Prop.
1993/94:182
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 april 1994
Birgit Friggebo
Inger Davidson
(Civildepartementet)
I propositionen läggs fram förslag till en ny lotterilag.
Nyheterna i förhållande till nu gällande lotterilag är i huvudsak följan-
de.
- Vinstbeloppen för penningvinster höjs i folkrörelsernas lotterier.
Folkrörelserna får anordna lokala, regionala och riksomfattande
lotterier med penningvinster om högst ett basbelopp. Vidare tillåts
värdepappersvinster. Dessa får emellertid utgöra högst 25 procent av
det totala vinstvärdet.
- I s.k. registreringslotterier, dvs. lotterier som får anordas under en
treårsperiod, höjs det tillåtna insatsbeloppet till 20 basbelopp. Vinst
som utgörs av pengar får uppgå till högst ett basbelopp. Värdepap-
persvinster utan vinsttak tillåts.
- I fråga om bingospel föreslås höjda vinster till högst ett basbelopp
eller om det finns särskilda skäl högst sex basbelopp. Värdepappers-
vinster tillåts.
- Vinstandelen i egentliga lotterier och bingospel skall vara minst
35 procent och i egentliga lotterier högst 55 procent av insatsernas
värde.
- När det gäller de icke tillståndspliktiga lotterierna, de s.k. frisektors-
lotteriema, föreslås att högsta tillåtna vinst i folkrörelsernas lotterier
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
höjs till 1/6 basbelopp (for närvarande 5 867 kr). Vinsterna får be- Prop. 1993/94:182
talas ut i kontanter, värdepapper och varor.
- En ny automatspelsform tillåts. Tillstånd får ges bara till spel på s.k.
värdeautomater till förmån for sådana sammanslutningar som är
ideella föreningar och som har till huvudsakligt syfte att främja all-
männyttigt ändamål inom landet. Värdeautomatema, där vinstmöjlig-
heterna beror på slumpen, får betala ut vinst endast i form av värde-
bevis (presentkort), spelpolletter eller liknande. Kontantvinster tillåts
inte i någon form. Högsta tillåtna insats är 1/6 500 basbelopp (for
närvarande 5 kr 41 öre) och högsta tillåtna vinsten är 100 gånger
insatsen (för närvarande 541 kr).
- Anordnaren av ett lotteri eller ombud för anordnaren förbjuds att
lämna kredit for insatser i lotteriet.
- Den som är under 18 år får inte delta i automatspel, roulettspel, tär-
ningsspel eller kortspel.
- Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
- Regeringen avser att i ett senare sammanhang föreslå att medel anslås
till dels forskning om spelberoende, dels stöd till organisationer för
spelberoende människor.
- Den nuvarande Lotterinämnden förstärks och får ett nytt namn, Lot-
teriinspektionen. Myndigheten föreslås ta över tillståndsgivningen till
alla lotterier och spel utom till lokala och regionala lotterier samt
bingospel. Sålunda föreslås den bli tillståndsmyndighet för restau-
rangkasinospel, dvs. roulettspel, tämingsspel och kortspel. Regering-
en behåller dock tillståndsgivningen för Penninglotteriet, Tipstjänst
och AB Trav och Galopp (ATG) samt eventuella lotterier i övrigt till
vilka en myndighet inte kan lämna tillstånd. Den nya myndigheten
skall utöva central tillsyn över samtliga lotterier och spel i landet
inklusive de som förutsätter regeringens tillstånd. Detta kräver en
förstärkning av kontrollresursema.
- 1 prop. 1993/94:243 som samtidigt med den här propositionen över-
lämnas till riksdagen föreslås bl.a. att riksdagen skall bemyndiga
regeringen att till folkrörelserna överlåta AB Tipstjänst.
I den propositionen redovisas också regeringens bedömning i fråga
om att i landet inte tillåta sammanhållet kasinospel med internationel-
la regler.
Vidare föreslås i den nämnda propositionen att bingoskatten skall
avskaffas samt att roulettskatten skall ändras.
Innehållsförteckning
Prop. 1993/94:182
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4
2 Förslag till lotterilag ......................... 5
3 Ärendet och dess beredning .................... 17
4 Utgångspunkter............................ 18
5 Folkrörelsernas lotterier....................... 20
5.1 Tillståndspliktiga egentliga lotterier............ 20
5.2 Frisektorslotterier....................... 23
5.3 Bingospel............................ 25
5.4 Bingoallianser......................... 27
5.5 Spel på värdeautomater................... 28
5.6 Lotterier i radio och TV .................. 32
6 Roulettspel, tämingsspel och kortspel............... 35
7 Förbjudna förfaranden........................ 37
8 Forskning om spelberoende..................... 39
9 Tillsyn och kontroll.......................... 41
10 Tillståndsmyndigheter ........................ 43
11 Överklagande ............................. 46
12 Kostnadskonsekvenser........................ 48
13 Övriga frågor ............................. 49
14 Lagteknisk lösning .......................... 50
15 Författningskommentar........................ 51
Bilaga 1 Kommitténs sammanfattning av betänkandet
Vinna eller försvinna (SOU 1992:130) 92
Bilaga 2 Kommitténs lagförslag .................. 113
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser............ 132
Bilaga 4 Lotterier och spel 1992-93, SCB ............ 133
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ............... 138
Bilaga 6 Lagrådets yttrande ..................... 151
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 3
den 7 april 1994
178
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lotterilag.
Härigenom föreskrivs följande
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag skall tillämpas på lotterier som anordnas for allmänheten.
Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det som vill-
kor för deltagande krävs medlemskap i en viss sammanslutning, om
denna väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när lotteriet
annars med hänsyn till omfattningen eller till villkoren för deltagande är
att jämställa med ett lotteri som är anordnat för allmänheten.
Lagen skall tillämpas också på lotterier i form av bingospel, auto-
matspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel som inte anordnas för
allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.
2 § Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.
Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger
vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i
lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Definitioner
3 § Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera delta-
gare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad
var och en av de övriga deltagarna kan få genom
1. lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden,
2. marknads- och tivolinöjen,
3. bingospel, automatspel, roulettspel, tämingsspel, kortspel, kedje-
brevsspel och liknande spel.
Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas
till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller
mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.
Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.
4 § Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier som anges
i 3 § första stycket 1 och 2 med undantag för vadhållning i samband
med hästtävling och idrottstävling.
5 § Med bingospel avses i denna lag ett lotteri
1. som förutsätter att deltagaren är närvarande på spelplatsen och där
köper en bingobricka,
2. där vinstmöjligheterna är beroende av om de nummer som dras
sammanfaller med numren på bingobrickan, och
3. där deltagaren genast gör anspråk på sin vinst.
6 § Med automatspel avses i denna lag spel på följande mekaniska eller
elektroniska spelautomater:
Prop. 1993/94:182
- varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av Prop. 1993/94:182
varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen,
- penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av peng-
ar och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen,
- värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna hu-
vudsakligen beror på slumpen,
- skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens
skicklighet.
Med lottförsäljningsautomat avses en automat som inte är utrustad
med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter
betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott
eller en nitlott.
7 § Med kedjebrevsspel avses i denna lag spel i vilka vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på antalet deltagare som efter hand inträder i spe-
let.
8 § Med basbelopp avses i denna lag basbelopp enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Krav på tillstånd och typgodkännande
9 § Lotterier får anordnas bara efter tillstånd, om något annat inte följer
av denna lag.
Allmänna förutsättningar för tillstånd
10 § Tillstånd att anordna ett lotteri får lämnas endast om det kan antas
att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämp-
ligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser.
Tillståndstid
11 § Tillstånd att anordna lotteri skall avse en viss tid och ett visst
område där lotteriverksamheten får bedrivas. Om det inte finns särskil-
da skäl till annat, skall området utgöras av det område där den sam-
manslutning som söker tillstånd huvudsakligen är verksam.
Tillstånd skall lämnas till den som anordnar lotteriet.
Tillstånd med villkor
12 § Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med särskilda
villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Föreståndare
Prop. 1993/94:182
13 § För varje tillståndspliktigt lotteri som anordnas av en juridisk
person skall det finnas en föreståndare som tillståndsmyndigheten god-
känner.
Tillståndsmyndigheten får medge undantag från kravet på förestån-
dare, om det är uppenbart att någon sådan inte behövs.
Typgodkännande
14 § Förslutna lotter och bingobrickor som används i ett lotteri skall
vara av godkänd typ. Detsamma gäller teknisk utrustning som används
för insatser, vinstdragning eller kontroll av egentliga lotterier och bin-
gospel.
Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.
Egentliga lotterier
som kan få tillstånd
15 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får lämnas till en svensk
juridisk person som är en ideell förening och som
1. enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett allmän-
nyttigt ändamål inom landet,
2. bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant ända-
mål,
3. inte vägrar någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda
skäl för detta med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens
verksamhet eller syfte eller av någon annan orsak, och
4. för sin verksamhet behöver lotteriinkomster.
Tillstånd får lämnas också till en annan juridisk person än en ideell
förening eller en juridisk person som har till huvudsakligt syfte att
främja ett allmännyttigt ändamål utom landet, om det finns särskilda
skäl för det.
Förutsättningar för tillstånd
16 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om
1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda
vinstvärdet i lotteriet,
3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas värde,
4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och
5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkast-
ning och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga
ändamålet.
Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det Prop. 1993/94:182
finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en lottförsäljningsautomat krävs vidare att
1. en vinstplan är lastställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut någon vinst.
Lotterier som kräver registrering
17 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam
huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna
egentliga lotterier under en treårsperiod, om
1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där samman-
slutningen är verksam,
2. lotterierna inte bedrivs från en fest försäljningsplats som tillhanda-
hålls av ett serviceföretag,
3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under
treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,
4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
5. värdet av vinsterna i varje lotteri motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas värde,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs, och
7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten
godkänt.
Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på före-
ståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att någon sådan inte
behövs.
För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna
särskilda förutsättningar.
Lotterier i radio och television
18 § Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 §§ får inte anordnas i radio
eller television utan särskilt tillstånd.
Tillstånd att anordna sådana lotterier i närradio eller egensändningar
av television i kabelnät får lämnas bara om det kan antas att marknaden
för lokala lotterier inte försämras.
Lotterier som inte behöver tillstånd
19 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § får anordna egentliga
lotterier utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar, Prop. 1993/94:182
2. lotteriet bedrivs bara inom det for tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,
3. värdet av vaije insats uppgår till högst 1 /6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistoma eller i den lokal
där lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras
och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt for allmän-
heten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, och
8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens
eller bingospelets slut for dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt
rum före lottförsäljningen.
Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som
sägs i första stycket 2, påböijas fyra veckor innan tillställningen eller
sammankomsten äger rum.
20 § Egentliga lotterier får även i andra fäll än som anges i 19 § anord-
nas utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål,
eller
c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk
till förmån för ett allmännyttigt ändamål,
2. lotteriet bedrivs bara inom det for tillställningen eller samman-
komsten avsedda området,
3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster,
4. värdet av vaije insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp,
6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet,
7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och
8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där
lotteriet bedrivs.
21 § I samband med utgivandet av en tryckt periodisk skrift eller i
samband med sändning i radio eller television får det utan tillstånd
anordnas lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i
skriften eller i sändningen, om
1. det som villkor för att delta i lotteriet inte fordras att skriften
innehas eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
Bingospel Prop. 1993/94:182
22 § Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan sammanslut-
ning som avses i 15 §, om
1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp,
2. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av insatser-
nas värde,
3. vinstandelen anges på bingobrickoma eller anslås i spellokalen,
och
4. det kan antas att bingospelet kommer att ge sammanslutningen
skälig avkastning, om det inte finns särskilda skäl for något annat.
Om det finns särskilda skäl for det får värdet av högsta vinsten uppgå
till högre belopp än som anges i första stycket 1, dock högst sex basbe-
lopp.
Tillstånd får lämnas för högst tre år åt gången.
23 § Bestämmelserna i 18 § om egentligt lotteri gäller också för bingo-
spel.
24 § Vid prövning av frågor om tillstånd enligt 22 § till bingospel skall
särskild hänsyn tas till sammanslutningens behov av inkomster från
bingospel för sin verksamhet.
Om utrymmet for bingospel på marknaden är begränsat skall vid
bedömningen av behovet av inkomster från bingospel hänsyn främst tas
till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars
ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Företräde
skall dessutom ges sammanslutning som bedriver verksamhet som främ-
jar förståelsen for och underlättar anpassningen av handikappade barn
och ungdomar i samhället.
Automatspel
Spel på varuspelsautomater
25 § Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det for rörelsen finns till-
stånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker eller om det ändå kan antas att
spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten, eller
c) bingospel,
2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1 /300 basbelopp,
4. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för något
annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
10
6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller Prop. 1993/94:182
på den plats där spelet skall bedrivas.
Spel på penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater
26 § Tillstånd att anordna spel på penningautomater, värdeautomater
och skicklighetsautomater får lämnas, om spelet anordnas på fartyg i
internationell trafik.
27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fåll än som
avses i 26 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som avses
i 15 §,
2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet,
om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin
eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per
spel,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst hundra gånger insatsen,
5. högst fem värdeautomater placeras på vaije spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatser-
nas värde,
8. spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,
9. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas för
något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal
eller på den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till spelföretag som an-
tingen ägs av folkrörelserna eller har ett statligt inflytande eller till
spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt inflytande.
Innehav av penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautoma-
ter
28 § Penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater får
innehas bara efter tillstånd.
Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt 26 eller 27 § att anordna sådant
automatspel, om automaten omfattas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från
dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess kon-
kursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat,
till dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallel- j 1
sen vann laga kraft.
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och Prop. 1993/94:182
ordningsbestämmelser.
29 § Införsel till landet av penningautomater, värdeautomater och skick-
lighetsautomater är tillåten endast för den som har rätt att enligt 28 §
första stycket eller andra stycket 1 inneha sådan automat.
30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva undantag från 28 § första stycket och 29 § i fråga om pen-
ningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater som innehas
1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller lik-
nande.
31 § I fråga om rätten att hantera oförtullade penningautomater, värde-
automater och skicklighetsautomater gäller lagen (1973:980) om trans-
port, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.
Roulettspel och tämingsspel
32 § Tillstånd att anordna roulettspel och tämingsspel får ges, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande
anläggning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns till-
stånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker eller om det ändå kan antas att
spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten, eller
c) trafik på fartyg i internationell trafik,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1/6 000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1 /200 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd bedöms vara lämplig att driva verksam-
heten.
33 § Vid prövningen enligt 32 § första stycket 4 skall tillståndsmyndig-
heten beakta sökandens erfarenheter på området, ekonomiska förhållan-
den, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna,
laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse.
I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella
föreningar skall prövningen även omfatta
1. verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning
har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget
eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med
den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jäm-
förligt ekonomiskt intresse, och
3. bolagsmännen i handelsbolag. Prop. 1993/94:182
Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant
anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672)
är att anse som närstående till gäldenären.
Kortspel
34 § Tillstånd att anordna kortspel får ges, om
1. spelet anordnas i ett sådant sammanhang som avses i 32 § första
stycket 1,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1/600 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1 /400 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd uppfyller kraven i 32 § första stycket 4
enligt 33 §.
Förbud att delta i vissa lotterier
35 § Den som är under 18 år får inte delta i automatspel, roulettspel,
tämingsspel eller kortspel.
36 § Anställda eller funktionärer hos den som anordnar bingospel eller
sådana lotterier som avses i 35 § får inte delta i lotteriet.
Förbjudna förfaranden
37 § Det är inte tillåtet för den som anordnar ett lotteri enligt denna lag
att lämna kredit för insatser i lotteriet.
38 § Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i
förvärvssyfte
1. främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är
tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri, eller
2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta emot insatser eller
förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Tillståndsmyndigheter
Egentliga lotterier
39 § Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor
om tillstånd enligt 16 §, när lotteriet skall anordnas av en sammanslut-
ning som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun.
Registrering enligt 17 § skall göras hos den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer.
13
40 § Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd enligt 16 §, när lotteriet Prop. 1993/94:182
skall bedrivas i flera kommuner inom ett län.
41 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när
lotteriet skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fall då särskilt
tillstånd krävs enligt 18 eller 23 §.
Bingospel
42 § Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas prövar
frågor om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall bedrivas i flera län
elier om 22 § andra stycket skall tillämpas prövas dock frågan om
tillstånd av Lotteriinspektionen.
Automatspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel
43 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd att anordna
1. spel på varuspelsautomater enligt 25 §,
2. spel på penningautomater, värdeautomater och skicklighetsauto-
mater enligt 26 §,
3. roulettspel och tämingsspel enligt 32 § och
4. kortspel enligt 34 §.
44 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar
frågor om tillstånd enligt 27 § att anordna spel på värdeautomater.
Innan sådant tillstånd lämnas skall berörd kommun ges tillfälle att yttra
sig.
Andra lotterier
45 § Regeringen får meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra
fall och annan ordning än som anges i denna lag. Sådant tillstånd får
dock inte avse kedjebrevsspel eller liknande spel eller sådant automat-
spel som ger vinst i form av pengar.
Typgodkännande
46 § Lotteriinspektionen prövar frågor om typgodkännande enligt 14 §.
Tillstånd till innehav av vissa spelautomater
47 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd
enligt 28 § att inneha penningautomater, värdeautomater och skicklig-
hetsautomater.
14
Tillsyn och kontroll
Central och lokal tillsyn
48 § Lotteriinspektionen har den centrala tillsynen över att denna lag
och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Lotte-
riinspektionen utövar också den närmare tillsynen över sådana lotterier
som anordnas efter tillstånd av inspektionen och regeringen.
Den kommunala tillstånds- och registreringsmyndigheten samt läns-
styrelsen har den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anord-
nas efter tillstånd av eller registrering hos myndigheten.
Länsstyrelser och kommuner skall hjälpa Lotteriinspektionen att
utöva den centrala tillsynen.
Kontrollanter
49 § Tillståndsmyndigheten respektive registreringsmyndigheten skall
utse en kontrollant för sådana egentliga lotterier som avses i 16 och
17 §§ samt fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas av
den som anordnar lotterierna.
Den som efter registrering anordnar lotterier enligt 17 § skall senast
den 15 februari vaije år till kontrollanten redovisa de lotterier som har
anordnats under föregående kalenderår. Kontrollanten skall senast den 1
april vaije år och vid utgången av vaije tillståndsperiod lämna registre-
ringsmyndigheten uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de
lotterier som har anordnats under perioden.
Upplysningsskyldighet
50 § Den som har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av 17 §
anordnar lotterier efter registrering är skyldig att på begäran av till-
synsmyndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de hand-
lingar eller annat som behövs for tillsynen.
Miming och återkallelse av tillstånd
51 § Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag eller
föreskrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av
lagen, får den myndighet som har lämnat tillståndet meddela varning
eller återkalla tillståndet.
Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättningarna för
tillståndet inte längre finns eller har ändrats.
Beslut om varning och återkallelse av tillstånd gäller omedelbart, om
inte annat bestäms.
Förelägganden och forbud
52 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud
Prop. 1993/94:182
15
som behövs for att denna lag och de föreskrifter och villkor som har Prop. 1993/94:182
meddelats med stöd av lagen skall följas.
Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite.
Avgifter
53 § Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd, registrering, typgod-
kännande och tillsyn enligt denna lag.
I ärenden hos en kommunal nämnd skall avgiften betalas enligt den
taxa som fullmäktige bestämmer.
I andra fall skall avgift betalas enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Straffbestämmelser
54 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt-
ligen eller av grov oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri, eller
2. olovligen innehar en penningautomat, värdeautomat eller skicklig-
hetsautomat.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Ar brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
55 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud
enligt denna lag får inte dömas till straff enligt 54 § för en gärning som
omfattas av föreläggandet eller förbudet.
56 § Om flera har medverkat till brott som avses i 54 § gäller bestäm-
melserna i 23 kap. brottsbalken.
57 § Bestämmelserna i 54 och 56 §§ skall inte tillämpas, om gärningen
är belagd med straff i brottsbalken.
Om olovlig införsel av vara och försök till det finns bestämmelser i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
58 § Insatser som tagits emot vid brott enligt denna lag samt utrustning,
handlingar och annan egendom som har använts vid eller varit föremål
för ett sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart
oskäligt. Om en spelautomat förverkas skall även dess innehåll förklaras
förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Förverkande kan, utöver vad som framgår av 36 kap. 5 § brottsbal-
ken, ske hos den som yrkesmässigt tillhandahållit egendomen. I stället
för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
16
Överklagande Prop.
59 § Ett beslut enligt denna lag av en kommunal nämnd, en länsstyrelse
eller Lotteriinspektionen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lotterilagen
(1982:1011) skall upphöra att gälla.
2. Tillstånd att anordna roulettspel, tämingsspel och kortspel som har
beviljats enligt äldre föreskrifter upphör att gälla senast den 1 juli 1995.
3. Andra tillstånd än som avses i 2 och som har meddelats enligt
äldre föreskrifter fortsätter att gälla. I fråga om sådana tillstånd till-
lämpas äldre föreskrifter. Tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater
vilka inte är tillåtna enligt den nya lagen får förlängas längst till och
med den 31 december 1997. Registrering av lotterier enligt äldre före-
skrifter fortsätter att gälla. Om registrering sker enligt den nya lagen
upphör den gamla registreringen att gälla.
4. Lagen får tillämpas från och med den 1 oktober 1994 i fråga om
tillstånd till lotterier som skall anordnas efter den 1 januari 1995. Där-
vid skall frågor om tillstånd som enligt den nya lagen prövas av Lotteri-
inspektionen, före ikraftträdandet prövas av Lotterinämnden.
5. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som i
andra fall än som avses i 4 har meddelats före lagens ikraftträdande.
Den nu gällande lotterilagen (1982:1011, ändrad senast 1992:311)
trädde i kraft den 1 januari 1983. Lagen bygger i väsentliga delar på
den tidigare gällande lotteriförordningen (1939:207, upphävd
1982:1012).
Enligt lotterilagen får lotterier om pengar och pengars värde inte
anordnas för allmänheten i andra fall eller i annan ordning än som
anges i lagen. Regeringen har dock en möjlighet att ge tillstånd i andra
fall än de lagen medger. En grundläggande princip i lotterilagstiftningen
har sedan länge varit att behållningen av lotterier och spel skall tillfalla
det allmänna eller allmännyttiga ändamål.
Vid sidan av spelbolagen med statligt inflytande är det således i
huvudsak ideella föreningar med syfte att främja allmännyttigt ändamål
inom landet som kan få tillstånd att anordna lotterier. Endast i undan-
tagsfall har privata vinstintressen accepterats på spel- och lotteriom-
rådet. Så är fellet beträffande s.k. restaurangkasino samt marknads- och
tivolinöjen såsom automatspel och bollkastning. Den verksamhet som
spelbolagen med statligt inflytande bedriver, dvs. Svenska Penninglotte-
1993/94:182
17
2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
riet AB, AB Tipstjänst och AB Trav och Galopp grundas på beslut av
regeringen.
Genom ändringar i lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989
(SFS 1988:839) har penningvinster i viss utsträckning blivit tillåtna i
folkrörelsernas lotterier och bingospel.
Den 11 april 1991 bemyndigade regeringen det statsråd som hade till
uppgift att föredra ärenden om lotterier m.m. att tillkalla en parlamenta-
riskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över lotterilagstiftningen
och undersöka i vad mån folkrörelserna i högre grad än för närvarande
kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel
(dir. 1991:22). Utredningen har arbetat under namnet Lotteriutredning-
en (C 1991:01).
I december 1992 avlämnade Lotteriutredningen sitt slutbetänkande,
Vinna eller försvinna - Folkrörelsernas spel i framtiden (SOU
1992:130). Kommitténs sammanfattning av sitt betänkande återfinns i
bilaga 1 och kommitténs lagförslag återges i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna har lagts som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena
har publicerats i Ds 1993:74.
I det följande lägger regeringen på grundval av Lotteriutredningens
slutbetänkande fram ett förslag till en helt ny lotterilag.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över det förslag till lotterilag som återfinns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
Lagrådet föreslår, utöver redaktionella ändringar, ett antal mindre
ändringar av saklig och lagstiftningsteknisk art.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa smärre ändringar av saklig och redaktionell art gjorts i lagtexten.
Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren till
lotterilagen.
För folkrörelserna har lotterier av tradition varit en betydande inkomst-
källa. Omsättningen på den totala lotteri- och spelmarknaden har ökat
under åttiotalet. Den tidigare kraftiga tillväxten på det statliga lotteriom-
rådet har mattats av under senare år. De statliga lotterierna står ändå
för huvuddelen av ökningen medan folkrörelselotteriemas andel av
omsättningen, relativt sett har minskat sedan år 1975. En viss
återhämtning för folkrörelsernas del har dock kunnat märkas under
senare år.
Frågan om hur lotteri- och spelmarknaden utvecklas för folkrörelser-
na är bl.a. beroende av i vilken utsträckning dessa förmår att utnyttja de
möjligheter till ökade intäkter av lotterier och spel som de senaste änd-
Prop. 1993/94:182
18
ringarna i lotterilagstiftningen ger. Man har t.ex. kunnat konstatera att Prop. 1993/94:182
omsättningen i bingospel har ökat påtagligt och att nettobehållningen har
blivit betydligt större än tidigare. BingoLotto är ett rikslotteri som vuxit
kraftigt sedan starten år 1991.
Spel- och lotteriverksamheten bör även i fortsättningen i allt väsent-
ligt vara förbehållen staten och folkrörelserna. Men det är ofta nöd-
vändigt att kommersiella serviceföretag svarar för själva driften. Endast
i undantagsfall och inom vissa väl avgränsade områden kan kommersiel-
la intressen i övrigt accepteras när det gäller lotteri- och spelverksam-
het.
Folkrörelsernas roll på spelmarknaden och andelen av densamma bör
stärkas. Det är angeläget att skapa så goda ekonomiska villkor som
möjligt för folkrörelserna. I det statsfinansiellt mycket ansträngda läge
som nu råder måste alla möjligheter till annan finansiering än genom
statliga bidrag också undersökas och prövas. Det innefattar även lotteri-
och spelmarknaden. Även om minskningen av folkrörelsernas andel av
marknaden synes ha stannat av, bör enligt regeringens mening ökade
och mera bestående intäktsmöjligheter för folkrörelserna övervägas.
Lotteri- och spelmarknaden i Sverige är omfattande. Enligt nyligen
genomförda beräkningar uppskattas omsättningen på den legala markna-
den till cirka 24 miljarder kronor år 1993. Det är angeläget att denna
omfattande marknad står under en effektiv tillsyn och kontroll.
Med dessa utgångspunkter lägger regeringen i det följande fram
förslag till bl.a. ökade intäktsmöjligheter för folkrörelserna genom nya
automatspelsformer och förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier
och spel samt till en förstärkt tillsyn och kontroll av spel- och lotteri-
marknaden.
I en annan proposition (prop. 1993/94:243) som samtidigt med den
här propositionen överlämnas till riksdagen föreslås bl.a. att riksdagen
skall bemyndiga regeringen att till folkrörelserna överlåta AB Tips-
tjänst.
I den propositionen redovisas också regeringens bedömning i fråga
om att i landet inte tillåta sammanhållet kasinospel med internationella
regler.
Vidare föreslås i den nämnda propositionen att bingoskatten skall
avskaffas samt att roulettskatten skall ändras.
I övrigt avser regeringen att senare återkomma till riksdagen med de
följdändringar som behövs i annan lagstiftning.
19
5.1 Tillståndspliktiga egentliga lotterier
Regeringens förslag: I egentliga lotterier skall penningvinster
om högst ett basbelopp tillåtas i både lokala och regionala lotte-
rier samt i rikslotterier.
Värdepappersvinster skall tillåtas. Sådana vinster skall dock
få utgöra högst 25 procent av det sammanlagda vinstvärdet i
lotteriet. För varuvinster föreskrivs inget högsta tillåtna vinst-
värde.
Utrymmet for s.k. registreringslotterier, dvs. lotterier som
efter registrering får anordnas under en treårsperiod, skall
utökas. Insatsernas belopp under en treårsperiod höjs från högst
300 000 kr till högst 20 basbelopp. Vinst som utgörs av pengar
får uppgå till högst ett basbelopp i sådana lotterier. Värdepap-
persvinster utan vinsttak tillåts.
Tillstånd till egentliga lotterier skall få lämnas endast om
värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas värde.
Utredningens förslag: I fråga om höjda vinstnivåer överensstämmer
utredningens förslag med regeringens utom såvitt gäller vinsttaket för
penningvinster i rikslotterier och vinstbegränsning för värdepappersvins-
ter. Utredningen föreslår att penningvinsterna får uppgå till högst tio
basbelopp i rikslotterier och att det inte skall vara något vinsttak för
värdepappersvinster.
När det gäller vinstandelens värde överensstämmer utredningens för-
slag med regeringens. Utredningen har dock inte föreslagit någon högs-
ta tillåtna vinstandel.
Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker utredning-
ens förslag i fråga om höjda vinstnivåer och vinstandelens värde. Några
remissinsstanser anser att vinstandelen bör vara högre än 35 procent av
insatsernas värde.
Skälen för regeringens förslag: Beteckningen egentliga lotterier an-
vänds enligt nu gällande lotterilag för sådana lotterier som inte är kedje-
brevsspel eller liknande spel eller automatspel, roulettspel, tämingsspel,
kortspel eller bingospel (2 § första stycket). Med begreppet avses alltså,
förutom s.k. traditionella lotterier, också sådana lotterier i vilka antalet
insatser och vinster samt värdet av dessa inte är bestämda enligt en
uppgjord plan. Även sådant som t.ex. pilkastning och bollkastning
omfettas därför av begreppet.
Penningvinster
Tidigare har lotterier med penningvinster huvudsakligen varit förbe-
hållna spelbolagen med statligt inflytande. Anledningen till det är den
Prop. 1993/94:182
20
attraktivitet som lotterier om pengar anses ha. Det har ansetts att staten Prop. 1993/94:182
på bästa sätt kan beakta riskerna för sociala skadeverkningar vid ut-
formningen av sina lotterier och spel. Vidare har det förutsatts att stat-
liga lotterier och spel utformas så att lottköpamas och spelarnas berätti-
gade intressen tillgodoses. Dessutom är statens inkomster av spel be-
tydande.
Sedan den 1 januari 1989 är genom ändringar i 12 § lotterilagen pen-
ningvinster om högst 500 kr tillåtna i lokala och regionala förenings-
lotterier. Penningvinster är däremot inte tillåtna i lotterier som bedrivs
i flera län (rikslotterier).
Erfarenheterna av penningvinster i föreningslotteriema är goda. Det
har inte kommit fram några direkta nackdelar eller olägenheter. Samti-
digt har det visat sig att den begränsade möjligheten till penningvinster
har gjort det svårare för de idella föreningarna att få avsättning för sina
lotterier. Regeringen anser därför att tiden nu är mogen för dels en
höjning av högsta tillåtna penningvinst i de lokala och regionala före-
ningslotteriema, dels att tillåta penningvinster i folkrörelsernas riks-
lotterier. Möjligheten till högre penningvinster bör kunna medverka till
att öka föreningslotteriemas attraktivitet och därmed folkrörelsernas
intäkter.
Utredningen har föreslagit att högsta tillåtna penningvinst i rikslotteri-
er skall vara tio basbelopp vilket för närvarande innebär 352 000 kr. I
dag är inga penningvinster tillåtna. I princip är bara varuvinster tillåtna
i sådana lotterier. Det är både kostsamt och opraktiskt för en lotterian-
ordnare att skicka småvinster i form av varor runt om i landet. Lotterier
med endast varuvinster av inte alltför högt värde framstår heller inte
som särskilt attraktiva. När det gäller vinster i 50 000-100 000 kro-
norsklassen uppfattar lottköparen dock ofta bilar, båtar och resor etc.
som lika lockande som penningvinster.
Penninglotteriet, som är den största lotterianordnaren i landet, erbju-
der 100 000 kr som högsta penningvinst i sitt största lotteri (Triss). I
lotteriet Spader är högsta penningvinsten 40 000 kr. Konkurrensen på
lotterimarknaden skulle kunna påverkas negativt, särskilt för Penning-
lotteriets del, om folkrörelserna fick möjlighet att ha penningvinster upp
till 352 000 kr.
Av dessa skäl bör högsta tillåtna penningvinst i folkrörelsernas
lotterier bestämmas till ett basbelopp som för närvarande är 35 200 kr.
Genom att bestämma vinstnivåerna i basbelopp blir de oberoende av
förändringarna i penningvärdet.
Värdepappersvinster
De värdepappersvinster som förekomer i lotterisammanhang är i huvud-
sak svenska statens premieobligationer.
Värdepappersvinster är idag inte tillåtna i lokala och regionala lotteri-
er. Lotterinämnden kan dock tillåta värdepappersvinster i rikslotterier. I
praxis tillåts värdepappervinster upp till 25 procent av totala vinstvär-
det. Vad gäller värdepappersvinster finns det enligt regeringens mening 21
nu inga bärande skäl att tillåta sådana endast i rikslotterier men inte i Prop. 1993/94:182
lokala och regionala lotterier. Möjligheten till värdepappersvinster bör
inte heller vara beroende av tillståndsmyndighetens prövning. I fråga
om värdepappersvinster, som är direkt utbytbara mot pengar, bör vinst-
värdet begränsas till 25 procent av det totala vinstvärdet i vinstplanen. I
likhet med vad som nu gäller bör det inte vara något vinsttak för varu-
vinster.
Registreringslotterier
I nu gällande lotterilag (14 §) finns bestämmelser om s.k. registrerings-
lotterier. Ideella föreningar får efter registrering och under vissa förut-
sättningar anordna egentliga lotterier under tre år. Det enda som prövas
är att föreningen uppfyller lotterilagens krav på en ideell förening.
Föreningen behöver under denna tid inga enskilda tillstånd för vaije
lotteri. Vinsterna i ett sådant lotteri får inte utgöras av värdepapper.
Penningvinster får uppgå till högst 500 kr. För varuvinster finns inget
vinsttak. Insatsernas sammanlagda belopp i dessa lotterier får under en
treårsperiod uppgå till högst 300 000 kr.
Av samma skäl som tidigare har anförts i fråga om andra egentliga
lotterier som kräver tillstånd enligt 11 § nu gällande lotterilag bör ut-
rymmet för penningvinster höjas även för sådana lotterier som får an-
ordnas efter registrering.
Vinsttaket för penningvinster i dessa lotterier bör höjas från 500 kr
till ett basbelopp. Som en konsekvens av detta bör värdet av de sam-
manlagda insatserna under en treårsperiod höjas från högst 300 000 kr
till högst 20 basbelopp (år 1994 704 000 kr). Vidare bör även för dessa
lotterier värdepappersvinster tillåtas. Eftersom registreringslotteriema
inte kan förväntas att i någon väsentlig utsträckning negativt påverka
marknaden för andra lotterier bör något högsta vinstvärde inte före-
skrivas när det gäller värdepappers- och varuvinster.
Vinstandelens värde
Bestämmelser om att en viss minsta andel av insatsernas värde skall
utgöra vinst bör ges i lag. Vinstandelens värde bör anges på lottsedeln
eller bingobrickan eller anslås i lokal där lotteriet bedrivs. Vissa lotteri-
er fungerar som stödlotterier. Lottköpama vet till vilken förening eller
till vilket ändamål pengarna går. För dessa lottköpare är vinster och
vinstandelar inte primärt intressanta uppgifter. För att lotterianordnama
inte på ett otillbörligt sätt skall utnyttja denna situation till nackdel för
lottköpama bör det finnas en bestämmelse om minsta vinstandel. En
rimlig minsta andel bedömer regeringen vara 35 procent.
Det innebär inte att alla lotterier kommer att hamna på denna låga
vinstandelsnivå. Vissa lotterier är sådana att marknaden helt enkelt
kräver högre vinstandel. En rimlig bedömning är därför att flertalet
lotterier, trots minimiregeln, kommer att ha en vinstandel på 50 pro-
cent. Det kan diskuteras om det bör föreskrivas ett tak för den högsta
22
tillåtna andelen vinster av insatsernas värde. Om ett lotteri använder en Prop. 1993/94:182
mycket hög andel av insatsernas värde som vinst kan det innebära att
vissa lotterianordnare får försteg på marknaden framför andra. Om
högre vinstutdelning används som konkurrensmedel minskar lönsam-
heten och risk uppkommer att överskottet blir mindre trots större för-
säljning. För att förhindra en sådan utveckling anser regeringen att en
bestämmelse även om högsta tillåtna vinstandel bör införas. En rimlig
högsta andel bedömer regeringen vara 55 procent.
Lottförsäljningsautomater
Den nu gällande lotterilagen innehåller inte några regler om lottförsälj-
ningsautomater. På marknaden finns idag automater som används för
försäljning av lotter. En del av dessa innehåller slumpvalsgeneratorer
och elektroniska minnen genom vilka vinstdragning sker. Regeringen
föreslår i det följande en definition av lottförsäljningsautomater som
innebär att slumpvalsgeneratorer och elektroniska minnen inte får före-
komma i dessa automater. Anledningen till det är att lottförsäljnings-
automater med sådan utrustning till förväxling liknar de värdeautomater
som regeringen längre fram föreslår. Definitionen innebär att vinstplan-
en skall vara fastställd i förväg samt att vinstdragningen skall ha skett i
förväg under överinseende av en kontrollant. Tillstånd att sälja lotter
genom lottförsäljningsautomater skall kunna lämnas i fråga om sådana
egentliga lotterier som kräver tillstånd. För att åstadkomma enhetlighet
och underlätta kontroller föreslås också att sådana automater skall typ-
godkännas.
5.2 Frisektorslotterier
Regeringens förslag: Högsta tillåtna vinst i folkrörelsernas
frisektorslotterier skall vara 1/6 basbelopp (5 867 kr). Det
gäller både varor, värdepappersvinster och kontanter.
Insatsen skall vara högst 1/6 000 basbelopp (år 1994 5 kr 86
öre).
Värdet av vinsterna i lotteriet skall motsvara minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas värde.
Det skall vara möjligt att i folkrörelsernas frisektorslotterier
ha försäljning med lottlistor upp till fyra veckor innan den
tillställning eller sammankomst, i samband med vilken lotteriet
anordnas, äger rum.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del
tillstyrker förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Vissa mindre lotterier kan idag anord-
nas utan tillstånd. Detta regleras i 17, 17a och 17b §§ i 1982 års lotteri-
23
lag. Syftet är att underlätta för bl.a lokala föreningar och nöjesarrangör- Prop. 1993/94:182
er att anordna mindre lotterier i samband med tillställningar och sam-
mankomster. Bestämmelserna gäller både för lotterier för allmännyttiga
ändamål men även för kommersiella lotterier. Gemensamt för lotterier-
na är att det skall vara fråga om egentliga lotterier och att de skall vara
anordnade i samband med en tillställning eller sammankomst.
Som ett led i strävandena att öka möjligheterna för folkrörelserna att
höja sina intäkter bör vinstmöjligheterna även i folkrörelsernas fri-
sektorslotterier öka. För att öka attraktiviteten hos den lottköpande
allmänheten bör penningvinster tillåtas i större utsträckning. Regeringen
anser att vinsttaket bör höjas från 500 kr till 1/6 basbelopp (5 867 kr)
och avse varor, värdepapper och kontanter. Högsta insatsen bör som en
konsekvens av det föregående få uppgå till högst 1/6 000 basbelopp
(cirka 6 kronor).
En konsekvens av regeringens förslag är att den tillåtna vinstnivån
för varuvinster år 1994 blir 5 867 kr. I dag skall det sammanlagda
värdet av varuvinstema motsvara minst hälften av insatsernas värde som
får vara högst 10 000 kr. Det innebär att det är tänkbart att värdet av en
enda varuvinst kan vara något högre än vad som nu föreslås. Å andra
sidan kommer den föreslagna vinstnivån att justeras i takt med basbe-
loppets höjning.
Totalt sett innebär emellertid förslaget en väsentlig förbättring efter-
som penningvinster och värdepappersvinster tillåts upp till ett värde av
5 687 kr i 1994 års penningvärde.
När det gäller vinstandelens värde hänvisas till vad som anförts i det
föregående (avsnitt 5.1).
Kravet på att folkrörelsernas frisektorslotterier skall anordnas i sam-
band med tillställning eller sammankomst uppmjukas på så sätt att
försäljning med s.k. lottlistor får äga rum fyra veckor före tillställning-
en. Skälet till det är att vissa föreningar, bl.a. kyrkliga syföreningar,
använder sig av ett sådant försäljningssätt utan att det påverkar lotteri-
marknaden negativt. Det finns därför ingen anledning att förbjuda för-
farandet.
24
5.3 Bingospel
Prop. 1993/94:182
Regeringens förslag: Vinsterna i bingospel skall kunna utgöras
av värdepapper. För normalfallet får liksom nu värdet av högsta
vinsten inte överstiga ett basbelopp. För vissa särskilda fall
skall värdet av högsta vinsten kunna uppgå till sex basbelopp.
Högsta tillåtna vinstbelopp blir således ett respektive sex basbe-
lopp för varu-, penning- och värdepappersvinster.
Värdet av vinsterna i bingospel skall motsvara minst 35
procent av insatsernas värde. Det skall inte vara någon gräns
för högsta tillåtna vinstandel i bingospel.
Handikapporganisationer ges vidgade möjligheter att få till-
stånd till bingospel.
Bingotillstånd skall kunna ges för tre år.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom i fråga
om högsta vinsten i vissa särskilda fall.
Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig över utred
ningens förslag i denna del har inte haft någon erinran. Några remiss-
instanser anser dock att minsta tillåtna vinstandel bör vara högre än 35
procent.
Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande lagstiftning får
vinsterna i bingospel inte utgöras av värdepapper. Högsta tillåtna vinst-
belopp för varu- och penningvinster är ett basbelopp. Om det finns
särskilda skäl, får tillståndsmyndigheten dock medge att värdet av en
vinst får uppgå till högst tre basbelopp. Tillstånd kan lämnas endast till
en eller flera ideella föreningar.
Bingospel utgör alltjämt en viktig inkomstkälla för de ideella för-
eningarna. Därför bör det, i likhet med vad som nu gäller, vara möjligt
att i vissa fall anordna sådana bingospel som syftar till att vidmakthålla
och stimulera intresset för bingospel som spelform. Ett sådant sätt kan
vara att få möjlighet att anordna riksomfattande bingospel eller bingo-
spel inom ett större område t.ex. i flera län eller i ett storstadsområde.
