Regeringens proposition
1993/94:21

Vissa ändringar i vallagen (1972:620) m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till
riksdagen.

Stockholm den 9 september 1993

Carl Bildt

Reidunn Laurén
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehållI propositionen
föreslås vissa ändringar i vallagstiftningen.
I syfte att omedelbart minska statens kostnader
för valsedelsframställning föreslås att antalet
gratisvalsedlar generellt sett skall bli lägre. I
besparingssyfte föreslås också att framställningen
av röstlängder och röstkort förenklas och att de
särskilda innerkuverten vid röstning med valsedels-
försändelse slopas. Någon lagändring som rör
röstning på posten under valdagen föreslås inte.
Däremot gör regeringen den bedömningen att det inom
ramen för det nuvarande systemet är möjligt att
minska kostnaderna för denna typ av
röstningsförfarande.
Bland övriga förslag kan nämnas att
kvalifikationsdagen för framställning av röstlängd
flyttas till den 1 juli, att bestämmelserna om
budröstning reformeras och att den särskilda
makeröstningen tas bort efter 1994 års val.
Vidare föreslås en försöksverksamhet vid 1994 års
riksdagsval beträffande bl.a. att valsedlarna
räknas med optiska läsare, att vissa kommuner tar
hand om den slutliga rösträkningen, att centrala
valmyndigheten skall genomföra den slutliga nam-
nordningen för riksdagsval när det gäller
partiernas kandidater och att kommunerna skall ta
över ansvaret för den s.k. institutionsröstningen
vid bl.a. sjukhus och kriminalvårdsanstalter. Andra
typer av röstmottagning som föreslås bli prövade
under valen år 1994 är "ambulerande" röstmottagning
och inrättande av flera röstmottagningsställen i
ett och samma valdistrikt.
Slutligen föreslås att det förfarande med
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i
Schweiz, som tillämpats vid tidigare val, skall
komma till användning också vid 1994 års val.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1
januari 1994 för att kunna tillämpas vid 1994 års
val.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................. 3
2 Lagtext........................................ 3
2.1 Förslag till lag om ändring i vallagen
(1972:620) ....................................... 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m........... 27
2.3 Förslag till lag om ändring i
folkomröstningslagen (1979:369) ............. 31
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1987:813) om homosexuella sambor............... 33
2.5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de
allmänna valen år 1994...........................34
2.6 Förslag till lag om brevröstning i Förbunds-
republiken Tyskland och i Schweiz............... 35
3 Ärendet och dess beredning.................... 38
4 Partiernas rätt till gratis valsedlar...... 39
5 Röstlängder och röstkort.......................43
6 Röstning med valsedelsförsändelse............. 48
7 Postens röstmottagning.........................56
8 Försöksverksamhet vid 1994 års val............ 60
9 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i
Schweiz ......................................... 66
10 Specialmotivering............................. 68
10.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen
(1972:620) ...................................... 68
10.2 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m..81
10.3 Förslaget till lag om ändring i
folkomröstningslagen (1979:369)............. 82
10.4 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1987:813) om homosexuella sambor.... 82
10.5 Förslaget till lag om försöksverksamhet
vid de allmänna valen år 1994............... 82
10.6 Förslaget till lag om brevvröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz... 84
11 Genomförande av förslagen..................... 85

Bilaga 1 Vallagsutredningens sammanfattning av
delbetänkandet
VAL, Organisation Teknik Ekonomi (SOU
1992:108) ......... 88
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som
yttrat sig .............. 95

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 9 september 1993.......................96

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 Förslag till riksdagsbeslutRegeringen föreslår
att riksdagen antar regeringens förslag till
- lag om ändring i vallagen (1972:620),
- lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval, m.m.,
- lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),
- lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella
sambor,
- lag om försöksverksamhet vid de allmänna valen år
1994,
- lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland
och i Schweiz.

2 LagtextRegeringen har följande förslag till
lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i vallagen
(1972:620)Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen
(1972:620)[1]
dels att 4 kap. 5, 8, 10, 17 och 21 §§ samt 11
kap. 1 - 2 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 1 - 4, 6, 7, 9, 12 - 16, 18 och 20
§§, 6 kap. 5 - 7 §§, 7 kap. 2 - 3 §§, 8 kap. 3, 7 -
9 §§, 10 kap. 8 och 14 §§, 11 kap. 3 - 5, 6 a och 7
- 9 §§, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 - 6, 9 - 10 §§, 14
kap. 4 och 8 §§ samt 15 kap. 4 och 7 §§ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
1 §

Allmän röstlängd upp- Allmän röstlängd
rättas årligen för upprättas årligen för
varje valdistrikt av varje valdistrikt av
skattemyndigheten. skattemyndigheten.
Längden skall vara Längden skall vara
upprättad senast den 20 upprättad senast den 15
juni. juli. Utskrift av
röstlängden skall göras
varje år då ordinarie
val till riksdagen och
val i hela
landet till kommun- och
landstingsfullmäktige
skall hållas. En sådan
utskrift skall också
göras inför extra val
eller inför folkomröst-
ning som hålls under
andra år.
2 §[2]

I allmän röstlängd tas I allmän röstlängd tas
upp svensk medborgare upp svensk medborgare
som den 1 juni enligt som den 1 juli enligt
skattemyndighetens per- skattemyndighetens per-
sonband är folkbokförd sonband är folkbokförd
i valdistriktet och som i valdistriktet och som
har fyllt eller före har fyllt eller före
den 1 september det år den 1 september det år
röstlängden upprättas röstlängden upprättas
fyller sjutton år. Om fyller sjutton år. Om
en beslutad ändring i en beslutad ändring i
den kommunala indel- den kommunala indel-
ningen skall träda i ningen skall träda i
kraft vid följande kraft vid följande
årsskifte, tas i årsskifte, tas i
längden upp den som längden upp den som
skall vara folkbokförd skall vara folkbokförd
i distriktet enligt den i distriktet enligt den
nya indelningen. nya indelningen.
Under de förutsättningar som i första stycket
anges för svenska medborgare tas i röstlängden upp
även de utlänningar som enligt skattemyndighetens
personband har varit folkbokförda i riket den 1
november de tre åren närmast före valåret.
För den som ej fyllt aderton år den 1 september
det år röstlängden upp- rättas antecknas den dag då
han blir röstberättigad.
För utlänningar antecknas att rösträtt ej
föreligger vid val till riksdagen.

3 §

Allmän röstlängd skall Allmän röstlängd skall
vara framlagd för hållas tillgänglig för
granskning hos granskning hos
skattemyndigheten varje skattemyndigheten varje
vardag med undantag av vardag med undantag av
lördag under tiden den lördag under tiden den
26 juni - 15 juli 16 juli - 25 augusti
eller, om sistnämnda eller, om sistnämnda
dag är en lördag eller dag är en lördag eller
söndag, till och med söndag, till och med
närmast följande närmast följande
måndag. måndag.
Länsstyrelsen får
bestämma att
röstlängden skall vara
framlagd för granskning
även på annat ställe än
hos skattemyndigheten.

4 §

Den som anser att Den som anser att
allmän röstlängd är allmän röstlängd är
felaktig i det att han felaktig på så sätt att
oriktigt uteslutits han oriktigt uteslutits
från rösträtt eller att från rösträtt eller att
annan oriktigt upp- han tagits upp i röst-
tagits som röstbe- längden för ett annat
rättigad får senast den valdistrikt än det där
15 juli skriftligen han är folkbokförd
framställa anmärkning eller att någon annan
mot längden hos uppgift om honom är
länsstyrelsen. Den om- oriktig får senast den
ständigheten att någon 25 augusti skriftligen
tagits upp i röstlängd begära att uppgiften
för annat valdistrikt rättas.
än han anser sig till- Omständigheter som in-
höra utgör ej grund för träffat efter den 1
anmärkning mot längden. juli får inte ligga
Anmärkning som göres till grund för rättel-
för sent upptages ej se.
till prövning. Frågor om rättelse
Har anmärkning prövas av skatte-
framställts i rätt tid myndigheten. Ett beslut
mot någons rösträtt om rättelse skall ge-
enligt längden, skall nast föras in i röst-
länsstyrelsen genast längden.
underrätta denne om
innehållet i an-
märkningshandlingen
samt om tid och plats
för prövning av an-
märkningen.

6 §

Länsstyrelsens beslut Skattemyndighetens be-
över anmärkning mot slut i ärenden om
allmän röstlängd får rättelse enligt 4 § får
överklagas endast i överklagas endast i
samband med överklagan- samband med överklagan-
de av det val vid de av det val vid
vilket beslutet har vilket beslutet har
gällt. I ett sådant gällt. I ett sådant
ärende får endast bevis ärende får endast bevis
som har företetts hos som har företetts hos
länsstyrelsen åberopas. skattemyndigheten
åberopas.
7 §

Allmän röstlängd Allmän röstlängd
gäller från och med den gäller från och med den
1 september det år 1 september det år
röstlängden upprättas röstlängden upprättas
till och med den 31 till och med den 31
augusti påföljande år, augusti påföljande år,
om ej annat följer av 8 om inte annat följer av
eller 9 §. 9 §.

9 §

Har allmän röstlängd i Har allmän röstlängd i
någon del förklarats någon del förklarats
felaktig på grund av felaktig på grund av
talan som har förts i ett överklagande i sam-
samband med över- band med att ett val
klagande av ett val, överklagats, skall
skall länsstyrelsen skattemyndigheten rätta
rätta längden i enlig- längden i enlighet med
het med förklaringen. förklaringen.

12 §

Särskild röstlängd för Särskild röstlängd för
val till riksdagen val till riksdagen
upprättas årligen för upprättas årligen för
varje valkrets av varje valkrets av
centrala valmyndig- centrala valmyndighe-
heten. Längden skall ten. Längden skall vara
vara upprättad senast upprättad senast den 15
den 20 juni. juli.
I särskild röstlängd I särskild röstlängd
upptas, efter ansökan, upptas, efter ansökan,
den som den 1 juni har den som den 1 juli har
rösträtt enligt 11 §. rösträtt enligt 11 §.
Under år då ordinarie Under år då ordinarie
val till riksdagen ej val till riksdagen inte
äger rum tas i längden äger rum tas i längden
upp, även utan ansökan, upp, även utan ansökan,
den som har tagits upp den som har tagits upp
i särskild röstlängd i särskild röstlängd
för det närmast före- för det närmast före-
gående året, om han gående året, om han
fortfarande har fortfarande har
rösträtt enligt 11 §. rösträtt enligt 11 §.
Även den som den 1 juni Även den som den 1 juli
ej fyllt aderton år tas inte fyllt arton år tas
upp i den särskilda upp i den särskilda
röstlängden, om han röstlängden, om han
fyllt eller fyllt eller före den 1
före den 1 september september det år röst-
det år röstlängden upp- längden upprättas
rättas fyller sjutton fyller sjutton år och
år och det inte möter det inte möter något
hinder i övrigt. För hinder i övrigt. För
den som ej fyllt ader- den som inte fyllt ar-
ton år den 1 september ton år den 1 september
det år röstlängden upp- det år röstlängden upp-
rättas antecknas den rättas antecknas den
dag då han blir röstbe- dag då han blir röstbe-
rättigad. rättigad.
Framgår i anmärknings-
ärende att någon
upphört att vara röst-
berättigad på grund av
omständighet som
inträffat efter den 1
juni, skall han ej vara
upptagen i särskild
röstlängd.

13 §

Ansökan att bli Ansökan att bli
upptagen i särskild upptagen i särskild
röstlängd görs skrift- röstlängd görs skrift-
ligen hos centrala val- ligen hos centrala val-
myndigheten senast den myndigheten senast den
1 juni. I ansöknings- 1 juli. I ansöknings-
handlingen skall sö- handlingen skall sö-
kanden på heder och kanden på heder och
samvete försäkra att samvete försäkra att
han är svensk han är svensk
medborgare. Försäkran medborgare. Försäkran
skall vara avgiven skall vara avgiven
samma år som röstläng- samma år som
den upprättas. Ansökan röstlängden upprättas.
som görs för sent eller Ansökan som görs för
saknar försäkran som sent eller saknar
har sagts nu tas inte försäkran som har sagts
upp till prövning. nu tas inte upp till
prövning.
Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga
hos centrala valmyndigheten samt hos svensk
beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som
centrala valmyndigheten bestämmer.

14 §[3]

Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild
röstlängd meddelas så snart det kan ske.
Den som skall upptagas i särskild röstlängd
uppföres i röstlängden för den valkrets där han
senast varit folkbokförd.
Bifalles ej ansökan om Bifalles inte ansökan
att bli upptagen i om att bli upptagen i
särskild röstlängd, särskild röstlängd,
skall centrala skall centrala
valmyndigheten genast valmyndigheten genast
underrätta sökanden om underrätta sökanden om
beslutet. I beslutet beslutet.
skall anges tid och
plats för prövning av
anmärkning.

15 §

Så snart röstlängden Så snart röstlängden
har upprättats, sänds har upprättats, sänds
den till länsstyrelsen den till den skatte-
i det län till vilket myndighet till vilken
valkretsen hör. Hos valkretsen hör. Hos
länsstyrelsen skall skattemyndigheten skall
röstlängden vara röstlängden hållas
framlagd för tillgänglig för gransk-
granskning varje vardag ning varje vardag med
med undantag av lördag undantag av lördag
under tiden den 26 juni under tiden den 16 juli
- 15 juli eller, om - 25 augusti eller, om
sistnämnda dag är en sistnämnda dag är en
lördag eller söndag, lördag eller söndag,
till och med närmast till och med närmast
följande måndag. följande måndag.

16 §

Den som vill att Den som anser att
ändring skall göras i särskild röstlängd är
särskild röstlängd får felaktig på så sätt att
senast den 15 juli han oriktigt uteslutits
skriftligen framställa från rösträtt eller att
anmärkning mot röst- någon uppgift om honom
längden hos länssty- är oriktig får senast
relsen. den 25 augusti skrift-
Anmärkning som göres ligen begära att upp-
för sent upptages ej giften rättas.
till prövning. Omständigheter som in-
Har anmärkning träffat efter den 1
framställts i rätt tid juli får inte ligga
mot någons rösträtt till grund för rättel-
enligt längden, skall se.
länsstyrelsen genast Frågor om rättelse
underrätta denne om prövas av centrala
innehållet i an- valmyndigheten som
märkningshandlingen ansvarar för att en
samt om tid och plats rättelse genast förs
för prövning av anmärk- in i röstlängden.
ningen.
18 §

Länsstyrelsens beslut Centrala
över anmärkning mot valmyndighetens beslut
särskild röstlängd får i ärenden som sägs i
överklagas endast i 16 § får överklagas en-
samband med överklagan- dast i samband med
de av det val vid överklagande av det val
vilket beslutet har vid vilket beslutet har
gällt. I ett sådant gällt. I ett sådant
ärende får endast bevis ärende får endast bevis
som har företetts hos som har företetts hos
länsstyrelsen åberopas. centrala valmyndigheten
Har röstlängden i åberopas.
någon del förklarats Har röstlängden i
felaktig på grund av någon del förklarats
talan som avses i felaktig på grund av
första stycket, skall talan som avses i
länsstyrelsen rätta första stycket, skall
längden i enlighet med centrala
förklaringen. valmyndigheten rätta
längden i enlighet med
förklaringen.

20 §

När val äger rum, När val äger rum,
skall särskild skall särskild
röstlängd vara röstlängd vara
tillgänglig i valloka- tillgänglig i valloka-
len för det valdistrikt len för det valdistrikt
som länsstyrelsen som centrala
bestämmer. Beslut härom valmyndigheten bestäm-
meddelas senast vid an- mer. Beslut om detta
märkningssammanträdet meddelas senast den
och antecknas på röst- dag som enligt 15 § är
längden. sista dag för gransk-
ning och förs in i
röstlängden.

6 kap.
5 §

I fråga om ett parti, I fråga om ett parti,
som deltar i riks- som deltar i riksdags-
dagsval och som vid val och som vid något
något av de två senaste av de två senaste
riksdagsvalen har fått riksdagsvalen har fått
eller vid det eller vid det före-
förestående valet får stående valet får mer
mer än en procent av än en procent av rös-
rösterna i hela landet, terna i hela landet,
svarar staten för kost- svarar staten för kost-
naden för blanketter naden för blanketter
till valsedlar till ett till valsedlar till ett
antal som motsvarar antal som motsvarar
fyra gånger antalet tre gånger antalet
röstberättigade i röstberättigade i val-
valkretsen. Detta kretsen. Detta gäller
gäller även ett parti även ett parti som utan
som utan att ha uppnått att ha uppnått den an-
den angivna röstandelen givna röstandelen är
är eller genom det eller genom det
förestående valet blir förestående valet blir
representerat i representerat i riks-
riksdagen. dagen.
I fråga om parti, som I fråga om ett parti,
deltager i val av som deltar i val till
landstingsledamöter kommun- eller lands-
eller kommunfullmäktige tingsfullmäktige och
och som är eller genom som är eller genom det
det förestående valet förestående valet blir
blir representerat i representerat i den
den församling valet församling valet
gäller, svarar stats- gäller, svarar staten
verket för kostnaden för kostnaden för
för blanketter till blanketter till val-
valsedlar till ett sedlar till ett antal
antal som motsvarar som motsvarar tre
fyra gånger antalet gånger antalet röstbe-
röstberättigade i rättigade i valet.
valet. Vid tillämpning av
Vid tillämpning av första och andra
första och andra styckena beräknas an-
styckena beräknas an- talet röstberättigade
talet röstberättigade på grundval av
på grundval av stom- uppgifterna i folkbok-
marna till mantalsläng- föringen den 1 november
derna för året. föregående år.

6 §

Har blanketter till Har blanketter till
valsedlar betalats i valsedlar betalats i
förskott och har val- förskott och har val-
sedlarna använts för sedlarna använts för
parti som enligt 5 § är parti som enligt 5 § är
berättigat att få berättigat att få
valsedelsblanketter valsedelsblanketter
kostnadsfritt vid kostnadsfritt vid
valet, skall förskottet valet, skall förskottet
återbetalas i den mån återbetalas i den mån
antalet valsedlar som antalet valsedlar som
partiet får kost- partiet får kostnads-
nadsfritt därigenom ej fritt därigenom inte
kommer att överstiga, i kommer att överstiga, i
fråga om val till riks- fråga om val till riks-
dagen fyra gånger an- dagen tre gånger an-
talet röstberättigade i talet röstberättigade i
valkretsen och i fråga valkretsen och i fråga
om annat val fyra gång- om annat val tre gånger
er antalet röstbe- antalet röstberättigade
rättigade vid valet. vid valet. Antalet
Antalet röstberättigade röstberättigade berä-
beräknas på grundval av knas på grundval av
stommarna till man- uppgifterna i folk-
talslängderna för året. bokföringen den 1
Belopp som återbetalas november föregående år.
tillställs partiet Belopp som återbetalas
oavsett vem som har tillställs partiet
erlagt förskottet. oavsett vem som har
erlagt förskottet.

7 §

Om beställaren begär det, förser centrala
valmyndigheten utan särskild ersättning valsedels-
blanketterna med partibeteckning, kandidatnamn samt
valkrets- och valbeteckningar.
Centrala Centrala
valmyndigheten får valmyndigheten får
förse valse- förse valse-
delsblanketter och val- delsblanketter och val-
sedlar med särskild sedlar med särskild be-
siffer- eller teckning för att
bokstavsbeteckning underlätta räkningen av
(listtypbeteckning). dem.

7 kap.
2 §

Röstkort upprättas för Röstkort upprättas av
den som är upptagen i skattemyndigheten.
allmän röstlängd av
skattemyndigheten och
för den som är upptagen
i särskild röstlängd av Vid ordinarie val till
länsstyrelsen. riksdagen och val i
Vid ordinarie val till hela riket till kommun-
riksdagen och val i och landstingsfullmäk-
hela riket av lands- tige skall röstkorten
tingsledamöter och kom- sändas till de röst-
munfullmäktige skall berättigade senast 45
röstkorten sändas till dagar före valdagen.
de röstberättigade Vid annat val skall
senast 30 dagar före röstkorten sändas till
valdagen. Vid annat val de röstberättigade
skall röstkorten sändas senast 16 dagar före
till de röstberättigade valdagen.
senast 16 dagar före
valdagen
För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt
röstkort.

3 §[4]

Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller
har röstkortet ej kommit honom till handa, är han
berättigad att efter framställning få ett duplett-
röstkort.
Framställning om Framställning om
duplettröstkort göres duplettröstkort görs
hos den myndighet som hos skattemyndigheten.
enligt 2 § har att Duplettröstkort får
upprätta röstkortet. inte lämnas ut senare
Duplettröstkort får ej än dagen före valdagen.
lämnas ut senare än Vid framställningen
dagen före valdagen. skall sökanden uppge
Vid framställningen sitt fullständiga namn
skall sökanden uppge och personnummer samt,
1. sitt fullständiga om han är uppförd i
namn och personnummer särskild röstlängd,
samt hemvistet i den ort i
2. sitt hemvist i den landet där han senast
ort där han är uppförd var folkbokförd.
i allmän röstlängd
eller, om han är upp-
förd i särskild röst-
längd, hemvistet i den
ort i riket där han
senast var folkbokförd. Motsvarande gäller om
Första och andra den röstberättigade
styckena äger motsva- önskar få röstkort
rande tillämpning, om innan röstkorten blivit
den röstberättigade översända till de
önskar få röstkort röstberättigade.
innan röstkorten blivit Röstkort får inte
översända till de lämnas ut före den 15
röstberättigade. Röst- juli.
kort får dock icke
utlämnas innan den
röstlängd som skall
gälla vid valet kommit
till stånd enligt 4
kap. 5 eller 17 §.

8 kap.
3 §

Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt
röstkort.
Röstning på Röstning på
postkontor, hos postkontor, hos ut-
utlandsmyndighet eller landsmyndighet eller på
på fartyg får icke ske fartyg får inte ske
utan att röstkortet utan att röstkortet av-
avlämnas. Väljare som lämnas. Väljare som
vill rösta hos vill rösta hos utlands-
utlandsmyndighet eller myndighet eller på
på fartyg får dock i fartyg får dock rösta
stället för att avläm- utan att röstkort av-
na röstkort förete lämnas om han visar upp
giltigt svenskt pass. en giltig identitets-
Vidare får väljare som handling. Vidare får
innehar sjöfartsbok väljare som innehar
eller annan giltig sjöfartsbok rösta på
identitetshandling fartyg utan att
rösta på fartyg utan röstkort avlämnas. I
att röstkort avlämnas. fall då väljaren inte
I fall då väljaren ej avlämnar röstkort skall
avlämnar röstkort skall röstmottagaren upprätta
röstmottagaren upprätta ett adresskort för ho-
ett adresskort för ho- nom.
nom.

7 §

Vid röstning med Vid röstning med
valsedelsförsändelse valsedelsförsändelse
lägger väljaren för lägger väljaren för
varje val in sin valse- varje val in sin valse-
del i ett innerkuvert. del i ett valkuvert.
Iordningställda kuvert Iordningställda kuvert
läggs därefter in i ett läggs därefter in i ett
ytterkuvert för ytterkuvert för valse-
valsedelsförsändelse delsförsändelse som
som tillsluts. Detta tillsluts. Detta lämnas
lämnas genom bud till genom bud eller lant-
valförrättaren eller brevbärare till valför-
röstmottagaren. rättaren eller röst-
Avlämnas valsedelsför- mottagaren.
sändelse i vallokal, Avlämnas
öppnar valförrättaren valsedelsförsändelse i
ytterkuvertet och vallokal, öppnar val-
lägger de innerkuvert förrättaren ytterkuver-
som väljaren iordning- tet och lägger de
ställt i valurna. valkuvert som väljaren
gjort i ordning i
valurna.
Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor,
hos en utlandsmyndighet eller på ett fartyg, lägger
röstmottagaren in försändelsen tillsammans med väl-
jarens röstkort i ett fönsterkuvert. I de fall som
avses i 11 kap. 8 § andra stycket läggs
adresskortet i fönsterkuvertet i stället för röst-
kortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som
anges i 6 §.

8 §

Kuvert tillhandahålles endast genom centrala
valmyndighetens försorg.
Valkuvert och Valkuvert skall vara
innerkuvert för valse- utformade på ett sådant
delsförsändelse skall sätt att färgen på den
vara så beskaffade att valsedel som väljaren
färgen på inneliggande lagt i kuvertet kan ses
valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten
utan att valhemligheten röjs.
röjes.

9 §

Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare.
Fönsterkuvert som avses i 5 § tillställs röstmotta-
gare.
Valkuvert får lämnas Valkuvert och ytter-
ut endast i samband med kuvert för valse-
röstning. Inner- och delsförsändelse skall i
ytterkuvert för valse- god tid före valet
delsförsändelse skall i finnas tillgängliga
god tid före valet
finnas tillgängliga
1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka
nämnden har uppdragit att gå väljarna till handa i
sådant hänseende,
2. på postkontor samt hos lantbrevbärare som tar
emot valsedelsförsändelser,
3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där
röstning skall äga rum.
Inner- och ytterkuvert Valkuvert och
för valsedelsför- ytterkuvert för valse-
sändelse skall dessutom delsförsändelse skall
på begäran kost- dessutom på begäran
nadsfritt tillhandahål- kostnadsfritt
las parti som vid något tillhandahållas parti
av de två senaste riks- som vid något av de två
dagsvalen har fått mer senaste riksdagsvalen
än en procent av har fått mer än en
rösterna i hela landet. procent av rösterna i
hela landet.

10 kap.
8 §

Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande
sätt.
När väljaren visat upp Av röstmottagaren får
sitt röstkort eller väljaren ett valkuvert
giltigt svenskt pass för vart och ett av de
för röstmottagaren, får val som han vill delta
han av denne ett i. Han uppsöker där-
valkuvert för vart och efter en av de avskilda
ett av valen. Han platserna och lägger
uppsöker därefter en av där för varje val in
de avskilda platserna sin valsedel i ett val-
och lägger där för kuvert. Valsedel får
varje val in sin valse- inte vikas.
del i ett valkuvert. Väljaren lämnar
Valsedel får ej vikas. valkuvert och röst-
Väljaren lämnar kortet till röstmotta-
valkuvert och röst- garen. Kan väljaren
kortet till röstmotta- inte visa upp röstkort
garen. Kan väljaren skall röstmottagaren
inte förete röstkort med ledning av giltig
skall röstmottagaren identitetshandling för
med ledning av väljaren och de upp-
väljarens pass och de gifter denne kan lämna
uppgifter denne kan upprätta ett adress-
lämna upprätta ett a- kort. Röstmottagaren
dresskort. Röstmottaga- kontrollerar att väl-
ren kontrollerar att jaren ställt i ordning
väljaren ställt i ord- endast ett valkuvert
ning endast ett för varje val och att
valkuvert för varje val kuvertet inte är
och att kuvertet inte försett med någon
är försett med någon obehörig märkning. Där-
obehörig märkning. Där- efter lägger röst-
efter lägger röst- mottagaren i väljarens
mottagaren i väljarens närvaro in mottagna
närvaro in mottagna valkuvert i ett
valkuvert i ett fönsterkuvert till-
fönsterkuvert till- sammans med väljarens
sammans med väljarens röstkort eller adress-
röstkort eller adress- kort, vilket placeras
kort, vilket placeras närmast det kuvertets
närmast det kuvertets fönster, och tillsluter
fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röst-
fönsterkuvertet. Röst- mottagaren tar
mottagaren tar slutligen hand om
slutligen hand om fönsterkuvertet samt
fönsterkuvertet samt antecknar väljarens
antecknar väljarens namn på en särskild
namn på en särskild förteckning. På
förteckning. På fönst- fönsterkuvertet an-
erkuvertet antecknas tecknas det värdepost-
det värdepostnummer som nummer som är angivet i
är angivet i förteck- förteckningen.
ningen. Väljare som inte är
Väljare som ej är känd känd för röstmottagaren
för röstmottagaren skall legitimera sig.
skall legitimera sig. Gör han inte det, får
Gör han ej det, får han han inte rösta.
icke rösta.

