Prop.
1993/94:196
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Reidunn Laurén
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv att
aktiebolagen skall delas in i två kategorier, publika aktiebolag och privata
aktiebolag. De publika aktiebolagen skall, till skillnad från de privata aktie-
bolagen, kunna vända sig till allmänheten för att skaffa kapital. Fondpapper
som har givits ut av privata aktiebolag skall inte kunna bli föremål för handel
på börs eller annan organiserad marknadsplats. Aktiekapitalet skall i ett pu-
blikt aktiebolag uppgå till minst 500 000 kr och i ett privat aktiebolag till
minst 100 000 kr. I firman för ett publikt aktiebolag skall ordet ”publikt” eller
förkortningen ”(pub)” ingå, medan firman för ett privat aktiebolag skall in-
nehålla ordet ”privat” eller förkortningen ”(priv)”.
Vidare innehåller propositionen ett flertal förslag till ändringar i aktiebo-
lagslagen, vilka innebär att den svenska lagstiftningen kommer att harmo-
niera med EG:s första, andra, tredje och tolfte bolagsrättsliga direktiv.
Dessa förslag gäller främst reglerna om fusion mellan aktiebolag, företrädes-
rätt vid ökning av aktiekapital, nedsättning av aktiekapitalet, bolagets bun-
denhet av ställföreträdarens rättshandlingar och verkan av registrering i ak-
tiebolagsregistret.
De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1995. Sär-
skilda bestämmelser föreslås dock gälla för bolag som har bildats före den.l
januari 1995. Ett sådant bolag skall, om det önskar bli publikt, kunna besluta
om detta redan under 1994. Om bolaget i stället vill bli ett privat aktiebolag,
skall det enligt propositionens förslag få tid på sig till den 1 januari 1998 för
att höja aktiekapitalet till 100 000 kr.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut............................... 5
2 Lagtext............................................... 6
2.1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen.......... 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel
med finansiella instrument.......................... 46
2.3 Förslaget till lag om ändring i jordabalken............ 47
2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m..................... 49
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse..................................... 51
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelse-
representation för de privatanställda.................. 52
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa rik-
tade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m............ 53
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpel-
skatt vid inskrivningsmyndigheter.................... 54
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m............................... 55
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt........ 56
2.11 Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230) 57
2.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv
av eldistributionsanläggning m.m..................... 58
2.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt
stöd till banker och andra kreditinstitut............... 59
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag
för underskott av näringsverksamhet................. 60
2.15 Förslaget till lag om ändring av kupongskattelagen
(1970:624)........................................ 61
2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självde-
klaration och kontrolluppgifter...................... 63
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt ........................................ 64
3 Ärendet och dess beredning............................. 67
4 Allmänna utgångspunkter............................... 68
4.1 EG:s bolagsrätt.................................... 68
4.2 Sverige och EU.................................... 69
4.3 Principiella huvudpunkter........................... 70
5 Privata och publika aktiebolag........................... 72
5.1 Två kategorier aktiebolag........................... 72
5.2 Gränsdragningen mellan bolagskategorierna........... 74
5.3 Bolagskategoriernas beteckningar.................... 76
5.4 Minsta aktiekapital för de publika aktiebolagen........ 78
5.5 Minsta aktiekapital för de privata aktiebolagen........ 80
5.6 Byte av bolagskategori............................. 83
5.7 Sanktioner mot olovlig inbjudan till allmänheten....... 86
Prop. 1993/94:196
Fusion................................................
6.1 Huvuddragen i fusionsförfarandet....................
6.2 Fusionsvederlaget..................................
6.3 Beslutsunderlaget..................................
6.4 Beslutet om godkännande av fusionsplanen...........
6.5 Borgenärsskyddet..................................
6.6 Fusionens fullbordan...............................
88 Prop. 1993/94:196
88
90
92
95
97
103
Vissa avtal mellan bolaget och stiftare eller aktieägare...... 105
Företrädesrätt vid ökning av aktiekapitalet................ 106
8.1 Primär och subsidiär företrädesrätt................... 106
8.2 Företrädesrätt mellan aktieslag med olika röstvärde.... 111
8.3 Beslut om avvikelse från föreskrifter om företrädesrätt. 113
Nedsättning av aktiekapitalet............................ 114
Förvärv av egna aktier m.m.............................. 118
Aktiebolags ställföreträdare............................. 120
Olovlig vinstutdelning.................................. 128
Penninglån till anställda m.m............................. 130
Frågor om registrering m.m.............................. 131
14.1 Publicitetsverkan av registrering och kungörande...... 131
14.2 Registreringen och giltigheten av bolagets förpliktelser . 133
14.3 Styrelse- och revisorsförteckningar................... 135
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser............... 136
Kostnadseffekter m.m................................... 139
Författningskommentar................................. 140
17.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)...................................... 140
17.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel
med finansiella instrument......................... 222
17.3 Förslaget till lag om ändring i jordabalken........... 223
17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m.................... 225
17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värde-
pappersrörelse.................................... 226
17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om sty-
relserepresentation för de privatanställda............ 226
17.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m........ 226
17.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stäm-
pelskatt vid inskrivningsmyndigheter................ 226
17.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om för-
värv av hyresfastighet m.m................. 227
17.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.... 227
17.11 Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen
(1979:230)....................................... 227
17.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:240) om för-
värv av eldistributionsanläggning m.m............... 227
Prop. 1993/94:196
17.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt
stöd till banker och andra kreditinstitut.............. 228
17.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539) om av-
drag för underskott av näringsverksamhet............ 228
17.15 Förslaget till lag om ändring av kupongskattelagen
(1970:624)....................................... 228
17.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter................... 228
17.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt..................................... 228
Bilaga 1 Sammanfattningen i Aktiebolagskommitténs delbetän-
kande (SOU 1992:83)............................... 230
Bilaga 2 Aktiebolagskommitténs lagförslag.................... 237
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna................... 272
Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Kallelse på borgenärer
vid fusion enligt aktiebolagslagen..................... 273
Bilaga 5 Förteckning över deltagare vid hearing den 16 juni 1994 274
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 275
Bilaga 7 Lagrådets yttrande den 8 mars 1994................... 336
Bilaga 8 EG:s första, andra, tredje och tolfte bolagsrättsliga direk-
tiv................................................ 349
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994. 390
Rättsdatablad.............................................. 391
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:196
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instru-
ment,
3. lag om ändring i jordabalken,
4. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
6. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de
privatanställda,
7. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivnings-
myndigheter,
9. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
10. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om-
bildning till bostadsrätt,
11. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
12. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg-
ning m.m.,
13. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut,
14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av nä-
ringsverksamhet,
15. lag om ändring av kupongskattelagen (1970:624),
16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
17. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1993/94:196
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385),'
dels att nuvarande 1 kap. 2 § skall betecknas 1 kap. 5 §, att nuvarande 7
kap. 1 - 3§§skall betecknas 7 kap. 2 - 4§§, att nuvarande 14 kap. 9 -
13 §§ skall betecknas 14 kap. 31 -35§§och att nuvarande 16 kap. 2§ skall
betecknas 16 kap. 5 §,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2, 3 och 9 §§, 3 kap. 1 och 13 §§, 4 kap. 2, 4,12,
14, 15 och 18 §§, 5 kap. 2, 8, 9 och 16 §§, 6 kap. 1, 2, 6 och 8 §§, de nya 7
kap. 2 och 4 §§, 8 kap. 10, 14 och 15 §§, 9 kap. 13 och 17 §§, 10 kap. 15 §, 12
kap. 5, 7 och 8 §§, 14 kap. 1 - 8 §§, de nya 14 kap. 32, 33 och 35 §§, 16 kap.
1 §, 18 kap. 3, 4 och 7 §§ samt 19 kap. 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 2 - 4§§, 2 kap.
9 a - 9 c §§, 6 kap. 2 a, 9 och 10 §§, 7 kap. 1 §, 14 kap. 9-30 §§, 16 kap. 2 -
4 §§, 17 kap. 1 - 3 §§ och 18 kap. 3 a och 4 a §§ samt närmast före 14 kap. 22
och 30 §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen närmast före 14 kap. 31 § skall införas rubriken ”Inlösen
av aktier i dotterbolag”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1§
I aktiebolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.
Aktiebolaget skall ha ett aktiekapi-
tal, som skall uppgå till minst femtio-
tusen kronor. Är aktiekapitalet för-
delat på flera aktier, skall dessa lyda
på lika belopp.
Utan hinder av första stycket svarar delägare i aktiebolag, som bedriver
advokatverksamhet, solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot
klienter som bolaget ådrager sig medan han är delägare.
2§
Aktiebolag är privat aktiebolag el-
ler publikt aktiebolag. Denna lag gäl-
ler samtliga aktiebolag, om inte an-
nat föreskrivs.
3§
Aktiebolag skall ha ett aktiekapital
som uppgår till minst etthundratusen
kronor i privata aktiebolag och till
minst femhundratusen kronor i pu-
blika aktiebolag.
Om aktiekapitalet är fördelat på
Lagen omtryckt 1993:150.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
flera aktier, skall dessa lyda på lika
belopp.
4§
Ett privat aktiebolag eller en aktie-
ägare i ett sådant bolag får inte ge-
nom annonsering söka sprida aktier
eller teckningsrätter i bolaget eller av
bolaget utgivna skuldebrev eller op-
tionsbevis.
Ett bolag eller en aktieägare som
avses i första stycket får inte heller på
annat sätt söka sprida i första stycket
angivna värdepapper genom att er-
bjuda fler än 200 personer att teckna
eller förvärva värdepapperen. Detta
gäller dock inte om erbjudandet rik-
tar sig enbart till en krets som i förväg
har anmält intresse av sådana erbju-
danden och antalet utbjudna poster
inte överstiger 200.
Begränsningarna i första och
andra styckena gäller inte erbjudan-
den som avser överlåtelse till högst tio
förvärvare.
I första stycket angivna värdepap-
per som har givits ut av ett privat ak-
tiebolag får inte bli föremål för han-
del på börs eller annan organiserad
marknadsplats.
Prop. 1993/94:196
2 kap.
2§
Stiftarna anger villkoren för bo-
lagsbildningen. Därvid iakttages att
betalningen för aktie ej får under-
stiga det belopp på vilket aktien
skall lyda (nominella beloppet).
Skall aktie kunna tecknas med rätt
Stiftarna anger villkoren för bo-
lagsbildningen. Därvid skall iakttas
att betalningen för en aktie inte får
understiga det belopp på vilket ak-
tien skall lyda (nominella beloppet).
Om en aktie skall kunna tecknas
eller plikt att mot aktien tillskjuta
annan egendom än pengar eller med
rätt eller plikt för bolaget att över-
taga egendom mot annat vederlag än
aktier (apport), får värdet på appor-
tegendomen ej sättas högre än det
verkliga värdet för bolaget. Endast
sådan egendom som är eller kan an-
tagas bli till nytta för bolagets verk-
samhet kan utgöra apportegendom.
Tecknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det nomi-
nella beloppet ändå betalas.
med rätt eller plikt att mot aktien
tillskjuta annan egendom än pengar
eller med rätt eller plikt för bolaget
att överta egendom mot annat ve-
derlag än aktier (apport), får värdet
på apportegendomen inte sättas
högre än det verkliga värdet för bo-
laget. Endast sådan egendom som är
eller kan antas bli till nytta för bola-
gets verksamhet kan utgöra apport-
egendom. Med apportegendom får
inte jämställas åtagande att utföra ar-
bete eller att tillhandahålla tjänst.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
I stiftelseurkunden skall anges be-
stämmelse om apport eller att aktie
på annat sätt skall kunna tecknas
med villkor. I stiftelseurkunden skall
också anges bestämmelse om att bo-
laget skall ersätta kostnad för bola-
gets bildande. Av stiftelseurkunden
skall också framgå om någon på an-
nat sätt skall fä särskild rättighet el-
ler förmån av bolaget.
3§
Stiftarna skall upprätta och underskriva en dagtecknad stiftelseurkund
som skall innehålla förslag till bolagsordning och uppgift om
1. det belopp som skall betalas för varje aktie,
2. tiden för aktiernas betalning,
3. sättet och tiden för kallelse till konstituerande stämma, om enligt 7 §
kallelse skall ske.
Bestämmelse om apport eller att
aktie eljest skall kunna tecknas med
villkor eller att bolaget skall ersätta
annan kostnad för bolagets bildande
än allmänna avgifter och sedvanliga
arvoden för upprättande av stiftelse-
handlingar och liknande arbete eller
att någon eljest skall av bolaget er-
hålla särskild rättighet eller förmån
skall anges i stiftelseurkunden.
Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av bestäm-
melse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges
1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,
2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i ba-
lansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för
egendomen,
3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som
angivits i bestämmelsen.
Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra
stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller
hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för
aktietecknama. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden.
Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla
även beträffande balans- och resultaträkningar för rörelsen under de senaste
två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens
resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörel-
sen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under
nämnda räkenskapsår.
Om andra-fjärde styckena ej iakttagits beträffande viss bestämmelse, är
den utan verkan mot bolaget.
9§
Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseur-
kundens undertecknande.
Hinder mot registrering föreligger, om ej
1. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier
efter avdrag för aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej övertagits
av annan (bolagets aktiekapital) motsvarar det i bolagsordningen angivna
aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet,
2. det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets
aktiekapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut,
3. all apportegendom är tillförd bolaget,
4. yttranden företes från bankin-
stitut om att 2 har följts och från
auktoriserad eller godkänd revisor
4. yttranden företes från bankin-
stitut om att 2 har följts och från
auktoriserad eller godkänd revisor
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
om att 3 har iakttagits. Av revisorns
yttrande skall framgå att apport-
egendomen i stiftelseurkunden ej
åsatts högre värde än det verkliga
värdet för bolaget och att egendo-
men är eller kan antagas bli till nytta
för bolagets verksamhet.
om att 3 har iakttagits. Av revisorns
yttrande skall framgå att apport-
egendomen i stiftelseurkunden inte
har åsatts högre värde än det verk-
liga värdet för bolaget och att egen-
domen är eller kan antas bli till nytta
för bolagets verksamhet. Iyttrandet
skall revisorn beskriva apportegen-
domen och ange vilken metod som
har använts vid värderingen av den.
Särskilda svårigheter att uppskatta
värdet av egendomen skall anmär-
kas.
Genom registreringen fastställes bolagets aktiekapital till belopp som an-
ges i andra stycket 1. Aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej
övertagits av annan blir därvid ogiltiga.
Om ej anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket an-
givna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut
avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om
bolagets bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för
återbetalningen av de belopp som inbetalats på tecknade aktier jämte upp-
kommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärd enligt 13 §
första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.
9a§
Träffar bolaget inom två år från re-
gistreringen avtal med en stiftare eller
en aktieägare som innebär att bolaget
förvärvar egendom mot en ersättning
som motsvarar minst en tiondel av
aktiekapitalet, skall styrelsen under-
ställa bolagsstämman avtalet för god-
kännande. Det gäller dock inte om
förvärvet sker på en svensk eller en
utländsk börs eller på en auktorise-
rad marknadsplats eller som ett led i
bolagets löpande affärsverksamhet.
Styrelsen skall lämna en redogö-
relse för de omständigheter som kan
vara av vikt vid bedömandet av vär-
det på egendomen och av avtalet i öv-
rigt. Bestämmelserna i 2 kap. 3§
tredje och fjärde styckena tillämpas
även på redogörelsen.
En auktoriserad eller godkänd re-
visor skall avge yttrande över redo-
görelsen. Yttrandet skall innehålla de
uppgifter som avses i 2 kap. 9 § andra
stycket 4.
Avtalet skall tillsammans med sty-
relsens redogörelse och revisorns ytt-
rande hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före den
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
bolagsstämma vid vilken beslutet
skall fattas.
9b§
Om bolagsstämman inte godkän-
ner ett avtal som avses i 9 a § inom sex
månader från avtalsdagen, är avtalet
utan verkan. Har 9 a § inte iakttagits
beträffande någon viss bestämmelse i
avtalet, är den bestämmelsen utan
verkan mot bolaget.
9c§
Styrelsen skall genast för registre-
ring anmäla bolagsstämmans beslut
att godkänna avtal som avses i 9 a §.
1993/94:196
3 kap.
1§
Alla aktier har lika rätt i bolaget, om ej annat följer av denna paragraf.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller
kunna utges. Sådan bestämmelse skall ange
1. olikheterna mellan aktieslagen,
2. antalet aktier av vaije slag,
3. om aktierna ej skall medföra
lika rätt till andel i bolagets till-
gångar eller vinst, den företrädesrätt
som tillkommer aktieägarna vid ök-
ning av aktiekapitalet enligt 4 kap.
Föreskrift om olika företrädesrätt
får meddelas endast om aktierna ej
skall medföra lika rätt till andel i bo-
lagets tillgångar eller vinst.
3. om aktierna inte skall medföra
lika rätt till andel i bolagets till-
gångar eller vinst eller om aktierna
skall ha olika röstvärde, den företrä-
desrätt som tillkommer aktieägarna
vid ökning av aktiekapitalet enligt 4
kap. Föreskrift om olika företrädes-
rätt får meddelas endast om skillna-
derna mellan aktierna skall vara av
nu angivet slag.
Beträffande kontantemission skall
en föreskrift som avses i andra
stycket 3 sista meningen innebära att
gammal aktie skall ge företrädesrätt
till ny aktie av samma slag, att aktier
som inte tecknas av de i första hand
berättigade aktieägarna skall erbju-
das samtliga aktieägare samt att, om
inte hela antalet aktier som tecknas
på grund av sistnämnda erbjudande
kan ges ut, aktierna skall fördelas
mellan tecknarna iförhållande till det
antal aktier de förut äger och, i den
mån detta inte kan ske, genom lott-
ning.
Beträffande fondemission skall,
om skillnaden mellan aktierna inte
gäller rätten till andel i bolagets till-
gångar eller vinst, i en sådan före-
10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skrift som avses i andra stycket 3 sista
meningen bestämmas att nya aktier
av varje slag skall emitteras i förhål-
lande till det antal aktier av samma
slag som finns sedan tidigare. Därvid
skall de gamla aktierna ge företrädes-
rätt till nya aktier av samma slag iför-
hållande till sin andel i aktiekapitalet.
Avser olikheten mellan aktieslagen akties röstvärde, gäller att ingen aktie
får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktie av visst slag skall i närmare
angiven ordning kunna omvandlas till aktie av annat slag. Omvandling skall
utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.
13 §
Aktieboken skall hållas tillgänglig
hos bolaget för var och en. Om ak-
tieboken förs med maskin för auto-
matisk databehandling eller på an-
nat liknande sätt, skall i stället en ut-
skrift av aktieboken på begäran till-
handahållas hos bolaget och, i fråga
om avstämningsbolag, även hos vär-
depapperscentralen. Utskriften får
inte vara äldre än sex månader. Var
och en har rätt att mot ersättning för
kostnaderna få en sådan utskrift av
Aktiebok hålles tillgänglig hos bo-
laget för envar. Föres aktieboken
med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande
sätt, skall i stället utskrift av aktiebo-
ken på begäran tillhandahållas hos
bolaget och, i fråga om avstämnings-
bolag, även hos värdepapperscen-
tralen. Utskriften får ej vara äldre än
sex månader. Envar har rätt att mot
ersättning för kostnaderna få sådan
utskrift av aktieboken eller del av
den. När det gäller avstämningsbo-
lag får dock utskrift enligt detta
stycke ej innehålla uppgifter om ak-
tieägare som har högst femhundra
aktier i bolaget.
aktieboken eller del av den. När det
gäller avstämningsbolag som har
mer än en aktieägare, får dock en ut-
skrift enligt detta stycke inte inne-
hålla uppgifter om aktieägare som
har högst femhundra aktier i bola-
get.
Aktiebok eller, om aktieboken föres med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande sätt, utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämma, skall hållas tillgänglig för aktie-
ägarna vid stämman.
I utskrift upptages aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 § andra
stycket i alfabetisk ordning.
4 kap.
2§
Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kontant-
emission) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya ak-
tierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits
i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission,
antingen bestämmes i emissionsbeslutet eller följer av villkor som enligt 5
kap. 4 § första stycket 8 meddelats vid emission av skuldebrev.
Beslut av bolagsstämman att av-
vika från aktieägarnas företrädesrätt
är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
1993/94:196
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop.
1993/94:196
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
Förslag till beslut om nyemission
skall hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslu-
tet skall fattas. Det skall genast sän-
das till aktieägare, som begär det
och uppger sin postadress. Förslaget
skall läggas fram på stämman. Vad
som nu sagts om förslag till beslut
skall gälla sådan redogörelse av sty-
relsen och sådant yttrande av reviso-
rerna som avses i 6 §. Innebär försla-
get avvikelse från aktieägarnas före-
trädesrätt, skall skälen till avvikel-
sen anges i förslaget eller i handling
som fogats vid förslaget. Om årsre-
dovisningen ej skall behandlas på
stämman, skall även följande hand-
lingar enligt vad nyss sagts hållas till-
gängliga och läggas fram på stäm-
man:
Förslag till beslut om nyemission
skall hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslu-
tet skall fattas. Det skall genast sän-
das till aktieägare, som begär det
och uppger sin postadress. Förslaget
skall läggas fram på stämman. Vad
som nu sagts om förslag till beslut
skall gälla sådan redogörelse av sty-
relsen och sådant yttrande av reviso-
rerna som avses i 6 §. Innebär försla-
get avvikelse från aktieägarnas före-
trädesrätt, skall skälen till avvikel-
sen samt grunderna för emissions-
kursen anges i förslaget eller i hand-
ling som fogats vid förslaget. Om
årsredovisningen inte skall behand-
las på stämman, skall även följande
handlingar enligt vad nyss sagts hål-
las tillgängliga och läggas fram på
stämman:
1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be-
tydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgi-
vande,
3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt
att teckna aktier som enligt förslaget tillkommer aktieägarna eller annan el-
ler vem som annars får teckna aktier.
Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte
skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut
äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.
12 §
Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader
från beslutet, om det ej förfallit enligt 10 §. Hinder mot registrering förelig-
ger, om ej
1. full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut registrerade
aktiekapitalet ingående aktierna,
2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya ak-
tier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och ej övertagits av
annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till belopp som avses i 10 §,
3. hälften av det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats,
4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget,
5. yttrande företes från auktorise- 5. yttrande företes från auktorise-
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
rad eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att ap-
portegendomen icke åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bo-
laget och att egendomen är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet; yttrandet från revisor
om att 3 har iakttagits får i avstäm-
ningsbolag ersättas av en försäkran
från värdepapperscentralen om att
så har skett.
rad eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att ap-
portegendomen inte har isatts högre
värde än det verkliga värdet för bo-
laget och att egendomen är eller kan
antas bli till nytta för bolagets verk-
samhet; yttrandet från revisor om
att 3 har iakttagits får i avstämnings-
bolag ersättas av en försäkran från
värdepapperscentralen om att så har
skett. I yttrandet skall revisorn be-
skriva apportegendomen och ange
vilken metod som har använts vid
värderingen av den. Särskilda svårig-
heter att uppskatta värdet av egendo-
men skall anmärkas.
Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen un-
derstiger en miljon kronor skall, i stället för vad som föreskrives i första
stycket 3 och 5, hela det belopp, som skall betalas för aktierna, erläggas ge-
nom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut
och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i registrerings-
ärendet.
Genom registreringen fastställes ökningen av aktiekapitalet till belopp
som anges i första stycket 2.
Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraft-
ägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i
10 § sägs.
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som förklarats förver-
kade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför
rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet
får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter
det under vilket aktierna skolat till fullo betalas.
14 §
Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägares
företrädesrätt enligt 2§ under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller därvid i tillämpliga delar, varvid
dock skall iakttagas vad som föreskrives nedan i tredje stycket.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4§ motsvarande tillämpning. Vad
som där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande till-
lämpas 4 §. Vad som där sägs om för-
slag till emissionsbeslut skall gälla
styrelsens beslut. Beslut av bolags-
stämman att godkänna avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 §
första stycket är giltigt endast om det
har biträtts av aktieägare med två
tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda
aktierna.
Införing av de nya aktierna i aktieboken och anmälan för registrering en-
ligt 12 § skall ej ske innan stämman har godkänt emissionsbeslutet. Har så-
13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
dan anmälan ej skett inom ett år från styrelsens beslut om emission, är emis-
sionsbeslutet förfallet. Vad som har betalats på tecknade aktier skall i sådant
fall genast återbetalas.
15 §
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om nyemis-
sion i den mån emissionen kan ske
utan ändring i bolagsordningen och
att därvid avvika från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 2§.
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om nyemis-
sion i den mån emissionen kan ske
utan ändring av bolagsordningen
och att därvid avvika från aktieägar-
nas företrädesrätt enligt 2 §. Bemyn-
digande att avvika från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 2 § första stycket
är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med bestämmelse som avses
i 6 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta anges
särskilt i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla be-
stämmelser om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma,
inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i
4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyndigande.
Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för regi-
strering. Innan registrering har skett, kan styrelsen ej fatta beslut om emis-
sion.
Bestämmelserna i 5 -13 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar
om emission med stöd av bemyndigande.
När aktiebolag, som enligt 10 kap
3 § andra eller fjärde stycket är skyl-
digt att ha auktoriserad revisor, eller
aktieägare i sådant bolag offentlig-
gör eller på annat sätt till en vidare
krets riktar inbjudan att förvärva ak-
tier eller teckningsrätter i bolaget,
skall styrelsen upprätta en särskild
redogörelse för bolagets förhållan-
den (emissionsprospekt) enligt
19 -26 §§, om summan av de belopp
som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
en miljon kronor.
18 §
När ett publikt aktiebolag eller en
aktieägare i ett sådant bolag offent-
liggör eller på annat sätt till en vi-
dare krets riktar inbjudan att för-
värva aktier eller teckningsrätter i
bolaget, skall styrelsen upprätta en
särskild redogörelse för bolagets för-
hållanden (emissionsprospekt) en-
ligt 19-26 §§, om summan av de be-
lopp som till följd av inbjudan kan
komma att betalas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
5 kap.
2§
Vid emission av skuldebrev mot vederlag i pengar har aktieägarna företrä-
desrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde
de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas
på grund av optionsrätt.
14
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse prop. 1993/94:196
Beslut av bolagsstämman att av-
vika från aktieägarnas företrädesrätt
är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
8§
Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från
aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 4 - 6 §§ och 7 § första stycket äger motsvarande till-
lämpning.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 kap. 4§ motsvarande tillämpning.
Vad där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande till-
lämpas 4 kap. 4§. Vad där sägs om
förslag till emissionsbeslut skall gälla
styrelsens beslut. Beslut av bolags-
stämman att godkänna avvikelse från
aktieägares företrädesrätt enligt 2§
första stycket är giltigt endast om det
har biträtts av aktieägare med två
tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda
aktierna.
Anmälan för registrering enligt 7 § tredje stycket skall göras när emissions-
beslutet godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslutats.
Har anmälan för registrering ej skett inom ett år från styrelsens beslut om
emission, är beslutet förfallet.
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om emis-
sion och att därvid avvika från be-
stämmelserna i 2§ om aktieägares
företrädesrätt.
9§
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om emis-
sion och att därvid avvika från be-
stämmelserna i 2§ om aktieägares
företrädesrätt. Bemyndigande att
avvika från bestämmelserna i 2§
första stycket om aktieägares företrä-
desrätt är giltigt endast om det har bi-
trätts av aktieägare med två tredjede-
lar av såväl de avgivna rösterna som
de vid stämman företrädda aktierna.
Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar
eller eljest med villkor eller skall avvikelse från aktieägares företrädesrätt
kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans beslut. Beslutet
skall innehålla bestämmelse om den tid, längst intill nästkommande ordina-
rie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmel-
serna i 4 kap. 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyn-
digande.
Bolagsstämmans beslut skall genast anmälas för registrering. Innan regi-
strering har skett kan styrelsen ej fatta beslut om emission.
Bestämmelserna i 4 - 7 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om styrelsens
beslut om emission.
15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
16 §
Bestämmelserna i 4 kap. 19 -
26 §§ om emissionsprospekt äger
motsvarande tillämpning när aktie-
bolag, som enligt 10 kap. 3 § andra
eller fjärde stycket är skyldigt att ha
auktoriserad revisor, eller aktieägare
i sådant bolag offentliggör eller på
annat sätt till en vidare krets riktar
inbjudan att förvärva av bolaget ut-
givna skuldebrev eller optionsbevis
som avses i detta kapitel. Skyldighet
att upprätta emissionsprospekt före-
ligger dock endast om summan av de
belopp som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
en miljon kronor.
Bestämmelserna i 4 kap. 19 -
26 §§ om emissionsprospekt tilläm-
pas också när ett publikt aktiebolag
eller en aktieägare i ett sådant bolag
offentliggör eller på annat sätt till en
vidare krets riktar inbjudan att för-
värva av bolaget utgivna skuldebrev
eller optionsbevis som avses i detta
kapitel. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock
endast om summan av de belopp
som till följd av inbjudan kan
komma att betalas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
1. avsättning till omedelbar täck-
ning av förlust enligt fastställd ba-
lansräkning, om förlusten inte kan
täckas av fritt eget kapital,
6 kap.
1§
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till reservfond eller
omedelbar täckning av förlust enligt
fastställd balansräkning, om förlus-
ten ej kan täckas av fritt eget kapital,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till fond att användas 3. avsättning till reservfond eller
enligt beslut av bolagsstämman. till fond att användas enligt beslut av
bolagsstämman.
Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse
större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter
nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföre-
gående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars på
grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 4 § första stycket 1-3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning.
Om nedsättning av aktiekapitalet
på grund av bristande betalning på grund av bristande betalning eller
finns bestämmelser i 4 kap. 13 § på grund av att aktier har blivit ogil-
andra stycket. tiga finns bestämmelser i 4 kap. 13 §
andra stycket och 7 kap. 2§. Om
nedsättning genom inlösen av aktier
enligt förbehåll i bolagsordningen
finns bestämmelser i 8 - 10 §§.
Om nedsättning av aktiekapitalet
2§
Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämma, om ej an-
nat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får ej fattas förrän bolaget blivit regi-
strerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.
Nedsättning för ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får beslutas
endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.
16
Nuvarande lydelse
Bestämmelserna i 4 kap. 4§ om
förslag till bolagsstämmans beslut
och andra handlingar gäller i till-
lämpliga delar.
Föreslagen lydelse
Bestämmelserna i 4 kap. 4§ om
förslag till bolagsstämmans beslut
och andra handlingar gäller i till-
lämpliga delar. Kallelsen till bolags-
stämman skall alltid ange nedsätt-
ningsförslagets huvudsakliga inne-
håll.
1993/94:196
2a §
Bolagsstämmans beslut om ned-
sättning är giltigt endast om det har
biträtts av aktieägare med två tredje-
delar av såväl de avgivna rösterna
som de vid stämman företrädda ak-
tierna. Vid bolagsstämmans beslut
om nedsättning enligt 8§ gäller 9
kap. 13 §.
Innebär nedsättningen att rättsför-
hållandet mellan redan utgivna aktier
rubbas, är beslutet giltigt, om det har
biträtts av samtliga vid stämman när-
varande aktieägare företrädande nio
tiondelar av aktierna. I följande fall
räcker det för giltigt beslut att det har
biträtts av aktieägare med två tredje-
delar av såväl de avgivna rösterna
som de på stämman företrädda ak-
tierna, nämligen om
1. nedsättningen försämrar endast
viss eller vissa aktiers rätt och samt-
liga vid stämman närvarande ägare
av dessa aktier företrädande nio tion-
delar av alla sålunda berörda aktier
godkänner nedsättningen, eller
2. nedsättningen försämrar endast
helt aktieslags rätt och ägare till hälf-
ten av alla aktier av detta slag och nio
tiondelar av de pä stämmman före-
trädda aktierna av detta slag godkän-
ner nedsättningen.
6§
Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt 1§ första
stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet ej verkställas utan rättens tillstånd,
såvida icke samtidigt bolaget genom nyemission tillföres ett belopp som
minst motsvarar nedsättningsbeloppet.
Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbe-
slutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsätt-
ningsbeslutet registrerats och förteckning över bolagets kända borgenärer
med angivande av postadress.
Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med
föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skrift-
ligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit
17
2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Rättelse: S. 18—45 Texten flyttad, då text tillkommit på S. 29 under 11 §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop.
1993/94:196
ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i
Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i länet och alla kända
borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.
Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer som bestrider den full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd med-
delas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns be-
stämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensions-
utfästelse m.m.
År borgenär tillika gäldenär i
samma rättsförhållande, skall han ej
upptagas i förteckningen över bola-
gets kända borgenärer. Han skall ej
kallas av rätten och har ej heller rätt
till betalning eller säkerhet enligt
fjärde stycket.
Om en borgenärs anspråk avser en
sådan fordran på lön eller annan er-
sättning som har förmånsrätt enligt
12 § förmånsrättslagen (1970:979) el-
ler en fordran på pension som har
förmånsrätt enligt 12 eller 13 §
samma lag, skall han inte tas upp i
förteckningen över bolagets kända
borgenärer. Han skall inte kallas av
rätten och har inte heller rätt till be-
talning eller säkerhet enligt fjärde
stycket.
8§
I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen be-
stämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen intagas för-
behåll att aktiekapitalet kan nedsättas genom inlösen av aktier, dock ej un-
der minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och
inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.
Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast
avse aktier som kan tecknas eller utges efter det att ändringen registrerats.
Har fondemission ägt rum efter registreringen, får inlösen av fondaktie ske
först när tre år förflutit från registreringen av emissionen.
Nedsättning får ej ske så att full täckning ej finnes för det bundna egna
kapitalet. Beräkning därav skall ske på grundval av fastställd balansräkning
för nästföregående räkenskapsår.
När enligt förbehållet blivit be-
stämt att vissa aktier skall inlösas,
skall genast anmälas för registrering
att aktiekapitalet nedsättes med dessa
aktiers sammanlagda nominella be-
lopp. När registrering skett är aktie-
kapitalet nedsatt.
9§
Bestämmelserna i 6 och 7§§ till-
lämpas även vid nedsättning enligt
8 §. Bestämmelserna gäller dock inte
om
1. nedsättningen genomförs ge-
nom inlösen med ett sammanlagt be-
lopp som inte överstiger det fria egna
kapitalet beräknat på grundval av
fastställd balansräkning för nästföre-
gående räkenskapsår och
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2. ett belopp som motsvarar ned-
sättningsbeloppet avsätts till reserv-
fonden.
10 §
I fall som anges i 9§ andra me-
ningen skall bolaget, när det enligt ett
förbehåll i bolagsordningen harblivit
bestämt att vissa aktier skall lösas in
och att ett belopp motsvarande ned-
sättningsbeloppet skall avsättas till
reservfonden, genast anmäla för regi-
strering att aktiekapitalet sätts ned
med dessa aktiers sammanlagda no-
minella belopp. När registrering har
skett, är aktiekapitalet nedsatt.
7 kap.
1§
Ett aktiebolag får inte teckna egen
aktie.
Om ett aktiebolag har tecknat egen
aktie, skall stiftarna eller vid nyemis-
sion styrelsen och verkställande di-
rektören anses ha tecknat aktierna
för egen räkning med solidariskt an-
svar för betalningen. Det gäller dock
inte stiftare, styrelseledamot eller
verkställande direktör som visar att
han inte kände till eller hade bort
känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats
av någon i eget namn men för bola-
gets räkning, skall han anses ha teck-
nat aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första - tredje
styckena gäller även i fråga om ett
dotterföretags teckning av aktie i mo-
derbolaget.
Prop. 1993/94:196
2§
Aktiebolag får ej förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotter-
företag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget.
Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt.
Första stycket utgör ej hinder för
aktiebolag eller dotterföretag att vid
övertagande av affärsrörelse för-
värva däri ingående aktie, att inlösa
aktie enligt 13 kap. 3§ eller att på
auktion inropa för företagets fordran
utmätt aktie. Förvärvad aktie skall,
om den ej indragits genom nedsätt-
ning av aktiekapitalet, avyttras så
Första stycket utgör inte hinder
för aktiebolag eller dotterföretag att
vid övertagande av affärsrörelse för-
värva aktier som ingår i rörelsen, att
lösa in aktier enligt 13 kap. 3 § eller
att på auktion ropa in aktier som har
utmätts för företagets fordran. En
förvärvad aktie skall, om den inte
har dragits in genom nedsättning av
19
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
snart det kan ske utan förlust. Aktie,
som förvärvats vid övertagande av
affärsrörelse, skall dock avyttras se-
nast tvä år efter förvärvet, såvida icke
regeringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer ger företaget till-
stånd att behålla aktien under längre
tid.
Har aktiebolag blivit moderbolag
och innehar dotterföretaget aktier i
moderbolaget, skall dessa aktier av-
yttras enligt vad som i andra stycket
sägs beträffande aktier som förvär-
vats vid övertagande av affärsrörelse.
aktiekapitalet, avyttras så snart det
kan ske utan förlust, dock senast tre
år efter förvärvet.
Har aktiebolag blivit moderbolag
och innehar dotterföretaget aktier i
moderbolaget, skall dessa aktier av-
yttras enligt vad som sägs i andra
stycket.
En aktie, som inte har avyttrats
inom tre år från förvärvet, är ogiltig.
Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet
med aktiens nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning
skall läggas fram på den första bo-
lagsstämma som hålls sedan ogiltig-
het har inträtt. Nedsättningsbeloppet
skall överföras till reservfonden.
Bestämmelserna i 4 kap. 19 - 26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när aktiebolag,
som enligt 10 kap. 3Sandra eller
fjärde stycket är skyldigt att ha aukto-
riserad revisor, eller aktieägare i så-
dant bolag offentliggör eller på an-
nat sätt till en vidare krets riktar in-
bjudan att förvärva av bolaget ut-
givna vinstandelsbevis. Skyldighet
att upprätta emissionsprospekt före-
ligger dock endast om summan av de
belopp som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
en miljon kronor.
Bestämmelserna i 4 kap. 19 - 26 §§
om emissionsprospekt tillämpas
även när ett publikt aktiebolag eller
en aktieägare i ett sådant bolag of-
fentliggör eller på annat sätt till en
vidare krets riktar inbjudan att för-
värva av bolaget utgivna vinstan-
delsbevis. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock
endast om summan av de belopp
som till följd av inbjudan kan
komma att betalas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
8 kap.
10 §
Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör får ej handlägga fråga
rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller får han handlägga fråga
om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Med avtal jämställes rätte-
gång eller annan talan.
Om ett bolag har endast en aktie-
ägare, skall ett avtal mellan denne
och bolaget som inte avser löpande
affärstransaktioner på sedvanliga
villkor antecknas i eller fogas till sty-
relsens protokoll.
20
Nuvarande lydelse
Har ställföreträdare, som företa-
git rättshandling för bolaget, över-
skridit sin befogenhet, är rättshand-
lingen ej gällande mot bolaget, om
den mot vilken rättshandlingen före-
togs insåg eller bort inse att befogen-
heten överskreds. Detsamma gäller
om verkställande direktör vid före-
tagande av rättshandling överskri-
der den honom enligt 6§ tillkom-
mande behörigheten att vidtaga åt-
gärd på bolagets vägnar.
Föreslagen lydelse
14 §
Om ställföreträdare som avses i
11 § har företagit en rättshandling
för bolaget och därvid har handlat i
strid med bestämmelserna i denna lag
om bolagsorganens behörighet, gäl-
ler rättshandlingen inte mot bolaget.
Detsamma gäller om en verkstäl-
lande direktör vid företagande av en
rättshandling har överskridit den be-
hörighet som tillkommer honom en-
ligt 12 § och bolaget visar att motpar-
ten insåg eller bort inse behörighets-
överskridandet.
Om ställföreträdare som avses i
första stycket har överskridit sin be-
fogenhet, gäller rättshandlingen inte
mot bolaget, om bolaget visar att
motparten insåg eller bort inse befo-
genhetsöverskridandet. Detta gäller
dock inte när styrelsen eller verkstäl-
lande direktören har överträtt före-
skrift om bolagets verksamhetsföre-
mål eller andra föreskrifter som har
meddelats i bolagsordningen eller av
ett annat bolagsorgan.
Prop. 1993/94:196
15 §
För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseleda-
mot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare och vem som en-
ligt 11 § har bemyndigats att på bolagets vägnar ta emot delgivning samt de-
ras postadress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum.
Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrel-
serepresentation för de privatanställda, skall detta anges. För registrering
skall bolaget även anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas.
Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för regi-
strering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande som
anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra
anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.
Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre-
ring.
Varje år efter den ordinarie bolags-
stämman skall bolaget till registre-
ringsmyndigheten sända in en aktuell
förteckning över bolagets styrelsele-
damöter, verkställande direktör,
suppleanter, firmatecknare och vem
som enligt 11 § har bemyndigats att
på bolagets vägnar ta emot delgiv-
ning med uppgift om deras post-
adress och personnummer eller, om
sådant saknas, födelsedatum. För-
teckningen skall sändas in samtidigt
21
Nuvarande lydelse
med att en avskrift av årsredovis-
ningen och revisionsberättelsen sänds
in enligt 11 kap. 3 § andra stycket.
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
9 kap.
13 §
Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften av
de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder.
Vid väl anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres
valet genom lottdragning, om ej annat beslutas av stämman innan valet för-
rättas.
Första stycket gäller ej, om annat
följer av denna lag eller föreskrives i
bolagsordningen. Beträffande beslut
som avses i 14 eller 15 § kan dock i bo-
lagsordningen endast föreskrivas
längre gående villkor än som anges
där.
Första stycket gäller inte, om an-
nat följer av denna lag eller före-
skrivs i bolagsordningen. Beträf-
fande beslut som avses i 4 kap. 2, 14
och 15 §§, 5 kap. 2, 8 och 9§§, 6 kap.
2 a §, 9 kap. 14 och 15 §§, 14 kap.
11 § samt 17 kap. 1 och 2 §§ kan dock
i bolagsordningen endast föreskrivas
längre gående villkor än som anges
där.
17 §
Om bolagsstämmobeslut ej tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande
eller ändring av beslutet föras av aktieägare eller av styrelsen, styrelseleda-
mot eller verkställande direktör. Sådan talan kan föras även av den som sty-
relsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke
talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad. Talan får väckas se-
nare än vad i andra stycket sägs när
■ 1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktieägares
samtycke,
2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller
3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmel-
serna om kallelse väsentligen eftersatts.
Vad som sägs i tredje stycket om ti-
den för väckande av talan gäller inte
i fall som avses i 14 kap. 30 § första
stycket.
Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller
även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstäm-
mans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen
borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall
anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom som
vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången förordnats att bo-
lagsstämmans beslut ej får verkställas, skall rätten underrätta registrerings-
myndigheten för registrering.
22
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
10 kap.
15 §
För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till revisor samt den-
nes postadress och personnummer. Bestämmelserna i 8 kap. 15 § andra
stycket skall härvid tillämpas.
Varje år efter den ordinarie bolags-
stämman skall bolaget till registre-
ringsmyndigheten sända in en aktuell
förteckning över bolagets revisorer
med uppgift om deras postadress och
personnummer. Förteckningen skall
sändas in samtidigt med att en av-
skrift av årsredovisningen och revi-
sionsberättelsen sänds in enligt 11
kap. 3 § andra stycket.
Sker utbetalning till aktieägare i
strid mot denna lag, skall mottaga-
ren återbära vad han uppburit med
ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utdelningen
uppburits intill dess ränta skall utgå
enligt 6 § räntelagen till följd av 3 el-
ler 4 § samma lag. Detta gäller dock
ej, om mottagaren hade skälig anled-
ning antaga att utbetalningen ut-
gjorde laglig vinstutdelning.
Sker utbetalning till aktieägare i
strid mot denna lag, skall mottaga-
ren återbära vad han har uppburit
med ränta beräknad enligt 5 § ränte-
lagen (1975:635) från det att utdel-
ningen uppburits ri/Z dess att ränta
skall betalas enligt 6 § räntelagen till
följd av 3 eller 4 § samma lag. Om ut-
betalningen har skett i form av vinst-
utdelning, är dock mottagaren åter-
bäringsskyldig endast om bolaget vi-
sar att han insåg eller bort inse att ut-
betalningen stred mot denna lag.
För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslu-
tet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller
fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning an-
svariga enligt 15 kap. 1 - 4 §§.
7§
Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrel-
seledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma
koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till
1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-
gande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,
2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande
led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett
bestämmande inflytande.
Bestämmelserna i första stycket gäller ej om
1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,
2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,
3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt
är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller
4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som av-
ses i första stycket 1 - 3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet
23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ej uPPgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget
ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncern-
bolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person
över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsam-
mans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i
koncernbolagen.
Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall
förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.
Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om
1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller an-
nat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två
gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och
lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt
3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra
styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall
dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseleda-
mot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna
i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Lån enligt fjärde stycket får inte
lämnas, om det sammanlagda belop-
pet av sådana lån därefter skulle
överstiga bolagets fria egna kapital.
Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsva-
rande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.
Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande sam-
levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna para-
graf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en ak-
tiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.
Prop. 1993/94:196
Skattemyndigheten kan på ansö-
kan medge undantag från 7 §, om det
vid förvärv av aktier i bolaget eller
annat bolag i samma koncern är på-
kallat av särskilda omständigheter el-
ler om det i annat fall föreligger syn-
nerliga skäl. Sådant undantag med-
ges dock av Finansinspektionen när
det gäller aktiebolag som står under
Finansinspektionens tillsyn.
I fråga om lån eller säkerhet för
förvärv av aktier i bolaget eller annat
bolag i samma koncern får skatte-
myndigheten medge undantag från
7 § om det behövs på grund av sär-
skilda omständigheter. Vid förvärv
av aktier i det bolag som lämnar lån
eller ställer säkerhet får dock sådant
undantag medges endast om bolaget
är ett privat aktiebolag.
I andra fall än som avses i första
stycket får skattemyndigheten medge
undantag från 7§ om det finns syn-
nerliga skäl.
När det gäller aktiebolag som står
under Finansinspektionens tillsyn
prövas frågor om undantag av Fi-
nansinspektionen.
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver
dock ej ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att
ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas el-
ler betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen får bifallas.
14 kap.
1§
Ett aktiebolags samtliga tillgångar
och skulder kan övertas av ett annat
aktiebolag mot vederlag till aktie-
ägarna i det överlåtande bolaget i
form av aktier i det övertagande bola-
get varvid det överlåtande bolaget
upplöses utan likvidation (fusion).
Som fusionsvederlag får också läm-
nas pengar.
Fusion kan ske
1. mellan det övertagande bolaget
på ena sidan och ett eller flera överlå-
tande bolag på den andra (absorp-
tion), eller
2. mellan två eller flera överlåtande
bolag genom att de bildar ett nytt,
övertagande bolag (kombination).
2§
Fusion får ske utan hinder av att
överlåtande bolag har trätt i likvida-
tion, under förutsättning att skifte av
bolagets tillgångar inte har påbörjats.
I fall som avses i första stycket
skall likvidatorema, när en fusions-
plan har upprättats enligt 4§, avge
slutredovisning över sin förvaltning.
Slutredovisningen skall, sedan fu-
sionsplanen har blivit gällande i bo-
laget, framläggas på stämma. För
slutredovisningen och dess gransk-
ning gäller i övrigt vad som före-
skrivs i 13 kap. 14 §.
Likvidationen skall anses avslu-
tad när anmälan enligt 19 § har regi-
strerats eller registrering enligt 28 §
har skett.
3§
Innehavarna av konvertibla skul-
debrev, skuldebrev förenade med op-
tionsrätt till nyteckning, vinstandels-
bevis eller andra värdepapper med
särskilda rättigheter i överlåtande bo-
lag skall i det övertagande bolaget ha
minst motsvarande rättigheter som i
Prop. 1993/94:196
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
det överlåtande bolaget, om de inte
enligt fusionsplanen har rätt att få
sina värdepapper inlösta av det över-
tagande bolaget.
4§
Styrelserna för överlåtande och,
vid absorption, övertagande bolag
skall upprätta en gemensam, dag-
tecknad fusionsplan. Planen skall
undertecknas av styrelsen i vart och
ett av bolagen. I planen skall det för
varje bolag anges
1. firma, organisationsnummer
och den ort där styrelsen skall ha sitt
säte,
2. hur mänga aktier i det överta-
gande bolaget som skall lämnas för ett
angivet antal aktier i överlåtande bo-
lag samt vilken kontant ersättning
som skall lämnas som fusionsveder-
lag,
3. den tidpunkt och de övriga
villkor som skall gälla för utlämnan-
det av fusionsvederlaget,
4. från vilken tid och på vilka
villkor de aktier som lämnas såsom
fusionsvederlag medför rätt till utdel-
ning i det övertagande bolaget,
5. den planerade tidpunkten för
överlåtande bolags upplösning,
6. vilka rättigheter i det överta-
gande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och
andra värdepapper med särskilda
rättigheter i överlåtande bolag eller
vilka åtgärder som i övrigt skall vid-
tas till förmån för de nämnda inneha-
varna,
7. arvode och annan särskild
förmån som med anledning av fusio-
nen skall lämnas till en styrelseleda-
mot, en verkställande direktör eller
en revisor i överlåtande eller överta-
gande bolag.
Till fusionsplanen skall fogas
1. en kopia av bolagens årsbok-
slut och förvaltningsberättelser för de
senaste tre räkenskapsåren samt
2. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och 14§§,
om fusionsplanen har upprättats se-
nare än sex månader efter utgången
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
av det senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsberät-
telse har lämnats. Uppgifterna skall
avse tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag ej tidigare än
tre månader före fusionsplanens upp-
rättande.
5§
Vid kombination tjänar fusions-
planen som stiftelseurkund för det
övertagande bolaget. Planen skall in-
nehålla förslag till bolagsordning och
ange hur styrelse och revisorer skall
väljas.
6§
Ifusionsplanen skall det lämnas en
redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedöm-
ningen av fusionens lämplighet för
bolagen. Av redogörelsen skall det
framgå hur fusionsvederlaget har be-
stämts och vilka rättsliga och ekono-
miska synpunkter som därvid har be-
aktats. Särskilda svårigheter att upp-
skatta värdet av egendomen skall an-
märkas.
7§
Fusionsplanen skall granskas av
de auktoriserade eller godkända revi-
sorerna i överlåtande och, vid ab-
sorption, övertagande bolag.
Granskningen skall vara så omfat-
tande och ingående som god revi-
sionssed kräver. Revisorerna skall
för varje bolag avge skriftligt ytt-
rande över sin granskning. Av yttran-
dena skall framgå huruvida fusions-
vederlaget och grunderna för dess
fördelning har bestämts på ett sakligt
och korrekt sätt. Därvid skall anges
vilken eller vilka metoder som har
använts vid värderingen av bolagens
tillgångar och skulder, resultatet av
de tillämpade värderingsmetoderna
samt deras lämplighet och vilken vikt
som har tillmätts dem vid den sam-
lade bedömningen av värdet på vart
och ett av bolagen. Särskilda svårig-
heter att uppskatta värdet av egendo-
men skall anmärkas.
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
I yttrandena skall särskilt anges,
1. vid absorption, om revisorerna
vid sin granskning har funnit att fu-
sionen medför fara för att borgenä-
rerna i det övertagande bolaget inte
skall få sina fordringar betalda, och
2. vid kombination, huruvida de
överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande
bolaget uppgår till minst aktiekapita-
let i detta.
Revisorernas yttranden skall fogas
till fusionsplanen.
8§
Styrelsen, verkställande direktören
och revisor i ett bolag som skall delta
i fusionen skall ge revisorer i annat
sådant bolag tillfälle att verkställa
granskning som avses i 7§ i den om-
fattning dessa finner det nödvändigt.
De skall också lämna de upplys-
ningar och den hjälp som begärs.
9§
Inom en månad från upprättandet
av fusionsplanen skall det överta-
gande bolaget eller, vid kombination,
det äldsta av de överlåtande bolagen
ge in planen med därtill fogade hand-
lingar till registreringsmyndigheten
för registrering. Uppgift om registre-
ringen skall enligt 18 kap. 2§ kun-
göras. Om planen inte kungörs i sin
helhet, skall det i kungörelsen lämnas
uppgift om var den hålls tillgänglig.
10 §
Fusionsplanen skall underställas
bolagsstämman i samtliga överlå-
tande bolag.
Om ägare till minst fem procent av
samtliga aktier i det övertagande bo-
laget begär det, skall fusionsplanen
underställas även bolagsstämman i
det övertagande bolaget. En sådan
begäran skall göras inom två veckor
från det att uppgift om fusionspla-
nens registrering har kungjorts enligt
18 kap. 2 §.
Stämman får hållas tidigast en må-
nad eller, om samtliga fusionerande
aktiebolag är privata aktiebolag, tidi-
Prop. 1993/94:196
28
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
gast två veckor efter det att uppgift
om fusionsplanens registrering har
kungjorts.
Innan stämman fattar beslut, skall
fusionsplanen med därtill fogade
handlingar ha hållits tillgänglig för
aktieägarna under minst en månad
efter kungörandet eller, om samtliga
fusionerande aktiebolag är privata
aktiebolag, minst en vecka efter kun-
görandet. Tillhandahållandet skall
ske hos bolaget på den ort där styrel-
sen har sitt säte. Planen med därtill
fogade handlingar skall genast och
utan kostnad sändas till de aktieägare
som begär det och uppger sin post-
adress.
Om fusionsplanen inte godkänns i
sin helhet av samtliga bolag, är frå-
gan om fusionen förf allen.
11 §
Bolagsstämmans beslut om god-
kännande av fusionsplanen är giltigt
endast om det har biträtts av aktie-
ägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stäm-
man företrädda aktierna.
Om ett överlåtande bolag är ett
publikt aktiebolag och det överta-
gande bolaget är ett privat aktiebo-
lag, är det publika aktiebolagets be-
slut om godkännande av fusionspla-
nen giltigt endast om det har biträtts
av samtliga på stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar
av aktierna.
Om fusionsplanen innebär att
rättsförhållandet mellan redan ut-
givna aktier rubbas, är beslutet om
godkännande av planen giltigt endast
om det har biträtts av samtliga vid
stämman närvarande aktieägare
företrädande nio tiondelar av ak-
tierna. I följande fall räcker det dock
för giltigt beslut att det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de på
stämman företrädda aktierna, nämli-
gen om
1. den planerade fusionen försäm-
rar endast viss eller vissa aktiers rätt
och samtliga vid stämman närva-
Prop. 1993/94:196
29
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
rande ägare av dessa aktier företrä-
dande nio tiondelar av alla sålunda
berörda aktier godkänner planen, el-
ler
2. den planerade fusionen försäm-
rar endast helt aktieslags rätt och
ägare till hälften av alla aktier av
detta slag och nio tiondelar av de på
stämman företrädda aktierna av detta
slag godkänner planen.
12 §
Om bolagsstämman i ett överlå-
tande bolag godkänner en fusions-
plan om kombination, skall stäm-
man samtidigt, i den mån inte annat
framgår av planen, välja styrelse och
revisorer i det övertagande bolaget.
13 §
Närfusionsplanen har godkänts av
bolagen skall vart och ett av dem
skriftligen underrätta sina kända bor-
genärer om beslutet. Underrättel-
serna skall innehålla uppgift om att
bolaget avser att ansöka om tillstånd
att verkställa fusionsplanen samt
uppgift om borgenärernas rätt enligt
16 § att motsätta sig att fusionsplanen
verkställs.
Borgenärerna i det övertagande
bolaget behöver inte underrättas, om
revisorerna i yttrande över fusions-
planen har uttalat att de inte har fun-
nit att fusionen medför någon fara
för dessa borgenärer. Inte heller be-
höver underrättelse sändas till borge-
närer, vilkas anspråk avser en ford-
ran på lön eller annan ersättning som
har förmånsrätt enligt 12 § förmåns-
rättslagen (1970:979) eller en fordran
på pension som har förmånsrätt en-
ligt 12 eller 13 § samma lag.
14§
Det övertagande bolaget eller, vid
kombination, det äldsta av de överlå-
tande bolagen skall ansöka om till-
stånd att verkställa planen. Ansökan
skall göras hos registreringsmyndig-
heten. Den skall ges in inom en må-
nad efter det att fusionsplanen har
godkänts i samtliga bolag och senast
30
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
två år efter det att uppgift omfusions-
planens registrering har kungorts en-
ligt 9§.
Till ansökan skall fogas
1. två kopior av protokollet från
bolagsstämma som avses i 10 §,
2. en kopia av fusionsplanen, och
3. intyg från bolagens styrelser el-
ler verkställande direktörer om att
bolagens kända borgenärer har un-
derrättats enligt 13 §.
Om sökanden inte fogat de hand-
lingar som anges i andra stycket till
ansökan, skall registreringsmyndig-
heten förelägga denne att avhjälpa
bristen. Om sökanden inte gör detta,
skall ansökan avvisas.
15 §
Registreringsmyndigheten skall
avslå en ansökan enligt 14 § om
1. fusionen har förbjudits enligt
konkurrenslagen (1993:20) eller la-
gen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES)
eller om prövning av fusionen pågår
enligt någon av dessa lagar, eller
2. det, vid kombination, inte av fu-
sionsplanen framgår att de överlå-
tande bolagens sammanlagda verk-
liga värde för det övertagande bola-
get uppgår till minst aktiekapitalet i
detta.
Om ansökan inte kan bifallas på
grund av att prövning pågår enligt
konkurrenslagen eller lagen om ett
europeiskt ekonomiskt samarbets-
område (EES) och prövningen kan
antas bli avslutad inom kort tid, får
registreringsmyndigheten dock för-
klara tillståndsfrågan vilande under
högst sex månader.
16 §
Om registreringsmyndigheten fin-
ner att det inte finns något hinder mot
ansökan enligt 15 § skall den kalla
bolagens borgenärer. Registrerings-
myndigheten skall dock inte kalla
borgenärerna i det övertagande bola-
get om revisorerna i yttrande över fu-
sionsplanen har uttalat att de inte har
funnit att fusionen medför någon fara
Prop. 1993/94:196
31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
för dessa borgenärer. Inte heller skall
registreringsmyndigheten kalla de
borgenärer, vilkas anspråk avser en
fordran på lön eller annan ersättning
som har förmånsrätt enligt 12 § för-
månsrättslagen (1970:979) eller en
fordran på pension som har förmåns-
rätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Kallelsen skall innehålla föreläg-
gande för den som vill bestrida ansö-
kan att senast viss dag skriftligen an-
mäla detta vid påföljd att han annars
anses ha medgivit ansökan.
Genom registreringsmyndighetens
försorg skall kallelsen skyndsamt
kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Registreringsmyndigheten
skall vidare skicka en särskild under-
rättelse om kallelsen till kronofogde-
myndigheten i län där bolagen har
sitt säte.
17 §
Om en borgenär som har blivit
kallad enligt 16 § bestrider ansökan
inom förelagd tid, skall registrerings-
myndigheten överlämna ärendet till
rätten i den ort där styrelsen i det
övertagande bolaget skall ha sitt säte.
Har sådant bestridande inte gjorts,
skall registreringsmyndigheten lämna
bolagen tillstånd att verkställa fu-
sionsplanen.
18 §
Om ett ärende om tillstånd till
verkställande av fusionsplan har
överlämnats till rätten, skall tillstånd
lämnas om det visas att de borgenärer
som har bestritt ansökan har fått full
betalning eller betryggande säkerhet
för sina fordringar. I annat fall skall
ansökan avslås.
19§
Styrelsen för det övertagande bola-
get skall anmäla fusionen för regi-
strering. Därvid skall styrelsen även
för registrering anmäla, vid absorp-
tion, aktiekapitalets ökning och, vid
kombination, valet av styrelse och re-
visorer.
Anmälan ersätter teckningen av
Prop. 1993/94:196
32
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
aktierna och skall göras senast två
månader från registreringsmyndig-
hetens tillstånd till verkställighet av
fusionsplanen eller, när tillstånd
meddelats av rätten, senast tvä måna-
derfrån det att rättens beslut har vun-
nit laga kraft. Till anmälan skall fo-
gas ett intyg från en auktoriserad eller
godkänd revisor om att överlåtande
bolags tillgångar har överlämnats till
det övertagande bolaget.
20 §
När en anmälan enligt 19 § har re-
gistrerats, är överlåtande bolag upp-
löst. Överlåtande bolags tillgångar
och skulder med undantag för skade-
ståndsanspråk enligt 15 kap. 1 -
3 §§ övergår samtidigt till det överta-
gande bolaget och aktieägare i över-
låtande bolag blir, om aktier ingår i
fusionsvederlaget, aktieägare i det
övertagande bolaget.
Utan hinder av första stycket kan
ägare till en tiondel av samtliga aktier
i ett överlåtande bolag hos styrelsen
begära att det hålls bolagsstämma för
behandling av fråga om talan enligt
15 kap. 5§. Därvid skall 9 kap. 8§
andra meningen tillämpas. Om så-
dan talan väcks, gäller 13 kap. 16 § i
tillämpliga delar.
21 §
Om någon ansökan enligt 14 § inte
har gjorts inom föreskriven tid eller
om en sådan ansökan har avslagits
genom lagakraftvunnet beslut, skall
registreringsmyndigheten förklara
frågan om fusion förfallen. Det-
samma gäller om bolagen inte har
gjort någon anmälan enligt 19 § inom
föreskriven tid eller om registrerings-
myndigheten genom lagakraftvunnet
beslut har avskrivit sådan anmälan
eller vägrat registrering.
Absorption av helägt dotterbolag
22 §
Om ett moderbolag äger samtliga
aktier i ett dotterbolag, kan bolagens
styrelser fatta beslut om att dotterbo-
laget skall gå upp i moderbolaget. De
3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Rättelse: S. 18-45 Texten flyttad, då text tillkommit på S. 29 under 11 §.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
skall därvid upprätta en fusionsplan.
Planen skall för vart och ett av bola-
gen ange
1. firma, organisationsnummer
och den ort där styrelsen skall ha sitt
säte,
2. den planerade tidpunkten för
dotterbolagets upplösning
3. vilka rättigheter i moderbolaget
som skall tillkomma innehavare av
skuldebrev och andra värdepapper
med särskilda rättigheter i dotterbo-
laget eller vilka åtgärder som i övrigt
skall vidtas tillförmånförde nämnda
innehavarna,
4. arvode och annan särskild för-
män som med anledning av fusionen
skall lämnas till en styrelseledamot,
en verkställande direktör eller en re-
visor.
I fusionsplanen skall det lämnas en
redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedömande
av fusionens lämplighet för bolagen.
23 §
Fusionsplanen skall granskas av
de auktoriserade eller godkända revi-
sorerna i moder- och dotterbolaget.
Granskningen skall vara så omfat-
tande och ingående som god revi-
sionssed kräver. Vid granskningen
gäller bestämmelserna i 8 §.
Revisorerna skall för vart och ett
av bolagen lämna skriftligt yttrande
över sin granskning. I yttrandet skall
revisorerna särskilt ange om de vid
sin granskning har funnit att fusionen
medför någon fara för att borgenä-
rerna i moderbolaget inte skall få sina
fordringar betalda.
Revisorernas yttranden skall fogas
till fusionsplanen.
24 §
Inom en månad från upprättandet
av fusionsplanen skall moderbolaget
ge in planen med därtill fogade ytt-
randen till registreringsmyndigheten
för registrering. Uppgift om registre-
ringen skall enligt 18 kap. 2§ kun-
göras. Om planen inte kungörs i sin
helhet, skall det i kungörelsen lämnas
uppgift om var den hålls tillgänglig.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
25 §
Om ägare till minst fem procent av
samtliga aktier i moderbolaget begär
det, skall fusionsplanen underställas
bolagsstämman i detta bolag. En så-
dan begäran skall framställas inom
två veckor från det att uppgift omfu-
sionsplanens registrering har kun-
gjorts enligt 18 kap. 2 §.
Bestämmelserna i 10 § tredje och
fjärde styckena samt 11 § första
stycket skall tillämpas.
26 §
Skall fusionsplanen inte understäl-
las bolagsstämman i moderbolaget
enligt 25 § eller har planen godkänts
av stämman åligger det vart och ett av
bolagen att skriftligen underrätta sina
kända borgenärer om att planen bli-
vit gällande. Därvid tillämpas be-
stämmelserna i 13 §.
27§
Tidigast en och senast tvä månader
efter det att uppgift om fusionspla-
nens registrering har kungjorts skall
moderbolaget ansöka om tillstånd att
verkställa planen. Ansökan skall gö-
ras hos registreringsmyndigheten.
Till ansökan skall fogas
1. en kopia av fusionsplanen,
2. intyg från bolagens styrelser el-
ler verkställande direktörer om att
bolagens kända borgenärer under-
rättats enligt 13 §.
Vid handläggningen av tillstånds-
ärendet gäller bestämmelserna i 14 §
tredje stycket samt 16-18 §§. Därvid
skall vad som sägs om överlåtande
bolag avse dotterbolag och vad som
sägs om övertagande bolag avse mo-
derbolag.
28§
När registreringsmyndigheten har
registrerat beslutet om tillstånd att
verkställa fusionsplanen, är dotter-
bolaget upplöst.
29 §
Om någon ansökan enligt 27§ inte
har gjorts inom föreskriven tid eller
Prop. 1993/94:196
35
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse prop. 1993/94:196
om en sådan ansökan har avslagits
genom lagakraftvunnet beslut, skall
registreringsmyndigheten förklara
frågan om fusion förfallen.
Ogiltighet
30 §
Talan om upphävande av stämmo-
beslut om godkännande av fusions-
plan skall ifall som avses i 9 kap. 17 §
tredje stycket väckas inom sex måna-
der frän beslutet. Väcks inte talan
inom denna tid, är rätten till talan
förlorad.
Om rätten genom lagakraftvunnet
avgörande bifallit en talan om upp-
hävande av stämmobeslut om god-
kännande av fusionsplan, skall fusio-
nen gå åter även om överlåtande bo-
lag har upplösts. För förpliktelser
som har uppkommit genom någon
åtgärd på det övertagande bolagets
vägnar sedan överlåtande bolag upp-
lösts men innan rättens avgörande
har kungorts i Post- och Inrikes Tid-
ningar, svarar de överlåtande bola-
gen och, vid absorption, det överta-
gande bolaget solidariskt.
32 §
Vill moderbolag lösa in aktier i
dotterbolag enligt 31 § och kan över-
enskommelse härom icke träffas,
skall moderbolaget hos dotterbola-
gets styrelse skriftligen begära att
tvisten hänskjutes till skiljemän och
uppge sin skiljeman.
[Jfr 10 §]
Vill moderbolag lösa in aktier i
dotterbolag enligt 9§ och kan över-
enskommelse härom icke träffas,
skall moderbolaget hos dotterbola-
gets styrelse skriftligen begära att
tvisten hänskjutes till skiljemän och
uppge sin skiljeman.
Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första stycket ofördröjli-
gen genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid-
ningar som styrelsen bestämmer anmoda aktieägare, mot vilka lösningsan-
språket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget senast två
veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje
sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.
Har icke samtliga i aktieboken införda aktieägare mot vilka lösningsan-
språket riktas inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall
dotterbolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära
förordnande av god man. Denne skall hos samma rätt ansöka om förord-
nande av sådan skiljeman och i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt.
33 §
[Jfr 11 §]
Prövas tvist om inlösen enligt 9§ Prövas tvist om inlösen enligt 31 §
36
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
av skiljemän eller domstol och är det
ostridigt mellan parterna att lös-
ningsrätt föreligger eller förklaras i
lagakraftvunnen dom att sådan rätt
är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget över-
lämna sina aktiebrev med påskrift
om överlåtelse eller, när fråga är om
aktier i avstämningsbolag, att låta
moderbolaget registreras som ägare
till aktierna enligt bestämmelserna i
aktiekontolagen (1989:827), allt un-
der förutsättning att moderbolaget
ställer av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte
ränta.
av skiljemän eller domstol och är det
ostridigt mellan parterna att lös-
ningsrätt föreligger eller förklaras i
lagakraftvunnen dom att sådan rätt
är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget över-
lämna sina aktiebrev med påskrift
om överlåtelse eller, när fråga är om
aktier i avstämningsbolag, att låta
moderbolaget registreras som ägare
till aktierna enligt bestämmelserna i
aktiekontolagen (1989:827), allt un-
der förutsättning att moderbolaget
ställer av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte
ränta.
Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det sä-
kerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.
35 §
[Jfr 13 §]
Har säkerhet ställts enligt 11 § el-
ler nedsättning skett enligt 12 §, är
moderbolaget ägare till aktierna. In-
nan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag över-
lämnats till moderbolaget medför
breven i sådant fall endast rätt för in-
nehavaren att mot överlämnande av
breven till moderbolaget eller läns-
styrelsen få ut lösenbeloppet jämte
ränta.
Har säkerhet ställts enligt 33 § el-
ler nedsättning skett enligt 34 §, är
moderbolaget ägare till aktierna. In-
nan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag över-
lämnats till moderbolaget medför
breven i sådant fall endast rätt för in-
nehavaren att mot överlämnande av
breven till moderbolaget eller läns-
styrelsen få ut lösenbeloppet jämte
ränta.
Har aktiebrev ej överlämnats inom en månad från det moderbolaget blivit
ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas. Det nya
aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev. Överlämnas
därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet överlämnas till
dotterbolaget för att makuleras.
Aktier i avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första me-
ningen på begäran av moderbolaget registreras med detta som ägare enligt
bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).
16 kap.
Aktiebolags firma skall innehålla
ordet aktiebolag. Firman skall tyd-
ligt skilja sig från annan förut i aktie-
bolagsregistret eller filialregistret in-
förd, ännu bestående firma. För regi-
strering av aktiebolags firma gäller i
övrigt vad som föreskrivs i firmala-
gen (1974:156).
1§
Ett privat aktiebolags firma skall
innehålla ordet aktiebolag eller för-
kortningen AB. Den skall dessutom
innehålla ordet privat eller avslutas
med förkortningen (priv). Aven ett
publikt aktiebolags firma skall inne-
hålla ordet aktiebolag eller förkort-
ningen AB. Den skall dessutom inne-
37
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
hålla ordet publikt eller avslutas med
förkortningen (pub).
Firman skall tydligt skilja sig från
annan förut i aktiebolagsregistret el-
ler filialregistret införd, ännu be-
stående firma. För registrering av ak-
tiebolags firma gäller i övrigt vad
som föreskrivs i firmalagen
(1974:156).
Skall bolagets firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse
anges i bolagsordningen.
Bolagets styrelse kan antaga bi-
firma. Vad i första stycket sägs om
firma gäller även bifirma. Ordet ak-
tiebolagfår dock ej intagas i bifirma.
Skriftlig handling, som utfärdas
för aktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Har styrelsen el-
ler annan ställföreträdare för bolaget
utfärdat handling utan firmateckning
och framgår icke av dess innehåll att
den utfärdats på bolagets vägnar, är
de som undertecknat handlingen soli-
dariskt ansvariga för förpliktelse en-
ligt handlingen såsomför egen skuld.
Detta gäller dock ej, om av omstän-
digheterna vid handlingens tillkomst
framgick att den utfärdades för bola-
get och den till vilken handlingen
ställts av bolaget får behörigen un-
dertecknat godkännande av hand-
lingen utan oskäligt dröjsmål efter
det begäran därom framställts eller
personlig ansvarighet gjorts gällande
mot undertecknarna.
2§
[Jfr 1 § tredje stycket]
Bolagets styrelse kan anta bifirma.
Vad som sägs i 1 § om firma gäller
även bifirma. Orden aktiebolag, pri-
vat eller publikt eller förkortningarna
AB, (priv) eller (pub) får dock inte
tas in i en bifirma.
3§
[Jfr 1 § fjärde stycket]
Skriftliga handlingar, som utfär-
das för ett aktiebolag, bör underteck-
nas med bolagets firma. Om styrel-
sen eller annan ställföreträdare för
bolaget har utfärdat en handling utan
firmateckning och det inte framgår av
dess innehåll att den utfärdats på bola-
gets vägnar, är de som undertecknat
38
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
handlingen solidariskt ansvariga för
förpliktelse enligt handlingen såsom
för egen skuld. Detta gäller dock inte
om det av omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick att
den utfärdades för bolaget och den till
vilken handlingen ställts av bolaget
får ett behörigen undertecknat god-
kännande av handlingen utan oskä-
ligt dröjsmål efter det att detta begärts
eller personlig ansvarighet gjorts gäl-
lande mot undertecknarna.
4§
Ett aktiebolags brev, fakturor och
orderblanketter skall ange bolagets
firma, den ort där styrelsen skall ha
sitt säte samt bolagets organisations-
nummer enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska
personer m.fl. Om bolaget har trätt i
likvidation, skall också detta anges.
17 kap.
Byte av bolagskategori
1§
Ett beslut om att ett privat aktiebo-
lag skall bli publikt fattas av bolags-
stämman enligt bestämmelserna i 9
kap. om beslut om ändring av bo-
lagsordningen.
Om stämman hålls senare ån sex
månader efter utgången av det se-
naste räkenskapsår för vilket årsre-
dovisning och revisionsberättelse har
avgivits, skall det på stämman läggas
fram uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och 14§§.
Uppgifterna skall avse tiden från ut-
gången av nämnda räkenskapsår till
en dag ej tidigare än tre månader före
dagen för bolagsstämman.
Beslutet får registreras endast om
1. bolagets registrerade aktiekapi-
tal uppgår till minst 500.000 kr,
2. yttrande företes från en auktori-
serad eller godkänd revisor av vilket
framgår att bolagets eget kapital upp-
går till minst det registrerade aktieka-
pitalet, och
3. bolagets firma uppfyller före-
skrifterna i 16 kap. 1 § om publikt ak-
tiebolags firma.
39
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ett privat aktiebolag skall anses ha
blivit publikt, när bolagsordningen
uppfyller de bestämmelser som gäller
för publika aktiebolag och beslutet
om övergång till publikt aktiebolag
har blivit registrerat.
2§
Ett beslut om att ett publikt aktie-
bolagskall bli privat fattas av bolags-
stämman enligt bestämmelserna i 9
kap. om beslut om ändring av bo-
lagsordningen. Beslutet är dock gil-
tigt endast om det har biträtts av
samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar
av aktierna.
Beslutet får registreras endast om
bolagets firma uppfyller föreskrif-
terna i 16 kap. 1 § om privat aktiebo-
lags firma.
Ett publikt aktiebolag skall anses
ha blivit privat, när bolagsordningen
uppfyller de bestämmelser som gäller
för privata aktiebolag och belutet om
övergång till privat aktiebolag har
blivit registrerat.
3§
Bestämmelserna i 2 kap. 9 a - 9 c
§§ tillämpas också när ett aktiebolag
som har blivit publikt enligt 17 kap.
1 § inom två år från registreringen av
beslutet träffar avtal som avses i
2kap. 9 a §.
Prop. 1993/94:196
18 kap.
3§
Det som enligt denna lag eller sär-
skilda bestämmelser blivit infört i
aktiebolagsregistret skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom,
om det enligt 2§ kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar och det inte av
omständigheterna framgår att han
varken kände till eller hade bort
känna till det som kungjorts.
Det som enligt denna lag eller sär-
skilda bestämmelser har blivit infört
i aktiebolagsregistret skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom,
om det enligt 2§ har kungjorts i
Post- och Inrikes Tidningar. Vad
som nu sagts gäller dock inte beträf-
fande rättshandlingar eller andra åt-
gärder som har vidtagits före den sex-
tonde dagen efter kungörandet, om
tredje man visar att det var omöjligt
för honom att känna till det som kun-
gjorts.
I fråga om rättshandlingar och
andra åtgärder vilka har vidtagits in-
40
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
nan kungörande som avses i första
stycket har skett, kan bolaget inte
åberopa det förhållande som blivit el-
ler bort bli infört i registret mot nå-
gon annan än den som bolaget visar
har känt till förhållandet.
Om det som har kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar inte överens-
stämmer med vad som har införts i
aktiebolags registret, kan bolaget inte
åberopa kungörelsens innehåll mot
tredje man. Denne kan dock åberopa
kungörelsens innehåll mot bolaget,
om bolaget inte visar att han kände
till vad som införts i aktiebolagsre-
gistret.
Prop. 1993/94:196
3 a §
Om en anmälan om vem som har
utsetts till styrelseledamot eller verk-
ställande direktör har förts in i aktie-
bolagsregistret och kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar enligt 2 §, kan
bolaget inte mot tredje man åberopa
fel eller brister vid beslutet att utse
den registrerade personen. Vad som
nu sagts gäller dock inte, om bolaget
visar att tredje man kände till felet el-
ler bristen.
4§
Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är föreskri-
vet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande
eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten finner
att beslut som anmäles för registrering eller handling som bifogas anmäl-
ningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot
lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något vikti-
gare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden
att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse
om denna påföljd skall intagas i föreläggande. Föreligger även efter det ytt-
rande avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra
sig över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej förekommer att
ge sökanden nytt föreläggande.
Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av bolags-
stämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap.
17 § andra stycket.
Registreringsmyndigheten skall
genast skriftligen underrätta bolaget
när registreringsmyndigheten fattar
beslut enligt 4 kap. 13 § andra
stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13
kap. 18 §, 14 kap. 5$ fjärde stycket
eller 19 kap. 2§
Registreringsmyndigheten skall
genast skriftligen underrätta bolaget
när registreringsmyndigheten fattar
beslut enligt 4 kap. 13 § andra
stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13
kap. 18 §, 14 kap. 15 § första stycket,
21 eller 29§ eller 19 kap. 2 §.
41
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 a §
Om styrelseledamot, verkställande
direktör, särskild firmatecknare eller
annan ställföreträdare för bolaget
har försatts i konkurs, fått förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller
fått näringsförbud, skall registre-
ringsmyndigheten avföra ställföre-
trädaren ur aktiebolagsregistret. Av-
registreringen skall vid beslut om
konkurs eller tillfälligt näringsförbud
ske omedelbart. I övrigt skall
avregistrering ske sedan beslutet har
vunnit laga kraft.
Prop. 1993/94:196
7§
Mot myndighets beslut i tillstånds-
ärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap. 4 el-
ler 11 §, 10 kap. 2 eller 3§, 11 kap.
6 § eller 8 § första stycket 1 eller 12
kap. 8§ föres talan hos regeringen
genom besvär.
Mot myndighets beslut i tillstånds-
ärende enligt 2 kap. 1 §, 7kap. 1 §, 8
kap. 4 eller 11 §, 10 kap. 2 eller 3§,
11 kap. 6§ eller 8§ första stycket 1
eller 12 kap. 8 § föres talan hos rege-
ringen genom besvär.
Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket
föres talan hos kammarrätten genom besvär.
Talan mot registreringsmyndighe-
tens beslut varigenom anmälan av-
skrivits eller registrering vägrats en-
ligt 4§ första stycket föres hos kam-
marrätten genom besvär inom två
månader från beslutets dag. Det-
samma gäller beslut av registrerings-
myndigheten som avses i 4§ tredje
stycket.
Ett beslut av registreringsmyndig-
heten att avskriva anmälan eller
vägra registrering enligt 4§ första
stycket överklagas hos kammarrät-
ten inom två månader från beslutets
dag. Detsamma gäller ett sådant be-
slut av registreringsmyndigheten
som avses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra
stycket, 6 kap. 7§ tredje stycket, 13
kap. 18 §, 14 kap. 15 § första stycket,
21 och 29§§samt 19 kap. 2§.
19 kap.
1§
Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som
1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, förteckning enligt 3 kap.
12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
2. uppsåtligen eller av oaktsam-
het bryter mot 3 kap. 12 § tredje
stycket, 8 kap. 8§ andra stycket
andra meningen eller 9§ första
stycket andra eller tredje meningen,
3. uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet bryter mot 12 kap. 7 eller
9§.
Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som
1. uppsåtligen bryter mot 1 kap.
4§,
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, förteckning enligt 3 kap.
12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
3. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket,
8 kap. 8§ andra stycket andra me-
ningen eller 9 § första stycket andra
eller tredje meningen,
42
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-
balken får påföljd för brott enligt
första stycket 3 mot 12 kap. 7 § ådö-
mas, om den misstänkte häktats el-
ler erhållit del av åtal för brottet
inom fem år från brottet.
4. uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet bryter mot 12 kap. 7 eller
9§.
Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-
balken får påföljd för brott enligt
första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådö-
mas, om den misstänkte häktats el-
ler erhållit del av åtal för brottet
inom fem år från brottet.
I fall som avses i 10 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar enligt 20
kap. 3 § brottsbalken.
2§
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören
eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller annan för-
fattning att
1. till myndigheten sända in behö-
rig redovisningshandling, revisions-
berättelse, delårsrapport eller för-
1. till myndigheten sända in behö-
rig redovisninghandling, revisonsbe-
rättelse eller delårsrapport,
teckning enligt 8 kap. 15 § fjärde
stycket eller 10 kap. 15§ andra
stycket,
2. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering.
2. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering,
3. på bolagets brev, fakturor och
orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 16 kap. 4 §.
Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.
1. Denna lag träder, såvitt avser 18 kap. 4 a §, i kraft den 1 juli 1994. Beslut
som fattats med stöd av 18 kap. 4 a § får från den 1 juli 1994 överklagas enligt
bestämmelserna i 18 kap. 7 § tredje stycket i dess nya lydelse. I övrigt träder
lagen i kraft den 1 januari 1995.
Registreringsmyndigheten får efter den 30 juni 1994 registrera beslut om
att ett aktiebolag från och med den 1 januari 1995 skall vara publikt aktiebo-
lag och ha för ett sådant aktiebolag föreskriven firma. Sådana beslut får dock
registreras endast om de har tillkommit i den ordning och uppfyller de villkor
som anges i 17 kap. 1 §, 9 kap. 13 § andra stycket och 16 kap. 1 § i deras nya
lydelse.
Vidare får registreringsmyndigheten efter den 30 juni 1994 registrera be-
slut om att det i firman för ett aktiebolag, som inte har anmält beslut som
avses i andra stycket för registrering, skall ingå ordet privat eller förkort-
ningen (priv). Därvid skall 16 kap. 1 § i dess nya lydelse ha motsvarande till-
lämpning.
2. Alla aktiebolag som den 1 januari 1995 finns registrerade i aktiebolags-
registret skall anses vara privata aktiebolag, om inte annat följer av andra
stycket. Registreringsmyndigheten skall till den registrerade firman i dessa
bolag lägga förkortningen (priv), såvida ny firma inte redan har registrerats
med stöd av punkten 1 tredje stycket.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte aktiebolag för vilka beslut om
övergång till publikt aktiebolag har registrerats före den 1 januari 1995.
43
3. I fråga om privata aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 Prop. 1993/94:196
gäller 1 kap. 1 § i sin äldre lydelse i stället för den nya 1 kap. 3 § tillutgången
av år 1997.
4. Styrelseledamöter, verkställande direktör, aktieägare, borgenärer eller
andra vilkas rätt kan vara beroende därav kan under tiden den 1 oktober
1996 - den 31 mars 1997 hos registreringsmyndigheten ansöka om likvidation
av bolag, vars aktiekapital vid utgången av september 1996 inte uppgår till
etthundratusen kronor.
Om en sådan ansökan görs, skall registreringsmyndigheten genast före-
lägga bolaget att inom fyra månader komma in med yttrande över ansökan.
Föreläggandet skall delges bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning
i tvistemål. Styrelsen skall genast utlysa bolagsstämma för meddelande om
föreläggandet.
Om det inte, innan ärendet avgörs, visas att aktiekapitalet uppgår till ett-
hundratusen kronor, skall registreringsmyndigheten förordna att bolaget
skall träda i likvidation, utse en eller flera likvidatorer samt låta registrera
besluten.
I fråga om överklagande av registreringsmyndighetens beslut skall be-
stämmelserna i 18 kap. 8§ tillämpas.
5. Ett bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till etthundratusen
kronor skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplö-
sas genom att avföras ur aktiebolagsregistret, om samtliga aktieägare och
styrelseledamöter samt verkställande direktören begär det före utgången av
oktober 1997. Om en sådan begäran framställs skall registreringsmyndighe-
ten genast kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras
ur registret tidigast en månad efter det att ett sådant kungörande har skett.
En uppgift om att bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget har avförts ur registret svarar aktieägarna, styrelseledamö-
terna och verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser, i
den mån inte annat följer av tredje stycket. Bolagets tillgångar övergår till
aktieägarna. Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal som
bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan
författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift skall detta
i stället fullgöras av styrelsen.
En aktieägare, som inte har varit styrelseledamot eller verkställande di-
rektör efter utgången av mars 1997 och inte heller efter denna tidpunkt har
varit införd i aktiebolagsregistret som sådan, svarar för bolagets förpliktelser
endast i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital.
Om det uppkommer behov av någon likvidationsåtgärd sedan bolaget har
avförts ur registret, skall 13 kap. 16 § tillämpas.
6. Ett bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till etthundratusen
kronor vid utgången av år 1997 och för vilket beslut om ökning av aktiekapita-
let till minst etthundratusen kronor inte har anmälts för registrering före
denna tidpunkt skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs,
avföras ur aktiebolagsregistret och därmed vara upplöst. Uppgift att bolaget
har avförts ur registret skall inte kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
Ett bolag för vilket beslut om ökning av aktiekapitalet till minst etthundra-
tusen kronor har anmälts för registrering före utgången av år 1997 skall, om
44
det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom att
avföras ur aktiebolagsregistret, om registreringsmyndigheten efter utgången
av år 1997 genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit anmälan eller vägrat
registrering. En uppgift om ett sådant beslut skall ofördröj ligen kungöras av
registreringsmyndigheten i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras
ur registret tidigast en månad efter det att kungörande har skett. En uppgift
om att bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget har avförts ur registret gäller punkten 5 andra - fjärde styck-
ena.
7. Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har fat-
tats före lagens ikraftträdande samt vid talan mot sådant beslut gäller äldre
bestämmelser, om annat inte följer av punkterna 8, 11, 12 eller 14.
8. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § och 4 kap. 12 § i sin nya lydelse skall tilläm-
pas på yttranden som ges in efter utgången av år 1994 också om det beslut
som avses med registreringsansökan har fattats före nämnda tidpunkt.
9. I fråga om aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 3
kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996.
Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter utgången
av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, får sådana beslut om
emission som tillkommit därefter och som står i strid med paragrafen inte
registreras.
10. Om styrelsen före utgången av år 1994 har beslutat om nyemission en-
ligt 4 kap. 14 eller 15 §, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 § eller
nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 §, gäller äldre bestämmelser vid
registrering av beslutet.
11. Bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket i sin nya lydelse skall tilläm-
pas i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut som har
fattats före utgången av år 1994, om ansökan har kommit in till rätten efter
denna tidpunkt.
12. Om ett avtal om fusion före utgången av år 1994 har godkänts enligt
14 kap. 1 eller 2 § i deras äldre lydelse, skall äldre bestämmelser tillämpas
på fusionen. Detsamma gäller om aktiebolag före utgången av år 1994 har
träffat avtal om fusion enligt 14 kap. 8 § i dess äldre lydelse. Om en ansökan
om tillstånd att verkställa avtalet har kommit in till rätten efter den 1 januari
1995, skall dock bestämmelserna i 6 kap. 6§ femte stycket tillämpas enbart
på de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersätt-
ning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en
fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
13. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § skall inte tillämpas på värdepapper som
har givits ut före ikraftträdandet, om det i emissionsbeslutet har angivits vil-
ken rätt som skall tillkomma innehavaren av värdepapperet i händelse av
fusion.
14. Har beslut i fall som avses i 14 kap. 30 § första stycket meddelats före
utgången av år 1994 får talan om upphävande av beslutet väckas senast före
utgången av juni 1995. Väcks inte talan inom denna tid är rätten till talan
förlorad.
Prop. 1993/94:196
45
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1991:980) om handel med finan-
siella instrument2 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
2§
Vid tillämpning av 1 § skall följande aktier likställas med förvärvarens el-
ler överlåtarens egna, nämligen sådana som ägs av
1. företag inom samma koncern som förvärvaren eller överlåtaren,
2. den som innehar aktier i bolaget för förvärvarens eller överlåtarens räk-
ning,
3. den som med förvärvaren eller överlåtaren har träffat skriftlig överens-
kommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig ge-
mensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,
4. den, för vilkens aktier förvärvaren eller överlåtaren har fått eller kom-
mer att få utöva rösträtten,
5. make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,
6. omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens vårdnad.
Med koncern avses i denna para- Med koncern avses i denna para-
graf vad som anges i 1 kap. 2£ aktie- graf vad som anges i 1 kap. 5§ aktie-
bolagslagen (1975:1385). bolagslagen (1975:1385).
Prop. 1993/94:196
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2 Lagen omtryckt 1992:558.
46
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 6 och 7 §§ jordabalken3 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 kap.
6§4
Lagfartsansökan skall avslås, om
1. fångeshandlingen ej ingivits,
2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag,
3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor,
som enligt 4 kap. 4 eller 28 § medför att förvärvet är ogiltigt,
4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7 - 9,28 eller 29 § eller eljest
i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansö-
kan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt,
5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning
i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart
ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning
i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,
6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 el-
ler 4 § äger företräde framför sökandens förvärv,
7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen en-
ligt 14 kap. utsökningsbalken äger företräde framför dennes förvärv,
8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd
och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansö-
kan därom avslagits,
9. det är uppenbart att förvärvet 9. ifall som avses i 2 kap. 9a § eller
av annan grund är ogiltigt eller ej 17 kap. 3§ aktiebolagslagen (1975:
kan göras gällande. 1385) bolagsstämman har beslutat att
inte godkänna förvärvet eller inte har
godkänt förvärvet i rätt tid,
10. det är uppenbart att förvärvet
av annan grund är ogiltigt eller ej
kan göras gällande.
7§5
Förekommer icke omständigheter som avses i 6 §, skall lagfartsansökan
förklaras vilande, om
1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshandlingen
icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom statlig myndig-
het,
2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 § icke föreligger,
3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av fastigheten el-
ler om bättre rätt till denna,
4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller förrättning som ännu
icke vunnit laga kraft,
5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits,
6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats eller vid expro-
priation eller liknande tvångsförvärv inlösen ej fullbordats,
3 Balken omtryckt 1971:1209.
4 Senaste lydelse 1981:784.
5 Senaste lydelse 1987:816.
Prop. 1993/94:196
47
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:196
7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt äktenskapsbal-
kens bestämmelser är beroende av den andre makens samtycke,
8. vid överlåtelse överlåtaren är sambo och förvärvet enligt bestämmel-
serna i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem är beroende av den
andra sambons samtycke, dock endast om ärende om anteckning i fastighets-
boken av anmälan enligt 2 § andra stycket den lagen var upptaget på inskriv-
ningsdag när överlåtelsen skedde,
9. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt ärvdabalkens
bestämmelser är beroende av dödsbodelägares samtycke,
10. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte har
registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken,
11. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av fastighetsbildning,
12. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp ej sker eller vid
förköp detta ej är fullbordat,
13. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av domstols eller annan
myndighets tillstånd,
14. förvärvet är beroende av vill-
kor och, i fråga om gåva, villkoret
avser viss tid som ej överstiger två år
från den dag då gåvohandlingen
upprättades.
14. förvärvet är beroende av vill-
kor och, i fråga om gåva, villkoret
avser viss tid som ej överstiger två år
från den dag då gåvohandlingen
upprättades, eller
15. förvärvet i fall som avses i 2
kap. 9 a §och 17 kap. 3§ aktiebo-
lagslagen (1975:1385) är beroende av
bolagsstämmans godkännande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
48
Härigenom föreskrivs att 11 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.
11 §6
Pensionsstiftelse får icke mottaga fordran mot arbetsgivaren. Avtal i strid
härmed är ogiltigt. Stiftelsen äger dock utlåna medel till arbetsgivaren, om
betryggande säkerhet ställes för lånet eller tillsynsmyndigheten medger det.
Prop. 1993/94:196
Stiftelse får icke från arbetsgivaren
mottaga egendom på villkor, som vä-
sentligt begränsar stiftelsens rätt att
förfoga över egendomen. Ej heller
får stiftelse, som grundats av aktie-
bolag, utan att tillsynsmyndigheten
godkänner det äga aktier i bolaget
eller i bolag, vilket står i sådant för-
hållande till detta, som avses i 1 kap.
2§ aktiebolagslagen (1975:1385).
Har pensionsstiftelse till ändamål
att trygga utfästelse om pension till
arbetstagare eller arbetstagares ef-
terlevande i aktiebolag som avses i
35§ la mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall, i fråga om stiftel-
sens rätt att lämna lån och ställa sä-
kerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7
och 8§§samt 19 kap. 1§ aktiebo-
lagslagen (1975:1385) äga motsva-
rande tillämpning.
23 §7
Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas
därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensions-
fordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver in-
hämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något sam-
tycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)
eller 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620).
Har i författning meddelats sär-
skilda bestämmelser om till varata-
gande av fordringsägares rätt vid fu-
sion, gäller dessa i stället för reg-
lerna i första stycket. Innehavare av
pensionsfordran behöver dock ej
förtecknas och kallas i ärende om fu-
sion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagsla-
gen (1975:1385) eller 12 kap. 6§ la-
gen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar, om tillsynsmyndigheten
En stiftelse får inte ta emot egen-
dom från arbetsgivaren på villkor,
som väsentligt begränsar stiftelsens
rätt att förfoga över egendomen.
Inte heller får en stiftelse som har
grundats av aktiebolag, utan att till-
synsmyndigheten godkänner det,
äga aktier i bolaget eller i bolag vil-
ket står i sådant förhållande till detta
som avses i 1 kap. 5 # aktiebolagsla-
gen (1975:1385).
Om en pensionsstiftelse har till
ändamål att trygga utfästelse om
pension till arbetstagare eller arbets-
tagares efterlevande i aktiebolag
som avses i punkten 14 i anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall, i fråga om stiftel-
sens rätt att lämna lån och ställa sä-
kerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7
och 8§§samt 19 kap. 1§ aktiebo-
lagslagen (1975:1385) tillämpas.
Har det i författning meddelats
särskilda bestämmelser om till vara-
tagande av fordringsägares rätt vid
fusion, gäller dessa i stället för reg-
lerna i första stycket. Innehavare av
pensionsfordran behöver dock inte
underrättas eller kallas enligt 14 kap.
13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385) e\\er förtecknas och kal-
las i ärende om fusion enligt 12 kap.
6 § lagen (1987:667) om ekonomiska
6 Senaste lydelse 1976:87.
7 Senaste lydelse 1992:1062.
49
4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
medger det. Detsamma gäller i
ärende om vinstutdelning enligt 6
kap. 5§ andra meningen, nedsätt-
ning av aktiekapitalet enligt 6 kap.
6 § och nedsättning av reservfonden
enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 ak-
tiebolagslagen.
Prop. 1993/94:196
föreningar, om tillsynsmyndigheten
medger det. Detsamma gäller i
ärende om vinstutdelning enligt 6
kap. 5§ andra meningen, nedsätt-
ning av aktiekapitalet enligt 6 kap.
6 § och nedsättning av reservfonden
enligt 12 kap. 4§ tredje stycket 3 ak-
tiebolagslagen.
Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen
ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträ-
daren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen
är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
50
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6§ och 4 kap. 5§ lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
3 kap.
6§
Kredit enligt 4 § andra stycket får beviljas endast om låntagaren på goda
grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. För kredit som lämnas skall
det finnas betryggande säkerhet.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett värde-
pappersbolag som lämnar krediten
eller dess moderbolag, får värdepap-
persbolaget trots förbudet i 7 kap.
1§ aktiebolagslagen (1975:1385)
som pant ta emot även dessa aktier.
Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, finansinspektionen
får utfärda närmare föreskrifter om
vilka begränsningar som skall gälla i
sådana fall.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett värde-
pappersbolag som lämnar krediten
eller dess moderbolag, får värdepap-
persbolaget trots förbudet i 7 kap.
2§ aktiebolagslagen (1975:1385)
som pant ta emot även dessa aktier.
Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Finansinspektionen
får utfärda närmare föreskrifter om
vilka begränsningar som skall gälla i
sådana fall.
4 kap.
5§r
Ett värdepappersbolag och ett
svenskt bankinstitut som har tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt
1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots förbuden
i 7 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) och 6 kap. 9§ bank-
aktiebolagslagen (1987:618), för-
värva egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta rörelsen.
Detta gäller dock endast aktier som
är noterade vid en svensk eller ut-
ländsk börs, en auktoriserad mark-
nadsplats eller någon annan reglerad
marknad.
Ett värdepappersbolag och ett
svenskt bankinstitut som har tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt
1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots förbuden
i 7 kap. 2§ aktiebolagslagen
(1975:1385) och 6 kap. 9§ bank-
aktiebolagslagen (1987:618), för-
värva egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta rörelsen.
Detta gäller dock endast aktier som
är noterade vid en svensk eller ut-
ländsk börs, en auktoriserad mark-
nadsplats eller någon annan reglerad
marknad.
Innehavet av sådana aktier som sägs i första stycket får inte överstiga fem
procent av aktiekapitalet i något av bolagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
8 Senaste lydelse 1992:559.
51
Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:196
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäk-
ringsbolag och ekonomisk förening.
Med koncern avses i denna lag
svenska juridiska personer som en-
ligt bestämmelserna i 1 kap. 2§ ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
3 § bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2§ sparbanksla-
gen (1987:619), 1 kap. 8§ förenings-
bankslagen (1987:620), 1 kap. 9§
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 4§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar är moder-
företag och dotterföretag i förhål-
lande till varandra.
Med koncern avses i denna lag
svenska juridiska personer som en-
ligt bestämmelserna i 1 kap. 5 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
3 § bankaktiebolagslagen
(1987:618), 1 kap. 2§ sparbanksla-
gen (1987:619), 1 kap. 8 § förenings-
bankslagen (1987:620), 1 kap. 9§
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 4§ lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar är moder-
företag och dotterföretag i förhål-
lande till varandra.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
52
Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner
i aktiemarknadsbolag m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§9
Med koncern förstås juridiska
personer som enligt 1 kap. 2§ aktie-
bolagslagen (1975:1385), 1 kap. 9§
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 3§ bankaktiebolagsla-
gen (1987:618) är moderföretag och
dotterföretag i förhållande till var-
andra.
Med koncern förstås juridiska
personer som enligt 1 kap. 5 § aktie-
bolagslagen (1975:1385), 1 kap. 9§
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 3§ bankaktiebolagsla-
gen (1987:618) är moderföretag och
dotterföretag i förhållande till var-
andra.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
Senaste lydelse 1987:646.
53
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Förvärv av fast egendom är skattepliktiga om de sker genom:
1) köp eller byte,
2) tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller
förening,
3) fusion enligt 14 kap. 1 eller 2§ 3) fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
aktiebolagslagen (1975:1385), bolagslagen (1975:1385),
4) expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller
skyldighet att lösa fast egendom.
Förvärv av tomträtter är skattepliktiga om de sker genom upplåtelse,
överlåtelse mot ersättning eller annat fång som avses i första stycket.
Prop. 1993/94:196
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
54
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastig-
het m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§10
Fast egendom, som är taxerad som hyreshusenhet, får ej utan tillstånd av
hyresnämnd förvärvas genom
1. köp, byte eller gåva,
2. tillskott till bolag eller förening,
3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,
4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 4. fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
§ aktiebolagslagen (1975:1385). bolagslagen (1975:1385).
Förvärvstillstånd fordras dock endast om den kommun där den fasta egen-
domen är belägen enligt 3 a § första stycket påkallar prövning hos hyres-
nämnden.
Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som
sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse inskrivning av
förvärv av tomträtt.
Prop. 1993/94:196
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
10 Senaste lydelse 1990:1393.
55
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Fast egendom, som utgör en hy-
reshusenhet och för vilken en intres-
seanmälan gäller, får inte överlåtas
helt eller delvis genom köp eller byte
utan att den bostadsrättsförening
som har gjort intresseanmälan har
erbjudits att förvärva hela hyreshus-
enheten. Ett sådant erbjudande kal-
las hembud. Med överlåtelse genom
köp eller byte likställs överlåtelse
genom tillskott till bolag eller för-
ening, utdelning eller skifte från bo-
lag eller förening samt fusion enligt
14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385).
6§“
Fast egendom, som utgör en hy-
reshusenhet och för vilken en intres-
seanmälan gäller, får inte överlåtas
helt eller delvis genom köp eller byte
utan att den bostadsrättsförening
som har gjort intresseanmälan har
erbjudits att förvärva hela hyreshu-
senheten. Ett sådant erbjudande
kallas hembud. Med överlåtelse ge-
nom köp eller byte likställs överlå-
telse genom tillskott till bolag eller
förening, utdelning eller skifte från
bolag eller förening samt fusion en-
ligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagsla-
gen (1975:1385).
En överlåtelse får ske utan hembud till bostadsrättföreningen,
1. om bostadsrättsföreningen godkänner överlåtelsen,
2. om staten förvärvar egendomen,
3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller, när
makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
4. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion eller offentlig auk-
tion enligt lagen (1904:48 s.l) om samäganderätt,
5. om överlåtelsen avser andel och förvärvaren redan äger en andel i egen-
domen och denna förvärvats på annat sätt än genom gåva.
Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen
skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och en
annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller omstän-
digheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av
hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
11 Senaste lydelse 1992:507.
56
Härigenom föreskrivs att 2 § jordförvärslagen (1979:230) skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§12
Lagen gäller förvärv av lantbruksegendom som sker genom
1. köp, byte eller gåva,
2. tillskott till bolag eller förening,
3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,
4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 4. fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
§ aktiebolagslagen (1975:1385). bolagslagen (1975:1385).
Lagen gäller också då någon genom köp, byte eller gåva förvärvar ett
dödsbo i vilket ingår lantbruksegendom eller då någon, som genom köp,
byte eller gåva har förvärvat en andel i ett sådant dödsbo och inte på någon
annan grund är delägare i boet, tillskiftas den fasta egendomen eller en del
av den.
Prop. 1993/94:196
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
12 Senaste lydelse 1991:670.
57
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-
tionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
1§13
Anläggning för yrkesmässig närdistribution av elektrisk starkström som ej
får användas utan koncession (eldistributionsanläggning) får ej utan tillstånd
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förvärvas genom
1. köp, byte eller gåva,
2. tillskott till bolag eller ekonomisk förening,
3. utdelning eller skifte från bolag eller ekonomisk förening,
4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2
§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller
enligt 96 § lagen (1951:308) om eko-
nomiska föreningar.
Utgör eldistributionsanläggning tillbehör till fast egendom, äger första
stycket motsvarande tillämpning på den fasta egendomen. Detsamma gäller,
om eldistributionsanläggning utgör tillbehör till tomträtt som inskrivits.
Till eldistributionsanläggning som avses i denna lag hör distributionsled-
ningar, transformatorstationer, ställverk och liknande för distributionen be-
hövliga anordningar.
4. fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) eller enligt
12 kap. 1 § lagen (1987:667) om eko-
nomiska föreningar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
Senaste lydelse 1982:629.
58
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:765) om statligt stöd till banker
och andra kreditinstitut skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
12 §
Aktiebolagets eller bankaktiebolagets aktieägare är skyldiga att till staten
överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när det är fråga
om aktier i ett avstämningsbolag, att låta staten registreras som ägare av ak-
tierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om det är ostri-
digt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller Prövningsnämnden
för bankstödsfrågor har förklarat att sådan rätt föreligger utan att samtidigt
fastställa lösenbeloppet. Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbelop-
pet för tiden från det aktie överlåtits till dess lösenbeloppet förfaller till be-
talning.
I övrigt tillämpas 14 kap. 12 och
13§§ aktiebolagslagen (1975:1385)
och 11 kap. 13 och 14 §§ bankaktie-
bolagslagen (1987:618). Därvid skall
för staten gälla vad som föreskrivs
om moderbolag.
I övrigt tillämpas 14 kap. 34 och
35 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)
och 11 kap. 13 och 14 §§ bankaktie-
bolagslagen (1987:618). Därvid skall
för staten gälla vad som föreskrivs
om moderbolag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
59
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott
av näringsverksamhet skall ha föjande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4§
Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget.
En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett
moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett an-
nat företag (det nya dotterföretaget).
Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag an-
ses ha ett bestämmande inflytande
över ett annat företag om det senare
företaget är dotterföretag till det
förra företaget enligt 1 kap. 2§ ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
4 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8§
föreningsbankslagen (1987:620) el-
ler 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713).
Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag an-
ses ha ett bestämmande inflytande
över ett annat företag om det senare
företaget är dotterföretag till det
förra företaget enligt 1 kap. 5 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
4 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3§ bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8§
föreningsbankslagen (1987:620) el-
ler 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713).
Prop. 1993/94:196
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
60
Härigenom föreskrivs att 2 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624) skall
ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:196
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§h
I denna lag förstås med
avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8§
aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8§ försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 3 kap. 8§ bankaktiebolagslagen (1987:618),
värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,
fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen
om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som
sköter in- och utbetalningar avseende fonden,
utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktiebolagslagen,
3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen av-
sedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om vär-
depappersfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,
utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället.
Med utdelning avses även utbetal-
ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) och
9 kap. 1§ bankaktiebolagslagen
(1987:618) vid nedsättning av aktie-
kapitalet eller reservfonden eller vid
bolagets likvidation. Till utdelning
hänförs vidare utbetalning av fu-
sionsvederlag till aktieägare enligt
14 kap. 6§ aktiebolagslagen eller 11
kap. 7 § bankaktiebolagslagen.
Med utdelning avses även utbetal-
ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) och
9 kap. 1§ bankaktiebolagslagen
(1987:618) vid nedsättning av aktie-
kapitalet eller reservfonden eller vid
bolagets likvidation. Till utdelning
hänförs vidare utbetalning av fu-
sionsvederlag till aktieägare enligt
14 kap. 20 § aktiebolagslagen eller
11 kap. 7§ bankaktiebolagslagen.
27 §15
Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän
skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre be-
lopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskatt-
ning, har den utdelningsberättigade rätt till restitution av vad som innehållits
för mycket.
Rätt till restitution föreligger även
om aktie förlorat sitt värde till följd
av att bolaget upplösts genom likvi-
dation eller genom fusion enligt
14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år ef-
ter det att sådan utbetalning som av-
Rätt till restitution föreligger även
om aktie förlorat sitt värde till följd
av att bolaget upplösts genom likvi-
dation eller genom fusion enligt
14 kap. 1§ aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år ef-
ter det att sådan utbetalning som av-
14 Senaste lydelse 1990:1434.
15 Senaste lydelse 1993:463.
61
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
ses i 2 § andra stycket blivit tillgäng-
lig för lyftning. Underlaget för ku-
pongskatt skall i sådant fall beräknas
på ett belopp som svarar mot skillna-
den mellan utbetalningen till aktie-
ägaren och dennes anskaffnings-
kostnad för aktierna.
ses i 2 § andra stycket blivit tillgäng-
lig för lyftning. Underlaget för ku-
pongskatt skall i sådant fall beräknas
på ett belopp som svarar mot skillna-
den mellan utbetalningen till aktie-
ägaren och dennes anskaffnings-
kostnad för aktierna.
Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos beskattningsmyndighe-
ten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid
ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupong-
skatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skatt-
skyldighet ej föreligger för honom.
Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för
utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prö-
vats.
Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först
sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten meddelat beslut angående
utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxe-
ring för detsamma, kan ansökan om restitution göras hos beskattningsmyn-
digheten senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxe-
ringen skedde.
Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt
enligt denna lag eller uppbördslagen (1953:272), gäller 68 § 3 och 4 mom.
uppbördslagen i tillämpliga delar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
62
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:196
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
16 §16
Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall
i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- el-
ler andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för inneha-
vet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående
person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft lik-
nande förhållande med företaget.
Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att
beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens
ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.
Skall den skattskyldige enligt 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt re-
dovisa mervärdeskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter
som behövs för att besluta om mervärdeskatten.
Dotterföretag enligt 1 kap. 2 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
4 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8§
föreningsbankslagen (1987:620),
1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag, skall i självde-
klarationen lämna uppgift om namn
och organisationsnummer för mo-
derföretagjämte aktie- eller andels-
innehav med angivande av röstvärde
samt, i förekommande fall, uppgif-
ter om namn och organisationsnum-
mer för dettas moderföretag. Ägar-
uppgiftema skall avse förhållandena
vid senast avslutade beskattningsår.
Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
4§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3§ bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8§
föreningsbankslagen (1987:620),
lkap. 9§ försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag, skall i självde-
klarationen lämna uppgift om namn
och organisationsnummer för mo-
derföretagjämte aktie- eller andels-
innehav med angivande av röstvärde
samt, i förekommande fall, uppgif-
ter om namn och organisationsnum-
mer för dettas moderföretag. Ägar-
uppgifterna skall avse förhållandena
vid senast avslutade beskattningsår.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
16 Senaste lydelse 1990:1136.
63
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. och 24 § 2 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
2§ 4 mom.17
Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner
enligt
1. 14 kap. 8§ aktiebolagslagen 1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen
(1975:1385), (1975:1385),
2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),
4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),
5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).
Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa-
get tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller
för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan-
skillnaden som intäkt.
Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-
rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning
av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens
anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-
gjort en skattskyldig.
Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för
räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenska-
perna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det
övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt
under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för
nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.
Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl-
lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-
gjort en skattskyldig.
Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå-
tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva-
rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät-
ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan-
den som gäller vid utgången av beskattningsåret.
Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller av-
dragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras
tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit
anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.
Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsföretag.
Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som
avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen
inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av an-
visningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) nämnda lag vid ut-
gången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid in-
7 Senaste lydelse 1993:1543.
64
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gängen av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbo-
laget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sist-
nämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att
båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också
då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet
som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker
med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under
i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmel-
serna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vi-
dare - utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person
överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget
i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett
ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen
innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett ut-
ländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
medge befrielse från beskattning för vinst.
I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskatt-
ning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskatte-
lagen inte ske.
Har annan utdelning än som avses i punkt 1 a anvisningarna till 22 § kom-
munalskattelagen lämnats utan att det utdelande företaget uttagsbeskattats
enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen,
tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde
stycket första och andra meningarna om det mottagande företaget inte be-
skattas för utdelningen.
Prop. 1993/94:196
24 § 2 mom.18
Med avyttring av egendom avses
försäljning, byte eller därmed jäm-
förlig överlåtelse av egendom. Med
avyttring jämställs det fallet att ett
finansiellt instrument definitivt för-
lorar sitt värde genom att det bolag
eller den ekonomiska förening som
givit ut instrumentet upplöses ge-
nom likvidation eller genom fusion
enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags-
lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 el-
ler 2§ bankaktiebolagslagen
(1987:618). Avyttring anses också
föreligga om ett finansiellt instru-
ment som givits ut av ett svenskt ak-
tiebolag eller en svensk ekonomisk
förening förlorar sitt värde genom
att det företag som givit ut instru-
mentet försätts i konkurs. Med av-
yttring jämställs också att tiden för
utnyttjande av en option löpt ut utan
att optionen har utnyttjats. Med av-
18 Senaste lydelse 1993:1543.
Med avyttring av egendom avses
försäljning, byte eller därmed jäm-
förlig överlåtelse av egendom. Med
avyttring jämställs det fallet att ett
finansiellt instrument definitivt för-
lorar sitt värde genom att det bolag
eller den ekonomiska förening som
givit ut instrumentet upplöses ge-
nom likvidation eller genom fusion
enligt 14 kap. 1$ aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§
bankaktiebolagslagen (1987:618).
Avyttring anses också föreligga om
ett finansiellt instrument som givits
ut av ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening förlorar
sitt värde genom att det företag som
givit ut instrumentet försätts i kon-
kurs. Med avyttring jämställs också
att tiden för utnyttjande av en op-
tion löpt ut utan att optionen har ut-
nyttjats. Med avyttring avses där-
5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
yttring avses däremot inte utlåning
av egendom för blankning. Avytt-
ring anses inte heller föreligga när en
andel definitivt förlorar sitt värde i
emot inte utlåning av egendom för
blankning. Avyttring anses inte hel-
ler föreligga när en andel definitivt
förlorar sitt värde i fall som avses i
punkt 1 a av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370).
fall som avses i punkt 1 a av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattela-
gen (1928:370).
En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget
om andelen inlöses eller bolaget upplöses.
Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 §
negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.
Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till-
gångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avytt-
ring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsäga-
ren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår
ur en ekonomisk förening.
Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, före-
trädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt,
konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av
aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnytt-
jade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är
summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
66
Regeringen bemyndigade i juni 1990 chefen för Justitiedepartementet att
tillkalla en kommitté med uppgift att göra en översyn av aktiebolagslagen.
Kommittén (justitierädet Bo Svensson, ordförande, samt riksdagsledamö-
terna Nic Grönvall, Inga-Britt Johansson, Bengt Silfverstrand och Karin
Starrin, advokaten Rolf B Åbjörnsson och stabschefen Ulrika Stuart) antog
namnet Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08). I kommitténs uppdrag (dir.
1990:46) har ingått att lägga fram förslag till de lagändringar som fordras
med hänsyn till EES-avtalet och Sveriges närmande till EG. Kommittén har
med anledning därav tidigare avlämnat delbetänkandet Bundna aktier
(SOU 1992:13), vilket redan har lett till lagstiftning (prop. 1992/93:68, bet.
1992:93:LU14, rskr. 1992/93:62, SFS 1992:1238). Kommittén har därefter
avgivit delbetänkandet Aktiebolagslagen och EG (SOU 1992:83). Betän-
kandet innehåller huvudsakligen förslag till sådana ändringar i aktiebolags-
lagen som föranleds av EG:s bolagsrättsdirektiv 1, 2, 3 och 12.
Betänkandet har remissbehandlats. Inom Justitiedepartementet har gjorts
en sammanställning av remissyttrandena. Sammanställningen finns tillgäng-
lig i departementet (dnr 92-3748). Under ärendets beredning har överlägg-
ningar hållits mellan företrädare för Justitiedepartementet och företrädare
för Justisdepartementet i Norge, Justitieministeriet i Finland och Industrimi-
nisteriet i Danmark.
Inom Justitiedepartementet har också utarbetats en promemoria rörande
förfarandet vid fusion enligt aktiebolagslagen. Promemorian har behandlats
vid en hearing som Justitiedepartementet anordnade den 16 juni 1993.
Regeringen kommer nu att ta upp de frågor som behandlas i kommitténs
delbetänkande. Även vissa ytterligare frågor som har anknytning till aktie-
bolagslagen och som har aktualiserats under remissbehandlingen av delbe-
tänkandet eller i annan ordning kommer att behandlas.
En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1. Kommitténs lagför-
slag finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns en förteckning över remissinstanserna.
I bilagorna 4 och 5 finns en sammanfattning av promemorian angående för-
farandet vid fusion enligt aktiebolagslagen och en förteckning över de myn-
digheter och organisationer som deltog i departementets hearing.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 10 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Regeringen kommer att behandla Lagrådets synpunkter i specialmotive-
ringen. Det kan dock redan här sägas att regeringen väsentligen har följt
Lagrådets förslag och synpunkter.
I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av
lagtexten, huvudsakligen av redaktionell natur.
Prop. 1993/94:196
67
EG är en i huvudsak ekonomisk gemenskap, vars övergripande mål är att
skapa tillväxt, stabilitet och ökat välstånd i medlemsstaterna. Formellt be-
står EG av tre självständiga gemenskaper, Europeiska kol- och stålgemen-
skapen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenska-
pen. Samarbetet inom EG har successivt byggts ut, bl.a. genom det s.k. fu-
sionsfördraget (1965), den s.k. enhetsakten (1986) och unionsfördraget
(Maastricht; 1992). Den övergripande helhet som omfattas av unionsfördra-
get brukar betecknas Europeiska unionen (EU).
I dag har EU tolv medlemsländer, nämligen Tyskland, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Storbritannien, Irland, Danmark,
Grekland, Spanien och Portugal.
I propositionen används beteckningen EU för Europeiska unionen när
medlemsstaternas samarbete i hela dess vidd diskuteras. För den del av sam-
arbetet som har överstatliga inslag och som traditionellt förknippas med de
Europeiska gemenskaperna används den alltjämt giltiga benämningen EG.
EG:s bolagsrätt ryms helt inom ramen för det senare samarbetet.
Inom EG har utvecklats ett särskilt regelverk, EG-rätten.
Den primära EG-rätten består av de fördrag som ligger till grund för de
tre gemenskaperna samt fusionsfördraget och enhetsakten. Hit hör det s.k.
Rom-fördraget, som bl.a. innehåller det viktiga förbudet mot diskriminering
på grund av nationalitet. Det är principen om icke-diskriminering som har
föranlett de ovannämnda ändringarna i aktiebolagslagen (se SFS
1992:1238).
Den sekundära EG-rätten utgörs av rättsakter som har utfärdats av EG:s
institutioner. Sådana rättsakter syftar bl.a. till att åstadkomma en harmoni-
sering av de olika ländernas lagstiftning för att därigenom förverkliga ge-
menskapernas mål. Störst intresse i detta sammanhang har de direktiv som
EG har beslutat om på bolagsrättens område. För närvarande finns det nio
sådana direktiv. Ytterligare direktiv förbereds.
Direktiven riktar sig till medlemsstaterna och anger ett visst resultat som
skall uppnås inom en bestämd tid. Medlemsstaterna får själva bestämma
form och tillvägagångssätt för införandet av reglerna i den nationella rätten.
Direktiven är alltså inte direkt tillämpliga i medlemsstaterna. De har inte hel-
ler någon omedelbar direkt verkan (effekt) i förhållandet mellan enskilda,
dvs. direktivens bestämmelser grundar inte några rättigheter eller skyldighe-
ter för enskilda. Enskilda parter kan normalt inte åberopa dem inför dom-
stolar och andra myndigheter. Om emellertid en medlemsstat underlåter att
införa direktivens bestämmelser i den nationella lagstiftningen, anses en-
skilda rättssubjekt i vissa fall kunna åberopa direktivens bestämmelser gent-
emot det allmänna.
