Prop.
1993/94:192
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Carl Bildt
Margaretha af Ugglas
(Utrikesdepartementet)
I propositionen föreslås den lagstiftning som krävs för att Sverige skall upp-
fylla de rekommendationer som följer av ett beslut om rättskapacitet samt
immunitet och privilegier i ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK). Beslutet innebär att samtliga ESK-stater åtar sig
att vidta åtgärder i enlighet med sina respektive konstitutionella krav för att
tillerkänna vissa institutioner inom ESK rättslig handlingsförmåga. Dess-
utom skall bl.a. institutionerna, deras tjänstemän, staternas representanter
vid ESK:s möten samt undersöknings- och rapportörsgrupper på offentliga
uppdrag (s.k. missioner), ges immunitet och privilegier i deltagarstatema.
För att Sverige skall kunna uppfylla åtagandet krävs lagstiftning. I propo-
sitionen föreslås dels att en särskild lag införs som tillerkänner institutioner
inom ESK rättslig handlingsförmåga, dels att en ändring görs i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall för att kunna tillgodose
ministerrådets beslut om immunitet och privilegier för institutioner och per-
soner med anknytning till ESK.
1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 192
Prop. 1993/94:192
1 Förslag till riksdagsbeslut............................... 3
2 Lagtext............................................... 4
2.1 Förslag till lag om rättslig ställning för institutioner inom
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni-
tet och privilegier i vissa fall......................... 6
3 Ärendet och dess beredning............................. 7
4 Bakgrund............................................. 7
4.1 Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa..... 7
4.2 Rombeslutet...................................... 11
4.3 Gällande bestämmelser om immunitet och privilegier... 15
5 Överväganden......................................... 15
5.1 Inledning......................................... 15
5.2 Rättslig ställning för institutioner inom ESK.......... 16
5.3 Immunitet och privilegier........................... 18
6 Kostnader............................................. 20
7 Ikraftträdande......................................... 20
8 Författningskommentar................................. 21
8.1 Förslaget till lag om rättslig ställning för institutioner inom
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 21
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immu-
nitet och privilegier i vissa fall....................... 21
Bilaga 1 Rombeslutet med bilaga, i svensk och engelsk lydelse... 22
Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian..................... 36
Bilaga 3 Promemorians lagförslag............................ 37
Bilaga 4 Remissammanställning.............................. 39
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 43
Bilaga 6 Lagrådets yttrande ................................. 46
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde................. 47
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1 lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa (ESK)
2 lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall.
Prop. 1993/94:192
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1993/94:192
De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa
(ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sig
skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns i
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Bilaga Prop. 1993/94:192
De institutioner som avses i denna lag är:
1. ESK-sekretariatet.
2. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODIHR).
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privile-
gier i vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
2b§
Sådan immunitet och sådana privi-
legier, som följer av punkterna 3-16
i bilagan till det av ministerrådet
inom Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK) den 1 de-
cember 1993 fattade beslutet om
rättskapacitet samt immunitet och
privilegier, skall åtnjutas av
1. de institutioner inom ESK som
anges i bilagan till lagen (1994:000)
om rättslig ställning för institutioner
inom Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK),
2. de permanenta delegationer, de
personer och den egendom som an-
ges i de nämnda punkterna i bilagan
till ministerrådets beslut, tjänstemän
dock endast om de är tjänstemän vid
de institutioner som anges i bilagan
till den nyssnämnda lagen.
Ministerrådets beslut skall publice-
ras i Sveriges internationella överens-
kommelser.
Prop. 1993/94:192
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1987:341.
I en departementspromemoria (Ds 1994:10) som har utarbetats inom Utri-
kesdepartementet, Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom Kon-
ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) behandlas de lagstift-
ningsåtgärder som anses vara nödvändiga för att uppfylla de åtaganden som
följer av beslutet i ESK:s ministerråd i Rom den 1 december 1993 om rätts-
kapacitet samt immunitet och privilegier inom ESK (det s.k. Rombeslutet).
Rombeslutet, i svensk och engelsk lydelse, finns i bilaga 1. En sammanfatt-
ning av promemorian finns i bilaga 2. De lagförslag som läggs fram i prome-
morian finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i
bilaga 4.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över
de lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
Lagrådet har föreslagit en redaktionell ändring i förslaget till ny 2b § i la-
gen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, se bilaga 6.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.
Helsingforsdokumentet
Den 1 augusti 1975 undertecknades slutakten från Konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa (ESK) i Helsingfors. Slutakten blev början till den
politiska förhandlingsprocess över blockgränserna som kom att bli ESK:s
kännetecken.
Slutakten innehöll tre huvudavsnitt. Dessa kallades för ESK:s tre ”kor-
gar” och bestod i en politisk och militär del, en del ägnad ekonomiskt och
vetenskapligt samarbete samt en del som rörde samarbete på det humanitära
och andra områden. Idag har ESK:s olika verksamhetsområden kommit att
bli alltmer integrerade - korgtanken är därför numera något föråldrad.
Åtaganden efter Helsingforsdokumentet
De åtaganden som gjordes i slutakten från Helsingfors har successivt utvid-
gats vid senare möten. De nya åtagandena har i vissa fall kombinerats med
övervakningsmekanismer. Detta gäller särskilt de förtroende- och säkerhets-
skapande åtgärder som etablerades på det militära området genom det s.k.
Stockholmsdokumentet år 1986 och de s.k. Wiendokumenten från åren 1990
och 1992.
Beteckningen ”konferens” har med tiden blivit missvisande. ESK:s allt vi-
dare verksamhetsområde har lett till ett växande behov av institutioner och
Prop. 1993/94:192
organ. Fortfarande finns i flera deltagarstater ett motstånd mot att omvandla
ESK till en internationell organisation av traditionellt snitt. De beslut som
fattas inom ESK:s ram är därför alltjämt politiskt, men inte juridiskt bin-
dande. Under senare år har emellertid på ett par områden folkrättsligt bin-
dande internationella överenskommelser ingåtts inom ramen för ESK.
Detta gäller dels CFE-avtalet om konventionella styrkor i Europa (Treaty on
Conventional Armed Forces in Europé), dels den konvention om förlikning
och skiljedom inom ESK som antogs år 1992, även kallad ”Stockholmskon-
ventionen”.
Fastare institutionella strukturer
Utvecklingen av fastare institutionella strukturer inleddes vid ESK:s möte i
Paris år 1990. Antagandet av den s.k. Parisstadgan för ett nytt Europa inne-
bar att ESK tog steget in i det blocklösa Europa efter kalla krigets slut. I
Paris fattades också beslut om att inrätta och formalisera en rad organ inom
ESK.
Det beslutades att deltagarstaternas utrikesministrar regelbundet skulle
sammanträda som ESK:s ministerråd. Rådets möten skulle föregås och för-
beredas av möten med en ämbetsmannakommitté.
För första gången skapades också permanenta institutioner inom ESK.
Tre institutioner bildades: ett sekretariat i Prag, ett centrum i Wien för före-
byggande av konflikter (CPC) samt ett kontor för fria val, beläget i War-
szawa. Mandatet för det sistnämnda utvidgades senare. Institutionen heter
nu Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODIHR). Slutligen etablerades också ESK:s parlamentariska församling.
Vid uppföljningsmötet i Helsingfors år 1992 utvecklades de strukturer som
skapats i Paris. Institutionernas och de olika organens roller specificerades.
Den roll som ordföranden i ESK:s ministerråd har idag som samordnare av
och initiativtagare till ESK:s verksamhet slogs fast. Det bestämdes att ordfö-
randeskapet på eget initiativ kunde fatta beslut om att utse personliga repre-
sentanter för att söka lösa en kris eller en konflikt.
Ett av de viktigaste besluten i Helsingfors var inrättandet av ämbetet som
högkommissarie för nationella minoriteter. Denne fick i uppgift att genom
bl.a. preventiv diplomati söka förebygga konflikter med minoritetsanknyt-
ning. Högkommissarien har för närvarande en liten stab med säte i Haag.
Genom besluten i Helsingfors år 1992 kom ESK alltmer att likna en inter-
nationell organisation. Utvecklingen i denna riktning har fortsatt. Vid ESK:s
ministerrådsmöte i Stockholm i december 1992 inrättades posten som gene-
ralsekreterare för ESK, med uppgift att i samråd med ordförandeskapet styra
ESK:s aktiviteter och se till att ESK:s olika beslut genomförs. Han eller hon
är administrativ chef i ESK och skall också övervaka sekretariatets och
ODIHR:s arbete samt inför ordförandeskapet svara för att ESK:s personal
utför sina uppgifter på ett effektivt sätt. Generalsekreteraren rapporterar till
ministerrådet. Vidare har ESK:s parlamentariska församling upprättat ett
sekretariat i Köpenhamn.
Prop. 1993/94:192
Juridisk status, immunitet och privilegier
Prop. 1993/94:192
Allt eftersom antalet institutioner ökar, har behovet av att närmare studera
ESK:s framtida organisation och status blivit allt större. ESK har trots de
inrättade permanenta institutionerna inte generellt haft status som juridisk
person i de deltagande staterna. Eftersom ESK inte baseras på en traktat,
har konferensen inte heller ställning som folkrättssubjekt. Övergripande be-
stämmelser om privilegier och immunitet för institutionerna och deras perso-
nal saknas också.
Parisbeslutet
Tidigare har ESK endast gett allmänna riktlinjer för hur personer med an-
knytning till konferensen i deltagarstaterna skall behandlas i immunitetshän-
seende. Vid Parismötet konstaterades att institutionerna, för att kunna fun-
gera effektivt, behövde en gemensam administrativ, finansiell och personal-
administrativ ram. En expertgrupp inrättades under ämbetsmannakommit-
tén för att utarbeta rekommendationer på dessa områden.
I ett beslut i ämbetsmannakommittén den 29januari 1991 (dokument
CSCE/HB/Dec.l) antogs expertgruppens rekommendationer. I dessa upp-
manades institutionernas värdländer att ge dessa institutioner rättslig status
samt att ge institutionerna och deras personal privilegier och immunitet mot-
svarande vad som gäller för FN och FN:s tjänstemän. Övriga deltagarstater
rekommenderades att, i enlighet med nationell rätt, ge institutionernas per-
sonal privilegier och immunitet motsvarande vad som gäller för FN-tjänste-
män på resa i tjänsten.
Beslutet i Paris har införlivats i nationell lag i de tre stater, Österrike,
Tjeckien och Polen, som står värdar för ESK:s institutioner. I Danmark har
ett särskilt högkvartersavtal med bestämmelser om privilegier och immuni-
tet ingåtts mellan regeringen och den parlamentariska församlingens sekre-
tariat.
I övriga ESK-stater har däremot ämbetsmannakommitténs beslut enligt
uppgift ännu inte resulterat i nationella rättsregler.
Behovet av en närmare reglering
Behovet av att närmare reglera frågan om ESK:s institutionella struktur och
rättsliga status kvarstod således när Helsingforsmötet hölls sommaren 1992.
Detta ledde till att man i Helsingforsdokumentet dels tillsatte en arbetsgrupp
för ESK:s institutioner, dels gav ämbetsmannakommittén i uppdrag att stu-
dera hur ESK:s institutioner skulle kunna fullgöra sina uppgifter på ett
bättre sätt. Ämbetsmannakommittén skulle i detta sammanhang överväga
lämpligheten av en internationell överenskommelse om rättslig status för in-
stitutionerna.