14 §

I fråga om röstning på fartyg äger 8 - 10 §§
motsvarande tillämpning. Röstmottagare på fartyg
får dock lämna mottagna fönsterkuvert till svensk
utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten be-
stämmer för vidarebefordran till centrala valmyn-
digheten.
Kan väljaren ej förete Kan väljaren inte visa
röstkort eller giltigt upp röstkort eller en
svenskt pass men inne- giltig identitetshand-
har han sjöfartsbok ling men innehar han
eller annan giltig sjöfartsbok, skall
identitetshandling, röstmottagaren i
skall röstmottagaren i stället upprätta ett a-
stället upprätta ett a- dresskort för honom med
dresskort för honom med ledning av sjöfarts-
ledning av identitets- boken och de uppgifter
handlingen och de han kan lämna. Adres-
uppgifter han kan skortet läggs in i
lämna. Adresskortet fönsterkuvertet till-
lägges in i fönsterku- sammans med valkuvert
vertet tillsammans med som väljaren lämnat.
valkuvert som väljaren
avgivit.

11 kap.
3 §

Väljare, som på grund Väljare, som på grund
av sjukdom, av sjukdom,
rörelsehinder eller hög rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa ålder inte kan inställa
sig i vallokalen för sig i vallokalen för
det valdistrikt där han det valdistrikt där han
är upptagen i röstlängd är upptagen i röstlängd
eller, om han vistas eller, om han vistas
utomlands, hos närmaste utomlands, hos en ut-
utlandsmyndighet där landsmyndighet där
röstning äger rum, får röstning äger rum
lämna valsedel genom eller, om han befinner
bud. Bud får den vara sig ombord på fartyg
som är väljarens barn, där röstning äger rum,
barnbarn, fader, moder får lämna valsedel ge-
eller syskon eller hans nom bud. Bud får den
vårdare och som fyllt vara som är väljarens
18 år. Sådan valse- make, sambo, barn,
delsförsändelse barnbarn, fader, moder
anordnas på följande eller syskon eller
sätt. makes eller sambos
Väljaren lägger för barn. Den som yrkesmäs-
varje val själv in sin sigt eller på ett där-
valsedel i ett inner- med likartat sätt ger
kuvert. I närvaro av väljaren vård av mera
budet och ett vittne varaktigt slag eller på
lägger han sedan in annat sätt brukar
iordningställda hjälpa väljaren i
innerkuvert i ett personliga
ytterkuvert för valse- angelägenheter får
delsförsändelse och också vara bud. Budet
tillsluter detta. Där- skall ha fyllt 18 år.
efter tecknar väljaren Valsedelsförsändelse
på ytterkuvertet för- genom bud anordnas på
säkran på heder och följande sätt.
samvete att han Väljaren lägger för
förfarit på detta sätt varje val själv in sin
samt att han av an- valsedel i ett valku-
ledning som anges i vert. I närvaro av bu-
första stycket ej kan det och ett vittne
inställa sig för röst- lägger han sedan in de
ning i vallokalen för valkuvert han ställt i
valdistriktet eller hos ordning i ett ytter-
utlandsmyndigheten. kuvert för valse-
Budet och vittnet delsförsändelse och
intygar skriftligen att tillsluter detta. Där-
väljaren egenhändigt efter tecknar väljaren
undertecknat försäkran på ytterkuvertet en
samt att något förhål- försäkran på heder och
lande som strider mot samvete att han gjort
innehållet ej är känt på detta sätt samt att
för dem. Vittne skall han av anledning som
ha fyllt 18 år. Väl- anges i första stycket
jarens make eller barn inte kan inställa sig
eller makens barn får för röstning i vallo-
ej vara vittne. kalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyn-
digheten eller hos
röstmottagaren på
fartyget. Budet och
vittnet intygar skrift-
ligen att väljaren
själv undertecknat för-
säkran samt att något
förhållande som strider
mot innehållet inte är
känt för dem. Budet
skall på ytterkuvertet
anteckna sitt namn,
sitt personnummer och
sin adress. Vittne
skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller
barn eller makens barn
får inte vara vittne,
och inte heller välja-
rens sambo eller sambos
barn.

4 §

Valsedelsförsändelse Valsedelsförsändelse
enligt 3 § lämnas i enligt 3 § lämnas i
vallokalen för det vallokalen för det
valdistrikt där valdistrikt där
väljaren är upptagen i väljaren är upptagen i
röstlängd. Sådan för- röstlängd. Sådan för-
sändelse får lämnas sändelse får lämnas
även på postkontor även på postkontor, hos
eller hos utlands- utlandsmyndighet eller
myndighet där röstning på fartyg där röstning
äger rum. äger rum.

5 §

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna
valsedel genom denne, om röstning äger rum vid det
postkontor till vilket lantbrevbäraren är knuten.
Vid val som ej omfattar hela riket får dock
centrala valmyndigheten på förslag av Postverket
begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får
lämnas genom lantbrevbärare.
Valsedelsförsändelse Valsedelsförsändelse
som avses i första som avses i första
stycket anordnas på stycket anordnas på
följande sätt. Väljaren följande sätt. Väljaren
lägger för varje val lägger för varje val
själv in sin valsedel i själv in sin valsedel i
ett innerkuvert. I ett valkuvert. I när-
närvaro av ett vittne varo av ett vittne läg-
lägger han sedan in ger han sedan in de
iordningställda inner- valkuvert han ställt i
kuvert i ett ytter- ordning i ett ytter-
kuvert för valsedels- kuvert för valsedels-
försändelse och till- försändelse och till-
sluter detta. Därefter sluter detta. Därefter
tecknar väljaren på tecknar väljaren på
ytterkuvertet försäkran ytterkuvertet en för-
på heder och samvete säkran på heder och
att han förfarit på samvete att han gjort
detta sätt. Vittnet på detta sätt. Vittnet
intygar skriftligen att intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt väljaren själv under-
undertecknat försäkran. tecknat försäkran.
Vittne skall ha fyllt Vittne skall ha fyllt
18 år. Väljarens make 18 år. Väljarens make
eller barn eller makens eller barn eller ma-
barn får ej vara kens barn får inte vara
vittne, ej heller lant- vittne, och inte heller
brevbäraren. väljarens sambo eller
sambos barn. Inte
heller lantbrevbäraren
får vara vittne.
Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och
sitt röstkort till lantbrevbäraren. Väljare som ej
är känd för lantbrevbäraren skall legitimera sig.
Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen.
Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertet att han
mottagit försändelsen av väljaren.

6 a §

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela
riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige
får valsedelsförsändelse vara anordnad tidigast 24
dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på
fartyg får dock vara anordnad tidigast 55 dagar
före valdagen.
Vid andra val får en valsedelsförsändelse som
lämnas i vallokalen eller på ett postkontor vara
anordnad tidigast 10 dagar före valdagen. En
försändelse som lämnas hos en utlandsmyndighet får
vara anordnad tidigast 20 dagar före valdagen och
en försändelse som lämnas på ett fartyg tidigast 30
dagar före valdagen.
Dagen för Väljaren skall på
försändelsens an- ytterkuvertet intyga
ordnande anges på att han inte anordnat
ytterkuvertet. försändelsen tidigare
än vad som är tillåtet.

7 §

Lämnas Lämnas
valsedelsförsändelse i valsedelsförsändelse i
vallokal, kontrollerar vallokal, kontrollerar
valförrättaren att valförrättaren att väl-
väljaren är upptagen jaren är upptagen som
som röstberättigad i röstberättigad i
röstlängden, att han ej röstlängden, att han
redan röstat i valet, inte redan röstat i
att försändelsen är i valet och att försän-
föreskrivet skick och delsen är i föreskrivet
har anordnats inom skick samt att ytter-
föreskriven tid samt kuvertet är tillslutet.
att ytterkuvertet är Därefter bryter valför-
tillslutet. Därefter rättaren ytterkuvertet
bryter valförrättaren och kontrollerar att
ytterkuvertet och väljaren ställt i ord-
kontrollerar att ning endast ett valku-
iordningställda inner- vert för varje val samt
kuvert är av före- att valkuvertet inte är
skriven beskaffenhet, försett med obehörig
att väljaren ställt i märkning. I närvaro av
ordning endast ett in- den som lämnat
nerkuvert för varje val valsedelsförsändelsen
samt att innerkuvert ej lägger därefter valför-
är försett med obehörig rättaren mottagna
märkning. I närvaro av valkuvert i valurnorna.
den som lämnat valse- I samband härmed an-
delsförsändelsen lägger tecknas i röstlängden
därefter valförrättaren att väljaren röstat.
mottagna innerkuvert i Ytterkuvertet för
valurnorna. I samband valsedelsförsändelsen
härmed antecknas i skall tas om hand av
röstlängden att väl- valförrättaren och
jaren röstat. överlämnas till
valnämnden. Valnämnden
skall förvara kuvertet
till utgången av den
tid som valet gäller.

8 §

Lämnas en Lämnas en
valsedelsförsändelse på valsedelsförsändelse på
ett postkontor, hos en ett postkontor, hos en
utlandsmyndighet eller utlandsmyndighet eller
på ett fartyg, på ett fartyg,
kontrollerar röstmot- kontrollerar röstmot-
tagaren att tagaren att för-
försändelsen är i före- sändelsen är i före-
skrivet skick och har skrivet skick och att
anordnats inom ytterkuvertet är till-
föreskriven tid samt slutet. I närvaro av
att ytterkuvertet är den som har lämnat
tillslutet. I närvaro valsedelsförsändelsen
av den som har lämnat lägger därefter röst-
valsedelsförsändelsen mottagaren in för-
lägger därefter röst- sändelsen i ett
mottagaren in för- fönsterkuvert tillsam-
sändelsen i ett mans med väljarens
fönsterkuvert tillsam- röstkort, vilket pla-
mans med väljarens ceras närmast det
röstkort, vilket pla- kuvertets fönster, och
ceras närmast det tillsluter fönst-
kuvertets fönster, och erkuvertet. Röst-
tillsluter fönsterku- mottagaren tar slut-
vertet. Röstmottagaren ligen hand om
tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt
fönsterkuvertet samt antecknar väljarens
antecknar väljarens namn på en särskild
namn på en särskild förteckning. Röstmotta-
förteckning. Röstmot- gare på postkontor
tagare på postkontor skall på förteckningen
skall där anteckna även anteckna även den val-
den valnämnd till nämnd till vilken
vilken fönsterkuvertet fönsterkuvertet skall
skall sändas. På sändas. På ett fönster-
fönsterkuvertet anteck- kuvert som tagits om
nas det värdepostnummer hand av en röst-
som är angivet i för- mottagare på ett post-
teckningen. kontor antecknas det
Om den som vill lämna värdepostnummer som är
en valsedelsförsändelse angivet i förteck-
hos utlandsmyndighet ningen.
eller på fartyg inte Om den som vill lämna
kan förete väljarens en valsedelsförsändelse
röstkort, skall röst- hos utlandsmyndighet
mottagaren upprätta ett eller på fartyg inte
adresskort med ledning kan visa upp väljarens
av väljarens pass och röstkort, skall
de uppgifter om röstmottagaren upprätta
väljaren som budet kan ett adresskort med
lämna. Vid röstning på ledning av en giltig
fartyg får väljarens identitetshandling för
sjöfartsbok eller annan väljaren och de upp-
giltig identitets- gifter om väljaren som
handling företes i budet kan lämna. Vid
stället för pass. röstning på fartyg får
Är den som vill lämna väljarens sjöfartsbok
valsedelsförsändelsen visas upp i stället
ej känd för röstmotta- för identitetshandling.
garen, skall han Är den som vill lämna
legitimera sig. Gör han valsedelsförsändelsen
ej det, får han icke inte känd för röst-
avlämna försändelsen. mottagaren, skall han
legitimera sig. Gör han
inte det, får han inte
avlämna försändelsen.

9 §

Föreligger brist eller Finns det brister
felaktighet i något eller felaktigheter i
hänseende som något hänseende som
valförrättaren eller valförrättaren eller
röstmottagaren skall röstmottagaren skall
kontrollera enligt 7 kontrollera enligt 7
eller 8 §, skall val- eller 8 §, skall val-
sedelsförsändelsen sedelsförsändelsen
eller innerkuvertet ej eller valkuvertet inte
mottagas. Detsamma tas emot. Detsamma
gäller om innerkuvert gäller om ett valkuvert
är tomt eller om det ej är tomt eller om det
klart framgår att inte klart framgår att
kuvert innehåller kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren valsedel. Har väljaren
ställt i ordning mer än ställt i ordning mer än
ett innerkuvert för ett valkuvert för något
något val, får ej något val, får inte något av
av dessa mottagas. In- dessa tas emot. Ett
nerkuvert som ej motta- valkuvert som inte tas
ges skall före återläm- emot skall innan det
nandet läggas in i ett lämnas tillbaka läggas
särskilt kuvert som in i ett särskilt
tillslutes. Valse- kuvert som tillslutes.
delsförsändelse som Valsedelsförsändelse
medföres av lantbrev- som medförs av lant-
bärare men som ej brevbärare men som inte
mottages skall av lant- tas emot skall av lant-
brevbäraren återställas brevbäraren återställas
till väljaren. till väljaren.

12 kap.
4 §

Omslag med fönsterkuvert som sänts till
valdistrikten förvaras där obrutna till dess
röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rö-
sträkning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I
protokollet antecknas antalet mottagna omslag och
det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteck-
ning på dem innehåller.
Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättarna
till handa efter det att röstningen i valdistriktet
avslutats, skall omslaget inte brytas utan
återsändas till valnämnden efter förrättningens
slut enligt 13 kap. 7 §. En anteckning om
återsändandet skall göras i protokollet.
Om förhållandena Om förhållandena
medger det, får val- medger det, får val-
förrättarna under på- förrättarna under
gående röstning företa pågående röstning
åtgärder enligt företa åtgärder enligt
13 kap. 3 - 5 §§ be- 13 kap. 3 - 5 §§ be-
träffande fönster- och träffande fönster- och
ytterkuvert för valse- ytterkuvert för valse-
delsförsändelse vilka delsförsändelse vilka
kommit in till valdi- kommit in till valdi-
striktet. Därvid skall striktet. Därvid skall
dock iakttas att valku- dock iakttas att valku-
vert och innerkuvert, vert, som efter
som efter granskning granskning befunnits
befunnits vara i vara i behörigt skick,
behörigt skick, åter åter läggs in i föns-
läggs in i terkuvertet tillsammans
fönsterkuvertet till- med väljarens röstkort.
sammans med väljarens Valkuvert i valse-
röstkort. Innerkuvertet delsförsändelse skall
skall dessförinnan åter dessförinnan läggas
läggas in i ett tillbaka i sitt
ytterkuvert för ytterkuvert. Först när
valsedelsförsändelse. röstningen har förkla-
Först när röstningen rats avslutad får ett
har förklarats avslutad sådant valkuvert läggas
får valkuvert och i urna.
innerkuvert läggas i
urna.

13 kap.
4 §

När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de
fönsterkuvert som inte lagts åt sidan och
inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och
valsedelsförsändelser tas ut.
Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att
varje kuvert är av föreskriven beskaffenhet och
inte försett med obehörig märkning samt att
väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert
för varje val. Godkända valkuvert läggs i urnorna.
I samband därmed antecknas vid väljarens namn i
röstlängden att han utövat sin rösträtt.
Valsedelsförsändelserna
Valsedelsförsändelserna
granskas. Därvid granskas. Därvid
kontrolleras att för- kontrolleras att för-
sändelsen är i sändelsen är i före-
föreskrivet skick och skrivet skick och att
har anordnats inom ytterkuvertet är
föreskriven tid samt tillslutet. Därefter
att ytterkuvertet är öppnas ytterkuvertet.
tillslutet. Därefter Valkuverten granskas.
brytes ytterkuvertet. Därvid kontrolleras att
Innerkuverten granskas. de är av föreskriven
Därvid kontrolleras att beskaffenhet, att
de är av föreskriven väljaren ställt i
beskaffenhet, att ordning endast ett
väljaren ställt i ord- valkuvert för varje val
ning endast ett inner- och att valkuvertet
kuvert för varje val inte är försett med
och att innerkuvert ej obehörig märkning. God-
är försett med obehörig kända valkuvert läggs i
märkning. Godkända urnorna. I samband
innerkuvert lägges i därmed antecknas vid
urnorna. I samband väljarens namn i
därmed antecknas vid röstlängden att han
väljarens namn i utövat sin rösträtt.
röstlängden att han ut- Ytterkuvertet för
övat sin rösträtt. valsedelsförsändelsen
skall tas om hand av
valförrättaren och
överlämnas till
valnämnden. Nämnden
skall förvara sådana-
kuvert till utgången av
den tid som valet gäl-
ler.

5 §

Föreligger brist eller Finns det brister
felaktighet i något eller felaktigheter i
hänseende som något hänseende som
valförrättaren skall valförrättaren skall
kontrollera enligt 4 §, kontrollera enligt 4 §,
skall det bristfälliga skall det bristfälliga
kuvertet tillsammans kuvertet tillsammans
med väljarens röstkort med väljarens röstkort
eller adresskort åter eller adresskort läggas
läggas in i fönsterku- tillbaka i fönsterku-
vertet. Detsamma gäller vertet. Detsamma gäller
om innerkuvertet är om ett valkuvert i en
tomt eller om det inte valsedelsförsändelse är
klart framgår att ku- tomt eller om det inte
vertet innehåller klart framgår att ku-
valsedel. Innerkuvertet vertet innehåller
skall dessförinnan åter valsedel. Valkuvert i
läggas in i ett ytter- en valsedelsförsändelse
kuvert för valse- skall dessförinnan
delsförsändelse. läggas tillbaka i sitt
Fönsterkuverten läggs ytterkuvert. Fönsterku-
åt sidan. verten läggs åt sidan.
Fönsterkuvert som har lagts åt sidan enligt första
stycket eller enligt 3 § andra stycket läggs
därefter in i särskilda omslag.

6 §

Sedan de i 3 - 5 §§ föreskrivna åtgärderna vid-
tagits, förfares för varje val för sig på följande
sätt.
1. Val- och 1. Valkuverten tas ut
innerkuvert tages ut ur ur urnan och räknas.
urnan och räknas. An- Antalet personer som
talet personer som enligt röstlängd del-
enligt röstlängd tagit i valet räknas.
deltagit i valet Antalet kuvert och
räknas. Antalet kuvert röstande antecknas i
och röstande antecknas protokollet. Överens-
i protokollet. Över- stämmer de framräknade
ensstämmer de fram- siffrorna inte med
räknade siffrorna ej varandra, anges i pro-
med varandra, anges i tokollet den sannolika
protokollet den sanno- orsaken till skill-
lika orsaken till naden.
skillnaden. 2. Valsedlarna tas ut
2. Valsedlarna tages ur kuverten. Innehåller
ut ur kuverten. kuvert mer än en
Innehåller kuvert mer valsedel, läggs valsed-
än en valsedel, lägges larna tillbaka i kuver-
valsedlarna tillbaka i tet.
kuvertet. 3. Kan det antas att
3. Kan det antagas att en valsedel är ogiltig
valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 §
enligt 14 kap. 4 § läg- läggs den tillbaka i
ges valsedeln tillbaka kuvertet.
i kuvertet.
4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert
enligt punkterna 2 och 3 läggs därefter in i
särskilda omslag, som tillsluts. Varje omslag
förses med anteckning om det antal kuvert som
omslaget innehåller.
5. Övriga valsedlar 5. Övriga valsedlar
ordnas i grupper efter ordnas i grupper efter
partibeteckning. partibeteckning.
Antalet valsedlar inom Antalet valsedlar inom
varje grupp räknas och varje grupp räknas och
antalet antecknas i antalet antecknas i
protokollet. Valsed- protokollet. Valsed-
larna lägges därefter larna läggs därefter
partivis in i särskilda partivis in i särskilda
omslag. På omslagen an- omslag. På omslagen
tecknas vilket partis antecknas vilket partis
valsedlar omslaget in- valsedlar omslaget
nehåller och val- innehåller och valsed-
sedlarnas antal. larnas antal.
6. De särskilda omslagen förses med uppgift om
valdistriktet och förseglas.

9 §

Vid offentlig Vid offentlig
förrättning som på- förrättning som på-
börjas så snart det kan börjas så snart det kan
ske, dock tidigast ons- ske, dock tidigast ons-
dagen efter valdagen, dagen efter valdagen,
granskar valnämnden de granskar valnämnden de
fönsterkuvert som fönsterkuvert som
kommit in till nämnden kommit in till nämnden
och behållits där samt och behållits där samt
kuvertens innehåll. kuvertens innehåll.
Därvid äger 3 - 5 §§ Motsvarande gäller de
motsvarande tillämp- fönsterkuvert som
ning. På samma sätt kommer in till
granskar nämnden de valnämnden innan någon
fönsterkuvert som val- valurna tömts. Vid
förrättarna har lagt åt granskningen äger 3 -
sidan enligt 3 och 5 §§ motsvarande till-
5 §§. Godkända val- och ämpning. På samma sätt
innerkuvert läggs i granskar nämnden de
urnor. För varje val fönsterkuvert som
och valkrets används en valförrättarna har lagt
urna. I samband med att åt sidan enligt 3 och
kuvert läggs i urnan 5 §§. Godkända val-
antecknas vid väljarens kuvert läggs i urnor.
namn i röstlängden att För varje val och val-
han utövat sin röst- krets används en urna.
rätt. I samband med att
kuvert läggs i urnan
antecknas vid väljarens
namn i röstlängden att
han utövat sin röst-
rätt.
Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande
tillämpning.

10 §

Kommer fönsterkuvert Om ett fönsterkuvert
in efter förrättningens kommer in efter att
början, lägges det utan någon valurna tömts,
vidare åtgärd åt sidan. läggs det utan vidare
Kuvert som lagts åt åtgärd åt sidan. Kuvert
sidan lägges som lagts åt sidan läg-
därefter in i ett eller gs därefter in i ett
flera särskilda omslag eller flera särskilda
som förseglas och omslag som förseglas
förses med anteckning och förses med an-
om innehållet. teckning om innehållet.

14 kap.
4 §

Valsedel är ogiltig, om den
1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en
partibeteckning, eller
2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen
blivit anbragt på valsedeln med avsikt.
Finns i ett valkuvert Finns i ett valkuvert
mer än en valsedel, är mer än en valsedel, är
valsedlarna ogiltiga. valsedlarna ogiltiga.
Innehåller valkuvertet Innehåller valkuvertet
två eller tre valsedlar flera valsedlar och bär
och bär alla samma alla samma parti-
partibeteckning, skall beteckning, skall dock
dock en valsedel räknas en valsedel räknas som
som giltig. Uppvisar i giltig. Uppvisar i så-
sådant fall valsedlarna dant fall valsedlarna
olikheter i fråga om olikheter i fråga om
kandidatnamn, skall kandidatnamn, skall
namnen på sedlarna namnen på sedlarna
anses obefintliga. anses obefintliga.

8 §

Sedan de i 6 och 7 §§ Sedan de i 6 och 7 §§
föreskrivna åtgärderna föreskrivna åtgärderna
vidtagits, lägges val- vidtagits, läggs val-
sedlarna in i särskilda sedlarna in i särskilda
omslag, de godkända för omslag, de godkända för
sig och de ogiltiga för sig och de ogiltiga för
sig. Omslagen förseg- sig. Omslagen
las. Valsedlarna förseglas. Ogiltiga
förvaras till utgången valsedlar och godkända
av den tid för vilken valsedlar där det före-
valet gäller. kommer strykningar
eller tillägg förvaras
till utgången av den
tid för vilken valet
gäller. Övriga
valsedlar förvaras till
dess valet har vunnit
laga kraft.
Förrättningen avslutas genom att protokollet läses
upp. Protokollet sändes genast till centrala
valmyndigheten.

15 kap.
4 §[5]

Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller
länsstyrelsen har fastställt utgången av val eller
av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22
eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämnden.
Ett beslut får Ett beslut får
överklagas av den som överklagas av den som
enligt röstlängd var enligt röstlängd var
röstberättigad vid röstberättigad vid
valet samt av den som valet samt av den som
enligt beslut av läns- enligt beslut av
styrelsen över anmärk- skattemyndigheten i
ning mot röstlängden ärende om rättelse
var utesluten från enligt 4 kap. 4 § var
rösträtt. Det får också utesluten från röst-
överklagas av ett parti rätt. Motsvarande
som har deltagit i gäller den som efter
valet. prövning av centrala
valmyndigheten i fråga
som sägs i 4 kap. 16 §
inte tagits upp i den
särskilda röstlängden.
Det får också överkla-
gas av ett parti som
har deltagit i valet.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till
beslutsmyndigheten och vara myndigheten till handa
inom tio dagar efter det att valet eller förrätt-
ningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till
valprövningsnämnden före överklagandetidens utgång,
skall den omständigheten att inlagan kommit in till
beslutsmyndigheten först därefter dock inte
föranleda att överklagandet inte tas upp till pröv-
ning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har
kommit in i rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång
skall beslutsmyndigheten samtidigt kungöra samtliga
överklaganden och sända skrivelserna till valpröv-
ningsnämnden. Om ett överklagande avser riksdagen,
införs kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar.
Om ett överklagande avser landstingsfullmäktige
eller kommunfullmäktige, införs kungörelsen i
ortstidning inom landstinget respektive kommunen. I
kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förkla-
ring över överklagandena skall ha kommit in till
valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall
dessutom skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden
med yttrande över överklagandena. Bestämmelserna i
27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-
prövning av beslut skall inte tillämpas.
Överklagande av beslut, varigenom utgången av val
i hela riket av landstingsledamöter eller kom-
munfullmäktige har fastställts, prövas av valpröv-
ningsnämnden i den sammansättning denna hade vid
tiden för valet.