För att sådana större bingospel skall vara attraktiva krävs i vissa fäll
att värdet av en vinst får vara högre än både ett och tre basbelopp. Den
nuvarande gränsen om tre basbelopp bör därför höjas ytterligare, men
begränsas till högst sex basbelopp i vissa särskilda fäll. De fäll som här
avses är när ett bingospel av större omfättning anordnas i syfte att
stimulera och vidmakthålla intresset för de föreningsdrivna bingospelen.
När det gäller vinstandelens värde hänvisas till vad som anförts i det
föregående (avsnitt 5.1). Bestämmelsen om en högsta tillåtna vinstandel
om 55 procent bör dock inte gälla bingospel eftersom vinstandelen i det
spelet genomsnittligt uppgår till 60 procent utan att det påverkar mark-
naden för andra lotterianordnare.
25
Vidgade möjligheter för handikapporganisationer Prop. 1993/94:182
Marknadsutrymmet för bingospel är i de flesta fall inte obegränsat. Det
innebär att en rättvis fördelning av bingotillstånden bör eftersträvas.
Vad gäller bingospelen är det viktigt att bingotillstånden inte blir
ojämnt fördelade mellan olika föreningar. Det har hänt att föreningar
som en gång fått tillstånd fått behålla dem medan andra föreningar
ställts utanför. Vid tillståndsbedömningen har stor vikt lagts vid storlek-
en på föreningens utgifter. Det har medfört att föreningar med omfat-
tande bingotillstånd kunnat göra stora utgiftsåtaganden som inte står i
proportion till omfattningen av den verksamhet som föreningen bedri-
ver. I proposition 1987/88:141 sid. 25 betonade föredragande statsrådet
vikten av att storleken av föreningarnas ungdomsverksamhet gavs ökad
betydelse vid tillståndsgivningen.
Regeringen anser att även handikapporganisationerna bör ges vid-
gade möjligheter att få bingotillstånd. Tillståndsmyndighetema bör
därför i framtiden vid bedömningen av om en förening för sin verksam-
het behöver lotteriinkomster särskilt beakta verksamhet som främjar
förståelsen för och underlättar anpassningen av handikappade barn och
ungdomar i samhället. Det bör framgå av lagtexten. Det nu sagda inne-
bär självfallet inte att inte andra föreningar än sådana med ungdoms-
verksamhet och verksamhet som främjar förståelsen för och underlättar
anpassningen av handikappade barn och ungdomar i samhället skall få
tillstånd.
Tillståndstid
I 1982 års lotterilag (13 §) föreskrivs bl.a. att bingotillstånd skall avse
viss tid. I praxis beviljas bingotillstånd för högst ett år i taget. Det
innebär att tillståndssökande föreningar en gång varje år måste åter-
komma till tillståndsmyndigheten med en ny ansökan. I många fall är
bingoverksamheten stabil och fungerar bra. I sådana fall bör tillstånd
kunna lämnas för en längre tid, dock högst tre år. Det medför bl.a. att
den administrativa hanteringen förenklas. Även om längre tillstånd ges
kan förutsättningarna för tillstånden under perioden komma att ändras.
I likhet med vad som nu gäller bör det därför även i fortsättningen vara
möjligt att under en tillståndsperiod ändra ett beslut.
Det kan också förekomma fall där det kan bli nödvändigt att tvinga
föreningar som spelar i samma hall att samarbeta om speltider och
hallutrymme, t.ex. när ett tillstånd går ut och nästa förening börjar
spela. Den omständigheten att det är möjligt att ge tillstånd som gäller
under lång tid och att det inte är någon lagstadgad begränsning av om-
sättningen kan medföra att stora och välbelägna bingohallar får konkur-
rensfördelar eller i värsta fall slår ut mindre och sämre belägna bingo-
hallar. Sådana omständigheter bör beaktas vid tillståndsgivningen och
vid bestämmande av tillståndstiden.
26
5.4 Bingoallianser
Prop. 1993/94:182
Regeringens bedömning: Tillstånd bör inte kunna ges till andra
ideella föreningar än sådana som är juridiska personer.
Utredningens förslag: Sammanslutningar av ideella föreningar
(bingoallianser) skall kunna få tillstånd att anordna bingospel och
besluta om dels fördelning av bingospelets nettobehållning, dels om
inträde av nya medlemmar i alliansen.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att erinra mot att
bingoallianser blir tillståndshavare. Däremot motsätter sig flera remiss-
instanser bl.a. Lotterinämnden och länsstyrelserna, att bingoalliansema
själva skall besluta om fördelning av nettobehållning och om inträde av
nya medlemmar. Man menar att det kan komma att missgynna små och
fattiga föreningar.
Skälen för regeringens bedömning: Med bingoallianser avses en sam-
manslutning av ideella föreningar som har bildats for att genom bingo-
verksamhet skaffa intäkter till föreningarna. De allianser som finns i
dag är olika till sin juridiska struktur. Vissa är ekonomiska föreningar
med stadgar och vissa andra är sammanslutna i mera lösa former vilka
inte är att anse som en juridisk person.
I dag är det formellt inte allianser som får tillstånd utan en eller flera
ideella föreningar som ingår i alliansen. Flera föreningar lämnar in en
gemensam ansökan om bingotillstånd. Vidare förekommer det att servi-
ceföretag beviljas tillstånd att till förmån för en eller flera föreningar
bedriva bingoverksamhet.
Vid bedömningen av frågan om det finns skäl att införa en möjlighet
att låta en allians bli tillståndshavare kan till en böljan konstateras att
allianserna, som nyss har nämnts, är olika till sin juridiska struktur. Ar
alliansen en ekonomisk förening skall den registreras och ha stadgar. I
en ekonomisk förening beslutar föreningen själv bl.a. om inträde av nya
medlemmar och fördelning av överskottet. Är en medlem missnöjd med
ett beslut som den ekonomiska föreningen har fattat får medlemmen
vända sig till allmän domstol och hävda t.ex. att fördelningen av över-
skottet inte beslutats i enlighet med stadgarna.
Vidare gäller att en ekonomisk förening har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i
vilken medlemmarna deltar i på olika sätt. Som framhålls under kom-
mentaren till 16 § innebär det att lotterier normalt inte får anordnas av
föreningar som uppfyller förutsättningarna för registrering enligt lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar.
För allianser som inte är ekonomiska föreningar gäller inte dessa
regler. Olika bestämmelser gäller således beroende på om alliansen är
en ekonomisk förening eller inte.
Vidare talar rättssäkerhetsskäl mot att särskilt en allians som är sam-
mansluten i lösa former skall få fatta beslut om fördelning av nettobe-
hållning och om inträde av nya medlemmar. Det är uppenbart att det
27
finns en risk for att vissa föreningar kan gynnas och andra missgynnas Prop. 1993/94:182
vid fördelningen av nettobehållningen och vid beslut om att ta in nya
föreningar i alliansen. I sådana situationer är det nödvändigt med en
möjlighet att få alliansens beslut prövat, lämpligen av tillståndsmyndig-
heten. Det medför i sin tur att det ställs förvaltningsrättsliga krav på
alliansens beslut, såsom upplysningar om överklagande etc. Det är
tveksamt om allianserna kommer att ha sådan kompetens som krävs för
att uppgiften skall utföras på ett fullgott sätt. Vid övervägande av det
anförda anser regeringen att utredningens förslag om bingotillstånd för
allianser inte innebär några fördelar eller förbättringar jämfört med
nuvarande ordning.
Någon sådan möjlighet bör därför inte införas.
5.5 Spel på värdeautomater
Regeringens förslag: Spelautomater i vilka vinstmöjligheten
beror huvudsakligen på slumpen och som betalar ut vinst endast
i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande (s.k. värde-
automater) skall kunna tillåtas om spelet anordnas till förmån
för svensk juridisk person som är ideell förening. Vinst skall
kunna användas för återspel. Kontantutbetalning av vinster får
inte ske i någon form.
Insatsen får inte överstiga 1/6 500 basbelopp (för närvarande
5 kr 41 öre). Högsta vinsten får inte överstiga ett belopp som
motsvarar hundra gånger insatsen. Högst fem spelautomater
skall få placeras ut på vaije spelplats.
Värdeautomatema skall tillåtas endast om spelet anordnas i
samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för
rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller
starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker.
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater skall få lämnas
bara till spelföretag som antingen ägs av folkrörelserna eller har
ett statligt inflytande.
Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer delvis
med regeringens. Utredningen föreslår därutöver att även spelautomat-
er i vilka vinstmöjligheten i allt väsentligt beror på spelarens skicklighet
och som betalar ut vinst i form av pengar (s.k. skicklighetsautomater)
skall tillåtas. Vidare föreslår utredningen att högsta vinsten för värdeau-
tomater inte får överstiga 1/15 basbelopp (cirka 2 300 kr) varav 1/300
basbelopp (cirka 115 kr) får betalas ut i kontanter samt att för skicklig-
hetsautomater får insatsen inte överstiga 1/ 6 000 basbelopp (för närva-
rande cirka 6 kr) och vinsten inte 1 /300 basbelopp (för närvarande cirka
115 kr). Högst fem värdeautomater respektive skicklighetsautomater
skall få placeras ut på varje spelplats. I övrigt överensstämmer utred-
ningens förslag med regeringens.
28
Utredningen föreslår att tillstånd att anordna spel på de nya automaterna Prop. 1993/94:182
skall lämnas bara till ett folkrörelsedominerat spelföretag.
Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har ingen erinran
mot utredningens förslag i denna del. Många betonar dock vikten av
kontroll och det angelägna i att undvika olämpliga ungdomsmiljöer.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST), Sveriges
Kristna Ungdomsråd, Lärarnas missionsförening, Kristna socialdemok-
raterna, De kristna samfundens nykterhetsrörelse och Nykterhetsrörel-
sens landsförbund motsätter sig att marknaden för spel och lotterier
utvidgas överhuvudtaget. De anser att det är oetiskt att medel från en
verksamhet i en miljö som skulle kunna bedömas som skadlig för barn
och ungdomar överförs som stöd till verksamhet för just barn och ung-
domar.
Handikappförbundens centralkommitté redovisar att de handikappför-
bund som är medlemmar i Folkrörelsernas samarbetsorgan i lotterifrå-
gor (FSL) inte motsätter sig förslaget medan de som inte är med i FSL
är emot förslaget av principiella skäl.
Bakgrund: Enligt 7 § lotterilagen får automatspel som ger vinst i
form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande efter tillstånd
anordnas endast på fartyg i internationell trafik. Tillståndet kan avse
både spel som styrs av slumpen och spel vars utgång spelaren kan
påverka genom sin skicklighet. Vinst kan betalas ut genom spelautoma-
ten eller vid sidan om, exempelvis manuellt.
Uttrycket värdebevis omfattar handling, märke eller annat som är
bärare av ett penningvärde. Som exempel kan nämnas presentkort som
är inlösbart i pengar eller går att lösa in mot annan prestation av ekono-
miskt värde t.ex. varor eller tjänster.
Enligt 8 § lotterilagen får spel på varuspelsautomater anordnas efter
tillstånd under förutsättning
1. att spelet anordnas i samband med
a) offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anlägg-
ning,
b) restaurangrörelse som har tillstånd till servering av spritdrycker,
vin eller starköl eller om det annars anses lämpligt att spelet anordnas
i samband med restaurangrörelsen eller
c) bingospel,
2. att värdet av spelarens insats uppgår till högst fem kronor per spel
3. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst tjugo gånger insatsen.
Exempel på varuspelsautomater är s.k. lyftare, varmed förstås varu-
spelsautomater med lyftkranar som hanteras på ett sådant sätt att varan
kan gripas, och s.k. pushers i vilka man får varan bara om en arm som
rör sig över en skiva får med sig varan över skivans kant. Sådana auto-
mater förekommer främst i nöjesparker och på tivolin.
En annan automatspelsform regleras i lagen (1982:636) om anordnan-
de av visst automatspel (automatspelslagen). I denna lag regleras spel
med automater som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel
på automaten (s.k. förströelsespel). Syftet med automatspelslagen är
främst att hindra uppkomsten av dåliga spelmiljöer för barn och ung-
29
dom. Det är med andra ord fråga om en social skyddslagstiftning. Prop. 1993/94:182
Tillstånd krävs inte bara för anordnande av automatspel utan, genom en
lagändring år 1990, även för uppställning av spelautomater.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har framhållits är det
angeläget att skapa så goda ekonomiska förutsättningar som möjligt for
folkrörelserna och öppna möjligheter för dem att i större utsträckning
själva finansiera sin verksamhet. Genom att öka vinstnivåerna och tillåta
nya former av vinster i folkrörelsernas egentliga lotterier och bingospel,
i enlighet med vad som har föreslagits i det föregående, kommer deras
ställning på lotterimarknaden att stärkas. I syfte att ytterligare stärka
folkrörelsernas roll på lotterimarknaden bör även övervägas att tillåta
nya former av lotterier till förmån for dem. Vad som därvid närmast
blir aktuellt är att pröva huruvida nya former av automatspel skall
kunna tillåtas.
De nya former av automatspel som i detta sammanhang kommer i
blickpunkten är sådana automatspel som kan ge vinst i form av pengar,
värdebevis, spelpolletter och liknande. Sådana automatspelsformer
förbjöds från och med den 1 januari 1979 (jfr prop. 1978/79:20, bet.
1978/79:NU11, rskr 1978/79:45, SFS 1978:759), med undantag för
sådant spel som anordnades på fartyg i internationell trafik. Skälen till
förbudet var i huvudsak, att sådant spel orsakade betydande problem för
många människor, att spelverksamheten på restauranger inte hade fått
en från social synpunkt acceptabel form och att det var principiellt
otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet skulle få
utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som de
dåvarande reglerna tillät.
Vid övervägandena om någon av de nu förbjudna spelformerna skall
tillåtas måste beaktas att de inte orsakar sociala skadeverkningar eller
andra olägenheter av det slag som motiverade förbud mot sådana spel-
former. Det finns därför anledning att gå fram med stor försiktighet.
Tidigare erfarenheter visar att automatspel som kan ge vinst i form
av pengar har en betydande dragningskraft och att det leder till att
förströelsemomentet kommer i skymundan för strävan att få inkomster
från spelet. Detta för i sin tur med sig särskilda risker för att spelare
drabbas av ekonomisk misär eller andra sociala skadeverkningar. Enligt
regeringens mening kan det därför inte nu komma i fråga att tillåta
sådant automatspel på land.
En spelform som inte i sig i samma utsträckning för med sig sådana
risker är spel på värdeautomater, under förutsättning att spelet på varje
spelplats begränsas både när det gäller omfattningen och tillgängligheten
samt att en tillfredsställande kontroll går att ordna. Med värdeautomater
förstås sådana spelautomater som kan ge vinst bara i form av värdebe-
vis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakli-
gen beror på slumpen. Med värdebevis förstås en handling som har ett
ekonomiskt värde men som inte kan lösas in i pengar, t.ex. ett present-
kort.
Enligt regeringens mening bör sådana spel på värdeautomater till för-
mån för folkrörelserna kunna tillåtas i vissa fall. Det är emellertid 30
viktigt att spelet därvid utformas på ett sådant sätt att spelets förströelse-
karaktär dominerar framfor vinstaspekten och att risken för sociala Prop. 1993/94:182
skadeverkningar minimeras.
Med dessa utgångspunkter föreslår regeringen att tillstånd skall kunna
ges till att anordna spel på värdeautomater, om spelet anordnas till
förmån för sådana ideella föreningar som har till huvudsakligt syfte att
främja ett allmännyttigt ändamål inom landet. Regeringen anser att
överskottet av spelet på värdeautomater främst skall gå till det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Yrkesmässig idrotts-
eller kulturutövning bör normalt inte finansieras med lotterimedel.
Placering av automaterna
Det är viktigt att automaterna placeras på sådana ställen och i sådant
antal att minsta möjliga missbruk och skadeverkningar uppstår. Därför
skall värdeautomater tillåtas endast på restauranger med tillstånd att
servera alkohol. Det innebär en viss garanti för att verksamheten i
lokalen bedrivs i ordnade former. Värdeautomatema skall ses som ett
komplement av förströelsekaraktär till hotell- och restaurangverksam-
heten. Högst fem automater per spelplats bör tillåtas. Det är viktigt att
även tillsynsmyndigheten via uppringd förbindelse kan kontrollera de
spelautomater som har tillstånd.
Vinstandel
En omständighet av betydelse vid automatspel är hur stor andel av
insatsen som återbetalas i vinst. Det är självfallet av vikt att tillräckligt
stor andel återbetalas. Det är angeläget att kontroll sker av att vinstan-
delen inte ändras genom ett ingrepp i automaten. I lagen bör fastställas
den minsta tillåtna vinstandelen. Vid en avvägning mellan spelarens och
spelanordnarens intressen anser regeringen att vinståterbetalningsandelen
skall vara minst 85 procent.
Det är viktigt att vinstvärdet inte är för högt eftersom det kan locka
till fortsatt och långvarigt spel för att om möjligt vinna tillbaka det man
eventuellt förlorat. Högsta tillåtna vinst bör därför inte överstiga hundra
gånger insatsen. Högsta tillåtna insats bör bestämmas till
1/6 500 basbelopp (för närvarande 5 kr 41 öre eller avrundat 5 kr).
Kontroll
Lotteriutredningen föreslår att även spelautomater skall typgodkännas av
tillståndsmyndigheten. Regeringen anser att denna fråga bör ses i sam-
band med den kontroll- och säkerhetsnivå som bör finnas för de värde-
automater som föreslås. Det är viktigt att möjligheterna att manipulera
och ändra automaterna minimeras. Eftersom vissa typer av värdeauto-
mater ger möjlighet bl.a. till spel som går fort är det angeläget att de
kan kontrolleras på ett effektivt sätt. Erfarenheter utomlands visar att
det är angeläget att värdeautomater regleras och kontrolleras strängt.
31
Regeringen anser att vaije värdeautomat skall vara ansluten till en cent- Prop. 1993/94:182
raldator så att både tillsynsmyndighet och operatör via uppringd eller
permanent förbindelse kan kontrollera bl.a. spelutveckling och eventuel-
la ingrepp i automaten. Några fristående värdeautomater skall inte få
förekomma. Det innebär att både kommunikations- och datorutrustning
tillsammans med själva automaterna blir att anse som ett integrerat
system för automatspel. Bl.a. för att begränsa olika typer av utrustning
som kan förekomma bör all nu nämnd utrustning som hör samman med
ett system för spel på värdeautomater godkännas av tillståndsmyndig-
heten.
Om spelterminalema är uppkopplade till en centraldator via telenätet
är det möjligt att kontrollera spelets intäkter och inhämta annan infor-
mation samt även att sända information till terminalerna.
Tillståndshavare
Regeringen vill inte låsa frågan vem som skall bli tillståndshavare i
fråga om värdeautomatema till en enda lösning. I lagen bör därför
anges att tillstånd får lämnas till spelföretag som antingen ägs av folk-
rörelserna eller har ett statligt inflytande eller till spelföretag som ägs av
folkrörelserna och har ett statligt inflytande.
5.6 Lotterier i radio och TV
Regeringens förslag: Efter särskilt tillstånd skall tillståndsplik-
tiga egentliga lotterier och s.k. registreringslotterier samt bingo-
spel få anordnas i radio eller television. Om tillståndet avser
närradio eller egensändningar av television i kabelnät får det
lämnas bara om det kan antas att marknaden för lokala lotterier
inte försämras.
Utredningens förslag: Utredningens förslag i fråga om lotterier i
radio och TV överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen föreslår att endast en allians av föreningar skall kunna få
tillstånd till sändningar i närradio och egensändningar av television i
kabelnät.
Remissinstanserna: En del remissinstanser är kritiska till utredningens
förslag och framför en del ändringsförslag.
Radionämnden anför att man i sina bedömningar av reklambetonade
inslag tillämpar radiolagens krav på opartiskhet. Nämndens praxis
innebär att programföretagen skall vara försiktiga med inslag som kan
uppfattas som gynnande av ett visst företag eller en viss produkt i för-
hållande till konkurrerande företag eller produkter. Ett sådant gynnande
har i princip accepterats endast om det kan motiveras av ett tillräckligt
starkt informations- eller nyhetsintresse. På denna grund har nämnden
accepterat exempelvis presentationer av vissa tips- och lotteriresultat.
Från och med den 1 juli 1991 innehåller 6 § andra stycket radiolagen en Prop. 1993/94:182
bestämmelse som nämnden tillämpar vid bedömningen av reklambetona-
de programinslag, nämligen ett forbud mot att i programverksamheten
otillbörligt gynna ett kommersiellt intresse. Bestämmelsen tar förutom
gynnande mot vederlag främst sikte på s.k. varuexponering i TV, dvs.
sådan exponering som kan vara särskilt aktuell i samband med spel- och
tävlingsprogram. Uttalandena i förarbetena till lagrummet (prop.
1990/91:149, sid. 128) innebär att ett visst mått av kommersiellt gyn-
nande kan vara motiverat också om det har ett underhållningsintresse.
Radionämnden åberopar prövningen av programmet BingoLotto i TV 4
som ett exempel där inslaget av varuexponering har ansetts i viss ut-
sträckning motiverat av underhållningsvärdet. Nämnden fenn dock vid
granskningen av de nämnda programmen att dessa innehöll en rad
inslag där fokuseringen på foretag, produkter och varumärken klart
överskred vad som kunde anses motiverat med hänsyn till något infor-
mations- eller underhållsintresse. Programmen har således i dessa delar
befunnits strida mot radiolagens bestämmelse rörande otillbörligt gyn-
nande av kommersiella intressen. Mot denna bakgrund ifrågasätter
nämnden om inte bestämmelserna i utredningens lagförslag 32 och 36
§§ kan komma i konflikt med de programbestämmelser som nämnden
har att tillämpa. Radionämnden anser att denna fråga bör utredas när-
mare.
Närradionämnden konstaterar att det rådande förbudet mot att bedriva
vissa slags lotterier i närradio och kabeltelevision har sin grund i över-
väganden om hur lotteriverksamheten lämpligen bör anordnas och inte i
överväganden om hur närradioverksamheten påverkas. Vidare säger
nämnden att utredningens förslag att upphäva förbudet inte har någon
särskild motivering men att det är tydligt att motivet är en ändamålsen-
lig lotterilagstiftning. Mot denna bakgrund finner nämnden inte anled-
ning att ha några bestämda synpunkter på förslaget att upphäva förbudet
att bedriva egentligt lotteri i närradio och kabeltelevision.
Av övriga remissinstanser som yttrat sig i frågan har de flesta ingen
erinran mot utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller lotterier i radio och TV
föreskrivs i 1982 års lotterilag (15 a §) att i närradio eller kabeltelevi-
sion får inte bedrivas bingospel enligt 11 § eller egentligt lotteri enligt
11 eller 14 §. Innebörden av bestämmelsen är att prövningen av frågan
om tillstånd att bedriva bingospel eller egentligt lotteri i närradio eller
kabeltelevision ligger hos regeringen enligt 4 § lotterilagen. I fråga om
rundradiosändningar (varmed förstås både radio- och televisionssänd-
ningar) finns idag inte något motsvarande förbud. Regeringen har vid
ett antal tillfallen gett tillstånd till ett egentligt lotteri vars dragning
presenteras i rundradiosändning, nämligen BingoLotto i TV 4.
Utredningen angående viss lotteriverksamhet i närradio anförde i sitt
betänkande "Lotteri i radio och TV" SOU 1988:24 som skäl för att
föreslå förbud mot egentliga lotterier enligt 11 § lotterilagen i rundra-
diosändning eller trådsändning som sker med stöd av tillstånd av rege-
ringen eller kabelnämnden i huvudsak följande. 33
3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
1. Tillämpningen av lotterilagen i fråga om tillstånd och villkor till Prop. 1993/94:182
lotterier som avses bedrivas i radio och TV kan antas bli oenhetlig.
2. Vissa föreningar får genom radio- och TV-sändningar ett orättvist
försteg på lotterimarknaden i förhållande till andra anordnare av lotteri-
er därför att möjligheterna att eller intresse av att verka i dessa medier
är olika för olika föreningar.
3. För att ett lotteri i radio och TV skall bli attraktivt torde förut-
sättas att det ges bingokaraktär, dvs. att vinst utfaller på en kombination
av siffror, vilket fordrar tämligen avancerad datateknik. Metoden drar
kostnader och innebär dessutom kontrollsvårigheter. Kostnaderna och
radions och TV:ns genomslagskraft kan accentuera skillnaderna i fråga
om förutsättningarna för olika föreningar att lönsamt bedriva lotterier.
I proposition 1987/88:141, som regeringen lämnade till riksdagen
innan ovannämnda utredningsarbete var avslutat, anförde det föredra-
gande statsrådet att han, innan ställning togs till möjligheten att anordna
bingospel i närradio eller kabeltelevision, ville avvakta den då pågående
utredningen. Regeringen föreslog dock, i avvaktan på ett sådant ställ-
ningstagande, att frågan om tillstånd till bingospel i närradio och kabel-
television skulle prövas av regeringen i stället för, som dittills, av Lot-
terinämnden.
Riksdagen godtog förslaget men beslutade därutöver att regeringen
bör pröva även frågor om tillstånd till egentliga lotterier i sådana me-
dier (bet. 1987/88:KrU22, sid. 17). 15 a § i lotterilagen är utformad i
enlighet härmed och har därefter inte ändrats.
Om, såsom regeringen föreslår, en tillståndsmyndighet prövar frågor
om tillstånd till lotterier som skall anordnas i radio eller television torde
garantierna för en enhetlig tillämpning vara goda.
Regeringen anser att konkurrensaspekten kan beaktas i tillräcklig grad
genom en rättvis och förutseende tillståndsgivning. Om tillståndet avses
gälla närradio eller kabeltelevision skall särskilt beaktas att marknaden
för lokala lotterier inte försämras.
Om folkrörelsernas lotterier anordnas i radio och television kan det
medverka till att öka attraktiviteten hos lotterierna och därmed folkrö-
relsernas intäkter.
Mot bakgrund av det anförda ser regeringen inga avgörande hinder
mot att nu ta bort förbudet i 15 a § lotterilagen och ge en tillståndsmyn-
dighet möjlighet att efter prövning lämna tillstånd till att anordna egent-
liga lotterier och bingospel i radio eller television. Tillstånd skall bara
kunna ges till en sådan ideell förening som kan få tillstånd till lotteri.
Regeringen har självfallet möjlighet att i de tillståndsbeslut som rege-
ringen meddelar också medge att lotterianordnaren får anordna lotteriet
i radio eller television.
Radionämnden har i sitt remissvar ifrågasatt om inte bestämmelserna
i 32 och 36 §§ i Lotteriutredningens förslag till lotterilag kan komma i
konflikt med de programbestämmelser som radionämnden har att tilläm-
pa.
Regeringen anser att det inte behöver bli så. En prövning enligt
lotterilagen innefattar en strikt tillämpning av förutsättningarna enligt 34
lotterilagen för ett tillstånd. Ett lotteritillstånd som innefattar ett tillstånd
att anordna lotteriet i radio eller television kan rimligen inte innebära ett Prop. 1993/94:182
förtida ställningstagande till förenligheten med radiolagens bestämmelser
eller innefatta tillstånd till något som redan från böljan strider mot
radiolagens bestämmelser. Rundradiosändningar med spel- och lotteri-
inslag måste självfallet följa radiolagens bestämmelser. Den gransk-
ningen och prövningen skall och måste Radionämnden göra.
Om tillstånd meddelas skall självfallet även bestämmelserna i lagen
(1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten (kabellagen) samt
lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till all-
mänheten följas. Det gäller särskilt reklambestämmelsema. Vad nu
sagts gäller även närradiolagens (1982:459) bestämmelser.
Regeringens förslag: Tillstånd att anordna roulettspel, tämings-
spel eller kortspel skall ges till den som anordnar spelen.
Innan tillstånd lämnas skall sökandens lämplighet prövas.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-
redningen har inte lämnat något förslag om lämplighetsprövning. Vidare
har utredningen föreslagit att kopplingen mellan tillstånd till restaurang-
kasinospel och serveringstillstånd skall upphöra.
Remissinstanserna: Några länsstyrelser menar att spellokalens inneha-
vare även fortsättningsvis bör vara tillståndshavare och att således över-
vägande skäl talar för att ha kvar kopplingen mellan restauranger med
tillstånd att servera starkare alkoholdrycker och kasinospelet.
Skälen för regeringens förslag:
Tillståndshavare
I dag är spelverksamheten i fråga om restaurangkasinospel i flertalet fall
upplåten till ett spelföretag. Enligt nu gällande ordning skall emellertid
spellokalens innehavare vara tillståndshavare. Enligt regeringens mening
skulle såväl tillståndsgivning som kontroll och tillsyn underlättas om det
är den som bedriver spelverksamheten som får tillståndet. Samtidigt bör
det emellertid även i fortsättningen finnas en koppling mellan serve-
ringstillstånd och speltillstånd. Serveringstillståndet utgör en viss garanti
för att verksamheten i lokalen är seriös och drivs på ett från ordnings-
synpunkt godtagbart sätt. I likhet med vad som nu gäller bör vid till-
ståndsprövningen vikt läggas vid sådana omständigheter som tillgodoser
kravet på att spelet behåller sin förströelsekaraktär och inte lockar till
sig barn och ungdom. I betänkandet Kommunernas roll på alkoholom-
rådet och inom missbrukarvården (SOU 1993:31) har föreslagits att
tillståndsgivningen enligt lagen (1977:293) om handel med drycker skall
35
flyttas till kommunerna. Även om det blir så bör det vara en koppling Prop. 1993/94:182
mellan serveringstillstånd och speltillstånd.
Lämplighet
I gällande lotterilag finns inga bestämmelser om lämplighet och vandel
hos dem som söker tillstånd att anordna restaurangkasinospel. För att
hindra olämpliga personer att få tillstånd att driva restaurangkasinospel
bör vissa krav ställas på dem som söker tillstånd.
Restaurangkasinon drivs kommersiellt. Bl.a. på grund härav är det
viktigt att spelanordnama bedöms lämpliga att driva verksamheten på
det sätt lagstiftaren avsett. Restaurangkasinospel skall i princip vara ett
förströelsespel där vinstintresset inte skall komma i första hand. De
personer, fysiska eller juridiska, som söker tillstånd bör för att få till-
stånd ha viss erfarenhet från restaurangkasinoverksamhet. Någon form
av utbildning, praktisk eller teoretisk, bör också krävas. Utbildningen
kan ha förvärvats i olika befattningar i ett kasinoföretag. Erfarenheterna
bör ha skaffats under en inte alltför kort tid.
När det gäller den ekonomiska lämpligheten bör de ekonomiska
förutsättningarna for etableringen prövas. Vidare bör sökandens vandel
i ekonomiska frågor undersökas. Vad som särskilt bör granskas är om
sökanden har varit försatt i konkurs och om han har eller under denna
tid haft näringsförbud. Vidare bör beaktas om sökanden har skatteskul-
der. Nämnda omständigheter kan ge en fingervisning om sökandens
vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter på det ekonomiska
området. Om det finns anledning till det bör tillståndsmyndigheten
kunna kräva en kalkyl över den spelverksamhet som planeras. Restau-
rangkasinoverksamhet kan kräva inte helt obetydliga investeringar
exempelvis i kontroll- och säkerhetsutrustning.
Av stor betydelse är också sökandens vilja och förmåga att fullgöra
sina skyldigheter mot det allmänna. Främst avses då viljan att betala
skatter och avgifter.
Vidare bör vederbörandes laglydnad i övrigt beaktas.
Syftet med en lämplighetsprövning är att utröna om sökanden kan
förväntas följa de bestämmelser som gäller för verksamheten.
Som ovan nämnts kan en sökande vara en fysisk eller juridisk person.
Är sökanden en eller flera fysiska personer skall prövningen självfallet
avse samtliga.
Är sökanden en juridisk person t.ex. aktiebolag, förening eller han-
delsbolag blir personkretsen som skall prövas större. Förutom den
juridiska personen bör prövningen avse en bestämd krets av fysiska
personer. T.ex. bör de personer som har ett stort personligt eller ekono-
miskt inflytande i företaget omfattas av prövningen. De som kommer i
fråga är dels verkställande direktörer och andra som genom en ledande
ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten, dels styrel-
seledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller närståen-
des ekonomiska intresse har ett väsentligt inflytande i företaget, dels
bolagsmännen i handelsbolag.
36
Prop. 1993/94:182
Regeringens forslag: Det skall inte vara tillåtet for den som
anordnar ett lotteri enligt lotterilagen att lämna kredit för in-
satser i lotteriet.
Det skall vara förbjudet för den som är under 18 år att delta
i sådana automatspel och roulett-, tärnings- och kortspel som
omfettas av lagen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Dock föreslår utredningen att förbudet att ställa tele- och databaserat
kommunikationssytem till förfogande för spel och lotterier skall avse ett
inom landet anordnat lotteri, som inte är tillåtet eller saknar erforderligt
tillstånd och ett utom landet anordnat lotteri.
Remissinstanserna: Någon erinran mot förslaget att det inte skall
vara tillåtet att lämna kredit för insatser i lotteriet har inte framförts av
remissinstanserna.
Telia (f.d. Televerket) menar i fråga om förbudet att i vissa samman-
hang använda tele- eller databaserade kommunikationssystem för spel
och lotterier, att man har begränsade möjligheter att kontrollera hur
abonnenterna utnyttjar sina teleabonnemang.
Den föreslagna 18-årsgränsen lämnas utan erinran av remissinstanser-
na.
Skälen för regeringens förslag: I dag finns inget förbud för spel-
anordnaren att lämna kredit för insatsen i lotteriet. Spel och lotterier
innebär alltid risker för spelmissbruk och därmed följande sociala ska-
deverkningar. Det är därför angeläget att lagstiftningen utformas på ett
sådant sätt att dessa risker minimeras. Att spela på kredit kan i enskilda
fell få förödande konsekvenser. Om en deltagare i spel och lotterier
erbjuds kredit för insatser i spelet av spelanordnaren kan han under
spelets gång frestas att spela långt över sin ekonomiska förmåga. Ett
förbud för en spelanordnare att lämna kredit för insatser i lotteriet bör
därför införas.
I detta sammanhang bör Telias 071-nummer beröras. Dessa linjer
innebär en möjlighet för företag och andra att mot betalning tillhanda-
hålla information och andra tjänster. Man säljer sina tjänster eller upp-
lysningar via telefonen. Telia sköter sedan betalningsförmedlingen
mellan säljaren och köparen av informationen/tjänstema. Säljaren får
vaije månad en utbetalning avseende de inkommande samtal han haft
föregående månad. Köparen debiteras kostnaden via sin vanliga telefon-
räkning. Säljaren kan välja mellan automatisk och telefonistexpedierad
uppkoppling. Informationen kan antingen vara inspelad eller ges direkt.
Säljaren bestämmer själv priset per minut genom att välja en av taxorna
enligt en prislista. Lägsta taxan är 4 kr 55 öre per minut och högsta
taxan är 19 kr 20 öre per minut. För en telefonistexpedierad tjänst sätts
37
priset individuellt for varje tjänst. Av beloppet 4 kr 55 öre inklusive Prop. 1993/94:182
moms behåller Telia 1 kr 65 öre exklusive moms medan säljaren/in-
formatören erhåller 2 kr exklusive momsen som är 90 öre. Tillämpas
den högsta taxan 19 kr 20 öre inklusive moms behåller Telia 2 kr 75
öre exklusive moms medan säljaren/informatören erhåller 12 kr 55 öre
exklusive momsen som är 3 kr 90 öre.
Under 1992 inrättades Etiska Rådet för Teleinformation (ERT) efter
överenskommelse mellan Telia och Svenska Teleinformationsföreningen
(STIF). Rådets uppgifter är enligt de av stiftarna antagna stadgarna att
utarbeta och vidmakthålla etiska regler för innehållet i den verksamhet
som bedrivs på Telias 071-nummer och dess marknadsföring samt att
pröva ärenden som gäller innehåll och marknadsföring av sådan infor-
mation. Rådet har gett ut ett antal cirkulär som innehåller anvisningar
för marknadsföring av och innehållet på 071-linjer. Cirkulären innehål-
ler meddelanden om av rådet fattade beslut som i huvudsak gäller in-
dragna 071-linjer på grund av dels underlåten taxeinformation, dels
visst sexuellt innehåll.
I de skriftliga avtalen om upplåtande av 071-abonnemang åtar sig
båda parter, Telia och säjaren/informatören att följa de rekommendatio-
ner som rådet utfärdar.
Det har visat sig att det i dag via 071-linjer förekommer spel och
lotterier som omfattas av lotterilagen. I vissa fåll används ett kabelnät
för att möjliggöra spel via 071-linje och television. Anordnama har
emellertid inte i något fall ansökt om eller fått tillstånd att anordna
lotteriet och spelet. I samband med dessa spel och lotterier ådrar sig en
del människor stora skulder som så småningom skall betalas via tele-
räkningen för vidarebefordran till spel- och lotterianordnaren.
Lotterilagstiftningen strävar bl.a. till att styra spel och lotterier på ett
sådant sätt att de bedrivs i socialt acceptabla former. Denna strävan
påverkar exempelvis valet av plats, krav på lägsta ålder, kontrollmöjlig-
heter, betalningsrutiner och krav på högsta tillåtna insats. Sett i detta
perspektiv framstår spel och lotterier via 071-linjer och i vissa fall via
kabeltelevision som oacceptabla. Spel via 071-linjer innebär små möj-
ligheter att kontrollera bl.a. insatser och spelets omfattning samt delta-
gare.
Enligt regeringens mening behövs inte något uttryckligt förbud mot
att lämna tillstånd till lotterier av detta slag. Frågan om lämpligheten att
anordna lotterier på detta sätt bör istället prövas i tillståndsärendet. I
lotterilagen finns en allmän bestämmelse i 11 § som säger att tillstånd
får lämnas bara om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas
på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade villkor
och bestämmelser. I allmänhet torde lotterier av det slag som nu har
berörts vara att betrakta som olämpliga från allmän synpunkt.
Bestämmelsen om att en lotterianordnare inte får lämna kredit för
insatser i lotteriet innebär t.ex. att spel och lotterier inte får förekomma
via de s.k. 071-linjerna eftersom deltagaren senare får betala insatsen
via telefonräkningen.
38
Regeringens bedömning: Medel bör ges till dels forskning om
spelberoende, dels organisationer for spelberoende människor.
Fördelning av medel och initiativ till forskningsinsatser samt
stöd till organisationer for spelberoende människor bör Folk-
hälsoinstitutet svara for. Regeringen avser att under nästa riks-
möte begära medel for ändamålet.
Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något förslag i
dessa frågor.
Remissinstanserna: Några remissinstanser har i sina remissvar påpe-
kat angelägenheten dels av att satsningar görs på forskning om spelbe-
roende, dels att stöd lämnas till organisationer for spelberoende männis-
kor.
Skälen för regeringens bedömning: Forskning om spelberoende före-
kommer inte i någon större omfattning i vårt land idag. Men det finns
forskare som intresserar sig för spelberoendeproblematiken. Särskilt
bör nämnas professor Sten Rönnberg som är verksam vid institutionen
för socialt arbete vid Stockholms universitet och som i första hand
ägnar sig åt forskning om vård och behandling av alkoholmissbrukare
men som i det sammanhanget kommit in på och haft anledning att
fördjupa sig i dels frågor som rör spelberoende dels den internationella
forskningen på området. Han har skrivit om problemet spelberoende
men har inte gjort några mera omfattande undersökningar.
Vidare bör nämnas professor Eckhart Kuhlhom, sociologiska institu-
tionen vid Stockholms universitet som beviljats 225 000 kr för forskning
om omfattningen av spelberoende.
Som ett led i detta lagstiftningsärende har Statistiska centralbyrån
utfört ett antal undersökningar. På uppdrag av Lotteriutredningen utför-
des tre undersökningar. Den första, benämnd "Lotterier och spel 1989 -
1991", är en undersökning av lotterier och spel på regional och lokal
nivå 1989 -1991. Undersökningen baseras på uppgifter från samtliga
kommuner och länsstyrelser. Undersökningen omfattar även den illegala
spelmarknaden. Sistnämnda undersökning baseras på polis- och åklagar-
myndigheternas bedömning av den illegala spelmarknaden. Därutöver
gjordes en kartläggning över tillverkning, införsel och försäljning av
lottsedlar m.m. 1989 - 1991. Den omfattade samtliga foretag som distri-
buerar lottsedlar, lottsatser m.m. för folkrörelsernas lotterier och spel.
Den andra undersökningen benämns "Spel-Sverige i siffror 1970 -
1991". Syftet med den undersökningen var att med befintlig statistik
beskriva utvecklingen av spelmarknaden i Sverige unde perioden 1970 -
1991. Uppgifterna har i huvudsak hämtats från spelbolagens årsredovis-
ningar, Riksskatteverkets dokumentation över skatteuppbörden och
Lotterinämndens dokumentation över tillståndsgivningen. Den tredje
undersökningen, benämnd "Spel-Sverige och konjunkturen", hade till
syfte att undersöka om hushållens utgifter för spel har följt ett fäst
Prop. 1993/94:182
39
tidsmönster och om utgifterna samvarierat med konjunkturen. Dessa tre Prop. 1993/94:182
undersökningar presenteras i Lotteriutredningens betänkande SOU
1992:130 Vinna eller försvinna.
Slutligen har Statistiska centralbyrån i detta lagstiftningsärende på
uppdrag av Civildepartementet utfört en kompletterande undersökning
av den första av ovannämnda undersökningar. Den avser perioden 1992
och första halvåret 1993 och redovisas som bilaga 4 i denna proposi-
tion.
Samtliga nu nämnda undersökningar har utförts av Statistiska central-
byrån.
Regeringen anser det angeläget, särskilt om förslagen i denna propo-
sition om utökade spel- och lotterimöjligheter genomförs, att det skapas
permanenta och stabila möjligheter för en långsiktig forskning om spel-
beroende. Det finns idag mer eller mindre säkra antaganden och påstå-
enden om de sociala, psykologiska och biologiska effekter spel har och
kan ha på människor. Vidare kan frågan ställas om spelberoende är att
anse som en folkhälsofråga. Det finns olika uppgifter om hur många
som i vårt samhälle berörs av spelberoendeproblematiken. Det är viktigt
att det skapas största möjliga klarhet på detta område bl. a. för att
lagstiftningen på spel- och lotteriområdet skall kunna utformas så att
negativa effekter av spel och lotterier undviks i största möjliga utsträck-
ning.