I detta lagstiftningsärende behandlas frågor som föranleds av de första,
andra, tredje och tolfte bolagsrättsdirektiven. Övriga bolagsrättsliga direktiv
kommer att tas upp i annat sammanhang.
Det första bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG) brukar kallas publici-
Prop. 1993/94:196
68
tetsdirektivet, eftersom det innehåller bl.a. bestämmelser om offentliggö- Prop. 1993/94:196
rande av handlingar och uppgifter rörande bolag. Det innehåller därutöver
bl.a. bestämmelser om bolagsorganens möjligheter att förplikta bolaget mot
utomstående. I flertalet EU-stater finns det vid sidan av bolagsformen aktie-
bolag (die Aktiengesellschaft, la société anonyme, la societä per azioni, aktie-
selskabet osv.) ytterligare en bolagsform utan personligt ansvar för ägarna
(die Gesellschaft mit beschränkter Haftung, la société å responsabilité limitée,
la societä a responsabilitä limitata, anpartselskabet m.m.). Direktivet gäller i
dessa länder för båda bolagsformerna. I Storbritannien och Irland, som sak-
nar denna uppdelning i två skilda bolagsformer utan personligt ansvar, gäller
direktivets bestämmelser i stället för de båda huvudkategorier av aktiebolag
som finns i dessa länder, public companies limited by shares or by guarantee
and having a share capitai (i fortsättningen public companies) och private
companies limited by shares or by guarantee (i fortsättningen private compa-
nies).
Det andra bolagsrättsliga direktivet (77/91/EEG) kallas ofta kapitaldirek-
tivet. Det innehåller bestämmelser om tillskottskapitalets storlek, anskaf-
fande och bibehållande. Det innehåller vidare bl.a. regler om utbetalning av
bolagets medel och om likabehandling av aktieägare. Det behöver tillämpas
endast på aktiebolag och således inte på die Gesellschaft mit beschränkter
Haftung och motsvarande bolagsformer. I Storbritannien och Irland behöver
det tillämpas enbart påpublic companies.
I det tredje bolagsrättsliga direktivet (flW55[EEG),fusionsdirektivet, be-
handlas frågor om nationella fusioner. Direktivet innehåller bestämmelser
som ingående reglerar fusionsförfarandet i syfte att skydda aktieägare och
borgenärer i överlåtande och övertagande bolag. Direktivet gäller endast ak-
tiebolag (die Aktiengesellschaft och motsvarande bolagsformer) resp.public
companies.
Det tolfte bolagsrättsliga direktivet (89/667/EEG) innebär att medlems-
staterna skall införa regler om enmansbolag. Dessutom uppställs i direktivet
vissa krav på dokumentation av rättshandlingar mellan bolaget och ägaren.
Bestämmelserna skall i första hand tillämpas på den särskilda bolagsform
som finns i de kontinentala staterna (die Gesellschaft mit beschränkter Haf-
tung och motsvarande) och på private companies i Storbritannien och Irland
men gäller i de länder som tillåter enmansbolag även för andra aktiebolag
och för public companies (se artikel 6).
Sverige och andra EFTA-länder har träffat avtal med EG och EG:s med-
lemsstater om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Sverige
förhandlar också om medlemskap i EU. Förhandlingarna är i huvudsak slut-
förda. Avsikten är att Sverige skall kunna inträda som medlem i EU den 1
januari 1995. Frågan om medlemskap i EU skall dock först bli föremål för
folkomröstning.
EES-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 1994, syftar till en integre-
ring av de aktuella EFTA-ländernas marknader med EU:s inre marknad.
69
Inom denna gemensamma marknad skall i princip råda fri rörlighet för va- Prop. 1993/94:196
ror, tjänster, personer och kapital (de fyra friheterna).
Enligt artikel 77 i EES-avtalet jämförd med bilaga XXII till avtalet skall
Sverige inom en tid av två år från avtalets ikraftträdande införliva bl.a. de i
föregående avsnitt nämnda bolagsrättsliga direktiven med sin nationella
rättsordning. Av artikel 7 i avtalet följer att det står Sverige fritt att välja
form och metod för detta införlivande.
Inom EU gäller inte endast att direktiven måste införlivas med de natio-
nella rättsordningarna. Det fordras också att direktiven och annan EG-rätt
tolkas enhetligt i alla EU-länder. Tolkningen skall i sista hand göras av EG-
domstolen. Enligt EES-avtalet gäller på motsvarande sätt att EG-rätten
skall tolkas enhetligt inom EES-området. I avtalet har också föreskrivits att
bestämmelser i avtalet, om de är identiska med bestämmelser i EG-rätten,
vid genomförande och tillämpning skall tolkas i enlighet med sådana rele-
vanta avgöranden av EG-domstolen som har meddelats före dagen för avta-
lets undertecknande. Svenska domstolar kommer alltså att vara skyldiga att
i viss utsträckning beakta EG-domstolens avgöranden. Sedan avtalet nu har
trätt i kraft, kommer de vidare att kunna inhämta rådgivande yttranden från
en särskild EFTA-domstol.
Av det nu sagda följer att Sverige till följd av EES-avtalet måste se till
att den svenska bolagsrätten står i överensstämmelse med EG:s bolagsrätt.
Givetvis innebär också ett medlemskap i EU ett sådant krav. I fråga om icke-
diskrimineringsprincipen har detta krav redan tillgodosetts genom de nyli-
gen beslutade ändringarna i aktiebolagslagen. Behovet av lagändringar med
anledning av de fjärde, sjunde och elfte direktiven, som rör redovisningsfrå-
gor, har behandlats i Redovisningskommitténs nyligen framlagda betän-
kande Års- och koncernredovisning enligt EG-direktiv (SOU 1994:17) som
för närvarande är föremål för remissbehandling. Det åttonde direktivet, som
innehåller bestämmelser om behörighet att vara revisor, har behandlats i Re-
visorskommitténs betänkande Revisorerna och EG (SOU 1993:69). Det
sjätte direktivet innehåller bestämmelser om s.k. fission (dvs. delning av bo-
lag) men behöver inte tillämpas annat än i de länder som har bestämmelser
om fission. Så är inte fallet i Sverige. Det direktivet saknar därför tills vidare
intresse för Sveriges vidkommande. I det följande behandlas de frågor som
föranleds av de övriga beslutade direktiven, de ovan nämnda första, andra,
tredje och tolfte direktiven. Direktiven finns i bilaga 8.
Sverige har genom EES-avtalet åtagit sig att införa EG:s bolagsrättsliga reg-
ler i den svenska rättsordningen. Detta medför att utrymmet för svenska sär-
lösningar av bolagsrättsliga frågor i flera avseenden är begränsat. Det är
självfallet så att Sverige lojalt måste uppfylla sina folkrättsliga förpliktelser
enligt avtalet. Det finns emellertid också anledning att understryka att har-
moniseringen av svensk bolagsrätt med vad som gäller utomlands har ett
stort värde i sig och kan komma att få positiv betydelse för utländska företags
intresse av att investera i Sverige.
Det bör framhållas att en harmonisering av svensk rätt med EG:s bolags-
70
rätt inte framtvingar några mera grundläggande förändringar av det svenska
regelverket. De svenska bolagsrättsliga bestämmelserna uppvisar redan i
dag stora likheter med EG:s bolagsrättsliga regler. Det sammanhänger med
att svensk rätt utvecklats under påverkan av annan europeisk rätt. Det bör
också framhållas att EG:s bolagsrätt inte utgör någon heltäckande reglering
av bolagsrätten. Det är därför enbart på vissa särskilda områden som
svenska harmoniseringsåtgärder blir nödvändiga. Dessutom är EG-rätten i
flera avseenden så utformad att den lämnar det enskilda landet utrymme att
välja den lämpligaste av flera alternativa lösningar. Direktiven ställer ofta
endast vissa minimikrav på lagstiftningens utformning och förhindrar i så fall
inte nationella särregleringar så länge dessa inte kommer i konflikt med di-
rektivens bestämmelser.
Det är dessutom att märka att EG:s bolagsrättsliga direktiv inte är tillämp-
liga på alla typer av bolag. Såsom tidigare har nämnts förekommer det, ut-
över aktiebolaget, en ytterligare bolagsform med begränsat betalningsansvar
för delägarna, i Tyskland benämnd die Gesellschaft mit beschränkter Haftung
och i Frankrike la société ä responsabilité limitée. I Storbritannien finns en-
dast en bolagsform men denna är i stället indelad i två huvudkategorier,pu-
blic companies och private companies. Medan aktiebolag resp, public com-
panies oftast utgörs av större företag med en stor ägarkrets, utmärks den
andra bolagsformen resp, private companies som regel av att de är mindre
företag med få delägare. Kapital- och fusionsdirektiven är tillämpliga endast
på aktiebolaget/public companies.
I svensk rätt förekommer däremot endast en bolagsform utan personligt
betalningsansvar för delägaren, aktiebolaget. Varken EES-avtalet eller ett
medlemskap i EU innebär någon formell skyldighet för Sverige att införa en
ytterligare bolagsform. Med endast en bolagsform skulle emellertid Sverige
vara tvunget att tillämpa direktivens samtliga bestämmelser på samtliga ak-
tiebolag. Detta framstår inte som lämpligt. Starka skäl talar därför för att
det även i Sverige bör finnas en ytterligare bolagskategori, avsedd främst för
de mindre bolagen. Skälen för att det i svensk rätt bör införas en kategoriin-
delning motsvarande den som finns i Storbritannien och Irland och att de
båda kategorierna bör benämnas publika resp, privata aktiebolag kommer
att behandlas närmare i avsnitten 5.1 - 5.3.
EG:s kapitaldirektiv - som gäller enbart aktiebolag eller public compa-
nies - kräver att ett aktiebolag har ett lägsta aktiekapital om 25 000 euro-
peiska beräkningsenheter (ecu), motsvarande ca 230 000 svenska kr. Redan
detta är ett skäl för att se över det nuvarande minimikapitalet enligt svensk
rätt, 50 000 kr. Det finns därvid anledning att ställa olika krav på publika och
privata bolag. Regeringen kommer att redovisa sin uppfattning i dessa frågor
i avsnitten 5.4 och 5.5. De frågor som kan uppkomma om ett bolag av den
ena kategorin vill övergå till den andra kategorin kommer att beröras i av-
snitt 5.6.
Harmoniseringen av aktiebolagslagen med EG:s bolagsrättsliga direktiv
kan i de flesta fall ske genom mindre ändringar av aktiebolagslagen. En mera
omfattande omarbetning och översyn av aktiebolagslagen förbereds för när-
varande av Aktiebolagskommittén och ligger inte inom ramen för det nu ak-
tuella lagstiftningsärendet. I ett avseende innebär emellertid EG:s regler att
Prop. 1993/94:196
71
en omfattande omarbetning av regelsystemet måste göras. Det gäller fu- Prop. 1993/94:196
sionsreglerna. Frågor om fusion behandlas i avsnitt 6. EG-anpassningen ger
också anledning att överväga betydelsefulla förändringar i aktiebolagslagens
bestämmelser om företrädesrätt vid emission och i bestämmelserna om ak-
tiebolags ställföreträdare. Dessa frågor kommer att behandlas i avsnitten 8
resp. 11.
Härutöver kommer regeringen att ta upp frågor om
- s.k. uppskjuten apport, avsnitt 7,
- nedsättning av aktiekapital, avsnitt 9,
- förvärv av egna aktier m.m., avsnitt 10.
- olovlig vinstutdelning, avsnitt 12,
- utlåning, avsnitt 13,
- frågor om registrering, avsnitt 14,
- ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, avsnitt 15.
Regeringens förslag: Aktiebolagen delas in i två kategorier, privata
och publika aktiebolag.
Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 120 - 122).
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan invändning.
Bakgrund: I alla kontinentaleuropeiska EU-länder finns det vid sidan av
aktiebolaget en särskild bolagsform utan personligt ansvar för ägarna.
Som exempel kan nämnas den tyska bolagsformen die Gesellschaft mit
beschränkter Haftung. Lagstiftningen rörande denna bolagsform ger deläg-
arna betydande möjligheter att i bolagsordningen själva reglera sina inbör-
des rättigheter och skyldigheter. Antalet delägare är inte begränsat men för
överlåtelse av andelar fordras ett domstols- eller notariatförfarande. Detta
medför att andelarna inte kan bli föremål för allmän handel på börs eller
annan marknadsplats. Minimikapitalet för detta slag av bolag är också lägre
än för aktiebolag. Dessa förhållandena gör att denna bolagsform är särskilt
ägnad för småföretag med en begränsad delägarkrets. För närvarande upp-
går antalet Gesellschaften mit beschränkter Haftung till cirka 380 000, medan
antalet tyska Aktiengesellschaften är endast cirka 2 400.
Bolagsformer motsvarande dte Gesellschaft mit beschränkter Haftung har
införts även i de andra kontinentaleuropeiska EU-staterna.
I Storbritannien och Irland finns inte någon motsvarande bolagsform. I
stället indelas aktiebolagen i två kategorier som båda regleras i Companies
Act, public companies och private companies. Bestämmelserna om bolagets
organisation och ledning är mindre ingående för private companies än för
72
public companies. För bäda bolagskategorierna gäller att aktierna är fritt Prop. 1993/94:196
överlåtbara. Aktier i ett private company får emellertid inte inregistreras vid
Londonbörsen och ett sådant bolag får inte heller i övrigt vända sig till all-
mänheten med en inbjudan att teckna eller förvärva aktier. För ett private
company gäller - till skillnad från ett public company - inte något krav på
visst minimikapital. Det finns omkring en miljon private companies och
cirka 10 000 public companies i Storbritannien.
I samband med inträdet i EG införde Danmark bolagsformen anpartssels-
kab. Syftet var att uppnå en strukturell överensstämmelse med bolagslag-
stiftningen i övriga EG-länder. Anpartsselskabet uppvisar stora likheter med
die Gesellschaft mit beschränkter Haftung. Det föreskrivna aktiekapitalet är
lägre än vad som gäller för aktieselskab. Bestämmelserna rörande överlå-
telse av andelsbevis är sådana att andelsbevis i praktiken inte kan göras till
föremål för allmän handel. Det finns cirka 63 000 anpartsselskab. Antalet
aktieselskab uppgår till 28 000.
I Norge och Finland finns i dag - liksom i Sverige - endast en bolagsform
där delägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser. I
båda länderna har det emellertid lagts fram förslag om att dela in aktiebola-
gen i två kategorier, alltså samma principiella lösning som i Storbritannien
och Irland. Enligt båda förslagen skall privata aktiebolag karakteriseras bl.a.
av att de inte får inbjuda allmänheten till förvärv och teckning av aktier.
I Sverige har frågan om att införa en särskild bolagsform utan personligt
ansvar vid sidan av aktiebolagsformen redan tidigare varit föremål för över-
väganden. 1974 års bolagskommitté föreslog i betänkandet Andelsbolag
(SOU 1978:66) att det i en särskild lag skulle införas bestämmelser om an-
delsbolag. Dessa bestämmelser överensstämde i flera avseenden med be-
stämmelserna i aktiebolagslagen. För andelsbolag skulle emellertid gälla ett
lägre minimikapital. Vidare skulle bolagsmännen få vittgående möjligheter
att i bolagsordningen föreskriva begränsningar i fråga om andelarnas över-
låtbarhet. En mera obestämd allmänhet skulle inte kunna inbjudas till del-
ägarskap.
Med hänsyn till den kritik som kom att riktas mot bolagskommitténs be-
tänkande lade regeringen emellertid aldrig fram något förslag till bestäm-
melser om andelsbolag.
Skälen för regeringens förslag: Starka skäl talar för att det nu är tid att
komplettera den svenska aktiebolagsrätten med särskilda regler för mindre
bolag.
1 samtliga EU-länder finns i dag antingen två typer av bolag utan person-
ligt betalningsansvar för delägarna eller två kategorier av aktiebolag. I Fin-
land och Norge har det lagts fram förslag om att införa en kategoriindelning
av aktiebolagen. Det ligger ett stort värde i att den svenska aktiebolagslag-
stiftningen har en struktur som i sina huvuddrag överensstämmer med vad
som gäller i de övriga EES-staterna. En likartad lagstiftning i alla EES-län-
der gör det lättare att ta till vara etableringsfriheten inom EES-området.
Till detta kommer att Sverige har åtagit sig att anpassa sin nationella rätts-
ordning till de krav som ställs i EG:s bolagsrättsliga direktiv. Detta innebär
visserligen inte att Sverige är förpliktat att införa en lagstiftning som tillåter
två olika typer av bolag utan personligt ekonomiskt ansvar för delägarna.
73
Om Sverige inte gör det, kommer det emellertid att försvåra EG-anpass-
ningen. Flera av de bolagsrättsliga direktiven gäller enbart för den ena bo-
lagsformen eller bolagskategorin och är särskilt utformade med hänsyn till
de krav som kan och bör ställas på sådana bolag. Detsamma kan komma att
bli fallet i fråga om framtida, ännu inte beslutade direktiv. Om Sverige väljer
att behålla nuvarande regelverk med endast en bolagsform utan någon kate-
goriindelning, blir det nödvändigt att tillämpa direktivens bestämmelser på
samtliga aktiebolag. Detta skulle i många fall vara olämpligt. Det skulle bl.a.
leda till att samtliga svenska aktiebolag måste ha ett aktiekapital på motsva-
rande minst 25 000 ecu.
Vidare kan den pågående svenska översynen av aktiebolagslagstiftningen
komma att leda till bedömningen att reglerna om ledning och organisation,
aktiers överlåtbarhet m.m. bör skilja sig åt i olika typer av aktiebolag i större
utsträckning än vad som i dag är fallet. Med två aktiebolagsformer eller med
två kategorier av aktiebolag blir det lättare att i det kommande lagstiftnings-
arbetet åstadkomma ett mera ändamålsenligt regelverk på aktiebolagsrät-
tens område.
Regeringen delar därför kommitténs och remissinstansernas bedömning
att den svenska lagstiftningen bör erbjuda två alternativa bolagstyper utan
personligt betalningsansvar för delägarna. Detta kan åstadkommas antingen
genom att lagstiftaren skapar en ny bolagsform som regleras i en särskild lag
vid sidan av aktiebolagslagen eller genom att man inom ramen för aktiebo-
lagslagen gör skillnad mellan två bolagskategorier. I likhet med kommittén -
och i överensstämmelse med vad som synes bli fallet i Norge och Finland -
anser regeringen att den senare lösningen är att föredra. Skillnaderna i regle-
ringen av de båda bolagstyperna torde nämligen inte bli så betydande att det
motiverar två skilda lagar.
Det är naturligt att regelsystemet utformas så att den ena bolagskategorin
kommer att omfatta större bolag med stor spridning på aktierna, medan den
andra kategorin omfattar företrädesvis små bolag med ett begränsat antal
delägare. I den fortsatta framställningen kommer bolagskategorierna att
kallas för publika resp, privata aktiebolag. Frågan om bolagskategoriernas
benämningar kommer att behandlas senare. Regeringen återkommer också
i följande avsnitt till de närmare kriterierna för gränsdragningen mellan bo-
lagskategorierna.
Regeringens förslag: Gränsdragningen mellan de båda bolagskatego-
rierna görs så att publika men inte privata aktiebolag skall ha rätt att
inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra värde-
papper som bolaget ger ut.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med i väsentliga delar med rege-
ringens förslag men har en något annan utformning (se betänkandet s. 121).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt förslaget.
Prop. 1993/94:196
74
En remissinstans, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, har dock för-
ordat att även andra omständigheter, såsom hög omsättning, stor balansom-
slutning och många anställda, skall beaktas vid gränsdragningen mellan bo-
lagskategorierna.
Skälen för regeringens förslag: Det är naturligt att gränsen mellan de båda
kategorierna dras på ett sådant sätt att reglerna för de publika bolagen i all-
mänhet kommer att gälla för större företag med stor ägarspridning, medan
reglerna för privata bolag kommer att gälla för övriga bolag. Behovet av sär-
skilda regler i fråga om bolagets ledning och organisation är regelmässigt
större i fråga om de större bolagen. För mindre bolag med ett begränsat antal
delägare kan det å andra sidan ofta vara önskvärt med regler som lämnar ett
särskilt stort utrymme för delägarnas egna överenskommelser.
När man tar ställning till vilka närmare kriterier som skall gälla vid gräns-
dragningen bör man beakta hur frågan har reglerats i andra länder inom
EES-området. Intresset av att ge den svenska bolagsrätten en struktur likar-
tad den som finns i andra EES-stater talar för att gränsen mellan de båda
kategorierna dras på i huvudsak samma sätt som i andra länder inom EES-
området. Här kan noteras att det är utmärkande för ett Gesellschaft mit
beschränkter Haftung och motsvarande bolagsformer att bolaget i motsats
till aktiebolaget (die Aktiengesellschaft) inte har möjlighet att vända sig till
allmänheten för att skaffa kapital. Vidare kan konstateras att i Storbritan-
nien och Irland har ett private company inte rätt att inbjuda allmänheten att
teckna eller förvärva aktier i bolaget. Regeringen ansluter sig till kommit-
téns bedömning att detsamma bör gälla i Sverige. Detta bör komma till ut-
tryck i aktiebolagslagen genom ett förbud för aktiebolag som tillhör den ena
bolagskategorjn att söka sprida bolagets aktier eller av bolaget utgivna skul-
debrev eller optionsbevis till allmänheten. Motsvarande förbud bör gälla för
aktieägare i bolaget. Till frågan om den närmare utformningen av förbudet -
på vilken Lagrådet har lämnat vissa synpunkter - återkommer regeringen i
specialmotiveringen. Det bör emellertid redan nu framhållas att det inte
skall vara otillåtet att för kapitalanskaffning vända sig till ett flertal personer.
En förutsättning för det bör dock normalt vara att erbjudandet inte riktar
sig till allmänheten eller till ett större antal personer. - Utöver förbudet mot
spridning till allmänheten bör också gälla ett förbud mot att på börs eller
annan organiserad marknasplats bedriva handel med värdepapper som har
utgivits av ett privat aktiebolag.
Det är givetvis viktigt att regelsystemet utformas så att det klart och otve-
tydigt framgår till vilken kategori det enskilda bolaget hör. Det är också vä-
sentligt att bolaget och aktieägarna själva har inflytande över vilket regelsys-
tem som skall gälla för bolaget. Detta medför att det inte är lämpligt att låta
gränsdragningen bestämmas av sådana variabla faktorer som Sveriges Redo-
visningskonsulters Förbund har pekat på. I stället bör det överlämnas till bo-
lagen själva att besluta om vilken bolagskategori de vill tillhöra.
Enligt regeringens mening är det naturligt att uppställa vissa särskilda krav
på aktiekapital för den bolagskategori som skall ha rätt att inbjuda allmänhe-
ten att teckna eller förvärva aktier eller andra av bolaget utgivna värdepap-
per. Regeringens närmare överväganden om storleken på aktiekapitalet re-
dovisas i avsnittet 5.4.
Prop. 1993/94:196
75
Regeringens förslag: De båda bolagskategorierna skall benämnas ”pu-
blika aktiebolag” och ”privata aktiebolag”.
I de publika aktiebolagens firma skall ingå antingen beteckningen
”publikt aktiebolag” eller förkortningarna ”AB” och ”(pub)”. I de pri-
vata aktiebolagens firma skall ingå beteckningen ”privat aktiebolag”
eller förkortningarna ”AB” och ”(priv)”. Förkortningarna ”(pub)”
och ”(priv)” skall placeras sist i firman.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Kommittén har dock föreslagit förkortningarna ”pub” och ”prb” (se be-
tänkandet s. 122 f).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan invändning. Åtskilliga remissinstanser har emellertid ansett
att det inte är nödvändigt att ge båda bolagskategorierna nya beteckningar
och förkortningar. Patent- och registreringsverket och Sveriges Advokat-
samfund har sålunda uttalat att endast de bolag som motsvararpublic com-
panies skall behöva ändra firma. Sveriges Industriförbund, Svenska Arbets-
givareföreningen, Grossistförbundet m.fl har i stället hävdat att enbart bolag
som tillhör den andra bolagskategorin skall tvingas byta beteckning. Företa-
garnas Riksorganisation har menat att ingen av bolagskategorierna bör
tvingas ändra beteckning. Några remissinstanser har förordat andra förkort-
ningar.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler måste det av ett
aktiebolags firma framgå att det är fråga om ett aktiebolag. Om aktiebolagen
indelas i två kategorier är det rimligt att kategoriindelningen kommer till ut-
tryck i bolagens beteckningar och firma. T kapitaldirektivet uppställs också
ett krav av sådant slag. Enligt artikel 1 skall sålunda namnet på sådana bolag
som omfattas av direktivet innehålla eller åtföljas av en beteckning som skil-
jer sig från den som föreskrivs för andra bolagsformer. I publicitetsdirekti-
vet, artikel 4, föreskrivs dessutom att brev och orderblanketter skall ange
bl.a. bolagets form. Bestämmelsen gör det naturligt att det i själva firman
ingår en uppgift om vilken bolagskategori bolaget tillhör.
Skillnaden mellan aktiebolag av den ena och den andra kategorin kan
markeras genom att bolag i båda kategorierna åsätts en särskild benämning
i vilken ordet ”aktiebolag” (eller motsvarande förkortning) ingår och kom-
pletteras av ett för kategorin specifikt ord, t.ex. ”publikt” och ”privat”. Ett
alternativ är att åsätta endast bolag av den ena kategorin en sådan särskild
benämning, medan bolag av den andra kategorin kallas rätt och slätt ”aktie-
bolag”.
Ett flertal remissinstanser har förordat det senare alternativet. Skälen för
en sådan ordning torde ligga främst i de olägenheter som en firmaändring
innebär. Firmaändringen medför kostnader för omregistrering. Den kan
också orsaka andra kostnader för bolagen, t.ex. för byte av firmamärken och
skyltar. Det skulle alltså i och för sig vara önskvärt om skyldigheten att byta
Prop. 1993/94:196
76
firma kunde begränsas till enbart bolag i den ena kategorin. Det kan anmär- Prop.
kas att det i Finland framlagda förslaget till aktiebolagslag innebär att enbart
de bolag som motsvarar public companies får en särskild beteckning (”pu-
blika aktiebolag”), medan de privata aktiebolagen föreslås få enbart benäm-
ningen ”aktiebolag”.
Enligt regeringens mening är det emellertid inte lämpligt med en ordning
där den svenska motsvarigheten till public companies och die Aktiengesell-
schaft åsätts en särskild beteckning men andra aktiebolag kallas bara ”aktie-
bolag”. Det skulle nämligen innebära att begreppet ”aktiebolag” i Sverige
kom att användas för att beteckna bolag som tillhör den mindre aktiebolags-
formen (dvs. motsvarigheten till private companies och die Gesellschaft mit
beschränkter Haftung), medan man på kontinenten använder begreppet för
att beteckna bolag av den större aktiebolagsformen (aktieselskabet, die Ak-
tiengesellschaft, la societä per azioni m.m.). Detta skulle vara systematiskt
olyckligt och ägnat att leda till missförstånd.
Det är emellertid inte heller lämpligt med en ordning där den svenska mot-
svarigheten till public companies och die Aktiengesellschaft benämns endast
”aktiebolag”, medan bolag av den andra kategorin åsätts en särskild beteck-
ning. Detta skulle nämligen detta stämma mindre väl överens med den tidi-
gare nämnda föreskriften i kapitaldirektivet, artikel 1. Den bestämmelsen
innebär att beteckningen på ett ”public company” skall skilja sig från beteck-
ningen på andra bolagskategorier. Att beteckna bolag som tillhör denna bo-
lagskategori med endast ordet ”aktiebolag” uppfyller inte detta krav, efter-
som även den svenska motsvarigheten till private companies kommer att ut-
göra ett aktiebolag.
Regeringen anser det överhuvudtaget vara mycket angeläget att bolagens
beteckningar på ett tydligt sätt ger uttryck för vilken kategori det enskilda
bolaget tillhör. En ordning där endast bolag av den ena kategorin åsätts en
särskild beteckning, medan bolag i den andra kategorin benämns enbart ”ak-
tiebolag” kan inte anses uppfylla kravet på tydlighet. En sådan ordning
skulle dessutom på ett olyckligt sätt ge begreppet ”aktiebolag” en dubbel be-
tydelse. I vissa sammanhang skulle det sålunda beteckna enbart bolag i den
ena kategorin och i andra sammanhang skulle det utgöra en sammanfattande
benämning på bolag i båda kategorierna.
Slutsatsen av det hittills anförda är att båda kategorierna av bolag bör ges
särskilda beteckningar och att dessa beteckningar skall återfinnas i bolagens
firma.
För den svenska motsvarigheten tillpublic companies har kommittén före-
slagit benämningen ”publikt aktiebolag”. Under remissbehandlingen har det
inte riktats någon erinran mot kommitténs förslag. Mot förslaget kan visser-
ligen invändas att ordet publik har en något ålderdomlig prägel och inte an-
vänds i modern vardagsprosa. De alternativa benämningar som är tänkbara,
”allmänna aktiebolag” eller ”offentliga aktiebolag”, kan emellertid lätt för-
anleda missförstånd om bolagskategorins art och framstår därför som
mindre lämpliga. Regeringen ansluter sig därför till kommitténs förslag.
För de publika aktiebolagen har kommittén föreslagit en förkortning som
enbart består av bokstäverna pub. I likhet med några remissinstanser anser
regeringen emellertid att enbart dessa bokstäver utgör en mindre lämplig
1993/94:196
77
förkortning. Ordet ”pub” förekommer redan i några bolags firmor. Förkort-
ningen saknar vidare anknytning till den i dag vedertagna förkortningen för
aktiebolag, AB. Det är önskvärt att den nya förkortningen har en sådan an-
knytning. En förkortning, som uppfyller detta kriterium och som har föror-
dats av en remissinstans, är PAB. I Finland har föreslagits att publika aktie-
bolag skall ha denna förkortning. Enligt regeringens mening är dock även
denna förkortning mindre lämplig. Regeringen förordar nämligen att den
andra kategorin av bolag benämns privata aktiebolag. Förkortningen PAB
är mot den bakgrunden inte tillräckligt klargörande.
I stället bör den nuvarande förkortningen AB behållas men kompletteras
med en efterföljande förkortning (pub). Därigenom framhävs tydligt att det
är fråga om ett publikt aktiebolag. En sådan förkortning är dessutom lätt
att applicera på den i dag använda firman och firmaändringen torde därför
medföra endast begränsade olägenheter för bolaget.
Vad gäller den svenska motsvarigheten till private companies har kommit-
tén förordat beteckningen ”privat aktiebolag”.
En remissinstans, Patent- och registreringsverket, har mot den föreslagna
beteckningen invänt att den ger associationer till att bolaget ägs enbart av
privatpersoner. Verket har i stället förordat benämningen ”begränsat aktie-
bolag”. Enligt regeringens mening torde emellertid benämningen ”privat ak-
tiebolag” inte föranleda några särskilda olägenheter. Det är en fördel om vi
i Sverige använder beteckningar som stämmer överens med dem som an-
vänds i andra länder med motsvarande kategoriindelning, dvs. Storbritan-
nien och Irland. Även i det norska förslaget används beteckningen ”privat
aktiebolag”. Regeringen föreslår alltså att bolag som tillhör denna kategori
får beteckningen ”privat aktiebolag”.
Kommittén har föreslagit att de privata aktiebolagen ges förkortningen
”prb”. Regeringen anser - i likhet med ett par remissinstanser - att en sådan
förkortning innebär en viss risk för förväxling med förkortningen för publika
bolag, (pub). Förkortningen för de privata aktiebolagen bör i stället vara AB
kompletterat med ”(priv)” sist i firman.
En ändring av firma kan, som tidigare har nämnts, vara förenad med vissa
kostnader, bl.a. kostnader för själva omregistreringen. För att dessa kostna-
der skall kunna minimeras föreslår regeringen särskilda övergångsbestäm-
melser om ändring av firma i samband med att kategoriindelningen börjar
tillämpas. Detta kommer att behandlas i avsnitt 15.
Regeringens förslag: Aktiekapitalet i de publika aktiebolagen skall
uppgå till minst 500 000 kr.
Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att aktiekapitalet i publika
aktiebolag skall uppgå till minst en miljon kr (se betänkandet s. 124 - 129).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs för-
slag eller lämnat det utan invändning, i några fall med tillägget att lägsta till-
Prop. 1993/94:196
78
låtna aktiekapital snarast bör sättas högre än en miljon kr. Andra remissin-
stanser, däribland Konkurrensverket, Landsorganisationen, Företagarnas
Riksorganisation och Aktiefrämjandet, har förordat att lägsta tillåtna aktie-
kapital bestäms till 500 000 kr.
Bakgrund: Enligt 1895 års aktiebolagslag skulle ett aktiebolag ha ett aktie-
kapital om minst 5 000 kr. Denna bestämmelse gällde oförändrad fram till
år 1973, då lägsta tillåtna aktiekapital höjdes till 50 000 kr.
I EG:s kapitaldirektiv - som endast gäller för public companies, die Ak-
tiengesellschaft och motsvarande bolagstyper - föreskrivs att medlemsstater-
nas lagstiftning skall föreskriva att ett kapital om minst 25 000 ecu måste
tecknas för att ett bolag skall få bildas eller få tillstånd att börja sin verksam-
het (artikel 6.1). Rådet skall vart femte år överväga och vid behov ändra
beloppets storlek (artikel 6.3). Aktiekapitalet får normalt inte sättas ned un-
der det angivna minimikapitalet (artikel 34).
I de olika medlemsstaternas lagstiftning föreskrivs som regel att ett aktie-
bolag skall ha ett högre aktiekapital än vad direktivet kräver. För ett tyskt
Aktiengesellschaft gäller sålunda i dag att aktiekapitalet måste uppgå till
minst 100 000 mark. I ett brittiskt public company måste ”the authorised Ca-
pital” uppgå till åtminstone 50 000 pund. För ett danskt aktieselskab är mot-
svarande belopp 500 000 danska kr. Det norska förslaget till ny aktiebolags-
lagstiftning innebär att aktiekapitalet i ett offentligt aksjeselskab skall uppgå
till minst en miljon norska kr. I det motsvarande finska förslaget anges lägsta
tillåtna aktiekapital för publika bolag till 500 000 mark.
Skälen för regeringens förslag: En anpassning av den svenska lagstift-
ningen angående publika aktiebolag till kapitaldirektivets bestämmelser
fordrar att aktiekapitalet i sådana bolag uppgår till ett belopp som minst mot-
svarar 25 000 ecu.
Det finns också andra skäl för att de publika aktiebolagen bör ha ett för-
hållandevis högt aktiekapital.
Det som kommer att skilja publika aktiebolag från privata aktiebolag är
rätten att vända sig till allmänheten med inbjudan om att teckna eller för-
värva aktier eller andra av bolaget utgivna värdepapper. De publika aktiebo-
lagens aktier skall kunna bli föremål för allmän handel, medan möjlighe-
terna till handel med aktier i privata aktiebolag kommer att vara begränsade.
Det bör krävas ett särskilt högt aktiekapital i aktiebolag vars aktier är av-
sedda att spridas till allmänheten. Ett högt aktiekapital underlättar en väl
fungerande handel med bolagets aktier hos allmänheten. Ofta kan det
rentav vara en förutsättning för en fungerande aktiemarknad att bolaget har
en ordentlig kapitalbas och ett förhållandevis stort antal aktier som kan bli
föremål för handel.
Kraven på ett särskilt högt aktiekapital för bolag vars aktier är föremål för
allmän handel kommer redan i dag till uttryck i de bestämmelser som gäller
för börsverksamhet. Enligt 5 kap. 1 § lagen (1992:543) om börs- ochclearing-
verksamhet får inregistrering av fondpapper vid börs ske endast om det finns
förutsättningar för en ändamålsenlig börshandel med fondpapperen. Bland
de krav som i dag uppställs för att ett aktiebolag skall få registreras på OTC-
listan vid Stockholms Fondbörs AB finns bl.a. vissa krav på visst minsta ak-
tiekapital.
Prop. 1993/94:196
79
Det kan vidare konstateras att också icke börsnoterade bolag, vars aktier
är föremål för allmän handel eller har en sådan spridning att det finns förut-
sättningar för en sådan handel, som regel har ett betydande aktiekapital. En-
ligt vad kommittén har redovisat uppgår aktiekapitalet i dessa bolag - med
några få undantag - till över två miljoner kr.
Önskemålet om att aktiebolag vars aktier kan bli föremål för allmän han-
del har en ordentlig kapitalbas måste emellertid vägas mot andra hänsyn. Hit
hör intresset av att underlätta kapitalanskaffningen för små och medelstora
företag och främja företagens möjligheter att konkurrera internationellt.
Det är sålunda inte önskvärt att egenskapen av publikt aktiebolag - och
den därmed följande rätten att vända sig till allmänheten för att sprida bola-
gets aktier-förbehålls enbart de allra största aktiebolagen med mycket högt
aktiekapital. Det är angeläget att också medelstora och något mindre bolag
får möjlighet att använda sig av nyemissioner till allmänheten som medel för
att skaffa ytterligare riskkapital till företagen. Mindre nyemissioner torde
visserligen kunna genomföras utan att detta kommer i konflikt med det före-
slagna förbudet för de privata aktiebolagen att sprida aktier eller andra vär-
depapper till allmänheten. När det gäller något större aktiebolag kan emel-
lertid införskaffandet av nytt riskkapital genom nyemission förutsätta att ak-
tierna erbjuds allmänheten. Dessa aktiebolag måste därför ha möjlighet att
besluta om övergång till publikt aktiebolag. Minimikapitalet för publika ak-
tiebolag får inte sättas så högt att sådana beslut omöjliggörs.
Även konkurrensaspekter bör vägas in. Företagens möjligheter att an-
skaffa riskkapital på marknaden påverkar deras möjligheter att konkurrera
med företag i andra länder. Det är därför väsentligt att det inte uppställs
strängare kapitalkrav för svenska aktiebolag än vad som gäller för deras ut-
ländska konkurrenter.
Vid den avvägning mellan olika intressen som sålunda måste göras bör sär-
skilt framhållas att den hittills gällande ordningen, där även mindre aktiebo-
lag har haft möjlighet att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning,
inte synes ha föranlett några allvarliga olägenheter. Det framstår mot den
bakgrunden inte som motiverat att ställa så höga krav på aktiekapitalets stor-
lek som kommittén har gjort. Regeringen föreslår i stället att det lägsta till-
låtna aktiekapitalet för publika aktiebolag sätts till 500 000 kr. En annan sak
är att det även i fortsättningen kan vara motiverat att i de bestämmelser som
reglerar handel på börs och auktoriserade marknadsplatser uppställa sär-
skilda krav på bl.a. aktiekapital som förutsättning för sådan handel.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: Ett privat aktiebolag skall ha ett aktiekapital om
minst 100 000 kr.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 124 - 129).
Remissinstanserna: Advokatsamfundet och Juridiska fakultetsnämnden 80
vid Stockholms universitet har avstyrkt en höjning av det nuvarande minimi- Prop. 1993/94:196
kapitalet, 50 000 kr. Landsorganisationen har ifrågasatt om inte ändringen
kan anstå till senare. Bl.a. Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen,
Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagar-
nas Riksorganisation har tillstyrkt förslaget, men Företagarnas Riksorgani-
sation har tillagt att en nödvändig förutsättning för en höjning av det nuva-
rande minimikapitalet är att skattereglerna för företagare ändras. Även Pa-
tent- och registreringsverket har tillstyrkt förslaget men endast under förut-
sättning att ett av verket framlagt förslag om att aktiekapitalet till viss del
skall hållas spärrat genomförs. Bland annat Hovrätten för Övre Norrland,
Riksåklagaren och Ackordscentralen har ansett att lägsta aktiekapital bör
sättas till 200 000 kr.
Bakgrund: Såsom har nämnts i föregående avsnitt höjdes år 1973 lägsta
tillåtna aktiekapital från 5 000 kr till 50 000 kr. Lagstiftaren motiverade höj-
ningen med att det är nödvändigt med en betydande kapitalinsats för att de
som står bakom bolaget och skall svara för rörelsen skall kunna uppfylla för-
pliktelser mot anställda, det allmänna och andra borgenärer. Om en företa-
gare inte är beredd eller i stånd att göra en sådan kapitalinsats, borde han
inte tillåtas använda aktiebolagsformen utan vara hänvisad till någon annan
företagsform där han personligen svarar för företagets förbindelser (se prop.
1973:93 s. 85 f.).
De aktiebolag vars aktiekapital vid de nya bestämmelsernas ikraftträ-
dande understeg 50 000 kr medgavs en särskild övergångstid. Denna över-
gångstid kom att utsträckas i flera omgångar och kom därigenom att gälla
till utgången av år 1981. De bolag som vid slutet av övergångstiden inte hade
höjt sitt aktiekapital eller trätt i likvidation avfördes ur aktiebolagsregistret.
Flertalet svenska aktiebolag har i dag ett aktiekapital som motsvarar det
lägsta tillåtna, 50 000 kr. Kommittén har redovisat att 217 000 av de 282 000
aktiebolag, som fanns registrerade i februari 1992, hade ett aktiekapital på
endast 50 000 kr.
De bestämmelser om aktiekapital som finns i kapitaldirektivet och för
vilka har redogjorts i föregående avsnitt är inte tillämpliga på ett Gesellschaft
mit beschränkter Haftung och motsvarande bolagsformer och inte heller på
ett private company. Krav på ett minsta tillåtna aktiekapital följer däremot
i vissa fall av tillämplig nationell lagstiftning. Ett tyskt Gesellschaft mit be-
schränkter Haftung måste ha ett andelskapital om 50 000 mark. För danska
anpartsselskab gäller att andelskapitalet inte får understiga 200 000 kr. För
ett brittiskt private company finns över huvud taget inte något krav på minsta
insatskapital.
Skälen för regeringens förslag: Anpassningen till EG:s bolagsrättsdirektiv
gör det i och för sig inte nödvändigt att höja gränsen för lägsta tillåtna aktie-
kapital i de privata aktiebolagen, eftersom kapitaldirektivet inte kommer att
vara tillämpligt på sådana bolag. Det är likväl tid att se över bestämmelserna
om lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag.
Delägarna i ett aktiebolag är i princip inte personligen betalningsansvariga
för bolagets skulder. Borgenärerna måste därför - till den del de inte har
skaffat särskild säkerhet i form av pant eller borgen - hålla sig till bolagets
förmögenhet för att få ut sina fordringar. Syftet med bestämmelserna om ak- 81
6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
tiekapital är att skydda borgenärerna, att garantera att det verkligen skapas
en bolagsförmögenhet och att denna behålls inom bolaget. Regelsystemet i
2 kap. aktiebolagslagen avser att garantera att de som har tecknat aktier i
bolaget före bolagets registrering tillskjuter ett belopp som minst motsvarar
aktiekapitalet, antingen i form av kontanta medel eller i form av annan egen-
dom än pengar (apportegendom). Tillskjutna kontanta medel skall före bo-
lagets registrering sättas in på bankkonto. Apportegendomen skall enligt in-
tyg av revisor ha det värde som den har åsatts och kunna vara till nytta för
bolaget. Bestämmelserna i 12 kap. aktiebolagslagen om vinstutdelning för-
hindrar bolaget att betala ut medel motsvarande bolagets bundna kapital,
till vilket bl.a. aktiekapitalet hör, till aktieägarna. Vidare innehåller 13 kap.
aktiebolagslagen bestämmelser som föreskriver att bolaget under vissa för-
hållanden är skyldigt att träda i likvidation om dess egna kapital understiger
aktiekapitalet. Sammantagna bidrar dessa och andra bestämmelser i lagen
till att skydda bolagsförmögenheten för fordringsägarnas räkning.
En höjning av gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital skulle därför inne-
bära en förstärkning av skyddet för borgenärerna. Detta skulle i sin tur
komma bolagen själva till del, eftersom det under sådana förhållanden kan
antas bli lättare för bolagen att erhålla för rörelsen nödvändig kredit. Till
detta kommer att en väsentlig höjning av aktiekapitalet skulle kunna bidra
till att motverka det missbruk av aktiebolagsformen för olika slag av ekono-
misk brottslighet som ibland har förekommit. Dessa omständigheter talar
för att det lägsta tillåtna aktiekapitalet nu bör höjas.
Det krav på aktiekapital som lades fast år 1973 motsvarar i dagens pen-
ningvärde mer än 200 000 kr. Det kan förefalla följdriktigt att höja kravet på
aktiekapital så att det kommer att ligga på den nivån. Detta skulle innebära
ett lägsta aktiekapital på mer än 200 000 kr.
Det finns emellertid omständigheter som talar mot en så kraftig höjning
av aktiekapitalet. Till att börja med kan konstateras att aktiekapitalets stor-
lek inte är ensamt avgörande för borgenärernas skydd. I själva verket utgör
ofta ett aktiekapital på 100 000 kr - 200 000 kr ett otillräckligt skydd när bola-
get råkar i ekonomiskt trångmål. På grund därav fordrar borgenärerna regel-
mässigt att en företagare som driver verksamhet i ett mindre aktiebolag läm-
nar personlig säkerhet. I sådana fall innebär en höjning av aktiekapitalet inte
alltid någon verklig förstärkning av borgenärernas skydd.
Enligt regeringens mening torde inte heller det missbruk av aktiebolags-
formen som ibland förekommer i någon avgörande utsträckning kunna mot-
verkas genom en höjning av aktiekapitalet. Här är det i stället av större bety-
delse hur aktiekapitalet skyddas. Nuvarande regler innehåller t.ex. inte
några kontrollmekanismer som förhindrar att ett belopp som har satts in på
bolagets bankkonto före registrering omedelbart tas ut därifrån och används
för annan verksamhet. Patent- och registreringsverket har föreslagit att man
för att förhindra vissa förekommande missbruk bör införa bestämmelser om
att viss del av aktiekapitalet skall låsas på bankkonto under de första åren
av bolagets verksamhet. Enligt regeringens mening saknas det tillräckligt un-
derlag för att i det här lagstiftningsärendet ta upp detta förslag till närmare
övervägande. Klart är dock att en kraftig höjning av aktiekapitalet inte är
Prop. 1993/94:196
82
någon garanti mot att aktiebolagsformen missbrukas för t.ex. ekonomisk Prop. 1993/94:196
brottslighet.
Det finns också anledning att befara att en kraftig höjning av aktiekapita-
let skulle innebära betydande svårigheter för de mindre aktiebolagen vad
gäller införskaffande av ytterligare kapital. Det skulle dessutom försvåra
etablering av nya företag. Detta skulle vara särskilt olyckligt i det ekono-
miska läge som för närvarande råder.
Regeringen har - med beaktande av vad som nu har anförts - stannat för
att föreslå att de privata bolagen skall ha ett aktiekapital på minst 100 000
kr. En sådan bestämmelse kan visserligen medföra att företagare som inte
har möjlighet att anskaffa ytterligare kapital tvingas gå över till andra före-
tagsformer, handelsbolag eller enskild firma. Företagare som har bedrivit
verksamheten i dessa företagsformer har hittills arbetat under skatteregler
som i flera avseenden varit mindre förmånliga än de som gäller för aktiebo-
lag. Riksdagen har emellertid nyligen beslutat om ändrad företagsbeskatt-
ning (se prop. 1993/94:50, bet. 1993:SkU15, rskr. 1993/94:108) som ger en-
skilda näringsidkare och handelsbolag skatteregler som är mer likvärdiga
med reglerna för enmansaktiebolag.
För att underlätta för de befintliga bolagen att skaffa det ytterligare kapi-
tal som den föreslagna höjningen kräver bör den nya bestämmelsen om
lägsta tillåtna aktiekapital gälla för de befintliga aktiebolagen först efter en
treårig övergångsperiod. Denna fråga kommer att tas upp i avsnitt 15.
Regeringens förslag: Ett aktiebolag som tillhör den ena bolagskatego-
rin skall med bibehållen juridisk identitet kunna omvandlas till aktie-
bolag av den andra kategorin.
För att ett publikt aktiebolag skall bli privat skall krävas ett beslut
av bolagsstämman. Ett sådant beslut skall vara giltigt endast om det
har biträtts av samtliga på stämman närvarande aktieägare företrä-
dande nio tiondelar av aktierna.
Även för att ett privat aktiebolag skall bli publikt skall krävas ett
beslut av bolagsstämman. Ett sådant beslut skall för att vara giltigt ha
biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de vid stämman företrädda aktierna.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 129 och 130).
Remissinstanserna: Kommitténs förslag om vad som skall krävas för över-
gång från publikt till privat bolag har tillstyrkts eller lämnats utan invändning
av flertalet remissinstanser. Advokatsamfundet har emellertid ansett att ma-
joritetskravet bör sättas något lägre än vad kommittén har föreslagit.
Remissinstanserna har tillstyrkt eller lämnat utan invändning förslaget om
det majoritetskrav som skall gälla vid övergång från privat till publikt bolag.
Ett flertal remissinstanser, bl.a. Svenska Bankföreningen, Sveriges Indu-
83
striförbund, Sveriges Arbetsgivareförening och Företagarnas Riksorganisa-
tion, har framfört önskemål om att lagstiftningen utformas så att privata ak-
tiebolag får möjlighet att sprida aktier och andra värdepapper till en vidare
krets i samband med övergången till publikt aktiebolag.
Skälen för regeringens förslag: I de stater som har två bolagsformer utan
personligt betalningsansvar för delägarna är det möjligt att gå över från den
ena bolagsformen till den andra. Motsvarande gäller i de länder där aktiebo-
lagen indelas i två kategorier. Ett tyskt Aktiengesellschaft kan sålunda om-
vandlas till ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung och ett brittisktpublic
company kan omvandlas till ett private company. En övergång kan också ske
i motsatt riktning. Vid ett sådant byte av bolagsform eller bolagskategori an-
ses bolaget behålla sin rättssubjektivitet och förblir alltså en och samma juri-
diska person.
Regeringen anser att denna ordning bör gälla även i Sverige. Det bör så-
lunda vara möjligt för ett bolag av den ena kategorin att gå över till den andra
bolagskategorin. Vid en sådan övergång bör bolaget behålla sin tidigare
identitet. Kategoribytet innebär då inte någon förmögenhetsöverföring eller
något gäldenärsbyte. Detta medför i sin tur att borgenärernas medgivande
till övergången inte behöver inhämtas.
Det är emellertid klart att ett byte av bolagskategori måste omgärdas med
regler som ger aktieägarna och borgenärerna ett rimligt skydd. Ett beslut om
övergång från den ena till den andra kategorin bör därför kunna fattas enbart
av bolagsstämman och endast med kvalificerad majoritet. Beslutet bör vi-
dare inte få verkan förrän det har offentliggjorts genom registrering i aktie-
bolagsregistret. En förutsättning för sådan registrering bör vara att kategori-
bytet kommer till uttryck i bolagets firma.
För den enskilde aktieägaren kan det vara av stor betydelse om bolaget är
ett publikt eller ett privat aktiebolag. Aktier i ett publikt aktiebolag kommer
att kunna vara föremål för handel på aktiemarknaden. Någon möjlighet till
sådan handel kommer inte att finnas för aktier i privata aktiebolag. Ett be-
slut att ett publikt aktiebolag skall bli privat kan därför få till följd att aktiens
värde minskar väsentligt. Detta är skälet till att kommittén har föreslagit att
det för ett sådant beslut skall behövas en synnerligen kraftig majoritet, näm-
ligen att beslutet skall ha biträtts av samtliga på stämman närvarande aktie-
ägare företrädande nio tiondelar av aktierna.
Advokatsamfundet har riktat vissa invändningar mot kommitténs förslag
i denna del. Samfundet har påpekat att redan ett beslut i ett börsnoterat ak-
tiebolag att bolagets aktier inte längre skall vara noterade på börsen kan leda
till en motsvarande försämring av aktiernas värde. Ett sådant beslut kan fat-
tas av styrelsen eller - med enkel majoritet - av bolagsstämman. Samfundet
har också menat att den av kommittén föreslagna majoritetsregeln i prakti-
ken torde innebära att en övergång från den publika till den privata bolags-
kategorin kan komma till stånd endast om en aktieägare köper upp 90 pro-
cent av aktierna i bolaget.
Regeringen ansluter sig emellertid - i likhet med flertalet remissinstan-
ser - till kommitténs förslag. Många aktieägare i publika aktiebolag torde
ha förvärvat sina aktier som en form av investering i värdepapper. En viktig
förutsättning för förvärvet kan då antas ha varit att aktierna förblir omsätt-
Prop. 1993/94:196
84
ningsbara. Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat torde - i
långt större utsträckning än ett beslut om att avregistrera bolaget från bör-
sen - begränsa omsättningsbarheten och därigenom minska aktiernas värde.
Mot denna bakgrund får skyddet för minoritetsaktieägarna anses kräva att
beslut av det aktuella slaget enbart kan fattas med synnerligen kvalificerad
majoritet.
Även ett beslut om övergång från privat aktiebolag till publikt aktiebolag
kan vara av avsevärd betydelse för den enskilde aktieägaren. Övergången
leder dessutom till att delvis andra regler kommer att bli tillämpliga på bola-
get. Det är därför rimligt att det för ett beslut om en sådan övergång skall
krävas minst samma majoritet som normalt fordras för ett beslut om ändring
i bolagsordningen, nämligen två tredjedelar av rösterna och de på stämman
företrädda aktierna.
En särskild fråga är om ett privat aktiebolag som önskar bli publikt skall
kunna skaffa det för ett publikt aktiebolag nödvändiga aktiekapitalet genom
att emittera aktier på värdepappersmarknaden. Kommittén har övervägt
denna fråga och har därvid kommit till uppfattningen att en sådan emission
inte bör vara tillåten bl.a. därför att det skulle skapa osäkerhet om gräns-
dragningen mellan de två bolagskategorierna.
Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har under
remissbehandlingen hävdat en annan uppfattning. Föreningarna har sålunda
ansett att privata aktiebolag bör ha möjlighet att i samband med byte av bo-
lagskategori vända sig till kapitalmarknaden för att anskaffa kapital. Sveri-
ges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation har uttryckt lik-
nande uppfattningar.
Regeringen delar kommitténs uppfattning att en sådan ordning som de an-
givna remissinstanserna har förespråkat skulle skapa osäkerhet om gräns-
dragningen mellan de båda kategorierna. Ett privat aktiebolag skulle genom
att besluta om övergång till publikt aktiebolag utan att därefter låta regi-
strera beslutet kunna kringgå förbudet för privata aktiebolag att söka sprida
aktier och andra värdepapper till allmänheten. För att förhindra sådana
kringgåenden skulle det vara nödvändigt att i regelverket bygga in förhållan-
devis komplicerade kontroll- och sanktionsbestämmelser. Såvitt har fram-
kommit i lagstiftningsärendet innehåller bolagsrätten i andra länder inte
några bestämmelser av det slag som de nämnda remissinstanserna har föror-
dat.
Det är också tveksamt om det finns något praktiskt behov av den ordning
som har föreslagits under remissbehandlingen. Regeringens förslag innebär
att lägsta aktiekapital för ett publikt aktiebolag kommer att vara 500 000 kr.
Det fordras därför inte något mera betydande kapitaltillskott för att nå upp
till det aktiekapital som ett publikt aktiebolag måste ha. De privata aktiebo-
lagen kommer visserligen att vara förhindrade att vända sig till allmänheten
för att få det nödvändiga kapitaltillskottet. Men de kommer även i fortsätt-
ningen att kunna rikta inbjudan om aktieteckning m.m. till en krets be-
stående av ett flertal personer. Det finns mot denna bakgrund knappast an-
ledning att anta att det kommer att uppstå några egentliga svårigheter för
utvecklingsbara privata aktiebolag att anskaffa kapital motsvarande ett ak-
Prop. 1993/94:196
85
tiekapital om 500 000 kr. Regeringen ansluter sig därför i denna del till kom- Prop. 1993/94:196
mittens förslag.
En ytterligare fråga är på vilket sätt dagens aktiebolag vid lagens ikraftträ-
dande skall ”slussas in” i den nya kategoriindelningen. Denna fråga kommer
att beröras i avsnitt 15.
Regeringens förslag: Den som uppsåtligen bryter mot förbudet för pri-
vata aktiebolag att sprida aktier till allmänheten skall kunna dömas
till böter eller fängelse i högst ett år.
Kommitténs förslag: Kommittén har lämnat samma förslag. Kommittén
har härutöver föreslagit att vid en överträdelse av det aktuella förbudet skall
teckning eller avtal om förvärv som kommer till stånd på grund av inbjudan
till allmänheten vara ogiltigt (se betänkandet s. 123 och 124).
Remissinstanserna: Förslaget om straffrättslig påföljd har tillstyrkts eller
lämnats utan invändning. Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig
över kommitténs förslag om att teckning och förvärv skall vara ogiltiga har
avstyrkt det, däribland Hovrätten för Övre Norrland, Finansinspektionen,
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges Industri-
förbund och Sveriges Advokatsamfund. Andra remissinstanser, såsom Kam-
marrätten i Stockholm, Patent- och registreringsverket och Svenska Bank-
föreningen, har däremot tillstyrkt förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Det är givetvis väsentligt att den gräns som
dras mellan publika och privata aktiebolag respekteras. Det är därför nöd-
vändigt att ha verksamma sanktioner mot överträdelser av förbudet för pri-
vata aktiebolag att söka sprida aktier och andra värdepapper till allmänhe-
ten. Om det saknas sådana sanktioner, finns det en risk för att andra EES-
stater ifrågasätter Sveriges vilja att anpassa sig till EG:s bolagsrättsliga reg-
ler.
Detta motiverar att man knyter en straffbestämmelse till förbudet. Kom-
mittén har såsom skäl för att utöver den straffrättsliga sanktionen föreslå en
ogiltighetspåföljd uttalat att tidigare erfarenheter ger vid handen att straff-
bestämmelser inte är helt effektiva när det gäller överträdelser av detta slag.
Flera remissinstanser har emellertid varit kritiska mot denna delen av kom-
mitténs förslag. De har påpekat att en ogiltighetspåföljd drabbar också en
godtroende förvärvare. Juridiska fakultetsnämnden har också understrukit
att ogiltighet är en inflexibel och långtgående påföljd med i det här samman-
hanget outredda effekter. Det har även påpekats att EG:s direktiv inte stäl-
ler några krav på en sådan påföljd samt att man i de förslag som har lagts
fram i Norge och Finland inte har föreslagit någon påföljd av detta slag.
Enligt regeringens mening är det inte lämpligt med en ogiltighetspåföljd
vid överträdelser av det aktuella slaget. En generell ogiltighetsbestämmelse
skulle inte i första hand drabba den som har överträtt förbudet utan i stället
dennes godtroende motpart, alltså aktietecknaren eller förvärvaren, eller en
86
förvärvare i ett senare led. Ett par remissinstanser har pekat på möjligheten Prop. 1993/94:196
att göra giltigheten beroende av motpartens goda tro. Även en sådan ord-
ning skulle emellertid kunna få olämpliga effekter och leda till osäkerhet rö-
rande giltigheten av omsatta aktier. Starka skäl talar alltså mot den av kom-
mittén föreslagna bestämmelsen om ogiltighet. Regeringen kan inte heller
se att den är nödvändig för att upprätthålla respekten för förbudet för privata
aktiebolag att vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. Det får an-
ses tillräckligt med en straffrättslig påföljd.
87
Regeringens förslag: För såväl publika som privata aktiebolag skall
gälla nya fusionsregler som innebär i huvudsak följande.
Före en fusion skall det upprättas en fusionplan. Planen skall grans-
kas av bolagens revisorer samt registreras, kungöras och under viss
tid hållas tillgänglig för aktieägarna. Den skall därefter underställas
bolagsstämman i överlåtande bolag och, i vissa fall, bolagsstämman i
det övertagande bolaget. När planen har godkänts, skall bolagen hos
Patent- och registreringsverket ansöka om tillstånd att verkställa den.
Verket skall kalla överlåtande bolags borgenärer och, i vissa fall, det
övertagande bolagets borgenärer. Om ansökan inte bestrids, skall
verket normalt lämna tillstånd. Om någon borgenär bestrider ansö-
kan, skall verket i stället överlämna ärendet till tingsrätten för pröv-
ning. Om tillstånd till verkställande av fusionsplanen ges, skall det
övertagande bolaget anmäla detta tillsammans med nödvändiga följd-
beslut för registrering. Fusionen fullbordas i och med registreringen.
Kommitténs forslag: Överensstämmer i väsentliga delar med regeringens
förslag. Kommittén har dock föreslagit att frågan om tillstånd att verkställa
fusionsplanen alltid skall handläggas av tingsrätten (se betänkandet s. 139 -
142, 336 och 337).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt att fu-
sionsreglerna ändras. I några speciella frågor - som behandlas i senare av-
snitt - har de lämnat särskilda synpunkter. Patent- och registreringsverket
har förordat att de nuvarande fusionsreglerna behålls för de privata aktiebo-
lagen.
Bakgrund: Fusion i aktiebolagsrättslig mening innebär att ett aktiebolag
(det överlåtande bolaget) går upp i ett annat aktiebolag (det övertagande
bolaget). Detta sker enligt gällande rätt genom att det överlåtande bolagets
tillgångar och skulder övergår på det övertagande bolaget, varefter det över-
låtande bolaget upplöses utan likvidation.
Lagen skiljer mellan två olika slag av fusion. Den ena formen av fusion
innebär att ett bolag går upp i ett annat (”absorption”, se 14 kap. 1 § aktiebo-
lagslagen). Den andra formen innebär att två eller flera överlåtande bolag
förenas i ett nybildat bolag (”kombination”, se 14 kap. 2 §).
Fusionsförfarandet har i dag följande huvuddrag. De berörda bolagen
upprättar ett avtal om fusion. I avtalet anges ett fusionsvederlag, dvs. en er-
sättning till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen. Avtalet skall god-
kännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget eller, vid kombination,
de överlåtande bolagen (se 14 kap. 1 och 2 §§). Därefter skall avtalet inom
fyra månader anmälas till Patent- och registreringsverket för registrering och
kungörande. Registrering kan vägras under vissa i lagen angivna förhållan-
den, t.ex. om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20), se
14 kap. 3 §. Senast två månader efter registreringen skall bolagen ansöka om
Prop. 1993/94:196
88
tillstånd att verkställa avtalet. En sådan ansökan skall prövas av allmän dom-
stol (se 14 kap. 4§).
När rättens beslut har vunnit laga kraft, skall rätten anmäla detta till Pa-
tent- och registreringsverket. Om beslutet innebär att ansökan bifalls, skall
som huvudregel det överlåtande bolagets tillgångar och skulder anses övergå
till det övertagande bolaget i och med att Patent- och registreringsverket re-
gistrerar anmälan (se 14 kap. 5§). Härefter skall fusionsvederlaget skiftas.
När detta har skett samt styrelse och verkställande direktör har avgivit slut-
redovisning, är det eller de överlåtande bolagen upplösta.
Lagen innehåller också ett förenklat förfarande vid en särskild form av
absorption, nämligen samgående mellan ett moderbolag och ett helägt dot-
terbolag (se 14 kap. 8§). Även vid en sådan fusion fordras att rätten ger sitt
tillstånd till att fusionsavtalet verkställs.
I EG:s tredje bolagsrättsliga direktiv (fusionsdirektivet) finns bestämmel-
ser om nationella fusioner mellan aktiebolag. Bestämmelserna är i jämfö-
relse med nu gällande svenska regler förhållandevis detaljerade. Direktivet
behöver endast tillämpas på aktiebolag (die Aktiengesellschaft och motsva-
rande bolagsformer) och på public companies. Det behandlar såväl fusion
genom absorption som fusion genom kombination.
Skälen för regeringens förslag: De nuvarande svenska fusionsreglerna
uppfyller i flera avseenden inte de fordringar som uppställs i fusionsdirekti-
vet. Reglerna måste därför ändras. Detta kommer att leda till en materiellt
mera tillfredsställande reglering av fusion, inte minst därför att EG:s fu-
sionsbestämmelser ger bättre möjligheter till granskning av fusionens villkor
och verkningar.
Anpassningen till fusionsdirektivet skulle i och för sig kunna begränsas till
de publika aktiebolagen, eftersom direktivet inte kommer att vara tillämp-
ligt på privata aktiebolag. För en sådan begränsning talar också det förhål-
landet att direktivets regler i vissa avseenden kan vara något komplicerade
och omständliga att tillämpa för privata aktiebolag. Enligt regeringens upp-
fattning bör man emellertid inte, såsom Patent- och registreringsverket har
föreslagit, ha skilda fusionsförfaranden för de båda bolagskategorierna. Re-
gelsystemet för bolagskategorierna bör nämligen inte skilja sig åt annat än
när det finns påtagliga skäl för sådana skillnader. Skälen för att ha skilda
fusionsförfaranden för de båda bolagskategorierna är enligt regeringens me-
ning inte tillräckligt starka. Tvärtom kan fusionsdirektivets regelsystem ha
fördelar även för de privata aktiebolagen. Däremot finns det anledning att -
såsom flera remissinstanser har varit inne på - överväga om samtliga bestäm-
melser i fusionsdirektivet bör gälla för de privata aktiebolagen. Detta kom-
mer att beröras i följande avsnitt.
Regeringen föreslår alltså ett fusionsförfarande som bygger på EG:s fu-
sionsdirektiv och som i allt väsentligt gäller lika för både publika och privata
aktiebolag. En närmare redogörelse för hur fusionsförfarandet bör vara ut-
format kommer att lämnas i följande avsnitt (6.3 - 6.6). Redan här bör emel-
lertid grunddragen i förfarandet anges.
Fusionen bör inledas med att de fusionerandc bolagen upprättar en fu-
sionsplan som skall innehålla de uppgifter som kan vara av betydelse för fu-
sionen. Planen bör granskas av bolagens revisorer, vars yttrande bör fogas
Prop. 1993/94:196
89
till planen. Den bör registreras i aktiebolagsregistret och uppgift om registre- Prop. 1993/94:196
ringen bör kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Innan planen behandlas
av bolagsstämmorna, bör aktieägarna ha tillfälle att ta del av den. Planen bör
godkännas inte endast av bolagsstämman i överlåtande bolag utan också, om
en minoritet av viss storlek begär det, av bolagsstämman i det övertagande
bolaget. Bolagsstämmans beslut bör för att vara giltigt biträdas av minst två
tredjedelar av de avgivna rösterna och de vid stämman företrädda aktierna.
Skyddet för bolagens borgenärer bör tillgodoses genom att bolagen åläggs
att ansöka om tillstånd att verkställa planen. En sådan ansökan bör i första
hand handläggas av Patent- och registreringsverket. Verket bör kalla borge-
närerna i överlåtande bolag och, i vissa fall, borgenärerna i övertagande bo-
lag. Om ansökan bestrids, bör verket överlämna ärendet till tingsrätten. An-
nars bör verket själv kunna bifalla ansökan. Om tillstånd lämnas, bör det
övertagande bolaget anmäla fusionen tillsammans med nödvändiga följdbe-
slut för registrering. I och med denna registrering bör fusionen vara fullbor-
dad, dvs. överlåtande bolag anses upplösta och deras tillgångar och skulder
övergå på det övertagande bolaget. Samtidigt övergår fusionsvederlaget till
de tidigare aktieägarna i överlåtande bolag.
En särskild fråga som har aktualiserats under remissbehandlingen är om
fusion skall kunna ske mellan ett privat aktiebolag och ett publikt aktiebo-
lag. Kommittén har föreslagit att fusion inte skall kunna förekomma med
ett privat aktiebolag som övertagande bolag och ett publikt aktiebolag som
överlåtande bolag. Skälen för detta är att förhindra att reglerna om övergång
från publikt till privat aktiebolag kringgås genom att ett publikt aktiebolag
övertas av ett privat aktiebolag. Bl.a. Svenska Bankföringen har invänt mot
den föreslagna begränsningen och förordat att syftet bakom begränsningen
tillgodoses med andra bestämmelser.
Enligt regeringens mening finns det inte anledning att uppställa något ge-
nerellt förbud mot fusion av det aktuella slaget. Regelverket bör dock utfor-
mas så att det inte blir möjligt att med användande av fusionsreglerna
kringgå de majoritetsregler som bör gälla vid övergång från publikt till privat
aktiebolag. För att ett sådant kringgående skall förhindras bör det gälla
samma majoritetsregler när ett publikt aktiebolags beslutar att genom fusion
gå upp i ett privat aktiebolag som när det beslutar om byte till den privata
aktiebolagskategorin.
Regeringens förslag: Vid fusion skall vederlaget till aktieägarna i det
eller de överlåtande bolagen lämnas i aktier eller i kontanter. Någon
begränsning av den kontanta delen av fusionsvederlaget skall inte
gälla.
Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att fusionsvederlaget får
bestå av aktier i det övertagande bolaget eller av kontanter. Den kontanta
delen av fusionsvederlaget skall dock få uppgå till högst 50 procent av det
90
nominella värdet av de aktier som lämnas som fusionsvederlag (se betänkan-
det s. 140 och 167).
Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre-
ningen, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Företagarnas Riksorganisation och Sveri-
ges Advokatsamfund har ansett att det inte finns skäl att begränsa den kon-
tanta delen av fusionsvederlaget. I övrigt har kommitténs förslag lämnats
utan invändning.
Bakgrund: I gällande rätt föreskrivs inte någon begränsning i fråga om ar-
ten av den ersättning (fusionsvederlag) som vid fusionen skall lämnas till ak-
tieägarna i det överlåtande bolaget. Ersättningen kan alltså bestå av aktier
i det övertagande bolaget, av konvertibla skuldebrev i detta bolag m.m. Det
kan också bestå av kontanter eller av annan egendom.
I fusionsdirektivet, artiklarna 3 och 4, definieras vad som enligt direktivet
är att anse som ”fusion genom förvärv” (dvs. absorption) och ”fusion genom
bildande av nytt bolag” (dvs. kombination). I båda definitionerna ingår att
vederlaget till aktieägarna i de överlåtande bolagen skall utgöras av aktier i
det övertagande eller nya bolaget samt av kontant ersättning, som inte får
överstiga tio procent av dessa aktiers nominella värde eller, i avsaknad av
sådant värde, det bokförda parivärdet. Begränsningen av det kontanta fu-
sionsvederlaget till tio procent har emellertid satts ur spel genom artikel 30.
Där föreskrivs nämligen, beträffande merparten av fusionsdirektivets regler,
att de skall tillämpas också om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den
kontanta ersättningen överstiger tio procent.
Skälen för regeringens förslag: Kommittén har funnit att nu gällande ord-
ning inte är förenlig med direktivet. Den har därför föreslagit att bestämmel-
serna om fusion bör kompletteras med en föreskrift om att vederlaget skall
lämnas i form av aktier i det övertagande bolaget samt att en viss del av ve-
derlaget, dock högst 50 procent av det nominella värdet på aktierna i veder-
laget, får lämnas som kontant ersättning.
Kommitténs uppfattning att fusionsvederlag endast bör kunna lämnas i
form av aktier och kontanter har inte mött någon gensaga från remissinstan-
serna. Regeringen ansluter sig i denna del till kommitténs bedömning. Där-
emot delar regeringen inte kommitténs uppfattning att den kontanta delen
av vederlaget bör begränsas. Någon sådan begränsning följer inte av direkti-
vets bestämmelser och är inte heller funktionellt betingad. Det kan anmär-
kas att man i Danmark anser att fusionsvederlaget kan bestå av aktier, av
kontant ersättning eller av aktier jämte kontant ersättning (se Sneholt m.f].,
A/S-loven med kommentarer, 5 udgave, s. 408). Samma ordning bör gälla i
Sverige.
Prop. 1993/94:196
91
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: Fusionen skall föregås av upprättandet av en fu-
sionsplan. Fusionsplanen skall granskas av revisorerna i bolagen.
Planen skall registreras i aktiebolagsregistret och kungöras i Post-
och Inrikes Tidningar och får först en månad därefter - eller, om samt-
liga fusionerande bolag är privata aktiebolag, två veckor därefter -
underställas bolagsstämman för godkännande. Före bolagsstämmans
beslut skall planen hållas tillgänglig för aktieägarna under minst en
månad eller, om samtliga fusionerande bolag är privata aktiebolag,
under minst en vecka.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Kommittén har dock förordat samma tidsfrister för fusioner där samt-
liga fusionerande bolag är privata aktiebolag som för andra fusioner. Kom-
mittén har vidare föreslagit att fusionsplanen skall kungöras i en eller flera
ortstidningar (se betänkandet s. 140, 141, 320 - 324 och 328 - 333).
Remissinstanserna: Huvuddragen i de av kommittén föreslagna reglerna
har lämnats utan invändning. Flera remissinstanser har dock framhållit att
reglerna blir onödigt komplicerade för privata aktiebolag. Några remissin-
stanser har med anledning därav förordat att vissa moment i förfarandet inte
skall behöva tillämpas av de privata aktiebolagen. Sålunda har bl.a. Stock-
holms tingsrätt, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen
och Grossistförbundet Svensk Handel ansett att något krav på kungörande
av fusionsplanen inte bör ställas vid fusion av privata aktiebolag. Sveriges
Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation har hävdat att inte hel-
ler kravet på en månadslång frist innan fusionsplanen kan underställas bo-
lagsstämman är motiverat i fråga om de privata aktiebolagen.
Sveriges Aktiesparares Riksförbund har menat att fusionsplanen bör
granskas inte bara av bolagens egna revisorer utan också av någon från bola-
gen oberoende expert.
Bakgrund: I fusionsdirektivet motsvaras fusionsavtalet av en skriftlig/w-
sionsplan. I artikel 5 föreskrivs att förvaltnings- eller ledningsorganen i de
fusionerande bolagen skall upprätta en sådan plan. Den skall bl.a. innehålla
minst följande uppgifter:
a) de fusionerande bolagens form, namn och säte,
b) aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den
kontanta ersättningen,
c) de närmare villkoren för utlämnandet av aktier i det övertagande bola-
get,
d) den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst
samt varje särskilt förhållande som berör denna rätt och
e) den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bokförings-
hänseende skall anses företagna för det övertagande bolagets räkning.
Vidare gäller enligt artikel 9 att förvaltnings- och ledningsorganen i vart
och ett av de fusionerande bolagen skall upprätta en utförlig skriftlig redogö-
92
relse vari fusionsplanen och därvid särskilt utbytesförhållandet mellan ak-
tierna förklaras och bedöms från rättslig och ekonomisk synpunkt.
Enligt artikel 10 skall dessutom en eller flera oberoende sakkunniga, som
utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltningsmyndighet, granska
fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna. I artikeln
preciseras vad redogörelsen skall innehålla. Bland annat skall de sakkunniga
göra vissa bedömningar av gjorda värderingar.
Alla aktieägare skall ha rätt att under minst en månad före den bolags-
stämma som skall ta ställning till fusionsplanen ta del av denna samt av de i
artiklarna 9 och 10 angivna redogörelserna. De skall också ha rätt att ta del
av de fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de se-
naste tre räkenskapsåren jämte, i vissa fall, en särskild redovisning för den
närmaste tiden före fusionsplanens upprättande (se artikel 11).
Fusionsplanen skall offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i publi-
citetsdirektivet, dvs. den skall sändas in till registreringsmyndigheten och
kungöras i en av medlemsstaten utsedd nationell tidning (se artikel 6 samt
artikel 3.1 och 3.3 i publicitetsdirektivet). Bolagsstämmorna i de fusione-
rande bolagen får inte ta ställning till fusionsplanen förrän det har förflutit
en månad från kungörandet.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller direktivets grundläggande
bestämmelser om upprättande av fusionsplan, om redogörelse av styrelsen
och om granskning av dessa handlingar bör dessa appliceras på båda bolags-
kategorierna.
Regeringen har förståelse för den uppfattning som har kommit till uttryck
i flera remissyttranden att föreskrifterna om registrering och kungörande av
fusionsplanen ibland kan framstå som betungande, särskilt för privata aktie-
bolag. Detta slag av offentliggörande riktar sig främst till aktieägare i bola-
gen och torde även ha visst intresse för bolagens borgenärer. I de privata
aktiebolagen är emellertid aktieägarkretsen normalt begränsad och den pla-
nerade fusionen torde redan på grund därav vara känd för aktieägarna. Till
detta kommer att aktieägarna i det överlåtande bolaget under alla förhållan-
den skall kallas till den bolagsstämma som skall godkänna fusionsplanen.
Borgenärernas intresse av att få kännedom om fusionen tillgodoses genom
den kungörelse som registreringsmyndigheten senare har att utfärda. Det
kan därför hävdas att värdet av att registrera fusionsplanen för dessa båda
kategorier är begränsat. Mot bakgrund av detta och då fusionsdirektivet inte
behöver tillämpas på privata aktiebolag kan det ifrågasättas om någon regi-
strering av fusionsplanen över huvud taget bör ske när samtliga berörda bo-
lag är privata aktiebolag.
Det finns emellertid skäl som talar för att fusionsplanen alltid bör registre-
ras och kungöras i fusionsförfarandets inledningsskede. Även tredje man,
t.ex. en presumtiv aktieköpare eller en presumtiv borgenär, bör ha möjlighet
att på ett så tidigt stadium som möjligt skaffa sig kännedom om den förestå-
ende fusionen. Om fusionsplanen inte kungörs i fråga om vissa slag av bolag,
skulle det vara nödvändigt att låta offentliggöra den pågående fusionen på
annat vis i nära anslutning till godkännandet av fusionsplanen. Det är emel-
lertid att märka att direktivet - i motsats till gällande svensk rätt - inte före-
skriver någon registrering omedelbart efter bolagsstämmans beslut. Patcnt-
Prop. 1993/94:196
93
och registreringsverkets kallelse på borgenärerna i det efterföljande till-
ståndsärendet kan dröja och ger i alla händelser inte någon närmare känne-
dom om fusionsplanen. Med hänsyn till detta bör fusionsplanen registreras
och kungöras också då samtliga bolag är privata aktiebolag.
Om samtliga bolag som berörs av fusionen är privata aktiebolag, bör dock
fusionen i ett par avseenden kunna utformas något enklare än vad som an-
nars bör vara fallet. Det gäller dels den frist som skall löpa mellan kungöran-
det av fusionsplanen och den beslutande bolagsstämman, dels den tid under
vilken aktieägarna skall ha rätt att ta del av fusionsplanen. Den förstnämnda
fristen bör kunna sättas till lägst två veckor, motsvarande den tid som måste
gå mellan kallelse och bolagsstämma (se 9 kap. 8§ första stycket). Den tid
under vilken fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna bör liksom
i dag kunna stanna vid en vecka (se 14 kap. 1 och 2 §§). Med de nu angivna
kortare fristerna kommer en fusion som berör endast privata aktiebolag att
kunna genomföras snabbare och smidigare än vad som blir fallet med kom-
mitténs förslag.
Kommittén har förutsatt att kungörandet av fusionsplanen skall ske såväl
i ortstidning som i Post- och Inrikes Tidningar. Enligt regeringens mening är
det emellertid tillräckligt att kungörande sker i Post- och Inrikes Tidningar.
En remissinstans har särskilt tagit upp frågan om formen för granskning
av fusionsplanen. I direktivet föreskrivs att fusionsplanen skall granskas av
”oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en för-
valtningsmyndighet”. Kommittén har ansett att bolagens revisorer uppfyller
direktivets krav på ”oberoende sakkunniga”. I EG-kommissionens ur-
sprungliga förslag stadgades uttryckligen att till sakkunniga kunde utses bo-
lagets egna revisorer. Bestämmelsen togs visserligen inte upp i den slutliga
versionen av direktivet, men någon ändring i sak synes inte ha åsyftats. Kra-
vet på godkännande av domstol eller förvaltningsmyndighet anses vara upp-
fyllt om den sakkunnige har en generell auktorisation från en myndighet.
I Sverige skall minst en av revisorerna i ett aktiebolag vara godkänd eller
auktoriserad av Kommerskollegium. Revisorerna får inte vara anställda i bo-
laget eller på annat vis jäviga (se 11 kap. 4§ aktiebolagslagen). Det får i en-
lighet härmed anses stå väl i överensstämmelse med direktivets bestämmel-
ser att lägga granskningen av fusionsplanen på bolagets revisorer.
Granskning genom bolagets revisorer torde även sakligt sett ha mest fog
för sig, eftersom dessa revisorer har särskilda insikter i bolagets verksamhet.
Sveriges Aktiesparares Riksförbund har förordat en bestämmelse om att fu-
sionsplanen skall granskas av ytterligare en person. Enligt regeringens me-
ning är dock granskning genom bolagets revisorer tillfyllest.
Prop. 1993/94:196
94
Regeringens förslag: I överlåtande bolag skall fusionsplanen godkän-
nas genom beslut av bolagsstämman. Om ägare till minst fem procent
av aktierna i det övertagande bolaget begär det, skall fusionsplanen
godkännas av bolagsstämman också i detta bolag.
Ett bolagsstämmobeslut om godkännande av fusionsplan måste för
att bli giltigt biträdas av minst två tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda aktierna. Om fusionsplanen in-
nebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier rubbas, ford-
ras dessutom en särskilt kvalificerad majoritet, motsvarande bestäm-
melserna i 9 kap. 15 § aktiebolagslagen.
Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med regering-
ens förslag (se betänkandet s. 141 och 324 - 328).
Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat förslaget
utan invändning i dessa delar. Sveriges Aktiesparares Riksförbund har där-
emot förordat att det för beslut om fusion skall krävas en kvalificerad majori-
tet om 90 procent av såväl kapital som röster på överlåtande bolags bolags-
stämma.
Bakgrund: Enligt 14 kap. 1 och 2 §§ aktiebolagslagen skall fusionsavtalet
godkännas av bolagsstämman i det eller de överlåtande bolagen. Några sär-
skilda majoritetsregler gäller inte. Beslut om godkännande av fusionsavtal
kan därför tas med enkel majoritet, såvida inte bolagsordningen föreskriver
större majoritet. Tidigare har ställts mera långtgående krav på majoritet.
Enligt 175 § i 1944 års aktiebolagslag gällde sålunda att ett sådant beslut var
giltigt endast om det hade biträtts av samtliga aktieägare eller om beslutet
hade fattats på två på varandra följande bolagsstämmor. I det senare fallet
fordrades dessutom att beslutet på den sista stämman hade biträtts av minst
två tredjedelar av samtliga röstande företrädande minst tre fjärdedelar av
det på stämman representerade aktiekapitalet. Aktiebolagsutredningen
föreslog sedermera att majori te tskravet skulle sänkas, så att det för godkän-
nande skulle krävas endast att beslutet biträddes av aktieägare med två tred-
jedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna
(SOU 1971:15 s. 341). Vid den nuvarande aktiebolagslagens tillkomst redu-
cerades kraven på kvalificerad majoritet i flera hänseenden (se prop.
1975:103 s. 247 f) och kravet på kvalificerad majoritet för beslut om godkän-
nande av fusionsavtal utmönstrades helt och hållet.
För det övertagande bolaget jämställs fusionen med en vanlig affärstrans-
aktion och fusionsavtalet behöver därför inte underställas stämman utan kan
godkännas genom beslut av styrelsen. För att genomföra en fusion kan emel-
lertid ibland krävas åtgärder som fordrar bolagsstämmans godkännande,
t.ex. ändring i bolagsordningen eller beslut om nyemission.
Enligt fusionsdirektivet, artikel 7, måste fusionsplanen godkännas av bo-
lagsstämman i samtliga fusionerande bolag. Bestämmelsen modifieras dock
av artikel 8. Enligt denna artikel behöver nämligen lagstiftningen i en med-
Prop. 1993/94:196
95
lemsstat under vissa förutsättningar inte föreskriva något godkännande av Prop. 1993/94:196
bolagsstämman i det övertagande bolaget. Till dessa förutsättningar hör att
fusionsplanen har offentliggjorts och hållits tillgänglig för aktieägarna i det
övertagande bolaget på det sätt som direktivet i övrigt föreskriver. En ytterli-
gare förutsättning är att en minoritet som innehar en viss andel av det teck-
nade kapitalet skall ha rätt att begära att bolagsstämma sammankallas också
i det övertagande bolaget för att godkänna fusionsplanen. Lagstiftningen får
inte sätta denna andel högre än fem procent.
För att bolagsstämmans beslut skall vara giltigt fordras enligt huvudregeln
att det biträds av minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de
företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet. Direkti-
vet ger dock medlemsstaterna frihet att föreskriva ett krav på endast absolut
majoritet av rösterna, under förutsättning att minst hälften av det tecknade
kapitalet är företrätt på bolagsstämman. Finns det i något av de fusionerande
bolagen flera slag av aktier, fordras dessutom för beslut om fusion en särskild
omröstning för varje kategori av aktieägare vars rätt berörs av åtgärden.
Skälen för regeringens förslag: De nu redovisade direktivbestämmelserna
får till följd att den svenska aktiebolagslagen måste ändras i två väsentliga
avseenden. För det första måste det i lagen införas regler om att fusionspla-
nen under vissa förutsättningar skall godkännas också av bolagsstämman i
det övertagande bolaget. För det andra måste det införas en bestämmelse
om kvalificerad majoritet. Det skulle visserligen vara möjligt att begränsa
dessa lagändringar till att gälla endast de publika aktiebolagen. Som tidigare
har framhållits bör emellertid samma regelsystem gälla för båda bolagskate-
gorierna, såvida inte särskilda skäl talar för något annat. I denna del finns
det enligt regeringens mening inte några sådana skäl.
När det gäller beslut om godkännande av fusionsplan i det övertagande
bolaget talar övervägande skäl för att Sverige bör utnyttja den undantagsbe-
stämmelse som finns i artikel 8. Ett särskilt bolagsstämmobeslut i det överta-
gande bolaget bör alltså krävas först om en minoritet som företräder minst
fem procent av aktiekapitalet begär det.
Fusionsdirektivet innebär att ett bolagsstämmobeslut om godkännande av
fusionsplan normalt skall fattas med två tredjedels majoritet. Sveriges Ak-
tiesparares Riksförbund har förordat en ännu mera långtgående majoritets-
regel, nämligen 90 procents majoritet såvitt gäller det eller de överlåtande
bolagen. Det har därvid anförts bl.a. att skyddet för den enskilda äganderät-
ten annars skulle bli alltför svagt.
Det finns enligt regeringens mening anledning att vara restriktiv med
långtgående majoritetsregler av det slag som Sveriges Aktiespararares Riks-
förbund förordat, eftersom de kan göra det onödigt svårt att fatta beslut som
kan vara nyttiga eller nödvändiga för den verksamhet som bolaget bedriver.
Ett beslut om fusion kan inte heller generellt anses vara så ingripande att
det motiverar en sådan majoritetsregel. Flera andra typer av beslut enligt
aktiebolagslagen kan få lika långtgående verkningar men fordrar trots det
inte mer än enkel majoritet eller - vid ändring i bolagsordningen - två tredje-
dels majoritet. Till detta kommer att minoritetsaktieägarna skyddas genom
generalklausulen i 9 kap. 16 § aktiebolagslagen och genom de i fusionsförfa-
randet inbyggda spärrarna och värderingsreglerna. Regeringen delar därför
96
kommitténs uppfattning om majoritetskravet, dvs. att beslutet skall biträdas
av minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.
Regeringen finner det vidare - i likhet med kommittén - vara naturligt att,
om fusionen rubbar rättsförhållandet mellan olika aktier, beslutet bör kräva
samma majoritet som fordras för beslut om ändring av bolagsordningen som
innebär att rättsförhållandet mellan aktier rubbas. I sådana fall fordras enligt
9 kap. 15 § aktiebolagslagen som huvudregel att beslutet biträds av samtliga
vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.
Bestämmelsen om att det krävs två tredjedels majoritet för beslut om fusion
bör därför kompletteras med en bestämmelse motsvarande bestämmelserna
i 9 kap. 15 § aktiebolagslagen.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: Skyddet för borgenärerna skall liksom hittills till-
godoses genom ett tillståndsförfarande. Tillstånd skall liksom i dag
normalt lämnas om ansökan inte bestrids eller om de borgenärer som
bestrider den får full betalning eller tillfredsställande säkerhet. Ansö-
kan om tillstånd skall - till skillnad från vad som är fallet i dag - göras
hos Patent- och registreringsverket. Verket skall pröva otvistiga till-
ståndsärenden och överlämna de ärenden där ansökan har bestritts till
allmän domstol.
Den krets av borgenärer som skall ha rätt att yttra sig över fusionen
och därvid kräva betalning eller säkerhet utvidgas. Även borgenä-
rerna i det övertagande bolaget skall i vissa fall kallas och ha rätt att
kräva betalning eller säkerhet.
Kallelsen på borgenärerna skall utfärdas genom kungörelse i Post-
och Inrikes Tidningar. De kända borgenärer som omfattas av kallel-
sen skall dessutom tillställas skriftliga underrättelser om fusionen.
Dessa underrättelser skall skickas genom bolagens försorg.
Kommitténs förslag: Kommittén har utgått från att borgenärsskyddet skall
tillgodoses genom ett förfarande vid allmän domstol. Den har föreslagit att
kretsen av de borgenärer som skall kallas i tillståndsärendet utvidgas på det
sätt som regeringen föreslår. Enligt kommitténs förslag skall de skriftliga un-
derrättelserna till borgenärerna skickas ut av rätten (se betänkandet s. 334 -
337).
Remissinstanserna: Det har inte från något håll riktats invändningar mot
att skyddet för borgenärerna skall upprätthållas med regler av i huvudsak
det slag som gäller i dag. Däremot har det - liksom tidigare har skett vid
remissbehandlingen av Domstolsutredningens betänkande Domstolarna in-
för 2000-talet (SOU 1991:106) - ifrågasatts om inte prövningen skulle kunna
flyttas över från allmän domstol till Patent- och registreringsverket.
En fråga som har berörts av flera remissinstanser är hur domstolen skall
kalla borgenärerna. Denna fråga har också tagits upp i en särskild framställ-
ning från Stockholms tingsrätt till Justitiedepartementet.
7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Departementets promemoria och hearing: Vid den hearing som Justitiede-
partementet höll den 16 juni 1993 behandlades en inom Justitiedepartemen-
tet upprättad promemoria om borgenärsskyddet vid fusion. I promemorian
föreslogs att borgenärsskyddet även i fortsättningen skulle tillgodoses ge-
nom ett förfarande vid allmän domstol. Vid hearingen var det emellertid en
allmän uppfattning att sådana ärenden normalt borde kunna handläggas av
Patent- och registreringsverket och att enbart tvistiga ärenden skulle hand-
läggas av domstol.
I promemorian föreslogs även att skyldigheten att skicka särskilda under-
rättelser till borgenärerna skulle begränsas till fall då revisorerna i fusions-
planen hade uttalat att fusionen kunde innebära fara för borgenärerna. Pro-
memorians förslag fick i denna del ett blandat mottagande. Det ifrågasattes
från bl.a. Svenska Revisorssamfundets sida om revisorerna skulle vara be-
redda att uttala sig på det sätt som förutsattes i promemorieförslaget. Andra
deltagande organisationer pekade på möjligheten att låta sökanden själv
ombesörja underrättelserna. I ett efter hearingen avgivet yttrande har där-
emot Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR tillstyrkt promemorians
förslag med vissa mindre tillägg.
Bakgrund: Aktiebolagslagens fusionsregler syftar bl.a. till att skydda det
eller de överlåtande bolagens fordringsägare. En fusion innebär att dessa
förlorar möjligheterna att göra gällande sina fordringar mot den ursprung-
lige gäldenären och att de i stället får motsvarande fordringar på det överta-
gande bolaget. Det är alltså fråga om byte av gäldenär, något som enligt
svensk rätt i allmänhet fordrar samtycke av borgenären. Gäldenärsbytet kan
medföra att borgenärernas rätt försämras, exempelvis om förhållandet mel-
lan tillgångar och skulder är mindre betryggande i det övertagande bolaget
än i det överlåtande bolaget.
Borgenärsskyddet tillgodoses i dag genom ett särskilt förfarande vid all-
män domstol. För rättens prövning av ansökan gäller i huvudsak samma reg-
ler som vid prövning enligt 6 kap. aktiebolagslagen av ansökan om tillstånd
till nedsättning av aktiekapital. Rätten skall kalla det överlåtande bolagets
kända och okända borgenärer med föreläggande för den som vill bestrida
ansökan att senast viss dag skriftligen anmäla detta vid äventyr att han an-
nars anses ha medgivit den. Kallelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Rätten skall dessutom särskilt underrätta alla kända borgenärer.
Från detta kallelseförfarande undantas endast borgenär som också är gälde-
när i samma rättsförhållande. Om ansökan bestrids, skall tillstånd ändå med-
delas om de borgenärer som bestrider ansökan får full betalning eller till-
fredsställande säkerhet (se 14 kap. 4§ och 6 kap. 6§ tredje - femte styck-
ena).
När rättens beslut har vunnit laga kraft, skall rätten anmäla detta till Pa-
tent- och registreringsverket. Innebär beslutet att ansökan bifalls, skall som
huvudregel det överlåtande bolagets tillgångar och skulder anses övergå till
det övertagande bolaget i och med att Patent- och registreringsverket regi-
strerar anmälan (se 14 kap. 5 §).
I fusionsdirektivets artiklar 13 och 23 finns bestämmelser om skyddet för
borgenärerna vid fusion. 1 artikel 13 föreskrivs:
Prop. 1993/94:196
98
1. Lagstiftningen i medlemsstaterna skall på ett betryggande sätt skydda rät-
tigheterna för de borgenärer i de fusionerande bolagen vilka har fordringar
som uppkommit före offentliggörandet av fusionsplanen och som inte var
förfallna till betalning vid offentliggörandet.
2. I detta syfte skall lagstiftningen i medlemsstaterna minst föreskriva att
dessa borgenärer har rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant skydd be-
hövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och
borgenärerna inte redan har sådan säkerhet.
3. Skyddet får vara olika för borgenärerna i det övertagande och det överlå-
tande bolaget.
Som framgår av artikeltexten anger direktivet att borgenärerna i såväl över-
låtande som övertagande bolag skall ha rätt till ”betryggande säkerhet”.
Kravet på ställande av säkerhet är inte absolut utan gäller enbart ”om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska
förhållanden”. Hur detta borgenärsskydd skall upprätthållas ger direktivet
inte något besked om.
Skälen for regeringens förslag: Vad först gäller frågan om handläggande
myndighet finns mot den nyss angivna bakgrunden anledning att förutsätt-
ningslöst pröva om borgenärsskyddet även i fortsättningen bör tillgodoses
genom ett förfarande vid domstol. Därvid bör beaktas att det är önskvärt att
domstolarnas verksamhet renodlas. Från domstolarnas verksamhetsområde
bör i allmänhet föras bort sådana uppgifter som inte utgör eller samman-
hänger med rättskipande verksamhet. På aktiebolagsrättens område sköts
redan nu betydelsefulla uppgifter av Patent- och registreringsverket. Bland
annat har verket till uppgift att fullgöra vissa registreringsuppgifter i sam-
band med fusion. Som ett led i renodlingen av domstolarnas verksamhet har
riksdagen nyligen beslutat att även prövningen av frågor om likvidation en-
ligt 13 kap. 4§ första stycket 2-4, vilka hittills har handlagts av domstol,
skall flyttas över till Patent- och registreringsverket (se SFS 1993:1495).
Detta talar för att också frågor om tillstånd till fusion bör flyttas över till
Patent- och registreringsverket.
Det kan å andra sidan också hävdas att den prövning som skall göras i
detta slag av ärenden är av sådan art att den sakligt sett hör hemma hos dom-
stol. Om ansökan bestrids, ställs den handläggande myndigheten inför upp-
giften att pröva tvistefrågor mellan enskilda. Det kan råda oenighet om hu-
ruvida det finns en fordran. Parterna kan vara oense om huruvida den er-
bjudna säkerheten är tillräcklig. Prövningen av sådana frågor bör normalt
handhas av domstol.
I det stora flertalet tillståndsärenden blir det emellertid aldrig aktuellt att
göra någon sådan prövning eftersom ansökan inte bestrids. Från Stockholms
tingsrätt har uppgivits att bestridande förekommer endast i någon enstaka
procent av fusionsärendena. I de icke bestridda ärendena förekommer inte
några egentliga rättsliga överväganden. Inte heller finns det i sådana ären-
den något behov av muntlig förhandling. I stället domineras domstolens
handläggning av enkla och rutinbetonade åtgärder såsom utfärdande av kal-
lelse. Det arbete som detta innebär kan vara betydande, särskilt som antalet
fusioner under senare tid har ökat och antalet borgenärer i tillståndsärendet
Prop. 1993/94:196
99
i flera fall har varit mycket stort. Att domstolarna belastas med sådana upp-
gifter står inte i överensstämmelse med önskemålet om renodling av domsto-
larna.
Regeringen anser mot denna bakgrund att de tillståndsärenden, där det
inte råder tvist, bör handläggas av Patent- och registreringsverket. Däremot
bör tvistiga ärenden liksom hittills prövas av domstol. Ansökan om tillstånd
bör därför göras hos Patent- och registreringsverket. Verket bör utfärda kal-
lelse på borgenärerna. Om ansökan inte bestrids, bör verket också kunna
meddela tillstånd till fusionen. Om ansökan däremot bestrids, bör verket i
stället överlämna ärendet till rätten för prövning i sak.
När de gäller kretsen av de borgenärer som omfattas av borgenärsskydds-
reglerna gäller de nuvarande svenska reglerna endast borgenärer i överlå-
tande bolag. Fusionsdirektivet föreskriver emellertid att även borgenärerna
i det övertagande bolaget skall ges ”betryggande säkerhet”. Direktivet tillå-
ter dock att skyddet för borgenärerna får vara olika för borgenärer i överlå-
tande och övertagande bolag.
Det är därför nödvändigt att utforma borgenärsskyddsreglerna så att de
ger även borgenärer i det övertagande bolaget visst skydd. För dessa borge-
närer innebär fusionen emellertid inte något gäldenärsbyte. Med hänsyn till
detta bör borgenärerna i det övertagande bolaget inte ges någon generell rätt
att fordra betalning eller säkerhet. Däremot bör de ha en sådan rätt när de-
ras ställning inte framstår som betryggande.
Här uppkommer frågan hur man skall avgränsa de fall då borgenärernas
ställning kan anses betryggande från övriga fall. Regeringen föreslår här en
lösning som i huvudsak överensstämmer med vad kommittén har föreslagit.
Om revisorerna i yttrande över fusionsplanen har uttalat att de vid sin
granskning inte funnit att fusionen innebär någon risk för att borgenärerna
i det övertagande bolaget inte skall få sin fordringar betalda, skall dessa bor-
genärer inte kallas. De har i så fall inte heller rätt att påfordra betalning eller
ställande av säkerhet. Saknas däremot ett sådant revisorsuttalande, skall
borgenärerna i det övertagande bolaget kallas på samma vis som borgenä-
rerna i överlåtande bolag.
Fusionsdirektivet synes göra det nödvändigt att tillämpa borgenärsskydds-
reglerna på en annan borgenärskategori som inte omfattas av de nuvarande
reglerna, nämligen borgenärer som även är gäldenärer i samma rättsförhål-
lande. Bland sådana borgenärer märks t.ex. bolagets anställda och avtals-
parter som ännu inte har fullgjort den egna avtalsprestationen. Det har hit-
tills ansetts att dessa har andra möjligheter att skydda sig mot skadliga effek-
ter av fusionen. En anställd har t.ex. rätt till ersättning enligt lagen om löne-
garanti, medan en säljare - fram till avlämnandet - har säkerhet i den för-
sålda egendomen eller i vart fall möjlighet att kräva bankgaranti.
Direktivet innehåller emellertid inte något undantag av detta slag. Borge-
närer har alltid rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs
med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och bor-
genärerna inte redan har sådan säkerhet. Den möjlighet att hålla inne sin
prestation som en säljare eller annan avtalspart har kan inte anses som be-
tryggande säkerhet och täcker inte t.ex. eventuella skadeståndanspråk. Det
undantag som nuvarande lagstiftning innehåller kan därför inte behållas.
Prop. 1993/94:196
100
Beträffande en grupp av borgenärer har kommittén dock funnit att den
måste anses ha betryggande säkerhet för sina fordringar. Det gäller bolagets
anställda som genom reglerna i lönegarantilagen (1992:497) tillförsäkras be-
talning för sina fordringar på lön och pension vid arbetsgivarens konkurs.
Regeringen delar i likhet med remissinstanserna denna bedömning.
I enlighet med det anförda föreslår regeringen att bestämmelserna om
borgenärsskydd görs tillämpliga även på borgenärer som tillika är gäldenärer
i samma rättsförhållande, dock att detta inte skall gälla borgenärer som har
rätt till ersättning enligt lönegarantilagen.
Kommitténs förslag innebär, vad gäller formen för kallelse och underrättel-
ser, att den gällande ordningen behålls. Kallelsen på borgenärerna föreslås
alltså komma till uttryck såväl i en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar
som i särskilda underrättelser till kända borgenärer. Eftersom kommitténs
förslag leder till att antalet borgenärer som omfattas av borgenärsskyddsreg-
lerna ökar, är förslaget i denna del ägnat att leda till ökade kostnader. Det
bör bl.a. mot den bakgrunden övervägas om det i detta sammanhang är till-
räckligt med förenklade kallelseformer.
Regelsystemet måste givetvis vara sådant att det uppfyller de krav som
ställs i fusionsdirektivet. Direktivet innehåller emellertid i denna del inte nå-
gonting som kräver ett så långtgående kallelseförfarande som det som nu
tillämpas i Sverige. Tvärtom har man i andra länder vid den nationella an-
passningen till detta direktiv ansett att ett enklare kallelseförfarande är till-
räckligt.
Mot bakgrund av detta har i den promemoria som upprättats inom Justi-
tiedepartementet och som diskuterades vid departementets hearing den 16
juni 1993 skisserats några alternativa modeller för hur ett mindre långt-
gående kallelseförfarande skulle kunna vara uppbyggt.
Ett första alternativ är att registreringsmyndigheten inte sänder ut några
underrättelser till borgenärerna utan kallar kända och okända borgenärer
enbart genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller
endera av dessa.
I svensk rätt används denna kallelseform (kungörelsedelgivning) endast i
undantagsfall. Det finns en påtaglig risk för att en kallelse som sker enbart
genom kungörelse i många fall inte når fram till sina adressater. Det är därför
tveksamt om en sådan kallelse i tillräcklig grad tillgodoser borgenärernas in-
tressen. Den bör därför inte anses tillräcklig i sådana fall då borgenärerna
kan antas ha skäl att hävda sina intressen inom ramen för fusionsförfarandet.
Att generellt ge borgenärerna underrättelse om fusionen enbart genom en
eller flera tidningar bör alltså inte komma i fråga.
Ett ytterligare alternativ är att Patent- och registreringsverket utfärdar
kallelse genom kungörelse och dessutom skickar skriftliga underrättelser i
de fall då borgenärernas intresse av att få kännedom om kallelsen är särskilt
påtagligt. En sådan lösning har förordats i promemorian. Enligt dess förslag
skulle det inte vara nödvändigt att skicka ut skriftliga underrättelser om revi-
sorerna i sitt till fusionsplanen fogade yttrande har uttalat att fusionen inte
medför någon fara för att borgenärerna inte skall få sina fordringar betalda.
Flertalet deltagare vid departementets hearing ansåg att denna lösning i och
för sig var acceptabel. Andra menade dock att borgenärerna i överlåtande
Prop. 1993/94:196
101
bolag alltid borde tillsändas en särskild underrättelse. En allmän uppfattning
var att promemorians lösning förutsatte revisorernas medverkan. Från bl.a.
Sveriges Revisorssamfunds och Patent- och registreringsverkets sida betona-
des risken för att revisorerna skulle välja att inte uttala sig i frågan och att
detta skulle få till följd att skriftliga underrättelser ändå alltid skulle behöva
skickas ut. Mot bl.a. den bakgrunden motsatte sig Sveriges Revisorssamfund
förslaget.
Enligt regeringens mening bör inte heller denna lösning väljas. Det är av
värde att samtliga kända borgenärer - med de undantag som har behandlats
i det föregående - underrättas om fusionen. Till detta kommer att lösningen
bygger på revisorernas medverkan. Den kritik som Sveriges Revisorssam-
fund har riktat mot lösningen måste därför tillmätas stor vikt.
Ett ytterligare alternativ är att uppgiften att sända ut de skriftliga under-
rättelserna flyttas över från registreringsmyndigheten till ansökande bolag.
Stockholms tingsrätt har pekat på denna möjlighet i sin skrivelse till Justitie-
departementet.
Lösningen förutsätter att underrättelserna skickas ut innan ansökan om
verkställighet om fusionsplanen görs. Underrättelserna bör därför innehålla
uppgift om att en sådan ansökan kommer att göras och att borgenärer har
möjlighet att bestrida ansökan inom den tid som registreringsmyndigheten
bestämmer. Registreringsmyndigheten skulle enbart behöva kontrollera att
bolagets styrelse eller verkställande direktör avgivit ett intyg om att under-
rättelser avsänts.
Det kan antas att arbetet med utskickande av underrättelser skulle kunna
genomföras avsevärt smidigare om det görs på detta sätt. Det skulle också
innebära stora kostnadsbesparingar för det allmänna. Lösningen kan visser-
ligen synas ge sämre garantier för att underrättelser verkligen avsänds. En-
ligt regeringens mening är emellertid detta inte fallet. Redan i dag är det
nämligen uppgifter från bolaget - dvs. borgenärsförteckningen - som är av-
görande för vilka adressater som domstolen kommer att skicka särskilda un-
derrättelser till. Att lägga också avsändandet av underrättelserna på bolagen
kan mot den bakgrunden knappast anses ge sämre säkerhet.
Regeringen delar därför den uppfattning som kom till uttryck vid Justitie-
departementets hearing att den senast angivna lösningen bör väljas. Givetvis
skall det inte vara nödvändigt att skicka underrättelser till andra borgenärer
än dem som registreringsmyndigheten senare skall kalla. Så skall t.ex. inte
borgenärerna i det övertagande bolaget behöva underrättas i fall då reviso-
rerna i yttrande över fusionsplanen har uttalat att de inte har funnit att fusio-
nen innebär någon fara för detta bolags borgenärer.
Prop. 1993/94:196
102
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: När Patent- och registreringsverket givit tillstånd
till verkställighet av fusionsplanen eller, i hänskjutna ärenden, när rät-
tens tillståndsbeslut har vunnit laga kraft, skall det övertagande bola-
gets styrelse anmäla fusionen för registrering i aktiebolagsregistret.
En sådan anmälan skall innehålla uppgift om för fusionen nödvändiga
följdbeslut, t.ex. ökning av aktiekapitalet i det övertagande bolaget.
I och med att denna anmälan registreras skall överlåtande bolag anses
upplösta och deras tillgångar och skulder anses övergå på det överta-
gande bolaget. Samtidigt skall fusionsvederlaget övergå till de tidigare
aktieägarna i överlåtande bolag.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Kommittén har dock velat ge bolagen möjlighet att i fusionsplanen ange
en annan senare tidpunkt vid vilken rättsverkningarna av fusionen skall in-
träda (se betänkandet s. 141, 142 och 340 - 344).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat kommitténs för-
slag utan invändning. Patent- och registreringsverket har dock ifrågasatt för-
slaget att bolagen själva skall kunna bestämma vid vilken tidpunkt fusionen
skall fullbordas. Enligt verket bör det i lagen finnas en gräns för hur långt in
i framtiden denna tidpunkt får sättas.
Bakgrund: Enligt gällande rätt skall domstolen, sedan dess beslut om till-
stånd till fusionen har vunnit laga kraft, underrätta Patent- och registrerings-
verket om detta. När beslutet har registrerats, övergår överlåtande bolags
tillgångar och skulder med undantag av skadeståndsanspråk enligt 15 kap.
1 - 3 §§ aktiebolagslagen till det övertagande bolaget (se 14 kap. 5§ första
och tredje styckena aktiebolagslagen).
Om fusionsvederlaget helt eller delvis består av aktier i det övertagande
bolaget och det eller de överlåtande bolagen har fullgjort sina skyldigheter,
gäller en kompletterande regel. I sådana fall skall bolagen inom två månader
från det att rättens beslut vann laga kraft anmäla ökningen av aktiekapitalet
eller, vid kombination, att det övertagande bolaget har bildats och att sty-
relse har utsetts. Överlåtande bolags tillgångar och skulder övergår då på det
övertagande bolaget först i och med att även denna anmälan har registrerats
(se 14 kap. 5 § andra och tredje styckena aktiebolagslagen).
Härefter skall det eller de överlåtande bolagen skifta fusionsvederlaget
bland sina aktieägare. Sedan detta har skett skall styrelsen och verkställande
direktören avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter.
När en sådan slutredovisning har lagts fram på bolagsstämma, är det överlå-
tande bolaget upplöst (se 14 kap. 6 och 7 §§ aktiebolagslagen).
Fusionsdirektivet ger medlemsstaterna frihet att själva i sin lagstiftning be-
stämma när en fusion skall anses fullbordad. I artikel 17 sägs endast att lag-
stiftningen i medlemsstaterna skall ange den tidpunkt då fusionen blir gäl-
lande. Enligt artikel 19 fordras emellertid att en fusion alltid skall ha vissa
rättsverkningar: a) det överlåtande bolagets samtliga tillgångar och skulder
103
skall övergå till det övertagande bolaget, b) aktieägarna i det överlåtande
bolaget blir aktieägare i det övertagande bolaget, c) det överlåtande bolaget
upphör. Direktivet kräver att dessa rättsverkningar inträder samtidigt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening bör bestämmel-
serna om fusionens fullbordande ansluta till hittills gällande regelsystem. Be-
slutet att ge tillstånd till verkställande av fusionsplanen bör således även en-
ligt det nya regelverket följas av en ytterligare, avslutande registrering.
Denna registrering bör också omfatta nödvändiga följdbeslut såsom ökning
av aktiekapitalet och, vid kombination, anmälan om bolagets bildande och
om utseende av styrelse och revisorer. En anmälan bör göras av det överta-
gande bolagets styrelse inom två månader från Patent- och registreringsver-
kets tillståndsbeslut eller, när tillstånd givits av rätten, inom två månader
från det att rättens tillståndsbeslut har vunnit laga kraft. Anmälan bör ställas
till Patent- och registreringsverket.
Svensk rätt uppfyller i dag inte fusionsdirektivets krav på att rättsverk-
ningarna av en fusion skall inträda samtidigt. Det är därför nödvändigt att
utforma lagen så att övergången av de överlåtande bolagens tillgångar och
skulder till det övertagande bolaget sammanfaller med tidpunkten för de
överlåtande bolagens upphörande. Vid samma tidpunkt skall, om fusionsve-
derlaget helt eller delvis består av aktier, aktieägarna i de överlåtande bola-
gen bli aktieägare i det övertagande bolaget.
Däremot innehåller direktivet inte något om vilken denna gemensamma
tidpunkt skall vara. Kommittén har föreslagit att bolagen skall ges frihet att
i fusionsplanen själva bestämma den tidpunkt då fusionens rättsverkningar
skall inträda.
Regeringen anser dock att de nya reglerna bör ansluta till den nu gällande
ordningen. I dag gäller att den mest betydelsefulla av fusionens rättsverk-
ningar, övergången av tillgångar och skulder från ett bolag till ett annat, in-
träder i och med att Patent- och registreringsverket registrerar antingen rät-
tens beslut om tillstånd till fusionen eller en särskild anmälan från bolagen.
De berörda bolagen saknar egentlig möjlighet att själva råda över tidpunk-
ten för fusionens fullbordan.
Den ordning, som kommittén har föreslagit och som innebär att bolagen
ges en viss möjlighet att välja vid vilken tidpunkt rättsverkningarna av fusio-
nen skall inträda, skulle kunna medföra vissa olägenheter. Den skulle, såsom
Patent- och registreringsverket har påpekat, innebära att de överlåtande bo-
lagen skulle kunna drivas vidare under avsevärd tid efter det att tillstånd till
fusionen meddelats. Bolagen skulle under tiden kunna skaffa sig nya borge-
närer som skulle gå miste om möjligheten att motsätta sig verkställighet av
fusionsplanen. Till detta kommer att en möjlighet att skjuta fusionen in i en
kanske avlägsen framtid avsevärt skulle försvåra för revisorer och andra att
i förväg bedöma fusionens konsekvenser.
Regeringen föreslår därför att rättsverkningarna av fusionen alltid liksom
i dag skall inträda i och med att det övertagande bolagets anmälan till Patent-
och registreringsverket registreras. Vid denna tidpunkt skall således överlå-
tande bolags tillgångar och skulder övergå på det övertagande bolaget och
överlåtande bolag anses upplöst. Vid samma tidpunkt skall fusionsvederla-
Prop. 1993/94:196
104
get, i den mån det utgörs av aktier i det övertagande bolaget, övergå på de Prop. 1993/94:196
tidigare aktieägarna i överlåtande bolag.
Regeringens förslag: Om ett bolag inom två år från registreringen av
bolagets bildande träffar avtal med stiftare eller aktieägare, skall bo-
lagsstämman underställas avtalet för godkännande, om avtalet inne-
bär att bolaget förvärvar egendom mot ett vederlag som motsvarar
minst en tiondel av aktiekapitalet. Detsamma skall gälla om bolaget
träffat ett sådant avtal inom två år från det att bolaget har bytt bolags-
kategori. Något godkännande av bolagsstämman skall dock inte ford-
ras om förvärvet sker på börs eller som ett led i bolagets löpande af-
färsverksamhet.
Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer med regering-
ens förslag (se betänkandet s. 133, 258 och 259).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan invänd-
ning.
Bakgrund: Om ett bolag inom två år från registreringen hade träffat avtal
om förvärv av fast eller lös egendom, avsedd för stadigvarande bruk för bola-
get, och gottgörelsen för förvärvet översteg en femtedel av hela aktiekapita-
let, var enligt 33 § i 1944 års aktiebolagslag styrelsen skyldig att anmäla avta-
let för registrering. En motsvarande bestämmelse fanns redan i 1910 års ak-
tiebolagslag. Avsikten med bestämmelsen var att förhindra att bestämmel-
serna om tillskott och övertagande av egendom i samband med bildande av
bolag kringgicks, s.k. uppskjuten apport. Vid tillkomsten av 1975 års aktie-
bolagslag ansågs emellertid att bestämmelsen i 33 § i praktiken hade visat sig
vara ineffektiv. Bestämmelsen utmönstrades därför.
I artikel 11 i kapitaldirektivet finns bestämmelser som ålägger medlems-
staterna att uppställa vissa regler mot uppskjuten apport. Bestämmelserna
avser de fall då bolaget förvärvar tillgångar från någon som har undertecknat
bolagets stiftelseurkund. Sådana förvärv skall, om de har skett inom en tid
som av den nationella lagstiftningen skall bestämmas till minst två år från
det att bolaget bildades eller tilläts att börja sin verksamhet, granskas och
offentliggöras enligt direktivets bestämmelser samt underställas bolagsstäm-
man för godkännande. Detsamma gäller förvärv som skett sedan ett bolag
av annat slag ombildats till aktiebolag. Direktivbestämmelserna gäller emel-
lertid endast om vederlaget för förvärvet motsvarar minst en tiondel av ak-
tiekapitalet.
Medlemsstaterna får föreskriva att sådana bestämmelser även skall gälla
när bolaget förvärvar tillgångarna från en aktieägare eller någon annan.
Medlemsstaterna får å andra sidan också föreskriva att bestämmelserna inte
skall tillämpas på förvärv som sker inom ramen för bolagets löpande verk-
105
samhet, på begäran eller under kontroll av en förvaltningsmyndighet eller
en domstol eller på en fondbörs.
Skälen för regeringens förslag: EG-anpassningen fordrar att bestämmelser
som motsvarar artikel 11 i kapitaldirektivet införs i svensk rätt. Kapitaldirek-
tivet blir i och för sig tillämpligt endast på publika aktiebolag. I likhet med
kommittén anser regeringen emellertid att bestämmelser av detta slag bör
gälla för båda bolagskategorierna. Vidare gör sig syftet bakom direktivets
bestämmelser - att förhindra kringgående av bestämmelserna om tillskju-
tande av apportegendom - gällande såväl när bolagets avtalspart är någon
av bolagets stiftare som när det är en aktieägare. Bestämmelserna bör därför
omfatta avtal med såväl stiftare som aktieägare. Det är samtidigt angeläget
att utforma lagstiftningen så att den inte försvårar normala affärstransaktio-
ner. Regeringen anser därför att Sverige bör utnyttja den undantagsbestäm-
melse som direktivet tillåter och från bestämmelsernas tillämpningsområde
undanta förvärv på börs samt förvärv som utgör led i bolagets löpande verk-
samhet.
Lagbestämmelserna bör utformas så att ett avtal om förvärv av egendom
mellan å ena sidan bolaget och å andra sidan stiftare eller aktieägare i vissa
fall blir beroende av bolagsstämmans godkännande. Detta bör gälla om av-
talet träffas inom två år från bolagets registrering eller inom två år från regi-
streringen av beslut om byte av bolagskategori. Bolagsstämmans godkän-
nande bör dock inte krävas om vederlaget motsvarar mindre än en tiondel
av aktiekapitalet och, som nyss nämnts, inte heller om förvärvet sker på börs
eller utgör ett led i bolagets löpande verksamhet.