7 §[6]

Har i den verksamhet för förberedande och genom-
förande av val, för vilken en myndighet svarar,
förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller
har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna
röster eller otillbörligen verkat vid valet på
något annat sätt, skall valprövningsnämnden, om det
med fog kan antas att vad som förekommit har
inverkat på valutgången, vid prövning av ett över-
klagande upphäva valet i den omfattning som behövs
och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse
åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan
sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock
i stället för att förordna om omval uppdra åt be-
slutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.
Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22
eller 23 § förekommit avvikelse från föreskriven
ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen
har inverkat på utgången av förrättningen, skall
valprövningsnämnden vid prövning av ett överkla-
gande upphäva förrättningen och uppdra åt besluts-
myndigheten att vidta den rättelse som behövs.
Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14
kap. 21 §, skall valprövningsnämnden upphäva valet
och besluta om omval beträffande samtliga ledamöter
och ersättare i landstingsfullmäktige eller kom-
munfullmäktige.
Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut
inte får överklagas eller om det skall överklagas i
särskild ordning, får en omständighet som avses med
beslutet inte åberopas vid ett överklagande som
avses i denna paragraf.
I 4 kap. 6 §, 8 § I 4 kap. 6 § och 18 §
tredje stycket och 18 § första stycket finns
första stycket finns bestämmelser om talan i
bestämmelser om talan i samband med ett över-
samband med ett över- klagande av val mot en
klagande av val mot en skattemyndighets
länsstyrelses beslut respektive centrala
över anmärkning mot valmyndighetens beslut
röstlängd eller om om rättelse av röst-
rättelse av allmän längd.
röstlängd.
__________________

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 kap. 1
- 2 §§ den 1 januari 1995, och i övrigt den 1
januari 1994.
2. Vid val år 1994 skall vad som i denna lag sägs
om valkuvert gälla också sådant innerkuvert som
sägs i 11 kap. 1 §.

**FOOTNOTES**

[1] Lagen omtryckt 1991:95.

[2] Senaste lydelse 1991:490.

[3] Senaste lydelse 1991:490.

[4] Senaste lydelse 1991:490.

[5] Senaste lydelse 1991:1654.

[6] Senaste lydelse 1991:1654.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704)

om kyrkofullmäktigval, m.m.Härigenom föreskrivs i
fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
m.m.[1] att 8, 19, 36 - 37 samt 50 §§ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver
vad som sägs i 4 kap. vallagen (1972:620) följande
särskilda bestämmelser iakttagas.
För den som den 1 juni För den som den 1 juli
enligt skattemyndighe- enligt skattemyndighe-
tens personband ej är tens personband inte är
medlem av svenska kyr- medlem Svenska kyrkan
kan eller som enligt eller som enligt per-
personbandet tillhör sonbandet tillhör icke-
icketerritoriell för- territoriell församling
samling göres anteck- görs anteckning i
ning i röstlängden om röstlängden om detta
detta förhållande. förhållande.
Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två
eller flera församlingar eller distrikt eller delar
av församlingar eller distrikt vid val av
kyrkofullmäktige, skall särskild del av röstlängden
uppläggas för varje församling eller kyrkligt
valdistrikt eller del därav. Om det behövs med
anledning av beslutad ändring i församlingsindel-
ningen, skall särskild del av röstlängden uppläggas
för det område av församlingen som indelnings-
ändringen avser.
Har det beträffande Har det om någon
någon gjorts anteckning gjorts en anteckning
enligt andra stycket enligt andra stycket
och har anmärkning här- och har begäran om
emot ej framställts på rättelse inte fram-
sätt som föreskrives i ställts på det sätt som
4 kap. 4 § första sägs i 4 kap. 4 §
stycket vallagen, skall första stycket valla-
länsstyrelsen efter gen, skall skattemyn-
ansökan av honom eller digheten besluta om
skattemyndigheten rättelse i röstlängden,
besluta om rättelse i om det är uppenbart att
röstlängden, om det är anteckningen är fel-
uppenbart att aktig. En sådan ansökan
anteckningen är skall ha gjorts hos
felaktig. Sådan ansökan skattemyndigheten se-
skall ha gjorts hos nast den 1 oktober det
länsstyrelsen senast år då röstlängden upp-
den 1 oktober det år då rättades. I fråga om en
röstlängden sådan ansökan och be-
upprättades. I fråga om slut med anledning där-
sådan ansökan och be- av äger 4 kap. 4 §
slut med anledning vallagen motsvarande
därav äger 4 kap. 8 § tillämpning.
vallagen motsvarande
tillämpning.
19 §

Kuvert tillhandahålls endast genom centrala val-
myndighetens försorg.
Valkuvert och innerku- Valkuvert skall vara
vert för valsedelsför- utformade på ett sådant
sändelse skall vara så sätt att färgen på den
beskaffade att färgen valsedel som väljaren
på inneliggande valse- lagt i kuvertet kan ses
del kan iakttas utan utan att valhemligheten
att valhemligheten röjs röjs.

36 §

Väljare som är gift Väljare, som på grund
får lämna valsedel av sjukdom, rörel-
genom sin make. Välja- sehinder eller hög
re, som på grund av ålder inte kan inställa
sjukdom, rörelsehinder sig i vallokalen för
eller hög ålder ej kan det valdistrikt där han
inställa sig i är upptagen i röst-
vallokalen för det val- längd, får lämna valse-
distrikt där han är del genom bud. Bud får
upptagen i röstlängd, den vara som är välja-
får lämna valsedel rens make, sambo, barn,
genom bud. Bud får den barnbarn, fader, moder
vara som är väljarens eller syskon eller
barn, barnbarn, fader, makes eller sambos
moder eller syskon barn. Den som yrkesmäs-
eller hans vårdare och sigt eller på ett där-
som fyllt 18 år. med likartat sätt ger
väljaren vård av mera
varaktigt slag eller på
annat sätt brukar
hjälpa väljaren i
personliga angelägen-
heter får också vara
bud. Budet skall ha
fyllt 18 år.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna
valsedelsförsändelse genom denne, om röstning äger
rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får
dock centrala valmyndigheten på förslag av Postver-
ket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får
lämnas genom lantbrevbärare.

37 §

I fråga om anordnande I fråga om anordnande
av valsedelsför- av valsedelsför-
sändelser tillämpas 11 sändelser tillämpas 11
kap. 1 § andra stycket, kap. 3 § andra stycket,
3 § andra stycket, 5 § 5 § andra stycket samt
andra stycket samt 6 6 a § tredje stycket
a § tredje stycket vallagen (1972:620). En
vallagen (1972:620). En valsedelsförsändelse
valsedelsförsändelse får vara anordnad, vid
får vara anordnad, vid val i hela landet tidi-
val i hela landet tidi- gast 24 dagar och vid
gast 24 dagar och vid annat val tidigast 10
annat val tidigast 10 dagar före valdagen. I
dagar före valdagen. I fråga om avlämnande av
fråga om avlämnande av valsedelsförsändelser
valsedelsförsändelser till lantbrevbärare
till lantbrevbärare tillämpas vidare 11
tilllämpas vidare 11 kap. 5 § tredje stycket
kap. 5 § tredje stycket vallagen.
vallagen.

50 §[2]
Beslut, varigenom länsstyrelsen har fastställt ut-
gången av val eller av förrättning för utseende av
efterträdare för fullmäktige eller av ytterligare
ersättare, får överklagas hos valprövningsnämnden.
Ett beslut får Ett beslut får
överklagas av den som överklagas av den som
enligt röstlängd var enligt röstlängd var
röstberättigad vid röstberättigad vid
valet samt av den som valet samt av den som
enligt beslut av läns- enligt beslut av
styrelsen över an- skattemyndigheten i ett
märkning mot röst- ärende som sägs i 4
längden var utesluten kap. 4 § vallagen
från rösträtt. Det får (1972:620) var uteslu-
också överklagas av ett ten från rösträtt. Det
parti som har deltagit får också överklagas av
i valet. ett parti som har del-
tagit i valet.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till
länsstyrelsen och vara denna till handa inom tio
dagar efter det att valet eller förrättningen
avslutades. Har skrivelsen kommit in till valpröv-
ningsnämnden före överklagandetidens utgång, skall
den omständigheten att inlagan kommit in till läns-
styrelsen först därefter dock inte föranleda att
överklagandet inte tas upp till prövning. Valpröv-
ningsnämnden prövar om skrivelsen har kommit in i
rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång
skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga
överklaganden och sända skrivelserna till valpröv-
ningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom
den kommun som församlingen ingår i. I kungörelsen
anges viss kort tid inom vilken förklaring över
överklagandena skall ha kommit in till valpröv-
ningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skynd-
samt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande
över överklagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§
förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av
beslut skall inte tillämpas.
Den som vill överklaga har rätt att hos läns-
styrelsen genast få utdrag ur protokoll eller annan
handling över förrättningen.
_______________
1. Denna lag träder i kraft, beträffande 37 § den
1 januari 1995, och i övrigt den 1 januari 1994.
2. Vid val år 1994 får den som är gift och vill
lämna valsedel genom sin make göra det också enligt
de äldre bestämmelserna i 36 §.

**FOOTNOTES**

[1] Lagen omtryckt 1991:96

[2] Senaste lydelse 1991:1655.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.3 Förslag till lag om ändring i

folkomröstningslagen (1979:369)Härigenom föreskrivs
att 5, 16 och 17 §§ i folkomröstningslagen
(1979:369) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är
röstberättigad vid val till riksdagen.
Frågan huruvida Frågan huruvida
rösträtt enligt första rösträtt enligt första
stycket föreligger stycket föreligger
avgörs på grundval av avgörs på grundval av
en före omröstningen en före omröstningen
upprättad röstlängd. upprättad röstlängd.
Allmän och särskild Allmän och särskild
röstlängd enligt 4 kap. röstlängd enligt 4 kap.
vallagen (1972:620) vallagen (1972:620)
länder till efter- länder till efter-
rättelse. Bestäm- rättelse. Bestäm-
melserna i 4 kap. 6 §, melserna i 4 kap. 6, 9,
8 § tredje stycket, 9 16 och 18 §§ samma lag
och 18 §§ samma lag om om talan mot beslut om
talan mot beslut över rättelse av röstlängd i
anmärkning mot röst- samband med besvär över
längd respektive talan val skall gälla även i
mot beslut om rättelse fråga om besvär över
av röstlängd i samband folkomröstning.
med besvär över val
skall gälla även i
fråga om besvär över
folkomröstning.
När omröstning äger rum, skall särskild röstlängd
vara tillgänglig i omröstningslokalen för det
distrikt som avses i 4 kap. 20 § vallagen.

16 §

Talan mot beslut, varigenom centrala
valmyndigheten fastställt utgången av
folkomröstning, förs hos valprövningsnämnden genom
besvär. Besvären prövas av valprövningsnämnden i
den sammansättning denna hade vid tiden för
omröstningen. I fråga om sådan talan tillämpas i
övrigt bestämmelserna i 15 kap. 4 § tredje och
fjärde styckena vallagen (1972:620) om besvär som
avser riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma kapitel.
Talan får föras av den Talan får föras av den
som enligt röstlängd som enligt röstlängd
var röstberättigad vid var röstberättigad vid
folkomröstningen samt folkomröstningen samt
av den som enligt av den som enligt
beslut av länsstyrelsen beslut som sägs i 4
över anmärkning mot kap. 4 och 16 §§ valla-
röstlängden var gen (1972:620) var ute-
utesluten från sluten från rösträtt.
rösträtt. Talan får Talan får också föras
också föras av ett av ett parti eller en
parti eller en kam- kampanjkommitté som har
panjkommitté som har verkat för något av de
verkat för något av de förslag som om-
förslag som om- röstningen har gällt.
röstningen har gällt.

17 §[1]

Har i den verksamhet för förberedande och genom-
förande av folkomröstning, för vilken myndighet
svarar, förekommit avvikelse från föreskriven
ordning eller har någon hindrat omröstningen,
förvanskat avgivna röster eller otillbörligen
verkat vid omröstningen på något annat sätt, skall
valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att
vad som har förekommit har inverkat på utgången av
omröstningen, vid prövning av besvär över omröst-
ningen upphäva denna i den omfattning som behövs
och förordna om ny omröstning beträffande ett eller
flera områden som bildar valkrets vid val av
kommunfullmäktige eller, om rättelse kan åstadkom-
mas genom förnyad rösträkning, uppdra åt centrala
valmyndigheten att vidta sådan rättelse. Förordnan-
de om ny omröstning får dock, såvitt gäller
rådgivande folkomröstning, meddelas endast om vad
som förekommit kan ha lett till att resultatet av
folkomröstningen har blivit missvisande med hänsyn
till omröstningens ändamål.
Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut
inte får föras eller skall föras i särskild
ordning, får omständighet som avses med beslutet
inte åberopas vid besvär som avses i denna
paragraf.
Att bestämmelserna i 4 Av 5 § andra stycket
kap. 6 §, 8 § tredje följer att
stycket och 18 § första bestämmelserna i 4 kap.
stycket vallagen 6 § och 18 § första
(1972:620) om talan i stycket vallagen
samband med besvär över (1972:620) om talan i
val mot länsstyrelses samband med besvär över
beslut över anmärkning val mot en skatte-
mot röstlängd eller om myndighets respektive
rättelse av allmän centrala valmyndig-
röstlängd skall till- hetens beslut om
äm-pas i fråga om be- rättelse av röstlängd
svär över folk-omröst- skall tillämpas i fråga
ning följer av 5 § om besvär över folkom-
andra stycket. röstning.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

**FOOTNOTES**

[1] Senaste lydelse 1982:413.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813)

om homosexuella samborHärmed föreskrivs att lagen
(1987:813) om homosexuella sambor[1] skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt
förhållande, skall vad som gäller i fråga om sambor
enligt följande lagar och bestämmelser tillämpas
även på de homosexuella samborna:
1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,
2. ärvdabalken,
3. jordabalken,
4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,
5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,
6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket av
anvisningarna till
31 § och punkt 3 a av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370),
7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av dom-
stolsärenden,
9. bostadsrättslagen (1991:614),
10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),
11. lagen (1981:131) om kallelse på okända
borgenärer,
12. 5 kap. 18 § tredje 12. 5 kap. 18 § tredje
stycket stycket
fastighetsbildningslagen
fastighetsbildningslagen
(1970: 988), samt (1970: 988),
13. 10 § insiderlagen 13. 10 § insiderlagen
(1990: 1342). (1990: 1342),
14. 11 kap. 3 § första
och andra styckena och
5 § andra stycket
vallagen (1972:620),
samt
15. 36 § första
stycket lagen
(1972:704) om kyr-
kofullmäktigval, m.m.,
16. 2 § andra stycket
lagen (1994:000) om
brevröstning i
Förbundsrepubliken
Tyskland och i Schweiz.
Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att
samborna skall vara ogifta, gäller det också de
homosexuella samborna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

**FOOTNOTES**

[1] Senaste lydelse 1991:1000.
2.5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de

allmänna valen år 1994Härigenom föreskrivs
följande.

1 § Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och
det samtidiga valet till kommun- och
landstingsfullmäktige får i viss kommun centrala
valmyndigheten efter samråd med länsstyrelse och
valnämnd genomföra viss försöksverksamhet. För att
genomföra denna försöksverksamhet får undantag
eller avvikelser från bestämmelserna i vallagen
(1972:620) göras enligt följande.
1. Valdistrikt får omfatta fler röstberättigade än
vad som sägs i 3 kap. 3 § vallagen.
2. Antalet valförrättare som skall utses enligt 3
kap. 4 § vallagen får vara minst tre.
3. Röstning på valdagen får ske också på annat
röstmottagningsställe i distriktet än som anges i 8
kap. 1 § vallagen varvid det från bestämmelserna i
2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras de
avvikelser som behövs för detta. I anledning av
röstmottagning på sådant röstmottagningsställe får
nödvändiga avvikelser också göras vid tillämpningen
av 10 - 13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9
kap. 1 - 3 och 5 §§.
4. Beträffande 13 kap. vallagen får avvikelser
göras i den omfattning det behövs för att genomföra
försök med optisk räkning av valsedlar och
kombinerad rösträkning.
5. Beträffande 14 kap. vallagen får avvikelser
göras i den omfattning det behövs för att genomföra
försök vid den slutliga sammanräkningen och
mandatfördelningen. Avvikelser som gäller 14 kap. 3
och 7 §§ skall beslutas av regeringen.
6. Efter samråd också med Postverket får valnämn-
den i viss kommun ansvara för den röstmottagning
som sägs i 10 kap. 2 § tredje stycket vallagen.

2 § Närmare föreskrifter om försöksverksamhetens
genomförande meddelas av regeringen eller, om
regeringen bestämmer det, centrala valmyndigheten.
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
2.6 Förslag till lag om brevröstning i

Förbundsrepubliken Tyskland och i SchweizHärigenom
föreskrivs följande.

1 § Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och
det samtidiga valet till kommun- och
landstingsfullmäktige samt vid extra val till
riksdagen och folkomröstning som infaller före 1997
års motsvarande val får röstberättigade som vistas
i Förbundsrepubliken Tyskland eller i Schweiz rösta
genom att från samma land sända sina valsedlar till
valnämnden med posten (brevröstning).
Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i
vallagen (1972:620), om inte annat följer av denna
lag.

2 § Brevröstning skall gå till på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin
valsedel i ett valkuvert. I närvaro av två vittnen
lägger han sedan in iordningställda valkuvert i ett
ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och
tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på
ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att
han gjort på detta sätt och att försändelsen har
ställts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland
respektive i Schweiz. På ytterkuvertet skall
väljaren också anteckna sitt personnummer. Vittnena
intygar skriftligen att väljaren egenhändigt under-
tecknat försäkran samt att de inte känner till
något förhållande som strider mot de uppgifter
väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adres-
ser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt
18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn
får inte vara vittne, och inte heller väljarens
sambo eller sambos barn.
Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i
ordning enligt andra stycket lägger väljaren in
försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett
omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas
försändelsen för postbefordran till valnämnden i
den kommun där väljaren är upptagen i allmän
röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild
röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vilken
den vallokal är belägen där den särskilda röst-
längden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1976:620)
skall finnas tillgänglig.
Vid val till riksdagen, vid val i hela landet till
kommun- och landstingsfullmäktige och vid en
folkomröstning får brevröstningsförsändelsen vara
iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och
skall avges senast dagen före valdagen. Vid extra
val till riksdagen och vid folkomröstning samtidigt
med sådana val får brevröstningsförsändelsen vara
iordninggjord tidigast 20 dagar före valdagen.
Väljaren skall på ytterkuvertet intyga att han inte
ställt i ordning försändelsen tidigare än vad som
nu har sagts. Försändelsen skall anses avgiven den
dag då den är poststämplad. Brevröst-
ningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så
god tid att den kan beräknas vara valnämnden till
handa senast andra dagen efter valdagen.
3 § Vid varje tillfälle då brevröst-
ningsförsändelser kommer in till valnämnden skall
antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I
väntan på den offentliga förrättningen för
preliminär rösträkning skall försändelserna förva-
ras på ett betryggande sätt.

4 § Granskning och rösträkning skall i fråga om
brevröstningsförsändelser ske vid den offentliga
förrättning som avses i 13 kap. 9 § vallagen
(1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma
paragrafs första stycke har vidtagits, skall
brevröstningsförsändelserna granskas på följande
sätt.
Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert
med brevröstningsförsändelser räknas, varefter
antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas
omslagskuverten. Därvid kontrolleras att
1. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter
tillslutandet,
2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran
i Förbunds-
republiken Tyskland eller i Schweiz,
3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts
senare än dagen före valdagen.
I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda,
behandlas omslagskuvertet på det sätt som
föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuve-
rtet åt sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan
läggs därefter in i ett eller flera särskilda
omslag som förseglas och förses med anteckning om
innehållet.

5 § När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas
de omslagskuvert som inte har lagts åt sidan. Där-
efter kontrolleras att
1. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort,
2. samma väljare inte har avgivit sådant
fönsterkuvert som avses i 13 kap. 3 § första
stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brev-
röstningsförsändelse,
3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,
4. väljaren inte röstat i vallokalen under
valdagen.
I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda,
behandlas ytterkuvertet på det sätt som föreskrivs
i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans
med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet,
som läggs åt sidan. Omslagskuvert som har lagts åt
sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda
omslag som förseglas och förses med anteckning om
innehållet.

6 § När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas
ytterkuverten till de valförsändelser som inte har
lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att för-
sändelsen är i föreskrivet skick och att ytter-
kuvertet är tillslutet. Därefter öppnas ytterku-
vertet. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras
att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren
har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje
val och att valkuverten inte är försedda med
obehörig märkning. Godkända valkuvert läggs i
urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens
namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.
Finns det brister eller felaktigheter i något
hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt
första stycket, skall det eller de bristfälliga
kuverten tillsammans med väljarens röstkort och
ytterkuvertet åter läggas in i omslagskuvertet.
Detsamma gäller, om ett valkuvert är tomt eller om
det inte klart framgår att ett kuvert innehåller en
valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett
eller flera omslag som förseglas och förses med an-
teckning om innehållet.
Avgivna röster skall räknas tillsammans med de
röster som avses i
13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och
gäller till utgången av år 1997.
3 Ärendet och dess beredningDe grundläggande
reglerna om valsystemet finns i regeringsformen
(omtryckt 1991:1503) och kommunallagen (1991:900).
Detaljerade regler om valförfarandet finns i
vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95).
Valsystemet skall bidra till ett förverkligande av
folksuveränitetens princip. Av grundläggande
betydelse ur politisk-demokratisk synvinkel är att
valsystemet, däri inbegripet valorganisationen, är
uppbyggt så att det legitimerar valresultatet så
till vida att systemet skall vara uppbyggt så att
medborgarna kan känna förtroende för detta och
därmed också tilltro till att valets resultat är
riktigt.
Valsystemet måste vara säkert. I detta ligger att
både regelverket och organisationen är sådana att
de hindrar manipulation av valresultaten. En annan
viktig förutsättning är att valsystemet är
rättssäkert ur väljarens perspektiv. Detta gäller
t.ex. frågor om röstlängd.
Vidare bör valsystemet vara förutsägbart i den
meningen att medborgarna skall kunna anse att
valresultatet bestäms av de regler som gäller och
att valorganisationen fungerar så likformigt som
möjligt.
Slutligen är det av stor betydelse att
valförfarandet ger förutsättningar för en effektiv
administration och hantering. Detta gäller såväl
personella och ekonomiska resurser som lokaler och
utrustning.
I mars 1991 bemyndigades dåvarande chefen för
Justitiedepartementet att tillkalla en särskild
utredare (dir. 1991:13) för att se över valför-
farandet från administrativ och teknisk synpunkt.
Till utredare utsågs produktionssekreteraren
Hans-Eric Holmqvist; utredningen antog namnet
Vallagsutredningen (Ju 1991:02).
I april 1992 beslutade regeringen att utvidga
uppdraget till att särskilt se över de bestämmelser
som reglerar röstningsförfarandet för utlands-
svenskar i syfte att göra det lättare för denna
väljarkategori att delta i riksdagsvalen.
Utredningen har i oktober 1992 avlämnat delbe-
tänkandet VAL, Organisation Teknik Ekonomi (SOU
1992:108). I betänkandet behandlas ett flertal av
de frågor som omfattas av utredningsuppdraget.
Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i
bilaga 1. Beträffande utredningens närmare över-
väganden hänvisas till betänkandet.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning
över de remissinstanser som yttrat sig finns i
bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena
finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr
92-4070).
Vidare har riksdagspartierna genom företrädare
beretts tillfälle att lämna sina synpunkter över
utredningsförslaget och remissutfallet. Nu
framlagda förslag tillgodoser de lämnade
synpunkterna i allt väsentligt.
Mot bakgrund av bland annat den kritik
utredningens förslag fått i fråga om den regionala
valadministrationen och om förenklingar i
röstningsförfarandet för utlandssvenskarna kommer
dessa frågor inte att behandlas i detta sammanhang.
Regeringen vill emellertid framhålla det angelägna
i att åtgärder vidtas för att underlätta för
utlandssvenskar att rösta. Ytterligare aspekter på
denna senare fråga samt resterande delar av
uppdraget - huvudsakligen frågor med anknytning
till bl.a. anpassningen till ett förstärkt
personvalsmoment, överklagandereglerna, om
kvalifikationsdagen och tidpunkten för utskrift av
röstlängden, ångerröstningen samt den språkliga
översynen av vallagen - avser utredningen (som
antagit namnet 1993 års Vallagskommitté) att
redovisa i ett slutbetänkande i början av nästa år.
Inte heller kommer utredningens förslag om att ta
bort de hänvisningar till skattemyndighetens
personband som finns i vallagen, i fråga om bland
annat beräkning av antalet röstberättigade enligt 2
kap. 3 § och underlag för fastställande av rösträtt
enligt 4 kap. 2 och 11 §§, att behandlas här.
Anledningen till detta är att alla relevanta
uppgifter från personakterna ännu inte har förts
över till de nya lokala registren i folkbokföring-
ens grundregister. Mot denna bakgrund måste
personbanden ännu en tid användas som underlag för
fastställande av bland annat rösträtt (jfr. prop.
1990/91:153 s. 148 f.). Skattemyndigheten kommer
att fortsätta att föra personbanden intill dess
frågan om hur den framtida aviseringsverksamheten
inom folkbokföringen har fått sin lösning. Denna
fråga behandlas av Aviseringsutredningen (Fi
1992:12), vars arbete beräknas vara avslutat kring
årsskiftet 1993/94.
Utredningens förslag i övrigt tar regeringen upp
nu.

4 Partiernas rätt till gratis valsedlar
Utredningens förslag innebär också att kvoten för
gratis valsedlar sänks men att den för ett parti
skall beräknas på så sätt att den motsvarar en gång
antalet röstberättigade i valkretsen med tillägg av
fem gånger antalet röster som partiet fick i
föregående val.

Remissinstanserna är överlag positiva och
tillstyrker eller har ingen erinran mot
utredningens förslag i och för sig. De flesta anser
dock att
det är fel att relatera antalet fria valsedlar till
partiers valresultat i föregående val och föreslår
i stället att den kvotberäkning som gäller i dag
skall behållas men att den sänks till tre eller två
gånger antalet röstberättigade. Så anser bl.a.
Riksskatteverket (RSV), Kristdemokratiska
Samhällspartiet och Miljöpartiet de gröna att
utredningens förslag skulle missgynna de små
partierna.
RSV anser dessutom att utredningens förslag skulle
göra det svårare att
räkna ut det fria antalet valsedlar. RSV, läns-
styrelserna och partierna har med nuvarande regler
drygt 300 uppgifter att lägga till grund för
beräkning av antalet kostnadsfria valsedlar; med
utredningens förslag skulle antalet sådana
uppgifter bli ca 10 gånger fler. Eftersom utred-
ningen har förutsatt att RSV med hjälp av
persondatorer skall ta fram beställningsblanketter
med uppgift om respektive partis gratiskvot kommer
förslaget dessutom få till följd nya kostnader för
utveckling av PC-system och ökade kostnader för
framställning av beställningsblanketter. Vid
beräkningen av besparingar måste enligt RSV också
beaktas att en halvering av antalet tryckta
valsedlar medför 10 - 15 % högre tryckkostnad per 1
000 valsedlar, om inte antalet tryckerier minskas
till hälften; önskad besparing bör därför vägas
också mot regionalpolitiska hänsyn och kraven på
valsäkerhet.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser att också
personvalsmomentet måste beaktas i detta
sammanhang. En begränsning av partiernas rätt att
kostnadsfritt erhålla valsedlar kan nämligen
påverka partiernas benägenhet att inom ramen för
nuvarande valsystem öka personvalsinslaget, dvs.
att gå ut med flera olika listor inom samma parti.
Länsstyrelsen i Östergötlands län, som tillstyrker
inskränkningar minst i den omfattning utredningen
föreslår, anser också att obligatorisk utdelning av
valsedlar ej bör ske beträffande parti som anmält
att det inte avser att delta i t.ex.
landstingsvalet.