Det är också viktigt att de organisationer som idag finns för stöd och
hjälp till spelberoende människor får ekonomiska resurser för att driva
och utveckla sin verksamhet. Den största organisationen idag är Riks-
förbundet Spelberoende med säte i Stockholm. Det är en partipolitiskt
och religiöst obunden sammanslutning som vill verka för att förebygga
och avhjälpa spelberoende. Det finns även andra föreningar och organi-
sationer som verkar på detta område.
Regeringen bedömer att ett belopp om två miljoner kronor årligen
inledningsvis behöver disponeras för dessa ändamål.
Regeringen anser att kostnaden för denna forskning och stödet till orga-
nisationer för spelberoende i princip skall betalas av aktörerna på spel-
marknaden.
Forskningen på detta område bör ha en inriktning med sikte på att
åstadkomma underlag för lagstiftning och andra åtgärder. De nuvarande
forskningsråden är därför mindre lämpliga att svara för fördelningen av
medel till forskningen om spelberoende. Med hänsyn bl.a. till spelbe-
roendets nära samband med missbruk och beroende av alkohol är Folk-
hälsoinstitutet en lämplig myndighet att ha ansvar för både forskningen
på området och fördelningen av stödet till organisationer för spelbe-
roende.
40
Regeringens forslag: Det övergripande ansvaret for tillsynen
över samtliga lotterier och spel i landet inklusive de som anord-
nas av spelbolagen med statligt inflytande läggs på Lotteriin-
spektionen som tar över Lotterinämndens samtliga uppgifter.
Tillsynsmyndigheten får möjlighet att meddela de föreläggan-
den och förbud som behövs samt att förena sina förelägganden
med vite.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser understryker starkt
vikten av att tillsynsmyndigheten får sådana resurser och befogenheter
att den kan utöva en effektiv tillsyn och kontroll.
Skälen for regeringens förslag: Lotterinämnden har idag ett ansvar
för den centrala tillsynen över efterlevnaden av lotterilagen. Nämnden
svarar dock inte för tillsynen av den spel- och lotteriverksamhet som
bedrivs av spelbolagen med statligt inflytande.
Kommun och länsstyrelse utövar den närmare tillsynen över sådana
lotterier som de har lämnat tillstånd till. Vidare utövar kommunen
såsom registreringsmyndighet den närmare tillsynen över registrerings-
lotteriema.
Tillsynen över de lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av
regeringen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.
I dag ansvarar Statskontoret och Länsstyrelsen i Gotlands län för
tillsyn och kontroll av Penninglotteriet. Tipstjänsts verksamhet kontrol-
leras av två särskilt utsedda kontrollanter med en kontrollavdelning till
sitt förfogande. För tillsyn och kontroll av ATG:s verksamhet svarar
Riksskatteverket medan Finansinspektionen är tillsynsmyndighet för
vinstsparandet.
Tillsynsmyndigheterna kan i dag inte meddela förelägganden och
förbud när det gäller otillåtna förfaranden.
Från många håll har framkommit önskemål om att spel- och lotteri-
verksamheten måste vara underkastad en effektiv tillsyn och kontroll.
Med de utökade spelmöjligheter regeringen föreslår accentueras detta
krav ytterligare. Ansvaret för den centrala tillsynen bör därför samlas
hos en central myndighet. Vidare bör myndigheten ha sådana medel och
ett sådant regelverk till sitt förfogande som behövs för att kunna utöva
en effektiv tillsyn. Den centrala tillsynsfunktionen skall ha resurser att
upptäcka och beivra överträdelser av gällande regelverk. Som ett led i
denna förstärkning av tillsynen bör myndigheterna ha möjlighet att
utfärda förelägganden. Den centrala tillsynen bör förstärkas även för
spelbolagen med statligt inflytande. För att möta dessa nya krav bör
Lotterinämnden förstärkas och som ett led i denna förstärkning få ett
nytt namn.
En viktig uppgift för den nya lotterimyndigheten är att utbilda och
informera myndigheter och aktörer på spel- och lotterimarknaden. För
Prop. 1993/94:182
41
att förebygga överträdelser skall myndigheten ge information och hand- Prop. 1993/94:182
ledning om gällande regelverk. En annan viktig förutsättning for en
effektiv tillsyn och kontroll är att myndigheten har kompetent personal
inom olika ämnesområden såsom juridik, teknik och ekonomi. Det
gäller både handläggande och beslutande personal.
Tillsynsmyndigheten skall vara expert på lotterifrågor. Spel- och
lotteriverksamhet förekommer dock ofta tillsammans med annan verk-
samhet t.ex. hotell- och restaurangverksamhet. Vidare innefattar spel-
och lotteriverksamhet for det mesta ett arbetsgivaransvar med allt vad
det för med sig i form av t.ex. löneutbetalningar och inbetalningar av
skatter och sociala avgifter. För sådana delar av verksamheten har
andra myndigheter, t.ex. skattemyndigheterna, ett förstahandsansvar när
det gäller kontroll och tillsyn. Vidare är det ofrånkomligt att polis- och
åklagarmyndigheter har ett ansvar när brott misstänks. Tillsynsmyndig-
heten kan således inte ha ett ensamt ansvar för kontroll och tillsyn av all
verksamhet på spel- och lotteriområdet. Det innebär att myndigheterna
måste samarbeta med varandra. Men tillsynsmyndigheten har ett ansvar
för att andra berörda myndigheter får information om eventuella miss-
förhållanden på spelmarknaden så att de kan ingripa.
Tillsynsmyndigheten skall ansvara för den centrala tillsynen över
efterlevnaden av samtliga lotterier och spel inklusive de som anordnas
av spelbolagen med statligt inflytande. Vidare skall vaije annan till-
ståndsmyndighet utöva den närmare tillsynen över de lotterier och spel
som man lämnat tillstånd till. Eftersom länsstyrelser och kommuner har
kännedom om lokala förhållanden är det viktigt att de hjälper tillsyns-
myndigheten när den centrala tillsynen utövas.
En viktig förutsättning för en väl fungerande kontroll och tillsyn är
att det finns befattningshavare och personal som kan arbeta förebyggan-
de men även ingripa vid överträdelser. När det behövs skall det för
verksamheten finnas en föreståndare och en kontrollant utsedda av
tillståndsmyndigheten. 1 författningskommentaren behandlas frågan om
dessa personers ansvar och befogenheter. En tillståndshavare skall
liksom tidigare vara skyldig att på anmodan lämna upplysningar samt ge
ut handlingar eller annat som behövs for tillsynen.
För att kunna ingripa med kraft bör tillsynsmyndigheten ha möjlighet
att förelägga vite för att framtvinga viss handling eller åtgärd. Vitesmöj-
ligheten skall kunna utnyttjas exempelvis för att förmå en tillståndshava-
re eller den som kan antas bedriva otillåtet lotteri dels att lämna upplys-
ningar eller sända in handlingar som behövs för tillsynen, dels att upp-
höra med otillåten verksamhet. Även annat föreläggande som har stöd i
lagen får förenas med vite. Frågor om att döma ut viten prövas av läns-
rätten enligt lagen (1985:206) om viten.
De nya uppgifter och de nya resurser det kräver motiverar att den
nuvarande Lotterinämnden förstärks och för att markera myndighetens
centrala tillsynsroll bör den byta namn till Lotteriinspektionen. För-
slagen innebär att myndigheten får väsentligt utökade arbetsuppgifter.
Det aktualiserar bl.a. frågan hur stor myndigheten skall vara och hur
den skall organiseras. Som ovan nämnts behöver myndigheten gedigen 42
kompetens på flera områden såsom juridik, teknik och ekonomi.
Regeringens förslag: Frågor om tillstånd för ideella föreningar
att anordna lokala och regionala egentliga lotterier skall liksom
hittills prövas av den nämnd som kommunen bestämmer respek-
tive länsstyrelsen.
Lotteriinspektionen skall pröva frågor om tillstånd till före-
ningslotterier som skall bedrivas i flera län samt frågor om till-
stånd till egentliga lotterier och bingospel som skall anordnas i
radio eller television.
I fråga om bingospel skall liksom hittills länsstyrelsen i det
län där spelet skall bedrivas pröva tillståndsärendena.
Frågor om att anordna spel på varuspels-, penning-, värde-
och skicklighetsautomater samt roulett-, tärnings- och kortspel
skall prövas av Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen skall också pröva frågor om tillstånd till
innehav och import av penning-, värde- och skicklighetsautoma-
ter.
I andra fall skall frågor om tillstånd att anordna lotterier
prövas av regeringen.
Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-
redningen föreslår dock att regeringen inte skall fatta några beslut i
tillståndsfrågor.
Remissinstanserna: I fråga om förslaget om tillståndsgivningen till-
styrker så gott som samtliga remissinstanser utredningens förslag. Vissa
länsstyrelser menar att tillståndsgivningen för restaurangkasinospel bör
ligga kvar hos länsstyrelserna samt att tillståndsgivningen för de statliga
spelbolagen bör ligga kvar hos regeringen.
Kabelnämnden tillstyrker utredningens förslag om att tillstånd till spel
och lotterier i radio och TV bör ges av en central myndighet, Lotteri-
inspektionen. Denna myndighet bör även ha tillsynen över att lotterilag-
ens bestämmelser följs i de spel och lotterier som i framtiden kan kom-
ma att bedrivas i radio och TV. Då kan en enhetlig lagtillämpning
uppnås i landet samtidigt som kontakterna underlättas med Radionämn-
den och Närradionämnden i fråga om reklambestämmelsema. Lotterier
och spel i radio och TV har i våra grannländer fått en avsevärd omfatt-
ning. Motsvarande utveckling kan, om utredningens förslag går igenom,
förväntas även i Sverige. En fungerande tillsyn i förhållande till radio-
lagstiftningen är nödvändig.
Skälen för regeringens förslag:
Egentliga lotterier
Enligt 13 § lotterilagen är det den kommunala nämnd som kommunen
Prop. 1993/94:182
43
bestämmer som prövar frågor om tillstånd for en ideell förening som Prop. 1993/94:182
huvudsakligen är verksam inom en kommun att anordna egentliga lotte-
rier. Om lotteriet skall bedrivas i flera kommuner i samma län prövas
tillståndsärendet av länsstyrelsen. När det gäller s.k. rikslotterier, dvs.
lotterier som skall bedrivas i flera län prövas tillståndsfrågan av Lotteri-
nämnden. Denna ordning har fungerat väl och bör behållas också för
framtiden, med den ändringen att det blir Lotteriinspektionen i stället
för Lotterinämnden som prövar frågor om tillstånd när det gäller riks-
lotteriema.
Lotteriinspektionen bör också pröva frågor om tillstånd att anordna
egentliga lotterier i vilka vinstdragning skall ske eller presenteras i radio
eller television. I detta fall rör det sig om former av lotterier som ställer
särskilda krav på kompetens för att bedöma lämpligheten och där en
över landet enhetlig tillämpning bör eftersträvas.
Bingotillstånd
Bingotillstånd ges i dag av länsstyrelsen i det län där spelet skall be-
drivas. Om spelet skall bedrivas i flera län prövas dock frågan av Lotte-
rinämnden. Enligt regeringens mening bör denna ordning i princip gälla
också i fortsättningen. I det föregående har regeringen föreslagit att
tillstånd skall kunna ges till bingospel där värdet av högsta vinsten får
vara högre än ett basbelopp, dock högst sex basbelopp, om det finns
särskilda skäl for det. I dessa fåll kan det alltså bli fråga om avsevärda
vinstbelopp och därmed särskilda krav på organisation och kontroll.
Enligt regeringens mening bör tillståndsfrågan för sådana bingospel
alltid prövas av den centrala tillståndsmyndigheten - Lotteriinspektion-
en.
Automatspel
Med stöd av 1 § lotteriförordningen prövar Lotterinämnden frågor om
tillstånd till automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis,
spelpolletter eller liknande och som anordnas på fartyg i internationell
trafik. Någon anledning att ändra på denna ordning finns enligt rege-
ringens mening inte.
I det föregående har regeringen föreslagit att tillstånd skall kunna ges
till spel på värdeautomater inom landet, under förutsättning bland annat
att spelet anordnas till förmån för folkrörelserna. Avsikten är att till-
stånd skall kunna ges till en organisation, men att överskottet främst
skall komma flera eller de flesta ideella föreningarna inom det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till del. Det är här fråga
om en helt ny spelform för ett särskilt ändamål och omgärdat med en
rad begränsningar och krav. Dessa omständigheter gör att tillstånds-
frågan bör prövas av i första hand regeringen. Den nya spelformen
förutsätter inte bara ett godkännande av den som söker tillstånd, utan
även en prövning av var och hur värdeautomatema placeras samt en 44
bedömning av att spelet från flera andra utgångspunkter kan antas bli
bedrivet på ett lämpligt sätt. Sådana mera detaljbetonade och praktiska Prop. 1993/94:182
frågor bör inte prövas av regeringen utan i stället av Lotteriinspektion-
en. Regeringen bör närmare bestämma hur detta skall skötas.
Miruspelsautomater, mulen-, tärnings- och kortspel
I fråga om tillståndshavare och tillståndsgivningen for restaurangkasino-
spel och spel på varuspelsautomater finns det idag en koppling mellan
alkoholserveringstillstånd och tillstånd for nämnda spel, om spelet skall
bedrivas på andra ställen än i samband med offentlig nöjestillställning
inom nöjespark eller liknande. Det är emellertid inget formellt krav på
att ha serveringstillstånd. Om sådant tillstånd saknas bör dock för spel-
tillstånd i princip krävas att förutsättningarna för serveringstillstånd
enligt lagen (1977:293) om handel med drycker kan bedömas vara
uppfyllda.
Idag är det länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen bedrivs
som prövar tillståndet. Lotterinämnden har sedan den 1 juli 1991 tagit
över tillsynen och kontrollen över restaurangkasinospelen. Det har
inneburit att nämnden skaffat sig erfarenhet och kompetens och fått
överblick. Vidare har antalet tillstånd ökat kraftigt under senare år.
Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att tillståndsgiv-
ningen till restaurangkasinospel och spel på varuspelsautomater bör
flyttas från länsstyrelsen till den nya Lotteriinspektionen.
Innehav och införsel av spelautomater m.m.
Lotterinämnden prövar enligt 21 och 22 §§ lotterilagen frågor om till-
stånd att inneha och importera penning-, värde och skicklighetsautoma-
ter. Motsvarande ordning bör gälla även i fortsättningen.
Tillstånd för spelbolag med statligt inflytande
Lotteriutredningen har föreslagit att Lotteriinspektionen skall svara för
tillståndsgivningen för alla rikslotterier inklusive de som anordnas av
spelbolagen med statligt inflytande. Utredningen anser att tillstånds-
givningens organisation bör underlätta kravet på likformiga bedömning-
ar av lokala, regionala och riksomfattande lotterier och spel samt menar
att det är principiellt felaktigt att regeringen dels har att tillvarata ett
ägarintresse i förhållande till spelbolagen dels beslutar om tillstånd för
dessa bolag.
Det jämförelsevis stora bidraget till statens inkomster från spelbolag-
en med statligt inflytande beror till stor del på att bolagen, inom sina
respektive marknadssegment, tillåtits utveckla teknik och spelformer
som marknaden har efterfrågat. Samtidigt har nya spelformer ökat den
totala marknaden och möjliggjort att hålla kostnaderna nere.
Lönsamheten hos spelbolagen med statligt inflytande är generellt sett
betydligt högre än lönsamheten i föreningslivets rikslotterier. Det beror
45
till stor del på att spelbolagen under lång tid haft betydligt bättre förut-
sättningar än föreningslivet att utveckla och lansera attraktiva spelfor-
mer.
Generellt gäller att de offentliga utgifterna inte bör öka och att stats-
inkomsterna inte bör minska. Med hänsyn härtill och till vad som ovan
sagts om spelverksamhetens omfattning och betydelse för staten bör det
alltjämt finnas ett direkt politiskt inflytande över spelbolagens verksam-
het. Tillståndsgivningen för dessa bör därför ligga kvar hos regeringen.
Enligt den ordning som idag gäller kan regeringen ge tillstånd till
lotterier i andra fall än som anges i lagen. Regeringen får dock inte
lämna tillstånd till kedjebrevsspel och liknande spel eller sådant auto-
matspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller
liknande. Denna ordning bör bestå med den ändringen att regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer, såsom tidigare före-
slagits, skall kunna lämna tillstånd till spel på värdeautomater som
betalar ut vinst bara i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande.
Regeringens förslag: En kommunal nämnds beslut enligt lotteri-
lagen skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Länsstyrelsens beslut enligt lotterilagen skall också överkla-
gas hos allmän förvaltningsdomstol.
Även Lotteriinspektionens beslut enligt lotterilagen skall
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
I samtliga fall krävs prövningstillstånd vid överklagande till
kammarrätten.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att en kommunal
nämnds beslut enligt lotterilagen skall överklagas hos länsstyrelsen samt
att länsstyrelsens beslut enligt lagen prövas av Lotteriinspektionen en-
dast efter prövningstillstånd. Enligt utredningens förslag skall Lotteri-
inspektionens beslut i första instans kunna överklagas hos regeringen.
Remissinstanserna: Flera länsstyrelser motsätter sig av rättssäkerhets-
skäl att länsstyrelsens beslut skall kunna prövas av Lotteriinspektionen
endast efter prövningstillstånd. I övrigt har remissinstanserna inte haft
någon erinran mot utredningens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Den instansordning som gäller idag
för prövning av tillståndsbeslut och överklagande när det gäller spel och
lotterier är inte enhetlig.
I fråga om Penninglotteriets, Tipstjänsts och ATG:s spel och lotterier
är det regeringen som lämnar tillstånd. Ärendena bereds i Finansdepar-
tementet.
När det gäller övriga rikslotterier är det Lotterinämnden som lämnar
tillstånd. Nämndens beslut överklagas hos regeringen.
Prop. 1993/94:182
46
Beslut om regionala lotterier fettas av länsstyrelserna. Länsstyrelsens Prop. 1993/94:182
beslut överklagas hos Lotterinämnden. Nämndens beslut får i detta fell
inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen om
det är av större vikt.
Tillstånd till lokala lotterier meddelas av kommunen vars beslut över-
klagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut överklagas hos Lotteri-
nämnden, vars beslut inte får överklagas. Även i detta fell får dock
Lotterinämnden hänskjuta ärendet till regeringen om det är av större
vikt.
Beslut om bingospel meddelas av länsstyrelsen, vars beslut överkla-
gas hos Lotterinämnden. Nämndens beslut får inte överklagas. Liksom
i de förut nämnda fellen får nämnden dock hänskjuta ärendet till rege-
ringen, om det är av större vikt.
Tillstånd till automatspel ombord på fertyg i internationell trafik
prövas av Lotterinämnden, vars beslut överklagas hos regeringen. Även
tillstånd till restaurangkasinospel ombord på fertyg i internationell trafik
prövas av Lotterinämnden, vars beslut överklagas hos regeringen.
Tillstånd att anordna restaurangkasinospel och spel på varuautomater
prövas av länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas. I båda fellen
överklagas besluten hos Lotterinämnden vars beslut inte får överklagas.
Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen om det är av större
vikt.
Enligt regeringens mening är det angeläget att skapa en ordning för
överklagande av lotteriärenden som är så enhetlig som möjligt. Sådana
beslut är av beskaffenhet att de i enhetlighet med Europarådets kon-
vention angående skydd for de mänskliga rättigheterna och de grund-
läggande friheterna bör kunna bli föremål för domstolsprövning. För att
åstadkomma en så enhetlig instansordning som möjligt bör därför, i
enlighet med dels regeringens riktlinjer i 1993 års budgetproposition
(prop. 1992/93:100 bil. 3 sid. 24 och 93), dels förslag i proposition
1993/94:133 Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdom-
stolarna, såväl kommunens, länsstyrelsens som Lotteriinspektionens
beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I sistnämnda proposi-
tion har regeringen föreslagit sådana ändringar av lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar att länsrätt ges en allmän behörighet att
pröva mål som första instans. För överklagande till kammarrätten skall
krävas prövningstillstånd.
För att vidmakthålla en enhetlig praxis på lotteriområdet är det viktigt
att Lotteriinspektionens kompetens utnyttjas. Den instans (länsrätten)
som prövar överklagade lotteriärenden bör därför normalt inhämta
yttrande från inspektionen. Vidare bör Lotteriinspektionen få del av
avgöranden i överklagade ärenden. Regeringen kan utfärda närmare
bestämmelser i dessa frågor.
47
Prop. 1993/94:182
Regeringens bedömning: Kostnaderna för tillstånd och tillsyn
bör i allt väsentligt kunna täckas av avgifter som betalas av dem
som fått tillstånd. I övrigt bör kostnaderna för
Lotteriinspektionens verksamhet betalas inom ramen for det
anslag som finns i statsbudgeten sedan tidigare.
Utredningens bedömning: Förslagen om nya spelformer och
vinstmöjligheter kommer i princip inte att påverka statens inkomster av
lotterier och spel.
Skälen för regeringens bedömning: Den förstärkta tillstånds- och
tillsynsmyndigheten beräknas inte medföra några ökade kostnader för
staten. Tvärtom kan det vara möjligt att det nuvarande årliga anslaget
om cirka två miljoner kronor skall kunna minska och efter en över-
gångsperiod på ett antal år upphöra, om det visar sig att all myndig-
hetens verksamhet kan avgiftsfinansieras genom tillstånds- och kontroll-
avgifter. Det är dock tveksamt om all myndighetens verksamhet kan
avgiftsfinansieras. Efter några års verksamhet bör det dock vara möjligt
att definitivt ta ställning till detta.
Enligt den ordning som gäller idag tas en avgift ut för prövning av en
ansökan om lotteritillstånd. Avgifterna regleras i lotteriförordningen,
som är tillämplig även på kommunala tillståndsmyndigheter. En kom-
mun har dock möjlighet att underlåta att ta ut avgift.
När det gäller avgifter for kontroller bestämmer tillståndsmyndig-
heten i tillståndsbeslutet den avgift som skall betalas för kommande
kontroller i ärendet. Formellt betraktas kontrollavgiften som ett sådant
villkor eller en sådan kontroll- och ordningsbestämmelse myndigheten
kan föreskriva med stöd av 6 § lotterilagen. Sådana villkor brukar t.ex.
tas in i beslut om tillstånd till restaurangkasinospel och bingospel.
En målsättning bör vara att de tillståndsgivande och kontrollerande
myndigheterna skall vara självfinansierande genom avgifter. Det torde
emellertid inte vara möjligt att i alla delar åstadkomma full kostnads-
täckning. Ett exempel på det är den del av en myndighets verksamhet
som innefattar prövning av överklagade beslut.
När det gäller kommunerna bör kommunfullmäktige ges rätt att
bestämma avgifter i lotteriärenden i enlighet med den kommunala själv-
kostnadsprincipen.
När det gäller kostnaden för forskningen om spelberoende avser rege-
ringen att, när förslaget om det läggs fram i samband med nästa riks-
möte, ta upp frågan om finansieringen av den verksamheten.
48
Typgodkännande
Regeringens förslag: Teknisk utrustning för insatser, vinstdrag-
ning och kontroll av egentliga lotterier skall typgodkännas.
Prop. 1993/94:182
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen erinran har framförts mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § i lotterilagen skall förslutna
lotter och bingobrickor typgodkännas. I andra stycket i nämnda paragraf
föreskrivs att det vid bingospel skall finnas kontroll anordnad på det sätt
Lotterinämnden föreskriver. I tillämpningen har sistnämnda bestämmel-
se inneburit att den datorutrustning som används vid bingospel skall
vara godkänd.
Den tekniska utrustningen på lotteriområdet utvecklas snabbt. Det är
därför angeläget att sådan utrustning, innan den används i lotterisam-
manhang, är godkänd. Det huvudsakliga skälet för det är att det kan
minska möjligheterna till fusk samt underlätta kontroll.
Förslaget innebär att bl.a. lottförsäljningsautomater skall typgodkän-
nas.
Tillståndsplikti g verksamhet
Regeringens bedömning: Tillstånd bör inte krävas för att hjälpa
en tillståndshavare att anordna ett lotteri. Det bör inte heller
vara tillståndspliktigt att tillverka, importera eller saluföra lot-
ter, bingobrickor, spelautomater samt teknisk utrustning som
skall användas för insatser, dragningar och kontroll i lotteri-
verksamhet.
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att de nämnda verksam-
heterna skall vara tillståndspliktiga.
Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att det inte finns skäl
att låta de föreslagna verksamheterna vara tillståndspliktiga.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser inte att det av
kontrollskäl eller andra skäl finns anledning att kräva tillstånd för att
bedriva den åsyftade verksamheten. Uppstår missförhållanden eller
missbruk kan det i många fell räcka med att återkalla eller ändra ett
lotteritilllstånd.
49
4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
Prop. 1993/94:182
Regeringens förslag: Den nuvarande lotterilagen ersätts med en
helt ny lag.
Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med
regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit att
automatspelslagen arbetas in i den nya lotterilagen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag om den lagtekniska utformningen. Några har dock synpunkter
på detaljutformningen av vissa bestämmelser. Andra motsätter sig be-
stämt att automatspelslagen inarbetas i lotterilagen. De menar att nuva-
rande ordning med en fristående automatspelslag på ett bättre sätt än
utredningens förslag tillgodoser samhällets intresse att förhindra dels
uppkomsten av olämpliga ungdomsmiljöer i samband med automatspel
och olagligt spel om pengar på spelautomater.
Skälen för regeringens förslag: Den nu gällande lotterilagen har kriti-
serats for att vara svåröverskådlig, svårtillgänglig och svår att tillämpa.
De förslag som regeringen nu lägger fram innebär att lotterilagen
måste ändras på en rad punkter. Förslagen innebär ändringar i nu
gällande bestämmelser och införande av nya bestämmelser. En strävan
är också att så uttömmande som möjligt i lagen reglera förutsättningarna
för att anordna lotterier och därmed minska utrymmet för regerings-
och myndighetsföreskrifter.
För att lagstiftningen skall bli lättillgänglig och överblickbar bör den
nu gällande lotterilagen ersättas med en helt ny lag.
I denna bör inte - som utredningen har föreslagit - bestämmelserna i
automatspelslagen tas in. Automatspelslagen reglerar annat än rena
lotterier och har en annan karaktär än lotterilagstiftningen. Den är mera
utformad som en social skyddslagstiftning och har som ett av sina främ-
sta syften att komma tillrätta med olämpliga ungdomsmiljöer.
50
Lagens tillämpningsområde
Prop. 1993/94:182
1 § Denna lag skall tillämpas på lotterier som anordnas för
allmänheten.
Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det
som villkor för deltagande krävs medlemskap i en viss samman-
slutning, om denna väsentligen har till uppgift att anordna lotte-
rier eller när lotteriet annars med hänsyn till omfattningen eller
till villkoren för deltagande är att jämställa med ett lotteri som
är anordnat för allmänheten.
Lagen skall tillämpas också på lotterier i form av bingospel,
automatspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel som inte
anordnas för allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Enligt första stycket
skall lagen tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. Be-
greppet lotteri definieras i 3 §.
Andra stycket motsvarar 4 § tredje stycket lotterilagen (jfr prop.
1981/82:170 s. 28).
Lotterilagen gäller som regel endast sådana lotterier som anordnas för
allmänheten. Någon ändring av innebörden av begreppet allmänheten är
inte åsyftad i den nya lotterilagen. Det är inte möjligt att ge någon mer
exakt vägledning för tolkningen av begreppet. Här bör hänvisas till
uttalanden i tidigare förarbeten. Se t.ex. ovannämnda prop. 1981/82:170
sid. 28 och Lotteriutredningens betänkande Vinna eller försvinna -
folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden SOU 1992:130 sid. 114.
Se även rättsfallet NJA 1986:35.
Om lotteriet anordnas inom en sluten personkrets men det inte är
fråga om en privat tillställning eller föreningsfest, t. ex. lotterier för
anställda i ett visst företag, krävs att personkretsen är relativt liten för
att inte lotteriet skall anses som anordnat för allmänheten.
Liksom den nuvarande lotterilagen omfattar den nya lagen enligt
tredje stycket även sådant bingospel, roulettspel, tämingsspel, kortspel
och automatspel som inte anordnas för allmänheten, om spelet anordnas
i förvärvssyfte.
Med förvärvssyfte avses att spelverksamheten anordnas i syfte att på
ett eller annat sätt inbringa inkomster. Detta innebär t.ex. att
spelverksamhet som anordnas av en ideell förening i syfte att finansiera
föreningsverksamheten omfattas av bestämmelserna. Om gratisspel
anordnas på spelautomater i syfte att locka kunder till annan förvärvs-
verksamhet får det också anses att spelet har anordnats i förvärvssyfte.
Detsamma gäller naturligtvis om spelautomater upplåts för gratisspel
mot att t.ex. en viss förtäring måste ske eller att varor till ett visst värde
måste inköpas.
51
2 § Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.
Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst
eller ger vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant
automatspel finns i lagen (1982:636) om anordnande av visst
automatspel.
Paragrafen motsvarar 3 § lotterilagen.
3 § Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller
flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett
högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få
genom
1. lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden,
2. marknads- och tivolinöjen,
3. bingospel, automatspel, roulettspel, tämingsspel,
kortspel,kedjebrevsspel och liknande spel.
Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall
hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast
till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskil-
da fallet.
Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.
I paragrafen definieras begreppet lotterier. Definitionen motsvarar i
sak den som ges i 1 § lotterilagen (jfr prop. 1981/82:170 s. 29).
Lagrådet har ifrågasatt, med tanke på att bl.a. " kortspel" nämns i
punkten 3, om det är helt välbetänkt att orden "helt eller delvis beror på
slumpen" i gällande rätt (1 §) inte längre finns med i definitionen.
Regeringen anser att slumpen skall beaktas vid bedömningen av om en
verksamhet är ett lotteri. Hänsyn bör dock i första hand tas till verk-
samhetens allmänna karaktär och inte endast till slumpen. Ett tillägg
med denna innebörd bör därför göras.
För att det skall vara fråga om ett lotteri krävs således normalt att
1. vinster skall kunna tillfälla en eller flera deltagare,
2. alla deltagare inte skall kunna få lika värdefulla vinster även om
alla vinster i lotteriet skulle vara värda lika mycket,
3. verksamheten skall grunda sig på lottning, gissning, vadhållning
eller liknande tillvägagångssätt där deltagarna inte kan påverka utgången
med egna åtgärder.
För att en verksamhet skall betraktas som lotteri är det inte nödvän-
digt att deltagarna betalar någon insats eller anordnaren åsyftar någon
ekonomisk vinning. Som lotterier anses exempelvis vanliga tombolalot-
terier, gissningstävlingar, totalisatorvadhållning vid hästtävlingar, bingo-
Prop. 1993/94:182
52
spel, automatspel och liknande spel där deltagarna inte kan påverka Prop. 1993/94:182
utgången med egna åtgärder.
Det finns lotterier där deltagarna i viss mån kan påverka utgången
genom någon form av kalkyl, men där slumpen ändå huvudsakligen
avgör utgången. Till lotterier hänförs normalt inte rena skicklighetsspel
eller arrangemang där utgången är bestämd i förväg. Exempel härpå är
biljard, bridge och schack. Som lotterier anses inte heller bl.a. tävlingar
av konstnärlig eller litterär beskaffenhet eller tävlingar där utgången
beror på yrkesskicklighet, fysiska egenskaper eller särskild utbildning.
I samband med reklam och även i andra sammanhang förekommer
det att deltagarna genom någon form av gissning skall försöka komma
fram till det rätta svaret. Exempel härpå är att ange ett visst datum när
en händelse kommer att inträffa eller att ange antalet föremål i en burk.
Utgången anses här i allmänhet bero på gissning och inte på en av
skicklighet baserad bedömning. Det sagda innebär t.ex. att s.k. reklam-
lotterier, varmed förstås kommersiellt lotteri som anordnas i sälj främ-
jande syfte och stimulanslotterier, varmed förstås lotterier vars huvud-
sakliga syfte är att sporra till viss verksamhet utan att lotteriet ger nå-
gon behållning till anordnaren, samt massmedielotterier omfattas av
lotterilagen trots att de inte kräver någon insats.
Som nämnts tidigare är slumpen inte avgörande för bedömningen om
det är ett lotteri. Det kan vara fråga om ett lotteri även om vinstmöjlig-
heterna inte till någon del beror på slumpen. Hänsyn skall även tas till
verksamhetens allmänna karaktär. Idag är uppfinningsrikedomen stor
när det gäller att hitta på nya former av tävlingar och spel som vid en
närmare granskning visar sig vara ett lotteri. Om pristagaren, efter det
att deltagarna fått besvara ett antal frågor, utses genom lottning är det
fråga om lotteri. Ytterligare exempel på lotteri är att vinnaren utses
genom det först öppnade rätta svaret eller att vinnare blir den som
hinner svara först.
Liksom enligt nu gällande lag skall marknads- och tivolinöjen anses
som lotterier i lotterilagens mening trots att det oftast är fråga om rena
skicklighetsspel. För att ett marknads- och tivolinöje skall anses som ett
lotteri krävs inte att spelet anordnas i samband med en marknad eller ett
tivoli. Det väsentliga är att spelet som sådant kan inordnas under be-
greppet marknads- och tivolinöje. De omständigheter under vilka spelet
bedrivs anses sakna betydelse. Exempel på dessa nöjen är ringkastnings-
anordningar, bollkastning, pilkastning och skjutbanor. Dessa nöjen
betraktas som lotterier, om vinstmöjligheterna är sådana som i egentliga
lotterier.
Liksom tidigare skall kedjebrevsspel och liknande spel hänföras till
lotterier. Typiskt för dessa spel är att det är möjligheten att engagera
nya deltagare till spelet som är avgörande för deltagarnas vinstmöjlig-
heter. Möjligheten att vinna anses i allmänhet inte bero på slumpen. För
det mesta gäller kedjebrevsspelen inte pengar eller pengars värde men
det förekommer omfattande kedjebrevsspel med vinster i pengar. För en
närmare beskrivning av kedjebrevsspelen se prop. 1981/82:170 sid. 34.
53
4 § Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier
som anges i 3 § första stycket 1 och 2 med undantag för
vadhållning i samband med hästtävling och idrottstävling.
Paragrafen motsvarar i sak 2 § första stycket lotterilagen och har,
med ett tillägg i sak, utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I
stället för att som i gällande lotterilag definiera begreppet egentliga
lotterier genom en uppräkning av vilka slags lotterier som inte skall
innefattas i begreppet görs nu i stället en direkt hänvisning till 3 §
första stycket 1 och 2. Vadhållning i samband med hästtävling undantas
dock uttryckligen.
Vidare anser regeringen att vadhållning i samband med idrottstävling
bör undantas från begreppet egentliga lotterier. Det innebär att det inte
blir möjligt för någon tillståndsmyndighet att lämna tillstånd till sådant
lotteri. Regeringen har dock möjlighet att med stöd av 45 § lämna
tillstånd till vadhållning i samband med idrottstävling.
Begreppet egentliga lotterier infördes i den nu gällande lotterilagen
den 1 januari 1989. Det kan synas onödigt att hålla kvar vid en be-
greppsapparat som inte framstår som helt lättillgänglig. För den praktis-
ka rättstillämpningen och av lagtekniska skäl är det emellertid ofta av
vikt att kunna hänföra en verksamhet till det ena eller andra begreppet.
Det finns därför ett behov av att använda det även i fortsättningen.
Förutom traditionella lotterier innefattar egentliga lotterier sådana
lotterier i vilka antalet insatser och vinster samt värdet av dessa inte är
bestämda enligt en uppgjord plan. Exempel på sådana lotterier är boll-
kastning och pilkastning.
Även vadhållning är ett egentligt lotteri. Med vadhållning menas en
form av avtal mellan olika parter att t.ex. satsa en penningsumma på
olika möjliga utfall av en viss händelse.
Till skillnad mot den nu gällande definitionen omfattar paragrafens
definition inte vadhållning i samband med hästtävling. Ändringen är
föranledd av lagtekniska skäl för att slippa ange undantag för denna
form i den föreslagna 15 §. Som framgår av hänvisningen till 3 § räk-
nas inte automatspel, bingospel, roulettspel, tämingsspel, kortspel,
kedjebrevsspel och liknande spel till egentliga lotterier.
5 § Med bingospel avses i denna lag ett lotteri
1. som förutsätter att deltagaren är närvarande på spelplatsen och
där köper en bingobricka,
2. där vinstmöjligheterna är beroende av om de nummer som dras
sammanfaller med numren på bingobrickan, och
3. där deltagaren genast gör anspråk på sin vinst.
Paragrafen har ingen motsvarighet i den nuvarande lotterilagen.
Prop. 1993/94:182
54
Begreppet bingospel är definierat i Lotterinämndens föreskrifter (KFS Prop. 1993/94:182
1991:2). Med bingospel menas enligt föreskrifterna ett spel där spelaren
är närvarande på spelplatsen och där köper sin lott (bingobricka) på
vilken ett antal nummer är ordnade på ett visst sätt, exempelvis fem
nummer horisontellt och vertikalt.
Även i lagtextens definition anges som en förutsättning för bingospel
att deltagaren är närvarande på spelplatsen och där köper en bingo-
bricka. Innebörden av det är att deltagaren kan följa dragningen direkt
samt ropa bingo när han kunnat markera nummer i viss ordning. Det
sagda hindrar inte att spelet förekommer i två eller flera hallar om det
finns direktkommunikation mellan dem som gör det möjligt for deltaga-
ren att direkt följa dragningen och genast kunna göra anspråk på sin
vinst.
6 § Med automatspel avses i denna lag spel på följande meka-
niska eller elektroniska spelautomater:
- varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form
av varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på
slumpen,
- penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slum-
pen,
- värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form
av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjlig-
heterna huvudsakligen beror på slumpen,
- skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i
form av pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis
beror på spelarens skicklighet.
Med lottforsäljningsautomat avses en automat som inte är ut-
rustad med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne
och som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som
antingen är en vinstlott eller en nitlott.
Paragrafen har ändrats i enlighet med Lagrådets förslag.
Paragrafen innehåller definitioner på automatspel och vissa spelautoma-
ter samt lottförsäljningsautomater. Motsvarande definitioner saknas i
den nu gällande lagen.
Begreppet automatspel innefattar spel på alla de automater som defi-
nieras i paragrafen, utom lottförsäljningsautomater. Även de tidigare
nämnda förströelsespelen (jfr. avsnitt 5.5) som regleras i automatspels-
lagen är automatspel. Däremot är inte musikautomater eller s.k. juke-
boxar samt varuforsäljningsautomater att anse som automatspel.
En varuspelsautomat är en spelautomat som slumpvis delar ut vinst i
form av varor. Exempel på varuspelsautomater är s.k. lyftare. Spelaren
vinner varan om en gripklo styrs på rätt sätt. Ett annat exempel är s.k.
pushers som ger vinst om en arm puffar varan över en kant.
55
Begreppet penningautomat innefattar de s.k. enarmade banditerna
som är försedda med en dragarm, med vilken automatens hjul kan sättas
i rotation. Numera är det vanligare med automater där spelaren i stället
skall trycka på en knapp. Hjulen i automaten är försedda med olika
symbolmarkeringar. Vissa i förväg bestämda kombinationer av sym-
boler ger vinst.
En värdeautomat är försedd med en slumpvalsgenerator och så konst-
ruerad att det inte är möjligt att betala ut kontantvinster från den.
En skicklighetsautomat kan beskrivas som en modifierad och utveck-
lad form av förströelseautomat som betalar ut kontantvinster. Spelaren
kan påverka utgången genom sin skicklighet.
En lottforsäljningsautomat är en automat som säljer lottsedlar och
som vaije gång betalning sker levererar en lottsedel som antingen är en
vinstlott eller en nitlott. Vinstplanen skall vara fästställd i förväg. Vida-
re får automaten inte vara utrustad med en slumpvalsgenerator eller en
s.k. prom (programmable read only memory). Innehåller automaten en
slumpvalsgenerator sker dragningen i automaten. Prom är ett elektro-
niskt minne i form av en integrerad krets som installerats i automaten.
Dragningen har skett tidigare men är inprogrammerad i detta minne.
Prop. 1993/94:182
7 § Med kedjebrevsspel avses i denna lag spel i vilka vinstmöj-
ligheterna huvudsakligen beror på antalet deltagare som efter
hand inträder i spelet.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 1 § sista stycket i 1982 års lotterilag
och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
8 § Med basbelopp avses i denna lag basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Paragrafen som saknar motsvarighet i den nu gällande lagen, definie-
rar begreppet basbelopp. Begreppet återfinns i en rad paragrafer och an-
vänds för att bestämma vinstnivåer m.m.
9 § Lotterier får anordnas bara efter tillstånd, om något annat
inte följer av denna lag.
Paragrafen motsvarar delvis 4 § första stycket lotterilagen och har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
56
10 § Tillstånd att anordna ett lotteri får lämnas endast om det
kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från
allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrif-
ter, villkor och bestämmelser.
Prop. 1993/94:182
Paragrafen, som motsvarar 5 § lotterilagen, innehåller en allmän be-
stämmelse om vad tillståndsmyndigheten alltid skall beakta vid till-
ståndsprövningen (jfr prop. 1981/82:170 s. 118).
Tillståndstid
11 § Tillstånd att anordna lotteri skall avse en viss tid och ett
visst område där lotteriverksamheten får bedrivas. Om det inte
finns särskilda skäl till annat, skall området utgöras av det
område där den sammanslutning som söker tillstånd huvudsakli-
gen är verksam.
Tillstånd skall lämnas till den som anordnar lotteriet.
Paragrafen har delvis sin motsvarighet i 13 § tredje stycket lotterila-
gen och har, med en viss redaktionell ändring, utformats i enlighet med
Lagrådets förslag. I fråga om alla tillståndspliktiga lotterier gäller enligt
1982 års lotterilag att tillståndet skall avse viss tid (se 7-10 §§ sista
styckena och 13 § tredje stycket).
Också området där lotteriverksamheten får bedrivas skall liksom
tidigare anges. Det kan utgöra en kommun eller ett län. Huvudregeln är
att lotterierna skall få bedrivas endast inom det område där den ideella
föreningen eller organisationen huvudsakligen bedriver sin verksamhet.