Av direktivets bestämmelser framgår att bolagsstämmans beslut måste
föregås av en granskning och ett offentliggörande av förvärvet. Den svenska
lagstiftningen bör därvid utformas så att stämman ges tillfredsställande möj-
ligheter att granska förvärvet. Det innebär att stämman som beslutsunderlag
bör ha en redogörelse från styrelsen om värdet på den förvärvade egendo-
men samt ett revisorsyttrande över redogörelsen.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: En sådan föreskrift om företrädesrätt till nya ak-
tier vid en framtida ökning av aktiekapitalet, som inte ger samtliga
aktieägare lika företrädesrätt i förhållande till den andel av aktiekapi-
talet som deras aktier representerar, får tas in i bolagsordningen en-
dast om den innebär dels att ägarna till aktier av visst aktieslag vid
en framtida kontantemission skall ha företrädesrätt till nya aktier av
samma aktieslag (primär företrädesrätt), dels att samtliga aktieägare
har rätt att teckna de aktier som inte tecknas av de primärt berättigade
(subsidiär företrädesrätt).
106
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 133, 134, 285, 287 och 288).
Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt har tagit upp denna
fråga - Hovrätten för Övre Norrland, Svenska Bankföreningen, Svenska
Fondhandlareföreningen, Grossistförbundet, Sveriges Industriförbund,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund och Värde-
papperscentralen - har ansett att den bör utredas ytterligare.
Bakgrund: Bestämmelser om företrädesrätt till nya aktier vid ökning av
aktiekapitalet genom nyemission finns i 3 kap. 1 § och 4 kap. 2§. Enligt 4
kap. 2§ har aktieägarna vid kontantemission företrädesrätt till de nya ak-
tierna i förhållande till det antal aktier som de förut äger. En annan företrä-
desrätt kan dock gälla på grund av föreskrifter i bolagsordningen. Dessutom
kan bolagsstämman och styrelsen i samband med emissionsbeslutet besluta
om att avvika från vad som annars gäller om företrädesrätt.
Av 3 kap. 1 § första och andra styckena framgår vilka föreskrifter som får
och skall meddelas i bolagsordningen angående företrädesrätt till nya aktier.
Av paragrafen framgår att det i ett aktiebolag kan finnas aktier av olika
slag. Aktieslagen kan skilja sig åt i fråga om rätten att ta del i bolagets till-
gångar eller vinst. Skillnaden kan också hänföra sig till aktiernas röstvärde
eller till något annat förhållande. Föreskrifter om olika företrädesrätt vid ök-
ning av aktiekapitalet får tas in i bolagsordningen endast i fråga om aktier
som skiljer sig åt i fråga om rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst.
Frågan kan emellertid ställas vad som i 3 kap. 1 § avses med lika respektive
olika företrädesrätt. Här kan man tänka sig två olika synsätt. Det ena inne-
bär att lika företrädesrätt föreligger när det med samtliga aktier, oavsett ak-
tieslag, följer en och samma rätt att delta i tecknandet av nya aktier. Det
andra synsättet innebär att aktier av ett aktieslag ger företrädesrätt endast
till nya aktier av samma aktieslag.
Lagtexten i 3 kap. 1 § ger inte besked om vilket synsätt som bör gälla. Det
förstnämnda synsättet kommer till uttryck i utfomningen av 4 kap. 2§. Å
andra sidan har Patent- och registreringsverket i sin registreringspraxis god-
tagit att det i bolagsordningen för bolag med två olika aktieslag, som skilt
sig endast i fråga om röstvärde, tagits in föreskrifter om att vid en framtida
nyemission de nya aktierna skall vara av båda slagen och fördelas så att varje
aktieslag får endast nya aktier av samma slag. Eftersom lagen i dessa fall inte
tillåter att bolagsordningen innehåller föreskrifter om olika företrädesrätt,
har verket uppenbarligen ansett att en nyemission av angivet slag innebär en
”lika rätt” för aktieägarna. Verkets praxis har vunnit stöd i uttalanden under
förarbetena till aktiebolagslagen (se SOU 1971:15 s. 156 och prop. 1975:103
s.312).
EG-rätten har det första av de båda angivna synsätten som utgångspunkt.
Enligt artikel 29.1 i kapitaldirektivet skall sålunda vid varje ökning av det
tecknade aktiekapitalet, som sker genom kontantemission, aktierna erbju-
das aktieägarna med företrädesrätt i förhållande till den andel av aktiekapi-
talet som deras aktier representerar. Punkten 2 innehåller två möjligheter
att göra undantag från denna huvudregel. I övrigt får den i punkten 1 före-
skrivna företrädesrätten inte begränsas eller upphävas annat än genom be-
slut av bolagsstämman (se punkten 4).
Prop.
1993/94:196
107
Det första undantaget i punkten 2 innebär att medlemsstaterna inte behö-
ver tillämpa huvudregeln på aktier med en begränsad rätt till utdelning eller
vid utskiftning av bolagets förmögenhet i samband med likvidation. Bestäm-
melsen tar närmast sikte på vad som brukar kallas limiterade preferensak-
tier.
Det andra undantaget har följande lydelse:
”Medlemsstaterna får - om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om
rösträtt eller rätt till utdelning enligt artikel 15 eller vid utskiftning i samband
med likvidation, det tecknade kapitalet ökas genom att nya aktier av endast
ett av dessa aktieslag ges ut - tillåta att ägarna till aktier av annat slag får
utöva sin företrädesrätt att teckna nya aktier först efter ägarna till aktier av
det slag som emissionen avser.”
Detta undantag öppnar möjlighet att i bolagsordningen föreskriva att in-
nehavare av aktier av visst aktieslag skall ha företrädesrätt till aktier av
samma aktieslag framför innehavare av andra aktieslag. En sådan föreskrift
ger möjlighet att åstadkomma i stort sett samma effekt som har åstadkom-
mits genom den svenska registreringspraxis som vi nyss har redogjort för.
Direktivet går emellertid ett stycke längre och fordrar att, om lagstiftningen
ger möjlighet till sådana föreskrifter, de övriga aktieägarna skall ha rätt att
teckna de aktier som de primärt berättigade inte tecknar. Man kan här tala
om en primär respektive subsidiär företrädesrätt. Bestämmelsen avser enligt
sin ordalydelse emissioner där endast ett av flera aktieslag ges ut. I doktrinen
har den emellertid ansetts tillämplig även vid emission av flera aktieslag (se
Werlauf, EF-Selskabsret, 1992, s. 132).
I ett särskilt yttrande har flera av
de till Aktiebolagskommittén knut-
na sakkunniga framhållit att den ak-
tuella undantagsbestämmelsen är
svårtydd och ger utrymme för olika
tolkningar. Samma uppfattning har
kommit till uttryck i flera remissytt-
randen. Vad man i första hand synes
syfta på är frågan om bestämmelsen
ger något utrymme för föreskrifter
om att innehavare av ett visst akties-
lag, varav nya aktier inte skall emit-
teras, skall ha företrädesrätt till ak-
tier av annat aktieslag, medan inne-
havare av en tredje kategori av aktier
skall ha företrädesrätt enbart till ak-
tier av det egna slaget. Problemet il-
lustreras av vidstående exempel.
Ex. I ett aktiebolag finns tre ak-
tieslag, A-, B- och C-aktier. En-
ligt bolagsordningen skall några
ytterligare C-aktier inte emitte-
ras. I bolagsordningen har därför
föreskrivits att innehavare av C-
aktier skall - jämte B-aktie-
ägare - ha företrädesrätt till nya
B-aktier. Innehavare av A-aktier
skall däremot endast ha företrä-
desrätt till nya A-aktier. Ger di-
rektivet något utrymme för en
sådan föreskrift?
Nya aktier A B
Gamla aktier ABC
Direktivets ordalydelse talar emellertid med styrka för att denna fråga
måste besvaras med nej. Direktivet får i stället förstås så att det endast är
möjligt att föreskriva antingen en lika företrädesrätt för samtliga aktieslag
eller en primär företrädesrätt för just det aktieslag av vilket nya aktier emit-
teras. Undantagsbestämmelsen ger således inte något utrymme för föreskrif-
Prop. 1993/94:196
108
ter om att innehavarna till aktier av annat aktieslag skall ha företrädesrätt Prop. 1993/94:196
till de nya aktierna framför innehavarna av aktier av övriga aktieslag. Detta
är också den uppfattning som har framkommit vid de underhandskontakter
som har förevarit mellan Justitiedepartementet och EG-kommissionen. Det
kan tilläggas att lagstiftningen i Danmark, där man har utnyttjat den aktuella
undantagsbestämmelsen, endast tillåter primär företrädesrätt innanför det
egna aktieslaget (se 30 § loven om aktieselskaber). Även i det norska försla-
get till ny aktiebolagslag - där möjlighet till avvikelse från huvudregeln om
aktiers lika företrädesrätt över huvud taget föreslås finnas enbart i offentliga
aksjeselskaber - föreslås den primära företrädesrätten gälla enbart nya ak-
tier i samma aktieslag (se 6 - 4 § i förslaget). Också det finska förslaget har
denna innebörd. Någon anledning att utreda frågan ytterligare finns enligt
regeringens mening inte.
Skälen för regeringens förslag: Sverige är skyldigt att anpassa sin lagstift-
ning till de bestämmelser om företrädesrätt som finns i artikel 29 i kapitaldi-
rektivet. Med den kategoriindelning som har föreslagits i det föregående är
det visserligen inte nödvändigt att tillämpa direktivet på annat än de publika
aktiebolagen. Såsom tidigare har framhållits bör emellertid regelsystemet
göra skillnad mellan de båda bolagskategorierna endast då särskilda skäl ta-
lar för detta. Så är inte fallet här. De nya bestämmelser som direktivet i
denna del föranleder bör därför gälla såväl publika som privata aktiebolag.
EG-rätten har som utgångspunkt att aktier av samtliga aktieslag skall ha
företrädesrätt till nya aktier i förhållande till sin andel i aktiekapitalet. Det
framstår därför som helt nödvändigt att ge svensk lagstiftning samma ut-
gångspunkt.
Direktivet ger genom de båda undantagsbestämmelserna visst utrymme
att genom föreskrifter i bolagsordningen avvika från den lika företrädesrät-
ten. I likhet med kommittén anser regeringen att det inte finns något skäl att
utnyttja den första undantagsbestämmelsen, vilken innebär att principen om
lika företrädesrätt - sådan den är uttryckt i artikel 29.1 - inte behöver tilläm-
pas på s.k. limiterade preferensaktier. Den torde för svenska förhållanden
ha ett begränsat praktiskt värde.
Däremot bör Sverige utnyttja den andra undantagsregeln och införa mot
direktivet svarande bestämmelser om primär och subsidiär företrädesrätt.
Skälet till det är bl.a. att det i Sverige är mycket vanligt med olika aktieslag
som skiljer sig åt i fråga om röstvärde och att det också är vanligt med före-
skrifter om att olika aktieslag skall ha olika företrädesrätt.
Värdepapperscentralen har visserligen menat att bestämmelser om subsi-
diär företrädesrätt skulle kräva en omfattande och tidskrävande systemut-
veckling för aktiekontosystemet. Detta är emellertid inte ett tillräckligt skäl
att avstå från regler om subsidiär företrädesrätt. Om Sverige över huvud ta-
get vill avvika från vad som är utgångspunkten i artikel 29 - lika företrädes-
rätt för samtliga aktieslag - och utnyttja undantagsbestämmelsen om primär
företrädesrätt, är det nödvändigt att också införa bestämmelser om subsidiär
företrädesrätt.
Lagstiftningen bör alltså ges sådan utformning att det blir möjligt att i bo-
lagsordningen föreskriva antingen att samtliga aktier skall ha företrädesrätt
i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital (lika företrädesrätt) eller att
109
innehavare av aktie av visst aktieslag skall ha en företrädesrätt till nya aktier
av samma aktieslag (primär företrädesrätt) med rätt för samtliga aktieägare
att delta i tecknandet av de aktier som de primärt berättigade inte tecknar
(subsidiär företrädesrätt).
Mot bakgrund av den tolkning av direktivet för vilken tidigare har redo-
gjorts finns det inte något utrymme för att tillåta föreskrifter om att inneha-
vare av visst aktieslag (A-aktier) skall ha företrädesrätt till nya aktier av an-
nat aktieslag (B-aktier) framför innehavarna av ytterligare aktieslag (C-ak-
tier). Under remissbehandlingen har flera remissinstanser gjort invändning
mot detta synsätt. Ett bolag kan av flera olika skäl välja att genomföra en
kontantemission endast beträffande två aktieslag (B- och C-aktier) och det
bör då, enligt dessa remissinstanser, vara möjligt att i bolagsordningen före-
skriva att A-aktieägarna (tillsammans med B-aktieägarna) skall ha primär
företrädesrätt till nya B-aktier vid en kommande kontantemission. I så fall
skulle, har det hävdats, de olika aktieslagens relativa andel i bolagets kapital
kunna bibehållas även om emissionen inte omfattar aktier av samtliga aktie-
slag.
Som tidigare har framhållits kan en sådan ordning inte anses förenlig med
direktivet.
Regeringen är emellertid medveten om att den i direktivet beskrivna ord-
ningen kan medföra problem för de bolag som redan i dag har föreskrifter av
detta slag i bolagsordningen. Dessa problem torde delvis kunna lösas genom
särskilda övergångsbestämmelser. Kommittén har föreslagit att, i fråga om
de aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995, de nya bestämmel-
serna skall tillämpas fr.o.m. juli 1996. Denna särskilda övergångsbestäm-
melse har stöd i EES-avtalet, bil. XXII, punkten 2 c, jämfört med artikel 43
i kapitaldirektivet. Denna bestämmelse ger bolagen tillfredsställande möj-
ligheter att anpassa sig till de nya reglerna.
Det är möjligt att den föreslagna ordningen i någon mån kan försvåra vissa
i dag förekommande former för bolagens kapitalförsörjning, främst då en-
staka emissioner av preferensaktier av visst särskilt slag. Dessa problem bör
emellertid inte överdrivas och ger under alla förhållanden inte Sverige rätt
att avvika från den i EG-direktivet angivna ordningen.
Härutöver kan måhända hävdas att den beskrivna ordningen kan få nega-
tiva effekter för den enskilda aktieägaren. En ägare till en aktie av sådant
slag som enligt i dag gällande bolagsordning är förenad med rätt att teckna
aktier av annat slag kommer i en del fall inte att kunna behålla denna rätt.
Det kan synas som om detta skulle kunna innebära en rättsförlust, särskilt
som värdet på aktien i viss utsträckning är beroende av företrädesrätten. Vis-
serligen kan bolagsstämman i samband med emissionsbeslutet fatta beslut
som innebär att aktieägaren ändå får delta i teckningen av aktier av annat
aktieslag. Aktien kommer dessutom att vara förenad med en subsidiär före-
trädesrätt. Likväl kan aktieägarens ställning i detta avseende synas bli för-
svagad.
Det bör emellertid understrykas att lagändringen inte utan vidare medför
någon rättsförlust för aktieägaren. Hittills gällande bolagsordningsbestäm-
melser kommer att bestå till dess att stämman har ändrat dem. Ett dylikt
beslut om ändring i bolagsordningen som innebär att ett visst aktieslag berö-
Prop. 1993/94:196
110
vas företrädesrätt till teckning av nya aktier som det hittills har haft innebär Prop. 1993/94:196
att rättsförhållandet mellan aktierna rubbas. Beslutet kräver därför kvalifi-
cerad majoritet enligt bestämmelserna i 9 kap. 15 § aktiebolagslagen. Om
ägaren till aktier av det aktuella aktieslaget därvid vägrar att ge sitt sam-
tycke, kan det bli nödvändigt för övriga aktieägare att lösa in hans aktier för
det värde som de har före ändringen av bolagsordningen. Gör de inte detta,
kommer bolaget efter den 1 juli 1996 inte att kunna genomföra ytterligare
nyemissioner.
Regeringens forslag: Det skall vara möjligt att i bolagsordningen ta in
föreskrifter om olika företrädesrätt för olika aktieslag vid kontante-
mission inte endast när skillnaden mellan aktieslagen gäller rätten till
vinst eller likvidationsandel utan också när skillnaden avser röstvärde.
Om olika aktieslag skiljer sig åt i fråga om röstvärde men medför
lika rätt till vinst eller likvidationsandel, skall en föreskrift i bolags-
ordningen om olika företrädesrätt förenas med föreskrifter som ga-
ranterar att innehavare av varje aktieslag vid en fondemission kan be-
hålla sin andel av bolagets aktier och röster.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 134 -136).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte gjort några särskilda in-
vändningar mot kommitténs förslag i denna del. De remissynpunkter som vi
redogjort för i det föregående (se avsnitt 8.1) har emellertid omedelbar rele-
vans även för regeringens förslag i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har nämnts är det i dag inte
tillåtet att i bolagsordningen meddela föreskrifter om olika företrädesrätt vid
kontantemission annat än i fråga om aktier som skall ha olika andel i bola-
gets tillgångar eller vinst. Lagen medger alltså inte föreskrifter om olika före-
trädesrätt när skillnaden mellan aktieslagen enbart hänför sig till röstvärdet.
Inte heller tillåter lagen föreskrifter om olika företrädesrätt när skillnaden
mellan aktieslagen är av annat slag, exempelvis skillnader i fråga om rätten
att välja ledamöter i styrelsen. Här är det således inte möjligt att i bolagsord-
ningen avvika från principen om ”lika företrädesrätt”.
Skälen till detta är att sådana föreskrifter inte har ansetts vara förenliga
med likhetsprincipen. Om aktier med lika rätt till likvidationsandel eller
vinst skulle ha olika rätt att delta i teckningen av nya aktier, skulle detta
kunna innebära att vissa aktieägare gynnas i förhållande till andra utan att
det finns grund för det i bolagsordningen (jfr SOU 1971:15 s. 155).
Principen om ”lika företrädesrätt” kan emellertid, såsom har framhållits
tidigare, förstås på två olika sätt. Det ena innebär en företrädesrätt för samt-
liga slag av aktier i förhållande till de gamla aktiernas andel i aktiekapitalet.
Det andra innebär en företrädesrätt inom varje aktieslag som, om den för-
enas med föreskrifter om proportionell emission inom varje aktieslag, gör
111
det möjligt för innehavare av gamla aktier att bibehålla sin röststyrka och
sin andel i bolagets kapital. Det senare synsättet har kommit till uttryck i
Patent- och registreringsverkets registreringspraxis. Verket har såsom tidi-
gare har nämnts godtagit bolagsordningsbestämmelser rörande aktier med
olikhet endast i röstvärde innebärande att vid nyemission de nya aktierna
skall vara av båda slagen och fördelas så att varje aktieslag endast får nya
aktier av samma slag. I förarbetena till aktiebolagslagen uttalades att försla-
get inte innebar någon ändring på denna punkt (prop. 1975:103 s. 312).
I artikel 29 i kapitaldirektivet behandlas aktier med röstvärdesskillnader
på samma sätt som aktier som skiljer sig åt i fråga om rätten till tillgångar
och vinst. Den principiella utgångspunkten är sålunda en annan än den som
har kommit till uttryck i svensk registreringspraxis; aktier av samtliga aktie-
slag skall ha rätt att delta i tecknandet av nya aktier i förhållande till sin andel
i aktiekapitalet. Direktivet ger visserligen medlemsstaterna möjlighet att av-
vika från denna utgångspunkt men endast enligt de båda undantagsbestäm-
melserna i artikel 29.2 (se föregående avsnitt).
Det finns flera omständigheter som talar för att det nu är dags för Sverige
att - i enlighet med vad kapitaldirektivet ger möjlighet till - tillåta att före-
skrifter om olika företrädesrätt förs in i bolagsordningen också när skillna-
den mellan aktierna hänför sig endast till röstvärdet.
Det avgörande skälet till att aktiebolagslagen hittills inte har tillåtit bo-
lagsordningsföreskrifter om olika företrädesrätt när skillnaden mellan ak-
tieslagen enbart avsett röstvärdet har varit att detta inte ansetts förenligt
med likhetsprincipen. Det kan emellertid - såsom påtalades redan i samband
med aktiebolagslagens tillkomst - hävdas att förbudet mot sådana föreskrif-
ter kan kringgås genom att att bolaget vid sidan av röstvärdesskillnader före-
skriver vissa mindre skillnader vad gäller rätten till tillgångar och vinst.
Detta är också ett av skälen till att man i våra grannländer tillåter föreskrifter
om olika företrädesrätt också när aktieslagen skiljer sig åt endast i fråga om
röstvärde.
Till detta kommer att lagstiftaren vid tillkomsten av aktiebolagslagen ut-
gick från att ”lika företrädesrätt” också gav utrymme för det slag av bolags-
ordningsföreskrifter som godtagits i Patent- och registreringsverkets praxis
för vilka tidigare har redogjorts. Utgångspunkten för kapitaldirektivet är
emellertid en annan. För att man vid en nyemission skall kunna fördela rät-
ten att teckna de nya aktierna på ett annat sätt än vad som följer av direkti-
vets huvudregel, dvs. i förhållande till den andel av aktiekapitalet som de
gamla aktierna representerar, fordras antingen att bolagsordningen innehål-
ler föreskrifter om olika företrädesrätt av det slag som direktivet tillåter eller
att bolaget i samband med emissionen beslutar om att rätten att teckna nya
aktier fördelas på ett annat sätt. Med den utformning som den nuvarande
lagstiftningen har skulle svenska bolag enbart kunna använda sig av det sist-
nämnda alternativet.
Detta skulle innebära betydande olägenheter. Röstvärdesskillnader är be-
tydelsefulla i det svenska näringslivet. Aktier med olika röstvärde har olika
ekonomiskt värde. För att göra en korrekt prissättning av aktien är det av
stor vikt att man kan avgöra också vilken företrädesrätt aktien kommer att
ge vid en framtida emission. Detta talar för att föreskrifter om olika företrä-
Prop. 1993/94:196
112
desrätt bör kunna tas in i bolagsordningen. Marknaden kan härigenom be-
stämma sitt pris på aktien samtidigt som aktietecknaren eller aktieförvärva-
ren får bättre möjligheter att bedöma följden av en framtida emission.
Regeringen föreslår därför att aktiebolagslagen ändras så att det blir möj-
ligt att i bolagsordningen ta in föreskrifter om olika företrädesrätt också när
skillnaden mellan aktieslagen enbart avser röstvärde.
En sådan ordning kan emellertid i ett avseende komma i allvarlig konflikt
med den aktiebolagsrättsliga likhetsprincipen. Så blir fallet vid en ökning av
aktiekapitalet genom fondemission. En sådan emission är i själva verket en
ren bokföringsåtgärd. Aktiekapitalet ökas endast genom en överflyttning av
bolagets egna medel i form av fritt eget kapital, uppskrivningsfond eller re-
servfond eller genom en uppskrivning av anläggningstillgångarnas värde (se
4 kap. 16 § aktiebolagslagen). I samband med fondemissionen delas nya ak-
tier ut utan att någon ersättning behöver lämnas. De aktieägare som därvid
tilldelas aktier kan sedan tillgodogöra sig en del av bolagets värde. Det skulle
med hänsyn till detta strida mot likhetsprincipen om innehavarna av aktier
som enligt bolagsordningen skall ha samma rätt till bolagets tillgångar och
vinst inte skulle behandlas lika vid en fondemission. En särskild bestäm-
melse bör därför införas som garanterar att innehavare av varje aktieslag
också efter en fondemission kan bibehålla sin andel i bolagets aktier och rös-
ter. Ett bolag som i bolagsordningen vill införa en föreskrift om företrädes-
rätt i fråga om aktier som skiljer sig åt endast i fråga om röstvärdet bör såle-
des vara skyldigt att förena denna med dels en bestämmelse om att vid en
fondemission nya aktier skall emitteras av varje aktieslag i förhållande till
det antal aktier av samma slag som finns sedan tidigare och dels en bestäm-
melse om att de gamla aktierna skall ge företrädesrätt till nya aktier av
samma aktieslag i förhållande till den andel av aktiekapitalet som de repre-
senterar.
Det kan anföras skäl för att det bör vara möjligt att i bolagsordningen föra
in föreskrifter om olika företrädesrätt också när skillnaden mellan aktiesla-
gen inte avser vare sig röstvärde eller rätt till tillgångar och vinst utan i stället
är av annat slag, t.ex. rätten att ta del i styrelseval. Enligt kapitaldirektivet,
artikel 29.2, är det emellertid inte möjligt att i bolagsordningen göra avvikel-
ser från den lika företrädesrätten annat än då aktieslagen skiljer sig åt i fråga
om röstvärde eller i fråga om rätten till tillgångar eller vinst. Någon ytterli-
gare möjlighet att i bolagsordningen ta in föreskrifter om olika företrädesrätt
kan alltså inte införas.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: Ett beslut av bolagsstämman att vid kontant-
emission avvika från den lika företrädesrätten eller från föreskrifter i
bolagsordningen om företrädesrätt skall för att vara giltigt biträdas av
aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som
de vid stämman företrädda aktierna.
113
8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (s. 136 och
289-291).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat förslaget utan invänd-
ning.
Bakgrund: Om bolaget beslutar om en emission har aktieägarna företrä-
desrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier som de tidigare
äger, såvida inte annat följer av bolagsordningen (se 4 kap. 2 § aktiebolagsla-
gen). Detta gäller generellt vid fondemission; någon möjlighet att avvika
från vad bolagsordningen föreskriver finns då inte. Motsatsen gäller vid ny-
emission av aktier eller konvertibla skuldebrev som skall utges mot ersätt-
ning i apportegendom. I sådana fall kan bolaget alltid fritt besluta om vem
som skall ha rätt att teckna aktier eller konvertibler.
Vid nyemission, där de nya aktierna eller konvertiblerna skall betalas med
pengar (kontantemission), gäller som huvudregel företrädesrätt i enlighet
med tidigare aktieinnehav eller enligt bolagsordningens bestämmelser.
Stämman kan emellertid med enkel majoritet besluta om annan företrädes-
rätt. En förutsättning för ett sådant beslut är dock att beslutet inte förrycker
den inbördes rätt som aktieslagen har på grund av bolagsordningen eller in-
nebär att någon bereds otillbörlig fördel på aktieägares bekostnad (se 4 kap.
2 och 14 §§ aktiebolagslagen och SOU 1971:15 s. 175 f.).
Artikel 29.4 i kapitaldirektivet tillåter att företrädesrätten begränsas eller
upphävs genom beslut av bolagsstämman. Direktivet kräver emellertid som
huvudregel att ett sådant beslut tas med en majoritet som inte får understiga
två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda värdepappe-
ren eller det företrädda kapitalet. Bestämmelsen tolkas i så gott som samt-
liga medlemsstater som ett krav på att beslutet skall biträdas av en kvalifice-
rad majoritet av de vid stämman avgivna rösterna.
Skälen för regeringens förslag: Svensk rätt måste bringas i överensstäm-
melse med reglerna i kapitaldirektivet. Regeringen föreslår därför att ett be-
slut om att vid kontantemission avvika från aktieägares företrädesrätt skall
vara giltigt endast om det biträds av minst två tredjedelar av vid stämman
avgivna röster och företrätt kapital. Detta är samma majori te tskrav som gäl-
ler för ändring av bolagsordningen. Bolaget bör vara oförhindrat att i bolags-
ordningen uppställa ännu strängare majoritetskrav.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: I aktiebolagslagen införs bestämmelser om att
beslut om nedsättning av aktiekapitalet fordrar kvalificerad majori-
tet.
De särskilda borgenärsskyddsregler som normalt gäller vid nedsätt-
ning av aktiekapitalet görs tillämpliga även vid sådan nedsättning som
sker för avsättning till reservfond.
Skyddet för bolagets borgenärer skall liksom hittills tillgodoses ge-
nom ett förfarande vid domstol. Kretsen av de borgenärer som därvid
skall ha möjlighet att kräva betalning eller säkerhet utvidgas.
114
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag
(se betänkandet s. 136, 294 - 302 och 304 - 310).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat kommitténs förslag
utan invändning.
Bakgrund: Bestämmelserna om bolags aktiekapital är av stor betydelse
för skyddet för bolagets borgenärer. Det har därför ansetts nödvändigt att
uppställa vissa spärrar mot nedsättning av aktiekapitalet. Bestämmelser om
detta finns i 6 kap. aktiebolagslagen.
Nedsättning får ske endast för vissa angivna ändamål.
För det första får nedsättning ske för avsättning till reservfond eller till
omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten
inte kan täckas av fritt eget kapital (se 6 kap. 1 § första stycket 1 aktiebolags-
lagen). I så fall är nedsättningen genomförd så snart beslutet har registrerats.
Efter en sådan nedsättning är bolaget förhindrat att inom tre år besluta om
vinstutdelning, såvida inte rätten lämnar sitt tillstånd till det (se 6 kap. 5 §).
Nedsättning får också ske för återbetalning till aktieägarna eller för avsätt-
ning till fri fond. Ett sådant nedsättningsbeslut anses inte genomfört förrän
bolaget har sökt och fått rättens tillstånd till nedsättningen (se 6 kap. 6 och
7§§).
En ytterligare form av nedsättning regleras i 6 kap. 8§. Enligt denna be-
stämmelse kan för ett aktiebolag, vars aktiekapital får ändras utan ändring
av bolagsordningen, i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet
kan nedsättas genom inlösen av aktier. En sådan nedsättning förutsätter inte
något tillstånd av rätten.
Ett beslut om nedsättning skall normalt fattas av bolagsstämman. Lagen
uppställer därvid inte några krav på kvalificerad majoritet. I fråga om ned-
sättning enligt 6 kap. 8 § kan nedsättningsbeslutet i vissa fall fattas av styrel-
sen.
Förfarandet inför rätten syftar till att skydda bolagets borgenärer. Rätten
skall kalla bolagets borgenärer genom kungörelse i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Kända borgenärer skall tillställas särskilda underrättelser om kallel-
sen. Om ansökan inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får
full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall rätten ge
sitt tillstånd till nedsättningen. Bestämmelserna gör undantag beträffande en
borgenärsgrupp. Borgenärer som också är gäldenärer i samma rättsförhål-
lande skall nämligen inte kallas och har inte heller rätt till betalning eller
säkerhet.
I kapitaldirektivet finns ganska detaljerade regler om nedsättning av ak-
tiekapitalet. I följande avseenden skiljer sig reglerna från svensk rätt.
* Av artikel 30 jämförd med artikel 40 följer att ett beslut om nedsättning
av aktiekapitalet skall fattas av bolagsstämman med en majoritet som inte
får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med de före-
trädda värdepapperen eller det tecknade kapitalet. Bestämmelsen tolkas i
så gott som samtliga medlemsstater som ett krav på kvalificerad majoritet
av de vid stämman avgivna rösterna. Direktivet tillåter också nedsättning
genom tvångsindragning av aktier (se artikel 36) under förutsättning att
tvångsindragningen tillåts eller föreskrivs i stiftelseurkunden eller bolagsord-
ningen. Om en sådan tvångsindragning är föreskriven i stiftelseurkunden el-
Prop. 1993/94:196
115
ier bolagsordningen, är det över huvud taget inte nödvändigt att bolagsstäm-
man fattar beslutet om nedsättningen. Om tvångsindragningen endast är till-
låten och samtliga berörda aktieägare inte har godkänt åtgärden, måste där-
emot bolagsstämman besluta om nedsättningen. I så fall gäller emellertid
inte något krav på kvalificerad majoritet. Detta slag av tvångsindragning
motsvarar i huvudsak sådan inlösen som regleras i 6 kap. 8§ aktiebolagsla-
gen.
* I artikel 31 föreskrivs att, om det finns flera slag av aktier, bolagsstäm-
mans beslut om nedsättning skall bli föremål för en särskild omröstning
minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet. Artikeln
synes bland medlemsstaterna tolkas så att särskild omröstning skall företas
bland ägare till redan utgivna aktier vilkas rätt försämras genom nedsätt-
ningsbeslutet. Motsvarande bestämmelse gäller vid nedsättning genom
tvångsindragning av aktier (se artikel 38).
* I artikel 32 anges att åtminstone de borgenärer, vilkas fordringar har
uppkommit före offentliggörandet av beslutet om nedsättning, har rätt att få
säkerhet för icke förfallna fordringar. Hur detta borgenärsskydd närmare
skall utformas har överlämnats till medlemsstaterna själva att bestämma. Av
medlemsstaternas lagstiftning måste dock framgå att nedsättningen inte gäl-
ler eller någon utbetalning inte får ske förrän borgenärerna har fått gottgö-
relse eller en domstol har beslutat att deras framställan om gottgörelse inte
behöver efterkommas. Någon begränsning av borgenärskretsen motsva-
rande den som svensk rätt innehåller finns inte i direktivet.
Artikel 33 medger dock att bestämmelserna om borgenärsskydd inte till-
lämpas i ett par nedsättningsfall. Det ena fallet är nedsättning för täckande
av inträffad förlust. Det andra fallet är överföring till en reserv, som endast
får användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade
kapitalet genom en fondemission. En ytterligare förutsättning för en sådan
överföring till reserv är att denna därefter inte överstiger tio procent av det
nedsatta aktiekapitalet.
Skälen för regeringens förslag: Som har framgått av den tidigare redogö-
relsen skiljer sig de svenska reglerna om nedsättning av aktiekapitalet i åt-
skilliga avseenden från vad kapitaldirektivet kräver. Det gäller främst for-
men för beslutet om nedsättning och formen för borgenärsskyddet. Det är
därför nödvändigt att anpassa den svenska lagstiftningen till vad direktivet
kräver. Direktivet kommer visserligen endast att bli tillämpligt på de publika
aktiebolagen. Det finns emellertid inte något skäl att i nu aktuella avseenden
ha olika regler för publika och privata aktiebolag. Regeringen föreslår där-
för lagändringar som blir tillämpliga på båda bolagskategorierna.
Till att börja med kan konstateras att aktiebolagslagen inte innehåller nå-
got sådant krav på kvalificerad majoritet som uppställs i artikel 30 jämförd
med artikel 40. Regeringen föreslår därför att bolagsstämmans beslut, i
andra fall än som avses i 6 kap. 8 §, alltid skall fattas med en majoritet mot-
svarande vad som krävs för en ändring av bolagsordningen enligt 9 kap. 14 §,
dvs. beslutet måste biträdas av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.
De krav som uppställs i artiklarna 31 och 38 bör tillgodoses genom en
kompletterande majoritetsregel. 1 flertalet medlemsstater uppfattas artikel
Prop. 1993/94:196
116
31 som ett krav på särskild omröstning bland de aktieägare vars rätt försäm-
ras genom nedsättningsbeslutet. Det är alltså fråga om den situation som i
aktiebolagslagen brukar beskrivas som att ”rättsförhållandet mellan ak-
tierna rubbas”. Ett exempel på detta är att nedsättning sker genom indrag-
ning utan återbetalning av endast viss aktieägares aktier. För beslut om änd-
ring i bolagsordningen som har sådan verkan uppställs redan i dag i 9 kap.
15 § ett krav på mycket kvalificerad majoritet som mer än väl uppfyller direk-
tivets krav. Denna bestämmelse blir utan vidare tillämplig i de fall då ett ned-
sättningsbeslut, som rubbar rättsförhållandet mellan aktierna, är beroende
av att bolagsordningen ändras. En motsvarande majoritetsregel bör uppstäl-
las också för beslut om nedsättning som inte fordrar någon ändring av bo-
lagsordningen men likväl medför att rättsförhållandet mellan aktier rubbas.
Som tidigare har konstaterats innehåller direktivet inte några närmare
föreskrifter om hur skyddet för bolagets borgenärer skall utformas. Den
svenska ordningen, där borgenärerna skyddas genom ett särskilt domstols-
förfarande, måste i huvudsak anses uppfylla direktivets krav. Regeringen är
inte beredd att i detta lagstiftningsärende föreslå att handhavandet av till-
ståndsärendena förs bort från domstolarna. Det kan emellertid förutsättas
att Aktiebolagskommittén inom ramen för sitt fortsatta arbete överväger om
handläggningen av dylika ärenden bör överlämnas till Patent- och registre-
ringsverket på samma sätt som regeringen har föreslagit beträffande ärenden
om tillstånd till verkställande av fusionsplan.
Däremot finns det anledning att i vissa andra avseenden ändra de gällande
reglerna. I vissa delar uppfyller nämligen de nuvarande nedsättningsreglerna
inte de krav som uppställs i direktivets bestämmelser om borgenärsskydd. I
svensk rätt behöver man, som tidigare har angivits, inte tillämpa de särskilda
borgenärsskyddsreglerna om ändamålet med nedsättningen är avsättning till
reservfond. Även direktivet medger ett sådant undantag, dock under förut-
sättning att reserven inte överstiger tio procent av bolagets aktiekapital. Re-
servfonden i ett svenskt aktiebolag kan emellertid mycket väl överstiga tio
procent av aktiekapitalet. I 12 kap. 4 § första stycket 1 föreskrivs t.o.m. att
viss avsättning av bolagets vinst skall ske till reservfonden, så länge denna
inte uppgår till 20 procent av aktiekapitalet. Regeringen är inte beredd att
föreslå någon ändring i fråga om reservfondens storlek. Det synes lämpligare
att utforma regelsystemet så att rättens tillstånd måste inhämtas även vid
nedsättning som sker för avsättning till reservfond. Det innebär att borgenä-
rerna ges möjlighet att kräva betalning eller tillfredsställande säkerhet för
sina fordringar även i samband med sådan nedsättning.
Svensk rätt kräver inte heller någon domstolsprövning vid nedsättning ge-
nom inlösen enligt 6 kap. 8 §. Artikel 36 medger emellertid inte något gene-
rellt undantag från bestämmelserna om borgenärsskydd. Artikeln tillåter
visserligen att bestämmelserna inte tillämpas när nedsättning sker med ut-
nyttjande av utdelningsbara medel. En förutsättning för detta är dock att
medlen överförs till en reserv som inte får betalas ut till aktieägarna utan
endast får användas för att täcka en inträffad förlust eller för fondemission
(se artikelns littera d). Mot bakgrund av detta bör ett krav på domstolspröv-
ning som huvudregel uppställas även vid inlösen enligt 6 kap. 8 §. Denna hu-
vudregel bör emellertid kompletteras med en undantagsbestämmelse som
Prop. 1993/94:196
117
motsvarar direktivets undantagsbestämmelse. Det skall således inte vara
nödvändigt att inhämta rättens tillstånd till nedsättningen om ett belopp som
motsvarar det nominella värdet av de inlösta aktierna samtidigt överförs till
reservfonden.
De gällande svenska bestämmelserna om borgenärsskydd omfattar inte
borgenärer som också är gäldenärer i samma rättsförhållanden. Rättsläget är
i denna del detsamma som vid fusion (se avsnitt 6.5 ovan). Kapitaldirektivet
innehåller emellertid inte något undantag av detta slag. Artikel 32 medger
endast att undantag görs beträffande sådana borgenärer som har betrygg-
gande säkerhet för sina fordringar eller när bolagets ställning är sådan att
säkerhet inte behövs. I likhet med vad som tidigare har uttalats i fråga om
borgenärsskyddet vid fusion anser regeringen att den nuvarande begräns-
ningen av borgenärskretsen inte är förenlig med EG-rätten.
Bestämmelserna om borgenärsskydd vid nedsättning av aktiekapitalet bör
därför ändras. I de fall frågan om nedsättning av aktiekapitalet skall prövas
av domstol bör även de borgenärer som samtidigt är gäldenärer i samma
rättsförhållande kallas av rätten och ha möjlighet att påfordra betalning eller
säkerhet. Endast de borgenärer som har rätt till betalning enligt den statliga
lönegarantin vid konkurs bör undantas från bestämmelserna om borgenärs-
skydd.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: I aktiebolagslagen införs ett uttryckligt förbud
för aktiebolag att teckna egna aktier eller aktier i moderbolag. Om en
sådan aktieteckning ändå sker, skall stiftarna eller styrelsens ledamö-
ter vara solidariskt betalningsskyldiga för de tecknade aktierna.
Om någon tecknar aktier i ett bolag i eget namn men för bolagets
eller dess dotterbolags räkning, skall han anses ha tecknat aktierna
för egen räkning.
Liksom hittills skall ett aktiebolag endast i vissa undantagsfall få
förvärva egna aktier. I sådana fall skall aktierna alltid avyttras senast
tre år efter förvärvet. Om detta inte sker, skall de förvärvade aktierna
vara ogiltiga.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 137, 268, 270 - 272).
Remissinstanserna har inte framfört några invändningar i denna del.
Bakgrund: Aktiebolagslagen innehåller i dag inte något uttryckligt förbud
för ett bolag att teckna egna aktier. Vid en sådan aktieteckning skulle det
emellertid råda identitet mellan aktietecknare och bolag. En sådan rätts-
handling torde enligt svensk rätt inte kunna tilläggas någon rättsverkan.
I 7 kap. 1 § finns bestämmelser om aktiebolags rätt att förvärva egna aktier
eller ta emot sådana aktier som pant. Som huvudregel är sådana förvärv ogil-
tiga. Det gäller även avtal som innebär att ett dotterföretag förvärvar eller 118
såsom pant tar emot aktie i moderbolaget.
I några undantagsfall får emellertid ett aktiebolag förvärva egna aktier el-
ler aktier i moderbolag. Så är för det första fallet när aktierna ingår i en af-
färsrörelse som bolaget övertar. Vidare får aktiebolaget på auktion ropa in
egna eller moderbolagets aktier som har utmätts för bolagets fordran. Slutli-
gen får aktiebolaget förvärva egna aktier i samband med att bolaget löser in
aktier enligt 13 kap. 3 § aktiebolagslagen. Bolaget är dock skyldigt att göra
sig av med aktierna så snart som möjligt. Detta kan ske genom att aktierna
dras in genom nedsättning av aktiekapitalet. Det kan också ske genom avytt-
ring av aktierna. Sådan avyttring skall ske så snart det kan göras utan förlust.
I fråga om aktier som har förvärvats som en del av en affärsrörelse finns en
särskild begränsning. Sådana aktier måste avyttras senast två år efter förvär-
vet, såvida inte regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ger
företaget tillstånd att behålla aktierna under längre tid.
I kapitaldirektivet finns bestämmelser om teckning och förvärv av egna
aktier. Artikel 18 innehåller ett uttryckligt förbud mot teckning av egna ak-
tier. Aktier som tecknas i strid med detta förbud skall betalas av stiftarna (jfr
artikel 3 i) eller, vid ökning av aktiekapitalet, av medlemmarna av styrelsen
eller direktionen. Direktivet tillåter dock medlemsstaterna att i den natio-
nella lagstiftningen bestämma att de angivna personerna skall gå fria från
betalningsansvar om de kan visa att de inte har försummat något.
I artikel 18 finns också en bestämmelse som skall förhindra att bolag teck-
nar egna aktier genom en bulvan. I denna del föreskriver direktivet att, om
aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets räk-
ning, denne skall anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
Direktivet uppställer inte något generellt förbud mot förvärv av egna ak-
tier. Däremot kräver direktivet att, om lagstiftningen tillåter förvärv av egna
aktier, lagstiftningen även skall innehålla vissa villkor för sådana förvärv,
däribland normalt att förvärvet skall godkännas av bolagsstämman (se arti-
kel 19). Medlemsstaterna behöver dock inte uppställa sådana villkor i ett an-
tal särskilt uppräknade situationer (se artikel 20.1). Så är fallet när förvärvet
ingår i en allmän förmögenhetsövergång och när förvärvet sker i syfte att
uppfylla en lagstadgad skyldighet. Så är också fallet om aktierna ropas in vid
en exekutiv auktion som äger rum för att infria en fordran som bolaget har
mot en aktieägare. I de nu angivna situationerna måste emellertid aktierna,
om deras nominella värde överstiger tio procent av aktiekapitalet, avyttras
inom en tid av högst tre år (se artikel 20.2). Om aktierna inte avyttras inom
denna tid, skall de förklaras ogiltiga. Därvid skall i vissa fall även nedsättning
av aktiekapitalet ske (se artikel 20.3). Vid tillämpningen av dessa bestäm-
melser skall mottagande av aktier som säkerhet jämställas med förvärv (se
artikel 24).
Skälen för regeringens förslag: Den redogörelse som nu har lämnats ger
vid handen att aktiebolagslagen inte i alla hänseenden uppfyller de krav som
kapitaldirektivet uppställer.
Vad först gäller teckning av egna aktier saknar lagen sålunda uttryckliga
bestämmelser om förbud mot sådan teckning. Lagen innehåller inte heller
någon motsvarighet till direktivets bestämmelser om betalningsansvar för
stiftare eller styrelseledamöter. Inte heller innehåller aktiebolagslagen be-
stämmelser om aktieteckning i eget namn men för bolagets räkning. Bestäm-
Prop. 1993/94:196
119
melser av de nu angivna slagen måste alltså införas i aktiebolagslagen. När Prop. 1993/94:196
det gäller förvärv av egna aktier uppfyller aktiebolagslagen i väsentliga delar
direktivets krav. Lagen tillåter förvärv av egna aktier endast i några undan-
tagssituationer där också direktivet godtar sådana förvärv. I två avseenden
skiljer sig emellertid svensk rätt från direktivet, nämligen i fråga om den tids-
frist inom vilken sålunda förvärvade aktier måste avyttras och i fråga om på-
följden när sådana aktier inte avyttras.
I fråga om tidsfristen för avyttring av aktier skulle en direkt anpassning
till direktivbestämmelserna kunne ske genom att de nuvarande reglerna om
avyttring av egna aktier kompletterades med särskilda regler som skulle
gälla enbart när bolagets innehav av egna aktier överskred den i direktivet
angivna tioprocentsgränsen. Det finns emellertid knappast skäl att ha olika
avyttringsregler beroende på hur stort bolagets innehav av egna aktier är.
Bestämmelserna bör därför i stället utformas så att samtliga egna aktier som
förvärvas med stöd av undantagsbestämmelserna skall avyttras så snart det
kan ske, dock senast tre år efter förvärvet. Vidare bör dispensmöjligheten
avseende aktie som har förvärvats genom övertagande av affärsrörelse - en
dispensmöjlighet som nästan aldrig har utnyttjats - utmönstras ur lagstift-
ningen.
Vad sedan gäller påföljden när aktier inte avyttras inom tidsfristen bör i
lagen föreskrivas att sådan underlåtenhet medför att dessa aktier är ogiltiga.
En sådan ogiltighet medför att antalet giltiga aktier inte längre svarar mot
aktiekapitalet. Bolaget bör därför vara skyldigt att fatta beslut om nedsätt-
ning av aktiekapitalet vid nästkommande bolagsstämma.
Regeringens förslag: Ett aktiebolag skall inte vara bundet av rätts-
handlingar som ett bolagsorgan har vidtagit om åtgärden står i strid
med aktiebolagslagens regler om bolagsorganets behörighet. Ett ak-
tiebolag skall inte heller vara bundet av de rättshandlingar som dess
ställföreträdare vidtar om åtgärden står i strid med legala befogen-
hetsinskränkningar och bolaget visar att dess motpart insåg eller bort
inse att så var fallet. Däremot skall ett aktiebolag inte kunna undgå
bundenhet av rättshandlingar som dess ställföreträdare vidtagit, där-
för att styrelsen eller verkställande direktören har handlat i strid med
bolagets verksamhetsföremål eller överskridit någon annan av bola-
get meddelad befogenhetsinskränkning.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens för-
slag. Kommittén har dock ansett att bolaget inte heller skall kunna undgå
bundenhet om en särskild firmatecknare har handlat i strid med en av bola-
get meddelad befogenhetsinskränkning. Vidare har kommittén inte tagit
ställning till vad som skall gälla i fråga om rättshandlingar vilka står i strid
med en befogenhetsinskränkning som följer av lag utan har ansett att den
120
frågan bör överlämnas till rättspraxis (se betänkandet s. 137 - 139 och 221 -
226).
Remissinstanserna: Det har inte riktats någon invändning mot kommitténs
förslag att ett aktiebolag inte skall vara bundet av de rättshandlingar som
dess företrädare företar i strid med aktiebolagslagens regler om bolagsorga-
nens kompetens. Det har inte heller gjorts någon invändning mot förslaget
att bolaget inte skall kunna undgå bundenhet på grund därav att ställföreträ-
daren har handlat i strid med någon befogenhetsinskränkning som bolaget
har meddelat.
Flera remissinstanser, såsom Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrät-
ten i Stockholm, Finansinspektionen, Patent- och registreringsverket, Sveri-
ges Advokatsamfund och Sveriges Revisorssamfund, har däremot ifrågasatt
om bolaget bör gentemot en ondtroende motpart vara bundet av rättshand-
lingar som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet.
Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet och Sveriges Advokatsam-
fund har uttalat att lagstiftaren även bör reglera den situationen då en ställfö-
reträdare har handlat i strid med någon i lag meddelad befogenhetsbegräns-
ning.
Bakgrund: Aktiebolagslagens regler om de olika bolagsorganens kompe-
tens utgår från att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ.
Stämman har en exklusiv beslutanderätt i en rad viktiga frågor. Styrelsen
svarar för bolagets organisation och för förvaltningen av bolagets angelägen-
heter. Den verkställande direktören skall ha hand om den löpande förvalt-
ningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Han kan
även vidta vissa andra åtgärder, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan
väsentlig olägenhet (se 8 kap. 6§ aktiebolagslagen).
Det är styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma. Styrelsen
har möjlighet att bemyndiga en eller flera personer att teckna bolagets firma,
såvida inte förbud mot detta har tagits in i bolagsordningen (se 8 kap. 11 §
andra stycket). Den verkställande direktören har alltid - alltså även utan be-
myndigande från styrelsen - rätt att företräda bolaget i fråga om sådana åt-
gärder som ankommer på honom, dvs. i första hand sådana uppgifter som
ligger inom den löpande förvaltningen men, när styrelsens beslut inte kan
avvaktas utan väsentlig olägenhet, även i fråga om andra åtgärder (se 8 kap.
12§).
Reglerna om kompetensfördelningen mellan stämman, styrelsen och den
verkställande direktören är tvingande. Stämman kan inte fatta beslut om att
styrelsens eller den verkställande direktörens behörighet (kompetens) skall
vara mera begränsad än vad som följer av aktiebolagslagen.
Styrelsens, den verkställande direktörens och firmatecknarnas befogenhet
kan emellertid vara inskränkt genom föreskrifter av ett överordnat bolagsor-
gan. Styrelsen är sålunda normalt skyldig att rätta sig efter de föreskrifter
som bolagsstämman ger. Den verkställande direktören skall följa de riktlin-
jer som styrelsen har dragit upp. Vidare kan i bolagsordningen ställas krav
på att vissa åtgärder får ske endast med godkännande från stämman. Stäm-
man kan alltså i viss utsträckning ge anvisningar till styrelsen som i sin tur
kan ge anvisningar till den verkställande direktören. Till detta kommer att
Prop. 1993/94:196
121
ställföreträdarnas befogenhet kan vara inskränkt till följd av regler i aktiebo-
lagslagen, t.ex. jävsbestämmelser.
Om i lagen eller inom bolaget uppställda behörighets- och befogenhets-
regler överskrids, kan det leda till att den aktuella rättshandlingen inte blir
bindande mot bolaget. I det följande anges - utifrån gällande rätt - några
typsituationer.
1) Om ett bolagsorgan företar en rättshandling eller fattar ett beslut som
det enligt aktiebolagslagen inte har behörighet att företa eller fatta, blir
rättshandlingen eller beslutet inte bindande mot bolaget oavsett om bolagets
motpart har varit i god tro. Så kan t.ex. styrelsen inte genom beslut eller
avtal ålägga bolaget att ändra sin bolagsordning, eftersom aktiebolagslagen
bygger på att endast bolagsstämman kan besluta om ändring i bolagsord-
ningen.
2) En annan form av behörighetsöverskridande kan föreligga när ett bo-
lagsorgan överträder någon i aktiebolagslagen meddelad förbudsregel. I
doktrinen har som exempel på sådana behörighetsöverskridanden nämnts
t.ex. förvärv av egen aktie.
3) I 8 kap. 14 § första meningen aktiebolagslagen finns bestämmelser om
bolagets bundenhet vid befogenhetsöverskridanden. Där stadgas att rätts-
handlingen inte är gällande mot bolaget, om ställföreträdaren har överskri-
dit sin befogenhet och den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller
borde ha insett att så var fallet. Bestämmelsen blir tillämplig om en styrelse
eller en verkställande direktör har handlat inom den av aktiebolagslagen
givna behörigheten men har brutit mot särskilda av stämman respektive sty-
relsen meddelade inskränkande föreskrifter. Den blir också tillämplig på en
särskild firmatecknare som företar en rättshandling utan att ha bolagets upp-
drag till detta.
4) Även överträdelser av i lag meddelade föreskrifter kan ibland vara att
bedöma som befogenhetsöverskridanden. Ett exempel på en sådan före-
skrift är jävsregeln i 8 kap. 10 § aktiebolagslagen. En styrelseledamot eller en
verkställande direktör får enligt denna regel inte handlägga frågor om avtal
mellan honom och bolaget. Inte heller får han handlägga frågor om avtal
mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse
som kan vara stridande mot bolagets. Frågan om beslutet eller rättshand-
lingen kan göras gällande mot bolaget brukar även i detta fall avgöras enligt
bestämmelsen i 8 kap. 14 § första meningen. Det innebär att rättshandlingen
blir bindande för bolaget om motparten har varit i god tro. Detsamma får
anses gälla om styrelsen bryter mot generalklausulen i 8 kap. 13 §, dvs. om
den fattar ett beslut som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt aktieägare
eller annan till nackdel för bolaget eller annan aktieägare (jfr Nial, Svensk
associationsrätt, 5 u. s.234).
5) Ett bolagsorgan kan slutligen överskrida gränsen för sin kompetens ge-
nom att fatta ett beslut eller vidta en rättshandling som strider mot bolagets
syfte eller går utöver det i bolagsordningen angivna verksamhetsföremålet.
I svensk rätt brukar även denna situation bedömas enligt 8 kap. 14 § första
meningen aktiebolagslagen. Bolaget är alltså inte bundet av beslutet eller
rättshandlingen annat än om bolagets motpart har varit i god tro (jfr Nial
a.a. s. 230).
Prop. 1993/94:196
122
En särskild bestämmelse (8 kap. 14 § andra meningen) behandlar beslut Prop. 1993/94:196
och rättshandlingar som den verkställande direktören företar. Dennes behö-
righet är som tidigare har nämnts begränsad till åtgärder inom ramen för den
löpande förvaltningen men den kan under vissa förutsättningar sträcka sig
även utanför denna ram. Om den verkställande direktören företar rätts-
handlingar som ligger utanför den löpande förvaltningen utan att det förelig-
ger sådana särskilda förutsättningar rör det sig principiellt om den situation
som har beskrivits i punkten 1 ovan och som normalt aldrig leder till bunden-
het för bolaget. Av 8 kap. 14 § andra meningen följer emellertid att, när den
verkställande direktören har överskridit sin behörighet, rättshandlingen
ändå kan vara bindande för bolaget om motparten var i god tro.
I god tro anses den vara som varken insåg eller bort inse att befogenheten
respektive behörigheten överskreds. Vid tillämpningen av godtrosreglerna
har de uppgifter som finns registrerade i aktiebolagsregistret stor betydelse.
Vad som finns i aktiebolagsregistret anses ha kommit till tredje mans känne-
dom såvida det inte av omständigheterna framgår att denne varken ägde el-
ler kunde äga kännedom om uppgiften (se 18 kap. 3 §). I fråga om sådana
uppgifter som skall registreras i aktiebolagsregistret, t.ex. uppgifter om fir-
matecknare, blir det därför som regel avgörande vad som har kunnat utläsas
ur registret. Till de uppgifter som skall tas in i aktiebolagsregistret hör också
bolagsordningen. Denna skall bl.a. innehålla uppgifter om föremålet för bo-
lagets verksamhet. Vissa förhållanden kommer emellertid aldrig till uttryck
i aktiebolagsregistret. Så är fallet med t.ex. inskränkningar i en firmateckna-
res befogenhet. I sådana fall saknar givetvis registeruppgifterna betydelse
för frågan om tredje man har varit i god tro.
I publicitetsdirektivet, artikel 9, finns bestämmelser om giltigheten av bo-
lagets förpliktelser vid olika slag av kompetensöverskridande. De första två
punkterna i artikeln har följande lydelse.
1. Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även
om åtgärderna inte omfattas av föremålet för bolagets verksamhet, under
förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget
som lagen tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av
sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet, om
bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av före-
målet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte
kunde vara omedveten om det; enbart offentliggörandet av bolagsordningen
är därvid inte tillräckligt som bevis.
2. Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av
bolagsordningen eller på grund av beslut av ett bolagsorgan kan inte åbero-
pas mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts.
Bestämmelserna i första punkten i artikeln innebär att ett bolag alltid för-
pliktas av de åtgärder som ett bolagsorgan företar inom ramen för sin behö-
righet. Endast z lag föreskrivna begränsningar i bolagsorganens behörighet
kan åberopas mot tredje man. Avgörande är inte om åtgärden ligger utanför
den kompetens som bolagsorganet rent faktiskt kan ha tillerkänts, t.ex. ge-
nom beslut i bolagsordningen eller genom beslut av ett överordnat bolagsor-
gan, utan om åtgärden ligger utanför den kompetens som lagen tillåter att
bolagsorganet tillerkänns (se första punkten första stycket). '23
Om bolaget genom en föreskrift i bolagsordningen eller genom ett beslut
av ett bolagsorgan har begränsat kompetensen för något bolagsorgan, kan
en sådan begränsning inte göras gällande mot tredje man. Detta följer av
artikelns andra punkt. Det är här fråga om sådana begränsningar som i
svensk rätt betraktas som befogenhetsinskränkningar. Enligt direktivet skall
bolaget i dessa fall alltid vara bundet av bolagsorganet åtgärder, oavsett om
motparten var i god tro eller inte. Huruvida en sådan beslutad begränsning
har offentliggjorts eller inte saknar också betydelse.
Föreskrifterna i direktivets andra punkt kan synas vara en från bolagets
synpunkt mycket sträng ordning. I tysk rätt, där bestämmelsen har sitt ur-
sprung, kompletteras den av andra ogiltighetsregler. I tysk rättspraxis går
nämligen bolaget fritt från bundenhet om det framkommer att tredje man
har samverkat med bolagsorganet för att skada bolaget eller att bolagsorga-
net på annat sätt uppenbart har missbrukat sin kompetens. En motsvarande
inskränkning i bestämmelsens tillämpningsområde har i doktrinen föresprå-
kats även i fråga om den nu aktuella direktivbestämmelsen. Frågan diskute-
rades under förarbetena till direktivet. Det ansågs då att bolaget hade rätt
att åberopa ett befogenhetsöverskridande mot en tredje man som hade
handlat i vetskap om att bolagets ställföreträdare missbrukat sin ställning el-
ler samverkat med honom i avsikt att skada bolaget (”kollusion”). Å andra
sidan ansågs inte blotta vetskapen om befogenhetsöverskridandet ha denna
verkan. Vid diskussionen i ministerrådet övervägdes möjligheten av att föra
in dessa klarlägganden i texten men idén förkastades. I stället överlämnades
det till de nationella rättsordningarna att lösa frågan inom ramen för den
allmänna rätten (se Gomard, Aktieselskaber og anpartsselskaber, 1986,
s. 143 f., och van Ommeslaghe, La premiére directive du conseil du 9 mars
1968 en matiére de societés, i Cahiers de droit européen, 1969, s. 632).
I ett avseende ger artikeln möjlighet att utforma lagstiftningen så att bola-
get inte blir bundet gentemot en ondtroende motpart (se punkten 1, stycke
2). Detta gäller i fråga om åtgärder som ligger utanför bolagets verksamhets-
föremål. Huvudregeln är även här att bolaget blir bundet av åtgärden. Med-
lemsstaterna får emellertid föreskriva att bolaget i sådana fall inte skall vara
bundet av rättshandlingen, om det visar att tredje man kände till att åtgärden
inte omfattades av föremålet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till
omständigheterna inte kunde vara omedveten om det.
Skälen för regeringens förslag: De nu redovisade direktivbestämmelserna
gör det nödvändigt att göra vissa ändringar i de nuvarande svenska bestäm-
melserna. Detta gäller i första hand de i direktivet behandlade frågorna om
bolagets bundenhet vid överskridande av verksamhetsföremålet och annat
överskridande av befogenhetsinskränkningar som bolaget har beslutat. Di-
rektivet tar inte upp bolagets bundenhet vid överskridande av befogenhetsin-
skränkning som följer av lag. Eftersom detta är en situation som har ett nära
samband med övriga frågor, finns det givetvis anledning att överväga även
denna fråga.
För att anpassa den svenska lagstiftningen till direktivets krav har kommit-
tén föreslagit att bolaget alltid skall vara bundet av de rättshandlingar som
styrelsen, en särskild firmatecknare eller den verkställande direktören har
Prop. 1993/94:196
124
företagit å bolagets vägnar, såvida ställföreträdaren inte har handlat i strid Prop. 1993/94:196
med aktiebolagslagens regler om bolagsorgans kompetens.
Regeringen ansluter sig i väsentliga delar till kommitténs förslag. I några
viktiga avseenden - bolagets bundenhet vid överträdelser av legala befogen-
hetsinskränkningar samt bolagets bundenhet av rättshandlingar som har vid-
tagits av särskilda firmatecknare - har regeringen emellertid en annan upp-
fattning.
Överskridande av legal behörighet
Regeringen delar kommitténs uppfattning att ett aktiebolag inte skall vara
bundet av rättshandlingar som en ställföreträdare har vidtagit på bolagets
vägnar men som ställföreträdaren enligt lag inte har haft behörighet att
företa. Till denna kategori hör i första hand de fall då ett bolagsorgan har
vidtagit en åtgärd som enligt lag endast kan vidtas av ett annat bolagsorgan.
Hit bör också räknas beslutsfattande i strid med sådana förbudsregler som
enligt gällande synsätt medför att bolaget inte är bundet av av rättshand-
lingen, exempelvis förvärv av egna aktier.
Överskridande av befogenhet enligt bolagsordning och liknande
En annan fråga gäller bolagets bundenhet av rättshandlingar som inneburit
att styrelsen eller den verkställande direktören har överskridit sin befogen-
het genom att handla i strid med föreskrifter som har meddelats i bolagsord-
ningen eller av ett överordnat bolagsorgan. Här anser regeringen, i likhet
med kommittén, att regelverket måste utformas så att bolaget aldrig - i vart
fall inte på associationsrättsliga grunder - kan undgå bundenhet. Detta är en
konsekvens av artikel 9.2. Det medför att godtrosregeln i 8 kap. 14 § första
meningen i denna del inte kan bibehållas. Frågan om hur överträdelser av
bolagsordningens verksamhetsbestämmelser bör regleras kommer att be-
handlas senare.
Överskridande av legal befogenhet
En ytterligare fråga är hur överträdelser av legala befogenhetsinskränk-
ningar skall behandlas. Exempel på en sådan fråga är att en styrelseledamot
deltagit i beslutsfattandet i en fråga trots att han är jävig. Hittills har godtros-
regeln i 8 kap. 14 § första meningen brukat tillämpas på dessa situationer.
Direktivet kan, såsom tidigare har påpekats, inte anses ta ställning i frågan.
Kommittén har uttalat att det bör överlämnas till rättstillämpningen att
från fall till fall avgöra om bolaget i dessa situationer skall vara bundet av
rättshandlingen. Två remissinstanser, Juridiska fakulteteten vid Stockholms
universitet och Sveriges Advokatsamfund, har invänt att frågan om bolagets
bundenhet även i dessa fall bör regleras i lag. Advokatsamfundet har föror-
dat att den godtrosregel som i dag tillämpas i dessa situationer bibehålls.
Regeringen delar uppfattningen att denna fråga inte bör lämnas oregle-
rad. Vi har övervägt om det är lämpligt att behandla överträdelser av legala
befogenhetsinskränkningar på samma sätt som överträdelser av andra befo-
125
genhetsinskränkningar. För detta talar bl.a. intresset av en enhetlig regle- Prop. 1993/94:196
ring. Vi har emellertid kommit till slutsatsen att det inte finns tillräckliga skäl
att ändra på den ordning som gäller i dag. Frågan om bolagets bundenhet
vid överträdelser av legala befogenhetsinskränkningar bör alltså enligt rege-
ringens uppfattning avgöras på samma sätt som hittills. Det innebär att bola-
get inte skall vara bundet av rättshandlingen om det visar att motparten insåg
eller bort inse att ställföreträdaren överträdde sin legala befogenhet.
Överskridande av bolagsordningens bestämmelse om
verksamhetsföremålet
En särskild fråga är om Sverige bör utnyttja den särskilda undantagsbestäm-
melsen i artikel 9.1 stycke 2 om överskridande av föremålet för bolagets
verksamhet. Bestämmelsen innebär att medlemsstaterna får föreskriva att
bolaget under vissa förutsättningar inte är bundet av åtgärder som ligger
utanför verksamhetsföremålet. Kommittén har inte ansett att det finns skäl
för att utnyttja detta undantag. Det innebär att bolaget även i dessa situatio-
ner skulle vara bundet av vad ett behörigt bolagsorgan företar sig å bolagets
vägnar och att motpartens goda eller onda tro därvid skulle vara utan bety-
delse.
Förslaget att inte utnyttja den nämnda undantagsbestämmelsen har till-
styrkts eller lämnats utan invändning av de remissinstanser som företräder
näringslivet. Flera andra remissinstanser har däremot hävdat att Sverige bör
utnyttja undantaget. Sålunda har Patent- och registreringsverket betonat
önskemålet att bolagsordningarna innehåller tydliga verksamhetsbestäm-
melser och menat att detta intresse främjas om undantaget utnyttjas. Finans-
inspektionen har hävdat att kommitténs förslag försvagar styrelsens ställning
och dess möjligheter till kontroll i fråga om verkställande direktörens och
andra ställföreträdares kompetens. Svenska Revisorssamfundet har menat
att Sverige bör utnyttja undantagsbestämmelsen för att bolaget skall få möj-
lighet att ingripa mot illojala transaktioner från ställföreträdares sida.
Regeringen vill understryka vikten av att regelverket utformas så att
tredje mans skyddsintresse tillgodoses. Det är rimligt att risken för att bola-
gets ställföreträdare handlar illojalt helt och hållet bärs av bolaget. Det är
också i omsättningens intresse att tredje man kan ingå rättshandlingar med
bolagets ställföreträdare utan att närmare behöva överväga om åtgärden lig-
ger inom ramen för bolagets verksamhetsföremål eller inte. Därvid bör sär-
skilt beaktas att verksamhetsbestämmelserna i bolagsordningen ofta är för-
åldrade eller mycket vagt utformade och ibland rentav kan synas sakna an-
knytning till den verksamhet som bolaget rent faktiskt bedriver. Detta gör
det synnerligen svårt för bolagets motparter att bedöma om en rättshandling
ligger inom ramen för bolagets verksamhetsföremål.
Det kan visserligen invändas att den undantagsbestämmelse som direkti-
vet tillåter innebär att bolaget måste visa att tredje man kände till att åtgär-
den låg utanför verksamhetsföremålet eller med hänsyn till omständighe-
terna inte kunde vara omedveten om det. En tredje man i god tro borde
alltså, kan det hävdas, inte löpa någon risk. Å andra sidan medför även en
sådan bestämmelse att tredje man under alla förhållanden måste lägga vikt
126
vid den kunskap han har om bolagets verksamhetsföremål, något som redan
det kan hämma omsättningens intressen.
Mot bakgrund av att verksamhetsbestämmelserna ofta är vagt utformade
och det förhållandet att tredje man som regel inte har kännedom om bestäm-
melsernas utformning framstår en undantagsbestämmelse av det slag som di-
rektivet tillåter som ett mycket trubbigt och ineffektivt remedium mot olika
slag av missbruk från ställföreträdarens sida. Det bör särskilt understrykas
att det förhållandet att verksamhetsföremålet är beskrivet i bolagsordningen
som finns tillgänglig hos Patent- och registreringsverket enligt direktivet inte
får ges den verkan att tredje man skall anses ha kännedom om det. Direkti-
vet stadgar nämligen uttryckligen att offentliggörandet av bolagsordningen
inte är tillräckligt som bevis för att tredje man varit i ond tro.
Det kan visserligen förekomma fall då det står helt klart att ställföreträda-
ren har gått utöver bolagets verksamhetsföremål och då det därför framstår
som oskäligt att bolaget trots det skall bli bundet av åtgärden. I tysk rätts-
praxis har, som tidigare har nämnts, utvecklats vissa rättsprinciper som inne-
bär att avtalet i sådana fall inte kan göras gällande. Uttalanden i samband
med direktivets tillkomst måste förstås som att medlemsstaterna är oförhind-
rade att vid sidan av associationsrätten utveckla rättsregler av detta slag.
Även svensk rätt innehåller liknande regler som kan tillämpas också på avtal
där ena eller båda parter utgörs av bolag. Avtalslagens ogiltighetsregler, i
första hand 33 och 36 §§, torde ge minst lika goda förutsättningar att komma
till rätta med överträdelser av verksamhetsföremålet som bibehållandet av
en särskild ondtrosregel i aktiebolagslagen.
Regeringen kan på grund av det anförda inte finna att det skulle föreligga
ett behov av att utnyttja direktivets undantagsbestämmelse. Det är visserli-
gen, som Patent- och registreringsverket har framhållit, värdefullt att det
finns en klar verksamhetsbestämmelse i bolagsordningen och att denna re-
spekteras av bolagets företrädare. Verksamhetsbestämmelser bör emellertid
upprätthållas och sanktioneras på annat sätt än genom bestämmelserna om
ställföreträdares behörighet och befogenhet.
Regeringen ansluter sig således till kommitténs bedömning att Sverige inte
bör införa någon särskild regel om bolags bundenhet av rättshandlingar som
ligger utanför bolagets verksamhetsföremål.
Åtgärder som vidtas av särskilda firmatecknare
En ytterligare fråga är om den nu förordade regleringen bör gälla inte endast
styrelse och verkställande direktör utan också särskilda firmatecknare. Arti-
kel 9 i publicitetsdirektivet gäller endast rättshandling som vidtagits av bo-
lagsorgan. Endast stämman, styrelsen och verkställande direktören torde
vara att anse som bolagsorgan i direktivets mening. De svenska reglerna om
särskilda firmatecknare som kan men inte behöver vara ledamöter av styrel-
sen saknar egentlig motsvarighet i EU-staterna. I exempelvis tysk rätt kom-
pletteras i stället den associationsrättsliga lagstiftningens regler om styrelse-
ledamöters firmateckningsrätt med regler om prokura.
Kommittén, som har noterat att direktivets krav inte gäller särskilda fir-
matecknare, har ansett att det inte finns skäl att i detta sammanhang be-
Prop. 1993/94:196
127
handla de åtgärder som en sådan har vidtagit annorlunda än åtgärder som
bolagsorganen har vidtagit. Den nuvarande ondtrosregeln som innebär att
bolaget inte är bundet av ställföreträdarens rättshandlingar om motparten
insett eller bort inse att ställföreträdaren överträtt sin befogenhet skulle
alltså upphävas också i fråga om särskilda firmatecknare. Kommitténs upp-
fattning har inte mött några invändningar under remissbehandlingen.
Den särskilde firmatecknaren står i väsentliga avseenden en vanlig full-
mäktig nära. De skillnader som förekommer avser huvudsakligen det sätt
på vilket behörigheten kommer till uttryck. Sålunda grundar den särskilde
firmatecknaren sin behörighet på ett beslut av styrelsen, medan fullmäktigen
grundar sin behörighet på fullmakten. Vidare skall uppgift om den särskilde
firmatecknaren offentliggöras genom registrering i aktiebolagsregistret, me-
dan fullmäktigens behörighet endast kommer till uttryck i fullmakten. När
det gäller frågor om befogenhet är emellertid rättsläget väsentligen det-
samma. Såväl den särskilde firmatecknarens som fullmäktigens befogenhet
är beroende av att han har fått ett uppdrag att handla på bolagets (fullmakts-
givarens) vägnar. Vidare är befogenhetens omfattning beroende av de in-
skränkande instruktioner som bolaget eller fullmaktsgivaren kan ha medde-
lat. I fråga om huvudmannens bundenhet när mellanmannen har överskridit
sin befogenhet gäller samma regler vare sig rättshandlingen har vidtagits av
en särskild firmatecknare eller av en fullmäktig. Om en fullmäktig handlar
utan uppdrag eller överskrider inskränkande instruktioner, är rättshand-
lingen sålunda inte bindande mot fullmaktsgivaren om tredje man insåg eller
bort inse att fullmäktigen överskred sin befogenhet (se 11 § första stycket
avtalslagen).
Enligt regeringens mening har det inte framkommit tillräckliga skäl att
ändra på den nuvarande ordningen, såvitt gäller särskilda firmatecknare.
Det framstår varken från bolagets eller tredje mans synpunkt som motiverat
att i detta sammanhang behandla särskilda firmatecknares och fullmäktiges
befogenhetsöverskridanden på olika sätt. I fråga om särskilda firmateckna-
res befogenhetsöverskridanden bör man alltså behålla den nuvarande ond-
trosregeln.
Regeringens förslag: Liksom hittills skall medel som ett aktiebolag har
utbetalat i strid med aktiebolagslagen som regel betalas tillbaka. I
fråga om utbetalning som har skett i form av vinstutdelning skall dock
mottagaren vara återbäringsskyldig endast om bolaget visar att han
insåg eller bort inse att utbetalningen stred mot aktiebolagslagen.
Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att en aktieägare skall vara
skyldig att återbetala olovlig vinstutdelning endast om bolaget visar att han
måste antas ha ägt vetskap om att utbetalningen stred mot aktiebolagslagen
(se betänkandet s. 139, 266 och 267).
Prop. 1993/94:196
128
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte gjort några invändningar Prop. 1993/94:196
mot kommitténs förslag.
Bakgrund: Aktieägarna har inte rätt att förfoga fritt över bolagets medel.
Bolagets medel får sålunda utbetalas till aktieägarna endast enligt aktiebo-
lagslagens regler om vinstutdelning, om nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden eller om utskiftning vid bolagets likvidation (se 12 kap. 1 §).
Om medel utbetalas till aktieägare i strid med aktiebolagslagens bestämmel-
ser, skall mottagaren återbära medlen jämte ränta. Från denna regel om
återbetalningsskyldighet finns dock ett undantag. Om mottagaren hade skä-
lig anledning att anta att utbetalningen utgjorde laglig vinstutdelning, är han
inte återbetalningsskyldig (se 12 kap. 5 § första stycket).
Även kapitaldirektivet innehåller begränsningar i bolagets rätt att utbe-
tala medel till aktieägarna. Utdelning får inte ske så att det inkräktar på bo-
lagets bundna kapital. Utdelningen får inte heller överstiga ett belopp mot-
svarande vinsten för det senaste räkenskapsåret justerad med hänsyn till
bl.a. balanserad vinst och balanserad förlust (artikel 15.1 a och c). En utdel-
ning i strid med artikel 15 skall återbetalas av mottagande aktieägare, ”om
bolaget visar att aktieägarna kände till att utdelningen var olaglig eller att de
med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara okunniga om det”. God-
troende aktieägare ges alltså ett visst skydd. Enligt den till direktiven anpas-
sade lagstiftningen i bl.a. Danmark och Tyskland avser detta godtrosskydd
medel som har utbetalats i form av vinstutdelning.
Innebörden i direktivets godtrosregel är inte helt klar. Kommittén har an-
sett att innebörden i ondtrosrekvisitet överensstämmer med motsvarande re-
kvisit i 33 § avtalslagen (”måste antagas ha ägt kännedom”). Ordalydelsen
utesluter emellertid inte en tolkning som närmare överensstämmer med vad
som allmänt gäller i fråga om ond tro i svensk rätt (”insett eller bort inse”).
Det kan också konstateras att lagstiftningen i Danmark i denna del har utfor-
mats på detta vis (”indså eller burde have indset”, se 113 § aktieselskabslo-
ven). I Tyskland har lagstiftningen en liknande utformning. Det kan bl.a.
mot den bakgrunden antas att direktivet ger utrymme för en ondtrosregel
utformad på det sätt som skett i dansk och tysk lagstiftning.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelsen i 12 kap. 5 § aktiebolagsla-
gen bör anpassas till vad direktivet innehåller om återbetalning av olovlig
vinstutdelning.
När det gäller den närmare utformningen av ondtrosrekvisitet är det enligt
regeringens mening sakligt motiverat med en bestämmelse som ansluter till
vad som allmänt gäller i svensk rätt angående ond och god tro, dvs. skyldig-
heten att betala tillbaka vinstmedlen bör vara beroende av om aktieägaren
insett eller bort inse att utbetalningen stred mot aktiebolagslagen. Enligt re-
geringens mening ger direktivet också, som nyss har angivits, utrymme för
att ge bestämmelsen en sådan utformning.
129
9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Regeringens förslag: Ett aktiebolag skall liksom hittills ha vissa möj-
ligheter att lämna lån till sina anställda i syfte att dessa skall förvärva
aktier i bolaget. Sådana lån skall dock inte få överstiga bolagets fria
egna kapital.
Den nuvarande möjligheten att få dispens från förbudet att lämna
lån för förvärv av aktier i bolaget utmönstras, såvitt avser de publika
aktiebolagen.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 139 och 274 -276).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har lämnat kommitténs förslag
utan invändning.
Bakgrund: 112 kap. 7 § finns vissa bestämmelser som begränsar möjlighe-
terna för ett aktiebolag att låna ut pengar eller ställa säkerhet. Bland dessa
bestämmelser finns ett förbud för aktiebolag att lämna lån eller ställa säker-
het i syfte att gäldenären eller någon honom närstående skall förvärva aktier
i bolaget eller i något annat bolag i samma koncern. Vissa lån till anställda
är dock undantagna (se fjärde stycket). Bestämmelserna i 12 kap. 8 § ger
dessutom möjlighet att meddela dispens från förbudet i 7 §. När det gäller lån
som skall användas för förvärv av aktier i bolaget eller annat bolag i samma
koncern kan sådan dispens ges om det finns särskilda skäl.
Också kapitaldirektivet innehåller föreskrifter som inskränker bolagets
rätt att lämna lån eller ställa säkerhet. Huvudregeln kommer till uttryck i
artikel 23.1, där det föreskrivs att ett bolag inte får ge förskott, lämna lån
eller ställa säkerhet i syfte att tredje man skall förvärva aktier i bolaget. Från
denna regel görs dock i punkten 2 undantag bl.a. för åtgärder i syfte att ak-
tier skall förvärvas av eller till förmån för de anställda i bolaget eller ett till
detta närstående bolag. En förutsättning för sådana lån m.m. är dock att åt-
gärden inte leder till att bolagets nettotillgångar understiger aktiekapitalet
och de reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.
Skälen för regeringens förslag: Aktiebolagslagens bestämmelser uppfyller
i huvudsak de krav som kapitaldirektivet uppställer i denna del. I två avseen-
den avviker emellertid de svenska reglerna från direktivet.
Direktivet ger utrymme för en undantagsbestämmelse motsvarande den
nuvarande svenska bestämmelsen om lån m.m. till anställda. I direktivet
finns emellertid en begränsning som inte har någon motsvarighet i den
svenska bestämmelsen. Direktivet föreskriver sålunda att lånen inte får leda
.till att tillgångarna i bolaget understiger bolagets bundna egna kapital. Det
kan i förstone synas som att utgivandet av penninglån i och för sig inte kan
få denna verkan. Visserligen minskar bolagets kassa, men samtidigt förs lå-
net upp som en fordran bland bolagets tillgångar och summan av bolagets
förmögenhet förblir alltså densamma. Direktivbestämmclscn bör emellertid
tolkas mot bakgrund av brittisk rätt, där den har sin förebild. Syftet bakom
den motsvarande brittiska bestämmelsen är att förhindra att begränsning-
Prop. 1993/94:196
130
arna i bolagets rätt att förvärva egna aktier kringgås. Direktivbestämmelsen Prop. 1993/94:196
bör med hänsyn härtill förstås så att bolaget får lämna lån förförvärv av bola-
gets aktier endast i den utsträckning som bolaget enligt direktivet äger för-
värva egna aktier. Vid prövningen av vilket låneutrymme som finns bör man
därför inte ta upp bolagets fordran som tillgång. Endast om bolagets övriga
tillgångar överstiger bolagets bundna egna kapital finns det utrymme att
lämna lån av detta slag.
Det är nödvändigt att utforma aktiebolagslagen så att den stämmer över-
ens med denna tolkning av direktivet. Enbart bolagets fria egna kapital bör
således få användas för lån till eller ställande av säkerhet för anställda om
syftet med åtgärden är att den anställde skall förvärva aktier i bolaget.
Dispensregeln i 12 kap. 8 § ger ett visst ytterligare utrymme för penninglån
m.m. som skall användas för förvärv av aktier i bolaget. Direktivet lämnar
däremot inte något sådant utrymme. Dispensregeln är därför inte förenlig
med direktivet. Möjligheten att ge dispens från låne- och säkerhetsförbudet
bör därför inskränkas till att gälla lån och ställande av säkerhet för lån som
inte skall användas för förvärv av aktier i det långivande bolaget.
Eftersom direktivet inte är tillämpligt på de privata aktiebolagen uppkom-
mer frågan om de nu angivna lagändringarna trots detta skall gälla också för
dem. Såsom regeringen tidigare har framhållit bör man som regel sträva ef-
ter en för båda bolagskategorierna enhetlig reglering. Övervägande skäl ta-
lar för att frågan om lån m.m. för förvärv av aktier får en sådan enhetlig
reglering. I fråga om dispensregeln finns det dock skäl för en annan bedöm-
ning. Framför allt i fråga om mindre företag är det nämligen i vissa situatio-
ner, t.ex. vid generationsskiften, av mycket stor betydelse att bolaget kan
lämna lån och ställa säkerhet för förvärv av aktier i bolaget. Regeringen an-
ser därför att det i detta fall finns särskild anledning att behålla den nuva-
rande ordningen för de privata aktiebolagen.
Regeringens förslag: I aktiebolagslagen införs en bestämmelse som in-
nebär att ett förhållande som skall registreras i aktiebolagsregistret
som regel skall få åberopas mot tredje man först sedan sådan registre-
ring har skett och förhållandet har kungjorts i Post- och Inrikes Tid-
ningar (negativ publicitetsverkan). Förhållandet skall dock få åbero-
pas mot tredje man redan före kungörande om bolaget visar att tredje
man likväl kände till förhållandet.
Tredje man skall anses känna till sådana förhållanden som har in-
förts i aktiebolagsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar,
såvida han inte visar att det var omöjligt för honom att känna till det
som har kungjorts. Från och med den sextonde dagen från kungöran-
det skall han alltid anses ha kännedom om förhållandet (positivpubli-
citetsverkan).
131
Kommitténs forslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betän-
kandet s. 142, 209 och 212 - 214).
Remissinstanserna: Förslagen har lämnats utan invändning.
Bakgrund: Aktiebolag registreras av Patent- och registreringsverket i ak-
tiebolagsregistret. Bestämmelser om registrering finns i 18 kap. aktiebolags-
lagen och i aktiebolagsförordningen (1975:1387). Registrering sker på
grundval av anmälningar och underrättelser. Anmälningar och underrättel-
ser till registret biläggs registret. Såväl registret som bilagda handlingar hålls
tillgängliga för allmänheten.
Patent- och registreringsverket har att utan dröjsmål kungöra vad som har
införts i aktiebolagsregistret i Post- och Inrikes Tidningar. En kungörelse
som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall
dock ange endast ändringens art (se 18 kap. 2 §).
Till de uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret hör uppgifter om
bolagets bildande, aktiekapitalets storlek, emissionsbeslut, beslut om änd-
ring i bolagsordningen och val av styrelseledamöter, verkställande direktör,
firmatecknare m.m.
Registreringen och den därtill knutna kungörelsen ger tredje man möjlig-
het att ta del av vissa viktigare uppgifter om bolaget. Men registreringens
verkan är vidare än så. I själva verket utgör registreringen utgångspunkten
för vad tredje man anses känna till resp, vad han anses inte känna till. Man
kan här tala om registreringens positiva respektive negativa publicitetsver-
kan.
Med negativ publicitetsverkan menas att en handling eller en uppgift inte
kan åberopas mot tredje man innan den har offentliggjorts. Aktiebolagsla-
gen innehåller i dag inte någon bestämmelse om negativ publicitetsverkan.
1 1887 års lag om handelsregister, firma och prokura föreskrevs att ett förhål-
lande som hade blivit eller bort bli registrerat före kungörandet inte kunde
åberopas med laga verkan mot annan än den som visades ha ägt vetskap om
förhållandet. Motsvarande bestämmelse inflöt sedermera i aktiebolagslag-
stiftningen (se 204 § i 1944 års aktiebolagslag). I den nya firmalag som beslu-
tades år 1974 utmönstrades emellertid bestämmelsen, eftersom den ansågs
ge uttryck för en allmän rättsprincip. Någon saklig ändring var inte avsedd.
Med hänvisning till utformningen av 19 § handelsregisterlagen (1974:157)
togs bestämmelsen inte heller upp i 1975 års aktiebolagslag. I doktrinen har
emellertid framhållits att den princip som kom till uttryck i 1944 års aktiebo-
lagslag inte helt stämmer överens med vad som allmänt gäller i nutida svensk
rätt angående god tro.
En bestämmelse om positiv publicitetsverkan finns däremot fortfarande i
18 kap. 3§ aktiebolagslagen. I bestämmelsen föreskrivs att det som har in-
förts i aktiebolagsregistret enligt aktiebolagslagen eller enligt särskilda be-
stämmelser skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har
kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar och det inte av omständigheterna
framgår att han varken kände till eller hade bort känna till det som kun-
gjorts.
I publicitetsdirektivet, artikel 2, finns bestämmelser om att vissa hand-
lingar och uppgifter om ett bolag skall vara offentliga. Det gäller bl.a. stiftel-
seurkund och bolagsordning samt ändringar i dessa handlingar. Det gäller
Prop. 1993/94:196
132
vidare uppgifter om dem som i egenskap av i lagstiftningen föreskrivet bo-
lagsorgan eller som medlemmar i sådant organ är behöriga att företräda bo-
laget eller som deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget. Enligt artikel
3 skall en akt läggas upp för varje bolag i det register, där bolaget är registre-
rat. Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 2 skall för-
varas i akten eller föras in i registret. De skall dessutom offentliggöras i en
av medlemsstaterna utsedd nationell tidning, antingen genom ett fullständigt
återgivande eller genom hänvisning till en handling som förvaras i akten eller
är införd i registret.
I artikel 3.5 finns en föreskrift om negativ publicitetsverkan. Artikeln fö-
reskriver att bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man
först sedan de har offentliggjorts i den nationella tidningen, såvida inte bola-
get visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften. Det anses i
doktrinen att uttrycket ”kände till” skall tolkas som ett krav på faktisk vet-
skap, ”ägde vetskap om”. Det räcker alltså inte att tredje man borde ha känt
till förhållandet -1.ex. ett beslut om byte av ställföreträdare - för att bolaget
skall kunna åberopa det.
I den angivna föreskriften ligger också att bolaget kan åberopa handlingen
eller uppgiften mot tredje man, när offentliggörande väl har skett på det sätt
som föreskrivs i artikeln. Denna positiva publicitetsverkan har dock en be-
gränsning. Sålunda gäller i fråga om åtgärder som vidtas före den sextonde
dagen efter offentliggörandet att handlingen eller uppgiften inte får åbero-
pas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för honom att känna
till handlingen eller uppgiften.
Skälen för regeringens förslag: Publicitetsdirektivet får, såvitt gäller nega-
tiv publicitetsverkan, förstås så att ännu inte offentliggjorda handlingar och
uppgifter inte kan åberopas mot tredje man annat än om denne ägde faktisk
vetskap om dem. I Sverige synes rättsläget beträffande negativ publicitets-
verkan vara något annorlunda. Uttryckliga bestämmelser saknas, men inne-
börden av den princip som anses gälla avviker från föreskriften i publicitets-
direktivet. Det är därför nödvändigt att i svensk rätt införa ett stadgande
som överensstämmer med direktivets krav.
Även när det gäller positiv publicitetsverkan har den svenska rätten en
annan innebörd än vad direktivet fordrar. Också i denna del måste därför
den svenska lagstiftningen anpassas till direktivet. Direktivets sextondagars-
regel bör till följd därav införas i aktiebolagslagen.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: Efter det att anmälan om vem som har utsetts
till styrelseledamot och verkställande direktör har införts i Post- och
Inrikes Tidningar, kan bolaget inte mot en godtroende tredje man
åberopa fel eller brister vid valet av styrelseledamot eller vid beslutet
att utse verkställande direktör.
133
Kommitténs forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag
(se betänkandet s. 142 och 219 - 221).
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte riktat några invändningar
mot kommitténs förslag i denna del.
Bakgrund: Ett beslut som har fattats i ett aktiebolag kan av olika skäl vara
ogiltigt. Ogiltigheten kan bero på att det har förekommit något formfel vid
beslutets tillkomst. Ett stämmobeslut kan t.ex. vara ogiltigt därför att kal-
lelse inte har skett på vederbörligt sätt, därför att obehöriga har tillåtits att
rösta eller därför att röstningsreglerna inte har iakttagits. Ogiltigheten kan
också sammanhänga med något materiellt fel, exempelvis att stämman har
överskridit gränserna för sin bestämmanderätt.
I svensk rätt kan tredje man som regel inte åberopa ett beslut som har
fattats inom bolaget men som visar sig vara ogiltigt. Inte heller kan han åbe-
ropa en rättshandling som har företagits av en ställföreträdare om beslutet
att utse denne visar sig ha varit ogiltigt. Detta gäller oavsett om beslutet att
utse ställföreträdaren har registrerats i aktiebolagsregistret eller ej.
Denna princip modifieras emellertid, såvitt avser bolagsstämmobeslut, av
bestämmelserna om klander. Om ett bolagsstämmobeslut, som inte har till-
kommit i laga ordning, inte klandras inom föreskriven tid - tre månader från
beslutet - kan felaktigheter vid beslutets tillkomst eller i dess innehåll inte
längre angripas. I så fall kan givetvis den ursprungliga ogiltigheten inte
längre göras gällande mot tredje man. Förvissa beslut som strider mot tving-
ande regler gäller dock inte någon klanderpreskription. Ett sådant beslut
förblir ogiltigt även om det inte klandras inom klanderfristen.
Om ett stämmobeslut upphävs efter klander, betraktas beslutet som ogil-
tigt från början. Gäller det ogiltiga beslutet val av styrelse, anses emellertid
de åtgärder som den utsedda styrelsen har vidtagit i allmänhet inte vara ogil-
tiga utan styrelsen kan fungera till dess att klanderdomen har vunnit laga
kraft eller domstolen har meddelat inhibitionsbeslut (se Nial, Svensk asso-
ciationsrätt, 5 u. s. 173). Frågan om detta även skall gälla vid sådan kvalifice-
rad ogiltighet som inte skulle ha kunnat botas genom klanderpreskription
har av lagstiftaren överlämnats åt doktrin och rättspraxis att besvara (se
SOU 1941:9 s.560).
I publicitetsdirektivet, artikel 8, finns en föreskrift som inskränker bola-
gets möjligheter att mot tredje man göra gällande att ett val av styrelse eller
ett beslut att utse annan ställföreträdare för bolaget är ogiltigt. Om formali-
teterna för offentliggörande har iakttagits i fråga om de personer som i egen-
skap av bolagsorgan är behöriga att företräda bolaget, dvs. om registrering
och kungörande har skett, får ett fel som ägde rum då personerna utsågs åbe-
ropas mot en tredje man endast om bolaget visar att denne kände till felet.
Skälen för regeringens förslag: Svensk rätt överensstämmer i de nu be-
rörda frågorna inte med publicitetsdirektivets krav. I aktiebolagslagen bör
därför införas en bestämmelse som bringar svensk rätt i överensstämmelse
med direktivet. En sådan bestämmelse bör - i enlighet med kommitténs för-
slag - ha den innebörden att, så snart val av styrelseledamot och verkstäl-
lande direktör har införts i aktiebolagsregistret och har blivit kungjort i Post-
och Inrikes Tidningar, bolaget inte skall mot tredje man kunna åberopa fel
eller brister i valet, såvida inte bolaget visar att tredje man kände till felet
Prop. 1993/94:196
134
eller bristen. Detta medför att de rättshandlingar som de sålunda registre-
rade personerna har vidtagit i sin egenskap av ledamöter i styrelsen respek-
tive såsom verkställande direktör binder bolaget mot en godtroende tredje
man.
Den föreslagna regeln får betydelse såväl vid vanlig ogiltighet som vid så-
dan kvalificerad ogiltighet där någon klanderpreskription inte gäller.
En särskild fråga är om bestämmelsen bör gälla inte enbart styrelseleda-
möter och verkställande direktör utan också särskilda firmatecknare. Kom-
mittén har - utan att närmare utveckla sin ståndpunkt - ansett att bestäm-
melsen inte bör omfatta särskilda firmatecknare. Kommitténs uppfattning
torde sammanhänga med att direktivets bestämmelser endast gäller ”bolags-
organ” och att särskilda firmatecknare, såsom tidigare har framhållits, inte
kan anses som bolagsorgan i direktivets bemärkelse.
Omsättningens intresse liksom hänsynen till tredje man kan synas tala för
att utsträcka bestämmelsen även till särskilda firma tecknare. Detta skulle
emellertid medföra ytterligare risker för bolaget, risker som bolaget inte
skulle ha möjlighet att skydda sig mot. Det är därför inte heller i detta sam-
manhang motiverat att göra skillnad mellan å ena sidan särskilda firmateck-
nare enligt aktiebolagslagen och å andra sidan fullmäktige. Regeringen har
därför kommit till samma slutsats som kommittén, nämligen att brister i va-
let av en särskild firmatecknare bör kunna åberopas mot tredje man även
sedan valet blivit registrerat i aktiebolagsregistret.
Prop. 1993/94:196
Regeringens förslag: Aktiebolagslagens krav på att aktiebolagen årli-
gen skall sända in förteckningar över styrelseledamöter, verkställande
direktörer, firmatecknare och revisorer till Patent- och registrerings-
verket avskaffas.
Kommittén: Kommittén har inte behandlat denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: I 8 kap. 15 § fjärde stycket föreskrivs att
bolaget varje år efter bolagsstämman skall till registreringsmyndigheten
sända in en förteckning över bolagets styrelseledamöter, verkställande di-
rektör, suppleanter, firmatecknare och den som enligt 11 § har bemyndigats
att ta emot delgivning för bolaget med uppgift om deras postadress och per-
sonnummer. Enligt 10 kap. 15 § andra stycket skall bolaget också sända in
en motsvarande förteckning över bolagets revisorer.
Dessa bestämmelser kom till år 1980. Syftet var att ge Patent- och registre-
ringsverket bättre förutsättningar att kontrollera att det finns styrelse, revi-
sorer m.m. i bolagen. Vid bestämmelsernas tillkomst påtalades att det ofta
förekom att bolag saknade företrädare. Detta innebar problem för myndig-
heter, organisationer och enskilda som hade rättshandlat med bolaget eller
av andra skäl ville komma i kontakt med bolaget. De personer som fanns
antecknade i aktiebolagsregistret kunde ofta visa upp protokoll på att de
hade lämnat sina befattningar i bolaget. Årliga förteckningar över styrelselc-
135
damöter och revisorer skulle ge Patent- och registreringsverket möjlighet att
stickprovsvis kontrollera att bolaget hade anmält behörig styrelse, revisorer
m.m. och att eventuellt förelägga bolaget att lämna in aktuella uppgifter för
registrering (se BRÅ PM 1979:5 s. 75 f. och prop. 1979/80:143 s. 92 och 93).
Patent- och registreringsverket har i en skrivelse den 28 mars 1991 till då-
varande Industridepartementet framhållit att de aktuella förteckningarna
inte fyller något funktion. Förteckningarna medför enligt verkets mening
merarbete för bolagen och kräver extra insatser hos verket.
Det finns i och för sig fortfarande en risk för att regelsystemet missbrukas
genom att oseriösa företagare inte anmäler styrelse, revisorer m.m. till aktie-
bolagsregistret. Såsom framgår av framställningen från Patent- och registre-
ringsverket har emellertid bestämmelserna om styrelse- och revisorsförteck-
ningar visat sig mindre ändamålsenliga. Det finns numera bättre möjligheter
att komma till rätta med de problem som ursprungligen föranledde bestäm-
melserna. Sålunda beslutade riksdagen år 1992 om nya bestämmelser om
delgivning av aktiebolag. Dessa bestämmelser innebär att, om ett aktiebolag
saknar behörig ställföreträdare, delgivning alltid kan ske genom kungörelse.
De regler om negativ och positiv publicitetsverkan som nyss har behandlats
torde också bidra till ett bättre skydd för tredje man som rättshandlar med
bolaget. Mot denna bakgrund anser regeringen att bestämmelserna om för-
teckningar över styrelseledamöter, revisorer m.m. bör upphävas.
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1
januari 1995. Ett aktiebolag som avser att bli publikt aktiebolag skall
emellertid redan dessförinnan kunna besluta om att från den 1 januari
1995 vara ett publikt aktiebolag.
Ett aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 skall anses
som ett privat aktiebolag, såvida det inte dessförinnan har beslutat att
det i stället skall vara publikt och har erhållit registrering av detta be-
slut. I fråga om aktiebolag som skall anses som privata aktiebolag
skall Patent- och registreringsverket självmant foga förkortningen
(priv) till bolagets firma.
För ett privat aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995
skall kravet på minsta tillåtna aktiekapital gälla först från den 1 ja-
nuari 1998. Om bolagets aktiekapital vid den sistnämnda tidpunkten
inte uppgår till 100 000 kr, skall bolaget avföras från aktiebolagsregist-
ret och därmed vara upplöst.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med regeringens
förslag (se betänkandet s. 143 och 189 - 197). Kommittén har dock föreslagit
att de aktiebolag som bildats före den 1 januari 1995 skall uppfylla det nya
kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiekapital redan från den
1 januari 1996.
Prop. 1993/94:196
136
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt kommit- Prop. 1993/94:196
téns förslag eller lämnat dem utan invändning. Några remissinstanser, såsom
Patent- och registreringsverket, Sveriges Industriförbund och Svenska Ar-
betsgivareföreningen, har dock förordat att befintliga aktiebolag får en tid
om tre år på sig för att höja aktiekapitalet till 100 000 kr.
Skälen för regeringens förslag: I EES-avtalet har Sverige medgivits en tid
om två år från EES-avtalets ikraftträdande för att anpassa sin lagstiftning till
EG:s bolagsrättsliga direktiv. Kommitténs förslag om att de nu föreslagna
ändringarna skall gälla från den 1 januari 1995 sammanhängde med att det
vid tidpunkten för förslaget förutsattes att EES-avtalet skulle träda i kraft
den 1 januari 1993. Eftersom detta inte blev fallet, är Sverige inte på grund
av EES-avtalet tvingat att genomföra EES-anpassningen till det föreslagna
datumet. Sverige kan emellertid inte förväntas få någon motsvarande tvåårig
övergångsperiod om Sverige blir medlem i EU. Ett EU-medlemskap kan bli
aktuellt redan från den 1 januari 1995. Den nya lagstiftningen bör därför
träda i kraft vid denna tidpunkt.
Av praktiska skäl bör vissa av lagens bestämmelser kunna tillämpas redan
från en tidigare tidpunkt. Det är angeläget att bolag, vars aktier är föremål
för allmän omsättning, kan förvärva egenskapen av publikt aktiebolag redan
från den tidpunkt då förbudet för privata aktiebolag att söka sprida aktier
och andra värdepapper till allmänheten träder i kraft. Detta förutsätter att
bolagen har möjlighet att vidta nödvändiga övergångsåtgärder före den 1 ja-
nuari 1995. Det torde inte föreligga några hinder för ett bolag att redan vid
1994 års ordinarie bolagsstämma fatta ett beslut om att bolaget från den 1
januari 1995 skall vara publikt och ha en sådan firma som föreskrivs för pu-
blika aktiebolag, låt vara att ett sådant beslut givetvis måste fattas under det
villkoret att de föreslagna bestämmelserna om publika aktiebolag träder i
kraft. Något behov av särskilda bestämmelser om detta kan inte anses fin-
nas.
Annorlunda förhåller det sig med registreringen av besluten. För att ett
beslut skall kunna registreras i aktiebolagsregistret fordras att det finns för-
fattningsstöd för detta. Lagens bestämmelser träder emellertid inte i kraft
förrän den 1 januari 1995. Det bör därför meddelas särskilda ikraftträdande-
bestämmelser som gör det möjligt för registreringsmyndigheten att redan
under andra halvåret 1994 registrera beslut av de nu aktuella slagen. Dessa
frågor kommer att behandlas närmare i specialmotiveringen.
Det fordras också bestämmelser om hur övriga vid ikraftträdandet befint-
liga bolag skall slussas in i den nya kategoriindelningen. Det kan antas att
det alldeles övervägande antalet bolag önskar vara privata aktiebolag. Enligt
regeringens mening bör övergångsbestämmelserna därför utformas så att
alla aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet anses som privata aktie-
bolag såvida de inte har beslutat att de i stället vill tillhöra den publika aktie-
bolagskategorin. Ett aktiebolag som önskar vara privat aktiebolag kommer
i så fall inte att behöva fatta något särskilt beslut om detta. Ett bolagsstäm-
mobeslut kommer att vara nödvändigt endast om bolaget avser att bli publikt
aktiebolag.
Det bör också meddelas särskilda övergångsbestämmelser som underlät-
tar för bolagen att anpassa sig till de nya bestämmelserna om firma. En fir-
137
maändring skall enligt gällande bestämmelser beslutas av bolagsstämman,
varefter bolaget skall ansöka om registrering av den nya firman. Det finns
skäl att i viss utsträckning göra undantag från dessa bestämmelser vid den
nya lagens ikraftträdande. I fråga om aktiebolag som önskar vara publika
aktiebolag kan dock ett sedvanligt beslut- och anmälningsförfarande inte
undvaras, bl.a. därför att ett aktiebolag kommer att vara publikt först sedan
det själv har beslutat om detta. Patent- och registreringsverket bör alltså inte
kunna ändra firman för ett publikt aktiebolag annat än efter anmälan från
bolaget. Flertalet bolag torde emellertid inte vara intresserade av att göra
andra ändringar i firman än sådana som är nödvändiga för att uppfylla lagens
krav ifråga om privata aktiebolag, dvs. ett tillägg av förkortningen ”(priv)”.
Det är i dessa fall inte meningsfullt att tvinga bolagen att ge in en särskild
anmälan om firmaändring. Regeringen föreslår därför att Patent- och regi-
streringsverket åläggs att vid lagens ikraftträdande självmant foga förkort-
ningen ”(priv)” till bolagens firmor, såvida inte bolagen själva dessförinnan
har ansökt om registrering av en firma som uppfyller de krav som uppställs
för publika resp, privata aktiebolag och erhållit registrering av denna firma.
Den föreslagna höjningen av aktiekapitalet för de privata aktiebolagen
kan i ett övergångsskede innebära finansieringsproblem för bolagen. Proble-
men accentueras av den rådande ekonomiska konjunkturen. Det är angelä-
get att bolagen får rimlig tid på sig att anpassa sig till den nya ordningen.
Kommittén har i fråga om de bolag som har bildats före den 1 januari 1995
förordat en övergångstid om ett år. Det finns emellertid en viss risk för att
ett år inte räcker för att bolagen skall hinna generera vinstmedel eller på an-
nat vis skaffa ytterligare kapital i den utsträckning som fordras för en höjning
av aktiekapitalet. I likhet med några remissinstanser - Patent- och registre-
ringsverket, Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och
Sveriges Revisorssamfund - anser regeringen därför att aktiebolag som har
bildats före lagens ikraftträdande bör få en tid om tre år på sig för att höja
sitt aktiekapital till 100 000 kr.
De privata aktiebolag vars aktiekapital vid utgången av denna tid inte upp-
går till 100 000 kr bör avföras från aktiebolagsregistret och anses upplösta.
Därmed sammanhängande frågor bör lösas på i huvudsak samma sätt som
vid den förra höjningen av lägsta tillåtna aktiekapital. Dessa frågor kommer
att behandlas mera utförligt i författningskommentaren.
De särskilda övergångsproblem som uppkommer i anslutning till ändring-
arna i 3 kap. 1 § har behandlats i avsnitt 8.1 ovan.
De nya reglerna om fusion bör i fråga om båda bolagskategorierna gälla
redan från och med den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser bör dock - med
vissa undantag - tillämpas i fråga om ett fusionsavtal som har godkänts före
1994 års utgång. Vidare bör äldre bestämmelser som regel gälla också i fråga
om registrering och verkställande av andra bolagsstämmobeslut som har fat-
tats före ikraftträdandet. Till dessa frågor återkommer vi i författningskom-
mentaren.
De föreslagna lagändringarna aktualiserar också ett flertal andra över-
gångsfrågor. Även dessa kommer att behandlas i författningskommentaren.
Prop. 1993/94:196
138
Prop. 1993/94:196
Den föreslagna anpassningen till EG:s bolagsrättsliga direktiv kan inte antas
få några mera betydande kostnadseffekter för det allmänna. Vissa kostnader
kommer dock att uppstå i samband med de nya slag av registreringsärenden
som PRV måste handlägga. Dessa kostnader bör finansieras genom registre-
ringsavgifter. Vissa kostnader kan också uppkomma för särskilda informa-
tionsåtgärder. För företagen torde de nya reglerna i ett inledningsskede leda
till vissa merkostnader, t.ex. för nödvändiga ändringar i bolagsordningen.
Dessa kostnader kan emellertid antas uppvägas av de fördelar som en när-
mare anpassning till europeisk bolagsrätt får för svenskt näringsliv.
Det är givetvis önskvärt att de som berörs av lagändringarna får upplys-
ning om innebörden i förändringarna. Särskilt gäller detta i fråga om de nya
bestämmelserna om firma och den föreslagna höjningen av aktiekapitalet.
I stor utsträckning kan emellertid den nödvändiga informationen ske inom
ramen för PRV:s löpande verksamhet. Informationsmaterial kan sålunda
tillställas bolagen tillsammans med andra meddelanden som PRV skickar till
bolaget eller till funktionärer i bolagen. PRV sprider regelmässigt informa-
tion om lagändringar m.m. bland de yrkesgrupper som vanligen biträder bo-
lagen, advokater, revisorer m.fl. Det kan därför antas att även kunskapen
om de nya reglerna kommer att få en god spridning. Särskilda informations-
åtgärder kan emellertid bli nödvändiga inför höjningen av aktiekapitalet.
PRV har förutskickat att man längre fram kommer att vidta sådana åtgärder.
Kostnaderna för dessa informationsåtgärder får finansieras genom registre-
ringsavgifter.
139
1 kap.1 §
I aktiebolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.
Utan hinder av första stycket svarar delägare i aktiebolag, som bedriver
advokatverksamhet, solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot
klienter som bolaget ådrager sig medan han är delägare.
(Jfr 1 kap. 1 § i kommitténs förslag)
I paragrafen har hittills i andra stycket upptagits bestämmelser om aktiekapi-
talets storlek och om aktiekapitalets fördelning på flera aktier. Dessa be-
stämmelser har flyttats till 3 §.
1 kap. 2§
Aktiebolag är privat aktiebolag eller publikt aktiebolag. Denna lag gäller
samtliga aktiebolag, om inte annat föreskrivs.
(Jfr 1 kap. 2§ i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller den grundläggande indelningen av aktiebolag i pu-
blika aktiebolag och privata aktiebolag. Skälen för denna indelning har be-
handlats i avsnitt 5.1.
Det stora flertalet bestämmelser i aktiebolagslagen kommer att gälla för
såväl privata som publika aktiebolag. Om någon bestämmelse endast skall
tillämpas på den ena kategorin av bolag, anges detta särskilt i lagen. Sådana
regler som gäller enbart för den ena kategorin av bolag finns i 3 och 4 §§, 4
kap. 18 §, 5 kap. 16 §, 7 kap. 4 §, 12 kap. 8 § samt 14 kap. 10 och 11 §§. 16
kap. 1 § innehåller bestämmelser om utformningen av publika respektive
privata aktiebolags firma.
Den huvudsakliga skillnaden mellan de båda bolagskategorierna avser
möjligheterna att bedriva allmän handel med bolagets fondpapper. Privata
aktiebolag har nämligen enligt 4 § inte rätt att sprida egna aktier eller andra
av bolaget utgivna värdepapper till allmänheten och värdepapper, som har
utgivits av privata aktiebolag får inte heller bli föremål för handel på börs
eller annan organiserad marknadsplats.
Det är bolaget själv som beslutar till vilken bolagskategori det skall höra.
För publika aktiebolag gäller särskilda krav på aktiekapital. Såsom framgår
av 3 § kan ett aktiebolag med ett aktiekapital som understiger 500 000 kr inte
vara publikt. Omsättningens storlek, antalet anställda, ägarstrukturen m.m.
saknar däremot betydelse för om aktiebolaget skall anses som publikt eller
privat.
1 kap. 3 §
Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst etthundratusen kro-
nor i privata aktiebolag och till minst femhundratusen kronor i publika aktie-
bolag.
Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika be-
lopp.
Prop. 1991/92:196
140
(Jfr 1 kap. 3 § i kommitténs förslag)
I första stycket finns bestämmelser om lägsta tillåtna aktiekapital i privata
resp, publika aktiebolag. De överväganden som ligger bakom de i paragra-
fen angivna lägsta aktiekapitalbeloppen har redovisats i avsnitten 5.4 och
5.5.
Bestämmelserna anger endast lägsta tillåtna aktiekapital. Det finns således
inte något som hindrar ett privat aktiebolag från att ha ett aktiekapital som
uppgår till 500000 kr eller mera.
Till det andra stycket har flyttats den tidigare i 1 § andra stycket andra me-
ningen upptagna bestämmelsen om att aktierna skall lyda på lika belopp.
1 kap. 4§
Ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag får inte genom an-
nonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget ut-
givna skuldebrev eller optionsbevis.
Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på annat
sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda fler
än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock
inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har anmält in-
tresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte överstiger 200.
Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som
avser överlåtelse till högst tio förvärvare.
I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat aktiebo-
lag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organiserad marknads-
plats.
(Jfr 1 kap. 4 och 5 §§ i kommitténs förslag)
Bestämmelserna i förevarande paragraf tar sikte på kapitalanskaffning som
sker genom utgivande av aktier eller teckningsrätter eller genom upptagande
av lån mot utfärdande av värdepapper. Bland de åtgärder som träffas av för-
budet kan främst nämnas till allmänheten riktade emissioner av aktier och
konvertibla skuldebrev samt försäljning av ett större antal sådana värdepap-
per. Hit hör även utgivande av löpande skuldebrev. Även andra skuldebrev
omfattas av bestämmelsen. Särskild betydelse torde bestämmelsen därvid få
för vissa särskilda slag av skuldebrev, nämligen sådana som utges i större
antal och uppenbarligen är avsedda för allmän omsättning och som därför
enligt 32 § tredje stycket skuldebrevslagen (1936:81) i vissa avseenden skall
behandlas som löpande skuldebrev, främst s.k. förlagsbevis och vinstandels-
bevis. Till ett skuldebrev som ett bolag ger ut kan vara knutet en konverte-
ringsrätt, en optionsrätt eller en vinstandelsrätt. Optionsrätten kan, om an-
nat inte har föreskrivits, skiljas från skuldebrevet (se 5 kap. 1 § fjärde stycket
aktiebolagslagen). Även en sådan självständig optionsrätt omfattas av be-
stämmelserna.
Paragrafen förbjuder privata aktiebolag och aktieägare i sådana bolag att
”söka sprida” sådana värdepapper. Med uttrycket ”söka sprida” värdepap-
per avses att bolaget eller dess aktieägare genom annonsering, rundskrivel-
ser eller andra former av meddelanden vänder sig utanför den befintliga del-
ägarkretsen med erbjudande om förvärv eller teckning av aktier. Det får
också anses som spridande i paragrafens mening när bolaget eller dess aktie-
Prop. 1993/94:196
141
ägare låter ett värdepappersinstitut eller någon annan förmedla aktier eller
värdepapper till en större krets personer. Däremot är det inte spridning när
bolaget vid en emission erbjuder den befintliga aktieägarkretsen att förvärva
ytterligare aktier eller andra värdepapper i bolaget. Detta gäller även om ett
värdepappersinstitut tar del i emissionen, såsom t.ex. är fallet när ett värde-
pappersinstitut i egenskap av kontoförande institut enligt aktiekontolagen
(1989:827) medverkar till överlåtelser av aktier i avstämningsbolag.
För att ett spridningsförsök skall träffas av förbudet i 1 kap. 4 § krävs också
att det sker genom annonsering eller genom erbjudande som riktar sig till
flera än 200 personer. I lagrådsremissens förslag tog förbudet i stället sikte
på spridningsförsök varigenom bolaget eller dess aktieägare riktade ”en in-
bjudan till en vidare krets”. Begreppet ”en vidare krets” finns sedan tidigare
i bestämmelserna om emissionsprospekt i 4 kap. 18 § aktiebolagslagen, där
det utgör en av förutsättningarna för att ett bolag skall vara skyldigt att upp-
rätta emissionsprospekt. Begreppet går tillbaka på uttalanden i fondbörsut-
redningens betänkande (SOU 1971:9). Utredningen fann det svårt att enty-
digt ange vad som borde räknas till en vidare krets. Det uttalades dock att
avgörande borde vara om ett större antal personer skulle omfattas av erbju-
dandet. Utredningen ansåg det klart att prospekt skulle utges om erbjudan-
det skedde i sådana former att antalet tecknare respektive köpare kunde be-
dömas överstiga 200 (SOU 1971:9 s. 80). I praxis synes - såsom sedermera
noterades av Värdepappersmarknadskommittén (se SOU 1989:72 del 1
s. 464) - det antal som fondbörsutredningen angav, 200, ha kommit att an-
vändas som riktmärke. I specialmotiveringen till lagrådsremissens förslag
angavs att begreppet i förevarande sammanhang borde ges samma innebörd
som det har fått vid tillämpningen av 4 kap. 18 §. Den i praxis tillämpade
siffran 200 borde som regel tillmätas avgörande betydelse. Det uttalades
också att avgörande måste vara erbjudandets omfattning och utformning i
det särskilda fallet. Om antalet utbjudna aktier eller värdepapper understi-
ger 200, kunde det sålunda inte anses vara frågan om inbjudan till en vidare
krets, eftersom ett sådant erbjudande inte har förutsättningar att leda till att
fler än 200 personer tecknar eller förvärvar aktier. Slutligen uttalades att det
inte heller kunde anses som en inbjudan till en vidare krets om det av erbju-
dandet framgår att avtal om teckning eller förvärv av värdepapper kommer
att träffas med enbart ett begränsat antal - högst 200 - investerare.
Lagrådet har ifrågasatt om det sistnämnda uttalandet är vare sig välbe-
tänkt eller förenligt med lagtexten. Lagrådet har därvid påpekat att det en-
ligt uttalandet skulle vara tillåtet att marknadsföra de värdepapper det här
är fråga om så snart det i annonsen eller prospektet, på ett måhända mycket
undanskymt sätt, anges att erbjudandet enbart gäller de första 200 intressen-
terna. En sådan ordning torde enligt Lagrådet mycket väl kunna utnyttjas
för en marknadsföring där budskapet just går ut på att framhålla, att det
verkligen gäller att skynda sig så att man blir en av de ”lyckliga 200”. Lagrå-
det har på grund därav ifrågasatt om avsikten med bestämmelsen inte skulle
bli bättre tillgodosedd med en annan bestämning än ”en vidare krets”. I vart
fall torde det, enligt Lagrådet vara nödvändigt att tydligt klargöra, att den
nyss påtalade tolkningen av det använda begreppet inte kan vara tillåten i
detta sammanhang.
Prop. 1993/94:196
142
Enligt regeringens mening bör förevarande bestämmelse utformas så att
den förhindrar åtgärder som är ägnade att leda till att privata aktiebolags
värdepapper sprids till allmänheten. Samtidigt är det angeläget att bestäm-
melsen inte utformas så snävt att den förhindrar de privata aktiebolagen att
skaffa kapitaltillskott genom erbjudanden som inte syftar till större spridning
av bolagets värdepapper. Det kan i och för sig anföras skäl för att utforma
bestämmelsen så att den nära överensstämmer med bestämmelserna om
emissionsprospekt i 4 kap. 18 §. Regeringen har emellertid förståelse för den
kritik som Lagrådet har framfört. Starka skäl talar för att en straffsanktione-
rad bestämmelse av det slag som här blir aktuell bör ges en mer precis inne-
börd och avfattning än begreppet ”en vidare krets” i 4 kap. 18 § har. Det
kan också med skäl hävdas att begränsningarna av möjligheterna att sprida
värdepapper i privata aktiebolag i större utsträckning bör ta hänsyn till for-
men för marknadsföring av värdepapperen.
Propositionens lagförslag har därför utformats på annat sätt än lagrådsre-
missens förslag.
Om ett erbjudande offentliggörs genom annonsering kommer det att nå
ut till en obestämd krets av personer. Annonsering är därför en marknads-
föringsmetod som är särskilt ägnad att leda till en vid spridning av aktier.
Detta står inte i överensstämmelse med de principer som ligger till grund för
kategoriindelningen av aktiebolagen. I första stycket har därför uppställts ett
förbud mot försök till spridning genom annonsering. Förbudet tar sikte på
såväl tidningsannonsering som annonsering i andra former.
Även omfattande rundskrivelser och andra liknande åtgärder kan lätt leda
till att värdepapper sprids bland allmänheten. Det bör därför uppställas vissa
begränsningar mot erbjudanden som riktar sig till en större mängd personer.
Det har ansetts lämpligt att härvid anknyta till det antal, 200, som kommit
att att utgöra ett riktmärke vid tillämpningen av 4 kap. 18 §. I andra stycket
har därför uppställts ett förbud mot försök till spridning som sker genom att
erbjudanden om teckning eller förvärv riktas till fler än 200 personer. Be-
stämmelsen innebär bl.a. att det privata aktiebolaget eller dess aktieägare
som huvudregel inte får skicka rundskrivelser, prospekt m.m. till flera än 200
juridiska eller fysiska personer.