Bakgrunden till regeringens förslag

Gällande rätt

RSV skall enligt 6 kap. 4 § vallagen tillhandahålla
så många blanketter till valsedlar som ett parti
beställer om partiet är representerat i den för-
samling som valet gäller. Även om ett parti inte
finns representerat i riksdagen skall RSV till-
handahålla blanketter till valsedlar om partiet vid
något av de två senaste valen har fått mer än en
procent av rösterna i hela landet.
Beställning av valsedlar görs av de politiska
partierna hos länsstyrelserna eller, i vissa fall,
hos RSV. Parti med registrerad beteckning skall
anmäla vem som är behörig företrädare för partiet
när det gäller beställning av valsedlar. Görs en
beställning för ett sådant parti av någon annan än
den behörige företrädaren måste beställningen
betalas i förskott. Beställningar från partier för
vilka RSV inte har skyldighet att tillhandahålla
blanketter till valsedlar skall också betalas i
förskott.
För parti som deltar i riksdagsvalet står, enligt
6 kap. 5 § vallagen, staten för kostnaden för
blanketter till valsedlar och tryckning av dessa.
En förutsättning för detta är att partiet vid valet
eller något av de två senaste valen fått mer än en
procent av rösterna i hela landet eller att partiet
utan att ha fått denna andel av rösterna är eller
genom valet blir representerat i riksdagen, vilket
kan bli fallet enligt den s.k. 12-procentsregeln.
Antalet gratis valsedlar är begränsat till fyra
gånger antalet röstberättigade i valkretsen.
För parti som deltar i val till kommun- eller
landstingsfullmäktige och som är eller blir
representerat i den församling som valet gäller,
bekostar staten blanketter till valsedlar och
tryckning av dessa. Antalet gratis valsedlar är
också här begränsat till fyra gånger antalet
röstberättigade i valet.
Visar det sig att ett parti som har rätt till fria
valsedlar överskridit sin kvot kräver RSV efter
valet in betalning för den överskjutande delen. Om
partiet vid val till riksdagen har betalat
valsedlar i förskott och därefter får mer än en
procent av rösterna i hela landet betalar RSV, utan
ansökan, tillbaka vad partiet betalat i förskott
upp till ett belopp som motsvarar den fria kvoten.
Vid kommun- och landstingsfullmäktigval gäller
motsvarande för partier som blir representerade i
respektive församling. Om valsedlar för ett parti
som har rätt till fria valsedlar betalats i
förskott eftersom beställaren inte varit behörigt
ombud gör RSV återbetalningen till partiet och inte
till den som har gjort beställningen. Saknas
uppgift om partiet görs dock återbetalningen till
beställaren.

Statens kostnader

Statens kostnader för tillhandahållande av endast
partimarkerade valsedlar och blanketter till
valsedlar vid 1991 års val uppgick till ca 2 milj.
kr. medan statens del av kostnaden för partiernas
namnvalsedlar uppgick till omkring 19 milj. kr.
Kostnaderna för länsstyrelsernas och RSV:s admini-
stration av bl.a. förskotts- och återbetalningar
har utredningen uppskattat till 1,5 milj. kr.
Till valen år 1991 trycktes drygt 676 miljoner
valsedlar. Antalet avgivna röster i de tre valen
var sammanlagt ca 15 miljoner. Endast drygt 2 % av
de upptryckta valsedlarna kom således till
användning i den meningen att de lades ner i en
valurna.

Skälen för regeringens förslag

När det gäller antalet valsedlar som trycks kan man
ifrågasätta om partiernas behov av valsedlar
motsvarar den mängd valsedlar som trycks.Mycket
talar för att minska antalet valsedlar och att det
också finns utrymme för en sådan reform. Som i
stort sett samtliga av de instanser som yttrat sig
i denna fråga anser även regeringen att den
nuvarande ordningen med fog kan betraktas som ett
onödigt resursslöseri; relationen tryckta och
använda valsedlar är inte tillfredsställande och
härvidlag bör en kostnadsbesparing för staten kunna
göras.
Frågan om partiernas rätt till gratis valsedlar
hör emellertid också till de frågor som kan
påverkas av ett utökat inslag av personval. En
automatisering av sammanräkningen torde också,
under förutsättning att man inte helt går över till
ett elektroniskt system, leda till att man bör se
över reglerna om valsedelsbeställning. Innan det
fattats beslut i frågan om ett ökat inslag av
personval bör man inte på ett avgörande sätt
förändra det nuvarande administrativa systemet med
valsedelsbeställningar. Regeringen anser därför att
man bör behålla systemet med en gratiskvot för
partierna. De nuvarande reglerna om förskotts-
betalning för de partier som inte har rätt till
någon gratiskvot bör också behållas.
När det sedan gäller hur gratiskvoten skall
bestämmas står valet enligt vår mening mellan de
två modeller som utredningen diskuterat, nämligen
den där kvoten bestäms mot bakgrund av den
uppskattade åtgången och ett system där kvoten
bestäms i förhållande till antalet röstberättigade.
Vilken metod som bör väljas hänger - som
utredningen också påtalat - samman med vilka
konsekvenser de får för partierna respektive
staten.
För att kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna
för partierna bör man ta hänsyn till att partierna
med en sänkt gratiskvot kan antas minska antalet
beställda valsedlar.
Metoden där gratiskvoten för partierna bestäms
efter den beräknade åtgången skulle enligt vad
utredningen kommit fram till ge en besparing för
staten på ca 9,8 milj. kr. Utredningens alternativa
modell, där gratiskvoten bestäms mot bakgrund av
antalet röstberättigade men där kvoten sänks från
fyra till två, skulle innebära en kostnadsbesparing
för staten med ca 7,2 milj. kr.
I valet mellan de två modellerna för beräkning av
gratiskvoten måste effekterna för partierna och för
staten alltså vägas samman. Den modell som
utredningen föreslår, där det beräknade behovet av
namnvalsedlar ligger till grund för bestämning av
gratiskvoten, har den fördelen att den ger den
största besparingen för staten. Den metoden innebär
emellertid att små partiers gratiskvot minskar mer
än större partiers och därför kan uppfattas som
orättvis. Det omvända kan sägas om modellen där
kvoten bestäms till att motsvara antalet röstbe-
rättigade. Den modellen kan uppfattas som mera
rättvis eftersom alla partier får lika mycket,
samtidigt som den dock innebär en mindre besparing
för staten. Det kan också hävdas - som utredningen
också gör - att den modellen inte alls är mera
rättvis än den andra eftersom stora partier
knappast kommer att klara sitt behov av valsedlar
inom kvoten, medan mindre partier kommer att kunna
beställa betydligt mer än vad de egentligen har
användning för.
Mot bakgrund av remissutfallet och den kritik
utredningens förslag fått också i denna fråga anser
vi inte att utredningens förslag är den mest
lämpliga lösningen; den större kostnadsbesparing
det förslaget skulle få är inte heller av den
storleksordningen att den får avgöra valet av
modell. Utredningens förslag innebär dessutom,
vilket också RSV påpekat, att det skulle bli svårt
för partierna att själva räkna ut kvoten och
onödigt komplicerat och mer kostnadskrävande för
RSV.
Också mot bakgrund av att det är mycket troligt
att valsedelshanteringen och utseendet på valsedlar
på grund av en personvalsreform ganska snart kan
komma att genomgå en förändring föreslår vi att
nuvarande system behålls - i vart fall över 1994
års val - men att kvoten gratis valsedlar till
varje parti beräknas utifrån antalet röstberätti-
gade i valkretsen multiplicerat med tre. En sådan
förändring bör innebära en kostnadsbesparing för
staten med ca 5 milj. kr.

5 Röstlängder och röstkort
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med
vårt förslag såvitt nu är i fråga.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som
yttrat sig i denna fråga tillstyrker utredningens
förslag.
RSV biträder förslaget att slopa
anmärkningsförfarandet. RSV anser att ett
klarläggande bör göras beträffande tillämpningen
och konsekvenserna när det gäller
röstlängdsgranskning via terminal och ifrågasätter
om inte röstlängds- och röstkortsregister borde
regleras i en särskild registerlag.
Skattemyndigheten i Stockholms län anser att det
inte finns något behov av att kunna kontrollera de
förhållanden som avser annan person om det inte
längre skall finnas möjlighet att föra talan mot
att annan person felaktigt tagits upp i den
allmänna röstlängden. Kontrollen av de
röstberättigades egna förhållanden kan ske på det
röstkort som sänds till var och en av dem. Därför
kan enligt skattemyndigheten behovet av en
preliminär röstlängd ifrågasättas.
Skattemyndigheten anser att det från
produktionssynpunkt är fördelaktigt om röstlängd
och röstkort framställs vid skilda tidpunkter.
Också förslaget att behålla röstlängden på
ADB-medium med terminalåtkomst fram till sista
rättelsedag den 25 augusti biträds av
skattemyndigheten; först därefter bör röstlängden
tas ut på papper. Framställning av röstlängd -
utskrift, häftning och distribution - är ett tids-
och resurskrävande arbete. För att klara detta på
ca 14 dagar krävs noggranna förberedelser och
sannolikt prioriteringar. Den uppenbara fördelen
med en sen framställning gör att tidsplanen
tillstyrks av skattemyndigheten.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att
länsstyrelsen bör ha kvar det övergripande ansvaret
för framställningen av röstkort. När det gäller det
föreslagna rättelseförfarandet anser länsstyrelsen
att det inte är självklart att den som upprättat
röstlängden också såsom utredningen föreslår
självständigt skall vara den som ändrar den. För
förslaget talar dock praktiska skäl liksom den
omständigheten att övervägande antalet ändringar är
rutinarbete. Länsstyrelsen motsätter sig därför
inte förslaget men förutsätter att länsstyrelsen
som regional valmyndighet fortlöpande underrättas
om verkställda ändringar så att länsstyrelsen kan
ha full kontroll över röstlängden fram till och
med valdagen. Rättelseförfarandet torde vara
uttömmande redovisat genom vallagens bestämmelser.
Utrymme för självrättelse enligt förvaltningslagen
torde därför inte föreligga med hänsyn till 3 §
förvaltningslagen.
Uppsala kommun anser att, för det fall någon
vägras rättelse i röstlängden, rätten att överklaga
till länsstyrelsen skall finnas kvar.
Växjö kommun anser att de skäl som utredningen
anfört för att sända ut röstkort senast 45 dagar
före ordinarie val inte är bärande. Det kan befaras
att detta utskick mitt i semesterperioden medför
att många röstkort kommer bort hos väljarna, vilket
kan komma att innebära att ett stort antal
duplettkort måste utfärdas. Kommunen förordar
därför att nuvarande ordning - utsändning senast 30
dagar före valet - behålls.

Bakgrunden till regeringens förslag

Rösträtt till riksdagen har svensk medborgare som
fyllt 18 år senast på valdagen och är upptagen i
röstlängd.
Det finns två typer av röstlängd, en allmän och en
särskild. I den allmänna röstlängden antecknas
automatiskt alla svenska medborgare som var
folkbokförda i valdistriktet den 1 juni och som har
fyllt eller fyller 17 år senast den 1 september det
år röstlängden upprättas. För att tas upp i den
särskilda röstlängden krävs att man ansöker om det.
I den särskilda röstlängden antecknas svenska
medborgare som inte är bosatta i landet om de varit
folkbokförda här i riket någon gång.
Rösträtt i valen till kommun- och
landstingsfullmäktige har svensk medborgare som
finns upptagen i den allmänna röstlängden och är
folkbokförd i kommunen. Utlänningar som har varit
folkbokförda i landet den 1 november de tre senaste
åren före valåret tas automatiskt upp i den
allmänna röstlängden och har då rösträtt i valen
till landsting och kommunfullmäktige om de fyllt 18
år senast på valdagen.
För att få ändring i röstlängd skall man senast
den 15 juli hos länsstyrelsen skriftligen
framställa anmärkning mot längden. Anmärkning kan
göras av både den som anser att han oriktigt
uteslutits från rösträtt och den som anser att
någon annan oriktigt blivit upptagen i röstlängden.
För den allmänna röstlängden finns också ett
extraordinärt ändringsförfarande; länsstyrelsen kan
nämligen besluta om rättelse i röstlängden om det
är uppenbart att det finns ett fel till väljarens
nackdel.
Under ett valår skall det för var och en som är
röstberättigad i ett val upprättas ett röstkort.
För den som är upptagen i allmän röstlängd
framställs röstkort genom skattemyndighetens
försorg; för den som är upptagen i särskild
röstlängd framställs röstkort av länsstyrelsen.

Skälen för regeringens förslag

Som utredningen och flera remissinstanser påpekat
finns vissa problem när det gäller framställning av
den allmänna röstlängden. Bl.a. torde det
förhållandet, att man skall rösta i den kommun man
nyss lämnat och till vilken man inte längre har
någon anknytning, av många väljare uppfattas som
otillfredsställande. Ett sätt att lösa detta
problem kan vara att som utredningen föreslår
senarelägga utskrift av röstlängderna. Granskning
av röstlängderna skulle i så fall kunna ske via
terminal och uppdatering av röstlängdsregistret
kunna göras under hela granskningsperioden.
Ett granskningsförfarande via terminal bör också
föra med sig att man inte behöver ta fram
utskrifter av röstlängd under mellanvalsår. Detta
skulle i så fall behöva göras endast vid extra val.

Den allmänna röstlängden

Vid utformningen av röstlängdsförfarandet bör man
sträva efter att så många som möjligt av dem som på
valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt
också skall finnas i den allmänna röstlängden och
därmed få delta i valet. Det är framför allt fråga
om personer som blir svenska medborgare efter den 1
juni och utlandssvenskar som åter folkbokförs i
Sverige efter samma tid som trots medborgarskapet
och folkbokföringen inte får rösta.
Ett sätt att möjliggöra för denna kategori att
rösta är att flytta fram tidpunkten för
kvalifikationsdagen för att bli upptagen i den
allmänna röstlängden. Detta kommer också att leda
till att väljare som flyttar under sommarmånaderna
i större utsträckning blir röstberättigade i sin
nya hemkommun.
Tidsgränsen bestäms i dag av den tid som går åt
för att framställa röstlängderna, för att
allmänheten skall ha tillfälle att granska
längderna och för att längderna skall distribueras
till respektive valnämnd.
Ett sätt att göra det möjligt att flytta fram
kvalifikationsdagen är att ta bort det särskilda
anmärkningsförfarandet och slå samman anmärknings-
och rättelseförfarandet. Här måste man som
utredningen påpekar väga röstlängdens status som
exklusivt bevismedel för rösträtt mot att det nu-
varande anmärkningsförfarandet inte används i
praktiken. På grund av det senare förhållandet
anser regeringen att anmärknings- och rättelse-
förfarandet bör kunna slås samman. Eftersom
röstlängden är ett exklusivt bevismedel bör
tidsfristerna för rättelse dock vara reglerat i
lag.
Möjligheten att föra talan mot att en annan person
felaktigt tagits upp i röstlängden kommer mycket
sällan till användning och saknar egentlig praktisk
betydelse. Vi föreslår därför att det inte längre
skall finnas någon sådan möjlighet. Som bl.a.
Skattemyndigheten i Stockholms län påtalar,
försvinner genom en sådan ändring intresset av att
ha prövningen av rättelse av röstlängd vid ett
offentligt sammanträde. Förfarandet vid prövning av
rättelse av röstlängd bör därför kunna vara
skriftligt.
När det gäller frågan om vilken myndighet som
skall pröva frågor om rättelse står valet i dag
mellan länsstyrelsen och skattemyndigheten.
I folkbokföringsregistret finns de uppgifter som
behövs för att avgöra om en person uppfyller de
formella förutsättningarna för rösträtt när det
gäller valen till riksdag, landstings- och kommun-
fullmäktige. Detta register ligger därför till
grund för uppgifterna i den allmänna röstlängden.
Folkbokföringssystemet bygger främst på ett system
med lokala folkbokföringsregister för varje lokalt
skattekontor. Om skattemyndigheten prövar frågor om
rättelse i den allmänna röstlängden kan kontrollen
på ett enkelt sätt ske via de terminaler som finns
hos de lokala skattekontoren. Beslut om rättelse av
längden kan föras in efter hand. Utskrift av
längderna kan då ske efter det att tiden för
rättelse gått ut och alla rättelser förts in i
registret. Ett system där röstlängden granskas mot
terminal gör det dessutom möjligt att ta fram
röstlängd bara under år då val skall äga rum.
Eftersom granskningen kommer att ske via terminal
bör den göras endast hos skattemyndigheten. Därmed
kan man också ta bort den nuvarande skyldigheten
att kungöra var längderna skall hållas tillgängliga
för granskning. Dessutom ligger rättelse av den
allmänna röstlängden nära de uppgifter som
skattemyndigheten redan har inom ramen för folkbok-
föringssystemet; samma regler bör gälla i fråga om
folkbokföring och röstlängd. Att skattemyndig-
heterna handlägger frågor om rättelse av röst-
längderna har också den fördelen att de därigenom
får ett samlat ansvar för folkbokföringen och
upprättande av allmän röstlängd. Det finns således
stora fördelar med att föra över hela ansvaret för
de allmänna röstlängderna till skattemyndigheterna.
Frågor om rättelse av röstlängd bör därför - mot
bakgrund av situationen som den är i dag - prövas
av skattemyndigheten.
Som utredningen och vissa remissinstanser anför
kan det visserligen från principiella
utgångspunkter invändas mot denna lösning att
frågan om rösträtt inte bör prövas av samma
myndighet som ansvarar för det bakomliggande
registret. Denna invändning måste emellertid vägas
mot den stora administrativa fördelen som det
innebär om frågan om rättelse prövas av den
registerförande myndigheten dvs. skattemyndigheten.
Ett sådant förfarande överensstämmer dessutom med
de förhållanden som redan i dag finns där myndighet
har en generell skyldighet att i första hand själv
rätta sina beslut (26 § förvaltningslagen
/1986:223/). Något sakligt hinder mot en sådan
ordning kan inte anses föreligga.
Regeringen vill dock framhålla att den föreslagna
nya ordningen inte på något sätt innebär ett
slutligt ställningstagande vare sig i fråga om
ansvaret för röstlängdsframställningen eller
ansvaret för de regionala uppgifterna i
valorganisationen i övrigt; ett sådant ställnings-
tagande kan inte ske förrän utredningen lämnat sitt
slutbetänkande och det blivit klart hur den
framtida regionala förvaltningen och förvaltnings-
myndigheternas ledningsformer kommer att se ut.
Redan i dag används automatisk databehandling för
upprättande av röstlängd och aktuella uppgifter är
sålunda ADB-registrerade. Tillämpningen av frågor
om bland annat den personliga integriteten kommer
sålunda att vara densamma som i dag. Förslaget om
granskning av röstlängd innebär endast att
uppgifterna skall kontrolleras med hjälp av
terminal i stället för som i dag utifrån den
utskrift som tas fram. Eftersom förslaget inte
innebär att något ytterligare slag av uppgifter
införs eller att ändamålet med registret ändras är
det här inte fråga om inrättande av ett nytt
register. - Som tidigare nämnts fortsätter ut-
redningen arbetet med att försöka ytterligare
flytta kvalifikationsdagen närmare valdagen. När
det gäller den frågan är den mycket nära kopplad
till röstlängdens status och hur den skall
hanteras; samråd sker i det sammanhanget med
Aviseringsutredningen.
Med det förslag som vi nu lägger fram kommer
förfarandet med den allmänna röstlängden att
förenklas. Dessutom kommer samtliga väljare som
flyttar i samband med skolterminens slut att tas
upp i röstlängden för det valdistrikt dit de
flyttat. Tidpunkten för granskning av röstlängden
bör vara den 15 juli - 25 augusti. Väljarna kommer
sålunda att ha goda möjligheter att granska
längden, vilket är väsentligt med hänsyn till att
den allmänna röstlängden är ett exklusivt bevis-
medel för vem som skall ha rätt att rösta.

Den särskilda röstlängden

Ansökningstiden för att bli upptagen i den
särskilda röstlängden bör på motsvarande sätt som
för den allmänna röstlängden flyttas fram till den
1 juli. Likaså bör det vara hos skattemyndigheten
som den särskilda röstlängden skall hållas
tillgänglig för granskning. På samma sätt som
beträffande den allmänna röstlängden bör
anmärkningsförfarandet avskaffas och ersättas med
ett rättelseförfarande.

Om röstkort

Vi föreslår att alla röstkort skall upprättas av
skattemyndigheten. Kontrollen av innehållet i
röstlängderna kommer från väljarnas sida i
fortsättningen att ske mot uppgifterna på
röstkortet. Under ordinarie valår bör röstkorten
därför sändas till väljarna i så god tid att de
hinner begära att uppgifterna rättas. Röstkorten
bör därför sändas till de röstberättigade senast 45
dagar före ordinarie valdag; någon sådan risk att
röstkorten under semestertid kommer bort anser vi
vara mycket marginell, om inte helt obefintlig.

6 Röstning med valsedelsförsändelse
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med
regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser
tillstyrker utredningens förslag. Pensionärernas
Riksorganisation (PRO) avstyrker emellertid
förslaget att slopa makeröstningen. På grund av det
stora antalet innerkuvert som i dag finns på olika
ställen i valorganisationen anser flera remiss-
instanser att innerkuverten måste godkännas i val
som hålls år 1994.
Valprövningsnämnden anser att utredningens förslag
är för allmänt hållet när det gäller vem som får
biträda väljaren. Enligt nämnden bör den föreslagna
lagtexten i 11 kap. 3 § första stycket vallagen om
möjligt förtydligas beträffande formuleringen "den
som på annat sätt biträder väljaren i personliga
angelägenheter". Vidare erinrar nämnden om att det
eventuellt krävs ändringar också i lagen om
homosexuella sambor.
Posten anser att man i så stor utsträckning som
möjligt också i valsammanhang skall kunna anlita en
person som man i andra sammanhang litar på; det är
ju väljaren som avgör om han skall använda sig av
systemet med valsedelsförsändelse och då är det
naturligt att denne också får avgöra vilken person
han litar på och som han vill anlita som bud.
RSV föreslår att ordet "valsedelsförsändelse" byts
ut mot "budröst".
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår
att lagtexten beträffande vem som får vara bud
förtydligas ytterligare och att det till ordet
"vård" läggs orden "eller hjälp".
Länsstyrelsen i Värmlands län är tveksam till om
utredningens förslag att kontrollen av budets
behörighet vid avlämnande av valsedelsförsändelse
kan bli särskilt meningsfullt. Den av utredningen
föreslagna skyldigheten för bl.a. länsstyrelsen att
under viss valperiod förvara ytterkuverten som en
ytterligare kontroll är ur arkiveringssynpunkt
tungrodd och ganska omöjlig. Länsstyrelsen föreslår
också att begreppet "vårdare" bör definieras i
lagtexten.
Uppsala kommun anser att förslaget att slopa de
särskilda innerkuverten inte är bra eftersom de är
en mycket viktig del i att kunna bevara valhem-
ligheten och ett borttagande skulle göra det
möjligt att otillbörligt påverka väljare med i
förväg iordningställda kuvert.
Växjö kommun och Umeå kommun ifrågasätter om det
verkligen skulle fylla någon funktion att spara
ytterkuverten från budröstning.
PRO avvisar bestämt förslaget om att avskaffa den
särskilda makeröstningen och därmed skapa en
situation där diskussion uppkommer om huruvida
makan/maken är tillräckligt sjuk eller gammal för
att själv inte kunna infinna sig i vallokalen.
Enligt PRO skulle dessutom avskaffandet av den
särskilda makeröstningen sannolikt leda till ett
lägre valdeltagande.

Bakgrunden till regeringens förslag

Gällande rätt

Huvudregeln i vallagen är att röstning skall ske i
den vallokal för det valdistrikt där väljaren finns
upptagen i röstlängd och att väljaren för varje val
lägger sin valsedel i ett valkuvert och personligen
lämnar kuverten till valförrättaren eller röstmot-
tagaren. Röstning kan också ske genom bud eller,
för den som är gift, genom maka eller make.
Om väljaren på grund av sjukdom, rörelsehinder
eller hög ålder inte kan inställa sig i vallokalen
för det valdistrikt där han är upptagen i röstläng-
den, får han rösta genom bud. Bud får den vara som
fyllt 18 år och som är väljarens barn, barnbarn,
far, mor eller syskon eller hans vårdare.
Vid röstning genom ett bud, som är väljarens
släkting eller vårdare, skall väljaren själv lägga
sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av ett
vittne och budet skall han lägga innerkuvertet i
ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och
klistra igen kuvertet. Väljaren skall sedan på
heder och samvete intyga att han ställt i ordning
valsedelsförsändelsen på detta sätt. Han skall
dessutom intyga att han varit förhindrad att
inställa sig personligen i vallokalen samt ange
dagen för försändelsens anordnande. Budet och
vittnet skall intyga att väljaren själv har
undertecknat denna försäkran och att väljaren varit
förhindrad att inställa sig i vallokalen på grund
av angivna skäl. Vittnet skall också ha fyllt 18
år. Väljarens make eller barn eller makens barn får
inte vara vittne. Budet får inte samtidigt vara
vittne. Röstning genom bud kan göras i vallokalen,
vid poströstning och röstning vid utlandsmyndighet.
Vid röstning genom maka eller make skall
valsedelsförsändelsen ställas i ordning på samma
sätt som vid röstning genom bud med det undantaget
att maken inte behöver vara närvarande när väljaren
gör i ordning försändelsen och han skall inte
heller skriva på ytterkuvertet. Vid röstning genom
make finns också den skillnaden att väljaren inte
behöver vara förhindrad att personligen inställa
sig i vallokalen. En valsedelsförsändelse genom
make kan lämnas i vallokalen, på posten, hos
utlandsmyndighet och dessutom lämnas vid röstning
på fartyg.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna
valsedeln genom denne. Valsedelsförsändelsen skall
i så fall ställas i ordning i närvaro av vittnet
men något krav på att lantbrevbäraren samtidigt
skall vara närvarande finns inte. Lantbrevbäraren
får inte vara vittne, men skall på ytterkuvertet
intyga att han tagit emot försändelsen av väljaren.
Det finns således skillnader när det gäller kravet
att den som skall användas som bud också skall vara
närvarande när försändelsen görs i ordning. Men
reglerna är olika också när det gäller var
valsedelsförsändelsen får tas emot. Valsedelsför-
sändelse genom make kan tas emot på samtliga
ställen där röstning kan ske, dvs. på posten, hos
utlandsmyndighet, på fartyg och i vallokal.
Valsedelsförsändelse som lämnas av annan släkting
eller vårdare kan tas emot på alla röstmottagnings-
ställen utom fartyg. Valsedelsförsändelser som tas
emot av lantbrevbärare kan endast lämnas på det
postkontor till vilket han hör.