Undantag skall dock kunna medges exempelvis om en förening bedriver
verksamhet till ungefar lika stor del i två kommuner eller om en för-
ening bedriver verksamhet i en kommun vars mest besökta köpcentrum
ligger i en annan kommun. Lotterierna bör få en så stor spridning som
möjligt inom det område där föreningen är verksam.
Enligt andra stycket skall tillståndet lämnas till spelanordnaren. I
fråga om automatspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel är detta en
nyhet. I dag lämnas ett sådant tillstånd till innehavaren av spellokalen.
Beträffande skälen till ändringen kan hänvisas till vad som har sagts i
det föregående (avsnitt 6). Tillståndet skall gälla viss tid.
Tillstånd med villkor
12 § Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med
särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
57
Paragrafen motsvarar 6 § lotterilagen och har utformats i enlighet Prop. 1993/94:182
med Lagrådets förslag.
De villkor och bestämmelser som åsyftas kan gälla lotteriets omslut-
ning, vinstemas beskaffenhet, lotternas pris, vinstplaner,
beskaffenheten av lotter och dragningsanordningar, tidpunkten for drag-
ning i lotteriet samt den närmare kontrollen av lotteriet. Alla villkor
och bestämmelser skall självfallet vara förenliga med lotterilagens be-
stämmelser.
Föreståndare
13 § För vaije tillståndspliktigt lotteri som anordnas av en
juridisk person skall det finnas en föreståndare som tillstånds-
myndigheten godkänner.
Tillståndsmyndigheten får medge undantag från kravet på
föreståndare, om det är uppenbart att någon sådan inte behövs.
Paragrafen överensstämmer i sak med 5 § sista meningen lotterila-
gen.
Lotteriföreståndaren har ett ansvar för att lotteriverksamheten bedrivs
på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt och i enlighet med meddelade
föreskrifter, villkor och bestämmelser. Det innebär bl.a. en skyldighet
att se till att alla personer som har en uppgift i samband med driften av
lotteriverksamheten får utförlig och noggrann information om hur och
enligt vilka villkor och bestämmelser lotteriet skall bedrivas. Förestån-
daren har även ett ansvar för att lotteriet under hela tillståndstiden drivs
i enlighet med meddelade villkor och bestämmelser.
Typgodkännande
14 § Förslutna lotter och bingobrickor som används i ett lotteri
skall vara av godkänd typ. Detsamma gäller teknisk utrustning
som används för insatser, vinstdragning eller kontroll av egent-
liga lotterier och bingospel.
Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 a § lotterilagen.
En nyhet är att typgodkännande också krävs for teknisk utrustning for
insatser, vinstdragning och kontroll av egentliga lotterier. Det innebär
att bl.a. lottförsäljningsautomater skall typgodkännas.
58
Egentliga lotterier
\km som kan fä tillstånd
15 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får lämnas till en
svensk juridisk person som är en ideell förening och som
1. enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett
allmännyttigt ändamål inom landet,
2. bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant
ändamål,
3. inte vägrar någon inträde som medlem, om det inte finns
särskilda skäl for detta med hänsyn till arten eller omfattningen
av föreningens verksamhet eller syfte eller av någon annan
orsak, och
4. for sin verksamhet behöver lotteriinkomster.
Tillstånd får lämnas också till en annan juridisk person än en
ideell förening eller en juridisk person som har till huvudsakligt
syfte att främja ett allmännyttigt ändamål utom landet, om det
finns särskilda skäl för det.
Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 11 § lotterilagen och har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I likhet med vad som nu gäller skall tillstånd till egentliga lotterier i
princip kunna lämnas bara till ideella föreningar som är juridiska perso-
ner.
Det är således inte möjligt for en fysisk person att få lotteritillstånd.
Associationsformen ideell förening är inte lagreglerad i civilrättsligt
hänseende. I rättspraxis anses emellertid en ideell förening ha rättskapa-
citet och utgöra en juridisk person då den antagit stadgar av acceptabel
kvalitet samt valt en styrelse. Lotterianordnaren behöver inte ingå i en
folkrörelse eller uppfylla de definitioner som brukar ställas upp för en
folkrörelse. Den omständigheten att endast juridiska personer kommer i
fråga innebär att en sektion av en förening inte kan få tillstånd. Genom
kravet på att det skall vara en svensk juridisk person kan inte heller
utländska föreningar få tillstånd.
Enligt huvudregeln i första stycket punkten 1 skall föreningen ha till
huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet. För-
eningen kan i och för sig i viss utsträckning bedriva en verksamhet som
inte tar sikte på att främja allmännyttigt ändamål. En sådan egennytta
får emellertid inte ta överhanden över allmännyttan. En närmare preci-
sering av begreppet allmännyttigt ändamål är inte möjlig, men det bru-
kar framhållas att begreppet kan inrymma ändamål som enligt en ut-
bredd uppfattning är värda att stödja. Det innebär att värderingarna om
vad som är värt att stödja kan ändras från tid till annan. Det kan vara
fråga om religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, kulturel-
la, idrottsliga eller därmed jämförliga ändamål. Det sagda innebär bl.a.
att lotterier inte får anordnas av föreningar som uppfyller förutsättning-
arna för registrering enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.
Prop. 1993/94:182
59
Vidare bör inte heller ideella föreningar som har till syfte att främja Prop. 1993/94:182
sina medlemmars ekonomiska intressen på annat sätt än genom att
bedriva en sådan ekonomisk verksamhet som avses i lagen om ekono-
miska föreningar kunna få tillstånd. Exempel härpå är arbetsgivarför-
eningar, fackföreningar, branschorganisationer och villaägarföreningar.
Enligt första stycket punkten 2 krävs det att föreningen i sin verksam-
het huvudsakligen tillgodoser allmännyttigt ändamål. Föreningens ideel-
la verksamhet får således inte i praktiken utgöra en mindre del av den
totala verksamheten.
I första stycket punkten 3 föreskrivs att den ideella föreningen skall
vara öppen för utomstående. Det innebär att var och en som önskar bli
medlem skall få bli det. Arten eller omfattningen av verksamheten kan
emellertid vara sådan att det finns särskilda skäl att vägra inträde eller
begränsa det. Föreningen måste få uppställa vissa allmänna krav utan att
föreningen betraktas som sluten. Exempel härpå är krav på att bo inom
ett visst område eller tillhöra en viss organisation eller att ha en viss
egenskap. Kravet på öppenhet kan emellertid inte anses tillgodosett om
endast en mycket liten krets av personer kan bli medlemmar eller om
medlemsintagningen grundar sig på godtycke.
Första stycket punkten 4 har delvis sin motsvarighet i 12 § fjärde
stycket 1982 års lotterilag. Det bör även i fortsättningen ske en pröv-
ning av det behov en förening har av lotteriinkomster för sin verksam-
het. En utgångspunkt vid bedömningen kan vara föreningens tidigare
försäljning av lotter. Vid bedömningen bör i princip vägas in alla in-
komster som en förening har således även försäljningen från andra
lotterier. Det är naturligt att behovsprövningen blir ganska schablonar-
tad.
Andra stycket innehåller undantag från första stycket. Om det finns
särskilda skäl kan lotteritillstånd beviljas för en juridisk person som inte
är ideell förening. Det innebär att även aktiebolag, stiftelser eller eko-
nomiska föreningar som har till huvudsakligt syfte att främja allmännyt-
tigt ändamål kan komma i fråga. T.ex. har i praxis Litteraturfrämjandet
och Konstfrämjandet fått lotteritillstånd. Vidare kan om det finns särs-
kilda skäl tillstånd ges till en juridisk person som har till huvudsakligt
syfte att främja allmännyttigt ändamål utom landet. Det innebär att
lotteritillstånd bör kunna beviljas även för mera långsiktiga projekt av
humanitär art utom landet. Exempel på föreningar som fått lotteritill-
stånd för sådana ändamål är Röda korset, Rädda Barnen och Amnesty
International.
60
Förutsättningar för tillstånd
Prop. 1993/94:182
16 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om
1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbe-
lopp,
2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det
sammanlagda vinstvärdet i lotteriet,
3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas värde,
4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den
plats där lotteriet bedrivs, och
5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig
avkastning och att denna kommer att användas for det aktuella
allmännyttiga ändamålet.
Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte
om det finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en lottforsäljningsautomat krävs
vidare att
1. en vinstplan är fastställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndig-
heten godkänd kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut någon vinst.
Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, motsva-
rar delvis 12 § lotterilagen och behandlar förutsättningarna för att få
tillstånd till ett egentligt lotteri.
I punkt 1 anges vinsttaket för penningvinster i egentliga lotterier.
I förhållande till vad som nu gäller innebär förslaget att penningvinst-
er får förekomma också i rikslotterier samt att lägsta penningvinsten
höjs från 500 kr till ett basbelopp.
Enligt punkt 2 blir värdepappersvinster tillåtna, vilket är en nyhet.
Sådana vinster får utgöra högst 25 procent av det sammanlagda vinst-
värdet i lotteriet. Det innebär en begränsning av möjligheterna att ha
alltför höga vinstvärden på värdepappersvinstema.
Punkt 3 behandlar kravet på viss minsta vinstandel. I den nuvarande
lagen finns ingen allmän bestämmelse om att vinsterna skall utgöra en
viss minsta andel av insatsernas värde. Det finns i 17 a § i lotterilagen
en bestämmelse om att det sammanlagda värdet av vinsterna i de lotteri-
er som omfattas av paragrafen skall motsvara minst hälften av insatser-
nas värde. Vidare finns i Lotterinämndens föreskrifter (KFS 1990:32)
bestämmelser om att det sammanlagda värdet av vinsterna i ett lotteri
skall utgöra minst hälften av insatsernas värde vid försäljning med
automat och minst 45 procent vid manuell försäljning av lotterna. Av-
steg från dessa principer kan göras om det finns särskilda skäl.
Regeringen föreslår nu som en generell regel att minsta tillåtna vinst-
andel skall vara 35 procent och högsta tillåtna vinstandel 55 procent av
insatsernas värde. Med insatsernas värde avses beräknad omslutning om
61
det for lotteriet finns en i förväg fastställd plan. I annat fall avses fok- Prop. 1993/94:182
tisk omslutning. Beträffande skälen till förslaget i denna del kan hän-
visas till vad som har anförts i det föregående (avsnitt 5.1).
I punkt 5 behandlas kravet på skälig avkastning. Lotteriutredningen
föreslår att kravet på skälig avkastning modifieras och uppmjukas på så
sätt att tillståndsmyndigheten får avslå en ansökan på denna grund
endast om det finns särskilda skäl för det. Regeringen anser emellertid
att huvudregeln alltjämt bör vara att ett lotteri skall lämna skälig av-
kastning. Endast om det finns särskilda skäl får tillstånd meddelas även
om det bedöms att lotteriet inte kommer att lämna skälig avkastning.
Frågan vad som är att anse som skälig avkastning, dvs. nettovinst, bör
avgöras från fall till fall med beaktande av sådana faktorer som konkur-
renssituationen, försäljningsmetodema och rabattmöjlighetma på vinster-
na. Vidare bör man se till att kostnader för reklam, administration,
försäljning m.m. inte är oskäligt höga. Tillståndsbeslutet kan innehålla
villkor som syftar till att säkerställa föreningen en skälig avkastning av
lotteriet.
Exempel på fall då det kan finnas skäl att göra avsteg från kravet på
skälig avkastning är s.k. stimulanslotterier som har till syfte att stimule-
ra till aktiviteter som förtjänar stöd.
Det är viktigt att överskottet av lotteriet kommer den ideella för-
eningen och det allmännyttiga ändamålet till del och inte hamnar hos
olika mellanhänder och serviceföretag. Tillståndsmyndigheten skall vid
tillståndsprövningen göra en bedömning av förutsättningarna för att
överskottet kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ända-
målet.
Tredje stycket är nytt och innebär att lotter i egentliga lotterier enligt
16 och 17 §§ kan få säljas genom lottförsäljningsautomater under de
förutsättningar som anges i punkterna 1-3.
62
Lotterier som kräver registrering
Prop. 1993/94:182
17 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är
verksam huvudsakligen inom en enda kommun får efter regi-
strering anordna egentliga lotterier under en treårsperiod, om
1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där
sammanslutningen är verksam,
2. lotterierna inte bedrivs från en fast försäljningsplats som
tillhandahålls av ett serviceföretag,
3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anord-
nas under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,
4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbe-
lopp,
5. värdet av vinsterna i varje lotteri motsvarar minst 35
procent och högst 55 procent av insatsernas värde,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den
plats där lotteriet bedrivs, och
7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyn-
digheten godkänt.
Registreringsmyndigheten får medge undantag från kravet på
föreståndare enligt första stycket 7 om det är uppenbart att
någon sådan inte behövs.
För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där
angivna särskilda förutsättningar.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 14 § lotterilagen och har utformats
i enlighet med Lagrådets förslag.
I förhållande till vad som nu gäller är följande nytt. Värdepappers-
vinster tillåts. Högsta tillåtna penningvinst höjs från 500 kr till ett bas-
belopp medan insatsernas belopp får uppgå till högst 20 basbelopp (för
närvarande 704 000 kr) under en treårsperiod.
Vidare ges regler om vinstandelens värde. Här hänvisas till vad som
anförts ovan under 16 §. I 1982 års lotterilag (14 § 1) anges som en
förutsättning att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är
bestämda enligt en uppgjord plan. Denna förutsättning är borttagen nu.
Anledningen till det är att det med stöd av den här bestämmelsen skall
vara möjligt att anordna registreringslotterier i form av t.ex. vadhåll-
ning, bollkastning och pilkastning. I sådana lotterier är det inte möjligt
att upprätta vinstplaner.
Enligt tredje stycket är det möjligt att, under de förutsättningar som
anges i 16 § tredje stycket, sälja lotter i lotterier enligt 17 § genom
lottförsäljningsautomater.
63
Lotterier i radio och television
Prop. 1993/94:182
18 § Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 §§ får inte anordnas i
radio eller television utan särskilt tillstånd.
Tillstånd att anordna sådana lotterier i närradio eller egen-
sändningar av television i kabelnät får lämnas bara om det
kantas att marknaden för lokala lotterier inte försämras.
Den föreslagna bestämmelsen är ny.
Lagrådet har om den föreslagna bestämmelsen i lagrådsremissens
19 § anfört bl.a. följande:
”Enligt Lagrådets mening kan det inte vara förenligt med yttrandefri-
hetsgrundlagens stadganden att kräva tillstånd för att en vinstdragning
"presenteras" i något medium som nämnda grundlag omfattar. Uppgifter
om utgången av olika lotterier eller liknande företeelser ingår således i
den normala nyhetsförmedlingen. Om inte föreskrifterna i 1 kap. 12 §
andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen eventuellt ger stöd for mer
långtgående inskränkningar torde det i den föreslagna lagen - liksom i
gällande lag - inte vara möjligt att kräva tillstånd för annat än att "be-
driva" eller "anordna" ifrågavarande lotterier i radio eller television."
Regeringen delar Lagrådets uppfattning och har utformat paragrafen
i enlighet med Lagrådets förslag. Ett tillägg har dock gjorts att kravet
på särskilt tillstånd skall gälla egentliga lotterier enligt 16 och 17 §§.
Egentliga lotterier enligt 19 och 20 §§ får bedrivas bara i de former
som anges i paragraferna.
Såsom Lagrådet förordat skall tillståndskravet avse anordnandet av
lotterier i radio eller television. Tillståndskravet gäller således inte den
från anordnandet av ett lotteri fristående rätten att sända radio- och TV-
program. Varken yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 3 § första stycket)
eller radiolagen tillåter ett sådant krav på tillstånd for att sända radio-
eller TV-program med visst innehåll.
Enligt första stycket krävs tillstånd för att anordna ett sådant för-
eningslotteri som avses i 16 och 17 §§ i radio eller television. I den nu
gällande lagen finns inte några regler om detta, vilket i sig inte innebär
ett förbud men det är regeringen som prövar tillståndet. Genom att fora
in en bestämmelse om detta i lagen, kan tillståndsprövningen läggas på
Lotteriinspektionen (jfr. 41 § andra stycket i det följande).
I andra stycket ges regler om förutsättningar för att anordna nu aktu-
ella lotterier i närradio eller egensändningar av television i kabelnät.
Som förutsättning för ett sådant tillstånd anges att det får lämnas bara
om det kan antas att marknaden for lokala lotterier inte försämras. I dag
råder enligt 15 a § lotterilagen ett förbud mot att meddela ett sådant
tillstånd.
Beträffande de närmare skälen for förslaget i denna del kan hänvisas
till vad som har anförts i det föregående (avsnitt 5.6).
I sammanhanget bör erinras om att den som får tillstånd att anordna
ett lotteri enligt den nu föreslagna bestämmelsen också har att följa de 64
regler som gäller för radio- eller televisionssändningen enligt den radio- Prop. 1993/94:182
rättsliga lagstiftningen.
Enligt 23 § gäller bestämmelserna i 18 § också bingospel.
Lotterier som inte kräver tillstånd
19 § En sådan sammanslutning som avses i 15 § får anordna
egentliga lotterier utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslut-
ningen anordnar eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen, samman-
komsten eller bingospelet avsedda området,
3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser
och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord
plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistoma eller i
den lokal där lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna
skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs till-
gängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har ägt
rum, och
8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, samman-
komstens eller bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen
inte redan har ägt rum före lottförsäljningen.
Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots
vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor innan
tillställningen eller sammankomsten äger rum.
Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, handlar
om folkrörelsernas frisektorslotterier som får anordnas utan tillstånd.
Innehållet i den föreslagna bestämmelsen har behandlats i det föregåen-
de (avsnitt 5.2). Dess närmaste motsvarighet i lotterilagen är 17 a § och
17 b §. Den nuvarande 17 a § reglerar egentliga lotterier som anordnas
vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster till förmån
för allmännnyttiga ändamål och där hela behållningen tillfaller det all-
männyttiga ändamålet. Till skillnad mot vad som gäller enligt 17 b §
kan sådana lotterier anordnas också av andra än ideella föreningar.
I förhållande till vad som nu gäller innehåller paragrafen i huvudsak
följande nyheter.
Värdet av högsta insatsen och högsta vinsten anges i basbelopp och
får enligt förslaget utgöra i fråga om högsta insats 1/6000 basbelopp
65
5 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 182
(för närvarande cirka 6 kr.) och i fråga om högsta vinst 1/6 basbelopp Prop. 1993/94:182
(för närvarande cirka 6 000 kr).
Förutom penningvinster och varuvinster skall även värdepappersvinst-
er få förekomma.
Enligt de bestämmelser som nu gäller (17 b § 5) skall det samman-
lagda värdet av vinsterna motsvara minst hälften av insatsernas värde. I
likhet med vad som har föreslagits beträffande de tillståndspliktiga
egentliga lotterierna skall den minsta vinstandelen utgöra minst 35
procent och högst 55 procent av insatserna.
I punkten 2 ställs kravet att lotteriet bedrivs bara inom det för till-
ställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området. Detta
krav mjukas upp i andra stycket på så sätt att lottförsäljning genom
påteckning på lottlistor får ske dessförrinnan, dock högst fyra veckor
före.
20 § Egentliga lotterier får även i andra fäll än som anges i
19 § anordnas utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt
ändamål, eller
c) en allmän sammankomst för framförande av ett konstnär-
ligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller sam-
mankomsten avsedda området,
3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster,
4. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp,
6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i
lotteriet,
7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35
procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet
insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en
uppgjord plan, och
8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal
där lotteriet bedrivs.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 17 § lotterilagen och behandlar de
frisektorslotterier som anordnas av andra än ideella föreningar.
Syftet med den nuvarande och den föreslagna bestämmelsen är att
underlätta för bl.a. nöjesarrangörer som vill anordna mindre lotterier i
samband med offentliga nöjestillställningar. Det skall vara fråga om
egentliga lotterier och de skall vara anordnade i samband med någon
sådan tillställning eller sammankomst som anges i punkten 1. Exempel
på offentliga nöjestillställningar är offentliga danstillställningar samt
marknads- och tivolinöjen. Begreppen offentlig tillställning och allmän
sammankomst har samma innebörd som i ordningslagen (1993:1617).
66
I förhållande till vad som nu gäller innehåller paragrafen i huvudsak Prop. 1993/94:182
följande nyheter. Vinsterna får utgöras inte bara av varor, utan även av
tjänster. Det innebär bl.a. att vinster kan utgöras av resor. Vidare har
värdet av insatser och vinster, i likhet med vad som har föreslagits bl.a.
beträffande folkrörelsernas frisektorslotterier, kopplats till basbeloppet.
De föreslagna föreskrifterna i punkterna 7 och 8 är också nya och mot-
svarar vad som har föreslagits beträffande folkrörelsernas frisektorslot-
terier.
Lotterier som inte behöver tillstånd
21 § I samband med utgivandet av en tryckt periodisk skrift
eller i samband med sändning i radio eller television får det
utan tillstånd anordnas lotteri där pristagare utses i en tävling
som har anordnats i skriften eller i sändningen, om
1. det som villkor för att delta i lotteriet inte fordras att
skriften innehas eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
Paragrafen, som behandlar s.k. massmedielotterier, motsvarar i
huvudsak 18 § i 1982 års lotterilag.
Med massmedielotterier avses sådana lotterier när det i dags- och
veckopress samt i radio och TV ordnas tävlingar där deltagarna skall
lösa korsord, rebusar, gåtor och liknande. Fördelningen av vinster bland
deltagarna sker i allmänhet efter ett slumpmässigt urval, t.ex. genom en
lottdragning eller genom att vinsterna tillfaller dem som har sänt in de
först öppnade rätta lösningarna.
Syftet med de lotterier som anordnas i tidningar bör alltjämt i första
hand vara att ge förströelse. Det skall vara fråga om ett lottningsförfa-
rande som tar sikte på att få fram en eller flera vinnare bland dem som
har deltagit i en tävling som har anordnats i skriften eller rundradio-
sändningen. Dragningen sker bland dem som har löst uppgiften rätt.
Liksom enligt gällande lag får inte som villkor ställas upp att deltagaren
skall inneha skriften eller betala insats. Några andra särskilda krav ställs
inte på tävlingens beskaffenhet. Med stöd av dessa bestämmelser får
inte anordnas lottdragning som enbart grundar sig på vissa bilnummer,
utdelade lottsedlar m.m. eftersom det då inte är fråga om en tävling.
Den föreslagna basbeloppsregeln i fråga om vinsten innebär en viss
höjning av denna. Liksom tidigare är det inget som hindrar att vinsterna
utgörs även av pengar.
Enligt 1982 års lotterilag får s.k. massmedielotterier anordnas endast
i samband med rundradiosändning eller trådsändning som sker med stöd
av tillstånd av regeringen eller kabelnämnden. I den föreslagna paragra-
fen tas denna begränsning bort. Det innebär i fråga om sändning i radio
och TV att även sändningar som sker via satellit, kabel och närradio
omfattas av möjligheten att anordna lotteri enligt villkoren i paragrafen.
67
Prop. 1993/94:182
Bingospel
22 § Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan sam-
manslutning som avses i 15 §, om
1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp,
2. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av
insatsernas värde,
3. vinstandelen anges på bingobrickoma eller anslås i spello-
kalen, och
4. det kan antas att bingospelet kommer att ge sammanslut-
ningen skälig avkastning, om det inte finns särskilda skäl for
något annat.
Om det finns särskilda skäl för det får värdet av högsta vinst-
en uppgå till högre belopp än som anges i första stycket 1, dock
högst sex basbelopp.
Tillstånd får lämnas for högst tre år åt gången.
Paragrafen handlar om bingospel och motsvaras närmast av 11 och
12 §§ i lotterilagen.
Högsta tillåtna vinstbelopp skall i normalfallet liksom nu vara ett bas-
belopp. En nyhet är att värdepappersvinster upp till ett basbelopp tillåts.
Det högsta tillåtna vinstvärdet gäller alltså både penning-, varu- och
värdepappersvinster.
Vad beträffar minsta tillåtna vinstandel hänvisas till vad som anförts
i kommentaren till 16 §.
I de fell då syftet är att stimulera intresset for bingospelet som spel-
form får vinsten enligt andra stycket bestämmas till högst sex basbelopp
mot tre tidigare. Även i detta fell gäller att det högsta vinstbeloppet
skall utnyttjas med urskiljning.
Den nuvarande lotterilagen innehåller bara föreskrifter om att till-
stånd skall ges för viss tid, inte för hur lång tid ett sådant tillstånd får
ges. Enligt tredje stycket begränsas tiden till högst tre år. I övrigt hän-
visas till avsnitt 5.3.
23 § Bestämmelserna i 18 § om egentligt lotteri gäller också för
bingospel.
Paragrafen har ingen motsvarighet i 1982 års lotterilag och har utfor-
mats i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmelserna i 18 § om till-
stånd för att anordna lotterier i radio och television gäller också bingo-
spel.
68
24 § Vid prövning av frågor om tillstånd enligt 22 § till bingo-
spel skall särskild hänsyn tas till sammanslutningens behov av
inkomster från bingospel för sin verksamhet.
Om utrymmet for bingospel på marknaden är begränsat skall
vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel hän-
syn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i
sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med
ungdomsverksamhet. Företräde skall dessutom ges samman-
slutning som bedriver verksamhet som främjar förståelsen för
och underlättar anpassningen av handikappade barn och ung-
domar i samhället.
Prop. 1993/94:182
Paragrafen motsvarar delvis 12 § fjärde stycket lotterilagen och har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
En nyhet är att det vid tillståndsgivningen också beaktas verksamhet
som främjar förståelsen för och underlättar anpassningen av handikappa-
de barn och ungdomar i samhället. Beträffande de närmare skälen till
förslaget i denna del kan hänvisas till vad som har anförts i det före-
gående (avsnitt 5.3).
Spel på varuspelsautomater
25 § Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får läm-
nas, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl
enligt lagen (1977:293) om handel med drycker eller om det
ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband
med verksamheten, eller
c) bingospel,
2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbe-
lopp,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbe-
lopp,
4. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för,
och
6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den
lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.
69
I huvudsak motsvarar paragrafen 8 § lotterilagen. Paragrafen har Prop. 1993/94:182
utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I den nu föreslagna lagen
definieras begreppet varuspelsautomat i 6 §.
Enligt paragrafen skall det alltjämt vara en koppling mellan
alkoholserveringstillstånd och tillståndet att anordna spel med
varuautomater om spelet skall bedrivas på andra ställen än i samband
med offentlig nöjestillställning. Det är emellertid inget formellt krav på
att ha serveringstillstånd. Om sådant tillstånd saknas bör for speltillstånd
i princip krävas att förutsättningarna för serveringstillstånd enligt lagen
om handel med drycker kan bedömas vara uppfyllda. Vid tillståndspröv-
ningen enligt lagen om handel med drycker skall särskilt beaktas bl.a.
sökandens lämplighet och serveringsställets tjänlighet för ändamålet
(40 §). Ytterligare en regel är att tillstånd till servering får meddelas
endast om det kan antas att tillhandahållande av lagad mat kommer att
utgöra en betydande del av rörelsen (41 §). Det nu sagda bör beaktas
vid bedömningen av frågan om varuautomatspel skall få anordnas i
samband med en restaurangrörelse som inte har tillstånd.
De föreslagna bestämmelserna i punkterna 4-6 är nya och syftar till
att ytterligare stärka kontrollen och ordningen i samband med
automatspelet.
Spel på penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater
26 § Tillstånd att anordna spel på penningautomater, värdeauto-
mater och skicklighetsautomater får lämnas, om spelet anordnas
på fertyg i internationell trafik.
Paragrafen motsvarar 7 § första stycket lotterilagen. De automater
som avses definieras i 6 § i det nu framlagda lagförslaget.
Någon ändring av den typ av automater som kan tillåtas på fertyg i
internationell trafik är inte åsyftad.
70
27 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än
som avses i 26 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar
som avses i 15 §,
2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverk-
samhet, om det för rörelsen finns tillstånd till servering av sprit-
drycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med
drycker,
3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbe-
lopp per spel,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst hundra gånger in-
satsen,
5. högst fem värdeautomater placeras på vaije spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
8. spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och database-
rade kommunikationssystem,
9. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den
lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första stycket får bara lämnas till spelföretag
som antingen ägs av folkrörelserna eller har ett statligt inflytande
eller till spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt
inflytande.
Den föreslagna bestämmelsen är ny och behandlar frågan om tillstånd
till den nya automatspelsform som skall tillåtas. Paragrafen har utfor-
mats i enlighet med Lagrådets förslag. Begreppet värdeautomat definie-
ras i 6 §.
Av punkten 1 framgår att tillstånd till spel på värdeautomater kan
lämnas bara när sådant spel anordnas till förmån för ideella föreningar.
I detta sammanhang bör erinras om att regeringen enligt 45 § har möj-
lighet att, i andra fell och i annan ordning än som avses i bl.a. denna
paragraf, lämna tillstånd till spel på värdeautomater.
Värdeautomat i lagens mening är således en spelautomat som betalar
ut vinst endast i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där
vinstmöjligheten huvudsakligen beror på slumpen. Det är angeläget att
gränsdragningen mot andra typer av automater är klar och otvetydig.
Särskilt gäller detta gränsdragningen mot lottförsäljningsautomater. De
automater som säljer lotter och är utrustade med slumpvalsgeneratorer
och elektroniska minnen och som i dag finns på marknaden är till sin
grundkonstruktion mycket lika de värdeautomater som föreslås bli
tillåtna.
Prop. 1993/94:182
71
Det är viktigt att spel på värdeautomater får karaktären av förströel- Prop. 1993/94:182
sespel. Nivån på insatser och vinster har bestämts med hänsyn härtill.
Det innebär att insats- och vinstnivån inte alltid behöver vara den högsta
tillåtna.
När det gäller utbetalning av vinster får kontantutbetalning inte före-
komma. Idag finns på marknaden olika alternativ att tillgå. Vanligast är
presentkort. Vidare förekommer debiteringskort på vilka vinster regis-
treras. Det är s.k. aktiva kort (smart card) som är utrustade med ett
datachips som är en komplett datorfunktion med processor, minne och
in- och utmatningsorgan. Kortet används i en kortläsare som kan mata
information i och ur kortet samtidigt som det förses med ström. Det
innebär att vinster från en värdeautomat kan registreras på kortet. Där-
efter kan inköp ske med kortet varvid inköpsbeloppet avregistreras på
kortet. Kontantutbetalning får däremot inte förekomma via dessa kort.
De enda ställen på vilka värdeautomatema får tillåtas är hotell- och
restaurangrörelser som har tillstånd att servera spritdrycker, vin eller
starköl.
För att kunna säkerställa en effektiv tillsyn och kontroll föreskrivs i
punkten 8 att spelautomatema skall kunnakontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikationssystem. Det innebär att all utrustning som
krävs för att möjliggöra en sådan kontroll också måste godkännas av
tillståndsmyndigheten.
Tillståndsmyndigheten skall vidare bedöma risken för att automaterna
används för annat ändamål än de är avsedda för. Vad som främst kom-
mer i åtanke är risken för att penningvinster kan komma att utbetalas.
Beträffande den närmare motiveringen till förslaget i denna del hän-
visas till vad som har sagts tidigare (avsnitt 5.5)
72
Innehav av penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautoma- Prop. 1993/94:182
ter
28 § Penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautoma-
ter får innehas bara efter tillstånd.
Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt 26 eller TI § att anordna
sådant automatspel, om automaten omfattas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år
från dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst
intill dess konkursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten åter-
kallat, till dess att tre månader har förflutit från det att beslutet
om återkallelsen vann laga kraft.
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll-
och ordningsbestämmelser.
29 § Införsel till landet av penningautomater, värdeautomater
och skicklighetsautomater är tillåten endast for den som har rätt
att enligt 28 § första stycket eller andra stycket 1 inneha sådan
automat.
30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer får föreskriva undantag från 28 § första stycket och 29 § i
fråga om penningautomater, värdeautomater och skicklighetsau-
tomater som innehas
1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet for tillverkning, reparation eller
liknande.
31 § I fråga om rätten att hantera oförtullade penningautoma-
ter, värdeautomater och skicklighetsautomater gäller lagen
(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införsel-
reglerade varor, m.m.
Paragraferna motsvarar 21-24 §§ i 1982 års lotterilag.
Penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater får
innehas endast efter tillstånd. Tillstånd till innehav bör i enlighet med
den praxis som nu tillämpas ges restriktivt och i princip endast till den
som har yrkesmässig befattning med sådana automater. Om det finns
särskilda skäl bör tillstånd till innehav kunna ges även om det inte finns
något samband med yrkesmässig verksamhet. Det kan vara fallet när det
gäller musei- eller annan samlarverksamhet.
I några fall finns det skäl att inte kräva tillstånd till innehav. Efter-
som det är förbjudet att utan tillstånd anordna automatspel ombord på
fartyg i internationell trafik finns det tillräckligt utrymme för att kunna
ingripa mot spel på automater på utländska eller svenska fartyg. Det är
73
därför onödigt att undantagslöst kräva tillstånd for innehav av sådana Prop. 1993/94:182
automater. I fråga om automater som omfettas av ett speltillstånd gäller
därför inte kravet på tillstånd för innehav. Det anförda framgår av 28 §
andra stycket 1.
Ett andra undantag avser de speciella situationer då innehavet av
spelautomater övergår till någon annan. En situation är vid automatinne-
havarens frånfalle. Det behövs då en frist för övergången av innehavet
från den avlidne till dödsboet. En annan situation är då konkurs inträf-
fer. Också då behövs en frist för övergången av innehavet från kon-
kursgäldenären till konkursboet. Fristen i nu nämnda fell är ett år.
Under denna tid har innehavaren möjlighet att antingen avveckla inne-
havet eller söka tillstånd för det.
Vidare har den for vilken ett tillstånd återkallats rätt att under tre
månader från det ett beslut om återkallelse vunnit laga kraft inneha
automaten. Under denna tid skall innehavet således avvecklas. Det nu
anförda framgår av 28 § andra stycket 2 och 3.
29 § anger de fell när införsel till riket av penningautomater, värde-
automater och skicklighetsautomater är tillåten.
30 § innehåller reglerna om möjlighet för den myndighet som rege-
ringen bestämmer att föreskriva undantag från innehavsregleringen i
28 § första stycket och införselregleringen i 29 §. Det gäller alltså inne-
hav på både svenska och internationella fertyg i internationell trafik och
för sådan yrkesmässig verksamhet som tillverkning, reparation eller lik-
nande.
31 § innehåller en hänvisning till lagen (1973:980) om transport, för-
varing, och förstöring av inforselreglerade varor, m.m.
32 § Tillstånd att anordna roulettspel och tämingsspel får ges,
om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller lik-
nande anläggning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen
finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl
enligt lagen (1977:293) om handel med drycker eller om det
ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband
med verksamheten, eller
c) trafik på fertyg i internationell trafik,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1 /200 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd bedöms vara lämplig att driva
verksamheten.
74
Paragrafen motsvarar 9 § första stycket 1982 års lotterilag och har Prop. 1993/94:182
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I roulettspel utbetalas vinst i proportion till gjorda insatser enligt en
fastställd vinstplan.
Tämingsspel anordnas inte i någon större omfattning i landet.
Enligt de regler som gäller nu är högsta tillåtna insats i roulett- och
tämingsspel fem kronor och högsta vinsten på vaije särskild vinstmöj-
lighet högst trettio gånger insatsen. I kortspel är högsta tillåtna insatsen
femtio kronor samt högsta vinsten en och en halv gånger insatsen.
Dessa insatsbelopp har gällt sedan den 1 juli 1992 då de höjdes från 2
kr respektive 10 kr.
Om, såsom föreslås, beloppet bestäms till viss andel av basbeloppet
innebär det att automatiska höjningar kommer att ske i takt med att
penningvärdet och därmed basbeloppet ändras.
Enligt punkten 4 får tillstånd att anordna nu aktuella spel lämnas bara
om sökanden bedöms vara lämplig att driva verksamheten. Detta är nytt
och har behandlats närmare i det föregående (avsnitt 6). Vad som när-
mare skall bedömas regleras i 33 §.
33 § Vid prövningen enligt 32 § första stycket 4 skall tillstånds-
myndigheten beakta sökandens erfarenheter på området, ekono-
miska förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldig-
heter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omstän-
digheter av betydelse.
I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller
ideella föreningar skall prövningen även omfatta
1. verkställande direktören och andra som genom en ledande
ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av
eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig
gemenskap med den juridiska personen som är grundad på
andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och
3. bolagsmännen i handelsbolag.
Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesupp-
leant anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkursla-
gen (1987:672) är att anse som närstående till gäldenären.
Den föreslagna bestämmelsen är ny.
För att tillståndsmyndigheten skall kunna bedöma lämpligheten kom-
mer att krävas att sökanden till ansökan bifogar handlingar som visar att
denne är lämplig. Exempel på sådana handlingar är konkursbevis och
förvaltarbevis från tingsrätt samt intyg från kronofogde om skuldfrihet.
Även bevis om straffrihet från polismyndigheten kan komma att krävas.
Närmare föreskrifter om lämplighetsprövningen och vad sökanden
respektive tillståndsmyndigheten skall iaktta bör kunna meddelas av
regeringen.
Den personkrets som skall prövas framgår av författningstexten. Ut- Prop. 1993/94:182
över den juridiska personen är det en bestämd krets av fysiska personer.
Det är i detta sammanhang lämpligt att även de personer som har ett
stort ekonomiskt inflytande i företaget skall omfattas av prövningen. De
personer som därvid blir aktuella är dels styrelseledamöter och styrelse-
suppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse
har ett väsentligt inflytande i företaget, dels verkställande direktörer och
andra som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande
över verksamheten och dels bolagsmännen i handelsbolag.
Vid avgörande av frågan vilka styrelseledamöter och suppleanter som
skall prövas är vissa närståendes ekonomiska intressen i företaget av
betydelse. Den krets personer som i detta sammanhang skall anses som
närstående till en styrelseledamot eller styrelsesuppleant bör vara den-
samma som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen skall anses
som närstående till gäldenären. Enligt den bestämmelsen anses som
närstående till gäldenären den som är gift med gäldenären eller är sys-
kon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till gäldenären eller är
besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den
ene är gift med den andres syskon samt den som på annat sätt står
gäldenären personligen särskilt nära.
När det gäller den ekonomiska lämpligheten bör de ekonomiska
förutsättningarna för nyetableringen prövas. Det innebär att det bör
undersökas om sökanden varit försatt i konkurs och om han har eller
har haft näringsförbud. Vidare skall beaktas om han har skatteskulder.
34 § Tillstånd att anordna kortspel får ges, om
1. spelet anordnas i ett sådant sammanhang som avses i 32 §
första stycket 1,
2. värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1/600 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1 /400 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd uppfyller kraven i 32 § första
stycket 4 enligt 33 §.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 10 § första stycket lotterilagen.
För tillstånd att anordna kortspel ställs i paragrafen upp i princip
samma krav som för tillstånd att anordna roulett- och tämingsspel enligt
32 §.
76
35 § Den som är under 18 år får inte delta i automatspel, rou-
lettspel, tämingsspel eller kortspel.
Den föreslagna bestämmelsen är ny och har utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.
Ålderskravet gäller deltagande i sådana automatspel och restaurang-
kasinospel som avses i lagen. Förbudet motiveras av intresset att undvi-
ka sociala skadeverkningar för barn och ungdom. Den som inte fyllt 18
år får således inte spela på t.ex. värdeautomater.
36 § Anställda eller funktionärer hos den som anordnar bingo-
spel eller sådana lotterier som avses i 35 § får inte delta i lotte-
riet.
Den föreslagna bestämmelsen är ny och motiveras av intresset att
åstadkomma, bibehålla och förstärka tilltron den angivna spel- och
lotteri verksamheten.
37 § Det är inte tillåtet för den som anordnar ett lotteri enligt
denna lag att lämna kredit för insatser i lotteriet.
Den föreslagna bestämmelsen är ny.
Förbudet riktar sig till anordnaren av lotteriet. Det blir således för-
bjudet för anordnaren att i någon form lämna kredit för insatsen. Ge-
nom att förbudet riktar sig mot den som anordnar lotteriet kommer det
inte finnas något hinder mot att betala med kreditkort.
38 § Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller an-
nars i förvärvssyfte
1. främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som
inte är tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri, eller
2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta emot in-
satser eller förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Paragrafen överensstämmer i sak med 19 § 1 och 2 lotterilagen.
Förbudet avser näringsidkare och främjandet skall ingå i en verksam-
het av ekonomisk art.
Prop. 1993/94:182
77
Främjande av deltagande i ett otillåtet lotteri eller i ett utländskt Prop. 1993/94:182
lotteri kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom att utbjuda, avyttra eller
tillhandahålla lotter eller delaktighetsbevis i lotterierna, genom att upp-
bära eller förmedla insatser eller genom att förmedla vinster. Vidare
kan ett främjande ske genom att sprida inbjudan, plan, vinstförteckning,
dragningslista eller liknande meddelande beträffande lotterierna. Norma-
la betalningsuppdrag av det slag som utförs bl.a. av Posten och banker-
na är inte att anse som otillåtna enligt denna bestämmelse.
Punkten 2 innehåller ett förbud att utan medgivande uppträda som
ombud för en lotterianordnare. Ett ombud kan uppträda genom att t.ex.
utbjuda, avyttra eller tillhandahålla lotter eller genom att ta emot eller
förmedla insatser eller genom att förmedla vinster.
Egentliga lotterier
39 § Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar
frågor om tillstånd enligt 16 §, när lotteriet skall anordnas av en
sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom endast en
kommun.
Registrering enligt 17 § skall göras hos den kommunala
nämnd som kommunen bestämmer.
40 § Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd enligt 16 §, när
lotteriet skall bedrivas i flera kommuner inom ett län.
41 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 §
när lotteriet skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fell då
särskilt tillstånd krävs enligt 18 eller 23 §.
Bingospel
42 § Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas
prövar frågor om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall
bedrivas i flera län eller om 22 § andra stycket skall tillämpas
prövas dock frågan om tillstånd av Lotteriinspektionen.
78
Automatspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel
43 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd att anordna
1. spel på varuspelsautomater enligt 25 §,
2. spel på penningautomater, värdeautomater och skicklig-
hetsautomater enligt 26 §,
3. roulettspel och tämingsspel enligt 32 § och
4. kortspel enligt 34 §.