Som ett resultat av beslutet i Helsingfors inrättades en expertgrupp för ut-
redande av ESK:s rättsliga status samt privilegier och immunitet. Under fyra
möten sommaren och hösten 1993 utarbetade gruppen ett förslag till ett poli-
tiskt beslut i ESK:s ministerråd, innehållande bestämmelser om rättskapaci-
tet för ESK:s två återstående institutioner samt immunitet och privilegier. 9
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 192
Gruppens arbete gick ut på att dels kartlägga behovet av gemensamma Prop. 1993/94:192
regler om rättskapacitet samt immunitet och privilegier, dels finna den lämp-
liga formen för eventuella nya åtaganden på området. En utgångspunkt för
gruppens arbete var de befintliga åtaganden på privilegieområdet som fanns
inom ESK. En viktig fråga var i vad mån dessa behövde kompletteras.
Tidigare åtaganden
ESK-staterna har tidigare endast gjort ett fåtal konkreta åtaganden på privi-
legieområdet. Ett sådant följer av det ovan nämnda Wiendokumentet från
1992 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. De inspektörer, ob-
servatörer och utvärderingsgrupper som skall övervaka tillämpningen av de
förtroende- och säkerhetsskapande åtgärderna enligt dokumentet skall åt-
njuta immunitet och privilegier enligt 1961 års Wienkonvention om diploma-
tiska förbindelser. Bestämmelserna har införlivats med svensk rätt genom en
ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Änd-
ringen innebar att immunitet och privilegier för dessa grupper reglerades i
en särskild paragraf, 2a§.
Enligt Stockholmskonventionen om förlikning och skiljedom inom ESK
skall förlikningsmän och skiljedomare m.fl. ges immunitet och privilegier
motsvarande vad som gäller för personer knutna till Internationella domsto-
len i Haag. Riksdagen har nyligen beslutat att åtagandet skall genomföras
genom en ändring i 1976 års lag, som träder i kraft den dag regeringen be-
stämmer (SFS 1993:1299).
CFE-avtalet, i vilket NATO:s samt Warszawapaktens forna medlemssta-
ter, men inte Sverige, är parter, innehåller vissa bestämmelser om immunitet
och privilegier.
Av en bilaga till Parisstadgan framgår att institutionernas värdländer skall
möjliggöra för de institutioner som upprättats enligt stadgan att göra kon-
traktsmässiga och finansiella åtaganden och tillerkänna dem lämplig diplo-
matisk status.
Utöver dessa konkreta åtaganden gäller enligt flera ESK-dokument en ut-
trycklig eller underförstådd skyldighet för stater att aktivt underlätta eller
åtminstone möjliggöra en viss verksamhet. Detta har emellertid inte föran-
lett någon lagstiftning i Sverige.
Som exempel kan nämnas att högkommissarien skall ha möjlighet att be-
söka alla deltagarstater samt ha rätt att ta emot förstahandsinformation från
berörda parter, inkl, frivilligorganisationer. Han eller hon skall få resa och
kommunicera fritt. Detsamma gäller för eventuella experter som reser till-
sammans med högkommissarien.
ESK har genom slutdokumenten från mötena i Moskva år 1991 och Hel-
singfors år 1992 fått möjlighet att sända undersöknings- och rapportörsgrup-
per på officiella uppdrag till deltagarländer. Inom ESK benämns sådana
grupper missioner. Dessa grupper kan skickas ut för att övervaka att tillämp-
ningen av de åtaganden inom den mänskliga dimensionen, som de uttrycks i
de s.k. Köpenhamns- och Moskvadokumenten, efterlevs (övervaknings- och
rapportörsmissioner). Missionerna åtnjuter inte immunitet och privilegier i
egentlig mening. Enligt punkt 6 i Moskvadokumentet skall stater möjliggöra 10
för dessa övervakningsgrupper att fullgöra sina uppgifter på ett självständigt Prop. 1993/94:192
sätt (”grant all the facilities necessary for the independent exercise of its
functions”). Konkret har staterna en skyldighet att tillåta inresa utan dröjs-
mål, låta gruppen resa fritt samt ge den rätt att fritt träffa och samla informa-
tion från individer och organisationer inom landet.
De grupper för insamlande av fakta samt rapportering som kan utses en-
ligt Helsingforsdokumentets tredje kapitel omfattas endast av en allmän
skyldighet för ESK-staterna att samarbeta fullt ut och underlätta deras ar-
bete. Gruppernas säkerhet måste också garanteras.
Expertgruppen för utredande av ESK:s rättsliga status
Mandatet för expertgruppen för utredande av ESK:s rättsliga status omfat-
tade formellt endast ESK:s dåvarande tre institutioner: sekretariatet,
ODIHR och CPC. ESK:s allt bredare och mera omfattande institutionella
struktur hade gjort behovet av enhetliga regler om institutionernas och orga-
nens rättsliga ställning uppenbar. För att kunna fungera effektivt måste insti-
tutionerna tillerkännas samma rättskapacitet i alla deltagarstater. Mot bak-
grund av avsaknaden av enhetliga och bindande åtaganden för deltagarsta-
terna vad gällde ESK:s rättsliga status och de olika organens privilegier och
immunitet, stod det emellertid snart klart att behovet av en reglering
sträckte sig längre än till de tre institutionerna. Inte minst högkommissarien
och ESK:s olika övervaknings- och rapporteringsgrupper var vid resor till
olika konfliktområden i stort behov av ett immunitetsrättsligt skydd. Vidare
måste de personer som i olika egenskaper arbetade för ESK och utövade
uppdrag för ESK åtnjuta samma skydd och förmåner i form av immunitet
och privilegier varhelst de agerade inom ESK-området. Samtidigt var det
viktigt att inte dubblera eller undergräva existerande åtaganden på privile-
gieområdet inom ESK samt att ge utrymme för en fortsatt tillämpning av
högkvartersavtal och nationell lagstiftning rörande värdländernas åtaganden
i förhållande till institutionerna.
Olika uppfattningar förelåg inom expertgruppen om vilken form åtagan-
dena borde ta. Vissa länder ansåg det nödvändigt med ett juridiskt bindande
avtal om ESK:s rättsliga status och immunitet. Andra menade att ett juri-
diskt bindande avtal aldrig skulle komma att ratificeras av alla ESK-staterna,
vilket skulle leda till en tudelad reglering av frågan, där några stater var
bundna av ett avtal medan andra genom att inte ratificera kunde avstå från
att tillerkänna ESK motsvarande status. Dessa senare länder ansåg att ett
politiskt beslut i stället borde fattas av ministerrådet.
I ett stort antal länder, däribland Sverige, förutsätter åtaganden på privile-
gieområdet ändringar i nationell lagstiftning. Det förslag till politiskt beslut
som till slut förelädes ämbetsmannakommittén av expertgruppen, och som
antogs av Rommötet, förutsätter därför ett nationellt införlivande i enlighet
med respektive lands konstitutionella krav.
Det beslut om ESK:s rättskapacitet och immunitet och privilegier som fatta- ] ]
des vid ministerrådsmötet i Rom fogas till denna remiss som bilaga 1. Som
framgår består beslutet av en huvuddel och en bilaga. I huvuddelen slås fast Prop. 1993/94:192
att det behövs en gemensam reglering av institutionernas rättskapacitet samt
av immunitet och privilegier. Samtidigt konstateras att denna typ av bestäm-
melser kräver lagstiftning i de flesta deltagarstater. Genom beslutet antar
därför ministerrådet detaljerade bestämmelser på området, vilka framgår av
bilagan till beslutet och uppmanar staterna att genomföra dessa i enlighet
med sina respektive konstitutionella bestämmelser. Senast den 31 december
1994 skall staterna informera ESK:s generalsekreterare om de åtgärder man
vidtagit med anledning av beslutet.
Rättskapacitet
Bilagan inleds med en bestämmelse om rättskapacitet för ESK:s institutio-
ner. Deltagarstaterna skall tillerkänna ESK:s sekretariat och Kontoret för
demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) samt varje
annan institution som ministerrådet beslutar, den rättskapacitet som behövs
för att de skall kunna utföra sina uppgifter. Rättskapaciteten skall särskilt
omfatta förmågan att ingå avtal, att förvärva och avyttra fast och lös egen-
dom samt att delta i rättegångar. Denna omfattning av institutionernas rätts-
kapacitet motsvarar vad som gäller för andra internationella organisationer,
t.ex. Förenta nationernas fackorgan.
Det kan i detta sammanhang noteras att sekretariatet för ESKts parlamen-
tariska församling inte omfattas av Rombeslutet. Som nämnts ovan åtnjuter
sekretariatet och dess personal privilegier och immunitet i värdlandet Dan-
mark enligt ett särskilt högkvartersavtal. Sekretariatet har inrättats av parla-
mentariska församlingen och är inte på samma sätt som sekretariatet i Wien
eller ODIHR en del av ESK:s egen institutionella struktur. Ministerrådsmö-
tet i Rom beslutade emellertid att uppdra åt ESK:s ämbetsmannakommitté
att utreda frågan om den parlamentariska församlingens rättskapacitet, vil-
ket inte legat inom ramen för expertgruppens mandat.
Immunitet och privilegier
Bilagans privilegiedel har, för att underlätta för respektive lands lagstiftande
och rättstilllämpande myndigheter, medvetet gjorts så detaljerad som möj-
ligt. Eftersom beslutet skulle tillämpas i stater med vitt skilda rättssystem var
expertgruppen överens om att det krävdes tydliga bestämmelser som klart
angav ramarna för den immunitet och de privilegier som skulle komma insti-
tutionerna och de aktuella personkretsarna till del. Det ansågs i detta sam-
manhang inte tillräckligt att bara hänvisa till bestämmelser i andra konven-
tioner på privilegieområdet.
Beslutet ersätter punkten 1.1 i ämbetsmannakommitténs tidigare nämnda
Parisbeslut från den 29 januari 1991. Andra existerande åtaganden på privi-
legieområdet inom ramen för ESK påverkas inte av beslutet i Rom. Beslutet
påverkar inte heller de åtaganden som gjorts av institutionernas värdländer
enligt 1991 års beslut med avseende på privilegier och immunitet för institu-
tionerna, deras tjänstemän samt staternas representanter i ESK.
I bilagan till Rombeslutet konstateras inledningsvis att privilegierna och
12
immuniteten inte tillerkänns för institutionernas eller individernas egen vin- Prop. 1993/94:192
ning, utan för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett självständigt
sätt. Immuniteten skall därför hävas i fall då dess åberopande skulle för-
hindra rättvisan och ett hävande kan ske utan men för immunitetens syfte.
Beslut att häva immunitet för institutionerna, personalen vid institutionerna
eller deltagarna i ESK:s övervaknings- och rapporteringsgrupper fattas av
ESK:s generalsekreterare i samråd med ordföranden i ESK:s ministerråd.
Beslut om att häva generalsekreterarens egen immunitet, eller immunitet för
högkommissarien för nationella minoriteter, fattas av ordförandeskapet. Im-
munitet för regeringsrepresentanter hävs i förekommande fall av respektive
lands regering.