Skälen för regeringens förslag

Kretsen som kan rösta genom valsedelsförsändelse
utökas

Bakgrunden till utredningens förslag är att RSV
ifrågasatt om inte vid röstning med
valsedelsförsändelse kravet på sjukdom, rörelsehin-
der eller hög ålder bör tas bort eftersom dessa
förhållanden enligt RSV inte kan kontrolleras av
valförrättaren eller röstmottagaren.
Trots förtidsröstning på posten, på institutioner,
hos utlandsmyndigheter och på fartyg, tillgång till
valskjutsar anordnade av partierna och kommunerna
finns det grupper som inte skulle kunna deltaga i
val om möjligheten att rösta med valsedelsför-
sändelse inte fanns. Denna möjlighet har därför ett
stort värde för att upprätthålla ett så stort
valdeltagande som möjligt och används också av
omkring en procent av antalet röstande.
Endast den som på grund av sjukdom, rörelsehinder
eller hög ålder inte kan rösta i vallokal eller hos
utlandsmyndighet får i dag rösta genom bud.
Visserligen är det som RSV pekat på knappast
möjligt att göra en objektiv prövning av om
väljaren uppfyller dessa förutsättningar. Det är
nämligen inte bara graden av sjukdom eller rörelse-
hinder som avgör. Ett relativt lindrigt handikapp
kan ju göra det omöjligt att rösta för den som har
långt avstånd till vallokalen, postkontoret eller
utlandsmyndigheten. I likhet med några
remissinstanser anser vi emellertid att någon annan
bedömning än väljarens egen uppfattning inte kan
ligga till grund för bedömningen om hans sjukdom,
rörelsehinder eller höga ålder hindrar honom från
att rösta på annat sätt; väljer den enskilde att
rösta genom bud, trots att hans handikapp är
lindrigt, bör detta vara hans ensak.
Bestämmelserna ger dessutom väljaren en upplysning
om lagstiftarens avsikt att denna form av röstning
endast skall användas i undantagsfall. Kravet på
att bud och vittne skall intyga att väljaren inte
kunnat rösta på annat sätt bör också i sig vara ett
hinder mot att den som inte uppfyller förut-
sättningarna ändå röstar med valsedelsförsändelse.
Inte heller regeringen anser att man bör utöka den
krets som kan rösta med valsedelsförsändelse genom
att ta bort kraven på sjukdom, handikapp eller hög
ålder. Någon ändring i detta avseende bör därför
inte ske.
Som också utredningen anser finns det däremot inte
några egentliga skäl för att röstning med
valsedelsförsändelse inte bör kunna ske även vid
röstning på fartyg; vi föreslår därför att en sådan
möjlighet införs.
När det gäller terminologin bör begreppet röstning
med valsedelsförsändelse behållas, eftersom det
innefattar inte bara budröstning utan också
röstning genom lantbrevbärare.

Vem skall få vara bud?

Röstning med valsedelsförsändelse har emellertid
den allvarliga nackdelen att den typiskt sett
innebär begränsade möjligheter att garantera
väljarens hemliga och fria val.
Vidare begränsas möjligheten att hjälpa väljaren
att avge en giltig röst. Röstmottagaren i
vallokalen kontrollerar ju att väljaren inte
överlämnar fler än ett kuvert avseende ett och
samma val. Andelen röster som underkänns med denna
form av röstning är också jämförelsevis hög och
enligt vår mening bör man därför genom ändringar i
de formella föreskrifterna för röstning med
valsedelsförsändelse så långt möjligt försöka
minska risken för att röster avgivna på detta sätt
blir underkända. Den väljare som lämnat rösten
räknar ju med att hans röst kommer att ligga till
grund för valresultatet.
Det finns därför anledning att närmare definiera
vem som skall få uppträda som bud i egenskap av
vårdare och att göra det möjligt att kontrollera
detta, allt i syfte att minska risken för att den
kategori väljare som det här är fråga om utsätts
för otillbörlig påverkan.
Som framgått får den som är väljarens barn,
barnbarn, far, mor, syskon eller hans vårdare vara
bud om han eller hon fyllt 18 år.
Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat
frågan om de krav som ställs på bud. En synpunkt
som framförts är att det tydligare borde preciseras
vad som menas med vårdare. Valprövningsnämnden har
också vid flera tillfällen prövat frågor som gällt
budröstning.
Huvudsyftet med reglerna om budröstning är att
söka undvika otillbörliga påtryckningar i
organiserad form. Det finns tyvärr exempel på att
sådant förekommer.
Det viktigaste kravet på budet bör vara att det är
en person som väljaren litar på och som han själv
har utsett. Däremot bör budets exakta förhållande
till den röstande ha mindre betydelse. Väljarens
barn får t.ex. i dag vara bud men inte makens barn,
inte heller styvmor eller styvfar. Inte heller en
granne, hur betrodd denne än är, kan vara bud.
Enligt vår mening bör ifrågavarande bestämmelser
ändras så att de bringas mer i överensstämmelse med
huvudsyftet. Därför föreslår vi att även sambo,
makes barn eller sambos barn skall kunna vara bud.
Detta föranleder också ändringar i lagen om
homosexuella sambor.

Begreppet vårdare m.m.

När det sedan gäller begreppet vårdare finns det
enligt vår mening anledning att närmare försöka
definiera detta begrepp. Med hänsyn till att
tillämpningen av denna bestämmelse ofta görs av
personer som annars inte sysslar med lagtolkning
bör denna definition tas in i lagtexten.
Det skall i första hand vara en person som lämnar
väljaren vård på ett yrkesmässigt sätt; om det inte
finns något inslag av yrkesmässighet så skall den
som uppträder som bud lämna väljaren bistånd som
inte är av helt obetydlig eller tillfällig
karaktär. Den relation som finns mellan väljaren
och vårdaren skall här garantera att det finns det
förtroende dem emellan som förutsätts.
När det gäller personer som enligt vanligt
språkbruk behöver vård innebär den föreslagna
definitionen ett förtydligande av begreppet
vårdare. Vi ansluter oss därför till det förslag
till definition som utredningen föreslår, nämligen
att "vårdare" ersätts med "den som yrkesmässigt
eller på därmed likartat sätt ger väljaren vård av
mera varaktigt slag".
Men den väljare som är sjuk, handikappad eller
gammal behöver inte vara föremål för vård i denna
mening. Han kan t.ex. klara sig utan sådan vård men
behöva hjälp med t.ex. bank- och postärenden. En
person som lämnar väljaren en sådan hjälp uppfattas
inte med normalt språkbruk som vårdare. Men också i
denna situation finns det typiskt sett ett
förtroende mellan väljaren och den som brukar
hjälpa honom på detta sätt. Med den nya
definitionen som vi nu föreslår krävs det en
uttrycklig föreskrift i lagtexten så att det
framgår att även den som lämnar väljaren hjälp på
annat sätt än genom att vårda honom kan fungera som
bud. När det gäller den närmare utformningen av
lagtexten går det inte att komma mycket längre än
vad vi nu föreslår.

Kontrollmöjligheten

När det sedan gäller möjligheterna att kontrollera
vem som uppträder som bud har det föreslagits att
budet på ytterkuvertet skall ange i vilket
vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt
vår mening räcker det med en föreskrift att budet
på ytterkuvertet skall anteckna sitt namn, sitt
personnummer och sin adress. Vid röstmottagningen
bör budet vidare kunna legitimera sig. Därigenom
kan röstmottagaren/valförrättaren kontrollera vem
som uppträder som bud.
Den utbredda användningen av personnummer har
utsatts för kritik och många känner oro inför en
onödig användning av personnummer. Frågan om en
begränsad användning av personnummer är för
närvarande föremål för utredning (dir. 1993:7). I
direktiven anges dock att det inte går att se bort
från att integritetsskyddsintresset kan stå i viss
motsättning till andra viktiga värden i vårt
samhällsskick, bl.a. på tryckfrihets- och
offentlighetsprincipens område.
Även frågor om valförfarandet är enligt vår mening
ett sådant område där integritetsskyddsintresset
måste vägas mot andra viktiga värden. Det är här
främst fråga om att säkerställa att en avgiven
budröst verkligen ger uttryck för väljarens vilja
och att denne skall kunna rösta genom bud utan att
behöva riskera att bli utsatt för otillbörliga på-
tryckningar. Ett sådant skyddsintresse bör i detta
sammanhang vara större än budets. Vi anser därför
att det inte finns något hinder mot att införa ett
krav på att budet skall ange sitt personnummer.
Genom en föreskrift att budet på ytterkuvertet
skall anteckna sitt personnummer och sin adress får
man en möjlighet att kontrollera vem som lämnar
försändelsen. Men när valsedlarna lagts i urnan
finns det i dag inte någon föreskrift att
ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall
sparas. Det finns alltså ingen möjlighet att då med
säkerhet bevisa vem som uppträtt som bud. För att
det efter valet skall finnas säker bevisning om
detta bör ytterkuverten tas om hand av
valförrättarna och bevaras på samma sätt som annat
valmaterial, nämligen till utgången av den tid som
valet gäller. Med dessa kontrollmöjligheter bör
risken minska för att den som inte är behörig att
uppträda som bud ändå gör det.

Den särskilda makeröstningen

Ett sätt att minska risken för att röster som
avgivits med valsedelsförsändelse blir underkända
är att ha så enhetliga regler för denna typ av
röstning som möjligt.
Att överbringa rösten genom maka eller make hänför
sig till den tid då väljaren praktiskt taget inte
kunde rösta på annat sätt än genom att själv
infinna sig i vallokalen på valdagen. Det är också
en kvarleva från förr då mannen företrädde sin
hustru i en mängd angelägenheter. Som vi påpekat
ovan är grundsynen i vallagen att röstning är en
personlig handling. Som påpekats från flera håll är
möjligheten för makar att rösta med
valsedelsförsändelse också otidsenlig eftersom
motsvarande möjlighet inte finns för sambor.
Formkraven vid röstning med valsedelsförsändelse
är till för att, så långt möjligt, skydda väljarens
valhemlighet. Formkraven vid röstning med olika
valsedelsförsändelser är som tidigare framgått inte
lika. Så t.ex. behöver äkta make inte underteckna
det intyg som ett bud måste göra. Detta kan leda
till osäkerhet för såväl väljare och bud som
valfunktionär. Det förekommer t.ex. att
röstmottagare på posten inte uppmärksammar att
budet inte är make, varpå rösterna senare ogiltig-
förklaras.
I dag jämställer man i allt större utsträckning
makar med sambor. I detta sammanhang utgör den
särskilda makeröstningen ett undantag. Det har med
tiden dessutom blivit alltmer komplicerat att
kontrollera att "budet" och väljaren är gifta med
varandra. Röstmottagare på posten har ingen
möjlighet att kontrollera de uppgifter som lämnas
utan får godta dessa. När det gäller kontrollmöj-
ligheterna i vallokalen så har också de tunnats ut.
Röstlängderna upprättas numera i
personnummerordning. Tidigare var röstlängderna
uppställda med fastighetsindelningen som grund och
makar fördes intill varandra i längden. Då innebar
olika efternamn inte samma problem. I dag kan det
även i vallokalen vara svårt att kontrollera att
äktenskap föreligger.
Såväl principiella som praktiska skäl talar därför
för att äkta make-röstning som en särskild form av
röstning genom valsedelsförsändelse upphör och att
i stället äkta make får fungera som vanligt bud.
Med dagens regler i övrigt oförändrade skulle detta
innebära att make kan vara bud bara för den som är
förhindrad genom handikapp etc. att själv lämna sin
röst i vallokalen eller annan röstmottagningslokal.
PRO har kritiserat förslaget att slopa den
särskilda makeröstningen eftersom det skulle kunna
föra med sig onödiga diskussioner i hemmen och
dessutom sannolikt leda till ett lägre valdel-
tagande, en inställning som det visat sig att
riksdagspartierna också har förståelse för.
Den särskilda makeröstningen används främst av
äldre par och regeringen har förståelse för att
förslaget kan få de konsekvenser PRO befarar.
Enligt regeringens mening bör förslaget därför
träda i kraft först efter år 1994. Vid de val som
hålls år 1994 kommer sålunda äkta makar att kunna
välja såväl det nuvarande systemet med makeröstning
som den nya möjligheten att använda make som bud.

Tidpunkten för anordnande av valsedelsförsändelse

Valsedelsförsändelse vid ordinarie riksdagsval och
vid val i hela riket av landstings- och
kommunfullmäktige får vara anordnade tidigast 24
dagar före valdagen och vid röstning på fartyg
tidigast 55 dagar före valdagen. Datum för
anordnande skall anges på ytterkuvertet. Som
framgått ovan är det inte ovanligt att datum saknas
och att rösterna därför underkänns.
En anledning till att ta bort kravet på
datumangivelse är att detta krav ofta förbises av
väljaren eller att han av misstag fyller i fel
datum. För att en röst från en väljare skall
underkännas måste det enligt regeringens mening
finnas mycket tungt vägande skäl. Man bör kunna
utgå ifrån att flertalet väljare ställer i ordning
sin valsedelsförsändelse först i samband med att
röstmottagningen vid posten, utlandsmyndighet och
fartyg får börja.
Kravet på att väljaren uttryckligen skall ange
datum på försändelsen bör därför enligt vår
uppfattning kunna tas bort. Att väljaren inte gjort
i ordning försändelsen före föreskrivet datum bör i
stället kunna tas med i den försäkran som väljaren
lämnar på ytterkuvertet. Med denna ändring torde
man, om än marginellt, kunna minska antalet val-
sedelsförsändelser som blir underkända av formella
skäl.

De särskilda innerkuverten tas bort

Vid röstning genom valsedelsförsändelse används i
dag särskilda innerkuvert. Bakgrunden till detta är
tanken att väljaren i vallokalen själv skall ställa
i ordning sina valkuvert. Han bör därför inte kunna
ta med "färdiga" valkuvert in i vallokalen eller
till annan röstmottagningslokal. Med dessa
bestämmelser vill man säkerställa att väljaren gör
ett eget val och inte påverkas av någon annan på
ett otillbörligt sätt. Av samma skäl är både
valkuverten och de särskilda innerkuverten försedda
med påskriften att ingen märkning får göras på dem.
Utredningens förslag i detta avseende grundar sig
på en framställning från RSV till regeringen med
förslag om att de särskilda innerkuverten skall
avskaffas. Som skäl för detta har anförts dels
kostnadsbesparingar, dels att röster i onödan blir
underkända på grund av att fel kuvert använts.
Med hänsyn till valhemligheten är det av största
vikt att valsedlar inte kan härledas. När
valkuverten hamnat i valurnan bör det därför inte
finnas något kännetecken på dem som kan knytas till
en viss väljare. Så är i dag emellertid fallet med
röster avgivna genom valsedelsförsändelse. Om
antalet sådana röster är litet är risken stor för
att valhemligheten bryts.
Med hänsyn till detta bör de särskilda
innerkuverten avskaffas. Detta får till följd att
det lager av innerkuvert som finns hos val-
administrativa myndigheter skall makuleras.
Eftersom innerkuvert för närvarande finns hos ett
stort antal aktörer i valförfarandet - innerkuvert
skall enligt gällande bestämmelser distribueras
till samtliga röstmottagare och de partier som vid
något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än
en procent av rösterna i hela landet - är det
sannolikt att det vid nästa val kommer att finnas
innerkuvert kvar hos någon av dessa. Utredningen
har övervägt om man under valen år 1994 skulle
kunna godkänna att väljare använder sig av ett
sådant innerkuvert trots att han rätteligen skulle
ha använt sig av ett vanligt valkuvert. Med hänsyn
till den risk detta skulle innebära för väljarens
valhemlighet anser vi liksom utredningen att en
sådan röst inte skall godkännas. Det är därför
viktigt att de aktörer som deltar i valförfarandet
blir informerade om att en valsedel som lämnas i
ett innerkuvert kommer att bli underkänd.
För det fall väljare vid val som hålls år 1994
kommer att använda sig av möjligheten att rösta
genom make, finns det onekligen en risk för att
innerkuvert kommer att användas. Även om ett sådant
förfarande kan komma att äventyra valhemligheten
bör intresset av att rösten godkänns i detta fall
väga tyngre. Vi föreslår därför i fråga om sådana
innerkuvert, att de skall godkännas och bedömas som
vanligt valkuvert.
7 Postens röstmottagning
Utredningens förslag innebär att den generella
röstmottagningen på postkontor under valdagen tas
bort och ersätts av en möjlighet för väljare från
andra kommuner att rösta i en viss vallokal i
kommunen. Den som vistas i sin egen kommun skall
dock inte få rösta i annan vallokal än i den där
han finns upptagen i röstlängd.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser - utom
Posten - tillstyrker eller har ingen erinran mot
utredningens förslag.
Posten föreslår att röstning på postkontor under
valdagen även i fortsättningen skall vara möjligt
men att i besparingssyfte antalet deltagande
postkontor begränsas till ett eller ett par i varje
kommun (300-400 totalt). Detta förslag skulle
innebära att man får lika många röstningsställen
som i utredningens förslag; postkontoren skulle
dessutom kunna hålla öppet tre timmar vid två
tillfällen, dvs. sex timmar mot i dag två timmar,
utan att kostnaden skulle bli högre. Förslaget
skulle enligt Postens beräkningar innebära en
kostnadsminskning från 8 milj. kr. till 1,5 - 2
milj. kr.
RSV: Om ytterligare besparingar skall göras bör
det även övervägas om inte tiden för poströstning
kan inskränkas än mer, exempelvis till 14 dagar
före valdagen. Postens statistik visar nämligen att
de flesta väljer att rösta under den perioden.
Statskontoret har ifrågasatt om ett slopande av
poströstning på valdagen behöver kompenseras med
möjligheten att rösta på andra ställen än i det
egna valdistriktet.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att det
även i fortsättningen skall finnas möjligheter att
inrätta särskilda postkontor och hänvisar till de
undersökningar som utredningen åberopar och som
visar att 48 % av dem som röstade på posten under
valdagen 1991 röstade i sin hemkommun. Om dessa
antas rösta i sitt valdistrikt eller förtidsröstar
före valdagen minskar antalet röstande som
utnyttjar den föreslagna möjligheten att rösta i
någon vallokal i vistelsekommunen. Det finns därför
en risk att antalet förtidsröster att granska under
onsdagsräkningen kan bli så pass litet att
valhemligheten äventyras.
PRO anser att alla vallokaler skall vara
tillgängliga för väljare från annan kommun.

Bakgrunden till regeringens bedömning

Väljare som på grund av vistelse på annan ort eller
av annan anledning finner sig vara förhindrad att
rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta på
permanenta eller tillfälliga postkontor.
Röstning på permanenta postkontor äger rum då
kontoret är öppet för allmänheten. Röstning kan
också ske under valdagen på flertalet postkontor.
Under valdagen har dessa postkontor öppet för
röstmottagning minst en timme före kl. 11 och minst
en timme efter kl. 15.
Röstning på postkontor kan ske inte bara vid
permanenta postkontor utan också på tillfälliga
postkontor. Sådana postkontor kan, efter samråd med
valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas på
sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller
liknande. Tillfälliga postkontor för röstmottagning
får inrättas tidigast sju dagar före valdagen. I
regel inrättas tillfälliga postkontor för
röstmottagning söndagen före valdagen. Tillfälliga
postkontor kan även inrättas på valdagen i t.ex.
glesbygd. Detta sker dock endast i begränsad
utsträckning.
Posten sänder mottagna fönsterkuvert till
valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i
allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i
särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun
där den särskilda röstlängden skall finnas
tillgänglig.
Att väljare röstat på postkontor, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg hindrar inte att
han också röstar i vallokalen på valdagen (12 kap.
5 § vallagen). I sådant fall gäller den röst som
lämnats i vallokalen (13 kap. 3 § vallagen).
Väljare som förtidsröstat eller som poströstat på
valdagen har alltså möjlighet att ändra sitt val
genom att rösta även i vallokalen.

Skälen för regeringens bedömning

Röstning på särskilt postkontor,
entreprenadpostkontor, m.m.

Pågående utredningsarbete kan medföra stora
förändringar i Postens organisation, med effekter
också för valadministrationen. Postens roll som
central myndighet kan komma att föras över till RSV
som då får det samlade ansvaret för all röstning.
Själva förtidsröstningen på postkontor kan trots
det komma att genomföras på det nya postbolagets
postkontor och röstmottagningen sålunda bli en
uppgift för detta nya bolag.
Med en sådan uppläggning blir det i praktiken inte
någon förändring av betydelse ur valadministrativ
synvinkel. Men det finns också andra lösningar som
kan vara möjliga. Så kan t.ex. RSV bli centralmyn-
dighet också för poströstningen och ansvaret för
förtidsröstning på sjukhus m.fl. vårdinrättningar
föras över till kommunerna. Framför allt det
sistnämnda skulle innebära påtagliga förändringar
för valadministrationen. Det är bl.a. mot denna
bakgrund vi föreslår att det vid 1994 års val skall
genomföras försök där vissa kommuner tar över
ansvaret för den s.k. institutionsröstningen.
Röstning på posten under valdagen

Möjligheten att förtidsrösta på posten underlättar
för väljare att delta i val och är därför ett
värdefullt komplement till röstningen i vallokal
när det gäller att uppnå ett högt valdeltagande. En
stor andel väljare utnyttjar också denna möjlighet.
Antalet väljare som röstar på posten under själva
valdagen är dock relativt litet. Vid septembervalen
år 1991 röstade
45 991 väljare på posten under valdagen. Eftersom
postkontoren på valdagen är öppna endast för
röstning kan kostnaden för deras öppethållande
hänföras helt till röstmottagningen. Postens
öppethållande under valdagen det året kostade ca 8
milj. kr. Varje poströst som togs emot under
valdagen kan sägas ha kostat omkring 175 kr.
Särskilt mot bakgrund av att det under valdagen
finns ett stort antal särskilt inrättade lokaler
där röstning äger rum kan det ifrågasättas om det
är en rimlig kostnad i valadministrationen att
dessutom ha en parallell organisation för
röstmottagning på posten.
Enligt de undersökningar som gjorts har det visat
sig att ca 48 % av dem som utnyttjade möjligheten
att rösta på posten under valdagen röstade i sin
hemkommun. Hälften av valdagens poströster kom
alltså från väljare som rimligen borde ha kunnat
rösta i sin vallokal. Varför dessa väljare röstar
på posten i stället för i sin vallokal vet man
inte. En anledning skulle kunna vara att Postens
lokaler ofta är mer handikappanpassade än vissa
vallokaler. För rörelsehindrade personer som vill
rösta på valdagen blir det därför lättare att rösta
på posten. En annan orsak skulle kunna vara att
vissa väljare ogillar att bli utsatta för
partiernas valsedelsutdelare och de penninginsam-
lingar som ofta förekommer i anslutning till
vallokalerna.
Med hänsyn till att 48 % av dem som röstat på
posten under valdagen röstade i sin hemkommun kan
antalet väljare som röstat utanför den egna
kommunen under valdagen 1991 enligt utredningen
uppskattas till omkring 23 000. Om man slopar den
obligatoriska röstmottagningen på posten under
valdagen utan att ersätta den med annan röst-
mottagning skulle det innebära en försämring för de
väljare som inte befinner sig i sin hemkommun under
valdagen. En sådan försämring kan leda till att
valdeltagandet sjunker. Denna grupp väljare måste
därför erbjudas möjlighet att rösta i den kommun
där de befinner sig på valdagen. Enligt utredningen
skulle en röstmottagning i "vallokal i annan
kommun" leda till att den kategori väljare det är
frågan om, kommer att kunna erbjudas en bättre
röstmöjlighet under valdagen än för närvarande om
röstmottagningen i stället för på postkontor sker i
sådan vallokal.
Regeringen vill för sin del peka på att en risk
med utredningens förslag är att antalet röster som
varje valnämnd har att hantera vid onsdagsräkningen
kan bli så litet att man riskerar valhemligheten.
Intresset av att hålla kostnaderna för
valförfarandet nere och att snabbt få ett så
korrekt valresultat som möjligt kan här sägas stå i
motsättning till intresset att värna om väljarnas
valhemlighet. Risken för att väljarnas valhemlighet
inte skall kunna upprätthållas under
onsdagsräkningen anser också vi vara mycket liten.
Den är i vart fall inte så stor att den kan
motivera de kostnader som en dubbel organisation
för röstmottagning för med sig. Mycket talar
således för att allmän röstmottagning på posten
under valdagen bör kunna slopas. Fördelarna med att
behålla nuvarande system är att man kan behålla ett
väl fungerande och känt sätt att rösta. Kommunernas
valnämnder behöver inte genomföra någon särskild
utbildning för valförättarna med därmed förenade
kostnader. I vallokalerna kan man, liksom för när-
varande, koncentrera sig på väljarna i det egna
valdistriktet. Man behöver inte hålla isär vissa
röster, som dessutom skall behandlas på ett
speciellt sätt, och framför allt behöver man inte
ordna distribution av dessa poströster till
valnämnd i annan kommun; oavsett om väljaren lämnar
sina röster i en särskild vallokal eller på ett
postkontor, torde de mottagna rösterna oftast få
distribueras av posten. Därtill kommer att väljarna
i dag är inställda på att de kan rösta på post-
kontor vid vistelse på främmande ort.
Nackdelen med den nuvarande ordningen är bl.a. det
begränsade öppethållandet; en vallokal är ju
normalt öppen under längre tid än vad postkontoret
har öppet. Sex timmars öppethållande på de
deltagande postkontoren som Posten föreslår bör
emellertid vara mer än tillräckligt för de allra
flesta väljare.
Mot bakgrund av vad som sålunda framkommit anser
vi det vara för tidigt att nu slopa poströstningen
under valdagen. Mycket tyder på att
poströstningsförfarandet i dess helhet ganska snart
måste ses över. Det kan därför inte vara
meningsfullt att nu genomföra en ändring som inte
innebär större kostnadslättnader för staten än vad
som kan åstadkommas på annat sätt som mera ansluter
till nuvarande ordning.
Centrala valmyndigheten bör med Posten kunna komma
överens om vilka postkontor som kan komma i fråga
och de öppettider som skall gälla. I samband därmed
bör centrala valmyndigheten försäkra sig om att
kostnadsbesparingarna blir i den omfattning Posten
utlovat.
8 Försöksverksamhet vid 1994 års val
Utredningens förslag överensstämmer med rege-
ringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna
tillstyrker eller har ingen erinran mot förslagen.
Posten avstyrker dock de förslag som avser
ambulerande röstmottagning och att kommunen skall
ansvara för
institutionsröstningen.
Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att förslaget
att låta kommunerna ta över institutionsröstningen
inte får medföra att den nuvarande servicenivån
sänks på grund av kostnadsskäl eller liknande.
RSV ställer sig, med hänsyn till valsystemets
grundkrav på förutsägbarhet, säkerhet och legitimi-
tet, tveksamt till om valområdet över huvud taget
lämpar sig för försöksverksamhet. Om försök skall
genomföras får det inte under några omständigheter
leda till att säkerheten äventyras eller viktiga
moment försenas. RSV tillstyrker förslaget med
försök beträffande institutionsröstningen och den
ambulerande röstmottagningen men ifrågasätter
samtidigt om inte dessa förslag kan permanentas
omgående utan att föregås av försöksverksamhet.
RSV anser att en mer detaljerad genomgång bör
göras innan klartecken lämnas beträffande
förslaget att låta valnämnden ta hand om den
slutliga sammanräkningen.
Enligt RSV utgör det föreslagna försöket med
slutlig sammanräkning vid riksdagsval inte försök i
egentlig mening. Den enda rationella samman-
räkningsmetoden för riksdagsvalet är att
länsstyrelsens sammanräkning slutar sedan röstför-
delningen tagits fram. RSV kan med denna ordning
fördela mandaten mellan partierna och ordna namn,
dubbelvalsavveckla och utse ersättare. Så länge
riksdagen har utjämningsmandat och det förekommer
valsedlar med samma kandidater i flera valkretsar
är detta det enda möjliga sättet. Den nuvarande
regleringen av sammanräkningen för riksdagsval kan
jämföras med ett system där tre kommuner räknar var
sin landstingsvalkrets. För att slutligt beräkna
landstingets sammansättning skulle länsstyrelsen
göra om alltsamman med samtliga förutsättningar.
Den nuvarande ordningen medför extraarbete både hos
länsstyrelserna och RSV.
Förslaget att sköta avprickning i röstlängden
enbart via terminal kan i dagsläget inte accepteras
av säkerhetsskäl. Skulle den elektroniska
röstlängden svikta måste det finnas
pappersutskrifter att tillgå. Några vinster för
valförrättarna, utöver den marginella vinst som
uppstår när maskinen räknar fram antalet avprick-
ningar i längden, finns inte.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att försök
med optisk läsning av valsedlar bör ske vid
länsstyrelsen i stället för, som utredningen
föreslår, i vissa kommuner. Kostnaden för optisk
utrustning blir dessutom lägre om den placeras hos
någon länsstyrelse i stället för att spridas på
flera kommuner.
Växjö kommun ifrågasätter om man behöver gå fram
så försiktigt som utredningen föreslår när det
gäller försöksverksamheten. Att flytta ansvaret för
institutionsröstningen till kommunerna förefaller
vara i princip riktigt. Röstmottagningen skulle då
kunna användas med större flexibilitet. Det skulle
dock medföra en tillkommande kostnad för
kommunerna, en kostnad som tidigare torde ha
belastat det centrala valanslaget. Ambulerande
röstmottagning och förkortat öppethållande måste
vara tillåtna möjligheter i små valdistrikt, där
man vill hålla servicenivån uppe. Röstsedlarna bör
redan till 1994 års val utformas så att de kan
räknas maskinellt. Det är främst beträffande
sammanräkningen som vinster kan göras med en
datorisering av valen.
Umeå kommun anser att försöksverksamhet bör finnas
inom alla verksamhetsområden i syfte att utveckla,
effektivisera och förbilliga systemen; detta gäller
även de allmänna valen. Kommunen saknar emellertid
i förslaget en mer teknikorienterad viljeyttring
som skulle kunna medföra ytterligare effektivitet
och besparingar i valet.
PRO framhåller att institutionsröstningen måste
genomföras på ett sätt som i största möjliga uts-
träckning motsvarar röstning i vallokal, bl.a. bör
partierna ha möjlighet att dela ut valsedlar
utanför den plats eller det rum där röstningen
sker.
Kommunförbundet tillstyrker förslagen men pekar på
svårigheten att få valdagens valförrättare att
acceptera ytterligare uppdrag och förutsätter att
de kostnader som de olika försöken medför för de
deltagande kommunerna ersätts av staten.