44 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer prövar frågor om tillstånd enligt 27 § att anordna spel på
värdeautomater. Innan sådant tillstånd lämnas skall berörd
kommun ges tillfälle att yttra sig.
Prop. 1993/94:182
Andra lotterier
45 § Regeringen får meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri
i andra fell och annan ordning än som anges i denna feg. Sådant
tillstånd får dock inte avse kedjebrevsspel eller liknande spel
eller sådant automatspel som ger vinst i form av pengar.
Paragraferna 39-42, 44 och 45 har utformats i enlighet med Lag-
rådets förslag.
43 § har fått en annan språklig utformning än vad Lagrådet föreslår.
I likhet med vad som nu gäller skall den kommunala nämnd som kom-
munen bestämmer svara för tillståndsgivningen och registrering när det
gäller lokala lotterier (inom en kommun). Undantag gäller dock for det
fell lotteriet skall anordnas i radio eller television. Då skall Lotteriins-
pektionen besluta om lotteritillståndet. Det nu sagda följer av 39 och
41 §§.
Länsstyrelsen skall enligt 40 och 42 §§ också i fortsättningen pröva
tillståndsfrågor som gäller bingospel och regionala lotterier (i flera
kommuner inom ett län). Lotteriinspektionen skall pröva tillståndsfrågor
även i fråga om regionala lotterier där vinstdragning skall ske eller
presenteras i radio och TV.
Den centrala tillstånds- och tillsynsmyndigheten - enligt förslaget
Lotteriinspektionen - skall också framgent pröva tillståndsfrågor som
gäller rikslotterier och spel på sådana automater som avses i 25 och
26 §§. Vidare tar inspektionen över tillståndsgivningen för restaurang-
kasinospelen från länsstyrelserna. I detta sammanhang bör nämnas att
Lotteriinspektionen även prövar frågor om typgodkännande enligt
14 §.
Enligt 45 § får regeringen i andra fell och i annan ordning än som
anges i lagen lämna tillstånd till lotterier. Det innebär således ett be-
79
myndigande for regeringen att tillåta t.ex. andra spelformer eller lotteri- Prop. 1993/94:182
er med högre vinstnivåer än lagen medger.
Det kan ibland finnas ett behov for regeringen att i speciella situatio-
ner lämna sådana tillstånd. Lagen bör därför i likhet med vad som nu
gäller enligt 4 § första stycket lotterilagen ge möjlighet till det. Rege-
ringen ger idag regelmässigt tillstånd till lotterier som anordnas under
sparbankernas s.k. sparbanksveckor och genom bankernas s.k. vinnar-
konton. Dessa lotterier har ett sparfrämjande ändamål. De inkräktar inte
på marknadsutrymmet for lotterier och bör kunna tillåtas av regeringen
även i fortsättningen. Som framgår av författningstexten gäller möjlig-
heten till undantag från lagen även vissa automatspel m.m. De tillstånd
som regeringen ger till spelbolagen med statligt inflytande dvs. Pen-
ninglotteriet, Tipstjänst och ATG stöder sig på denna bestämmelse.
Enligt paragrafens sista mening får regeringen inte ge tillstånd till
kedjebrevsspel och liknande spel eller sådant automatspel som ger vinst
i form av pengar. Förbudet i fråga om kedjebrevsspel innebär att det
inte är tillåtet att anordna kedjebrevsspel om pengar och pengars värde.
Kedjebrevsspel där deltagarna endast skall skicka vykort till varandra
omfattas således inte av förbudet. Den föreslagna bestämmelsen i sista
meningen motsvarar i huvudsak 4 § andra stycket 1982 års lotterilag.
Typgodkännande
46 § Lotteriinspektionen prövar frågor om typgodkännande
enligt 14 §.
Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, motsva-
rar i huvudsak 6 a § lotterilagen när det gäller den myndighet som
utfärdar typgodkännande.
Lotteriinspektionen har den centrala rollen när det gäller
typgodkännande av den utrustning som nämns i 14 §.
Tillstånd till innehav av vissa spelautomater
47 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 28 §
att inneha penningautomater, värdeautomater och skicklighetsau-
tomater.
I sak motsvarar den föreslagna bestämmelsen 21 § första stycket
första meningen lotterilagen. I det nämnda lagrummet talas om utbetal-
ningsautomater. I det här lagförslaget har utbetalningsautomatema
uppdelats i penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautoma-
ter.
80
Central och lokal tillsyn
Prop. 1993/94:182
48 § Lotteriinspektionen har den centrala tillsynen över att
denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen följs. Lotteriinspektionen utövar också den närmare till-
synen över sådana lotterier som anordnas efter tillstånd av
inspektionen och regeringen.
Den kommunala tillstånds- och registreringsmyndigheten samt
länsstyrelsen har den närmare tillsynen över sådana lotterier
som får anordnas efter tillstånd av eller registrering hos myn-
digheten.
Länsstyrelser och kommuner skall hjälpa Lotteriinspektionen
att utöva den centrala tillsynen.
De föreslagna bestämmelserna i 48 § motsvarar i huvudsak 25 §
lotterilagen.
Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8).
Enligt första stycket är huvudregeln att Lotteriinspektionen skall utöva
den centrala tillsynen när det gäller efterlevnaden av lagen. Det innebär
bl.a. att inspektionen bör följa den allmänna utvecklingen på
lotterimarknaden samt utfärda föreskrifter enligt bemyndigande därom.
Det gäller särskilt frågor om tillståndsgivning, tillsyn, kontroll, säker-
hetsutrustning m.m. Som har redovisats i avsnitt 8 skall inspektionen
överta tillsynen över de lotterier och spel som spelbolagen med statligt
inflytande anordnar, dvs. Penninglotteriet, Tipstjänst och ATG. Det
innebär att ett stort antal nya uppgifter läggs på inspektionen.
Enligt andra stycket skall vaije annan tillstånds- eller registrerings-
myndighet ha ett ansvar för den närmare tillsynen av de lotterier och
spel som den lämnar tillstånd till eller registrerar. Det gäller kommuner
i fråga om lokala lotterier och länsstyrelser ifråga om regionala lotterier
och spel.
Av tredje stycket framgår att länsstyrelse och kommun som kännare
av lokala förhållanden skall lämna Lotteriinspektionen all den hjälp den
behöver då tillsynen utövas.
81
6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
Kontrollanter
Prop. 1993/94:182
49 § Tillståndsmyndigheten respektive registreringsmyndigheten
skall utse en kontrollant för sådana egentliga lotterier som avses
i 16 och 17 §§ samt fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet
skall betalas av den som anordnar lotterierna.
Den som efter registrering anordnar lotterier enligt 17 § skall
senast den 15 februari vaije år till kontrollanten redovisa de
lotterier som har anordnats under föregående kalenderår. Kont-
rollanten skall senast den 1 april vaije år och vid utgången av
vaije tillståndsperiod lämna registreringsmyndigheten uppgift
om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har
anordnats under perioden.
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar delvis 15 § lotterilagen.
Första stycket innebär att en kontrollant alltid skall förordnas för
lotteriverksamhet som sker med stöd av 16 och 17 §§. Kontrollanten
skall förordnas av tillstånds- respektive registreringsmyndigheten, som
också fastställer storleken på kontrollantens arvode. Arvodet betalas
dock av lotterianordnaren.
Andra stycket innehåller bestämmelser om uppgifts- och informations-
skyldighet för lotterianordnaren och kontrollanten när det gäller de s.k.
registreringslotteriema. Syftet är att göra det möjligt för tillståndsmyn-
digheten att kontrollera att lotterianordnaren håller sig till de gränser
som gäller för lotterier enligt 17 §.
Anordnaren skall senast den 15 februari vaije år avge redovisning till
kontrollanten för de lotterier som har anordnats. Kontrollanten skall i
sin tur efter granskning av redovisningen senast den 1 april vaije år
lämna registreringsmyndigheten uppgift om det sammanlagda beloppet
av insatserna i de lotterier som har anordnats under året.
Redovisningen sker således per kalenderår. I praktiken innebär det att
den första redovisningsperioden för en förening kan komma att omfatta
mindre än ett år. Om det sker en ny registrering under ett kalenderår
bör redovisningen delas upp så att det går att utläsa vilka lotterier som
har anordnats inom de olika registreringsperiodema. Ett lotteri får
betraktas som anordnat så snart som det marknadsförs till allmänheten.
Att underlåta att lämna uppgifter eller att lämna oriktiga uppgifter
kan föranleda varning eller återkallelse av tillståndet, men inte straffan-
svar (jfr 51 och 54 §§).
Uppgifterna skall lämnas utan anmodan. Därutöver kan kommunen
eller länsstyrelsen med stöd av 50 § i egenskap av tillsynsmyndighet
anmoda lotterianordnaren att lämna de upplysningar och tillhandahålla
de handlingar som behövs för tillsynen.
82
Upplysningsskyldighet
50 § Den som har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av
17 § anordnar lotterier efter registrering är skyldig att på be-
gäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och till-
handahålla de handlingar eller annat som behövs for tillsynen.
Paragrafen motsvarar 26 § lotterilagen.
En uppgiftsskyldighet behövs for att efterlevnaden av lagen skall
kunna övervakas på ett rationellt sätt. I den nu gällande lagen är under-
låtenhet att lämna upplysningar förenad med straffansvar. Med hänsyn
till att regeringen nu föreslår att det genom vitesföreläggande skall vara
möjligt att tvinga fram upplysningar bör en sådan underlåtenhet inte
längre vara förenad med straffansvar.
Uppgiftsskyldigheten gäller enbart den som efter tillstånd eller
registrering får anordna lotterier enligt lagen. En ytterligare
begränsning är att en anmodan skall gälla uppgifter som behövs för
tillsynen. Det innebär att uppgifterna måste ha betydelse for tillsynen
samt att fler uppgifter än som är nödvändiga inte får krävas in.
Anmodan får avse upplysningar, handlingar eller annat. De handlingar
som kan komma i fråga är exempelvis affarsböcker och andra handling-
ar som hör till lotteri verksamheten, avtal med serviceföretag, vinstpla-
ner, prislistor som gäller inköpta varor samt prov på lotter.
Ytterligare exempel är inspelningar av radio- och TV-sändningar i vilka
lotterier anordnas.
\bming och återkallelse av tillstånd
51 § Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag
eller föreskrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats
med stöd av lagen, får den myndighet som har lämnat tillståndet
meddela varning eller återkalla tillståndet.
Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättning-
arna för tillståndet inte längre finns eller har ändrats.
Beslut om varning och återkallelse av tillstånd gäller omedel-
bart, om inte annat bestäms.
Paragrafen motsvarar 27 och 32 §§ lotterilagen.
I första hand bör tillståndsmyndigheten försöka nå rättelse på frivillig
väg genom att exempelvis lämna råd och rekommendationer. Som en
yttersta åtgärd skall det i likhet med vad som nu gäller vara möjligt för
den myndighet som har beviljat tillståndet att meddela varning eller
återkalla ett tillstånd. Det ligger i sakens natur att återkallelse bara bör
ske när detta är nödvändigt. Ibland kan det framstå som olämpligt att
återkalla tillståndet.
Prop. 1993/94:182
83
I vissa situationer kan det vara lämpligare att ändra villkoren i ett Prop. 1993/94:182
tillstånd sbeslut.
För att vara meningsfullt skall beslut om varning, återkallelse och
ändring i regel gälla med omedelbar verkan.
Förelägganden och förbud
52 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och
förbud som behövs for att denna lag och de föreskrifter och
villkor som har meddelats med stöd av lagen skall följas.
Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite.
Den föreslagna bestämmelsen är ny.
För att skapa möjligheter för effektiva ingripanden ges tillsynsmyn-
digheterna genom paragrafen en möjlighet att utfärda vitesförelägganden
och vitesförbud.
Vitets storlek skall i enlighet med viteslagen vara sådan att vitet kan
förväntas få den förelagde att vidta den önskade åtgärden. Frågan om
att döma ut vitet prövas av länsrätten enligt lagen (1985:206) om viten.
53 § Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd, registrering,
typgodkännande och tillsyn enligt denna lag.
I ärenden hos en kommunal nämnd skall avgiften betalas
enligt den taxa som fullmäktige bestämmer.
I andra fell skall avgift betalas enligt de föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer.
Paragrafen motsvarar delvis 33 § lotterilagen och har utformats i
enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt den ordning som gäller i dag är det regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer som meddelar föreskrifter om av-
gifter i lotteriärenden. Enligt den nu föreslagna bestämmelsen skall i de
fell ärenden handläggs av en kommunal nämnd avgifterna bestämmas
enligt den taxa som fullmäktige bestämmer. Den föreslagna bestämmel-
sen innebär ingen skyldighet för kommunen att ta ut avgifter utan en
rätt att göra det. Det innebär att kommunen kan avstå från att ta ut
avgifter för vissa slags lotterier. Med hänsyn till den kommunala själv-
kostnadsprincipen kan en kommun aldrig ta ut högre avgifter än som
svarar mot självkostnaden.
När det gäller avgifter i ärenden hos statliga myndigheter, dvs. Lotte-
riinspektionen eller länsstyrelsen, bör enligt regeringens mening i prin-
84
cip avgiftsförordningen (1992:191) tillämpas. Den differentiering i Prop. 1993/94:182
avgiftsklasser som förordningen innehåller ger ett tillräckligt stort hand-
lingsutrymme för att en lämplig avvägning skall kunna göras i olika
slags ansökningsärenden.
En fråga som har diskuterats och som bör övervägas särskilt av rege-
ringen innan föreskrifter om avgifter meddelas är om samtliga kategori-
er sökande skall betala avgifter som motsvarar full kostnadstäckning.
Företag som bedriver restaurangkasinoverksamhet bör självfallet betala
avgifter som motsvarar full kostnadstäckning. Det gäller även anordnare
av både statliga och folkrörelsedrivna rikslotterier. Däremot kan dis-
kuteras om ideella föreningar som anordnar enstaka regionala egentliga
lotterier eller bingospel i liten omfattning bör betala avgifter som mot-
svarar full kostnadstäckning. För en sådan förening kan en avgift som
innebär full kostnadstäckning betyda att en alltför stor del av lotteriets
nettobehållning går åt till tillstånds- och kontrollavgifter. Det kan emel-
lertid vara svårt att dra gränsen mellan anordnare som skall betala en
avgift som innebär full kostnadstäckning och anordnare som inte skall
göra det.
Omslutningen varierar kraftigt mellan olika lotterier. Vissa lotterier
omsätter några hundratusen kronor medan andra omsätter över 10 eller
100 miljoner kronor. Det skulle kunna hävdas att det inte är rimligt och
rättvist att anordnare av lotterier med en så varierad omsättning betalar
lika hög tillståndsavgift. Enligt nu gällande lotteriförordning är till-
ståndsavgiften 800 kr oavsett om den beräknade omsättningen är
200 000 kr eller 100 miljoner kronor. Det finns därför anledning att
överväga någon form av avgiftsdifferentiering.
En lämplig indelning skulle kunna vara att lotterier som omsätter upp
till 1 miljon kronor betalar enligt en avgiftsklass medan lotterier som
omsätter mellan 1 och 10 miljoner kronor betalar enligt en annan högre
avgiftsklass och lotterier som omsätter mellan 10 och 100 miljoner
kronor betalar enligt en ännu högre avgiftsklass. Det bör emellertid vara
regeringens uppgift att bestämma om det.
54 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri, eller
2. olovligen innehar en penningautomat, värdeautomat eller
skicklighetsautomat.
I ringa fell döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
Paragrafen motsvarar delvis 28 § lotterilagen.
Det är viktigt att söka motverka den brottslighet som kan förekomma
i samband med lotterier. Förutom att olaglig spel- och lotteriverksamhet
85
medför risk for direkta skadeverkningar av ekonomisk, social och per- Prop. 1993/94:182
sonlig natur kan den utgöra en inkörsport till annan brottslighet av
allvarlig art.
Av de undersökningar som på Lotteriutredningens uppdrag utförts av
Statistiska centralbyrån framgår att det hos polis- och åklagarmyndig-
heter har registrerats jämförelsevis få ärenden som gäller misstanke om
brott mot 28 § första stycket 2 och 3 lotterilagen. Enligt dessa lagrum
är det straffbelagt dels att bryta mot föreskrift i lagen eller mot före-
skrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av hgen,
dels att underlåta att lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar
eller annat som behövs för tillsynen eller att lämna oriktig uppgift i
ansökan om tillstånd. Med hänsyn till de få ärenden som förekommit
och då det i många fall torde vara tillräckligt med ett vitesföreläggande
för att nå det önskade resultatet anser regeringen att angivna förfaran-
den inte längre bör vara kriminaliserade. Straffbestämmelser som inte är
tillräckligt motiverade bör inte behållas.
I detta sammanhang bör förhållandet mellan lotterilagens straffbe-
stämmelser och bestämmelserna i brottsbalken om dobbleri beröras. I
samband med att den nuvarande lotterilagen trädde ikraft ändrades
bestämmelserna i brottsbalken 16 kap. 14 och 14 a §§ om dobbleri.
Ändringarna innebar i huvudsak att brottsbalkens dobbleribestämmelser
utvidgades till att omfetta i princip alla gärningar som är att bedöma
som olovliga lotterier. Dock bedömdes endast vissa kvalificerade gär-
ningar komma att föranleda ansvar enligt brottsbalken. Från brottsbal-
kens tillämpningsområde bortfördes vidare mindre kvalificerade även-
tyrliga spel som dock kan medföra ansvar enligt lotterilagstiftningen.
Bakgrunden till ändringen var bl.a. en önskan att till brottsbalkens
strängare ansvarsbestämmelser hänföra vissa spelformer som endast
kunde föranleda ansvar enligt den dåvarande lotterilagstiftningen t.ex.
illegal bookmaking i samband med hästkapplöpningar vid sidan av det
officiella totalisatorspelet.
Tidigare kunde den dömas till dobbleri som för allmänheten anordna-
de äventyrligt spel varvid med spel förstås en verksamhet vars utgång
skall vara bestämd av regler som tillåter deltagare att fortgående påver-
ka sina vinstmöjligheter genom något slags kalkyl eller liknande åtgärd.
Begreppet äventyrlig innebar bl.a. att spelet huvudsakligen skulle bero
på slumpen. Lagändringen innebar i stället att avgörande skall vara i
vad mån verksamheten med hänsyn till samtliga omständigheter kan
anses äventyrlig. Förutom slumpmässigheten blev omständigheter som
insatsernas storlek, antal spelare och verksamhetens omfettning i övrigt
av betydelse vid bedömningen om verksamheten skulle anses som även-
tyrlig.
I fråga om straffskalorna gäller idag att straffet för dobbleri är böter
eller fängelse i högst två år medan straffet för grovt dobbleri är fängelse
i lägst sex månader och högst fyra år. För den som döms till ansvar
enligt 1982 års lotterilag är straffet böter eller fängelse i högst ett år.
Enligt regeringens mening finns det anledning att göra straffbestämmel-
serna i lotterilagen mer flexibla. Med den snabba tekniska utvecklingen 86
på exempelvis dator- och teleområdet finns det idag goda möjligheter att
olovligen anordna spel- och lotterier som kan omsätta stora belopp och Prop. 1993/94:182
förorsaka enskilda stora förluster och samtidigt ge stor ekonomisk vin-
ning åt anordnama. För bl.a. sådana fell finns det ett behov av att
kunna bedöma gärningen som grov. En bestämmelse om grovt brott bör
därför föras in i lagen.
Riksåklagaren och en regionåklagarmyndighet har föreslagit att en
uppdelning sker av överträdelserna med hänsyn till straffvärdet. Vid
förfaranden som har karaktär av ordningsförseelser bör straffet kunna
stanna vid böter eller fängelse i högst sex månader. I dessa fell kan
strafföreläggandeinstitutet användas. Regeringen anser också att det
finns skäl att låta gradindela brottet i ett normalbrott och ett grovt brott
varvid påföljden för normalbrottet bör vara böter eller fängelse i högst
sex månader och för grovt brott fängelse i högst två år. Dessa straffska-
lor behöver inte medföra någon ändring av straffskaloma för dobbleri-
brotten. Gränsdragningen mellan straffbestämmelserna om dobbleri i
brottsbalken och straffbestämmelserna i lotterilagen behöver inte heller
ändras med anledning av den nya gradindelningen och straffbestämmel-
serna. Här hänvisas till innehållet i 57 § i lagförslaget.
Är brottet ringa skall enligt andra stycket inte dömas till ansvar.
Exempel på fell som är att bedöma som ringa är när det ekonomiska
värdet av insatserna är obetydligt, liksom att den ekonomiska vinning
någon gjort är försumbar.
55 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vites-
förbud enligt denna lag får inte dömas till straff enligt 54 § för
en gärning som omfettas av föreläggandet eller förbudet.
Liksom i andra sammanhang bör straff inte dömas ut för en gärning
som omfettas av ett vitesföreläggande som har överträtts.
56 § Om flera har medverkat till brott som avses i 54 § gäller
bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken.
I rättstillämpningen anses bestämmelserna om medverkan i brottsbal-
ken vara tillämpliga även i specialstraffrätten om fängelse är föreskrivet
för brottet. Paragrafen är en upplysning om detta förhållande.
57 § Bestämmelserna i 54 och 56 §§ skall inte tillämpas, om
gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
Om olovlig införsel av vara och försök till det finns bestäm-
melser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
87
Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, motsva- Prop. 1993/94:182
rar 29 § i 1982 års lotterilag och innebär att ansvarsbestämmelserna är
subsidiära i förhållande till ansvarsbestämmelserna i brottsbalken. Vad
som närmast kan bli aktuellt är att tillämpa bestämmelserna om dobbleri
i brottsbalken.
Andra stycket innehåller en erinran om och hänvisning till ansvarsbe-
stämmelserna i varusmugglingslagen. Sker överträdelse av förbudet i
29 § att föra in penningautomater, värdeautomater och skicklighetsauto-
mater kan bestraffning ske enligt bestämmelserna i varusmugglingsla-
gen.
58 § Insatser som tagits emot vid brott enligt denna lag samt
utrustning, handlingar och annan egendom som har använts vid
eller varit föremål för ett sådant brott skall förklaras förverka-
de, om det inte är uppenbart oskäligt. Om en spelautomat för-
verkas skall även dess innehåll förklaras förverkat, om det inte
är uppenbart oskäligt.
Förverkande kan, utöver vad som framgår av 36 kap. 5 §
brottsbalken, ske hos den som yrkesmässigt tillhandahållit egen-
domen. I stället för egendomen kan dess värde förklaras för-
verkat.
Paragrafen motsvarar 30 § lotterilagen.
Förverkande kan ske bl.a. hos den som döms till ansvar för brott
enligt denna lag eller hos den som yrkesmässigt tillhandahåller sådan
egendom. Döms någon till ansvar för olovligt innehav av en automat
skall automaten jämte innehåll eller dess värde förklaras förverkat, om
det inte är uppenbart oskäligt.
Enligt första stycket är det insatser som uppburits vid brott samt
utrustning, annan egendom och handlingar som har använts vid eller
varit föremål för sådant brott som kan förverkas. Även automatens
innehåll skall förklaras förverkat, om inte detta är uppenbart oskäligt.
Andra stycket tar sikte på det förhållandet att någon olovligen har
innehaft en utbetalningsautomat utan att olovligt spel anordnats på auto-
maten. Slutligen kan enligt tredje stycket värdeförverkande förekomma.
Egendom som kan bli förverkad med tillämpning av dessa bestäm-
melser kan tas i beslag i enlighet med vad som föreskrivs i 27 kap.
rättegångsbalken.
59 § Ett beslut enligt denna lag av en kommunal nämnd, en
länsstyrelse eller Lotteriinspektionen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
88
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Prop. 1993/94:182
Bestämmelserna om överklagande har berörts i det föregående (avsnitt
H).
Som där framhållits är det angeläget att det finns en möjlighet till
domstolsprövning av ärenden enligt lotterilagen. Vidare bör instansord-
ningen göras mer enhetlig.
Enligt förslaget skall därför en kommunal nämnds, länsstyrelsens och
Lotterinspektionens beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,
vilket innebär länsrätten. För att få ett ärende prövat av kammarrätten
krävs prövningstillstånd.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lotterilagen
(1982:1011) skall upphöra att gälla.
2. Tillstånd att anordna roulettspel, tämingsspel och kortspel som har
beviljats enligt äldre föreskrifter upphör att gälla senast den 1 juli 1995.
3. Andra tillstånd än som avses i 2 och som har meddelats enligt
äldre föreskrifter fortsätter att gälla. I fråga om sådana tillstånd
tillämpas äldre föreskrifter. Tillstånd som gäller lottförsäljningsauto-
mater vilka inte är tillåtna enligt den nya lagen får förlängas längst till
och med den 31 december 1997. Registrering av lotterier enligt äldre
föreskrifter fortsätter att gälla. Om registrering sker enligt den nya
lagen upphör den gamla registreringen att gälla.
4. Lagen får tillämpas från och med den 1 oktober 1994 i fråga om
tillstånd till lotterier som skall anordnas efter den 1 januari 1995. Där-
vid skall frågor om tillstånd som enligt den nya lagen prövas av Lotteri-
inspektionen, före ikraftträdandet prövas av Lotterinämnden.
5. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som i
andra fall än som avses i 4 har meddelats före lagens ikraftträdande.
Punkten 1
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Genom lagen upphävs
lotterilagen.
Punkten 2
När det gäller restaurangkasinospelen, dvs. roulett-, tärnings- och kort-
spel innebär övergångsbestämmelserna att alla tillstånd som beviljats
enligt äldre bestämmelser upphör att gälla ett halvår efter det att den
nya lagen trätt i kraft, således även tillstånd till restaurangkasinospel på
89
fartyg i internationell trafik. Tillståndsmyndigheten och spelanordnaren Prop. 1993/94:182
bör ha rimlig tid att få en ansökan enligt den nya lagen behandlad.
Enligt den nya lagen är det spelanordnaren och inte som idag inneha-
varen av spellokalen som skall meddelas tillstånd. Om några tillstånd
enligt 1982 års lag har meddelats en person som är både innehavare av
spellokalen och spelanordnare upphör tillståndet ändå att gälla. Skälet
till detta är att alla spelanordnare bör undergå den lämplighetsprövning
som föreskrivs i 32 § 4 och 34 § 4.
Punkten 3
Punkten har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Äldre före-
skrifter skall gälla i fråga om andra tillstånd som har meddelats före
ikraftträdandet. Det innebär bl.a. att dessa tillstånd kommer att gälla
under hela den tid som föreskrivs i tillståndet. För att möjliggöra en
rimlig avvecklings- och avskrivningstid i fråga om lottförsäljningsauto-
matema bör det finnas en möjlighet att förlänga tillstånden att anordna
lotterier via sådana automater. Dessa tillstånd beviljas normalt för sex
månader. En avvecklingsperiod om tre år får anses rimlig. Bestämmel-
sen om att tillstånd till lottförsäljningsautomater får förlängas längst till
och med utgången av 1997 gäller endast sådana automater som inte är
tillåtna enligt den nya lagen dvs. sådana med slumpvalsgeneratorer och
elektroniska minnen.
Punkten 4
Lagrådet har om denna punkt anfört följande:
"Enligt Lagrådets mening ger förslaget i denna del anledning till tvek-
samhet. I praktiken innebär det att en inte preciserad del av den nya
lagen träder i kraft i förtid. Detta kan ge anledning till osäkerhet och
komplikationer bl.a. vad gäller överklagande av eventuella "förtida
beslut". Ett partiellt ikraftträdande av detta slag bör därför komma i
fråga endast om mycket starka skäl talar för det.
Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet i första hand att
punkten 4 utgår ur förslaget. Om förslaget under punkten ändå anses
böra genomföras vill Lagrådet förorda att bestämmelsen kompletteras i
två avseenden. För det första bör en tidpunkt för det förtida ikraft-
trädandet när det gäller vissa ansökningar anges i lagtexten. Vidare bör
det klargöras att det förtida ikraftträdandet också skall gälla vid över-
klagande av beslut som meddelats dessförinnan."
Regeringen anser att det finns skäl att möjliggöra en förtida tillämp-
ning av lagen. Bingotillstånd ges normalt för ett år (kalenderår) medan
rikslotterier i flertalet fall ges for en tid av sex månader. Om det inte
skulle vara möjligt att innan ikraftträdandet handlägga ärenden enligt
den nya lagen tvingas spel- och lotterianordnama under en inte obetyd-
lig tid att tillämpa äldre föreskrifter exempelvis om vinster och vinst-
nivåer. Det är därför angeläget att den nya lagen så snabbt som möjligt 90
får genomslag. Tillståndsmyndighetema bör därför ges en möjlighet att
tre månader innan lagen träder i kraft handlägga sådana ärenden som i Prop. 1993/94:182
sin helhet gäller tid efter ikraftträdandet. Som exempel kan nämnas att
det blir möjligt för Lotterinämnden att innan ikraftträdandet pröva
ansökningar om tillstånd till restaurangkasinospel. Vidare kan ansök-
ningar om bingospel och rikslotterier som avser år 1995 prövas enligt
den nya lagen. Det innebär att de nya vinstformema och de nya vinst-
nivåerna kan börja tillämpas när lagen träder i kraft. Som Lagrådet
framhållit bör det av övergångsbestämmelsen framgå att det förtida
ikraftträdandet också gäller vid överklagande av beslut som meddelats
dessförinnan.
Punkten 5
Vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet av
den nya lotterilagen och som avser tillämpning av 1982 års lotterilag
skall äldre föreskrifter tillämpas.
91
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
1. Uppdraget
Vårt uppdrag har varit att undersöka, i vad mån folkrörelserna i högre
grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade
intäkter av lotterier och spel och i vad mån det ur kontrollsynpunkt är
möjligt att förenkla eller avreglera vissa lotteriformer. Översynen bör
leda till förslag om ändringar som gör att lagstiftningen blir enklare att
förstå, överblicka och tillämpa.
I uppdraget har ingått att särskilt undersöka om lotteriintäkterna kan öka
genom att folkrörelserna i högre grad än för närvarande ges möjligheter
att använda sig av modem lättkontrollerad teknik och att öppna ytterli-
gare möjligheter till lotterier med penningvinster.
Till uppdraget har hört att utvärdera de ändringar i bl.a. lotterilagen
som trädde i kraft den 1 januari 1989 och i samband därmed redovisa
folkrörelselotteriemas utveckling jämfört med de statliga lotteriernas
utveckling. Det har även stått kommittén fritt att utöver vad som direkt
angetts i direktiven utreda och lägga fram förslag till andra åtgärder
som positivt kan påverka folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig in-
täkter genom lotterier och spel.
2. Gällande rätt
Regler om lotterier finns i lotterilagen (1982:1011) och lotteriförord-
ningen (1982:1012). Reglernas syfte är främst att säkerställa att lotterier
inte anordnas för obehöriga ändamål och att behållningen av lotterierna
kommer de avsedda ändamålen tillgodo i tillräcklig omfattning. Konsu-
mentintresset är principiellt underordnat ändamålen men vissa mini-
mikrav måste upprätthållas när det gäller insatsernas storlek, vinsternas
storlek, antal och kvalitet samt fördelningen av vinsterna. Lagstiftningen
skall också försöka motverka att lotterier och spel orsakar för stora
sociala skadeverkningar.
I princip skall behållningen av lotterier och spel tillfälla det allmänna
eller allmännyttiga ändamål. Kommersiella intressen tillåts dock inom
t.ex. restaurangkasinoverksamhet samt marknads- och tivolinöjen.
Liksom i den gamla lotteriförordningen (1939:207) är utgångspunkten Prop. 1993/94:182
att lotterier och spel for allmänheten inte får anordnas utan tillstånd av Bilaga 1
myndighet. Tillstånd kan beviljas av kommunerna, länsstyrelserna,
Lotterinämnden och regeringen.
Tillstånd till anordnande av egentliga lotterier och bingospel förutsätter
som regel att sökanden är en svensk juridisk person som är en ideell
förening. Föreningen måste i sin verksamhet främja ett allmännyttigt
ändamål och inte vägra någon inträde som medlem om det inte finns
särskilda skäl för det. Det finns inte något krav på att föreningen måste
ingå i en folkrörelse men tillstånd bör inte ges till föreningar som bedri-
ver en verksamhet som uppenbart står i strid med det demokratiska
statsskickets grundidéer.
Tillstånd till lotterier med penningvinster kan endast ges i begränsad
omfattning. För lokala och regionala egentliga lotterier får vinst som
utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor. Rikslotterier får inte ha
några penningvinster alls. För bingospel är det som regel tillåtet med
penningvinster uppgående till ett basbelopp. Om det föreligger särskilda
skäl får tillståndsmyndigheten medge att värdet av en vinst får uppgå till
tre basbelopp.
Lokala allmännyttiga ideella föreningar har möjlighet att utan tillstånd
men efter en registrering anordna lotterier om de sammanlagda insatser-
na under en treårsperiod uppgår till högst 300 000 kronor.
Vissa lotterier, s.k. frisektorslotterier, får anordnas utan vare sig till-
stånd eller registrering. Lotteriet skall i sådant fäll vara anordnat i
samband med en offentlig tillställning eller sammankomst. Exempel på
frisektorslotterier är marknads- och tivolinöjen inom en nöjespark eller
ett tivoli, men också lotterier i samband med en tävling eller annat
arrangemang som en allmännyttig ideell förening anordnar eller deltar i.
Vidare får massmedielotterier anordnas utan tillstånd.
Vissa lotteriformer är uttryckligen förbjudna i lotterilagen. Tillstånd kan
således inte i något fäll ges till kedjebrevsspel och spel på utbetalnings-
automater inom landet. Lotterier som anordnas utomlands får inte mark-
nadsföras i Sverige.
Lotterilagen gäller för alla spelanordnare, alltså även for de statliga
spelbolagen och ATG. Regeringen kan emellertid ge särskilt tillstånd till
lotteri om pengar eller pengars värde i andra fäll eller i annan ordning
än som anges i lagen. De statliga spelbolagens och ATG:s tillstånd
(koncessioner) bygger på denna undantagsbestämmelse. Klassiskt kasi-
nospel med internationella regler ryms inte inom lagen, men regeringen
kan med stöd av undantagsbestämmelsen ge tillstånd till sådan verksam-
het.
93
Lotterinämnden utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av Prop. 1993/94:182
lotterilagen. Tillsyn över de lotterier som anordnas efter särskilt till- Bilaga 1
stånd av regeringen utövas av de myndigheter som regeringen bestäm-
mer.
3. Folkrörelsernas behov av ökade intäkter av lotterier och spel
Folkrörelsernas verksamhet bygger till största delen på att hundratusen-
tals människor frivilligt utför oavlönat arbete som ledare och funktionä-
rer. Det ekonomiska värdet av dessa arbetsinsatser överstiger sannolikt
summan av alla de intäkter som erhålles genom egna aktiviteter och
stöd från samhället. Det oavlönade arbetet är främst inriktat på organi-
sationernas egentliga verksamhet men åtskillig energi åtgår till att skapa
intäkter för att användas i den egentliga verksamheten.
Sedan årtionden utgör olika former av bidrag från staten, kommunerna
och landstingen ryggraden i folkrörelsernas ekonomi. Bidragen komplet-
teras därutöver med intäkter av lotterier och spel. I dagsläget uppgår
intäkterna av lotterier och spel till omkring 900 miljoner kronor eller
cirka 18 procent av de samlade intäkterna. Vissa folkrörelser kan tillfö-
ras intäkter av näringsverksamhet, biljettintäkter, reklamintäkter och
sponsring. Dessa intäktskällor är ofta osäkra och kan endast delvis
användas för den egentliga verksamheten.
Statsbidragen till folkrörelsernas egentliga allmännyttiga verksamhet har
enligt Statskontoret ökat med i genomsnitt 27 procent mellan 1989 och
1991. Detta innebär att det även skett en viss real ökning av bidragen
till vissa folkrörelser. Bidragen från kommuner och landsting har under
samma tid ökat betydligt långsammare och realt sett varit i stort sett
oförändrade.
Sammantaget har folkrörelsernas intäkter inte ökat tillräckligt för att ge
kompensation för ökade momskostnader till följd av skattereformen,
ökade lokalkostnader, ökade portokostnader m.m.
Utredningen bedömer att även om folkrörelserna genomför omfattande
besparingsprogram och drar ned på sina verksamhetsambitioner kommer
intäkter av lotterier och spel att behöva öka väsentligt i framtiden.
Folkrörelsernas intäkter av lotterier och spel är små i förhållande till
statens motsvarande intäkter. Enligt Statistiska centralbyrån har nettoin-
täkterna minskat på grund av ökade kostnader för att anordna lotterier
och spel.
Statens intäkter från de statliga spelbolagen och ATG uppgick 1991 till
cirka 4,1 miljarder kronor. Intäkterna bestod av lotteri vinstskatt, totali-
94
satorskatt1 och utdelning från de helägda företagen Tipstjänst och Pen- Prop. 1993/94:182
ninglotteriet. Jämfört med 1970 ökade intäkterna med 750 %. Med Bilaga 1
hänsyn till inflationen har statens intäkter ökat med 50 % under perio-
den 1970 - 1991.
Staten får dessutom intäkter i form av spelskatt med ca 100 miljoner
kronor per år (bingo och restaurangkasino), inkomstskatt från konsult,
service och spelföretag samt mervärdeskatt.
4. Folkrörelsemas andel av den svenska lotteri - och spelmarknaden
Utredningen har i samarbete med Lotterinämnden och Statistiska cent-
ralbyrån kartlagt den svenska lotteri och spelmarknaden. Den legala
lotteri och spelmarknaden uppgår totalt till ca 20,3 miljarder kronor.
Folkrörelsernas andel har minskat successivt mellan åren 1970 och
1991. Statens andel har ökat från ca 61 % (1,5 miljarder kronor) till ca
80 % (16 miljarder kronor). Folkrörelsernas andel har sjunkit från ca
31 % (800 miljoner kronor) till ca 17 % (3,5 miljarder kronor). I fasta
priser har omsättningen för statliga lotterier och ATG ökat med 100 %
samtidigt som omsättningen för folkrörelsernas lotterier ökat med endast
3 %.
5. Internationella jämförelser
Organiserade lotterier och spel förekommer i nästan alla länder på
jorden. Verksamheten kan beräknas omsätta flera tusentals miljarder
kronor per år. Bara i Europa omsätts omkring 500 miljarder kronor.
Inom den gemensamma marknadens tolv länder är marknaden för lotte-
rier och spel större än data - och kontorsvarumarknaden. Enligt en
rapport från EG-kommissionen, som avser förhållandena år 1989, om-
satte traditionella lotterier, lotto och tips 122 miljarder kronor (36 %),
Hästkapplöpningar och annan vadhållning 106 miljarder kronor (31 %),
kasinospel 57 miljarder kronor (16,7 %), spelautomater 38 miljarder
kronor (11,2 %) och bingospel 16 miljarder kronor (4,85 %).
I de flesta EG-ländema används intäkterna från traditionella lotterier,
lotto och tips for välgörande och allmännyttiga ändamål. Oftast är det
staten eller statligt ägda företag som bedriver verksamheten. I tio med-
lemsländer är föreningslotterier tillåtna.
Motsvarighet till våra rikslotterier finns i Danmark, Tyskland, Ned-
erländerna och Spanien. I Danmark, Finland och Norge öronmärks
'Lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster och lagen (1984:351) om totalisator-
skatt har från och med den 1 januari 1992 upphävts och ersatts med lagen (1991:1482) 95
om lotteriskatt.
större delen av de statliga spelföretagens intäkter för välgörande, kultu- Prop. 1993/94:182
rella, idrottsliga och andra allmännyttiga ändamål. Bilaga 1
I Finland och på Åland har folkrörelserna (frivilligorganisationema)
genom s.k. penningautomatföreningar ensamrätt till kasinospel och spel
på penningautomater.
I dag finns ingen enhetlig reglering av lotterier och spel inom EG.
Samtliga medlemsländer har uttalat att spel verksamheten alltjämt bör
vara reglerad i nationell lagstiftning. Även om verksamheten i vissa
avseenden kan jämföras med t.ex. bank- och försäkringsväsendet anser
man det vara viktigt att kunna kontrollera spelets omfattning och vad
överskottet används till. Romfördragets principer om fri rörlighet för
kapital och tjänster anses av regeringsföreträdare inte vara tillämpliga
inom en verksamhet som har till syfte att tillföra medel till det allmänna
eller allmännyttiga ändamål och dessutom är en fråga om "public order"
som faller utanför fördraget. EG-kommissionen har tidigare övervägt en
harmonisering i liberaliserande riktning. Det tycks nu stå klart att kom-
missionen inte kommer att utfärda direktiv i ämnet. Det kan dock inte
uteslutas att saken kommer i ett annat läge om EG-domstolen prövar
bl.a. brittiska postverkets vägran att befordra reklamförsändelser för
tyska Klassenlotteriet.
6. Lotteri- och speltekniken
Den moderna spelindustrin har genomgått en snabb teknisk utveckling.
På marknaden finns idag en rad produkter som medfört ett säkrare och
snabbare spel. Införandet av on-line baserade spelterminaler har innebu-
rit väsentligt minskade personalkostnader samtidigt som omsättningen
kunnat öka. Datateknikens utveckling har medfört att det blivit möjligt
att placera ut små datorer i hushållen som kan användas för spel. Det
svenska företaget Teleguide räknar med att en miljon svenska hushåll
kommer att ha tillgång till en sådan anordning före år 2000.
Den snabba tekniska utvecklingen har paradoxalt nog medfört att det
både är lättare och svårare att utöva en effektiv tillsyn och kontroll över
spel verksamheten. Det har blivit lättare såtillvida att manipulering inom
ramen för givna tillstånd kan förhindras genom on-line tekniken. Det
har å andra sidan blivit svårare att förhindra rent illegala spel genom
telekommunikationstekniken.
7. Forskning om spelberoende
Svenskarna lägger i genomsnitt ut c:a 2,8 procent av sin disponibla in-
komst på spel. Om man tar hänsyn till vinståterbetalningen blir den ge-
nomsnittliga nettoförbrukningen c:a 1,4 procent av den disponibla in-
komsten. Trots att den totala marknaden ökat har inte de enskilda hus-
96
hållens utlägg for lotterier och spel ökat i förhållande till deras dispo- Prop. 1993/94:182
nibla inkomster mellan åren 1970 och 1991. Detta tyder på att den Bilaga 1
genomsnittlige konsumenten inte spelar för mer än vad han anser sig ha
råd till.