ESK:s institutioner, deras tillgångar och egendom, skall åtnjuta samma im-
munitet från domsrätt som främmande stater. För stater gäller enligt immu-
nitetsrätten i de flesta västländer immunitet för offentligrättsliga handlingar,
s.k. handlingar jure imperii. Beslutet innebär alltså att ESK:s institutioner
skall åtnjuta immunitet för andra än rent kommersiella handlingar.
Institutionerna skall åtnjuta samma rätt till fri kommunikation i officiella
syften som diplomatiska beskickningar.
Institutionernas lokaler och arkiv skall vara okränkbara. Tillgångar och
egendom skall vara immuna mot husrannsakan, rekvisition, konfiskation
och expropriation. Institutionerna skall vidare utan inskränkning i form av
finansiella kontrollåtgärder, förordningar eller moratoria ges rätt att äga
penningmedel och valutor i den utsträckning som behövs för att de skall
kunna utföra sina uppdrag. De skall också kunna föra över medel och valu-
tor mellan och inom länder och växla valutor.
Institutionerna, deras tillgångar, inkomster och annan egendom skall un-
dantas från direkt beskattning. Undantaget gäller dock inte skatter som i
praktiken är avgifter för offentliga tjänster. De skall också undantas från ex-
port- och importtullar på artiklar som importerats eller exporterats av insti-
tutionerna i officiellt syfte. Sådana artiklar får sedan inte säljas i importlan-
det utan tillstånd från regeringen i det landet. Om priset för varor eller tjäns-
ter som används eller tillverkas för stora värden för institutionernas officiella
verksamhet inkluderar skatter eller avgifter, skall staten antingen bevilja
skattefrihet eller återbetala skatten eller avgiften.
Deltagarstatemas permanenta delegationer vid ESK och dessa delegatio-
ners medlemmar skall i stationeringslandet åtnjuta privilegier enligt Wien-
konventionen om diplomatiska förbindelser.
Deltagarstatemas representanter vid ESK:s möten eller i arbetet vid ESK:s
institutioner skall åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier medan de full-
gör sina uppgifter och under resor till och från möten. Med representanter
avses i detta sammanhang delegater, biträdande delegater, rådgivare, tek-
niska experter och sekreterare. De uppräknade förmånerna gäller emeller-
tid inte mellan en representant och den stat vars representant han eller hon
är eller har varit.
Representanterna skall åtnjuta immunitet från domsrätt för handlingar i
tjänsten. Deras handlingar och dokument skall vara okränkbara. De och de-
ras makar skall på samma sätt som diplomatiska företrädare undantas från
invandringsrestriktioner och bestämmelser om utlänningsregistrering. 13
Samma privilegier vad gäller valutaväxling skall gälla för dem som för diplo-
mater. De förmåner och den immunitet som gäller för diplomaters person-
liga bagage skall även gälla för representanter vid ESK:s möten.
Tjänstemän vid institutionerna åtnjuter något vidare privilegier och immu-
nitet än representanter. Med tjänstemän avses, förutom generalsekreteraren
och högkommissarien för nationella minoriteter, även de personer som be-
stäms eller beslutas av vederbörande beslutande ESK-organ. Frågan om
skattefrihet för inkomster från verksamhet i ESK omfattas inte av Rombe-
slutet.
Förutom att tjänstemännen skall ha immunitet från domsrätt för officiella
handlingar, inklusive sådant som skrivits eller sagts, skall de undantas från
värnplikt samt, på samma sätt som representanterna, från invandringsrest-
riktioner och utlänningsregistrering. De åtnjuter vidare samma valutaförmå-
ner som diplomatiska företrädare av motsvarande rang. I internationella kri-
ser skall de, tillsammans med makar och släktingar som är beroende av dem,
åtnjuta samma möjligheter till repatriering som diplomater.
I samband med stationeringen skall en tjänsteman ha rätt att importera
sitt bohag utan att betala tullar. Bohaget skall även kunna föras ut utan tull-
avgifter när posten lämnas.
Beträffande tjänstemännens immunitet och privilegier bör noteras att sta-
ter i förhållande till sina egna medborgare eller till personer som har perma-
nent uppehållstillstånd i landet, endast är skyldiga att tillerkänna immunitet
från domsrätt.
Anställda vid ESK:s institutioner skall undantas från socialförsäkringssys-
temet i värdlandet, förutsatt att de i stället omfattas av socialförsäkringsrät-
ten i hemlandet eller är medlemmar i ett frivilligt försäkringssystem med till-
räckliga förmåner.
Personer som på officiellt uppdrag av ESK deltar i övervaknings- och rap-
portörsgrupper eller övriga s.k. missioner som utses av ESK:s beslutande
organ samt personer som utövar uppdrag som personliga representanter för
ESK:s ordförandeskap åtnjuter privilegier och immunitet som i stort mot-
svarar dem som gäller för experter på uppdrag av FN. Arbetet i krisområden
gör det särskilt viktigt med ett fungerande immunitetsskydd, både för perso-
nen och för dennes dokument.
Medlemmar av sådana grupper liksom personliga representanter skall
därför tillerkännas immunitet från anhållande eller häktning. Under och ef-
ter ett uppdrag skall de åtnjuta immunitet från domsrätt för handlingar, inkl,
skriftliga och muntliga uttalanden, som de utfört i officiell kapacitet. Deras
dokument och papper skall vara okränkbara. De skall ha rätt att använda
koder och att motta handlingar med kurir eller i förseglade säckar, vilka skall
åtnjuta samma immunitet och privilegier som diplomatsäckar. Medlemmar
i övervaknings- och rapportörsgrupper och personliga representanter får vi-
dare använda särskilda symboler och flaggor på sina lokaler och fordon. De
åtnjuter samma förmåner vad gäller invandringsrestriktioner, valutaväxling,
personligt bagage samt repatriering som tjänstemän inom ESK.
Beträffande utrustning som dessa grupper behöver för att fullgöra sina
uppgifter gäller följande. Den skall vara immun från domsrätt, husrannsa-
kan, rekvisition, konfiskation och expropriation på samma sätt som institu-
Prop. 1993/94:192
14
tionernas tillgångar. Tillgångarna skall också undantas från skatter och avgif- Prop. 1993/94:192
ter i samma omfattning som institutionernas egendom.
Som framgår innehåller bilagan också regler om identitetskort för ESK-
personal. Dessa föranleder inte några ändrade föreskrifter i Sverige och be-
rörs därför inte vidare i detta sammanhang.
Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser
har införlivats i svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privi-
legier i vissa fall (1976 års lag). Bestämmelser härom finns i 2 och 3 §§. I
4 § finns bestämmelser om immunitet och privilegier för vissa internationella
organ samt för personer med anknytning till dessa organ, som räknas upp i
en bilaga till lagen. Av bestämmelsen framgår att de i bilagan uppräknade
subjekten åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i
stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. De konkreta be-
stämmelserna om vilka immuniteter och privilegier som avses finns alltså
inte i 1976 års lag, utan i den aktuella stadgan eller avtalet.
År 1986 antogs inom ESK det s.k. Stockholmsdokumentet. Enligt detta
skall de deltagande staterna inbjuda observatörer till vissa militära övningar.
Vidare skall varje deltagande stat tillåtas utföra inspektioner på varje annan
deltagande stats territorium för kontroll av efterlevnaden av överenskomna
förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. I dokumentet anges bl.a. att
observatörer och inspektörer samt biträdande personal till inspektörerna
skall tillerkännas privilegier och immunitet enligt 1961 års Wienkonvention
om diplomatiska förbindelser.
När bestämmelsen skulle införas i svensk rätt innehöll 1976 års lag inte
några bestämmelser om immunitet och privilegier för de aktuella personka-
tegorierna. För att åtagandena enligt Stockholmsdokumentet skulle bli gäl-
lande inför svenska domstolar och myndigheter valdes i stället lösningen att
införliva åtagandena genom särskild lagstiftning, 2a§.
Genom sin konfliktförebyggande roll har ESK blivit en av grundpelarna i
det europeiska säkerhetssystemet efter det kalla kriget. Beslutsfattandet är
flexibelt i jämförelse med vad som gäller för andra internationella organisa-
tioner. Tack vare detta har ESK kunnat agera snabbt i konfliktsituationer.
Att stärka ESK:s institutioner samtidigt som deras flexibilitet bibehålls har
varit en viktig utgångspunkt för Sveriges arbete i ESK.
För att ESK skall kunna fungera effektivt måste det finnas ett grundläg-
gande rättsligt skydd för dess verksamhet i samtliga deltagarstater. Att de
personer som verkar inom ESK skall ges ett tillfredsställande skydd har där-
vid synnerlig betydelse.
Den rättsliga handlingsförmåga som gäller för institutionerna enligt bila-
15
gan till Rombeslutet syftar till att ge en rättslig ram för deras agerande som Prop. 1993/94:192
motsvarar den som gäller för andra internationella organ.
Sverige fäster särskild vikt vid att ESK kan fortsätta att spela en central
roll i den europeiska säkerhetsordningen. Det följer av vårt engagemang i
ESK att vi så snart som möjligt i svensk rätt bör införliva de åtaganden som
följer av ESK:s Rombeslut.
Regeringens förslag: En lag om rättslig ställning för institutioner inom
ESK införs. De institutioner inom ESK som anges i en bilaga till lagen
skall kunna förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra ta-
lan inför domstolar och andra myndigheter. I lagen anges också att
föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns
i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att organen efter beslut
av ESK:s ministerråd skulle åtnjuta rättskapacitet motsvarande vad som gäl-
ler för Förenta nationernas fackorgan.
Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter om inte den
i promemorian föreslagna ordningen innebär att Sverige avhänder sig beslu-
tanderätt i strid med 10 kap. 5§ regeringsformen (RF) och anför att denna
fråga förtjänar en mer ingående analys i propositionen. Riksåklagaren (RÅ)
anför att lagen skulle vinna i tydlighet om det direkt angavs vilken rättskapa-
citet som avses. Den valda lösningen inger också vissa andra betänkligheter
enligt RÅ, nämligen att ändringar i konventionen om FN:s fackorgan och
den praxis som utbildas på området kan komma att direkt påverka innehållet
i lagen. RÅ skulle föredra att rättskapaciteten direkt framgår av lagen eller
genom en hänvisning till bilagan till ESK:s ministerråds beslut. Uppsala uni-
versitet tillstyrker förslaget att ge de aktuella institutionerna rättskapacitet i
Sverige trots den osäkra folkrättssubjektiviteten. Universitetet anför vidare
att Sverige och andra ESK-staters praxis i form av genomförande av minis-
terrådets beslut antagligen kommer att generera en faktisk folkrättssubjekti-
vitet för ESK och dess institutioner, en utveckling universitetet finner natur-
lig och behovsframkallad.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om rättskapacitet ingår of-
tast i de avtal och stadgor enligt vilka internationella organisationer och or-
gan upprättas. Så är t.ex. fallet med FN och de flesta andra organisationer
som omfattas av immunitet och privilegier i Sverige. En stadga eller ett avtal
är folkrättsligt bindande för Sverige sedan regeringen, i förekommande fall
efter beslut av riksdagen, har ingått överenskommelsen. Bestämmelser om
rättslig handlingsförmåga i en sådan stadga är därefter folkrättsligt bindande
för Sverige också utan särskild lagstiftning härom. Något praktiskt behov av
lagstiftning har inte ansetts föreligga.