Det finns emellertid anledning att vara mindre restriktiv när det gäller er-
bjudanden som riktar sig till professionella placerare. Från förbudet i andra
stycket görs därför undantag för erbjudanden som riktar sig enbart till perso-
ner som i förväg har anmält sitt intresse av sådana erbjudanden. Det kan
vara fråga om erbjudanden till sådana penningplacerare som särskilt har an-
mält till bolaget eller dess aktieägare att de önskar bli kontaktade i händelse
av försäljning eller emission av aktier och andra värdepapper. Det kan också
vara fråga om erbjudanden till penningplacerare som visserligen inte har va-
rit i direkt kontakt med bolaget eller dess aktieägare men som på annat sätt
har markerat sitt intresse av att få del av erbjudanden om eventuella försälj-
ningar och emissioner. Om ett erbjudande om teckning eller förvärv sprids
enbart bland dem som på något av dessa sätt har förklarat sig vara intresse-
rade av att få del av sådana erbjudanden, gäller inte den ovan angivna be-
gränsningen till 200 adressater. Däremot har uppställts den begränsningen
att de utbjudna värdepapperen får bjudas ut i högst 200 poster. Denna be-
Prop. 1993/94:196
143
gränsning syftar till att bringa reglerna i harmoni med bestämmelserna om
prospektskyldighet i 4 kap. 18 §.
Det finns emellertid en del situationer då starka skäl talar för att en företa-
gare bör ha möjlighet att använda sig av annonsering eller rundskrivelser
utan de begränsningar som anges i första och andra styckena. Så är fallet om
det är fråga om överlåtelse av bolaget i dess helhet. Så är också fallet då
syftet med annonseringen, rundskrivelsen m.m. är att finna en eller ett fåtal
kompanjoner. Det kan i sådana fall inte anses vara fråga om spridning till
allmänheten. I tredje stycket har därför föreskrivits att de i första och andra
styckena angivna bestämmelserna inte gäller erbjudanden som avser överlå-
telse till högst tio förvärvare.
Förbudet att sprida aktier m.m. riktar sig mot bolaget och dess aktieägare.
Det utgör inte hinder för en konkursförvaltare att utbjuda av konkursboet
ägda aktier till försäljning bland allmänheten. Det förhindrar inte heller en
god man enligt lagen om samäganderätt att utbjuda värdepapper av detta
slag till försäljning på offentlig auktion. Vidare bör en panthavare vara be-
rättigad att utan hinder av förevarande bestämmelse bjuda ut pantsatta ak-
tier till försäljning hos allmänheten. Den omständigheten att panthavaren
tillika kan vara aktieägare i aktiebolaget saknar härvid betydelse.
Den som bryter mot förbudet kan dömas till ansvar enligt 19 kap. 1 § första
stycket 1. Det har däremot ansetts - såsom närmare har behandlats i avsnitt
5.7 - att ett avtal eller en aktieteckning som har kommit till stånd i strid med
förbudet inte skall vara ogiltigt.
Fjärde stycket innehåller ett förbud mot att på börs eller annan organiserad
marknadsplats bedriva handel med sådana värdepapper som avses i första
stycket och som har utgivits av privata aktiebolag. Förbudet avser handel vid
såväl svenska som utländska börser och marknadsplatser. Med svensk börs
förstås ett företag som enligt 2 kap. lagen (1992:543) om börs- och clearing-
verksamhet har auktoriserats att driva verksamhet som syftar till att åstad-
komma regelbunden handel med finansiella instrument mellan till verksam-
heten anslutna medlemmar. Begreppet ”organiserad marknadsplats” före-
kommer tidigare i insiderlagen (1990:1342). Som exempel på handel som
sker på organiserad marknadsplats nämndes i förarbetena bl.a. avtal om köp
och försäljning som görs upp på telefon på penningmarknaden. Till organi-
serad marknadsplats bör i detta sammanhang även räknas företag som har
fått auktorisation enligt 7 kap. lagen om börs- och clearingsverksamhet att
driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med
finansiella instrument (auktoriserad marknadsplats) .
Bestämmelsen motsvarar delvis den bestämmelse som i lagrådsremissen
upptogs i 1 kap. 3 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
men har en något mera begränsad räckvidd. I lagrådsremissen föreslogs även
ett motsvarande förbud mot handel genom värdepappersinstitut. Det har
emellertid ansetts att privata aktiebolag och dess aktieägare inte bör betas
möjligheten att anlita värdepappersinstitut inom de ramar som paragrafen i
övrigt anger. Handel som sker genom värdepappersinstitut kan emellertid
strida mot bestämmelserna i första och andra styckena och är i så fall otillå-
ten.
Prop. 1993/94:196
144
2 kap. 2 §
Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen. Därvid skall iakttas att betal-
ningen för en aktie inte får understiga det belopp på vilket aktien skall lyda
(nominella beloppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt
att mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller plikt
för bolaget att överta egendom mot annat vederlag än aktier (apport), får
värdet på apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bola-
get. Endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets
verksamhet kan utgöra apportegendom. Med apportegendom får inte jäm-
ställas åtagande att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.
Tecknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det nomi-
nella beloppet ändå betalas.
(Jfr 2 kap. 2 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om apportegendom. Sådan egen-
dom skall vara till nytta för bolagets verksamhet. Hittills har aktiebolagsla-
gen inte givit något besked om ett åtagande att utföra arbete eller tjänst kan
godtas som apportegendom. I Patent- och registreringsverkets praxis brukar
dock sådana åtaganden inte godtas som apportegendom.
Enligt artikel 7 i kapitaldirektivet får det tecknade kapitalet bestå endast
av tillgångar som kan värderas ekonomiskt. I dessa tillgångar får inte inräk-
nas åtaganden att utföra arbete eller tillhandahålla tjänster.
Det har med hänsyn till den nämnda direktivbestämmelsen ansetts lämp-
ligt att lagfästa gällande praxis enligt vilken åtagande att utföra arbete eller
tjänst inte får jämställas med apportegendom. Detta har kommit till uttryck
[första stycket sista meningen.
2 kap. 3 §
Stiftarna skall upprätta och underskriva en dagtecknad stiftelseurkund som
skall innehålla förslag till bolagsordning och uppgift om
1. det belopp som skall betalas för vaije aktie,
2. tiden för aktiernas betalning,
3. sättet och tiden för kallelse till konstituerande stämma, om enligt 7 §
kallelse skall ske.
I stiftelseurkunden skall anges bestämmelse om apport eller att aktie på
annat sätt skall kunna tecknas med villkor. I stiftelseurkunden skall också an-
ges bestämmelse om att bolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande. Av
stiftelseurkunden skall också framgå om någon pä annat sätt skall få särskild
rättighet eller förmån av bolaget.
Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av bestäm-
melse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges
1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,
2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i ba-
lansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för
egendomen,
3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som
angivits i bestämmelsen.
Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra
stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller
hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för
aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden.
Prop. 1993/94:196
145
10 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 196
Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla Prop
även beträffande balans-och resultaträkningar för rörelsen under de senaste
två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens
resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörel-
sen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under
nämnda räkenskapsår.
Om andra - fjärde styckena ej iakttagits beträffande viss bestämmelse, är
den utan verkan mot bolaget.
(Jfr 2 kap. 3 § i kommitténs förslag)
En mindre saklig ändring har gjorts i paragrafens andra stycke. Stycket har
också omarbetats redaktionellt.
Om det i samband med ett bolags bildande har överenskommits att bola-
get skall ersätta kostnad för bolagets bildande, skall en uppgift om detta tas
upp i stiftelseurkunden. I paragrafens hittills gällande lydelse har det dock
gjorts undantag för allmänna avgifter samt för sedvanliga kostnader för upp-
rättande av stiftelsehandlingar och liknande arbete. Att bolaget skall stå för
sådana kostnader har alltså hittills inte varit nödvändigt att redovisa i stiftel-
seurkunden.
I kapitaldirektivet, artikel 3 j, anges vissa uppgifter som skall finnas an-
tingen i bolagsordningen, i stiftelseurkunden eller i en annan offentliggjord
handling. Bland dessa nämns ”summan av alla kostnader som har uppkom-
mit för bolaget eller påförts detta med anledning av bolagsbildningen”. Di-
rektivet fordrar således att alla kostnader för bolagsbildningen som bolaget
ska stå för redovisas i någon av dessa handlingar. Det görs inte något undan-
tag för allmänna avgifter eller sedvanliga kostnader för upprättande av stif-
telsehandlingar och liknande arbete.
Det har därför ansetts nödvändigt att ändra paragrafen så att den står i
överensstämmelse med direktivets krav. Det finns anledning att tolka den
nya bestämmelsen så att samtliga kostnader som bolaget har i samband med
bolagsbildningen måste anges i stiftelseurkunden till det högsta beräknade
beloppet.
2 kap. 9§
Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseur-
kundens undertecknande.
Hinder mot registrering föreligger, om ej
1. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier
efter avdrag för aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej övertagits
av annan (bolagets aktiekapital) motsvarar det i bolagsordningen angivna
aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet,
2. det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets
aktiekapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut,
3. all apportegendom är tillförd bolaget,
4. yttranden företes från bankinstitut om att 2 har följts och från auktorise-
rad eller godkänd revisor om att 3 har iakttagits. Av revisorns yttrande skall
framgå att apportegendomen i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde
än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli
till nytta för bolagets verksamhet. Iyttrandet skall revisorn beskriva apporte-
gendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen av den.
Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.
146
Genom registreringen fastställes bolagets aktiekapital till belopp som an- Prop.
ges i andra stycket 1. Aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej
övertagits av annan blir därvid ogiltiga.
Om ej anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket an-
givna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut
avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om
bolagets bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för
återbetalningen av de belopp som inbetalats på tecknade aktier jämte upp-
kommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärd enligt 13 §
första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.
(Jfr 2 kap. 9 § i kommitténs förslag)
Enligt paragrafen skall det, när ett aktiebolag anmäls för registrering, före-
tes ett yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor om att all apport-
egendom har tillförts bolaget. Av yttrandet skall framgå att apportegendo-
men i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga värdet
för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli till nytta för bolagets
verksamhet. Några ytterligare krav på innehållet i revisorns yttrande har hit-
tills inte uppställts.
I kapitaldirektivet ställs emellertid mera preciserade krav. Enligt artikel
10 skall en eller flera av bolaget oberoende sakkunniga, som utses eller god-
känns av en förvaltningsmyndighet eller en domstol, avge ett utlåtande om
apportegendomen innan bolaget bildas eller får tillstånd att börja sin verk-
samhet. Sakkunnigutlåtandet skall innehålla en beskrivning av apportegen-
domen samt uppgift om vilka värderingsmetoder som de sakkunniga har an-
vänt. Av yttrandet skall framgå om de beräknade värdena motsvarar aktier-
nas nominella värde.
Det har ansetts att en godkänd eller en auktoriserad revisor uppfyller di-
rektivets krav på oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns av en för-
valtningsmyndighet eller en domstol. Denna fråga har berörts i allmänmoti-
veringen i anslutning till fusionsbestämmelserna, se avsnitt 6.3. Däremot
uppfyller svensk rätt inte direktivets krav på att den sakkunnige i sitt ytt-
rande skall beskriva apportegendomen och ange de värderingsmetoder som
han har använt.
Med anledning av detta har gjorts en ändring i paragrafens andra stycke,
punkten 4. Ändringen innebär att revisorn måste beskriva apportegendo-
men och ange värderingsmetoden. Beskrivningen får inte göras så schema-
tisk att den inte ger läsaren någon uppfattning om egendomens art. Några
krav på mera detaljerade beskrivningar torde å andra sidan normalt inte
böra ställas. Vid tillskott av en verksamhet torde det vara tillräckligt att till-
skottet beskrivs genom en reviderad balansräkning med kommentarer från
revisorn (jfr Thomsen, A/S-loven med kommentarer, 4 u, Köpenhamn 1991,
s 101 f.). Att uppgift måste lämnas om värderingsmetod innebär att revisorn
måste ange om han har använt sig av viss egendoms marknadsvärde eller
dess bokförda värde.
I fråga om revisorns intyg har också föreskrivits att det skall innehålla upp-
gift om särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen. Såsom
Lagrådet påpekat ställer kapitaldirektivet inte något krav på en sådan be-
stämmelse. Det har emellertid ansetts vara av värde att intyget innehåller en
1993/94:196
147
sådan uppgift. Den som tar del av intyget får därigenom större möjligheter
att bedöma värderingens riktighet.
2 kap.9 a §
Träffar bolaget inom två år från registreringen avtal med en stiftare eller en
aktieägare som innebär att bolaget förvärvar egendom mot en ersättning som
motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen underställa bo-
lagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller dock inte om förvärvet sker
på en svensk eller en utländsk börs eller på en auktoriserad marknadsplats
eller som ett led i bolagets löpande affärsverksamhet.
Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara
av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av avtalet i övrigt. Be-
stämmelserna i 2 kap. 3 § tredje och fjärde styckena tillämpas även på redogö-
relsen.
En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över redogörel-
sen. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses i 2 kap. 9 § andra stycket
4.
Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och revisorns yttrande
hållas tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den bolags-
stämma vid vilken beslutet skall fattas.
(Jfr 2 kap. 9 a § första - fjärde styckena i kommitténs förslag)
Paragrafen är ny. Den innehåller - tillsammans med de följande 9 b och 9 c
§§ samt 17 kap. 3 § - bestämmelser som har till syfte att motverka s.k. dold
eller uppskjuten apport. Denna fråga har behandlats i avsnitt 7.
Bestämmelsen t första stycket gäller fall då bolaget inom två år från regi-
streringen träffar avtal med en stiftare eller en aktieägare om förvärv av
egendom och vederlaget för denna egendom uppgår till minst en tiondel av
aktiekapitalet. I ett sådant fall skall avtalet som huvudregel godkännas av
bolagsstämman. Förvärv som sker på en svensk eller en utländsk börs eller
på en auktoriserad marknadsplats eller som ett led i bolagets löpande verk-
samhet är emellertid undantagna.
Det har ansetts lämpligt att - i enlighet med vad som är fallet i dansk rätt
(se 6 c § andra stycket lov om aktieselskaber) - föreskriva att styrelsen skall
avge en redogörelse för förvärvet, vilken skall ligga till grund för stämmans
beslut. Detta har kommit till uttryck i andra stycket. Denna redogörelse skall
innehålla uppgift om bolagets avtalspart samt om de omständigheter som
kan vara av vikt för bedömningen av värdet på den förvärvade egendomen.
Om avtalet har träffats muntligen eller om ett skriftligt avtal har komplette-
rats med muntliga villkor, skall vad som har överenskommits muntligen ned-
tecknas och redovisas i redogörelsen.
I enlighet med det krav som uppställs i kapitaldirektivet, artikel 11, har
det dessutom i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att godkänd eller
auktoriserad revisor skall avge ett utlåtande överförvärvet med det innehåll
som anges i 2 kap. 9 § andra stycket 4.
Av fjärde stycket framgår att de nu nämnda handlingarna tillsammans med
själva avtalet skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst en vecka
före bolagsstämman. Kommittén har förordat att aktieägarna också får till-
gång till de ytterligare handlingar som skall hållas tillgängliga inför ett beslut
om nyemission, däribland senaste årsredovisning och revisionsberättelse (se
Prop. 1993/94:196
148
4 kap. 4 § aktiebolagslagen). Då direktivet inte ställer något sådant krav och Prop. 1993/94:196
det inte heller av annan anledning synes nödvändigt, har emellertid en sådan
bestämmelse inte tagits upp i paragrafen.
Vad gäller kallelse till den bolagsstämma som skall ta ställning till avtalet
gäller bestämmelserna i 9 kap. aktiebolagslagen. Några särskilda regler har
inte ansetts nödvändiga i denna del.
2 kap.9 b §
Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 9 a § inom sex måna-
der från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 9 a §inte iakttagits beträf-
fande någon viss bestämmelse i avtalet, är den bestämmelsen utan verkan mot
bolaget.
(Jfr 2 kap. 9 a § femte stycket i kommitténs förslag)
Av paragrafen följer att om ett avtal av det slag som avses i 9 a § inte har
förelagts stämman och godkänts av denna inom sex månader från avtalstid-
punkten, är avtalet utan verkan. Bolaget är inte bundet av avtalet och kan
inte heller göra detta gällande mot motparten.
I andra meningen har upptagits en särskild bestämmelse om verkan av att
bestämmelserna i 9 a § inte har uppfyllts beträffande viss bestämmelse i avta-
let. I så fall är bestämmelsen utan verkan mot bolaget. Så kan vara fallet om
bolagets avtalspart genom en särskild muntlig överenskommelse har upp-
ställt ett särskilt villkor för förvärvet men detta sedan inte har redovisats i
styrelsens redogörelse. Villkoret kan då inte göras gällande mot bolaget.
Paragrafens bestämmelser gäller även i fråga om formalavtal såsom köp
av fast egendom. Detta får särskild betydelse för frågor om lagfart. Ett för-
värv av det slag som avses i 9 a § kan inte anses fullbordat förrän bolagsstäm-
man har lämnat sitt medgivande. Skyldigheten att ansöka om lagfart inträder
därför först i och med bolagsstämmans beslut (jfr 20 kap. 2§ andra stycket
1 jordabalken). Det har ansetts att bolagsstämmans godkännande också bör
vara en förutsättning för att lagfart skall kunna beviljas. Detta har föranlett
vissa tillägg i 20 kap. 6 och 7 §§ jordabalken.
2 kap.9 c §
Styrelsen skall genast för registrering anmäla bolagsstämmans beslut att god-
känna avtal som avses i 9 a §.
(Jfr 11 kap. 9 § i kommitténs förslag)
Enligt artikel 11 i kapitaldirektivet skall förvärv av de slag som avses i 9 a
§ offentliggöras enligt bestämmelserna i publicitetsdirektivet. Av artikel 10
följer att även det utlåtande över förvärvet som en sakkunnig skall utarbeta
skall offentliggöras. Kommittén har föreslagit att sådana offentliggöranden
skall komma till stånd genom att uppgift lämnas i förvaltningsberättelsen.
En remissinstans har invänt att det kan ta avsevärd tid innan förvaltningsbe-
rättelsen sänds in till Patent- och registreringsverket. Det har inte ansetts
lämpligt att låta offentliggörandet av avtalet och revisorsyttrandet dröja. I
denna paragraf har därför tagits in en bestämmelse om skyldighet för styrel-
sen att genast anmäla bolagsstämmans beslut för registrering. I aktiebolags-
förordningen bör tas in en föreskrift om att en sådan anmälan skall åtföljas
av en avskrift av avtalet och revisorsyttrandet. ^9
Om styrelsen inte anmäler bolagsstämmans beslut för registrering, kan det
leda till skadeståndsskyldighet enligt bestämmelserna i 15 kap. 1 § aktiebo-
lagslagen. Att anmälan sker är emellertid inte någon förutsättning för avta-
lets giltighet.
3 kap.1 §
Alla aktier har lika rätt i bolaget, om ej annat följer av denna paragraf.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller
kunna utges. Sådan bestämmelse skall ange
1. olikheterna mellan aktieslagen,
2. antalet aktier av varje slag,
3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar
eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde, den företrädesrätt som
tillkommer aktieägarna vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift
om olika företrädesrätt får meddelas endast om skillnaderna mellan aktierna
skall vara av nu angivet slag.
Beträffande kontantemission skall en föreskrift som avses i andra stycket 3
sista meningen innebära att gammal aktie skall ge företrädesrätt till ny aktie
av samma slag, att aktier som inte tecknas av de i första hand berättigade aktie-
ägarna skall erbjudas samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier
som tecknas på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall
fördelas mellan tecknarna iförhållande till det antal aktier som de förut äger
och, i den mån detta inte kan ske, genom lottning.
Beträffande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte gäller
rätten till andel i bolagets tillgångar eller vinst, i en sådan föreskrift som avses
i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att nya aktier av varje slag skall
emitteras iförhållande till det antal aktier av samma slag som finns sedan tidi-
gare. Därvid skall de gamla aktierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma
slag iförhållande till sin andel i aktiekapitalet.
Avser olikheten mellan aktieslagen akties röstvärde, gäller att ingen aktie
får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktie av visst slag skall i närmare
angiven ordning kunna omvandlas till aktie av annat slag. Omvandling skall
utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.
(Jfr 3 kap. 1 § i kommitténs förslag)
Första stycket
Stycket är oförändrat och ger uttryck för den i aktiebolagsrätten grundläg-
gande likhetsprincipen.
Andra stycket (föreskrifter om företrädesrätt)
Enligt andra stycket kan det finnas olika slag av aktier i ett aktiebolag. Av
bolagsordningen skall framgå hur många aktier som skall finnas av varje ak-
tieslag. De skillnader som förekommer kan i praktiken delas in i tre huvud-
grupper, nämligen skillnader i rätten till vinst och likvidationsandel (stam-
och preferensaktier), röstvärdesskillnader och övriga skillnader (t.ex. i fråga
om rätten att ta del i styrelseval).
Om det finns flera aktieslag i bolaget och skillnaden mellan aktieslagen
avser rätten till vinst eller likvidationsandel, skall bolagsordningen innehålla
Prop. 1993/94:196
150
föreskrifter om vilken företrädesrätt som skall följa med varje aktieslag vid Prop. 1993/94:196
en ökning av aktiekapitalet. En sådan föreskrift kan innebära en lika företrä-
desrätt, dvs. en företrädesrätt för samtliga aktieslag i proportion till den an-
del av aktiekapitalet som aktierna representerar (jfr 4 kap. 2 §), men medför
i annat fall att med olika aktieslag följer olika företrädesrätt.
I tidigare registreringspraxis har Patent- och registreringsverket godtagit
sådana föreskrifter i bolagsordningar, som innebär att vid nyemission de nya
aktierna skall vara av samtliga aktieslag och fördelas så att varje aktieslag
endast erhåller nya aktier av samma slag. Så har skett också i sådana fall
där skillnaden mellan aktierna avser något annat förhållande än rätten till
tillgångar och vinst och föreskrifter om olika företrädesrätt alltså inte kunnat
tas in i bolagsordningen. Denna praxis synes ha byggt på uppfattningen att
också föreskrifter av det angivna slaget innebär ”lika företrädesrätt”. En an-
passning till det synsätt som finns inom EG-rätten (se kapitaldirektivet arti-
kel 29) medför emellertid att föreskrifter av detta slag måste uppfattas som
föreskrifter om olika företrädesrätt.
Hittills har svensk rätt endast tillåtit föreskrifter om olika företrädesrätt i
bolagsordningen när aktieslagen skiljer sig åt i fråga om tillgångar eller vinst.
Såsom har utvecklats i den allmänna motiveringen, avsnitt 8.2, har det nu
ansetts att föreskrifter om olika företrädesrätt skall få förekomma i bolags-
ordningen även när skillnaderna mellan aktieslagen enbart avser aktiernas
röstvärde.
Förevarande stycke har därför ändrats så att det numera anges att det i
fråga om aktieslag med olika röstvärde alltid skall framgå av bolagsord-
ningen vilken företrädesrätt aktierna skall ha vid ökning av aktiekapitalet
och att det också i fråga om sådana aktier får tas in föreskrifter om olika
företrädesrätt i bolagsordningen.
Att föreskrifter om olika företrädesrätt måste utformas på vissa i lagen
närmare angivna sätt framgår av tredje och fjärde styckena (se nedan). Det
gäller givetvis även sådana föreskrifter som i tidigare registreringspraxis har
godtagits som föreskrifter om lika företrädesrätt men som inte ger aktier av
samtliga aktieslag företrädesrätt till nya aktier i förhållande till aktiernas an-
del i aktiekapitalet.
Liksom tidigare gäller däremot att föreskrifter om olika företrädesrätt inte
får tas in i bolagsordningen om skillnaden mellan aktierna är av annat slag
och t.ex. enbart avser rätten att ta del i styrelseval. Med den innebörd som
”lika företrädesrätt” i fortsättningen måste ges finns det inte heller något ut-
rymme för att i dessa fall ta in sådana föreskrifter om företrädesrätt inom det
egna aktieslaget som tidigare har godtagits i registreringspraxis (se ovan).
Tredje stycket (föreskrifter om olika företrädesrätt vid kontantemission)
Bestämmelserna i detta stycke är nya. De är föranledda av artikel 29 i kapi-
taldirektivet och har behandlats närmare i avsnitt 8.1. De är tillämpliga en-
bart på föreskrifter om olika företrädesrätt. Har det tagits in sådana föreskrif-
ter i bolagsordningen, måste de vara utformade på det sätt som anges i lag-
texten.
En föreskrift om att det skall gälla olika företrädesrätt vid en kontantemis-
151
sion får sålunda utformas endast som en primär företrädesrätt inom varje ak- Prop. 1993/94:196
tieslag. Gamla A-aktier skall alltså ge rätt att teckna ett angivet antal nya A-
aktier, medan B-aktier skall ge rätt att teckna nya B-aktier. Föreskrifter om
att A-aktier skall ge rätt till nya B-aktier kan däremot inte godtas.
En föreskrift om primär företrädesrätt måste kombineras med en före-
skrift om en subsidiär företrädesrätt för samtliga aktieslag. Det innebär att,
om det i ett bolag finns A-, B- och C-aktier och enbart A-aktier emitteras,
såväl A-, B- som C-aktier skall ge rätt att delta i teckningen av de A-aktier
som inte har tecknats av aktieägare med primär företrädesrätt. De ”över-
blivna” A-aktierna kan alltså inte förbehållas A-aktieägarna. Därvid skall
inte heller gälla någon företrädesrätt inom varje aktieslag utan aktieägarna
skall ha företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det sammanlagda
antal aktier som de tidigare äger. I sista hand, om tidigare aktieinnehav inte
ger avgörande utslag vid fördelningen mellan de subsidiärt berättigade, skall
aktierna fördelas genom lottning.
Står bolagsordningens föreskrifter i strid med bestämmelserna om primär
och subsidiär företrädesrätt, skall registreringsmyndigheten vägra registre-
ring enligt bestämmelserna i 18 kap. 4§.
Fjärde stycket (föreskrifter om olika företrädesrätt vid fondemission)
Stycket är nytt. Det innehåller ytterligare bestämmelser om hur bolagsord-
ningsföreskrifter om olika företrädesrätt skall vara utformade. Enligt be-
stämmelserna måste föreskrifterna vara förenade med vissa särskilda före-
skrifter om vad som skall gälla vid en framtida fondemission.
Enligt hittills gällande rätt har innehavare av aktier som inte skiljer sig åt
i fråga om rätten till bolagets tillgångar och vinst alltid haft lika rätt att ta del
i en fondemission. Detta har sammanhängt med att det inte har varit möjligt
att meddela föreskrifter om olika företrädesrätt annat än i fråga om aktier
som skiljer sig åt i fråga om rätten till tillgångar och vinst. Genom ändringen
i första stycket öppnas nu möjligheter att i bolagsordningen ta in föreskrifter
om olika företrädesrätt också när skillnaderna mellan aktierna avser röstvär-
det. Detta skulle kunna få till följd att aktier med olika röstvärde men med
lika rätt till tillgångar och vinst fick olika företrädesrätt vid en fondemission.
I så fall skulle vissa aktieägare komma att utöka sin andel i bolagets förmö-
genhet utan att det fanns stöd för detta i bolagsordningen. Detta skulle inte
vara förenligt med likhetsprincipen.
För att säkerställa att aktieägarna liksom hittills behandlas lika vid en
fondemission när skillnaderna mellan aktieslagen inte avser rätten till bola-
gets tillgångar och vinst har i förevarande stycke upptagits särskilda bestäm-
melser om hur en föreskrift om olika företrädesrätt måste vara utformad.
Bestämmelserna är tillämpliga enbart där skillnaderna mellan aktierna avser
andra förhållanden än rätten till tillgångar eller vinst i bolaget. Eftersom
föreskrifter om olika företrädesrätt får tas in i bolagsordningen enbart om
de avser röstvärde eller rätt till tillgångar eller vinst, får regleringen bety-
delse enbart där det mellan aktieslagen finns skillnader i fråga om röstvärde.
Det bör dock noteras att bestämmelserna gäller också i sådana fall där det
utöver röstvärdesskillnader förekommer andra skillnader som inte avser rät- 152
ten till tillgångar eller vinst i bolaget.
I de nu angivna fallen skall bolagsordningen innehålla föreskrifter om att Prop. 1993/94:196
det vid fondemission skall ske en proportionell emission av samtliga akties-
lag, med företrädesrätt inom varje aktieslag i förhållande till kapitalandel.
Det innebär för det första att det vid en fondemission måste emitteras ak-
tier av samtliga aktieslag. Det innebär vidare att det av varje aktieslag måste
emitteras så många aktier som svarar mot detta aktieslags andel i det totala
aktiekapitalet. Av bestämmelsen följer dessutom att bolagsordningen måste
innehålla föreskrifter som ger aktier av visst aktieslag företrädesrätt till nya
aktier av samma slag. Denna företrädesrätt skall vara proportionell, dvs.
gammal aktie skall ha företrädesrätt till så många nya aktier som svarar mot
den gamla aktiens andel i aktiekapitalet.
De nu beskrivna bestämmelserna om företrädesrätt vid fondemission kan
illustreras med följande exempel. I ett aktiebolag finns 10 000 aktier, varav
hälften utgör A-aktier och hälften B-aktier. Skillnaden mellan aktieslagen
hänför sig endast till röstvärdet. Bolagsordningen måste i detta fall utformas
så att vid en fondemission av 10 000 aktier hälften av dessa skall vara A-ak-
tier och hälften B-aktier. Bolagsordningen måste också innehålla sådana
föreskrifter att de nya aktierna inom varje aktieslag fördelas mellan inneha-
varna av gamla aktier av detta aktieslag i förhållande till tidigare innehav av
sådana aktier. En innehavare av 1 000 gamla A-aktier skall således ha rätt
till 1 000 nya A-aktier och en innehavare av 500 gamla B-aktier skall ha rätt
till 500 nya B-aktier.
Om en föreskrift om olika företrädesrätt inte är förenad med de i detta
stycke angivna villkoren, skall registreringsmyndigheten vägra registrering.
Det kan förekomma fall då det i bolagsordningen har uppställts - utöver
röstvärdesskillnaden - också någon helt minimal skillnad mellan aktieslagen
i fråga om ekonomiska rättigheter. Om det i ett sådant fall är uppenbart att
denna ytterligare skillnad har uppställts enbart i syfte att kringgå den nu ak-
tuella bestämmelsen, bör registrering vägras om bolagsordningen inte upp-
fyller de krav som uppställs i detta stycke.
Femte och sjätte styckena
Styckena motsvarar de hittillsvarande tredje och fjärde styckena.
3 kap. 13 §
Aktieboken skall hållas tillgänglig hos bolaget för var och en. Om aktieboken
förs med maskin för automatisk databehandling eller på annat liknande sätt,
skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bolaget
och, i fråga om avstämningsbolag, även hos värdepapperscentralen. Utskrif-
ten får inte vara äldre än sex månader. Var och en har rätt att mot ersättning
för kostnaderna få en sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det
gäller avstämningsbolag som har mer än en aktieägare, får dock en utskrift
enligt detta stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst fem-
hundra aktier i bolaget.
Aktiebok eller, om aktieboken föres med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande sätt, utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämma, skall hållas tillgänglig för aktie-
ägarna vid stämman.
I utskrift upptages aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 § andra 153
stycket i alfabetisk ordning.
(Jfr 3 kap. 13 § i kommitténs förslag)
Enligt 3 kap. 7 § aktiebolagslagen skall styrelsen föra förteckning över bola-
gets aktier och aktieägare, en s.k. aktiebok. Aktieboken skall bl.a. innehålla
uppgift om aktieägarnas postadress, yrke och titel. Den kan föras på olika
sätt, t.ex. med hjälp av lösblads- eller kortsystem eller med automatisk data-
behandling. I s.k. avstämningsbolag förs aktieboken av Värdepapperscen-
tralen VPC Aktiebolag (se 3 kap. 8§ aktiebolagslagen). När någon styrker
ett förvärv av aktie för vilken aktiebrev har utfärdats eller när någon anteck-
nas som aktieägare på aktiekonto enligt aktiekontolagen (1989:827), skall
aktieägaren genast föras in i aktieboken.
Aktieboken skall hållas tillgänglig hos bolaget för var och en. Förs aktie-
boken med hjälp av ADB eller på annat liknande sätt, skall i stället utskrift
av aktieboken på begäran tillhandahållas hos bolaget och, i fråga om avstäm-
ningsbolag, även hos Värdepapperscentralen. Var och en har rätt att mot
ersättning för kostnaderna få en aktuell utskrift av aktieboken (3 kap. 13 §
aktiebolagslagen).
Det finns dock en begränsning i aktiebokens offentlighet. I fråga om av-
stämningsbolag får nämligen utskriften av aktieboken inte innehålla uppgift
om aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.
I det tolfte bolagsrättsliga direktivet, artikel 3, föreskrivs att när ett bolag
blir ett enmansbolag genom att alla dess andelar förenas på en hand, uppgift
om detta och om den ende bolagsmannens identitet skall antingen förvaras
i akt eller föras in i ett officiellt register eller också tas upp i ett offentligt
tillgängligt register som bolaget självt för.
Aktieboken utgör i huvudsak ett sådant offentligt tillgängligt register som
direktivet anger. Normalt har en utomstående av aktieboken kunnat utläsa
om aktierna i bolaget har samlats i en enda ägares hand. Så har dock inte
varit fallet i avstämningsbolag med högst femhundra aktier. I ett sådant bo-
lag har nämligen utskriften av aktieboken inte innehållit några uppgifter om
aktieägare.
Paragrafen har därför ändrats så att den uppfyller direktivets krav. Änd-
ringen innebär att den nämnda femhundraaktieregeln inte skall gälla när
samtliga aktier har en och samma ägare.
4 kap. 2§
Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kontantemis-
sion) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna
i förhållande till det antal aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits i bo-
lagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission,
antingen bestämmes i emissionsbeslutet eller följer av villkor som enligt 5
kap. 4§ första stycket 8 meddelats vid emission av skuldebrev.
Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är gil-
tigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.
(Jfr 4 kap. 2§ i kommitténs förslag)
I andra stycket har tagits in en föreskrift om att bolagsstämmans beslut om
att vid kontantemission avvika från aktieägares företrädesrätt förutsätter en
Prop. 1993/94:196
154
kvalificerad majoritet om två tredjedelar av såväl avgivna röster som vid Prop. 1993/94:196
stämman företrädda aktier. Frågan har behandlats i avsnitt 8.3.
Enligt Lagrådet hör föreskriften i systematiskt hänseende hemma under
avsnittet Allmänna bestämmelser om nyemission (4 - 13 §§). Det har emel-
lertid ansetts att bestämmelsen - som anger en av förutsättningarna för att
avvika från bolagsordningens föreskrifter om företrädesrätt - naturligen bör
placeras i anslutning till bestämmelserna i 2 § som anger vilken företrädesrätt
som gäller och när avvikelse från företrädesrätten kan ske.
4 kap. 4 §
Förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktieägarna un-
der minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.
Det skall genast sändas till aktieägare, som begär det och uppger sin post-
adress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu sagts om förslag
till beslut skall gälla sådan redogörelse av styrelsen och sådant yttrande av
revisorerna som avses i 6 §. Innebär förslaget avvikelse från aktieägarnas fö-
reträdesrätt, skall skälen till avvikelsen samt grunderna för emissionskursen
anges i förslaget eller i handling som fogats vid förslaget. Om årsredovis-
ningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar en-
ligt vad nyss sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:
1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be-
tydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgi-
vande,
3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt
att teckna aktier som enligt förslaget tillkommer aktieägarna eller annan el-
ler vem som annars får teckna aktier.
Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte
skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut
äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.
(Jfr 4 kap. 4§ i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslutsunderlag som skall hållas
tillgängligt inför ett beslut om nyemission. I första styckets femte mening har
lagts till en föreskrift om att det i förslaget också skall lämnas en uppgift om
grunderna för emissionskursen. Tillägget är föranlett av artikel 29.4 i kapi-
taldirektivet, där det föreskrivs att ett beslut om att begränsa eller upphäva
företrädesrätten skall föregås av en skriftlig redogörelse från styrelsen som
anger skälen för att begränsa eller upphäva företrädesrätten samt grunderna
för den föreslagna emissionskursen.
4 kap. 12 §
Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader från
beslutet, om det ej förfallit enligt 10§. Hinder mot registrering föreligger,
om ej
1. full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut registrerade
aktiekapitalet ingående aktierna,
2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya ak-
tier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och ej övertagits av
annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till belopp som avses i 10 §,
3. hälften av det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats,
4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget,
5. yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket fram-
går att 3 och 4 iakttagits, att apportegendomen inte har åsatts högre värde
än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antas bli
till nytta för bolagets verksamhet; yttrandet från revisor om att 3 har iaktta-
gits får i avstämningsbolag ersättas av en försäkran från värdepapperscentra-
len om att så har skett. Iyttrandet skall revisorn beskriva apportegendomen
och ange vilken metod som har använts vid värderingen av den. Särskilda svå-
righeter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.
Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen un-
derstiger en miljon kronor skall, i stället för vad som föreskrives i första
stycket 3 och 5, hela det belopp, som skall betalas för aktierna, erläggas ge-
nom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut
och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i registrerings-
ärendet.
Genom registreringen fastställes ökningen av aktiekapitalet till belopp
som anges i första stycket 2.
Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraft-
ägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i
10 § sägs.
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som förklarats förver-
kade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför
rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet
får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter
det under vilket aktierna skolat till fullo betalas.
(Jfr 4 kap. 12 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om registrering av beslut om nyemis-
sion. Av bestämmelserna framgår att, om vederlaget för de nya aktierna
skall utgöras av annat än pengar (apportegendom), en auktoriserad eller
godkänd revisor skall intyga bl.a. att apportegendomen inte har åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bolaget.
Av artikel 27.2 i kapitaldirektivet följer att om nyemission sker mot veder-
lag i apportegendom, denna skall redovisas i ett utlåtande från en eller flera
oberoende sakkunniga som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndig-
het eller en domstol. En sådan redovisning skall enligt artikel 10.2 beskriva
egendomen och ange värderingsmetod. Som har framhållits i den allmänna
motiveringen får auktoriserade eller godkända revisorer anses motsvara di-
rektivets krav på sådana oberoende sakkunniga (se avsnitt 6.3). Den hittills
gällande bestämmelsen uppfyller emellertid inte helt direktivets krav i fråga
om utlåtandets innehåll. Paragrafens/ör.s7a stycke punkten 5 har därför kom-
pletterats med en föreskrift om att revisorns intyg skall innehålla också en
beskrivning av apportegendomen med uppgift om den värderingsmetod som
har använts. Det har också föreskrivits att revisorn skall lämna uppgift om
särskilda värderingssvårigheter. Beträffande den sistnämna föreskriften - på
vilken Lagrådet har lämnat synpunkter - kan hänvisas till kommentaren till
Prop. 1993/94:196
156
2 kap. 9 §.
4 kap. 14 §
Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägares före-
trädesrätt enligt 2§ under förutsättning av bolagsstämmans godkännande.
Bestämmelserna i 5 -13 §§ gäller därvid i tillämpliga delar, varvid dock skall
iakttagas vad som föreskrives nedan i tredje stycket.
I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande tillämpas
4§. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall gälla styrelsens
beslut. Beslut av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktieägarnas fö-
reträdesrätt enligt 2 § första stycket är giltigt endast om det har biträtts av aktie-
ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.
Införing av de nya aktierna i aktieboken och anmälan för registrering en-
ligt 12 § skall ej ske innan stämman har godkänt emissionsbeslutet. Har så-
dan anmälan ej skett inom ett år från styrelsens beslut om emission, är emis-
sionsbeslutet förfallet. Vad som har betalats på tecknade aktier skall i sådant
fall genast återbetalas.
(Jfr 4 kap. 14 § i kommitténs förslag)
Paragrafen ger styrelsen möjlighet att på egen hand besluta om nyemission
och att därvid avvika från aktieägares företrädesrätt. Styrelsebeslutet förut-
sätter emellertid ett efterföljande godkännande av bolagsstämman. I andra
stycket har tagits in en föreskrift att ett sådant bolagsstämmobeslut fordrar
en majoritet med två tredjedelar av såväl avgivna röster som vid stämman
företrädda aktier.
4 kap.15 §
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission i
den mån emissionen kan ske utan ändring av bolagsordningen och att därvid
avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 2§. Bemyndigande att avvika
från aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 § första stycket är giltigt endast om det
har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som
de vid stämman företrädda aktierna.
Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med bestämmelse som avses
i 6 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta anges
särskilt i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla be-
stämmelser om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma,
inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i
4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyndigande.
Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för regi-
strering. Innan registrering har skett, kan styrelsen ej fatta beslut om emis-
sion.
Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar
om emission med stöd av bemyndigande.
(Jfr 4 kap. 15 § i kommitténs förslag)
Paragrafen ger möjlighet för bolagsstämman att bemyndiga styrelsen att
fatta beslut om nyemission och att därvid avvika från aktieägares företrädes-
rätt. I första stycket har tillfogats en bestämmelse om att ett bemyndigande
att i samband med kontantemission avvika från aktieägarnas företrädesrätt
fordrar en majoritet om två tredjedelar av såväl avgivna röster som på stäm-
Prop. 1993/94:196
157
man företrädda aktier. Denna majoritetsregel motsvarar de majoritetsregler Prop. 1993/94:196
som har uppställts i 2 och 14 §§.
4 kap. 18 §
När ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör
eller på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva aktier eller
teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för
bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt 19-26 §§, om summan av
de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
(Jfr 4 kap. 18 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om emissionsprospekt.
En av förutsättningarna för att det skall föreligga skyldighet att upprätta
emissionsprospekt har, enligt paragrafens hittillsvarande lydelse, varit att
bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor. Sådan skyldighet föreligger
bl.a. om bolagets aktier är noterade vid börs eller auktoriserad marknads-
plats. Den nu gjorda uppdelningen av aktiebolagen i publika och privata ak-
tiebolag har emellertid gjort det naturligt att i stället låta bestämmelserna
om emissionsprospekt omfatta alla publika aktiebolag. Detta har kommit till
uttryck i paragrafens nya lydelse.
En ytterligare förutsättning för att skyldighet att utfärda emissionspro-
spekt skall föreligga har hittills varit att summan av de belopp som kan
komma att betalas till följd av inbjudan uppgår till minst en miljon kr. Enligt
2 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument gäller nu-
mera - med några undantag - att prospekt skall upprättas av den som emitte-
rar vissa fondpapper eller lämnar erbjudande om köp eller försäljning av
vissa finansiella instrument. En förutsättning för detta är att summan av det
belopp som kan komma att betalas på grund av emissionen eller erbjudandet
uppgår till minst 300 000 kr. Med fondpapper avses härvid enligt 1 kap. 1 §
samma lag bl.a. aktier och obligationer samt sådana andra delägarrätter eller
fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning. Det har därför ansetts
lämpligt att i detta avseende anpassa bestämmelserna om prospekt i föreva-
rande paragraf till lagen om handel med finansiella instrument. Skyldighet
att upprätta prospekt skall således föreligga redan när summan av de belopp
som kan komma att betalas till följd av emissionen uppgår till 300 000 kr.
Även konvertibla skuldebrev, skuldebrev med optionsrätt, optionsbevis och
vinstandelsbevis får, när de utgivits av ett publikt aktiebolag, anses falla in
under begreppet fondpapper i lagen om handel med finansiella instrument.
Motsvarande anpassning av prospektreglerna har därför gjorts i 5 kap. 16 §
och 7 kap. 4 § där prospekt för dessa slag av värdepapper behandlas.
Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har en remissinstans
föreslagit att det skall införas bestämmelser om att emissionsprospekt skall
upprättas även då emissionen inte riktar sig till en vidare krets. Det har inte
ansetts möjligt att i detta sammanhang ta upp denna fråga. Frågor om emis-
sionsprospekt torde emellertid komma att behandlas i Aktiebolagskommit-
téns fortsatta arbete.
158
5 kap. 2§
Vid emission av skuldebrev mot vederlag i pengar har aktieägarna företrä-
desrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde
de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas
på grund av optionsrätt.
Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är gil-
tigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.
(Jfr 5 kap. 2§ i kommitténs förslag)
Jfr 4 kap. 2 §.
5 kap. 8§
Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från ak-
tieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 4 - 6 §§ och 7 § första stycket äger motsvarande till-
lämpning.
I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande tillämpas
4 kap. 4§. Vad där sägs om förslag till emissionsbeslut skall gälla styrelsens
beslut. Beslut av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktieägares före-
trädesrätt enligt 2 § första stycket är giltigt endast om det har biträtts av aktie-
ägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.
Anmälan för registrering enligt 7 § tredje stycket skall göras när emissions-
beslutet godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslutats.
Har anmälan för registrering ej skett inom ett år från styrelsens beslut om
emission, är beslutet förfallet.
(Jfr 5 kap. 8 § i kommitténs förslag)
Jfr 4 kap. 2 och 14§§.
5 kap. 9 §
Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emission och
att därvid avvika från bestämmelserna i 2§ om aktieägares företrädesrätt.
Bemyndigande att avvika från bestämmelserna i 2§ första stycket om aktieä-
garesföreträdesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två
tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda ak-
tierna.
Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar
eller eljest med villkor eller skall avvikelse från aktieägares företrädesrätt
kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans beslut. Beslutet
skall innehålla bestämmelse om den tid, längst intill nästkommande ordina-
rie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmel-
serna i 4 kap. 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyn-
digande.
Bolagsstämmans beslut skall genast anmälas för registrering. Innan regi-
strering har skett kan styrelsen ej fatta beslut om emission.
Bestämmelserna i 4 - 7 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om styrelsens
beslut om emission.
(Jfr 5 kap. 9 § i kommitténs förslag)
Jfr 4 kap. 2 och 15 §§.
Prop. 1993/94:196
159
5 kap. 16 §
Bestämmelserna i 4 kap. 19 - 26 §§ om emissionsprospekt tillämpas ocksä
när ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör
eller på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva av bolaget
utgivna skuldebrev eller optionsbevis som avses i detta kapitel. Skyldighet
att upprätta emissionsprospekt föreligger dock endast om summan av de be-
lopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst tre-
hundratusen kronor.
(Jfr 5 kap. 16 § i kommitténs förslag)
Jfr 4 kap. 18 §.
6 kap. 1 §
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräk-
ning, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till reservfond eller till fond att användas enligt beslut av bo-
lagsstämman.
Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse
större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter
nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföre-
gående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars på
grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 4§ första stycket 1-3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning.
Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning eller på
grund av att aktier har blivit ogiltiga finns bestämmelser i 4 kap. 13 § andra
stycket och 7 kap. 2 §. Om nedsättning genom inlösen av aktier enligt förbe-
håll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8 - 10 §§.
(Jfr 6 kap. 1 § i kommitténs förslag)
I paragrafens/örsta stycke, punkterna 1-3, anges de ändamål för vilka ned-
sättning av aktiekapitalet får ske. För nedsättning enligt punkterna 2 och 3
fordras enligt 6§ rättens tillstånd. Domstolsprövningen enligt 6§ syftar till
att skydda bolagets borgenärer och ger dessa möjlighet att kräva betalning
eller ställande av säkerhet. Det är därför av betydelse vilket ändamål ned-
sättningen har. Nedsättning för avsättning till reservfond har i gällande rätt
generellt hänförts till punkten 1 och någon domstolsprövning av nedsätt-
ningen har därför inte varit nödvändig. Denna ordning har emellertid inte
ansetts stå i full överensstämmelse med kapitaldirektivet.
Direktivet godtar i och för sig att nedsättning i vissa fall sker utan att direk-
tivets föreskrifter om borgenärsskydd vid nedsättning tillämpas. En förut-
sättning för detta är dock att det samtidigt görs en avsättning till en bunden
reserv. Denna reserv får inte överstiga tio procent av aktiekapitalet (se arti-
kel 33). Aktiebolagslagen tillåter att reservfonden är större än så. I själva
verket har ett stort antal svenska aktiebolag redan en reservfond som är
större än 20 procent av aktiekapitalet. Det har inte ansetts lämpligt att ändra
reglerna om reservfondens storlek.
Prop. 1993/94:196
160
I stället har lagtexten ändrats så att det blir nödvändigt att inhämta rättens Prop. 1993/94:196
tillstånd också vid sådan nedsättning som sker för avsättning till reservfond.
Nedsättning enligt första stycket punkten 1 kommer sålunda enbart att
kunna ske för avsättning till omedelbart täckande av förlust. Nedsättning för
avsättning till reservfond upptas i stället i första stycket 3. Det innebär att det
för sådan nedsättning kommer att gälla samma regler som för nedsättning
vilken sker för utdelning till aktieägarna eller för avsättning till bolagets fria
fonder. I sådana fall är nedsättningen beroende av rättens tillstånd (se 6§).
Nedsättning kan ske även i andra sammanhang än de som anges i första
stycket. De delvis nya bestämmelserna i 8 - 10 §§ behandlar nedsättning när
det i bolagsordningen finns ett förbehåll om inlösen av aktier. Vidare har i
7 kap. 2 § tagits in en bestämmelse om nedsättning i samband med att förvär-
vade egna aktier har blivit ogiltiga. I båda dessa fall kan det vara nödvändigt
att i samband med nedsättningen göra en avsättning till reservfond (se 9 §
och 7 kap. 2§). För att klargöra att dessa nedsättningsfall faller utanför den
indelning som görs i förevarande paragrafs första stycke - och därmed inte
heller regleras av de rättsregler som knyter an till denna indelning - har det
ansetts lämpligt att i fjärde stycket erinra om bestämmelserna i 8 -
10 §§ respektive 7 kap. 2§.
6 kap. 2§
Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om ej an-
nat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får ej fattas förrän bolaget blivit regi-
strerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.
Nedsättning för ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får beslutas
endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4§ om förslag till bolagsstämmans beslut och
andra handlingar gäller i tillämpliga delar. Kallelsen till bolagsstämman skall
alltid ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innehåll.
(Jfr 6 kap. 2§ i kommitténs förslag)
Av bestämmelserna i paragrafens tredje stycke följer att bolagsstämmans be-
slut om nedsättning skall föregås av att ett förslag till beslut jämte vissa ytter-
ligare handlingar hålls tillgängliga för aktieägarna under minst en vecka före
bolagsstämman.
Kapitaldirektivet, artikel 30, innehåller en bestämmelse om att syftet med
nedsättningen skall anges i kallelsen till bolagsstämman. I kallelsen skall
också anges hur nedsättningen skall genomföras. I lagtexten har därför före-
skrivits att kallelsen skall innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga inne-
håll. I detta ligger att det i kallelsen skall lämnas uppgift inte bara om storle-
ken på den föreslagna nedsättningen utan också om ändamålet med nedsätt-
ningen samt om nedsättningen skall genomföras genom inlösen, samman-
läggning, indragning eller minskning av aktiernas nominella belopp.
6 kap. 2a §
Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stäm-
man företrädda aktierna. Vid bolagsstämmas beslut om nedsättning enligt 8 §
gäller 9 kap. 13§.
Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier ntb- 161
11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
bas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det för
giltigt beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om
1. nedsättningen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och samtliga
vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande nio tiondelar av
alla sålunda berörda aktier godkänner nedsättningen, eller
2. nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till hälften
av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämmman företrädda
aktierna av detta slag godkänner nedsättningen.
(Jfr 6 kap. 2 a § i kommitténs förslag)
Paragrafen är ny. Den innehåller majoritetsregler avseende bolagsstämmo-
beslut om nedsättning av aktiekapitalet. Denna fråga har behandlats i avsnitt
9. Det i paragrafens första stycke första meningen angivna majoritetskravet
är föranlett av artikel 40 i kapitaldirektivet och överensstämmer med vad
som enligt 9 kap. 14 § fordras för ett beslut om en sådan ändring av bolags-
ordningen som inte påverkar redan utgivna aktiers rätt. Kapitaldirektivets
särskilda majoritetsregel gäller emellertid inte vid tvångsindragning av ak-
tier på grund av föreskrift i bolagsordningen (se artikel 36). Med hänsyn till
detta har det ansetts att det inte bör fordras kvalificerad majoritet när bo-
lagsstämman beslutar om nedsättning med stöd av 8§. Kommitténs har be-
dömt att det inte finns något behov av en uttrycklig bestämmelse om detta
(se kommitténs betänkande s. 159 f.). En sådan särskild bestämmelse har
emellertid ansetts vara av värde.
Om ett beslut om nedsättning innebär att rättsförhållandet mellan redan
utgivna aktier rubbas, gäller enligt andra stycket ett särskilt strängt majori-
tetskrav, motsvarande vad som enligt 9 kap. 15 § tredje stycket fordras för
ändring av bolagsordningen när rättsförhållandet mellan redan utgivna ak-
tier rubbas.
I bolagsordningen kan föreskrivas längre gående majoritetskrav än de i
paragrafen angivna kraven (se 9 kap. 13 § andra stycket).
6 kap. 6 §
Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt 1 § första stycket
2 eller 3, får nedsättningsbeslutet ej verkställas utan rättens tillstånd, såvida
icke samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst mot-
svarar nedsättningsbeloppet.
Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbe-
slutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsätt-
ningsbeslutet registrerats och förteckning över bolagets kända borgenärer
med angivande av postadress.
Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med
föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skrift-
ligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit
ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i
Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i länet och alla kända
borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.
Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer som bestrider den full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd med-
delas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns be-
Prop. 1993/94:196
162
stämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensions- Prop.
utfästelse m.m.
Om en borgenärs anspråk avser en sådan fordran på lön eller annan ersätt-
ning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en
fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag, skall
han inte tas upp i förteckningen över bolagets kända borgenärer. Han skall
inte kallas av rätten och har inte heller rätt till betalning eller säkerhet enligt
fjärde stycket.
(Jfr 6 kap. 6 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser till skydd för borgenärer vid nedsätt-
ning av aktiekapital. Bestämmelserna behöver inte tillämpas vid nedsättning
som sker för avsättning till omedelbar täckning av förlust eller för avsättning
till reservfond i särskilda fall (se 1 § fjärde stycket i dess nya lydelse) eller i
vissa i 9 § angivna fall.
De väsentliga dragen i borgenärsskyddsreglerna är desamma som enligt
hittills gällande lag. Borgenärsskyddet skall således tillgodoses genom ett
förfarande vid rätten. Rätten skall kalla bolagets borgenärer dels genom en
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, dels genom särskilda underrättelser
till alla kända borgenärer. Tillstånd till nedsättningen skall ges, om ansökan
inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller
betryggande säkerhet för sina fordringar.
En grupp av borgenärer skall inte dras in i förfarandet vid domstolen.
Detta framgår av femte stycket. Genom en ändring i lagtexten har avgräns-
ningen av denna borgenärsgrupp genomgått en viss ändring. Ändringen har
behandlats i avsnitt 9. Det hittillsvarande undantaget för ”borgenär som till-
lika är gäldenär i samma rättsförhållande” har inte ansetts förenligt med di-
rektivets krav (jfr kapitaldirektivet, artikel 32). Lagtexten har därför jäm-
kats så att den numera gör undantag endast för borgenärer med sådana ford-
ringar på lön, pension eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12
och 13 §§ förmånsrättslagen (1970:979). Dessa anses på grund av reglerna
om lönegaranti redan ha betryggande säkerhet för sina fordringar. Övriga
borgenärer som tidigare inte har omfattats av borgenärsskyddsreglerna
kommer däremot att göra det i fortsättningen. Det innebär att bolagets mot-
parter i leveransavtal, avtal om nyttjanderätt, licensavtal m.m. skall kallas
av rätten och att de, om de bestrider ansökan, har rätt till betalning eller
betryggande säkerhet.
6 kap. 8 §
I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen bestäm-
mas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen intagas förbehåll
att aktiekapitalet kan nedsättas genom inlösen av aktier, dock ej under mini-
mikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och inlös-
ningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.
Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast
avse aktier som kan tecknas eller utges efter det att ändringen registrerats.
Har fondemission ägt rum efter registreringen, får inlösen av fondaktie ske
först när tre år förflutit från registreringen av emissionen.
Nedsättning får ej ske så att full täckning ej finnes för det bundna egna
kapitalet. Beräkning därav skall ske på grundval av fastställd balansräkning
för nästföregående räkenskapsår.
1993/94:196
163
(Jfr 6 kap. 8 § första - tredje styckena i kommitténs förslag)
I denna och de båda följande paragraferna behandlas nedsättning av aktie-
kapital genom inlösen av aktier på grund av förbehåll i bolagsordningen. Pa-
ragrafen har inte genomgått någon annan förändring än att bestämmelserna
i det förutvarande fjärde stycket har överförts till 10 §.
6 kap. 9§
Bestämmelserna i 6 och 7§§ tillämpas även vid nedsättning enligt 8 §. Bestäm-
melserna gäller dock inte om
1. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp som
inte överstiger det fria egna kapitalet beräknat på grundval av fastställd balans-
räkning för nästföregående räkenskapsår och
2. ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till reservfonden.
(Jfr 6 kap. 8 § fjärde stycket i kommitténs förslag)
Vid nedsättning enligt 8 § anses enligt hittills gällande rätt något förfarande
vid domstol inte vara nödvändigt (se prop. 1975:103 s.364). Eftersom ned-
sättningen grundar sig på förbehåll som framgår av bolagsordningen, anses
borgenärerna redan när de rättshandlar med bolaget vara uppmärksammade
på den risk som förbehållet kan innebära.
Såsom har utvecklats i avsnitt 9 står emellertid hittills gällande rätt inte
helt i överensstämmelse med de krav som uppställs i kapitaldirektivet. Di-
rektivets bestämmelser om att borgenärerna har rätt till betryggande säker-
het gäller visserligen inte generellt vid tvångsvis indragning av aktier men
undantag från bestämmelserna får göras enbart i fråga om utdelningsbara
medel och under förutsättning att medlen avsätts till reservfond eller an-
vänds för fondemission (se artikel 36 d).
Detta har föranlett bestämmelserna i förevarande paragraf, som är ny. Pa-
ragrafen innebär att bestämmelserna om borgenärsskydd i 6 § samt de i 7 §
intagna bestämmelserna om nedsättningens fullbordande som huvudregel
skall tillämpas också när nedsättningen sker genom inlösen av aktie på grund
av förbehåll i bolagsordningen. Av andra meningen framgår dock att be-
stämmelserna om borgenärsskydd och nedsättningens fullbordande inte gäl-
ler om inlösen sker med ett belopp som inte överstiger bolagets fria egna
kapital enligt fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och
ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet överförs till reservfonden.
6 kap. 10 §
Ifall som anges i 9 § andra meningen skall bolaget, när det enligt ett förbehåll
i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas in och att ett
belopp motsvarande nedsättningsbeloppet skall avsättas till reservfonden, ge-
nast anmäla för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sam-
manlagda nominella belopp. När registrering har skett, är aktiekapitalet ned-
satt.
(Jfr 6 kap. 8 § femte stycket i kommitténs förslag)
Paragrafen, som är ny, behandlar den avslutande registreringen av sådana
nedsättningsbeslut till vilka rättens tillstånd inte fordras. Den motsvarar i
huvudsak det förutvarande fjärde stycket i 8§. Av paragrafen framgår att
Prop. 1993/94:196
164
nedsättningsbeslutet kan registreras först sedan bolaget har beslutat om att Prop. 1993/94:196
avsätta ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet till reservfonden.
Anledningen till detta är att sådan avsättning till reservfonden är en förut-
sättning för att rättens tillstånd till nedsättningen inte skall behöva inhämtas
(se 9 §).
7 kap. 1 §
Ett aktiebolag får inte teckna egen aktie.
Om ett aktiebolag har tecknat egen aktie, skall stiftarna eller vid nyemission
styrelsen och verkställande direktören anses ha tecknat aktierna för egen räk-
ning med solidariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte stiftare, sty-
relseledamot eller verkställande direktör som visar att han inte kände till eller
hade bort känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bolagets
räkning, skall han anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första - tredje styckena gäller även i fråga om ett dotter-
företags teckning av aktie i moderbolaget.
(Jfr 7 kap. 1 § i kommitténs förslag)
Bestämmelserna i förevarande paragraf är nya. De bestämmelser som tidi-
gare upptagits i 1 § har med vissa ändringar flyttats till 2 §.
I första stycket har - i enlighet med artikel 18.1 i kapitaldirektivet - uppta-
gits ett förbud för aktiebolag att teckna egna aktier. Frågan har behandlats
i avsnitt 10.
Andra stycket är föranlett av bestämmelsen i artikel 18.3 i kapitaldirekti-
vet. Där föreskrivs att aktier som tecknats i strid med artikel 18 skall betalas
av stiftelseurkundens eller bolagsordningens undertecknare (stiftarna) eller,
vid ökning av aktiekapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen.
För att åstadkomma ett sådant betalningsansvar har föreskrivits att, om bo-
laget har tecknat egna aktier, stiftarna eller, vid nyemission, styrelsen eller
verkställande direktören skall anses ha tecknat aktierna och bära ett solida-
riskt ansvar för betalningen. De i lagtexten utpekade personerna kan dock
undgå betalningsansvar om de visar att de inte kände till eller borde ha känt
till aktieteckningen.
I tredje stycket finns en bestämmelse om vad som gäller när någon såsom
bulvan åt bolaget har tecknat aktier i bolaget (jfr artikel 18.2 i kapitaldirekti-
vet). Ett sådant bulvanförhållande faller inte in under bulvanlagen
(1985:277). I stället föreskrivs i förevarande stycke att bulvanen skall anses
ha tecknat aktien för egen räkning. Det innebär också att han kan krävas på
betalning för aktien.
Av fjärde stycket följer att bestämmelserna i första - tredje styckena skall
tillämpas även om ett dotterföretag tecknar aktier i moderbolaget. Kapital-
direktivet uppställer visserligen inte något uttryckligt krav på detta. Svensk
rätt har emellertid redan tidigare förbjudit dotterföretags förvärv av aktier
i moderbolag och det har därför ansetts naturligt att utsträcka förbudet mot
tecknande av egna aktier till dotterföretags tecknande av aktier i moderbola-
get.
7 kap. 2 §
Aktiebolag får ej förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotterförc-
165
tag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget. Av- Prop. 1993/94:196
tal i strid mot detta förbud är ogiltigt.
Första stycket utgör inte hinder för aktiebolag eller dotterföretag att vid
övertagande av affärsrörelse förvärva aktier som ingår i rörelsen, att lösa in
aktier enligt 13 kap. 3 § eller att på auktion ropa in aktier som har utmätts för
företagets fordran. En förvärvad aktie skall, om den inte har dragits in genom
nedsättning av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust dock
senast tre år efter förvärvet.
Har aktiebolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget aktier i mo-
derbolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad som sägs i andra stycket.
En aktie, som inte har avyttrats inom tre år från förvärvet, är ogiltig. Bola-
get skall sätta ned aktiekapitalet med aktiens nominella belopp. Ett förslag till
beslut om nedsättning skall läggas fram på den första bolagsstämma som hålls
sedan ogiltighet har inträtt. Nedsättningsbeloppet skall överföras till reserv-
fonden.
(Jfr 7 kap. 2 § i kommitténs förslag)
Paragrafen, som motsvarar den tidigare 1 §, behandlar frågor om förvärv av
egna aktier. Bestämmelserna i kapitaldirektivet, artikel 20, punkterna 2 och
3, har föranlett vissa ändringar i förhållande till hittills gällande rätt. Änd-
ringarna gäller de särbestämmelser som gör det möjligt för bolaget att i tre
undantagssituationer förvärva sina egna aktier. Sådana aktier skall avyttras
inom viss tid. För en särskild grupp aktier, nämligen sådana som har förvär-
vats genom övertagande av affärsrörelse, har hittills gällt en särskild regle-
ring som bl.a. har innefattat en dispensmöjlighet. Denna reglering har ut-
mönstrats. Den nya regleringen i andra stycket innebär att bolaget i alla tre
fallen är skyldigt att avyttra aktierna så snart det kan ske utan förlust, dock
senast tre år från förvärvet. Någon möjlighet att förlänga denna frist finns
inte. Samma regel gäller - enligt tredje stycket - om ett aktiebolag har blivit
moderbolag och ett dotterföretag därvid innehar aktier i moderbolaget.
I fjärde stycket behandlas följderna av att en aktie inte avyttras i tid. I så
fall är aktien ogiltig vid den angivna treårsfristens utgång. Detta innebär att
det inte längre finns giltiga aktier i en omfattning som svarar mot aktiekapi-
talets storlek. Det har därför föreskrivits att bolaget i denna situation måste
sätta ned aktiekapitalet med ett belopp motsvarande de ogiltiga aktiernas
nominella belopp. Samtidigt skall ett motsvarande belopp avsättas till re-
servfonden. Förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första
bolagsstämman som hålls sedan ogiltighet har inträtt. Om bolaget inte gör
detta, kan bolagsorganen drabbas av skadeståndsskyldighet enligt 15 kap.
aktiebolagslagen.
I fråga om beslutet om nedsättning gäller bestämmelserna i 6 kap. Såsom
framgår av 6 kap. 1 § faller nedsättning enligt 7 kap. 2§ emellertid utanför
bestämmelserna i den paragrafen. Det innebär att rättens tillstånd till ned-
sättningen inte behöver inhämtas.
Det förtjänar att påpekas att det fjärde stycket inte behandlar den situatio-
nen då bolaget förvärvat egna aktier som det överhuvudtaget inte har ägt
förvärva. Ett sådant förvärv är ogiltigt även om förvärvaren är i god tro (se
prop. 1975:103 s. 366). Däremot förblir aktien giltig.
166
7 kap. 4 §
Bestämmelserna i 4 kap. 19 - 26 §§ om emissionsprospekt tillämpas även när
ett publikt aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag offentliggör eller
på annat sätt till en vidare krets riktar inbjudan att förvärva av bolaget ut-
givna vinstandelsbevis. Skyldighet att upprätta emissionsprospekt föreligger
dock endast om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma
att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.
(Jfr 7 kap. 4 § i kommitténs förslag)
Paragrafen motsvarar den tidigare 3 §. Beträffande innebörden av de änd-
ringar som nu görs kan hänvisas till vad som anförts i anslutning till 4 kap.
18 §.
8 kap. 10 §
Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör får ej handlägga fråga rö-
rande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller får han handlägga fråga om
avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt in-
tresse, som kan vara stridande mot bolagets. Med avtal jämställes rättegång
eller annan talan.
Om ett bolag har endast en aktieägare, skall ett avtal mellan denne och bola-
get som inte avser löpande affärstransaktioner på sedvanliga villkor antecknas
i eller fogas till styrelsens protokoll.
(Jfr 8 kap. 10 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller sedan tidigare bestämmelser om jäv för styrelseleda-
mot eller verkställande direktör. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att en
styrelseledamot eller en verkställande direktör inte får handlägga fråga om
avtal m.m. mellan honom och bolaget. Inte heller får han handlägga fråga
om avtal mellan bolaget och tredje man om han har ett väsentligt intresse
som kan vara stridande mot bolagets, såsom exempelvis är fallet när tredje
man är ett av honom innehaft bolag. Bestämmelserna anses emellertid inte
tillämpliga på styrelseledamot som själv äger samtliga aktier i bolaget (se
NJA 1981 s. 1117). I svensk rätt finns således inte något hinder mot att en
ägare av samtliga aktier i ett aktiebolag företräder bolaget när detta träffar
avtal med honom. Inte heller finns det något hinder mot att, vid avtal mellan
ett moderbolag och ett dotterbolag, båda bolagen företräds av samma före-
trädare. I hittills gällande rätt har inte heller funnits något särskilt formkrav
för avtal mellan ensamaktieägare och bolaget eller något krav på att avtalet
skall komma till uttryck på visst sätt.
I artikel 5 i det tolfte bolagsrättsliga direktivet föreskrivs emellertid att ett
avtal mellan den ende bolagsmannen och det bolag som han företräder skall
föras i protokoll eller ges skriftlig form. Medlemsstaterna behöver dock inte
tillämpa bestämmelsen på löpande transaktioner på normala villkor. Med
anledning av detta har i ett nytt andra stycke i förevarande paragraf tagits in
bestämmelser om sådana avtal.
Det har ansetts att en bestämmelse av detta slag inte bör begränsas till
att gälla enbart den situation som direktivet nämner, dvs. avtal mellan en
bolagsman och det bolag som han är ensam ägare till och samtidigt företrä-
dare för. Bestämmelsen skall också tillämpas på alla situationer då avtal in-
Prop. 1993/94:196
167
gås mellan en aktieägare och ett bolag som han äger helt och hållet. Därmed Prop. 1993/94:196
kommer bestämmelsen också att omfatta de fall då aktieägaren är en juridisk
person. Den kommer således att gälla också avtal mellan moderföretag och
dotterbolag. Det kan nämnas att när liknande regler har uppställts i andra
länder, såsom Danmark och Tyskland, har reglernas tillämpningsområde av-
gränsats på motsvarande sätt.
Något generellt krav på skriftlig form för avtalet uppställs inte. Däremot
måste avtalet antingen fogas till eller tas in i styrelsens protokoll. Detta med-
för att muntliga avtal måste nedtecknas. En ytterligare följd av bestämmel-
sen är att styrelsen måste föra protokoll även när styrelsen består av endast
en ledamot.
För att arbetet inte skall tyngas i onödan har - i enlighet med vad direkti-
vet medger - löpande transaktioner på normala villkor undantagits från be-
stämmelsens tillämpningsområde. I fråga om tolkningen av bestämmelsens
rekvisit torde man kunna hämta viss ledning från begreppet ”löpande för-
valtning” i 6§.
8 kap. 14 §
Om ställföreträdare som avses i 11 § har företagit en rättshandling för bola-
get och därvid har handlat i strid med bestämmelserna i denna lagom bolags-
organens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget. Detsamma gäl-
ler om en verkställande direktör vid företagande av en rättshandling har
överskridit den behörighet som tillkommer honom enligt 12 § och bolaget vi-
sar att motparten insåg eller bort inse behörighetsöverskridandet.
Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin befogen-
het, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar att motparten
insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet. Detta gäller dock inte när sty-
relsen eller verkställande direktören har överträtt föreskrift om bolagets verk-
samhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen
eller av ett annat bolagsorgan.
(Jfr 8 kap. 14 § i kommitténs förslag)
Paragrafen, som har fått en helt ny utformning, behandlar frågor om aktie-
bolags bundenhet när bolagets ställföreträdare överskrider sin behörighet
(kompetens) eller befogenhet. De sakliga skillnaderna i förhållande till hit-
tills gällande rätt har behandlats närmare i avsnitt 11.
Paragrafen utgår från den outtalade huvudregeln att styrelsen, verkstäl-
lande direktören och de särskilda firmatecknarna har förmåga att binda bo-
laget när de rättshandlar på bolagets vägnar. Från denna huvudregel görs
sedan undantag för vissa fall vid vilka ställföreträdaren har överskridit sin
behörighet eller sin befogenhet. I första stycket behandlas bolagets bunden-
het när en ställföreträdare har överskridit sin behörighet. I andra stycket an-
ges konsekvenserna av olika slag av befogenhetsöverskridanden.
Första stycket
I första meningen slås fast att bolaget inte är bundet om styrelsen (i dess hel-
het) eller den särskilde firmatecknaren handlar i strid med lagens bestäm-
melser om bolagsorganens behörighet, dvs. går utöver den behörighet som
de kan tillerkännas enligt aktiebolagslagen (jfr artikel 9.1 första stycket i pu-
168
blicitetsdirektivet). Det innebär att varken styrelsen eller någon särskild fir-
matecknare på egen hand kan förplikta bolaget att ändra sin bolagsordning,
träda i likvidation eller träffa uppgörelser om skadestånd enligt 15 kap.
m.m., eftersom sådana beslut kan fattas enbart av bolagsstämman. En an-
nan form av behörighetsöverskridande är överträdelser av klara förbudsreg-
ler i aktiebolagslagen. Även rättshandlingar som står i strid med brottsbal-
ken torde i vissa fall få räknas hit (se Nial, Svensk associationsrätt, 5 u.
s.227).
Överträdelser av bolagets verksamhetsföremål och handlingar i strid mot
aktiebolagslagens generalklausuler och jävsbestämmelser är inte att anse
som behörighetsöverskridanden och blir i stället att bedöma enligt reglerna
om befogenhetsöverskridanden i andra stycket.
I andra meningen behandlas rättshandlingar som har företagits av en verk-
ställande direktör men som går utöver dennes behörighet.
En verkställande direktör har enligt 12 § behörighet att företräda bolaget
beträffande åtgärd som ankommer på honom enligt 6§. Eftersom hans upp-
gifter normalt är begränsade till den löpande förvaltningen (se 6 § första
stycket andra meningen), är han normalt behörig att vidta endast åtgärder
som ligger inom denna. I vissa fall kan emellertid hans behörighet vara vi-
dare än så. Han får nämligen utan styrelsens bemyndigande vidta också åt-
gärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet
är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om styrelsens beslut inte
kan avvaktas utan väsentlig olägenhet (se 6§ första stycket tredje me-
ningen). I sådana fall har han också motsvarande behörighet att binda bola-
get mot tredje man.
För en utomstående kan det emellertid vara svårt att bedöma såväl vad
som faller inom ramen för den löpande förvaltningen som när den verkstäl-
lande direktören har sådan extraordinär behörighet som sägs i 6§ första
stycket tredje meningen. Med hänsyn till detta har i förevarande stycke upp-
tagits en bestämmelse som innebär att bolaget kan bli bundet av verkstäl-
lande direktörens rättshandlingar också då denne har gått utöver sin behö-
righet. Bolaget är bundet, såvida det inte visar att motparten insåg eller bort
inse att den verkställande direktören överskred sin behörighet. Bestämmel-
sen överensstämmer i sak med hittills gällande rätt och någon ändring av in-
nebörden i ondtrosregeln är inte avsedd.
Andra stycket
I det andra stycket behandlas frågor om bolagets bundenhet när bolagets
ställföreträdare har överträtt olika slag av befogenhetsbegränsningar.
Utgångspunkten, som anges i första meningen, är att bolaget inte är bun-
det av rättshandlingen om motparten var i ond tro, dvs. insåg eller bort inse
att befogenheten överskreds. Det är här fråga om samma ondtrosregel som i
den hittills gällande lydelsen av 14 §. Någon förändring av ondtrosrekvisitets
innebörd är inte avsedd. På grund av de betydelsefulla undantag som finns
angivna i andra meningen är det dock endast i ett par typsituationer som
ondtrosregeln får verklig betydelse.
En sådan situation är då ställföreträdaren - vare sig det är styrelsen i dess
Prop. 1993/94:196
169
helhet, en verkställande direktör eller en särskild firmatecknare - har över- Prop.
trätt befogenhetsinskränkningar som följer av lag. Exempel på sådana legala
befogenhetsinskränkningar utgör jävsregeln i 10 § och generalklausulen i
13 §. Om tredje man insåg eller hade bort inse de förhållanden som gjorde
ställföreträdaren jävig eller rättshandlingen otillbörlig, kan rättshandlingen
således inte göras gällande mot bolaget. Även överträdelser av andra asso-
ciationsrättsliga regler kan vara att bedöma på detta sätt. Det får överlämnas
till rättspraxis att närmare klargöra vilka överträdelser som bör anses som
behörighetsöverskridanden - och alltså bedömas enligt första stycket - och
vilka som bör bedömas som befogenhetsöverskridanden enligt förevarande
stycke (beträffande överträdelse av låne- och säkerhetsförbudet i 12 kap. 7 §,
se NJA 1992 s. 717).
En annan situation som faller in under första meningen är då en särskild
firmatecknare - som inte ensam utgör styrelse i bolaget - överträder de in-
struktioner som han har fått, t.ex. om han har fått styrelsens uppdrag att
försälja viss egendom för ett visst pris men i stället säljer den till ett lägre
pris. Hit hör även den situationen att han handlar helt utan uppdrag från
styrelsen eller verkställande direktören. Bolaget blir inte bundet om det vi-
sar att dess motpart insåg eller bort inse att firmatecknaren överskred sina
instruktioner.
Ondtrosregeln gäller inte vid de två olika slag av befogenhetsöverskridan-
den som avses i andra meningen, dels överträdelser av bolagets verksamhets-
föremål, dels överträdelser av föreskrifter som har upptagits i bolagsord-
ningen eller har beslutats av ett överordnat bolagsorgan. I dessa situationer
kan befogenhetsöverskridandet inte åberopas mot tredje man på associa-
tionsrättslig grund. Detta gäller oavsett om tredje man varit i god tro eller
ej-
Ett exempel på den första situationen är att bolaget enligt sin bolagsord-
ning skall bedriva verksamhet bestående i fastighetsförvaltning. En fullstän-
dig utförsäljning av bolagets fastighetsbestånd får då anses stå i strid med
verksamhetsbestämmelsen i bolagsordningen. Det förhållandet att styrelsen
har handlat i strid med verksamhetsbestämmelsen kan emellertid - med till-
lämpning av associationsrättsliga regler - inte åberopas av bolaget för att
komma ifrån försäljningsavtalen. Tredje mans goda eller onda tro är härvid
utan betydelse.
Ett exempel på den andra situationen är att bolagsordningen innehåller
en föreskrift om att alla försäljningar av fast egendom måste underställas bo-
lagsstämman för godkännande. Om styrelsen säljer en fastighet utan att in-
hämta sådant godkännande, har styrelsen visserligen överskridit sin befo-
genhet. Bolaget kan emellertid inte åberopa detta för att komma ifrån avta-
let. Ett annat exempel är att styrelsen har lämnat den verkställande direktö-
ren vissa riktlinjer för bolagets förvaltning, vilka denne sedan inte rättar sig
efter. Bolaget blir ändå bundet av de rättshandlingar som den verkställande
direktören har vidtagit, under förutsättning att denne inte också har över-
trätt sin behörighet på det sätt som sägs i första stycket. I båda exemplen
saknar tredje mans vetskap om förhållandena betydelse.
Bestämmelserna i andra meningen gäller endast beträffande beslut och åt-
gärder från styrelsens eller en verkställande direktörs sida. Med styrelsen av-
1993/94:196
170
ses här endast styrelsen i dess helhet. Om en eller flera enskilda - styrelsele- Prop. 1993/94:196
damöter eller utomstående - som har fått särskild firmateckningsrätt över-
skrider sin befogenhet, exempelvis genom att rättshandla för bolaget utan
att ha erhållit något uppdrag, gäller i stället ondtrosregeln i första meningen,
dvs. rättshandlingen binder inte bolaget om tredje man insåg eller bort inse
befogenhetsöverskridandet. Om emellertid den särskilde firmatecknaren
endast har verkställt ett beslut som styrelsen eller den verkställande direktö-
ren har fattat och som står i strid med bolagsordningen eller överordnat bo-
lagsorgans beslut skall bestämmelsen i andra meningen tillämpas. I den si-
tuationen är det inte fråga om något befogenhetsöverskridande från den sär-
skilde firmatecknarens sida utan det är styrelsen eller den verkställande di-
rektören som har överträtt sin befogenhet.
Det skall slutligen tilläggas att det förhållandet att bolaget är bundet av en
rättshandling enligt de nu angivna associationsrättsliga reglerna inte behöver
innebära att rättshandlingen i alla lägen gäller mot bolaget. Särskilt i sådana
situationer då bolagets motpart har varit medveten om att ställföreträdaren
har gått utöver sin befogenhet eller handlat i strid med verksamhetsbestäm-
melsen i bolagsordningen torde det finnas ett visst utrymme för bolaget att
undgå bundenhet under åberopande av avtalslagens ogiltighetsregler, främst
33 och 36 §§. I 33 § avtalslagen föreskrivs sålunda att en rättshandling inte
må göras gällande, där omständigheterna vid dess tillkomst var sådana, att
det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rätts-
handlingen och den gentemot vilken rättshandlingen företogs måste antagas
ha ägt sådan vetskap. Vidare får enligt 36 § avtalslagen avtalsvillkor jämkas
eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets
innehåll, omständigheterna vid dess tillkomst, senare inträffade förhållan-
den och omständigheterna i övrigt. Om villkoret har sådan betydelse för av-
talet att det inte skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oföränd-
rat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet läm-
nas utan avseende. Den ändrade lydelsen av 14 § torde ge dessa bestämmel-
ser en ökad betydelse på det aktiebolagsrättsliga området.
8 kap.15 §
För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseleda-
mot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare och vem som en-
ligt 11 § har bemyndigats att på bolagets vägnar ta emot delgivning samt de-
ras postadress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum.
Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrel-
serepresentation för de privatanställda, skall detta anges. För registrering
skall bolaget även anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas.
Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för regi-
strering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande som
anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra
anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.
Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre-
ring.
(Paragrafen behandlas inte i kommitténs förslag)
Ändringen innebär att de hittills gällande bestämmelserna i fjärde stycket om
skyldighet för bolaget att årligen ge in förteckning över bolagets styrelsele-
damöter m.fl. till Patent- och registreringsmyndigheten upphävs. Skälen för
detta har behandlats i avsnitt 14.
9 kap.13 §
Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften av
de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder.
Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres
valet genom lottdragning, om ej annat beslutas av stämman innan valet för-
rättas.
Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i
bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 4 kap. 2, 14 och 15§§, 5
kap. 2, 8 och 9§§, 6 kap. 2a §, 9 kap. 14 och 15 §§, 14 kap. 11 § samt 17
kap. 1 och 2 §§ kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående
villkor än som anges där.
(Jfr 9 kap. 13 § i kommitténs förslag)
I paragrafen finns bestämmelser om de majoritetskrav som gäller för bolags-
stämmans beslut. Av första stycket framgår att det normalt räcker med enkel
majoritet eller, vid val, relativ majoritet.
Av andra stycket följer att andra majoritetskrav kan gälla på grund av be-
stämmelser i aktiebolagslagen. Vissa beslut, såsom beslut om ändring i bo-
lagsordningen, fordrar sålunda enligt lag minst två tredjedels majoritet (se
9 kap. 14 och 15 §§ aktiebolagslagen).
Vidare kan andra majoritetsregler gälla på grund av föreskrifter i bolags-
ordningen. Beträffande några särskilda slag av beslut gäller emellertid att
bolagsordningen endast kan föreskriva strängare majoritetskrav än vad ak-
tiebolagslagen föreskriver. Så har hittills varit fallet enbart i fråga om beslut
om ändring i bolagsordningen. Som en följd av direktiven har nu motsva-
rande begränsning uppställts i fråga om vissa ytterligare slag av beslut; beslut
om avvikelse från aktieägares företrädesrätt till nya aktier eller skuldebrev
vid kontantemission (se 4 kap. 2, 14 och 15 §§ samt 5 kap. 2, 8 och 9 §§; jfr
artikel 29.4 och artikel 40 i kapitaldirektivet), beslut om nedsättning av ak-
tiekapitalet (se 6 kap. 2a §; jfr artiklarna 30 och 40 i kapitaldirektivet) och
beslut om fusion (se 14 kap. 11 §; jfr artiklarna 7 och 23 i fusionsdirektivet).
Detsamma har ansetts böra gälla för beslut om byte av bolagskategori (se 17
kap. 1 och 2 §§).
9 kap. 17 §
Om bolagsstämmobeslut ej tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande
eller ändring av beslutet föras av aktieägare eller av styrelsen, styrelseleda-
mot eller verkställande direktör. Sådan talan kan föras även av den som sty-
relsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke
talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när
1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktieägares
samtycke,
2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller
Prop. 1993/94:196
172
3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmel- Prop. 1993/94:196
serna om kallelse väsentligen eftersatts.
Vad som sägs i tredje stycket om tiden för väckande av talan gäller inte ifall
som avses i 14 kap. 30 § första stycket.
Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller
även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstäm-
mans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen
borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall
anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom som
vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången förordnats att bo-
lagsstämmans beslut ej får verkställas, skall rätten underrätta registrerings-
myndigheten för registrering.
(Jfr 9 kap. 17 § i kommitténs förslag)
Enligt denna paragraf kan bolagsstämmobeslut normalt klandras inom tre
månader från beslutet. Någon begränsning av klanderfristen finns dock en-
ligt tredje stycket inte om beslutet är behäftat med visst slag av kvalificerad
ogiltighet. I den föreslagna 14 kap. 30 § första stycket finns emellertid en be-
stämmelse som innebär att talan mot stämmobeslut om fusion aldrig får
väckas senare än sex månader från beslutet. I förevarande paragrafs fjärde
stycke har därför upptagits ett stadgande om att bestämmelserna i tredje
stycket om tiden för väckande av talan inte gäller i fall som avses i 14 kap.
30§ första stycket.
Stadgandet har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Lagrådets syn-
punkter redovisas i specialmotiveringen till 14 kap. 30§.
10 kap.15 §
För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till revisor samt dennes
postadress och personnummer. Bestämmelserna i 8 kap. 15 § andra stycket
skall härvid tillämpas.
(Paragrafen behandlas inte i kommitténs förslag)
I paragrafens hittills gällande lydelse har i andra stycket föreskrivits en skyl-
dighet för bolaget att varje år till registreringsmyndigheten sända in en för-
teckning över bolagets revisorer. Det har - såsom närmare har redovisats i
avsnitt 14.3 - ansetts att dessa bestämmelser inte längre behövs. De har där-
för utmönstrats.
12 kap. 5 §
Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mottagaren åter-
bära vad han har uppburit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utdelningen uppburits till dess att ränta skall betalas
enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Om utbetalningen har
skett i form av vinstutdelning, är dock mottagaren återbärings skyldig endast
om bolaget visar att han insåg eller bort inse att utbetalningen stred mot denna
lag.
För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslu-
tet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller
fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning an-
svariga enligt 15 kap. 1 - 4 §§.
(Jfr 12 kap. 5 § i kommitténs förslag)
173
Paragrafen behandlar frågor om skyldighet att betala tillbaka vad som har
utbetalats till aktieägare i strid med aktiebolagslagens bestämmelser. I den
hittills gällande lydelsen har någon återbetalningsskyldighet inte förelegat
om mottagaren hade skälig anledning anta att utbetalningen utgjorde laglig
vinstutdelning. Den nya lydelsen av paragrafen, som är föranledd av artikel
16 i kapitaldirektivet, innebär att medel som har betalats ut som vinstutdel-
ning inte behöver betalas tillbaka annat än om mottagaren insett eller bort
inse att utbetalningen stred mot aktiebolagslagen. Med vinstutdelning avses
endast öppen vinstutdelning, dvs. sådan utdelning som har skett på i lagen
föreskrivet sätt. Ondtrosrekvisitet överensstämmer i sak med det ondtros-
rekvisit som uppställs i bl.a. 32 § avtalslagen. Bolaget har bevisbördan för
att betalningsmottagaren varit i ond tro.
12 kap. 7§
Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrelse-
ledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma kon-
cern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till
1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-
gande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,
2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande
led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett
bestämmande inflytande.
Bestämmelserna i första stycket gäller ej om
1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,
2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,
3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt
är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller
4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som av-
ses i första stycket 1-3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet
ej uppgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget
ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncern-
bolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person
över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsam-
mans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i
koncernbolagen.
Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall
förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.
Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om
1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller an-
nat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två
gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och
lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt
3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra
styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall
dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseleda-
mot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna
i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det sammanlagda beloppet av
sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital.
Prop. 1993/94:196
174
Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsva-
rande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.
Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande sam-
levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna para-
graf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en ak-
tiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.
(Jfr 12 kap. 7 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om förbud mot att bolaget lämnar pen-
ninglån dels till bolaget närstående, dels i syfte att gäldenären eller någon
honom närstående skall kunna förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i
samma koncern. Motsvarande förbud gäller ifråga om ställande av säkerhet.
Ändringen i paragrafen avser förbudet mot penninglån m.m. som syftar
till att gäldenären skall kunna förvärva aktier i bolaget. Från detta förbud
har lagen medgivit vissa undantag. Bolaget har sålunda i viss utsträckning
fått lämna sådana lån till anställda (se fjärde stycket).
Även kapitaldirektivet medger att ett aktiebolag lämnar penninglån till
anställda i syfte att dessa skall förvärva aktier i bolaget. Direktivet uppställer
dock en förutsättning som inte har någon motsvarighet i hittills gällande
svensk rätt. Av artikel 23.2 jämförd med artikel 15.1a följer nämligen att
sådana lån inte får inkräkta på bolagets bundna kapital.
Med anledning av detta har i ett nytt femte stycke föreskrivits att sådana
lån vars syfte är att gäldenären skall kunna förvärva aktier i bolaget inte får
lämnas om det sammanlagda beloppet av lån av detta slag därefter skulle
komma att överstiga bolagets fria egna kapital. Frågan har behandlats när-
mare i avsnitt 13.
12 kap. 8 §
I fråga om lån eller säkerhet för förvärv av aktier i bolaget eller annat bolag i
samma koncern får skattemyndigheten medge undantag från 7§ om det be-
hövs på grund av särskilda omständigheter. Vid förvärv av aktier i det bolag
som lämnar lån eller ställer säkerhet får dock sådant undantag medges endast
om bolaget är ett privat aktiebolag.
I andra fall än som avses i första stycket får skattemyndigheten medge un-
dantag från 7 § om det finns synnerliga skäl.
När det gäller aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn prövas
frågor om undantag av Finansinspektionen.
Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver
dock ej ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att
ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas el-
ler betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen får bifallas.
(Jfr 12 kap. 8§ i kommitténs förslag)
Paragrafen ger vissa möjligheter att meddela dispens från förbuden mot pen-
ninglån m.m. i 7 §.
1 hittills gällande rätt har det varit möjligt att få dispens från förbudet att
lämna penninglån eller ställa säkerhet för förvärv av aktier i bolaget om det
har förelegat särskilda skäl. I övriga fall - dvs. i fråga om lån till bolaget när-
stående - har dispens kunnat ges om det funnits synnerliga skäl.
Prop.
1993/94:196
175
Dispensregeln saknar emellertid motsvarighet i kapitaldirektivet. I direk- Prop. 1993/94:196
tivet tillåts därför inte att ett publikt aktiebolag lämnar penninglån i syfte att
gäldenären skall förvärva aktier i bolaget i vidare mån än som anges i 7 §
fjärde och femte styckena. Med hänsyn till detta har möjligheten att med-
dela dispens begränsats till att gälla enbart för privata aktiebolag.
I direktivet förbjuds dock endast lån och ställande av säkerhet för förvärv
av aktier i det bolag som lämnar lånet eller ställer säkerheten. Det har därför
ansetts att dispensmöjligheten bör behållas - också beträffande publika ak-
tiebolag - såvitt gäller lån eller ställande av säkerhet där syftet är att förvärva
aktier i ett annat bolag i samma koncern.
Direktivet reglerar inte heller penninglån till bolaget närstående. Möjlig-
heten att meddela dispens från förbudet i 7 § första stycket mot sådana lån
har därför behållits.
1 första stycket - som har utformats med beaktande av Lagrådets förslag -
behandlas dispens från förbudet i 7§ tredje stycket, dvs. förbudet mot lån
eller ställande av säkerhet där syftet är att gäldenären skall förvärva aktier.
Bestämmelsen innebär som huvudregel att sådan dispens kan ges om det fö-
religger särskilda omständigheter. Dispens får emellertid inte ges om det bo-
lag som lämnar lån eller ställer säkerhet är ett publikt aktiebolag och syftet
med transaktionen är att gäldenären skall kunna förvärva aktier i det bola-
get. Däremot får - under motsvarande förutsättningar - dispens lämnas om
syftet är att gäldenären skall förvärva aktier i annat bolag i samma koncern.
1 andra stycket behandlas dispens i andra fall, dvs. för lån m.m. till bolaget
närstående. Dispens kan i dessa fall ges endast om det föreligger synnerliga
skäl.
Det tredje stycket motsvarar det hittillsvarande första stycket andra me-
ningen. Det fjärde stycket motsvarar det hittillsvarande andra stycket.
14 kap. 1 §
Ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett annat aktie-
bolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av aktier
i det övertagande bolaget varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvida-
tion (fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.
Fusion kan ske
1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera överlåtande
bolag på den andra (absorption), eller
2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt, över-
tagande bolag (kombination).
(Jfr 14 kap. 1 § i kommitténs förslag)
Första stycket innehåller en definition av vad som avses med fusion. Den in-
nebär att ett eller flera överlåtande bolags samtliga tillgångar och skulder
genom universalsuccession överförs på ett annat bolag, det övertagande bo-
laget, samtidigt som överlåtande bolag upplöses utan likvidation.
Ett ytterligare moment i definitionen är fusionsvederlaget. Detta kan be-
stå av aktier i det övertagande bolaget, av kontanter eller av en kombination
av aktier i övertagande bolag och kontanter. Däremot kan skuldebrev eller
annan egendom inte lämnas som fusionsvederlag. Dessa frågor har behand-
lats i avsnitt 6.2. 176
Om fusionsvederlaget inte motsvarar lagens krav är samgåendet mellan Prop. 1993/94:196
bolagen att anse som något annat än fusion. I så fall kommer det överlåtande
bolaget att bestå ända till dess att ett formellt beslut om likvidation har fat-
tats och fullföljts. Vidare måste överföringen av tillgångar och skulder på det
övertagande bolaget ske enligt allmänna sakrättsliga regler.
I andra stycket anges de båda fusionsformerna, fusion genom absorption
och fusion genom kombination. Fusion genom absorption innebär att ett exi-
sterande aktiebolag helt tar över ett eller flera andra aktiebolag som därvid
upphör. Ett specialfall av absorption är när ett moderbolag absorberar ett
helägt dotterbolag. Om detta finns särskilda regler i 22 - 29 §§. Med fusion
genom kombination förstås att två eller flera aktiebolag uppgår i ett nybildat
aktiebolag.
I hittills gällande rätt har fusion genom absorption endast kunnat ske med
ett enda överlåtande bolag. Definitionen av ”fusion genom förvärv” (absorp-
tion) i fusionsdirektivet utgår emellertid från att det även vid absorption kan
finnas flera överlåtande bolag (se artikel 3.1). Det har därför ansetts att även
den svenska lagstiftningen bör ge möjlighet att genomföra en absorption
med flera överlåtande bolag. Detta har kommit till uttryck i den nya lagtex-
ten.
14 kap. 2§
Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt i likvidation, un-
derförutsättning att skifte av bolagets tillgångar inte har påbörjats.
I fall som avses i första stycket skall likvidatorema, när en fusionsplan har
upprättats enligt 4 §, avge slutredovisning över sin förvaltning. Slutredovis-
ningen skall, sedan fusionsplanen har blivit gällande i bolaget, framläggas på
stämma. För slutredovisningen och dess granskning gäller i övrigt vad som
föreskrivs i 13 kap. 14 §.
Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 19 § har registrerats
eller registrering enligt 28 § har skett.
(Jfr 14 kap. 2§ i kommitténs förslag)
Att ett bolag har trätt i likvidation har i hittills gällande rätt inte ansetts ut-
göra hinder mot att bolaget såsom överlåtande bolag tar del i en fusion.
Artikel 3.2 i fusiondirektivet uppställer emellertid en begränsning i detta
avseende. I artikeln föreskrivs sålunda att fusion får ske endast om skiftet
av bolagets tillgångar ännu inte har påbörjats.
Denna begränsning har förts in i den nya författningstexten. Paragrafen
berör endast överlåtande bolag. Att ett sådant bolag är försatt i likvidation
behöver i och för sig inte förhindra fusionen. Om den utsedde likvidatorn
däremot har börjat att skifta bolagets behållna överskott till aktieägarna en-
ligt bestämmelserna i 13 kap. 13 §, kan emellertid bolaget inte delta i en fu-
sion. Pågår ett sådant skifte, får alltså något fusionsförfarande inte inledas
eller fortsätta, såvida inte bolagsstämman, i fall som anges i 13 kap. 17 §,
beslutar att likvidationen skall upphöra. En likvidator är - såsom framgår
av 13 kap. 11 § - skyldig att vid handhavandet av sitt uppdrag iaktta en viss
skyndsamhet. Likvidationen får givetvis inte fördröjas av ett pågående fu-
sionsförfarande. Anser likvidatorn att han inte kan dröja med skiftet och
finns det inte heller förutsättningar att besluta om att likvidationen skall upp- __
12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
höra, måste därför fusionsförfarandet avbrytas. Registreringsmyndigheten
får, sedan skiftet har inletts, inte registrera förslaget till fusionsplan. Myndig-
heten får inte heller registrera en anmälan enligt 19 §, dvs. övertagande bo-
lags anmälan om fusionen.
Om likvidatorn inleder skiftet före fusionens registrering, måste fusionen
således avbrytas. Det är givet att likvidationen då måste avslutas på sedvan-
ligt sätt enligt likvidationsreglerna.
Om det däremot inte har inletts något skifte och fusionen därför kan föras
till ett slut, uppstår frågan vilka ytterligare åtgärder likvidatorn skall företa
med anledning av likvidationen. Så länge bolaget består (dvs. före den slut-
liga registreringen av fusionen) behåller han sitt ansvar för bolagets förvalt-
ning och för att åtgärder vidtas för avveckling av bolaget. Större tveksamhet
kan råda om vilka åtgärder han skall vidta när fusionen har fullbordats. I
hittills gällande rätt har det ansetts att, om överlåtande bolag är försatt i lik-
vidation, likvidationen efter registreringen av rättens beslut i fusionsärendet
skall avslutas i vanlig ordning med skifte och slutredovisning (se prop.
1975:103 s. 522). Detta synsätt är väl förenligt med den hittills gällande ord-
ningen där överlåtande bolag anses vara upplöst först i och med att skifte
med anledning av fusionen har skett och slutredovisning har lagts fram. De
nya fusionsreglerna innebär emellertid att överlåtande bolag upplöses redan
i och med registreringen av registreringsmyndighetens eller rättens tillstånd
till verkställande av fusionsplanen och att fusionsvederlaget därvid övergår
till aktieägarna i överlåtande bolag (se 20§). Med hänsyn härtill finns det
inte något utrymme för likvidatorn att företa något skifte efter den slutliga
registreringen av fusionen, eftersom bolaget då är upplöst och det inte finns
något att skifta. Fördelningen av fusionsvederlaget på de tidigare aktie-
ägarna i bolaget kommer i stället att ske enligt fusionsreglerna.
Däremot finns det - om fusionen genomförs - fortfarande anledning att
avsluta likvidationsförfarandet med något slag av slutredovisning, eftersom
aktieägarna bör ha tillfälle till att få insyn i och ta ställning till likvidatorernas
förvaltning. I lagrådsremissen har uttalats att denna slutredovisning bör läg-
gas fram i anslutning till att fusionsförfarandet avslutas och att det då kan
göras enligt bestämmelserna i 13 kap. 14 §. Lagrådet har ansett att det tänkta
förfaringssättet inte är lätt att förena med lagtextens föreskrift att likvidatio-
nen anses avslutad vid registreringen. Enligt Lagrådet finns det skäl att
räkna med att en motsvarande tillämpning inte alltid kommer att hinnas med
innan bolaget är upplöst och likvidationen avslutad. Lagrådet har därför för-
ordat att hithörande frågor blir föremål för ytterligare överväganden under
det fortsatta lagstiftningsarbetet samt att paragrafen sedan kompletteras
med särskilda föreskrifter eller undantag för slutredovisningen.
Lagrådets påpekande har föranlett bestämmelserna i andra stycket. Där
har föreskrivits att likvidatorerna redan efter det att fusionsplanen upprät-
tats skall utarbeta en slutredovisning enligt bestämmelserna i 13 kap. 14 §.
En sådan slutredovisning skall innehålla en förvaltningsberättelse till vilken
skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Någon sådan
redogörelse för skiftet som normalt skall ingå i en likvidators slutredovisning
skall av naturliga skäl inte ingå i redovisningen. Redovisningen skall grans-
kas av bolagets revisorer. När fusionsplanen blivit gällande för de fusione-
Prop. 1993/94:196
178
rande bolagen - dvs. då fusionsplanen har godkänts av bolagsstämmorna el- Prop. 1993/94:196
ler, såvitt gäller övertagande bolag, det har klarlagts att fusionsplanen inte
behöver behandlas på bolagsstämma - skall slutredovisningen läggas fram
på bolagsstämman. Mellan den tidpunkt då utarbetandet av slutredovis-
ningen skall påbörjas och den tidpunkt då fusionen - och därmed också likvi-
dationen (se tredje stycket) - skall avslutas löper en tidrymd på flera måna-
der. Några svårigheter att hinna med granskningen innan bolaget är upplöst
torde därför knappast uppkomma.
I det tredje stycket har upptagits en bestämmelse om att likvidationen skall
anses avslutad i och med att anmälan enligt 19 § har registrerats, dvs. när
bolaget är att anse som upplöst till följd av fusionen.
Det har bedömts vara överflödigt att i lagen utsäga att ett bolag i likvida-
tion inte kan vara övertagande bolag i en fusion. Av likvidationsbeslutet får
nämligen anses följa att inga andra åtgärder får vidtas i bolaget än sådana
som syftar till en avveckling. Ett övertagande av ett eller flera andra aktiebo-
lag är inte förenligt med ett sådant awecklingssyfte.
14 kap. 3§
Innehavarna av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättig-
heter i överlåtande bolag skall i det övertagande bolaget ha minst motsvarande
rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har
rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.
(Jfr 14 kap. 3§ i kommitténs förslag)
Paragrafen är föranledd av artikel 15 i fusionsdirektivet. Artikeln syftar till
att garantera vissa rättighetsinnehavare i överlåtande bolag ett skydd mot att
deras rättigheter tunnas ut eller upphör till följd av fusionen. De rättigheter
som artikeln tar sikte på är sådana särskilda rättigheter som är knutna till
andra värdepapper än aktier. Med ”särskilda rättigheter” avses annan rätt
än den fordringsrätt som tillkommer bolagens borgenärer. Hit hör främst
konverterings- eller optionsrätt till nya aktier i bolaget men också till skulde-
brev hörande rätt till andel i vinst, rätt till styrelserepresentation eller rätt
att utse revisor i bolaget. Artikeln behöver inte tillämpas om innehavarna
av värdepapperen har rätt att få dessa återköpta av det övertagande bolaget.
Artikeln har inte någon motsvarighet i hittills gällande svensk rätt. Över-
låtande bolags borgenärer har mot det övertagande bolaget kunnat göra gäl-
lande endast själva fordringsrätten. Konverterings- och optionsrätter har så-
lunda inte kunnat åberopas mot det övertagande bolaget såvida detta inte
har föreskrivits i själva emissionsbeslutet (jfr 5 kap. 4 § första stycket 8 aktie-
bolagslagen). Någon rätt till ersättning för förlorade rättigheter har inte hel-
ler förelegat.
För att uppfylla artikelns krav har i förevarande paragraf upptagits en be-
stämmelse om att innehavarna av sådana värdepapper i överlåtande bolag
till vilka särskilda rättigheter är knutna skall ha minst motsvarande rättighe-
ter i det övertagande bolaget, om inte innehavarna har rätt att få dessa vär-
depapper inlösta (återköpta) av det övertagande bolaget. En remissinstans
har ansett att bestämmelsen - som överensstämmer med kommitténs för-
179
slag - är alltför oklar. Då den emellertid tar sikte på flera skilda situationer
av olika beskaffenhet, har det inte ansetts möjligt att ge den en mera precise-
rad lydelse.
Om det i skuldebrevet, vinstandelsbeviset eller motsvarande handling
finns bestämmelser om vilken rätt som innehavaren av värdepapperet skall
ha vid fusionen, gäller givetvis dessa bestämmelser. I andra fall är det överlå-
tande bolaget skyldigt att reglera den uppkomna situationen på ett sätt som
är godtagbart för innehavarna av värdepapperen. Utgångspunkten måste
härvid vara att innehavarna av värdepapperen har rätt att kräva att de tiller-
känns samma slag av rättigheter i det övertagande bolaget som de har haft i
det överlåtande bolaget och att dessa rättigheter, proportionellt sett, har
samma värde som rättigheterna i det överlåtande bolaget. Ingenting hindrar
emellertid att överenskommelse träffas om att värdepapperens innehavare
får kontant ersättning mot att de avstår sina särskilda rättigheter.
De berörda bolagen skall redan i fusionsplanen ange hur de avser att till-
godose innehavare av värdepapper med särskilda rättigheter, se 4 § första
stycket 6. Vad bolagen anger i fusionsplanen är emellertid inte avgörande
för vilka rättigheter som slutligen skall tillerkännas innehavarna av värde-
papperen. Om innehavarna av värdepapperen och det övertagande bolaget
inte kan komma överens, måste frågan i sista hand prövas av domstol i van-
ligt tvistemål.
14 kap. 4§
Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag skall upp-
rätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall undertecknas av sty-
relsen i vart och ett av bolagen. I planen skall det för varje bolag anges
1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,
2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för ett angi-
vet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant ersättning som skall
lämnas som fusionsvederlag,
3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för utlämnandet av
fusionsvederlaget,
4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom fusionsve-
derlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,
5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,
6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma inneha-
vare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i
överlåtande bolag eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för
de nämnda innehavarna,
7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall
lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor i över-
låtande eller övertagande bolag.
Till fusionsplanen skall fogas
1. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de senaste
tre räkenskapsåren samt
2. uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och 14§§, om fu-
sionsplanen har upprättats senare än sex månader efter utgången av det senaste
räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har lämnats.
Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag
ej tidigare än tre månader före fusionsplanens upprättande.
(Jfr 14 kap. 4§ i kommitténs förslag)
Prop. 1993/94:196
180
Paragrafen, som är föranledd av artiklarna 5 och 11 i fusionsdirektivet, inne- Prop.
håller de grundläggande bestämmelserna om den fusionsplan som skall
föregå fusionen.
Inför fusionen skall upprättas en skriftlig fusionsplan, gemensam för samt-
liga av fusionen berörda bolag. Planen syftar till att garantera att aktieägarna
i samtliga bolag får grundläggande och likvärdig information om utform-
ningen av och förutsättningarna för den planerade fusionen. Planen skall
vara dagtecknad och undertecknas av styrelserna i överlåtande och, vid fu-
sion genom absorption, övertagande bolag. I första stycket 1-7 räknas upp
vissa uppgifter som måste finnas med i planen. De motsvarar vad som erford-
ras enligt artikel 5.2 jämfört med artikel 23 i fusionsdirektivet. Det har an-
setts att styrelserna utöver dessa obligatoriska uppgifter också bör ha skyl-
dighet att ta upp ytterligare uppgifter som kan bedömas vara av betydelse
för fusionen (se 6 §).
I punkten 1 föreskrivs att de berörda bolagen skall identifieras med firma,
organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte. Enligt
punkten 2 skall planen innehålla vissa uppgifter om fusionsvederlaget. Av
uppgifterna skall kunna utläsas hur många aktier i det övertagande bolaget
och vilken eventuell kontant ersättning som skall betalas som fusionsveder-
lag för aktie i överlåtande bolag. Punkten 3 föreskriver att det i fusionspla-
nen skall lämnas uppgift om tidpunkten och de övriga villkoren för utläm-
nande av fusionsvederlaget. Det kan vara fråga om formen för utlämnande
av aktiebrev, föreskrifter om kvittens m.m.
I punkten 4 föreskrivs att fusionsplanen skall innehålla bestämmelser om
den tidpunkt då aktier som lämnas som fusionsvederlag skall ge rätt till ut-
delning (från löpande räkenskapsår eller från något av de följande). I fu-
sionsplanen skall också anges om rätten till utdelning är förenad med några
andra villkor. Om exempelvis de nya aktierna skall vara stamaktier som kan
ge utdelning först sedan preferensaktieägarna har fått sin utdelning, måste
detta framgå av fusionsplanen. Även andra villkor som begränsar rätten till
utdelning eller gör den osäker måste anges.
Punkten 5 innebär att fusionsplanen också måste ange den tidpunkt då
överlåtande bolags tillgångar och skulder avses övergå på det övertagande
bolaget och det överlåtande bolaget upplösas. Visserligen bestäms denna
tidpunkt delvis av förhållanden som ligger utanför bolagens kontroll, men
det har ändå ansetts värdefullt att en ungefärlig uppgift om tidpunkten läm-
nas.
I punkten 6 anges att fusionsplanen skall innehålla uppgift om de rättighe-
ter i det övertagande bolaget som skall tillkomma innehavare av aktier, skul-
debrev m.m. med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgär-
der som annars skall vidtas till förmån för innehavarna. Frågan har behand-
lats i anslutning till 3 §.
I fusionsplanen skall också, enligt punkten 7, anges arvode och annan sär-
skild förmån som med anledning av fusionen skall lämnas till styrelseleda-
mot, verkställande direktör eller revisor. Bestämmelsen motsvarar vad som
gäller beträffande innehållet i stiftelseurkunden vid bildande av bolag, se 2
kap. 3§.
I anledning av vad som föreskrivs i artikel 11 i fusionsdirektivet har i andra
1993/94:196
181
stycket föreskrivits att till fusionsplanen skall fogas årsbokslut och förvalt- Prop. 1993/94:196
ningsberättelser för de senaste tre räkenskapsåren.
Vidare föreskrivs att det, i vissa fall, skall lämnas ytterligare uppgifter,
motsvarande innehållet i en delårsrapport (se 11 kap. 13 och 14 §§), för tiden
efter utgången av det senaste räkenskapsåret. Denna bestämmelse innebär
att fusionsplanen skall innehålla en översiktlig redogörelse för verksamheten
och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i likviditet
och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Dessutom skall det
lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före bokslutsdisposi-
tioner och skatt under perioden. Härutöver skall upplysning lämnas om hän-
delser av väsentlig betydelse för bolaget, vilka har inträffat under eller efter
räkenskapsåret. Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till de an-
givna uppgifterna även redovisas motsvarande uppgifter för samma rapport-
period under föregående räkenskapsår. Begrepp och termer skall om möjligt
överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovis-
ningen.
14 kap. 5§
Vid kombination tjänar fusionsplanen som stiftelseurkund för det överta-
gande bolaget. Planen skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur
styrelse och revisorer skall väljas.
(Jfr 14 kap. 5 § i kommitténs förslag)
Vid fusion genom kombination nybildas det övertagande bolaget. Enligt hit-
tills gällande rätt (se 14 kap. 2§ aktiebolagslagen i dess hittills gällande ly-
delse) har fusionsavtalet därvid fungerat som stiftelseurkund för bolaget.
Artikel 23.3 i fusionsdirektivet utgår från att det även vid kombination
skall upprättas en stiftelseurkund och ett förslag till bolagsordning men att
dessa dokument kan ingå i fusionsplanen. I förevarande paragraf har därför
föreskrivits att vid kombination fusionsplanen skall tjäna som stiftelseur-
kund för det övertagande bolaget samt att fusionsplanen dessutom skall in-
nehålla förslag till bolagsordning för detta bolag samt uppgifter om hur sty-
relse och revisorer skall väljas. De bolagsstämmor som sedermera skall ta
ställning till fusionsplanen har därvid att också ta ställning till förslaget till
bolagsordning och att, om annat inte anges i fusionsplanen, utse styrelse och
revisorer (se 12 §).
14 kap. 6§
I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen. Av
redogörelsen skall det framgå hur fusionsvederlaget har bestämts och vilka
rättsliga och ekonomiska synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svå-
righeter att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.
(Jfr 14 kap. 6§ i kommitténs förslag)
Enligt artikel 9 i fusionsdirektivet måste förvaltnings- och ledningsorganen
i vart och ett av bolagen upprätta en utförlig skriftlig redogörelse vari fu-
sionsplanen bedöms och förklaras från rättslig och ekonomisk synpunkt och
särskilda värderingssvårighetcr anges.
182
I hittills gällande svensk rätt har direktivbestämmelsen en viss begränsad Prop. 1993/94:196
motsvarighet i 14 kap. 1 § andra stycket 3, där det har föreskrivits att styrel-
sen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt
vid bedömningen av förslagets lämplighet. En sådan redogörelse har dock
varit obligatorisk endast beträffande överlåtande bolag.
Förevarande paragraf har fått en utformning som bättre svarar mot de
krav som direktivbestämmelsen ställer. I redogörelsen skall fusionens lämp-
lighet sålunda bedömas också utifrån det övertagande bolagets synpunkt.
Det har ansetts vara av värde att styrelsernas redogörelser ingår i fusions-
planen och därmed offentliggörs på samma vis som denna.
14 kap. 7 §
Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revisorerna
i överlåtande och, vid absorption, övertagande bolag. Granskningen skall
vara så omfattande och ingående som god revisionssed kräver. Revisorerna
skall för varje bolag avge skriftligt yttrande över sin granskning. Av yttran-
dena skall framgå huruvida fusionsvederlaget och grunderna för dess fördel-
ning har bestämts på ett sakligt och korrekt sätt. Därvid skall anges vilken eller
vilka metoder som har använts vid värderingen av bolagens tillgångar och
skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna samt deras lämplig-
het och vilken vikt som har tillmätts dem vid den samlade bedömningen av
värdet på vart och ett av bolagen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet
av egendomen skall anmärkas.
I yttrandena skall särskilt anges,
1. vid absorption, om revisorerna vid sin granskning har funnit att fusionen
medför fara för att borgenärerna i det övertagande bolaget inte skall få sina
fordringar betalda, och
2. vid kombination, huruvida de överlåtande bolagens sammanlagda verk-
liga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta.
Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.
(Jfr 14 kap. 7 § i kommitténs förslag)
Såsom har behandlats i den allmänna motiveringen föreskrivs i artikel 10 i
fusionsdirektivet att fusionsplanen skall granskas av en eller flera oberoende
sakkunniga som därefter skall lämna en skriftlig redogörelse till aktieägarna.
Med anledning därav har i denna paragraf upptagits bestämmelser om revi-
sorsgranskning och om innehållet i det yttrande som revisorerna skall avge.
Bestämmelserna saknar motsvarighet i hittills gällande svensk rätt.
Föreskrifterna i första stycket om yttrandets innehåll motsvarar delvis vad
som anges i artikel 10.2.
Revisorerna skall i första hand granska fusionsplanen med hänsyn till för-
hållandena i det bolag där de fungerar som revisorer. Eftersom deras yttran-
den skall tjäna som ledning för aktieägarnas ställningstagande till fusionsve-
derlaget är emellertid granskningen inte inskränkt till det egna bolaget.
Varje revisor måste se till helheten och bedöma värdet även av övriga fusio-
nerande bolag.
Direktivet anger inte närmare hur ingående granskningen skall göras. Det
har inte heller ansetts möjligt eller lämpligt att ange detta i lagtexten. I para-
grafen har dock angivits - med en av Lagrådet föreslagen formulering - att
granskningen skall vara så omfattande och ingående som god revisionssed
183
kräver. Innebörden i detta får i stor utsträckning bestämmas av praxis. De
rekommendationer som kan komma att utarbetas av Föreningen Auktorise-
rade Revisorer kan här komma att bli av betydelse. Under alla förhållanden
måste dock granskningen motsvara de krav som uppställs i artikel 10 i fu-
sionsdirektivet.
Hänvisningen till god revisionssed drar också upp gränsen för det ansvar
som revisorerna kommer att bära. Om sålunda en revisor inte följer god revi-
sionssed, kan han bli skadeståndsskyldig mot såväl bolaget, aktieägarna som
tredje man (se 15 kap. 1 och 2§§). Å andra sidan kan en revisor givetvis inte
göras ansvarig för förhållanden som han inte haft möjlighet att upptäcka vid
en granskning enligt god revisionssed.
Resultatet av granskningen skall komma till uttryck i skriftliga yttranden
för vart och ett av bolagen. Samtliga granskande revisorer måste delta i ut-
formningen av dessa yttranden. De behöver emellertid inte enas om en ge-
mensam ståndpunkt utan kan, om de anser det vara nödvändigt, redovisa en
särskild mening.
Enligt andra stycket skall revisorerna särskilt ange om de vid sin gransk-
ning har funnit att fusionen medför fara för att borgenärerna inte skall få
sina fordringar betalda. Bestämmelsen har tillkommit med hänsyn till ut-
formningen av reglerna om borgenärsskydd (se 13 och 16 §§). Därvid måste
revisorerna givetvis beakta samtliga deltagande bolags ekonomiska ställning
och de risker som fusionen kan innebära för olika berörda borgenärsgrup-
per.
Vid bildande av bolag gäller ett förbud mot underkurs. Enligt 2 kap. 2§
aktiebolagslagen får sålunda betalningen för aktie inte understiga aktiens
nominella belopp och värdet på apportegendom inte sättas högre än det
verkliga värdet för bolaget. Att dessa bestämmelser respekteras kontrolleras
av registreringsmyndigheten i samband med registreringen av bolaget (se 2
kap. 9 §). Skälen bakom denna ordning gör sig gällande också vid fusion ge-
nom kombination, som ju också innebär att ett nytt bolag bildas. Det har
därför föreskrivits att revisorerna i revisorsyttrandena också skall ange om
de överlåtande bolagens verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår
till minst aktiekapitalet i detta. Vid registreringen av fusionsplanen skall Pa-
tent- och registreringsverket kontrollera att bestämmelsen har följts.
Enligt det tredje stycket skall revisorernas yttranden fogas till fusionspla-
nen. Det medför att också revisorsyttrandena kommer att offentliggöras och
måste hållas tillgängliga för aktieägarna under viss tid innan något beslut om
godkännande av fusionsplanen fattas.
14 kap. 8§
Styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett bolag som skall delta i fu-
sionen skall ge revisorer i annat sådant bolag tillfälle att verkställa granskning
som avses i 7§ i den omfattning dessa finner det nödvändigt. De skall också
lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.