I Sverige är forskning om spelberoende i sin linda. Det saknas därför
vetenskapliga belägg för omfattningen av spelberoendet i vårt land.
Undersökningar i USA, Kanada och Australien har visat att mellan 0,25
och fyra procent av befolkningen kan karakteriseras som spelberoende.
Den tyska välgörenhetsorganisationen Caritas beräknade att det fanns
omkring 160 000 tyskar som behövde rådgivning och behandling mot
sitt spelberoende 1989. Översatt till svenska förhållanden skulle detta
innebära att omkring 23 000 svenskar (0,3 %) skulle vara i behov av
rådgivning för spelberoende och/eller behandling. Enligt beräkningar
som utförts av sociologiska institutionen vid Stockholms universitet på
grundval av en kartläggning av spelberoende i Stockholms län kan
antalet spelberoende enligt DSM-III-R uppskattas till 1900 för hela
riket.
8. Utvärdering av 1989 års ändringar i lotterilagstiftningen
Utredningen har mot bakgrund av uppdraget att utvärdera de ändringar
i lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989 och att redovisa
folkrörelselotteriemas utveckling efter de senaste lagändringarna genom-
fört enkätundersökningar i samarbete med Lotterinämnden och Statistis-
ka centralbyrån. Uppgifter har inhämtats från de statliga spelföretagen
och ATG, kommuner, länsstyrelser, tillverkare och importörer av lotter
samt åklagarmyndigheter och polismyndigheter.
Undersökningen visar att lotteri- och spelmarknaden efter en kraftig vo-
lymtillväxt under sjuttio och åttiotalen nu har stagnerat. Folkrörelsernas
andel av marknaden har, som ovan redovisats, minskat betydligt. Mel-
lan åren 1989 och 1991 har försäljningen av traditionella folkrörelselot-
ter ökat med omkring 20 procent i löpande priser. Med hänsyn till
inflationen innebär detta en real minskning med en procent. Nettobe-
hållningen har till följd av ökade kostnader minskat med omkring nio
procent i fästa priser.
Utvecklingen för rikslotteriema är belysande. Mellan 1989 och 1991
ökade den beviljade omslutningen med ca 50 procent i löpande priser.
Den till Lotterinämnden redovisade verkliga försäljningen ökade med ca
26 procent. Nettobehållningen var oförändrad under perioden och mins-
kade därför med ca 17 procent i fasta priser.
7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
|
År |
1989 |
1990 |
1991 |
|
Tillstånd, milj, kr |
631 |
709 |
946 |
|
Försäljning, milj, kr |
551 |
538 |
696 |
|
Netto,milj, kr |
200 |
157 |
202 |
|
Netto i % |
36 |
29 |
28 |
Källa: Lotterinämnden
Mellan 1989 och 1991 har bingospelet ökat omsättningen med omkring
28 procent i löpande priser. Detta innebär en real ökning med ca sex
procent. Även för denna spelform har dock nettobehållningen minskat.
Utredningen konstaterar att 1989 års lagändringar inte har medfört att
folkrörelsernas nettointäkter av lotterier och spel kunnat öka.
ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
9.1 Lotteri- och spelmarknaden bör alltjämt i princip vara förbehållen
folkrörelserna och staten
Utredningen anser att den nuvarande grundläggande principen om att
lotteri- och spelmarknaden skall vara förbehållen folkrörelserna och
staten alltjämt skall gälla. Marknaden bör vara reglerad och uppdelad
mellan anordnare som tillgodoser allmännyttiga ändamål eller det all-
männa. Endast i undantagsfall kan accepteras att allmänhetens spelbe-
nägenhet används för att gynna privata vinstintressen. Kommersiella
intressen kan tolereras inom vissa väl avgränsade områden som t.ex.
restaurangkasino och marknads- och tivolinöjen. Kommersiella service-
företag som biträder lotteri - och spelanordnare är ofta nödvändiga för
att verksamheten skall kunna genomföras.
9.2 Samhället bör alltjämt utöva en effektiv tillsyn och kontroll över
lotteri- och spelmarknaden
Lotteri- och spel verksamhet fordrar liksom bank och försäkringsverk-
samhet en noggrann tillsyn och kontroll. Förklaringen till detta är helt
enkelt de stora penningsummor som omsätts i verksamheten. Såväl den
egna personalen som kunderna utsätts ofta för frestelser. En effektiv
tillsyn och kontroll är nödvändig både för att skydda verksamheten mot
förluster och för att bevara allmänhetens förtroende för marknaden som
98
sådan. De aktörer som verkar på lotteri- och spelmarknaden måste Prop. 1993/94:182
därför finna sig i vissa begränsningar av handlingsutrymmet. Bilaga 1
Lotteri- och spelmarknadens ökade omfattning har i sig ökat behovet av
en tillsyn och kontroll. Utredningens förslag i liberaliserande riktning
får inte innebära att samhället förlorar sina möjligheter att gripa in mot
oseriösa marknadsaktörer. Den moderna datateknikens "aktiva kort" gör
det möjligt att delta i on-linespel som anordnas utomlands eller av in-
hemska företag eller privatpersoner som inte uppfyller kraven for till-
stånd. Bostaden och arbetsplatsen kan komma att förvandlas till okont-
rollerade spelplatser med sociala skador som följd. De legala spelanord-
nama riskerar dessutom att bli utsatta för otillbörlig konkurrens.
Utredningens förslag innebär i flera avseenden skärpningar av kraven på
hur lotterier och spel skall anordnas. En uppstramning av lotterilagstift-
ningen utgör i viss mån en anpassning till de regelverk som är förhär-
skande bl.a. i Storbritannien och USA. Enligt utredningens mening är
det nödvändigt att balansera vidgade intäktsmöjligheter med ökade
möjligheter för samhället att gripa in där det behövs.
9.3 Folkrörelserna bör ges ökade möjligheter att finansiera sin verk-
samhet med intäkter av egna lotterier och spel
Folkrörelsernas verksamhet har varit betydelsefull för demokratin och
den moderna välfärdsstatens utveckling. De ideella organisationerna
kommer av allt att döma spela en viktig samhällsnyttig roll även i fram-
tiden. Människor sluter sig samman i föreningar för att lösa gemensam-
ma frågor och odla sina intressen. Barn och ungdom får inom folkrörel-
sernas ram en vettig sysselsättning och en ovärderlig skolning i demo-
kratins arbetsformer. I många fall kan foreningsdriven verksamhet vara
ett viktigt komplement till det offentliga huvudmannaskapet.
Utredningen anser att olika former av stöd från staten, landstingen och
kommunerna är betydelsefullt för att finansiera folkrörelsernas verksam-
het. Krympningen av den offentliga sektorn kan dock påverka utrymmet
för direkta bidrag till folkrörelserna. Intäkter från reklam och spons-
ring, som minskat som en följd av lågkonjunkturen, kan inte ersätta ett
eventuellt bortfall från den offentliga sektorn.
Folkrörelserna måste därför i högre utsträckning än för närvarande
förlita sig på alternativa finansieringsformer såsom lotterier och spel.
Ökade intäkter av lotterier och spel kan åstadkommas enligt följande:
* förutsättningarna för att anordna attraktivare traditionella lotterier
förbättras genom att folkrörelserna ges möjlighet att anordna lotterier
med en större andel penningvinster
99
* nya spelformer tillåts inom ramen för ett folkrörelsedominerat spel- Prop. 1993/94:182
företag Bilaga 1
* reglerna förenklas så att det blir möjligt att göra befintliga spel
attraktivare och minska kostnaderna
* samarbetsformer med statliga spelföretag underlättas
Utredningen anser i likhet med 1972 års och 1987 års lotteriutredningar
att det är otillfredsställande att de statliga spelföretagens och ATG:s
lotterier har brett ut sig på bekostnad av de ideella organisationernas
spel. Denna utveckling måste nu brytas genom att folkrörelserna i första
hand ges större utrymme och bättre förutsättningar för självfinansiering
genom egen lotteri - och spel verksamhet.
Okade möjligheter till självfinansiering medför inte endast ökade in-
täkter utan också ett minskat bidragsberoende och ett ökat utrymme för
det enskilda initiativet i samhället. Statlig företagsamhet på lotte-
riområdet kan motiveras med behovet av en effektiv samhällskontroll av
verksamheten. Det finns dock inget som tyder på att folkrörelsernas
verksamhet skulle vara mindre effektiv än den statliga om särbehand-
lingen minskade.
De statliga företagens och ATG:s dominerande ställning på spelmarkna-
den kommer sannolikt att bestå under överskådlig tid även om förslag i
liberaliserande riktning genomförs. Det finns därför ett behov av att
fördjupa det samarbete mellan folkrörelserna och spelföretagen som
redan äger rum. Samarbetet kan bl.a. bestå i gemensam teknik - och
produktutveckling, samutnyttjande av on-line terminaler m.m.
9.4 Folkrörelselotteriema bör ges möjlighet att anordna attraktivare
traditionella lotterier med en större andel penningvinster
I konkurrensen med det stora utbudet av statliga lotterier kommer folk-
rörelsernas lotterier oftast till korta. De begränsade möjligheterna att
anordna lotterier med penningvinster har av ett flertal folkrörelser an-
getts vara huvudorsaken till att det blivit allt svårare att få avsättning
för egna lotterier. Anledningen till detta kan vara ett ändrat konsum-
tionsmönster hos den lottköpande allmänheten. Allt färre konsumenter
köper lotter endast av det skälet att de vill stödja en viss förening eller
en viss verksamhet. Möjligheten att vinna en vara eller ett presentkort
upplevs ofta som mindre lockande av konsumenterna. Varor som inte
behövs eller passar den enskildes krav kan undvaras. Presentkort ger
visserligen större valfrihet att handla varor i en viss butik eller butiks-
kedja men en möjlighet att t.ex. betala av skulder skulle för många
100
motsvara ett mera angeläget behov. En vinst i form av pengar ger frihet
att använda vinsten där den bäst behövs.
För lotterianordnaren har varuvinster den fördelen att inköpsrabatter
bidrar till lotteriets lönsamhet genom att vinstvärdet i allmänhet är
högre än inköpsvärdet. Marknadsföringen av lotteriet kan också under-
lättas om den fokuseras till verkligt attraktiva vinster som t.ex. "dröm-
bilen" och "drömresan". På senare år har dock kostnaderna för hante-
ringen och distributionen av varuvinster ökat betydligt genom allt större
personal-, frakt- och portokostnader.
Utredningen föreslår att folkrörelserna i större utsträckning än för när-
varande ges möjlighet att anordna traditionella lotterier med en större
andel penningvinster i vinstplanema. För de som önskar kvarstår givet-
vis möjligheten att endast erbjuda varuvinster.
Utredningen anser att andelen penningvinster i folkrörelsernas lotterier
inte får vara så stor att förutsättningarna för nuvarande marknadsupp-
delning blir väsentligt ändrade. En fullständig frihet kan vara svårfören-
lig med nuvarande regler om skattebefrielse för folkrörelsernas traditio-
nella lotterier. Om lotteriskattelagen skulle vara tillämplig skulle om-
sättningen behöva öka markant för att inte nettobehållningen skall mins-
ka. Utredningen anser att en sådan omsättningsökning är osannolik
endast till följd av att penningvinsterna släpps fria.
9.5. Folkrörelserna bör tillåtas anordna nya spel inom ramen för ett
folkrörelsedominerat spelföretag
Även om penningvinster tillåts i högre utsträckning än för närvarande
gör utredningen den bedömningen att de statligt dominerade spelbolagen
alltjämt kommer att ha ett försteg på lotterimarknaden. Decennier av
upparbetad kompetens, inarbetade produkter, lyhördhet för marknads-
signaler och inte minst en väl fungerande försäljningsorganisation gör
att marknaden för traditionella lotterier inte kommer att undergå några
dramatiska förändringar till folkrörelsernas fromma.
Utredningen anser att folkrörelsernas intäkter av egna lotterier och spel
inte kan öka väsentligt med mindre än att folkrörelserna ges förutsätt-
ningar att introducera nya spelformer som i större utsträckning motsva-
rar konsumenternas ändrade spelvanor och önskemål.
Utredningen har i delrapporten "Kasinospelsverksamhet i folkrörelser-
nas tjänst ?" SOU 1992:33 lämnat en utförlig redogörelse för hur en
svensk kasinospelsverksamhet skulle kunna utformas. En sammanfatt-
ning av utredningens överväganden i denna fråga och en organisations-
skiss finns i bilaga 2.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
101
I rapporten övervägs bl.a. att det bildas en fristående stiftelse där folk-
rörelserna och staten finns representerade i styrelsen. Stiftelsen skall ha
till ändamål att främja folkrörelsemas lokala barn- och ungdomsverk-
samhet genom att fördela överskottet från ett av stiftelsen majoritetsägt
spelföretag.
Med hänsyn till att regeringen valt att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att föreslå regler för en eventuell svensk kasinospelsverksamhet
avstår utredningen från vidare överväganden och förslag om sådan spel-
verksamhet.
De nya spelformer som då kan komma i fråga är olika former av auto-
matspel som idag är förbjudna i Sverige. Med hänsyn till den debatt och
opinion som föregick 1979 års förbud mot utbetalningsautomater är ut-
redningen inte beredd att föreslå ett generellt upphävande av förbudet
mot utbetalningsautomater. Den nuvarande utformningen av förbudet
har dock gjort det omöjligt för folkrörelserna att utnyttja sig av modem
lättkontrollerad teknik for försäljning av sina lotteriprodukter. Den
nuvarande regleringen har också lämnat utrymme för en snabbt växande
illegal spelverksamhet.
Utredningen föreslår därför att nuvarande förbud endast skall gälla
sådana spelautomater som är konstruerade för att betala ut vinst uteslu-
tande i form av pengar och där vinstmöjligheten uteslutande beror av
slumpen (penningautomater). Detta innebär att utredningen föreslår att
spelautomater som är konstruerade för att betala ut vinst huvudsakligen
i form av värdebevis, spelpoletter eller liknande skall tillåtas (värdeau-
tomater). Kravet på lottsedel som bevis för deltagande i lotteriet slopas.
Vinst skall kunna användas för återspel. Smärre vinster upp till hundra
kronor skall av hanteringstekniska skäl kunna utbetalas från automaten.
Tillstånd kommer därmed att kunna ges för spel på t.ex. videolotterier.
Vidare föreslås att folkrörelserna skall ges rätt att anordna spel på såda-
na spelautomater som är konstruerade för att betala ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheten huvudsakligen beror av deltagarens
skicklighet (skicklighetsautomater). Tillstånd kommer därmed att kunna
ges för spel på t.ex. Pajazzoautomater.
Utredningen föreslår att för värdeautomater skall insatsen vara be-
gränsad till 1/6000 basbelopp (c:a fem kronor). Högsta vinsten får inte
överstiga 1/15 basbelopp (c:a 2000 kronor) varav 1/300 basbelopp (c:a
100 kr) får utbetalas i pengar.
Utredningen föreslår vidare att för skicklighetsautomater skall insatsen
vara begränsad till 1/6000 basbelopp (c:a 5 kronor). Högsta vinsten får
inte överstiga 1/300 basbelopp (c:a 100 kr).
Överskottet föreslås oavkortat tillföras det lokala föreningslivets barn -
OCh ungdomsverksamhet.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
102
Tillstånd till spel på dessa spelformer får endast ges till ett folkrörelse-
dominerat spelföretag med lokal förankring.
Utredningen har erbjudit sex av spelmarknadens aktörer att lämna för-
slag till hur ett sådant foretag skulle kunna organiseras. Cherryföretagen
AB, Knutssonbolagen AB och Folkrörelsernas Spel och Lotteri AB,
FSLAB, har inkommit med utförliga beräkningar och organisationsför-
slag. Utredningen har med utgångspunkt från dessa uppgifter låtit utföra
en investeringsbedömning och analys av kostnads-och intäktsposter. Se
bilaga 7.
Fullt utbyggt kan spel på dessa slags spelautomater beräknas tillföra
folkrörelserna minst 600 miljoner kronor per år.
9.6 Vissa regler som försvårar utvecklandet av befintliga lotterier och
spel bör slopas
Lotterilagen och Lotterinämndens föreskrifter och allmänna råd innehål-
ler vissa regler som onödigtvis försvårar utvecklandet av de befintliga
lotteri- och spelformerna. Regler om skälig avkastning och minsta andel
vinster i ett lotteri har kommit till för att motverka att en för stor del av
omsättningen tas om hand av konsultföretag och att olönsamma lotterier
inte skall lägga beslag på marknadsutrymmet för lönsamma lotterier
samt att konsumenterna skall ha en rimlig vinstchans. Utredningen anser
det vara befogat att ge marknaden ett större utrymme i dessa frågor.
Bedömningen av om det är meningsfullt att anordna ett lotteri bör nor-
malt inte ligga på tillståndsmyndigheten. När det gäller bingospelet bör
tillståndsmyndigheten emellertid ha ett lagligt stöd för att motverka
överetablering. Särskilt i tätorter kan ett för stort antal spelplatser med-
föra att kostnaderna för att anordna spelet blir oacceptabla. Utredningen
föreslår därför att kravet på skälig avkastning modifieras på så sätt att
tillståndsmyndigheten får avslå en ansökan på denna grund endast om
det föreligger särskilda skäl för det.
I vissa fall är konsumentens beslut att köpa en lott inte i första hand
motiverat av att vinna utan av att stödja en viss verksamhet. Vetskapen
om att lotteriets behållning går oavkortat till ett allmännyttigt ändamål
av något slag kan vara ett bättre försäljningsargument än en attraktiv
vinstplan. I sådana fall bör anordnaren få bestämma andelen vinster i
förhållande till insatserna. I lagen bör dock finnas ett krav på att minst
35 % av insatserna skall användas för vinster samt att anordnaren,som
konsumentupplysning, skall ange insatsernas fördelning på ett tydligt
sätt. Detta kan göras genom att uppgifterna trycks på en lottsedel eller
anslås i spellokal.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
103
9.7. Samarbet sformer mellan folkrörelserna och statens spelföretag
Riksdagen har bemyndigat riksdagens ombud till AB Tipstjänst bolags-
stämma att godta ett stöd till idrotten med 55 miljoner kronor per år.
Stödet till idrotten motsvarar något mer än en procent av statens intäkter
av lotterier och spel. Penninglotteriet AB får enligt regeringsbeslut
anordna ett ändamålslotteri per år vars behållning oavkortat går till
konst, teater och andra kulturella ändamål. Utredningen har övervägt
om en viss andel av de statliga spelföretagens behållning bör öron-
märkas för utbetalning till folkrörelserna. I andra länder är det vanligt
att en viss bestämd procentsats av ett statligt spelföretags behållning
avsätts for t.ex. idrottsändamål. Fram till och med 1949 avsatte både
AB Tipstjänst och Penninglotteriet AB bestämda delar av sin behållning
till idrottens främjande respektive allmännyttiga ändamål.
Utredningen anser att användningen av statens intäkter av lotterier och
spel som regel skall bestämmas på samma sätt som andra intäkter i
statsbudgeten. Riksdagen bör inte frånhändas rätten att väga olika behov
mot varandra. Stödet till folkrörelserna bör ej heller göras beroende av
om spelverksamheten går bra eller dåligt. Utredningen förutsätter dock
att överskottet från en eventuell kasinospelsverksamhet med internatio-
nella regler tillförs folkrörelserna.
Utredningen förutsätter vidare att det samarbete som nu förekommer
mellan folkrörelserna och de statliga spelföretagen kommer att bestå i
framtiden.
Utredningen anser dessutom att de statliga spelföretagen och ATG i sin
planering skall ta hänsyn till folkrörelsernas behov av intäkter av lotteri-
er och spel.
10.1 Den lagtekniska utformningen
Utredningen anser att lotterilagen bör bli enklare att förstå och tillämpa
genom att flera materiella regler tas in i lagen. För att få en större
flexibilitet bör beloppsgränser knytas till förändringar av basbeloppet.
För att öka läsbarheten bör lagen delas in så att lagen inleds med att
tillämpningsområde och definitioner redovisas. Otillåtna lotterier och
förfaranden med en s.k. förbudskatalog följs av ett avsnitt med allmän-
na förutsättningar för tillstånd. För första gången införs åldersgräns för
deltagande i vissa spel samt begränsningar för anställda och funktionä-
rer att delta i det "egna" lotteriet. Marknadsuppdelningen avspeglas
därefter i speciella bestämmelser för folkrörelserna, statliga spelbolag,
ATG, banklotterier och kommersiella spelanordnare.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
104
Utredningen anser att nuvarande ordning med en särskild lag om visst
automatspel (förströelseautomater) har medverkat till att det illegala
spelet på dessa automater utvecklats okontrollerat. Den kartläggning av
det illegala spelet som utredningen genomfört i samarbete med Riks-
polisstyrelsen och SCB visar att förströelseautomater ofta missbrukas
for illegalt spel. Utredningen föreslår därför att automatspelslagen
arbetas in i lotterilagen och att Lotteriinspektionen skall utfärda typgod-
kännande även för förströelseautomater. Detta gör det möjligt att för-
bjuda s.k. pokermaskiner som idag är tillåtna som förströelseautomater.
En annan konsekvens blir att lotterilagens straffbestämmelser görs
tillämpliga även vid överträdelser mot bestämmelser om förströelseauto-
mater.
Lotterinämndens möjligheter att styra och kontrollera lotteri - och spel-
marknaden förstärks genom att nämndens "uppgraderas" till en Lotteri-
inspektion med rejält utökade befogenheter.
70.2 Lotterier och spel som förutsätter att bostaden eller arbetsplat-
sen används som spelplats förbjuds
Datatekniken gör det möjligt att anordna lotterier och spel som förut-
sätter att bostaden och arbetsplatsen används som spelplats. En grund-
läggande utgångspunkt for lotteriregleringen är att motverka socialt
oacceptabla spelformer. Utredningen föreslår att insatser i ett lotteri
som anordnas for allmänheten inte skall få erläggas på sådant sätt att
lotteriet kommer att bedrivas med bostaden eller arbetsplatsen som
spelplats. Förbudet omfattar insatser som erläggs i omedelbar anslutning
till dragningen genom överföring av medel på konto i bank, annat kre-
ditinstitut eller genom ianspråktagande av tillgodohavande hos spelföre-
tag. Genom denna regel förbjuds användningen av s.k. smarta kort som
är konstruerade för att helt eller delvis kunna användas för att erlägga
insats i spel.
Om förbudet skall kunna få effekt krävs att främjandereglema byggs ut
så att ansvar kan komma att utkrävas av den som i yrkesmässig verk-
samhet eller annars i förvärvssyfte ställer tele - eller databaserad kom-
munikationsanordning till förfogande for eller förmedlar betalning till
sådana lotterier.
10.3 Traditionella lotterier
Utredningen föreslår att det skall vara tillåtet för folkrörelserna att
anordna egentliga lotterier med penningvinster uppgående till högst ett
basbelopp per vinst om det är fråga om ett lokalt eller regionalt tillstånds-
eller registreringslotteri och annars tio basbelopp. Några bärande motiv
för att inte tillåta värdepapper som vinster i lokala och regionala lotteri-
er finns inte och bör därför tillåtas.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
105
Utredningens förslag innebär ingen principiell förändring när det gäller Prop. 1993/94:182
gränsdragningen mellan folkrörelsernas och statens lotterier. Varuvins- Bilaga 1
ter kommer även i fortsättningen att dominera folkrörelselotteriemas
vinstplaner.
För traditionella lotterier föreslås att lotteriet skall betala ut minst 35
procent av insatserna som vinster. Ett obligatoriskt krav är att lotteri-
anordnaren på lottsedeln anger hur insatserna fördelas.
Registreringslotteriema omsätter betydligt mer än de lokala tillståndslot-
teriema. Utredningen föreslår att utrymmet for registreringslotterier
utvidgas. Registreringslotteriema kommer dock att benämnas treårstills-
tåndslotterier som är en mera adekvat benämning. Den sammanlagda
omslutningen under en treårsperiod utökas till högst 20 basbelopp.
Under denna period får föreningar anordna egentliga lotterier utan
särskilt tillstånd för vaije lotteri. Vinst får utgöras av värdepapper och
vinst som utgörs av pengar får uppgå till högst ett basbelopp. Kravet på
obligatoriska kontrollanter behålls men ansvaret för information till
kommunen om insatsernas sammanlagda belopp under året och vid
periodens slut överförs på kontrollanten.
10.4 Bingo
Utredningen konstaterar att bingospelet, som är Sveriges största enskil-
da spel, fick en rejäl omsättningsökning när det blev tillåtet med pen-
ningvinster. Utredningen anser att vinsterna bör få utgöras av värdepap-
per och om särskilda skäl föreligger, t.ex. om man vill stimulera till ett
ökat intresse för bingospelet genom ett enstaka riksomfattande bingo-
spel, bör värdet av högsta vinsten få uppgå till 10 basbelopp.
Utredningen anser att handikapporganisationer bör ges vidgade till-
ståndsmöjligheter genom att i lagen införa en bestämmelse om att vid
prövning av ansökningar om bingotillstånd från handikapporganisationer
skall länsstyrelsen även beakta verksamhet som främjar förståelsen för
och underlättar anpassningen av handikappade barn och ungdomar i
samhället.
Utredningen föreslår vidare att bingoallianser skall kunna bli tillstånds-
havare. Detta förutsätter att alliansen är en juridisk person. Bingoallian-
sen fördelar nettobehållningen bland alliansens medlemmar och beslutar
om inträde av nya medlemmar. Vid fördelningen skall med undantag av
vad som sagts ovan om handikapporganisationer, hänsyn främst tas till
ungdomsverksamhet. En förening som anordnar lotterier eller kvälls-
bingo skall inte missgynnas vid fördelningen av alliansens överskott.
Tillståndstiden föreslås bli förlängd till tre år utan någon begränsning av
omsättningen.
106
10.5 Den fria sektorn
Regleringen av den fria sektorn har med åren blivit allt mer invecklad.
Uppdelningen på tre olika lagrum (17, 17a, 17b) gör att bestämmelserna
är svåra att förstå och tillämpa. Utredningen anser att reglerna kan
förenklas betydligt samtidigt som folkrörelserna bör ges ett ökat utrym-
me för lotterier som varken kräver tillstånd eller registrering.
Utredningen förslår att reglerna om folkrörelsernas frisektorslotterier
samlas i ett lagrum under rubriken folkrörelsernas lotterier. Den kom-
mersiella fria sektorn flyttas till ett lagrum under rubriken kommersiella
lotterier.
Insatsen får vara högst 1/6 000 basbelopp (cirka fem kronor). Värdet av
högsta vinsten får i folkrörelsernas fria sektor uppgå till högst 1/6 bas-
belopp (cirka 5 000 kronor).
Kravet på samband med tillställning uppmjukas på så sätt att försäljning
med lottlistor får äga rum fyra veckor före tillställningen. Bruket att an-
ordna utlottning på entrébiljett, programblad eller deltagarbevis i t.ex.
motionslopp legaliseras inom ramen för den fria sektorn.
10.6 Tillstånds givningens organisation
Tillståndsgivningen är enligt nuvarande ordning uppdelad på fyra myn-
digheter; regeringen, lotterinämnden, länsstyrelserna och kommunerna.
Utredningen anser att tillståndgivningens organisation bör underlätta
kravet på likformiga bedömningar av lokala, regionala och riksomfat-
tande lotterier och spel. Utredningen anser det vara principiellt felaktigt
att regeringen dels har att ta till vara ett ägarintresse i förhållande till de
statliga spelbolagen dels beslutar om tillstånd för dessa bolag. Utred-
ningen föreslår därför att tillståndsgivningen för samtliga riksomfattande
lotterier och spel överförs till en central oberoende myndighet; Lotteri-
inspektionen.
Tillståndsgivningen för restaurangkasinospel och spel på varuautomater
är kopplad till tillståndsgivningen för servering av alkoholdrycker. I
direktiven (Dir 1992:68) till utredningen om översyn av tillståndsgiv-
ning enligt lagen om handel med drycker (LHD) och handläggning
enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) anges att ut-
redaren skall göra en analys av förutsättningarna för och konsekvenser-
na av att tillståndsgivningen enligt LHD överförs till kommunerna.
Lotteriutredningen har övervägt om det finns förutsättningar att överföra
tillståndsgivning för restaurangkasinospel och spel på varuautomater till
kommunerna.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
107
Motivet för att tillståndsgivningen för lokala egentliga lotterier lades
över på kommunerna 1989 var kommunernas förtrogenhet med det
lokala föreningslivet (prop. 1987/88:141 s. 23). Kommunens handlägga-
re kan även förutsättas ha lättare att skaffa sig kännedom om de spello-
kaler som finns inom kommunens gränser än regionalt eller centralt
placerade handläggare. Om speltillstånd meddelas spelanordnaren får
dock lokalkännedomen en underordnad betydelse. För tillståndsgivning,
tillsyn och kontroll kan det i stället vara av större betydelse med möjlig-
het till en vidare överblick av marknaden.
Den bästa överblicken över restaurangkasinospelsmarknaden finns idag
inom Lotterinämnden. Marknaden omsätter över 500 miljoner kronor
om året. Antalet tillstånd har ökat kraftigt under senare år. Frekvensen
är dock inte tillräcklig för att upprätthålla erforderlig kompetens inom
en mindre eller medelstor kommun. Även länsstyrelserna har i många
fell svårigheter att tillgodose krav på en effektiv tillsyn och kontroll av
tillstånd shavama.
Utredningen föreslår därför att tillstånd till restaurangkasinospel och
spel på varuautomater flyttas till Lotteriinspektionen.
Tillståndsgivningens organisation i övrigt behålls enligt nuvarande ord-
ning.
10.7 Tillståndshavare för restaurangkasinospel och spel på varuauto-
mater
Lotteriutredningen har övervägt huruvida det finns skäl att bibehålla
kopplingen mellan serveringstillstånd och tillstånd för restaurangkasino-
spel och spel på varuautomater.
Utredningen anser att det är otillfredsställande att speltillstånd inte kan
ges till den som normalt bedriver restaurangkasinospelet eller varuato-
matspelet utan till den som innehar serveringstillståndet, dvs. innehava-
ren av spellokalen. Såväl tillståndsgivning som tillsyn och kontroll
skulle underlättas om tillstånd kunde meddelas spelanordnaren.
Kopplingen till serveringstillstånd innebär att kommunens vetorätt enligt
61 § lagen om handel med drycker kan få betydelse även för länsstyrel-
sens handläggning av speltillståndet. Ett kommunalt veto skall oavsett
motiv efterföljas av länsstyrelsen. Även om länsstyrelsen har möjlighet
att meddela tillstånd i fell där det saknas serveringstillstånd kan spel-
anordnaren oförskyllt komma att drabbas av ett indraget serveringstills-
tånd.
Utredningen föreslår att tillstånd till roulettspel, tämingsspel och kort-
spel skall meddelas den som anordnar spelet och inte den som innehar
spellokalen.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
108
Tillstånd bör även i framtiden förutsätta att spelet anordnas i samband
med a) offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anlägg-
ning, b) hotell och restaurangverksamhet. Vid tillståndsprövningen bör
alltjämt vikt läggas på sådana omständigheter som tillgodoser kravet på
att spelet behåller sin förströelsekaraktär och inte lockar till sig barn
och ungdom.
10.8 Den centrala tillsynsfunktionen förstärks
Utredningen anser att lotteri och spelverksamheten måste vara under-
kastad en effektiv statlig tillsyn och kontroll. Den centrala tillsynsfunk-
tionen bör vara utrustad med befogenheter och resurser att stävja över-
trädelser av givna regler men även att tillhandagå lägre tillståndsmyn-
digheter, lotteri och spelanordnare med utbildning, information och
service. En viktig uppgift är att se till att inga omotiverade skillnader
görs mellan olika lotterianordnare.
Lotleriinspektionen föreslås bli det nya namnet på Lotterinämnden och
skall utöva central tillsyn över samtliga lotterier och spel i riket, in-
klusive de som anordnas av de statliga spelbolagen och ATG.
I likhet med vad som gäller för Finansinspektionen bör Lotteriinspektio-
nen utrustas med möjlighet att förelägga vite och döma ut vitet om det
är fråga om att 1) till inspektionen lämna upplysningar eller sända in
handlingar som behövs för tillsynen 2) upphöra med otillåten verksam-
het.
10.9 Överklagandebestämmelser
Utredningen föreslår att nuvarande instansordning behålls i princip. Om
en kommun avslår en ansökan om tillstånd överklagas beslutet till läns-
styrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas till Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen får dock inte pröva ett överklagande om inspektio-
nen inte gett prövningstillstånd. Syftet med denna regel är att renodla
inspektionens roll som prejudikatinstans.
I ärenden där Lotteriinspektionen beslutar i första instans t.ex. tillstånd
for riksomfattande lotterier och spel överklagas beslutet till regeringen.
Beslut av regeringen och Lotteriinspektionen i sista instans bör kunna
bli föremål för rättsprövning i regeringsrätten om det är fråga om ett
avslag på en ansökan om en kommersiell spelform. Rätt till sådan pröv-
ning torde följa av rättsprövningslagen och den europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna.
Beslut om vite som förelagts eller dömts ut av Lotteriinspektionen skall
kunna överklagas hos kammarrätten genom besvär.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
109
10.10 Avgifter
De avgifter som tas ut med stöd av lotterilagen är väsentligt lägre än de
som gäller enligt avgiftsförordningen. Myndigheternas kostnader för till-
ståndsgivning, tillsyn och kontroll uppgår till mer än 40 miljoner kronor
per år. De intäkter som inlevereras i form av avgifter täcker knappt tio
procent av kostnaderna. Det kan ifrågasättas om det finns skäl att bibe-
hålla ett avgiftssystem vars hanteringskostnader sannolikt överstiger
intäkterna. En avgift kan dock fungera avhållande för obefogade an-
sökningar. Den nya avgiftsförordningen syftar till en bättre kostnads-
täckning för statliga myndigheter. När det gäller rikslotterier, regionala
lotterier och bingospel bör avgiftslagen göras tillämplig. För kommuner
bör avgifterna bestämmas av kommunen i enligt med den kommunala
självkostnadsprincipen.
10.11 Bingoskatten och momsen pä konsulttjänster avseende folkrörel-
sernas lotterier avskaffas
Utredningen anser att beskattningen av folkrörelsernas lotterier och spel
bör vara likformig och förslår därför att den nuvarande skattefriheten
för folkrörelsernas egentliga lotterier utvidgas till att även gälla bingo-
spel och andra spel som kan komma att anordnas av folkrörelserna.
Härigenom kan folkrörelserna på ett enkelt sätt tillföras omkring 63
miljoner kronor per år. Förslaget förutsätter ändringar i lagen
(1972:820) om skatt på spel.
I mervärdeskattelagen föreskrivs att lotterier inte är momsskattepliktiga.
Bestämmelsen omfattar inte moms på konsulttjänster avseende lotterier.
Ett serviceföretag som sköter en bingohall eller egentligt lotteri på
uppdrag av föreningar är skyldigt att debitera moms på sina tjänster om
det är fråga om ett skattepliktigt tillhandahållande åt en förening med
eget tillstånd att anordna bingo eller egentligt lotteri. Detta kan undvi-
kas genom att serviceföretaget meddelas tillstånd till bingo- eller egent-
ligt lotteri med stöd av en undantagsbestämmelse i lotterilagen. Denna
nödlösning har praktiserats för att inte belasta föreningarna med en
betungande momskostnad. Ur principiell synpunkt är det dock betän-
kligt att meddela tillstånd till kommersiella företag. Motiven för lotteri-
lagens undantagsmöjlighet var att lämna utrymme för t.ex. stiftelsen
Litteraturfrämjandet och Folkets husföreningar i glesbygd att få till-
stånd. Utredningen anser det dessutom tveksamt att lotterilagens regler
skall utgöra grund för befrielse från mervärdeskatt. Det kan därför
diskuteras att införa en särskild skattebefrielse för sådana konsulttjäns-
ter.
Som princip bör särlösningar i mervärdeskattelagen vara motiverade av
tekniska svårigheter att bestämma skatteunderlaget. En utvidgning av
undantaget för lotterier i mervärdeskattelagen kan få "smittoeffekter" på
andra verksamheter. Ett ytterligare skäl mot att undanta dessa slags
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
110
konsulttjänster från skatteplikt är att det inte finns stöd for undantag i
EG:s sjätte mervärdeskattedirektiv.
Utredningen anser vid en samlad bedömning att fördelarna med en
särskild skattebefrielse överväger nackdelarna. Utredningen föreslår
därför att mervärdeskattelagen kompletteras så att tjänst som avser ett
lotteri och som tillhandahålls en allmännyttig ideell organisation skall
vara fri från mervärdeskatt. Förslaget medför ingen ytterligare kostnad
for staten. Utredningen föreslår dessutom att lotterilagen bör komplette-
ras med en uttrycklig bestämmelse om att ett serviceföretag med Lotte-
riinspektionens tillstånd får bedriva verksamheten i tillståndshavarens
ställe.
10.12 Lotterier i radio och TV
Idag råder förbud mot att bedriva egentliga lotterier och bingospel i
närradio och kabeltelevision. Något motsvarande förbud finns inte när
det gäller rundradiosändningar. Radiolagens regler om programföretags
skyldighet att iaktta saklighet och opartiskhet medger inte programinslag
där enskilda lotterianordnare gynnas framför andra. På grund av sitt
nyhetsvärde har emellertid dragningar som sker hos Tipstjänst och
Penninglotteriet accepterats av radionämnden. Folkrörelsernas Bingo-
Lotto-spel torde vara att bedöma på motsvarande sätt. Satellitsändningar
faller helt utanför det lagreglerade området.
Utredningen anser det inte vara befogat att vidmakthålla ett totalförbud
mot lotterier i närradio och kabeltelevision. Folkrörelserna, statliga
spelbolag och ATG bör efter tillstånd av Lotteriinspektionen ges möjlig-
het att bedriva t.ex. BingoLotto i radio och TV under förutsättning att
den lokala bingoverksamheten inte störs. Om det är fråga om lokalradio
eller kabeltelevision får tillstånd endast ges till en sammanslutning
(allians) av ideella föreningar.
10.13 Reklamlotterier
Anordnande av renodlade kommersiella reklamlotterier är straffbart
enligt lotterilagen. Enskilda företags utlottningar beivras mycket sällan.
Utredningen anser att denna illegala lotteriform i vissa fall konkurrerar
med folkrörelsernas traditionella lotterier. Utredningens förslag att
Lotteriinspektionen ges befogenhet att förelägga och döma ut vite bör
ge möjligheter att stävja bruket av illegala reklamlotterier.
En särskild form av reklamlotterier får regelmässigt tillstånd av rege-
ringen. Lotterier som anordnas under sparbankernas s.k. sparbanks-
veckor och bankernas s.k. vinnarkonton utgör exempel på lotterier som
har ett sparfrämjande ändamål. Dessa lotterier är inte att betrakta som
allmännyttiga i den nuvarande lotterilagens mening. Utredningen anser
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
111
dock att de inte inkräktar på det tillgängliga marknadsutrymmet for
lotterier och bör därför kunna tolereras även i fortsättningen. Eftersom
Lotteriinspektionen föreslås besluta om tillstånd till alla riksomfattande
lotterier krävs en uttrycklig bestämmelse i lotterilagen.
10.14 Konsekvenser av utredningens förslag
10.14.1 Utredningens förslag leder inte till ökat spelberoende
Utredningen är medveten om att våra förslag kan få till följd att den
totala konsumtionen av lotterier och spel ökar i vårt land. Den relativt
kraftiga volymtillväxten under sjuttio och åttiotalen har emellertid inte
ökat hushållens spelbenägenhet i förhållande till deras disponibla in-
komster. Utvecklingen visar att konsumenterna har förmåga att fatta väl
avvägda beslut på en redan variationsrik och tekniskt utvecklad spel-
marknad. Det kan inte förnekas att vissa konsumenter har sämre om-
döme än andra och utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel. Ett
sådant beteende kan emellertid utvecklas på alla marknader med fria
konsumentval.
Utredningens förslag om en utbyggd och sammanhållen tillsyn och
kontroll över lotteri och spelmarknaden genom att Lotterinämnden
byggs ut till Lotteriinspektionen och att nya spelformer endast får be-
drivas av ett folkrörelsedominerat företag och att den svarta marknaden
kan förväntas minska samt att lotterier och spel som anordnas för all-
mänheten med bostaden som spelplats förbjuds talar för att antalet
spelberoende inte ökar.
Utredningen anser att en svensk forskning om spelberoende är lika an-
gelägen som forskning om andra beroendeskapande aktiviteter. En
sådan forskning skulle kunna finansieras genom en särskild avgift på
försålda lotter. Utredningen vill dock inte föregripa Folkhälsoinstitutets
kommande överväganden och föreslår därför inte någon sådan avgift.
10.14.2 Utredningens förslag kan leda till att statens intäkter ökar
långsammare
Våra förslag syftar till att återställa balansen på lotterimarknaden till
folkrörelsernas favör. Större delen av den beräknade intäktstökningen
kommer att tjänas in genom spel på nya spelformer och genom att den
illegala spelmarknaden minskar. Den föreslagna relativt måttliga ök-
ningen av andelen penningvinster i folkrörelsernas traditionella lotterier
kommer sannolikt inte annat än marginellt påverka försäljningen av de
statliga spelbolagens och ATG:s produkter. Vår bedömning är att sta-
tens intäkter av lotterier och spel inte kommer att uppvisa samma ena-
stående ökningstakt som under sjuttio och åttiotalen.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 1
112
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
LOTTERILAG (1993:0000)
Tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller för lotteri om pengar, varor eller annat som har ett
ekonomiskt värde. Lagen gäller även för automatspel som ger vinst
endast i form av frispel på automaten.
Lagen är inte tillämplig på svenska statens premieobligationslån.
Definitioner
2 § Med lotteri avses en verksamhet, där en eller flera deltagare genom
lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfarande, med eller utan
insats, kan erhålla en vinst till högre värde än vad var och en av de
övriga deltagarna kan få.
Vid bedömning av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till
verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller
mindre grad av slump som föreligger i det enskilda fallet.
3 § Som lotterier, som kan ge vinst enligt 2 § första stycket skall också
anses;
1. marknads- och tivolinöjen, såsom automatspel och bollkastning,
även om vinstmöjligheterna inte till någon del beror på slumpen,
2. kedjebrevsspel och liknande spel i vilka vinstmöjligheterna huvud-
sakligen beror på antalet deltagare som inträder i spelet.