16
ESK är inte en internationell organisation i denna mening. Dess verksam- Prop. 1993/94:192
het grundas inte på en stadga eller ett avtal. Beslutet att tillerkänna ESK:s
permanenta institutioner rättslig handlingsförmåga kan därför inte kopplas
till en övergripande rättslig status hos ESK. Mot bakgrund härav föreslår
regeringen att en särskild lagstiftning införs som uttryckligen slår fast att
vissa institutioner inom konferensen skall ha rättslig handlingsförmåga här.
På så sätt säkerställs att Sverige motsvarar den standard som följer av Rom-
beslutet.
I departementspromemorian föreslogs att institutioner som enligt beslut
av ministerrådet skall tillerkännas rättskapacitet inom ESK här skulle ges
rättskapacitet motsvarande den som gäller för FN:s fackorgan. I promemo-
rian föreslogs vidare att regeringen skulle tillkännage vilka institutioner som
enligt rådets beslut skulle åtnjuta rättskapacitet i Sverige. Hovrätten för
Västra Sverige har ifrågasatt om inte detta innebär ett avhändande av beslu-
tanderätt i strid med 10 kap. 5 § RF.
Av 10 kap. 5 § RF framgår att t.ex. lagstiftning i begränsad omfattning kan
överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete till vilken
riket är eller skall bli anslutet. Regeringen finner att det i detta fall torde
röra sig om lagstiftning i sådan begränsad omfattning och att hinder mot
överlåtande av beslutanderätten inte föreligger på denna grund. Emellertid
är inte ESK en mellanfolklig organisation i vedertagen folkrättslig mening.
Grundlagsenligheten i ett överlåtande av beslutanderätten kan därför anses
vara tveksam i detta fall. Regeringen avstår därför från att föreslå att minis-
terrådets beslut skall vara tillämpliga i Sverige utan lagstiftning i det enskilda
fallet.
Med den nu föreslagna lösningen måste regeringen, efter beslut i minister-
rådet att ytterligare någon institution skall ha rättslig handlingsförmåga, fö-
reslå riksdagen att lagen skall utvidgas till att även avse denna institution.
Regeringen föreslår att de institutioner som skall åtnjuta rättslig handlings-
förmåga skall anges i en bilaga till den föreslagna lagen. Den föreslagna lös-
ningen innebär att Sveriges röst vid ministerrådets beslut i dessa samman-
hang måste avges med reservation för riksdagens efterföljande godkän-
nande. Ministerrådets beslut blir inte omedelbart bindande för staterna, vil-
ket innebär ett avsteg från hittills tillämpade principer.
Bestämmelsen i Rombeslutet liknar i sak de bestämmelser som gäller för
andra internationella organs rättsliga handlingsförmåga. Innehållet torde
motsvara det som kan anses nödvändigt för att institutionerna skall kunna
fullgöra sina uppgifter.
I promemorian föreslås att de institutioner inom ESK som ministerrådet
bestämmer skall tillerkännas rättskapacitet motsvarande den som gäller i
Sverige för Förenta nationernas fackorgan. Riksåklagaren anför i sitt remiss-
yttrande att det direkt av lagen bör framgå vilken rättslig handlingsförmåga
som ges.
Enligt 1947 års konvention rörande immunitet och privilegier för FN:s
fackorgan åtnjuter dessa ställning som juridisk person. Härutöver anges att
de har rätt att ingå avtal, förvärva fast och lös egendom samt inleda rättsliga
åtgärder. I sak motsvarar bestämmelsen vad som enligt Rombeslutets bilaga
skall gälla för ESK:s institutioner. 17
1** Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 192
Vid införlivandet av Rombeslutet i svensk rätt står regeringen inför flera
alternativa metoder med olika för- och nackdelar.
Enligt Rombeslutet skall organen ges den rättskapacitet som behövs för
att de skall kunna fullgöra sina uppgifter, vilket följs av en exemplifierande
uppräkning som innehåller samma moment som uppräkningen i konventio-
nen om FN:s fackorgan.
Det närmast till hands liggande alternativet är att direkt citera Rombeslu-
tet i lagen. Nackdelen är att beslutet innehåller en inte uttömmande uppräk-
ning av den rättsliga handlingsförmåga vari rättskapaciteten ”särskilt” skall
bestå. Regeringen anser att lagstiftning som innehåller icke uttömmande
uppräkningar så långt det är möjligt bör undvikas.
Av vad som anförts tidigare framgår att avsikten är att ge ESK-organen
en rättskapacitet som motsvarar den som gäller för FN:s fackorgan. Ett al-
ternativ är därför att utforma bestämmelsen i överensstämmelse med den
aktuella artikeln i 1947 års konvention. Lagen skulle då dels ange att organen
åtnjuter rättskapacitet som juridiska personer, dels räkna upp vissa förfaran-
den som innefattas i rättskapaciteten. Inte heller detta är enligt regeringens
mening en tillfredsställande lösning eftersom den innehåller en viss oklarhet
genom att ange att organen utgör juridiska personer samtidigt som bestäm-
melsen innehåller en uppräkning av de åtgärder institutionen kan vidta.
Regeringen delar Riksåklagarens uppfattning att omfattningen av den
rättsliga handlingsförmågan bör framgå av lagen. Den lösning som enligt re-
geringens mening ger störst rättssäkerhet såväl för de aktuella organen som
för deras affärskontakter här i landet är därför att i lagen göra en uttöm-
mande uppräkning av handlingsförmågans utsträckning och att anknyta
denna till existerande svenska bestämmelser som tillerkänner juridiska per-
soner rättslig handlingsförmåga. Såväl i aktiebolagslagen (1975:1385) som
lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag anges denna som en för-
måga att förvärva rättigheter och skyldigheter samt att föra talan inför dom-
stolar och andra myndigheter. Regeringen anser att denna formulering bör
användas också i detta sammanhang.
Regeringens förslag: En ny bestämmelse som särskilt avser immunitet
och privilegier för ESK:s institutioner och personer som verkar inom
ESK införs i 1976 års lag om immunitet och privilegier till följd av mi-
nisterrådets beslut. I paragrafen anges vilka organ och personer som
omfattas av bestämmelserna. Ministerrådets beslut skall publiceras i
Sveriges internationella överenskommelser.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige och Kammarrätten i
Stockholm föreslår att andra stycket i den föreslagna bestämmelsen skall
omformuleras. Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) anser inte
att de krav som kan ställas på så ingripande lagregler som bestämmelser om
Prop. 1993/94:192
18
immunitet och privilegier uppfylls genom en hänvisning till en bilaga i minis-
terrådets beslut. FMO förordar i stället att en särskild bilaga till 1976 års lag
införs. Generaltullstyrelsen påpekar att gränsdragningen mellan 2 a och
2 b §§ måste göras så klar som möjligt. Uppsala universitet anser att den före-
slagna bestämmelsen i 2b § faller väl in i lagens system, men påpekar också
att en publicering av ministerrådets beslut i Sveriges internationella överens-
kommelser inte synes förenlig med bestämmelserna i förordningen
(1990:1070) om publicering av Sveriges internationella överenskommelser,
eftersom denna förutsätter att de intagna överenskommelserna eller beslu-
ten är folkrättsligt bindande för Sverige.
Skälen för regeringens förslag: För att bestämmelserna i Rombeslutet om
immunitet och privilegier skall bli gällande inför svenska myndigheter måste
de införlivas med svensk rätt. Immunitet och privilegier för internationella
organ och personer med anknytning till dessa regleras i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall. De organisationer som tillerkänns im-
munitet och privilegier i Sverige omfattas med ett par undantag av 4 § i lagen.
Av den bestämmelsen följer att internationella organ och personer med an-
knytning till dessa organ skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt avtal
eller stadga som är i kraft i förhållande till Sverige. ESK:s Rombeslut är inte
att betrakta som ett avtal eller en stadga som är i kraft i förhållande till Sve-
rige. Beslutet är, liksom andra beslut i ESK:s ministerråd, visserligen poli-
tiskt bindande för deltagarstaterna, men är inte en folkrättslig överenskom-
melse som faller inom ramen för 4§.
För att bestämmelserna i Rombeslutet skall bli gällande i Sverige bör där-
för enligt regeringens mening en ny paragraf som särskilt avser immunitet
och privilegier för ESK:s institutioner och personer verksamma inom ESK
införas i lagen. I lagens 2 a § finns redan en bestämmelse som avser immuni-
tet och privilegier för observatörer och inspektörer samt biträdande perso-
nal. Regeringen föreslår att en ny bestämmelse, 2 b §, förs in i lagen. I para-
grafen bör anges vilka organ och personer som omfattas av immunitet och
privilegier. Paragrafens första stycke bör i förhållande till departementspro-
memorian och i enlighet med Lagrådets förslag omformuleras så att de grup-
per som omfattas anges i punktform. Hänvisningen till beslut i ESK:s minis-
terråd stryks såvitt gäller vilka institutioner som skall omfattas av bestäm-
melserna (jfr avsnitt 5.2). Departementspromemorians förslag till tredje
stycke bör utgå, eftersom hänvisningen till den nya lagen om institutionernas
rättsliga ställning i föreliggande förslag finns redan i paragrafens första
stycke.
Generaltullstyrelsen har påpekat att gränsdragningen mellan 2 a och 2 b §§
måste vara klar och entydig. De två bestämmelserna grundas på olika doku-
ment och rör olika personkategorier. Någon konkret risk för gränsdragnings-
problem föreligger inte enligt regeringens mening.
Bestämmelser om immunitet och privilegier i internationella överenskom-
melser som är i kraft i förhållande till Sverige införlivas som anförts ovan
normalt genom att en ny punkt tas in i bilagan till 1976 års lag. Texterna till
dessa överenskommelser publiceras i Sveriges internationella överenskom-
melser (SÖ). Regeringen tillkännager SÖ-nummer för de överenskommel-
ser till vilka hänvisning sker i lagens bilaga (se SFS 1987:342).
Prop. 1993/94:192
19
Enligt 3 § förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internatio- Prop. 1993/94:192
nella överenskommelser, m.m. (SÖ-förordningen) skall internationella
överenskommelser som ingåtts av regeringen publiceras i SÖ. Även beslut
av mellanfolkliga organisationer kan publiceras i SÖ, om de är bindande för
Sverige. ESK:s Rombeslut faller knappast inom ramen för sådana beslut
som skall publiceras i SÖ. Trots att det varken är att betrakta som en interna-
tionell överenskommelse eller ett beslut av en mellanfolklig organisation,
har det dock flera likheter med den senare typen av internationella instru-
ment.
I motiven till SÖ-förordningen (1990:3) anför föredraganden att även in-
ternationella organs resolutioner kan omfattas av 3 § om de är folkrättsligt
bindande. Däremot skall inte resolutioner, vilka endast är att anse som re-
kommendationer, publiceras. Att inte SÖ i onödan skall belastas med doku-
ment som inte har någon internationell rättsverkan bör fortfarande vara den
vägledande principen i dessa sammanhang.
Beslut inom ESK är dock, som anförts ovan, politiskt bindande. I prakti-
ken kan de deltagande länderna inte med bibehållen trovärdighet undandra
sig skyldigheten att uppfylla bestämmelserna i ett sådant beslut. Den mest
praktiska lösningen är därför att behandla ESK:s Rombeslut på samma sätt
som de internationella överenskommelser till vilka hänvisning sker i bilagan
till 1976 års lag. Denna lösning stämmer också väl med grunderna för be-
stämmelserna i 14 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra för-
fattningar. I privilegielagen bör därför anges att Rombeslutet skall publice-
ras i SÖ.
