulle enligt ut-
redningens beräkningar innebära kostnadsbesparingar på omkring 8,4
milj. kr. En viss ökning av kommunernas kostnader skulle dock upp-
komma. I vissa storstadsdistrikt skulle det sannolikt bli nödvändigt med
en ökning av antalet valförrättare, den totala ökningen i landet har
utredningen uppskattat till omkring 400 stycken. Därtill kommer att det
måste tas fram nytt valmaterial och utbildningsmaterial för denna typ av
röstning. För en treårsperiod kan enligt utredningen dessa sammanlagda
kostnader uppskattas till omkring 1 milj. kr.
Med den bedömning som regeringen gjort borde kostnaderna minska
i stort med lika mycket som med utredningens förslag, om inte mer.
11.2.5 Försöksverksamheten vid 1994 års val
Våra förslag om försöksverksamhet vid 1994 års val innebär naturligtvis
på kort sikt ökade kostnader. Det gäller framför allt förslaget beträffande
försöksverksamhet med tekniskt stöd i röstsammanräkningen. På sikt bör
emellertid de investeringar det här kan bli tal om vara lönsamma. Det är
naturligtvis svårt att nu uppskatta vilka kostnader som skall läggas ner i
samband med de försök som vi föreslår. Enligt utredningens uppskattning
innebär förslaget för en treårsperiod besparingar på omkring 20 milj. kr.
Samtidigt innebär det kostnadsökningar om ca 3 milj. kr.
Enligt vår uppfattning framstår det som rimligt att ett belopp motsva-
rande hälften av de direkta besparingar som uppkommer mot bakgrund
av de nya reglema om gratis valsedlar och den kostnadsminskning som
beräknas när det gäller poströstningen på valdagen, eller omkring 8 milj,
kr., avsätts för att bekosta de försöksverksamheter som vi föreslår vid
86
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
Vårt uppdrag
Vårt ursprungliga uppdrag har inneburit att anpassa valförfarandet till
beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folk-
bokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska ut-
vecklingen inom framför allt ADB-området. Det har också inneburit att
försöka lösa vissa valtekniska frågor i mera egentlig mening som t.ex.
reglema om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandet,
rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Vi har haft ett
tilläggsuppdrag som har inneburit att undersöka möjligheten att underlätta
för utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt de principiellt är
tillerkända.
Kostnaderna för valens genomförande
Den största delen av de kostnader som uppkommer i anledning av
allmänna val täcks av RSV:s allmänna valanslag. Det är inte bara RSV
som kan belasta det allmänna valanslaget. Även länsstyrelserna kan direkt
belasta valanslaget när det gäller vissa av de kostnader som uppkommer
i den regionala valadministrationen. Andra administrativa kostnader täcks
av resp, myndighets förvaltningskostnader. Mot bakgrund av särskilda
rapporter från länsstyrelserna, skattemyndigheterna och vissa kommuner
har RSV beräknat storleken på dessa kostnader för valen 1991.
För samtliga val som hölls under år 1991, dvs. både septembervalen
och oktobervalen kan den sammanlagda sakkostnadema och kostnaderna
för administration av valen uppskattas enligt följande (milj. kr).
Kommunernas kostnader 143,0
Länsstyrelsernas förvaltningskostnader 10,7
Skattemyndigheternas förvaltningskostnader 5,1
RSV:s förvaltningskostnader 5,9
Kostnader som belastat RSV:s valanslag 177,6
Kostnader som länsstyrelserna belastat valanslaget med 9,0
Totalt 351,3
Av de kostnader som belastat RSV:s allmänna valanslag utgör 106 milj,
kr ersättning till Posten för den röstmottagning m.m. som Posten ad-
ministrerar. Därtill kommer ersättning med 15 milj, kr avseende porto-
kostnader för röstkort. Av de kostnader som Posten ersattes för hänför
sig ca 8 milj, till röstmottagningen under valdagen.
88
Det framtida datorstödet i valförfarandet
I vårt uppdrag ingår att kartlägga utvecklingen av olika tekniska hjälp-
medel som kommer till användning i olika länder. I USA sker en viss
övergång till elektroniska röstningsmaskiner. Användningen av detta
system är f.n. inte av den omfattningen att man kan dra några slutsatser
beträffande användning av elektroniska system på nationell nivå. I
Belgien har det genomförts försök med två olika system med direkt-
registrerande röstningmaskiner. I Norge pågår också utvecklingsarbete
när det gäller elektroniska hjälpmedel i valförfarandet. Så räknades vid
kommunalvalen i Oslo valsedlarna med hjälp av optiska läsare. Vid sam-
ma val genomfördes också försök med att ha röstlängden registrerad i en
persondator i vallokalen. I Norge pågår också ett utvecklingsarbete för
att få fram direktregistrerande elektroniska röstningsmaskiner.