Skälen för regeringens förslag

Den kritik som utredningens förslag fått i vissa
avseenden är enligt regeringens uppfattning inte av
mera allvarligt slag än att en försöksverksamhet
bör kunna genomföras i den omfattning och på det
sätt som utredningen föreslår.

Valdistriktsindelning och röstmottagning

Ansvaret för institutionsröstningen

Förtidsröstning genom posten kan ske på tillfälliga
postkontor. Sådana postkontor kan, efter samråd med
valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas på
sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller
liknande vårdinrättningar. Tillfälliga postkontor
för röstmottagning får inrättas tidigast sju dagar
före valdagen. I regel inrättas tillfälliga
postkontor för röstmottagning på denna typ av
institutioner söndagen före valdagen. Liksom när
det gäller röstning på ordinarie postkontor är det
posten som ensam ansvarar för röstningens
genomförande. Posten kan dock begära att valnämnden
utser ett visst antal personer att biträda postens
röstmottagare vid institutionsröstningen. Även i de
fall valnämnden utser sådana biträden är det posten
som ansvarar för röstmottagningen.
Antalet väljare som röstar vid institutions-
röstning har vid de senaste valen uppgått till
omkring 40 000. Vid 1991 års val röstade 39 840
personer vid olika typer av institutioner. De
flesta eller omkring 38 500 av dessa röstade vid
sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem och servicehus.
Kostnaderna för röstmottagningen vid institutioner
söndagen före valdagen uppgick vid 1988 och 1991
års val till 4,2 respektive 5,8 milj. kr.
Röstningen vid institutioner, framför allt vid
ålderdomshem, servicehem eller sjukhus, har ibland
utsatts för kritik. Denna röstning genomförs många
gånger i lokaler som är mindre lämpliga för
röstning vilket leder till praktiska problem bl.a.
vad gäller tillgänglighet och möjlighet att anordna
avskilda platser för röstningen. Det är emellertid
inte bara lokalernas utformning som föranleder
problem. De väljare som finns på sjukhem,
servicehem och ålderdomshem tillhör i allt större
utsträckning en kategori som inte klarar ett eget
boende med stöd från den kommunala hemtjänsten.
Patienterna är ofta sängliggande eller
rullstolsbundna och i stort behov av hjälp på
grund av fysiska handikapp; många gånger beror
hjälpbehovet också på att de är senila. Allt detta
leder till att dessa väljare har ett stort behov av
biträde vid röstningen; de har svårt att hålla isär
valsedlar från olika partier, de kan inte själva
stoppa ner valsedlarna i kuverten m.m. Genomförande
av röstning vid denna typ av institutioner blir
därför mycket komplicerad. Det kan också många
gånger vara svårt att upprätthålla valhemligheten
vid röstningen. Risken att denna grupp väljare
utsätts av otillbörlig påverkan vid röstningen kan
upplevas som stor.
Det finns anledning att ifrågasätta om inte
ansvaret för institutionsröstningen bör överföras
till kommunerna. Vad som talar i den riktningen är
att det torde finnas stora fördelar i att samla
ansvaret för att organisera och genomföra all
röstmottagning i den kommunala valnämndens regi.
Därigenom skulle man kunna få en effektivare
organisation när det gäller röstmottagningen. Mot
detta kan i och för sig anföras att den nuvarande
ordningen tycks fungera väl. Erfarna post-
funktionärer har använts som röstmottagare vilket
har varit till fördel för röstningens genomförande.
Det kan också finnas en fördel i ett gemensamt
riksövergripande ansvar, mot bakgrund av att de
berörda institutionerna har olika huvudmän.
Resultatet av Postlagsutredningens förslag
(Postlag SOU 1993:9) kan bli att Postens roll i
valsammanhang omprövas. Det kan bli fråga om ett
mer renodlat beställar - leverantörsförhållande.
Utan att föregripa ett kommande ställningstagande i
frågan finns det skäl att försöksvis prova en
modell där kommunen intar beställarrollen och då
kan välja mellan att utföra uppgiften i egen regi
eller köpa tjänsten av annan t.ex. Posten.
Vi föreslår därför att försök görs enligt denna
modell i samråd mellan Posten, RSV och berörda
kommuner där kommunen får detta ansvar.
Röstmottagningen bör genomföras på motsvarande
sätt som för närvarande. Röstmottagarna kontrolle-
rar röstkort och identitet, delar ut valkuvert och
övervakar att röstningen genomförs på ett korrekt
sätt. Väljarens valkuvert tas emot och läggs,
tillsammans med röstkortet, i ett särskilt kuvert.
De röster som inte hör till kommunen skall sändas
till respektive valnämnd. De röster som avgivits
vid institutionsröstningen och som hör till
kommunen skall sorteras och distribueras till
respektive valdistrikt för att där ingå i den
preliminära rösträkningen på valdagen.
En sådan försöksverksamhet kräver undantag från
reglerna i 10 kap. 2 § tredje stycket vallagen. De
närmare föreskrifterna om försöksverksamheten bör
lämnas av RSV.

Ambulerande röstmottagning, m.m.

Arvodena till valförrättarna är den tyngsta posten
när det gäller kommunernas kostnader för valens
genomförande. Organisationen av röstmottagningen i
glesbygden är dessutom ett speciellt problem. Det
är mycket svårt att på ett rationellt sätt lösa
frågan om rimlig servicenivå samtidigt som kravet
på skydd av valhemligheten skall uppfyllas.
Det är angeläget att man söker finna lösningar på
såväl kostnads- som serviceproblemen. En tänkbar
lösning kan vara att använda sig av en s.k.
ambulerande röstmottagning, en annan att tillåta
flera vallokaler med begränsat öppethållande i ett
valdistrikt. Man kan också tänka sig att
röstmottagningen sker på annat sätt t.ex. att röst-
mottagarna söker upp väljarna och då för med sig
valurnan. Innan dessa former av röstmottagning görs
generella bör de också enligt regeringens mening
genomföras på försök i vissa kommuner. Sådana
försök kräver undantag från vissa bestämmelser om
röstningen i 8 kap. vallagen men också vissa
bestämmelser när det gäller röstning i vallokal i 9
kap. vallagen.
Vid utarbetande av de närmare föreskrifterna om
försöksverksamheternas genomförande är det
naturligtvis viktigt att försöken kommer att
genomföras på ett sådant sätt att väljarnas valhem-
lighet garanteras samtidigt som säkerheten i
valförfarandet kan upprätthållas.

Undantag från reglerna om preliminär rösträkning
och slutlig sammanräkning

Maskinell räkning av valsedlarna

När det gäller frågan om tekniska hjälpmedel i
valförfarandet har utredningen stannat för att
själva rösträkningen bör vara det mest lämpliga
område som sådana hjälpmedel kommer till rätt
användning.
De pappersvalsedlar som används bör därför
anpassas till någon form av elektronisk avläsning.
Därigenom bör man kunna uppnå effektivitetsvinster
i valförfarandets sammanräkningsfas.
Genom en försöksverksamhet kan man få ett underlag
för bedömningen vilka organisatoriska och
ekonomiska konsekvenser ett system med maskinell
sammanräkning kan få om det införs i hela eller
vissa delar av landet.
Sådana försök bör därför genomföras i olika
kommuner vid 1994 års val. Vid försökens
genomförande bör man undersöka om det med hjälp av
optisk läsning av valsedlarna också är möjligt att
samordna den preliminära rösträkningen och den
slutliga sammanräkningen. Ett sätt att minska
kommunernas kostnader för valförrättare är att
liksom i Norge och Danmark göra mycket stora
distrikt i större tätorter och att i dessa
valdistrikt ordna en rationell röstmottagning.
Detta förutsätter dock att problemen med
rösträkningen kan lösas.
Genom försök med optisk läsning eller försök med
andra tekniska hjälpmedel bör rösträkningen kunna
förenklas i sådan grad att man samtidigt kan göra
försök med riktigt stora distrikt. Det bör även här
vara RSV som i samråd med den regionala och
kommunala valnämnden ger de närmare föreskrifterna
om försöksverksamhetens genomförande.

Slutlig rösträkning av valnämnden

En möjlighet till att bringa ned kostnaderna för
valadministrationen kan vara att förändra
ansvarsfördelningen när det gäller den preliminära
och slutliga sammanräkningen. Ett sätt att
rationalisera rösträkningsproceduren kan vara att
göra enligt följande.
Med början dagen efter valet genomför valnämnderna
en slutlig sammanräkning av valsedlarna. Valnämnden
räknar alla giltiga, oförändrade valsedlar och
delar upp dem efter listtyp. Ogiltiga valsedlar är
de valsedlar som saknar partibeteckning t.ex.
blanka valsedlar eller valsedlar som avsiktligen
märkts. Med förändrade valsedlar menas valsedlar
som innehåller strykningar, tillskrivna namn eller
andra markeringar utan att valsedlarna skall räknas
som "märkta".
I försöksverksamheten skall valnämnden behålla de
oförändrade valsedlarna och överlämna de ogiltiga
och förändrade valsedlarna till länsstyrelsen
tillsammans med ett protokoll över resultatet av
den rösträkning som gjorts av valnämnden.
Sådana försök bör kunna ge underlag för en be-
dömning om sammanräkningsproceduren verkligen
behöver ta så stora resurser i anspråk som det i
dag är fråga om. Man skulle också få ett underlag
för att bedöma vilka ökade kostnader som skulle
uppkomma för kommunerna.

Slutlig sammanräkning och mandatfördelning vid val
till riksdagen

Den slutliga sammanräkningen innebär för närvarande
att länsstyrelserna i första hand granskar och
räknar valsedlarna. Röstfördelningen redovisas
därefter på den s.k. listtypförteckningen. Denna
förteckning upprättas för varje val och innehåller
följande uppgifter.

* Röstfördelning per lista inom varje parti
* Antalet oförändrade valsedlar resp. förändrade
för varje lista
* Antalet partimarkerade valsedlar per parti
* Antalet ogiltiga valsedlar
* I förekommande fall antalet röster i gruppen
"övriga partier"

Förteckningen lämnas därefter för registrering hos
skattemyndigheten. Sedan länsstyrelsen kontrollerat
de uppgifter som registrerats ADB-bearbetas
uppgifterna av skattemyndigheten enligt följande.

1. Partiernas röstetal inom varje valkrets
summeras.
2. Mandatfördelning mellan partier (gäller inte
riksdagsval).
3. Kandidatnamn inom partierna ordnas, den s.k.
namnordningen tasfram.
4. Vid behov sker s.k. dubbelvalsavveckling i
landstingsval, valkretsindelad kommun eller val
till kyrklig samfällighet.
5. Ersättare utses vid kommunalval och kyrkliga
val. I riksdagsvaletordnas ersättarnas namn.
6. Sammanräkningsprotokollet skrivs ut.
7. Stommar till bevis för valda ledamöter och
ersättare skrivs ut.

När det gäller namnordningen i riksdagsvalet
registrerar skattemyndigheten det antal mandat
varje parti förväntas få i valkretsen. Detta antal
bestäms i samråd med RSV mot bakgrund av den
preliminära mandatfördelning som gjorts efter den
s.k. onsdagsräkningen.
RSV har i sin förstudie av kostnaderna för
utveckling av framtida ADB-stöd för val-
administrationen (Dnr 30 14833/92) föreslagit att
RSV skall genomföra den slutliga namnordningen och
mandatfördelningen på grundval av den
röstfördelning som lagts fast av de regionala
valmyndigheterna och att de regionala
valmyndigheternas hantering av riksdagsvalet
avbryts efter sammanräkningen och att RSV inte bara
gör mandatfördelningen utan också bestämmer ord-
ningen mellan kandidaterna. På detta sätt skulle
det slutliga resultatet för riksdagsvalet kunna tas
fram snabbare.
En ändring av den slutliga sammanräkningen i
enlighet med RSV:s förslag kräver ändringar i 14
kap. 3 och 7 §§ vallagen. Vid valen år 1994 bör
genomföras relativt omfattande försök när det
gäller den slutliga sammanräkningen. Det slutliga
ställningstagandet till frågan hur den slutliga
sammanräkningen skall utformas i framtiden kommer
att bero bl.a. på hur de olika försöken faller ut.
Något förslag av det innehåll som RSV föreslagit
läggs därför inte fram nu. Däremot bör det vara
möjligt att som försöksverksamhet vid valen år 1994
medge särskilda undantag från reglerna i 14 kap. 3
och 7 §§ vallagen. Sådana undantag bör beslutas av
regeringen.

Annan försöksverksamhet

När det gäller försöksverksamheten beträffande
röstlängderna bör man i vissa vallokaler ha röst-
längderna i en persondator i stället för på papper.
Avprickning i röstlängden skulle i så fall kunna
göras med hjälp av streckkoder eller liknande.
Detta bör samordnas med försöken med större
valdistrikt. I de förslag som lämnas när det gäller
den allmänna och särskilda röstlängden förutsätts
inte att röstlängderna endast tas ut på papper.
Någon särskild lagregel avseende röstlängd på
elektroniskt medium behövs därför inte för att
kunna genomföra denna typ av försöksverksamhet.

Försöksverksamhetens inriktning

Av vikt är att centrala valmyndigheten aktivt
stimulerar försöksverksamheten. Myndigheten bör
därför ha relativt fria händer att styra verksam-
heten på det sätt som anses lämpligt. Viktigt är
emellertid att försöksverksamheten genomförs på
sådant sätt att en noggrann och meningsfull
utvärdering kan göras.

9 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i
Schweiz
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens
förslag beträffande Schweiz men innebär att möjlig-
heten att brevrösta från Tyskland tas bort.

Remissinstanserna: Utrikesdepartementet påpekar att
en förutsättning för röstmottagning vid utlandsmyn-
dighet i Förbundsrepubliken Tyskland är att ansökan
härom görs minst sex månader före det aktuella
valet och därför bör en brevröstningslag innefatta
även Tyskland.

Skälen för regeringens förslag: Utredningens
förslag att undanta Förbundsrepubliken Tyskland har
föranletts av att Tyskland numera förklarat sig
villigt att tillåta röstmottagning vid de svenska
utlandsmyndigheterna där. Som UD framhållit, vilket
utredningen också uppmärksammat, är det emellertid
tveksamt om en sådan röstmottagning kan anordnas
vid extra val eller folkomröstning före de
ordinarie valen år 1997. De tider som gäller för
detta innebär att det vid ett extra val eller
folkomröstning knappast går att efterleva de tyska
kraven. Mot bakgrund härav bör en brevröstningslag
även i fortsättningen avse också Förbundsrepubliken
Tyskland. Regeringen förordar därför en sådan ny
lag motsvarande den som i dag gäller, men med de
skillnader som föranleds av förslagen i övrigt i
denna proposition angående valförfarandet.
10 Specialmotivering10.1 Förslaget till lag om

ändring i vallagenÄndringarna i lagen innebär bl.a.
att de särskilda anmärknings- och rättelseför-
farandena slås samman till ett enhetligt
rättelseförfarande. Bestämmelser som gäller dessa
särskilda förfaranden och om kungörelse i vissa
fall finns i 4 kap. 5, 8, 10, 17 och 21 §§. Vidare
innebär ändringarna att den särskilda makeröst-
ningen slopas. Bestämmelser om denna typ av
röstning finns i 11 kap. 1 och 2 §§. Dessa
paragrafer skall därför upphävas.

4 kap.

1 §

Den allmänna röstlängden skall också i
fortsättningen föras med hjälp av automatisk
databehandling. Innehållet i
folkbokföringsregistret skall ligga till grund för
röstlängden.
Den allmänna röstlängden skall upprättas varje år.
Med att röstlängden är upprättad menas att de
uppgifter som skall finnas i folkbokföringsregis-
tret per den 1 juli skall vara överförda till röst-
längden. Tidpunkten för när längden skall vara
upprättad har bestämts till den 15 juli.
Till skillnad från vad som gäller i dag skall en
utskrift av längden bara göras under år då val
skall hållas. Under andra år skall längden bara
finnas tillgänglig via terminal. Utskrift av
längden skall också göras då allmänna folkomröst-
ningar skall hållas och om en kommun beslutat att
hålla en kommunal folkomröstning.
Med utskrift av längden menas i första hand att
uppgifterna i registret skrivs ut på papper. Möj-
ligheten att ta ut röstlängden på diskett bör
emellertid kunna utnyttjas vid den
försöksverksamhet som föreslås.

2 §

Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som
skall tas upp i den allmänna röstlängden och till
vilket valdistrikt en person skall hänföras,
flyttas fram från den 1 juni till den 1 juli. Samma
tidpunkt skall gälla i fråga om den särskilda
röstlängden, se 12 §. Det är således de uppgifter
som hänför sig till tiden före den 1 juli som skall
ligga till grund för längden. På detta sätt kommer
uppgifter om t.ex. flyttningar eller beslut om
svenskt medborgarskap som hänför sig till tiden
före den 1 juli att hinna registreras innan
röstlängden upprättas. Detta tillvägagångssätt bör
tillämpas också i fortsättningen.
Genom att tidpunkten för röstlängdens upprättande
flyttas fram kommer de personer som flyttar före
den 1 juli och som anmäler detta till skattemyn-
digheten senast vid denna tidpunkt att kunna rösta
i "rätt" valdistrikt. Det nya folkbokförings-
systemet kommer i sig att leda till en förbättring
för de väljare som flyttar strax före av-
stämningsdagen. De uppgifter som lämnats till
skattemyndigheten för att tas in i folkbokföringen
registreras snarast möjligt.
För den som har flyttat skall den tidpunkt när han
blivit folkbokförd i sitt nya hemvist i princip
vara avgörande. Den som flyttar efter den 1 juli
men före den 1 september då röstlängden börjar
gälla, skall tas upp i röstlängden där han enligt
skattemyndighetens personband var folkbokförd den 1
juli.

3 §

I paragrafen sägs att allmän röstlängd skall hållas
tillgänglig för granskning hos skattemyndigheten
varje vardag under tiden den 16 juli - 25 augusti.
En väljare skall kunna se om uppgifterna i
röstlängden beträffande honom är riktiga. Denna
kontroll skall kunna ske på plats hos skattemyn-
digheten via terminal men uppgifterna skall också
kunna inhämtas per telefon. Röstlängden skall bara
finnas tillgänglig hos skattemyndigheten. Den skall
således inte vara framlagd hos länsstyrelsen eller
hos någon valnämnd.
Röstlängden skall vara upprättad senast den 15
juli. Som vi anmärkt under 1 och 2 §§ bör t.ex.
beslut om svenskt medborgarskap som fattats före
den 1 juli men också uppgifter om flyttningar hinna
registreras i folkbokföringen innan röstlängden
upprättas. Under ordinarie valår kommer också
underlaget för röstkort att tas ut per den 15 juli.
På röstkorten anges de uppgifter beträffande
väljaren som finns i den allmänna röstlängden. För
att väljarna inför ett ordinarie val skall ha en
rimlig möjlighet att kontrollera de uppgifter som
finns i röstlängden skall röstkorten skickas till
väljarna i början av augusti, se 7 kap. 2 §.
Från och med den 16 juli skall, om denna dag inte
är lördag eller söndag, granskning av längden vara
möjlig för den väljare som vill kontrollera
uppgifterna i den allmänna röstlängden.
Eftersom röstlängderna enbart skall hållas
tillgängliga inom skatteförvaltningen blir det
naturligt att informationen om var röstlängden
skall hållas tillgänglig lämnas av centrala
valmyndigheten, RSV. Den skyldighet som centrala
valmyndigheten har enligt 7 kap. 4 § att sprida
kännedom bland allmänheten om de bestämmelser som
gäller i val skall alltså gälla även den
information som behövs till allmänheten när det
gäller tid och plats där röstlängden skall hållas
tillgänglig under denna period. Informationen kan
lämnas på samma sätt som annan information om
valet. RSV har i detta sammanhang använt sig av
informationsinslag i TV och radio men också
annonsering i vissa tidningar. Genom detta system
kan kungörelsekravet som funnits tidigare tas bort.
Bestämmelsen att röstlängden skall vara upprättad
vid en viss tidpunkt och att den skall hållas
tillgänglig för granskning under en viss tid
innebär inte någon inskränkning av den rätt att få
ta del av allmänna handlingar som föreskrivs i 2
kap. tryckfrihetsförordningen. För den som önskar
ta del av den allmänna röstlängden under annan tid
gäller således reglerna i tryckfrihetsförordningen.

4 §

I paragrafen regleras det nya enhetliga
rättelseförfarandet. Någon möjlighet att påtala att
en annan person felaktigt tagits upp i röstlängden
skall inte längre finnas. Vad man kan begära
rättelse av är fel som hänför sig till den som
påtalar felet. De fel det kan röra sig om är
framför allt att en person felaktigt inte tagits
upp i röstlängden eller att han tagits upp i ett
valdistrikt där han inte är folkbokförd. Det är
folkbokföringsuppgifterna per den 1 juli som bildar
utgångspunkten. Om väljaren flyttat efter den 1
juli eller om han flyttat tidigare men inte anmält
flyttningen senast den 1 juli skall någon rättelse
inte ske. Motsvarande skall gälla beträffande den
som ändrat namn. När det gäller beslut om svenskt
medborgarskap skall beslutet vara fattat senast den
1 juli.
I andra stycket sägs uttryckligen att
omständigheter som inträffat efter den 1 juli inte
får ligga till grund för rättelse. Med omständighet
menas här t.ex. ett beslut om svenskt medborgarskap
eller en anmälan om flyttning. Om beslutet fattats
efter den 1 juli eller om anmälan kommit in till
skattemyndigheten efter denna tidpunkt kan detta
inte ligga till grund för någon rättelse. I och för
sig framgår det redan av 2 § att uppgifterna i
folkbokföringen per den 1 juli skall ligga till
grund för uppgifterna i röstlängden. Motsvarande
regel framgick för övrigt motsattsvis i den nu
upphävda 5 §. Där föreskrevs nämligen att den mot
vilkens rösträtt anmärkning framställts fick
åberopa omständighet som inträffat efter av-
stämningsdagen för att värja sin rösträtt. Detta
var ett undantag från huvudregeln som innebar att
den som hade framställt anmärkning mot längden för
egen del bara fick åberopa omständigheter som
inträffat före avstämningsdagen. Som nämnts
föreslår vi att möjligheten att angripa en annan
persons rösträtt skall tas bort. Något undantag
från huvudregeln behöver man därför inte. Regeln
bör ändå uttryckligen finnas med i lagtexten.
Begäran om rättelse skall göras senast den 25
augusti. En sådan begäran skall göras skriftligen.
Prövningen skall ske efter hand som ärendena är
färdiga att avgöras. Ett beslut om rättelse skall
genast föras in i röstlängden. I samband med detta
skall väljaren automatiskt få ett nytt röstkort.
Det är skattemyndigheten som både fattar och för
in beslut om rättelser. Fram till den 1 september
då röstlängden börjar gälla skall samtliga ärenden
om rättelse ha behandlats och förts in i
röstlängden. Kommer en begäran om rättelse in för
sent skall den inte tas upp till prövning. Detta
framgår redan av att det finns en viss tid utsatt
för när begäran om rättelse skall ske. Det finns
därför inte anledning att särskilt ange detta i
bestämmelsen.
Rättelse av uppgifter i den allmänna röstlängden
kan emellertid inte bara ske med stöd av vallagen
utan också med stöd av reglerna om rättelse i för-
valtningslagen (1986:223). Denna lag gäller också
för skattemyndigheten i dess myndighetsutövning. I
förvaltningslagen 26 § sägs att ett beslut som
innehåller en uppenbar oriktighet till följd av
myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel
eller liknande förbiseende, får rättas av den
myndighet som har meddelat beslutet.
Att begäran om rättelse skall göras skriftligen
innebär därför inte att myndigheten kan underlåta
att, på eget initiativ, rätta uppgifter i röstläng-
den med stöd av reglerna i förvaltningslagen. Om
ett fel som innebär en uppenbar oriktighet påtalas
muntligen under tiden den 16 juli - 25 augusti
skall myndigheten ta upp frågan om rättelse av
uppgiften med stöd av förvaltningslagen. Detta
gäller också om ett sådant fel påtalas efter den 25
augusti. Även om ett fel påtalas efter den 1
september då röstlängden skall börja gälla skall
längden rättas om det är fråga om uppenbara
oriktigheter. Att röstlängden börjat gälla hindrar
således inte att man rättar längden enligt
förvaltningslagens regler om rättelse.
Att begäran om rättelse görs på det sätt som sägs
i 4 § dvs. genom en skriftlig begäran inom
föreskriven tid har däremot betydelse för frågan om
vem som skall ha rätt att överklaga utgången av
valet. Om han inte får sin begärda rättelse och
därför inte blev röstberättigad i valet har han
enligt 15 kap. 4 § rätt att överklaga valet hos
Valprövningsnämnden.
Alla rättelser skall föras in i röstlängden. Om
längden finns utskriven på papper eller annat
medium så skall beslutet föras in inte bara i
huvudregistret utan också i utskriften av längden.
Strax före valdagen kan det därför möta praktiska
svårigheter att föra in rättelser i röstlängden.
Skattemyndigheten har här ett ansvar för att det
finns en beredskap för att föra in denna typ av
rättelser i längden åtminstone fram till dagen före
valdagen.