Alternativet är att som Försvarsmaktens organisationsmyndighet föresla-
git publicera Rombeslutet som en särskild bilaga till 1976 års lag. Den valda
lösningen korresponderar med den metod som valts i 1976 års lag, nämligen
att hänvisa till den aktuella stadgan eller avtalet för att införliva de konkreta
bestämmelserna med svensk rätt. En publicering av Rombeslutet i en bilaga
till lagen skulle också ge beslutet en alltför framträdande roll och skulle dess-
utom markant bryta mot systematiken i lagen.
Rombeslutet bedöms inte leda till några direkta kostnader för Sverige. Privi-
legierna i skatte- och tullhänseende kan dock medföra att vissa inkomster
som annars skulle ha influtit till statskassan, uteblir. Inkomstbortfallet torde
vara minimalt.
De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1994. Några sär-
skilda övergångsbestämmelser behövs inte.
20
I lagens första stycke anges att de institutioner som anges i en bilaga till lagen
skall kunna förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför
domstolar och andra myndigheter. Bestämmelsen motsvarar således i sak
vad som enligt Rombeslutets bilaga skall gälla för ESK:s institutioner. Be-
stämmelsen skall tolkas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i ak-
tiebolagslagen (1975:1385).
I lagens andra stycke konstateras att frågan om immunitet och privilegier
för ESK:s institutioner regleras i 1976 års privilegielag.
2b§
I paragrafens första stycke anges att sådan immunitet och sådana privilegier
som följer av punkterna 3 -16 i bilagan till ministerrådets beslut skall åtnju-
tas av dels de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen om rättslig
ställning för institutionerna inom Konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK), dels de permanenta delegationer, de personer och den egen-
dom som anges i de nämnda punkterna i Rombeslutet, tjänstemän dock en-
dast om de är tjänstemän vid sådana institutioner som anges i bilagan till
lagen om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet
och samarbete i Europa.
Andra stycket anger att Rombeslutet skall publiceras i Sveriges internatio-
nella överenskommelser.
Prop. 1993/94:192
21
1. Vid sitt möte i Rom från den 30 november till den 1 december 1993 be-
handlade ESK-rådet den rapport som av ESK:s ad hoc-grupp av juridiska
och andra experter överlämnats till det 24:e mötet med ämbetskommittén
om lämpligheten av ett avtal som ger ESK:s institutioner en internationellt
erkänd rättslig ställning.
2. Ministrarna bekräftade på nytt vikten av att öka institutionernas möjlighe-
ter att bättre kunna fullgöra sina uppdrag och att samtidigt bevara ESK-pro-
cessens flexibilitet och öppenhet. De var överens om att ESK, för att kunna
medverka till att uppnå en fastare grund för säkerhet i och samarbete mellan
alla stater som deltar i ESK, borde ha klarare administrativa strukturer och
en väldefinierad ram för sin verksamhet.
3. Ministrarna kände sig stimulerade av att de regeringar som var värdar för
ESK-sekretariatet, centret för förebyggande av konflikter (CPC) samt kon-
toret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) har
vidtagit åtgärder i enlighet med sina lagar för att ge dessa institutioner och
ESK:s anställda samt representanterna för de i ESK deltagande staterna en
behandling som är jämförbar med den som ges Förenta nationerna och dess
anställda samt representanterna vid denna organisation.
4. Ministrarna noterade ESK-institutionernas och deras anställdas samt
ESK-missionernas utökade verksamhet i de stater som deltar i ESK samt
vikten av att alla deltagande stater ger dessa institutioner och enskilda perso-
ner en lämplig behandling.
5. Ministrarna var överens om fördelarna med att bevilja ESK-institutio-
nerna på alla i ESK deltagande staters territorier rättskapacitet, särskilt be-
fogenhet att sluta avtal, att förvärva och avyttra lös och fast egendom samt
att inleda och delta i rättsliga förfaranden.
6. Ministrarna var vidare överens om att det var lämpligt att vissa privilegier
och viss immunitet beviljades ESK:s institutioner samt deras tjänstemän och
övrig personal samt ESK:s generalsekreterare och högkommissarie för na-
tionella minoriteter samt deras personal, medlemmar av ESK-missioner
samt representanter för de deltagande staterna i den utsträckning som krävs
för att de skall kunna fullgöra sina uppdrag.
7.1 de flesta deltagande stater ligger dock behörigheten att instifta regler om
ESK-institutionernas rättsliga ställning samt om immunitet och privilegier
hos den lagstiftande församlingen.
8. Med anledning av dessa synpunkter och i syfte att bidra till harmonise-
ringen av de regler som skall tillämpas, antog ministrarna bestämmelserna
i bilaga 1. De rekommenderar att de deltagande staterna genomför dessa
bestämmelser med iakttagande av sina konstitutionella och andra krav.
De deltagande staterna kommer att informera ESK:s generalsekreterare
om de åtgärder som vidtagits i detta hänseende senast den 31 december 1994.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
9. Ministrarna enades om att detta beslut ersätter punkt 1.1. (rättslig grund)
i rekommendationerna från de deltagande staternas ad Aoc-expertgrupp om
arrangemang vad avser administrativa och finansiella frågor samt personal-
frågor i samband med ESK:s institutionella strukturer tillkomna vid topp-
konferensen i Paris och antagna av högre tjänstemannakommittén den 29
januari 1991 (dokument ESK/HB/Dec.l) samt om att beslutet inte kan till-
lämpas på andra åtaganden som avser immunitet och privilegier inom ramen
för ESK.
Detta beslut berör dock inte den behandling som, genom lagstiftning eller
administrativa åtgärder i värdstaterna i enlighet med ovanstående beslut av
ämbetsmannakommittén (dokument ESK/HB/Dec.l), ges de ESK-institu-
tioner som avses i punkt 3 ovan, ESK-anställda samt representanter för de
stater som deltar i ESK.
Bilaga 1
ESK-INSTITUTIONERNAS RÄTTSKAPACITET
1. De stater som deltar i ESK skall, med iakttagande av sina konstitutionella,
legislativa och härtill relaterade krav, ge den rättskapacitet som behövs för
fullgörande av deras uppgifter, särskilt behörighet att sluta avtal, att förvärva
och avyttra lös och fast egendom samt att inleda och delta i rättsliga förfaran-
den, åt följande ESK-institutioner:
- ESK-sekretariatet,
-Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODIHR),
- alla andra ESK-institutioner enligt ESK-rådets beslut.
IMMUNITET OCH PRIVILEGIER
Allmänt
2. De stater som deltar i ESK skall, med iakttagande av sina konstitutionella,
legislativa och härtill relaterade krav, bevilja den immunitet och de privile-
gier som anges i punkterna 4-16 nedan.
3. Immunitet och privilegier skall beviljas ESK:s institutioner i dessa institu-
tioners intresse. Immuniteten får hävas av ESK:s generalsekreterare i sam-
råd med den sittande ordföranden.
Immunitet och privilegier skall inte beviljas enskilda personer för deras
personliga fördel utan för att säkerställa att de skall kunna fullgöra sina upp-
gifter på ett oberoende sätt. Immuniteten skall hävas i alla de fall då den
skulle hindra rättvisan från att ha sin gång och kan hävas utan hinder av det
syfte för vilket den har beviljats. Beslut om att häva immunitet skall fattas
-vad gäller tjänstemän och andra anställda i ESK-institutionerna samt
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
23
medlemmar i ESK-missioner, av ESK:s generalsekreterare i samråd med
den sittande ordföranden,
- vad gäller generalsekreteraren och högkommissarien för nationella mi-
noriteter, av den sittande ordföranden.
Den berörda regeringen får häva immunitet vad gäller dess representan-
ter.
ESK:s institutioner
4. ESK:s institutioner, deras egendom och tillgångar, var de än finns och av
vem de än innehas, skall åtnjuta samma immunitet mot rättsligt förfarande
som främmande stater.
5. ESK-institutionernas lokaler skall vara okränkbara. ESK-institutionernas
egendom och tillgångar, var de än finns och av vem de än innehas, skall åt-
njuta immunitet vad gäller visitation, rekvisition, konfiskation och expro-
priation.
6. ESK-institutionernas arkiv skall vara okränkbara.
7. Utan att vara begränsade genom finansiella kontroller, regleringar eller
moratorier av något slag skall
a) ESK:s institutioner kunna inneha penningmedel och hålla sig med be-
lopp i alla valutor i den utsträckning som detta är nödvändigt för att bedriva
den verksamhet som stämmer överens med deras målsättningar,
b) ESK:s institutioner vara fria att överföra sina penningmedel eller valu-
tor från ett land till ett annat eller inom ett land samt att konvertera en valuta
som de innehar till en annan valuta.
8. ESK:s institutioner, deras tillgångar, inkomst och annan egendom skall
vara
a) befriade från alla direkta skatter, vilket dock inte innebär att ESK:s in-
stitutioner skall kräva befrielse från sådana skatter som i realiteten endast
utgör ersättning för samhällsservice,
b) befriade från import- och exporttullar vad avser artiklar som importeras
eller exporteras av ESK-institutionema för officiellt bruk, vilket dock inne-
bär att artiklar som importerats med stöd av ett sådant undantag inte kom-
mer att säljas i det land till vilket de importerats utom på villkor som institu-
tionerna kommit överens om med det ifrågavarande landets regering.
9. När varor och tjänster av substantiellt värde, vilka är nödvändiga för ESK-
institutionernas officiella verksamhet, görs eller används och när priset på
sådana varor och tjänster inkluderar skatter eller avgifter, skall den stat som
har uppburit dessa skatter eller avgifter bevilja befrielse eller tillhandahålla
ersättning för tull- eller skattebeloppet.
10. ESK-institutionerna skall för sina tjänstemeddelanden åtnjuta samma
behandling som den som beviljas diplomatiska beskickningar.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
24
Deltagande staters permanenta delegationer
11. Deltagande stater på vilkas territorium permanenta delegationer vid
ESK är belägna skall bevilja dessa delegationer och deras medlemmar diplo-
matisk immunitet och diplomatiska privilegier i enlighet med 1961 års Wien-
konvention om diplomatiska förbindelser.
De deltagande staternas representanter
12. De representanter för de deltagande staterna som är närvarande vid
ESK-möten eller deltar i arbetet i ESK:s institutioner skall, då de fullgör sina
uppgifter eller reser till eller från platsen för mötet, åtnjuta följande immuni-
tet och privilegier:
a) immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder vidtagna i tjäns-
ten,
b) okränkbarhet för alla handlingar och dokument,
c) de undantag, vad avser dem själva och deras äkta make/maka, från be-
gränsning av invandring och registrering av utlänningar som beviljas främ-
mande länders diplomater,
d) samma privilegier vad avser valutalättnader som beviljas främmande
länders diplomater,
e) samma immunitet och samma möjligheter vad gäller personligt resgods
som beviljas främmande länders diplomater.
Bestämmelserna i denna punkt skall inte tillämpas mellan en representant
och den stat för vilken han eller hon är eller har varit representant.
I denna punkt avses med uttrycket ”representant” alla delegater, ställföre-
trädande delegater, konsulter, tekniska experter och sekreterare vid delega-
tioner.