Till de faktorer som påverkar valet av vilket system man bör välja i
Sverige hör våra generösa möjligheter att förtidsrösta. Den gemensamma
valdagen gör också att det ställs speciella krav på utformningen av en
röstningsmaskin som kan användas i vårt valförfarande. Detsamma gäller
den s.k. fria nomineringsrätten. I Sverige förekommer val så pass sällan
att den investering det skulle innebära att förse samtliga vallokaler med
elektroniska röstningsmaskiner knappast skulle bli lönsam. En övergång
till skilda valdagar kan dock leda till att man kan finna det lönsamt att
göra denna typ av investering. Slutligen har frågan om ett utökat
personvalsmoment stor betydelse vid besvarandet av frågan vilket
tekniskt stöd man skall ha i det svenska valförfarandet. Ett utökat person-
valsmoment kan försvåra en manuell räkning av valsedlar så mycket att
någon form av tekniskt stöd blir nödvändigt.
När det gäller den framtida tekniska utvecklingen så har vi inte
undersökt om det vore tekniskt möjligt att t.ex. rösta per telefon. Pro-
blemet att upprätthålla valhemligheten med ett sådant system gör att vi
inte tagit denna lösning under närmare övervägande.
Vi rekommenderar för svenska förhållanden att röstningen också i fort-
sättningen skall ske med valsedlar i papper men att sammanräkningspro-
ceduren datoriseras, dvs. en lösning av den modell som Oslo kommun
har tillämpat. Vår rekommendation grundar sig framför allt på att inve-
steringskostnaderna för specialtillverkade direktregistrerande röstnings-
maskiner inte försvarar de kostnader som sådana maskiner medför. Kost-
naden för att förse samtliga vallokaler i Sverige med sådana maskiner
kan uppskattas till 432 milj. kr. Vi föreslår att det under de allmänna
valen år 1994 genomförs försök där man i vissa kommuner eller regiona-
la valmyndigheter använder sig av tekniska hjälpmedel vid den preliminä-
ra rösträkningen och den slutliga sammanräkningen.
Den regionala organisationen
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
På den regionala nivån i valorganisationen föreslår vi att länsstyrelserna
ersätts av regionala valnämnder efter de ordinarie valen år 1994.
89
Bakgrunden till detta förslag är framför allt att en fortsatt utveckling av
tekniska hjälpmedel i valförfarandet enligt vår mening kräver att det finns
ett lekmannainflytande även på den regionala nivån. Den osäkerhet som
finns när det gäller den framtida regionala förvaltningen har också
bidragit till vårt ställningstagande.
Vi föreslår att det inrättas en regional valnämnd i vaije län. Till den
regionala valnämnden skall det knytas personal från såväl länsstyrelserna
som skattemyndigheten. Nämndens kansli skall knytas till skattemyndig-
heten. Nämnden skall bestå av minst åtta ledamöter. Fem av dem skall
väljas av landstingsfullmäktige. Dessa ledamöter skall representera de
regionala men också de lokala intressena. Tre ledamöter skall utses av
regeringen. Så skall regeringen utse nämndens ordförande. Regeringen
skall också utse de ledamöter som skall representera länsstyrelsen resp,
skattemyndigheten. På så sätt kan man garantera att den sakkompetens
om valförfarandet som finns inom länsstyrelserna knyts till den nya
nämnden samtidigt som de kunskaper kring folkbokföringssystemet och
det ADB-kunnande som finns inom skatteförvaltningen också kan tillföras
nämnden.
Partiernas rätt till gratis valsedlar
Vid val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har de partier
som uppnått en procent av antalet röstande i valet idag rätt att få gratis
valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade
i resp, valkrets. Inför septembervalen år 1991 trycktes 676 milj, valsedlar
vilket motsvarar 105 valsedlar per röstberättigad. Endast för riks-
dagsvalet trycktes ca 232 milj. valsedlar vilket motsvarar 36 valsedlar per
röstberättigad. Vi föreslår att gratiskvoten för partierna sänks. Kvoten
skall med vårt förslag beräknas på så sätt att den motsvarar en gång an-
talet röstberättigade i valkretsen med tillägg av fem gånger antalet röster
som partiet fick i föregående val. Med detta förslag beräknar vi att staten
kan spara omkring 9 milj. kr.