4 § Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst enligt denna lag.
5 § Med egentliga lotterier avses traditionella lotterier, vadhållning och
annat lotteri som inte är kedjebrevsspel, eller liknande spel eller bingo-
spel, roulettspel, tämingsspel, kortspel eller automatspel.
Med traditionella lotterier avses lotterier som bedrivs med lottsedlar
eller liknande deltagarbevis eller med lottlistor och där antalet insatser
och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt i förväg fastställd
vinstplan.
113
8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 182
6 § Med bingospel avses lotterier som förutsätter att deltagaren är när-
varande på spelplatsen och där köper en lottsedel (bingobricka). Vinst-
möjligheterna skall vara beroende av om de nummer som dras samman-
faller med bingobrickan och att deltagaren genast gör anspråk på sin
vinst.
7 § Med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelau-
tomater som är konstruerade för att betala ut vinst med ett ekonomiskt
värde eller ge vinst i form av frispel på automaten.
En penningautomat är en spelautomat som är konstruerad för att betala
ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheten huvudsakligen beror
av slumpen.
En värdeautomat är en spelautomat som är konstruerad for att betala ut
vinst huvudsakligen i form av värdebevis, spelpoletter eller liknande
och där vinstmöjligheten huvudsakligen beror av slumpen.
En skicklighetsautomat är en spelautomat som är konstruerad för att
betala ut vinst i form av pengar och där vinstmöjligheten helt eller
delvis beror av spelarens skicklighet.
En förströelseautomat är en spelautomat som är konstruerad för att ge
vinst endast i form av frispel på automaten och där vinstmöjligheten
huvudsakligen beror av spelarens skicklighet.
En varuspelsautomat är en spelautomat som är konstruerad för att betala
ut vinst i form av varor och där vinstmöjligheten helt eller delvis beror
av slumpen.
8 § Med basbelopp enligt denna lag avses basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Vid tillämpning skall avrundning ske
till belopp som bestäms av Lotteriinspektionen.
Otillåtna lotterier och förfaranden
9 § Det är inte tillåtet att
1. anordna kedjebrevsspel eller liknande spel,
2. anordna spel på penningautomater på andra platser än ombord på
fartyg i internationell trafik,
3. anordnaren av ett lotteri eller ombud for denne erbjuder deltagare
i lotteriet att från hemmet eller arbetsplatsen erlägga insats i omedel-
bar anslutning till dragningen genom överföring av medel på konto i
bank, annat kreditinstitut eller genom ianspråktagande av tillgodoha-
vande hos spelföretag,
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
114
4. anordnaren av ett lotteri eller ombud för denne lämnar kredit for
insatser i lotteriet.
Särskilda föreskrifter om penningautomater finns i 44-48 §§.
Främjanderegler
10 § Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i för-
värvssyfte
1. ställa tele- eller databaserat kommunikationssystem till förfogande
för, förmedla betalning till eller på något annat sätt främja deltagande
i
- ett inom landet anordnat lotteri, som inte är tillåtet eller saknar
erforderligt tillstånd,
- ett utom landet anordnat lotteri,
2. utan medgivande av anordnaren tillhandagå annan vid deltagande i
ett lotteri som är tillåtet,
3. utan medgivande av anordnaren avyttra andel i bevis om delaktig-
het i ett lotteri som avses i 2 eller tillförsäkra annan särskild rätt till
på beviset utfallande vinst eller andel däri eller
4. utan medgivande av anordnaren vid försäljning av delaktighetsbe-
vis som avses i 3 sälja beviset mot betalning i särskilda poster eller
innehålla beviset som säkerhet för köpeskillingen.
Tillstånd för att anordna ett lotteri
11 § Om inte annat följer av denna lag skall den som vill anordna ett
lotteri för allmänheten ansöka om tillstånd för det. Detsamma gäller i
fråga om sådant bingospel, roulettspel, tämingsspel, kortspel och auto-
matspel som inte anordnas för allmänheten, om spelet anordnas i för-
värvssyfte.
12 § Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten om inte den krets
som lotteriet riktar sig till är på en gång liten, sluten och har en påvis-
bar gemenskap.
13 § Tillstånd att anordna ett lotteri får lämnas endast om det kan antas
att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt
lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmel-
ser.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
115
14 § Om inte annat följer av denna lag skall, om det behövs, för verks-
amheten finnas en föreståndare som tillståndsmyndigheten godkänner
och en av tillståndsmyndigheten förordnad kontrollant.
15 § Om det inte finns särskilda skäl eller annat följer av denna lag får
tillstånd att anordna egentliga lotterier och bingospel endast lämnas om
värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent av insatsernas
värde.
Vinstandelen skall anges på lottsedel, eller anslås i spellokalen.
16 § Tillstånd att anordna lotteri får förenas med särskilda villkor samt
med kontroll- och ordningsbestämmelser. Sådana villkor och bestäm-
melser får inte göras onödigt betungande för tillståndshavaren.
17 § Tillstånd att anordna automatspel får endast lämnas, under förut-
sättning
1. att vaije spelautomat förses med tillståndshavarens märke eller
kännetecken,
2. att det kan antas att god ordning råder inom den lokal eller på den
plats där spelet skall bedrivas,
3. att det kan antas att barn eller ungdom inte otillbörligen lockas att
delta i spelet.
Typgodkännande
18 § Förslutna lotter, bingobrickor och spelautomater skall vara av god-
känd typ. Teknisk utrustning som används för insatser, dragningar och
kontroll skall likaså vara av godkänd typ.
Lotteriinspektionen prövar frågor om typgodkännande. Ett beslut om
typgodkännande får förenas med villkor.
Annan tillståndsplikti g verksamhet
19 § Tillstånd erfordras för
1. att biträda tillståndshavare att anordna lotteri,
2. att tillverka, importera eller saluföra lotter, bingobrickor, spelauto-
mater samt teknisk utrustning som skall användas för insatser, drag-
ningar och kontroll i lotteriverksamhet,
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
3. att inneha penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat.
116
Villkor för deltagande i vissa lotterier
20 § Den som inte fyllt 18 år får inte delta i roulett-, tärnings- och kort-
spel eller i annat automatspel än spel på förströelseautomater.
21 § Anställda eller funktionärer i bingospel eller i sådana lotterier som
avses i 20 § får inte delta i lotteriet.
Bingospel och egentliga lotterier
22 § Tillstånd att anordna bingospel eller egentligt lotteri, som inte
utgör vadhållning i samband med hästtävling, får lämnas till svensk
juridisk person som är ideell förening och som
1. har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom
landet,
2. i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt
3. inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn
till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte
eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.
Om det finns särskilda skäl, får tillstånd att anordna lotterier som avses
i första stycket meddelas för annan juridisk person än ideell förening
eller en juridisk person som har till huvudsakligt syfte att främja all-
männyttigt ändamål utom landet.
Den som har fått tillstånd att anordna lotteriet får anlita ett serviceföre-
tag för att i tillståndshavarens ställe bedriva verksamheten. Ett sådant
serviceföretag skall ha Lotteriinspektionens tillstånd.
23 § Tillstånd att anordna bingospel får ges till en juridisk person som
utgör en sammanslutning av sådana ideella föreningar som uppfyller
villkoren i 22 § första stycket 1 - 3. Ett sådant tillstånd får lämnas för
tre år åt gången.
24 § I egentliga lotterier som anordnas med stöd av 22 § får vinst som
utgörs av pengar uppgå till högst ett basbelopp om lotteriet skall be-
drivas inom en eller flera kommuner i ett län och i annat fäll högst tio
basbelopp.
25 § I bingospel som anordnas med stöd av 22 § och 23 § får värdet av
högsta vinsten inte överstiga ett basbelopp.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
117
I syfte att främja bingospelets utveckling eller om det annars finns
särskilda skäl får Lotteriinspektionen medge att värdet av högsta vinsten
får uppgå till högst tio basbelopp.
26 § Vid tillståndsprövning enligt 22 § och 23 § skall särskild hänsyn
tas till vilket behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan antas
ha för sin verksamhet.
Vid bedömningen av behovet av inkomster från bingospel skall hänsyn
främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslut-
ningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet
samt till sådan verksamhet som främjar förståelsen for och underlättar
anpassningen av handikappade ungdomar i samhället.
27 § Om det kan antas att lotteriet inte kommer att lämna sammanslut-
ningen skälig avkastning på grund av for höga kostnader eller över-
etablering på marknaden får tillståndsmyndigheten avslå en ansökan om
tillstånd.
28 § En sådan sammanslutning som avses i 22 § och som är verksam
huvudsakligen inom endast en kommun får ges tillstånd att under en
treårsperiod anordna egentliga lotterier (treårstillstånd) under förutsätt-
ning
1. att lotterierna bedrivs endast inom den eller de kommuner där
sammanslutningen är verksam,
2. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som sammanslut-
ningen med stöd av denna paragraf anordnar under en treårsperiod
uppgår till högst 20 basbelopp,
3. att vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
4. att det finns en av tillståndsmyndigheten godkänd föreståndare för
lotte-riema och
5. att lotteriet inte bedrivs från sådan fast försäljningsplats, som till-
handahålls av ett serviceföretag.
Spel på värdeautomater
29 § Spel på värdeautomater får anordnas efter tillstånd, under förut-
sättning
1. att värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp
per spel,
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
118
2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/15 basbelopp varav
högst 1/300 basbelopp får utbetalas i pengar,
3. att högst fem värdeautomater placeras på vaije spelplats.
4. att samtliga intäkter som återstår sedan kostnaderna frånräknats
skall tillföras det lokala föreningslivet i förhållande till behov och
gjorda arbetsinsatser.
Tillstånd får endast lämnas till en svensk juridisk person, som till över-
vägande del ägs av sådana sammanslutningar som avses i 22 §. Innan
tillstånd lämnas skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig över pla-
ceringen av värdeautomater inom kommunen.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
Spel på skicklighetsautomater
30 § Spel på skicklighetsautomater får anordnas efter tillstånd, under
förutsättning
1. att värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp
per spel,
2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,
3. att högst fem skicklighetsautomater får placeras på varje spelplats,
4. att samtliga intäkter som återstår sedan kostnaderna frånräknats
skall tillföras det lokala föreningslivet i förhållande till behov och
gjorda arbetsinsatser.
Tillstånd får endast lämnas till en svensk juridisk person, som till över-
vägande del ägs av sådana sammanslutningar som avses i 22 §. Innan
tillstånd lämnas skall kommunen beredas tillfälle att yttra sig över pla-
ceringen av skicklighetsautomater inom kommunen.
Lotterier som får anordnas utan tillstånd
31 § En sådan sammanslutning som avses i 22 § får anordna egentliga
lotterier utan tillstånd, under förutsättning
1. att lotteriet anordnas i samband med
a) offentlig tillställning till förmån for allmännyttigt ändamål, om
hela behållningen tillförs detta ändamål,
119
b) allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till för-
mån för allmännyttigt ändamål om hela behållningen tillförs detta
ändamål,
c) tillställning eller sammankomst som sammanslutningen anordnar
eller deltar i eller
d) bingospel.
2. att lotteriet bedrivs endast inom det för tillställningen, samman-
komsten eller bingospelet avsedda området,
3. att värdet av vaije insats uppgår till högst 1 /6 000 basbelopp,
4. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet
av dessa är bestämda enligt uppgjord plan,
6. att lottköparen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum, vid
lottköpet får veta var och när vinstdragningen skall ske och på vilket
sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten,
7. att lottlistor - om sådana används - inte får vara utlagda tidigare än
fyra veckor före det att tillställningen eller sammankomsten äger rum
samt att dragning förrättas offentligt före tillställningens eller
sammankomstens slut,
8. att dragningen, om utlottning sker på entrébiljett, programblad
eller deltagarbevis avseende tillställningen eller sammankomsten,
förrättas offentligt före tillställningens eller sammankomstens slut.
Lotterier i radio och television
32 § Sammanslutning som avses i 22 § får efter särskilt tillstånd av
Lotteriinspektionen anordna dragning eller presentera dragningsresultat
av egentligt lotteri i radio och television. Om tillståndet avser närradio
eller kabeltelevision får det lämnas endast till en allians av föreningar
och om det kan antas att marknaden for lokala lotterier inte försämras.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
Statliga lotterier och ATG
33 § Penninglotteriet Aktiebolag får efter särskilt tillstånd anordna
egentligt lotteri utom vadhållning.
120
34 § Aktiebolaget Tipstjänst får efter särskilt tillstånd anordna egentligt
lotteri utom annan vadhållning än i samband med hästtävlingar.
35 § Aktiebolaget Trav och Galopp får efter särskilt tillstånd anordna
vadhållning i samband med hästtävlingar.
Lotterier i radio och television
36 § Ett statligt lotteri får efter särskilt tillstånd av Lotteriinspektionen
anordna dragning eller presentera dragningsresultat av egentligt lotteri i
radio och television, dock inte i närradio eller kabeltelevision.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
37 § Bank som avses i bankrörelselagen (1987:617) får efter särskilt
tillstånd anordna egentligt lotteri utom vadhållning.
Spel pä varuspelsautomater
38 § Spel på varuspelsautomater får anordnas efter tillstånd, under
förutsättning
1. att spelet anordnas i samband med
a) offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurangverksamhet,
c) bingospel,
2. att värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp
samt
3. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp.
Tillstånd meddelas för spelanordnaren och skall avse viss tid.
Spel på förströelseautomater
39 § Spel på förströelseautomater får anordnas efter tillstånd, under
förutsättning att det kan antas
121
1. att spelet inte kommer att ske om pengar, varor eller annat som
har ett ekonomiskt värde,
2. att spelet inte anordnas i en miljö som är olämplig for barn och
ungdom.
Tillstånd behövs inte for uppställning av en förströelseautomat och spel
på en sådan automat i samband med offentliga tillställningar av tillfällig
karaktär.
Tillstånd att anordna spel på förströelseautomater får förenas med före-
skrifter om lägsta ålder för tillträde och tider när spelverksamheten får
bedrivas samt andra föreskrifter som behövs för att motverka att spel-
verksamheten förorsakar bristande ordning eller bedrivs i en miljö som
är olämplig for barn och ungdom.
Tillstånd meddelas för spelanordnaren och skall avse viss tid. Tillstånd
får inte meddelas om inte polismyndigheten hörts i ärendet.
Roulett- och tämingsspel
40 § Roulett- och tämingsspel får anordnas efter tillstånd, under förut-
sättning
1. att spelet anordnas i samband med
a) offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anläggning
eller
b) hotell och restaurangverksamhet,
2. att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1/6 000 basbelopp, samt
3. att värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1 /200 basbelopp.
Tillstånd meddelas för spelanordnaren och skall avse viss tid.
Kortspel
41 § Kortspel får anordnas efter tillstånd, under förutsättning
1. att spelet anordnas i sådant sammanhang som avses i 40 § första
stycket 1,
2. att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1 /600 basbelopp samt
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
122
3. att värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår Prop. 1993/94:182
till högst 1 /400 basbelopp. Bilaga 2
Tillstånd meddelas för spelanordnaren och skall avse viss tid.
Lotterier som får anordnas utan tillstånd
42 § Egentliga lotterier får anordnas utan tillstånd, under förutsättning
1) att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning
såsom offentlig danstillställning, cirkusföreställning, marknads- och
tivolinöjen, utomhusmarknad samt motortävlingar,
2) att lotteriet endast bedrivs inom det for tillställningen avsedda om-
rådet,
3) att vinsterna utgörs endast av varor,
4) att värdet av vaije insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
5) att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp,
6) att vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till deltagande i
lotteriet samt att
7) att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 pro-
cent av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet
av dessa är bestämda enligt uppgjord plan.
Massmedielotterier
43 § Utan tillstånd får i samband med utgivande av tryckt periodisk
skrift eller i samband med sändning i radio och television eller tråd-
sändning som sker med stöd av tillstånd av regeringen eller Kabelnämn-
den anordnas lotteri, varigenom utses pristagare som har deltagit i en
tävling som har anordnats i skriften eller i sändningen, under förutsätt-
ning
1. att det som villkor för deltagande i lotteriet inte fordras att skriften
innehas eller att insats erläggs, samt
2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
123
Särskilda föreskrifter om penningautomater
44 § Lotteriinspektionen får ge tillstånd till spel på penningautomater
som anordnas på fertyg i internationell trafik. Tillstånd meddelas for
spelanordnaren och skall avse viss tid.
45 § Penningautomat får innehas endast efter tillstånd av Lotteriinspek-
tionen. Dock får utan särskilt tillstånd sådan automat innehas
1. av den som har tillstånd enligt 44 § att anordna automatspel, om
automaten omfettas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från
dödsfellet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess
konkursen har avslutats eller
3. av den för vilken tillstånd som medför rätt att inneha automaten
har återkallats, intill dess tre månader har förflutit från det att laga-
kraftvunnet beslut om återkallelsen föreligger.
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ord-
ningsbestämmelser.
46 § Införsel till landet av en penningautomat är tillåten endast för den
som har rätt att inneha automaten enligt 45 § första stycket första me-
ningen eller andra meningen 1.
47 § Lotteriinspektionen får föreskriva undantag från 45 § första stycket
första meningen och 46 § i fråga om penningautomater som innehas
1. på fertyg i internationell trafik för spel på fertyget eller
2. i och för sådan yrkesmässig verksamhet som tillverkning, repara-
tion eller liknande.
48 § I fråga om rätten att hantera oförtullad penningautomat gäller
lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införsel-
reglerade varor, m.m.
49 § Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor
om tillstånd enligt 22 och 28 §§ till egentligt lotteri, som inte skall dras
eller presenteras i radio eller television och som skall anordnas av en
sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom endast en kom-
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
mun.
124
50 § Frågor om tillstånd enligt 39 § till spel på forströelseautomater,
prövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.
51 § Länsstyrelsen i det län där lotteriet skall bedrivas prövar frågor om
tillstånd enligt 22 § till bingospel och egentligt lotteri, som inte skall
dras eller presenteras i radio eller television och skall bedrivas inom
flera kommuner men inom länet.
52 § Frågor om tillstånd i andra fell än som avses i 49 - 51 § prövas av
Lotteriinspektionen.
53 § Tillstånd skall avse viss tid samt visst område där lotteri verksam-
het får bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl till annat, skall om-
rådet utgöras av det område där sammanslutningen huvudsakligen är
verksam.
54 § Lotteriinspektionen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden
av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Varje annan till stånd smyndighet utövar den närmare tillsynen över
sådana lotterier som får anordnas efter tillstånd av myndigheten.
Länsstyrelse och kommun skall biträda Lotteriinspektionen vid utövan-
det av den centrala tillsynen.
55 § Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer skall utse
kontrollant for sådana lotterier som avses i 28 §. Kommunen skall
festställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas av den som
anordnar lotterierna.
Tillståndshavare skall årligen avge redovisning till kontrollanten för de
lotterier som har anordnats med stöd av 28 §. Kontrollanten skall årlig-
en och vid utgången av vaije tillståndsperiod lämna kommunen uppgift
om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har anordnats
under perioden.
56 § Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer har rätt att få
tillträde till lokaler och platser där spel på förströelseautomater anord-
nas eller där sådana automater finns uppställda och att infordra upp-
lysningar från den som anordnar spelet eller låtit ställa upp automaten.
För att bereda sig tillträde får nämnden vid behov anlita biträde av
polisen.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
125
57 § Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att efter anmodan
av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar samt tillhandahålla hand-
lingar eller annat som behövs för tillsynen.
58 § Lotteriinspektionen får föreskriva att räkenskaper och årsbokslut
utformas på sådant sätt att tillståndsgivning, tillsyn och kontroll under-
lättas.
59 § Om tillståndshavaren har åsidosatt föreskrift i denna lag eller före-
skrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen
får varning meddelas honom eller tillståndet återkallas.
Tillståndet får också återkallas om förutsättningar för tillståndet inte
längre föreligger.
Beslut om varning och återkallelse av tillstånd skall gälla omedelbart,
om inte annat bestäms.
60 § Lotteriinspektionen får vid vite förelägga tillståndshavare eller den
som kan antas bedriva otillåtet lotteri
1. att till inspektionen lämna upplysningar eller sända in handlingar
som behövs för tillsynen,
2. att upphöra med otillåten verksamhet.
Lotteriinspektionen får förena även annat föreläggande enligt denna lag
än som avses i första stycket med vite.
Lotteriinspektionen skall pröva frågan om utdömande av ett vite som
har förelagts enligt första stycket. I övriga fall prövas frågan av läns-
rätten enligt lagen (1985:206) om viten.
61 § Kommunen får vid vite förelägga den som anordnar spel på för-
ströelseautomater eller som har låtit ställa upp automaterna att lämna
tillträde eller tillhandahålla upplysningar enligt 56 §.
62 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri,
2. olovligen innehar penningautomat, värdeautomat, skicklighetsauto-
mat,
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
126
3. underlåter att vidta åtgärder mot att underåriga deltar i roulett,
tärnings- och kortspel samt annat automatspel än spel på förströelse-
automater,
4. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 56 och 57 §§ eller lämnar
oriktig uppgift i ansökan om tillstånd enligt denna lag eller vid full-
görande av uppgiftsskyldighet enligt lagen eller
5. bryter mot annan föreskrift i denna lag eller mot föreskrift, villkor
eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
63 § Till ansvar enligt 62 § skall inte dömas, om ansvar för gärningen
kan ådömas enligt brottsbalken.
Om olovlig införsel av vara och försök därtill finns bestämmelser i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
64 § Insatser som har uppburits vid brott enligt 62 § samt utrustning,
handlingar och annan egendom som har använts vid eller varit föremål
för sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart
oskäligt. Förverkande kan, utöver vad som framgår av 36 kap. 5 §
brottsbalken, ske hos den som yrkesmässigt tillhandahållit egendomen.
Förverkas en spelautomat skall även dess innehåll förklaras förverkat,
om det inte är uppenbart oskäligt.
I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
65 § En kommunal nämnds beslut enligt denna lag får överklagas hos
länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut i fråga om vitesföreläggande får inte överklagas.
Talan mot länsstyrelsens beslut i övrigt enligt denna lag får prövas av
Lotteriinspektionen endast efter prövningstillstånd.
Talan får inte föras mot Lotteriinspektionens beslut i en dit överklagad
fråga.
66 § Lotteriinspektionen får meddela prövningstillstånd endast om
1. det är av vikt för rättstillämpningen att talan prövas av inspektion-
en,
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
127
2. anledning förekommer till ändring av länsstyrelsens beslut,
3. det annars föreligger synnerliga skäl att pröva talan. Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
67 § Lotteriinspektionens beslut att döma ut ett av inspektionen förelagt
vite får överklagas hos kammarrätten.
Lotteriinspektionens övriga beslut i första instans får överklagas hos
regeringen.
68 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om statliga myndigheters avgifter i ärenden enligt
denna lag. En kommun får enligt grunder som kommunen bestämmer ta
ut skälig avgift i ärenden om sådana tillstånd som avses i 22, 28 och 39
§§•
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 då lotterilagen
(1982:1011) och lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel
skall upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om tillstånd som meddelats före den
1 januari 1994. Om treårstillstånd ges enligt de nya föreskrifterna i 28 §
upphör dock registreringen att gälla.
3. Lagen skall tillämpas för tillstånd till lotteri som skall anordnas från
och med den 1 januari 1994 om tillståndet beviljas efter den 31 oktober
1993.
4. Överklagade beslut som meddelats av länsstyrelsen före den 1 januari
1994 skall avgöras utan prövningstillstånd.
5. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre
föreskrifter.
128
Härigenom föreskrivs att 1, 6, 10 och 11 §§ lagen (1972:820) om skatt
på spel skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
1 § Spelskatt betalas enligt
denna lag till staten för sådant
roulett- eller bingospel som
kräver tillstånd enligt lotterila-
gen (1982:1011).
Skatt betalas dock inte för så-
dant bingospel som får anordnas
med stöd av 11 § lotterilagen
om vinsterna endast utgörs av
annat än pengar.
Kortspel och tämingsspel jäm-
ställs i denna lag med roulett-
spel.
6 § Skattskyldighet för roulett-
spel inträder med den kalender-
månad då spelet påböijas och
upphör vid utgången av den ka-
lendermånad då spelet upphör.
Skattskyldighet för bingospel
inträder när insats göres i spe-
let.
10 § Spelskatt utgår i fråga om
1. roulettspel, för vaije kalen-
dermånad då skattskyldighet
föreligger, med 6 000 kronor
för tillstånd som innebär rätt till
spel minst tre dagar vaije vecka
och med 2 000 för tillstånd i
annat fall. Om ett tillstånd avser
fler än ett spelbord skall dock
nämnda belopp höjas med 3 000
kronor respektive 1 000 kronor
för vaije spelbord utöver ett.
Ny lydelse
1 § Spelskatt betalas enligt
denna lag till staten för sådant
roulett-, tärning och kortspel
som kräver tillstånd enligt lotte-
rilagen (1993:0000).
6 § Skattskyldighet inträder med
den kalendermånad då spelet
påbörjas och upphör vid utgång-
en av den kalendermånad då
spelet upphör.
10 § Spelskatt utgår för vaije
kalendermånad då skattskyldig-
het föreligger, med 6 000 kro-
nor för tillstånd som innebär rätt
till spel minst tre dagar vaije
vecka och med 2 000 för till-
stånd i annat fall. Om ett till-
stånd avser fler än ett spelbord
skall dock nämnda belopp höjas
med 3 000 kronor respektive
1 000 kronor för vaije spelbord
utöver ett.
129
9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
2. bingospel med 3 procent av
värdet av erlagda spelinsatser
och entréavgifter eller andra
avgifter i den mån avgifterna
berättigar till deltagande i spe-
let.
11 § Redovisning for skatt på
roulettspel lämnas for vaije
kalendermånad. Skatt på bingo-
spel redovisas för redovisnings-
perioder om två kalendermåna-
der.
När det finns särskilda skäl får
riksskatteverket besluta för viss
skattskyldig att redovisnings-
perioden för skatt på bingospel
tills vidare skall vara sex kalen-
dermånader.
Deklaration skall lämnas för
vaije spelplats. Riksskatteverket
får medge att en gemensam
deklaration lämnas för flera
spelplatser.
11 § Redovisning för skatt
lämnas för varje kalendermånad.
Deklaration skall lämnas för
varje spelplats. Riksskatteverket
får medge att en gemensam
deklaration lämnas för flera
spelplatser.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
130
Härigenom föreskrivs att 8 § 17
skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
8 § Från skatteplikt undantas
lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Ny lydelse
8 § Från skatteplikt undantas
Prop. 1993/94:182
Bilaga 2
17) lotterier, däri inräknat vad-
hållning och andra former av
spel,
17) lotterier och servicetjänst,
avseende sådana lotterier som
tillhandahålls sammanslutning
som avses i 22 § lotterilagen,
131
Prop. 1993/94:182
Bilaga 3
Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av:
Riksåklagaren, Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen, Statens
kriminaltekniska laboratorium, Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,
Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Postverket, Televerket, Riksskatte-
verket, Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden, Statskonto-
ret, Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket, Sam-
arbetsnämnden for statsbidrag till trossamfund, Lotterinämnden, Statens
ungdomsråd, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Malmöhus
län, Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län, Länsstyrelsen i Värmlands
län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,
Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms kommun, Uppsala kom-
mun, Flens kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Karlstads
kommun, Arboga kommun, Hedemora kommun, Sundsvalls kommun,
Luleå kommun, AB Tipstjänst, AB Trav och Galopp (ATG), Annonsör-
föreningen, Armatic Holding KB, Barnens Rätt i Samhället (BRIS),
Cancerfonden, Casino Invest AB, Centerns Lotteribyrå, Cherryföreta-
gen AB, De Handikappades Riksförbund, Folkparkerna i Sverige, Folk-
rörelsernas lotteribyrå, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrå-
gor (FSL), Folkrörelsernas Spel och Lotteri AB (FSL AB), Handikapp-
förbundens Centralkommitté (HCK), IOGT-NTO rörelsen, IOGT-NTO
lotteribyrå, Knutsson Casino AB, KFUM/KFUK Riksförbund, Lands-
rådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), Lottericentralen,
Lotteriservice AB, Lottillverkamas branschorganisation, Miljöpartiet de
Gröna, Nordisk Television AB (TV 4), Penninglotteriet AB, Pensionä-
rernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet Hem och Skola, Riksför-
bundet Spelberoende, Stivén Konsult AB, Svenska Bankföreningen,
Svenska Kommunförbundet, Svenska Korporationsidrottsförbundet,
Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Svenska Tivoliägamas Riks-
förbund, Sveriges Automatägares Riksförbund, Sveriges Bingoarrangö-
rers centralorganisation (Svebico), Sveriges Hotell- och Restaurangför-
bund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Riks-
idrottsforbund, Sveriges Television AB, Teleguide Scandinavia AB.
Yttranden har vidare kommit in från:
Göteborgs distrikts idrottsförbund, Kristna Socialdemokraterna "Bro-
derskapsrörelsen", Skellefteå kommun, Svenska Psoriasisförbundet,
Lärarnas missionsförening, Sveriges Kristna Ungdomsråd, Nykterhets-
rörelsens Landsförbund, Folkets Hus Riksorganisation, Ulf Linde, De
kristna samfundens nykterhetsrörelse, Sveriges Reklamförbund, Handi-
kappföreningarnas centralkommitté i Borås, Bygdegårdarnas riksför-
bund, Hans Andersson m.fl.
132
Prop. 1993/94:182
Bilaga 4
En undersökning av lotterier och spel på riks-, regional och lokal nivå
som genomförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Civildeparte-
mentet.
Rapporten har skrivits av Brian Wicklin, Statistiska centralbyrån.
Tre spelbolag, nämligen Svenska Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst
och AB Trav och Galopp, är de dominerande aktörerna på spelmark-
naden. Dessa tre representerar tillsammans tre fjärdedelar av det sam-
lade värdet av satsade pengar på spelmarknaden, i kronor räknat 17,5
miljarder av totalt 24,0 miljarder år 1992. Folkrörelsernas lotterier och
spel beräknas uppgå till 4,7 miljarder, vilket motsvarar 17 % av satsade
pengar totalt. I fäst penningvärde räknat har de tre spelbolagen ökat
omsättningen med i genomsnitt 3 % per år under tiden 1970-1992.
Uppgifterna på övriga spelformer, restaurangkasino samt illegalt och
utländskt spel, är mycket svåra att bedöma. För 1992 har de uppskattats
vara i storleksordningen 1,8 miljarder kronor eller 8 % av spelutgifter-
na totalt Skattningen av storleken av dessa tre spelformer bygger på
den metod som redovisas i betänkandet (SOU 1992:130 sidorna 338-
339).
Spelutgiftemas andel av hushållens disponibla inkomster har varit
praktiskt taget oförändrad åren 1989-1992. Under den peroden var
andelen 2,5 % i genomsnitt. Andelen har minskat med någon tiondels
procentenhet mellan åren 1989-1990 liksom 1990-1991 för att sedan öka
obetydligt 1991-1992.
Det bör nämnas att en ökning av spelutgiftema i löpande priser inte
nödvändigtvis behöver innebära att spelvolymen (t ex sålda lotter) har
ökat. Prishöjningar kan till olika delar ligga bakom förändringar i ut-
gifterna. I denna rapport har prisförändringarnas effekter på försälj-
ningen inte granskats och inte heller sambandet mellan förändringar i
utbudet av olika spelformer eller förskjutningar av efterfrågan mellan
dessa produkter.
Av siffrorna i tablå 1 framgår hur spelmarknaden har utvecklats
sedan 1989.
Utvecklingen av spelutgiftema med uppdelning på olika spel 1989-
1993 anges i den nedre delen av tablå 1. Det bör också nämnas att
siffrorna for Bingo-Lotto inte har avstämts mot årsräkenskapema utan
bygger på Bingo-Lottos egna uppgifter. Av uppgifterna i tablå 1 (nedre
delen) framgår att Bingo-Lotto har seglat upp till 5:e och V5 till 6:e
plats. Lotto, Dagens Dubbel och Triss håller emellertid ställningarna
som 1 :a, 2:a resp 3:a.
133
Prop. 1993/94:182
Bilaga 4
Tablå 1 Spelutgiftema 1989 - 1993, miljoner kronor ...
|
1989 |
1990 |
1991 |
1992 |
1993 1/1-31/8 | |
|
Spelbolagen: | |||||
|
Penninglotteriet |
2 884 |
3 012 |
3 562 |
4 082 |
2 505 |
|
Tipstjänst |
5 098 |
5 537 |
5 961 |
6 694 |
4 466 |
|
Trav och galopp |
5 865 |
6 424 |
6 820 |
6 751 |
4 857 |
|
Summa |
13 847 |
14 973 |
16 343 |
17 527 |
11 828 |
Folkrörelsernas lotterier och spel:
|
Bingo Lotto |
- |
- |
32 |
854 |
1 276 |
|
Lokala lotterier |
414 |
469 |
460 |
440 |
155 |
|
Bingo (varu- och penningvinster) | |||||
|
1 910 |
2 059 |
2 281 |
2 557 |
1 477 | |
|
Regionala lotterier |
32 |
69 |
52 |
68 |
29 |
|
Rikslotterier |
551 |
538 |
696 |
742 |
386 |
|
Summa |
2 907 |
3 135 |
3 521 |
4 661 |
3 323 |
|
Restaumngkasino |
470 |
501 |
510 |
600 |
400 |
|
Illegalt spel |
745 |
823 |
900 |
920 |
613 |
|
Utländskt spel |
224 |
247 |
270 |
276 |
181 |
|
Tbtalt |
18 193 |
19 679 |
21 544 |
23 984 |
16 345 |
... och de mest populära spelformerna rangordnade efter försäljningen 1992, miljoner
kronor
|
Lotto |
1 693 |
1896 |
2343 |
2 653 |
1 755 |
|
Bingo med | |||||
|
penningvinster |
1 666 |
1 917 |
2 137 |
2 399 |
1 367 |
|
Dagens Dubbel |
1 050 |
1 440 |
1 995 |
2 086 |
1 500 |
|
Triss |
1 462 |
1 494 |
1 660 |
1 912 |
1 294 |
|
V-65 |
1 552 |
1 573 |
1 533 |
1 457 |
913 |
|
Stryktipset |
1 270 |
1 328 |
1 304 |
1 428 |
893 |
|
V5 |
791 |
911 |
957 |
1 058 |
1 021 |
|
Därav: Riks V5 |
- |
- |
- |
- |
447 |
|
Mål tipset |
450 |
454 |
704 |
988 |
695 |
|
Oddset |
887 |
1 096 |
913 |
916 |
642 |
|
Bingo-Lotto |
- |
- |
32 |
854 |
1 276 |
|
Bellman |
620 |
735 |
915 |
840 |
434 |
|
Penninglott |
718 |
727 |
689 |
775 |
391 |
|
Joker |
651 |
569 |
538 |
582 |
353 |
|
Keno |
- |
- |
- |
248 |
255 |
|
Spader |
- |
126 |
183 |
88 | |
|
Flax |
148 |
194 |
158 |
127 |
15 |
|
Vikinglotto |
- |
84 |
134
Bingo-Lotto har seglat upp till 5:e och V5 till 6:e plats baserad på för-
säljningen 1/1-31/8 1993. Bingo-Lotto beviljades ett tillstånd för försälj-
ning upp till ett belopp av 1 500 miljoner kronor 15/8-20/12 1993.
De senare årens utveckling visar att pga Bingo-Lotto har folkrörelsemas
lotterier och spel ökat sin andel av spel markanden:
Förändring mellan angivna år i miljoner kronor
Spelutgiftema totalt Därav
Prop. 1993/94:182
Bilaga 4
Folkrörelserna
1989- 1990
1990- 1991
1991- 1992
+ 1 486
+ 1 865
+ 2 350
+ 228
+ 386
+ 1 140
Sifferuppgifterna för folkrörelsernas lotterier och spel för tiden 1989 t o m
augusti månad 1993 grundar sig på resultaten från två enkäter bland samt-
liga kommuner och länsstyrelser. Den första genomfördes under för-
sommaren 1992 och avsåg perioden 1989-1991 och den andra hösten 1993
och avsåg förhållandena 1992 t o m augusti månad 1993.
I de två undersökningarna varierar svarsfrekvensen på de olika frågorna
kraftigt. Det är därför svårt att ge en fullt rättvisande bild av såväl för-
ändringar som det aktuella läget. Avsikten är ändå att presentera situation-
en så långt det är möjligt. Siffrorna i tablå 2 belyser sålunda i stort om-
fattningen av folkrörelsernas lotterier och spel enligt två alternativ. Det
första avser uppgifterna enligt enkätsvaren och utan bortfallskorrigering.
Det andra avser motsvarande uppgifter korrigerade för bortfallet. Nivåkor-
rigeringama har gjorts med antagande om att kommuner och länsstyrelser
som inte har svarat på frågorna har samma genomsnittsvärde för de aktuel-
la variablerna som de som har svarat. Detta medför naturligtvis en under-
och/eller överskattning av verkligheten.
Data för rikslotterier och Bingo-Lotto har hämtats från Lotterinämnden
och har inte avstämts mot årsräkenskapema.
Försäljningssiffrorna för åren 1989-1993 återspeglar i princip försälj-
ningsintäkter för redan beviljade registreringar/tillstånd och inte läget för
nya registreringar/tillstånd. Detta beror på att försäljningsperiodens längd
sträcker sig över ett treårsintervall. Det är därför svårt att koppla ihop
försäljningssiffror för ett år med detta års beviljade antal registreringar/till-
stånd. Ett bättre mått på förändringar är att mäta antalsmässig fördelning
av registeringar/tillstånd mellan respektive år. Av uppgifterna i tablå 3
framgår att beviljade registeringar/tillstånd minskat i antal bland idrotts-
föreningar. Detta beror sannolikt på förekomsten av Bingo-Lotto bland
idrottsföreningarna.
Som kompletterande information anges i tablå 4 kommunernas bedöm-
ning av intresset för lokala lotterier och i tablå 5 länsstyrelsernas bedöm-
ning av intresset för Bingo med kontantvinster under 1992 och 1993.
135
Tablå 2
Prop. 1993/94:182
Bilaga 4
Folkrörelsernas lotterier och spel 1989-1993, miljoner kronor
1989 1990 1991 1992 1993
1/1-31/8
Alternativ 1 = Enkätsvaren
|
Lokala lotterier |
203 |
219 |
229 |
120 | |
|
Bingo med varuvinsterl42 |
65 |
42 |
19 | ||
|
Bingo med | |||||
|
kontantvinster |
1 051 |
1 239 |
1 311 |
1 691 |
356 |
|
Regionala lotterier |
24 |
52 |
17 | ||
|
Rikslotterier |
551 |
538 |
696 |
742 |
386 |
|
Bingo-Lotto |
32 |
854 |
1 276 | ||
|
Totalt |
1 971 |
2 113 |
2 327 |
3 426 |
(2 018) |
Antal beviljade registreringar/tillstånd
|
Lokala lotterier |
10 073 |
5 993 |
5 299 |
7 174 |
2 499 |
|
Bingo med varuvinsterl42 |
65 |
42 |
19 | ||
|
Bingo med |
2 072 |
2 228 |
2 158 |
924 |
320 |
|
Regionala lotterier |
215 |
244 |
181 |
205 |
83 |
Alternativ 2 = Nivåkorrigerad
|
Lokala lotterier |
414 |
469 |
460 |
440 |
155 |
|
Bingo med varuvin: |
stei244 |
142 |
144 |
158 |
110 |
|
Bingo med | |||||
|
kontantvinster |
1 666 |
1 917 |
2 137 |
2 399 |
1 367 |
|
Regionala lotterier |
32 |
69 |
52 |
68 |
29 |
|
Rikslotterier |
551 |
538 |
696 |
742 |
386 |
|
Bingo-Lotto |
- |
32 |
854 |
1 276 | |
|
Totalt |
2 907 |
3 135 |
3 521 |
4 661 |
3 323 |
Ikblå 3
Beviljade antal registreringar/tillstånd for perioden 1989-1991 jämfört med
1992-forsta halvåret 1993. Procentuell fördelning av totala antalet registre-
ringar på olika typer av föreningar.
|
1989-1991 |
1992 t o m augusti månad 1993 | |
|
Idrott |
52% |
39% |
|
Kultur |
7% |
11% |
|
Handikapp |
3% |
8% |
|
Nykterhet |
2% |
7% |
|
Övriga |
36% |
35% |
|
Totalt |
100% |
100% |
|
Totala antalet |
19 940 |
12 608 |
136
Prop. 1993/94:182
Bilaga 4
läblå 4 Kommunernas bedömning av intresset hos föreningar för lokala lotterier
under perioden 1992 tom första halvåret 1993 jämfört med 1989-1991.
Antal svar (205 st) fördelade på svarsalternativ:
Ökat
14
Minskat I stort
oförändrad
53 111
Svårt att bedöma Vet ej
9 18
Täblå 5 Länsstyrelsernas bedömning av intresset hos föreningar för Bingo med
kontantvinster under perioden 1992 t o m första halvåret 1993 jämfört med
1989-1991. Antal svar (23 st) fördelade på svarsalternativ:
Ökat Minskat I stort Svårt att bedöma Vet ej
oförändrad
12 0 11 0 0
137
Förslag till lotterilag
Härigenom föreskrivs följande
1 § Denna lag skall tillämpas på lotterier som anordnas for allmänheten.
Lagen skall tillämpas också på lotterier i form av bingospel, roulett-
spel, tämingsspel, kortspel och automatspel som inte anordnas for
allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.
2 § Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.
Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger
vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i
lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
3 § Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera
deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än
vad var och en av de övriga deltagarna kan få genom
1. lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden,
2. marknads- och tivolinöjen,
3. bingospel, automatspel, roulettspel, tämingsspel, kortspel, kedje-
brevsspel och liknande spel.
Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.
4 § Med egentliga lotterier avses i denna lag andra lotterier än
vadhållning i samband med hästtävling, automatspel, bingospel,
roulettspel, tämingsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel.
5 § Med bingospel avses i denna lag ett lotteri
1. som förutsätter att deltagaren är närvarande på spelplatsen och
där köper en bingobricka,
2. där vinstmöjligheterna är beroende av om de nummer som dras
sammanfaller med numren på bingobrickan, och
3. där deltagaren genast kan göra anspråk på och få ut sin vinst.
6 § I denna lag avses med
automatspel-, spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater,
penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen,
värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen,
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
138
skicklighetsautomat-. en spelautomat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens
skicklighet,
varuspelsautomat-, en spelautomat som betalar ut vinst i form av
varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen,
lottforsäljningsautomat: en automat som inte är utrustad med en
slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning
förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en
nitlott.