ESK-tjänstemän
13. ESK-tjänstemännen skall åtnjuta följande immunitet och privilegier:
a) immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder, inklusive skrift-
liga och muntliga uttalanden, som de vidtagit i tjänsten,
b) befrielse från värnplikt,
c) de undantag, vad avser dem själva och deras make/maka, från begräns-
ning av invandring och registrering av utlänningar som beviljas främmande
länders diplomater,
d) samma privilegier, vad avser valutalättnader, som beviljas tjänstemän
i motsvarande ställning vilka är medlemmar av diplomatiska beskickningar
hos den berörda regeringen,
e) samma möjligheter till repatriering i en internationell krissituation, för
dem själva och för deras maka/make samt för anhöriga som ingår i hushållet,
som diplomatiska sändebud har,
f) rätten att tullfritt föra in sina möbler och personliga tillhörigheter när
de tillträder sin befattning i landet i fråga samt att föra ut dessa tullfritt när
de lämnar sin befattning.
Ingen deltagande stat skall vara skyldig att bevilja sina egna medborgare
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
25
eller personer med ständigt hemvist i den ifrågavarande staten immunitet
och privilegier enligt b) - f) ovan.
Frågan om befrielse från inkomstskatt för ESK-tjänstemän täcks inte av
denna punkt.
I denna punkt avses med termen ”ESK-tjänsteman” generalsekreteraren,
högkommissarien för nationella minoriteter och personer som innehar be-
fattningar om vilka beslut har fattats av ESK:s lämpliga beslutsfattande or-
gan eller som har utsetts av detta.
14. De anställda vid ESK:s institutioner skall vara befriade från värdstatens
bestämmelser om socialförsäkring under förutsättning att de är underställda
socialförsäkringslagstiftningen i sin egen stat eller deltar i ett frivilligt social-
försäkringssystem med motsvarande förmåner.
Förutsatt att de anställda i ESK:s institutioner täcks av den ifrågavarande
institutionens socialförsäkringssystem eller av ett system som institutionen
är ansluten till, vilket tillhandahåller samma förmåner, skall de vara befriade
från obligatoriska nationella socialförsäkringssystem.
Medlemmar av ESK-missioner
15. Medlemmar av ESK-missioner upprättade av ESKrs beslutsfattande or-
gan samt personliga representanter för den sittande ordföranden skall, me-
dan de fullgör sina uppdrag för ESK, åtnjuta följande immunitet och privile-
gier:
a) immunitet mot anhållande eller häktning,
b) immunitet mot rättsligt förfarande, även sedan deras mission avslutats,
vad avser åtgärder, inklusive talade eller skrivna ord, i samband med fullgö-
randet av uppgifterna,
c) okränkbarhet för alla handlingar och dokument,
d) rätt att använda kryptering och att ta emot handlingar och korrespon-
dens med kurir eller i förseglade säckar, som skall ha samma immunitet och
privilegier som diplomatiska kurirer och säckar,
e) samma undantag från alla åtgärder för begränsning av invandring samt
formaliteter för registrering av utlänningar som beviljas främmande staters
diplomater,
f) samma privilegier vad avser möjligheter till valutaväxling som beviljas
främmande staters diplomater,
g) samma immunitet och lättnader vad avser deras personliga resgods som
beviljas främmande staters diplomater,
h) samma möjligheter till hemsändning i en internationell krissituation
som beviljas främmande staters diplomater,
i) rätt att använda speciella symboler eller flaggor på sina lokaler och for-
don. Utrustning som används av ESK-missionerna för att dessa skall kunna
fullgöra sina mandat skall åtnjuta samma behandling som den som anges i
punkt 4, 5, 8 och 9.
16. Medlemmar av andra missioner under ESK:s överhöghet än de som an-
ges i punkt 15 skall, när de fullgör sina uppdrag för ESK, åtnjuta den immu-
nitet och de privilegier som anges i punkt 15 b), c), e) och f). Den sittande
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
ordföranden kan begära att dessa medlemmar beviljas den immunitet och
de privilegier som anges i punkt 15 a), d), g), h) och i) i situationer när dessa
medlemmar kan stöta på speciella svårigheter.
ESK:S IDENTITETSKORT
17. ESK får utfärda ett ESK-identitetskort för personer på tjänsteresa för
ESK:s räkning. Dokumentet, som inte ersätter ordinarie resehandlingar,
skall utfärdas i enlighet med det formulär som finns i bilaga A och berättiga
innehavaren till den i dokumentet närmare angivna behandlingen.
18. Ansökan om visum (när så krävs) från innehavare av ESK:s identitets-
kort skall handläggas så snabbt som möjligt.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
27
Bilaga A
Förnamn:
Efternamn:
Födelsedatum:
Medborgare i:
Innehavare av pass/diplomatpass nr............................ ,
utfärdat den ..................... av......................
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
Översättning
Härmed intygas att den person vars namn anges i detta dokument är på
tjänsteresa för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (”ESK”)
från den ....... till den .......i följande ESK-stat(er) .......
ESK ber härmed alla som berörs att här namngivna person
- tillåts passera utan dröjsmål eller hinder,
-vid behov beviljas allt nödvändigt lagenligt bistånd och skydd.
Detta dokument ersätter inte de resehandlingar som kan krävas för inresa
eller utresa.
Utfärdat i ...... den ...... av...... (relevant ESK-myndighet)
Namnteckning:
Titel:
Anm. Detta dokument skall utfärdas på ESK:s sex officiella språk. Det skall
också innehålla en översättning till språket/en i det land/de länder som inne-
havaren av dokumentet skall besöka samt en översättning till det/de språk
som används av de militära eller polisiära styrkor som kan finnas i området
som omfattas av tjänsteresan.
28
CSCE CSCE/4-C/Dec.2
FOURTH MEETING OF THE COUNCIL Rome, 1 December 1993
ROME 1993 Original: ENGLISH
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
1. At its Rome Meeting from 30 November to 1 December 1993, the CSCE
Council considered the report submitted to the 24th CSO Meeting by the
CSCE ad hoc Group of Legal and Other Experts on the relevance of an ag-
reement granting internationally recognized status to the CSCE institutions.
2. The Ministers reaffirmed the importance of enhancing the ability of the
institutions to better accomplish their functions, while preserving the flexibi-
lity and openness of the CSCE process. They agreed that, in order to help
achieve a firmer basis for security and co-operation among all CSCE partici-
pating States, the CSCE would benefit from clearer administrative structures
and a well defined operational framework.
3. The Ministers were encouraged by the fact that the Governments hosting
the CSCE Secretariat, the Conflict Prevention Centre (CPC) and the Office
for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR) have taken steps
under their laws to confer upon these institutions and CSCE personnel as
well as representatives of the CSCE participating States treatment compa-
rable to that accorded to the United Nations and its personnel and to the
representatives to it.
4. The Ministers noted the expanded operations within CSCE participating
States of CSCE institutions and their personnel and of CSCE missions and
the importance that all participating States provide for those institutions and
individuals appropriate treatment.
5. The Ministers agreed on the usefulness of legal capacity being granted to
the CSCE institutions in the territories of all the CSCE participating States,
in particular the capacity to contract, to acquire and dispose of movable and
immovable property, and to institute and participate in legal proceedings.
6. The Ministers further agreed that it was appropriate that certain privileges
and immunities be granted to the CSCE institutions and their officers and
staffs, as well as to the Secretary General of the CSCE and the High Com-
missioner on National Minorities and their staffs, members of CSCE mis-
sions and the representatives of the participating States to the extent neces-
sary to the exercise of their duties.
7. In most participating States, however, the competence to make rules con-
cerning the legal status of the CSCE institutions and privileges and immuni-
ties rests with the legislature.
8. In view of these considerations and in order to assist in harmonizing the
rules to be applied, the Ministers adopted the provisions set out in Annex 1.
29
They recommend that participating States implement these provisions, sub-
ject to their constitutional and related requirements.
The participating States will inform the Secretary General of the CSCE of
the steps taken in this respect no later than 31 December 1994.
9. The Ministers agreed that the present decision supersedes paragraph 1.1.
(Legal Basis) of Recommendations of the ad hoc Group of Experts of the
participating States on administrative, financial and personnel arrangements
for the CSCE institutional structures created by the Paris Summit, adopted
by the Committee of Senior Officials on 29 January 1991 (document
CSCE/HB/Dec.l), and that it does not apply to other undertakings with re-
spect to privileges and immunities made within the framework of the CSCE.
It is understood, however, that this decision does not affect the treatment
conferred upon the CSCE institutions referred to in paragraph 3 above, to
the CSCE personnel as well as to the representatives of the CSCE participa-
ting States by legislation or administrative measures taken by the host States
in accordance with the above decision adopted by the Committee of Senior
Officials (document CSCE/HB/Dec.l).
LEGAL CAPACITY OF THE CSCE INSTITUTIONS
1. The CSCE participating States will, subject to their constitutional, legisla-
tive and related requirements, confer such legal capacity as is necessary for
the exercise of their functions, and in particular the capacity to contract, to
acquire and dispose of movable and immovable property, and to institute
and participate in legal proceedings, on the following CSCE institutions:
- The CSCE Secretariat,
- The Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR),
- Any other CSCE institution determined by the CSCE Council.
PRIVILEGES AND IMMUNITIES
General
2. The CSCE participating States will, subject to their constitutional, legisla-
tive and related requirements, confer the privileges and immunities as set
out in paragraphs 4-16 below.
3. Privileges and immunities will be accorded to the CSCE institutions in the
interests of those institutions. Immunity may be waived by the Secretary Ge-
neral of the CSCE in consultation with the Chairman-in-Office.
Privileges and immunities will be accorded to individuals not for the perso-
nal benefit of the individuals concerned, but in order to safeguard the inde-
pendent exercise of their functions. Immunity will be waived in any case
where the immunity would impede the course of justice and can be waived
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
30
without prejudice to the purpose for which the immunity is accorded. Deci-
sion to waive immunity will be taken:
- with respect to officers and staff of the CSCE institutions and to mem-
bers of CSCE missions, by the Secretary General of the CSCE in consulta-
tion with the Chairman-in-Office;
- with respect to the Secretary General and the High Commissioner on
National Minorities, by the Chairman-in-Office.
The Government concerned may waive immunity with respect to its repre-
sentatives.
CSCE Institutions
4. The CSCE institutions, their property and assets, wherever located and
by whomsoever held, will enjoy the same immunity from legal process as is
enjoyed by foreign States.
5. The premises of the CSCE institutions will be inviolable. The property
and assets of the CSCE institutions, wherever located and by whomsoever
held, will be immune from search, requisition, confiscation and expropria-
tion.
6. The archives of the CSCE institutions will be inviolable.
7. Without being restricted by financial Controls, regulations or moratoria of
any kind:
(a) the CSCE institutions will be able to hold funds and keep amounts
in all currencies to the extent necessary for the exercise of operations
corresponding to their objectives;
(b) the CSCE institutions will be free to transfer their funds or currency
from one country to another or within any country and to convert any
currency held by them into another currency.
8. The CSCE institutions, their assets, income and other property will be:
(a) exempt from all direct taxes; it being understood, however, that the
CSCE institutions will not claim exemption from taxes which are, in
fact, no more than charges for public utility services;
(b) exempt from customs duties on import and exports in respect of artic-
les imported or exported by the CSCE institutions for their official
use; it being understood, however, that artides imported under such
exemption will not be sold in the country into which they were impor-
ted except under conditions agreed with the Government of that
country.