Röstlängder och röstkort
Vårt förslag innebär att kvalifikationsdagen för framställning av den
allmänna och särskilda röstlängden flyttas fram från den 1 juni till den
1 juli. Det särskilda anmärkningsförfarandet tas bort och ersätts av ett
enhetligt rättelseförfarande. Rättelseförfarandet utgår från att väljaren
skall kontrollera innehållet i den allmänna röstlängden mot uppgifterna
på röstkortet. Granskning av röstlängderna skall ske via terminal och
röstlängder under tiden den 16 juli - 25 augusti. En väljaren skall kunna
begära rättelse av uppgifterna i den allmänna röstlängden senast den 25
augusti. Allmän röstlängd gäller därefter från den 1 september - 31
augusti påföljande år. Längden skall bara tas ut på papper då det skall
hållas val. Det är skattemyndigheten som upprättar den allmänna
röstlängden och samma myndighet skall också pröva frågor om rättelse
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
90
av denna. Något sammanträde för prövning av dessa frågor skall inte
hållas. I stället skall handläggningen vara skriftlig.
De svenskar som inte är folkbokförda i Sverige tas upp i den särskilda
röstlängden. Också den särskilda röstlängden skall upprättas av skatte-
myndigheten. När det gäller denna röstlängd så föreslår vi att det särskil-
da anmälningsförfarandet som finns f.n. tas bort och att röstlängden i
stället upprättas mot bakgrund av de uppgifter som finns i det centrala
referensregistret inom folkbokföringen. På grund av att ett sådant system
inte gör det möjligt att föra ett aktuellt adressregister över utlands-
svenskarna kan man inte automatiskt sända röstkort till dem. De kan då
inte kontrollera innehållet i röstlängden mot ett röstkort. Behovet av att
få till stånd ändring i röstlängden är därför större för denna kategori
väljare. En utlandssvensk kan begära att tas upp i längden fram till tors-
dagen före valdagen. Om utlandssvensken röstar och denna röst kommer
in till RSV senast torsdagen före valdagen skall rösten uppfattas som en
sådan begäran. En person som finns upptagen i den särskilda röstlängden
kan begära att få ut ett röstkort. Om han vill rösta på posten i Sverige
eller brevrösta från Schweiz måste han nämligen ha ett röstkort.
Röstning med valsedelsförsändelse
Den särskilda makeröstningen tas bort. Också i fortsättningen förutsätts
att den väljare som vill använda sig av bud vid röstningen och rösta med
valsedelsförsändelse skall vara förhindrad att inställa sig personligen i
vallokal eller på posten på grund av sjukdom, handikapp eller hög ålder.
Liksom tidigare skall vissa nära anförvanter, inklusive make och sambo,
kunna vara bud. Även den som är väljarens vårdare kan vara bud. Vi
föreslår att begreppet "vårdare" ersätts av en närmare definition där det
tydligare framgår vilka krav som ställs på relationen mellan väljaren och
vårdaren. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag skall kunna vara bud. Men också
den som inte kan anses ge väljaren vård men som på annat sätt biträder
väljaren i personliga angelägenheter skall kunna vara bud enligt vårt
förslag.
Röstning med bud används ofta av en kategori väljare som är särskilt
utsatt. Det är därför särskilt viktigt att man skyddar dem mot otillbörliga
påtryckningar från personer som inte uppfyller kraven för att få uppträda
som bud. För att man skall kunna kontrollera vem som uppträder som
bud föreslår vi att budet skall skriva namn, adress och personnummer på
ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen. Han skall också kunna legitimera
sig när han lämnar valsedelsförsändelsen till röstmottagaren eller valför-
rättaren. Enligt de regler som gäller f.n. skall ytterkuverten för valsedels-
försändelser inte sparas. Vi föreslår att de ytterkuvert som har använts,
skall tas om hand av valförrättama och sparas hos valnämnden under den
tid valet gäller. På så sätt kommer man innan det senaste valet har vunnit
laga kraft att ha ytterkuvert för två val tillgängliga. På detta sätt kan man
också i efterhand kontrollera vem som uppträtt som bud och det kommer
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
91
då att finnas bättre förutsättningar att utreda om det har förekommit
några oegentligheter vid röstningen.