(Jfr 14 kap. 8§ i kommitténs förslag)
Enligt artikel 10.3 i fusionsdirektivet skall den sakkunnige som har att
granska fusionsplanen ha rätt att hos de fusionerande bolagen få tillgång till
Prop. 1993/94:196
184
alla upplysningar som hör till saken samt att utföra alla undersökningar som Prop. 1993/94:196
behövs. Till följd härav har i denna paragraf upptagits bestämmelser om
skyldighet för styrelsen, verkställande direktören och revisorer i berörda bo-
lag att lämna de upplysningar som begärs av en revisor i ett annat av fusionen
omfattat bolag. Revisorn har därvid inte enbart rätt att få muntliga upplys-
ningar utan kan också kräva att få ta del av bokföringsmaterial m.m. i samma
utsträckning som om han själv hade varit revisor i bolaget.
14 kap. 9 §
Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det övertagande bo-
laget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ge in planen
med därtill fogade handlingar till registreringsmyndigheten för registrering.
Uppgift om registreringen skall enligt 18 kap. 2§ kungöras. Om planen inte
kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls
tillgänglig.
(Jfr 14 kap. 9 § i kommitténs förslag)
Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Hittills har gällt att anmälan för registrering av fusionsavtal skall ske först
sedan bolagsstämman har godkänt avtalet.
Artikel 6 i fusionsdirektivet kräver emellertid att fusionsplanen offentlig-
görs redan innan bolagsstämman har beslutat om den. I denna paragraf har
därför upptagits bestämmelser om sådant offentliggörande.
Anmälan för registrering skall göras inom en månad från fusionsplanens
upprättande, dvs. från den dag då planen dagtecknades. Till anmälan skall
fogas fusionsplanen, inklusive styrelsens redogörelse, samt revisorernas ytt-
randen och de i 4§ andra stycket föreskrivna handlingarna. Dessa hand-
lingar blir därigenom offentliga. Av 18 kap. 2 § följer att Patent- och registre-
ringsverket i samband med registreringen skall låta kungöra i Post- och Inri-
kes Tidningar att en fusionsplan har registrerats. Av förevarande paragraf
framgår att en sådan kungörelse måste innehålla i vart fall en uppgift om var
planen hålls tillgänglig. Kommittén har föreslagit att kungörelse också skall
ske i den eller de ortstidningar som bolaget bestämmer. Något sådant kungö-
rande i ortstidning fordras emellertid inte enligt direktivet och krävs inte hel-
ler i gällande rätt. Mot denna bakgrund har det i paragrafen inte upptagits
någon föreskrift om att fusionsplanen skall kungöras i ortstidning.
14 kap. 10 §
Fusionsplanen skall underställas bolagsstämman i samtliga överlåtande bo-
lag.
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det övertagande bolaget
begär det, skall fusionsplanen underställas även bolagsstämman i det överta-
gande bolaget. En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att upp-
gift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 18 kap. 2 §.
Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusionerande aktie-
bolag är privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att uppgift om fusions-
planens registrering har kungjorts.
Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade hand-
lingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna under minst en månad efter kungö-
randet eller, om samtliga fusionerande aktiebolag är privata aktiebolag, minst
185
en vecka efter kungörandet. Tillhandahållandet skall ske hos bolaget på den
ort där styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar skall genast
och utan kostnad sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post-
adress.
Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga bolag, är frågan
om fusionen förfallen.
(Jfr 14 kap. 10 § i kommitténs förslag)
Fusionsplanen måste för att bli gällande godkännas av samtliga bolag, såväl
överlåtande bolag som, vid absorption, det övertagande bolaget.
I överlåtande bolag skall fusionsplanen alltid godkännas av bolagsstäm-
man (se första stycket). Detta överensstämmer med hittills gällande rätt.
I fråga om övertagande bolag har hittills gällt att beslut om godkännande
av fusionsavtal alltid har kunnat fattas av bolagets styrelse. Detta är också
den outtalade huvudregeln i de nya fusionsreglerna. Artikel 7 och 8 i fusions-
direktivet innebär emellertid, vid absorption, att fusionsplanen i vissa fall
skall godkännas även av bolagsstämman i det övertagande bolaget. Artikel
8 föreskriver sålunda att en aktieägarminoritet, vars lägsta storlek i lagstift-
ningen får bestämmas till högst fem procent, skall ha möjlighet att kräva att
bolagsstämman i det övertagande bolaget prövar frågan om fusionsplanens
godkännande.
För att uppfylla direktivets krav har i andra stycket tagits upp en bestäm-
melse om rätt för en aktieägarminoritet om minst fem procent att begära att
frågan om fusionsplanens godkännande prövas av bolagsstämman. En fram-
ställan om detta måste göras inom en betänketid om två veckor. Betänketi-
den har satts till två veckor, räknat från den dag då aktieägarna presumeras
ha fått kännedom om fusionsplanen genom kungörelsen i Post- och Inrikes
Tidningar.
I fusionsdirektivets artikel 6 föreskrivs att fusionsplanen skall offentliggö-
ras minst en månad före den bolagsstämma som skall besluta om fusionen.
Med anledning därav har i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att bo-
lagsstämman får hållas tidigast en månad efter kungörandet i Post- och Inri-
kes Tidningar. Direktivbestämmelsen gäller emellertid endast publika aktie-
bolag. Det har inte ansetts motiverat att uppställa samma tidsfrist för privata
aktiebolag. Om fusionen berör endast privata aktiebolag, skall därför i stäl-
let gälla en tidsfrist om två veckor.
Kommittén har bedömt att det inte behövs någon föreskrift om senaste dag
för bolagsstämma men har uttalat att frågan om fusion får anses förfallen om
de deltagande bolagen håller ordinarie bolagsstämma utan att saken prövas.
Det har emellertid ansetts finnas behov av uttryckliga bestämmelser om när
frågan om fusion förfaller, inte minst för att det skall vara möjligt att avgöra
när en registrerad fusionsplan som aldrig fullföljs kan avföras från aktiebo-
lagsregistret. I 14 § har därför föreskrivits att ansökan om tillstånd till att
verkställa fusionsplanen måste göras inom två år från registreringen av fu-
sionsplanen. Görs inte ansökan inom denna tid, skall registreringsmyndighe-
ten enligt 21 § förklara ansökan förfallen. Bestämmelserna får till följd att
bolagsstämmornas beslut om att godkänna fusionsplanen måste fattas inom
en tvåårsfrist.
Prop. 1993/94:196
186
I fjärde stycket finns bestämmelser om att stämman inte får ta ställning till
fusionsplanen förrän denna jämte därtill fogade handlingar har hållits till-
gänglig för aktieägarna under viss tid.
I femte stycket föreskrivs att frågan om fusion är förfallen om fusionspla-
nen inte godkänns i sin helhet av samtliga fusionerande bolag. Att fusions-
planen godkänns i huvudsakliga delar är således inte tillräckligt om godkän-
nandet från ett eller flera bolags sida förenas med något tillägg eller förbe-
håll. Den justerade fusionsplanen måste i så fall kungöras på nytt och ånyo
tas upp på bolagsstämman i överlåtande bolag och, i fall som avses i andra
stycket, det övertagande bolaget.
14 kap.11 §
Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt endast
om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda aktierna.
Om ett överlåtande bolag är ett publikt aktiebolag och det övertagande bola-
get är ett privat aktiebolag, är det publika aktiebolagets beslut om godkän-
nande av fusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av samtliga på stäm-
man närvarande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.
Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna aktier
rubbas, är beslutet om godkännande av planen giltigt endast om det har bi-
trätts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande nio tionde-
lar av aktierna. I följande fall räcker det dock för giltigt beslut att det har bi-
trätts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de
på stämman företrädda aktierna, nämligen om
1. den planerade fusionen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och
samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande nio tion-
delar av alla sålunda berörda aktier godkänner planen, eller
2. den planerade fusionen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare till
hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman före-
trädda aktierna av detta slag godkänner planen.
(Jfr 14 kap. 11 § i kommitténs förslag)
Enligt tidigare gällande rätt har bolagsstämmans beslut i frågor om fusion
kunnat fattas med enkel majoritet såvida annat inte har föreskrivits i bolags-
ordningen. I artikel 7 i fusionsdirektivet föreskrivs emellertid att lagstift-
ningen måste föreskriva en majoritet om minst två tredjedelar av de röster
som är förenade med det företrädda tecknade kapitalet. I första stycket av
denna paragraf har därför föreskrivits att en bolagsstämmas beslut att god-
känna en fusionsplan är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med
minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna. Detta majoritetskrav överensstämmer med det som upp-
ställs i 9 kap. 14 § för sådan ändring av bolagsordningen som inte påverkar
redan utgivna aktiers rätt. I bolagsordningen kan uppställas andra, mera
långtgående majoritetskrav (se 9 kap. 13 § andra stycket).
I andra stycket uppställs ett särskilt majoritetskrav för det fall att fusion
sker med ett publikt aktiebolag såsom överlåtande bolag och ett privat aktie-
bolag såsom övertagande bolag. Bestämmelsen syftar till att förhindra att de
särskilda majoritetsreglerna som gäller för beslut om övergång från publikt
till privat aktiebolag kringgås genom fusion. Frågan har berörts i den all-
Prop. 1993/94:196
187
männa motiveringen, avsnitt 6.1. Med anledning av ett påpekande från Lag- Prop. 1993/94:196
rådet har lagtexten i propositionen avfattats så att det framgår att det sär-
skilda majoritetskravet enbart gäller i det publika aktiebolag som genom fu-
sionen kommer att gå upp i ett privat aktiebolag.
Tredje stycket innehåller ett krav på kvalificerad majoritet för det fall att
fusionen rubbar rättsförhållandet mellan aktier. Majoritetskraven överens-
stämmer med dem som finns i 9 kap. 15 §. Bestämmelsen skall ses mot bak-
grund av föreskriften i artikel 7.2 i fusionsdirektivet om att omröstning skall
ske inom varje kategori av aktieägare som berörs av åtgärden. Denna före-
skrift får förstås så att särskild omröstning skall ske bland ägare till redan
utgivna aktier vilkas rätt försämras genom beslutet. Kravet har ansetts
kunna tillgodoses genom en bestämmelse som motsvarar det särskilda majo-
ritetskravet i 9 kap. 15 §. Ett exempel när bestämmelsen kan få betydelse är
då fusionsplanen anger att innehavare av aktier, som inte skiljer sig åt i fråga
om andel i bolagets tillgångar och vinst, inte skall få lika stort fusionsveder-
lag.
14 kap. 12 §
Om bolagsstämman i ett överlåtande bolag godkänner en fusionsplan om
kombination, skall stämman samtidigt, i den mån annat inte framgår av pla-
nen, välja styrelse och revisorer i det övertagande bolaget.
(Jfr 14 kap. 12 § i kommitténs förslag)
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Vid kombination tjänar - såsom framgår av 5 § - fusionsplanen som stiftel-
seurkund för det övertagande bolaget. I planen skall anges hur styrelse och
revisorer skall väljas. Det finns inte något hinder mot att i fusionsplanen
föreskriva att styrelsen och någon eller några av revisorerna skall utses på
annat sätt än på bolagsstämma (jfr 8 kap. 1 § andra stycket och 10 kap. 1 §
första stycket). Det vanligaste torde emellertid bli att styrelsen och reviso-
rerna utses av bolagsstämman. Valet av styrelse och revisorer kan ske genom
att det i fusionsplanen tas in förslag till styrelseledamöter och revisorer. När
bolagsstämman godkänner fusionsplanen, inträder de sålunda föreslagna
personerna som styrelseledamöter resp, revisorer. Styrelseledamöter och re-
visorer kan emellertid också utses genom att vart och ett av de överlåtande
bolagen i fusionsplanen ges rätt att välja ett angivet antal styrelseledamöter
och revisorer i det övertagande bolaget. I så fall måste val företas i samband
med att stämmorna i respektive bolag godkänner fusionsplanen.
14 kap. 13 §
När fusionsplanen har godkänts av bolagen skall vart och ett av dem skriftli-
gen underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Underrättelsenia skall in-
nehålla uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa fu-
sionsplanen samt uppgift om borgenärernas rätt enligt 16 § att motsätta sig att
fusionsplanen verkställs.
Borgenärerna i det övertagande bolaget behöver inte underrättas, om revi-
sorerna i yttrande över fusionsplanen har uttalat att de inte har funnit att fusio-
nen medför någon fara för dessa borgenärer. Inte heller behöver underrättelse
sändas till borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan er-
188
sättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en Prop. 1993/94:196
fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)
Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag om vissa förtyd-
liganden, innehåller bestämmelser om utsändande av underrättelser till bo-
lagens borgenärer. Sådana underrättelser har tidigare skickats ut genom rät-
tens försorg. Såsom har behandlats närmare i den allmänna motiveringen,
avsnitt 6.5, har uppgiften att underrätta kända borgenärer flyttats över på
bolagen.
Såsom framgår av första stycket skall underrättelserna sändas efter det att
fusionsplanen har godkänts i samtliga överlåtande och övertagande bolag.
Av 14 § följer att underrättelserna måste vara avsända när ansökan om verk-
ställighet av fusionsplanen prövas av registreringsmyndigheten.
I andra stycket har upptagits ett par undantag från skyldigheten att skicka
underrättelser till borgenärerna. För det första är det inte nödvändigt att un-
derrätta borgenärerna i det övertagande bolaget i de fall då revisorerna i ytt-
rande över fusionsplanen har uttalat att de vid sin granskning inte har funnit
att fusionen innebär fara för dessa borgenärer. För det andra är det inte nöd-
vändigt att underrätta löne- och pensionsborgenärer med förmånsrätt enligt
12 eller 13 § förmånsrättslagen. Dessa begränsningar motsvarar de begräns-
ningar som finns i fråga om registreringsmyndighetens skyldighet enligt 16 §
att utfärda kallelse på borgenärerna. Skälen till att dessa borgenärer undan-
tagits från kallelse- och underrättelseskyldigheten har behandlats i den all-
männa motiveringen, avsnitt 6.5.
I 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. finns bestämmelser om att inte heller innehavare av pensionsfordran
behöver underrättas om fusionen, om tillsynsmyndigheten medger det. Det
har inte ansetts nödvändigt att i aktiebolagslagen särskilt erinra om detta.
14 kap. 14 §
Det övertagande bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande
bolagen skall ansöka om tillstånd att verkställa planen. Ansökan skall göras
hos registreringsmyndigheten. Den skall ges in inom en månad efter det att
fusionsplanen har godkänts i samtliga bolag och senast två år efter det att upp-
gift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 9§.
Till ansökan skall fogas
1. två kopior av protokollet från bolagsstämma som avses i 10 §,
2. en kopia av fusionsplanen, och
3. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bola-
gens kända borgenärer har underrättats enligt 13 §.
Om sökanden inte fogat de handlingar som anges i andra stycket till ansö-
kan, skall registreringsmyndigheten förelägga denne att avhjälpa bristen. Om
sökanden inte gör detta, skall ansökan avvisas.
(Jfr 14 kap. 13 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa
fusionsplanen. I hittills gällande rätt har den en viss motsvarighet i 14 kap.
4§ första stycket jämfört med 6 kap. 6§ aktiebolagslagen. Tillståndsförfa-
randet fyller i huvudsak två funktioner. Dels ger det registreringsmyndighe-
189
ten möjlighet att kontrollera att fusionen inte står i strid med konkurrensla- Prop. 1993/94:196
gen eller EES-lagen. Dels bereder det borgenärerna tillfälle att bevaka sina
intressen. Tillståndsansökan skall ges in till registreringsmyndigheten, Pa-
tent- och registreringsverket, som också har att pröva ärendet i sak såvitt
gäller fusionens förenlighet med konkurrens- och EES-lagstiftning (se 15 §).
Beträffande den del av förfarandet som skall tillgodose det andra syftet,
skyddet för borgenärerna, skall registreringsmyndigheten däremot inte göra
några sakliga prövningar utan endast utfärda kallelse och bevilja tillstånd i
ostridiga ärenden. Så snart någon ansökan bestrids, skall ärendet överläm-
nas till rätten (se 15 - 17 §§).
I paragrafens första stycke föreskrivs att en ansökan om tillstånd skall gö-
ras inom en månad från det att fusionsplanen har godkänts av bolagen och
senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts. Såsom har anmärkts i an-
slutning till 10 § har den senare tidsgränsen tillkommit bl.a. för att det skall
vara möjligt att avgöra när en registrerad men aldrig fullföljd fusionsplan
kan avföras från aktiebolagsregistret.
I andra stycket anges vilka handlingar som skall fogas till ansökan, bl.a.
intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att borgenä-
rerna har underrättats på det sätt som föreskrivs i 13 §.
Om ansökande bolag inte ger in de föreskrivna handlingarna skall ansö-
kan avvisas. Detta framgår av tredje stycket.
14 kap. 15 §
Registreringsmyndigheten skall avslå en ansökan enligt 14 § om
1. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller lagen
(1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) eller om
prövning av fusionen pågår enligt någon av dessa lagar, eller
2. det, vid kombination, inte av fusionplanen framgår att de överlåtande
bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till
minst aktiekapitalet i detta.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkur-
renslagen eller lagen om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES)
och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får registreringsmyndig-
heten dock förklara tillståndsfrågan vilande under högst sex månader.
(Jfr 14 kap. 15 § i kommitténs förslag)
I paragrafens/örsta stycke anges att registreringsmyndigheten skall vägra till-
stånd om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller la-
gen (1992:1317) om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde eller om
prövning av fusionen pågår enligt dessa lagar. Vid fusion genom kombina-
tion skall registrering också vägras om det inte av fusionsplanen framgår att
de överlåtande bolagens verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår
till minst aktiekapitalet i detta. Bestämmelserna har i hittills gällande rätt
sin motsvarighet i 14 kap. 3§ andra stycket. Kommittén har i betänkandet
förordat att prövningen av dessa frågor flyttas till domstol. Det har emeller-
tid ansetts att detta är mindre väl förenligt med rådande strävanden till ren-
odling av domstolarnas verksamhet. Prövningen skall således ligga kvar på
Patent- och registreringsverket.
I enstaka fall kan skälen för att vägra tillstånd antas bli avhjälpta inom en
190
snar framtid. Det gäller om det pågår en prövning enligt konkurrenslagen Prop. 1993/94:196
eller EES-lagen som kan förutses bli avslutad inom en nära framtid. Kom-
mittén har ansett att domstolen i en sådan situation bör kunna avvakta med
sitt avgörande och alltså inte omedelbart avslå framställningen. Stockholms
tingsrätt har under remissbehandlingen framhållit att detta i så fall bör
framgå av lagtexten. Mot denna bakgrund har i andra stycket upptagits en
bestämmelse om vilandeförklaring av ärende.
14 kap. 16 §
Om registreringsmyndigheten finner att det inte finns något hinder mot ansö-
kan enligt 15 § skall den kalla bolagens borgenärer. Registreringsmyndigheten
skall dock inte kalla borgenärerna i det övertagande bolaget om revisorerna i
yttrande över fusionsplanen har uttalat att de inte har funnit att fusionen med-
för någon fara för dessa borgenärer. Inte heller skall registreringsmyndigheten
kalla de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersätt-
ning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en
fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Kallelsen skall innehålla föreläggande för den som vill bestrida ansökan att
senast viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han annars anses ha
medgivit ansökan.
Genom registreringsmyndighetens försorg skall kallelsen skyndsamt kung-
öras i Post- och Inrikes Tidningar. Registreringsmyndigheten skall vidare
skicka en särskild underrättelse om kallelsen till kronofogdemyndigheten i län
där bolagen har sitt säte.
(Jfr 14 kap. 14 § första stycket i kommitténs förslag)
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag om vissa förtydli-
ganden.
När Patent- och registreringsverket har funnit att tillstånd till verkstäl-
lande av fusionsplanen inte skall vägras enligt 15 §, vidtar den del av förfa-
randet som syftar till att tillgodose borgenärernas skydd. Därvid skall Pa-
tent- och registreringsverket utfärda kallelse på borgenärerna. Förevarande
paragraf innehåller bestämmelser om formen för och innehållet i en sådan
kallelse. Bestämmelserna motsvarar 14 kap. 4 § och 6 kap. 6 § i deras hittills
gällande lydelse. På några punkter finns dock skillnader i förhållande till hit-
tills gällande rätt.
En sådan skillnad är - såsom framgår av första stycket - att kallelseskyldig-
heten genom förslaget utsträcks till att gälla även det övertagande bolagets
borgenärer, medan det i hittills gällande rätt enbart är nödvändigt att kalla
de överlåtande bolagens borgenärer. Det innebär att även det övertagande
bolagets borgenärer kan fordra betalning eller betryggande säkerhet. Denna
utvidgning av borgenärsskyddet är en anpassning till artikel 13 i fusionsdi-
rektivet som föreskriver att borgenärerna i de fusionerande bolagen, således
även det övertagande bolaget, har rätt till betryggande säkerhet. Den nya
lagtexten innehåller emellertid en mycket betydelsefull begränsning. Så-
lunda skall borgenärerna i det övertagande bolaget inte kallas om reviso-
rerna i yttranden över fusionsplanen har uttalat att de vid sin granskning inte
har funnit att fusionen medför någon fara för dessa borgenärer.
Enligt hittills gällande rätt skall kallelsen på borgenärerna inte omfatta
borgenärer som tillika är gäldenärer i samma rättsförhållande. Denna be-
191
gränsning finns inte i den nya lagtexten. I stället görs den begränsningen att
kallelse inte skall ske i fråga om löne- och pensionsborgenärer med förmåns-
rätt enligt 12 och 13 §§ förmånsrättslagen. Frågan har behandlats i avsnitt
6.5.
Av 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. följer att kallelsen i vissa fall inte heller skall riktas till innehavare av
pensionsfordran.
De borgenärsgrupper som inte omfattas av kallelsen har inte möjlighet att
bestrida ansökan. Detta framgår indirekt av 17 §. Detta medför att fusionen
inte blir beroende av deras samtycke och att de inte heller kan förbehålla sig
betalning eller tillfredsställande säkerhet (jfr 18 §).
I kallelsen på borgenärerna skall registreringsmyndigheten ange en viss
dag då de borgenärer som vill bestrida ansökningen skall anmäla detta (se
andra stycket). I detta avseende överensstämmer paragrafen med vad som
har gällt hittills. Kommittén har föreslagit att det generellt skall gälla en frist
för bestridande om en månad från kallelsen. Det har emellertid - efter viss
remisskritik mot kommitténs förslag - inte ansetts finnas skäl för en sådan
ändring.
Kallelsen skall utfärdas genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar
(se tredje stycket). Enligt hittills gällande rätt har rätten varit skyldig att ut-
över denna kungörelse sända särskilda underrättelser till kända borgenärer.
Denna underrättelseskyldighet har nu i stället lagts på bolagen (se 13 §). Re-
gistreringsmyndigheten behöver därför endast skicka underrättelse till kro-
nofogdemyndigheten i det eller de län där bolagen har sitt säte.
14 kap. 17 §
Om en borgenär som har blivit kallad enligt 16§ bestrider ansökan inom före-
lagd tid, skall registreringsmyndigheten överlämna ärendet till rätten i den ort
där styrelsen i det övertagande bolaget skall ha sitt säte. Har sådant bestri-
dande inte gjorts, skall registreringsmyndigheten lämna bolagen tillstånd att
verkställa fusionsplanen.
(Jfr 14 kap. 14 § andra stycket i kommitténs förslag)
I ostridiga ärenden skall Patent- och registreringsverket själv kunna ge till-
stånd till verkställande av fusionsplanen. Så snart någon av dem som har bli-
vit kallade enligt 16 § har anmält sig och har förklarat sig motsätta sig fusio-
nen eller ställa villkor för dess godkännande, måste verket emellertid lämna
över ärendet till domstol.
De bestridda ärendena skall lämnas över till den domstol där det överta-
gande bolaget skall ha sitt säte. Under remissbehandlingen av kommitténs
betänkande har Patent- och registreringsverket ifrågasatt om inte ärendet
hellre borde handläggas av rätten i den ort där det överlåtande bolaget skall
ha sitt säte. De nya fusionsreglerna innebär emellertid att det både vid ab-
sorption och kombination kan finnas flera överlåtande bolag, vars styrelser
kan ha sitt säte på olika orter. Med hänsyn till intresset av att få en entydig
forumbestämmelse har det ansetts att tvistiga fusionsärenden alltid skall
handläggas av domstolen på den ort där det övertagande bolaget skall ha sitt
säte. Detta överensstämmer för övrigt med vad som redan hittills har gällt
vid fusion genom kombination (se 14 kap. 4 § i dess hittills gällande lydelse).
Prop. 1993/94:196
192
14 kap. 18 §
Om ett ärende om tillstånd till verkställande av fusionsplan har överlämnats
till rätten, skall tillstånd lämnas om det visas att de borgenärer som har bestritt
ansökan har fått full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.
I annat fall skall ansökan avslås.
(Jfr 14 kap. 14 andra stycket i kommitténs förslag)
Av paragrafens ordalydelse framgår att domstolens prövning är begränsad
till tvistiga frågor som rör skyddet för de borgenärer som har bestritt ansö-
kan. Domstolen skall alltså inte gå in på de frågor som registreringsmyndig-
heten har prövat enligt 15 §.
Domstolen får ge tillstånd endast om de borgenärer som har bestritt ansö-
kan har fått full betalning eller om det har ställts betryggande säkerhet för
deras fordringar. Detta överensstämmer med hittills gällande rätt. För att
vinna ökad tydlighet har lagtexten på Lagrådets förslag utformats så att det
uttryckligen framgår att ansökan skall avslås om det inte visas att de aktuella
borgenärerna har fått full betalning eller betryggande säkerhet.
En fråga som kan vara tvistig i ärendet är om bolagens motparter överhu-
vudtaget har någon fordran på bolagen. Om domstolen finner att den upp-
givne borgenären inte har vare sig någon ovillkorlig eller villkorad fordran
på något av bolagen, utgör givetvis dennes bestridande inte hinder mot verk-
ställighet av fusionsplanen. Andra frågor som domstolen kan ha att pröva är
om befintlig säkerhet är tillräcklig eller om erbjuden säkerhet är betryg-
gande.
Rätten skall handlägga ärendet enligt lagen (1946:804) om handläggning
av domstolsärenden. Av 6 § nämnda lag följer att domstolen vid ärendets
avgörande i sak skall bestå av tre lagfarna ledamöter.
Det bör åligga rätten att underrätta registreringsmyndigheten om sitt be-
slut. En bestämmelse om detta bör tas in i aktiebolagsförordningen.
14 kap. 19 §
Styrelsen för det övertagande bolaget skall anmäla fusionen för registrering.
Därvid skall styrelsen även för registrering anmäla, vid absorption, aktiekapi-
talets ökning och, vid kombination, valet av styrelse och revisorer.
Anmälan ersätter teckningen av aktierna och skall göras senast två månader
från registreringsmyndighetens tillstånd till verkställighet av fusionsplanen el-
ler, när tillstånd meddelats av rätten, senast två månader från det att rättens
beslut har vunnit laga kraft. Till anmälan skall fogas ett intyg från en auktori-
serad eller godkänd revisor om att ö verlåtande bolags tillgångar har överläm-
nats till det övertagande bolaget.
(Jfr 14 kap. 17 § i kommitténs förslag)
Sedan registreringsmyndighetens eller rättens tillstånd att verkställa fusions-
planen har vunnit laga kraft, kan de fusionerande bolagen gå vidare med
fusionen. Detta sker genom en anmälan till Patent- och registreringsverket
(se. första stycket).
Vid fusion genom kombination bildas ett nytt bolag. Den slutliga anmälan
om fusionen blir därför även att uppfatta som en anmälan om det nya bola-
gets bildande. Detta gör det nödvändigt att i samband med anmälan om fu-
sionen även anmäla valet av styrelse och revisorer.
Prop. 1993/94:196
193
13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Vid absorption skall det övertagande bolaget vanligen lämna aktier som Prop. 1993/94:196
vederlag åt aktieägarna i överlåtande bolag. Eftersom ett aktiebolag inte får
äga egna aktier annat än i vissa undantagssituationer, måste dessa aktier ny-
emitteras. Det övertagande bolaget blir därför som regel tvunget att i sam-
band med fusionsbeslutet besluta om ökning av aktiekapitalet genom ny-
emission enligt bestämmelserna i 4 kap. Beslutet om aktiekapitalets ökning
måste - såsom framgår av första stycket - anmälas till registreringsmyndig-
heten i samband med den slutliga anmälan om fusionen. Någon särskild
teckning och tilldelning av de nyemitterade aktierna behöver dock inte ske
i dessa fall. Detta kommer i lagtexten till uttryck i stadgandet i andra stycket
att anmälan ersätter teckningen av aktierna.
I andra stycket anges även den tid inom vilken fusionen skall anmälas för
registrering. Sker anmälan först efter utgången av tvåmånadersfristen, är fu-
sionen att anse som förfallen och registrering kan inte ske (se 21 §).
I hittills gällande rätt har uppställts ett krav på att en revisor före den slut-
liga registreringen skall intyga att överlåtande bolags tillgångar har överläm-
nats till det övertagande bolaget. Det är med hänsyn till såväl aktieägare-
som borgenärsintressena väsentligt att det finns garantier för att överlåtande
bolags samtliga tillgångar verkligen kommer det övertagande bolaget till del.
I kommitténs motiv har också förutsatts att det även fortsättningsvis bör
gälla ett krav på sådant överlämnande men någon bestämmelse om revisors-
intyg har inte upptagits i kommitténs förslag. Under ärendets vidare bered-
ning har det emellertid ansetts att kravet bör komma till explicit uttryck i
lagtexten. Bestämmelsen om revisorsintyg har därför behållits (se andra
stycket).
14 kap. 20 §
När en anmälan enligt 19 § har registrerats, är överlåtande bolag upplöst.
Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag för skadeståndsan-
språk enligt 15 kap. 1 -3§§ övergår samtidigt till det övertagande bolaget och
aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i fusionsvederlaget, aktie-
ägare i det övertagande bolaget.
Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier i ett
överlåtande bolag hos styrelsen begära att det hålls bolagsstämma för behand-
ling av fråga om talan enligt 15 kap. 5§. Därvid skall 9 kap. 8§ andra me-
ningen tillämpas. Om sådan talan väcks, gäller 13 kap. 16 § i tillämpliga delar.
(Jfr 14 kap. 18 § i kommitténs förslag)
Enligt hittills gällande rätt övergår överlåtande bolags tillgångar och skulder
(med undantag av skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1 - 3 §§) till det överta-
gande bolaget när rättens tillstånd till verkställighet av fusionsavtalet har re-
gistrerats och, i förekommande fall, registrering även har skett av en särskild
anmälan om ökning av aktiekapitalet i övertagande bolag eller om bildande
av nytt sådant bolag (se 14 kap. 5 § i dess hittills gällande lydelse). Överlå-
tande bolag anses dock upplöst först i och med att styrelsen och verkstäl-
lande direktören har lagt fram en slutredovisning på bolagsstämma (se 14
kap. 6 och 7 §§ i dess hittills gällande lydelse). Artikel 19 i fusionsdirektivet
fordrar emellertid att dessa rättsverkningar skall inträda vid en och samma
tidpunkt och att aktieägarna i överlåtande bolag samtidigt skall bli aktie-
194
ägare i det övertagande bolaget. Vilken denna gemensamma tidpunkt skall
vara anges inte i direktivet. Såsom har utvecklats i avsnitt 6.6 har det emel-
lertid ansetts lämpligast att fusionens slutliga rättsverkningar alltid inträder
i och med den slutliga registreringen av fusionen.
Första stycket i förevarande paragraf har utformats i enlighet med direkti-
vets krav och med beaktande av vad Lagrådet i denna del anfört. Av stycket
framgår således att upplösningen av överlåtande bolag och fördelningen av
de aktier som ingår i fusionsvederlaget inträder samtidigt, nämligen vid regi-
streringen av bolagets anmälan enligt 19 §. Samtidigt övergår tillgångar och
skulder - med undantag av skadeståndsanspråk enligt 15 kap. 1 - 3 §§ - från
överlåtande till övertagande bolag.
Andra stycket motsvarar 14 kap. 7 § andra stycket i dess hittills gällande
lydelse.
14 kap. 21 §
Om någon ansökan enligt 14 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en
sådan ansökan har avslagits genom lagakraftvunnet beslut, skall registrerings-
myndigheten förklara frågan om fusion förfallen. Detsamma gäller om bola-
gen inte har gjort någon anmälan enligt 19 § inom föreskriven tid eller om regi-
streringsmyndigheten genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit sådan an-
mälan eller vägrat registrering.
(Jfr 14 kap. 19 § i kommitténs förslag)
Paragrafen motsvarar 14 kap. 5 § sista stycket i dess hittills gällande lydelse
med mindre ändringar föranledda av fusionsförfarandets ändrade utform-
ning.
14 kap. 22 §
Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrel-
ser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. De skall där-
vid upprätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av bolagen ange
1. firma, organisationsnummer och den ort där styrelsen skall ha sitt säte,
2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,
3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavare av skul-
debrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolaget eller
vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen skall
lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en revisor.
I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömande av fusionens lämplighet för bolagen.
(Jfr 14 kap. 20 § i kommitténs förslag)
I 22 - 29 §§ finns bestämmelser om moderbolags absorption av dotterbolag.
För sådan absorption erbjuder lagen ett förenklat fusionsförfarande. Mot-
svarande men mindre detaljerade bestämmelser har i hittills gällande rätt
funnits i 14 kap. 8§. De nya reglerna är föranledda av vad som föreskrivs i
artiklarna 24 och 25 i fusionsdirektivet.
De särskilda bestämmelserna gäller i fall då moderbolaget äger samtliga
aktier i dotterbolaget och något fusionsvederlag således inte skall lämnas.
Även i dessa fall skall en fusionsplan upprättas. De uppgifter som fusionspla-
Prop. 1993/94:196
195
nen skall innehålla motsvarar i huvudsak vad som föreskrivs i 4§ första Prop. 1993/94:196
stycket punkterna 1 och 5-7 och 6 § första meningen.
14 kap. 23 §
Fusionsplanen skall granskas av de auktoriserade eller godkända revisorerna
i moder- och dotterbolaget. Granskningen skall vara så omfattande och ingå-
ende som god revisionssed kräver. Vid granskningen gäller bestämmelserna i
8§.
Revisorerna skaliför vart och ett av bolagen lämna skriftligt yttrande över
sin granskning. Iyttrandet skall revisorerna särskilt ange om de vid sin gransk-
ning har funnit att fusionen medför fara för att borgenärerna i moderbolaget
inte skall få sina fordringar betalda.
Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.
(Jfr 14 kap. 21 § i kommitténs förslag)
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt paragrafen skall fusionsplanen granskas av revisorerna i moder- och
dotterbolagen. Granskningen skall i väsentliga delar vara av samma slag som
anges i 7 §. Det innebär bl.a. att den skall utmynna i skriftliga yttranden, där
revisorerna bl.a. uttalar sig om huruvida fusionen innebära någon fara för
borgenärerna. Beträffande revisorernas yttranden kan i övrigt hänvisas till
kommentaren till 7§. Då något fusionsvederlag inte skall lämnas vid detta
slag av fusion, behöver revisorerna dock inte uttala sig i några värderingsfrå-
gor.
14 kap. 24 §
Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbolaget ge in
planen med därtill fogade yttranden till registreringsmyndigheten för registre-
ring. Uppgift om registreringen skall enligt 18 kap. 2§ kungöras. Om planen
inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den
hålls tillgänglig.
(Jfr 14 kap. 22 § i kommitténs förslag)
I denna paragraf föreskrivs att fusionsplanen skall anmälas för registrering
och kungörande. Bestämmelserna motsvarar vad som i 9 § föreskrivs beträf-
fande huvudfallet av absorption. Lagtexten har utformats i enlighet med
Lagrådets synpunkter.
14 kap. 25 §
Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det,
skall fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta bolag. En sådan begä-
ran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens
registrering har kungjorts enligt 18 kap. 2 §.
Bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena samt 11 § första stycket
skall tillämpas.
(Jfr 14 kap. 23 § i kommitténs förslag)
Vid fusion mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag har enligt hittills
gällande rätt beslutet om fusionen alltid kunnat fattas av bolagens styrelser.
Någon skyldighet för styrelserna att underställa bolagsstämman fusionsavta-
let har inte funnits. I fusionsdirektivets artikel 25 c jämfört med artikel 8 c
196
föreskrivs emellertid att en minoritet i moderbolaget av viss storlek - som Prop. 1993/94:196
inte får bestämmas högre än fem procent - skall ha rätt att begära att fusions-
planen prövas av bolagsstämman. En bestämmelse om detta har därför upp-
tagits i denna paragrafs första stycke.
Det andra stycket innebär att stämman får hållas tidigast en månad - eller,
om samtliga fusionerande bolag är privata aktiebolag, två veckor - efter kun-
görandet och att fusionsplanen skall hållas tillgänglig för aktieägarna under
viss tid. Vidare innebär bestämmelserna i andra stycket att fusionen kan ge-
nomföras endast om stämman med två tredjedels majoritet - eller den högre
majoritet som bolagsordningen föreskriver - godkänner fusionsplanen i dess
helhet.
Däremot finns inte något krav på att fusionsplanen skall godkännas av bo-
lagsstämman i dotterbolaget. Detta sammanhänger givetvis med att dotter-
bolaget i dessa fall helt och hållet ägs av moderbolaget.
14 kap. 26 §
Skall fusionsplanen inte underställas bolagsstämman i moderbolaget enligt
25 § eller har planen godkänts av stämman åligger det vart och ett av bolagen
att skriftligen underrätta sina kända borgenärer om att planen blivit gällande.
Därvid tillämpas bestämmelserna i 13 §.
(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)
Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, innehåller be-
stämmelser om skyldighet för bolagen att underrätta sina borgenärer om fu-
sionen.
14 kap. 27 §
Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift om fusionsplanens regi-
strering har kungjorts skall moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa
planen. Ansökan skall göras hos registreringsmyndigheten.
Till ansökan skall fogas
1. en kopia av fusionsplanen,
2. intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer om att bola-
gens kända borgenärer underrättats enligt 13 §.
Vid handläggningen av tillståndsärendet gäller bestämmelserna i 14 § tredje
stycket samt 16-18 §§. Därvid skall vad som sägs om överlåtande bolag avse
dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag avse moderbolag.
(Jfr 14 kap. 24 § i kommitténs förslag)
Redan enligt hittills gällande rätt har det varit att nödvändigt att söka rättens
tillstånd för fusion mellan moderbolag och dotterbolag (se 14 kap. 8 § andra
meningen i dess hittills gällande lydelse). Även de nya fusionsreglerna före-
skriver att tillstånd till fusionen måste inhämtas. Bestämmelserna är föran-
ledda av fusionsdirektivets bestämmelser om borgenärsskydd (se artikel 13
jämförd med artikel 24).
I förevarande paragraf föreskrivs därför att moderbolaget skall ansöka om
tillstånd hos registreringsmyndigheten tidigast en månad och senast två må-
nader från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts i
Post- och Inrikes Tidningar. Att ansökan får ges in tidigast efter en månad
gör det möjligt för cn aktieägarminoritet i moderbolaget att med stöd av 25 §
197
begära bolagsstämmans prövning av fusionsplanen innan bolaget kan ansöka Prop. 1993/94:196
om tillstånd att verkställa fusionen. Paragrafen innehåller också bestämmel-
ser om de handlingar som skall bifogas ansökan.
I fråga om registreringsmyndighetens och rättens handläggning och förut-
sättningarna för bifall till ansökan gäller i huvudsak samma regler som vid
en normal fusion, se 14 § tredje stycket och 16 - 18 §§. Vid detta slag av fu-
sion gäller däremot inte - lika lite som i hittills gällande rätt - de särskilda
villkor för fusion som anges i 15 §.
14 kap. 28 §
När registreringsmyndigheten har registrerat beslutet om tillstånd att verkställa
fusionsplanen, är dotterbolaget upplöst.
(Jfr 14 kap. 25 § i kommitténs förslag)
När det är fråga om fusion genom absorption av helägt dotterbolag skall Pa-
tent- och registreringsverket - i motsats till vad som är fallet vid vanlig fu-
sion - självmant låta registrera tillståndsbeslutet. Bestämmelserna om sär-
skild anmälan i 19 § saknar således motsvarighet vid detta slag av fusion. Om
det inte är Patent- och registreringsverket själv utan en domstol som har
meddelat tillståndsbeslutet, bör det åligga domstolen att underrätta verket
om beslutet. En bestämmelse om detta bör tas in i aktiebolagsförordningen.
När beslutet har registrerats, är dotterbolaget omedelbart upplöst.
14 kap. 29 §
Om någon ansökan enligt 27 § inte har gjorts inom föreskriven tid eller om en
sådan ansökan har avslagits genom lagakraftvunnet beslut, skall registrerings-
myndigheten förklara frågan om fusion förfallen.
(Jfr 14 kap. 25 § tredje meningen i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller en bestämmelse om att registreringsmyndigheten skall
förklara frågan om fusion förfallen om ansökan om verkställighet av fusions-
plan inte har skett i rätt tid eller om sådan ansökan har blivit avslagen. I
lagrådsremissen kom bestämmelsen till uttryck genom en hänvisning till
21 §, som i sin tur hänvisar till andra paragrafer. Lagrådet, som påpekat att
endast en av de i 21 § omnämnda paragraferna har en motsvarighet vid ab-
sorption av helägt dotterbolag, har förordat en hänvisning till 21 § ”i tillämp-
liga delar”. För att göra bestämmelsen så tydlig som möjligt har propositio-
nens lagtext utformats så att det direkt av paragrafen framgår när en fråga
om fusion av detta slag kan förklaras förfallen.
14 kap. 30 §
Talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan
skall ifall som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket väckas inom sex månader från
beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit en talan om upphä-
vande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan, skall fusionen gå
åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har upp-
kommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar sedan över-
låtande bolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i Post- och
Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen och, vid absorption, det ^g
övertagande bolaget solidariskt.
(Jfr 14 kap. 26 § i kommitténs förslag)
I första stycket har upptagits bestämmelser om tiden för klander av bolags-
stämmobeslut om fusion.
Hittills har det gällt samma bestämmelser för klander av bolagsstämmobe-
slut om fusion som för klander av andra bolagsstämmobeslut. Det har inne-
burit att den som har önskat klandra ett fusionsbeslut normalt har varit
tvungen att göra det inom tre månader från beslutet (se 9 kap. 17 § andra
stycket). Om beslutet har varit på visst sätt kvalificerat ogiltigt, har klander-
talan emellertid kunnat väckas även senare (se 9 kap. 17 § tredje stycket).
I fusionsdirektivets artikel 22 finns bestämmelser om ogiltighet av fusio-
ner. Där föreskrivs bl.a. att talan om ogiltigförklaring av en fusion inte får
väckas om det har förflutit mer än sex månader från det att fusionen kom att
gälla mot den som åberopar ogiltigheten (se littera c).
Eftersom hittills gällande rätt på denna punkt inte är förenlig med direkti-
vets bestämmelser har det i denna paragraf tagits upp särskilda bestämmel-
ser om klander mot bolagsstämmobeslut om fusion. Bestämmelserna inne-
bär att talan aldrig får väckas senare än inom sex månader från beslutet.
I det till Lagrådet remitterade förslaget föreslogs en enhetlig klanderfrist
om sex månader för dessa beslut, dvs. även beslut som inte var behäftade
med någon kvalificerad ogiltighet skulle få klandras inom sex månader. Lag-
rådet har ifrågasatt om det finns skäl att förlänga tremånadersfristen och har
påpekat att en sådan ändring inte är påkallad av artikel 22 i fusionsdirektivet.
Lagrådet har därför förklarat sig inte kunna tillstyrka förslaget i denna del.
Det kan i och för sig ifrågasättas om det är motiverat att tynga regelsyste-
met med två olika klanderfrister, när skillnaden mellan dem inte är större än
tre månader. Å andra sidan kan långa klanderfrister innebära en besvärande
osäkerhet för verksamheten i de fusionerande bolagen. Den senare syn-
punkten bör tillmätas avgörande vikt. Regeringen har därför godtagit Lagrå-
dets uppfattning. I propositionen föreslås därför inte någon förlängning av
den tremånadersfrist som normalt gäller för klander utan endast att tiden för
klander av fusionsbeslut som är behäftade med kvalificerad ogiltighet be-
gränsas till sex månader.
Frånsett vad som nu har sagts om tiden för klander skall bestämmelserna
i 9 kap. 17 § gälla även beträffande klander mot fusionsbeslut.
I andra stycket - som i redaktionellt hänseende har utformats i enlighet
med Lagrådets förslag - regleras verkan av att en fusion förklaras ogiltig.
Någon lagreglering av denna fråga har hittills inte funnits. Artikel 22 i fu-
sionsdirektivet kräver här att lagstiftningen har visst angivet innehåll. Den
föreskrivna regleringen bygger på att fusionen kan gå åter även om registre-
ring har skett och fusionen har avslutats. I direktivet föreskrivs bl.a. att ett
avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig inte skall i och för sig in-
kräkta på giltigheten av de förpliktelser som har uppkommit för eller mot
det övertagande bolaget innan ogiltigförklaringen blev offentligt tillgänglig
men efter fusionens fullbordan. För ett övertagande bolags förpliktelser av
detta slag skall de bolag som har ingått i fusionen svara solidariskt (se artikel
22 littera g och h).
Det har ansetts lämpligt att i lagen direkt föreskriva att, för det fall att
Prop. 1993/94:196
199
rätten genom ett lagakraftvunnet avgörande har bifallit klandertalan, fusio- Prop. 1993/94:196
nen skall gå åter även om den har registrerats och överlåtande bolag har upp-
lösts. Överlåtande bolags tillgångar och skulder skall alltså återgå till detta
och fusionsvederlaget skall återbäras till det övertagande bolaget. Med hän-
syn till direktivets utformning har det vidare ansetts nödvändigt att före-
skriva att de fusionerande bolagen solidariskt skall svara för de förpliktelser
som har uppkommit genom åtgärder på det övertagande bolagets vägnar ef-
ter det att överlåtande bolag har upplösts men innan ogiltigförklaringen har
kungjorts.
14 kap. 32 §
Vill moderbolag lösa in aktier i dotterbolag enligt 31 § och kan överenskom-
melse härom icke träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skrift-
ligen begära att tvisten hänskjutes till skiljemän och uppge sin skiljeman.
Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första stycket ofördröjligen
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar
som styrelsen bestämmer anmoda aktieägare, mot vilka lösningsanspråket
riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget senast två veckor
från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan ak-
tieägare, om hans postadress är känd för bolaget.
Har icke samtliga i aktieboken införda aktieägare mot vilka lösningsansprå-
ket riktas inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall dotter-
bolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förord-
nande av god man. Denne skall hos samma rätt ansöka om förordnande av
sådan skiljeman och i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt.
14 kap. 33 §
Prövas tvist om inlösen enligt 31 § av skiljemän eller domstol och är det ostri-
digt mellan parterna att lösningsrätt föreligger eller förklaras i lagakraftvun-
nen dom att sådan rätt är förhanden utan att lösenbeloppet samtidigt faststäl-
les, är aktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev
med påskrift om överlåtelse eller, när fråga är om aktier i avstämningsbolag,
att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelserna
i aktiekontolagen (1989:827), allt under förutsättning att moderbolaget ställer
av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen god-
känd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta.
Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det säker-
het ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.
14 kap. 35 §
Har säkerhet ställts enligt 33 § eller nedsättning skett enligt 34 §, är moderbola-
get ägare till aktierna. Innan aktiebreven i ett dotterbolag som inte är avstäm-
ningsbolag överlämnats till moderbolaget medför breven i sådant fall endast
rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller
länsstyrelsen få ut lösenbeloppet jämte ränta.
Har aktiebrev ej överlämnats inom en månad från det moderbolaget blivit
ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas. Det nya
aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev. Överlämnas där-
efter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet överlämnas till dotter-
bolaget för att makuleras.
Aktier i avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första me-
ningen på begäran av moderbolaget registreras med detta som ägare enligt be-
stämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).
200
(Jfr 14 kap. 27 - 31 §§ i kommitténs förslag)
31 - 35 §§ är i sak identiska med 14 kap. 9 - 13 §§ i kapitlets hittills gällande
lydelse. De nya paragrafbeteckningarna har föranlett nya lagrumshänvis-
ningar i 32, 33 och 35 §§.
16 kap. 1 §
Ett privat aktiebolags firma skall innehålla ordet aktiebolag eller förkort-
ningen AB. Den skall dessutom innehålla ordet privat eller avslutas med för-
kortningen (priv). Å ven ett publikt aktiebolags firma skall innehålla ordet ak-
tiebolag eller förkortningen AB. Den skall dessutom innehålla ordet publikt
eller avslutas med förkortningen (pub).
Firman skall tydligt skilja sig från annan i aktiebolagsregistret eller filialre-
gistret införd, ännu bestående firma. För registrering av aktiebolags firma
gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).
Skall bolagets firma anges på två eller flera språk, skall varje lydelse anges
i bolagsordningen.
(Jfr 16 kap. 1 § första och andra styckena i kommitténs förslag)
I första stycket har tagits in bestämmelser om de uppgifter som ett aktiebo-
lags firma måste innehålla. Redan av firman måste framgå att det är fråga
om ett aktiebolag. Det måste också framgå till vilken kategori aktiebolaget
hör.
Att det är fråga om ett aktiebolag kan anges genom användande av ordet
aktiebolag. Enligt den hittills gällande lagtexten har detta varit ett oeftergiv-
ligt krav. Redan tidigare har det emellertid ansetts vara tillräckligt att egen-
skapen av aktiebolag kommer till uttryck i firman genom förkortningen AB.
Det har nu - efter förslag från Patent- och registreringsverket - ansetts lämp-
ligt att låta detta återspeglas i lagtexten.
Firman skall också innehålla uppgift om den bolagskategori som bolaget
hör till. Denna uppgift kan lämnas antingen genom användning av orden pri-
vat respektive publik i firman eller genom användning av förkortningarna
(priv) respektive (pub). Skälen till att dessa ord och förkortningar har valts
har behandlats i avsnitt 5.2.
Det har inte ansetts nödvändigt att i lagtexten ge anvisningar om hur orden
privat och publikt skall placeras i firman. Såväl firman ”Privata aktiebolaget
Anderssons Mekaniska”, ”Privata AB Anderssons Mekaniska”, ”Anders-
sons Mekaniska Privat aktiebolag” som ”Anderssons Mekaniska Privat AB”
uppfyller således lagens krav. En firma får dock inte registreras om den är
ägnad att vilseleda (se 10 § firmalagen, 1974:156). Om orden privat eller pu-
blik placeras på ett sådant sätt att det inte framgår att de utgör bestämningar
till ordet aktiebolag (t.ex. ”Privat Fastighetsförsäljning AB”) kan detta där-
för vara ett skäl att vägra registrering.
Om bolaget väljer att i firman ta in de förkortningar som svarar mot privat
och publikt, skall dessa alltid placeras sist i firman, t.ex. ”Aktiebolaget An-
derssons Mekaniska (priv)”, ”AB Anderssons Mekaniska (priv)”, ”Anders-
sons Mekaniska Aktiebolag (priv)” och ”Anderssons Mekaniska AB (priv)”.
De bestämmelser som tidigare upptagits i första stycket andra och tredje
meningarna har flyttats till ett nytt andra stycke. Det tredje stycket utgörs av
det tidigare andra stycket. Tredje och fjärde styckena i paragrafens förutva-
rande lydelse har flyttats till de nya 2 och 3 §§.
Prop. 1993/94:196
201
16 kap. 2§
Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i 1 § om firma gäller även
bifirma. Orden aktiebolag, privat eller publikt eller förkortningarna AB,
(priv) eller (pub) får dock inte tas in i en bifirma.
(Jfr 16 kap. 1 § tredje stycket i kommitténs förslag)
Paragrafen motsvarar det tidigare tredje stycket i 1 §. Bestämmelsen har an-
passats till de nya bestämmelserna om benämningar och förkortningar för
de båda kategorierna av aktiebolag. Den bestämmelse som tidigare har upp-
tagits i 2 § har flyttats till en ny 5 §.
16 kap. 3§
Skriftliga handlingar, som utfärdas för ett aktiebolag, bör undertecknas med
bolagets firma. Om styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget har utfär-
dat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att
den utfärdats på bolagets vägnar, är de som undertecknat handlingen solida-
riskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsomför egen skuld. Detta
gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst fram-
gick att den har utfärdades för bolaget och den till vilken handlingen ställts
av bolaget får ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan
oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts
gällande mot undertecknarna.
(Jfr 16 kap. 1 § fjärde stycket i kommitténs förslag)
Bestämmelsen motsvarar - med mindre redaktionella ändringar - det stad-
gande som tidigare har upptagits i 1 § fjärde stycket.
16 kap. 4§
Ett aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange bolagets firma,
den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer en-
ligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om
bolaget har trätt i likvidation, skall också detta anges.
(Jfr 16 kap. 1 § femte stycket i kommitténs förslag)
I artikel 4 i publicitetsdirektivet föreskrivs att medlemsstaterna skall före-
skriva att ett bolags brev och orderblanketter skall innehålla uppgift om bl.a.
bolagets registreringsnummer och bolagets form och säte samt om bolaget
har trätt i likvidation. Med anledning av detta har i förevarande paragraf
upptagits bestämmelser av detta slag. Det har ansetts att inte enbart brev
och orderblanketter bör omfattas av bestämmelsen utan även fakturor. Där-
emot blir bestämmelsen inte tillämplig på prislistor, broschyrer eller annan
säljinformation som riktar sig till en obestämd krets av mottagare.
17 kap. 1§
Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av bolagsstämman
enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen.
Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste rä-
kenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits, skall
det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11
kap. 13 och 14§§. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda rä-
kenskapsår till en dag ej tidigare än tre månader före dagen för bolagsstäm-
man.
Prop. 1993/94:196
202
Beslutet får registreras endast om
1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst 500 000 kr,
2. yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket fram-
går att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet,
och
3. bolagets firma uppfyller föreskrifterna i 16 kap. 1 § om publikt aktiebo-
lags firma.
Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när bolagsordningen upp-
fyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet om över-
gång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.
(Jfr 17 kap. 1 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om övergång från privat till publikt ak-
tiebolag.
En övergång från den ena bolagskategorin till den andra förutsätter änd-
ring av bolagsordningen. I första stycket har därför föreskrivits att beslut om
övergång från privat till publikt bolag skall fattas av bolagsstämman enligt
bestämmelserna i 9 kap. Det innebär bl.a. att bolagsstämmans beslut om
övergång till den publika aktiebolagskategorin enligt 9 kap. 14 § är giltigt en-
dast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de
på stämman avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Om
bolagsordningen föreskriver ett strängare majoritetskrav, gäller givetvis
detta (se 9 kap. 13 § andra stycket). Någon anledning att i detta sammanhang
tillämpa de bestämmelser om kvalificerad majoritet som finns i 9 kap. 15 §
torde inte finnas.
Andra stycket innehåller bestämmelser om det material som måste före-
läggas den beslutande stämman.
Det har ansetts att stämman bör ha tillgång till material som ger möjlighet
att bedöma bolagets ekonomiska ställning. Sådant material finns redan i
form av årsredovisningar och revisionsberättelser som har lagts fram vid tidi-
gare stämmor. Om det emellertid har förflutit en längre tid sedan utgången
av föregående räkenskapsår, finns det en risk att dessa handlingar inte helt
återspeglar bolagets aktuella ställning. Det har därför föreskrivits att, om
den nya bolagsstämman hålls senare än sex månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har
lämnats, uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och
14 §§ skall läggas fram på stämman. Beträffande innebörden i detta krav kan
hänvisas till specialmotiveringen till 14 kap. 4 §.
I det tredje stycket anges förutsättningarna för registrering av beslutet. En
första förutsättning är att aktiekapitalet uppgår till minst 500 000 kr. Det är
inte nödvändigt att bolaget vid tidpunkten för beslutet om kategoribyte har
ett registrerat aktiekapital om minst 500 000 kr. Om så inte är fallet, måste
emellertid bolaget besluta om ökning av aktiekapitalet. Den kan i så fall ske
genom såväl nyemission som fondemission. Emissionen måste slutföras och
ökningen av aktiekapitalet registreras senast i samband med registreringen
av beslutet om övergång till publikt aktiebolag. Eftersom bolaget fram till
registreringen av beslutet om övergång från privat till publikt aktiebolag är
att anse som ett privat aktiebolag, får de aktier som emitteras inte bjudas ut
till allmänheten. Den nödvändiga ökningen av aktiekapitalet kan alltså inte
1993/94:196
203
ske genom att bolaget eller dess ägare vänder sig till marknaden utan måste Prop. 1993/94:196
åstadkommas på annat sätt.
Enligt artikel 13 i kapitaldirektivet skall, när ett bolag av annat slag om-
vandlas till aktiebolag, de skyddsåtgärder iakttas som direktivet föreskriver
för aktiekapitalets inbetalning i samband med bolagsbildning. Det har bl.a.
därför ansetts att regelverket bör utformas så att det garanterar att ett bolag
som blir publikt har ett eget kapital som motsvarar i vart fall aktiekapitalet.
Som ett ytterligare villkor för registrering av beslut om kategoribyte har
därför föreskrivits att det i registreringsärendet skall företes ett intyg från en
auktoriserad eller godkänd revisor om att bolagets eget kapital uppgår till
minst det registrerade aktiekapitalet. Med ”registrerade aktiekapitalet” av-
ses här det aktiekapital som är registrerat vid tiden för registreringen av be-
slutet om kategoribyte.
En ytterligare förutsättning för att beslutet om kategoribyte skall kunna
registreras är att bolagets firma uppfyller de krav som uppställs i 16 kap. 1 §.
Härutöver har Patent- och registreringsverket givetvis - såsom framgår av
18 kap. 4 § - att tillse att bolagsstämmans beslut inte strider mot lag eller
bolagsordning, t.ex. därigenom att gällande majoritetsregler inte har iaktta-
gits.
I det fjärde stycket anges att bolaget övergår till att vara publikt i och med
att beslutet om övergång registreras i aktiebolagsregistret. Formuleringen
avviker något från den motsvarande bestämmelsen i kommitténs förslag.
Någon skillnad i sak finns emellertid inte.
Ett beslut om övergång från privat till publikt aktiebolag kan, liksom
andra bolagsstämmobeslut, klandras. Därvid gäller sedvanliga regler om ti-
den för väckande av talan och om talerätt. Några särskilda lagbestämmelser
om detta har inte ansetts nödvändiga. Om beslutet om övergång till den pu-
blika aktiebolagsformen upphävs, kommer givetvis bolaget åter att vara pri-
vat.
17 kap. 2§
Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat fattas av bolagsstämman
enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av bolagsordningen. Be-
slutet är dock giltigt endast om det har biträtts av samtliga vid stämman närva-
rande aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.
Beslutet får registreras endast om bolagets firma uppfyller föreskrifterna i
16 kap. 1 § om privat aktiebolags firma.
Ett publikt aktiebolag skall anses ha blivit privat, när bolagsordningen upp-
fyller de bestämmelser som gäller för privata aktiebolag och beslutet om över-
gång till privat aktiebolag har blivit registrerat.
(Jfr 17 kap. 2§ i kommitténs förslag)
I första stycket anges formerna för beslut om övergång från publikt till privat
aktiebolag. Ett sådant beslut innebär en ändring av bolagsordningen och
skall därför fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap.
I ett avseende skall dock särskilda bestämmelser tillämpas. Det samman-
hänger med att ett beslut om övergång från den publika till den privata bo-
lagskategorin kan få mycket stor betydelse för aktieägarna. Dessa förlorar i
och med övergången till privat aktiebolag förlorar möjligheten att försälja
204
sina aktier på marknaden. Det har med hänsyn till detta - såsom närmare Prop. 1993/94:196
har utvecklats i avsnitt 5.6 - ansetts att det bör uppställas ett mycket högt
majoritetskrav för detta slag av beslut. Beslutet måste sålunda biträdas av
samtliga på bolagsstämman närvarande aktieägare företrädande nio tionde-
lar av aktierna.
Vid övergång från publikt till privat aktiebolag uppställs inte några krav
på att något visst material skall läggas fram på den beslutande stämman.
För att beslutet om övergång till den privata aktiebolagsformen skall
kunna registreras fordras att bolagsstämman även beslutar om ändring av
firman så att den uppfyller kraven i 16 kap. 1 §. Detta framgår av andra
stycket.
Övergången till privat aktiebolag sker - såsom framgår av tredje stycket -
i och med att Patent- och registreringsverket registrerar beslutet.
17 kap. 3 §
Bestämmelserna i 2 kap. 9 a - 9 c §§ tillämpas också när ett aktiebolag som
har blivit publikt enligt 17 kap. 1 § inom två år från registreringen av beslutet
träffar avtal som avses i 2 kap. 9 a §.
(Jfr 2 kap. 9 a § sjätte stycket i kommitténs förslag)
I artikel 13 i kapitaldirektivet föreskrivs att de skyddsregler som uppställs i
samband med bolags bildande skall gälla också om ett bolag av annat slag
ombildas till aktiebolag. Bland dessa skyddsregler märks bland annat de be-
stämmelser som skyddar mot uppskjuten apport. I denna paragraf har därför
tagits in en föreskrift om att 2 kap. 9 a - 9 c §§ skall gälla även avtal som
ingåtts inom två år från det att ett privat aktiebolag övergått till att bli pu-
blikt.
18 kap. 3§
Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har blivit infört i aktie-
bolagsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det en-
ligt 2 § har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Vad som nu sagts gäller
dock inte beträffande rättshandlingar eller andra åtgärder som har vidtagits
före den sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var
omöjligt för honom att känna till det som kungjorts.
Ifråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits innan kun-
görande som avses i första stycket har skett, kan bolaget inte åberopa det för-
hållande som blivit eller bort bli infört i registret mot någon annan än den som
bolaget visar har känt till förhållandet.
Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte överensstäm-
mer med vad som har införts i aktiebolagsregistret, kan bolaget inte åberopa
kungörelsens innehåll mot tredje man. Denne kan dock åberopa kungörelsens
innehåll mot bolaget, om bolaget inte visar att han kände till vad som införts
i aktiebolagsregistret.
(Jfr 18 kap. 3 § i kommitténs förslag)
Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. positiv och negativ publicitets-
verkan. Ändringarna i paragrafens första och andra stycken är föranledda
av artikeln 3.5 i publicitetsdirektivet. Denna artikel skall i sin tur ses mot
bakgrund av artikel 2 i publicitetsdirektivet.
205
I artikel 2 föreskrivs att vissa handlingar och uppgifter om ett bolag måste
offentliggöras. Hit hör t.ex. stiftelseurkund och bolagsordning samt änd-
ringar i dessa handlingar. Hit hör också uppgifter om tillsättande och entledi-
gande av de personer vilka såsom bolagsorgan eller medlemmar i bolagsor-
gan är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rättegång eller
behöriga att delta i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget. Artikel 3 före-
skriver att dessa handlingar och uppgifter skall förvaras i en akt hos register-
myndigheten eller föras in i ett register. Handlingarna och uppgifterna skall
vidare offentliggöras i en av medlemsstaterna utsedd nationell tidning, an-
tingen genom att helt eller delvis återges eller genom att hänvisning sker till
en handling som förvaras i akten eller är införd i registret.
De nu angivna direktivbestämmelserna är i huvudsak redan tillgodosedda
genom skilda bestämmelser i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen
(1975:1387). Handlingar och uppgifter av de slag som direktivet nämner re-
gistreras i aktiebolagsregistret och kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.
Enligt artikel 3.5 får bolaget åberopa handlingar och uppgifter mot tredje
man först sedan de har offentliggjorts på det sätt som artikeln föreskriver,
om bolaget inte visar att tredje man kände till handlingen eller uppgiften.
Motsatsvis följer att efter offentliggörandet kan handlingarna och uppgif-
terna åberopas mot tredje man. I fråga om åtgärder som har vidtagits före
den sextonde dagen efter offentliggörandet får handlingen eller uppgiften
inte åberopas mot en tredje man, såvida denne visar att det var omöjligt för
honom att känna till handlingen eller uppgiften. Den hittills gällande
svenska bestämmelsen om positiv publicitetsverkan står inte helt i överens-
stämmelse med direktivbestämmelsen. Svensk lag saknar dessutom bestäm-
melser om negativ publicitetsverkan. I anledning av detta har förevarande
paragraf givits en ny lydelse som motsvarar de krav som direktivet ställer.
När det gäller positiv publicitetsverkan föreskrivs sålunda i första stycket
att vad som har införts i aktiebolagsregistret skall anses ha kommit till tredje
mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. I fråga
om rättshandlingar som vidtagits fram till den sextonde dagen efter kungö-
randet finns dock möjlighet för tredje man att åberopa att han inte kände
till uppgiften. Då måste han emellertid visa att det var omöjligt för honom
att känna till den uppgift eller handling som har införts i aktiebolagsregistret.
Ett exempel på när bestämmelsen kan få betydelse är vid entledigande el-
ler tillsättande av en särskild firmatecknare eller en styrelseledamot för bola-
get. Om bolaget har beslutat om ett dylikt entledigande, anses tredje man
från och med kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar ha kännedom om
entledigandet. Han kan därför inte göra gällande att han var i god tro angå-
ende förhållandet. Detta innebär i sin tur att bolaget inte blir bundet av rätts-
handlingar som den entledigade firmatecknaren har företagit efter kungö-
randet. I fråga om rättshandlingar som har företagits av den entledigade fir-
matecknaren under de första femton dagarna efter kungörandet kan dock
bolaget bli bundet, om tredje man visar att det var omöjligt för honom att
känna till entledigandet.
I andra stycket regleras den negativapublicitetsverkan. Där föreskrivs att,
i fråga om rättshandlingar och andra åtgärder som vidtagits innan kungö-
rande har skett, bolaget inte kan åberopa det förhållande som blivit eller
Prop. 1993/94:196
206
bort bli infört i aktiebolagsregistret mot annan än den som bolaget visar har Prop. 1993/94:196
känt till förhållandet. Detta medför t.ex. att ett beslut om entledigande om
firmatecknare normalt inte kan åberopas mot en tredje man förrän registre-
ring i aktiebolagsregistret och kungörande har skett. Bolaget blir till följd
därav bundet av de rättshandlingar som en sådan entledigad firmatecknare
har vidtagit före kungörandet. Bolaget kan dock undgå bundenhet om det
visar att tredje man ändå kände till - dvs. ägde faktiskt vetskap om - att
firmatecknaren hade förlorat sin behörighet.
Bestämmelsen i tredje stycket, som inte har någon tidigare motsvarighet i
svensk rätt, är föranledd av artikel 3.6 i publicitetsdirektivet. I artikeln före-
skrivs att vid bristande överensstämmelse mellan vad som har offentliggjorts
i tidning och vad som framgår av registret eller akten, får den i pressen of-
fentliggjorda texten inte åberopas mot tredje man. Tredje man får emellertid
åberopa den offentliggjorda texten, såvida inte bolaget visar att han kände
till den text som tagits in i registret eller akten. Med anledning av detta har
motsvarande föreskrift tagits in i detta stycke. Bestämmelsen torde få endast
begränsad betydelse i Sverige, eftersom ändringar i tidigare registreringar
normalt inte kungörs annat än genom angivande av ändringens art. Den
torde inte heller behöva tillämpas i sådana fall då avvikelserna mellan regi-
streringen och kungörelsen är utan saklig betydelse, t.ex. mindre avvikelser
i stavning.
I hittillsvarande rättspraxis har bestämmelserna om publicitetsverkan inte
tillämpats i fråga om delgivning (se NJA 1979 s.655). Någon ändring i detta
hänseende är inte avsedd. Liksom hittills kan delgivning därför inte anses ha
skett förrän den handling som delgivningen gäller har överlämnats till någon
som vid delgivningstillfället verkligen var ställföreträdare för bolaget. Om
någon ställföreträdare inte finns registrerad och försök till delgivning enligt 9
och 11 -13 §§ delgivningslagen (1970:428) har misslyckats, får bolaget delges
genom kungörelsedelgivning.
18 kap. 3 a §
Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot eller verkställande
direktör har förts in i aktiebolagsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes
Tidningar enligt 2 §, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister
vid beslutet att utse den registrerade personen. Vad som nu sagts gäller dock
inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet eller bristen.
(Jfr 18 kap. 3 a § i kommitténs förslag)
I 8 kap. 14 § har upptagits bestämmelser om ställföreträdares behörighet att
binda bolaget mot tredje man. Bestämmelserna bygger på att ställföreträda-
ren har utsetts i behörig ordning. Om så inte är fallet, saknar ställföreträda-
ren i princip behörighet att rättshandla på bolagets vägnar. I flera länder har
det därför uppställts regler till skydd för godtroende tredje man. Detta har
sedermera också kommit till uttryck i artikel 8 i publicitetsdirektivet. Där
föreskrivs att, om formaliteterna för offentliggörande har iakttagits i fråga
om de personer som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att företräda bo-
laget, ett fel som ägde rum då personerna utsågs får åberopas mot tredje
man endast om bolaget visar att denne kände till felet.
207
I svensk rätt har rättsläget hittills varit något annorlunda. Om ett utseende Prop. 1993/94:196
av en ställföreträdare har varit ogiltigt, har huvudprincipen hittills varit att
denne överhuvudtaget saknar behörighet att binda bolaget oavsett om valet
registreras i aktiebolagsregistret eller ej. Det har emellertid ansetts att en
styrelse är behörig att företräda bolaget fram till dess att en domstol i klan-
derprocessen har undanröjt styrelsevalet eller interimistiskt förordnat att va-
let inte får verkställas.
För att anpassa svensk rätt till direktivets föreskrifter har i denna paragraf
föreskrivits att bolaget inte kan åberopa fel eller brister vid valet av styrelse-
ledamot eller beslutet att utse verkställande direktör, sedan anmälan om va-
let eller beslutet har registrerats i aktiebolagsregistret och kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar. Särskilda firmatecknare - som inte är att anse som
bolagsorgan i direktivets bemärkelse - omfattas inte av bestämmelsen.
En styrelseledamot utses normalt av bolagsstämman. Men i bolagsord-
ningen kan föreskrivas att någon annan har rätt att utse en eller flera styrel-
seledamöter. Den nu aktuella bestämmelsen avser alla styrelseledamöter
oavsett vem som har utsett dem. Av 8 kap. 1 § fjärde stycket och 3 § följer
att bestämmelsen dessutom är tillämplig på styrelsesuppleanter och vice
verkställande direktör.
Som huvudregel förlorar således bolaget i och med registreringen och kun-
görandet möjligheten att mot tredje man göra gällande att ställföreträdaren
inte har utsetts i behörig ordning och att den rättshandling som ställföreträ-
daren har vidtagit till följd därav inte är bindande för bolaget. Det kan an-
märkas att den motsvarande danska bestämmelsen anses gälla även när be-
slutet att utse en ställföreträdare är behäftat med kvalificerad ogiltighet. Det
får överlämnas till rättspraxis att avgöra om den svenska bestämmelsen bör
ha samma räckvidd.
Bolaget kan undgå bundenhet av de rättshandlingar som styrelsen eller
den verkställande direktören har vidtagit om det visar att tredje man kände
till - dvs. ägde faktisk vetskap - om att beslutet att utse ställföreträdaren
var ogiltigt.
18 kap. 4§
Har sökande vid anmälan för registrering ej iakttagit vad som är föreskrivet
om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller
vidtaga rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten finner att
beslut som anmäles för registrering eller handling som bifogas anmälningen
ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller
annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något viktigare hän-
seende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden att efter-
komma föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse om
denna påföljd skall intagas i föreläggande. Föreligger även efter det yttrande
avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig
över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej förekommer att ge
sökanden nytt föreläggande.
Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av bolags-
stämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap.
17 § andra stycket.
Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta bolaget när
registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 4 kap. 13 § andra stycket, 6
208
kap. 7§ tredje stycket, 13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § första stycket, 21 eller 29 § Prop. 1993/94:196
eller 19 kap. 2§.
Den nya lydelsen av 14 kap. innebär bl.a. att de bestämmelser som i dag
finns i 14 kap. 5 § fjärde stycket har förts in i 14 kap. 21 och 29 §. Med anled-
ning därav har, efter påpekande från Lagrådet, i tredje stycket av föreva-
rande paragraf hänvisningen till 14 kap. 5§ fjärde stycket ändrats. Vidare
har föreskrivits att registreringsmyndigheten skall underrätta sökanden även
om beslut som avses i 14 kap. 15 § första stycket.
18 kap. 4 a §
Om styrelseledamot, verkställande direktör, särskild firmatecknare eller an-
nan ställföreträdare för bolaget har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken eller fått näringsförbud, skall registreringsmyndighe-
ten avföra ställföreträdaren ur aktiebolagsregistret. Avregistreringen skall vid
beslut om konkurs eller tillfälligt näringsförbud ske omedelbart. I övrigt skall
avregistrering ske sedan beslutet har vunnit laga kraft.
(Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag)
Aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om att val av styrelseledamöter
och beslut om att utse verkställande direktör och andra ställföreträdare för
bolaget skall anmälas för registrering. När sådana anmälningar har skett
kommer Patent- och registreringsverket att registrera de anmälda perso-
nerna i aktiebolagsregistret. Också ändringar i tidigare anmälda förhållan-
den skall anmälas för registrering. När ett bolag gör en sådan anmälan, t.ex.
i fråga om styrelsens sammansättning, avför Patent- och registreringsverket
de dittills registrerade personerna från registret.
Det kan emellertid förekomma andra fall då en styrelseledamot eller en
annan företrädare för bolaget förlorar sin behörighet att företräda bolaget
utan att detta kommer till uttryck i något beslut från bolagets sida. Så är fal-
let när en ställföreträdare har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken eller fått näringsförbud. Av 8 kap. 4 och
11 §§ aktiebolagslagen framgår att han i så fall inte längre får vara företrä-
dare för bolaget. Det innebär att han utan vidare mister sin behörighet att
företräda bolaget. Hittills har det inte funnits någon författningsenlig skyl-
dighet för Patent- och registreringsverket att i dessa fall avföra vederbörande
från aktiebolagsregistret. Verket har dock haft som praxis att, när det har
fått kännedom om ett förhållande av detta slag, erinra bolaget om att ställfö-
reträdaren inte längre är behörig och att efter någon månad avföra den be-
rörde personen från registret.
Artikel 2 i publicitetsdirektivet fordrar att vissa angivna uppgifter om bo-
laget offentliggörs. Till dessa uppgifter hör tillsättande och entledigande av
de personer som i egenskap av bolagsorgan eller medlemmar i bolagsorgan
är behöriga att företräda bolaget mot tredje man eller i rättegång. Uppgif-
terna skall föras in i register eller förvaras i en akt i anslutning till registret.
De skall vidare offentliggöras i en nationell tidning, antingen genom helt el-
ler delvis återgivande eller genom hänvisning till en handling i akten eller en
uppgift i registret.
Syftet bakom direktivbestämmelsen är att registrets uppgifter om vem
209
14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
som har behörighet att företräda bolaget skall motsvara de faktiska förhål- Prop. 1993/94:196
landena. Detta är av värde både för bolaget och för tredje man. Mot den
bakgrunden har det ansetts lämpligt att beslut om konkurs, förvaltarskap
och näringsförbud föranleder avregistrering av de berörda bolagsfunktionä-
rerna utan föregående påminnelse från registreringsmyndigheten.
Vid två slag av beslut, konkursbeslut och beslut om tillfälligt näringsför-
bud, skall Patent- och registreringsverket omedelbart efter beslutet avföra
den berörde personen ur registret. I dessa situationer kan det tänkas att be-
slutet senare upphävs. Det är naturligt att Patent- och registreringsverket,
sedan det underrättats om detta, självmant återställer den tidigare avförda
registreringen. Det har inte ansetts nödvändigt att klargöra detta i lagtexten.
Om ett beslut om näringsförbud inte utgör ett beslut om tillfälligt närings-
förbud, gäller det inte förrän det har vunnit laga kraft. I sådana fall får avre-
gistrering därför inte ske förrän det finns ett lagakraftvunnet beslut. Det-
samma har ansetts böra gälla i fråga om beslut om förvaltarskap.
Den som är underkastad näringsförbud får enligt 19 § lagen (1986:436) om
näringsförbud medges dispens att driva en näringsverksamhet, inneha en an-
ställning eller uppdrag m.m. I enstaka fall kan det därför förekomma att en
person med näringsförbud trots detta förbud har rätt att vara ställföreträdare
för aktiebolag. Med hänsyn härtill föreslogs i lagrådsremissen att avregistre-
ring på grund av näringsförbud enbart skulle ske då näringsförbudet avsåg
”verksamheten i bolaget”. Lagrådet har förordat att denna begränsning ut-
går ur lagtexten. Lagrådet har därvid uttalat att i den mån en tillämpning
av den nämnda paragrafen i lagen om näringsförbud skulle beröra ett visst
aktiebolags verksamhet får förutsättas att det av domstolens beslut tydligt
framgår vilket bolag undantaget avser. Om dispensen medgetts redan i sam-
band med domen om näringsförbud eller beslutet om näringsförbud, bör det
därför, enligt Lagrådet, vara så självfallet för registreringsmyndigheten att
någon avregistreringsåtgärd i det särskilt utpekade bolaget inte kan bli ak-
tuell att det inte torde behövas någon erinran härom. - Regeringen har god-
tagit Lagrådets uppfattning och lagtexten har utformats i enlighet med detta.
18 kap. 7§
Mot myndighets beslut i tillståndsärende enligt 2 kap. 1§, 8 kap. 4§ eller
11 §, 10 kap. 2§ eller 3§, 11 kap. 6§ eller 8§ första stycket 1 eller 12 kap.
8 § föres talan hos regeringen genom besvär.
Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket
föres talan hos kammarrätten genom besvär.
Ett beslut av registreringsmyndigheten att avskriva anmälan eller vägra regi-
strering enligt 4§ första stycket överklagas hos kammarrätten inom två må-
nader från beslutets dag. Detsamma gäller ett sådant beslut av registrerings-
myndigheten som avses i 4a§, 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7§ tredje
stycket, 13 kap. 18 §, 14 kap. 15 § förstastycket, 21 och 29 §§ samt 19 kap. 2§.
(Paragrafen behandlas inte i kommitténs förslag)
I paragrafen har klargjorts att även Patent- och registreringsverkets beslut
att vägra tillstånd till verkställande av fusionsplan och att avregistrera ställfö-
reträdare enligt 4 a § skall kunna överklagas.
I den hittillsvarande lydelsen har bland sådana beslut som kan överklagas
210
enligt paragrafens tredje stycke nämnts beslut som avses i 4 § tredje stycket. I
det lagrummet hänvisas emellertid endast till beslut i vissa andra uppräknade
lagrum. På Lagrådets förslag har förevarande paragraf ändrats så att hänvis-
ning görs direkt till dessa lagrum och alltså inte över 4§ tredje stycket.
19 kap. 1 §
Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 4§,
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra ak-
tiebok, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
3. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket, 8
kap. 8§ andra stycket andra meningen eller 9§ första stycket andra eller
tredje meningen,
4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9 §.
Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första
stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit
del av åtal för brottet inom fem år från brottet.
I fall som avses i 10 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar enligt 20
kap. 3 § brottsbalken.
(Jfr 19 kap. 1 § i kommitténs förslag)
I första stycket har i en ny punkt 1 upptagits en bestämmelse om ansvar för
den som bryter mot förbudet i 1 kap. 4 § för privat aktiebolag eller aktieägare
i sådant bolag att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier m.m.
Enbart uppsåtliga överträdelser av förbudet omfattas av ansvarsbestämmel-
sen. Gärningsmannens uppsåt skall täcka att erbjudandet avser sådana vär-
depapper som avses i 1 kap. 4 § och att fråga är om spridning av värdepappe-
ren på det sätt som anges i paragrafen. Om det är bolaget som lämnar erbju-
dandet, ansvarar den som har fattat beslutet om erbjudandet eller som i kraft
av sin ställning i bolaget låter verkställa beslutet. Ansvar kan komma i fråga
även om erbjudandet inte leder till någon teckning eller något förvärv.
Någon uttrycklig bestämmelse om ansvar för medverkan har inte uppta-
gits i paragrafen. I fråga om specialstraffrättsliga brott, för vilka fängelse är
föreskrivet har emellertid ansvar för medverkan ansetts kunna utdömas även
då uttryckliga regler om detta saknats. Också den som medverkar till ett
brott mot 1 kap. 4 § utan att själv vara gärningsman bör därför kunna straf-
fas. - Det kan tilläggas att regeringen i prop. 1993/94:130 har föreslagit att
det i 23 kap. 4 § brottsbalken skall införas en uttrycklig föreskrift om ansvar
för medverkan inom specialstraffrätten i enlighet med den praxis som gäller
> dag.
19 kap. 2§
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören
eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller annan för-
fattning att
1. till myndigheten sända in behörig redovisningshandling, revisionsberät-
telse eller delårsrapport,
2. hos myndigheten göra behörig anmälan för registrering,
3. på bolagets brev, fakturor och orderblanketter lämna sådana uppgifter
som anges i 16 kap. 4 §.
Föreläggande enligt första stycket 2 får ej meddelas, om underlåtenhet att
Prop. 1993/94:196
211
göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller el-
ler bolaget blir skyldigt att träda i likvidation.
Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Den har i sin hittills gällande
lydelse givit registreringsmyndigheten möjlighet att vitesförelägga verkstäl-
lande direktör eller styrelseledamot i bolag som inte fullgör bolagets skyldig-
het enligt 8 kap. 15 § fjärde stycket och 10 kap. 15 § andra stycket att ge in
förteckningar över styrelseledamöter, revisorer m.m. Som en följd av att
skyldigheten att ge in sådana förteckningar nu upphävs har även den motsva-
rande vitesbestämmelsen tagits bort.
I paragrafen har också införts en ny vitesbestämmelse (se första stycket
punkten 3). Den nya bestämmelsen är föranledd av artikel 6 i publicitetsdi-
rektivet. Enligt denna artikel skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga på-
följder bl.a. för det fall att ett bolag försummar att - såsom krävs i artikel 4 i
publicitetsdirektivet - lämna vissa särskilda uppgifter om bolaget på bolagets
brev och orderblanketter. Bestämmelsen i artikel 4 kommer nu till uttryck i
16 kap. 4§. Det har ansetts att en vitesbestämmelse ger de bästa förutsätt-
ningarna att på ett smidigt sätt komma till rätta med bolag som inte följer
bestämmelsen i 16 kap. 4§. Om det efter anmälan eller på annat sätt fram-
kommer att ett bolag bryter mot bestämmelsen i 16 kap. 4§, skall sålunda
registreringsmyndigheten ha möjlighet att förelägga verkställande direktör
eller styrelseledamot att framdeles rätta sig efter bestämmelsen. Registre-
ringsmyndigheten skall också pröva frågan om utdömande av vitet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder, såvitt avser 18 kap. 4 a §, i kraft den 1 juli 1994. Beslut
som fattats med stöd av 18 kap. 4 a §får från den 1 juli 1994 överklagas enligt
bestämmelserna i 18 kap. 7 § tredje stycket i dess nya lydelse. I övrigt träder
lagen i kraft den 1 januari 1995.
Registreringsmyndigheten får efter den 30 juni 1994 registrera beslut om att
ett aktiebolag från och med den 1 januari 1995 skall vara publikt aktiebolag
och ha för ett sådant aktiebolag föreskriven firma. Sådana beslut får dock regi-
streras endast om de uppfyller de villkor och har tillkommit i den ordning som
anges i 17 kap. 1 §, 9 kap. 13 § andra stycket och 16 kap. 1 §i deras nya lydelse.
Vidare får registreringsmyndigheten efter den 30 juni 1994 registrera beslut
om att det i firman för ett aktiebolag, som inte har anmält beslut som avses i
andra stycket för registrering, skall ingå ordet privat eller förkortningen
(priv). Därvid skall 16 kap. 1 § i dess nya lydelse ha motsvarande tillämpning.
Förevarande punkt har - bl.a. på grund av vad Lagrådet anfört - givits en
annan utformning än i lagrådsremissen.
I fråga om den nya 18 kap. 4 a § har det ansetts angeläget att bestämmel-
serna träder i kraft redan den 1 juli 1994. Förslaget skall i den delen ses mot
bakgrund av bl.a. att regeringen i prop. 1993/94:171 har föreslagit att Patent-
och registreringsverket från och med den 1 juli 1994 skall vara huvudman för
näringsförbudsregistret.
I övrigt bör den nya lagstiftningen i sina väsentliga delar träda i kraft den
1 januari 1995. Detta har kommit till uttryck i första stycket. Skälen för detta
har behandlats i avsnitt 15.
Prop. 1993/94:196
212
Vissa regler bör emellertid kunna tillämpas redan från en tidigare tid- Prop. 1993/94:196
punkt. Detta sammanhänger med att ett aktiebolag som inte beslutar om
övergång till publikt aktiebolag eller som inte får ett sådant beslut registrerat
från den 1 januari 1995 kommer att vara förhindrat att sprida sina aktier och
andra värdepapper till allmänheten (se 1 kap. 4 §). Inte heller får handel på
börs förekomma. Det är därför väsentligt att de bolag, vilkas aktier är före-
mål för allmän omsättning, redan den 1 januari 1995 har förvärvat egenska-
pen av publikt aktiebolag.
En övergång till den publika aktiebolagskategorin förutsätter emellertid
att bolaget på bolagsstämma har beslutat om detta enligt bestämmelserna i
17 kap. 1 §. Det förutsätter också att bolaget har beslutat om att ändra fir-
man, så att den innefattar ordet ”publikt” eller förkortningen ”(pub)”.
Några särskilda ikraftträdandebestämmelser om detta har inte ansetts nöd-
vändiga. Det får även utan uttryckliga föreskrifter anses möjligt för ett aktie-
bolag att redan före lagens ikraftträdande fatta beslut om att bolaget från
och med den 1 januari 1995 skall vara publikt och ha sådan firma som före-
skrivs för de publika aktiebolagen. Något principiellt hinder mot att bolaget
fattar ett sådant beslut redan innan riksdagen har antagit den nya lagen torde
inte heller föreligga, även om beslutet i så fall givetvis blir beroende av att
riksdagen antar regeringens förslag om publika aktiebolag utan några vä-
sentliga ändringar. För att ett beslut som har tillkommit före den 1 januari
1995 skall bli gällande och kunna registreras måste dock förutsättas att det
har tillkommit med iakttagande av bestämmelserna i 17 kap. 1 §, 9 kap. 13 §
och 16 kap. 1 § i deras nya lydelse.
Däremot har det - såsom framgår av andra stycket - ansetts nödvändigt
med uttryckliga bestämmelser som ger registreringsmyndigheten möjlighet
att redan före den 1 januari 1995 registrera beslut av de angivna slagen. En
sådan registreringsåtgärd bör dock kunna vidtas först från den 1 juli 1994,
dvs. sedan riksdagen behandlat regeringens proposition. Däremot är det - i
enlighet med vad som sagts ovan - inte nödvändigt att det beslut som skall
registreras har fattats efter denna tidpunkt. Registreringsmyndigheten måste
emellertid kontrollera att beslutet har tillkommit på det sätt som anges i 17
kap. 1 § och 9 kap. 13 § i deras nya lydelse. Vid registrering av den nya firman
måste registreringsmyndigheten också tillse att firman står i överensstäm-
melse med bestämmelserna i 16 kap. 1 § i dess nya lydelse. De registrerade
besluten får verkan först från den 1 januari 1995.
Lagrådet har påtalat att det kan finnas behov av att på motsvarande sätt
skapa förutsättningar för en förtida ändring och registrering av ny firma för
de bolag som avser att efter den 1 januari 1995 bli privata aktiebolag. Särskilt
har Lagrådet pekat på de svårigheter som kan uppkomma för bolagen till
följd av bestämmelsen i 16 kap. 4 § om att bolagets firma skall finnas angiven
på bolagets brev, fakturor och orderblanketter. Ett bolag som vill utforma
sin firma på annat sätt än med tillägget ”(priv)” kan ha intresse av att redan
under hösten 1994 få en annan firma registrerad för att därigenom slippa
byta firma mer än en gång. Mot bakgrund härav har i tredje stycket upptagits
en bestämmelse som gör det möjligt för bolag, som avser att bli privata aktie-
bolag, att redan under hösten 1994 få en ny firma, innehållande ordet ”pri-
213
vat”, registrerad. Registreringsmyndigheten skall i registreringsärendet till- Prop. 1993/94:196
lämpa 16 kap. 1 § i dess nya lydelse.
Lagrådet har även ifrågasatt om det inte borde gälla särskilda övergångs-
regler för bestämmelsen i 16 kap. 4 § och den därtill anslutande vitesbestäm-
melsen i 19 kap. 2 §. Bestämmelserna är emellertid föranledda av publicitets-
direktivet. Om Sverige blir medlem i EU måste den svenska lagstiftningen
redan vid Sveriges inträde i EU vara anpassad till publicitetsdirektivet. Det
är möjligt att Sverige kommer att vara medlem i EU redan från den 1 januari
1995. Med hänsyn härtill har det inte ansetts finnas något utrymme för sär-
skilda övergångsbestämmelser av det slag som Lagrådet i denna del föresla-
git-
2. Alla aktiebolag som den 1 januari 1995 finns registrerade i aktiebolagsre-
gistret skall anses vara privata aktiebolag, om inte annat följer av andra
stycket. Registreringsmyndigheten skall till den registrerade firman i dessa bo-
lag lägga förkortningen (priv), såvida ny firma inte redan har registrerats med
stöd av punkten 1 tredje stycket.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte aktiebolag för vilka beslut om
övergång till publikt aktiebolag har registrerats före den 1 januari 1995.
Bestämmelserna upptogs i lagrådsremissen i punkten 6 men har på Lagrå-
dets förslag flyttats till förevarande punkt. En mindre ändring har också
gjorts i förhållande till lagrådsremissens förslag.
Indelningen i två kategorier av aktiebolag kommer enligt punkten 1 att
gälla från den 1 januari 1995. Med hänsyn till att den alldeles dominerande
delen av aktiebolagen kommer att vara privata aktiebolag har det ansetts
naturligt att vid utformningen av övergångsbestämmelserna utgå från situa-
tionen för de privata aktiebolagen. Bestämmelserna har därför utformats så
att de aktiebolag som avser att bli privata aktiebolag inte behöver fatta några
särskilda beslut eller göra någon begäran om omregistrering av firma.
I enlighet därmed har det i första stycket som huvudregel föreskrivits att
alla aktiebolag som vid utgången av år 1994 finns registrerade i aktiebolags-
registret skall anses vara privata aktiebolag. Registreringsmyndigheten skall
i dessa fall självmant göra ett tillägg till firman i form av förkortningen (priv).
De privata aktiebolag som önskar utforma sin firma på annat sätt genom att
låta ordet privat ingå i firman, får liksom hittills besluta om firmaändring och
ansöka om registrering av den nya firman.
Andra stycket innehåller ett undantag från bestämmelsen i första stycket.
Det tar sikte på de bolag som beslutat om övergång till publikt aktiebolag
och fått detta beslut registrerat redan före 1994 års utgång. Ett sådant bolag
är givetvis efter den 1 januari 1995 att anse som publikt och behåller den
firma som har registrerats i samband med övergången till den publika aktie-
bolagskategorin.
3. I fråga om privata aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller
1 kap. 1 § i sin äldre lydelse i stället för den nya 1 kap. 3 § till utgången av år
1997.
De nya bestämmelserna i 1 kap. 3 § innebär att ett privat aktiebolag inte får
ha ett lägre aktiekapital än 100 000 kr. För bolag som bildas efter utgången
av år 1994 gäller detta omedelbart. De privata aktiebolag som bildats före 214
ikraftträdandet - dvs. för vilka konstituerande stämma har hållits före den
1 januari 1995 - har emellertid medgivits en särskild övergångstid, som skall
ge dem tid att höja aktiekapitalet till minst det nya minimikapitalet. Kom-
mittén har föreslagit att denna övergångstid skall vara ett år. Mot bakgrund
av de svårigheter som kan finnas för små aktiebolag att anskaffa det ytterli-
gare kapital som behövs för att höja aktiekapitalet har det emellertid ansetts
att befintliga aktiebolag bör få en tid om tre år på sig för att anpassa sig till
de nya bestämmelserna om aktiekapitalets storlek. Det innebär för privata
aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 att aktiekapitalet inte be-
höver höjas till 100 000 kr förrän vid utgången av 1997 (jfr dock punkten 4).
Såsom framgår av punkten 6 måste bolaget vid utgången av år 1997 an-
tingen ha ett registrerat aktiekapital om minst 100 000 kr eller ha anmält ett
beslut om ökning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr för registrering. I det
senare fallet fordras dessutom att registreringsmyndigheten inte därefter
vägrar registrering av beslutet eller avskriver registreringsärendet.
Kommittén har föreslagit att de bolag som omfattas av förevarande över-
gångsbestämmelse, dvs. bolag som har bildats före den 1 januari 1995, inte
skall ha möjlighet att under övergångstiden sätta ned aktiekapitalet under
100 000 kr. Detta förslag har ifrågasatts av flera remissinstanser. En motsva-
rande bestämmelse fanns i anslutning till den lag genom vilken aktiekapitalet
år 1973 höjdes till 50 000 kr, något som dock sammanhängde med att kravet
på ett lägsta aktiekapital om 50 000 kr från början avsåg endast aktiebolag
som hade bildats efter lagens ikraftträdande. Det har ansetts att det nu inte
finns något skäl att neka privata aktiebolag att under övergångstiden sätta
ned aktiekapitalet under 100 000 kr.
4. Styrelseledamöter, verkställande direktör, aktieägare, borgenärer eller
andra vilkas rätt kan vara beroende därav kan under tiden den 1 oktober
1996 - den 31 mars 1997 hos registreringsmyndigheten ansöka om likvidation
av bolag, vars aktiekapital vid utgången av september 1996 inte uppgår till
etthundratusen kronor.
Om en sådan ansökan görs, skall registreringsmyndigheten genast före-
lägga bolaget att inom fyra månader komma in med yttrande över ansökan.
Föreläggandet skall delges bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning i
tvistemål. Styrelsen skall genast utlysa bolagsstämma för meddelande om före-
läggandet.
Om det inte, innan ärendet avgörs, visas att aktiekapitalet uppgår till ett-
hundratusen kronor, skall registreringsmyndigheten förordna att bolaget skall
träda i likvidation, utse en eller flera likvidatorer samt låta registrera besluten.
Ifråga om överklagande av registreringsmyndighetens beslut skall bestäm-
melserna i 18 kap. 8 § tillämpas.
Denna punkt innehåller bestämmelser om rätt för styrelseledamöter och
andra vars rätt kan beröras att begära att bolag med aktiekapital under
100 000 kr skall träda i likvidation.
Likvidationsbestämmelsen skall ses mot bakgrund av att styrelseledamö-
ter, verkställande direktör och aktieägare enligt punkterna 5 och 6 åläggs ett
personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser om bolaget avförs ur
aktiebolagsregistret på grund av att aktiekapitalet är alltför lågt. De berörda
personerna har därför ansetts böra ha en möjlighet att initiera likvidation av
bolaget för att därigenom undgå personlig betalningsskyldighet.
Prop. 1993/94:196
215
Även borgenärerna kan ha ett intresse av att likvidation kommer till
stånd. Avveckling genom likvidation under ordnade former kan nämligen
vara att föredra framför ett utkrävande av det personliga betalningsansvar
som enligt punkterna 5 och 6 åvilar bl.a. bolagets funktionärer om bolaget
avregistreras utan föregående likvidation. Också bolagets borgenärer har
därför givits rätt att begära att bolaget försätts i likvidation. Samma rätt har
tillerkänts annan vars rätt kan vara beroende av att bolaget likvideras.
Bestämmelserna har getts en utformning som i huvudsak motsvarar punk-
ten 3 i övergångsbestämmelserna till 1973 års ändringar i reglerna om aktie-
kapitalets storlek (se SFS 1973:1081 och prop. 1973:168). Prövningen av lik-
vidationsfrågan har dock lagts på Patent- och registreringsverket i stället för
på domstol. Att prövningen förläggs till Patent- och registreringsverket över-
ensstämmer med den nyligen beslutade lagändring som innebär att frågor
om tvångslikvidation i de flesta fall skall handläggas av Patent- och registre-
ringsverket (se SFS 1993:1495). Särskilda bestämmelser gäller därvid om
överklagande av likvidationsbeslutet (se 18 kap. 8§), vilka innebär bl.a. att
beslutet kan överklagas till tingsrätt. I förevarande bestämmelse har intagits
en hänvisning till dessa bestämmelser.
I övrigt kan hänvisas till förarbetena till 1973 års lagändring (se prop.
1973:168 s. 14 - 16).
5. Ett bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till etthundratusen kro-
nor skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas
genom att avföras ur aktiebolagsregistret, om samtliga aktieägare och styrelse-
ledamöter samt verkställande direktören begär det före utgången av oktober
1997. Om en sådan begäran framställs skall registreringsmyndigheten genast
kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras ur registret
tidigast en månad efter det att ett sådant kungörande har skett. En uppgift om
att bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget har avförts ur registret svarar aktieägarna, styrelseledamöterna
och verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser, i den mån
inte annat följer av tredje stycket. Bolagets tillgångar övergår till aktieägarna.
Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit
med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan författning har varit
skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift skall detta i stället fullgöras av sty-
relsen.
En aktieägare, som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direk-
tör efter utgången av mars 1997 och inte heller efter denna tidpunkt har varit
införd i aktiebolagsregistret som sådan, svarar för bolagets förpliktelser endast
i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital.
Om det uppkommer behov av någon likvidationsåtgärd sedan bolaget har
avförts ur registret, skall 13 kap. 16 § tillämpas.
På Lagrådets förslag har ordningsföljden mellan punkterna 5 och 6 ändrats.
Första stycket i förevarande punkt motsvarar punkten 5 i 1973 års över-
gångsreglering (se SFS 1977:320) utan andra sakliga ändringar än beträf-
fande aktiekapitalets storlek och tidsangivelserna.
När bolaget har avregistrerats enligt första stycket anses det upplöst. Vid
tillkomsten av övergångsbestämmelserna i 1973 års lagstiftning bedömdes
frågan om bolagets rättsliga status efter avregistreringen som huvudsakligen
teoretisk och behandlades inte närmare (se prop. 1973:168 s. 18). Det har
Prop. 1993/94:196
216
inte heller i detta sammanhang ansetts finnas skäl att gå närmare in på frå- Prop. 1993/94:196
gan. Det kan dock sägas att bolaget i och med avregistreringen förlorar sin
rättskapacitet. Det kan inte längre förvärva rättigheter eller skyldigheter och
det kan inte föra talan inför domstol (jfr angående tillämpningen av bestäm-
melser av liknande slag i 1973 års lagstiftning NJA 1982 s. 754 och 1983
s. 801). För det fall att aktieägarna fortsätter den av bolaget bedrivna rörel-
sen torde ett bolagsförhållande uppkomma genom konkludent avtal. För att
detta rättsförhållande skall vara att anse som ett handelsbolag fordras dock -
enligt den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1995 (se SFS
1993:760) - att bolaget registreras i handelsregistret.
Bestämmelserna i andra och tredje styckena har som utgångspunkt att bo-
laget i och med avregistreringen inte längre kan göra gällande några rättighe-
ter och inte längre ansvarar för några förpliktelser.
Det avregistrerade bolagets rättigheter, däribland äganderätten till bola-
gets egendom, övergår till aktieägarna genom universalsuccession. Det får
bl.a. till följd att aktieägarna personligen kan beviljas lagfart på bolagets fas-
tigheter. Härvid kan registreringsmyndighetens bevis om avregistrering åbe-
ropas som fångeshandling tillsammans med utredning om aktieägarkretsen
(jfr prop. 1973:168 s. 20).
Ansvaret för bolagets förpliktelser övergår på aktieägarna, styrelseleda-
möterna och den verkställande direktören. De berörda personerna ansvarar
därvid solidariskt med den inskränkning som följer av tredje stycket. I NJA
1985 s. 439 har - såvitt gäller motsvarande bestämmelser i 1973 års lagstift-
ning - något personligt betalningsansvar inte ansetts kunna åläggas styrelse-
suppleant som inte tjänstgjort i styrelsen. Den nya lagstiftningen är inte av-
sedd att ha någon annan innebörd.
Även i övrigt är bestämmelserna i andra och tredje styckena avsedda att
ha samma innebörd som de motsvarande bestämmelserna i 1973 års lagstift-
ning (se SFS 1973:1080 och prop. 1973:168 s. 13 f.) med de ändringar i denna
som gjordes år 1981 (se SFS 1981:460 och bet. 1980/81:LU28 s. 12 f.). Det
innebär bl.a. att kretsen av ansvariga personer bör bestämmas av förhållan-
dena den dag bolaget avfördes ur registret.
] fjärde stycket har upptagits en bestämmelse om efterföljande likvidation.
Om det efter avregistreringen framkommer att det finns behov av särskilda
likvidationsåtgärder kan ett likvidationsförfarande inledas enligt 13 kap. 16 §
aktiebolagslagen. Att så sker medför emellertid inte att bolagets tillgångar
och skulder återgår till bolaget (jfr NJA 1982 s. 754). Syftet med likvidations-
förfarandet är därför inte att skifta några tillgångar eller betala några bola-
gets skulder. Med hänsyn till detta torde bestämmelsen endast få mycket be-
gränsad betydelse.
6. Ett bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till etthundratusen kro-
nor vid utgången av år 1997 och för vilket beslut om ökning av aktiekapitalet
till minst etthundratusen kronor inte har anmälts för registrering före denna
tidpunkt skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, av-
föras ur aktiebolagsregistret och därmed vara upplöst. Uppgift att bolaget har
avförts ur registret skall inte kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
Ett bolag för vilket beslut om ökning av aktiekapitalet till minst etthundratu-
sen kronor har anmälts för registrering före utgången av år 1997 skall, om det
inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom att avföras Prop. 1993/94:196
ur aktiebolagsregistret, om registreringsmyndigheten efter utgången av år 1997
genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit anmälan eller vägrat registrering.
En uppgift om ett sådant beslut skall ofördröjligen kungöras av registrerings-
myndigheten i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras ur registret ti-
digast en månad efter det att kungörande har skett. En uppgift om att bolaget
har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget har avförts ur registret gäller punkten 5 andra -fjärde styckena.
Bestämmelserna motsvarar punkten 4 i 1973 års övergångsreglering i dess
lydelse enligt SFS 1981:460.
Om bolaget vid utgången av år 1997 inte har ett registrerat aktiekapital
om 100 000 kr eller mera och inte heller har anmält något beslut om att öka
aktiekapitalet till minst detta belopp, skall det - enligt/örsta stycket - avföras
ur aktiebolagsregistret. Avregistrering kan ske utan att registreringsmyndig-
heten tar någon särskild kontakt med bolaget. Är bolaget försatt i konkurs
eller likvidation måste dock konkurs- eller likvidationsförfarandets slutför-
ande avvaktas. Från Patent- och registreringsmyndigheten har påtalats att
det i samband med den tidigare höjningen av aktiekapitalet hände att likvi-
dationsförfaranden drog ut på tiden i flera år. Verket har med hänvisning till
detta föreslagit en regel om att i bolag med aktiekapital under 100 000 kr
likvidationsförfarandet skall avslutas inom två år från beslutet. Det ligger
emellertid i likvidationsförfarandets natur att det skall genomföras med viss
skyndsamhet (jfr 13 kap. 11 §) och revisorerna skall i revisionsberättelsen
uttala sig huruvida likvidationen onödigt fördröjs (se 13 kap. 7§ femte
stycket). Det har mot den bakgrunden ansetts att risken för utdragna likvida-
tionsförfaranden är liten och inte motiverar en sådan särskild bestämmelse
som Patent- och registreringsverket har förordat.
I andra stycket behandlas den situationen att bolaget vid utgången av år
1997 inte har ett registrerat aktiekapital om 100 000 kr eller mera men före
denna tidpunkt har anmält ett beslut om ökning av aktiekapitalet. I så fall
skall registreringen av bolaget bestå tills vidare. I avvaktan på att registre-
ringsmyndigheten tar ställning i registreringsärendet kan bolaget fungera på
samma vis som tidigare. Först om registrering vägras eller registreringsären-
det avskrivs, skall bolaget avföras ur registret. Även i detta fall måste dock
avregistreringen anstå om det pågår ett konkurs- eller likvidationsförfa-
rande.
Efter avregistreringen gäller - såsom framgår av tredje stycket - bestäm-
melserna i punkten 5 andra - fjärde styckena.
7. Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har fattats
före lagens ikraftträdande samt vid talan mot sådant beslut gäller äldre be-
stämmelser, om annat inte följer av punkterna 8, 11, 12 eller 14.
Det har ansetts att, om bolagsstämman före lagens ikraftträdande med till-
lämpning av gällande bestämmelser har fattat beslut som skall registreras en-
ligt aktiebolagslagen, ansökan om registrering bör prövas enligt äldre be-
stämmelser utan hinder av att nya bestämmelser har trätt i kraft vid registre-
ringstidpunkten. Om exempelvis på en konstituerande stämma som har hål-
lits före den 1 januari 1995 har fattats beslut om att bilda bolaget, får bolaget
218
registreras efter ikraftträdandet utan hinder av att stiftelseurkunden innehål- Prop. 1993/94:196
ler en ofullständig redovisning av kostnaderna för bolagets bildande (jfr 2
kap. 3§). Vidare kan ett beslut om avvikelse från bolagsordningens före-
skrifter om företrädesrätt vid emission eller om nedsättning av aktiekapital
som har fattats före lagens ikraftträdande registreras därefter även om de
nya majoritetsreglerna inte har iakttagits vid beslutet.
Ytterligare exempel kan anföras. De nya bestämmelserna i 6 kap. 9 § inne-
bär att rättens tillstånd fordras för nedsättning av aktiekapitalet i en del fall
där sådant tillstånd hittills inte har varit nödvändigt. Till följd av bestämmel-
sen i denna punkt kan emellertid ett före utgången av år 1994 enligt 6 kap.
1 § första stycket 1 eller 8 § fattat nedsättningsbeslut, som inte har godkänts
av rätten, registreras utan hinder av att rättens tillstånd fordras enligt de nya
bestämmelserna.
Förevarande bestämmelse innebär också att en domstol som prövar ett
bolagsstämmobeslut i ett klandermål skall tillämpa de bestämmelser som
gällde vid tiden för stämmobeslutet.
8. Bestämmelserna i 2 kap. 9§ och 4 kap. 12 § i deras nya lydelse skall tilläm-
pas på yttranden som ges in efter utgången av år 1994 också om det beslut som
avses med registreringsansökan har fattats före nämnda tidpunkt.
I denna punkt har upptagits två undantag från principen om att äldre bestäm-
melser skall tillämpas vid registrering av beslut som fattats före lagens ikraft-
trädande. 12 kap. 9 § resp. 4 kap. 12 § föreskrivs att det i samband med regi-
strering av bolagsbildning eller emissionsbeslut skall ges in ett revisorsytt-
rande som bl.a. skall beskriva apportegendomen och ange de metoder som
har använts vid värderingen. Det har ansetts att bestämmelserna om yttran-
dets innehåll skall gälla samtliga yttranden som ges in till registreringsmyn-
digheten efter lagens ikraftträdande. Tidpunkten för bolagsstämmobeslutet
saknar således i dessa båda fall betydelse.
9. I fråga om aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 3 kap.
1 § i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996.
Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter utgången av
juni 1996 strider mot 3 kap. 1 §i dess nya lydelse, får sådana beslut om emis-
sion som tillkommit därefter och som står i strid med paragrafen inte registre-
ras.
Enligt EES-avtalet har EFTA-staterna rätt att utnyttja de övergångsbestäm-
melser som finns i artikel 43.2 i kapitaldirektivet. Detta medför, i fråga om
de bolag som bildats före den 1 januari 1995, att Sverige inte behöver till-
lämpa föreskrifterna om företrädesrätt vid emission i artikel 29 förrän den 1
juli 1996. Det har, med hänsyn till de konsekvenser som förändringarna i 3
kap. 1 § aktiebolagslagen får för dessa bolag, ansetts att de äldre bestämmel-
serna bör tillämpas under så lång tid som EES-avtalet tillåter.
Äldre bolag har därför genom första stycket i förevarande punkt givits en
arton månaders övergångstid.
I anslutning till övergångstidens utgång måste bolagen agera för att bringa
bolagsordningen i överensstämmelse med de nya bestämmelserna. Bestäm-
melser om detta finns i andra stycket. I kommitténs förslag har upptagits en
bestämmelse som ålägger bolagets styrelse att vid utgången av denna tid
219
framlägga förslag till ändring i bolagsordningen så att denna bringas i över- Prop. 1993/94:196
ensstämmelse med 3 kap. 1 §. Kommittén har inte föreskrivit någon direkt
sanktion mot de bolag som inte gör detta men har förutsatt att bolaget i så
fall är förhindrat att få till stånd en ökning av aktiekapitalet.
Bestämmelserna i andra stycket överensstämmer i väsentliga delar med
kommitténs förslag. Äldre föreskrifter i bolagsordningen om företrädesrätt
förlorar alltså inte utan vidare sin verkan utan kan upphävas först genom
beslut av bolagsstämman. Härigenom ges varje aktieägare ett inflytande
över vilka föreskrifter om företrädesrätt som skall gälla i stället för de tidi-
gare föreskrifterna. Men även om de äldre föreskrifterna om företrädesrätt -
i den mån de strider mot 3 kap. 1 § - således inte utan vidare blir ogiltiga bör
de givetvis inte kunna tillämpas vid emissioner som sker efter den 1 juli 1996.
Så länge ett emissionsbeslut står i överensstämmelse med en registrerad bo-
lagsordning torde emellertid registrering av emissionsbeslutet inte utan vi-
dare kunna vägras enbart därför att bolagsordningen inte stämmer överens
med en därefter beslutad lagstiftning. Det har därför ansetts nödvändigt att
särskilt stadga att det, om bolagsordningen efter utgången av juni 1996 står
i strid med 3 kap. 1 §, föreligger hinder mot att registrera beslut om emission
som strider mot bestämmelserna i paragrafen. På Lagrådets förslag har be-
stämmelsen förtydligats så att det framgår att detta gäller endast beslut om
emission som har tillkommit efter den 30 juni 1996.
I det till Lagrådet remitterade förslaget avslutades andra stycket med en
bestämmelse om att styrelsen i ett sådant fall utan dröjsmål skall lägga fram
förslag till bolagsstämman om ändring av bolagsordningen. Lagrådet har
menat att en föreskrift av detta slag knappast är påkallad. Det finns, enligt
Lagrådet, anledning att utgå från att regeln om registreringsförbud leder till
att erforderliga ändringar i bolagsordningen ändå kommer till stånd. Dess-
utom kan det finnas en del fall då en skyndsam ändring av bolagsordningen
inte framstår som särskilt angelägen. Med hänsyn till vad Lagrådet anfört
har bestämmelsen inte tagits med i propositionens förslag.
10. Om styrelsen före utgången av är 1994 har beslutat om nyemission enligt
4 kap. 14 eller 15 §, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9§ eller ned-
sättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 §, gäller äldre bestämmelser vid regi-
strering av beslutet.
I denna punkt har föreskrivits att äldre bestämmelser skall tillämpas även
efter ikraftträdandet i fråga om vissa slag av styrelsebeslut som har fattats
före lagens ikraftträdande.
11. Bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket i sin nya lydelse skall tillämpas
i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut som har fattats
före utgången av år 1994, om ansökan har kommit in till rätten efter denna
tidpunkt.
Av punkten 7 följer att, om bolagsstämman före den 1 januari 1995 har fattat
beslut om nedsättning av aktiekapitalet med föreskrift om att nedsättnings-
beloppet skall avsättas till reservfonden, beslutet kan registreras efter års-
skiftet utan hinder av att rättens tillstånd till nedsättningen inte har inhäm-
tats. Motsvarande gäller enligt punkten 10 styrelsebeslut enligt 6 kap. 8§
som har fattats före utgången av år 1994 men som registreras först efter års- 220
skiftet.
Det har emellertid ansetts att det förhållandet att ett giltigt nedsättnings-
beslut har fattats före årsskiftet inte bör beta borgenärerna den utvidgade
rätt till säkerhet eller betalning som 6 kap. 6 och 8 §§ i sin nya lydelse inne-
bär. I ärende om rättens tillstånd till nedsättning skall de nya bestämmel-
serna därför tillämpas från och med den 1 januari 1995 även när nedsätt-
ningsbeslutet har fattats dessförinnan. En förutsättning för detta har dock
ansetts böra vara att ansökan om tillstånd kom in till domstolen efter årsskif-
tet. Om ansökan har givits in dessförinnan skall äldre bestämmelser med den
mera begränsade borgenärskretsen tillämpas. En särskild bestämmelse om
detta har upptagits i förevarande punkt.
12. Om ett avtal om fusion före utgången av år 1994 har godkänts enligt 14
kap. 1 eller 2§ i deras äldre lydelse, skall äldre bestämmelser tillämpas på fu-
sionen. Detsamma gäller om aktiebolag före utgången av år 1994 har träffat
avtal om fusion enligt 14 kap. 8§i dess äldre lydelse. Om en ansökan om till-
stånd att verkställa avtalet har kommit in till rätten efter den 1 januari 1995,
skall dock bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket tillämpas enbart på de
borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som
har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en fordran på
pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
Enligt artikel 32.4 i fusionsdirektivet behöver medlemsstaterna inte tillämpa
direktivet på fusioner och andra förfaranden som är likställda med fusioner,
om en i nationell lagstiftning föreskriven åtgärd eller formalitet för att förbe-
reda eller genomföra förfarandet redan har vidtagits när lagstiftningen trä-
der i kraft. I EES-avtalet har Sverige givits rätt att utnyttja denna bestäm-
melse. Det har ansetts att Sverige bör utnyttja denna möjlighet och att de
nya bestämmelserna därför inte bör tillämpas i fall då fusionsavtalet vid la-
gens ikraftträdande redan har godkänts enligt bestämmelserna i 14 kap. 1
och 2 §§ i deras äldre lydelse eller, vid absorption av helägt dotterbolag, avtal
redan har träffats enligt 14 kap. 8 § i dess äldre lydelse. Såvitt gäller registre-
ring av bolagsstämmas beslut att godkänna fusionsavtal följer detta redan av
den ovan angivna punkten 7. Punkten 12 medför att också övriga bestäm-
melser i 14 kap. 1 - 8 §§ i deras äldre lydelse blir tillämpliga i dessa fall. Det
innebär bl.a. att ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet skall göras
vid domstol och inte hos registreringsmyndigheten samt att endast borgenä-
rer i överlåtande bolag behöver kallas i tillståndsärendet.
I överensstämmelse med vad som har föreskrivits i punkten 11 har det
dock ansetts att den utvidgning av borgenärsskyddet som sker genom att 6
kap. 6 § femte stycket ändras bör gälla även när fusionsavtalet har godkänts -
eller, vid absorption av helägt dotterföretag, har träffats - före utgången av
år 1994, under förutsättning att ansökan om rättens tillstånd görs efter den
1 januari 1995. I sådana fall skall rätten därför kalla även borgenärer som
tillika är gäldenärer i samma rättsförhållande, med undantag av sådana löne-
och pensionsborgenärer som har förmånsrätt enligt 12 eller
13 §§ förmånsrättslagen.
13. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § skall inte tillämpas på värdepapper som har
givits ut före ikraftträdandet, om det i emissionsbeslutet har angivits vilken rätt
som skall tillkomma innehavaren av värdepapperet i händelse av fusion.
Bestämmelserna i 14 kap. 3§ i dess nya lydelse avser att skydda innehavare
Prop. 1993/94:196
221
av värdepapper med särskilda rättigheter i ett överlåtande bolag. De är för- Prop. 1993/94:196
anledda av artikel 15 i fusionsdirektivet. Enligt artikel 32.3 behöver med-
lemsstaterna inte tillämpa denna artikel på innehavare av sådana värdepap-
per som kan bytas ut mot aktier om emissionsvillkoren vid tidpunkten för
ikraftträdandet på förhand har reglerat innehavarnas ställning i händelse av
fusion. Sverige har i EES-avtalet givits rätt att utnyttja denna övergångsbe-
stämmelse.
I ett beslut om emission av konvertibla skuldebrev eller skuldebrev för-
enade med optionsrätt till nyteckning skall anges den rätt som skall till-
komma borgenär eller innehavare av optionsbevis för den händelse bolaget
upplöses eller upphör genom fusion (se 5 kap. 4 § första stycket 8). Det torde
vara vanligt att möjligheten av fusion behandlas i villkoren också för andra
typer av värdepapper med särskilda rättigheter i bolaget. Det kan, såsom
kommittén har påpekat, inte uteslutas att dessa villkor ger innehavarna
sämre rätt vid fusion än vad 14 kap. 3 § föreskriver. I så fall skulle en tillämp-
ning av 14 kap. 3 § förändra villkoren för redan utgivna värdepapper. För att
detta inte skall bli fallet har det ansetts att Sverige bör utnyttja den i direkti-
vet medgivna undantagsbestämmelsen.
I denna punkt har därför tagits upp en bestämmelse om att 14 kap. 3 § inte
skall tillämpas på värdepapper som har utgivits före ikraftträdandet och för
vilka frågan om rättighetsinnehavarens ställning vid fusion har reglerats i
emissionsbeslutet.
14. Har beslut ifall som avses i 14 kap. 30 § första stycket meddelats före ut-
gången av år 1994får talan om upphävande av beslutet väckas senast före ut-
gången av juni 1995. Väcks inte talan inom denna tid ärrätten till talan förlo-
rad.