9. Where goods or services of substantial value necessary for the exercise of
the official activities of the CSCE institutions are made or used, and when
the price of such goods and services includes taxes or duties, the State that
has levied taxes or duties will grant exemption or provide reimbursement of
the amount of duty or tax.
10. The CSCE institutions will enjoy for their official Communications the
same treatment as that accorded to diplomatic missions.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
31
Permanent Missions of the participating States
11. Participating States in whose territory permanent missions to the CSCE
are located will accord diplomatic privileges and immunities in conformity
with the Vienna Convention on Diplomatic Relations of 1961 to those mis-
sions and their members.
Representatives of participating States
12. Representatives of participating States attending CSCE meetings or ta-
king part in the work of the CSCE institutions will, while exercising their
functions and during their journey to and from the place of meeting, enjoy
the following privileges and immunities:
(a) immunity from legal process relating to acts performed by them in
their official capacity;
(b) inviolability for all papers and documents;
(c) exemption in respect of themselves and their spouses from immigra-
tion restrictions and aliens registration as accorded to diplomatic
agents of foreign States;
(d) the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded to
diplomatic agents of foreign States;
(e) the same immunities and facilities in respect of their personal baggage
as are accorded to diplomatic agents of foreign States.
The provisions of this paragraph will not apply as between a representative
and the State of which he or she is or has been the representative.
In this paragraph the expression ”representative” means all delegates, de-
puty delegates, advisers, technical experts and secretaries of delegations.
CSCE Officials
13. CSCE officials will enjoy the following privileges and immunities:
(a) immunity from legal process, in respect of acts, including words writ-
ten and spöken, performed by them in their official capacity;
(b) exemption from national service obligations;
(c) exemption in respect of themselves and their spouses and relatives de-
pendent on them from immigration restrictions and aliens registration
as accorded to diplomatic agents of foreign States;
(d) the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded to
the officials of comparable ranks forming part of diplomatic missions
to the Government concerned;
(e) the same repatriation facilities in time of international crisis in respect
of themselves and their spouses and relatives dependent on them as
diplomatic envoys;
(f) the right to import free of duty their furniture and effects at the time
of first taking up their post in the country in question and to export the
same free of duty when they leave their post.
No participating State will be obliged to accord the privileges and immuni-
ties referred to under items (b)-(f) above to its own nationals or to perma-
nent residents of that State.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
32
The question of exemption from income tax for CSCE officials is not cove-
red by this paragraph.
In this paragraph the term ”CSCE officials” means the Secretary General,
the High Commissioner on National Minorities and persons holding posi-
tions determined by the appropriate CSCE decision-making body or desig-
nated by it.
14. The employees of the CSCE institutions will be exempt from the social
security regulations of the host State provided that they are subject to the
social security law of their home State, or participate in a voluntary insurance
scheme with adequate benefits.
Provided that the employees of the CSCE institutions are covered by a
social security scheme of the CSCE institutions, or by a scheme to which the
CSCE institution adheres, providing adequate benefits, they will be exempt
from compulsory national security schemes.
Members of CSCE Missions
15. Members of CSCE missions, established by the CSCE decision-making
bodies, as well as personal representatives of the Chairman-in-Office, will
enjoy the following privileges and immunities while performing their duties
for the CSCE:
(a) immunity from personal arrest or detention;
(b) immunity from legal process, even after the termination of their mis-
sion, in respect of acts, including words spöken or written, performed
by them in the exercise of their functions;
(c) inviolability for all papers and documents;
(d) the right to use codes and to receive papers or correspondence by cou-
rier or in sealed bags, which will have the same immunities and privile-
ges as diplomatic couriers and bags;
(e) the same exemption from all measures restricting immigration and
from aliens registration formalities as are accorded to diplomatic
agents of foreign States;
(f) the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded to
diplomatic agents of foreign States;
(g) the same immunities and facilities in respect of their personal baggage
as are accorded to diplomatic agents;
(h) the same repatriation facilities in time of international crises as diplo-
matic agents;
(i) the right to use specific symbols or flags on their premises and vehicles.
Equipment used by the CSCE missions to accomplish their mandate shall
enjoy the same treatment as provided for in paragraphs 4, 5, 8 and 9.
16. Members of other missions under the auspices of the CSCE than those
mentioned in paragraph 15 will, while performing their duties for the CSCE,
enjoy the privileges and immunities prescribed in paragraph 15 (b), (c), (e)
and (f). The Chairman-in-Office may request that these members be granted
the privileges and immunities prescribed in paragraph 15 (a), (d), (g), (h)
and (i) in situations where such members may encounter specific diffieulties.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
33
CSCE IDENTITY CARD
17. The CSCE may issue a CSCE Identity Card to persons on official duty
travel for the CSCE. The document, which will not substitute for ordinary
travel documents, will be issued in accordance with the form set out in An-
nex A and will entitle the bearer to the treatment specified herein.
18. Applications for visas (where required) from the holders of CSCE Iden-
tity Cards will be dealt with as speedily as possible.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
34
Name:
Surname:
Date of Birth:
National of:
Holder of passport/diplomatic passport no. ... , issued on ... by ...
It is hereby certified that the person named in the present document is on
official business of the Conference on Security and Co-operation in Europé
(”CSCE”) during the period from .... to .... in the following CSCE
participating State(s)........................................
The CSCE hereby requests all whom it may concern that the person named
herein
- be allowed to pass without delay or hindrance,
- in case of need be accorded all necessary lawful assistance and protec-
tion.
This document does not replace travel documents that may be required for
entry or exit.
Issued in.......on .......by ...... (relevant CSCE authority)
Signature:
Title:
Note: The document will be issued in the six official CSCE languages. It will
also contain a translation into the language or languages of the country or
countries which the holder of the document will visit as well as a translation
into the language or languages used by those military or police forces which
might be present in the area of the duty travel.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
Annex A
35
I denna promemoria behandlas de åtgärder som bör vidtas med anledning
av ett beslut i ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samarbete
i Europa (ESK) i Rom den 1 december 1993 om rättskapacitet och immuni-
tet och privilegier inom ESK (i promemorian kallat Rombeslutet). Av beslu-
tet framgår att samtliga ESK-stater åtar sig att vidta åtgärder i enlighet med
sina respektive konstitutionella krav för att tillerkänna vissa institutioner
inom ESK rättskapacitet. Dessutom skall bl.a. institutionerna, deras tjänste-
män, staternas representanter vid ESK:s möten samt medlemmar av missio-
ner som skickats ut av ESK, ges immunitet och privilegier i deltagarstaterna.
För att Sverige skall kunna uppfylla dessa åtaganden krävs viss lagstift-
ning. I denna promemoria föreslås dels att en särskild lag införs som tiller-
känner institutioner inom ESK rättskapacitet, dels att en ändring görs i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall för att tillgodose beslutets
krav i detta hänseende.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 2
36
Prop. 1993/94:192
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs följande.
Institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),
som enligt beslut av konferensens ministerråd skall tillerkännas rättskapaci-
tet i ESK:s deltagarstater, skall i Sverige ges rättskapacitet motsvarande den
som gäller för Förenta nationernas fackorgan.
Regeringen skall tillkännage vilka institutioner som avses i denna lag.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns i
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
37
Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 2b§, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
2§b De institutioner inom Konferensen Ministerrådets beslutskall publice- Regeringen skall tillkännage vilka Föreskrifter om rättskapacitet för |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Lagen omtryckt 1987:341.
38
Följande remissinstanser har anmodats avge yttrande: Hovrätten för Västra
Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Riks-
polisstyrelsen, Nedrustnings- och folkrättsdelegationen, Försvarsmaktens
organisationsmyndighet, Militärhögskolan, Försvarets forskningsanstalt,
Generaltullstyrelsen, Skattemyndigheten i Stockholms län, Universitetet i
Uppsala, Universitetet i Göteborg och Statens invandrarverk.
Följande remissinstanser har beretts tillfälle att avge yttrande: Stockholms
handelskammare, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI), Sveriges advokatsamfund, Svenska freds- och skiljedomsföre-
ningen, Svenska röda korset och Utrikespolitiska institutet.
Hovrätten för Västra Sverige, som anför att lagstiftningsärendet har en sådan
karaktär att hovrätten endast gör en lagteknisk granskning, ifrågasätter om
inte den föreslagna ordningen innebär att Sverige avhänder sig beslutande-
rätt i strid med 10 kap. 5 § regeringsformen (RF). Hovrätten anför att enligt
10 kap. 5 § RF kan beslutanderätt som grundar sig på RF i begränsad omfatt-
ning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till
vilken riket är eller skall bli anslutet. ESK utgör inte en sådan organisation.
Riksåklagaren (RÅ) har ingen erinran mot förslagen i materiellt hän-
seende. Beträffande utformningen av lagen om rättskapacitet för institutio-
ner inom ESK anför han att de aktuella institutionerna i Sverige skall ges
rättskapacitet som motsvarar den som gäller för Förenta nationernas fackor-
gan, men i lagtexten ges ingen ledning angående vad denna rättskapacitet
omfattar, vilket däremot framgår av specialmotiveringen. Enligt RÅ skulle
lagen vinna i tydlighet genom att det i denna direkt anges vilken rättskapaci-
tet som avses. Han anser det opåkallat att behöva gå via förarbetena för att
utröna vad rättskapaciteten innefattar. Vidare inger den valda lösningen en-
ligt RÅ betänkligheter i ett annat avseende. Ändringar kan tänkas före-
komma i FN-konventionen och också i den praxis som utbildas på området.
Sådana ändringar skulle komma att direkt påverka innehållet i lagen angå-
ende ESK, vilket han inte finner tillfredsställande. Sammanfattningsvis an-
ser RÅ att rättskapaciteten skulle kunna anges antingen direkt i lagtexten
eller möjligen genom en hänvisning till paragraf 1 bilagan till ESK:s minis-
terråds beslut. Detta skulle dessutom enligt RÅ överensstämma med den
lösning som valts i förslaget till ändring i 1976 års lag.
Nedrustnings- och folkrättsdelegationen tillstyrker förslaget till lag om
rättskapacitet och delar promemorians uppfattning att det är lämpligast att
inte specifikt i lagen ange vilka institutioner som avses, utan låta regeringen
efter framtida beslut i ESK:s ministerråd tillkännage detta.
Uppsala universitet anför att det måhända framstår som märkligt att insti-
tutioner inom ramen för en konferens, som ännu inte kommit att betraktas
som ett fullödigt folkrättssubjekt, nu i Sverige skall betraktas som fullödiga
Prop, 1993/94:192
Bilaga 4
39
folkrättssubjekt. Enligt lagförslaget skall ESK-institutionerna tillerkännas
rättskapacitet motsvarande den som gäller för FN:s fackorgan, dvs. organ
som otvetydigt har status av folkrättssubjekt. Universitetet påpekar också
att denna förmånliga behandling f.n. inte skall gälla ESK-centret i Wien, vil-
ket inte förklaras i promemorian. Tanken att de föreslagna institutionerna
skall ges rättskapacitet i Sverige bör enligt universitetet - trots den osäkra
folkrättssubjektiviteten - bejakas. Sveriges och andra ESK-staters praxis i
form av genomförande av ministerrådets beslut (Rombeslutet) kommer en-
ligt universitetet antagligen att generera en faktisk folkrättssubjektivitet för
ESK och dess institutioner. Att ministerrådets beslut inte är av formellt juri-
diskt bindande karaktär bör enligt universitetet inte föranleda någon tvek-
samhet beträffande förslaget att Sverige genom lagstiftning lever upp till
denna rekommendation.