6 §

Ändringen är en följd av att skattemyndigheten
skall fatta beslut i fråga om rättelse av
röstlängd. Beslut över anmärkning mot röstlängd kan
enligt de regler som nu gäller bara överprövas i
samband med att man överklagar det val där beslutet
har gällt. Beslut om rättelse enligt 4 § skall
meddelas senast den 1 september. Under ordinarie
valår skall val hållas inom ett par veckor. Det
blir då inte möjligt att hinna överpröva ett sådant
beslut innan valet hållits.
Röstlängden gäller under tiden 1 september - 31
augusti. Även under år då det inte skall hållas
något ordinarie val står det vanliga rättelseförfa-
randet öppet för den enskilde. Även under
icke-valår kan det ju vara väsentligt för honom att
finnas med i röstlängden. Under längdens giltig-
hetstid kan det nämligen utlysas ett extra val
eller en folkomröstning.
Enligt de regler som gäller i dag finns det inte
någon formell möjlighet att överklaga
länsstyrelsens beslut i ett anmärkningsärende om
det inte hålls ett val under längdens
giltighetstid. Med hänsyn till att det är samma
myndighet som både handlägger folkbokförings-
ärendena och frågan om rättelse av röstlängd kan
man ifrågasätta om det inte borde införas en
möjlighet att överklaga skattemyndighetens beslut
om rättelse under icke-valår. Emot en sådan
möjlighet kan det göras invändningar av praktisk
natur. Under år då det inte skall hållas val i
september kommer inte några röstkort att sändas ut
till väljarna. Antalet väljare som blir upp-
märksammade på eventuella felaktigheter i
röstlängden och som begär rättelse torde bli mycket
litet. Att skapa en särskild möjlighet för väljarna
att överklaga skattemyndighetens beslut under
icke-valår framstår inte som rimligt. Ett beslut om
rättelse skall också i fortsättningen enbart kunna
överklagas i samband med överklagande av det val
vid vilket beslutet gällt.
Det bör här framhållas att det är
folkbokföringsuppgifterna som ligger till grund för
uppgifterna i röstlängden. Den som anser att ett
beslut om folkbokföring är fel kan naturligtvis
överklaga detta beslut på vanligt sätt. Innebär ett
nytt beslut i folkbokföringsärendet att den
enskilde får gehör för sina synpunkter kommer detta
i sin tur att slå igenom vid upprättandet av nästa
röstlängd.

7 §

Förslaget innebär införande av ett enhetligt
rättelseförfarande i fråga om den allmänna
röstlängden. Det särskilda rättelseinstitutet i
nuvarande 8 § upphävs och som en följd av det skall
hänvisningen till 8 § tas bort.

9 §

Ändringen föranleds av att skattemyndigheten och
inte länsstyrelsen skall rätta längden om den
förklarats felaktig på grund av talan som förts i
samband med överklagande av val.

12 §

Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som
skall tas upp i röstlängden och till vilket
valdistrikt en person skall hänföras, flyttas fram
från den 1 juni till den 1 juli. Att bestämmelserna
i andra stycket upphör föranleds av att
anmärkningsförfarandet tas bort också beträffande
den särskilda röstlängden.

13 §

Ändringen föranleds av ändringen i 12 §.

14 §

Ändringen föranleds av att anmärkningsförfarandet
slopas.
15 §

Ändringen i bestämmelsen motsvarar den i 3 §, se
specialmotiveringen till den bestämmelsen. Också
den särskilda röstlängden skall hållas tillgänglig
för granskning hos skattemyndigheten.

16 §

Något sammanträde för prövning av ärendena om
rättelse skall inte hållas inom ramen för det nya
rättelseförfarandet. Se också specialmotiveringen
till 4 §.
I paragrafen regleras möjligheterna att begära
rättelse av den särskilda röstlängden. Sådan
begäran kan göras av den som anser att han
felaktigt inte blivit upptagen i längden eller att
den som blivit upptagen i längden anser att någon
uppgift beträffande honom är fel.
Eftersom det också i fortsättningen är RSV som
upprättar den särskilda röstlängden är det
naturligt att det är RSV som också i fortsättningen
skall behandla en begäran om rättelse.
Om RSV beslutar att en person skall tas upp i
längden skall beslutet omedelbart föras in i
längden. Om längden inte finns i utskrift på papper
skall RSV föra in uppgifterna i ADB-registret. I de
fall då beslutet fattas först under dagarna före
valdagen är det nödvändigt att det finns en
beredskap inom skatteförvaltningen som gör det
möjligt att snabbt föra in de nya uppgifterna i den
utskrift av längden som berörs.

18 §

Bestämmelsen motsvarar 6 och 9 §§ i fråga om den
allmänna röstlängden. Den innebär vidare att RSV:s
beslut i ärenden i fråga om en begäran att någon
skall tas upp i den särskilda röstlängden endast
skall kunna överklagas på motsvarande sätt. Se
specialmotiveringen till 6 §.

20 §

Eftersom det även i fortsättningen är RSV som har
det övergripande ansvaret för den särskilda
röstlängden bör RSV också besluta i fråga om vilken
vallokal denna skall vara tillgänglig och det
senast den dag som enligt 15 § är sista dag för
granskningsperioden.

6 kap.

5 §

I paragrafens första stycke har den ändringen
gjorts att för de partier som uppnår
enprocentsgränsen skall gratiskvoten i riksdags-
valet beräknas så att den motsvarar tre gånger
antalet röstberättigade i valkretsen. I andra
stycket finns motsvarande ändring när det gäller
valen till kommun- och landstingsfullmäktige. Ett
parti som betalat sina valsedlar i förskott och som
i det förestående valet blir representerat i den
församling valet gäller skall ha tillbaka så mycket
som motsvarar antalet röstberättigade.
I tredje stycket har den ändringen gjorts att
antalet röstberättigade skall beräknas på grundval
av folkbokföringen den 1 november föregående år.
Ändringen innebär ingen ändring i sak utan innebär
bara en anpassning till vad som nu gäller mot
bakgrund av att institutet mantalsskrivning inte
längre finns kvar.

6 §

Se specialmotiveringen till 5 §.

7 §

I paragrafen har gjorts den ändringen att
valsedelsblanketter och valsedlar skall kunna
förses med särskild beteckning för att underlätta
räkningen av dem. Valsedelsblanketter och valsedlar
skall inte bara kunna förses med särskilda siffer-
eller bokstavsbeteckningar utan också annan
beteckning som underlättar räkningen av
valsedlarna. Med räkning av valsedlar menas här
både den preliminära rösträkningen och den slutliga
sammanräkningen. Ändringen skall göra det möjligt
att förse valsedlar med t.ex. streckkoder för att
man skall kunna använda optiska läsare vid räk-
ningen av rösterna. Se också förslaget till
försöksverksamhet vid de ordinarie valen år 1994.

7 kap.

2 §

Alla röstkort skall upprättas av skattemyndigheten.
Kontrollen av innehållet i den allmänna röstlängden
kommer från väljarnas sida att i fortsättningen ske
mot uppgifterna på röstkortet. Under ordinarie
valår bör röstkorten därför sändas till väljarna i
så god tid att de hinner begära att uppgifterna
rättas. I andra stycket har därför den ändringen
gjorts att röstkorten skall sändas till de
röstberättigade senast 45 dagar före ordinarie
valdag. Om valdagen är den 15 september skall
röstkorten skickas ut den 1 augusti, om valdagen i
stället är den 20 september skall de i stället
skickas ut den 6 augusti. Inför extra val eller
folkomröstning skall röstkorten liksom nu sändas
till de röstberättigade senast 16 dagar före
valdagen. Utsändandet av röstkorten har i dessa
fall inte så nära samband med möjligheterna att
rätta röstlängden. Sådana val kan ju utlysas till
annan tid än september.
3 §

Ändringen i andra stycket är en följd av att
skattemyndigheten skall ansvara för upprättandet av
alla röstkort. I detta stycke har också den
ändringen gjorts att sökanden inte skall behöva
uppge sitt hemvist där han är upptagen i allmän
röstlängd. Ändringen hänger samman med att
uppgifterna i folkbokföringen i sin helhet bygger
på personnummer och att övriga uppgifter
registreras automatiskt.
I det fjärde stycket sägs att röstkort inte får
lämnas ut före den 15 juli. Enligt 4 kap. 1 och 12
§§ skall den allmänna respektive den särskilda
röstlängden vara upprättad senast denna dag. Innan
längden är upprättad skall väljaren inte kunna få
ut något röstkort.

8 kap.

3 §

I stället för röstkort har väljare vid röstning hos
utlandsmyndighet eller på fartyg kunnat visa upp
giltigt svenskt pass. Det uttryckliga kravet på att
väljaren, om han inte kan visa upp röstkort, skall
förete giltigt svenskt pass har tagits bort. I
stället sägs i lagtexten att väljaren skall visa
upp giltig identitetshandling. Det skall
naturligtvis även i fortsättningen vara möjligt att
legitimera sig med sitt svenska pass men det skall
inte vara det enda sättet att legitimera sig. Genom
denna ändring underlättar man för svenskar som
vistas i våra nordiska grannländer att rösta där
eftersom de sällan har sitt pass med sig.
Att en väljare inte längre skall behöva visa upp
sitt pass torde inte leda till några praktiska
problem för röstmottagarna hos utlandsmyndigheter
eller på fartyg. Inte heller torde risken öka för
att en röst från en person som inte är
röstberättigad kommer att bli godkänd.

7 §

De särskilda innerkuverten vid röstning genom
valsedelsförsändelse skall tas bort. Det skall bara
förekomma en typ av kuvert, valkuvert, för att
lägga en valsedel i. I första stycket har det
vidare lagts till att valsedelsförsändelse kan
lämnas genom lantbrevbärare. Genom tillägget blir
det tydligt att lantbrevbäraren inte är bud. Övriga
ändringar i paragrafen hänger samman med att de
särskilda innerkuverten tas bort.

8 §

Ändringarna hänger samman med att de särskilda
innerkuverten tagits bort. I övrigt har endast
språkliga ändringar gjorts.

9 §

Ändringarna hänger samman med att de särskilda
innerkuverten tagits bort. I övrigt har endast
språkliga ändringar gjorts.

10 kap.

8 §

Ändringen i andra stycket hänger samman med att det
inte längre skall finnas ett krav på att väljaren
visar upp ett svenskt pass.
Ändringen i tredje stycket motsvarar ändringen i 8
kap. 3 § andra stycket.

14 §

Ändringen i andra stycket motsvarar ändringen i 8 §
tredje stycket.

11 kap.

3 §

Om en väljare på grund av sjukdom, rörelsehinder
eller hög ålder inte kan inställa sig i sin
vallokal kan han rösta genom bud. Det är väljaren
som avgör om han är förhindrad att inställa sig i
vallokalen. Väljaren skall intyga att han på grund
av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte
kunnat inställa sig i vallokalen. Två andra
personer, nämligen budet och vittnet, skall också
intyga detta.
Kretsen av släktingar eller andra närstående som
får vara bud har utökats med make, makes barn,
sambo och sambos barn.
Begreppet "vårdare" har ersatts med uttrycket "den
som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt
ger väljaren vård av mera varaktigt slag". Vad det
kan röra sig om är t.ex. personal på vårdhem eller
inom den kommunala hemtjänsten. Däremot kan en
person som endast är på tillfälligt besök hos
väljaren inte inordnas i denna kategori. Om en
person som saknar anhöriga blir akut sjuk under
valdagen och han eller hon inte har någon som mera
varaktigt ger honom vård kan han inte använda sig
av ett sådant bud.
En utgångspunkt när det gäller vem som skall kunna
vara bud är, att budet bör vara en person som
väljaren känner förtroende för på ett mera allmänt
plan. En väljare kan naturligtvis känna ett sådant
förtroende för andra än släktingar eller personer
som ger honom vård. Väljaren kan t.ex. hysa ett
sådant förtroende för en granne som hjälper honom
med t.ex. bank- och postärenden. Om en väljare
brukar få hjälp med personliga angelägenheter av en
person skall den personen också kunna vara bud. I
paragrafens första stycke har därför gjorts det
tillägget att den som på annat sätt brukar hjälpa
väljaren i personliga angelägenheter får också vara
bud. Med detta tillägg skall också de personer som
är satta under förvaltare enligt föräldrabalkens
regler kunna använda förvaltaren som bud.
Den kategori väljare som måste använda sig av bud
vid röstningen tillhör en grupp som ofta är
särskilt utsatt. För att man efter valet skall
kunna kontrollera vem som uppträtt som bud skall
budet på ytterkuvertet anteckna sitt namn, sitt
personnummer och sin adress. När det gäller att
motivera bestämmelsen om personnummer beträffande
budet har detta utvecklats närmare i den allmänna
motiveringen. Tillsammans med den nya bestämmelsen
i 7 § andra stycket som föreskriver att ytterkuver-
ten skall bevaras under den tid som valet gäller,
dvs. fram till dess att nästa val har vunnit laga
kraft, skall man alltså i fortsättningen kunna
utreda vem som varit bud.
Vittnet bör vara en person som inte tillhör
väljarens allra närmaste anförvanter. Därför skall
inte heller väljarens sambo eller dennes barn kunna
vara vittne.
Slutligen anges i paragrafen att budröstning också
skall kunna ske på fartyg.

4 §

Ändringen hänger samman med ändringen i 3 §;
valsedelsförsändelse skall alltså kunna lämnas
genom bud också på de fartyg där röstmottagning
anordnas.

5 §

Ändringen i andra stycket föranleds av att de
särskilda innerkuverten tagits bort. Ändringen när
det gäller kretsen av de personer som inte får vara
vittne överensstämmer med den ändring som gjorts i
3 §.

6 a §

I stället för att väljaren skall ange dagen för
valsedelsförsändelsens upprättande på ytterkuvertet
skall han intyga att han inte anordnat den tidigare
än vad som sägs i paragrafens första och andra
stycke. Genom denna ändring minskar man risken för
att valsedelsförsändelser underkänns därför att
väljaren av misstag angivit fel datum eller
utelämnat datum.

7 §

Om en valsedelsförsändelse lämnas i vallokal och
den är i föreskrivet skick skall valförrättaren
öppna ytterkuvertet och kontrollera de valkuvert
som väljaren ställt i ordning. Kan kuverten godtas
skall de läggas ner i urnan.
I andra stycket sägs att ytterkuvertet för
valsedelsförsändelsen skall sparas. Valnämnden
skall förvara sådana kuvert till dess nästa val har
vunnit laga kraft. Se också under special-
motiveringen till ändringarna i 3 §.

8 §

Ändringarna i första stycket är följdändringar. De
föranleds av att väljaren inte längre särskilt
skall ange dagen för när han ställde i ordning
valsedelsförsändelsen.
Ändringarna i andra stycket är också
följdändringar. De hänger samman med att väljarens
identitet skall kunna styrkas också på annat sätt
än med hans pass.

9 §

Ändringarna föranleds av att de särskilda
innerkuverten tagits bort. I övrigt har bara
språkliga ändringar gjorts.

12 kap.

4 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att de
särskilda innerkuverten tagits bort. I övrigt har
endast språkliga ändringar gjorts.

13 kap.

4 §

Ändringen i tredje stycket föranleds av att de
särskilda innerkuverten tagits bort. I övrigt har
endast språkliga ändringar gjorts.
Det nya fjärde stycket motsvarar 11 kap. 7 §
fjärde stycket. Ytterkuverten för val-
sedelsförsändelse skall tas om hand av valförrätta-
ren och överlämnas till valnämnden. Valnämnden
skall förvara ytterkuverten under den tid valet
gäller. Syftet med detta är att man skall kunna
kontrollera om det förekommit oegentligheter.
Ytterkuverten kan givetvis också få betydelse för
att man skall kunna undanröja eventuella misstankar
om oegentligheter.
Kuverten skall bevaras av valnämnden till dess
nästa val har vunnit laga kraft. Efter att ett val
hållits kommer det, fram till dess att det valet
vunnit laga kraft, att finnas ytterkuvert för
valsedelsförsändelser från två val hos valnämnden.

5 §

Ändringarna i paragrafens första stycke föranleds
av att de särskilda innerkuverten tagits bort. I
övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

6 §

Ändringen föranleds av att de särskilda
innerkuverten tagit bort. I övrigt har endast
språkliga ändringar gjorts.

9 §

Det förekommer inte så sällan, framför allt i stora
kommuner, att fönsterkuvert kommer till valnämnden
efter det att den s.k. onsdagsräkningen påbörjats.
Sådana kuvert skall enligt nuvarande regler läggas
åt sidan och inte räknas av valnämnden. Om fönster-
kuverten kommer in innan förrättningen kommit så
långt att valurnan beträffande något val har tömts
skall fönsterkuverten i fortsättningen tas med i
valnämndens preliminära rösträkning. Det preliminä-
ra valresultatet skall så långt möjligt
överensstämma med det slutliga resultatet. Så många
röster som möjligt bör därför ligga till grund för
detta preliminära resultat. Övriga ändringar
föranleds av att de särskilda innerkuverten tagit
bort.

10 §

I paragrafen sägs att om ett fönsterkuvert kommer
in efter det att någon valurna tömts så läggs
kuvertet utan vidare åtgärd åt sidan. Kuverten
skall därefter läggas in i ett eller flera omslag
som förseglas och förses med anteckning om
innehållet. Dessa omslag skall sedan enligt 11 §
sändas till länsstyrelsen för att där finnas med i
den slutliga sammanräkningen.

14 kap.

4 §

Bestämmelsens nuvarande lydelse innebär att om det
finns fler än tre valsedlar i ett valkuvert så är
alla dessa valsedlar ogiltiga. Denna gränsdragning
framstår inte som rationell. Förslaget innebär att
om det finns flera identiska valsedlar i ett
valkuvert så skall en av valsedlarna godkännas. Om
valsedlarna inte är identiska men har samma
partibeteckning så skall rösten tillgodoräknas
partiet, men namnen på valsedeln skall anses
obefintliga. I praktiken innebär detta att en av
dessa valsedlar godkänns som en partimarkerad
valsedel.

8 §

Enligt de bestämmelser som för närvarande gäller
skall alla valsedlar, godkända som underkända,
förvaras till utgången av den tid för vilket valet
gäller, dvs. fram till dess att nästa val har
vunnit laga kraft. För detta ändamål krävs relativt
omfattande arkivutrymme. Det är angeläget att
begränsa antalet valsedlar som skall förvaras.
Antalet godkända valsedlar för respektive listtyp
framgår av protokollet över den slutliga
sammanräkningen. Vid sammanräkningen görs också en
namnordning mellan de kandidater som deltagit i
valet. Om det under löpande valperiod skall utses
en ersättare för en ledamot som avgått eller
avlidit, används uppgifterna i protokollet
respektive namnordningen. I vissa fall kan
strykningar eller tillägg på förändrade valsedlar
ha betydelse när det gäller att utse ny ledamot
eller ersättare för ledamot. Det förekommer därför
att man måste gå tillbaka till de förändrade
valsedlarna för att kunna utse rätt kandidat. De
godkända valsedlar som inte är förändrade, dvs.
inte har några strykningar eller tillägg, behöver
man däremot inte kontrollera när valet väl har
vunnit laga kraft. Uppgifterna om dessa valsedlar
finns, som nämnts, i protokollet.
Andelen ogiltiga eller förändrade valsedlar uppgår
inte till 10 % av alla valsedlar. En begränsning av
skyldigheten att förvara oförändrade valsedlar
skulle därför innebära att ett relativt betydande
arkivutrymme bör kunna frigöras.
Ogiltiga valsedlar skall förvaras fram till dess
att nästa val vunnit laga kraft. Samma skall gälla
de godkända men förändrade valsedlarna. Giltiga,
oförändrade valsedlar skall däremot bara förvaras
fram till dess att det val de gäller har vunnit
laga kraft.

15 kap.

4 §

I andra stycket regleras vem som är berättigad att
överklaga det valresultat som fastställts av
centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen. Tale-
berättigad är i första hand den som finns med i
röstlängd. Den som begärt rättelse enligt 4 kap. 4
eller 16 § men som ändå blev utesluten från
rösträtt vid valet är också taleberättigad. Det är
ju som framhållits i kommentaren till dessa bestäm-
melser under valår bara möjligt att överklaga
beslutet att inte rätta röstlängden i samband med
att man överklagar valresultatet.

7 §

Ändringen i femte stycket föranleds av att 4 kap. 8
§ upphör och den nya ordningen för
rättelseförfarandet.

Övergångsbestämmelsen punkt 2

Bestämmelsen föranleds av att de särskilda
innerkuverten tagits bort vid röstning med
valsedelsförsändelse men att dessa måste få
användas vid den särskilda makeröstningen som skall
vara möjlig även under år 1994. Bestämmelsen har
motiverats närmare i den allmänna motiveringen.

10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om

kyrkofullmäk-tigval, m.m.8 §

Ändringen i andra stycket föranleds av att den
allmänna röstlängden skall upprättas per den 1
juli.
Ändringen i fjärde stycket är en följd av det nya
rättelseförfarandet i vallagen.

19 §

Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 8 kap.
8 § vallagen.

36 §

Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 11
kap. 3 vallagen.

37 §

Ändringen föranleds av att den särskilda
budröstningen genom make skall upphöra.
Hänvisningen till 11 kap. 1 § vallagen har därför
tagits bort.

50 §

Paragrafen har ändrats mot bakgrund av de nya
reglerna om rättelse av röstlängd.

Övergångsbestämmelserna

Enligt förslaget om ändring i vallagen skall den
som är gift också under valåret 1994 kunna rösta
genom make enligt reglerna om särskild
makeröstning. - Motsvarande bör gälla för de
kyrkliga valen, vilket framgår av punkt 2. Vid
sådan särskild makeröstning måste också de äldre
bestämmelserna i fråga om bl.a. innerkuvert gälla
och därför bör 37 §, vari hänvisning görs till 11
kap. 1 § andra stycket vallagen, inte upphöra att
gälla förrän efter år 1994 (punkt 1), se vidare
motsvarande ändringar i vallagen.

10.3 Förslaget till lag om ändring i
folkomröstningslagenÄndringen i denna lag är
följdändring till de ändringar som vi föreslår
beträffande vallagen och gäller det nya
rättelseförfarandet i fråga om röstlängd.

10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen

(1987:813) om homosexuella samborÄndringen
föranleds av de nya bestämmelserna om bud och
vittne vid budröstning enligt vallagarna. Där anges
att också sambo och sambos barn kan vara bud vid
röstning med valsedelsförsändelse men också att
sådana personer inte får vara vittne vid budröst-
ning; enligt förslaget till ny brevröstningslag
anges att sambo eller sambos barn inte heller får
vara vittne.

10.5 Förslaget till lag om försöksverksamhet vid

de allmännavalen år 19941 och 2 §§

Utifrån vad utredningen föreslagit föreslår vi att
det genomförs försöksverksamhet när det gäller
vissa delar i valförfarandet vid de ordinarie valen
år 1994. Så skall undantag kunna medges från
reglerna i 13 kap. vallagen dvs. när det gäller den
preliminära rösträkningen. Den försöksverksamhet
som bör kunna genomföras är framför allt en sådan
kombinerad sammanräkning av rösterna som tillämpats
i Oslo kommun.
En annan modell som bör prövas vid dessa val är en
modell för rösträkning där valnämnden dagen efter
valdagen genomför den slutliga rösträkningen och
länsstyrelsen endast skall pröva förändrade
valsedlar eller valsedlar som kan antas vara
ogiltiga.
Det är i dag Posten som ansvarar för den institu-
tionsröstning som genomförs söndagen före valdagen.
En utvärdering av de ekonomiska och praktiska
följderna av en försöksverksamhet där några
representativa kommuner på försök administrerar
denna röstmottagning bör kunna ge ett värdefullt
beslutsunderlag när det gäller frågan om valnämn-
derna skall ta över ansvaret för denna röst-
mottagning.
En annan typ av försöksverksamhet som bör
genomföras vid 1994 års val är att göra det möjligt
att ha "ambulerande" röstmottagning. Enligt 3 kap.
3 § vallagen får ett valdistrikt omfatta mellan 800
och 1 800 röstberättigade. Arvodena till
valförrättarna är den tyngsta posten när det gäller
kommunernas kostnader för valens genomförande. Ett
sätt att minska dessa kostnader utan att servicen
till väljarna blir sämre kan då vara att göra ett
visst valdistrikt större men att anordna
röstmottagningen vid flera olika
röstmottagningsställen i distriktet. En sådan
lösning kräver att det medges undantag från de
allmänna bestämmelserna om röstningen i 8 kap. 1 -
3, 5, 6, 10 - 13 och 15 §§. Den kräver också att
det kan medges undantag från de särskilda
bestämmelserna om röstning i vallokal i 9 kap. 1 -
3 och 5 §§. Man skulle också kunna tänka sig att
röstmottagningen skulle kunna ske på annat sätt
t.ex. att röstmottagarna söker upp väljarna och då
för med sig valurnan. En sådan möjlighet finns i
Norge och Danmark, där det dock förutsätter att
väljaren på grund av sjukdom eller handikapp inte
kan inställa sig i vallokalen. I dessa länder
förutsätter en sådan röstmottagning också att
valmyndigheterna fattat ett särskilt beslut att
väljaren skall få rösta på detta sätt. Denna form
av röstmottagning kan således användas av i princip
samma kategori väljare som i Sverige kan använda
sig av möjligheten av budrösta. En ambulerande
röstmottagning förutsätter emellertid att det blir
möjligt att medge undantag också från de obli-
gatoriska reglerna när det gäller röstningen i
vallokal som finns i 8 och 9 kap. vallagen. Innan
dessa former av röstmottagning görs generell bör de
genomföras på försök i vissa kommuner i landet.
Det bör vara RSV som avgör om och i vilken
omfattning det skall genomföras försök och sålunda
vara RSV som ger de närmare föreskrifterna om
försöksverksamheternas genomförande. Om det för
försöksverksamheten måste medges undantag från
reglerna i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen när det
gäller reglerna om slutlig sammanräkning måste
emellertid den frågan prövas av regeringen.
Det är väsentligt att genomförandet av försöken
sker på sådant sätt att väljarens valhemlighet
garanteras samtidigt som valförfarandets säkerhet
kan upprätthållas. För att försöksverksamheten
skall kunna genomföras är det viktigt att de
valadministrativa myndigheterna som berörs ställer
sig positiva till försöket. I bestämmelsen sägs
därför uttryckligen att innan RSV medger undantag
från bestämmelserna i 3 kap. 3 § samt 8 kap. 1 - 3,
5, 6, 10 - 13 och 15 §§, 9 kap. 1 - 3 och 5 §§ samt
13 kap. vallagen så skall RSV ha samrått med läns-
styrelse och valnämnd.
När det gäller försöksverksamheten i fråga om
institutionsröstningen bör inte bara länsstyrelse
och valnämnd höras i frågan utan också Posten.
Härigenom bör man kunna ta till vara Postens
erfarenheter när det gäller denna röstmottagning.