Röstning på posten under valdagen
Vi föreslår att den generella röstmottagningen på posten under valdagen
tas bort. Den ersätts av en möjlighet för väljare från andra kommuner att
rösta i en viss vallokal i kommunen. Den som vistas i sin egen kommun
skall dock inte få rösta i annan vallokal än där han finns upptagen i
röstlängd. Detta hänger bl.a. samman med att man annars riskerar att det
preliminära resultatet som tas fram efter valdagen inte kommer att
motsvara det slutliga resultatet. De röster som avges på annan plats än
i den egna vallokalen kan nämligen i de flesta fall inte ingå i det preli-
minära valresultat som tas fram under valnatten.
När det gäller de röster som har tagits emot i en annan kommun så
skall hanteringen av dessa i stort sett motsvara vad som gäller enligt
reglema för poströstning. Dessa röster kommer att ingå i den s.k.
onsdagsräkningen som den kommunala valnämnden anordnar efter
septembervalen. De kostnader som uppkommer för transport av röstema
till resp, kommunal valnämnd skall täckas av det allmänna valanslaget.
Genom detta förslag beräknar vi att man kan spara omkring 7 milj, kr
i valadministrationen under en treårsperiod. Samtidigt kommer de väljare
som befinner sig i en annan kommun än hemkommunen att få bättre
möjligheter att rösta. Vallokaler skall hållas öppna för röstning mellan kl
08.00 och kl 20.00 medan röstningen på posten under valdagen endast
har skett under sammanlagt två timmar.
Röstning i utlandet
För de väljare som vistas i utlandet anordnar de svenska utlandsmyndig-
heterna röstmottagning. Röstning kan också ske på vissa svenska fartyg
i utrikes fart. Vissa länder accepterar inte att utländska medborgare utför
valhandlingar på deras territorium. För att göra det möjligt för svenska
medborgare som vistades i Tyskland och Schweiz vid valen år 1991
kunde de, enligt särskilda bestämmelser därom, rösta genom brevröst-
ning. Enligt de regler som gällde skulle väljaren infor två vittnen göra i
ordning sin brevröst. Reglema för detta motsvarade i stort sett vad som
gäller för röstning genom bud. Väljaren skulle därefter sända brevrösten
med posten för vanlig brevbefordran till den valnämnd i den kommun där
han var upptagen i röstlängd.
Enligt våra tilläggsdirektiv ingår det i vårt uppdrag att närmare
undersöka om man kan utvidga möjligheterna att brevrösta. Vi föreslår
inte någon sådan utökning. För att minska risken for att en brevröst blir
underkänd föreslår vi däremot mindre ändringar när det gäller de
formella föreskrifterna vid brevröstningen. Andelen underkända
brevröster är nämligen hög vilket, är ett skäl till att vi inte anser att man
bör göra brevröstningen generell för alla som vistas i utlandet. Men det
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
92
tyngsta skälet till att vi inte vill föreslå en sådan utvidgning är framför
allt att man med ett sådant system inte skulle kunna garantera att
valhandlingen skett under former som skyddar väljarnas valhemlighet.
Brevröstning bör därför enligt vår mening också i fortsättningen vara
förbehållet väljare som vistas i länder där det inte är formellt möjligt att
anordna röstmottagning vid de svenska utlandsmyndigheterna. Tyskland
har numera förklarat sig villigt att tillåta röstning vid utlandsmyndigheter.
Mot bakgrund av detta föreslår vi att brevröstning från Tyskland slopas.
När det gäller utlandssvenskarnas möjligheter att utöva den rösträtt som
de principiellt är tillerkända, innebär våra förslag beträffande den
särskilda röstlängden att det blir mycket enkelt för dessa väljare att bli
upptagna i den längden.
Försöksverksamhet vid valen år 1994
Vi föreslår att det vid de ordinarie valen år 1994 genomförs vissa försök
för att effektivisera valförfarandet. Så föreslår vi att det i vissa kom-
muner och länsstyrelser skall genomföras försök där valsedlarna räknas
med optiska läsare. Vi föreslår också att man genomför försök där vissa
kommuner tar hand om den slutliga sammanräkningen och där läns-
styrelsen endast skall pröva de valsedlar som bedömts som ogiltiga eller
som innehåller strykningar och tillägg. Tyngdpunkten när det gäller
ansvaret för den slutliga sammanräkningen skulle i så fäll flyttas ner till
kommunerna. Ett annat alternativ som bör prövas är att det i fråga om
riksdagsvalet blir möjligt för den centrala valmyndigheten att, i stället för
viss länsstyrelse, genomföra den slutliga namnordningen när det gäller
partiernas kandidater.