Immunitet och privilegier
Hovrätten för Västra Sverige finner formuleringen av andra stycket i den
föreslagna 2b § mindre lyckad och föreslår i stället följande lydelse: ”Minis-
terrådets beslut av den 1 december 1993 skall publiceras i Sveriges interna-
tionella överenskommelser och skall i de delar som anges i paragraferna
3 -16 i dess bilaga gälla som svensk lag”.
Också Kammarrätten i Stockholm har invändningar mot formuleringen av
lagrummet och anser att detta bör omformuleras, förslagsvis på följande
sätt. ”Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges internationella över-
enskommelser och skall beträffande paragraferna 3-16 i nämnda bilaga gälla
som svensk lag.”
Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) har ingen erinran mot de
materiella förslagen till ändring i lagen. Däremot anser inte FMO att den
föreslagna lydelsen av 2 b § fyller de krav som kan ställas på så ingripande
lagregler som immunitet och privilegier för aktuell personkategori genom att
hänvisa till ett antal paragrafer i en bilaga till ESK:s ministerråds beslut i
ämnet, särskilt som ett beslut i ministerrådet inte är att anse som en folkrätts-
lig överenskommelse. FMO förordar därför att en annan lagteknisk lösning,
t.ex. i form av en särskild bilaga till privilegielagen, väljs för att uppnå det
önskvärda resultatet.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) bejakar behovet att företrädare för
ESK erhåller samma immunitet m.m. som andra diplomatiska tjänstemän.
FOA påpekar att utredningen väcker en fråga som inte besvaras, nämligen
om militärer som deltar i av ESK sanktionerad fredsbevarande verksamhet
enligt Helsingforsdokumentet skall anses omfattas av immunitetsbestäm-
melserna. FOA anser att det torde stå klart av den föreslagna texten att im-
munitetsreglerna skall gälla även för militära s.k. fact finders, monitorer el-
ler liknande men att frågan huruvida detta gäller även militärer som uppträ-
der i reguljärt organiserade förband inte berörs. FOA anför vidare att be-
stämmelserna i Helsingforsdokumentet innehåller ett antal rekvisit för ESK-
beslut om fredsbevarande insatser, bl.a. att parterna till konflikten är över-
ens om den fredsbevarande insatsen och att MoU undertecknas. Dessa för-
hållanden skulle kunna tolkas så att immunitetsreglerna även skulle omfatta
Prop. 1993/94:192
Bilaga 4
40
soldater som deltar i en av ESK sanktionerad fredsbevarande operation.
Denna fråga bör enligt FOA möjligen bli föremål för ytterligare övervägan-
den.
Generaltullstyrelsen (GTS) anför att de institutioner/personer som skall
komma i åtnjutande av tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) om tullfrihet
m.m. måste klart framgå av lagtexten. GTS anför vidare att det i 1976 års
lag sedan tidigare finns föreskrifter om bl.a. främmande stats observatörer,
inspektörer och medlemmar av en utvärderingsgrupp som utövar uppdrag
som avses i Wiendokumentet den 4 mars 1992 om förtroende- och säkerhets-
skapande åtgärder i Europa samt deras familjemedlemmar. Dessa katego-
rier skall enligt 2a § åtnjuta den immunitet och de privilegier som enligt 2§
tillkommer diplomatiska företrädare och deras familjer. Biträdande perso-
nal till dessa grupper skall också åtnjuta samma immunitet och privilegier.
Den i departementspromemorian föreslagna 2b § föreskriver att den immu-
nitet och de privilegier som anges i paragraferna 3-16 i bilagan till ESK:s
ministerråds beslut den 1 december 1993 (Rombeslutet) skall åtnjutas av
bl.a. ESK:s institutioner, de permanenta delegationerna och deras familje-
medlemmar, staternas representanter, tjänstemän, personer på officiella
uppdrag etc. GTS anser att det ligger i sakens natur att det kan vara svårt
att göra gränsdragningen mellan de fall som avses i 2 a § och 2 b § så klar och
entydig som vore önskvärt. GTS har dock inte funnit skäl till erinran mot
det föreslagna lagrummet.
Riksskatteverket (RSV) anför beträffande hänvisningen i 2b § till paragra-
ferna 3-16 i bilagan till ESK:s ministerråds beslut i ämnet den 1 december
1993 att främst paragraferna 8 punkten a) och 9 är av intresse för skatteför-
valtningen. Enligt 8 § a) skall ESK:s institutioner, deras tillgångar, inkomster
och annan egendom vara befriade från alla direkta skatter. Dock skall di-
rekta skatter som i realiteten endast utgör ersättning för samhällsservice inte
omfattas av befrielsen. Begreppet direkt skatt torde emellertid för svensk
del inte innefatta skatter som i praktiken är avgifter för offentliga tjänster.
Den angivna undantagsregeln torde därmed inte bli aktuell i Sverige. RSV
anför vidare att enligt 9 § varor och tjänster som behövs för en ESK-institu-
tions officiella verksamhet befrias från de eventuella skatter eller avgifter i
verksamhetslandet som ingår i priset. Det kan för svensk del bli aktuellt att
befria från mervärdeskatt och punktskatt. Som framgår av 1 § i 1976 års lag
gäller bestämmelserna i denna lag utan hinder av bestämmelser i andra för-
fattningar. RSV anför att befrielse således i förekommande fall kan medde-
las direkt med stöd av den föreslagna nya lydelsen av 1976 års lag.
Också Skattemyndigheten i Stockholms län anför att det är paragraferna
8 a och 9 i bilagan till Rombeslutet som berör skatteförvaltningen. Skatte-
myndigheten har inga erinringar mot förslaget som man konstaterar är i
överensstämmelse med 1947 års konvention rörande immunitet och privile-
gier för FN:s fackorgan. Utöver vad som anförts av RSV anför skattemyn-
digheten bl.a. följande. Då Rombeslutet inte omfattar frågan om skattefri-
het för inkomster från verksamhet i ESK kommer intern svensk skattelag-
stiftning och i förekommande fall internationella dubbelbeskattningsavtal
att tillämpas på sedvanligt vis för de svenska medborgare som arbetar som
representanter, ESK-tjänstemän eller som medlem i ESK-mission i Sverige
Prop. 1993/94:192
Bilaga 4
41
eller utomlands. I nuvarande 76 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt stad-
gas uttryckligen att utländsk beskickning, diplomatisk personal eller interna-
tionell organisation kan medges återbetalning av mervärdeskatt som erlagts
vid förvärv av vara eller tjänst. Bestämmelsen kompletteras av förordningen
(1978:833) om mervärdeskatt i vissa fall. 1 förordningen stadgas att återbe-
talning av mervärdeskatt kan ske till utländsk beskickning eller lönat konsu-
lat i Sverige eller sådan internationell organisation som avses i 1976 års lag.
Den nuvarande mervärdeskattelagen skall enligt förslag i propositionen
1993/94:99 från och med den 1 juli 1994 ersättas av en ny mervärdeskattelag.
Den nya lagen träder således i kraft samtidigt som de föreslagna ändringarna
i 1976 års lag. De senare ändringarna torde enligt skattemyndighetens me-
ning inte kräva att någon närmare specificering görs av vilka som har rätt till
återbetalning av mervärdeskatt.
Uppsala universitet anför att det är uppenbart att de tänkta ESK-privile-
gierna inte kan insorteras under 4 § i 1976 års lag, eftersom denna bestäm-
melse laborerar med folkrättslig bundenhet som en förutsättning för privile-
gierna i fråga. Den föreslagna 2b § faller emellertid enligt universitetet väl
in i det enumerativa system som lagens inledande bestämmelser uppställer.
Enligt den nya paragrafens andra stycke skall ministerrådets beslut, där rå-
det ”rekommenderar” ESK-staterna att införa erforderliga privilegie- och
immunitetsbestämmelser, publiceras i Sveriges internationella överenskom-
melser (SÖ). Detta synes enligt universitetet inte förenligt med ordalydelsen
i förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internationella över-
enskommelser, eftersom denna förutsätter att de intagna överenskommel-
serna eller besluten är folkrättsligt bindande för Sverige. Enligt motiven till
förordningen utgör dess 3 § snarast hinder för publicering av beslut av enbart
rekommenderande natur. Mot den bakgrunden hade man enligt universi-
tetet förväntat sig att departementspromemorian även skulle överväga beho-
vet av en ändring i SÖ-förordningen.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 4
42
Härigenom föreskrivs följande.
De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa
(ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sig
skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns i
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Prop. 1993/94:192
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
43
Bilaga Prop. 1993/94:192
De institutioner som avses i denna lag är:
1. ESK-sekretariatet.
2. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODIHR).
44
Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
2b§
Sådan immunitet och sådana privi-
legier som anges i punkterna 3-16 i
bilagan till ministerrådets inom Kon-
ferensen om säkerhet och samarbete
i Europa (ESK) beslut i ämnet den 1
december 1993 skall åtnjutas av
1. de institutioner inom ESK som
anges i bilaga till lagen (1994:000)
om rättslig ställning för institutioner
inom Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa,
2. främmande staters permanenta
delegationer vid ESK och deras med-
lemmar,
3. staternas representanter vid mö-
ten med ESK,
4. tjänstemän vid de institutioner
som anges under 1,
5. personer på fältuppdrag för
ESK eller som utövar uppdrag som
personliga representanter för ESK:s
ordförandeskap, samt
6. den egendom som utnyttjas på
faltuppdrag.
Ministerrådets beslut skall publice-
ras i Sveriges internationella överens-
kommelser och skall i de delar som
anges i punkterna 3-16 i nämnda bi-
laga gälla som svensk lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1987:341
Prop. 1993/94:192
Bilaga 5
45
Prop. 1993/94:192
Bilaga 6
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 (Utrikesdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om rättslig
ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete
inom Europa (ESK) samt till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni-
tet och privilegier i vissa fall.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lisbeth
Petersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Det förstnämnda förslaget lämnas utan erinran.
I lagen om immunitet och privilegier i vissa fall förordar Lagrådet att 2b §
får följande lydelse.
”Sådan immunitet och sådana privilegier, som följer av punkterna 3- 16 i
bilagan till det av ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samar-
bete i Europa (ESK) den 1 december 1993 fattade beslutet om rättskapacitet
samt immunitet och privilegier, skall åtnjutas av
1. de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen (1994:000) om
rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samar-
bete i Europa (ESK),
2. de permanenta delegationer, de personer och den egendom som anges
i de nämnda punkterna i bilagan till ministerrådets beslut, tjänstemän dock
endast om de är tjänstemän vid de institutioner som anges i bilagan till den
nyssnämnda lagen. Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges interna-
tionella överenskommelser”.
46
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Prop. 1993/94:192
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,
Unckel, P Westerberg
Föredragande: statsrådet af Ugglas
Regeringen beslutar proposition 1993/94:192 Rättslig ställning för institu-
tioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa samt immuni-
tet och privilegier.
47
gotab 46205, Stockholm 1994