10.6 Förslaget till lag om brevröstning i

FörbundsrepublikenTyskland och i Schweiz
1 §

Bestämmelsen motsvarar 1 § i lagen (1991:189) om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och
Schweiz (brevröstningslagen).

2 §

Denna bestämmelse motsvarar 2 § brevröstningslagen.
I andra stycket har innerkuvert bytts ut mot
valkuvert. Vidare anges att inte heller sambo eller
sambos barn får vara vittne, jämför motsvarande
ändringar i vallagen. Skyldigheten att ange datum
när försändelsen upprättats har ersatts med en
föreskrift i paragrafens fjärde stycke att väljaren
skall intyga att han gjort i ordning försändelsen
inom de tidsfrister som gäller för detta.

3 §

Paragrafen överensstämmer med 3 § i brevröstnings-
lagen.

4 §

Paragrafen motsvarar 4 § i brevröstningslagen.

5 §

Paragrafen motsvarar 5 § i brevröstningslagen.

6 §

I förhållande till brevröstningslagens 6 § har den
ändringen gjorts att valnämnden inte skall
kontrollera att väljaren angivit rätt datum på
ytterkuvertet. Enligt förslaget i 2 § fjärde
stycket behöver ju väljaren på ytterkuvertet
endast intyga att han gjort i ordning försändelsen
inom föreskriven tid. Eftersom de särskilda inner-
kuverten avskaffas ersätts de med valkuvert.
11 Genomförande av förslagen11.1 IkraftträdandeDe
föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1
januari 1994 för att kunna tillämpas vid de val som
skall hållas det året. När det gäller den särskilda
makeröstningen och att denna möjlighet skall gälla
också under 1994 har detta motiverats i den
allmänna motiveringen till förslaget till lag om
ändring i vallagen och i förslaget till lag om
ändring i lagen om kykofullmäktigval, m.m.

11.1.1 Röstlängder och röstkort

Den första allmänna röstlängden enligt det nya
systemet skall således framställas år 1994. Denna
röstlängd skall då inte tas ut på papper för att
kunna granskas utan detta skall ske per terminal.
Först när tiden för rättelse har gått ut skall
längden skrivas ut på papper. Formellt blir det
också möjligt att ta ut längderna på elektroniskt
medium. Detsamma gäller den särskilda röstlängden.

11.2 Kostnader och besparingarDe förändringar som
vi föreslår leder till att det uppkommer ett behov
av att informera allmänheten om dessa. Kostnaderna
för detta bör dock inte komma att leda till en
större informationsinsats än den som RSV normalt
gör inför allmänna val.

11.2.1 Partiernas rätt till gratis valsedlar

De ändringar vi föreslår leder till att antalet
beställda valsedlar sannolikt kommer att minska. Vi
uppskattar denna besparing för staten till omkring
5 milj. kr. för en treårsperiod.

11.2.2 Röstlängder och röstkort

När det gäller distributionen av röstkort skall det
ske tidigare än vad som nu är fallet. När det
gäller distributionen av annan information till
väljarna bör det vara möjligt att kombinera detta
med röstkorten även inom ramen för detta system
utan att det uppkommer någon kostnadsökning för
staten.
Genom att röstlängder bara skall tas fram på
papper under år då val skall hållas kan man spara
omkring 1,4 milj. kr. på en treårsperiod. En mindre
besparing uppkommer också till följd av att det
inte längre skall kungöras var röstlängderna skall
hållas tillgängliga för granskning. Denna besparing
kan för en treårsperiod uppskattas till 0,6 milj.
kr.

11.2.3 Röstning med valsedelsförsändelse

Vårt förslag innebär att de särskilda innerkuverten
vid röstning med valsedelsförsändelse tas bort.
Slopandet av dessa innebär ett minskat totalbehov
av kuvert. Vid valen år 1991 förbrukades omkring 22
miljoner innerkuvert. Om innerkuverten slopas
uppkommer samtidigt ett ökat behov av valkuvert.
Denna ökning kan uppskattas till omkring 11
miljoner. Under en treårsperiod skulle slopandet av
de särskilda innerkuverten leda till en besparing
på ca 0,7 milj. kr. Samtidigt innebär våra förslag
att de ytterkuvert som nu finns måste makuleras och
ersättas med ytterkuvert som utformats mot bakgrund
av att väljaren skall försäkra att han inte ställt
i ordning försändelsen på annan tid än vad som
förutsätts i vallagen och att budet inte bara skall
skriva på ytterkuvertet utan också anteckna sitt
personnummer och adress. Kostnaderna för detta, som
är av engångskaraktär, kan för en treårsperiod
uppskattas till 0,1 milj. kr.

11.2.4 Röstning på valdagen

Ett slopande av röstmottagning på posten under
valdagen skulle enligt utredningens beräkningar
innebära kostnadsbesparingar på omkring 8,4 milj.
kr. En viss ökning av kommunernas kostnader skulle
dock uppkomma. I vissa storstadsdistrikt skulle det
sannolikt bli nödvändigt med en ökning av antalet
valförrättare, den totala ökningen i landet har
utredningen uppskattat till omkring 400 stycken.
Därtill kommer att det måste tas fram nytt
valmaterial och utbildningsmaterial för denna typ
av röstning. För en treårsperiod kan enligt
utredningen dessa sammanlagda kostnader uppskattas
till omkring 1 milj. kr.
Med den bedömning som regeringen gjort borde kost-
naderna minska i stort med lika mycket som med
utredningens förslag, om inte mer.

11.2.5 Försöksverksamheten vid 1994 års val

Våra förslag om försöksverksamhet vid 1994 års val
innebär naturligtvis på kort sikt ökade kostnader.
Det gäller framför allt förslaget beträffande för-
söksverksamhet med tekniskt stöd i röstsam-
manräkningen. På sikt bör emellertid de
investeringar det här kan bli tal om vara lönsamma.
Det är naturligtvis svårt att nu uppskatta vilka
kostnader som skall läggas ner i samband med de
försök som vi föreslår. Enligt utredningens
uppskattning innebär förslaget för en treårsperiod
besparingar på omkring 20 milj. kr. Samtidigt
innebär det kostnadsökningar om ca 3 milj. kr.
Enligt vår uppfattning framstår det som rimligt
att ett belopp motsvarande hälften av de direkta
besparingar som uppkommer mot bakgrund av de nya
reglerna om gratis valsedlar och den
kostnadsminskning som beräknas när det gäller
poströstningen på valdagen, eller omkring 8 milj.
kr., avsätts för att bekosta de försöksverksamheter
som vi föreslår vid valen år 1994.
Vallagsutredningens sammanfattning

Vårt uppdrag

Vårt ursprungliga uppdrag har inneburit att anpassa
valförfarandet till beslutade och planerade föränd-
ringar inom bl.a. områdena för folkbokföring och
regional skatteförvaltning samt till den tekniska
utvecklingen inom framför allt ADB-området. Det har
också inneburit att försöka lösa vissa valtekniska
frågor i mera egentlig mening som t.ex. reglerna om
röstlängder och röstkort, själva röstningsför-
farandet, rösträkning, rapportering och slutlig
sammanräkning. Vi har haft ett tilläggsuppdrag som
har inneburit att undersöka möjligheten att
underlätta för utlandssvenskarna att använda sig av
den rösträtt de principiellt är tillerkända.

Kostnaderna för valens genomförande

Den största delen av de kostnader som uppkommer i
anledning av allmänna val täcks av RSV:s allmänna
valanslag. Det är inte bara RSV som kan belasta det
allmänna valanslaget. Även länsstyrelserna kan
direkt belasta valanslaget när det gäller vissa av
de kostnader som uppkommer i den regionala valad-
ministrationen. Andra administrativa kostnader
täcks av resp. myndighets förvaltningskostnader.
Mot bakgrund av särskilda rapporter från
länsstyrelserna, skattemyndigheterna och vissa
kommuner har RSV beräknat storleken på dessa
kostnader för valen 1991.
För samtliga val som hölls under år 1991, dvs.
både septembervalen och oktobervalen kan den
sammanlagda sakkostnaderna och kostnaderna för
administration av valen uppskattas enligt följande
(milj. kr).

Kommunernas kostnader 143,0
Länsstyrelsernas förvaltningskostnader 10,7
Skattemyndigheternas förvaltningskostnader 5,1
RSV:s förvaltningskostnader 5,9
Kostnader som belastat RSV:s valanslag 177,6
Kostnader som länsstyrelserna belastat valanslaget
med 9,0

Totalt 351,3

Av de kostnader som belastat RSV:s allmänna
valanslag utgör 106 milj. kr ersättning till Posten
för den röstmottagning m.m. som Posten ad-mini-
strerar. Därtill kommer ersättning med 15 milj. kr
avseende portokostnader för röstkort. Av de kost-
nader som Posten ersattes för hänför sig ca 8 milj.
till röstmottagningen under valdagen.

Det framtida datorstödet i valförfarandet

I vårt uppdrag ingår att kartlägga utvecklingen av
olika tekniska hjälpmedel som kommer till använd-
ning i olika länder. I USA sker en viss övergång
till elektroniska röstningsmaskiner. Användningen
av detta system är f.n. inte av den omfattningen
att man kan dra några slutsatser beträffande an-
vändning av elektroniska system på nationell nivå.
I Belgien har det genomförts försök med två olika
system med direkt-
registrerande röstningmaskiner. I Norge pågår också
utvecklingsarbete när det gäller elektroniska
hjälpmedel i valförfarandet. Så räknades vid kom-
munalvalen i Oslo valsedlarna med hjälp av optiska
läsare. Vid samma val genomfördes också försök med
att ha röstlängden registrerad i en persondator i
vallokalen. I Norge pågår också ett utvecklings-
arbete för att få fram direktregistrerande
elektroniska röstningsmaskiner.
Till de faktorer som påverkar valet av vilket
system man bör välja i Sverige hör våra generösa
möjligheter att förtidsrösta. Den gemensamma
valdagen gör också att det ställs speciella krav på
utformningen av en röstningsmaskin som kan användas
i vårt valförfarande. Detsamma gäller den s.k. fria
nomineringsrätten. I Sverige förekommer val så pass
sällan att den investering det skulle innebära att
förse samtliga vallokaler med elektroniska röst-
ningsmaskiner knappast skulle bli lönsam. En
övergång till skilda valdagar kan dock leda till
att man kan finna det lönsamt att göra denna typ av
investering. Slutligen har frågan om ett utökat
personvalsmoment stor betydelse vid besvarandet av
frågan vilket tekniskt stöd man skall ha i det
svenska valförfarandet. Ett utökat personvalsmoment
kan försvåra en manuell räkning av valsedlar så
mycket att någon form av tekniskt stöd blir
nödvändigt.
När det gäller den framtida tekniska utvecklingen
så har vi inte undersökt om det vore tekniskt
möjligt att t.ex. rösta per telefon. Problemet att
upprätthålla valhemligheten med ett sådant system
gör att vi inte tagit denna lösning under närmare
övervägande.
Vi rekommenderar för svenska förhållanden att
röstningen också i fortsättningen skall ske med
valsedlar i papper men att sammanräkningsproceduren
datoriseras, dvs. en lösning av den modell som Oslo
kommun har tillämpat. Vår rekommendation grundar
sig framför allt på att investeringskostnaderna för
specialtillverkade direktregistrerande röstnings-
maskiner inte försvarar de kostnader som sådana
maskiner medför. Kostnaden för att förse samtliga
vallokaler i Sverige med sådana maskiner kan
uppskattas till 432 milj. kr. Vi föreslår att det
under de allmänna valen år 1994 genomförs försök
där man i vissa kommuner eller regionala valmyn-
digheter använder sig av tekniska hjälpmedel vid
den preliminära rösträkningen och den slutliga sam-
manräkningen.

Den regionala organisationen

På den regionala nivån i valorganisationen föreslår
vi att länsstyrelserna ersätts av regionala
valnämnder efter de ordinarie valen år 1994.
Bakgrunden till detta förslag är framför allt att
en fortsatt utveckling av tekniska hjälpmedel i
valförfarandet enligt vår mening kräver att det
finns ett lekmannainflytande även på den regionala
nivån. Den osäkerhet som finns när det gäller den
framtida regionala förvaltningen har också bidragit
till vårt ställningstagande.
Vi föreslår att det inrättas en regional valnämnd
i varje län. Till den regionala valnämnden skall
det knytas personal från såväl länsstyrelserna som
skattemyndigheten. Nämndens kansli skall knytas
till skattemyndigheten. Nämnden skall bestå av
minst åtta ledamöter. Fem av dem skall väljas av
landstingsfullmäktige. Dessa ledamöter skall
representera de regionala men också de lokala
intressena. Tre ledamöter skall utses av rege-
ringen. Så skall regeringen utse nämndens ordföran-
de. Regeringen skall också utse de ledamöter som
skall representera länsstyrelsen resp.
skattemyndigheten. På så sätt kan man garantera att
den sakkompetens om valförfarandet som finns inom
länsstyrelserna knyts till den nya nämnden samti-
digt som de kunskaper kring folkbokföringssystemet
och det ADB-kunnande som finns inom skatteförvalt-
ningen också kan tillföras nämnden.

Partiernas rätt till gratis valsedlar

Vid val till riksdag, landstings- och kommunfull-
mäktige har de partier som uppnått en procent av
antalet röstande i valet idag rätt att få gratis
valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger
antalet röstberättigade i resp. valkrets. Inför
septembervalen år 1991 trycktes 676 milj. valsedlar
vilket motsvarar 105 valsedlar per röstberättigad.
Endast för riksdagsvalet trycktes ca 232 milj.
valsedlar vilket motsvarar 36 valsedlar per
röstberättigad. Vi föreslår att gratiskvoten för
partierna sänks. Kvoten skall med vårt förslag
beräknas på så sätt att den motsvarar en gång an-
talet röstberättigade i valkretsen med tillägg av
fem gånger antalet röster som partiet fick i
föregående val. Med detta förslag beräknar vi att
staten kan spara omkring 9 milj. kr.

Röstlängder och röstkort

Vårt förslag innebär att kvalifikationsdagen för
framställning av den allmänna och särskilda röst-
längden flyttas fram från den 1 juni till den 1
juli. Det särskilda anmärkningsförfarandet tas bort
och ersätts av ett enhetligt rättelseförfarande.
Rättelseförfarandet utgår från att väljaren skall
kontrollera innehållet i den allmänna röstlängden
mot uppgifterna på röstkortet. Granskning av
röstlängderna skall ske via terminal och
röstlängder under tiden den 16 juli - 25 augusti.
En väljaren skall kunna begära rättelse av
uppgifterna i den allmänna röstlängden senast den
25 augusti. Allmän röstlängd gäller därefter från
den 1 september - 31 augusti påföljande år. Längden
skall bara tas ut på papper då det skall hållas
val. Det är skattemyndigheten som upprättar den
allmänna röstlängden och samma myndighet skall
också pröva frågor om rättelse av denna. Något sam-
manträde för prövning av dessa frågor skall inte
hållas. I stället skall handläggningen vara
skriftlig.
De svenskar som inte är folkbokförda i Sverige tas
upp i den särskilda röstlängden. Också den
särskilda röstlängden skall upprättas av skatte-
myndigheten. När det gäller denna röstlängd så
föreslår vi att det särskilda anmälningsförfarandet
som finns f.n. tas bort och att röstlängden i
stället upprättas mot bakgrund av de uppgifter som
finns i det centrala referensregistret inom folk-
bokföringen. På grund av att ett sådant system inte
gör det möjligt att föra ett aktuellt
adressregister över utlandssvenskarna kan man inte
automatiskt sända röstkort till dem. De kan då inte
kontrollera innehållet i röstlängden mot ett
röstkort. Behovet av att få till stånd ändring i
röstlängden är därför större för denna kategori
väljare. En utlandssvensk kan begära att tas upp i
längden fram till torsdagen före valdagen. Om
utlandssvensken röstar och denna röst kommer in
till RSV senast torsdagen före valdagen skall
rösten uppfattas som en sådan begäran. En person
som finns upptagen i den särskilda röstlängden kan
begära att få ut ett röstkort. Om han vill rösta på
posten i Sverige eller brevrösta från Schweiz måste
han nämligen ha ett röstkort.

Röstning med valsedelsförsändelse

Den särskilda makeröstningen tas bort. Också i
fortsättningen förutsätts att den väljare som vill
använda sig av bud vid röstningen och rösta med
valsedelsförsändelse skall vara förhindrad att in-
ställa sig personligen i vallokal eller på posten
på grund av sjukdom, handikapp eller hög ålder.
Liksom tidigare skall vissa nära anförvanter,
inklusive make och sambo, kunna vara bud. Även den
som är väljarens vårdare kan vara bud. Vi föreslår
att begreppet "vårdare" ersätts av en närmare
definition där det tydligare framgår vilka krav som
ställs på relationen mellan väljaren och vårdaren.
Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat
sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag skall
kunna vara bud. Men också den som inte kan anses ge
väljaren vård men som på annat sätt biträder välja-
ren i personliga angelägenheter skall kunna vara
bud enligt vårt förslag.
Röstning med bud används ofta av en kategori
väljare som är särskilt utsatt. Det är därför
särskilt viktigt att man skyddar dem mot otill-
börliga påtryckningar från personer som inte
uppfyller kraven för att få uppträda som bud. För
att man skall kunna kontrollera vem som uppträder
som bud föreslår vi att budet skall skriva namn,
adress och personnummer på ytterkuvertet för
valsedelsförsändelsen. Han skall också kunna
legitimera sig när han lämnar valsedelsförsändelsen
till röstmottagaren eller valförrättaren. Enligt de
regler som gäller f.n. skall ytterkuverten för
valsedelsförsändelser inte sparas. Vi föreslår att
de ytterkuvert som har använts, skall tas om hand
av valförrättarna och sparas hos valnämnden under
den tid valet gäller. På så sätt kommer man innan
det senaste valet har vunnit laga kraft att ha
ytterkuvert för två val tillgängliga. På detta sätt
kan man också i efterhand kontrollera vem som
uppträtt som bud och det kommer då att finnas
bättre förutsättningar att utreda om det har före-
kommit några oegentligheter vid röstningen.

Röstning på posten under valdagen

Vi föreslår att den generella röstmottagningen på
posten under valdagen tas bort. Den ersätts av en
möjlighet för väljare från andra kommuner att rösta
i en viss vallokal i kommunen. Den som vistas i sin
egen kommun skall dock inte få rösta i annan
vallokal än där han finns upptagen i röstlängd.
Detta hänger bl.a. samman med att man annars
riskerar att det preliminära resultatet som tas
fram efter valdagen inte kommer att motsvara det
slutliga resultatet. De röster som avges på annan
plats än i den egna vallokalen kan nämligen i de
flesta fall inte ingå i det preliminära valresultat
som tas fram under valnatten.
När det gäller de röster som har tagits emot i en
annan kommun så skall hanteringen av dessa i stort
sett motsvara vad som gäller enligt reglerna för
poströstning. Dessa röster kommer att ingå i den
s.k. onsdagsräkningen som den kommunala valnämnden
anordnar efter septembervalen. De kostnader som
uppkommer för transport av rösterna till resp.
kommunal valnämnd skall täckas av det allmänna
valanslaget.
Genom detta förslag beräknar vi att man kan spara
omkring 7 milj. kr i valadministrationen under en
treårsperiod. Samtidigt kommer de väljare som
befinner sig i en annan kommun än hemkommunen att
få bättre möjligheter att rösta. Vallokaler skall
hållas öppna för röstning mellan kl 08.00 och kl
20.00 medan röstningen på posten under valdagen
endast har skett under sammanlagt två timmar.

Röstning i utlandet

För de väljare som vistas i utlandet anordnar de
svenska utlandsmyndigheterna röstmottagning.
Röstning kan också ske på vissa svenska fartyg i
utrikes fart. Vissa länder accepterar inte att ut-
ländska medborgare utför valhandlingar på deras
territorium. För att göra det möjligt för svenska
medborgare som vistades i Tyskland och Schweiz vid
valen år 1991 kunde de, enligt särskilda be-
stämmelser därom, rösta genom brevröstning. Enligt
de regler som gällde skulle väljaren inför två
vittnen göra i ordning sin brevröst. Reglerna för
detta motsvarade i stort sett vad som gäller för
röstning genom bud. Väljaren skulle därefter sända
brevrösten med posten för vanlig brevbefordran till
den valnämnd i den kommun där han var upptagen i
röstlängd.
Enligt våra tilläggsdirektiv ingår det i vårt upp-
drag att närmare undersöka om man kan utvidga
möjligheterna att brevrösta. Vi föreslår inte någon
sådan utökning. För att minska risken för att en
brevröst blir underkänd föreslår vi däremot mindre
ändringar när det gäller de formella föreskrifterna
vid brevröstningen. Andelen underkända brevröster
är nämligen hög vilket, är ett skäl till att vi
inte anser att man bör göra brevröstningen generell
för alla som vistas i utlandet. Men det tyngsta
skälet till att vi inte vill föreslå en sådan
utvidgning är framför allt att man med ett sådant
system inte skulle kunna garantera att
valhandlingen skett under former som skyddar
väljarnas valhemlighet. Brevröstning bör därför
enligt vår mening också i fortsättningen vara
förbehållet väljare som vistas i länder där det
inte är formellt möjligt att anordna röstmottagning
vid de svenska utlandsmyndigheterna. Tyskland har
numera förklarat sig villigt att tillåta röstning
vid utlandsmyndigheter. Mot bakgrund av detta före-
slår vi att brevröstning från Tyskland slopas.
När det gäller utlandssvenskarnas möjligheter att
utöva den rösträtt som de principiellt är
tillerkända, innebär våra förslag beträffande den
särskilda röstlängden att det blir mycket enkelt
för dessa väljare att bli upptagna i den längden.

Försöksverksamhet vid valen år 1994

Vi föreslår att det vid de ordinarie valen år 1994
genomförs vissa försök för att effektivisera
valförfarandet. Så föreslår vi att det i vissa kom-
muner och länsstyrelser skall genomföras försök där
valsedlarna räknas med optiska läsare. Vi föreslår
också att man genomför försök där vissa kommuner
tar hand om den slutliga sammanräkningen och där
länsstyrelsen endast skall pröva de valsedlar som
bedömts som ogiltiga eller som innehåller stryk-
ningar och tillägg. Tyngdpunkten när det gäller
ansvaret för den slutliga sammanräkningen skulle i
så fall flyttas ner till kommunerna. Ett annat
alternativ som bör prövas är att det i fråga om
riksdagsvalet blir möjligt för den centrala
valmyndigheten att, i stället för viss länsstyrel-
se, genomföra den slutliga namnordningen när det
gäller partiernas kandidater.
Vi föreslår också att man under valen år 1994
genomför försök där kommunerna tar ansvaret för den
s.k. institutionsröstningen vid sjukhus, kriminal-
vårdsanstalter m.m. Enligt nuvarande regler är det
Posten som ansvarar för denna röstmottagning, som
så gott som undantagslöst äger rum under söndagen
före valdagen. En annan typ av röstmottagning som
bör prövas under valen år 1994 är en "ambulerande"
röstmottagning, samt att inrätta flera röstmottag-
ningsställen i ett och samma valdistrikt.
års val.

Kostnader och besparingar

Av våra förslag innebär förslaget att slopa
poströstningen på valdagen och den sänkta
gratiskvoten vid beställning av valsedlar de
största besparingarna.
I 1991 års penningvärde innebär vårt förslag att
slopa poströstningen på valdagen en
kostnadssänkning med 8,4 milj. kr. Samtidigt
innebär förslaget att det uppkommer vissa
merkostnader för kommunerna och för det nya
valmaterial som måste tas fram med sammanlagt ca 1
milj. kr. Detta förslag innebär således en
besparing på ca 7 milj. kr.
Vårt förslag om minskat antal gratis valsedlar för
partierna leder till en kostnadsänkning för staten
med ca 9,8 milj. kr.
Vissa av våra övriga förslag innebär också mindre
besparingar. Så beräknar vi att vårt förslag om de
allmänna och särskilda röstlängderna och röstkorten
kommer att leda till besparingar i storlekordningen
2 milj. för en treårsperiod. När det nya systemet
skall tillämpas första gången krävs det dock att
informationsinsaterna kring detta ökar. Vi har
beräknat denna kostnadsökning till ca 1 milj.
Att slopa de särskilda innerkuverten innebär också
att man kan sänka valkostnaderna. Vi beräknar att
nettobesparingen för detta stannar vid omkring 0,5
milj. kr.
Vårt förslag om att inrätta regionala valnämnder
kommer också att skapa ett ökat informationsbehov.
Vi har uppskattat denna engångskostnad till 0,5
milj. kr. I fråga om ersättning till de regionala
valnämndernas ledamöter utgår vi ifrån att dessa
kostnader i stort sett kommer att motsvara de
kostnader som uppkommer i den nuvarande regionala
organisationen. Förslaget om regionala valnämnder
innebär att det kommer att finnas förutsättningar
för en samlad överblick över vilka kostnader som
uppkommer i valadministrationen på regional nivå.
På längre sikt kan det innebära att man kan sänka
de valadministrativa kostnaderna på regional nivå.
Sammantaget kan våra förslag ge besparingar på
omkring 19 milj. kr vilket motsvarar omkring 5 % av
de totala kostnaderna för 1991 års val.
Förteckning över remissinstanser som yttrat sigÖver
Vallagsutredningens delbetänkande VAL, Organisation
Teknik Ekonomi (SOU 1992:108) har remissyttranden
avgetts av Valprövningsnämnden,
Utrikesdepartementet, Kriminalvårdsstyrelsen,
Postverket, Statskontoret, Statistiska central-
byrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,
Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i
Jönköpings län, Skattemyndigheten Värmlands län,
Skattemyndigheten Norrbottens län, Riksarkivet,
Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i Uppsala län,
Länsstyrelsen i Östergötland, Länsstyrelsen i
Kristianstads län, Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län,
Svenska kyrkans centralstyrelse, Stockholms kommun,
Uppsala kommun, Växjö kommun, Malmö kommun,
Norbergs kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun,
Kalix kommun, Pensionärernas Riksorganisation,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet samt
Föreningen för Svenskar i världen.
Vidare har remissyttranden inkommit från
Landshövdingen i Halland,
Landshövdingen Kopparbergs län, Länsstyrelsen i
Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län,
Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i
Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län,
Länsstyrelsen i Västmanland län, Kristdemokratiska
Samhällspartiet (riksorganisationen),
Kristdemokratiska Samhällspartiet i Jönköpings län
och Miljöpartiet de gröna.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9
september 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och
statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson,
Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,
Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel,
P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Laurén
_________________________________________

Regeringen beslutar proposition 1993/94:21 Vissa
ändringar i vallagen (1972:620) m.m.

Ur protokollet:
Maud Melin