Av punkten 7 följer att talan mot bolagsstämmobeslut om fusion som har
fattats före den 1 januari 1995 skall ske enligt äldre bestämmelser. I hittills
gällande rätt har bolagsstämmobeslut i s.k. nullitetsfall kunnat överklagas
utan begränsning i tiden (se 9 kap. 17 § tredje stycket), medan talan mot be-
slutet i övriga fall kan föras inom tre månader. I den nya 14 kap. 30 § första
stycket föreskrivs emellertid för nullitetsfallen en klanderfrist om sex måna-
der. Det har ansetts att denna klanderfrist bör tillämpas också på beslut som
har fattats före utgången av år 1994. En bestämmelse om detta har tagits upp
i förevarande punkt.
På Lagrådets förslag har övergångsbestämmelsen utformats så att ett be-
slut om fusion som är behäftat med fel av nullitetskaraktär alltid kan kland-
ras fram till utgången av juni 1995.
17.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument
4 kap. 2§
Aktiebolagslagens koncerndefinition har flyttats från 1 kap. 2§ till 1 kap.
5 §. Detta har föranlett en ändrad paragrafhänvisning i förevarande para-
grafs andra stycke.
222
17.3 Förslaget till lag om ändring i jordabalken
20 kap. 6§
Lagfartsansökan skall avslås, om
1. fångeshandlingen ej ingivits,
2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag,
3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor,
som enligt 4 kap. 4 eller 28 § medför att förvärvet är ogiltigt,
4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7 - 9,28 eller 29 § eller eljest
i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller ansö-
kan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt,
5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning
i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart
ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning
i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,
6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 el-
ler 4 § äger företräde framför sökandens förvärv,
7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen en-
ligt 14 kap. utsökningsbalken äger företräde framför dennes förvärv,
8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd
och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansö-
kan därom avslagits,
9. i fall som avses i 2 kap. 9 a § eller 17 kap. 3§ aktiebolagslagen
(1975:1385) bolagsstämman har beslutat att inte godkänna förvärvet eller inte
har godkänt förvärvet i rätt tid,
10. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan
göras gällande.
I paragrafen, som anger de fall då en lagfartsansökan skall avslås, har tillagts
en ny punkt. Ändringen är föranledd av de nya bestämmelserna i 2 kap. 9
a §och 17 kap. 3§. Dessa bestämmelser föreskriver att vissa avtal mellan
aktiebolag och dess stiftare eller aktieägare måste underställas bolagsstäm-
man inom sex månader från avtalet. Av 2 kap. 9 b § följer att om så inte sker
eller om bolagsstämman inte ger sitt godkännande är avtalet ogiltigt.
De avtal som avses i 2 kap. 9 a § och 17 kap. 3 § aktiebolagslagen kan avse
också förvärv av fast egendom eller tomträtt. Förvärven blir inte bindande
för bolaget annat än om de godkänns av bolagsstämman inom den tidsfrist
som anges i aktiebolagslagen. Det har därför ansetts att lagfart inte bör
kunna beviljas förrän sådant godkännande har lämnats. Med hänsyn till
detta har i förevarande paragraf föreskrivits att en ansökan om lagfart skall
avslås om bolagsstämman har beslutat att inte godkänna förvärv som avses
i 2 kap. 9 a § eller 17 kap. 3 § eller inte har godkänt förvärvet i rätt tid. Lag-
texten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Lagrådet har i anslut-
ning till paragrafen uttalat att en ansökan om lagfart bör avslås även i det
fallet då förvärvet visserligen underställts stämman utan dröjsmål men däref-
ter inte har godkänts i rätt tid.
Bestämmelsen blir enligt 21 kap. 7 § tillämplig också vid inskrivning av för-
värv av tomträtt.
Utanför tillämpningsområdet för bestämmelserna i 2 kap. 9 a § och 17 kap.
3 § aktiebolagslagen faller bl.a. förvärv mot vederlag som understiger en
tiondel av bolagets aktiekapital samt förvärv som sker i bolagets löpande
Prop. 1993/94:196
223
verksamhet. Det kan vara svårt för inskrivningsmyndigheten att enbart på Prop. 1993/94:196
grundval av köpehandlingarna bedöma om det aktuella förvärvet omfattas
av de angivna bestämmelserna. Om sökanden gör gällande att förvärvet fal-
ler utanför bestämmelserna bör han prestera utredning som visar att så är
fallet, t.ex. ett intyg från bolagets revisor.
20 kap. 7 §
Förekommer icke omständigheter som avses i 6 §, skall lagfartsansökan för-
klaras vilande, om
1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshandlingen
icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom statlig myndig-
het,
2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 § icke föreligger,
3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av fastigheten el-
ler om bättre rätt till denna,
4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller förrättning som ännu
icke vunnit laga kraft,
5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits,
6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats eller vid expro-
priation eller liknande tvångsförvärv inlösen ej fullbordats,
7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt äktenskapsbal-
kens bestämmelser är beroende av den andre makens samtycke,
8. vid överlåtelse överlåtaren är sambo och förvärvet enligt bestämmel-
serna i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem är beroende av den
andra sambons samtycke, dock endast om ärende om anteckning i fastighets-
boken av anmälan enligt 2 § andra stycket den lagen var upptaget på inskriv-
ningsdag när överlåtelsen skedde,
9. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt ärvdabalkens
bestämmelser är beroende av dödsbodelägares samtycke,
10. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte har
registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken,
11. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av fastighetsbildning,
12. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp ej sker eller vid
förköp detta ej är fullbordat,
13. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av domstols eller annan
myndighets tillstånd,
14. förvärvet är beroende av villkor och, i fråga om gåva, villkoret avser
viss tid som ej överstiger två år från den dag då gåvohandlingen upprättades,
eller
15. förvärvet ifall som avses i 2 kap. 9a § och 17 kap. 3 § aktiebolagslagen
(1975:1385) är beroende av bolagsstämmans godkännande.
Paragrafen anger de fall då en ansökan om lagfart skall förklaras vilande. I
en ny punkt 15 har tillfogats en bestämmelse om att en lagfartsansökan skall
förklaras vilande om det förvärv som ansökan avser är beroende av godkän-
nande från bolagsstämman enligt bestämmelserna i 2 kap. 9 a §och 17 kap.
3§ aktiebolagslagen. Bestämmelsen får betydelse om ansökan om lagfart
görs inom sex månader från förvärvet men innan bolagsstämman har tagit
ställning till frågan om godkännande av förvärvet.
Också vid prövningen enligt 7 § måste det bli sökandens sak att tillhanda-
hålla den utredning som fordras för att inskrivningsmyndigheten skall kunna
bedöma om förvärvet faller in under bestämmelserna i 2 kap. 9 a § eller 17
kap. 3 § aktiebolagslagen. En sökande som gör gällande att ansökan omcdcl-
224
bart skall beviljas därför att förvärvet inte omfattas av dessa bestämmelser Prop. 1993/94:196
bör ge in exempelvis ett revisorsintyg om detta.
17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.
U§
Pensionsstiftelse får icke mottaga fordran mot arbetsgivaren. Avtal i strid
härmed är ogiltigt. Stiftelsen äger dock utlåna medel till arbetsgivaren, om
betryggande säkerhet ställes för lånet eller tillsynsmyndigheten medger det.
En stiftelse får inte ta emot egendom från arbetsgivaren på villkor, som vä-
sentligt begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen. Inte heller får
en stiftelse som har grundats av aktiebolag, utan att tillsynsmyndigheten
godkänner det äga, aktier i bolaget eller i bolag, vilket står i sådant förhål-
lande till detta som avses i 1 kap. 5§ aktiebolagslagen (1975:1385).
Om en pensionsstiftelse har till ändamål att trygga utfästelse om pension
till arbetstagare eller arbetstagares efterlevande i aktiebolag som avses i
punkten 14 i anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall, i
fråga om stiftelsens rätt att lämna lån och ställa säkerhet, bestämmelserna i
12 kap. 7 och 8§§samt 19 kap. 1§ aktiebolagslagen (1975:1385) tillämpas.
Aktiebolagslagens koncerndefinition har flyttats från 1 kap. 2 § till 1 kap.
5 §. Det har föranlett en ändrad paragrafhänvisning i förevarande paragrafs
andra stycke.
I tredje stycket har tidigare hänvisats till bolag som avses i 35§ la mom.
kommunalskattelagen (1928:370). Med anledning av att denna paragraf år
1990 upphävts har hänvisningen ändrats. Det innebär ingen saklig ändring.
23 §
Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas
därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensions-
fordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver in-
hämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något sam-
tycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)
eller 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620).
Har det i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande
av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första
stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte underrättas och
kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller för-
tecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten medger det. Detsamma gäl-
ler i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning
av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6§ och nedsättning av reservfonden enligt 12
kap. 4§ tredje stycket 3 aktiebolagslagen.
Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats anses utfästelsen
ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträ-
daren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen
är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur en pensionshavares rätt skall
tillvaratas när en näringsverksamhet övergår från en arbetsgivare till en an-
nan. Huvudregeln är därvid att pensionshavarens samtycke måste inhämtas
225
15 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 196
för att ansvaret för pensionsutfästelsen skall kunna överflyttas på den nye Prop. 1993/94:196
arbetsgivaren. Vid bl.a. fusion skall man dock - enligt andra stycket - till-
lämpa de särskilda bestämmelser om tillvaratagande av fordringshavares rätt
som har meddelats i författning, t.ex. aktiebolagslagens bestämmelser. Para-
grafen lämnar emellertid visst utrymme för att avvika från aktiebolagslagens
regler. Den har nu anpassats till de nya fusionsbestämmelserna i aktiebolags-
lagen. Anpassningen innebär inte någon saklig ändring.
17.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse
3 kap. 6 § och 4 kap. 5 §
1 båda paragraferna förekommer hänvisningar till aktiebolagslagens bestäm-
melser om förbud mot att förvärva egna aktier eller ta emot sådana aktier
som pant. Dessa bestämmelser har hittills funnits intagna i 7 kap. 1 § aktiebo-
lagslagen men har nu flyttats till 7 kap. 2 §. Hänvisningarna till 7 kap. 1 § har
därför ersatts av hänvisningar till 7 kap. 2§.
17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om
styrelserepresentation för de privatanställda
2§
Andra stycket innehåller en koncerndefinition som hänvisar till bl.a. 1 kap.
2 § aktiebolagslagen, dvs. den paragraf där aktiebolagslagens koncerndefini-
tion hittills har varit intagen. Aktiebolagslagens koncerndefinition har nu
flyttats till 1 kap. 5 §. Paragrafhänvisningen i förevarande paragraf har därför
ändrats.
17.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade
emissioner i aktiemarknadsbolag m.m.
2§
I paragrafen hänvisas till bl.a. aktiebolagslagens koncerndefinition. Denna
definition, som hittills funnits i 1 kap. 2 §, har nu flyttats till 1 kap. 5 §. Hän-
visningen till 1 kap. 2 § aktiebolagslagen har därför ersatts med en hänvis-
ning till 1 kap. 5 §.
17.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter
4§
I paragrafen anges vilka förvärv som är stämpelskattepliktiga. Bland dessa
har hittills nämnts fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen, dvs. hu-
vudfallet av fusion genom absorption samt fusion genom kombination. Defi-
nitionerna av fusion genom absorption och kombination har nu samlats i 14
kap. 1 § aktiebolagslagen. Hänvisningen till 14 kap. 2§ har därför fått utgå.
226
17.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.
1§
Paragrafen anger vilka slag av förvärv som är tillståndspliktiga enligt lagen.
Till dessa förvärv har - enligt paragrafens hittillsvarande lydelse - hört fusion
enligt 14 kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen. Båda de slag av fusion som har
angivits i dessa paragrafer beskrivs numera i 14 kap. 1 §. Hänvisningen till
14 kap. 2 § har därför fått utgå.
17.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
6§
1 paragrafen anges vid vilka slag av förvärv som det finns skyldighet att före
försäljning hembjuda fast egendom till en bostadsrättsförening som gjort in-
tresseanmälan enligt lagen. Till dessa förvärv har-enligt paragrafens hittills-
varande lydelse - hört fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen. Med
hänsyn till att båda de slag av fusion som hittills har beskrivits i 14 kap. 1 och
2§§nu definieras i 14 kap. 1 §, har hänvisningen till 14 kap. 2§ utmönstrats.
17.11 Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)
2§
Paragrafen anger vilka olika slag av förvärv som lagen omfattar. Hit har
bl.a. - enligt lagens hittillsvarande lydelse - hört fusion enligt 14 kap. 1 eller
2§ aktiebolagslagen. Då de två slag av fusion som angivits i 14 kap. 1 och
2 §§ nu beskrivs i 14 kap. 1 §, har hänvisningen till 14 kap. 2§ fått utgå.
17.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.
1§
I paragrafens/örsta stycke anges vilka förvärv som är tillståndspliktiga enligt
lagen. I lagens hittillsvarande lydelse har som sådant förvärv angivits bl.a.
fusion enligt 14 kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen (fusion genom absorption
respektive kombination) och fusion enligt 96 § lagen (1951:308) om ekono-
miska föreningar (fusion genom absorption). Aktiebolagslagens definitioner
av fusion genom absorption och fusion genom kombination samlas nu i 14
kap. 1 §. Hänvisningen till 14 kap. 2§ har därför fått utgå. Hänvisningen till
96 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar har ersatts med en hänvis-
ning till motsvarande bestämmelse i lagen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar.
Regeringen har den 16 december 1993 beslutat att till Lagrådet remittera
ett förslag om ändringar i ellagstiftningen. Enligt det förslaget skall bl.a. la-
gen om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. upphävas med verkan
från den 1 januari 1995. Lagrådet har avgivit yttrande den 27 januari 1994
och har i den delen inte haft någon erinran.
Prop. 1993/94:196
227
17.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till Prop. 1993/94:196
banker och andra kreditinstitut
12§
1 paragrafens andra stycke har - i paragrafens hittillsvarande lydelse - hänvi-
sats till inlösenbestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ aktiebolagslagen. De
bestämmelser som har varit intagna i dessa paragrafer har nu flyttats till 14
kap. 34 och 35 §§ aktiebolagslagen. Paragrafhänvisningen i förevarande pa-
ragraf har till följd därav ändrats.
17.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för
underskott av näringsverksamhet
4§
Paragrafens tredje stycke har i sin hittills gällande lydelse innehållit en hänvis-
ning till koncerndefinitionen i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen. Koncerndefinitio-
nen har nu flyttats till 1 kap. 5 § samma lag. Det har föranlett en ändrad para-
grafhänvisning i förevarande paragraf.
17.15 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)
2§
Enligt den hittills gällande lydelsen av andra stycket skall såsom utdelning
avses även fusionsvederlag enligt 14 kap. 6 § aktiebolagslagen. Bestämmel-
serna om fusionsvederlag har nu flyttats till 14 kap. 20 § aktiebolagslagen.
Paragrafhänvisningen i förevarande stycke har därför ändrats.
27 §
Till följd av de nu gjorda ändringarna i aktiebolagslagen har den hänvisning
till 14 kap. 2§ aktiebolagslagen som hittills funnits i andra stycket fått utgå.
17.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter
2 kap. 16 §
I fjärde stycket finns bestämmelser som - i sin hittills gällande lydelse - inne-
bär att ett dotterföretag enligt bl.a. 1 kap. 2§ aktiebolagslagen skall lämna
vissa uppgifter om moderföretaget. De hittillsvarande bestämmelserna i 1
kap. 2§ aktiebolagslagen har nu flyttats till 1 kap. 5§ samma lag. Föreva-
rande paragraf har därför ändrats så att den numera hänvisar till 1 kap. 5 §
aktiebolagslagen.
17.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt
2§ 4 mom.
Stadgandet innehåller skatterättsliga regler om bl.a. fusion genom absorp-
228
tion av helägt dotterbolag. Bestämmelsernas tillämpningsområde har hittills Prop. 1993/94:196
bestämts genom en hänvisning till 14 kap. 8 § aktiebolagslagen. Aktiebolags-
lagens bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterföretag
har nu flyttats till 14 kap. 22 § och följande paragrafer. I den nya lydelsen av
första stycket har därför den tidigare hänvisningen till 14 kap. 8 § ersatts med
en hänvisning till 14 kap. 22 § aktiebolagslagen.
24 § 2 mom.
I förevarande bestämmelse har - i den hittills gällande lydelsen - angivits
att med avyttring skall jämställas bl.a. det fallet att ett finansiellt instrument
förlorar sitt värde genom att det bolag som har givit ut instrumentet upplöses
genom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen (dvs. huvudfallet av
fusion genom absorption samt fusion genom kombination). Då båda dessa
slag av fusion numera beskrivs i 14 kap. 1 § aktiebolagslagen, har hänvis-
ningen till 14 kap. 2§ utmönstrats.
229
EG, EES och den svenska aktiebolagslagen
Sverige är på väg in i det europeiska samarbetet. Tillsammans med övriga
medlemsstater i EFTA har Sverige träffat avtal med EG och dess medlems-
stater om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Avtalet avses
träda i kraft den 1 januari 1993. Sverige har också ansökt om medlemskap i
EG.
På bolagsrättens område innebär EES-avtalet ett åtagande att anpassa den
svenska lagstiftningen till EG-rätten. EG:s bolagsdirektiv berör frågor som
i Sverige regleras i aktiebolagslagen. Aktiebolagskommittén föreslår med
hänsyn härtill att de direktiv som kommittén nu behandlar, nämligen 1, 2, 3
och 12, implementeras i svensk rätt genom ändringar i denna lag.
Privata och publika aktiebolag
I varje medlemsstat i EG erbjuder lagstiftningen i dag minst två alternativ
för den som i bolag önskar bedriva verksamhet utan personligt ansvar. I
Tyskland, Frankrike och övriga kontinentaleuropeiska medlemsstater finns
vid sidan av aktiebolaget en särskild bolagsform utan personligt ägaransvar.
I Storbritannien och Irland finns två kategorier av aktiebolag. I Finland och
Norge, som i dag i likhet med Sverige bara har en bolagsform utan personligt
ägaransvar, förbereds nu lagstiftning som syftar till att införa ett alternativ
till aktiebolaget för att nå överensstämmelse med länderna inom EG.
Det är önskvärt att alla medlemsstater i EG och EES har en likartad struk-
tur på sin bolagslagstiftning. EES-avtalet innebär en fri etableringsrätt för
personer och företag inom EES-området. Svenska medborgare och företag
kommer att kunna etablera sig fritt inom detta område och utländska rätts-
subjekt med hemvist i EES-området får full frihet att etablera sig här. Det
kan inte råda någon tvekan om att den rörlighet som etableringsfriheten syf-
tar till främjas om lagstiftningen på detta område är likartad.
Kommittén föreslår därför att den anpassning till EG:s direktiv som nu
skall ske förenas med en reform som innebär att även den svenska lagstift-
ningen tillhandahåller två alternativ för den som önskar driva verksamhet i
bolag utan personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.
Kommittén förordar därvid en lagteknisk lösning som hämtats från Stor-
britannien där aktiebolagslagen skiljer mellan private companies och public
companies. Kommitténs förslag innebär att i den svenska aktiebolagslagen
på motsvarande sätt görs skillnad mellan två kategorier av aktiebolag.
Gränsdragningen mellan de två kategorierna föreslås ske med hänsyn till
rätten att inbjuda allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra vär-
depapper som bolaget ger ut. För de bolag som skall ha denna rätt föreslår
kommittén beteckningen ”publika aktiebolag” medan övriga bolag beteck-
nas ”privata aktiebolag”. Kategoritillhörigheten skall framgå av firman och
får där anges genom förkortningen ”prb” i stället för privat aktiebolag och
”pub” i stället för publikt aktiebolag. Förkortningarna bör alltid läggas sist
i bolagets firma.
Prop. 1991/92:196
Bilaga 1
230
Aktiekapitalets storlek
Aktiebolag skall enligt nu gällande bestämmelser ha ett aktiekapital på
minst 50 000 kronor. Följande tabell visar storleken på aktiekapitalet i samt-
liga aktiebolag.
Samtliga svenska aktiebolag fördelade efter aktiekapitalets storlek.
Aktiekapital i tkr. Februari 1992
|
Aktiekapital |
Antal |
|
50 |
217 000 |
|
50 -499 |
47 000 |
|
500 -999 |
7 000 |
|
1 000- |
11 000 |
|
282 000 |
Källa: Aktiebolagsregistret, Patent- och registreringsverket.
En anpassning till EG:s regelverk kräver en höjning av aktiekapitalets
minsta storlek. I artikel 6 punkten 1 av det andra bolagsdirektivet föreskrivs
att bolag som omfattas av direktivet måste ha minst 25 000 ECU i aktiekapi-
tal. Det motsvarar i dag 185 000 kronor. Enligt punkten 3 samma artikel har
Rådet rätt att justera detta belopp vart femte år med hänsyn till bl.a. föränd-
ringar i penningvärdet.
Genomförs kommitténs förslag att indela aktiebolagen i två kategorier,
blir det andra bolagsdirektivet tillämpligt endast på publika aktiebolag. För
de privata aktiebolagen kommer det då att råda full frihet för den svenska
lagstiftaren i fråga om aktiekapitalets minsta storlek. Ingenting i EG-rätten
hindrar således att den nuvarande 50000 kronors gränsen ligger fast för
dessa bolag. Det kan emellertid av andra skäl finnas anledning att höja
denna gräns.
För nybildade bolag har 50000 kronor utgjort minsta tillåtna aktiekapital
sedan juni 1973. Uppräknat med konsumentprisindex motsvarar det om-
kring 230 000 kronor i maj 1992. Till bilden hör emellertid också att äldre
bolag hade att uppfylla kravet på 50 000 kronor i aktiekapital först vid ut-
gången av år 1981 och att en helt övervägande majoritet av dessa bolag ut-
nyttjade denna möjlighet. En uppräkning av 50000 kronor med konsument-
prisindex från den 1 januari 1982 ger omkring 100000 kronor i maj 1992.
Kommittén har därför stannat för att föreslå att aktiekapitalet i ett privat
aktiebolag bör uppgå till minst 100000 kronor. Som framgår av tabellen in-
nebär det att aktiekapitalet måste höjas i fler än 200000 bolag.
Kravet på aktiekapitalets storlek i ett publikt aktiebolag bör enligt kom-
mitténs mening ställas väsentligt högre än i ett privat aktiebolag. Statistiken
visar också att i stort sett samtliga aktiebolag vilkas aktier är föremål för all-
män handel, eller har en sådan spridning att förutsättningar i dag finns för
en sådan handel, har ett aktiekapital på minst 2 miljoner kronor. Kravet bör
å andra sidan inte sättas så högt att det hämmar möjligheten för företag att
skaffa kapital. Kommittén föreslår därför att aktiekapitalet i ett publikt ak-
tiebolag skall uppgå till minst 1 miljon kronor.
Privata aktiebolag som bildas fr.o.m. den 1 januari 1995 skall omedelbart
uppfylla kapitalkravet. För äldre privata bolag föreslår kommittén att kapi-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 1
231
talkravet skall vara uppfyllt senast den 1 januari 1996. Bolag med lägre aktie-
kapital avförs ur registret denna dag och är därmed upplöst. För bolagets
förpliktelser svarar därefter styrelseledamöter, verkställande direktör och
aktieägare, de senare i förhållande till sina aktieinnehav. Rättsverkningarna
av att bolaget avförts ur registret blir således desamma som när aktiekapita-
let senast höjdes år 1973.
För publika aktiebolag krävs ett aktiekapital om minst 1 miljon kronor.
Äldre bolag som fr.o.m. den 1 januari 1995 önskar vara publikt aktiebolag
måste senast detta datum uppfylla kapitalkravet.
Kommittén räknar med att ett mycket litet antal, kanske 1000 bolag, kom-
mer att välja kategorien publika aktiebolag när de nya bestämmelserna trä-
der i kraft.
Företrädesrätt vid ökning av aktiekapitalet
I det andra bolagsdirektivet föreskrivs att aktieägarna skall ha företrädesrätt
vid kontantemission i förhållande till det antal aktier de tidigare äger. Med-
lemsstaterna får emellertid medge att avvikelse från företrädesrätten före-
skrivs i bolagsordningen i fråga om aktier som skiljer sig åt beträffande rät-
ten till andel i vinst eller likvidationskvot eller i fråga om röstvärde. Avvikel-
sen får inte innebära att ägarna till aktier av ett slag helt utesluts från rätten
att teckna nya aktier av annat slag som skall betalas kontant. De skall alltid
ha åtminstone en subsidiär företrädesrätt till de nya aktierna.
I gällande rätt skall företrädesrätten regleras i bolagsordningen om skill-
naden mellan aktieslagen gäller rätten till vinst och likvidationsandel. Där-
emot är det inte tillåtet att reglera företrädesrätten i bolagsordningen, om
skillnaden mellan aktieslagen inte är av ekonomisk art utan bara gäller t.ex.
röstvärdet. I det andra bolagsdirektivet förutsätts emellertid att företrädes-
rätten skall behandlas i bolagsordningen även i sistnämnda fall, varvid aktier
med olika röstvärde behandlas på samma sätt som aktier som skiljer sig åt i
fråga om rätten till vinst eller likvidationskvot. Det väcker frågan om tiden
nu är mogen att tillåta bestämmelser i bolagsordningen om företrädesrätten
till nya aktier vid ökning av aktiekapitalet, även när skillnaden mellan akties-
lagen avser röstvärdet.
Röstvärdesskillnader är betydelsefulla i svenskt näringsliv och har ett eko-
nomiskt värde. Kommittén menar att marknaden vid sin värdering av ak-
tierna kan beakta diskriminerande bolagsordningsbestämmelser och att pri-
set på aktierna kommer att sättas med hänsyn tagen till om aktierna ger före-
trädesrätt till nya aktier eller ej.
Det framstår också från allmänna synpunkter som önskvärt att företrädes-
rätten till nya aktier, som i många sammanhang är av utomordentlig bety-
delse för aktieägarna, så långt det är möjligt regleras i bolagsordningen, så
att den som överväger att köpa aktier i bolaget vet vad han har att rätta sig
efter och kan sätta ett korrekt pris på aktierna. Kommittén föreslår därför
att om skillnaderna mellan aktieslagen hänför sig till röstvärdet, företrädes-
rätten vid ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. skall regleras i bolagsord-
ningen.
I svensk rätt saknas bestämmelser om subsidiär företrädesrätt. Kommittén
föreslår att bestämmelser härom införs i aktiebolagslagen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 1
232
I det andra bolagsdirektivet föreskrivs att bolagsstämmans beslut om avvi-
kelse från aktieägarnas företrädesrätt kräver två tredjedels majoritet. Enligt
aktiebolagslagen räcker det med absolut majoritet för sådant beslut. Kom-
mittén föreslår att aktiebolagslagens majoritetskrav höjs till överensstäm-
melse med direktivet. Motsvarande ändringar föreslås beträffande stäm-
mans beslut om bemyndigande för styrelsen att företa avvikelse från aktie-
ägarnas företrädesrätt och stämmans godkännande av en sådan avvikelse
som har beslutats av styrelsen under förutsättning av bolagsstämmans god-
kännande. Ändringarna gäller emission av såväl aktier som konvertibla skul-
debrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning.
Nedsättning av aktiekapitalet
I det andra bolagsdirektivet föreskrivs två tredjedels majoritet på bolags-
stämman för giltigt beslut om nedsättning av aktiekapitalet. Om det finns
mer än ett aktieslag skall dessutom särskild omröstning äga rum inom varje
aktieslag som berörs av nedsättningen.
Beslut om nedsättning av aktiekapitalet kan i dag fattas med absolut majo-
ritet. På denna punkt måste därför lagen ändras. Kommittén föreslår som
huvudregel två tredjedels majoritet på stämman, men om rättsförhållandet
mellan tidigare utgivna aktier rubbas genom nedsättningsbeslutet föreslås
ännu högre majoritet.
Aktiebolags ställföreträdare
I aktiebolagslagen saknas en uttrycklig bestämmelse om att bolagets ställfö-
reträdare binder bolaget genom åtgärder som de företar inom ramen för sin
lagliga kompetens. Kommittén föreslår att en sådan bestämmelse införs.
Alla aktiebolag skall i sin bolagsordning ange ändamålet med bolagets
verksamhet, t.ex. sågverksrörelse. I det första bolagsdirektivet behandlas
den situationen att bolagets ställföreträdare visserligen handlar för bolaget
inom ramen för sin lagliga kompetens men överskrider verksamhetsföremå-
let. Enligt direktivet blir bolaget som regel ändå bundet av ställföreträdarens
åtgärder. I direktivet öppnas emellertid en möjlighet för medlemsstaterna
att tillmäta verksamhetsföremålet större betydelse på så sätt att det är tillåtet
att meddela lagbestämmelser av innebörd att bolaget går fritt från ett avtal
som inte överensstämmer med verksamhetsföremålet, om bolaget visar att
att motparten var i ond tro.
Kommittén föreslår att den nuvarande möjligheten för bolaget att freda
sig mot avtal som ingåtts av dess ställföreträdare i strid med verksamhets-
föremålet tas bort. Kommittén väljer således direktivets huvudregel.
Det kan hända att bolagets ställföreträdare vidtar åtgärd på bolagets väg-
nar inom ramen för sin lagliga kompetens men i strid med instruktioner i
bolagsordningen eller beslut av ett högre bolagsorgan. Som exempel kan
nämnas att verkställande direktören i ett fastighetsbolag säljer en av bola-
gets fastigheter trots att det i bolagsordningen, bolagsstämmobeslut eller be-
slut av styrelsen anges att han inte får vidta en sådan åtgärd.
Enligt det första bolagsdirektivet kan begränsningar i bolagsorganens rätt
Prop. 1993/94:196
Bilaga 1
233
att företräda bolaget på grund av bolagsordningen eller på grund av beslut
av ett bolagsorgan aldrig åberopas mot tredje man. Kommittén förslår att
bestämmelserna om befogenhetsöverskridande utmönstras ur den svenska
aktiebolagslagen eftersom de strider mot direktivet.
Vinstutdelning
Enligt det andra bolagsdirektivet får vinstutdelning ske endast under vissa
förutsättningar. Har utdelning skett i strid med dessa förutsättningar skall de
aktieägare som har mottagit utdelning betala tillbaka beloppet till bolaget.
Det gäller dock bara om bolaget förmår visa att aktieägarna kände till att
utdelningen var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte
kunde vara okunniga om det.
Direktivets godtroskrav är mera förmånligt för aktieägarna än det som i
dag gäller enligt aktiebolagslagen. De svenska godtrosreglerna innebär åter-
betalningsskyldighet för aktieägarna, om bolaget förmår visa att mottagaren
inte hade skälig anledning anta att det var fråga om en laglig vinstutdelning.
Kommittén föreslår att bestämmelserna ändras till överensstämmelse med
direktivet.
Fusion
Det tredje bolagsdirektivet behandlar fusion mellan aktiebolag och behöver
med kommitténs förslag tillämpas bara på publika aktiebolag. Med hänsyn
bl.a. till möjligheten av fusion mellan publika och privata aktiebolag föreslår
emellertid kommittén samma fusionsbestämmelser för samtliga aktiebolag.
För att förhindra att bestämmelserna om särskilt kvalificerad majoritet för
övergång från publikt aktiebolag till privat aktiebolag kringgås, föreslår
kommittén emellertid ett uttryckligt förbud mot fusion där det övertagande
bolaget är privat aktiebolag och ett eller flera av de överlåtande bolagen är
publikt.
I likhet med aktiebolagslagen reglerar det tredje bolagsdirektivet absorp-
tion, kombination och absorption av helägt dotterbolag. Bestämmelserna är
emellertid mera detaljerade än i den svenska lagen och kommittén har funnit
det omöjligt att bara genom ändringar i den svenska lagtexten uppfylla alla
krav. Kommittén lägger därför fram förslag till en helt ny reglering.
Bland de sakliga nyheterna förtjänar följande att nämnas.
Enligt aktiebolagslagen får vid absorption fusionsvederlaget helt eller del-
vis utgöras av t.ex. skuldebrev som det övertagande bolaget utfärdar. Direk-
tivet föreskriver att fusionsvederlaget bara får bestå av aktier i det överta-
gande bolaget eller kontant betalning. Kommittén har utformat bestämmel-
serna i enlighet härmed och föreslår att den kontanta delen inte får utgöra
mer än 50 procent av det nominella värdet av de aktier som lämnas som fu-
sionsvederlag.
Innehavare av konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med options-
rätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda
rättigheter i överlåtande bolag riskerar att förlora dessa rättigheter när bola-
get upplöses. 1 direktivet föreskrivs att innehavarna skall ha minst samma
Prop. 1993/94:196
Bilaga 1
234
rättigheter i det övertagande bolaget som de hade i det överlåtande. Kom-
mittén föreslår att bestämmelser härom tas in i aktiebolagslagen.
Fusionsdirektivet utgår från att styrelserna för de bolag som skall gå sam-
man upprättar en gemensam fusionsplan som skall tjäna som beslutsunder-
lag på bolagsstämma i samtliga bolag. Fusionsplanen skall innehålla många
fler uppgifter än som i dag krävs som beslutsunderlag på bolagsstämma som
skall pröva fråga om fusion. Bland annat skall värderingsfrågorna belysas
mera i detalj. Kommittén har utformat sitt förslag i enlighet härmed.
Fusion genom absorption kräver enligt gällande rätt godkännande endast
av bolagsstämma i det överlåtande bolaget. För det övertagande bolaget an-
ses fusionen inte innebära mer än ett företagsköp. Direktivet utgår emeller-
tid från att att aktieägarna i det övertagande bolaget kan ha anledning att
motsätta sig fusionen. I enlighet härmed föreskrivs i direktivet att en aktie-
ägarminoritet av viss storlek - varvid storleken inte får bestämmas till högre
andel än fem procent av samtliga aktier i bolaget - har rätt att få fusionen
prövad på bolagsstämma också i övertagande bolaget. Kommittén föreslår
att en minoritet med fem procent av aktierna i det övertagande bolaget skall
ha rätt att påkalla bolagsstämma för att ta ställning till fusionen.
I likhet med vad som gäller i dag är det alltså bolagsstämman som har att
godkänna eller förkasta fusionsplanen. För giltigt beslut om godkännande
krävs att det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Det innebär en ändring i
förhållande till gällande rätt som har absolut majoritet som huvudregel.
Kommittén föreslår dessutom ännu högre majoritet om fusionen innebär att
rättsförhållandet mellan tidigare utgivna aktier i överlåtande bolag rubbas.
Det högre majoritetskravet motsvarar vad kommittén förslagit för nedsätt-
ning av aktiekapitalet i motsvarande situation.
Det tredje bolagsdirektivet föreskriver att vissa rättsverkningar av fusio-
nen skall inträda samtidigt. Det överlåtande bolaget skall upplösas på
samma gång som dess tillgångar och skulder överförs till det övertagande
bolaget och aktieägarna i det överlåtande bolaget tillförs vederlaget för sina
aktier. I aktiebolagslagen inträder dessa rättsverkningar successivt på så sätt
att det överlåtande bolagets tillgångar och skulder först överlåts på det över-
tagande bolaget varvid fusionsvederlaget överlämnas till det överlåtande bo-
laget. Styrelsen i det överlåtande bolaget skiftar därefter fusionsvederlaget
bland aktieägarna. Först när detta skett och redovisning för skiftet lagts fram
på stämma i det överlåtande bolaget är detta upplöst. Kommittén föreslår
en nyordning som motsvarar vad direktivet kräver. De nya bestämmelserna
innebär att de fusionerande bolagen själva kan bestämma vid vilken tid-
punkt det överlåtande bolagets tillgångar och skulder skall övergå på det
övertagande bolaget. I dag är denna tidpunkt beroende av när fusionen regi-
streras.
Den utan jämförelse vanligaste fusionsformen i Sverige innebär att ett hel-
ägt dotterbolag går upp i moderbolaget. Ofta har en sådan fusion förberetts
genom tvångsinlösen av minoritetsaktier i dotterbolaget. När moderbolaget
äger samtliga aktier i dotterbolaget kan bolagens styrelser när som helst
träffa avtal om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. Dotterbolaget
upplöses genast när fusionsavtalet registreras.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 1
235
Det tredje bolagsdirektivet utgår från att bolagsstämman i såväl moder-
som dotterbolag skall godkänna en fusion mellan bolagen av nu ifrågava-
rande slag. Emellertid ges möjlighet för bolagens styrelser att fatta giltigt
beslut om en sådan fusion under vissa förutsättningar. Om en aktieägarmino-
ritet av viss storlek - varvid storleken inte får bestämmas till högre andel än
fem procent av samtliga aktier i bolaget - begär att få frågan om fusionen
prövad på bolagsstämma i moderbolaget skall framställningen härom dock
alltid bifallas. Kommittén har utformat sitt förslag i enlighet härmed varvid
rätten att påkalla bolagsstämma bestämts så att en minoritet med fem pro-
cent av aktierna i övertagande bolaget skall ha denna rätt.
Kommittén avser att återkomma till bestämmelserna om tvångsinlösen av
minoritetsaktier i dotterbolag i sitt slutbetänkande.
Registrering
I första bolagsdirektivet finns bestämmelser om offentliggörande av vissa
handlingar rörande aktiebolag och andra bolag. Bestämmelserna är i jämfö-
relse med aktiebolagslagen strängare mot bolagen och i motsvarande mån
mera välvilliga mot bolagets avtalsparter. Kommittén föreslår bl.a. i enlighet
med direktivet en uttrycklig bestämmelse om att ett aktiebolag som regel
inte innan kungörande skett i Post- och Inrikes Tidningar skall kunna åbe-
ropa ett förhållande som blivit eller bort bli infört i aktiebolagsregistret. En-
dast om bolaget förmår visa att motparten faktiskt känt till det icke kung-
jorda förhållandet går bolaget fritt. Det kan t.ex. gälla ett avtal som en av-
gången verkställande direktör tecknat innan uppgift om direktörsbytet kun-
gjorts.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De ändringar i aktiebolagslagen som föreslås måste träda i kraft senast vid
utgången av den tid som i EES-avtalet har medgivits för anpassning av
svensk lagstiftning till EG:s regelverk. Såvitt avser flertalet av de nu före-
slagna ändringarna har Sverige medgivits anstånd under två år från den dag
EES-avtalet träder i kraft. I enlighet härmed föreslås ändringarna träda i
kraft den 1 januari 1995.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 1
236
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)
dels att nuvarande 1 kap. 2 § skall betecknas 1 kap. 6 §,
dels att nuvarande 7 kap. 1-3 §§ skall betecknas 7 kap. 2-4 §§,
dels att nuvarande 14 kap. 9-13 §§ skall betecknas 14 kap. 27- 31 §§,
dels att de nya 7 kap. 2 § och 4 § skall ha följande lydelse,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2, 3 och 9 §§, 3 kap. 1 och 13 §§, 4 kap. 2, 4,12,
14, 15 och 18 §§, 5 kap. 2, 8, 9 och 16 §§, 6 kap. 1, 2, 6 och 8 §§, 8 kap. 10
och 14 §§, 9 kap. 13 och 17 §§, 11 kap. 9 §, 12 kap. 5, 7 och 8 §§, 14 kap. 1-
8 §§, 16 kap. 1 §, 18 kap. 3 § samt 19 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas ett nytt kapitel, 17 kap., av följande lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 2-5 §§, 2 kap. 9 a §,
6 kap. 2 a §, 7 kap. 1 §, 14 kap. 9-26 §§, 18 kap. 3 a § samt närmast före 14
kap. 20, 26 och 27 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
1 kap.
1§*
I aktiebolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.
Utan hinder av första stycket svarar delägare i aktiebolag, som bedriver
advokatverksamhet, solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot
klienter som bolaget ådrager sig medan han är delägare.
2§
Aktiebolag är privat aktiebolag el-
ler publikt aktiebolag. Denna lag gäl-
ler samtliga aktiebolag, om inte an-
nat föreskrives.
3§
Aktiebolag skall ha ett aktiekapi-
tal, som uppgår till minst etthundra-
tusen kronor i privat aktiebolag och
minst en miljon kronor i publikt ak-
tiebolag.
Är aktiekapitalet fördelat på flera
aktier, skall dessa lyda på lika be-
lopp.
4§
Privat aktiebolag eller aktieägare i
sådant bolag får inte söka sprida ak-
tier eller teckningsrätter i bolaget eller
av bolaget utgivna skuldebrev eller
optionsbevis genom att offentliggöra
eller på annat sätt rikta en inbjudan
till en vidare krets att teckna eller för-
värva sådana värdepapper. Teckning
eller avtal omförvärv på grund av en
1 Senaste lydelse 1977:944. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
237
inbjudan som strider mot detta för-
bud, är ogiltigt.
5§
Endast fondpapper, som utgivits
av publikt aktiebolag, får bli föremål
för handel på börs eller annan orga-
niserad marknadsplats eller genom
värdepappersinstitut. Bedrivs sådan
handel med fondpapper, som utgivits
av privat aktiebolag, är avtal som
därvid träffas om köp eller försälj-
ning av bolagets fondpapper ogiltigt.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
2
Stiftarna anger villkoren för bo-
lagsbildningen. Därvid iakttages att
betalningen för aktie ej får under-
stiga det belopp på vilket aktien
skall lyda (nominella beloppet).
Skall aktie kunna tecknas med rätt
eller plikt att mot aktien tillskjuta
annan egendom än pengar eller med
rätt eller plikt för bolaget att över-
taga egendom mot annat vederlag
än aktier (apport), får värdet på ap-
portegendomen ej sättas högre än
det verkliga värdet för bolaget. En-
dast sådan egendom som är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet kan utgöra apportegen-
dom.
Tecknas aktie med villkor som
nella beloppet ändå betalas.
ap.
§
Stiftarna anger villkoren för bo-
lagsbildningen. Därvid iakttages att
betalningen för aktie ej får under-
stiga det belopp på vilket aktien
skall lyda (nominella beloppet).
Skall aktie kunna tecknas med rätt
eller plikt att mot aktien tillskjuta
annan egendom än pengar eller med
rätt eller plikt för bolaget att över-
taga egendom mot annat vederlag
än aktier (apport), får värdet på ap-
portegendomen ej sättas högre än
det verkliga värdet för bolaget. En-
dast sådan egendom som är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet kan utgöra apportegen-
dom. Apportegendom får inte utgö-
ras av åtagande att utföra arbete eller
att tillhandahålla tjänst.
ier mot första stycket, skall det nomi-
3§
Stiftarna skall upprätta och underteckna en dagtecknad stiftelseurkund
som skall innehålla förslag till bolagsordning och uppgift om
1. det belopp som skall betalas för varje aktie,
2. tiden för aktiernas betalning,
3. sättet och tiden för kallelse till konstituerande stämma, om enligt 7 §
kallelse skall ske.
Bestämmelse om apport eller att
aktie eljest skall kunna tecknas med
villkor eller att bolaget skall ersätta
annan kostnad för bolagets bildande
än allmänna avgifter och sedvanliga
arvoden för upprättande av stiftelse-
handlingar och liknande arbete eller
att någon eljest av bolaget skall er-
hålla särskild rättighet eller förmån
skall anges i stiftelseurkunden.
Bestämmelse om apport eller att
aktie eljest skall kunna tecknas med
villkor eller att bolaget skall ersätta
kostnad för bolagets bildande eller
att någon eljest skall av bolaget er-
hålla särskild rättighet eller förmån
skall anges i stiftelseurkunden.
238
Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av bestäm-
melse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges
1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,
2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i
balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för
egendomen,
3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som
angivits i bestämmelsen.
Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra
stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller
hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för
aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden.
Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla
även beträffande balans- och resultaträkningar för rörelsen under de senaste
två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens
resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörel-
sen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under
nämnda räkenskapsår.
Om andra-fjärde styckena ej iakttagits beträffande viss bestämmelse, är
den utan verkan mot bolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
9§
Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseur-
kundens undertecknande.
Hinder mot registrering föreligger, om ej
1. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier
efter avdrag för aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej övertagits
av annan (bolagets aktiekapital) motsvarar det i bolagsordningen angivna
aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet,
2. det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets
aktiekapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut,
3. all apportegendom är tillförd bolaget,
4. yttranden företes från bank in-
stitut om att 2 har följts och från
auktoriserad eller godkänd revisor
om att 3 har iakttagits. Av revisorns
yttrande skall framgå att apporte-
gendomen i stiftelseurkunden ej
åsatts högre värde än det verkliga
värdet för bolaget och att egendo-
men är eller kan antagas bli till nytta
för bolagets verksamhet.
4. yttranden företes från bank in-
stitut om att 2 har följts och från
auktoriserad eller godkänd revisor
om att 3 har iakttagits. Av revisorns
yttrande skall framgå att apporte-
gendomen i stiftelseurkunden ej
åsatts högre värde än det verkliga
värdet för bolaget och att egendo-
men är eller kan antagas bli till nytta
för bolagets verksamhet. Iyttrandet
skall revisorn beskriva apportegen-
domen och ange vilken metod som
använts vid värderingen av den. Sär-
skilda svårigheter vid värderingen
skall anmärkas.
Genom registreringen fastställes bolagets aktiekapital till belopp som an-
ges i andra stycket 1. Aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej
övertagits av annan blir därvid ogiltiga.
Om ej anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket an-
givna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut
avskrivit anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om bolagets
bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för återbetal-
239
ningen av de belopp som inbetalats på tecknade aktier jämte uppkommen
avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärd enligt 13 § första
stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.
9a§
Om bolaget inom två år från regi-
streringen träffar avtal med stiftare
eller aktieägare, skall styrelsen un-
derställa bolagsstämman avtalet för
godkännande, om avtalet innebär att
bolaget förvärvar egendom mot ett
vederlag som motsvarar minst en
tiondel av aktiekapitalet. Det gäller
dock inte om förvärvet sker på
svensk eller utländsk börs eller som
ett led i bolagets löpande affärsverk-
samhet.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande gäller
4 kap. 4§i tillämpliga delar. Vad som
där sägs om förslag till emissionsbe-
slut skall gälla avtalet.
Styrelsen skall avge en redogörelse
för de omständigheter som kan vara
av vikt vid bedömandet av värdet på
egendomen och av avtalet i övrigt.
Bestämmelserna i 2 kap. 3 § tredje
och fjärde styckena äger motsva-
rande tillämpning på redogörelsen.
Över redogörelsen skall auktorise-
rad eller godkänd revisor avge ytt-
rande. Yttrandet skall innehålla de
uppgifter som avses i 2 kap. 9 § andra
stycket 4.
Om bolagsstämman inte godkän-
ner avtalet inom sex månader från
avtalsdagen, är avtalet utan verkan
mot bolaget. Har andra-fjärde styck-
ena inte iakttagits beträffande viss be-
stämmelse i avtalet, är den utan ver-
kan mot bolaget.
Första-femte styckena äger mot-
svarande tillämpning om aktiebolag,
som blivit publikt enligt 17 kap. 2 §,
inom två år från registreringen därav
träffar avtal som avses i första
stycket.
3 kap.
1§
Alla aktier har lika rätt i bolaget, om ej annat följer av denna paragraf.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller
kunna utges. Sådan bestämmelse skall ange
1. olikheterna mellan aktieslagen,
2. antalet aktier av varje slag,
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
240
3. om aktierna ej skall medföra
lika rätt till andel i bolagets till-
gångar eller vinst, den företrädesrätt
som tillkommer aktieägarna vid ök-
ning av aktiekapitalet enligt 4 kap.
Föreskrift om olika företrädesrätt
får meddelas endast om aktierna ej
skall medföra lika rätt till andel i bo-
lagets tillgångar eller vinst.
3. om aktierna inte skall medföra
lika rätt till andel i bolagets till-
gångar eller vinst eller om aktierna
skall ha olika röstvärde, den företrä-
desrätt som tillkommer aktieägarna
vid ökning av aktiekapitalet enligt 4
kap. Föreskrift om olika företrädes-
rätt får meddelas endast om skillna-
derna mellan aktierna skall vara av
nu angivet slag.
Beträffande kontantemission skall
i föreskrift som avses i andra stycket
3 iakttas att gammal aktie skall ge fö-
reträdesrätt till ny aktie av samma
slag, att aktie som inte tecknas av de
i första hand berättigade aktieägarna
skall erbjudas samtliga aktieägare
samt att, om inte hela antalet aktier
som tecknas på grund av sistnämnda
erbjudande kan ges ut, aktierna skall
fördelas mellan tecknarna i förhål-
lande till tecknat antal och, i den mån
det inte kan ske, genom lottning.
Beträffande fondemission skall,
om skillnaden mellan aktierna bara
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
gäller röstvärdet, i föreskrift som av-
ses i andra stycket 3 bestämmas att
nya aktier av ettvart slag skall emitte-
ras i förhållande till det antal aktier
av samma slag som finns sedan tidi-
gare, varvid de gamla aktiema skall
ge företrädesrätt till nya aktier av
samma slag i förhållande till sin an-
del av aktiekapitalet.
Avser olikheten mellan aktieslagen akties röstvärde, gäller att ingen aktie
får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktie av visst slag skall i närmare
angiven ordning kunna omvandlas till aktie av annat slag. Omvandling skall
utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.
13 §2
Aktiebok hålles tillgänglig hos bo-
laget för envar. Föres aktieboken
med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande
sätt, skall i stället utskrift av aktiebo-
ken på begäran tillhandahållas hos
bolaget och, i fråga om avstämnings-
bolag, även hos värdepapperscen-
tralen. Utskriften får ej vara äldre
än sex månader. Envar har rätt att
mot ersättning för kostnaderna få
sådan utskrift av aktieboken eller
Aktiebok hålles tillgänglig hos bo-
laget för envar. Föres aktieboken
med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande
sätt, skall i stället utskrift av aktiebo-
ken på begäran tillhandahållas hos
bolaget och, i fråga om avstämnings-
bolag, även hos värdepapperscen-
tralen. Utskriften får ej vara äldre
än sex månader. Envar har rätt att
mot ersättning för kostnaderna få
sådan utskrift av aktieboken eller
2 Senaste lydelse 1989:831.
241
16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
del av den. När det gäller avstäm-
ningsbolag får dock utskrift enligt
detta stycke ej innehålla uppgifter
om aktieägare som har högst fem-
hundra aktier i bolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
del av den. När det gäller avstäm-
ningsbolag, som har mer än en aktie-
ägare, får dock utskrift enligt detta
stycke ej innehålla uppgifter om ak-
tieägare som har högst femhundra
aktier i bolaget.
Aktiebok eller, om aktieboken föres med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande sätt, utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämma, skall hållas tillgänglig för aktie-
ägarna vid stämman.
I utskrift upptages aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 § andra
stycket i alfabetisk ordning.
4 kap.
2§3
Vid nyemission där de nya aktier skall betalas med pengar (kontantemis-
sion) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna
i förhållande till det antal aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits i bo-
lagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission,
antingen bestämmes i emissionsbeslutet eller följer av villkor som enligt 5
kap. 4 § första stycket 8 meddelats vid emission av skuldebrev.
Beslut av bolagsstämman att av-
vika från aktieägarnas företrädesrätt
är giltigt endast om det biträtts av ak-
tieägare med två tredjedelar av såväl
de avgivna rösterna som de vid stäm-
man företrädda aktierna.
Förslag till beslut om nyemission
skall hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslu-
tet skall fattas. Det skall genast sän-
das till aktieägare, som begär det
och uppger sin postadress. Förslaget
skall läggas fram på stämman. Vad
som nu sagts om förslag till beslut
skall gälla sådan redogörelse av sty-
relsen och sådant yttrande av reviso-
rerna som avses i 6 §. Innebär försla-
get avvikelse från aktieägarnas före-
trädesrätt, skall skälen till avvikel-
sen anges i förslaget eller i handling
som fogats vid förslaget. Om årsre-
dovisningen ej skall behandlas på
stämman, skall även följande hand-
lingar enligt vad nyss sagts hållas till-
gängliga och läggas fram på stäm-
man:
Förslag till beslut om nyemission
skall hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslu-
tet skall fattas. Det skall genast sän-
das till aktieägare, som begär det
och uppger sin postadress. Förslaget
skall läggas fram på stämman. Vad
som nu sagts om förslag till beslut
skall gälla sådan redogörelse av sty-
relsen och sådant yttrande av reviso-
rerna som avses i 6 §. Innebär försla-
get avvikelse från aktieägarnas före-
trädesrätt, skall skälen till avvikel-
sen samt grunden för emissionskur-
sen anges i förslaget eller i handling
som fogats vid förslaget. Om årsre-
dovisningen ej skall behandlas på
stämman, skall även följande hand-
lingar enligt vad nyss sagts hållas till-
gängliga och läggas fram på stäm-
man:
1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
3 Senaste lydelse 1977:1092.
4 Senaste lydelse 1987:465.
242
bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be-
tydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgi-
vande,
3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrä desrätt
att teckna aktier som enligt förslaget tillkommer aktieägarna eller annan el-
ler vem som annars får teckna aktier.
Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte
skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut
äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
12 §5
Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader
från beslutet, om det ej förfallit enligt 10 §. Hinder mot registrering förelig-
ger, om ej
1. full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut registrerade
aktiekapitalet ingående aktierna,
2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya
aktier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och ej övertagits av
annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till belopp som avses i 10 §,
3. hälften av det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats,
4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget,
5. yttrande företes från auktori-
serad eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att ap-
portegendomen icke åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bo-
laget och att egendomen är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet; yttrandet från revisor
om att 3 har iakttagits får i avstäm-
ningsbolag ersättas av en försäkran
från värdepapperscentralen om att
så har skett.
5. yttrande företes från auktori-
serad eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att ap-
portegendomen icke åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bo-
laget och att egendomen är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet; yttrandet från revisor
om att 3 har iakttagits får i avstäm-
ningsbolag ersättas av en försäkran
från värdepapperscentralen om att
så har skett. Iyttrandet skall revisorn
beskriva apportegendomen och ange
vilken metod som använts vid värde-
ringen av den. Särskilda svårigheter
vid värderingen skall anmärkas.
Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen un-
derstiger en miljon kronor skall, i stället för vad som föreskrives i första
stycket 3 och 5, hela det belopp, som skall betalas för aktierna, erläggas ge-
nom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut
och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i registrerings-
ärendet.
Genom registreringen fastställes ökningen av aktiekapitalet till belopp
som anges i första stycket 2.
Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraft-
ägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i
10 § sägs.
5 Senaste lydelse 1989:831.
243
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som förklarats förver-
kade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför
rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet
får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter
det under vilket aktierna skolat till fullo inbetalats.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
14 §6
Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägares
företrädesrätt enligt 2 § under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller därvid i tillämpliga delar, varvid
dock skall iakttagas vad som föreskrives nedan i tredje stycket.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 § motsvarande tillämpning. Vad
som där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 § motsvarande tillämpning. Vad
som där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut. Beslut av bolagsstämman att
godkänna avvikelse från aktieägares
företrädesrätt enligt 2 § är giltigt en-
dast om det biträtts av aktieägare med
två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna.
Införing av de nya aktierna i aktieboken och anmälan för registrering en-
ligt 12 § skall ej ske innan stämman har godkänt emissionsbeslutet. Har så-
dan anmälan ej skett inom ett år från styrelsens beslut om emission, är emis-
sionsbeslutet förfallet. Vad som har betalats på tecknade aktier skall i sådant
fall genast återbetalas.
15 §7
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om nyemis-
sion i den mån emissionen kan ske
utan ändring i bolagsordningen och
att därvid avvika från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 2 §.
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om nyemis-
sion i den mån emissionen kan ske
utan ändring av bolagsordningen
och att därvid avvika från aktieägar-
nas företrädesrätt enligt 2 §. Bemyn-
digande att avvika från aktieägares
företrädesrätt enligt 2 § är giltigt en-
dast om det biträtts av aktieägare med
två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna.
Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med bestämmelse som avses
i 6 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta anges
särskilt i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla be-
stämmelser om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma,
inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i
4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyndigande.
Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för regi-
strering. Innan registrering har skett, kan styrelsen ej fatta beslut om emis-
sion.
Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar
om emission med stöd av bemyndigande.
6Senaste lydelse 1987:465.
7Senaste lydelse 1987:465.
244
När aktiebolag, som enligt 10 kap
3 § andra eller fjärde stycket är skyl-
digt att ha auktoriserad revisor, eller
aktieägare i sådant bolag offentlig-
gör eller på annat sätt till en vidare
krets riktar inbjudan att förvärva ak-
tier eller teckningsrätter i bolaget,
skall styrelsen upprätta en särskild
redogörelse för bolagets förhållan-
den (emissionsprospekt) enligt 19-
26 §§, om summan av de belopp som
till följd av inbjudan kan komma att
erläggas uppgår till minst en miljon
kronor.
18 §
När ett publikt aktiebolag eller ak-
tieägare i sådant bolag offentliggör
eller på annat sätt till en vidare krets
riktar inbjudan att förvärva aktier
eller teckningsrätter i bolaget, skall
styrelsen upprätta en särskild redo-
görelse för bolagets förhållanden
(emissionsprospekt) enligt 19-26 §§,
om summan av de belopp som till
följd av inbjudan kan komma att er-
läggas uppgår till minst trehundratu-
sen kronor.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
5 kap.
2§
Vid emission av skuldebrev mot vederlag i pengar har aktieägarna företrä-
desrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde
de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas
på grund av optionsrätt.
Beslut av bolagsstämman att av-
vika från aktieägarnas företrädesrätt
är giltigt endast om det biträtts av ak-
tieägare med två tredjedelar av såväl
de avgivna rösterna som de vid stäm-
man företrädda aktierna.
8 §8
Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 4-6 §§ och
lämpning.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 kap. 4 § motsvarande tillämpning.
Vad där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut.
§ första stycket äger motsvarande till-
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 kap. 4 § motsvarande tillämpning.
Vad där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut. Beslut av bolagsstämman att
godkänna avvikelse från aktieägares
företrädesrätt enligt 2 § är giltigt en-
dast om det biträtts av aktieägare med
två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna.
Anmälan för registrering enligt 7 § tredje stycket skall göras när emissions-
beslutet godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslutats.
Har anmälan för registrering ej skett inom ett år från styrelsens beslut om
emission, är beslutet förfallet.
9§9
Bolagsstämman kan bemyndiga Bolagsstämman kan bemyndiga
8 Senaste lydelse 1987:465.
245
styrelsen att fatta beslut om emis-
sion och att därvid avvika från be-
stämmelserna i 2 § om aktieägares
företrädesrätt.
styrelsen att fatta beslut om emis-
sion och att därvid avvika från be-
stämmelserna i 2 § om aktieägares
företrädesrätt. Bemyndigande att
avvika från bestämmelserna i 2 § om
aktieägares företrädesrätt är giltigt
endast om det biträtts av aktieägare
med två tredjedelar av såväl de av-
givna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.
Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar
eller eljest med villkor eller skall avvikelse från aktieägares företrädesrätt
kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans beslut. Beslutet
skall innehålla bestämmelse om den tid, längst intill nästkommande ordina-
rie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmel-
serna i 4 kap. 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyn-
digande.
Bolagsstämmans beslut skall genast anmälas för registrering. Innan regi-
strering har skett kan styrelsen ej fatta beslut om emission.
Bestämmelserna i 4-7 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om styrelsens be-
slut om emission.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
16 §
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när aktiebolag,
som enligt 10 kap. 3§ andra eller
fjärde stycket är skyldigt att ha aukto-
riserad revisor, eller aktieägare i så-
dant bolag offentliggör eller på an-
nat sätt till en vidare krets riktar in-
bjudan att förvärva av bolaget ut-
givna skuldebrev eller optionsbevis
som avses i detta kapitel. Skyldighet
att upprätta emis sionsprospekt fö-
religger dock endast om summan av
de belopp som till följd av inbjudan
kan komma att erläggas uppgår till
minst en miljon kronor.
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när ett publikt ak-
tiebolag eller aktieägare i sådant bo-
lag offentliggör eller på annat sätt till
en vidare krets riktar inbjudan att
förvärva av bolaget utgivna skulde-
brev eller optionsbevis som avses i
detta kapitel. Skyldighet att upp-
rätta emissionsprospekt föreligger
dock endast om summan av de be-
lopp som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
6 kap.
1§
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till reservfond eller
omedelbar täckning av förlust enligt
fastställd balansräkning, om förlus-
ten ej kan täckas av fritt eget kapi-
tal,
1. avsättning till reservfond enligt
6 kap. 8 § eller 7 kap. 2 § eller till
omedelbar täckning av förlust enligt
fastställd balansräkning, om förlus-
ten ej kan täckas av fritt eget kapi-
tal,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Ned-
sättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse större be-
lopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter ncdsätt-
Senaste lydelse 1987:465.
246
ningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående rä-
kenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars på grundval av de
handlingar som anges i 4 kap. 4 § första stycket 1-3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning.
Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns
bestämmelser i 4 kap. 13 § andra stycket.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
2§
Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om ej
annat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får ej fattas förrän bolaget blivit
registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.
Nedsättning för ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får beslutas
endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om
förslag till bolagsstämmans beslut förslag till bolagsstämmas beslut och
och andra handlingar gäller i till-
lämpliga delar.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om
andra handlingar gäller i tillämpliga
delar. Kallelsen till bolagsstämman
skall alltid ange nedsättningsförsla-
gets huvudsakliga innehåll.
2a§
Bolagsstämmans beslut om ned-
sättning är giltigt om det biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
Innebär nedsättningen att såvitt an-
går redan utgivna aktier rättsförhål-
landet mellan dessa rubbas, är beslu-
tet giltigt, om det biträtts av samtliga
vid stämman närvarande aktieägare
företrädande nio tiondelar av ak-
tierna. Om nedsättningen
1. endast försämrar viss eller vissa
aktiers rätt och samtliga vid stämman
närvarande ägare av dessa aktier
företrädande nio tiondelar av alla så-
lunda berörda aktier godkänner
denna, eller
2. endast försämrar helt aktieslags
rätt och ägare till hälften av alla ak-
tier av detta slag och nio tiondelar av
de på stämman företrädda aktierna
av detta slag godkänner nedsätt-
ningen, räcker det för giltigt beslut att
det biträtts av aktieägare med två
tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de på stämman företrädda
aktierna.
247
6§10
Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt 1 § första
stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet ej verkställas utan rättens tillstånd,
såvida icke samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst
motsvarar nedsättningsbeloppet.
Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbe-
slutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsätt-
ningsbeslutet registrerats och förteckning över bolagets kända borgenärer
med angivande av postadress.
Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med
föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skrift-
ligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit
ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i
Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i länet och alla kända
borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.
Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer som bestrider den full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd med-
delas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns be-
stämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensions-
utfästelse m.m.
Är borgenär tillika gäldenär i
samma rättsförhållande, skall han ej
upptagas i förteckningen över bola-
gets kända borgenärer. Han skall ej
kallas av rätten och har ej heller rätt
till betalning eller säkerhet enligt
fjärde stycket.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
Avser borgenärs anspråk sådan
fordran på lön eller annan ersättning
som har förmånsrätt enligt 12 § för-
månsrättslagen (1970: 979) eller
fordran på pension som har för-
månsrätt enligt 12 eller 13 § samma
lag, skall han inte tas upp i förteck-
ningen över bolagets kända borge-
närer. Han skall inte kallas av rätten
och har inte heller rätt till betalning
eller säkerhet enligt fjärde stycket.
8§
I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen be-
stämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen intagas för-
behåll att aktiekapitalet kan nedsättas genom inlösen av aktier, dock ej un-
der minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och
inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.
Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast
avse aktier som kan tecknas eller utges efter det att ändringen registrerats.
Har fondemission ägt rum efter registreringen, får inlösen av fondaktie ske
först när tre år förflutit från registreringen av emissionen.
Nedsättning får ej ske så att full täckning ej finnes för det bundna egna
kapitalet. Beräkning därav skall ske på grundval av fastställd balansräkning
för nästföregående räkenskapsår.
Bestämmelserna i 6 § äger motsva-
rande tillämpning. Det gäller dock
inte, om nedsättningen genomförs
genom inlösen med ett sammanlagt
belopp som inte överstiger det fria
egna kapitalet beräknat på grundval
av fastställd balansräkning för näst-
föregående räkenskapsår och ett be-
111 Senaste lydelse 1988:393.
248
När enligt förbehållet blivit be-
stämt att vissa aktier skall inlösas,
skall genast anmälas för registrering
att aktiekapitalet nedsättes med
dessa aktiers sammanlagda nomi-
nella belopp. När registrering skett
är aktiekapitalet nedsatt.
lopp som motsvarar nedsättningsbe-
loppet avsätts till reservfonden.
När enligt förbehållet blivit be-
stämt att vissa aktier skall inlösas,
skall bolaget genast anmäla för regi-
strering att aktiekapitalet nedsättes
med dessa aktiers sammanlagda no-
minella belopp. När registrering
skett är aktiekapitalet nedsatt om ej
annat följer av 7 §.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
7 kap.
1§
Aktiebolag får inte teckna egen ak-
tie.
Har aktiebolag tecknat egen aktie i
strid mot första stycket, skall stiftarna
eller vid nyemission styrelsen och
verkställande direktören anses ha
tecknat aktierna för egen räkning
med solidariskt ansvar för betal-
ningen. Det gäller dock inte stiftare,
styrelseledamot eller verkställande
direktör som visar att han inte kände
till eller bort känna till aktieteck-
ningen.
Har aktier i ett bolag tecknats av
någon i eget namn men för bolagets
räkning, skall han anses ha tecknat
aktierna för egen räkning.
Bestämmelserna i första-tredje
styckena äger motsvarande tillämp-
ning, om dotterföretag tecknar aktier
i moderbolaget.
2§
Aktiebolag får ej förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotter-
företag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget.
Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt.
Första stycket utgör ej hinder för
aktiebolag eller dotterföretag att vid
övertagande av affärsrörelse för-
värva däri ingående aktie, att inlösa
aktie enligt 13 kap. 3 § eller att på
auktion inropa för företagets ford-
ran utmätt aktie. Förvärvad aktie
skall, om den ej indragits genom
nedsättning av aktiekapitalet, avytt-
ras så snart det kan ske utan förlust.
Aktie, som förvärvats vid överta-
gande av affärsrörelse, skall dock av-
yttras senast två år efter förvärvet, så-
vida icke regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer ger före-
taget tillstånd att behålla aktien under
längre tid.
Första stycket utgör ej hinder för
aktiebolag eller dotterföretag att vid
övertagande av affärsrörelse för-
värva däri ingående aktie, att inlösa
aktie enligt 13 kap. 3 § eller att på
auktion inropa för företagets ford-
ran utmätt aktie. Förvärvad aktie
skall, om den ej indragits genom
nedsättning av aktiekapitalet, avytt-
ras så snart det kan ske utan förlust,
dock senast tre år efter förvärvet.
249
Har aktiebolag blivit moderbolag
och innehar dotterföretaget aktier i
moderbolaget, skall dessa aktier av-
yttras enligt vad som i andra stycket
sägs beträffande aktier som förvär-
vats vid övertagande av affärsrörelse.
Har aktiebolag blivit moderbolag
och innehar dotterföretaget aktier i
moderbolaget, skall dessa aktier av-
yttras enligt vad som i andra stycket
sägs.
Aktie, som inte avyttrats inom den
i andra stycket angivna tiden, är ogil-
tig. Bolaget skall nedsätta aktiekapi-
talet med aktiens nominella belopp.
Förslag till beslut om nedsättning
skall läggas fram på den första bo-
lagsstämma som hålls sedan ogiltig-
het inträtt. Nedsättningsbeloppet
skall överföras till reservfonden.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när aktiebolag,
som enligt 10 kap. 3§ andra eller
fjärde stycket är skyldigt att ha aukto-
riserad revisor, eller aktieägare i så-
dant bolag offentliggör eller på an-
nat sätt till en vidare krets riktar in-
bjudan att förvärva av bolaget ut-
givna vinstandelsbevis. Skyldighet
att upprätta emissionsprospekt före-
ligger dock endast om summan av de
belopp som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
en miljon kronor.
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när ett publikt ak-
tiebolag eller aktieägare i sådant bo-
lag offentliggör eller på annat sätt till
en vidare krets riktar inbjudan att
förvärva av bolaget utgivna vinstan-
delsbevis. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock
endast om summan av de belopp
som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
8 kap.
10 §
Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör får ej handlägga fråga
rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller får han handlägga fråga
om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt
intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Med avtal jämställes rätte-
gång eller annan talan.
Har ett bolag endast en aktieägare,
skall avtal mellan honom och bola-
get, som inte avser löpande affärs-
transaktioner på sedvanliga villkor,
antecknas i eller fogas till styrelsens
protokoll.
Har ställföreträdare, som företagit
rättshandling för bolaget, överskridit
sin befogenhet, är rättshandlingen ej
gällande mot bolaget, om den mot
vilken rättshandlingen företogs insåg
eller bort inse att befogenheten över-
skreds. Detsamma gäller om verk-
14 §
Har ställföreträdare som avses ill
eller 12 § företagit rättshandling för
bolaget, gäller rättshandlingen mot
bolaget, om inte ställföreträdaren
handlat i strid med bestämmelserna i
denna lag om bolagsorganens kom-
petens.
250
ställande direktör vid företagande av
rättshandling överskrider den honom
enligt 6 § tillkommande behörigheten
att vidtaga åtgärd på bolagets vägnar.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
Har verkställande direktör, som
företagit rättshandling för bolaget,
överskridit sin kompetens enligt 12 §,
gäller inte rättshandlingen mot bola-
get, om bolaget visar att motparten
insåg eller bort inse kompetensöver-
skridandet.
9 kap.
13 §
Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften av
de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder.
Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres
valet genom lottdragning, om ej annat beslutas av stämman innan valet för-
rättas.
Första stycket gäller ej, om annat
följer av denna lag eller föreskrives
i bolagsordningen. Beträffande be-
slut som avses i 14 eller 15 § kan
dock i bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än som
anges där.
Första stycket gäller ej, om annat
följer av denna lag eller föreskrives
i bolagsordningen. Beträffande be-
slut som avses i 4 kap. 2, 14 och 15
§§, 5 kap. 2, 8 och 9 §§, 6 kap. 2 a §,
9 kap. 14 och 15 §§, 14 kap. 11 § samt
17 kap. 1 och 2 §§ kan dock i bolags-
ordningen endast föreskrivas längre
gående villkor än som anges där.
17 §
Om bolagsstämmobeslut ej tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande
eller ändring av beslutet föras av aktieägare eller av styrelsen, styrelseleda-
mot eller verkställande direktör. Sådan talan kan föras även av den som sty-
relsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke
talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när
1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktieägares
samtycke,
2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller
3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmel-
serna om kallelse väsentligen eftersatts.
Vad i andra och tredje styckena
sägs om tid för väckande av talan gäl-
ler ej i fall som avses i 14 kap. 26 §.
Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller
även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstäm-
mans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen
borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall
anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom som
vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången förordnats att bo-
lagsstämmans beslut ej får verkställas, skall rätten underrätta registrerings-
myndigheten för registrering.
251
11 kap.
9 §n
I förvaltningsberättelsen skall
upplysning lämnas dels om sådana
för bedömningen av bolagets verk-
samhetsresultat och ställning viktiga
förhållanden, för vilka redovisning
ej skall lämnas i resultaträkning eller
balansräkning, dels om händelser av
väsentlig betydelse för bolaget, som
inträffat under räkenskapsåret eller
efter dettas slut.
I förvaltningsberättelsen skall
upplysning lämnas dels om sådana
för bedömningen av bolagets verk-
samhetsresultat och ställning viktiga
förhållanden, för vilka redovisning
ej skall lämnas i resultaträkning eller
balansräkning, dels om händelser av
väsentlig betydelse för bolaget, som
inträffat under räkenskapsåret eller
efter dettas slut. Har bolagsstämma
under året prövat avtal som avses i 2
kap. 9 a § skall det anges i förvalt-
ningsberättelsen med uppgift om bo-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
lagsstämmans beslut.
I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret
anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbets-
ställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda beloppet
av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och verkstäl-
lande direktör, dels till övriga anställda. Tantiem och därmed jämställd er-
sättning till styrelsen och verkställande direktör skall anges särskilt. Har bo-
laget anställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för
varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land. Då me-
delantalet anställda anges skall uppgift även lämnas om fördelningen mellan
kvinnor och män.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf-
fande bolagets vinst eller förlust.
Ett aktiebolag som enligt 10 kap. 3 § andra stycket är skyldigt att ha aukto-
riserad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys.
I finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och kapitalinve-
steringar under räkenskapsåret.
12 kap.
5§
Sker utbetalning till aktieägare i
strid mot denna lag, skall mottaga-
ren återbära vad han uppburit med
ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utdelningen
uppburits intill dess ränta skall utgå
enligt 6 § räntelagen till följd av 3 el-
ler 4 § samma lag. Detta gäller dock
ej, om mottagaren hade skälig anled-
ning antaga att utbetalningen ut-
gjorde laglig vinstutdelning.
Sker utbetalning till aktieägare i
strid mot denna lag, skall mottaga-
ren återbära vad han uppburit med
ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utdelningen
uppburits intill dess ränta skall utgå
enligt 6 § räntelagen till följd av 3 el-
ler 4 § samma lag. Har utbetalningen
skett i form av vinstutdelning, är
dock mottagaren återbäringsskyldig
endast om bolaget visaratt han kände
till eller måste antagas ha känt till att
utbetalningen stred mot denna lag.
För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslu-
tet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller
fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning an-
svariga enligt 15 kap. 1-4 §§.
"Senaste lydelse 1989:831.
252
7§12
Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrel-
seledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma
koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till
1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-
gande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,
2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande
led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett
bestämmande inflytande.
Bestämmelserna i första stycket gäller ej om
1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,
2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,
3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt
är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller
4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som av-
ses i första stycket 1-3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet
ej uppgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget
ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncern-
bolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person
över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsam-
mans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i
koncernbolagen.
Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall för-
värva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.
Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om
1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller
annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två
gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och
lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt
3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra
styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall
dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseleda-
mot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna
i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Lån enligt fjärde stycket får ej läm-
nas, om det sammanlagda beloppet
av sådana lån därefter skulle över-
stiga bolagets fria egna kapital.
Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsva-
rande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.
Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande sam-
levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna para-
graf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en ak-
tiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.
8 §'3
Skattemyndigheten kan på ansö- År bolaget privat aktiebolag, kan
l2Senaste lydelse 1987:1246.
13 Senaste lydelse 1992:546.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
253
skattemyndigheten på ansökan
medge undantag från 7 §, om det vid
förvärv av aktier i bolaget är påkallat
av särskilda omständigheter. Sådant
undantag kan vidare medges aktiebo-
lag vid förvärv av aktier i annat bolag
i samma koncern samt även i annat
fall om det föreligger synnerliga skäl.
När det gäller aktiebolag som står un-
der Finansinspektionens tillsyn prö-
vas fråga om undantag av Finansin-
spektionen.
Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver
dock ej ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att
ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas el-
ler betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen får bifallas.
kan medge undantag från 7 §, om det
vid förvärv av aktier i bolaget eller
annat bolag i samma koncern är på-
kallat av särskilda omständigheter el-
ler om det i annat fall föreligger syn-
nerliga skäl. Sådant undantag med-
ges dock av Finansinspektionen när
det gäller aktiebolag som står under
Finansinspektionens tillsyn.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
14 kap.
1 § Ett aktiebolags samtliga till-
gångar och skulder kan övertas av ett
annat aktiebolag mot vederlag till ak-
tieägarna i det överlåtande bolaget i
form av aktier i det övertagande bola-
get varvid det överlåtande bolaget
upplöses utan likvidation (fusion).
Som fusionsvederlag får också läm-
nas pengar. Den kontanta ersätt-
ningen får dock utgöra högst 50 pro-
cent av nominella värdet av de aktier
som lämnas som fusionsvederlag.
Fusion kan ske
1. mellan det övertagande bolaget
på ena sidan och ett eller flera överlå-
tande bolag å den andra (absorp-
tion), eller
2. mellan två eller flera överlå
tande bolag genom att de bildar ett
nytt, övertagande bolag (kombina-
tion).
2 § Fusion får inte ske om överta-
gande bolag är privat aktiebolag och
överlåtande bolag publikt aktiebo-
lag.
Fusion får ske utan hinder av att
överlåtande bolag trätt i likvidation,
under förutsättning att skifte av bola-
gets tillgångar inte har påbörjats.
Upplöses bolag i likvidation genom
fusion, skall likvidationen avslutas
när rättens tillstånd till fusionen regi-
strerats enligt 16 §.
3 § Innehavare av konvertibla
skuldebrev, skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning, vinst-
254
andelsbevis eller andra värdepapper
med särskilda rättigheter i överlå-
tande bolag, skall i det övertagande
bolaget åtnjuta åtminstone motsva-
rande rättigheter som i det överlå-
tande bolaget, om de inte enligt fu-
sionsplanen har rätt att få sina värde-
papper inlösta av det övertagande
bolaget.
4 § Styrelserna för överlåtande
och, vid absorption, övertagande bo-
lag skall upprätta en gemensam, dag-
tecknad fusionsplan. Planen skall
undertecknas av styrelsen i varje bo-
lag. I planen skall för varje bolag an-
ges
1. firma och den ort där styrelsen
skall ha sitt säte,
2. hur många aktier i det överta-
gande bolaget som skall lämnas för
ett angivet antal aktier i överlåtande
bolag samt vilken kontant ersättning
som därutöver skall lämnas som fu-
sionsvederlag.
3. tidpunkt och villkor i övrigt för
utlämnande av fusionsvederlaget,
4. från vilken tid och på vilka vill-
kor de såsom fusionsvederlag läm-
nade aktierna medför rätt till utdel-
ning i det övertagande bolaget,
5. tidpunkt när överlåtande bolag
skall upplösas,
6. vilka rättigheter i det överta-
gande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och
andra värdepapper med särskilda
rättigheter i överlåtande bolag eller
vilka åtgärder som annars skall vid-
tas till förmån för de nämnda inneha-
varna,
7. arvode och annan särskild för-
mån som med anledning av fusionen
skall utgå till styrelseledamot, verk-
ställande direktör eller revisor.
Till fusionsplanen skall fogas
8. avskrift av bolagens årsbokslut
och förvaltningsberättelser för de se-
naste tre räkenskapsåren samt
9. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och 14§§,
om fusionsplanen upprättas senare
än sex månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår, för vilket års-
redovisning och revisionsberättelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
255
avgivits, varvid uppgifterna skall Prop. 1993/94:196
avse tiden frän utgången av nämnda g j]aea 2
räkenskapsår till en dag ej tidigare än
tre månader före fusionsplanens upp-
rättande.
5 § Vid kombination tjänar fu-
sionsplanen som stiftelseurkund för
det övertagande bolaget. Planen skall
innehålla förslag till bolagsordning
och ange hur styrelse och revisorer
skall väljas.
6 § I fusionsplanen skall lämnas en
redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedömande
av fusionens lämplighet för ettvart
bolag. Av redogörelsen skall framgå
hur fusionsvederlaget bestämts och
vilka rättsliga och ekonomiska syn-
punkter som därvid har beaktats.
Särskilda svårigheter vid värderingen
skall anmärkas.
7 § Fusionsplanen skall granskas
av de auktoriserade eller godkända
revisorerna i överlåtande och, vid ab-
sorption, övertagande bolag. Reviso-
rerna skall lämna skriftliga yttranden
över sin granskning. Av yttrandet
skall framgå huruvida fusionsveder-
laget och grunderna för dess fördel-
ning har bestämts på ett sakligt och
korrekt sätt. Därvid skall anges vil-
ken eller vilka metoder som använts
vid värderingen av bolagens till-
gångar och skulder, resultatet av de
tillämpade värderingsmetoderna
samt metodemas lämplighet och vil-
ken vikt som tillmätts de olika värde-
ringsmetoderna vid den samlade be-
dömningen av värdet på ettvart bo-
lag. Särskilda svårigheter vid värde-
ringen skall anmärkas.
1 yttrandet skall särskilt anges,
1. om fusionen kan antas medföra
fara för att det övertagande bolaget
inte skall kunna fullgöra sina förplik-
telser mot borgenärer, och
2. vid kombination, huruvida de
överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande
bolaget uppgår till minst aktiekapita-
let i detta.
Revisorernas yttranden skall fogas
till fusionsplanen. 956
8 § Styrelsen, verkställande direk-
tör och revisor i bolag som skall delta
i fusionen skall bereda revisor i annat
sådant bolag tillfälle att verkställa
granskning som avses i 6 § i den om-
fattning revisorn finner erforderlig
samt lämna de upplysningar och det
biträde som han begär.
9 § Inom en månad frän upprättan-
det av fusionsplanen skall det överta-
gande bolaget eller, vid kombination,
det äldsta av de överlåtande bolagen,
anmäla planen för registrering.
Fusionsplanen eller en redogörelse
för det väsentliga innehållet i den
skall genast kungöras i Post- och In-
rikes Tidningar och den eller de orts-
tidningar som styrelsen i varje bolag
bestämmer. Kungöres inte planen i
dess helhet, skall i kungörelsen upp-
gift lämnas om var den hålls tillgäng-
lig-
10 § Fusionsplanen skall under-
ställas bolagsstämma i samtliga över-
låtande bolag och, om ägare till minst
fem procent av samtliga aktier i det
övertagande bolaget begär det inom
tvä veckor från utfärdandet av kun-
görelse enligt 9 §, i det övertagande
bolaget.
Stämman får hållas tidigast en må-
nad efter det att fusionsplanen kun-
gjorts enligt 9 §. Fusionsplanen skall
hållas tillgänglig för aktieägarna un-
der minst en månad efter kungöran-
det. Den skall kostnadsfritt genast
sändas till aktieägare, som begär det,
och uppger sin postadress. Fusions-
planen skall läggas fram på stämma.
Godkännes inte fusionsplanen i sin
helhet av samtliga bolagsstämmor, är
frågan om fusionen förfallen.
11 § Bolagsstämmans beslut om
godkännande av fusionsplanen är
giltigt om det biträtts av aktieägare
med två tredjedelar av såväl de av-
givna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.
Innebär fusionsplanen att såvitt
angår redan utgivna aktier rättsför-
hållandet mellan dessa rubbas, är be-
slutet giltigt, om det biträtts av samt-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
257
17 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
liga vid stämman närvarande aktie-
ägare företrädande nio tiondelar av
aktierna. Om planen
1. endast försämrar viss eller vissa
aktiers rätt och samtliga vid stämman
närvarande ägare av dessa aktier
företrädande nio tiondelar av alla så-
lunda berörda aktier godkänner
denna, eller
2. endast försämrar helt aktieslags
rätt och ägare till hälften av alla ak-
tier av detta slag och nio tiondelar av
de på stämman företrädda aktierna
av detta slag godkänner planen,
räcker det för giltigt beslut att det bi-
trätts av aktieägare med två tredjede-
lar av såväl de avgivna rösterna som
de på stämman företrädda aktierna.
12 § Godkänner bolagsstämma fu-
sionsplan om kombination, skall
stämman samtidigt välja styrelse och
revisorer i det övertagande bolaget.
13 § Senast en månad efter det att
fusionsplanen godkänts av det sista
bolaget skall det övertagande bolaget
eller, vid kombination, det äldsta av
de överlåtande bolagen ansöka om
tillstånd att verkställa planen. Ansö-
kan göres hos rätten i den ort där sty-
relsen för det övertagande bolaget
skall ha sitt säte.
Vid ansökningshandlingen skall
fogas två avskrifter av protokollet
från bolagsstämma, som avses i 10 §,
avskrift av fusionsplanen, bevis att
fusionplanen registrerats och förteck-
ning över de överlåtande bolagens
kända borgenärer med angivande av
postadress. Har revisorerna i fu-
sionsplanen uttalat att fusionen med-
för fara för att det övertagande bola-
get inte skall kunna fullgöra sina för-
pliktelser, skall vid ansökningshand-
lingen fogas förteckning även över
det övertagande bolagets kända bor-
genärer med angivande av post-
adress.
14 § Rätten skall kalla de överlå-
tande bolagens och i fall som avses i
13 § andra stycket andra meningen
det övertagande bolagets borgenärer,
såväl kända som okända, med före-
läggande för den som vill bestrida an-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
258
sökningen att inom en månad från
kallelsen skriftligen hos rätten an-
mäla detta vid äventyr att han annars
anses ha medgivit ansökningen. Kal-
lelsen skall skyndsamt kungöras ge-
nom rättens försorg i Post- och Inri-
kes Tidningar. Kronofogdemyndig-
heten i länet och alla kända borgenä-
rer skall underrättas särskilt genom
rättens försorg.
Bestrides inte ansökningen eller får
de borgenärer som bestrider den full
betalning eller betryggande säkerhet
för sina fordringar, skall tillstånd
meddelas. Om den rätt som tillkom-
mer innehavare av pensionsfordran
finns bestämmelser i 23 § andra
stycket lagen (1967: 531) om tryg-
gande av pensionsutfästelse m.m.
Avser borgenärs anspråk sådan
fordran på lön eller annan ersättning
som har förmånsrätt enligt 12 § för-
månsrättslagen (1970: 979) eller
fordran på pension som har för-
månsrätt enligt 12 eller 13 § samma
lag skall han inte tas upp i förteck-
ningen över bolagets kända borgenä-
rer. Han skall inte kallas av rätten
och har inte heller rätt till betalning
eller säkerhet enligt tredje stycket.
15 § Rätten skall vägra tillstånd
om
1. fusionen har förbjudits enligt
konkurrenslagen (1992:000) eller la-
gen (1992:000) om ett Europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde
(EES) eller om prövning av fusionen
pågår enligt någon av dessa lagar el-
ler
2. vid kombination, det inte av fu-
sionplanen framgår att de överlå-
tande bolagens sammanlagda verk-
liga värde för det övertagande bola-
get uppgår till minst aktiekapitalet i
detta.
16 § Rätten skall underrätta regi-
streringsmyndigheten om ansökan
enligt 13 § och om lagakraftvunnet
beslut som meddelats med anledning
av ansökningen.
17 § Senast två månader från det
att rättens tillstånd till fusionen vun-
nit laga kraft skall styrelsen för det
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
259
övertagande bolaget för registrering
anmäla vid absorption aktiekapita-
lets ökning och vid kombination att
bolaget bildats och att styrelse och re-
visorer valts.
18 § När anmälan enligt 17 § regi-
strerats, är överlåtande bolag upplöst
omedelbart eller den senare dag som
anges i fusionsplanen. Överlåtande
bolags tillgångar och skulder med
undantag för skadeståndsanspråk
enligt 15 kap. 1-3 §§ övergår samti-
digt till det övertagande bolaget och
aktieägare i överlåtande bolag blir
aktieägare i det övertagande bolaget.
Utan hinder av första stycket kan
ägare till en tiondel av samtliga aktier
i ett överlåtande bolag hos styrelsen
påkalla bolagsstämma för behand-
ling av fråga om talan enligt 15 kap.
5 §, varvid 9 kap. 8 § andra meningen
äger motsvarande tillämpning.
Väckes sådan talan, gäller 13 kap. 16
§ i tillämpliga delar.
19 § Har inte ansökan om rättens
tillstånd gjorts inom föreskriven tid
eller har rätten genom lagakraftvun-
net beslut avslagit ansökan, skall re-
gistreringsmyndigheten förklara frå-
gan om fusion förfallen. Detsamma
gäller om bolagen inte gjort anmälan
enligt 17 § inom föreskriven tid eller
registreringsmyndigheten genom
lagakraftägande beslut avskrivit så-
dan anmälan eller vägrat registre-
ring.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
Absorption av dotterbolag
20 § Äger moderbolag samtliga ak-
tier i dotterbolag, kan bolagens sty-
relser fatta beslut om att dotterbola-
get skall gå upp i moderbolaget. I så-
dant fall skall fusionsplanen inne-
hålla uppgift om moderbolagets och
dotterbolagets
1. firma och den ort där styrelsen
skall ha sitt säte,
2. från vilken dag affärshändelser i
överlåtande bolag skall bokföras i
det övertagande bolaget,
3. vilka rättigheter i det överta-
gande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och
260
andra värdepapper med särskilda
rättigheter i det överlåtande bolaget
eller vilka åtgärder som annars skall
vidtas till förmån för de nämnda in-
nehavarna,
4. arvode och annan särskild för-
mån som med anledning av fusionen
skall utgå till styrelseledamot, verk-
ställande direktör eller revisor.
I fusionsplanen skall lämnas en re-
dogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömande av
fusionens lämplighet för ettvart bo-
lag.
21 § Fusionsplanen skall granskas
av de auktoriserade eller godkända
revisorerna i moder- och dotterbola-
get. 8 § äger motsvarande tillämp-
ning.
Revisorerna skall lämna skriftliga
yttranden över sin granskning. I ytt-
randet skall särskilt anges, om fusio-
nen kan antas medföra fara för att
moderbolaget inte skall kunna full-
göra sina förpliktelser mot borgenä-
rer.
Revisorernas yttranden skall tas in
i eller fogas till fusionsplanen.
22 § Inom en månad från upprät-
tandet av fusionsplanen skall moder-
bolaget anmäla planen för registre-
ring.
Fusionsplanen eller en redogörelse
för det väsentliga innehållet i den
skall genast kungöras i Post- och In-
rikes Tidningar och den eller de orts-
tidningar som styrelsen i varje bolag
bestämmer. Kungöres inte planen i
dess helhet, skall i kungörelsen upp-
gift lämnas om var den hålls tillgäng-
lig-
23 § Fusionsplanen skall under-
ställas bolagsstämma i moderbolaget
om ägare till minst fem procent av
samtliga aktier i detta begär det inom
två veckor från utfärdandet av kun-
görelse enligt 22 §. 10 § andra och
tredje styckena samt 11 § första
stycket äger motsvarande tillämp-
ning.
24 § Tidigast en och senast två må-
nader efter det att fusionsplanen kun-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
261
gjorts skall moderbolaget ansöka om Prop. 1993/94:196
tillstånd att verkställa planen. Ansö- Rilaga 2
kan göres hos rätten i den ort där sty-
relsen för moderbolaget skall ha sitt
säte.
Vid ansökningshandlingen skall
fogas bevis att fusionplanen registre-
rats och förteckning över dotterbola-
gets kända borgenärer med angi-
vande av postadress. Har revisorerna
i fusionsplanen uttalat att fusionen
medför fara för att moderbolaget inte
skall kunna fullgöra sina förpliktel-
ser, skall vid ansökningshandlingen
fogas förteckning även över moder-
bolagets kända borgenärer med angi-
vande av postadress.
Bestämmelserna i 14 § och 15 § 1
äger motsvarande tillämpning.
25 § Rätten skall underrätta regi-
streringsmyndigheten om ansökan
enligt 24 § och om lagakraftvunnet
beslut som meddelats med anledning
av ansökningen. När rättens beslut
om tillstånd har registrerats är dotter-
bolaget upplöst, omedelbart eller den
senare dag som anges i fusionspla-
nen. 19 § äger motsvarande tillämp-
ning.
Ogiltighet
26 § Talan om upphävande av
stämmobeslut om godkännande av
fusionsplan skall väckas inom sex
månader från beslutet, annars är rät-
ten till talan förlorad. Har rätten ge-
nom lagakraftvunnet avgörande bi-
fallit käromålet, skall fusionen gå
åter utan hinder av att anmälan enligt
17 § eller beslut som avses i 24 § regi-
strerats och överlåtande bolag upp-
lösts. För förpliktelse som uppkom-
mit genom åtgärd på det övertagande
bolagets vägnar sedan överlåtande
bolag upplösts men innan rättens av-
görande kungjorts i Post- och Inrikes
Tidningar, svarar de överlåtande bo-
lagen och, vid absorption, det överta-
gande bolaget solidariskt.
262
Inlösen av aktier i dotterbolag
27 § Äger moderbolag självt eller
tillsammans med dotterföretag mer
än nio tiondelar av aktierna med
mer än nio tiondelar av röstetalet för
samtliga aktier i dotterbolag, har
moderbolaget rätt att av de övriga
aktieägarna i sistnämnda bolag lösa
in återstående aktier.
Den vars aktier kan lösas in har
rätt att få sina aktier inlösta av mo-
derbolaget.
En tvist om huruvida rätt eller
skyldighet till inlösen föreligger eller
om lösenbeloppet prövas av tre skil-
jemän. Om inte något annat följer
av bestämmelserna i detta kapitel,
gäller i fråga om skiljemännen och
förfarandet inför dem i tillämpliga
delar vad som är föreskrivet i lagen
(1929:145) om skiljemän. Bestäm-
melserna i 18 § andra stycket
nämnda lag om tid inom vilken skil-
jedomen skall meddelas gäller dock
inte. Kostnaderna för skiljemanna-
förfarandet skall bäras av moderbo-
laget, om inte skiljemännen på sär-
skilda skäl ålägger någon annan ak-
tieägare att helt eller delvis svara för
dessa kostnader. Part som är miss-
nöjd med skiljedomen har rätt att
väcka talan vid domstol inom sextio
dagar från det han fick del av skilje-
domen i huvudskrift eller bestyrkt
avskrift. Rätt domstol är tingsrätten
i den ort där dotterbolagets styrelse
har sitt säte.
Har moderbolaget förvärvat
större delen av sina aktier i dotter-
bolaget på grund av inbjudan till en
vidare krets att till moderbolaget
överlåta sådana aktier mot visst ve-
derlag, skall lösenbeloppet mot-
svara vederlaget, om ej särskilda
skäl föranleder annat.
28 § Vill moderbolag lösa in aktier
i dotterbolag enligt 27 § och kan
överenskommelse härom icke träf-
fas, skall moderbolaget hos dotter-
bolagets styrelse skriftligen begära
att tvisten hänskjutes till skiljemän
och uppge sin skiljeman.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
263
Dotterbolagets styrelse skall vid
begäran enligt första stycket oför-
dröjligen genom kungörelse i Post-
och Inrikes Tidningar och den eller
de ortstidningar som styrelsen be-
stämmer anmoda aktieägare, mot
vilka lösningsanspråket riktas, att
skriftligen uppge sin skiljeman till
dotterbolaget senast två veckor från
kungörelsen. Anmodan skall även
genom brev sändas till vaije sådan
aktieägare, om hans postadress är
känd för bolaget.
Har icke samtliga i aktieboken in-
förda aktieägare mot vilka lösnings-
anspråket riktas inom föreskriven
tid uppgivit en gemensam skiljeman,
skall dotterbolagets styrelse hos rät-
ten i den ort där styrelsen har sitt
säte begära förordnande av god
man. Denne skall hos samma rätt
ansöka om förordnande av sådan
skiljeman och i tvisten bevaka från-
varande aktieägares rätt.
29 § Prövas tvist om inlösen enligt
27 § av skiljemän eller domstol och
är det ostridigt mellan parterna att
lösningsrätt föreligger eller förklaras
i lagakraftvunnen dom att sådan rätt
är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget över-
lämna sina aktiebrev med påskrift
om överlåtelse eller, när fråga är om
aktier i avstämningsbolag, att låta
moderbolaget registreras som ägare
till aktierna enligt bestämmelserna i
aktiekontolagen (1989:827), allt un-
der förutsättning att moderbolaget
ställer av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte
ränta.
Aktieägare har rätt till skälig
ränta på lösenbeloppet för tiden från
det säkerhet ställts till dess lösenbe-
loppet förfaller till betalning.
30 § Har fastställt lösenbelopp er-
bjudits aktieägare utan att denne
överlämnat sina aktiebrev, eller i
fråga om avstämningsbolag, låtit
moderbolaget registreras som ägare,
skall moderbolaget utan dröjsmål
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
264
nedsätta lösenbeloppet enligt lagen
(1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet. Därvid får förbehåll
om rätt att återtaga det nedsätta be-
loppet ej göras.
31 § Har säkerhet ställts enligt 29
§ eller nedsättning skett enligt 30 §,
är moderbolaget ägare till aktierna.
Innan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag över-
lämnats till moderbolaget medför
breven i sådant fall endast rätt för in-
nehavaren att mot överlämnande av
breven till moderbolaget eller läns-
styrelsen få ut lösenbeloppet jämte
ränta.
Har aktiebrev ej överlämnats
inom en månad från det moderbola-
get blivit ägare till aktien, kan nytt
till moderbolaget ställt aktiebrev ut-
färdas. Det nya aktiebrevet skall in-
nehålla uppgift att det ersätter äldre
brev. Överlämnas därefter det äldre
aktiebrevet till moderbolaget, skall
brevet överlämnas till dotterbolaget
för att makuleras.
Aktier i avstämningsbolag skall i
fall som avses i första stycket första
meningen på begäran av moderbola-
get registreras med detta som ägare
enligt bestämmelserna i aktiekonto-
lagen (1989:827).
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
16 kap.
1
§
Aktiebolags firma skall innehålla
ordet aktiebolag. Privat aktiebolags
firma skall innehålla ordet privat el-
ler avslutas med förkortningen prb.
Publikt aktiebolags firma skall inne-
hålla ordet publikt eller avslutas med
förkortningen pub. Firman skall tyd-
ligt skilja sig från annan i aktiebo-
lagsregistret eller filialregistret in-
förd, ännu bestående firma. För re-
gistrering av aktiebolags firma gäller
i övrigt vad som föreskrivs i firmala-
gen (1974:156).
Skall bolagets firma anges på två eller flera språk, skall varje lydelse anges
i bolagsordningen.
Bolagets styrelse kan antaga bi-
firma. Vad i första stycket sägs om
firma gäller även bifirma. Ordet ak-
tiebolag får dock ej intagas i bifirma.
Aktiebolags firma skall innehålla
ordet aktiebolag. Firman skall tyd-
ligt skilja sig från annan i aktiebo-
lagsregistret eller filialregistret in-
förd, ännu bestående firma. För re-
gistrering av aktiebolags firma gäller
i övrigt vad som föreskrivs i firmala-
gen (1974:156).
Bolagets styrelse kan antaga bi-
firma. Vad i första stycket sägs om
firma gäller även bifirma. Orden ak-
tiebolag, privat eller publikt eller för-
265
kortningama prb eller pub får dock
ej intagas i bifirma.
Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas med bo-
lagets firma. Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget utfärdat
handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll att den utfär-
dats på bolagets vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt an-
svariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller
dock ej, om av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den
utfärdades för bolaget och den till vilken handlingen ställts av bolaget får
behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål
efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gäl-
lande mot undertecknarna.
Aktiebolags brev, fakturor och or-
derblanketter skall ange bolagets
firma, den ort där styrelsen skall ha
sitt säte samt bolagets organisations-
nummer enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska
personer m.fl. Har bolaget trätt i lik-
vidation, skall detta också anges.
17 kap.
Byte av aktiebolagskategori
1§
Beslut om att privat aktiebolag
skall bli publikt fattas av bolagsstäm-
man.
På stämman skall framläggas
1. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och 14 §§
om stämman hålls senare än sex må-
nader efter utgången av det senaste
räkenskapsår för vilket årsredovis-
ning och revisionsberättelse avgivits,
varvid uppgifterna skall avse tiden
från utgången av nämnda räken-
skapsår till en dag ej tidigare än tre
månader före dagen för bolagsstäm-
man,
2. yttrande av auktoriserad eller
godkänd revisor av vilket framgår att
bolagets eget kapital uppgår till eller,
efter av styrelsen föreslagen ökning
av aktiekapitalet, kommer att uppgå
till minst det registrerade aktiekapita-
let.
Bolagsstämmans beslut är giltigt
om det biträtts av aktieägare med två
tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda
aktierna.
Privat aktiebolag skall anses ha
blivit publikt, när den registrerade
bolagsordningen uppfyller de krav
som ställs på publikt aktiebolag.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
266
2§
Beslut om att publikt aktiebolag
skall bli privat fattas av bolagsstäm-
man. Beslutet är giltigt om det biträtts
av samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar
av aktierna.
Publikt aktiebolag skall anses ha
blivit privat, när den registrerade bo-
lagsordningen uppfyller de krav som
ställs på privat aktiebolag.
18 kap.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
3
Det som enligt denna lag eller sär-
skilda bestämmelser blivit infört i
aktiebolagsregistret skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom,
om det enligt 2 § kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar och det inte av
omständigheterna framgår att han
varken kände till eller hade bort
känna till det som kungjorts.
§u
Det som enligt denna lag eller sär-
skilda bestämmelser blivit infört i
aktiebolagsregistret skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom,
om det enligt 2 § kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar. Vad nu sagts
gäller dock inte rättshandlingar eller
andra åtgärder, som vidtagits före
den sextonde dagen efter kungöran-
det, om tredje man visar att det var
omöjligt för honom att känna till det
som kungjorts.
Innan kungörande enligt första
stycket skett, kan bolaget inte åbe-
ropa det förhållande som blivit eller
bort bli infört i registret mot annan än
den som bolaget visar har känt till
förhållandet.
Om det som kungorts i Post- och
Inrikes Tidningar inte överensstäm-
mer med vad som införts i aktiebo-
lagsregistret, kan bolaget inte åbe-
ropa kungörelsens innehåll mot
tredje man. Denne kan dock åberopa
kungörelsens innehåll mot bolaget,
om inte bolaget visar att han kände
till vad som införts i aktiebolagsre-
gistret.
§
Har anmälan om vem som utsetts
till styrelseledamot eller verkstäl-
lande direktör införts i aktiebolagsre-
gistret och kungjorts i Post- och Inri-
kes Tidningar enligt 2 §, kan bolaget
inte mot tredje man åberopa fel eller
brister vid valet av styrelseledamot el-
ler beslutet att utse verkställande di-
l4Senaste lydelse 1985:58.
267
rektör. Vad nu sagts gäller dock ej,
om bolaget visar att tredje man kände
till felet eller bristen.
19 kap.15
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som
1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, förteckning enligt 3 kap.
12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket,
8 kap. 8 § andra stycket andra me-
ningen eller 9 § första stycket andra
eller tredje meningen,
3. uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9
§,
Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-
balken får påföljd för brott enligt
första stycket 3 mot 12 kap. 7 § ådö-
mas, om den misstänkte häktats el-
ler erhållit del av åtal för brottet
inom fem år från brottet.
I fall som avses i 10 kap. 13 § för:
20 kap. 3 § brottsbalken.
§
Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som
1. uppsåtligen bryter mot 1 kap.
4§,
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, förteckning enligt 3 kap.
12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
3. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket,
8 kap. 8 § andra stycket andra me-
ningen eller 9 § första stycket andra
eller tredje meningen,
4. uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet bryter mot 12 kap. 7 eller 9
§•
Till böter dömes den som bryter
mot 16 kap. 1 § femte stycket.
Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-
balken får påföljd för brott enligt
första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådö-
mas, om den misstänkte erhållit del
av åtal för brottet inom fem år från
brottet.
a stycket skall inte följa ansvar enligt
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2.1 fråga om aktiebolag som bildats innan 1 kap. 3 § trätt i kraft, gäller 1
kap. 1 § lagen (1975:1385) i sin lydelse enligt SFS 1977: 944 till utgången av
år 1995. Aktiekapitalet eller minimikapitalet i ett sådant bolag får dock inte
sättas ned till ett belopp som är lägre än 100 000 kronor.
3. Styrelseledamot, verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller an-
nan vars rätt kan vara beroende därav kan under tiden den 1 oktober 1994 -
den 31 mars 1995 hos rätten ansöka om likvidation av bolag, vars aktiekapi-
tal ej uppgår till 100 000 kronor vid utgången av september 1994.
Sker ansökan, skall rätten genast kalla bolaget att inställa sig inför rätten
på utsatt dag, minst två och högst fyra månader därefter, då frågan om skyl-
dighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges
bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning i tvistemål. Det åligger styrel-
sen att genast utlysa bolagsstämma för meddelande om kallelsen.
Visas ej innan ärendet avgöres att aktiekapitalet uppgår till 100 000 kro-
nor, skall rätten förklara, att bolaget skall träda i likvidation, samt utse en
15Senaste lydelse 1989:831.
268
eller flera likvidatorer. Rätten skall genast till registreringsmyndigheten
sända dels för registrering meddelande om likvidationsbeslutet dels under-
rättelse om förordnande av likvidator med angivande av dennes fullständiga
namn, postadress och personnummer.
4. Bolag, vars registrerade aktiekapital ej uppgår till 100 000 kronor vid
utgången av år 1995 och för vilket beslut om ökning av aktiekapitalet till
minst 100 000 kr inte har anmälts för registrering före nämnda tidpunkt skall,
om det ej trätt i likvidation eller försatts i konkurs, avföras ur aktiebolagsre-
gistret och är därmed upplöst. Uppgift att bolaget har avförts ur registret
skall ej kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
Ett bolag för vilket beslut om ökning av aktiekapitalet till minst 100000
kronor har anmälts för registrering före utgången av år 1995 skall, om det
inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom att avföras
ur aktiebolagsregistret, om registreringsmyndigheten efter utgången av år
1995 genom lagakraftägande beslut har avskrivit anmälan eller vägrat regi-
strering. Uppgift om ett sådant beslut skall ofördröjligen kungöras av regi-
streringsmyndigheten i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får inte avföras
ur registret förrän en månad efter det att kungörande skett. Uppgift om att
bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget avförts ur registret, svarar aktieägarna samt styrelseledamö-
ter och verkställande direktör solidariskt för bolagets förpliktelser, i den mån
inte annat följer av fjärde stycket. Bolagets tillgångar övergår till aktie-
ägarna. Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal bolaget slu-
tit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan författning varit
skyldig att vidta åtgärd eller lämna uppgift skall detta i stället fullgöras av
styrelsen.
En aktieägare, som ej efter utgången av mars 1995 har varit styrelseleda-
mot eller verkställande direktör och inte heller efter denna tidpunkt har varit
införd i aktiebolagsregistret som sådan, svarar för bolagets förpliktelser en-
dast i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital.
Uppkommer behov av likvidationsåtgärd sedan bolaget avförts ur regist-
ret, äger 13 kap. 16 § aktiebolagslagen (1975:1385) motsvarande tillämp-
ning.
5. Bolag, vars registrerade aktiekapital ej uppgår till 100 000 kronor, skall,
om det ej trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom att av-
föras ur aktiebolagsregistret, om samtliga aktieägare och styrelseledamöter
samt verkställande direktören begär det före utgången av oktober 1995.
Uppgift om att sådan begäran framställts skall av Patent- och registrerings-
verket ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får ej
avföras ur registret förrän en månad efter det att sådant kungörande skett.
Uppgift att bolaget har avförts ur registret skall ej kungöras. Punkt 4 tredje-
femte styckena äger motsvarande tillämpning.
6. Alla aktiebolag som finns registrerade i aktiebolagsregistret vid ikraft-
trädandet, skall anses vara privata aktiebolag. Registreringsmyndigheten
skall till den registrerade firman lägga bokstäverna ”prb”, om inte annat föl-
jer av andra stycket.
Bolagsstämman kan fatta giltigt beslut om ändring av bolagets firma till
överensstämmelse med 16 kap. 1 § och bolaget får göra ansökan om registre-
ring av den ändrade lydelsen före utgången av år 1994. Den nya lydelsen får
dock ej registreras före den 1 januari 1995.
7. Registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut, som fattats före
utgången av år 1994, samt talan mot sådant bolagsstämmobeslut sker enligt
äldre bestämmelser, om ej annat följer av punkten 12.
8. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § och 4 kap. 12 § i sin nya lydelse tillämpas
på yttrande som ges in efter utgången av år 1994 också om det beslut som
avses med registreringsansökningen har fattats före nämnda tidpunkt.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
269
9. I fråga om aktiebolag som bildats före den 1 januari 1995 gäller 3 kap.
1 § lagen (1975:1385) i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996. Om bolags-
ordning efter utgången av denna tid strider mot 3 kap. 1 § i sin nya lydelse,
skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till bolagsstämman om änd-
ring av bolagsordningen till överensstämmelse med paragrafen.
10. Har styrelsen före utgången av år 1994 beslutat om nyemission enligt
4 kap. 14 eller 15 §, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 §, nedsätt-
ning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 § eller fusion enligt 14 kap. 8 §, äger
äldre bestämmelser tillämpning på beslutet.
11. Bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket och 8 § fjärde stycket i sin
nya lydelse tillämpas i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättnings-
beslut som fattats före utgången av år 1994, om ansökningen inkommit till
rätten efter nämnda tidpunkt. Detsamma gäller bestämmelserna i 14 kap. 14
§ tredje stycket samt 24 § tredje stycket om fusion.
12. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § tillämpas ej på värdepapper som utgivits
före ikraftträdandet.
13. Bestämmelserna i 14 kap. 26 § tillämpas också på bolagsstämmobeslut
om fusion som fattats före utgången av år 1994.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 2
270
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med finan-
siella instrument
dels att i 1 kap. skall införas en ny 3 § av följande lydelse,
dels att i 5 kap. skall införas en ny 5 § av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Handel, som avses i denna lag, får 5 kap. 5 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.1 fråga om avtal, som har in-
gåtts före ikraftträdandet, gäller dock äldre föreskrifter.
271
Remissyttrande över delbetänkandet har avgivits av Hovrätten för Övre
Norrland, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Riksåklagaren,
Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksskatteverket, Rikspolisstyrel-
sen, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Patent- och registre-
ringsverket, Konkurrensverket, Landsorganisationen i Sverige, Tjänste-
männens centralorganisation, Sveriges Akademikers centralorganisation,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Fond-
handlareföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Köpman-
naförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Byggentreprenörerna, Sveri-
ges Ackordscentral, Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisa-
tion, Sveriges Försäkringsförbund, Värdepapperscentralen VPC Aktiebo-
lag, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet
SRS, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund, Sveriges Advokatsamfund, Finansbolagens Förening, Aktiefräm-
jandet, Stockholms Fondbörs Aktiebolag och Svenska Kommunförbundet.
Prop. 1991/92:196
Bilaga 3
272
Sammanfattning av den inom
Justitiedepartementet upprättade promemorian
Kallelse på borgenärer vid fusion enligt
aktiebolagslagen
I promemorian konstateras att skyddet för borgenärerna vid fusion enligt
aktiebolagslagen enligt gällande rätt tillgodoses genom ett förfarande vid all-
män domstol. De fusionerande bolagen måste ha rättens tillstånd att verk-
ställa fusionsavtalet. Rätten skall kalla det överlåtande bolagets borgenärer
med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag
skriftligen anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit den.
Kallelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Rätten skall dessutom
särskilt underrätta alla kända borgenärer. Från detta kallelseförfarande un-
dantas endast borgenär som också är gäldenär i samma rättsförhållande. Om
ansökan bestrids, skall tillstånd likväl meddelas om de borgenärer som be-
strider ansökningen får full betalning eller tillfredsställande säkerhet.
I promemorian behandlas två olika frågor som berör detta regelverk.
Den första frågan är vilken myndighet som skall pröva frågor om borgenä-
rers rätt till betalning eller säkerhet i samband med fusion. I promemorian
konstateras att handläggningen av detta slag av ärenden i normala fall är en-
kel och rutinbetonad och huvudsakligen består av utfärdande av kungörelse
och utsändande av särskilda underrättelser. Om ansökan bestrids, ställs
myndigheten emellertid inför uppgiften att pröva en tvist mellan enskilda,
t.ex. om det föreligger en fordran eller om den erbjudna säkerheten är till-
räcklig. Sådana frågor bör normalt handhas av domstol. Enligt promemorian
bör därför borgenärsskyddet vid fusion även i fortsättningen tillgodoses ge-
nom ett förfarande vid domstol.
Den andra frågan som tas upp i promemorian är på vilket sätt borgenä-
rerna skall kallas. Olika sätt att utfärda kallelse diskuteras. Att kalla borge-
närerna enbart genom kungörelse i en eller flera tidningar är, enligt prome-
morian, inte tillräckligt, eftersom det är tveksamt om en sådan kallelse i till-
räcklig grad tillgodoser borgenärernas intressen. Ett annat alternativ som tas
upp är att kallelse sker genom kungörelse i en eller flera tidningar och att
man härutöver ålägger de sökande bolagen att själva underrätta borgenä-
rerna om ansökningen. Enligt promemorian talar dock övervägande skäl för
att utsändandet av särskilda underrättelser - när sådana anses nödvändiga -
administreras av rätten.
I stället förordas i promemorian att rättens skyldighet att skicka ut sär-
skilda underrättelser begränsas till sådana fall där borgenärern har ett sär-
skilt intresse av att en särskild underrättelse skickas ut. Enligt promemorians
förslag skall rätten kungöra kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Särskilda
underrättelser till borgenärerna skall skickas ut endast om revisorerna i an-
slutning till fusionsplanen har uttalat att fusionen innebär en risk för att bor-
genärernas fordringar inte kommer att bli betalda.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 4
273
18 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Företeckning över de myndigheter och
organisationer som deltog i Justitiedepartementets
hearing angående fusion enligt aktiebolagslagen
den 16 juni 1993
Stockholms tingsrätt
Riksskatteverket
Patent- och registreringsverket
Svenska Bankföreningen
Svenska Fondhandlareföreningen
Ackordscentralen i Stockholm Aktiebolag
Sveriges Industriförbund
Svenska Revisorssamfundet SRS
Sveriges Advokatsamfund
Skriftliga yttranden över den promemoria som behandlades vid hearingen
har ingivits av Företagarnas Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 5
274
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)',
dels att nuvarande 1 kap. 2 § skall betecknas 1 kap. 5 §, att nuvarande 7
kap. 1 - 3 §§ skall betecknas 7 kap. 2-4 §§, att nuvarande 14 kap. 9-13 §§ skall
betecknas 14 kap. 31 - 35 §§ och att nuvarande 16 kap. 2 § skall betecknas 16
kap. 5 §,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2, 3 och 9 §§, 3 kap. 1 och 13 §§, 4 kap. 2, 4,12,
14, 15 och 18 §§, 5 kap. 2, 8, 9 och 16 §§, 6 kap. 1, 2, 6 och 8 §§, de nya 7
kap. 2 och 4 §§, 8 kap. 10, 14 och 15 §§, 9 kap. 13 och 17 §§, 10 kap. 15 §,
12 kap. 5, 7 och 8 §§, 14 kap. 1-8 §§, de nya 14 kap. 32, 33 och 35 §§, 16 kap.
1 §, 18 kap. 3 och 7 §§ samt 19 kap. 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 2 - 4 §§, 2 kap.
9 a - 9 c §§, 6 kap. 2 a, 9 och 10 §§, 7 kap. 1 §, 14 kap. 9 -30 §§, 16 kap. 2 -
4 §§, 17 kap. 1 - 3 §§ och 18 kap. 3 a och 4 a §§ samt närmast före 14 kap.
22 och 30 §§ nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i lagen närmast före 14 kap. 31 § skall införas rubriken ”Inlösen
av aktier i dotterbolag”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1§
I aktiebolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.
Aktiebolaget skall ha ett aktiekapi-
tal, som skall uppgå till minst femtio-
tusen kronor. År aktiekapitalet för-
delat på flera aktier, skall dessa lyda
på lika belopp.
Utan hinder av första stycket svarar delägare i aktiebolag, som bedriver
advokatverksamhet, solidariskt med bolaget för sådana förpliktelser mot
klienter som bolaget ådrager sig medan han är delägare.
2§
Aktiebolag är privat aktiebolag el-
ler publikt aktiebolag. Denna lag gäl-
ler samtliga aktiebolag, om inte an-
nat föreskrivs.
3§
Aktiebolag skall ha ett aktiekapital
som uppgår till minst etthundratusen
kronor i privata aktiebolag och till
minst femhundratusen kronor i pu-
blika aktiebolag.
Om aktiekapitalet är fördelat på
flera aktier, skall dessa lyda pä lika
belopp.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
1 Lagen omtryckt 1993:150.
275
4 §
Ett privat aktiebolag eller en aktie-
ägare i ett sådant bolag får inte söka
sprida aktier eller teckningsrätter i
bolaget eller av bolaget utgivna skul-
debrev eller optionsbevis genom att
offentliggöra eller på annat sätt rikta
en inbjudan till en vidare krets att
teckna eller förvärva sådana värde-
papper.
Av 1 kap. 3 § lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument
följeratt handel som avses i den lagen
inte får bedrivas med fondpapper
som har givits ut av ett privat aktiebo-
lag.
2 kap.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Stiftarna anger villkoren för bo-
lagsbildningen. Därvid iakttages att
betalningen för aktie ej får under-
stiga det belopp på vilket aktien
skall lyda (nominella beloppet).
Skall aktie kunna tecknas med rätt
eller plikt att mot aktien tillskjuta
annan egendom än pengar eller med
rätt eller plikt för bolaget att över-
taga egendom mot annat vederlag än
aktier (apport), får värdet på ap-
portegendomen ej sättas högre än
det verkliga värdet för bolaget. En-
dast sådan egendom som är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet kan utgöra apportegen-
dom.
Tecknas aktie med villkor som
nella beloppet ändå betalas.
§
Stiftarna anger villkoren för bo-
lagsbildningen. Därvid skall iakttas
att betalningen för en aktie inte får
understiga det belopp på vilket ak-
tien skall lyda (nominella beloppet).
Om en aktie skall kunna tecknas
med rätt eller plikt att mot aktien
tillskjuta annan egendom än pengar
eller med rätt eller plikt för bolaget
att överta egendom mot annat ve-
derlag än aktier (apport), får värdet
på apportegendomen inte sättas
högre än det verkliga värdet för bo-
laget. Endast sådan egendom som är
eller kan antas bli till nytta för bola-
gets verksamhet kan utgöra apport-
egendom. Med apportegendom får
inte jämställas åtagande att utföra ar-
bete eller att tillhandahålla tjänst.
ler mot första stycket, skall det nomi-
3§
Stiftarna skall upprätta och underskriva en dagtecknad stiftelseurkund
som skall innehålla förslag till bolagsordning och uppgift om
1. det belopp som skall betalas för vaije aktie,
2. tiden för aktiernas betalning,
3. sättet och tiden för kallelse till konstituerande stämma, om enligt 7 §
kallelse skall ske.