Vi föreslår också att man under valen år 1994 genomför försök där
kommunerna tar ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid sjukhus,
kriminalvårdsanstalter m.m. Enligt nuvarande regler är det Posten som
ansvarar för denna röstmottagning, som så gott som undantagslöst äger
rum under söndagen före valdagen. En annan typ av röstmottagning som
bör prövas under valen år 1994 är en "ambulerande" röstmottagning,
samt att inrätta flera röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt,
års val.
Kostnader och besparingar
Av våra förslag innebär förslaget att slopa poströstningen på valdagen
och den sänkta gratiskvoten vid beställning av valsedlar de största
besparingarna.
I 1991 års penningvärde innebär vårt förslag att slopa poströstningen
på valdagen en kostnadssänkning med 8,4 milj. kr. Samtidigt innebär
förslaget att det uppkommer vissa merkostnader för kommunerna och för
det nya valmaterial som måste tas fram med sammanlagt ca 1 milj. kr.
Detta förslag innebär således en besparing på ca 7 milj. kr.
Vårt förslag om minskat antal gratis valsedlar för partierna leder till en
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
93
kostnadsänkning for staten med ca 9,8 milj. kr.
Vissa av våra övriga förslag innebär också mindre besparingar. Så
beräknar vi att vårt förslag om de allmänna och särskilda röstlängderna
och röstkorten kommer att leda till besparingar i storlekordningen 2 milj.
för en treårsperiod. När det nya systemet skall tillämpas första gången
krävs det dock att informationsinsatema kring detta ökar. Vi har beräknat
denna kostnadsökning till ca 1 milj.
Att slopa de särskilda innerkuverten innebär också att man kan sänka
valkostnadema. Vi beräknar att nettobesparingen för detta stannar vid
omkring 0,5 milj. kr.
Vårt förslag om att inrätta regionala valnämnder kommer också att
skapa ett ökat informationsbehov. Vi har uppskattat denna engångskost-
nad till 0,5 milj. kr. I fråga om ersättning till de regionala valnämndernas
ledamöter utgår vi ifrån att dessa kostnader i stort sett kommer att
motsvara de kostnader som uppkommer i den nuvarande regionala
organisationen. Förslaget om regionala valnämnder innebär att det
kommer att finnas förutsättningar för en samlad överblick över vilka
kostnader som uppkommer i valadministrationen på regional nivå. På
längre sikt kan det innebära att man kan sänka de valadministrativa
kostnaderna på regional nivå.
Sammantaget kan våra förslag ge besparingar på omkring 19 milj, kr
vilket motsvarar omkring 5 % av de totala kostnaderna för 1991 års val.
Prop. 1993/94:21
Bilaga 1
94
Bilaga 2
Över Vallagsutredningens delbetänkande VAL, Organisation Teknik
Ekonomi (SOU 1992:108) har remissyttranden avgetts av Valprövnings-
nämnden, Utrikesdepartementet, Kriminalvårdsstyrelsen, Postverket,
Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riks-
skatteverket, Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i
Jönköpings län, Skattemyndigheten Värmlands län, Skattemyndigheten
Norrbottens län, Riksarkivet, Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i
Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötland, Länsstyrelsen i Kristianstads
län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Väster-
norrlands län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Stockholms kommun,
Uppsala kommun, Växjö kommun, Malmö kommun, Norbergs kommun,
Östersunds kommun, Umeå kommun, Kalix kommun, Pensionärernas
Riksorganisation, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet samt
Föreningen för Svenskar i världen.
Vidare har remissyttranden inkommit från Landshövdingen i Halland,
Landshövdingen Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,
Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länssty-
relsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i
Västmanland län, Kristdemokratiska Samhällspartiet (riksorganisationen),
Kristdemokratiska Samhällspartiet i Jönköpings län och Miljöpartiet de
gröna.
95
Prop. 1993/94:21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Laurén
Regeringen beslutar proposition 1993/94:21 Vissa ändringar i vallagen
(1972:620) m.m.
Ur protokollet:
Maud Melin
gotab 45036, Stockholm 1993
96