Bestämmelse om apport eller att
aktie eljest skall kunna tecknas med
villkor eller att bolaget skall ersätta
annan kostnad för bolagets bildande
än allmänna avgifter och sedvanliga
arvoden för upprättande av stiftelse-
1 stiftelseurkunden skall anges be-
stämmelse om apport eller att aktie
på annat sätt skall kunna tecknas
med villkor. I stiftelseurkunden skall
också anges bestämmelse om att bo-
laget skall ersätta kostnad för bola-
276
handlingar och liknande arbete eller gets bildande eller att någon pä annat
att någon eljest skall av bolaget er-
hålla särskild rättighet eller förmån
skall anges i stiftelseurkunden.
Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som
kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av bestäm-
melse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges
1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,
2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i ba-
lansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas för
egendomen,
3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som
angivits i bestämmelsen.
Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra
stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller
hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålles tillgängligt för
aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden.
Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla
även beträffande balans- och resultaträkningar för rörelsen under de senaste
två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges om rörelsens
resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej upprättats för rörel-
sen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning om rörelsens resultat under
nämnda räkenskapsår.
Om andra-fjärde styckena ej iakttagits beträffande viss bestämmelse, är
den utan verkan mot bolaget.
sätt skall fä särskild rättighet eller
förmån av bolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
9§
Bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseur-
kundens undertecknande.
Hinder mot registrering föreligger, om ej
1. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier
efter avdrag för aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej övertagits
av annan (bolagets aktiekapital) motsvarar det i bolagsordningen angivna
aktiekapitalet eller uppgår till minimikapitalet,
2. det belopp som skall betalas i pengar för de aktier som ingår i bolagets
aktiekapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut,
3. all apportegendom är tillförd bolaget,
4. yttranden företes från bankin-
stitut om att 2 har följts och från
auktoriserad eller godkänd revisor
om att 3 har iakttagits. Av revisorns
yttrande skall framgå att apport-
egendomen i stiftelseurkunden ej
åsatts högre värde än det verkliga
värdet för bolaget och att egendo-
men är eller kan antagas bli till nytta
för bolagets verksamhet.
4. yttranden företes från bankin-
stitut om att 2 har följts och från
auktoriserad eller godkänd revisor
om att 3 har iakttagits. Av revisorns
yttrande skall framgå att apport-
egendomen i stiftelseurkunden inte
har åsatts högre värde än det verk-
liga värdet för bolaget och att egen-
domen är eller kan antas bli till nytta
för bolagets verksamhet. Iyttrandet
skall revisorn beskriva apportegen-
domen och ange vilken metod som
har använts vid värderingen av den.
Särskilda svårigheter att uppskatta
värdet av egendomen skall anmär-
kas.
Genom registreringen fastställes bolagets aktiekapital till belopp som an-
ges i andra stycket 1. Aktier som enligt 11 § förklarats förverkade och ej
övertagits av annan blir därvid ogiltiga.
277
Om ej anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket an-
givna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut
avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om
bolagets bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för
återbetalningen av de belopp som inbetalats på tecknade aktier jämte upp-
kommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärd enligt 13 §
första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.
9a§
Träffar bolaget inom två år från re-
gistreringen avtal med en stiftare eller
en aktieägare, skall styrelsen under-
ställa bolagsstämman avtalet för god-
kännande, om avtalet innebär att bo-
laget förvärvar egendom mot en er-
sättning som motsvarar minst en
tiondel av aktiekapitalet. Det gäller
dock inte om förvärvet sker på en
svensk eller en utländsk börs eller på
en auktoriserad marknadsplats eller
som ett led i bolagets löpande affärs-
verksamhet.
Styrelsen skall lämna en redogö-
relse för de omständigheter som kan
vara av vikt vid bedömandet av vär-
det på egendomen och av avtalet i öv-
rigt. Bestämmelserna i 2 kap. 3 §
tredje och fjärde styckena tillämpas
även på redogörelsen.
En auktoriserad eller godkänd re-
visor skall avge yttrande över redo-
görelsen. Yttrandet skall innehålla de
uppgifter som avses i 2 kap. 9 § andra
stycket 4.
Avtalet skall tillsammans med sty-
relsens redogörelse och revisorns ytt-
rande hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före den
bolagsstämma vid vilken beslutet
skall fattas.
9b§
Om bolagsstämman inte godkän-
ner ett avtal som avses i 9 a § inom sex
månader från avtalsdagen, är avtalet
utan verkan. Har 9 a § inte iakttagits
beträffande någon viss bestämmelse i
avtalet, är den bestämmelsen utan
verkan mot bolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
278
9c§
Styrelsen skall genast för registre-
ring anmäla bolagsstämmans beslut
att godkänna avtal som avses i 9 a §.
3 kap.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
1 §
Alla aktier har lika rätt i bolaget, om ej annat följer av denna paragraf.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller
kunna utges. Sådan bestämmelse skall ange
1. olikheterna mellan aktieslagen,
2. antalet aktier av varje slag,
3. om aktierna ej skall medföra
lika rätt till andel i bolagets till-
gångar eller vinst, den företrädesrätt
som tillkommer aktieägarna vid ök-
ning av aktiekapitalet enligt 4 kap.
Föreskrift om olika företrädesrätt
får meddelas endast om aktierna ej
skall medföra lika rätt till andel i bo-
lagets tillgångar eller vinst.
3. om aktierna inte skall medföra
lika rätt till andel i bolagets till-
gångar eller vinst eller om aktierna
skall ha olika röstvärde, den företrä-
desrätt som tillkommer aktieägarna
vid ökning av aktiekapitalet enligt 4
kap. Föreskrift om olika företrädes-
rätt får meddelas endast om skillna-
derna mellan aktierna skall vara av
nu angivet slag.
Beträffande kontantemission skall
en föreskrift som avses i andra
stycket 3 sista meningen innebära att
gammal aktie skall ge företrädesrätt
till ny aktie av samma slag att aktier
som inte tecknas av de i första hand
berättigade aktieägarna skall erbju-
das samtliga aktieägare samt att, om
inte hela antalet aktier som tecknas
på grund av sistnämnda erbjudande
kan ges ut, aktierna skall fördelas
mellan tecknarna i förhållande till
tecknat antal och, i den mån det inte
kan ske, genom lottning.
Beträffande fondemission skall,
om skillnaden mellan aktierna inte
gäller rätten till andel i bolagets till-
gångar eller vinst, i en sådan före-
skrift som avses i andra stycket 3 sista
meningen bestämmas att nya aktier
av varje slag skall emitteras i förhål-
lande till det antal aktier av samma
slag som finns sedan tidigare. Därvid
skall de gamla aktierna ge företrädes-
rätt till nya aktier av samma slag i för-
hållande till sin andel i aktiekapitalet.
Avser olikheten mellan aktieslagen akties röstvärde, gäller att ingen aktie
får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie.
I bolagsordningen kan bestämmas att aktie av visst slag skall i närmare
angiven ordning kunna omvandlas till aktie av annat slag. Omvandling skall
utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.
279
Aktiebok hålles tillgänglig hos bo-
laget för envar. Föres aktieboken
med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande
sätt, skall i stället utskrift av aktiebo-
ken på begäran tillhandahållas hos
bolaget och, i fråga om avstämnings-
bolag, även hos värdepapperscen-
tralen. Utskriften fårey vara äldre än
sex månader. Envar har rätt att mot
ersättning för kostnaderna få sådan
utskrift av aktieboken eller del av
13 §
Aktiebok skall hållas tillgänglig
hos bolaget för var och en. Om ak-
tieboken förs med maskin för auto-
matisk databehandling eller på an-
nat liknande sätt, skall i stället en ut-
skrift av aktieboken på begäran till-
handahållas hos bolaget och, i fråga
om avstämningsbolag, även hos vär-
depapperscentralen. Utskriften får
inte vara äldre än sex månader. En-
var har rätt att mot ersättning för
kostnaderna få en sådan utskrift av
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
den. När det gäller avstämningsbo-
lag får dock utskrift enligt detta
stycke ej innehålla uppgifter om ak-
tieägare som har högst femhundra
aktier i bolaget.
aktieboken eller del av den. När det
gäller avstämningsbolag som har
mer än en aktieägare, får dock en ut-
skrift enligt detta stycke inte inne-
hålla uppgifter om aktieägare som
har högst femhundra aktier i bola-
get.
Aktiebok eller, om aktieboken föres med maskin för automatisk databe-
handling eller på annat liknande sätt, utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämma, skall hållas tillgänglig för aktie-
ägarna vid stämman.
I utskrift upptages aktieägarna och de förvaltare som avses i 10 § andra
stycket i alfabetisk ordning.
4 kap.
2§
Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kontant-
emission) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya ak-
tierna i förhållande till det antal aktier de förut äger, om ej annat föreskrivits
i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission,
antingen bestämmes i emissionsbeslutet eller följer av villkor som enligt 5
kap. 4 § första stycket 8 meddelats vid emission av skuldebrev.
Beslut av bolagsstämman att av-
vika från aktieägarnas företrädesrätt
är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
Förslag till beslut om nyemission
skall hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslu-
tet skall fattas. Det skall genast sän-
das till aktieägare, som begär det
och uppger sin postadress. Förslaget
skall läggas fram på stämman. Vad
som nu sagts om förslag till beslut
skall gälla sådan redogörelse av sty-
relsen och sådant yttrande av reviso-
§
Förslag till beslut om nyemission
skall hållas tillgängligt för aktie-
ägarna under minst en vecka före
den bolagsstämma vid vilken beslu-
tet skall fattas. Det skall genast sän-
das till aktieägare, som begär det
och uppger sin postadress. Förslaget
skall läggas fram på stämman. Vad
som nu sagts om förslag till beslut
skall gälla sådan redogörelse av sty-
relsen och sådant yttrande av reviso-
280
rerna som avses i 6 §. Innebär försla-
get avvikelse från aktieägarnas före-
trädesrätt, skall skälen till avvikel-
sen anges i förslaget eller i handling
som fogats vid förslaget. Om årsre-
dovisningen ej skall behandlas på
stämman, skall även följande hand-
lingar enligt vad nyss sagts hållas till-
gängliga och läggas fram på stäm-
man:
rerna som avses i 6 §. Innebär försla-
get avvikelse från aktieägarnas före-
trädesrätt, skall skälen till avvikel-
sen samt grunden för emissionskur-
sen anges i förslaget eller i handling
som fogats vid förslaget. Om årsre-
dovisningen inte skall behandlas på
stämman, skall även följande hand-
lingar enligt vad nyss sagts hållas till-
gängliga och läggas fram på stäm-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
man:
1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av
revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig be-
tydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgi-
vande,
3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.
Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt
att teckna aktier som enligt förslaget tillkommer aktieägarna eller annan el-
ler vem som annars får teckna aktier.
Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna inte
skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de förut
äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.
12 §
Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader
från beslutet, om det ej förfallit enligt 10 §. Hinder mot registrering förelig-
ger, om ej
1. full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut registrerade
aktiekapitalet ingående aktierna,
2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya ak-
tier efter avdrag för aktier som förklarats förverkade och ej övertagits av
annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till belopp som avses i 10 §,
3. hälften av det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade
kapitalökningen ingående aktierna har inbetalats,
4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget,
5. yttrande företes från auktorise-
rad eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att ap-
portegendomen icke åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bo-
laget och att egendomen är eller kan
antagas bli till nytta för bolagets
verksamhet; yttrandet från revisor
om att 3 har iakttagits får i avstäm-
ningsbolag ersättas av en försäkran
från värdepapperscentralen om att
så har skett.
5. yttrande företes från auktorise-
rad eller godkänd revisor av vilket
framgår att 3 och 4 iakttagits, att ap-
portegendomen inte har åsatts högre
värde än det verkliga värdet för bo-
laget och att egendomen är eller kan
antas bli till nytta för bolagets verk-
samhet; yttrandet från revisor om
att 3 har iakttagits får i avstämnings-
bolag ersättas av en försäkran från
värdepapperscentralen om att så har
skett. I yttrandet skall revisorn be-
skriva apportegendomen och ange
vilken metod som har använts vid
värderingen av den. Särskilda svårig-
heter att uppskatta värdet av egendo-
men skall anmärkas.
Vid kontantemission i bolag vars bundna egna kapital före emissionen un-
281
derstiger en miljon kronor skall, i stället för vad som föreskrives i första
stycket 3 och 5, hela det belopp, som skall betalas för aktierna, erläggas ge-
nom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut
och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i registrerings-
ärendet.
Genom registreringen fastställes ökningen av aktiekapitalet till belopp
som anges i första stycket 2.
Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraft-
ägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering, gäller vad i
10 § sägs.
Aktiekapitalet är ökat när registrering skett. Aktier som förklarats förver-
kade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför
rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet
får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter
det under vilket aktierna skolat till fullo betalas.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
14 §
Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägares
företrädesrätt enligt 2 § under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller därvid i tillämpliga delar, varvid
dock skall iakttagas vad som föreskrives nedan i tredje stycket.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 § motsvarande tillämpning. Vad
som där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut.
I fråga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande till-
lämpas 4 §. Vad som där sägs om för-
slag till emissionsbeslut skall gälla
styrelsens beslut. Beslut av bolags-
stämman att godkänna avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 §
är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
Införing av de nya aktierna i aktieboken och anmälan för registrering en-
ligt 12 § skall ej ske innan stämman har godkänt emissionsbeslutet. Har så-
dan anmälan ej skett inom ett år från styrelsens beslut om emission, är emis-
sionsbeslutet förfallet. Vad som har betalats på tecknade aktier skall i sådant
fall genast återbetalas.
15 §
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om nyemis-
sion i den mån emissionen kan ske
utan ändring i bolagsordningen och
att därvid avvika från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 2 §.
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om nyemis-
sion i den mån emissionen kan ske
utan ändring av bolagsordningen
och att därvid avvika från aktieägar-
nas företrädesrätt enligt 2 §. Bemyn-
digande att avvika från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 2 § är giltigt en-
dast om det har biträtts av aktieägare
med två tredjedelar av såväl de av-
givna rösterna som de vid stämman
företrädda aktierna.
Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med bestämmelse som avses
i 6 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta anges
särskilt i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla be-
282
stämmelser om den tid, längst intill nästkommande ordinarie bolagsstämma,
inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i
4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyndigande.
Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för regi-
strering. Innan registrering har skett, kan styrelsen ej fatta beslut om emis-
sion.
Bestämmelserna i 5-13 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar
om emission med stöd av bemyndigande.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
När aktiebolag, som enligt 10 kap
3 § andra eller fjärde stycket är skyl-
digt att ha auktoriserad revisor, eller
aktieägare i sådant bolag offentlig-
gör eller på annat sätt till en vidare
krets riktar inbjudan att förvärva ak-
tier eller teckningsrätter i bolaget,
skall styrelsen upprätta en särskild
redogörelse för bolagets förhållan-
den (emissionsprospekt) enligt 19-
26 §§, om summan av de belopp som
till följd av inbjudan kan komma att
erläggas uppgår till minst en miljon
kronor.
18 §
När ett publikt aktiebolag eller en
aktieägare i ett sådant bolag offent-
liggör eller på annat sätt till en vi-
dare krets riktar inbjudan att för-
värva aktier eller teckningsrätter i
bolaget, skall styrelsen upprätta en
särskild redogörelse för bolagets för-
hållanden (emissionsprospekt) en-
ligt 19-26 §§, om summan av de be-
lopp som till följd av inbjudan kan
komma att betalas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
5 kap.
2§
Vid emission av skuldebrev mot vederlag i pengar har aktieägarna företrä-
desrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde
de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas
på grund av optionsrätt.
Beslut av bolagsstämman att av-
vika från aktieägarnas företrädesrätt
är giltigt endast om det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna.
8 §
Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse från
aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans godkän-
nande. Bestämmelserna i 4 - 6 §§ och 7 § första stycket äger motsvarande
tillämpning.
I fraga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande äger
4 kap. 4 § motsvarande tillämpning.
Vad där sägs om förslag till emis-
sionsbeslut skall gälla styrelsens be-
slut.
I fraga om styrelsens begäran om
bolagsstämmans godkännande till-
lämpas 4 kap. 4 §. Vad där sägs om
förslag till emissionsbeslut skall gälla
styrelsens beslut.
Beslut av bolagsstämman att god-
känna avvikelse från aktieägares fö-
reträdesrätt enligt 2 § är giltigt endast
om det har biträtts av aktieägare med
två tredjedelar av såväl de avgivna
283
rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna.
Anmälan för registrering enligt 7 § tredje stycket skall göras när emissions-
beslutet godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslutats.
Har anmälan för registrering ej skett inom ett år från styrelsens beslut om
emission, är beslutet förfallet.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om emis-
sion och att därvid avvika från be-
stämmelserna i 2 § om aktieägares
företrädesrätt.
Bolagsstämman kan bemyndiga
styrelsen att fatta beslut om emis-
sion och att därvid avvika från be-
stämmelserna i 2 § om aktieägares
företrädesrätt. Bemyndigande att
avvika från bestämmelserna i 2 § om
aktieägares företrädesrätt är giltigt
endast om det har biträtts av aktie-
ägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stäm-
man företrädda aktierna.
Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar
eller eljest med villkor eller skall avvikelse från aktieägares företrädesrätt
kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans beslut. Beslutet
skall innehålla bestämmelse om den tid, längst intill nästkommande ordina-
rie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmel-
serna i 4 kap. 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om förslag till bemyn-
digande.
Bolagsstämmans beslut skall genast anmälas för registrering. Innan regi-
strering har skett kan styrelsen ej fatta beslut om emission.
Bestämmelserna i 4 - 7 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om styrelsens
beslut om emission.
16 §
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när aktiebolag,
som enligt 10 kap. 3§ andra eller
fjärde stycket är skyldigt att ha aukto-
riserad revisor, eller aktieägare i så-
dant bolag offentliggör eller på an-
nat sätt till en vidare krets riktar in-
bjudan att förvärva av bolaget ut-
givna skuldebrev eller optionsbevis
som avses i detta kapitel. Skyldighet
att upprätta emissionsprospekt före-
ligger dock endast om summan av de
belopp som till följd av inbjudan kan
komma att erläggas uppgår till minst
en miljon kronor.
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt tilllämpas
också när ett publikt aktiebolag eller
en aktieägare i ett sådant bolag of-
fentliggör eller på annat sätt till en
vidare krets riktar inbjudan att för-
värva av bolaget utgivna skuldebrev
eller optionsbevis som avses i detta
kapitel. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock
endast om summan av de belopp
som till följd av inbjudan kan
komma att betalas uppgår till minst
trehundratusen kronor.
6 kap.
1 §
Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen
1. avsättning till reservfond eller 1. avsättning till omedelbar täck-
omedelbar täckning av förlust enligt ning av förlust enligt fastställd ba-
284
lansräkning, om förlusten inte kan
täckas av fritt eget kapital,
fastställd balansräkning, om förlus-
ten ej kan täckas av fritt eget kapital,
2. återbetalning till aktieägarna, eller
3. avsättning till fond att användas 3. avsättning till reservfond samt
enligt beslut av bolagsstämman. till fond att användas enligt beslut av
bolagsstämman.
Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse
större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter
nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföre-
gående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars på
grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 4 § första stycket 1-3.
Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,
2. indragning av aktier utan återbetalning, eller
3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning.
Om nedsättning av aktiekapitalet
på grund av bristande betalning på grund av bristande betalning eller
finns bestämmelser i 4 kap. 13 § på grund av att aktier har blivit ogil-
andra stycket. tiga finns bestämmelser i 4 kap. 13 §
andra stycket och 7 kap. 2 §. Om
nedsättning genom inlösen av aktier
enligt förbehåll i bolagsordningen
finns bestämmelser i 8 -10 §§.
Om nedsättning av aktiekapitalet
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
2§
Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämma, om ej an-
nat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får ej fattas förrän bolaget blivit regi-
strerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.
Nedsättning för ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får beslutas
endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om förslag till bolagsstämmans beslut och
andra handlingar gäller i tillämpliga delar. Kallelsen till bolagsstämman skall
alltid ange nedsättningsförslagets huvudsakliga innehåll.
2a§
Bolagsstämmans beslut om ned-
sättning är giltigt om det har biträtts
av aktieägare med två tredjedelar av
såväl de avgivna rösterna som de vid
stämman företrädda aktierna. Vid
beslut om nedsättning enligt 8 § gäller
9 kap. 13 §.
Innebär nedsättningen att rättsför-
hållandet mellan redan utgivna aktier
rubbas, är beslutet giltigt, om det har
biträtts av samtliga vid stämman när-
varande aktieägare företrädande nio
tiondelar av aktierna. I följande fall
räcker det för giltigt beslut att det har
biträtts av aktieägare med två tredje-
delar av såväl de avgivna rösterna
som de på stämman företrädda ak-
tierna, nämligen om
1. nedsättningen försämrar endast
viss eller vissa aktiers rätt och samt-
285
liga vid stämman närvarande ägare
av dessa aktier företrädande nio tion-
delar av alla sålunda berörda aktier
godkänner nedsättningen, eller
2. nedsättningen försämrar endast
helt aktieslags rätt och ägare till hälf-
ten av alla aktier av detta slag och nio
tiondelar av de på stämmman före-
trädda aktierna av detta slag godkän-
ner nedsättningen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
6§
Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt 1 § första
stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet ej verkställas utan rättens tillstånd,
såvida icke samtidigt bolaget genom nyemission tillföres ett belopp som
minst motsvarar nedsättningsbeloppet.
Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbe-
slutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsätt-
ningsbeslutet registrerats och förteckning över bolagets kända borgenärer
med angivande av postadress.
Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med
föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skrift-
ligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit
ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i
Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i länet och alla kända
borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.
Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer som bestrider den full
betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd med-
delas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns be-
stämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensions-
utfästelse m.m.
Är borgenär tillika gäldenär i
samma rättsförhållande, skall han ej
upptagas i förteckningen över bola-
gets kända borgenärer. Han skall ej
kallas av rätten och har ej heller rätt
till betalning eller säkerhet enligt
fjärde stycket.
Om en borgenärs anspråk avser en
sådan fordran på lön eller annan er-
sättning som har förmånsrätt enligt
12 § förmånsrättslagen (1970:979) el-
ler en fordran på pension som har
förmånsrätt enligt 12 eller 13 §
samma lag, skall han inte tas upp i
förteckningen över bolagets kända
borgenärer. Han skall inte kallas av
rätten och har inte heller rätt till be-
talning eller säkerhet enligt fjärde
stycket.
8§
I aktiebolag, vars aktiekapital kan utan ändring av bolagsordningen be-
stämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen intagas för-
behåll att aktiekapitalet kan nedsättas genom inlösen av aktier, dock ej un-
der minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och
inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.
Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast
avse aktier som kan tecknas eller utges efter det att ändringen registrerats.
Har fondemission ägt rum efter registreringen, får inlösen av fondaktie ske
först när tre år förflutit från registreringen av emissionen.
Nedsättning får ej ske så att full täckning ej finnes för det bundna egna
286
kapitalet. Beräkning därav skall ske på grundval av fastställd balansräkning
för nästföregående räkenskapsår.
När enligt förbehållet blivit be-
stämt att vissa aktier skall inlösas,
skall genast anmälas för registrering
att aktiekapitalet nedsättes med dessa
aktiers sammanlagda nominella be-
lopp. När registrering skett är aktie-
kapitalet nedsatt.
9 §
Bestämmelserna i 6 och 7 §§ till-
lämpas även vid nedsättning enligt
8 §. Bestämmelserna gäller dock inte
om
1. nedsättningen genomförs ge-
nom inlösen med ett sammanlagt be-
lopp som inte överstiger det fria egna
kapitalet beräknat på grundval av
fastställd balansräkning för nästföre-
gående räkenskapsår och
2. ett belopp som motsvarar ned-
sättningsbeloppet avsätts till reserv-
fonden.
10 §
I fall som anges i 9 § andra me-
ningen skall bolaget, när det enligt ett
förbehåll i bolagsordningen harblivit
bestämt att vissa aktier skall lösas in
och att ett belopp motsvarande ned-
sättningsbeloppet skall avsättas till
reservfonden, genast anmäla för regi-
strering att aktiekapitalet sätts ned
med dessa aktiers sammanlagda no-
minella belopp. När registrering har
skett, är aktiekapitalet nedsatt.
7 kap.
1 §
Ett aktiebolag får inte teckna egen
aktie.
Om ett aktiebolag har tecknat egen
aktie, skall stiftarna eller vid nyemis-
sion styrelsen och verkställande di-
rektören anses ha tecknat aktierna
för egen räkning med solidariskt an-
svar för betalningen. Det gäller dock
inte stiftare, styrelseledamot eller
verkställande direktör som visar att
han inte kände till eller hade bort
känna till aktieteckningen.
Om aktier i ett bolag har tecknats
av någon i eget namn men för bola-
gets räkning, skall han anses ha teck-
nat aktierna för egen räkning.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
287
Bestämmelserna i första-tredje
styckena gäller även i fråga om ett
dotterföretags teckning av aktie i mo-
derbolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
2§
Aktiebolag får ej förvärva eller såsom pant mottaga egen aktie. Dotter-
företag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga aktie i moderbolaget.
Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt.
Första stycket utgör ej hinder för
aktiebolag eller dotterföretag att vid
övertagande av affärsrörelse för-
värva däri ingående aktie, att inlösa
aktie enligt 13 kap. 3 § eller att på
auktion inropa för företagets fordran
utmätt aktie. Förvärvad aktie skall,
om den ej indragits genom nedsätt-
ning av aktiekapitalet, avyttras så
snart det kan ske utan förlust. Aktie,
som förvärvats vid övertagande av
affärsrörelse, skall dock avyttras se-
nast två år efter förvärvet, såvida icke
regeringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer ger företaget till-
stånd att behålla aktien under längre
tid.
Har aktiebolag blivit moderbolag
och innehar dotterföretaget aktier i
moderbolaget, skall dessa aktier av-
yttras enligt vad som f andra stycket
sägs beträffande aktier som förvär-
vats vid övertagande av affärsrö-
relse.
Första stycket utgör inte hinder
för aktiebolag eller dotterföretag att
vid övertagande av affärsrörelse för-
värva aktier som ingår i rörelsen, att
lösa in aktier enligt 13 kap. 3 § eller
att på auktion ropa in aktier som har
utmätts för företagets fordran. En
förvärvad aktie skall, om den inte
har dragits in genom nedsättning av
aktiekapitalet, avyttras så snart det
kan ske utan förlust, dock senast tre
år efter förvärvet.
Har aktiebolag blivit moderbolag
och innehar dotterföretaget aktier i
moderbolaget, skall dessa aktier av-
yttras enligt vad som sägs i andra
stycket.
En aktie, som inte har avyttrats
inom tre år från förvärvet, är ogiltig.
Bolaget skall sätta ned aktiekapitalet
med aktiens nominella belopp. Ett
förslag till beslut om nedsättning
skall läggas fram på den första bo-
lagsstämma som hålls sedan ogiltig-
het har inträtt. Nedsättningsbeloppet
skall överföras till reservfonden.
Bestämmelserna i 4 kap. 19- 26 §§
om emissionsprospekt äger motsva-
rande tillämpning när aktiebolag,
som enligt 10 kap. 3§ andra eller
fjärde stycket är skyldigt att ha aukto-
riserad revisor, eller aktieägare i så-
dant bolag offentliggör eller på an-
nat sätt till en vidare krets riktar in-
bjudan att förvärva av bolaget ut-
givna vinstandelsbevis. Skyldighet
att upprätta emissionsprospekt före-
§
Bestämmelserna i 4 kap. 19-26 §§
om emissionsprospekt tillämpas
även när ett publikt aktiebolag eller
en aktieägare i ett sådant bolag of-
fentliggör eller på annat sätt till en
vidare krets riktar inbjudan att för-
värva av bolaget utgivna vinstan-
delsbevis. Skyldighet att upprätta
emissionsprospekt föreligger dock
endast om summan av de belopp
som till följd av inbjudan kan
288
ligger dock endast om summan av de komma att betalas uppgår till minst
belopp som till följd av inbjudan kan trehundratusen kronor.
komma att erläggas uppgår till minst
en miljon kronor.
8 kap.
10 §
Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör får ej handlägga fråga
rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller får han handlägga fråga
om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
intresse, som kan vara stridande mot
gång eller annan talan.
14
Har ställföreträdare, som företa-
git rättshandling för bolaget, över-
skridit sin befogenhet, är rättshand-
lingen ej gällande mot bolaget, om
den mot vilken rättshandlingen före-
togs insåg eller bort inse att befogen-
heten överskreds. Detsamma gäller
om verkställande direktör vid före-
tagande av rättshandling överskri-
der den honom enligt 6 § tillkom-
mande behörigheten att vidtaga åt-
gärd på bolagets vägnar.
bolagets. Med avtal jämställes rätte-
Om ett bolag har endast en aktie-
ägare, skall ett sådant avtal mellan
denne och bolaget, som inte avser lö-
pande affärstransaktioner på sedvan-
liga villkor, antecknas i eller fogas till
styrelsens protokoll.
§
Om en ställföreträdare som avses
i 11 § har företagit en rättshandling
för bolaget och därvid har handlat i
strid med bestämmelserna i denna lag
om bolagsorganens behörighet, gäl-
ler rättshandlingen inte mot bolaget.
Detsamma gäller om en verkstäl-
lande direktör vid företagande av en
rättshandling har överskridit den be-
hörighet som tillkommer honom en-
ligt 12 § och bolaget visar att motpar-
ten insåg eller bort inse behörighets-
överskridandet.
Om en ställföreträdare som avses i
första stycket har överskridit sin be-
fogenhet, gäller rättshandlingen inte
mot bolaget, om bolaget visar att
motparten insåg eller bort inse befo-
genhetsöverskridandet. Detta gäller
dock inte vid överträdelser av bola-
gets verksamhetsföremål och inte hel-
ler vid andra befogenhetsöverskri-
danden varigenom styrelsen eller
verkställande direktören har över-
trätt föreskrifter som har meddelats i
bolagsordningen eller av ett annat
bolagsorgan.
15 §
För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseleda-
mot, verkställande direktör, suppleant och firmatecknare och vem som en-
ligt 11 § har bemyndigats att på bolagets vägnar ta emot delgivning samt de-
ras postadress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum.
Om en ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrel-
289
19 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
serepresentation för de privatanställda, skall detta anges. För registrering
skall bolaget även anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas.
Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 9 § anmäles för re-
gistrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande som
anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra
anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.
Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre-
ring.
Varje år efter den ordinarie bolags-
stämman skall bolaget till registre-
ringsmyndigheten sända in en aktuell
förteckning över bolagets styrelsele-
damöter, verkställande direktör, sup-
pleanter, firmatecknare och vem som
enligt 11 § har bemyndigats att på bo-
lagets vägnar ta emot delgivning med
uppgift om deras postadress och per-
sonnummer eller, om sådant saknas,
födelsedatum. Förteckningen skall
sändas in samtidigt med att en av-
skrift av årsredovisningen och revi-
sionsberättelsen sänds in enligt 11
kap. 3 § andra stycket.
9 kap.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
13 §
Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften av
de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder.
Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres
valet genom lottdragning, om ej annat beslutas av stämman innan valet för-
rättas.
Första stycket gäller ej, om annat
följer av denna lag eller föreskrives
i bolagsordningen. Beträffande be-
slut som avses i 14 eller 15 § kan
dock i bolagsordningen endast före-
skrivas längre gående villkor än som
anges där.
Första stycket gäller inte, om an-
nat följer av denna lag eller före-
skrivs i bolagsordningen. Beträf-
fande beslut som avses i 4 kap. 2, 14
och 15 §§, 5 kap. 2, 8 och 9 §§, 6 kap.
2a §, 9kap. 14och 15 §§, 14kap. 11
§ samt 17 kap. 1 och 2 §§ kan dock
i bolagsordningen endast föreskrivas
längre gående villkor än som anges
där.
17 §
Om bolagsstämmobeslut ej tillkommit i behörig ordning eller eljest strider
mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande
eller ändring av beslutet föras av aktieägare eller av styrelsen, styrelseleda-
mot eller verkställande direktör. Sådan talan kan föras även av den som sty-
relsen obehörigen vägrat att införa såsom aktieägare i aktieboken.
Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke
talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när
1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla aktieägares
samtycke,
2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke ej givits, eller
290
3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmel-
serna om kallelse väsentligen eftersatts.
Vad som sägs i andra och tredje
styckena om tiden för väckande av
talan gäller inte i fall som avses i 14
kap. 30 §.
Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller
även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstäm-
mans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen
borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall
anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom som
vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången förordnats att bo-
lagsstämmans beslut ej får verkställas, skall rätten underrätta registrerings-
myndigheten för registrering.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
10 kap.
15 §
För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till revisor samt den-
nes postadress och personnummer. Bestämmelserna i 8 kap. 15 § andra
stycket skall härvid tillämpas.
Varje år efter den ordinarie bolags-
stämman skall bolaget till registre-
ringsmyndigheten sända in en aktuell
förteckning över bolagets revisorer
med uppgift om deras postadress och
personnummer. Förteckningen skall
sändas in samtidigt med att en av-
skrift av årsredovisningen och revi-
sionsberättelsen sänds in enligt 11
kap. 3 § andra stycket.
12 kap.
Sker utbetalning till aktieägare i
strid mot denna lag, skall mottaga-
ren återbära vad han uppburit med
ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utdelningen
uppburits ZnftZZ dess ränta skall utgå
enligt 6 § räntelagen till följd av 3 el-
ler 4 § samma lag. Detta gäller dock
ej, om mottagaren hade skälig anled-
ning antaga att utbetalningen ut-
gjorde laglig vinstutdelning.
Sker utbetalning till aktieägare i
strid mot denna lag, skall mottaga-
ren återbära vad han har uppburit
med ränta beräknad enligt 5 § ränte-
lagen (1975:635) från det att utdel-
ningen uppburits till dess att ränta
skall betalas enligt 6 § räntelagen till
följd av 3 eller 4 § samma lag. Om
utbetalningen har skett i form av
vinstutdelning, är dock mottagaren
återbäringsskyldig endast om bolaget
visar att han insåg eller bort inse att
utbetalningen stred mot denna lag.
För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslu-
tet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller
fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning an-
svariga enligt 15 kap. 1-4 §§.
291
7 §
Aktiebolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier i eller är styrel-
seledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma
koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till
1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedsti-
gande led till aktieägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,
2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande
led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett
bestämmande inflytande.
Bestämmelserna i första stycket gäller ej om
1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,
2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,
3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt
är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller
4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som av-
ses i första stycket 1-3 är aktieägare samt det sammanlagda aktieinnehavet
ej uppgår till en procent av aktiekapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget
ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktiekapitalen i koncern-
bolagen. Första stycket tillämpas dock, om gäldenären eller juridisk person
över vars verksamhet han har ett bestämmande inflytande eller båda tillsam-
mans äger mer än 500 aktier i bolaget eller, om bolaget ingår i koncern, i
koncernbolagen.
Aktiebolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom
närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall för-
värva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern.
Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern
gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om
1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller an-
nat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två
gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och
lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt
3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra
styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall
dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseleda-
mot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna
i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
Lån enligt fjärde stycket får inte
lämnas, om det sammanlagda belop-
pet av sådana lån därefter skulle
överstiga bolagets fria egna kapital.
Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsva-
rande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.
Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande sam-
levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med
varandra eller har eller har haft barn gemensamt.
Som aktieinnehav eller aktieförvärv enligt bestämmelserna i denna para-
graf räknas inte innehav eller förvärv av andelar i en aktiefond eller i en ak-
tiesparfond eller kapitalsparfond som inte är företagsanknuten.
8 §
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Vid förvärv av aktier i bolaget eller
i annat bolag i samma koncern får
skattemyndigheten medge undantag
Skattemyndigheten kan på ansö-
kan medge undantag från 7 §, om det
vid förvärv av aktier i bolaget eller
292
annat bolag i samma koncern är på-
kallat av särskilda omständigheter el-
ler om det i annat fall föreligger syn-
nerliga skäl. Sådant undantag med-
ges dock av Finansinspektionen när
det gäller aktiebolag som står under
Finansinspektionens tillsyn.
från 7 § om det behövs på grund av
särskilda omständigheter. Vid för-
värv av aktier i det längivande bola-
get får dock sådant undantag medges
endast om bolaget är ett privat aktie-
bolag.
I andra fall än som avses i första
stycket får skattemyndigheten medge
undantag från 7 § om det finns syn-
nerliga skäl.
När det gäller aktiebolag som står
under Finansinspektionens tillsyn
prövas frågor om undantag av Fi-
nansinspektionen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver
dock ej ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att
ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas el-
ler betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen får bifallas.
14 kap.
Avtal om fusion, varigenom ett ak-
tiebolag (överlåtande bolag) upplö-
ses utan likvidation och dess till-
gångar och skulder övertages av an-
nat aktiebolag (övertagande bolag),
skall för att bli giltigt godkännas av
bolagsstämman i det överlåtande bo-
laget, om ej annat följer av 8 §. Fu-
sion kan ske utan hinder av att det
överlåtande bolaget trätt i likvida-
tion. 1 sådant fall skall likvidationen
avslutas när registrering skett av rät-
tens tillstånd enligt 5 §. Vid avtal om
fusion mellan aktiebolag och bank-
aktiebolag gäller bestämmelserna i
11 kap. bankaktiebolagslagen
(1987:618).
Följande handlingar skall hållas
tillgängliga för aktieägarna under
minst en vecka före den bolags-
stämma, vid vilken fråga om god-
kännande av fusionsavtal skall be-
handlas, samt läggas fram på stäm-
man,
1. förslag till bolagsstämmans be-
slut,
2. fusionsavtalet, som skall ange
fusionsvederlaget och grunderna för
dess fördelning,
3. redogörelse av styrelsen för de
omständigheter som kan vara av vikt
Ett aktiebolags samtliga tillgångar
och skulder kan övertas av ett annat
aktiebolag mot vederlag till aktie-
ägarna i det överlåtande bolaget i
form av aktier i det övertagande bola-
get varvid det överlåtande bolaget
upplöses utan likvidation (fusion).
Som fusionsvederlag får också läm-
nas pengar.
Fusion kan ske
1. mellan det övertagande bolaget
på ena sidan och ett eller flera överlå-
tande bolag på den andra (absorp-
tion), eller
2. mellan två eller flera överlå-
tande bolag genom att de bildar ett
nytt, övertagande bolag (kombina-
tion).
293
vid bedömningen avförslagets lämp-
lighet för bolaget,
4. yttrande av revisorerna översty-
relsens redogörelse enligt 3,
5. om årsredovisningen ej skall be-
handlas på stämman, handlingar
som anges i 4 kap. 4 § första stycket
1-3,
6. om i fusionsvederlaget ingår ak-
tier i det övertagande bolaget eller av
detta bolag utfärdade konvertibla
skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning,
handlingar som anges i 4 kap. 4 §
första stycket 1-3 beträffande det
övertagande bolaget.
Handlingarna skall genast sändas
till aktieägare som begär det och
uppger sin postadress.
Avtal om fusion, varigenom två el-
ler flera aktiebolag (överlåtande bo-
lag) förenas genom att bilda ett nytt
aktiebolag som övertar deras till-
gångar och skulder mot aktierna i det
övertagande bolaget, skall för att bli
giltigt godkännas av bolagsstämman
i varje överlåtande bolag. Bestäm-
melserna iil § första stycket andra
meningen äger motsvarande tillämp-
ning.
Handlingar, som anges i 1 § andra
stycket 1-5, skall upprättas för varje
överlåtande bolag. De skall hållas
tillgängliga för aktieägare i överlå-
tande bolag under minst en vecka
före bolagsstämma vid vilken fråga
om godkännande av fusionsavtal
skall behandlas. Handlingarna skall
genast sändas till aktieägare som be-
gär det och uppger sin postadress. De
skall läggas fram på stämmorna.
Fusionsavtalet tjänar som stiftel-
seurkund för det övertagande bola-
get. Avtalet skall innehålla förslag
till bolagsordning och ange hur sty-
relse och revisorer skall utses. God-
känner bolagsstämmorna avtalet,
skall de samtidigt utse styrelse och
revisorer.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
§
Fusion får ske utan hinder av att
överlåtande bolag har trätt i likvida-
tion, under förutsättning att skifte av
bolagets tillgångar inte har påbörjats.
Likvidationen skall anses avslutad
när anmälan enligt 19 § har registre-
rats eller registrering enligt 28 § har
skett.
När avtal om fusion godkänts av
bolagsstämman skall det anmälas av
§
Innehavarna av konvertibla skul-
debrev, skuldebrev förenade med op-
294
bolaget för registrering. Om det ej
skett inom fyra månader från bolags-
stämmans beslut eller om registre-
ringsmyndigheten genom lagakraft-
ägande beslut avskrivit sådan anmä-
lan eller vägrat registrering av avta-
let, är frågan om fusion förfallen.
Hinder mot registrering möter om
fusionen har förbjudits enligt kon-
kurrenslagen (1993:20) eller lagen
(1992:1317) om ett europeiskt samar-
betsområde (EES) eller om prövning
av fusionen pågår enligt någon av
dessa lagar.
För registrering av ett fusionsavtal
enligt 2 § krävs vidare att ett yttrande
företes från auktoriserad eller god-
känd revisor av vilket framgår att ak-
tiekapitalet i det övertagande bolaget
inte överstiger de överlåtande bola-
gens sammanlagda verkliga värde för
det övertagande bolaget.
<
Senast två månader efter det avtal
om fusion registrerats skall bolagen
ansöka om tillstånd att verkställa av-
talet. Ansökan göres hos rätten i den
ort där det överlåtande eller, vid fu-
sion enligt 2 §, det övertagande bola-
gets styrelse har sitt säte. Vid ansök-
ningshandlingen skall fogas bevis att
fusionsavtalet registrerats och för-
teckning över överlåtande bolags
kända borgenärer med angivande av
deras postadresser.
Bestämmelserna i 6 kap. 6 §
tredje - femte styckena äger motsva-
rande tillämpning.
tionsrätt till nyteckning, vinstandels-
bevis eller andra värdepapper med
särskilda rättigheter i överlåtande bo-
lag skall i det övertagande bolaget ha
åtminstone motsvarande rättigheter
som i det överlåtande bolaget, om de
inte enligt fusionsplanen har rätt att
få sina värdepapper inlösta av det
övertagande bolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
§
Styrelserna för överlåtande och,
vid absorption, övertagande bolag
skall upprätta en gemensam, dag-
tecknad fusionsplan. Planen skall
undertecknas av styrelsen i vart och
ett av bolagen. I planen skall det för
varje bolag anges
1. firma, organisationsnummer
och den ort där styrelsen skall ha sitt
säte,
2. hur många aktier i det överta-
gande bolaget som skall lämnas för
ett angivet antal aktier i överlåtande
bolag samt vilken kontant ersättning
som skall lämnas som fusionsveder-
laget,
3. den tidpunkt och de övriga vill-
kor som skall gälla för utlämnandet
av fusionsvederlag,
4. från vilken tid och på vilka vill-
kor de aktier som lämnas såsom fu-
sionsvederlag medför rätt till utdel-
ning i det övertagande bolaget,
5. den planerade tidpunkten för
överlåtande bolags upplösning,
6. vilka rättigheter i det överta-
gande bolaget som skall tillkomma
innehavare av aktier, skuldebrev och
andra värdepapper med särskilda
295
rättigheter i överlåtande bolag eller
vilka åtgärder som i övrigt skall vid-
tas till förmån för de nämnda inneha-
varna,
7. arvode och annan särskild för-
mån som med anledning av fusionen
skall betalas till en styrelseledamot,
en verkställande direktör eller en re-
visor i överlåtande eller övertagande
bolag.
Till fusionsplanen skall fogas
1. en kopia av bolagens årsbokslut
och förvaltningsberättelser för de se-
naste tre räkenskapsåren samt
2. uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och 14§§,
om fusionsplanen har upprättats se-
nare än sex månader efter utgången
av det senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsberät-
telse har lämnats. Uppgifterna skall
avse tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag ej tidigare än
tre månader före fusionsplanens upp-
rättande.
Prop. 1993/94:190
Bilaga 6
Rätten skall underrätta registre-
ringsmyndigheten om ansökan enligt
4 § och om lagakraftvunnet beslut
som meddelats med anledning av an-
sökningen.
Utgöres fusionsvederlaget helt eller
delvis av aktier i det övertagande bo-
laget och har det eller de överlåtande
bolagen fullgjort sina skyldigheter
enligt fusionsavtalet, skall bolagen
för registrering anmäla aktiekapita-
lets ökning eller, vid fusion enligt 2 §,
att det övertagande bolaget bildats
och styrelse utsetts för det. Anmäl-
ningen, som ersätter teckning av ak-
tierna, skall göras inom två månader
från det rättens tillstånd till fusionen
vunnit laga kraft. Vid anmälnings-
handlingen skall fogas intyg från
auktoriserad eller godkänd revisor
om att överlåtande bolags tillgångar
överlämnats till det övertagande bo-
laget. Vad som sagts nu äger motsva-
rande tillämpning om i fusionsveder-
laget ingår konvertibla skuldebrev el-
ler skuldebrev förenade med options-
rätt till nyteckning som det överta-
gande bolaget ger ut med anledning
av fusionen.
§
Vid kombination tjänar fusions-
planen som stiftelseurkund för det
övertagande bolaget. Planen skall in-
nehålla förslag till bolagsordning och
ange hur styrelse och revisorer skall
väljas.
296
Överlåtande bolags tillgångar och
skulder med undantag av skade-
ståndsanspråk enligt 15 kap. 1 -3 §§
övergår till det övertagande bolaget,
när lagakraftvunnet beslut om bifall
till ansökan enligt 4 § registrerats
och, i fall som avses i andra stycket,
även anmälan som där anges regi-
strerats.
Har ej ansökan om rättens tillstånd
gjorts inom föreskriven tid eller har
rätten genom lagakraftvunnet beslut
avslagit ansökan, skall registrerings-
myndigheten förklara frågan om fu-
sion förfallen. Detsamma gäller om
bolagen ej gjort anmälan enligt andra
stycket inom föreskriven tid eller re-
gistreringsmyndigheten genom laga-
kraftägande beslut avskrivit sådan
anmälan eller vägrat registrering.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
När registrering som avses i 5 §
tredje stycket skett, skall styrelsen
och verkställande direktören i överlå-
tande bolag skifta fusionsvederlaget.
Styrelsen och verkställande direk-
tören skall genast när skifte skett avge
redovisning för sin förvaltning av bo-
lagets angelägenheter för tid och på
sätt som anges i 13 kap. 9 §. Redovis-
ningen, som skall framläggas på bo-
lagsstämma så snart det kan ske,
skall innehålla redogörelse för skif-
tet.
Beträffande klander av skiftet och
preskription av skifteslikviden äger
13 kap. 13 § andra och tredje styck-
ena motsvarande tillämpning.
När slutredovisning lagts fram en-
ligt 6 §, är det överlåtande bolaget
upplöst. Anmälan därom skall ge-
nast göras för registrering.
Utan hinder av första stycket kan
ägare till en tiondel av samtliga aktier
hos styrelsen påkalla bolagsstämma
för behandling av fråga om talan en-
ligt 15 kap. 5 §, varvid 9 kap. 8 §
andra meningen äger motsvarande
tillämpning. Väckes sådan talan, gäl-
ler 13 kap. 16 § i tillämpliga delar.
I fusionsplanen skall det lämnas en
redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedöm-
ningen av fusionens lämplighet för
bolagen. Av redogörelsen skall det
framgå hur fusionsvederlaget har be-
stämts och vilka rättsliga och ekono-
miska synpunkter som därvid har be-
aktats. Särskilda svårigheter att upp-
skatta värdet av egendomen skall an-
märkas.
Fusionsplanen skall granskas av
de auktoriserade eller godkända revi-
sorerna i överlåtande och, vid ab-
sorption, övertagande bolag.
Granskningen skall ske enligt god re-
visionssed. Revisorerna skall för
varje bolag avge skriftligt yttrande
över sin granskning. Av yttranden
skall framgå huruvida fusionsveder-
laget och grunderna för dess fördel-
ning har bestämts på ett sakligt och
korrekt sätt. Därvid skall anges vil-
ken eller vilka metoder som har an-
vänts vid värderingen av bolagens
297
tillgångar och skulder, resultatet av
de tillämpade värderingsmetoderna
samt metodernas lämplighet och vil-
ken vikt som har tillmätts de olika
värderingsmetoderna vid den sam-
lade bedömningen av värdet på vart
och ett av bolagen. Särskilda svårig-
heter att uppskatta värdet av egendo-
men skall anmärkas.
I yttrandena skall särskilt anges,
1. vid absorption, om revisorerna
vid sin granskning har funnit att fu-
sionen medför fara för att borgenä-
rerna i det övertagande bolaget inte
skall få sina fordringar betalda, och
2. vid kombination, huruvida de
överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande
bolaget uppgår till minst aktiekapita-
let i detta.
Revisorernas yttranden skall fogas
till fusionsplanen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Äger moderbolag samtliga aktier i
dotterbolag, kan bolagens styrelser
träffa och för registrering anmäla så-
dant avtal om fusion, att dotterbola-
get skall gå upp i moderbolaget. Där-
vid gäller 4 och 5 §§ i tillämpliga de-
lar. Dotterbolaget är upplöst när rät-
tens beslut om tillstånd registrerats.
Styrelsen, verkställande direktör
och revisor i ett bolag som skall delta
i fusionen skall ge revisorer i annat
sådant bolag tillfälle att verkställa
granskning som avses i 7 § i den om-
fattning dessa finner det nödvändigt.
De skall också lämna de upplys-
ningar och den hjälp som begärs.
9§
Inom en månad från upprättandet
av fusionsplanen skall det överta-
gande bolaget eller, vid kombination,
det äldsta av de överlåtande bolagen
ge in planen till registreringsmyndig-
heten för registrering. Om planen i
samband med kungörande enligt 18
kap. 2 § inte kungörs i sin helhet,
skall det i kungörelsen lämnas upp-
gift om var den hålls tillgänglig.
10 §
Fusionsplanen skall underställas
bolagsstämman i samtliga överlå-
tande bolag.
Om ägare till minst fem procent av
samtliga aktier i det övertagande bo-
laget begär det, skall fusionsplanen
underställas även bolagsstämman i
det övertagande bolaget. En sådan
begäran skall göras inom två veckor
298
från det att uppgift om fusionspla-
nens registrering har kungjorts enligt
18 kap. 2 §.
Stämman får hållas tidigast en må-
nad eller, om samtliga fusionerande
aktiebolag är privata aktiebolag, tidi-
gast två veckor efter det att uppgift
om fusionsplanens registrering har
kungorts.
Innan stämman fattar beslut, skall
fusionsplanen ha hållits tillgänglig
för aktieägarna under minst en må-
nad efter kungörandet eller, om samt-
liga fusionerande aktiebolag är pri-
vata aktiebolag, minst en vecka efter
kungörandet. Tillhandahållandet
skall ske hos bolaget på den ort där
styrelsen har sitt säte. Planen skall ge-
nast och utan kostnad sändas till de
aktieägare som begär det och uppger
sin postadress.
Om fusionsplanen inte godkänns i
sin helhet av samtliga bolag, är frå-
gan om fusionen förfallen.
11 §
Bolagsstämmans beslut om god-
kännande av fusionsplanen är giltigt
om det har biträtts av aktieägare med
två tredjedelar av såväl de avgivna
rösterna som de vid stämman före-
trädda aktierna.
Om ett överlåtande bolag är ett pu-
blikt aktiebolag och det övertagande
bolaget är ett privat aktiebolag, är
bolagsstämmans beslut om godkän-
nande av fusionsplanen giltigt endast
om det har biträtts av samtliga på
stämman närvarande aktieägare
företrädande nio tiondelar av ak-
tierna.
Om fusionsplanen innebär att
rättsförhållandet mellan redan ut-
givna aktier rubbas, är beslutet om
godkännande av planen giltigt endast
om det har biträtts av samtliga vid
stämman närvarande aktieägare
företrädande nio tiondelar av ak-
tierna. I följande fall räcker det dock
för giltigt beslut att det har biträtts av
aktieägare med två tredjedelar av så-
väl de avgivna rösterna som de på
stämman företrädda aktierna, nämli-
gen om
1. den planerade fusionen försäm-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
299
rar endast viss eller vissa aktiers rätt
och samtliga vid stämman närva-
rande ägare av dessa aktier företrä-
dande nio tiondelar av alla sålunda
berörda aktier godkänner planen, el-
ler
2. den planerade fusionen försäm-
rar endast helt aktieslags rätt och
ägare till hälften av alla aktier av
detta slag och nio tiondelar av de på
stämman företrädda aktierna av detta
slag godkänner planen.
12 §
Om bolagsstämman i ett överlå-
tande bolag godkänner en fusions-
plan om kombination, skall stäm-
man samtidigt välja styrelse och revi-
sorer i det övertagande bolaget.
13 §
När fusionsplanen har godkänts
skall bolagen skriftligen underrätta
sina kända borgenärer om beslutet.
Underrättelserna skall innehålla upp-
gift om att bolaget avser att ansöka
om tillstånd att verkställa fusionspla-
nen samt uppgift om borgenärernas
rätt enligt 16 § att motsätta sig att fu-
sionsplanen verkställs.
Borgenärerna i det övertagande
bolaget behöver inte underrättas, om
revisorerna i fusionsplanen har utta-
lat att de inte har funnit att fusionen
medför någon fara för dessa borge-
närer. Inte heller behöver underrät-
telse sändas till borgenärer, vilkas an-
språk avser en fordran på lön eller
annan ersättning som har förmåns-
rätt enligt 12 § förmånsrättslagen
(1970:979) eller en fordran på pen-
sion som har förmånsrätt enligt 12 el-
ler 13 § samma lag.
14 §
Det övertagande bolaget eller, vid
kombination, det äldsta av de överlå-
tande bolagen skall ansöka om till-
stånd att verkställa planen. Ansökan
skall göras hos registreringsmyndig-
heten. Den skall ges in inom en må-
nad efter det att fusionsplanen har
godkänts i samtliga bolag och senast
två år efter det att uppgift om fusions-
planens registrering har kungjorts.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
300
Till ansökan skall fogas
1. två kopior av protokollet från
bolagsstämma som avses i 10 § eller,
om fusionsplanen i det övertagande
bolaget har godkänts av styrelsen, en
kopia av styrelsebeslutet,
2. en kopia av fusionsplanen, och
3. ett intyg från bolagens styrelser
eller verkställande direktörer om att
bolagens kända borgenärer har un-
derrättats enligt 13 §.
Om sökanden inte fogat de hand-
lingar som anges i andra stycket till
ansökan, skall registreringsmyndig-
heten förelägga denne att avhjälpa
bristen. Om sökanden inte gör detta,
skall ansökan avvisas.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
15 §
Registreringsmyndigheten skall av-
slå en ansökan enligt 14 § om
1. fusionen har förbjudits enligt
konkurrenslagen (1993:20) eller la-
gen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES)
eller om prövning av fusionen pågår
enligt någon av dessa lagar, eller
2. det, vid kombination, inte av fu-
sionplanen framgår att de överlå-
tande bolagens sammanlagda verk-
liga värde för det övertagande bola-
get uppgår till minst aktiekapitalet i
detta.
Om ansökan inte kan bifallas på
grund av att prövning pågår enligt
konkurrenslagen eller lagen om ett
europeiskt samarbetsområde (EES)
och prövningen kan antas bli avslu-
tad inom kort tid, får registrerings-
myndigheten förklara tillståndsfrå-
gan vilande under högst sex måna-
der.
16 §
Om registreringsmyndigheten fin-
ner att det inte finns något hinder mot
ansökan enligt 15 § skall den kalla
bolagens borgenärer. Registrerings-
myndigheten skall dock inte kalla
borgenärerna i det övertagande bola-
get om revisorerna i fusionsplanen
har uttalat att de inte har funnit att fu-
sionen medför någon fara för dessa
borgenärer. Inte heller skall registre-
ringsmyndigheten kalla de borgenä-
301
rer, vilkas anspråk avser en fordran
på lön eller annan ersättning som har
förmånsrätt enligt 12 § förmånsrätts-
lagen (1970:979) eller en fordran på
pension som har förmånsrätt enligt
12 eller 13 § samma lag.
Kallelsen skall innehålla föreläg-
gande för den som vill bestrida ansö-
kan att senast viss dag skriftligen an-
mäla detta vid påföljd att han annars
anses ha medgivit ansökan.
Genom registreringsmyndighetens
försorg skall kallelsen skyndsamt
kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Registreringsmyndigheten
skall vidare skicka en särskild under-
rättelse om kallelsen till kronofogde-
myndigheten i länet.
17 §
Om en borgenär som har blivit
kallad enligt 16 § bestrider ansök-
ningen inom förelagd tid, skall regi-
streringsmyndigheten överlämna ären-
det till rätten i den ort där styrelsen i
det övertagande bolaget skall ha sitt
säte. I annat fall skall registrerings-
myndigheten lämna bolagen tillstånd
att verkställa fusionsplanen.
18 §
Om ett ärende om tillstånd till
verkställande av fusionsplan har
överlämnats till rätten, skall tillstånd
beviljas om de borgenärer som har
bestritt ansökningen får full betalning
eller betryggande säkerhet för sina
fordringar.
19 §
Styrelsen för det övertagande bola-
get skall anmäla fusionen för regi-
strering. Därvid skall styrelsen även
för registrering anmäla, vid absorp-
tion, aktiekapitalets ökning och, vid
kombination, valet av styrelse och re-
visorer.
Anmälan ersätter teckningen av
aktierna och skall göras senast tvä
månader från det att registrerings-
myndighetens eller rättens tillstånd
till fusionen har vunnit laga kraft.
Till anmälan skall fogas ett intyg från
en auktoriserad eller godkänd revisor
om att överlåtande bolags tillgångar
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
302
har överlämnats till det övertagande
bolaget.
20 §
När en anmälan enligt 19 § har re-
gistrerats, är överlåtande bolag upp-
löst. Överlåtande bolags tillgångar
och skulder med undantag för skade-
ståndsanspråk. enligt 15 kap. 1-3 §§
övergår samtidigt till det övertagande
bolaget och aktieägare i överlåtande
bolag blir aktieägare i det överta-
gande bolaget.
Utan hinder av första stycket kan
ägare till en tiondel av samtliga aktier
i ett överlåtande bolag hos styrelsen
begära att det hålls bolagsstämma för
behandling av fråga om talan enligt
15 kap. 5 §. Därvid skall 9 kap. 8 §
andra meningen tillämpas. Om så-
dan talan väcks, gäller 13 kap. 16 § i
tillämpliga delar.
21 §
Om någon ansökan enligt 14 § inte
har gjorts inom föreskriven tid eller
om en sådan ansökan har avslagits
genom lagakraftägande beslut, skall
registreringsmyndigheten förklara
frågan om fusion förfallen. Det-
samma gäller om bolagen inte har
gjort någon anmälan enligt 19 § inom
föreskriven tid eller om registrerings-
myndigheten genom lagakraftägande
beslut har avskrivit sådan anmälan
eller vägrat registrering.
Absorption av helägt dotterbolag
22 §
Om ett moderbolag äger samtliga
aktier i ett dotterbolag, kan bolagens
styrelser fatta beslut om att dotterbo-
laget skall gå upp i moderbolaget. De
skall därvid upprätta en fusionsplan.
Planen skaliför vart och ett av bola-
gen ange
1. firma, organisationsnummer
och den ort där styrelsen skall ha sitt
säte,
2. den planerade tidpunkten för
dotterbolagets upplösning,
3. vilka rättigheter i moderbolaget
som skall tillkomma innehavare av
skuldebrev och andra värdepapper
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
303
med särskilda rättigheter i dotterbo-
laget eller vilka åtgärder som i övrigt
skall vidtas till förmån för de nämnda
innehavarna,
4. arvode och annan särskild för-
mån som med anledning av fusionen
skall betalas till en styrelseledamot,
en verkställande direktör eller en re-
visor.
I fusionsplanen skall det lämnas en
redogörelse för de omständigheter
som kan vara av vikt vid bedömande
av fusionens lämplighet för bolagen.
23 §
Fusionsplanen skall granskas av
de auktoriserade eller godkända revi-
sorerna i moder- och dotterbolaget.
Granskningen skall ske enligt god re-
visionssed. Vid granskningen gäller
bestämmelserna i 8 §.
Revisorerna skall för vart och ett
av bolagen lämna skriftligt yttrande
över sin granskning. I yttrandet skall
revisorerna särskilt ange om de vid
sin granskning har funnit att fusionen
medför någon fara för att borgenä-
rerna i moderbolaget inte skall få sina
fordringar betalda.
Revisorernas yttranden skall tas in
i eller fogas till fusionsplanen.
24 §
Inom en månad från upprättandet
av fusionsplanen skall moderbolaget
ge in planen till registreringsmyndig-
heten för registrering. Uppgift om re-
gistreringen skall kungöras enligt
18 kap. 2 §. Kungörs inte planen i sin
helhet, skall det i kungörelsen lämnas
uppgift om var den hålls tillgänglig.
25 §
Om ägare till minst fem procent av
samtliga aktier i moderbolaget begär
det, skall fusionsplanen underställas
bolagsstämman i detta bolag. En så-
dan begäran skall göras inom två
veckor från det att fusionsplanen har
kungjorts enligt 18 kap. 2 §.
Bestämmelserna i 10 § tredje och
fjärde styckena samt 11 § första
stycket skall tillämpas.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
304
26 §
När fusionsplanen har godkänts
skall bolagen skriftligen underrätta
sina kända borgenärer om beslutet.
Därvid gäller bestämmelserna i 13 §.
27 §
Tidigast en och senast två månader
efter det att uppgift om fusionspla-
nens registrering har kungorts skall
moderbolaget ansöka om tillstånd att
verkställa planen. Ansökan skall gö-
ras hos registreringsmyndigheten.
Till ansökan skall fogas
1. en kopia av fusionsplanen,
2. ett intyg från bolagens styrelser
eller verkställande direktörer om att
bolagens kända borgenärer under-
rättats enligt 13 §.
Vid handläggningen av tillstånds-
ärendet gäller bestämmelserna i 14 §
tredje stycket samt 16-18 §§. Därvid
skall vad som sägs om överlåtande
bolag avse dotterbolag och vad som
sägs om övertagande bolag avse mo-
derbolag.
28 §
När registreringsmyndigheten har
registrerat beslutet om tillstånd att
verkställa fusionsplanen, är dotter-
bolaget upplöst.
29 §
Vid registreringsmyndighetens
handläggning av ärende om fusion
enligt 22 - 28 §§ gäller bestämmel-
serna i 21 §.
Ogiltighet
30 §
Talan om upphävande av stämmo-
beslut om godkännande av fusions-
plan skall väckas inom sex månader
från beslutet. Väcks inte talan inom
denna tid, ärrätten till talan förlorad.
Om rätten genom lagakraftvunnet
avgörande bifallit käromålet, skall
fusionen gå åter även om anmälan
enligt 19 § eller tillståndsbeslut som
avses i 28 § har registrerats och över-
låtande bolag har upplösts. För för-
pliktelser som har uppkommit ge-
nom någon åtgärd på det överta-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
305
20 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
gande bolagets vägnar sedan överlå-
tande bolag upplösts men innan rät-
tens avgörande har kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar, svarar de
överlåtande bolagen och, vid absorp-
tion, det övertagande bolaget solida-
riskt.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Vill moderbolag lösa in aktier i
dotterbolag enligt 31 § och kan över-
enskommelse härom icke träffas,
skall moderbolaget hos dotterbola-
gets styrelse skriftligen begära att
tvisten hänskjutes till skiljemän och
uppge sin skiljeman.
32 §
Vill moderbolag lösa in aktier i
dotterbolag enligt 9 § och kan över-
enskommelse härom icke träffas,
skall moderbolaget hos dotterbola-
gets styrelse skriftligen begära att
tvisten hänskjutes till skiljemän och
uppge sin skiljeman.
Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första stycket ofördröjli-
gen genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid-
ningar som styrelsen bestämmer anmoda aktieägare, mot vilka lösningsan-
språket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget senast två
veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje
sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.
Har icke samtliga i aktieboken införda aktieägare mot vilka lösningsan-
språket riktas inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall
dotterbolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära
förordnande av god man. Denne skall hos samma rätt ansöka om förord-
nande av sådan skiljeman och i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt.
33 §
Prövas tvist om inlösen enligt 9§
av skiljemän eller domstol och är det
ostridigt mellan parterna att lös-
ningsrätt föreligger eller förklaras i
lagakraftvunnen dom att sådan rätt
är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget över-
lämna sina aktiebrev med påskrift
om överlåtelse eller, när fråga är om
aktier i avstämningsbolag, att låta
moderbolaget registreras som ägare
till aktierna enligt bestämmelserna i
aktiekontolagen (1989:827), allt un-
der förutsättning att moderbolaget
ställer av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte
ränta.
Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det sä-
kerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.
Prövas tvist om inlösen enligt 31 §
av skiljemän eller domstol och är det
ostridigt mellan parterna att lös-
ningsrätt föreligger eller förklaras i
lagakraftvunnen dom att sådan rätt
är för handen utan att lösenbeloppet
samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget över-
lämna sina aktiebrev med påskrift
om överlåtelse eller, när fråga är om
aktier i avstämningsbolag, att låta
moderbolaget registreras som ägare
till aktierna enligt bestämmelserna i
aktiekontolagen (1989:827), allt un-
der förutsättning att moderbolaget
ställer av skiljemännen eller, om
tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte
ränta.
35 §
Har säkerhet ställts enligt 11 § el-
ler nedsättning skett enligt 12 §, är
Har säkerhet ställts enligt 33 § el-
ler nedsättning skett enligt 34 §, är
306
moderbolaget ägare till aktierna. In-
nan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag över-
lämnats till moderbolaget medför
breven i sådant fall endast rätt för in-
nehavaren att mot överlämnande av
breven till moderbolaget eller läns-
styrelsen få ut lösenbeloppet jämte
ränta.
moderbolaget ägare till aktierna. In-
nan aktiebreven i ett dotterbolag
som inte är avstämningsbolag över-
lämnats till moderbolaget medför
breven i sådant fall endast rätt för in-
nehavaren att mot överlämnande av
breven till moderbolaget eller läns-
styrelsen få ut lösenbeloppet jämte
ränta.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Har aktiebrev ej överlämnats inom en månad från det moderbolaget blivit
ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas. Det nya
aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev. Överlämnas
därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet överlämnas till
dotterbolaget för att makuleras.
Aktier i avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket första me-
ningen på begäran av moderbolaget registreras med detta som ägare enligt
bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).
16 kap.
1
Aktiebolags firma skall innehålla
ordet aktiebolag. Firman skall tyd-
ligt skilja sig från annan förut i aktie-
bolagsregistret eller filialregistret in-
förd, ännu bestående firma. För re-
gistrering av aktiebolags firma gäller
i övrigt vad som föreskrivs i firmala-
gen (1974:156).
§
Ett privat aktiebolags firma skall
innehålla ordet aktiebolag eller för-
kortningen AB. Den skall dessutom
innehålla ordet privat eller avslutas
med förkortningen (priv). Åven ett
publikt aktiebolags firma skall inne-
hålla ordet aktiebolag eller förkort-
ningen AB. Den skall dessutom inne-
hålla ordet publikt eller avslutas med
förkortningen (pub).
Firman skall tydligt skilja sig från
annan förut i aktiebolagsregistret el-
ler filialregistret införd, ännu be-
stående firma. För registrering av
aktiebolags firma gäller i övrigt vad
som föreskrivs i firmalagen
(1974:156).
Skall bolagets firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse
anges i bolagsordningen.
Bolagets styrelse kan antaga bi-
firma. Vad i första stycket sägs om
firma gäller även bifirma. Ordet ak-
tiebolagfår dock ej intagas i bifirma.
Skriftlig handling, som utfärdas
för aktiebolag, bör undertecknas
med bolagets firma. Har styrelsen el-
ler annan ställföreträdare för bolaget
utfärdat handling utan firmateckning
och framgår icke av dess innehåll att
den utfärdats på bolagets vägnar, är
de som undertecknat handlingen soli-
dariskt ansvariga för förpliktelse en-
ligt handlingen såsom för egen skuld.
Detta gäller dock ej, om av omstän-
digheterna vid handlingens tillkomst
307
framgick att den utfärdades för bola-
get och den till vilken handlingen
ställts av bolaget får behörigen un-
dertecknat godkännande av hand-
lingen utan oskäligt dröjsmål efter
det begäran därom framställts eller
personlig ansvarighet gjorts gällande
mot undertecknarna.
2§
Bolagets styrelse kan anta bifirma.
Vad som sägs i 1 § om firma gäller
även bifirma. Orden aktiebolag, pri-
vat eller publikt eller förkortningarna
AB, (priv) eller (pub) får dock inte
tas in i en bifirma.
3 §
Skriftliga handlingar, som utfär-
das för ett aktiebolag bör underteck-
nas med bolagets firma. Om styrel-
sen eller annan ställföreträdare för
bolaget har utfärdat en handling utan
firmateckning och det inte framgår
av dess innehåll att den utfärdats på
bolagets vägnar, är de som under-
tecknat handlingen solidariskt ansva-
riga för förpliktelse enligt handlingen
såsom för egen skuld. Detta gäller
dock inte om det av omständighe-
terna vid handlingens tillkomst fram-
gick att den utfärdades för bolaget
och den till vilken handlingen ställts
av bolaget får ett behörigen under-
tecknat godkännande av handlingen
utan oskäligt dröjsmål efter det att
detta begärts eller personlig ansvarig-
het gjorts gällande mot underteck-
narna.
4 §
Ett aktiebolags brev, fakturor och
orderblanketter skall ange bolagets
firma, den ort där styrelsen skall ha
sitt säte samt bolagets organisations-
nummer enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska
personer m.fl. Om bolaget har trätt i
likvidation, skall också detta anges.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
308
17 kap.
Byte av bolagskategori
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Ett beslut om att ett privat aktiebo-
lag skall bli publikt fattas av bolags-
stämman enligt bestämmelserna i
9 kap. om beslut om ändring av bo-
lagsordningen.
Om stämman hålls senare än sex
månader efter utgången av det se-
naste räkenskapsår för vilket årsre-
dovisning och revisionsberättelse har
avgivits, skall det på stämman läggas
fram uppgifter motsvarande delårs-
rapport enligt 11 kap. 13 och 14 §§.
Uppgifterna skall avse tiden från ut-
gången av nämnda räkenskapsår till
en dag ej tidigare än tre månader före
dagen för bolagsstämman.
Beslutet får registreras endast om
1. bolagets registrerade aktiekapi-
tal uppgår till minst 500.000 kr,
2. yttrande företes från en auktori-
serad eller godkänd revisor av vilket
framgåratt bolagets eget kapital upp-
går till minst det registrerade aktieka-
pitalet, och
3. bolagets firma uppfyller före-
skrifterna i 16 kap. 1 § om publikt
aktiebolags firma.
Ett privat aktiebolag skall anses ha
blivit publikt, när bolagsordningen
uppfyller de bestämmelser som gäller
för publika aktiebolag och beslutet
om övergång till publikt aktiebolag
har blivit registrerat.
2§
Ett beslut om att ett publikt aktie-
bolag skall bli privat fattas av bolags-
stämman enligt bestämmelserna i
9 kap. om beslut om ändring av bo-
lagsordningen. Beslutet är dock gil-
tigt endast om det har biträtts av
samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar
av aktierna.
Beslutet får registreras endast om
bolagets finna uppfyller föreskrif-
terna i 16 kap. 1 § om privat aktiebo-
lags firma.
Ett publikt aktiebolag skall anses
ha blivit privat, när bolagsordningen
309
uppfyller de bestämmelser som gäller
för privata aktiebolag och belutet om
övergång till privat aktiebolag har
blivit registrerat.
3 §
Bestämmelserna i 2 kap. 9a-
9c§§ tillämpas också när ett aktiebo-
lag, som har blivit publikt enligt
17 kap. 1 §, inom tvä år från registre-
ringen av beslutet träffar avtal som
avses i 2 kap. 9a§.
18 kap.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Det som enligt denna lag eller sär-
skilda bestämmelser blivit infört i
aktiebolagsregistret skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom,
om det enligt 2 § kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar och det inte av
omständigheterna framgår att han
varken kände till eller hade bort
känna till det som kungorts.
§
Det som enligt denna lag eller sär-
skilda bestämmelser har blivit infört
i aktiebolagsregistret skall anses ha
kommit till tredje mans kännedom,
om det enligt 2 § har kungjorts i
Post- och Inrikes Tidningar. Vad
som nu sagts gäller dock inte rätts-
handlingar eller andra åtgärder som
har vidtagits före den sextonde dagen
efter kungörandet, om tredje man vi-
sar att det var omöjligt för honom att
känna till det som kungjorts.
I fråga om rättshandlingar och
andra åtgärder som vidtagits innan
kungörande enligt första stycket har
skett, kan bolaget inte åberopa det
förhållande som blivit eller bort bli
infört i registret mot någon annan än
den som bolaget visar har känt till
förhållandet.
Om det som har kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar inte överens-
stämmer med vad som har införts i
aktiebolagsregistret, kan bolaget inte
åberopa kungörelsens innehåll mot
tredje man. Denne kan dock åberopa
kungörelsens innehåll mot bolaget,
om bolaget inte visar att han kände
till vad som införts i aktiebolagsre-
gistret.
i§
Om en anmälan om vem som har
utsetts till styrelseledamot eller verk-
ställande direktör har förts in i aktie-
bolagsregistret och kungjorts i Post-
och Inrikes Tidningar enligt 2 §, kan
bolaget inte mot tredje man åberopa
fel eller brister vid beslutet att utse
den registrerade personen. Vad som
310
nu sagts gäller dock inte, om bolaget
visar att tredje man kände till felet el-
ler bristen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
4 a §
Om en styrelseledamot, en verk-
ställande direktör, en särskild firma-
tecknare eller någon annan ställföre-
trädare för bolaget har försatts i kon-
kurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken eller fått näringsför-
bud som avser verksamheten i bola-
get, skall registreringsmyndigheten
avföra ställföreträdaren ur aktiebo-
lagsregistret. Avregistreringen skall
vid beslut om konkurs eller tillfälligt
näringsförbud ske omedelbart. I öv-
rigt skall avregistrering ske sedan be-
slutet har vunnit laga kraft.
Mot myndighets beslut i till
ståndsärende enligt 2 kap. 1 §, 8 kap.
4 eller 11 §, 10 kap. 2 eller 3§,
11 kap. 6 § eller 8 § första stycket 1
eller 12 kap. 8 § föres talan hos rege-
ringen genom besvär.
Mot myndighets beslut i tillstånds-
ärende enligt 2 kap. 1 §, 7 kap. 1 §,
8 kap. 4 eller 11 §, 10 kap. 2 eller 3 §,
11 kap. 6 § eller 8 § första stycket 1
eller 12 kap. 8 § föres talan hos rege-
ringen genom besvär.
Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket
föres talan hos kammarrätten genom besvär.
Talan mot registreringsmyndighe-
tens beslut varigenom anmälan av-
skrivits eller registrering vägrats en-
ligt 4 § första stycket föres hos kam-
marrätten genom besvär inom två
månader från beslutets dag. Det-
samma gäller beslut av registrerings-
myndigheten som avses i 4 § tredje
stycket.
Ett beslut av registreringsmyndig-
heten att avskriva anmälan eller
vägra registrering enligt 4 § första
stycket överklagas hos kammarrät-
ten inom två månader från beslutets
dag. Detsamma gäller ett sådant be-
slut av registreringsmyndigheten
som avses i 4 § tredje stycket och
4a § samt 14 kap. 15 § första stycket.
19 kap.
Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som
1. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, förteckning enligt 3 kap.
12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket,
8 kap. 8 § andra stycket andra me-
ningen eller 9 § första stycket andra
eller tredje meningen,
3. uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet bryter mot 12 kap. 7 eller
9§.
1 §
Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som
1. uppsåtligen bryter mot 1 kap.
4§,
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att enligt denna lag föra
aktiebok, förteckning enligt 3 kap.
12 § eller hålla aktiebok tillgänglig,
3. uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket,
8 kap. 8 § andra stycket andra me-
311
Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-
balken får påföljd för brott enligt
första stycket 3 mot 12 kap. 7 § ådö-
mas, om den misstänkte häktats el-
ler erhållit del av åtal för brottet
inom fem år från brottet.
ningen eller 9 § första stycket andra
eller tredje meningen,
4. uppsåtligen eller av grov oakt-
samhet bryter mot 12 kap. 7 eller
9§.
Utan hinder av 35 kap. 1 § brotts-
balken får påföljd för brott enligt
första stycket 4 mot 12 kap. 7 § ådö-
mas, om den misstänkte erhållit del
av åtal för brottet inom fem år från
brottet.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
I fall som avses i 10 kap. 13 § första stycket skall inte följa ansvar enligt
20 kap. 3 § brottsbalken.
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören
eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller annan för-
fattning att
1. till myndigheten sända in behö-
rig redovisningshandling, revisions-
berättelse, delårsrapport eller för-
teckning enligt 8 kap. 15 § fjärde
stycket eller 10 kap. 15 § andra
stycket,
2. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering.
1. till myndigheten sända in behö-
rig redovisninghandling, revisonsbe-
rättelse eller delårsrapport,
Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.
2. hos myndigheten göra behörig
anmälan för registrering,
3. på bolagets brev, fakturor och
orderblanketter lämna sådana upp-
gifter som anges i 16 kap. 4 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt gäller 17 kap. 1 §, hänvis-
ningen till 17 kap. 1 § i 9 kap. 13 § och bestämmelserna i 16 kap. 1 § om
publika aktiebolags firma. Ett aktiebolag skall dock anses vara publikt tidi-
gast från och med den 1 januari 1995. I övrigt träder lagen i kraft den 1 ja-
nuari 1995.
2. I fråga om privata aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995
gäller 1 kap. 1 § i sin äldre lydelse i stället för den nya 1 kap. 3 § till utgången
av år 1997.
3. Styrelseledamöter, verkställande direktör, aktieägare, borgenärer eller
andra vilkas rätt kan vara beroende därav kan under tiden den 1 oktober
1996 - den 31 mars 1997 hos registreringsmyndigheten ansöka om likvidation
av bolag, vars aktiekapital vid utgången av september 1996 inte uppgår till
etthundratusen kronor.
Om en sådan ansökan görs, skall registreringsmyndigheten genast före-
lägga bolaget att inom fyra månader komma in med yttrande över ansökan.
Föreläggandet skall delges bolaget på sätt som är föreskrivet om stämning
i tvistemål. Styrelsen skall genast utlysa bolagsstämma för meddelande om
föreläggandet.
Om det inte, innan ärendet avgörs, visas att aktiekapitalet uppgår till ett-
hundratusen kronor, skall registreringsmyndigheten förordna att bolaget
skall träda i likvidation, utse en eller flera likvidatorer samt låta registrera
besluten.
312
I fråga om överklagande av registreringsmyndighetens beslut skall be-
stämmelserna i 18 kap. 8 och 9 §§ tillämpas.
4. Ett bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till etthundratusen
kronor vid utgången av år 1997 och för vilket beslut om ökning av aktiekapi-
talet till minst etthundratusen kronor inte har anmälts för registrering före
denna tidpunkt skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i kon-
kurs, avföras ur aktiebolagsregistret och därmed vara upplöst. Uppgift att
bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras i Post- och Inrikes Tid-
ningar.
Ett bolag för vilket beslut om ökning av aktiekapitalet till minst etthundra-
tusen kronor har anmälts för registrering före utgången av år 1997 skall, om
det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplösas genom att
avföras ur aktiebolagsregistret, om registreringsmyndigheten efter utgången
av år 1997 genom lagakraftägande beslut har avskrivit anmälan eller vägrat
registrering. En uppgift om ett sådant beslut skall ofördröjligen kungöras av
registreringsmyndigheten i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras
ur registret tidigast en månad efter det att kungörande har skett. En uppgift
om att bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget har avförts ur registret svarar aktieägarna, styrelseledamö-
terna och verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser, i
den mån inte annat följer av fjärde stycket. Bolagets tillgångar övergår till
aktieägarna. Aktieägarna inträder i bolagets ställe som part i de avtal som
bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller annan
författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift skall detta
i stället fullgöras av styrelsen.
En aktieägare, som inte har varit styrelseledamot eller verkställande di-
rektör efter utgången av mars 1997 och inte heller efter denna tidpunkt har
varit införd i aktiebolagsregistret som sådan, svarar för bolagets förpliktelser
endast i förhållande till sin andel i bolagets aktiekapital.
Om det uppkommer behov av någon likvidationsåtgärd sedan bolaget har
avförts ur registret, skall 13 kap. 16 § tillämpas.
5. Ett bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till etthundratusen
kronor skall, om det inte har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, upplö-
sas genom att avföras ur aktiebolagsregistret, om samtliga aktieägare och
styrelseledamöter samt verkställande direktören begär det före utgången av
oktober 1997. Om en sådan begäran framställs skall registreringsmyndighe-
ten genast kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Bolaget får avföras
ur registret tidigast en månad efter det att ett sådant kungörande har skett.
En uppgift om att bolaget har avförts ur registret skall inte kungöras.
När bolaget har avförts ur registret gäller punkten 4 tredje - femte styck-
ena.
6. Alla aktiebolag som den 1 januari 1995 finns registrerade i aktiebolags-
registret skall anses vara privata aktiebolag, om inte annat följer av andra
stycket. Registreringsmyndigheten skall till den registrerade firman i dessa
bolag lägga förkortningen (priv).
Bestämmelserna i första stycket gäller inte aktiebolag för vilka beslut om
övergång till publikt aktiebolag har registrerats före den 1 januari 1995.
7. Vid registrering och verkställande av bolagsstämmobeslut som har fat-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
313
tats före lagens ikraftträdande samt vid talan mot sådant beslut gäller äldre
bestämmelser, om annat inte följer av punkterna 8, 11, 12 eller 14.
8. Bestämmelserna i 2 kap. 9 § och 4 kap. 12 § i sin nya lydelse skall tilläm-
pas på yttranden som ges in efter utgången av år 1994 också om det beslut
som avses med registreringsansökningen har fattats före nämnda tidpunkt.
9. I fråga om aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller
3 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av juni 1996.
Om bolagsordningen för bolag som avses i första stycket efter utgången
av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, får sådana beslut om
emission som står i strid med paragrafen inte registreras. Styrelsen skall i ett
sådant fall utan dröjsmål lägga fram förslag till bolagsstämman om ändring
av bolagsordningen.
10. Om styrelsen före utgången av år 1994 har beslutat om nyemission en-
ligt 4 kap. 14 eller 15 §, emission av skuldebrev enligt 5 kap. 8 eller 9 § eller
nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 8 §, gäller äldre bestämmelser vid
registrering av beslutet.
11. Bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket i sin nya lydelse skall tilläm-
pas i ärende om rättens tillstånd att verkställa nedsättningsbeslut som har
fattats före utgången av år 1994, om ansökningen har kommit in till rätten
efter denna tidpunkt.
12. Om ett avtal om fusion före utgången av år 1994 har godkänts enligt
14 kap. 1 eller 2 § i deras äldre lydelse, skall äldre bestämmelser tillämpas
på fusionen. Detsamma gäller om aktiebolag före utgången av år 1994 har
träffat avtal om fusion enligt 14 kap. 8 § i dess äldre lydelse. Om en ansökan
om tillstånd att verkställa avtalet har kommit in till rätten efter den 1 januari
1995, skall dock bestämmelserna i 6 kap. 6 § femte stycket tillämpas enbart
på de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersätt-
ning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) eller en
fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § samma lag.
13. Bestämmelserna i 14 kap. 3 § skall inte tillämpas på värdepapper som
har givits ut före ikraftträdandet, om det i emissionsbeslutet har angivits vil-
ken rätt som skall tillkomma innehavaren av värdepapperet i händelse av
fusion.
14. Bestämmelserna i 14 kap. 30 § om tid för väckande av talan skall till-
lämpas också på sådana bolagsstämmobeslut om fusion som har fattats före
utgången av år 1994 och för vilka rätten till talan då ännu inte var förlorad.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
314
Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1991:980) om handel med fi-
nansiella instrument2
dels att 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 3 § och 5 kap. 5
§, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 1 kap. 3§ Fondpapper som har givits ut av ett 4 kap. 2§ |
Vid tillämpning av 1 § skall följande aktier likställas med förvärvarens el-
ler överlåtarens egna, nämligen sådana som ägs av
1. företag inom samma koncern som förvärvaren eller överlåtaren,
2. den som innehar aktier i bolaget för förvärvarens eller överlåtarens räk-
ning,
3. den som med förvärvaren eller överlåtaren har träffat skriftlig överens-
kommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig ge-
mensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,
4. den, för vilkens aktier förvärvaren eller överlåtaren har fått eller kom-
mer att få utöva rösträtten,
5. make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,
6. omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens vårdnad.
Med koncern avses i denna para- Med koncern avses i denna para-
graf vad som anges i 1 kap. 2 § aktie- graf vad som anges i 1 kap. 5 § aktie-
|
bolagslagen (1975:1385). |
bolagslagen (1975:1385). 5 § Den som uppsåtligen bryter mot 1 |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2 Lagen omtryckt 1992:558.
315
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 6 och 7 §§ jordabalken3 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 kap.
6 §4
Lagfartsansökan skall avslås, om
1. fångeshandlingen ej ingivits,
2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag,
3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor,
som enligt 4 kap. 4 eller 28 § medför att förvärvet är ogiltigt,
4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7 - 9, 28 eller 29 § eller
eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller
ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt,
5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning
i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart
ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning
i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,
6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1 el-
ler 4 § äger företräde framför sökandens förvärv,
7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen en-
ligt 14 kap. utsökningsbalken äger företräde framför dennes förvärv,
8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd
och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits eller ansö-
kan därom avslagits,
9. det är uppenbart att förvärvet 9. om ifall som avses i 2 kap. 9 a
av annan grund är ogiltigt eller ej § eller 17 kap. 3 § aktiebolagslagen
kan göras gällande. (1975:1385) frågan om godkännande
av förvärvet inte har underställts bo-
lagsstämman i rätt tid eller bolags-
stämman har beslutat att inte god-
känna förvärvet,
10. det är uppenbart att förvärvet
av annan grund är ogiltigt eller ej
kan göras gällande.
7 §5
Förekommer icke omständigheter som avses i 6 §, skall lagfartsansökan
förklaras vilande, om
1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshandlingen
icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom statlig myndig-
het,
2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 § icke föreligger,
3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av fastigheten el-
ler om bättre rätt till denna,
4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller förrättning som ännu
icke vunnit laga kraft,
5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits,
3 Balken omtryckt 1971:1209.
4 Senaste lydelse 1981:784.
5 Senaste lydelse 1987:816.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
316
6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats eller vid expro-
priation eller liknande tvångsförvärv inlösen ej fullbordats,
7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt äktenskapsbal-
kens bestämmelser är beroende av den andre makens samtycke,
8. vid överlåtelse överlåtaren är sambo och förvärvet enligt bestämmel-
serna i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem är beroende av den
andra sambons samtycke, dock endast om ärende om anteckning i fastighets-
boken av anmälan enligt 2 § andra stycket den lagen var upptaget på inskriv-
ningsdag när överlåtelsen skedde,
9. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt ärvdabalkens
bestämmelser är beroende av dödsbodelägares samtycke,
10. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte har
registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken,
11. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av fastighetsbildning,
12. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp ej sker eller vid
förköp detta ej är fullbordat,
13. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av domstols eller annan
myndighets tillstånd,
14. förvärvet är beroende av vill- 14. förvärvet är beroende av vill-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
kor och, i fråga om gåva, villkoret
avser viss tid som ej överstiger två år
från den dag då gåvohandlingen
upprättades.
kor och, i fråga om gåva, villkoret
avser viss tid som ej överstiger två år
från den dag då gåvohandlingen
upprättades eller
15. förvärvet i fall som avses i 2
kap. 9 a § och 17 kap. 3 § aktiebo-
lagslagen (1975:1385) är beroende av
bolagsstämmans godkännande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
317
Härigenom föreskrivs att 11 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 §6
Pensionsstiftelse får icke mottaga fordran mot arbetsgivaren. Avtal i strid
härmed är ogiltigt. Stiftelsen äger dock utlåna medel till arbetsgivaren, om
betryggande säkerhet ställes för lånet
Stiftelse får icke från arbetsgivaren
mottaga egendom på villkor, som vä-
sentligt begränsar stiftelsens rätt att
förfoga över egendomen. Ej heller
får stiftelse, som grundats av aktie-
bolag, utan att tillsynsmyndigheten
godkänner det äga aktier i bolaget
eller i bolag, vilket står i sådant för-
hållande till detta, som avses i 1 kap.
2 § aktiebolagslagen (1975:1385).
Har pensionsstiftelse till ändamål
att trygga utfästelse om pension till
arbetstagare eller arbetstagares ef-
terlevande i aktiebolag som avses i
35 § 1 a mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall, i fråga om stiftel-
sens rätt att lämna lån och ställa sä-
kerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7
och 8 §§ samt 19 kap. 1 § aktiebo-
lagslagen (1975:1385) äga motsva-
rande tillämpning.
eller tillsynsmyndigheten medger det.
En stiftelse får inte ta emot egen-
dom från arbetsgivaren på villkor,
som väsentligt begränsar stiftelsens
rätt att förfoga över egendomen.
Inte heller får en stiftelse som har
grundats av aktiebolag, utan att till-
synsmyndigheten godkänner det,
äga aktier i bolaget eller i bolag, vil-
ket står i sådant förhållande till detta
som avses i 1 kap. 5 § aktiebolagsla-
gen (1975:1385).
Om en pensionsstiftelse har till
ändamål att trygga utfästelse om
pension till arbetstagare eller arbets-
tagares efterlevande i aktiebolag
som avses i punkten 14 i anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall, i fråga om stiftel-
sens rätt att lämna lån och ställa sä-
kerhet, bestämmelserna i 12 kap. 7
och 8 §§ samt 19 kap. 1 § aktiebo-
lagslagen (1975:1385) tillämpas.
23 §7
Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas
därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensions-
fordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver in-
hämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen. Något sam-
tycke behövs inte vid ombildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619)
eller 11 kap. föreningsbankslagen (1987:620).
Har i författning meddelats sär-
skilda bestämmelser om tillvarata-
Har det i författning meddelats
särskilda bestämmelser om tillvara-
gande av fordringsägares rätt vid fu-
sion, gäller dessa i stället för reg-
lerna i första stycket. Innehavare av
pensionsfordran behöver dock ej
förtecknas och kallas i ärende om fu-
sion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagsla-
tagande av fordringsägares rätt vid
fusion, gäller dessa i stället för reg-
lerna i första stycket. Innehavare av
pensionsfordran behöver dock inte
underrättas och kallas enligt 14 kap.
13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen
6 Senaste lydelse 1976:87.
7 Senaste lydelse 1992:1062.
318
gen (1975:1385) eller 12 kap. 6 § la-
gen (1987:667) om ekonomiska för-
eningar, om tillsynsmyndigheten
medger det. Detsamma gäller i
ärende om vinstutdelning enligt
6 kap. 5 § andra meningen, nedsätt-
ning av aktiekapitalet enligt 6 kap.
6 § och nedsättning av reservfonden
enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 ak-
tiebolagslagen.
(1975:1385) eller förtecknas och kal-
las i ärende om fusion enligt 12 kap.
6 § lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, om tillsynsmyndigheten
medger det. Detsamma gäller i
ärende om vinstutdelning enligt
6 kap. 5 § andra meningen, nedsätt-
ning av aktiekapitalet enligt 6 kap.
6 § och nedsättning av reservfonden
enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 ak-
tiebolagslagen.
Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen
ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträ-
daren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen
är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
319
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § och 4 kap. 5 § lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
3 kap.
6§
Kredit enligt 4 § andra stycket får beviljas endast om låntagaren på goda
grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen. För kredit som lämnas skall
det finnas betryggande säkerhet.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett värde-
pappersbolag som lämnar krediten
eller dess moderbolag, får värdepap-
persbolaget trots förbudet i 7 kap.
1§ aktiebolagslagen (1975:1385)
som pant ta emot även dessa aktier.
Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, finansinspektionen
får utfärda närmare föreskrifter om
vilka begränsningar som skall gälla i
sådana fall.
Lämnas aktier som säkerhet för
kredit och ingår som en mindre del
bland dessa även aktier i ett värde-
pappersbolag som lämnar krediten
eller dess moderbolag, får värdepap-
persbolaget trots förbudet i 7 kap. 2
$ aktiebolagslagen (1975:1385) som
pant ta emot även dessa aktier. Re-
geringen eller, efter regeringens be-
myndigande, finansinspektionen får
utfärda närmare föreskrifter om
vilka begränsningar som skall gälla i
sådana fall.
4 kap.
5
Ett värdepappersbolag och ett
svenskt bankinstitut som har tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt
1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots förbuden
i 7 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) och 6 kap. 9 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618), för-
värva egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta rörelsen.
Detta gäller dock endast aktier som
är noterade vid en svensk eller ut-
ländsk börs, en auktoriserad mark-
nadsplats eller någon annan reglerad
marknad.
§8
Ett värdepappersbolag och ett
svenskt bankinstitut som har tillstånd
att driva värdepappersrörelse enligt
1 kap. 3 § 3 eller 5 får, trots förbuden
i 7 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385) och 6 kap. 9 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618), för-
värva egna aktier och aktier i moder-
bolag för att underlätta rörelsen.
Detta gäller dock endast aktier som
är noterade vid en svensk eller ut-
ländsk börs, en auktoriserad mark-
nadsplats eller någon annan reglerad
marknad.
Innehavet av sådana aktier som sägs i första stycket får inte överstiga fem
procent av aktiekapitalet i något av bolagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
”Senaste lydelse 1992:559.
320
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäk-
ringsbolag och ekonomisk förening.
Med koncern avses i denna lag
svenska juridiska personer som en-
ligt bestämmelserna i 1 kap. 2 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
3 § bankaktiebolagslagen (1987:
618), 1 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-
bankslagen (1987:620), 1 kap. 9 §
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar är moder-
företag och dotterföretag i förhål-
lande till varandra.
Med koncern avses i denna lag
svenska juridiska personer som en-
ligt bestämmelserna i 1 kap. 5 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap.
3 § bankaktiebolagslagen (1987:
618), 1 kap. 2 § sparbankslagen
(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-
bankslagen (1987:620), 1 kap. 9 §
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar är moder-
företag och dotterföretag i förhål-
lande till varandra.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
321
21 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner
i aktiemarknadsbolag m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Med koncern förstås juridiska
personer som enligt 1 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (1975:1385), 1 kap. 9§
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 3 § bankaktiebolagsla-
gen (1987:618) är moderföretag och
dotterföretag i förhållande till var-
andra.
Med koncern förstås juridiska
personer som enligt 1 kap. 5 $ aktie-
bolagslagen (1975:1385), 1 kap. 9§
försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 1 kap. 3 § bankaktiebolagsla-
gen (1987:618) är moderföretag och
dotterföretag i förhållande till var-
andra.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
Senaste lydelse 1987:646.
322
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-
ningsmyndigheter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Förvärv av fast egendom är skattepliktiga om de sker genom:
1) köp eller byte,
2) tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller
förening,
3) fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § 3) fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
aktiebolagslagen (1975:1385), bolagslagen (1975:1385),
4) expropriation eller annan inlösen på grund av stadgande om rätt eller
skyldighet att lösa fast egendom.
Förvärv av tomträtter är skattepliktiga om de sker genom upplåtelse,
överlåtelse mot ersättning eller annat fång som avses i första stycket.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
323
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastig-
het m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §10
Fast egendom, som är taxerad som hyreshusenhet, får ej utan tillstånd av
hyresnämnd förvärvas genom
1. köp, byte eller gåva,
2. tillskott till bolag eller förening,
3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,
4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § 4. fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
aktiebolagslagen (1975:1385). bolagslagen (1975:1385).
Förvärvstillstånd fordras dock endast om den kommun där den fasta egen-
domen är belägen enligt 3 a § första stycket påkallar prövning hos hyres-
nämnden.
Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som
sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse inskrivning av
förvärv av tomträtt.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1,1 Senaste lydelse 1990:1393.
324
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Fast egendom, som utgör en hy-
reshusenhet och för vilken en intres-
seanmälan gäller, får inte överlåtas
helt eller delvis genom köp eller byte
utan att den bostadsrättsförening
som har gjort intresseanmälan har
erbjudits att förvärva hela hyreshus-
enheten. Ett sådant erbjudande kal-
las hembud. Med överlåtelse genom
köp eller byte likställs överlåtelse
genom tillskott till bolag eller för-
ening, utdelning eller skifte från bo-
lag eller förening samt fusion enligt
14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385).
6 §*>
Fast egendom, som utgör en hy-
reshusenhet och för vilken en intres-
seanmälan gäller, får inte överlåtas
helt eller delvis genom köp eller byte
utan att den bostadsrättsförening
som har gjort intresseanmälan har
erbjudits att förvärva hela hyreshus-
enheten. Ett sådant erbjudande kal-
las hembud. Med överlåtelse genom
köp eller byte likställs överlåtelse
genom tillskott till bolag eller för-
ening, utdelning eller skifte från bo-
lag eller förening samt fusion enligt
14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385).
En överlåtelse får ske utan hembud till bostadsrättföreningen,
1. om bostadsrättsföreningen godkänner överlåtelsen,
2. om staten förvärvar egendomen,
3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller, när
makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
4. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion eller offentlig auk-
tion enligt lagen (1904:48 s.l) om samäganderätt,
5. om överlåtelsen avser andel och förvärvaren redan äger en andel i egen-
domen och denna förvärvats på annat sätt än genom gåva.
Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen
skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och en
annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller omstän-
digheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av
hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
11 Senaste lydelse 1992:507.
325
Härigenom föreskrivs att 2 § jordförvärslagen (1979:230)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §12
Lagen gäller förvärv av lantbruksegendom som sker genom
1. köp, byte eller gåva,
2. tillskott till bolag eller förening,
3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,
4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § 4. fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
aktiebolagslagen (1975:1385). bolagslagen (1975:1385).
Lagen gäller också då någon genom köp, byte eller gåva förvärvar ett
dödsbo i vilket ingår lantbruksegendom eller då någon, som genom köp,
byte eller gåva har förvärvat en andel i ett sådant dödsbo och inte på någon
annan grund är delägare i boet, tillskiftas den fasta egendomen eller en del
av den.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
12 Senaste lydelse 1991:670.
326
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-
tionsanläggning m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
1 §13
Anläggning för yrkesmässig närdistribution av elektisk starkström som ej
får användas utan koncession (eldistributionsanläggning) får ej utan tillstånd
av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förvärvas genom
1. köp, byte eller gåva,
2. tillskott till bolag eller ekonomisk förening,
3. utdelning eller skifte från bolag eller ekonomisk förening,
4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §
aktiebolagslagen (1975:1385) eller
enligt 96 § lagen (1951:308) om eko-
nomiska föreningar.
Utgör eldistributionsanläggning tillbehör till fast egendom, äger första
stycket motsvarande tillämpning på den fasta egendomen. Detsamma gäller,
om eldistributionsanläggning utgör tillbehör till tomträtt som inskrivits.
Till eldistributionsanläggning som avses i denna lag hör distributionsled-
ningar, transformatorstationer, ställverk och liknande för distributionen be-
hövliga anordningar.
4. fusion enligt 14 kap. 1 § aktie-
bolagslagen (1975:1385) eller enligt
12 kap. 1 § lagen (1987:667) om eko-
nomiska föreningar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
13 Senaste lydelse 1982:629.
327
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:765) om statligt stöd till banker
och andra kreditinstitut skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
12 §
Aktiebolagets eller bankaktiebolagets aktieägare är skyldiga att till staten
överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse eller, när det är fråga
om aktier i ett avstämningsbolag, att låta staten registreras som ägare av ak-
tierna enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om det är ostri-
digt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller Prövningsnämnden
för bankstödsfrågor har förklarat att sådan rätt föreligger utan att samtidigt
fastställa lösenbeloppet. Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbelop-
pet för tiden från det aktie överlåtits till dess lösenbeloppet förfaller till be-
talning.
I övrigt tillämpas 14 kap. 34 och
35 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)
och 11 kap. 13 och 14 §§ bankaktie-
bolagslagen (1987:618). Därvid skall
för staten gälla vad som föreskrivs
om moderbolag.
I övrigt tillämpas 14 kap. 12 och
13 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)
och 11 kap. 13 och 14 §§ bankaktie-
bolagslagen (1987:618). Därvid skall
för staten gälla vad som föreskrivs
om moderbolag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
328
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:1539) om avdrag för underskott
av näringsverksamhet skall ha föjande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
4§
Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett
företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföretaget.
En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller ett
moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över ett an-
nat företag (det nya dotterföretaget).
Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag an-
ses ha ett bestämmande inflytande
över ett annat företag om det senare
företaget är dotterföretag till det
förra företaget enligt 1 kap. 2 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4
§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §
föreningsbankslagen (1987:620) el-
ler 1 kap. 9 § försäkringsrörelsela-
gen (1982:713).
Vid tillämpning av första och
andra styckena skall ett företag an-
ses ha ett bestämmande inflytande
över ett annat företag om det senare
företaget är dotterföretag till det
förra företaget enligt 1 kap. 5 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4
§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §
föreningsbankslagen (1987:620) el-
ler 1 kap. 9 § försäkringsrörelsela-
gen (1982:713).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
329
Härigenom föreskrivs att 2 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624) skall
ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §14
I denna lag förstås med
avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713)
eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618),
värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,
fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen
om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som
sköter in- och utbetalningar avseende fonden,
utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktiebolagslagen,
3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen av-
sedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om vär-
depappersfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,
utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället.
Med utdelning avses även utbetal-
ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) och 9
kap. 1 § bankaktiebolagslagen
(1987:618) vid nedsättning av aktie-
kapitalet eller reservfonden eller vid
bolagets likvidation. Till utdelning
hänförs vidare utbetalning av fu-
sionsvederlag till aktieägare enligt
14 kap. 6 § aktiebolagslagen eller 11
kap. 7 § bankaktiebolagslagen.
Med utdelning avses även utbetal-
ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) och 9
kap. 1 § bankaktiebolagslagen
(1987:618) vid nedsättning av aktie-
kapitalet eller reservfonden eller vid
bolagets likvidation. Till utdelning
hänförs vidare utbetalning av fu-
sionsvederlag till aktieägare enligt
14 kap. 20 § aktiebolagslagen eller
11 kap. 7 § bankaktiebolagslagen.
27 §15
Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän
skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre be-
lopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskatt-
ning, har den utdelningsberättigade rätt till restitution av vad som innehållits
för mycket.
Rätt till restitution föreligger även
om aktie förlorat sitt värde till följd
av att bolaget upplösts genom likvi-
dation eller genom fusion enligt 14
kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 §
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år ef-
ter det att sådan utbetalning som av-
Rätt till restitution föreligger även
om aktie förlorat sitt värde till följd
av att bolaget upplösts genom likvi-
dation eller genom fusion enligt 14
kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 §
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år ef-
ter det att sådan utbetalning som av-
14 Senaste lydelse 1990:1434.
15 Senaste lydelse 1993:463.
330
ses i 2 § andra stycket blivit tillgäng-
lig för lyftning. Underlaget för ku-
pongskatt skall i sådant fall beräknas
på ett belopp som svarar mot skillna-
den mellan utbetalningen till aktie-
ägaren och dennes anskaffnings-
kostnad för aktierna.
ses i 2 § andra stycket blivit tillgäng-
lig för lyftning. Underlaget för ku-
pongskatt skall i sådant fall beräknas
på ett belopp som svarar mot skillna-
den mellan utbetalningen till aktie-
ägaren och dennes anskaffnings-
kostnad för aktierna.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos beskattningsmyndighe-
ten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid
ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupong-
skatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skatt-
skyldighet ej föreligger för honom.
Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för
utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prö-
vats.
Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först
sedan länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten meddelat beslut angående
utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxe-
ring för detsamma, kan ahsökan om restitution göras hos beskattningsmyn-
digheten senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxe-
ringen skedde.
Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt
enligt denna lag eller uppbördslagen (1953:272), gäller 68 § 3 och 4 mom.
uppbördslagen i tillämpliga delar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
331
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
2 kap.
16 §16
Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag skall
i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom närstående
persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- el-
ler andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvärden för inneha-
vet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas för närstående
person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med eller haft lik-
nande förhållande med företaget.
Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att
beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens
ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.
Skall den skattskyldige enligt 21 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt re-
dovisa mervärdeskatt i sin självdeklaration, skall han lämna de uppgifter
som behövs för att besluta om mervärdeskatten.
Dotterföretag enligt 1 kap. 2 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4
§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §
föreningsbankslagen (1987:620), 1
kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag, skall i självde-
klarationen lämna uppgift om namn
och organisationsnummer för mo-
derföretagjämte aktie- eller andels-
innehav med angivande av röstvärde
samt, i förekommande fall, uppgif-
ter om namn och organisationsnum-
mer för dettas moderföretag. Äga-
ruppgifterna skall avse förhållan-
dena vid senast avslutade beskatt-
ningsår.
Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § ak-
tiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4
§ lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar, 1 kap. 3 § bankaktiebo-
lagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § spar-
bankslagen (1987:619), 1 kap. 8 §
föreningsbankslagen (1987:620), 1
kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen
(1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag, skall i självde-
klarationen lämna uppgift om namn
och organisationsnummer för mo-
derföretagjämte aktie- eller andels-
innehav med angivande av röstvärde
samt, i förekommande fall, uppgif-
ter om namn och organisationsnum-
mer för dettas moderföretag. Äga-
ruppgifterna skall avse förhållan-
dena vid senast avslutade beskatt-
ningsår.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
16 Senaste lydelse 1990:1136.
332
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom och 24 § 4 mom lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § 4 mom.17
Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om fusioner
enligt
1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen 1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen
(1975:1385), (1975:1385),
2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),
4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),
5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).
Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa-
get tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller
för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan-
skillnaden som intäkt.
Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-
rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning
av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens
anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-
gjort en skattskyldig.
Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för
räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenska-
perna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det
övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt
under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för
nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.
Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl-
lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-
gjort en skattskyldig.
Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå-
tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva-
rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät-
ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan-
den som gäller vid utgången av beskattningsåret.
Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller av-
dragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras
tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om
skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit
anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.
Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsföretag.
Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som
i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt
rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisning-
arna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) nämnda lag vid utgången av
beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av
17 Senaste lydelse 1993:1543.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
333
det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde
mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tidpunk-
ten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda föreningarna
är att anse som kooperativa enligt 8 mom.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också
då en juridisk person icke yreksmässigt överlåter egendom eller rättighet
som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker
med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under
i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmel-
serna om värdeminskningsavdrag m.m i tredje och femte styckena.
Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vi-
dare - utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag eller
andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person
överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget
i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett
ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen
innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett ut-
ländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
medge befrielse från beskattning för vinst.
I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskatt-
ning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskatte-
lagen inte ske.
Har annan utdelning än som avses i punkt 1 a anvisningarna till 22 § kom-
munalskattelagen lämnats utan att det utdelande företaget uttagsbeskattats
enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen,
tillämpas bestämmelserna i andra, tredje och femte styckena samt sjunde
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
stycket första och andra meningarna
skattas för utdelningen.
24 §2
Med avyttring av egendom avses
försäljning, byte eller därmed jäm-
förlig överlåtelse av egendom. Med
avyttring jämställs det fallet att ett
finansiellt instrument definitivt för-
lorar sitt värde genom att det bolag
eller den ekonomiska förening som
givit ut instrumentet upplöses ge-
nom likvidation eller genom fusion
enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags-
lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 el-
ler 2 § bankaktiebolagslagen
(1987:618). Avyttring anses också
föreligga om ett finansiellt instru-
ment som givits ut av ett svenskt ak-
tiebolag eller en svensk ekonomisk
förening förlorar sitt värde genom
att det företag som givit ut instru-
mentet försätts i konkurs. Med av-
yttring jämställs också att tiden för
utnyttjande av en option löpt ut utan
att optionen har utnyttjats. Med av-
yttring avses däremot inte utlåning
om det mottagande företaget inte be-
mom.18
Med avyttring av egendom avses
försäljning, byte eller därmed jäm-
förlig överlåtelse av egendom. Med
avyttring jämställs det fallet att ett
finansiellt instrument definitivt för-
lorar sitt värde genom att det bolag
eller den ekonomiska förening som
givit ut instrumentet upplöses ge-
nom likvidation eller genom fusion
enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 §
bankaktiebolagslagen (1987:618).
Avyttring anses också föreligga om
ett finansiellt instrument som givits
ut av ett svenskt aktiebolag eller en
svensk ekonomisk förening förlorar
sitt värde genom att det företag som
givit ut instrumentet försätts i kon-
kurs. Med avyttring jämställs också
att tiden för utnyttjande av en op-
tion löpt ut utan att optionen har ut-
nyttjats. Med avyttring avses där-
emot inte utlåning av egendom för
18 Senaste lydelse 1993:1543.
334
av egendom för blankning. Avytt-
ring anses inte heller föreligga när en
andel definitivt förlorar sitt värde i
blankning. Avyttring anses inte hel-
ler föreligga när en andel definitivt
förlorar sitt värde i fall som avses i
Prop. 1993/94:196
Bilaga 6
punkt 1 a av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370).
fall som avses i punkt 1 a av anvis-
ningarna till 22 § kommunalskattela-
gen (1928:370).
En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget
om andelen inlöses eller bolaget upplöses.
Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 §
negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.
Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till-
gångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall avytt-
ring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fondandelsäga-
ren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om medlem avgår
ur en ekonomisk förening.
Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, före-
trädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt,
konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av
aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnytt-
jade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är
summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
335
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-08
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Ä. Beckman, re-
geringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 1994 (Justitiedepartementet) har re-
geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instru-
ment,
3. lag om ändring i jordabalken,
4. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
6. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de pri-
vatanställda,
7. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i aktie-
marknadsbolag m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyn-
digheter,
9. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
10. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om-
bildning till bostadsrätt,
11. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
12. lag om ändring i lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanlägg-
ning m.m.,
13. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut,
14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av nä-
ringsverksamhet,
15. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
16. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, och
17. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Sten Andersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-,
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
1 kap.
4§
Enligt paragrafen får ett privat aktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bo-
lag inte försöka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget
utgivna skuldebrev eller optionsbevis genom att offentliggöra eller på annat
sätt rikta en inbjudan till en vidare krets att teckna eller förvärva sådana vär-
Prop. 1991/92:196
Bilaga 7
336
depapper. I specialmotiveringen uttalas beträffande begreppet ”en vidare
krets” bl.a. följande. Begreppet skall i förevarande sammanhang ges samma
innebörd som det har fått vid tillämpningen av 4 kap. 18 §. Den i praxis till-
lämpade siffran 200 bör som regel tillmätas avgörande betydelse. Om erbju-
dandet har sådant innehåll och sådan utformning att det kan leda till att anta-
let köpare eller tecknare kommer att överstiga 200, föreligger sålunda en in-
bjudan till en vidare krets.
Eftersom det är fråga om en straffsanktionerad bestämmelse har Lagrådet
förståelse för att man i motiven noga sökt precisera vad som här avses med
en ”vidare krets”. Avsikten är uppenbarligen att avlägsna sig från det förar-
betsuttalande, i vilket antalet 200 angetts som ”ett riktmärke” för bedöm-
ningen av begreppet.
Den i motiven förordade, till nämnda tal mer exakt fixerade tolkningen
av ifrågavarande begrepp måste emellertid ställas samman med vad som yt-
terligare anges i motiven. Där sägs nämligen att stadgandet inte avses hindra
ett erbjudande av vilket framgår att avtal om teckning eller förvärv kommer
att träffas med enbart ett begränsat antal - högst 200 - investerare.
Enligt Lagrådets mening kan det på goda grunder ifrågasättas om sist-
nämnda uttalande är vare sig välbetänkt eller förenligt med lagtexten. Enligt
uttalandet skulle det således vara tillåtet att marknadsföra de värdepapper
det här är fråga om så snart det i annonsen eller prospektet, på ett måhända
mycket undanskymt sätt, anges att erbjudandet bara gäller de 200 första in-
tressenterna. En sådan ordning torde för övrigt mycket väl kunna utnyttjas
för en marknadsföring där budskapet just går ut på att framhålla, att det
verkligen gäller att skynda sig så att man blir en av ”de lyckliga 200”.
På grund av det anförda ifrågasätter Lagrådet om inte avsikten med be-
stämmelsen trots allt skulle bli bättre tillgodosedd med en annan bestämning
än ”vidare krets” i förevarande paragraf. I vaije fall torde det vara nödvän-
digt att tydligt klargöra, att den nyss påtalade tolkningen av det använda be-
greppet inte kan vara tillåten i förevarande sammanhang.
2 kap.
9§
Paragrafen innehåller bestämmelser om bolags registrering.
I andra stycket punkt 4 föreslås ett tillägg av två nya meningar. Båda gäller
det yttrande från auktoriserad eller godkänd revisor som skall företes i ären-
det. I den andra meningen anges därom att ”särskilda svårigheter att upp-
skatta värdet” av apportegendomen skall anmärkas.
I motiven till de sålunda föreslagna ändringarna anges att de tillkommit
för att tillgodose de krav som artikel 10 i kapitaldirektivet innehåller.
Lagrådet vill mot bakgrund av detta endast anmärka, att något krav mot-
svarande den andra meningen i det föreslagna tillägget till andra stycket
punkt 4 inte återfinns i nämnda artikel i kapitaldirektivet samt att ändrings-
förslaget i denna del inte kommenteras i specialmotiveringen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
337
22 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
4 kap.
2§
I ett föreslaget nytt andra stycke i denna paragraf ges föreskrifter om viss
kvalificerad majoritet för beslut av bolagsstämman att ”avvika från aktie-
ägarnas företrädesrätt”. Av första stycket - som gäller både nyemission i
form av kontantemission och fondemission - liksom av specialmotiveringen
framgår att det nya stycket endast kan bli tillämpligt vid en nyemission av
nyss nämnt slag.
Det kan mot bakgrund av vad nu sagts ifrågasättas om inte det föreslagna
nya stycket i denna paragraf i systematiskt hänseende snarast hör hemma
under rubriken ”Allmänna bestämmelser om nyemission” än under ”Inle-
dande bestämmelser”. För en sådan ordning talar också att stycket då kan
placeras där det logiskt sett hör hemma, nämligen efter föreskrifterna om
förslag till beslut och kallelse till bolagsstämman (4 §), dvs. i anslutning till
övriga föreskrifter om beslut om nyemission, närmast då 5 §. Stycket kan i
så fall antingen tas in i sistnämnda paragraf eller i en ny 5 a §.
Det kan redan här nämnas att den sålunda förordade placeringen därtill
medför den fördelen att det i flera följande paragrafer, nämligen 14 § andra
stycket, 15 § första stycket, 5 kap. 8 § andra stycket och 9 § första stycket,
på sätt föreslagits kan hänvisas till 2 § i stället för som annars lämpligen bör
ske till 2 § första stycket.
12 §
I första stycket punkt 5 har gjorts ett tillägg av två meningar med samma
lydelser som föreslagits beträffande 2 kap. 9 § andra stycket punkt 4.
Med den avvikelsen att förslaget i detta fall baserats på artikel 27.2 i kapi-
taldirektivet kan Lagrådet här hänvisa till vad som anmärkts under sist-
nämnda paragraf.
9 kap.
17 §
Enligt det föreslagna nya fjärde stycket gäller bestämmelserna i andra och
tredje styckena om tiden för talans väckande inte i fall som avses i 14 kap.
30 § första stycket. I sistnämnda lagrum föreslås en särregel beträffande ta-
lan om upphävande av bolagsstämmobeslut angående fusion.
Lagrådet kommer att förorda en viss saklig ändring i förslaget till 14 kap.
30 § första stycket. Om Lagrådets förslag följs bör en ändring göras också i
förevarande paragrafs fjärde stycke. Det kan ges förslagvis följande lydelse:
”Vad som sägs i tredje stycket om tiden för väckande av talan gäller inte
i fall som avses i 14 kap. 30 § första stycket.”
De närmare skälen för de ändringar Lagrådet förordar i förevarande para-
graf och 14 kap. 30 § redovisas i anslutning till sistnämnda paragraf.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
338
12 kap.
8§
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
I paragrafen, som ger möjligheter till dispens från låneförbuden i 7 §, före-
slås bl.a. den ändringen att vid förvärv av aktier i det långivande bolaget dis-
pens får medges endast om bolaget är ett privat bolag. Formuleringen ”långi-
vande bolaget” ger läsaren närmast det intrycket att den angivna begräns-
ningen i möjligheterna till dispens endast gäller i fråga om bolag som ger lån.
Som framgår av nuvarande 7 § femte stycket skall emellertid bestämmel-
serna om låneförbud tillämpas även i fråga om ställande av säkerhet. Be-
gränsningen gäller följaktligen även beträffande bolag som ställer säkerhet.
Orden ”långivande bolaget” bör därför bytas ut mot orden ”det bolag som
lämnar lån eller ställer säkerhet”.
14 kap.
2§
Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om fusion av överlåtande bolag
som har trätt i likvidation. I andra meningen anges att likvidationen i sådant
fall skall anses avslutad när i sammanhanget föreskriven registrering skett.
I specialmotiveringen konstateras bl.a. att eftersom den föreslagna nya
ordningen vid fusion innebär att överlåtande bolag upplöses redan i och med
registreringen - varvid fusionsvederlaget övergår till aktieägarna - det inte
längre finns något utrymme för likvidator att företa ett skifte. Det finns där-
emot, anförs det vidare, anledning ”avsluta likvidationsförfarandet med nå-
got slag av slutredovisning”. Ett lämpligt tillvägagångssätt anges vara att en
slutredovisning läggs fram i anslutning till att fusionsförfarandet avslutas och
att det då görs enligt bestämmelsen i 13 kap. 14 §.
Enligt Lagrådets mening är det sålunda tänkta förfaringssättet inte lätt att
förena med lagtextens föreskrift att likvidationen anses avslutad vid registre-
ringen. Det finns sålunda skäl räkna med att en avsedd ”motsvarande” till-
lämpning av bestämmelserna i 13 kap. 14 § inte alltid kommer att hinnas med
innan bolaget är upplöst och likvidationen avslutad. Lagrådet förordar där-
för att hithörande frågor blir föremål för ytterligare överväganden under det
fortsatta lagstiftningsarbetet samt att förevarande paragraf sedan komplette-
ras med särskilda föreskrifter eller undantag för slutredovisningen.
7§
I paragrafen har tagits in bestämmelser om revisorsgranskning av fusionspla-
nen. Bl.a. anges i andra meningen att granskningen skall ske enligt god revi-
sionssed. Att en auktoriserad eller godkänd revisor skall utföra sin gransk-
ning enligt god revisionssed får dock anses vara en självklarhet och behöver
inte föreskrivas i lagtext. Avsikten med bestämmelsen har enligt vad som
upplysts vid föredragningen av lagrådsremissen emellertid varit att markera
att granskningen skall vara så omfattande och ingående som krävs enligt god
revisionssed. Bestämmelsen bör utformas i enlighet härmed.
Lagrådet föreslår att första stycket andra meningen i förevarande paragraf
ges följande lydelse:
339
”Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god revisions-
sed kräver.”
9§
I paragrafen föreskrivs skyldighet att ge in en upprättad fusionsplan till regi-
streringsmyndigheten för registrering. Av specialmotiveringen framgår att
det är avsett att de till planen fogade yttrandena av revisorerna också skall
ges in. Enligt Lagrådets mening kan det vara lämpligt att detta anges i lagtex-
ten.
Av 18 kap. 2 § framgår att registreringsmyndigheten utan dröjsmål skall
kungöra uppgift om registeringen i Post- och Inrikes Tidningar. Lagrådet
förordar att en uttrycklig erinran om detta tas in som en andra mening i före-
varande paragraf (jfr 14 kap. 24 § i det remitterade förslaget).
Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att paragrafen ges föl-
jande lydelse:
”Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det övertagande
bolaget eller, vid kombination, det äldsta av de överlåtande bolagen ge in
planen med därtill fogade yttranden enligt 7 § till registreringsmyndigheten
för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 18 kap. 2 § kungöras.
Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift
om var den hålls tillgänglig.”
II §
I denna paragrafs andra stycke finns regler om krav på särskild majoritet
för ”bolagsstämmans” beslut om godkännande av fusionsplanen i fall då ett
överlåtande bolag är publikt och det övertagande är ett privat aktiebolag.
Lagrådet noterar att lagtexten närmast måste ges den innebörden att ifrå-
gavarande krav på särskild majoritet gäller alla av fusionsplanen berörda bo-
lags bolagsstämmobeslut. Eftersom specialmotiveringen inte ger någon väg-
ledning i denna sak bör frågan lämpligen uppmärksammas under det fort-
satta lagstiftningsarbetet och eventuellt föranleda ett förtydligande i lagtex-
ten.
12 §
I paragrafen föreskrivs att, om bolagstämman i ett överlåtande bolag god-
känner en fusionsplan om kombination, stämman samtidigt skall välja sty-
relse och revisorer i det övertagande bolaget. Som framgår av 5 § tjänar fu-
sionsplanen vid kombination som stiftelseurkund för det övertagande bola-
get. Av samma paragraf framgår vidare att fusionsplanen skall ange hur sty-
relse och revisorer skall väljas. Något hinder föreligger inte att i fusionspla-
nen föreskriva att styrelse och revisorer skall utses på annat sätt än genom
val på bolagsstämman (jfr 8 kap 1 § andra stycket). För undvikande av miss-
förstånd bör därför förevarande paragraf utformas så att det klart framgår
att kravet på val på bolagsstämman gäller endast under förutsättning att an-
nat inte bestämts i fusionsplanen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
340
Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges föl-
jande lydelse:
”Om bolagsstämman i ett överlåtande bolag godkänner en fusionsplan om
kombination, skall stämman samtidigt, i den mån annat inte framgår av pla-
nen, välja styrelse och revisorer i det övertagande bolaget.”
13 §
Paragrafen innehåller föreskrifter om skyldighet att underrätta borgenärer
om att en fusionsplan godkänts. Lagrådet förordar att paragrafen ändras på
några punkter i förtydligande syfte. I fråga om första stycket första meningen
föreslår Lagrådet sålunda följande avfattning:
”När fusionsplanen har godkänts av bolagen skall vart och ett av dem
skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet.”
Beträffande andra stycket första meningen föreslår Lagrådet att orden
”yttrande över” skjuts in mellan orden ”i” och ”fusionsplanen”.
16 §
I paragrafen regleras Patent- och registreringsverkets skyldighet att kalla de
fusionerande bolagens borgenärer. Även här anser Lagrådet att lagtexten
bör jämkas i förtydligande syfte. Beträffande första stycket andra meningen
förordar Lagrådet att orden ”yttrande över” skjuts in mellan orden ”i” och
”fusionsplanen”. I fråga om tredje stycket förslår Lagrådet att ordet ”länet”
byts ut mot ”län där bolagen har sitt säte”.
18 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om domstols prövning av ärende om
tillstånd till verkställande av fusionsplan.
Enligt Lagrådets mening kommer avsikten bakom paragrafen till tydligare
uttryck om den ges följande lydelse:
”Om ett ärende om tillstånd till verkställande av fusionsplan har överläm-
nats till rätten, skall tillstånd lämnas om det visas att de borgenärer som har
bestritt ansökningen har fått full betalning eller betryggande säkerhet för
sina fordringar. I annat fall skall ansökan avslås.”
20 §
Enligt första stycket är överlåtande bolag upplöst när anmälan som före-
skrivs i 19 § har registrerats. Samtidigt blir aktieägare i överlåtande bolag
aktieägare i det övertagande bolaget.
Som framgår av 1 § i kapitlet kan som fusionsvederlag förutom aktier
också lämnas pengar eller aktier i kombination med pengar. Att aktieägare
i överlåtande bolag blir aktieägare i det övertagande bolaget endast om i fu-
sionsvederlaget ingår aktier bör framgå av lagtexten. Lagrådet förordar där-
för att till första stycket andra meningen i förevarande paragraf fogas orden
”om aktier ingår i fusionsvederlaget”.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
341
23 §
Om Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 7 § andra meningen godtas bör
i första stycket andra meningen i förevarande paragraf motsvarande ändring
göras.
I tredje stycket har förts in en bestämmelse av innehåll att revisorernas
yttranden skall tas in i eller fogas till fusionsplanen. Eftersom revisorernas
granskning avser den färdiga fusionsplanen kan yttrandena inte tas in i pla-
nen. Orden ”tas in i eller” bör därför utgå ur lagtexten.
24 §
Denna paragraf reglerar liksom 9 § skyldigheten vid fusion att ge in fusions-
planen till registreringsmyndigheten för registrering. Paragrafen bör enligt
Lagrådets mening avfattas så att den överensstämmer med 9 §, bortsett från
att skyldigheten att ge in planen här skall åläggas moderbolaget.
26 §
I denna paragraf anges att när fusionsplanen har godkänts skall bolagen
skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet.
Vad i bestämmelsen sägs om ”godkänts” kan knappast avse annat än ett
till fusionsplanen positivt bolagsstämmobeslut enligt föregående paragraf.
Samma verkan inträder emellertid i de sannolikt allra vanligaste fallen, näm-
ligen då någon begäran om att planen skall prövas av bolagsstämman inte
har gjorts inom föreskriven tid.
Med anledning av det anförda förordar Lagrådet att paragrafen lämpligen
ges följande lydelse:
”Skall fusionsplanen inte underställas bolagsstämman i moderbolaget en-
ligt 25 § eller har planen godkänts av stämman åligger det vart och ett av
bolagen att skriftligen underrätta sina kända borgenärer om att planen blivit
gällande. Därvid tillämpas bestämmelserna i 13 §.”
29 §
Paragrafen anger att bestämmelserna i 21 § gäller vid registreringsmyndighe-
tens handläggning av ärende om fusion enligt 22-28 §§. Sistnämnda paragra-
fer behandlar fusion genom absorption av helägt dotterbolag. I 21 § före-
skrivs att registreringsmyndigheten skall förklara frågan om fusion förfallen
om ansökan enligt 14 § eller anmälan enligt 19 § inte gjorts inom föreskriven
tid eller avslagits respektive avskrivits genom lagakraftägande beslut. Av
sistnämnda två paragrafer synes endast 14 § ha en motsvarighet vid absorp-
tion av helägt dotterbolag (jfr 27 §). Hänvisningen i förevarande paragraf till
bestämmelserna i ”21 §” bör därför ändras till i ”21 § i tillämpliga delar.”
30 §
Enligt 9 kap. 17 § andra stycket gäller f.n. att klandertalan mot bolagsstäm-
mobeslut skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Av tredje
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
342
stycket framgår att det i vissa kvalificerade fall är möjligt att väcka sådan
klandertalan även senare. Dessa regler gäller bl.a. beträffande fusionsbe-
slut. I fusionsdirektivets artikel 22 finns regler om ogiltighet av fusioner. Av
artikelns punkt c) framgår bl.a. att talan om ogiltighetsförklaring inte får
väckas om det har förflutit mer än sex månader från det att fusionen kom att
gälla mot den som åberopar ogiltigheten.
Mot denna bakgrund har i remissen föreslagits en enhetlig regel angående
tidenTör talans väckande när det klandrade stämmobeslutet avser godkän-
nande av fusionsplan. Enligt denna regel som tagits in i denna paragrafs
första stycke skall talan om upphävande av ett sådant beslut alltid väckas
inom sex månader från beslutet. Förslaget innebär således ifråga om klan-
dertalan mot de berörda besluten dels att den nuvarande tremånadersfristen
enligt 9 kap. 17 § andra stycket förlängs till sex månader dels att möjligheten
att överklaga på de grunder som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket begränsas
till att gälla för en tid av sex månader.
När det gäller förlängningen av tremånadersfristen kan starkt ifrågasättas
om det finns skäl att genomföra förslaget. Ändringen i denna del är inte på-
kallad av hänsyn till den förutnämnda bestämmelsen i direktivets artikel 22.
Syftet med artikel 22 är endast att begränsa möjligheterna att i efterhand få
en fullbordad fusion ogiltigförklarad. Något annat skäl att förlänga tremåna-
dersfristen än hänsynen till nämnda artikel har inte redovisats. Mot denna
bakgrund kan Lagrådet inte tillstyrka förslaget i den nu berörda delen.
Däremot har Lagrådet ingen erinran mot att möjligheten att överklaga ett
fusionsbeslut på någon av de grunder som anges i 9 kap. 17 § tredje stycket
begränsas till att gälla under sex månader. En sådan ändring är uppenbarli-
gen påkallad med hänsyn till den förutnämnda direktivbestämmelsen.
På grund av det anförda förordar Lagrådet följande jämkningar det remit-
terade förslaget. Bestämmelsen i 9 kap. 17 § andra stycket om tid för talans
väckande får även i fortsättningen gälla som huvudregel i fråga om talan mot
stämmobeslut angående fusion. I det föreslagna nya fjärde stycket i 9 kap.
17 § föreskrivs att samma paragrafs tredje stycke, som innebär att någon tids-
gräns för talan i vissa fall inte är föreskriven, inte skall gälla beträffande fu-
sionsbeslut. För fusionsbeslut i fall som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket före-
skrivs i förevarande paragrafs första stycke en klanderfrist på sex månader.
Även en redaktionell ändring bör göras i paragrafens andra stycke.
Lagrådet föreslår mot denna bakgrund att förevarande paragraf ges föl-
jande lydelse:
”Talan om upphävande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan
skall i fall som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket väckas inom sex månader
från beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.
Om rätten genom lagakraftvunnet avgörande bifallit en talan om upphä-
vande av stämmobeslut om godkännande av fusionsplan, skall fusionen gå
åter även om överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har upp-
kommit genom någon åtgärd på det övertagande bolagets vägnar sedan
överlåtande bolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i
Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen och, vid absorp-
tion, det övertagande bolaget solidariskt.”
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
343
18 kap.
4§
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
Någon ändring i paragrafen föreslås inte i lagrådsremissen. I paragrafens
tredje stycke finns emellertid en hänvisning till 14 kap. 5 § fjärde stycket. I
det remitterade förslaget har 5 § fått en helt ny lydelse. Bestämmelser mot-
svarande de som nu finns i 5 § fjärde stycket har förts in i den nya 21 §. Tredje
stycket i förevarande paragraf bör därför ändras så att hänvisningen till ”14
kap. 5 § fjärde stycket” byts ut mot ”14 kap. 21 §”.
En ändring i 4 § medför att i lagförslagets ingress andra delssatsen ”18 kap.
3 och” bör bytas ut mot ”18 kap. 3, 4 och”.
4 a §
I paragrafen ges bestämmelser om att registreringsmyndigheten i vissa fall
skall avföra en ställföreträdare för ett aktiebolag ur aktiebolagsregistret. En
av anledningarna till en sådan åtgärd anges vara att ställföreträdaren fått nä-
ringsförbud ”som avser verksamheten i bolaget”.
Enligt Lagrådets mening ter det sig spontant sett mycket överraskande att
den som meddelats ett näringsförbud under några förhållanden skall kunna
fortsätta att samtidigt vara ställföreträdare för ett aktiebolag. Det har under
föredragningen inför Lagrådet i denna del hänvisats till att det enligt bestäm-
melserna i 19 § lagen (1986:436) om näringsförbud finns en möjlighet att den
som är underkastad näringsförbud kan medges dispens för att bl.a. ”inneha
anställning eller uppdrag”.
I den mån en tillämpning av nämnda paragraf undantagsvis skulle beröra
ett visst aktiebolags verksamhet får förutsättas, att det av domstolens beslut
tydligt framgår vilket bolag undantaget avser. Om dispensen eventuellt med-
getts redan i samband med domen om näringsförbud, eller beslut om tillfäl-
ligt näringsförbud, bör det därför vara så självfallet för registreringsmyndig-
heten att någon avregistreringsåtgärd i det särskilt utpekade bolaget inte kan
bli aktuell, att det inte torde behövas någon erinran härom.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att orden ”som avser
verksamheten i bolaget” lämpligen utgår ur lagtexten.
7§
I paragrafens tredje stycke finns reglerat att vissa beslut av registreringsmyn-
digheten överklagas hos kammarrätten. Stycket föreslås i lagrådsremissen
bli ändrat så att det klargörs att även registreringsmyndighetens beslut att
enligt 14 kap. 15 § första stycket vägra tillstånd till verkställande av fusions-
plan och att enligt 4 a § i detta kapitel avregistrera ställföreträdare skall
kunna överklagas. Förslaget föranleder i sig ingen erinran från Lagrådets
sida.
Bland sådana beslut som enligt förevarande paragrafs tredje stycke kan
överklagas nämns beslut som avses i 4 § tredje stycket. I det lagrummet an-
ges emellertid inte något särskilt beslut utan hänvisas det till beslut enligt
vissa andra uppräknade lagrum. Enligt Lagrådets mening skulle tillämp-
344
ningen av förevarande paragraf underlättas om i tredje stycket hänvisning
gjordes direkt till dessa lagrum och inte över 4 § tredje stycket.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att tredje stycket andra
meningen i paragrafen ges följande lydelse:
”Detsamma gäller ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som av-
ses i 4 a §, 4 kap. 13 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 13 kap. 18 §,
14 kap. 15 § första stycket och 21 §, samt 19 kap. 2 §.”
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Punkt 1
Denna punkt inleds med två meningar som reglerar möjligheterna för ett
aktiebolag att i förväg vidta de åtgärder som behövs för att bolaget redan
från och med den 1 januari 1995, dvs den egentliga ikraftträdandedagen,
skall vara ett publikt aktiebolag. Det föreslås därvid att bl.a. de nya bestäm-
melserna i 17 kap. 1 §, som gäller byte av bolagskategori från privat till pu-
blikt aktiebolag, skall träda i kraft den 1 juli 1994.
Enligt Lagrådets mening bör ifrågavarande punkt inledas med den ikraftt-
rädandedag som det generellt sett är fråga om. Av hänsyn bl.a. till termino-
login i de nya bestämmelserna finns vidare skäl att utforma föreskrifterna
angående de förberedande åtgärderna för att ett aktiebolag redan från bör-
jan skall kunna anses som ett publikt aktiebolag på något annorlunda sätt än
i förslaget.
Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att denna punkt ges föl-
jande lydelse:
”Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Ett aktiebolag och registre-
ringsmyndigheten får dock efter den 30 juni 1994, genom motsvarande till-
lämpning av 17 kap. 1 §, 9 kap. 13 § andra stycket och 16 kap. 1 § i deras
nya lydelser, vidta de åtgärder som krävs för att aktiebolaget, med verkan
från och med förstnämnda dag, utgör ett publikt aktiebolag.”
Punkterna 2 och 6
I den förstnämnda punkten finns en särskild övergångsbestämmelse som
hänger samman med de nya kraven beträffande aktiekapitalets storlek. Ifrå-
gavarande bestämmelse gäller ”privata aktiebolag som har bildats före den
1 januari 1995”. Därmed avses alla aktiebolag som nämnda dag finns regi-
strerade i aktiebolagsregistret och som inte dessförinnan, med stöd av de sär-
skilda föreskrifterna i punkt 1, registrerats som publikt från och med samma
dag. Bestämmelser med denna innebörd finns intagna i punkten 6.
Eftersom sistnämnda punkt således har betydelse för hur punkt 2 skall för-
stås bör den lämpligen placeras före denna punkt. Lagrådet förordar därför
att den föreslagna punkten 6 får utgöra punkt 2 och att reglerna i den före-
slagna punkten 2 förs in under punkt 3.
Vad särskilt gäller den föreslagna punkten 6 finns skäl notera följande för-
hållanden. I första stycket andra meningen anges att registreringsmyndighe-
ten ”skall till den registrerade firman i dessa bolag (dvs. de aktiebolag som
vid ikraftträdandet skall anses som privata) lägga förkortningen (priv).” En-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
345
ligt den föreslagna nya lydelsen i 16 kap. 1 § finns möjlighet för ett privat
aktiebolag att som ett alternativ till att låta sin firma avslutas med ifrågava-
rande förkortning ta in ordet ”privat” i firman.
I anslutning till nyss nämnda föreskrift om registreringsmyndighetens
skyldighet vid ikraftträdandet sägs i kommentaren, att de privata aktiebolag
som önskar utforma sin firma på annat sätt, ”t.ex.” genom att låta ordet pri-
vat ingå i firman, får liksom hittills besluta om firmaändring och ansöka om
registrering av den nya firman.
Enligt 16 kap. 4 § i förslaget skall ett aktiebolags brev, fakturor och or-
derblanketter bl.a. ange bolagets firma. En underlåtenhet att följa denna
bestämmelse kan enligt en föreslagen ändring i 19 kap. 2 § föranleda ett vi-
tesföreläggande från registreringsmyndigheten.
En ändring av tryck på brevpapper och blanketter kan inte sällan föran-
leda betydande besvär eller kostnader. Det finns därför skäl att ytterligare
överväga nu nämnda regleringar. En tänkbar lösning kan vara att införa en
särskild, tidsbegränsad övergångsbestämmelse till 16 kap. 4 §. Ett annat al-
ternativ är att på motsvarande sätt som när det gäller övergången till ett ”pu-
blikt” aktiebolag enligt punkt 1 skapa förutsättningar för en förtida ändring
och registrering av ny firma. Med tanke på den mycket stora mängd av aktie-
bolag det här är fråga om kan det måhända finnas behov av båda lösningarna
eller någon annan ändamålsenlig övergångsreglering.
Punkterna 4 och 5
Punkten 3 innehåller bestämmelser om rätt för styrelseledamöter och andra
vars rätt kan beröras att under viss tid före den 1 april 1997 begära att bolag
med aktiekapital under 100 000 kr träder i likvidation. I punkten 4 föreskrivs
bl.a. att bolag vars registrerade aktiekapital inte uppgår till 100 000 kr vid
utgången av år 1997 skall under vissa angivna förutsättningar avföras ur ak-
tiebolagsregistret och därmed vara upplösta. Punkten 5 anger att ett bolag
vars aktiekapital inte uppgår till 100 000 kr och som inte trätt i likvidation
eller försatts i konkurs kan avföras ur aktiebolagsregistret om det begärs av
samtliga aktieägare, styrelseledamöter samt verkställande direktören före
utgången av oktober 1997.
Enligt Lagrådets mening skulle det vara en fördel om dessa övergångsbe-
stämmelser togs upp i kronologisk ordning. Lagrådet föreslår därför att
punkten 5 placeras efter punkten 3 och ges nummer 4 och att punkten 4 ges
nummer 5.
I den i remissen föreslagna punkten 4 tredje-femte styckena finns intagna
bestämmelser om vissa förhållanden efter det att bolaget har avförts ur re-
gistret. Genom en hänvisning i punkten 5 andra stycket gäller bestämmel-
serna även när ett bolag avförts ur registret i enlighet med bestämmelserna
i punkten 5. Om Lagrådets förslag om ändrad placering av punkterna 4 och
5 följs bör tredje-femte styckena i punkten 4 flyttas till den nya punkten 4
som nya andra-fjärde stycken och andra stycket i punkten 5 flyttas till den
nya punkten 5 som ett nytt tredje stycke.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
346
Punkt 9
Enligt första stycket gäller 3 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av juni
1996 i fråga om aktiebolag som har bildats före den 1 januari 1995. Om bo-
lagsordningen för sådana bolag efter utgången av juni 1996 strider mot 3 kap.
1 § i dess nya lydelse, får enligt andra stycket sådana beslut om emission som
står i strid med paragrafen inte registreras. Av specialmotiveringen framgår
att detta registreringsförbud är avsett att drabba endast emissioner som sker
efter den 1 juli 1996. Denna begränsning i föreskrifternas räckvidd framgår
emellertid inte av lagtexten. Lagrådet förordar att begränsningen klargörs
genom att orden ”som tillkommit därefter och” skjuts in efter ordet ”emis-
sion” i andra stycket första meningen.
I andra styckets andra mening ges en föreskrift som ålägger styrelsen i fall
då bolagsordningen efter utgången av juni 1996 strider mot 3 kap. 1 § att
utan dröjsmål lägga fram förslag till bolagsstämman om ändring av bolags-
ordningen. Någon särskild sanktion mot bolag som inte ser till att ändring
kommer till stånd föreslås inte.
Givetvis är det av värde om bolagen i anslutning till övergångstidens ut-
gång bringar sina bolagsordningar i överensstämmelse med de nya bestäm-
melserna. Enligt Lagrådets mening är emellertid en föreskrift av den före-
slagna innebörden knappast påkallad. Det finns anledning att utgå från att
regeln i andra styckets första mening om registreringsförbud leder till att er-
forderliga ändringar kommer till stånd. Dessutom kan det finnas en del fall
då en skyndsam ändring av bolagsordningen inte framstår som särskilt ange-
lägen.
Lagrådet förordar att andra styckets andra mening utgår ur förslaget.
14.
Enligt förevarande punkt skall bestämmelserna i 14 kap. 30 § om tid för
väckande av talan tillämpas också på sådana bolagsstämmobeslut om fusion
som har fattast före utgången av år 1994 och för vilka rätten till talan då ännu
inte var förlorad. Föreskriften utgår från att den nuvarande regleringen, som
innebär att talan i regel måste väckas inom tre månader från beslutet och att
talan i vissa fall får väckas utan tidsbegränsning, ersätts med en ordning med
en enda klanderfrist om sex månader som gäller för samtliga fall.
Som framgår av vad Lagrådet har anfört i anslutning till 14 kap. 30 § föror-
dar Lagrådet den ändringen i det remitterade förslaget att den nuvarande
tremånadersfristen behålls för de fall där den f.n. är tillämplig och att en sex-
månadersfrist skall gälla för de fall där någon klagofrist inte är föreskriven i
dag. Om Lagrådets förslag följs behövs ingen övergångsbestämmelse för
äldre beslut i sådana fall där tremånadersfristen gäller. Däremot finns det
skäl att ha en sådan bestämmelse för stämmobeslut som fattats före den nya
lagens ikraftträdande och där sexmånadersfristen blir tillämplig. Som fram-
går av det föregående kan klandertalan i dessa fall f.n. föras utan tidsbe-
gränsning.
För undvikande av rättsförlust är det enligt Lagrådets mening lämpligt att
för den sistnämnda kategorin beslut meddela en övergångsbestämmelse som
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
347
innebär att klanderfristen går ut sex månader efter den nya lagens ikraftträ-
dande.
Mot den nu angivna bakgrunden förordar Lagrådet att bestämmelsen i
denna punkt ersätts med en föreskrift av följande lydelse:
”Har beslut i fall som avses i 14 kap. 30 § meddelats före utgången av år
1994 får talan om upphävande av beslutet väckas senast före utgången av
juni 1995.”
Om Lagrådets förslag till ändring i 14 kap. 30 § första stycket inte följs,
bör punkt 14 i det remitterade förslaget ändå lämpligen kompletteras med en
regel för stämmobeslut som f.n. kan klandras utan tidsbegränsning. Regeln
skulle kunna ges det innehållet att äldre sådana beslut får överklagas före
utgången av juni 1995. Den kan i så fall tas in som en andra mening i punkt
14 och ges följande lydelse:
”Är beslutet av sådant slag som avses i 9 kap. 17 § tredje stycket får dock
talan väckas senast före utgången av juni 1995.”
Förslaget till lag om ändring i jordabalken
20 kap.
6§
I paragrafen anges i ett antal punkter olika fall då en lagfartsansökan skall
avslås. Med anledning av de föreslagna nya bestämmelserna i 2 kap. 9 a §
och 17 kap. 3 § aktiebolagslagen föreslås att ytterligare ett fall då avslag skall
meddelas tas upp i paragrafen under en ny punkt 9. De nämnda bestämmel-
serna i aktiebolagslagen innebär att vissa avtal mellan ett aktiebolag och dess
stiftare eller aktieägare måste underställas bolagsstämman för godkän-
nande. I 2 kap. 9 b § föreskrivs bl.a. att avtalet är utan verkan om bolags-
stämman inte godkänner det inom sex månader från avtalsdagen. Avtal av
det aktuella slaget kan avse bl.a. förvärv av fast egendom. Mot den nu an-
givna bakgrunden föreskrivs i den nya punkten att lagfartsansökan skall av-
slås om i fall som avses i 2 kap. 9 a § eller 17 kap. 3 § aktiebolagslagen frågan
om godkännande inte underställts bolagsstämman i rätt tid eller bolagsstäm-
man har beslutat att inte godkänna förvärvet.
Det framgår av det sagda att den nya punkten inte omfattar det fallet att
förvärvet visserligen underställts stämman utan dröjsmål men därefter inte
godkänts i rätt tid, d.v.s. inom sex månader från avtalsdagen. Enligt Lagrå-
dets mening är det tydligt att en ansökan om lagfart bör avslås även i ett
sådant fall. Lagrådet förordar att den nya punkten avfattas så att den får den
innebörden.
Den nya punkten 9 i förevarande paragraf kan ges förslagsvis följande ly-
delse:
”om i fall som avses i 2 kap. 9 a § eller 17 kap. 3 § aktiebolagslagen
(1975:1385) bolagsstämman har beslutat att inte godkänna förvärvet eller
inte har godkänt förvärvet i rätt tid.”
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 7
348
av den 9 mars 1968
om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i
artikel 58 andra stycket i Romfördraget avsedda bolagen i bolagsmännens
och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga.
(68/151/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska ge-
menskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,
med beaktande av Allmänna handlingsprogrammet för upphävande av be-
gränsningar för etableringsfriheten,1 särskilt avsnitt VI i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,2
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,3 och
med beaktande av följande:
Den samordning som föreskrivs i artikel 54.3 g i Romfördraget och i All-
männa handlingsprogrammet för upphävande av begränsningar i etable-
ringsfriheten är särskilt angelägen i fråga om aktiebolag och andra bolag med
begränsat ansvar, eftersom verksamheten i sådana bolag ofta sträcker sig ut-
över de nationella gränserna.
Det är särskilt viktigt att samordna medlemsstaternas bestämmelser om
offentlighet, om giltigheten av bolagens förpliktelser och om bolagens ogil-
tighet, framför allt för att skydda tredje mans intressen.
I nu angivna avseenden skall gemenskapsregler antas samtidigt för dessa
bolag, eftersom tredje man här endast har bolagsförmögenheten att hålla sig
till.
Offentligheten skall ge tredje man möjlighet att ta del av viktiga hand-
lingar om ett bolag och att få vissa upplysningar angående detta, särskilt per-
sonuppgifter om dem som företräder bolaget.
Skyddet för tredje man skall säkerställas genom bestämmelser som så
mycket som möjligt begränsar ogiltighetsgrunderna när det gäller i bolagets
namn ingångna förpliktelser.
För att skapa rättssäkerhet i förhållandet mellan bolaget och tredje man
samt mellan bolagsmännen inbördes måste grunderna för bolagets ogiltighet
' EGT nr 2, 15.1.1962 s. 36/62.
2 EGT nr 96, 28.5.1966, s. 1519/66
3 EGT nr 194, 27.11.1964 s. 3248/64.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
349
och den retroaktiva verkan av ett avgörande om sådan ogiltighet begränsas, Prop. 1993/94:196
samt en kort frist fastställas för tredje mans möjlighet att överklaga avgöran- Bilaga 8
det.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga
om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om
följande bolagsformer:
-1 Tyskland:
die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesell-
schaft mit beschränkter Haftung;
-1 Belgien:
de naamloze vennootschap, la société anonyme,
de commanditaire vennootschap op la société en commandite
aandelen,
de personenvennoottschap met
beperkte aansprakelijkheid;
par actions,
la société de personnes å
responsabilité limitée
-1 Frankrike:
la société anonyme, la société en commandite par actions, la société å re-
sponsabilité limitée;
-1 Italien:
societå per azioni, societä in accomandita per azioni, societä a responsabilitä
limitata;
-1 Luxemburg:
la société anonyme, la société en commandite par actions, la société ä re-
sponsabilité limitée;
-1 Nederländerna:
de naamloze vennootschap, de commanditaire vennootschap op aandelen.
AVSNITT I
Offentlighet
Artikel 2
1. Medlemsstaterna skall se till att minst följande handlingar och uppgifter
om ett bolag alltid offentliggörs:
a) Stiftelseurkunden och, om den har tagits in i en särskild handling, bo-
lagsordningen.
b) Ändringar i de vid a nämnda handlingarna, däribland förlängning av
tiden för bolagets bestånd.
c) Efter varje ändring i stiftelseurkunden eller bolagsordningen, den full-
ständiga och gällande lydelsen av den ändrade handlingen.
d) Tillsättande och entledigande av samt personuppgifter om dem som i
350
egenskap av i lagstiftningen föreskrivet bolagsorgan eller som medlemmar i
ett sådant organ
i) är behöriga att företräda bolaget mot tredje man och i rätte-
gång;
ii) deltar i ledning, tillsyn eller kontroll av bolaget.
Av de offentliggjorda uppgifterna skall framgå om de personer som företrä-
der bolaget kan göra detta var för sig eller endast i förening med andra.
e) Under förutsättning att stiftelseurkunden eller bolagsordningen anger
ett bolagskapital, minst en gång om året det tecknade kapitalets storlek, om
inte vaije ökning av detta kapital kräver ändring i bolagsordningen.
f) Balans- och resultaträkningar för varje räkenskapsår. Den handling som
innehåller balansräkningen skall även lämna personuppgifter om dem som
enligt lag skall bestyrka balansräkningen. För de i artikel 1 nämnda bolagen
med begränsat ansvar enligt tysk, fransk, belgisk, italiensk och luxemburgsk
rätt samt för de slutna aktiebolagen enligt nederländsk rätt behöver denna
föreskrift dock inte tillämpas förrän ett direktiv träder i kraft, som samord-
nar innehållet i balans- och resultaträkningarna samt helt eller delvis medger
undantag från skyldigheten att offentliggöra dessa handlingar när det gäller
bolag vilkas tillgångar understiger ett belopp som det direktivet kommer att
fastställa. Rådet skall utfärda det sistnämnda direktivet inom två år efter det
att förevarande direktiv har antagits.
g) Vaije byte av bolagets säte.
h) Upplösning av bolaget.
i) Ett rättsligt avgörande varigenom bolaget förklaras ogiltigt.
j) Utseende av likvidatorer och personuppgifter om dem samt uppgift om
likvidatorernas behörighet, om inte behörigheten uttryckligen och uteslu-
tande framgår av lag eller av bolagsordningen.
k) Avslutandet av likvidationen och, i de medlemsländer där avregistre-
ring av ett bolag medför rättsverkningar, uppgift om avregistreringen.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 f skall som slutna aktiebolag anses sådana
bolag som uppfyller följande villkor:
a) Bolaget kan inte utfärda aktier ställda till innehavaren.
b) Ingen kan utfärda sådana ”innehavarcertifikat för aktier ställda till viss
man” som avses i artikel 42 c i den nederländska handelslagboken.
c) Aktierna kan inte börsnoteras.
d) Bolagsordningen föreskriver att vaije överlåtelse av en aktie till tredje
man skall kräva godkännande av bolaget utom då det är fråga om en överlå-
telse med anledning av dödsfall eller, när bolagsordningen tillåter det, över-
låtelse till make eller till släktingar i rätt upp-eller nedstigande led; överlåtel-
sen får inte vara in blanco och skall ske antingen genom ett skriftligt, privat-
rättsligt avtal som undertecknas av överlåtaren och förvärvaren eller genom
en officiellt bestyrkt handling (”acte authentique”).
e) Bolagsordningen anger att bolaget är ett slutet aktiebolag och bolagets
firma innehåller orden ”Besloten Naamloze Vennootschap” eller förkort-
ningen ”B.N.V.”.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
351
Artikel 3
1. I medlemsstaterna skall en akt läggas upp för varje bolag i det centrala
register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat.
2. Alla handlingar och uppgifter som är offentliga enligt artikel 2 skall förva-
ras i akten eller föras in i registret; av akten skall alltid framgå vad som har
förts in i registret.
3. En fullständig eller partiell kopia av de handlingar och uppgifter som avses
i artikel 2 skall översändas efter skriftlig begäran och mot en avgift som inte
får överstiga den administrativa kostnaden.
Kopiorna skall vara bestyrkta om inte beställaren avstår från det.
4. De i punkt 2 avsedda handlingarna och uppgifterna skall offentliggöras i
en av medlemsstaten utsedd nationell tidning, antingen genom att helt eller
delvis återges eller genom att hänvisning sker till en handling som förvaras
i akten eller är införd i registret.
5. Bolaget får åberopa handlingar och uppgifter mot tredje man först sedan
de har offentliggjorts enligt punkt 4, om inte bolaget visar att tredje man
kände till handlingen eller uppgiften. När det gäller åtgärder som vidtas före
den sextonde dagen efter offentliggörandet får en handling eller en uppgift
dock inte åberopas mot en tredje man som visar att det var omöjligt för ho-
nom att känna till handlingen eller uppgiften.
6. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att hindra bris-
tande överensstämmelse mellan vad som offentliggörs i pressen och vad som
framgår av registret eller akten.
Vid bristande överensstämmelse får den i pressen offentliggjorda texten
inte åberopas mot tredje man; denne får emellertid åberopa den sistnämnda
texten, om inte bolaget visar att tredje man kände till den i registret eller
akten intagna texten.
7. Dessutom får tredje man alltid åberopa sådana handlingar och uppgifter
i fråga om vilka formaliteterna för offentliggörandet ännu inte har iakttagits,
om inte handlingarna eller uppgifterna saknar rättsverkan på grund av det
bristfälliga offentliggörandet.
Artikel 4
Medlemsstaterna skall föreskriva att brev och orderblanketter skall ange föl-
jande:
- det register där den i artikel 3 nämnda akten är upplagd samt bolagets
nummer i registret;
- bolagets form och säte samt, i förekommande fall, att bolaget har trätt i
likvidation.
Om bolagets kapital nämns i dessa handlingar skall det tecknade och inbe-
talda kapitalet anges.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
352
Artikel 5
Vaije medlemsstat skall bestämma vilka personer som skall ansvara för att
de formaliteter iakttas som gäller för offentliggörandet.
Artikel 6
Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder för det fall att
- balans- och resultaträkningarna inte offentliggörs enligt artikel 2.1 f;
- uppgifter inte lämnas enligt artikel 4 i de där nämnda handlingarna.
AVSNITT II
Giltigheten av bolagets förpliktelser
Artikel 7
Har åtgärder vidtagits i ett bolags namn under bolagsbildningen men innan
bolaget har fått rättskapacitet och övertar inte bolaget de förpliktelser som
uppkommer på grund av åtgärderna, ansvarar de som har vidtagit åtgär-
derna obegränsat solidariskt för dessa, om inte något annat har avtalats.
Artikel 8
Har formaliteterna för offentliggörandet iakttagits i fråga om de personer
som i egenskap av bolagsorgan är behöriga att företräda bolaget, får ett fel
som ägde rum då personerna utsågs åberopas mot en tredje man endast om
bolaget visar att denne kände till felet.
Artikel 9
1. Ett bolag förpliktas mot tredje man genom bolagsorganens åtgärder även
om åtgärderna inte omfattas av föremålet för bolagets verksamhet, under
förutsättning att åtgärderna inte ligger utanför den rätt att företräda bolaget
som lagen tillerkänner bolagsorganen eller tillåter att dessa tillerkänns.
Medlemsstaterna får emellertid föreskriva att ett bolag inte förpliktas av
sådana åtgärder som ligger utanför föremålet för bolagets verksamhet, om
bolaget visar att tredje man kände till att åtgärden inte omfattades av före-
målet för bolagets verksamhet eller med hänsyn till omständigheterna inte
kunde vara omedveten om det; enbart offentliggörandet av bolagsordningen
är därvid inte tillräckligt som bevis.
2. Begränsningar i bolagsorganens rätt att företräda bolaget på grund av bo-
lagsordningen eller på grund av beslut av ett bolagsorgan kan inte åberopas
mot tredje man, även om begränsningarna har offentliggjorts.
3. Om enligt den nationella lagstiftningen rätt att företräda bolaget, med av-
vikelse från lagens regel i ämnet, får tilldelas en person ensam eller flera per-
soner i förening genom en bestämmelse i bolagsordningen, kan lagstift-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
353
23 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
ningen föreskriva att bestämmelsen får åberopas mot tredje man under för-
utsättning att den avser en generell rätt att företräda bolaget; reglerna i arti-
kel 3 avgör om en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan åberopas mot
tredje man.
AVSNITT III
Bolagets giltighet
Artikel 10
I alla medlemsstater som saknar bestämmelser om att en förvaltningsmyn-
dighet eller en domstol skall göra en förebyggande kontroll vid bolagsbild-
ningen, måste stiftelseurkunden och bolagsordningen samt ändringar i dessa
utfärdas i form av officiellt bestyrkta handlingar (”acte authentique”).
Artikel 11
Medlemsstaternas lagstiftning får endast innehålla sådana regler om bolags
ogiltighet som uppfyller följande villkor:
1. Ogiltigheten skall beslutas av domstol.
2. Ogiltighet får beslutas endast
a) när stiftelseurkund saknas eller när antingen formaliteterna för den
förebyggande kontrollen eller formkraven för det officiella bestyrkandet
inte har iakttagits;
b) när föremålet för bolagets verksamhet är olagligt eller strider mot all-
män ordning (”ordre public”);
c) när stiftelsurkunden eller bolagsordningen inte anger bolagets namn,
insatsernas storlek, storleken av det tecknade kapitalet eller föremålet för
bolagets verksamhet;
d) när den nationella lagstiftningens krav på inbetalning av en minsta del
av bolagskapitalet inte har uppfyllts;
e) när samtliga stiftare saknade rättslig handlingsförmåga; eller
f) när antalet stiftare i strid med den nationella lagstiftningen har understi-
git två.
Bortsett från de nu angivna ogiltighetsfallen kan ett bolag inte på någon
grund betraktas som inte existerande eller som ogiltigt i absolut eller relativ
bemärkelse eller förklaras ogiltigt.
Artikel 12
1. Reglerna i artikel 3 bestämmer om ett rättsligt avgörande som fastslår ogil-
tigheten får åberopas mot tredje man. Om den nationella lagstiftningen tillå-
ter tredje man att överklaga avgörandet, måste detta ske inom sex månader
efter det att avgörandet har meddelats.
2. Ogiltigheten skall medföra att bolaget träder i likvidation på samma sätt
som vid dess upplösning.
3. Ogiltigheten enbart inverkar inte på de förpliktelser som bolaget har åta-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
354
git sig eller som andra har åtagit sig till förmån för detta, med undantag dock
för vad som följer av att bolaget har trätt i likvidation.
4. Lagstiftningen i varje medlemsstat får bestämma rättsverkningarna av
ogiltigheten när det gäller förhållandet mellan bolagsmännen.
5. För innehavare av andelar eller aktier kvarstår skyldigheten att betala in
det tecknade men inte inbetalda kapitalet i den mån det behövs med hänsyn
till förpliktelserna mot borgenärerna.
AVSNITT IV
Allmänna bestämmelser
Artikel 13
Medlemsstaterna skall sätta i kraft de ändringar i lagar och andra författ-
ningar som behövs för att följa detta direktiv inom arton månader efter da-
gen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.
För andra aktiebolag enligt nederländsk rätt än dem som behandlas i nu-
varande artikel 42 c i den nederländska handelslagboken träder den i artikel
2.1 f angivna skyldigheten att offentliggöra i kraft först trettio månader efter
dagen för anmälan av detta direktiv.
Medlemsstaterna kan bestämma att det första offentliggörandet av bolags-
ordningen i dess fullständiga lydelse med de ändringar som har skett efter
bolagets bildande får äga rum först när bolagsordningen nästa gång ändras,
dock senast den 31 december 1970.
Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala
bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som om-
fattas av detta direktiv.
Artikel 14
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 9 mars 1968
På rådets vägnar
M.COUVE de
MUR VILLE
Ordförande
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
355
av den 13 december 1976
om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i
artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och
tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara
och ändra dettas kapitel, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga.
(77/91/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,1
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,2 och
med beaktande av följande:
Eftersom aktiebolagen spelar en framträdande roll i medlemsstaternas nä-
ringsliv och deras verksamhet ofta sträcker sig utöver de nationella grän-
serna, är det i fråga om dessa bolag särskilt viktigt att fortsätta den samord-
ning som föreskrivs i artikel 54.3 g i fördraget och i Allmänna handlingspro-
grammet för upphävande av begränsningar i etableringsfriheten och som in-
leddes med direktiv 68/151/EEG.3
För att aktieägarna och borgenärerna skall kunna garanteras ett minimum
av likvärdigt skydd är det särskilt viktigt att samordna de nationella bestäm-
melserna om att bilda ett aktiebolag samt om att bevara, öka och sätta ned
dess kapital.
Inom gemenskapen måste ett aktiebolags bolagsordning eller stiftelseur-
kund utformas på ett sådant sätt att varje intressent ur dessa handlingar kan
inhämta grundläggande uppgifter om bolaget, däribland en detaljerad redo-
visning av kapitalets sammansättning.
Sådana gemenskapsregler om att bevara det kapital som utgör borgenä-
rernas säkerhet skall antas, som särskilt förbjuder en minskning av kaptialet
genom utdelning till aktieägarna och begränsar bolagens möjligheter att för-
värva egna aktier.
Med hänsyn till ändamålet med artikel 54.3 i fördraget måste medlemssta-
ternas lagstiftning om ökning och nedsättning av kapitalet säkerställa att de
principer beaktas och harmonieras som syftar till en lika behandling av aktie-
ägare med samma ställning och till ett skydd för borgenärer med fordringar
som har uppkommit före en kapitalnedsättning.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
1 EGT nr C 114, 11.11.1971 s.18
2 EGT nr C 88, 6.9.1971 s. 1
1 EGT nr L 65, 14.3.1968 s. 8
356
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE
Artikel 1
1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga
om bestämmelserna i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om
följande bolagsformer:
-1 Belgien:
la société anonyme/de naamloze vennootschap;
-1 Danmark:
aktieselskabet;
-1 Frankrike:
la société anonyme;
-1 Tyskland:
die Aktiengesellschaft;
-1 Irland:
the public company limited by shares,
the public company limited by guarantee and having a share Capital;
-1 Italien:
la societä per azioni;
-1 Luxemburg:
la société anonyme;
-1 Nederländerna:
de naamloze vennootschap;
-1 Storbritannien:
the public company limited by shares,
the public company limited by guarantee and having a share Capital.
Namnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av en beteckning
som skiljer sig från den som föreskrivs för andra bolagsformer.
2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv på förvaltningsbo-
lag med rörligt kapital eller på kooperativa företag som är organiserade i
någon av de i punkten 1 angivna bolagsformerna. Om lagstiftningen i en
medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, skall den föreskriva att dessa bolag
skall ta in orden ”förvaltningsbolag med rörligt kapital” eller ”kooperativt
företag” i samtliga de handlingar som nämns i artikel 4 i direktiv
68/151/EEG.
Med ”förvaltningsbolag med rörligt kapital” avses i detta direktiv endast
bolag
- som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel
i olika värdepapper, fastigheter eller andra tillgångar med enda syfte att
sprida investeringsriskerna och fördela resultatet av kapitalförvaltningen
mellan aktieägarna,
- som inbjuder allmänheten att förvärva aktier i bolaget, och
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
357
- vars bolagsordning anger att bolaget inom gränserna för ett minimikapi-
tal och ett maximikapital alltid får ge ut, lösa in eller avyttra sina aktier.
Artikel 2
Bolagsordningen eller stiftelseurkunden skall alltid innehålla minst följande
uppgifter:
a) bolagsform och firma;
b) föremålet för bolagets verksamhet;
c) - om bolaget inte har något ”auktoriserat” kapital, det tecknade kapita-
lets storlek;
- om bolaget har ett ”auktoriserat” kapital, storleken av detta och det teck-
nade kapitalet vid bolagsbildningen eller då bolaget får tillstånd att börja
sin verksamhet och vid vaije ändring av det ”auktoriserade” kapitalet,
dock med förbehåll för vad som gäller enligt artikel 2.1 e i direktiv
68/151/EEG;
d) bestämmelser som anger antalet ledamöter och hur dessa skall utses i
de organ som företräder bolaget mot tredje man och svarar för förvaltning,
ledning, övervakning eller kontroll av bolaget samt bestämmelser om kom-
petensfördelningen mellan organen, allt i den mån föreskrifter inte finns i
lag eller annan författning;
e) tiden för bolagets bestånd om inte denna tid är obestämd.
Artikel 3
Minst följande uppgifter skall finnas antingen i bolagsordningen eller stiftel-
seurkunden eller i en särskild handling som skall offentliggöras enligt vaije
medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv
68/151/EEG:
a) bolagets säte;
b) de tecknade aktiernas nominella belopp och, minst en gång om året,
dessas antal;
c) antalet tecknade aktier utan nominellt belopp, om den nationella lag-
stiftningen tillåter att sådana aktier ges ut;
d) i förekommande fall de särskilda villkor som begränsar aktiernas över-
låtbarhet;
e) om det finns aktier av olika slag, uppgifter enligt b, c och d för varje
aktieslag med uppgift om de rättigheter som är förenade med vaije aktieslag;
f) huruvida aktierna är ställda till viss man eller till innehavaren, om den
nationella lagstiftningen tillåter båda formerna, och bestämmelser om hur
aktierna omvandlas från den ena formen till den andra, om inte förfarandet
är reglerat i lag eller annan författning;
g) hur stor del av det tecknade kapitalet som är betalt då bolaget bildas
eller då det får tillstånd att börja sin verksamhet;
h) det nominella värdet av de aktier eller, i avsaknad av sådant värde, det
antal aktier som ges ut mot tillskott av annan egendom än pengar (apport-
egendom) samt beskrivning av denna egendom och namnet på den som till-
skjuter egendomen;
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
358
i) identiteten hos de fysiska eller juridiska personer eller bolag av vilka
eller i vilkas namn bolagsordningen eller stiftelseurkunden eller, om bolags-
bildningen inte sker i ett sammanhang, utkasten till dessa handlingar har un-
dertecknats;
j) åtminstone uppskattningsvis summan av alla kostnader som har upp-
kommit för bolaget eller påförts detta med anledning av bolagsbildningen
och, i förekommande fall, innan bolaget får tillstånd att börja sin verksam-
het;
k) särskilda förmåner som vid bolagsbildningen eller före tillståndet att
bölja verksamheten har tillerkänts någon som har deltagit i bolagsbildningen
eller i åtgärder som har lett fram till tillståndet.
Artikel 4
1. Om enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag inte får börja sin verk-
samhet utan tillstånd, skall denna lagstiftning även innehålla bestämmelser
om ansvaret för förbindelser som har ingåtts av bolaget eller för dettas räk-
ning innan ansökningen om tillstånd beviljades eller avslogs.
2. Punkt 1 tillämpas inte på förbindelser med anledning av avtal som bolaget
har ingått på villkor att det får tillstånd att börja sin verksamhet.
Artikel 5
1. Om lagstiftningen i en medlemsstat kräver att ett bolag skall bildas av flera
bolagsmän, medför inte det förhållandet att därefter alla aktierna förenas på
en hand eller antalet bolagsmän sjunker under det i lagstiftningen före-
skrivna minimiantalet att bolaget utan vidare upplöses.
2. Om enligt lagstiftningen i en medlemsstat ett bolag i fall som avses i punkt
1 kan upplösas genom förordnande av rätten, får behörig domstol ge bolaget
den frist som detta behöver för att vidta rättelse.
3. När förordnandet om upplösning har meddelats, skall bolaget träda i likvi-
dation.
Artikel 6
1. Medlemsstaternas lagstiftning skall föreskriva att ett kapital på minst
25 000 europeiska beräkningsenheter måste tecknas för att bolaget skall få
bildas eller få tillstånd att börja sin verksamhet.
Med en europeisk beräkningsenhet avses en sådan enhet som har bestämts
genom kommissionens beslut nr 3289/75/EKSG (EGT nr L 327, 19.12.1975,
s. 4). Som motvärde i nationell valuta gäller första gången motvärdet den
dag då detta direktiv antas.
2. Om motvärdet till den europeiska beräkningsenheten i nationell valuta
ändras så att det i den senare valutan bestämda minimikapitalet under minst
ett år understiger 22 500 beräkningsenheter, skall kommissionen meddela
den berörda medlemsstaten att denna inom 12 månader efter den nämnda
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
359
ettårstidens utgång måste ändra sin lagstiftning så att den anpassas till be-
stämmelserna i punkt 1. Medlemsstaten får dock bestämma att lagändringen
skall tillämpas på befintliga bolag först 18 månader efter ikraftträdandet.
3. Med hänsyn till den ekonomiska och monetära utvecklingen inom gemen-
skapen och till tendensen att tillåta endast större och medelstora företag att
välja de i artikel 1.1 angivna bolagsformerna, skall rådet vart femte år på
förslag av kommissionen överväga och vid behov ändra de i denna artikel i
europeiska beräkningsenheter uttryckta beloppen.
Artikel 7
Det tecknade kapitalet får endast bestå av tillgångar som kan värderas eko-
nomiskt. I dessa tillgångar får dock inte inräknas åtaganden att utföra arbete
eller att tillhandahålla tjänster.
Artikel 8
1. Aktierna får inte ges ut mot vederlag som understiger det nominella be-
loppet eller, om sådant saknas, dessas bokförda parivärde.
2. Medlemsstaterna kan dock tillåta att de som yrkesmässigt åtar sig att pla-
cera aktier får betala mindre än fullt belopp för de aktier som de tecknar i
ett sådant sammanhang.
Artikel 9
1. Aktier som ges ut mot vederlag måste då bolaget bildas eller får tillstånd
att börja sin verksamhet vara betalda till minst 25 procent av det nominella
beloppet eller, om sådant saknas, av det bokförda parivärdet.
2. Aktier som har getts ut mot apportegendom innan bolaget bildas eller får
tillstånd att börja sin verksamhet skall vara fullt betalda inom fem år från
bolagsbildningen eller tillståndet att börja verksamheten.
Artikel 10
1. En eller flera av bolaget oberoende sakkunniga, som utses eller godkänns
av en förvaltningsmyndighet eller en domstol, skall avge ett utlåtande om
apportegendomen innan bolaget bildas eller får tillstånd att bölja sin verk-
samhet. Beroende på vaije medlemsstats lagstiftning kan de sakkunniga
vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
2. Sakkunnigutlåtandet skall minst beskriva apportegendomen samt ange
vilka värderingsmetoder de sakkunniga har använt och huruvida de därvid
beräknade värdena åtminstone motsvarar antal, nominellt värde eller, i av-
saknad av sådant värde, bokfört parivärde och i förekommande fall överkurs
i fråga om de aktier för vilka apportegendomen utgör vederlag.
3. Sakkunnigutlåtandet skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lag-
stiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
360
4. En medlemsstat får underlåta att tillämpa denna artikel om samtliga aktier
till 90 procent av sitt nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, sitt
bokförda parivärde utges mot apportegendom från ett eller flera bolag och
följande villkor är uppfyllda:
a) de i artikel 3 i avsedda personerna eller bolagen med anknytning till det
bolag som tar emot apportegendomen har avstått från att kräva sakkunnig-
utlåtande;
b) avståendet har offentliggjorts enligt punkt 3;
c) de bolag som lämnar apportegendomen har reserver som enligt lag eller
bolagsordning inte får delas ut och som uppgår till minst det nominella vär-
det eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet hos de aktier
som ges ut mot apportegendom;
d) de bolag som lämnar apportegendomen förklarar, att de med belopp
som motsvarar det vid c angivna värdet åtar sig ansvar för skulder som kan
uppkomma för det mottagande bolaget efter det att detta bolag har gett ut
aktierna mot apportegendom till dess att ett år har förflutit från bolagets of-
fentliggörande av årsredovisningen för det räkenskapsår under vilket appor-
tegendomen lämnades; överlåtelse av aktierna får inte ske under denna tid;
e) det vid d angivna ansvaret har offentliggjorts enligt punkt 3;
f) de bolag som lämnar apportegendomen för över ett belopp som motsva-
rar det vid c angivna värdet till en reserv som får delas ut först tre år efter
det att det mottagande bolagets årsredovisning har offentliggjorts för det rä-
kenskapsår under vilket apportegendomen lämnades eller, i förekommande
fall, först vid den senare tidpunkt då alla fordringar som omfattas av det vid
d angivna ansvaret och som görs gällande under den nu angivna treårsperio-
den har tillgodosetts.
Artikel 11
1. Om ett bolag inom en tid som av den nationella lagstiftningen skall be-
stämmas till minst två år från det att bolagets bildades eller tilläts att bölja
sin verksamhet förvärvar tillgångar från en person eller ett bolag som avses
i artikel 3 i mot ett vederlag som motsvarar minst en tiondel av det tecknade
kapitalet, skall förvärvet granskas och offentliggöras enligt artikel 10 samt
underställas bolagsstämman för godkännande.
Medlemsstaterna får föreskriva att dessa bestämmelser även skall tilläm-
pas när tillgångarna tillhör en aktieägare eller någon annan.
2. Punkt 1 tillämpas inte i fråga om förvärv som sker inom ramen för bolagets
löpande verksamhet, på begäran eller under kontroll av en förvaltningsmyn-
dighet eller en domstol eller på en fondbörs.
Artikel 12
Aktieägarna får inte befrias från sin skyldighet att betala aktierna i andra fall
än som kan följa av bestämmelserna om nedsättning av det tecknade kapita-
let.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
361
Artikel 13
Om ett bolag av annat slag ombildas till aktiebolag skall medlemsstaterna, i
avvaktan på en senare samordning av den nationella lagstiftningen, se till att
minst de skyddsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 2-12 iakttas.
Artikel 14
Artiklarna 2-13 skall inte inverka på medlemsstaternas föreskrifter om kom-
petens och tillvägagångssätt vid ändring av en bolagsordning eller en stiftel-
seurkund.
Artikel 15
1 a) Med undantag för det fallet att det tecknade kapitalet sätts ned får någon
utdelning inte ske till aktieägarna, om enligt bolagets årsredovisning netto-
tillgångarna på bokslutsdagen för det senaste räkenskapsåret understiger el-
ler till följd av utdelningen skulle komma att understiga det tecknade kapita-
let och de reserver som enligt lag eller bolagsordning inte får delas ut.
b) Det vid a angivna tecknade beloppet skall minskas med sådan icke inbe-
tald del därav som inte redovisas på balansräkningens aktivsida.
c) Det belopp som delas ut till aktieägarna får inte överstiga vinsten för
det senast avslutade räkenskapsåret med tillägg för balanserad vinst och be-
lopp från reserver som får användas för detta ändamål samt med avdrag för
balanserad förlust och belopp som enligt lag eller bolagsordning har avsatts
till reserver.
d) Med ”utdelning” avses i a och c särskilt utbetalning av vinst eller ränta
som hänför sig till aktierna.
2. Om lagstiftningen i medlemsstat tillåter förskottsutdelning av vinst skall
minst följande villkor iakttas:
a) ett delårsbokslut skall upprättas som visar att tillräckliga medel finns
tillgängliga för utdelningen;
b) det belopp som skall delas ut får inte överstiga den vinst som har upp-
kommit efter det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upprättats,
med tillägg för balanserad vinst och belopp från reserver som får användas
för detta ändamål samt med avdrag för balanserad förlust och belopp som
enligt lag eller bolagsordning skall föras över till reserver.
3. Punkterna 1 och 2 inkräktar inte på medlemsstaternas bestämmelser om
ökning av det tecknade kapitalet genom överföring av reserver till detta.
4. Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva undantag från punkt 1 a i
fråga om förvaltningsbolag med fast kapital.
I denna punkt anses som förvaltningsbolag med fast kapital endast bolag:
- som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att placera sina medel
i olika värdepapper, olika fastigheter eller andra tillgångar i det enda syf-
tet att sprida investeringsriskerna och låta resultatet av kapitalförvalt-
ningen komma aktieägarna till godo, och
- som vänder sig till allmänheten för att placera sina egna aktier.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
362
I den omfattning den nu angivna möjligheten används i medlemsstaternas
lagstiftning
a) skall denna ålägga bolagen ifråga att föra in ordet ”förvaltningsbolag”
i alla dokument som anges i artikel 4 i direktiv 68/151/EEG;
b) får denna inte tillåta ett bolag som nu avses och vars nettotillgångar
understiger det i punkt 1 a nämnda beloppet att dela ut medel till aktie-
ägarna, om enligt årsredovisningen för det senaste räkenskapsåret summan
av bolagets samtliga tillgångar på bokslutsdagen understiger eller till följd
av utdelningen skulle komma att understiga en och en halv gånger beloppet
av bolagets samtliga skulder enligt årsredovisningen;
c) skall denna föreskriva att ett nu avsett bolag, som delar ut medel till
aktieägarna när nettotillgångarna understiger det i punkt 1 a angivna belop-
pet, skall upplysa om utdelningen i en not till årsredovisningen.
Artikel 16
En utdelning i strid med artikel 15 skall återbetalas av de aktieägare som har
mottagit denna, om bolaget visar att aktieägarna kände till att utdelningen
var olaglig eller att de med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara
okunniga om det.
Artikel 17
1. Vid betydande förlust av det tecknade kapitalet skall kallelse inom den
tid som anges i medlemsstaternas lagstiftning ske till en bolagsstämma, som
skall pröva om bolaget skall upplösas eller om andra åtgärder skall vidtas.
2. Gränsen för betydande förlust enligt punkt 1 får i medlemsstaternas lag-
stiftning inte sättas högre än till hälften av det tecknade kapitalet.
Artikel 18
1. Ett bolag får inte teckna sina egna aktier.
2. Om aktierna i ett bolag har tecknats av någon i eget namn men för bola-
gets räkning, skall denne anses ha tecknat aktierna för egen räkning.
3. Aktier som har tecknats i strid med denna artikel skall betalas av de i arti-
kel 3 i angivna personerna eller bolagen eller, vid ökning av det tecknade
kapitalet, av medlemmarna i styrelsen eller direktionen.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock bestämma att den skall befrias
från betalningsansvar som kan visa att han inte har försummat något.
Artikel 19
1. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att ett bolag förvärvar egna
aktier, antingen direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för
bolagets räkning, skall enligt den lagstiftningen minst följande villkor gälla
för ett sådant förvärv:
a) Tillstånd till förvärvet skall lämnas av bolagsstämman som skall ange
de närmare förutsättningarna för detta och särskilt det högsta antal aktier
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
363
som får förvärvas, den tid inom vilken tillståndet gäller, vilken tid inte får
överstiga 18 månader, samt vid förvärv mot vederlag det lägsta och högsta
vederlaget. Medlemmarna av styrelsen eller direktionen skall se till att de
vid b, c och d angivna villkoren iakttas när förvärvet äger rum.
b) Det nominella värdet eller, om sådant värde saknas, det bokförda pari-
värdet hos de förvärvade aktierna inräknat de aktier som bolaget tidigare
har förvärvat och fortfarande innehar samt de aktier som har förvärvats av
någon som handlat i eget namn men för bolagets räkning, får inte överstiga
tio procent av det tecknade kapitalet.
c) Förvärvet får inte medföra att värdet av nettotillgångarna understiger
det belopp som anges i artikel 15.1 a.
d) Förvärvet får endast omfatta helt betalda aktier.
2. Lagstiftningen i en medlemsstat får medge undantag från punkt 1 a första
meningen, om ett förvärv av egna aktier är nödvändigt för att bolaget skall
undgå en betydande och nära förestående skada. I ett sådant fall skall styrel-
sen eller direktionen informera den närmast följande bolagsstämman om
grunden för förvärvet och syftet med detta, om de förvärvade aktiernas antal
och nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokförda parivärde,
om den andel av det tecknade kapitalet som de förvärvade aktierna utgör
samt om vederlaget för aktierna.
3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 a första meningen på ak-
tier som förvärvas av bolaget, direkt eller av någon som handlar i eget namn
men för bolagets räkning, för att fördelas bland de anställda i bolaget eller
ett detta närstående bolag. Sådana aktier skall fördelas inom 12 månader
från förvärvet.
Artikel 20
1. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 19 på:
a) aktier som fövärvas för att genomföra ett beslut om nedsättning av kapi-
talet eller i fall som avses i artikel 39;
b) aktier som förvärvas som ett led i en allmän förmögenhetsövergång;
c) helt betalda aktier som förvärvas utan vederlag eller som utgör inköps-
provision för banker och andra finansinstitut;
d) aktier som förvärvas på grund av en lagstadgad skyldighet eller till följd
av ett rättsligt avgörande till skydd för en aktieägarminoritet, särskilt vid fu-
sion, ändring av föremålet för bolagets verksamhet eller av bolagets form,
byte av säte till utlandet eller införandet av begränsningar i rätten att över-
låta aktier;
e) aktier som förvärvas från en aktieägare på grund av bristande betalning
av aktierna;
f) aktier som förvärvas för att hålla minoritetsaktieägare i närstående bo-
lag skadelösa;
g) helt betalda aktier som förvärvas vid en exekutiv aktion som äger rum
för att infria en fordran som bolaget har mot en aktieägare;
h) helt betalda aktier som har getts ut av ett förvaltningsbolag med fast
kapital enligt artikel 15.4 andra stycket och som på placerarnas begäran för-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
364
värvas av detta bolag eller av ett detta närstående bolag. Artikel 15.4 a skall
därvid tillämpas. Ett sådant förvärv får inte medföra att nettotillgångarna
understiger det tecknade kapitalet ökat med de reserver som enligt lag inte
får delas ut.
2. Aktier som har förvärvats enligt 1 b-g skall dock avyttras inom högst tre
år, med mindre det nominella värdet eller, i avsaknad av sådant värde, det
bokförda parivärdet av de förvärvade aktierna inräknat de aktier som bola-
get har förvärvat genom någon som handlat i eget namn men för bolagets
räkning, inte överstiger tio procent av det tecknade kapitalet.
3. Om aktierna inte avyttras inom den tid som anges i punkt 2 skall de förkla-
ras ogiltiga. Lagstiftningen i en medlemsstat kan bestämma att ogiltigförkla-
ringen skall åtföljas av en motsvarande nedsättning av det tecknade kapita-
let. En sådan nedsättning skall föreskrivas i den mån förvärvet av de aktier
som skall förklaras ogiltiga har medfört att nettotillgångarna kommit att un-
derstiga det belopp som anges i artikel 15.1 a.
Artikel 21
Aktier som har förvärvats i strid med artiklarna 19 och 20 skall avyttras inom
ett år från förvärvet. Om de inte avyttras inom denna tid tillämpas artikel
20.3.
Artikel 22
1. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett aktiebolag att förvärva egna
aktier, direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets
räkning, skall lagstiftningen för det fortsatta innehavet av aktierna alltid
kräva att minst följande villkor iakttas:
a) av de rättigheter som är knutna till aktier får rösträtt aldrig utövas för
de egna aktierna;
b) om dessa aktier tas upp som en tillgång i balansräkningen skall ett mot-
svarande belopp, som bolaget inte får förfoga över, tas upp som en reserv
bland skulderna.
2. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett bolag att förvärva egna ak-
tier, direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för bolagets räk-
ning, skall lagstiftningen kräva att förvaltningsberättelsen innehåller minst
följande uppgifter:
a) skälen för de förvärv som har skett under räkenskapsåret;
b) antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört pa-
rivärde beträffande de aktier som har förvärvats och avyttrats under räken-
skapsåret samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör;
c) vid förvärv eller avyttring mot vederlag, uppgift om vederlaget för ak-
tierna;
d) antal och nominellt värde eller, i avsaknad av sådant värde, bokfört pa-
rivärde beträffande samtliga aktier som har förvärvats och som innehas av
bolaget samt den andel av det tecknade kapitalet som dessa aktier utgör.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
365
Artikel 23
1. Ett bolag får inte ge förskott, lämna lån eller ställa säkerhet i syfte att
tredje man skall förvärva aktier i bolaget.
2. Punkt 1 tillämpas inte på åtgärder som utgör led i en banks eller något
annat finansinstituts löpande verksamhet eller som vidtas i syfte att aktier
skall förvärvas av eller till förmån för de anställda i bolaget eller ett detta
närstående bolag. Sådana åtgärder får dock inte leda till att nettotillgång-
arna understiger det belopp som anges i artikel 15.1 a.
3. Punkt 1 tillämpas inte på åtgärder som vidtas för att aktier skall förvärvas
enligt artikel 20.1 h.
Artikel 24
1. Om ett bolag direkt eller genom någon som handlar i eget namn men för
bolagets räkning tar emot egna aktier som säkerhet, jämställs detta med för-
värv som avses i artiklarna 19 och 20.1 samt artiklarna 22 och 23.
2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 på åtgärder i en banks
eller något annat finansinstituts löpande verksamhet.
Artikel 25
1. Alla kapitalökningar skall beslutas av bolagsstämman. Ett sådant beslut,
liksom genomförandet av kapitalökningen, skall offentliggöras enligt vaije
medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv
68/151/EEG.
2. Bolagsordningen, stiftelseurkunden eller bolagsstämman, vilken senares
beslut skall offentliggöras enligt punkt 1, får dock ge bemyndigande om att
öka det tecknade kapitalet upp till ett högsta belopp som fastställs med hän-
syn till eventuella lagregler om sådant högsta belopp. Inom ramen för det
fastställda beloppet beslutar det bemyndigade bolagsorganet i förekom-
mande fall om ökning av det tecknade kapitalet. Bemyndigandet gäller i
högst fem år och kan förlängas av bolagsstämman en eller flera gånger med
högst fem år vaije gång.
3. Om det finns flera slag av aktier, skall bolagsstämmans beslut om kapita-
lökning enligt punkt 1 eller om bemyndigande att öka kapitalet enligt punkt
2 bli föremål för en särskild omröstning minst för vaije kategori av aktie-
ägare vilkas rätt berörs av beslutet.
4. Denna artikel tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas
ut mot aktier eller som är förenade med teckningsrätt till aktier, men inte vid
själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.
Artikel 26
Om aktier ges ut mot vederlag som ett led i ökningen av det tecknade kapita-
let, skall de betalas med minst 25 procent av aktiernas nominella värde eller,
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
366
i avsaknad av sådant värde, av det bokförda parivärdet. Om en överkurs
fastställs, skall denna betalas helt.
Artikel 27
1. Om aktier ges ut mot apportegendom som ett led i ökningen av det teck-
nade kapitalet, skall aktierna vara helt betalda inom fem år från beslutet om
ökning av det tecknade kapitalet.
2. Det vederlag som avses i punkt 1 skall innan kapitalökningen genomförs
redovisas i ett utlåtande som utarbetas av en eller flera av bolaget oberoende
sakkunniga som utses eller godkänns av en förvaltningsmyndighet eller en
domstol. Beroende på varje medlemsstats lagstiftning får de sakkunniga
vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
Artikel 10.2 och 3 skall tillämpas.
3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 2, om ökningen av det teck-
nade kapitalet sker för att genomföra en fusion eller ett offentligt erbju-
dande om köp eller byte och i syfte att ersätta aktieägarna i ett bolag som
upplöses genom fusionen eller är föremål för det offentliga erbjudandet om
köp eller byte.
4. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 2 när alla aktier som emitte-
ras som ett led i ökningen av det tecknade kapitalet ges ut mot apportegen-
dom från ett eller flera bolag, om alla aktieägare i det bolag som tar emot
apportegendomen har avstått från sakkunnigutlåtande samt villkoren i arti-
kel 10.4 b-f är uppfyllda.
Artikel 28
Om en kapitalökning inte fulltecknas, skall kapitalet ökas med det tecknade
beloppet endast om emissionsvillkoren uttryckligen har föreskrivit det.
Artikel 29
1. Vid vaije ökning av det tecknade kapitalet, som skall betalas med pengar,
skall aktierna med företrädesrätt erbjudas aktieägarna i förhållande till den
andel av kapitalet som deras aktier representerar.
2. Medlemsstaterna
a) behöver inte tillämpa punkt 1 på aktier med en begränsad rätt till utdel-
ning enligt artikel 15 och/eller vid utskiftning av bolagets förmögenhet i sam-
band med likvidation; eller
b) får - om i ett bolag med aktier av olika slag i fråga om rösträtt eller rätt
till utdelning enligt artikel 15 eller vid utskiftning i samband med likvidation,
det tecknade kapitalet ökas genom att nya aktier av endast ett av dessa ak-
tieslag ges ut - tillåta att ägarna till aktier av annat slag får utöva sin företrä-
desrätt att teckna nya aktier först efter ägarna till aktier av det slag som emis-
sionen avser.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
3. Erbjudandet om företrädesrätt och den tid inom vilken denna rätt får ut-
367
nyttjas skall offentliggöras i den nationella tidning som har utsetts i överens-
stämmelse med direktiv 68/151/EEG. Lagstiftningen i en medlemsstat behö-
ver dock inte föreskriva ett offentliggörande, om alla bolagets aktier är
ställda till viss man. I sådant fall skall samtliga aktieägare underrättas skriftli-
gen. Den tid inom vilken företrädesrätten skall utnyttjas får inte understiga
14 dagar från det att erbjudandet offentliggörs eller den skriftliga underrät-
telsen avsänds.
4. Företrädesrätten får inte begränsas eller upphävas i bolagsordningen eller
stiftelseurkunden. Detta får däremot ske genom ett beslut av bolagsstäm-
man. Direktionen eller styrelsen skall i så fall lämna bolagsstämman en
skriftlig redogörelse som anger skälen för att begränsa eller upphäva företrä-
desrätten och grunderna för den föreslagna emissionskursen. Bolagsstäm-
mans beslut skall fattas enligt bestämmelserna i artikel 40 om beslutförhet
och majoritet. Beslutet skall offentliggöras enligt vaije medlemsstats lag-
stiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
5. Lagstiftningen i en medlemsstat får bestämma att bolagsordningen, stiftel-
seurkunden eller bolagsstämman, den senare med iakttagande av bestäm-
melserna i punkt 4 angående beslutförhet, majoritet och offentliggörande,
kan bemyndiga det bolagsorgan att begränsa eller upphäva företrädesrätten
som har rätt att besluta om ökning av aktiekapitalet inom gränserna för det
”auktoriserade” kapitalet. Ett sådant bemyndigande får inte gälla för längre
tid än ett bemyndigande enligt artikel 25.2.
6. Punkterna 1-5 tillämpas vid emission av alla värdepapper som kan bytas
ut mot aktier eller som är förenade med teckningsrätt till aktier, men inte vid
själva utbytet av värdepapperen eller vid utnyttjandet av teckningsrätten.
7. Företrädesrätten anses inte utesluten enligt punkt 4 eller 5, om aktierna
på grund av beslutet om ökning av det tecknade kapitalet ges ut till banker
eller andra finansinstitut för att dessa skall erbjuda aktierna till bolagets ak-
tieägare enligt punkterna 1 och 3.
Artikel 30
Varje nedsättning av det tecknade kapitalet, med undantag för en sådan ned-
sättning som sker genom ett rättsligt avgörande, skall minst beslutas av bo-
lagsstämman enligt bestämmelserna om beslutförhet och majoritet i artikel
40, dock med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 36 och 37. Beslutet
skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstäm-
melse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
Kallelsen till bolagsstämman skall minst ange syftet med nedsättningen
och hur denna skall genomföras.
Artikel 31
Om det finns flera slag av aktier, skall bolagsstämmans beslut om nedsätt-
ning av det tecknade kapitalet bli föremål för en särskild omröstning minst
för varje kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av beslutet.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
368
Artikel 32
1. Om det tecknade kapitalet sätts ned har åtminstone de borgenärer, vilkas
fordringar har uppkommit före offentliggörandet av beslutet om nedsätt-
ningen, rätt att minst få säkerhet för de fordringar som inte är förfallna till
betalning vid offentliggörandet. Lagstiftningen i medlemsstaterna bestäm-
mer under vilka förutsättningar denna rätt får utövas. Lagstiftningen får ute-
sluta rätten endast om en borgenär har tillfredsställande säkerhet eller sådan
inte behövs med hänsyn till bolagets ställning.
2. Medlemsstaternas lagstiftning skall vidare minst föreskriva att nedsätt-
ningen inte gäller eller att någon utbetalning inte får ske till förmån för aktie-
ägarna, förrän borgenärerna har fått gottgörelse eller en domstol har beslu-
tat att deras framställning därom inte behöver efterkommas.
3. Denna artikel tillämpas även när nedsättningen av det tecknade kapitalet
sker genom att bolaget helt eller delvis avstår från betalning av aktieägarnas
insatser.
Artikel 33
1. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 32 vid en nedsättning av
det tecknade kapitalet som sker för att täcka en inträffad förlust eller för att
föra över vissa belopp till en reserv, om reserven därefter inte överstiger tio
procent av det nedsatta tecknade kapitalet. Utom vid nedsättning av det
tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till aktieägarna; den får en-
dast användas för att täcka en inträffad förlust eller för att öka det tecknade
kapitalet genom en överföring av reserver, i den mån medlemsstaterna tillå-
ter en sådan åtgärd.
2.1 de fall som avses i punkt 1 skall medlemsstaternas lagstiftning minst före-
skriva de åtgärder som behövs för att belopp som härrör från nedsättningen
av det tecknade kapitalet inte skall kunna användas för utbetalningar till ak-
tieägarna eller för att befria dessa från skyldigheten att betala sina insatser.
Artikel 34
Det tecknade kapitalet får inte sättas ned under det minimikapital som har
fastställts i överensstämmelse med artikel 6. Medlemsstaterna får dock till-
låta en sådan nedsättning, om de även föreskriver att beslutet om nedsätt-
ning får verkställas först sedan det tecknade kapitalet har ökats till minst det
fastställda minimikapitalet.
Artikel 35
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att det tecknade kapitalet helt
eller delvis löses in utan att kapitalet sätts ned, skall lagstiftningen minst
kräva att följande villkor är uppfyllda:
a) Om bolagsordningen eller stiftelseurkunden ger möjlighet till inlösen
skall beslut om denna fattas av bolagsstämman, som minst skall iaktta de
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
369
24 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
allmänna villkoren för beslutförhet och majoritet. Om bolagsordningen eller
stiftelseurkunden inte ger möjlighet till inlösen skall beslut om denna fattas
av bolagsstämman, som i så fall minst skall iaktta villkoren för beslutförhet
och majoritet enligt artikel 40. Beslutet skall offentliggöras enligt varje med-
lemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv
68/151/EEG.
b) Endast belopp som får delas ut enligt artikel 15.1 får användas för inlö-
sen.
c) De aktieägare som har fått sina aktier inlösta har kvar sina rättigheter
i bolaget med undantag för rätten att återfå insatserna och rätten att delta i
en första vinstutdelning avseende icke inlösta aktier.
Artikel 36
1. Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att sätta ned det teck-
nade kapitalet genom att tvångsvis dra in aktier, skall lagstiftningen minst
kräva att följande villkor är uppfyllda:
a) Tvångsindragningen skall föreskrivas eller tillåtas i bolagsordningen el-
ler stiftelseurkunden innan teckning sker av de aktier som skall dras in.
b) I det fallet att tvångsindragningen endast tillåts i bolagsordningen eller
stiftelseurkunden skall den beslutas av bolagsstämman, om inte samtliga be-
rörda aktieägare har godkänt indragningen.
c) Det bolagsorgan som beslutar om tvångsindragningen skall bestämma
villkor och sätt för denna, om det inte har skett redan i bolagsordningen eller
stiftelseurkunden.
d) Artikel 32 tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som ställs till
bolagets förfogande utan vederlag eller som dras in med utnyttjande av me-
del som får delas ut enligt artikel 15.1; i dessa fall skall ett belopp som mot-
svarar det nominella värdet eller, i avsaknad av ett sådant värde, det bok-
förda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över till en reserv. Utom
vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna reserv inte delas ut till
aktieägarna; den får endast användas för att täcka en inträffad förlust eller
för att öka det tecknade kapitalet genom en överföring av reserver, i den
mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
e) Beslutet om tvångsindragning skall offentliggöras enligt varje lands lag-
stiftning i överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
2. Artikel 30 första stycket samt artiklarna 31, 33 och 40 tillämpas inte i de
fall som avses i punkt 1.
Artikel 37
1. Om det tecknade kapitalet sätts ned genom indragning av aktier som bola-
get har förvärvat direkt eller genom någon som handlar i bolagets namn men
för egen räkning, skall bolagsstämman alltid besluta om indragningen.
2. Artikel 32 tillämpas utom i fråga om helt betalda aktier som har förvärvats
utan vederlag eller med medel som får delas ut enligt artikel 15.1; i dessa fall
skall ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av så-
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
370
dant värde, det bokförda parivärdet för samtliga indragna aktier föras över
till en reserv. Utom vid nedsättning av det tecknade kapitalet får denna re-
serv inte delas ut till aktieägarna; den får endast användas för att täcka en
inträffad förlust eller för att öka det tecknade kapitalet genom en fondemis-
sion, i den mån medlemsstaterna tillåter en sådan åtgärd.
3. Artiklarna 31, 33 och 40 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 1.
Artikel 38
Om det finns flera slag av aktier skall i de fall som avses i artikel 35, artikel
36.1 b och artikel 37.1 bolagsstämmans beslut om inlösen av det tecknade
kapitalet eller nedsättning av detta genom indragning av aktier bli föremål
för en särskild omröstning minst för varje kategori av aktieägare vilkas rätt
berörs av åtgärden.
Artikel 39
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter bolagen att ge ut aktier som kan
återköpas, skall lagstiftningen för återköp av aktierna minst kräva att föl-
jande villkor är uppfyllda:
a) återköpet skall tillåtas i bolagsordningen eller stiftelseurkunden innan
teckning sker av de aktier som kan återköpas;
b) aktierna skall vara helt betalda;
c) villkoren och sättet för återköpet skall vara bestämda i bolagsordningen
eller stiftelseurkunden;
d) återköpet får endast ske med medel som kan delas ut enligt artikel 15.1
eller med intäkter från en nyemission som sker i och för återköpet;
e) ett belopp som motsvarar det nominella värdet eller, i avsaknad av så-
dant värde, det bokförda parivärdet av alla återköpta aktier skall föras över
till en reserv som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det teck-
nade kapitalet sätts ned; denna reserv får endast användas för att öka det
tecknade kapitalet genom en överföring av reserver;
f) punkt e tillämpas inte om återköpet har skett med intäkter från en ny-
emission som har ägt rum i och för återköpet;
g) om det har beslutats att en överkurs skall betalas till aktieägarna med
anledning av återköpet, får överkursen endast erläggas med medel som får
delas ut enligt artikel 15.1 eller med medel ur en reserv, annan än den som
avses i e, som inte får delas ut till aktieägarna i annat fall än då det tecknade
kapitalet sätts ned; denna reserv får endast användas för att öka det tecknade
kapitalet genom en överföring av reserver, för att täcka kostnader som avses
i artikel 3 j eller emissionskostnader för aktier eller obligationer eller för att
betala en överkurs till innehavare av aktier eller obligationer som skall åter-
köpas;
h) återköpet skall offentliggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i
överensstämmelse med artikel 3 i direktiv 68/151/EEG.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
371
Artikel 40
1. Medlemsstaternas lagstiftning skall föreskriva att de beslut som avses i ar-
tikel 29.4 och 5 samt artiklarna 30, 31, 35 och 38 skall kräva minst en majori-
tet som inte får understiga två tredjedelar av de röster som är förenade med
de företrädda värdepapperen eller det företrädda tecknade kapitalet.
2. Medlemsstaternas lagstiftning får dock förskriva att en enkel majoritet av
rösterna enligt punkt 1 är tillräcklig, om minst hälften av det tecknade kapi-
talet är företrätt.
Artikel 41
1. Medlemsstaterna får frångå artikel 9.1, artikel 19.1 a första ledet och b
samt artiklarna 25,26 och 29 i den mån det behövs för att bestämmelser skall
kunna antas eller tillämpas som har till ändamål att underlätta för anställda
och andra i den nationella lagstiftningen angivna personkategorier att få del
i företagens kapital.
2. Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa artikel 19.1 a första ledet samt
artiklarna 30, 31 och 36-39 på bolag som bildas enligt särskild lagstiftning
och som vid sidan av ”kapitalaktier”ger ut ”arbetsaktier” till förmån för de
anställda som ett kollektiv, vilket på bolagsstämman företräds av fullmäktige
med rösträtt.
Artikel 42
För att detta direktiv skall kunna genomföras måste medlemsstaternas lag-
stiftning behandla de aktieägare lika som befinner sig i samma ställning.
Artikel 43
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som
behövs för att följa detta direktiv inom två år efter dagen för anmälan. De
skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 3 g, i, j och k på de bolag
som redan finns när författningarna som avses i punkt 1 träder i kraft.
De får bestämma att övriga föreskrifter i detta direktiv skall tillämpas på
dessa bolag först 18 månader efter ikraftträdandet.
Denna tidsfrist får dock vara tre år när det gäller artiklarna 6 och 9 samt
fem år när det gäller ”unregistered companies” i Storbritannien eller på Ir-
land.
3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala
bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som om-
fattas av detta direktiv.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
372
Artikel 44
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 13 december 1976.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
På rådets vägnar
M. van der STOEL
Ordförande
373
av den 9 oktober 1978
grundat på artikel 54.3 g i Romfördraget om fusioner av aktiebolag
(78/855/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska ge-
menskapen, särskilt artikel 54.3 g i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,1
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,2
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande3 och
med beaktande av följande:
Den samordning som föreskrivs i artikel 54.3 g och i Allmänna handlingspro-
grammet för upphävande av begränsningar i etableringsfriheten,4 inleddes
med direktiv 68/151/EEG.5
Samordningen fortsatte såvitt avser bildande av aktiebolag (public limited
liability companies) samt bevarande och ändring av dessas kapital med di-
rektiv 77/91/EEG6 och såvitt avser årsbokslut för vissa bolagsformer med di-
rektiv 78/660/EEG.7
Skyddet för bolagsmännens och tredje mans intressen kräver att medlems-
staternas lagstiftning om fusion av aktiebolag (public limited liability compa-
nies) samordnas och att bestämmelser om fusion införs i alla medlemstater-
nas lagstiftning.
Vid denna samordning är det särskilt viktigt att aktieägarna i de fusione-
rande bolagen får en tillräcklig och så långt möjligt objektiv information
samt att deras rättigheter skyddas på lämpligt sätt.
Bestämmelser om skydd för arbetstagares rättigheter vid överföring av
företag, rörelser eller delar av rörelser finns för närvarande i direktiv
77/187/EEG.8
Borgenärerna, inräknat obligationshavare, och innehavarna av andra rät-
tigheter i de fusionerande bolagen måste skyddas så att fusionen inte inver-
kar negativt på deras intressen.
Bestämmelserna om offentlighet i direktiv 68/151/EEG måste utsträckas
till att gälla också fusion, så att tredje man får tillräcklig information.
För att hindra att de garantier som tillförsäkras aktieägarna och tredje
man i samband med fusion kringgås, måste detta skydd utsträckas till att om-
' EGT nr C 89, 14.7.1970 s. 20
2 EGT nr C 129, 11.12.1972 s. 50; EGT nr C 95, 28.4.1975 s. 12
’ EGT nr C 88, 6.9.1971 s.18
4 EGT nr 2, 15.1.1962 s. 36/62
5 14.3.1968 s.8
6 EGT nr L 26, 31.1.1977 s.l
7 EGT nr L 222, 14.8.1978 s. 11
8 EGT nr L 61, 5.3.1977 s. 36
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
374
fatta också vissa andra rättsliga förfaranden som i väsentliga avseenden lik-
nar fusion.
För att säkerställa rättssäkerheten i förhållandet mellan de berörda bola-
gen, mellan dessa och tredje man och mellan aktieägarna inbördes måste
ogiltighetsfallen begränsas. Därvid måste föreskrivas, å ena sidan att fel vid
fusionen såvitt möjligt skall avhjälpas och å andra sidan att ogiltighet endast
får göras gällande inom en kort tidsfrist.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga
om bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om föl-
jande bolagsformer:
-1 Tyskland:
die Aktiengesellschaft,
-1 Belgien:
de naamloze vennootschap/la société anonyme,
-1 Danmark:
aktieselskaber,
-1 Frankrike:
la société anonyme,
-1 Irland:
public companies limited by shares och public companies limited by guaran-
tee having a share Capital,
-1 Italien:
la societä per azioni,
-1 Luxemburg:
la société anonyme,
-1 Nederländerna:
de naamloze vennootschap,
-1 Storbritannien:
public companies limited by shares och public companies limited by guaran-
tee having a share capitai.
2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv på kooperativa före-
tag som är organiserade i någon av de i punkt 1 angivna bolagsformerna. Om
lagstiftningen i en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet, skall den före-
skriva att dessa bolag skall ta in orden ”kooperativt företag” i samtliga de
handlingar som nämns i artikel 4 i direktiv 68/151/EEG.
3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv om ett eller flera av
de bolag som förvärvas eller upplöses är försatt i konkurs eller är föremål
för ackord eller liknande förfarande.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
375
KAPITEL I
Regler om fusion genom att ett bolag förvärvar ett eller flera andra bolag
och om fusion genom bildande av ett nytt bolag
Artikel 2
Medlemsstaterna skall i fråga om bolag som lyder under deras nationella lag-
stiftning utfärda regler om fusion som äger rum genom att ett bolag förvärvar
ett eller flera andra bolag och om fusion som äger rum genom bildande av
ett nytt bolag.
Artikel 3
1.1 detta direktiv avses med ”fusion genom förvärv” ett sådant förfarande
varigenom ett eller flera bolag (överlåtande bolag) upplöses utan likvidation
och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett
annat bolag (övertagande bolag), mot vederlag till aktieägarna i det eller de
överlåtande bolagen i form av aktier i det övertagande bolaget och i före-
kommande fall kontant ersättning som inte får överstiga tio procent av dessa
aktiers nominella värde eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda pari-
värdet.
2. Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom förvärv
får ske även om ett eller flera av de överlåtande bolagen har trätt i likvida-
tion, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande bolagets till-
gångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.
Artikel 4
1. I detta direktiv avses med ”fusion genom bildande av ett nytt bolag” ett
sådant förfarande varigenom flera bolag (överlåtande bolag) upplöses utan
likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skul-
der till ett bolag som de bildar, mot vederlag till aktieägarna i de överlåtande
bolagen i form av aktier i det nya bolaget och i förekommande fall kontant
ersättning som inte får överstiga tio procent av dessa aktiers nominella värde
eller, i avsaknad av sådant värde, det bokförda parivärdet.
2. Lagstiftningen i en medlemsstat får föreskriva att fusion genom bildande
av ett nytt bolag får ske även om ett eller flera av de överlåtande bolagen
har trätt i likvidation, under förutsättning att utskiftning av det överlåtande
bolagets tillgångar till aktieägarna ännu inte har påbörjats.
KAPITEL II
Fusion genom förvärv
Artikel 5
1. Förvaltnings- eller ledningsorganen i de fusionerande bolagen skall upp-
rätta en skriftlig fusionsplan.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
376
2. Fusionsplanen skall innehålla minst följande uppgifter:
a) de fusionerande bolagens form, namn och säte,
b) aktiernas utbytesförhållande och i förekommande fall storleken av den
kontanta ersättningen,
c) de närmare villkoren för utlämnandet av aktier i det övertagande bola-
get,
d) den tidpunkt från vilken sistnämnda aktier ger rätt till utdelning av vinst
samt vaije särskilt förhållande som berör denna rätt,
e) den tidpunkt från vilken det överlåtande bolagets åtgärder i bokförings-
hänseende skall anses företagna för det övertagande bolagets räkning,
f) de rättigheter som det övertagande bolaget tillförsäkrar innehavare av
sådana aktier till vilka särskilda rättigheter är knutna och innehavare av
andra värdepapper än aktier eller de åtgärder som föreslås till förmån för
dessa personer,
g) vaije särskild förmån som beviljas de sakkunniga som anges i artikel
10.1 och ledamöterna i de fusionerande bolagens förvaltnings-, lednings-,
tillsyns- eller kontrollorgan.
Artikel 6
Fusionsplanen skall offentliggöras för vart och ett av de fusionerande bola-
gen enligt vaije medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3
i direktiv 68/151/EEG, minst en månad före dagen för den bolagsstämma
som skall besluta om fusionsplanen.
Artikel 7
1. En fusion fordrar godkännande av minst bolagsstämman i vaije fusione-
rande bolag. Medlemsstaternas lagstiftning skall föreskriva att detta beslut
kräver minst två tredjedelar av de röster som är förenade med de företrädda
aktierna eller det företrädda tecknade kapitalet.
Medlemsstaternas lagstiftning får dock föreskriva att enkel majoritet av
rösterna enligt första stycket är tillräcklig, om minst hälften av det tecknade
kapitalet är företrätt. Därutöver tillämpas i förekommande fall reglerna om
ändring i bolagsordningen.
2. Om det finns flera slag av aktier fordras för beslut om fusion en särskild
omröstning minst för vaije kategori av aktieägare vilkas rätt berörs av åtgär-
den.
3. Beslutet skall omfatta godkännandet av fusionsplanen och de eventuella
ändringar i bolagsordningen som behövs för att genomföra planen.
Artikel 8
Lagstiftningen i en medlemsstat behöver inte föreskriva att fusionen skall
godkännas av bolagsstämman i det övertagande bolaget, om följande villkor
är uppfyllda:
a) det i artikel 6 föreskrivna offentliggörandet skall för det övertagande
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
377
25 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 196
bolaget ske minst en månad före dagen för den bolagsstämma i det eller de
överlåtande bolagen som skall besluta om fusionsplanen,
b) alla aktieägare i det övertagande bolaget skall ha rätt att minst en må-
nad före den i a nämnda dagen ta del av de i artikel 11.1 angivna handling-
arna hos det övertagande bolaget där detta har sitt säte,
c) en eller flera aktieägare i det övertagande bolaget med ett aktieinnehav
som uppgår till en viss lägsta procent av det tecknade kapitalet skall ha rätt
att fordra att en bolagsstämma i det övertagande bolaget sammankallas för
att besluta om godkännande av fusionen. Det lägsta procenttalet får inte sät-
tas högre än till fem procent. Medlemsstaterna får dock föreskriva att aktier
utan rösträtt inte skall medtagas vid denna beräkning.
Artikel 9
Förvaltnings- eller ledningsorganen i vart och ett av de fusionerande bolagen
skall upprätta en utförlig skriftlig redogörelse i vilken fusionsplanen och där-
vid särskilt utbytesförhållandet mellan aktierna förklaras och bedöms från
rättslig och ekonomisk synpunkt.
Redogörelsen skall i förekommande fall även ange särskilda värderings-
svårigheter.
Artikel 10
1. För vart och ett av de fusionerande bolagen skall en eller flera oberoende
sakkunniga, som utses eller godkänns av en domstol eller en förvaltnings-
myndighet, granska fusionsplanen och lämna en skriftlig redogörelse till ak-
tieägarna. Lagstiftningen i en medlemsstat kan dock föreskriva att det får
förordnas en eller flera oberoende sakkunniga för alla de fusionerande bola-
gen, om förordnandet meddelas av en domstol eller en förvaltningsmyndig-
het på bolagens gemensamma begäran. Beroende på varje medlemsstats lag-
stiftning kan de sakkunniga vara fysiska eller juridiska personer eller bolag.
2.1 den i punkt 1 nämnda redogörelsen skall de sakkunniga under alla för-
hållanden ange huruvida enligt deras uppfattning utbytesförhållandet är rim-
ligt och sakligt grundat. Redogörelsen skall minst ange:
a) enligt vilken eller vilka metoder som det föreslagna utbytesförhållandet
har bestämts,
b) huruvida denna eller dessa metoder är lämpliga i det aktuella fallet och
vilka värden som var och en av metoderna leder till; ett uttalande måste
också göras om vilken relativ betydelse som tillmättes de olika metoderna
då värdena fastställdes.
Redogörelsen skall i förekommande fall även ange särskilda värderings-
svårigheter.
3. Varje sakkunnig skall ha rätt att hos de fusionerande bolagen få tillgång
till alla upplysningar och handlingar som hör till saken samt att utföra alla
undersökningar som behövs.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
378
Artikel 11
1. Minst en månad före dagen för den bolagsstämma som skall besluta om
fusionsplanen skall alla aktieägare ha rätt att hos bolaget där detta har sitt
säte ta del av minst följande handlingar:
a) fusionsplanen,
b) de fusionerande bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser för de
senaste tre räkenskapsåren,
c) en särskild redovisning som skall avslutas tidigast den första dagen i den
tredje månaden före den tidpunkt då fusionsplanen upprättades, om det se-
naste årbokslutet avser ett räkenskapsår som avslutades mer än sex månader
före sistnämnda tidpunkt,
d) de redogörelser av de fusionerande bolagens förvaltnings- eller led-
ningsorgan som nämns i artikel 9,
e) de i artikel 10 nämnda redogörelserna.
2. Den i punkt 1 c nämnda särskilda redovisningen skall utarbetas enligt
samma metoder och med begagnande av samma uppställning som det se-
naste årsbokslutet.
Lagstiftningen i en medlemsstat får dock föreskriva:
a) att någon ny fysisk inventering inte behöver genomföras,
b) att de värden som har åsatts i den senaste balansräkningen endast behö-
ver ändras så att de återspeglar affärshändelserna; hänsyn skall dock tas till
- avskrivningar och avsättningar för den mellanliggande tiden,
- sådana väsentliga ändringar av faktiska värden som inte framgår av bok-
föringen.
3. Vaije aktieägare skall ha rätt att på begäran och kostnadsfritt få kopior
av samtliga eller, om så önskas, vissa av de i punkt 1 nämnda handlingarna.
Artikel 12
Skyddet för de anställdas rättigheter i vaije fusionerande bolag skall regleras
enligt direktiv 77/187/EEG.
Artikel 13
1. Lagstiftningen i medlemsstaterna skall på ett betryggande sätt skydda rät-
tigheterna för de borgenärer i de fusionerande bolagen vilka har fordringar
som uppkommit före offentliggörandet av fusionsplanen och som inte var
förfallna till betalning vid offentliggörandet.
2. I detta syfte skall lagstiftningen i medlemsstaterna minst föreskriva att
dessa borgenärer har rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant skydd be-
hövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och
borgenärerna inte redan har sådan säkerhet.
3. Skyddet får vara olika för borgenärerna i det övertagande och det överlå-
tande bolaget.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
379
Artikel 14
Med förbehåll för bestämmelser om ett gemensamt utövande av obligations-
havarnas rättigheter i de fusionerande bolagen skall artikel 13 tillämpas på
obligationshavarna, om inte dessa vid ett sammanträde - förutsatt att sådana
sammanträden regleras i den nationella lagstiftningen - eller individuellt har
godkänt fusionen.
Artikel 15
Innehavare av sådana andra värdepapper än aktier till vilka särskilda rättig-
heter är knutna skall i det övertagande bolaget ha minst samma rättigheter
som i det överlåtande bolaget, om inte innehavarna av värdepapperen vid ett
sammanträde - förutsatt att sådana sammanträden regleras i den nationella
lagstiftningen - eller individuellt har godkänt en ändring av rättigheterna el-
ler om inte innehavarna av värdepapperen har rätt att få dessa återköpta av
det övertagande bolaget.
Artikel 16
1. Om lagstiftningen i en medlemsstat inte föreskriver någon förebyggande
rättslig eller administrativ kontroll av att en fusion är lagenlig eller om denna
kontroll inte omfattar alla för fusionen föreskrivna handlingar, skall proto-
kollen från de bolagsstämmor som beslutar om fusionen och i förekom-
mande fall det efter dessa bolagsstämmor följande fusionsavtalet upprättas
i form av officiellt bestyrkta handlingar. Om fusionen inte skall godkännas
av bolagsstämmor i alla de fusionerande bolagen, skall fusionsplanen upp-
rättas i form av en officiellt bestyrkt handling.
2. Den notarie eller myndighet som är behörig att upprätta och officiellt be-
styrka handlingarna skall granska och bestyrka, dels förekomsten av och lag-
enligheten hos alla de rättshandlingar och formaliteter som åligger det bolag
för vilket notarien eller myndigheten handlar, dels förekomsten av och lag-
enligheten hos fusionsplanen.
Artikel 17
Lagstiftningen i medlemsstaterna skall ange den tidpunkt då fusionen blir
gällande.
Artikel 18
1. En fusion skall förvart och ett av de fusionerande bolagen offentliggöras
enligt vaije medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med artikel 3 i di-
rektiv 68/151/EEG.
2. Det övertagande bolaget kan själv vidta de formaliteter angående offent-
liggörandet som hänför sig till det eller de överlåtande bolagen.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
380
Artikel 19
1. En fusion skall i kraft av själva lagstiftningen ha följande rättsverkningar,
vilka skall inträda samtidigt:
a) både i förhållandet mellan det överlåtande och det övertagande bolaget
och i förhållandet till tredje man övergår det överlåtande bolagets samtliga
tillgångar och skulder till det övertagande bolaget,
b) aktieägarna i det överlåtande bolaget blir aktieägare i det övertagande
bolaget,
c) det överlåtande bolaget upphör.
2. Aktier i det överlåtande bolaget får inte bytas ut mot aktier i det överta-
gande bolaget, om aktierna i det överlåtande bolaget innehas antingen
a) av det övertagande bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn
men för bolagets räkning, eller
b) av det överlåtande bolaget själv eller av någon som handlar i eget namn
men för bolagets räkning.
3. Vad nu sagts skall inte inkräkta på den lagstiftning i medlemsstaterna som
föreskriver särskilda formaliteter för att överföringen av vissa tillgångar, rät-
tigheter och förpliktelser från det överlåtande bolaget skall gälla mot tredje
man. Det övertagande bolaget får själv verkställa dessa formaliteter; lagstift-
ningen i medlemsstaterna kan dock tillåta att det överlåtande bolaget fort-
sätter att verkställa formaliteterna under en begränsad tid som, utom i un-
dantagsfall, inte får vara längre än sex månader räknat från den tidpunkt då
fusionen blir gällande.
Artikel 20
Lagstiftningen i medlemsstaterna skall minst innehålla regler om det civil-
rättsliga ansvar som ledamöterna i det överlåtande bolagets förvaltnings- el-
ler ledningsorgan skall ha mot bolagets aktieägare på grund av oförsvarligt
förfarande av ledamöterna i dessa organ vid förberedelsen och genomföran-
det av fusionen.
Artikel 21
Lagstiftningen i medlemsstaterna skall minst innehålla regler om det civil-
rättsliga ansvar som de sakkunniga, vilka ansvarar för upprättandet i det
överlåtande bolaget av den i artikel 10.1 angivna redogörelsen, skall ha mot
aktieägarna i detta bolag på grund av oförsvarligt förfarande av de sakkun-
niga då de utförde sitt uppdrag.
Artikel 22
1. Lagstiftningen i medlemsstaterna får endast innehålla sådana regler om
ogiltighet av en fusion som uppfyller följande villkor:
a) ogiltigheten skall beslutas av domstol,
b) en fusion som har blivit gällande enligt artikel 17 får förklaras ogiltig
endast om det inte har förekommit någon rättslig eller administrativ kontroll
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
381
av fusionens lagenlighet eller officiellt bestyrkta handlingar inte har upprät-
tats eller om det visas att bolagsstämmans beslut är ogiltigt eller kan förkla-
ras ogiltigt enligt nationell rätt,
c) talan om ogiltighetsförklaring får inte väckas om det har förflutit mer
än sex månader från det att fusionen kom att gälla mot den som åberopar
ogiltigheten eller om bristen har avhjälpts,
d) om det är möjligt att avhjälpa den brist, på grund av vilken fusionen
kan förklaras ogiltig, skall domstolen ge bolagen i fråga tillfälle att inom viss
tid göra detta,
e) ett rättsligt avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig skall offent-
liggöras enligt varje medlemsstats lagstiftning i överensstämmelse med arti-
kel 3 i direktiv 68/151/EEG,
f) om en medlemsstats lagstiftning medger att tredje man överklagar avgö-
randet, får detta ske senast sex månader efter det att avgörandet offentlig-
gjorts i överensstämmelse med direktiv 68/151/EEG,
g) ett avgörande varigenom en fusion förklaras ogiltig skall inte i och för
sig inkräkta på giltigheten av de förpliktelser som har uppkommit för eller
gentemot det övertagande bolaget innan avgörandet blev offentligt tillgäng-
ligt men efter den i artikel 17 angivna tidpunkten,
h) de bolag som har ingått i fusionen skall ansvara solidariskt för de för-
pliktelser som åligger ett övertagande bolag som avses i g.
2. Med avvikelse från punkt 1 a får lagstiftningen i en medlemsstat även före-
skriva att en administrativ myndighet kan besluta om en fusions ogiltighet,
om ett sådant avgörande kan överklagas till domstol. Bestämmelserna i b, d,
e, f, g och h skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om den administrativa
myndigheten. Ogiltighetsförfarandet får inte inledas senare än sex månader
efter den i artikel 17 angivna tidpunkten.
3. Vad nu sagts inkräktar inte på medlemsstaternas lagstiftning om ogiltig-
hetsförklaring av en fusion med anledning av annan kontroll än den förebyg-
gande rättsliga eller administrativa kontrollen av fusionens lagenlighet.
KAPITEL III
Fusion genom bildande av nytt bolag
Artikel 23
1. Artikel 5, 6 och 7 samt 9-22 skall tillämpas vid fusion genom bildande av
ett nytt bolag, dock med förbehåll för bestämmelserna i artikel 11 och 12 i
direktiv 68/151/EEG. Därvid skall med ”fusionerande bolag” och ”överlå-
tande bolag” avses de bolag som skall upplösas och med ”övertagande bo-
lag” det nya bolaget.
2. Artikel 5.2 a skall tillämpas också på det nya bolaget.
3. Fusionsplanen och, om de är intagna i en särskild handling, det nya bola-
gets stiftelseurkund eller utkast till stiftelseurkund och bolagsordning eller
utkast till bolagsordning måste godkännas av bolagsstämman i vart och ett
av de bolag som skall upplösas.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
382
4. Vid bildandet av det nya bolaget behöver medlemsstaterna inte tillämpa
bestämmelserna i artikel 10 i direktiv 77/91/EEG om kontroll av tillskott i
form av apportegendom.
KAPITEL IV
Ett bolags förvärv av ett annat bolag, i vilket det förra äger minst 90 procent
av aktierna
Artikel 24
Medlemsstaterna skall för de bolag som lyder under deras lagstiftning ut-
färda regler om ett förfarande varigenom ett eller flera bolag upplöses utan
likvidation och överför samtliga sina tillgångar och skulder till ett annat bo-
lag, vilket i de förstnämnda bolagen äger alla aktier samt övriga värdepapper
som är förenade med rösträtt på bolagsstämman. På ett sådant förfarande
skall bestämmelserna i kapitel II tillämpas med undantag för artikel 5.2 b, c
och d, artikel 9 och 10, artikel 11.1 d och e, artikel 19.1 b samt artiklarna 20
och 21.
Artikel 25
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa bestämmelserna i artikel 7 på det i
artikel 24 angivna förfarandet, om minst följande villkor är uppfyllda:
a) Det i artikel 6 föreskrivna offentliggörandet skall för vart och ett av de
bolag som deltar i förfarandet äga rum minst en månad innan förfarandet
blir gällande.
b) Alla aktieägare i det övertagande bolaget har rätt att minst en månad
innan förfarandet blir gällande, hos bolaget där detta har sitt säte ta del av
de i artikel 11.1 a, b och c angivna handlingarna. Artikel 11.2 och 11.3 skall
tillämpas.
c) Artikel 8 c skall tillämpas.
Artikel 26
Medlemsstaterna får tillämpa artikel 24 och 25 på förfaranden varigenom ett
eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina till-
gångar och skulder till ett annat bolag, om alla i artikel 24 angivna aktier
och värdepapper i det eller de överlåtande bolagen tillhör det övertagande
bolaget och/eller någon som innehar aktierna och värdepapperen i eget
namn men för det övertagande bolagets räkning.
Artikel 27
Sker en fusion genom att ett eller flera bolag övertas av ett annat bolag som
i de förstnämnda bolagen äger minst 90 procent av, men inte alla, aktier och
andra värdepapper som är förenade med rösträtt på bolagsstämman, behö-
ver inte medlemsstaterna föreskriva att fusionen skall godkännas av bolags-
stämman i det övertagande bolaget, om minst följande villkor är uppfyllda:
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
383
a) det i artikel 6 föreskrivna offentliggörandet skall i fråga om det överta-
gande bolaget äga rum minst en månad före tidpunkten för den bolags-
stämma i det eller de överlåtande bolagen som skall besluta om fusionen,
b) alla aktieägare i det övertagande bolaget skall ha rätt att minst en må-
nad före den i a angivna tidpunkten hos detta bolag där det har sitt säte ta
del av de i artikel 11.1 a, b och c angivna handlingarna. Artikel 11.2 och 11.3
skall tillämpas,
c) artikel 8 c skall tillämpas.
Artikel 28
Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 9-11 på en fusion som avses
i artikel 27, om följande villkor är uppfyllda:
a) minoritetsaktieägama i det överlåtande bolaget skall ha rätt att få sina
aktier inlösta av det övertagande bolaget,
b) om de utövar denna rätt, skall de ha rätt till ett vederlag som motsvarar
värdet av aktierna,
c) om tvist uppkommer om vederlaget, skall det vara möjligt att få veder-
laget bestämt av en domstol.
Artikel 29
Medlemsstaterna får tillämpa artiklarna 27 och 28 på förfaranden varigenom
ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför samtliga sina till-
gångar och skulder till ett annat bolag, om minst 90 procent, men inte alla,
av de i artikel 27 avsedda aktierna och övriga värdepapperen i det eller de
överlåtande bolagen tillhör det övertagande bolaget och/eller någon som in-
nehar dessa aktier och värdepapper i eget namn men för det övertagande
bolagets räkning.
KAPITEL V
Andra med fusion likställda förfaranden
Artikel 30
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter att den kontanta ersättningen vid
ett i artikel 2 angivet förfarande överstiger tio procent, skall kapitel II och
III samt artikel 27-29 tillämpas.
Artikel 31
Om lagstiftningen i en medlemsstat tillåter ett i artikel 2, 24 eller 30 angivet
förfarande utan att alla de överlåtande bolagen därvid upplöses, skall kapitel
II, med undantag för artikel 19.1 c, samt kapitel III och IV tillämpas.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
384
KAPITEL VI
Avslutande bestämmelser
Artikel 32
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som
behövs för att följa detta direktiv inom tre år efter dagen för anmälan. De
skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. En tidsfrist på fem år från ikraftsättandet av de i punkt 1 angivna bestäm-
melserna får dock föreskrivas när det gäller bestämmelsernas tillämpning på
”unregistered companies” i Storbritannien och på Irland.
3. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa artikel 13,14 och 15 på innehavare
av sådana obligationer och andra värdepapper som kan bytas ut mot aktier,
om emissionsvillkoren vid tidpunkten för ikraftträdandet av de i punkt 1 an-
givna bestämmelserna på förhand har reglerat innehavarnas ställning i hän-
delse av en fusion.
4. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa detta direktiv på fusioner och
andra förfaranden som är likställda med fusioner, om en i nationell lagstift-
ning föreskriven åtgärd eller formalitet för att förbereda eller genomföra för-
farandet redan har vidtagits vid den tidpunkt då de i punkt 1 angivna bestäm-
melserna träder i kraft.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
Artikel 33
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Luxemburg den 9 oktober 1978
På rådets vägnar
H.-J VOGEL
Ordförande
385
av den 21 december 1989
på bolagsrättens område om enmansbolag med begränsat ansvar
(89/667/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska ge-
menskapen, särskilt artikel 54 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,1
i samverkan med Europaparlamentet,2
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,3 och
med beaktande av följande:
Det är nödvändigt att samordna vissa skyddsåtgärder som krävs i medlems-
staterna av de i artikel 58 andra stycket i Romfördraget avsedda bolagen i
bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna
likvärdiga.
På detta område föreligger dels direktiv 68/151/EEG4 och 78/660/EEG,5
senast ändrade genom Anslutningsakten för Spanien och Portugal, samt di-
rektiv 83/349/EEG,6 ändrat genom Anslutningsakten för Spanien och Portu-
gal, vilka i fråga om offentlighet, giltigheten av bolagets förpliktelser, bola-
gets ogiltighet, årsbokslut och koncernbokslut gäller för alla bolag med kapi-
talandelar, dels direktiv 77/91/EEG7 och 78/855/EG,8 senast ändrade genom
Anslutningsakten för Spanien och Portugal, samt direktiv 82/891/EEG,9
vilka ifråga om bildande och kapital samt fusion och delning gäller endast
för aktiebolag (public limited liability companies).
Genom sin resolution den 3 november 1986 godkände rådet handlingspro-
grammet för mindre och medelstora företag.10
De reformer som de senaste åren har genomförts i vissa medlemsstaters
nationella lagstiftning i syfte att möjliggöra enmansbolag med begränsat an-
svar, har medfört olikheter i medlemsstaternas rättsordningar.
Det är viktigt att skapa ett rättsligt instrument som tillåter en begränsning
av ensamföretagarens ansvar inom hela gemenskapen, dock med förbehåll
för den lagstiftning i medlemsstaterna som i undantagsfall kräver att en så-
dan företagare skall ansvara för sitt företags förpliktelser.
1 EGT nr C 173, 2.7.1988 s.10
2 EGT nr C 96, 17.4.1989 s. 92 och EGT nr C 291, 20.11.1989 s. 53
3 EGT nr C 318, 12.12.1988 s. 9
4 EGT nr L 65, 14.3.1968 s.8
5 EGT nr L 222, 14.8.1978 s. 11
6 EGT nr L 193, 18.7.1983 s. 1
7 EGT nr L 26, 30.1.1977 s. 1
8 EGT nr L 295, 20.10.1978 s. 36
9 EGT nr L 378, 31.12.1982 s. 47
111 EGT nr C 287, 14.11.1986 s. 1
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
386
Ett bolag med begränsat ansvar kan vara ett enmansbolag redan från bil-
dandet eller kan blir det genom att alla andelarna samlas på en hand. I av-
vaktan på en samordning av den nationella lagstiftningen om grupper av
företag får medlemsstaterna föreskriva vissa särskilda bestämmelser och på-
följder för det fall då en fysisk person är ensam bolagsman i flera bolag eller
då ett enmansbolag eller någon annan juridisk person är ensam bolagsman
i ett bolag. Denna möjlighet har tillkommit enbart av hänsyn till de olikheter
som för närvarande finns mellan vissa nationella rättsordningar. Medlems-
staterna får i detta syfte i särskilda fall begränsa möjligheten att bilda en-
mansbolag eller föreskriva obegränsat ansvar för en ensam bolagsman. Med-
lemsstaterna har frihet att föreskriva regler som syftar till att möta den risk
som ett enmansbolag utgör till följd av det finns endast en bolagsman, sär-
skilt när det gäller att tillse att det tecknade kapitalet betalas in.
Om alla andelar har samlats på en hand skall detta förhållande och den
ende bolagsmannens identitet offentliggöras genom att föras in i ett offent-
ligt register.
Beslut som fattas av en ensam bolagsman i hans egenskap av bolags-
stämma skall ges skriftlig form.
Också avtal mellan en ensam bolagsman och det bolag som han företräder
skall vara skriftliga, om inte avtalen avser löpande transaktioner på normala
villkor.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
De samordningsåtgärder som detta direktiv föreskriver skall vidtas i fråga
om bestämmelser i medlemsstaternas lagar eller andra författningar om föl-
jande bolagsformer:
-1 Tyskland:
Gesellschaft mit beschränkter Haftung,
-1 Belgien:
Société privée å responsabilité limitée/ de besloten vennootschap met be-
perkte aansprakelijkheid,
-1 Danmark:
Anpartsselskaber,
-1 Spanien:
Sociedad de responsabilidad Iimitada,
-1 Frankrike:
Société å responsabilité limitée,
-1 Grekland:
Eteria Periorismensis Efthinis,
-1 Irland:
Private company limited by shares or by guarantee,
- I Italien:
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
387
Societä a responsabilitå limitata,
-1 Luxemburg:
Société å responsabilité limitée,
-1 Nederländerna:
Besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid,
- I Portugal:
Sociedade por quotas,
-1 Storbritannien:
Private company limited by shares or by guarantee
Artikel 2
1. Ett bolag kan ha en enda bolagsman redan vid bildandet eller få det genom
att alla andelarna förenas på en hand (enmansbolag).
2.1 avvaktan på en samordning av den nationella lagstiftningen om grupper
av företag får medlemsstaterna föreskriva vissa särskilda bestämmelser eller
påföljder, om
a) en fysisk person är ensam bolagsman i flera bolag, eller
b) ett enmansbolag eller någon annan juridisk person är ensam bolagsman
i ett bolag.
Artikel 3
När ett bolag blir enmansbolag genom att alla dess andelar förenas på en
hand skall uppgift om det och om den ende bolagsmannens identitet an-
tingen förvaras i akt eller föras in i register enligt artikel 3.1 och 3.2 i direktiv
68/151/EEG, eller också föras in i ett offentligt tillgängligt register som bola-
get själv för.
Artikel 4
1. Den ende bolagsmannen skall utöva de befogenheter som tillkommer bo-
lagsstämman.
2. De beslut som den ende bolagsmannen fattar enligt punkt 1 skall föras in
i protokoll eller ges skriftlig form.
Artikel 5
1. Avtal mellan den ende bolagsmannen och det bolag som han företräder
skall föras in i protokoll eller ges skriftlig form.
2. Medlemsstaterna behöver inte tillämpa punkt 1 när det gäller löpande
transaktioner på normala villkor.
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
388
Artikel 6
Om en medlemsstat tillåter enmansbolag som avses i artikel 2.1 även då det
är fråga om aktiebolag (public limited companies) skall detta direktiv tilläm-
pas.
Artikel 7
Ger lagstiftningen i en medlemsstat ensamföretagare möjlighet att upprätta
företag med ett ansvar som är begränsat till tillgångar som har anslagits till
en bestämd verksamhet, behöver medlemsstaten inte tillåta enmansbolag,
under förutsättning att sådana skyddsåtgärder föreskrivs i fråga om de först-
nämnda företagen som är likvärdiga med dem som föreskrivs i detta direktiv
eller i några andra gemenskapsregler som är tillämpliga på de bolag som av-
ses i artikel 1.
Artikel 8
1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1992 sätta i kraft de lagar och
andra författningar som behövs för att följa detta direktiv. De skall under-
rätta kommissionen om detta.
2.1 fråga om den 1 januari 1992 befintliga bolag får medlemsstaterna före-
skriva att detta direktiv inte skall tillämpas förrän den 1 januari 1993.
3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala
bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som om-
fattas av detta direktiv.
Artikel 9
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 21 december 1989.
På rådets vägnar
E. CRESSON
Ordförande
Prop. 1993/94:196
Bilaga 8
389
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Laurén
Regeringen beslutar proposition 1993/94:196 Ändringar i aktiebolagslagen
(1975:1385) m.m..
390
Prop. 1993/94:196
|
Författnings rubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Lag om ändring i aktie- |
368 L 0151, 377 L 0091, 378 L 0855, |
389 L 0667
391
gotab 46150, Stockholm 1994