7 § Med kedjebrevsspel avses i denna lag spel i vilka vinstmöjligheter-
na huvudsakligen beror på antalet deltagare som inträder i spelet.
8 § Med basbelopp avses i denna lag basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Lotterier for allmänheten
9 § Lotterier får anordnas för allmänheten bara efter tillstånd, om
något annat inte följer av denna lag.
Detsamma gäller bingospel, roulettspel, tämingsspel, kortspel och
automatspel som inte anordnas for allmänheten, men som anordnas i
förvärvssyfte.
10 § Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det som
villkor for deltagande krävs medlemskap i en viss sammanslutning, om
denna väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när lotteriet
annars med hänsyn till omfattningen eller till villkoren för deltagande
är att jämställa med ett lotteri som är anordnat for allmänheten.
Allmänna förutsättningar för tillstånd
11 § Tillstånd att anordna ett lotteri eller automatspel får lämnas
endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett
från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade villkor och
bestämmelser.
Tdlståndstid
12 § Tillstånd att anordna lotteri skall avse en viss tid och ett visst
område där lotteriverksamheten får bedrivas.
Tillstånd skall lämnas till den som anordnar lotteriet.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
139
Tillstånd med villkor
13 § Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med särskilda
villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Sådana villkor och bestämmelser får inte göras onödigt betungande för
tillståndshavaren.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
Föreståndare
14 § För vaije tillståndspliktigt lotteri som anordnas av en juridisk
person skall det finnas en föreståndare som tillståndsmyndigheten
godkänner.
Tillståndsmyndigheten får medge undantag från kravet på förestån-
dare, om det är uppenbart att någon sådan inte behövs.
15 § Förslutna lotter och bingobrickor skall vara av godkänd typ. Det-
samma gäller teknisk utrustning som används för insatser, vinstdrag-
ning eller kontroll av egentliga lotterier och bingospel.
Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.
\km som kan få tillstånd
16 § Tillstånd att anordna sådana egentliga lotterier som avses i 17 §
får lämnas till en svensk juridisk person som är en ideell förening och
som
1. enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett all-
männyttigt ändamål inom landet,
2. bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant ända-
mål,
3. inte vägrar någon inträde som medlem, om det inte finns särskil-
da skäl för detta med hänsyn till arten eller omfattningen av förening-
ens verksamhet eller syfte eller av någon annan orsak, och
4. för sin verksamhet behöver lotteriinkomster.
Tillstånd får lämnas också till en annan juridisk person än en ideell
förening eller en juridisk person som har till huvudsakligt syfte att
främja ett allmännyttigt ändamål utom landet, om det finns särskilda
skäl för det.
Förutsättningar for tillstånd
17 § Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges till en sådan sam-
manslutning som avses i 16 §, om
1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
140
2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda
vinstvärdet i lotteriet,
3. det kan antas att lotteriet kommer att ge sammanslutningen skälig
avkastning, om det inte finns särskilda skäl för något annat,
4. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas värde, och
5. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs.
6. det kan antas att överskottet tillfaller den verksamhet som bedrivs
av den sammanslutning som fått tillståndet och som uppfyller kraven i
16 §.
Registreringslotterier
18 § En sådan sammanslutning som avses i 16 § och som är verksam
huvudsakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna
egentliga lotterier under en treårsperiod, om
1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där sam-
manslutningen är verksam,
2. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas
under treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,
3. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
4. lotteriet inte bedrivs från en fäst försäljningsplats som tillhanda-
hålls av ett serviceföretag,
5. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst 35 procent och
högst 55 procent av insatsernas värde, och
6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats
där lotteriet bedrivs.
Vinstdragning i radio och TV
19 § Tillstånd får ges till sådana egentliga lotterier som avses i 17 §
och i vilka vinsterna skall dras eller vinstdragningen presenteras i
radio eller television.
Tillstånd att anordna sådana lotterier i närradio eller egensändningar
av television i kabelnät får lämnas bara om det kan antas att markna-
den för lokala lotterier inte försämras.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
20 § Om lotterna i ett egentligt lotteri som avses i 17 eller 18 § skall
säljas i en lottforsäljningsautomat, får tillstånd till lotteriet lämnas, om
1. vinstplanen är fastställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg infor en av tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och
3. automaten inte betalar ut någon vinst.
141
Lotterier som inte behöver tillstånd
21 § En sådan sammanslutning som avses i 16 § får anordna egentliga
lotterier utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med en tillställning, en samman-
komst eller bingospel som sammanslutningen anordnar eller deltar i,
2. lotteriet bedrivs bara inom det for tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,
3. värdet av vaije insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistoma eller i den
lokal där lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras
och på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmän-
heten, om vinstdragningen inte redan har ägt rum,
8. vinsterna dras offentligt före tillställningens eller samman-
komstens slut eller i fråga om bingospel, före bingospelets slut för
dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljning-
en.
Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots första
stycket 2, påböijas fyra veckor innan tillställningen eller samman-
komsten äger rum.
22 § Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i 21 §
anordnas utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) en offentlig tillställning till förmån for ett allmännyttigt ändamål,
eller
c) en allmän sammankomst for framförande av ett konstnärligt verk
till förmån för ett allmännyttigt ändamål,
2. lotteriet bedrivs bara inom det for tillställningen eller samman-
komsten avsedda området,
3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster,
4. värdet av vaije insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
5. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp,
6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteri-
et,
7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35 procent
och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet insatser och
vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord plan, och
8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där
lotterier bedrivs.
23 § I samband med utgivandet av en tryckt periodisk skrift eller i
samband med sändning i radio och television får det utan tillstånd
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
142
anordnas lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i Prop. 1993/94:182
skriften eller i sändningen, om Bilaga 5
1. det som villkor för att delta i lotteriet inte fordras att skriften
innehas eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
24 § Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan sammanslut-
ning som avses i 16 §, om
1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp,
2. det kan antas att bingospelet kommer att ge sammanslutningen
skälig avkastning, om det inte finns särskilda skäl för något annat,
3. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av in-
satsernas värde, och
4. vinstandelen anges på bingobrickoma eller anslås i spellokalen.
Om det finns särskilda skäl för det får värdet av högsta vinsten
uppgå till högre belopp än som anges i första stycket 1, dock högst
sex basbelopp.
Tillstånd får lämnas för högst tre år åt gången.
25 § Vid prövning av frågor om tillstånd till bingospel enligt 24 §
skall särskild hänsyn tas till sammanslutningens behov av inkomster
från bingospel.
Om utrymmet på marknaden for bingospel är begränsat skall vid
bedömningen av behovet av inkomster från bingospel hänsyn främst
tas till omfattningen av ungdomsverksamheten. Företräde skall ges
sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdoms-
verksamhet och sådan verksamhet som främjar förståelsen för och
underlättar anpassningen av handikappade ungdomar i samhället.
Spel på varuspelsautomater
26 § Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det for rörelsen finns
tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker eller det annars är lämpligt att
spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen, eller
c) bingospel,
2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,
4. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
143
5. det kan antas att spelautomaten inte används för något annat
ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
6. det kan antas att god ordning råder inom den lokal eller på den
plats där spelet skall bedrivas.
Spel pä penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater
27 § Tillstånd att anordna spel på penningautomater, värdeautomater
och skicklighetsautomater får lämnas, om spelet anordnas på fortyg i
internationell trafik.
28 § Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra foll än som
avses i 27 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som
avses i 16 §,
2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per
spel,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst hundra gånger insatsen,
4. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet,
om det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin
eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
5. högst fem värdeautomater placeras på vaije spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av in-
satsernas värde,
8. spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och databaserade
kommunikationssystem,
9. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte används för något annat
ändamål än den enligt ansökan är avsedd för och
11. det kan antas att god ordning råder inom den lokal eller på den
plats där spelet skall bedrivas.
Innehav av penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautoma-
ter
29 § Penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater får
innehas bara efter tillstånd.
Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt TI eller 28 § att anordna sådant
automatspel, om automaten omfottas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från
dödsfallet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess
konkursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat,
till dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallel-
sen vann laga kraft.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
144
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och
ordningsbestämmelser.
30 § Införsel till landet av penningautomater, värdeautomater och
skicklighetsautomater är tillåten endast för den som har rätt att inneha
automaten enligt 29 § första stycket eller andra stycket 1.
31 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva undantag från 29 § första stycket och 30 § i fråga om pen-
ningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater som innehas
1. på fartyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller lik-
nande.
32 § I fråga om rätten att hantera oförtullade penningautomater, värde-
automater och skicklighetsautomater gäller lagen (1973:980) om trans-
port, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.
33 § Tillstånd att anordna roulettspel och tämingsspel får ges, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande
anläggning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns
tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker eller om det annars är lämpligt att
spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen, eller
c) trafik på fartyg i internationell trafik,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1 /6 000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1/200 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd bedöms vara lämplig att driva verksam-
heten.
34 § Vid prövningen enligt 33 § första stycket 4 skall tillståndsmyn-
digheten beakta sökandens erfarenheter på området, ekonomiska för-
hållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det
allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse.
I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella
föreningar skall prövningen avse bolaget respektive föreningen samt
1. verkställande direktören och andra som genom en ledande ställ-
ning har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget
eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med
den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed
jämförligt ekonomiskt intresse, och
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
145
10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
3. bolagsmännen i handelsbolag.
Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant
anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen
(1987:672) är att anses som närstående till gäldenären.
35 § Tillstånd att anordna kortspel får ges, om
1. spelet anordnas i ett sådant sammanhang som avses i 33 § första
stycket 1,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1/600 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår
till högst 1/400 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd uppfyller kraven i 33 § första stycket 4
och 34 §.
36 § Den som är under 18 år får inte delta i sådana automatspel,
roulettspel, tämingsspel och kortspel som avses i denna lag.
37 § Anställda eller funktionärer i bingospel eller i sådana lotterier
som avses i 36 § får inte delta i lotteriet.
38 § Det är inte tillåtet for den som anordnar ett lotteri enligt denna
lag att lämna kredit for insatser i lotteriet.
39 § Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i
förvärvssyfte
1. främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är
tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri, eller
2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta emot insatser eller
förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Egentliga lotterier
40 § Den nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor om till-
stånd för en svensk juridisk person som är en ideell förening att anord-
na egentliga lotterier enligt 17 §, när lotterierna skall anordnas av en
sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom endast en kom-
mun.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
146
Registrering enligt 18 § skall göras hos den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer.
41 § Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd for en svensk juridisk
person som är en ideell förening att anordna egentliga lotterier enligt
17 §, när lotterierna anordnas av en sammanslutning som är verksam i
flera kommuner inom ett län.
42 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd för en svensk
juridisk person som är en ideell förening att anordna egentliga lotterier
enligt 17 § om lotteriet skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd att anordna
egentliga lotterier i vilka vinsterna skall dras eller vinstdragningen
presenteras i radio eller television enligt 19 §.
Bingospel
43 § Länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas prövar frågor om
tillstånd till bingospel enligt 24 §. Om spelet skall bedrivas i flera län
prövas dock frågan om tillstånd av Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fall som avses
i 24 § andra stycket.
Automat spel, roulettspel, tämingsspel och kortspel
44 § Lotteriinspektionen prövar frågor om att anordna spel på
1. varuspelsautomater enligt 26 §,
2. penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater
enligt 27 §,
3. roulettspel och tämingsspel enligt 33 § och
4. kortspel enligt 35 §.
45 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prö-
var frågor om att anordna spel på värdeautomater enligt 28 §.
Innan tillstånd lämnas till placering av värdeautomater skall kom-
munen beredas tillfälle att yttra sig.
Andra lotterier
46 § Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna lotterier enligt
denna lag i andra fall än som avses i 40-45 §§.
Tillstånd enligt första stycket får inte meddelas för kedjebrevsspel i
vilka vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på antalet deltagare som
inträder i spelet och liknande spel som avses i 7 § eller sådant auto-
matspel som ger vinst i form av pengar.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
147
Typgodkännande
47 § Lotteriinspektionen prövar frågor om typgodkännande enligt 15 §
av förslutna lotter och bingobrickor, teknisk utrustning som används
för insatser, vinstdragning eller kontroll av egentliga lotterier och
bingospel.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
Tillstånd till innehav och införsel av vissa spelautomater
48 § Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd
att inneha penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautoma-
ter enligt 29 §.
Central och lokal tillsyn
49 § Lotteriinspektionen har den centrala tillsynen över att denna lag
och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Lotte-
riinspektionen utövar också tillsyn över sådana lotterier som anordnas
efter tillstånd av inspektionen och regeringen.
Den kommunala tillstånds- och registreringsmyndigheten samt läns-
styrelsen har den närmare tillsynen över sådana lotterier som får an-
ordnas efter tillstånd av eller registrering hos myndigheten.
Länsstyrelser och kommuner skall hjälpa Lotteriinspektionen att
utöva den centrala tillsynen.
Kontrollanter
50 § Tillståndsmyndigheten respektive registreringsmyndigheten skall
utse en kontrollant för sådana egentliga lotterier som avses i 17 och
18 §§ samt fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas
av den som anordnar lotterierna.
Den som efter registrering anordnar lotterier enligt 18 § skall senast
den 15 februari vaije år till kontrollanten redovisa de lotterier som har
anordnats under föregående kalenderår. Kontrollanten skall senast den
1 april vaije år och vid utgången av vaije tillståndsperiod lämna regi-
streringsmyndigheten uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de
lotterier som har anordnats under perioden.
Upplysningsskyldighet
51 § Den som har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av 18 §
anordnar lotterier efter registrering är skyldig att på begäran av till-
synsmyndigheten lämna de upplysningar och hålla till handa de hand-
lingar eller annat som behövs för tillsynen.
148
Xbming och återkallelse av tillstånd
52 § Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag eller
föreskrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av
lagen, får den myndighet som har lämnat tillståndet meddela varning
eller återkalla tillståndet.
Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättningarna for
tillståndet inte längre finns eller har ändrats.
Beslut om varning och återkallelse av tillstånd gäller omedelbart,
om inte annat bestäms.
Förelägganden och förbud
53 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud
som behövs för att se till att denna lag och de föreskrifter och villkor
som har meddelats med stöd av lagen följs.
Ett sådant föreläggande och förbud får förenas med vite.
54 § Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd, typgodkännande och
tillsyn enligt denna lag.
I ärenden hos en kommunal nämnd skall avgiften bestämmas enligt
den taxa som fullmäktige bestämmer.
I andra fall skall avgift betalas enligt de föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
55 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri, eller
2. olovligen innehar en penningautomat, värdeautomat eller skick-
lighetsautomat.
I ringa fell döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
56 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud
enligt denna lag får inte dömas till straff enligt 55 § för en gärning
som omfettas av föreläggandet eller förbudet.
57 § Om flera har medverkat till brott som avses i 55 § gäller bestäm-
melserna i 23 kap. brottsbalken.
58 § Bestämmelserna i 55 och 57 §§ skall inte tillämpas, om gärning-
en är belagd med strängare straff i brottsbalken.
Om olovlig införsel av vara och försök till det finns bestämmelser i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
149
59 § Insatser som tagits emot vid brott enligt 55 och 57 §§ samt ut-
rustning, handlingar och annan egendom som har använts vid eller
varit föremål för ett sådant brott skall förklaras förverkade, om det
inte är uppenbart oskäligt. Om en spelautomat förverkas skall även
dess innehåll förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Förverkande kan, utöver vad som framgår av 36 kap. 5 § brotts-
balken, ske hos den som yrkesmässigt hållit till handa egendomen. I
stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
60 § En kommunal nämnds beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
61 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande Ull kammarrätten.
62 § Lotteriinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 5
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lotterilagen
(1982:1011) skall upphöra att gälla.
2. Tillstånd att anordna roulettspel, tämingsspel och kortspel som
har beviljats enligt äldre föreskrifter upphör att gälla den 1 juli 1995.
3. Andra tillstånd än som avses i 2 och som har meddelats enligt
äldre föreskrifter fortsätter att gälla. I fråga om sådana tillstånd till-
lämpas äldre föreskrifter. Tillstånd till lottförsäljningsautomater får
förlängas längst Ull och med den 31 december 1997.
4. Den nya lagen skall tillämpas på ansökningar om Ullstånd som
kommer in till tillståndsmyndigheten före ikraftträdandet och som i sin
helhet avser tid efter ikraftträdandet. Därvid skall frågor om ullstånd
som enligt den nya lagen prövas av Lotteriinspektionen före ikraft-
trädandet prövas av Lotterinämnden.
5. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som i
andra fall än som avses i 4 har meddelats före lagens ikraftträdande.
6. I fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet gäller äldre
föreskrifter.
150
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-04-06
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet
Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 17 mars 1994 (Civildepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lotteri-
lag.
Förslaget har infor Lagrådet föredragits av hovrätts-
assessorn Göran Lamefeldt.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Lagrådet konstaterar inledningsvis att det remitterade förslaget baserats
på ett utredningsförslag som såvitt gäller den lagtekniska utformningen
är påtagligt magert. Detta förhållande kan antas ha återverkat på
remissbehandlingen och har i vaije fell för Lagrådets del upplevts som
en komplikation vid granskningen. Denna har också utmynnat i så pass
många ändringsförslag att Lagrådet ansett det lämpligt, att som en
bilaga till detta protokoll, redovisa en ny utskrift av lagförslaget. I den
ingår då även ett antal förslag till redaktionella ändringar som inte
särskilt kommenteras i det följande. Det bör vidare anmärkas att
Lagrådets förslag innebär att samtliga paragrafer efter den föreslagna
10 § kommer att få nya nummer. För att underlätta jämförelser bibe-
hålls emellertid de i remissen föreslagna
paragrafernas nummer i kommentarerna till enskilda paragrafer.
1 §
Enligt paragrafens första stycke skall denna lag tillämpas på lotterier
som anordnas för allmänheten. Av andra stycket framgår att lagen skall
tillämpas också på lotterier i form av bingospel, roulettspel, tämings-
spel, kortspel och automatspel som inte anordnas för allmänheten, om
spelet anordnas i förvärvssyfte. I 10 § anges närmare vad som avses
med att ett lotteri anordnas för allmänheten.
Enligt Lagrådets mening blir bestämmelserna lättare att överblicka om
föreskriften i 10 § tas in i 1 § som ett andra stycke. Det föreslagna
andra stycket bör då - med en mindre redaktionell ändring - behållas
som ett tredje stycke.
3 §
Med tanke på att bl.a. "kortspel" nämns i uppräkningen under punkten
3 ifrågasätter Lagrådet om den i förhållande till gällande rätt (1 §)
151
föreslagna avvikelsen, nämligen att orden "helt eller delvis beror på
slumpen" inte längre finns med i definitionen, är helt välbetänkt.
4 §
I 3 § definieras begreppet lotterier och i förevarande paragraf begreppet
"egentliga lotterier". Med egentliga lotterier avses andra lotterier än
vadhållning i samband med hästtävling, automatspel, bingospel, roulett-
spel, tämingsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel.
Den använda metoden - att söka definiera begreppet "egentliga lotterier"
genom en uppräkning av vilka slag av lotterier som inte skall innefattas
i begreppet - har lett till att paragrafen blivit svårtillgänglig. Paragrafen
förmedlar också intrycket att med egentliga lotterier avses endast ett
begränsat antal typer av lotterier. Vad som enligt författningskommenta-
ren åsyftas med egentliga lotterier är traditionella lotterier, gissning,
vadhållning och liknande förfaranden samt marknads- och tivolinöjen,
dvs. sådana former av lotterier som omnämns i 3 § första stycket 1 och
2. Dock skall vadhållning som äger rum i samband med hästtävling inte
innefattas i begreppet egentligt lotteri. Enligt Lagrådets mening skulle
bestämmelsen vinna i klarhet om det, i stället for uppräkningen av olika
typer av lotterier som inte är egentliga lotterier, görs en direkt hän-
visning till 3 § första stycket 1 och 2; dock med bibehållande av undan-
taget för vadhållning i samband med hästtävling. Lagrådet föreslår mot
bakgrund av det anförda att paragrafen ges följande lydelse:
"Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier som anges i
3 § första stycket 1 och 2 med undantag för vadhållning i samband med
hästtävling."
6§
Paragrafen innehåller sex definitioner. Den första gäller "automatspel”.
Av författningskommentaren framgår att därmed avses spel på de fyra
följande uppräknade och beskrivna typerna av mekaniska eller elektro-
niska spelautomater. Den sista definitionen i paragrafen, avseende
lottforsäljningsautomat, är helt fristående i förhållande till de övriga.
Enligt Lagrådets mening skulle nu nämnda förhållanden komma till
tydligare uttryck om paragrafen utformas på följande sätt:
"I denna lag avses med automatspel: spel på följande mekaniska eller
elektroniska spelautomater,
- varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av
varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen,
- penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar
och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen,
- värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen, samt
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
152
- skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens
skicklighet.
Med lottforsäljningsautomat avses en automat som inte är utrustad med
en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter be-
talning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott
eller en nitlott."
7§
Denna paragraf innehåller en definition av begreppet kedjebrevsspel.
Enligt Lagrådets mening skulle det mest utmärkande for denna typ av
spel komma till tydligare uttryck om orden "efter hand" sätts in före
"inträder i spelet".
9§
I paragrafens första stycke föreskrivs att lotterier får anordnas för all-
mänheten bara efter tillstånd om något annat inte följer av denna lag.
Enligt andra stycket gäller detsamma bingospel, roulettspel, tämings-
spel, kortspel och automatspel som inte anordnas for allmänheten, men
som anordnas i förvärvssyfte.
Lagrådet vill här erinra om att det i 1 § första stycket sägs att lagen
skall tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. Det är därför
överflödigt att i förevarande paragraf särskilt ange att tillståndskravet
avser lotterier som anordnas "för allmänheten". Lagrådet förordar att de
citerade orden får utgå ur första stycket.
Av 1 § andra stycket (enligt Lagrådets förslag tredje stycket) framgår
att lagen skall tillämpas också på lotterier i form av bingospel, roulett-
spel, tämingsspel, kortspel och automatspel som inte anordnas för
allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte. Mot den bakgrunden
finns det inte något behov att i förevarande paragrafs andra stycke
särskilt slå fast att tillståndskravet gäller dessa lotterier. Lagrådet för-
ordar att andra stycket får utgå.
10 §
I fråga om denna paragraf hänvisas till vad Lagrådet anfört i anslutning
till 1 §.
12 §
I paragrafens första stycke föreskrivs att tillstånd att ordna lotteri skall
avse en viss tid och ett visst område där lotteriverksamheten får be-
drivas. Bestämmelsen motsvarar 13 § tredje stycket första meningen i
gällande lag. I sistnämnda styckes andra mening föreskrivs dessutom att
området, om det inte finns skäl för annat, skall utgöras av det område
där sammanslutningen huvudsakligen är verksam. Någon motsvarighet
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
153
till denna föreskrift har inte tagits upp i förevarande paragraf. Anled-
ningen till detta framgår inte av remissen.
Enligt Lagrådets mening finns det skäl att under det fortsatta lagstift-
ningsarbetet överväga om inte den angivna föreskriften bör ha en mot-
svarighet i den nya lagen. Den kan i så fall tas in som en andra mening
i förevarande paragrafs första stycke.
13 §
I förhållande till vad som gäller enligt 1982 års lotterilag innehåller
andra stycket den nyheten att det föreskrivs att tillståndsmyndighetens
villkor och bestämmelser för lotteriet inte får göras onödigt betungande
för tillståndshavaren. Att en tillståndsmyndighet beaktar detta krav i sin
tillståndsgivning framstår emellertid som en självklarhet. Vid lagråds-
granskningen av förslaget till postlag, i vilken hade tagits in en liknande
bestämmelse (15 § tredje stycket), ifrågasatte Lagrådet om det fanns
något egentligt behov av den föreslagna bestämmelsen. Regeringen lät
också bestämmelsen utgå ur det till riksdagen genom proposition
1993/94:38 överlämnade förslaget till postlag. Mot bakgrund av det
anförda förordar Lagrådet att andra stycket i förevarande paragraf får
utgå.
16 och 17 §§
Enligt rubriken till 16 § innehåller den paragrafen bestämmelser om
"Vem som kan få tillstånd". Den följande paragrafen anger sedan "För-
utsättningar för tillstånd". I 16 § anknyts därvid till sådana egentliga
lotterier "som avses i 17 §". I sistnämnda paragraf hänvisas åter till
sådan sammanslutning "som avses i 16 §".
Enligt Lagrådets mening är nämnda korsvisa hänvisningar mellan de
båda paragraferna onödiga och bör därför utgå ur lagtexten.
Inledningen till 16 § kan då lämpligen ges följande lydelse:
"Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får lämnas till en svensk juri-
disk person....."
Vad särskilt gäller 17 § så anges där under sex punkter de förutsätt-
ningar som skall vara infriade för att ett tillstånd skall få ges. Villkoren
under punkterna 1,2,4 och 5 hänger samman med lotteriets utform-
ning. Under punkterna 3 och 6 anges vissa förutsättningar som i stället
knyter an till den sammanslutning som ansöker om tillstånd. Till en del
synes sistnämnda båda punkter därtill handla om samma sak nämligen
"avkastningen" respektive "överskottet".
Mot bakgrund av vad nyss sagts förordar Lagrådet att de föreslagna
bestämmelserna under punkterna 3 och 6 arbetas samman och införs
som en sista punkt (5) efter de "lotteritekniska" villkoren i de föreslagna
punkterna 1, 2, 4 och 5.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
154
För tydlighets skull bör dock undantaget i punkt 3 brytas ut till ett nytt
andra stycke.
Inledningen till paragrafen respektive punkten 5 och ett nytt andra
stycke kan förslagsvis ges följande lydelse:
"Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om....
5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning
och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ända-
målet.
Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det
finns särskilda skäl for annat."
18 §
Paragrafen motsvarar i huvudsak 14 § i gällande lotterilag. En bestäm-
melse i den paragrafen av innebörd, att för registrering krävs att det
finns en av registreringsmyndigheten godkänd föreståndare för lotteriet,
saknar dock motsvarighet i förevarande paragraf. Författningskommen-
taren lämnar ingen upplysning om varför bestämmelsen utelämnats.
Det kan anmärkas att det i fråga om tillstånd att anordna egentligt lotteri
krävs enligt 14 § i det remitterade förslaget - i likhet med gällande rätt -
att det för sådant lotteri finns en föreståndare. Även beträffande lotteri
som anordnas endast efter registrering torde det, enligt vad som upp-
lysts vid lagrådsföredragningen, finnas behov av en föreståndare. Enligt
Lagrådets mening bör därför det gällande kravet på att det skall finnas
föreståndare för sådana lotterier bibehållas.
Lagrådet förordar mot bakgrund av det anförda att till förevarande
paragraf fogas en ny punkt 7 av följande lydelse:
"7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten
godkänt."
19 §
Enligt rubriken innehåller denna paragraf bestämmelser om "Vinstdrag-
ning i radio och TV". I första stycket anges att tillstånd får ges till
sådana egentliga lotterier som avses i 17 § och i vilka vinsterna skall
dras "eller vinstdragningen presenteras i radio eller television".
Av de allmänna motiven till bestämmelsen framgår att den bl.a. har sin
utgångspunkt i 15 a § gällande lag. I den bestämmelsen stadgas att det
i närradio eller kabeltelevision inte får bedrivas bingospel, som anord-
nas med stöd av 11 § eller egentligt lotteri som anordnas med stöd av
11 § eller 14 §. Innebörden av denna reglering sägs vara att prövningen
av frågor om tillstånd att bedriva bingospel eller egentligt lotteri i
nämnda media ligger hos regeringen enligt 4 § gällande lag. Det konsta-
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
155
teras vidare att regeringen i fråga om rundradiosändningar (varmed
forstås både radio- och televisionssändningar) vid ett antal tillfallen gett
tillstånd till ett egentligt lotteri vars dragning presenteras i rundradio-
sändning, nämligen BingoLotto i TV4.
Enligt Lagrådets mening kan det inte vara förenligt med yttrandefrihets-
grundlagens stadganden att kräva tillstånd för att en vinstdragning "pre-
senteras” i något medium som nämnda grundlag omfattar. Uppgifter
om utgången av olika lotterier eller liknande företeelser ingår således i
den normala nyhetsförmedlingen. Om inte föreskrifterna i 1 kap. 12 §
andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen eventuellt ger stöd för mer
långtgående inskränkningar torde det i den föreslagna lagen liksom i
gällande lag - inte vara möjligt att kräva tillstånd för annat än att "be-
driva" eller "anordna" ifrågavarande lotterier i radio eller television.
Det har under föredragningen inför Lagrådet upplysts att avsikten är att
ifrågavarande krav på särskilt tillstånd skall gälla sådana lotterier som
avses i 17 § (egentliga lotterier) 18 § (s.k. registreringslotterier) samt
24 § (bingospel).
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att rubriken till paragra-
fen samt dess första stycke ges följande lydelse:
"Lotterier i radio och television
Ett egentligt lotteri får inte anordnas i radio eller television utan särskilt
tillstånd"
Efter 24 § bör vidare, förslagsvis i en ny paragraf, anges att vad i
förevarande paragraf sägs om egentligt lotteri också gäller bingospel.
20 §
Denna paragraf innehåller särskilda bestämmelser för fall där lotterna
skall säljas i en lottforsäljningsautomat. I paragrafen anges under tre
punkter de förutsättningar som då gäller för att "tillstånd till lotteriet"
skall få lämnas. Av lagtexten framgår att ifrågavarande krav även avses
gälla sådana lotterier som anordnas med stöd av 18 §, dvs. s.k. registre-
ringslotterier.
Eftersom det aldrig blir fråga om något tillstånd beträffande registre-
ringslotterier och då de i förevarande paragrafen uppställda kraven
närmast utgör tillägg för särskilt fall till de i 17 och 18 angivna
förutsättningarna för
tillstånd respektive registreringslotterier, kan nu aktuella bestämmelser
lämpligen tas in i dessa paragrafer.
Lagrådet förordar således att 17 § kompletteras med ett tredje stycke
med följande lydelse.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
156
"Om lotterna skall säljas i en lottforsäljningsautomat krävs vidare att
1. en vinstplan är fästställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillståndsmyndigheten god-
känd kontrollant, och att
3. automaten inte betalar ut någon vinst. "
I 18 § bör i så fall även införas ett nytt andra stycke med förslagsvis
följande lydelse:
"För lotteri som avses i (17) § tredje stycket gäller vidare där angivna
särskilda förutsättningar".
21 §
Paragrafen reglerar förutsättningarna för att en juridisk person av det
slag som avses i 16 § skall få anordna ett lotteri utan tillstånd. En första
förutsättning är enligt första stycket punkt 1 att "lotteriet anordnas i
samband med en tillställning, en sammankomst eller bingospel som
sammanslutningen anordnar eller deltar i."
Enligt Lagrådets mening är avfattningen av punkten 1 inte nöjaktig
såvitt gäller lotterier som anordnas i samband med bingospel. Punkten
bör ges förslagsvis följande lydelse:
" 1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller sammankomst som sammanslutningen anordnar
eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,"
25 §
Paragrafen har sin förebild i 12 § fjärde stycket i gällande lotterilag. En
nyhet är att tillståndsmyndigheten vid behovsprövningen skall särskilt
beakta verksamhet som främjar förståelsen för och underlättar anpass-
ningen av handikappade ungdomar i samhället. Av författnings-
kommentaren framgår att bestämmelsen emellertid skall avse anpassning
av handikappade "barn och ungdomar". Detta bör framgå direkt av
lagtexten. Bestämmelsen har även i övrigt fått en mindre lämplig ut-
formning. Lagrådet föreslår att paragrafen i stället ges följande lydelse:
"Vid prövningen av frågor om tillstånd enligt (24) § till bingospel skall
särskild hänsyn tas till sammanslutningens behov av inkomster från
bingospel for sin verksamhet.
Om utrymmet för bingospel på marknaden är begränsat skall vid be-
dömningen av behovet av inkomster från bingospel hänsyn främst tas
till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars
ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Företräde
skall dessutom ges sammanslutning som bedriver verksamhet som främ-
jar förståelsen för och underlättar anpassningen av handikappade barn
och ungdomar i samhället."
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
157
26 §
Denna paragraf innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd
att anordna spel på varuspelsautomater.
Under punkt 1 b anges som alternativa förutsättningar att det för rörel-
sen finns tillstånd till servering av vissa rusdrycker eller att det "annars
är lämpligt att spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen".
Enligt Lagrådets mening ger den citerade formuleringen ett felaktigt
intryck av vad som egentligen avses. Detta alternativa led i bestämmel-
sen har därtill utan synbar förklaring begränsats till att gälla enbart
restaurangverksamhet.
På grund av vad nu sagts förordar Lagrådet att de citerade orden i
denna punkt ersätts med följande formulering:
"eller om det ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i
samband med verksamheten".
I punkten 5 uppställs den förutsättningen att det kan antas att spelauto-
maten inte "används" för något annat ändamål än den enligt ansökan är
avsedd för.
Lagrådet konstaterar att föreskriften inte ger någon vägledning i frågan
huruvida förutsättningen avser automatens tekniska egenskaper eller det
förväntade utnyttjandet av den eller båda dessa omständigheter.
Mot bakgrund härav kan övervägas om inte ordet "används" lämpligen
bör ersättas med orden "kommer att användas".
28 §
Lagrådet förordar att den föreslagna punkten 4 lämpligen bör få sin
plats efter punkt 1 i stället för att som föreslagits ingå bland de förut-
sättningar vilka gäller spelets utformning.
Vad sedan gäller punkten 10 hänvisas till vad Lagrådet anfört under
26 § punkten 5.
33 §
Såvitt gäller punkt 1 b hänvisar Lagrådet till vad som anförts beträffan-
de motsvarande punkt under 26 §.
36 §
Enligt paragrafen får den som är under 18 år inte "delta i sådana auto-
matspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel som avses i denna lag.” I
förtydligande syfte (jfr 3 §) förordar Lagrådet att paragrafen ges följan-
de lydelse:
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
158
"Den som är under 18 år får inte delta i automatspel, roulettspel, tär- Prop. 1993/94:182
ningsspel eller kortspel." Bilaga 6
40-42 §§
I dessa paragrafer finns bestämmelser om vilka myndigheter som prövar
frågor om tillstånd till egentliga lotterier.
Vad som föreskrivs i 40 § överensstämmer i sak med vad som f.n.
gäller enligt 13 § första stycket i 1982 års lotterilag. I sak har Lagrådet
ingen erinran mot den föreslagna bestämmelsen. Den bör emellertid
omarbetas redaktionellt.
I fråga om 41 § har under föredragningen inför Lagrådet upplysts att
bestämmelsen är avsedd att i sak motsvara föreskriften i nu gällande
13 § andra stycket första meningen såvitt avser egentliga lotterier. Med
den utgångspunkten bör bestämmelsen ändras så att frågan var lotteriet
skall bedrivas tillmäts betydelse.
Vad som föreslås i 42 S första stycket motsvarar i sak nuvarande 13 §
andra stycket andra meningen med den enda ändringen att Lotterinämn-
den ersätts av Lotteriinspektionen. Lagrådet har ingen erinran i sak mot
förslaget men förordar att bestämmelsen omarbetas redaktionellt.
När det gäller 42 § andra stycket förordar Lagrådet att orden "i vilka
vinsterna skall dras eller vinstdragningen presenteras" får utgå. I fråga
om skälen till detta hänvisas till vad Lagrådet anfört i anslutning till
19 §. Vidare bör en redaktionell jämkning göras.
Mot denna bakgrund förordar Lagrådet att 40-42 §§ ges den lydelse
som framgår av bilagan till protokollet.
43 §
Av första stycket framgår att Länsstyrelsen skall pröva frågor om till-
stånd till bingospel. Om spelet skall bedrivas i flera län prövas dock
tillståndsfrågan av Lotteriinspektionen. I andra stycket föreskrivs att
Lotteriinspektionen också prövar frågor om tillstånd som avses i 24 §
andra stycket. Genom hänvisningen till detta lagrum slås fäst att det
ankommer på Lotteriinspektionen att pröva frågan om det finns särskil-
da skäl för att tillåta att värdet av högsta vinsten vid bingospel får upp-
gå till högre belopp än vad som föreskrivs i 24 § första stycket.
Bestämmelsen i andra stycket i förevarande paragraf om Lotteriins-
pektions tillståndsprövning utgör således ett undantag från bestämmelsen
i första stycket att Länsstyrelsen skall pröva frågor om tillstånd till
bingospel. För att detta förhållande skall framgå tydligare av lagtexten
bör paragrafen omformuleras. Förslagsvis kan paragrafen ges följande
lydelse:
159
"Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas prövar frågor Prop. 1993/94:182
om tillstånd enligt (24) §. Om bingospelet skall bedrivas i flera län eller Bilaga 6
om (24) § andra stycket skall tillämpas prövas dock frågan om tillstånd
av Lotteriinspektionen."
45 §
I denna paragraf ges bestämmelser om prövning av "frågor om att
anordna spel på värdeautomat enligt 28 §."
Avfattningen av andra stycket ger därtill det felaktiga intrycket att
ifrågavarande tillstånd lämnas till "placering av värdeautomater."
Enligt Lagrådet skulle avsikten bakom bestämmelserna komma till
tydligare uttryck om paragrafen ges följande lydelse:
"Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer prövar frågor
om tillstånd enligt (28) § att anordna spel på värdeautomater. Innan
sådant tillstånd lämnas skall berörd kommun beredas tillfälle att yttra
sig".
46 §
Enligt författningskommentaren avses förevarande paragraf ersätta den
bestämmelse i 4 § första stycket gällande lag enligt vilken regeringen
har möjlighet att ge särskilt tillstånd att anordna lotteri om pengar eller
pengars värde "i andra fall eller i annan ordning" än som anges i lagen.
Mot bakgrund härav förordar lagrådet att första stycket i paragrafen ges
en annorlunda avfattning än den föreslagna. Det framstår vidare som
onödigt att i andra stycket återupprepa den definition av kedjebrevsspel
som 7 § innehåller.
Paragrafen kan lämpligen ges följande lydelse:
"Regeringen får meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fäll
och annan ordning än som anges i denna lag. Sådant tillstånd får dock
inte avse kedjebrevsspel eller liknande spel eller sådant automatspel som
ger vinst i form av pengar".
47 §
I paragrafen föreskrivs att Lotteriinspektionen prövar frågor om typgod-
kännande enligt 15 § av vissa uppräknade slag av spelutrustning. Nämn-
da spelutrustning anges emellertid redan i 15 §. Något behov finns
därför inte av att i förevarande paragraf - som endast skall ange till-
ståndsmyndigheten - räkna upp vad som skall typgodkännas. En sådan
dubbeluppräkning gör bara bestämmelserna svårtillämpade. Lagrådet
föreslår med hänsyn härtill att uppräkningen av spelutrustning får utgå
ur förevarande paragraf och att paragrafen ges följande lydelse:
160
Lotteriinspektionen prövar frågor om typgodkännande enligt (15) §."
54 §
Enligt paragrafens första stycke får avgifter tas ut i ärenden om till-
stånd, typgodkännande och tillsyn enligt denna lag. Som bestämmelsen
är avfattad kan avgifter inte tas ut i ärenden angående registrering enligt
18 §. Denna begränsning synes inte avsedd. Lagrådet förordar därför att
bestämmelsen kompletteras på det sättet att ordet "registrering" förs in
mellan "tillstånd," och "typgodkännande."
58 §
I denna paragraf anges att straffbestämmelserna i den föreslagna lagen
inte skall tillämpas om gärningen är belagd med "strängare straff i
brottsbalken.”
I författningskommentaren anges att paragrafen motsvarar
29 § i gällande lag samt att den innebär att de föreslagna ansvarsbe-
stämmelserna är subsidiära i förhållande till ansvarsbestämmelserna i
brottsbalken.
Enligt Lagrådets mening bör ordet "strängare" därför utgå ur den före-
slagna lagtexten.
60-62 §§
I förevarande paragrafer finns regler om överklagande av beslut enligt
lagen.
Lagrådet har i sak ingen erinran mot de föreslagna paragraferna. Regle-
ringen skulle dock vinna i överskådlighet om de samlades i en enda
paragraf.
Den paragraf som behövs skulle kunna ges den lydelse som framgår av
bilagan till detta protokoll.
Det bör slutligen anmärkas att andra stycket i den föreslagna paragrafen
utformats i enlighet med de ändringar i förvaltningsprocesslagen
(1971:291) som förelagts riksdagen genom prop. 1993/94:133.
Övergångsbestämmelserna
Beträffande punkten 2 föreslår Lagrådet det förtydligandet att ordet
"senast" skjuts in mellan orden "gälla" och "den".
I punkten 3 tredje meningen finns en bestämmelse angående lottför-
säljningsautomater. Enligt bestämmelsen får tillstånd till lottförsäljnings-
automater förlängas längst till och med den 31 december 1997. Av
författningskommentaren framgår att föreskriften är avsedd att gälla
endast sådana försäljningsautomater som inte är tillåtna enligt den nya
lagen. Bestämmelsen bör avfattas så att detta kan utläsas av lagtexten.
Lagrådet förordar att punkten i denna del ges följande lydelse:
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
161
11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
"Tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater vilka inte är tillåtna Prop. 1993/94:182
enligt den nya lagen får förlängas längst Ull och med den 31 december Bilaga 6
1997".
I punkten 4 sägs att den nya lagen skall tillämpas på ansökningar om
tillstånd som kommer in till tillståndsmyndigheten före ikraftträdandet
och som i sin helhet avser tid efter ikraftträdandet. Därvid skall frågor
om tillstånd som enligt den nya lagen prövas av Lotteriinspektionen före
ikraftträdandet prövas av Lotterinämnden. Syftet med bestämmelserna i
punkten anges vara att den nya lagen så snabbt som möjligt skall få
genomslag.
Enligt Lagrådets mening ger förslaget i denna del anledning till tvek-
samhet. I praktiken innebär det att en inte preciserad del av den nya
lagen träder i kraft i förtid. Detta kan ge anledning till osäkerhet och
komplikationer bl.a. vad gäller överklagande av eventuella "förtida be-
slut". Ett partiellt ikraftträdande av detta slag bör därför komma ifråga
endast om mycket starka skäl talar för det.
Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet i första hand att
punkten 4 utgår ur förslaget. Om förslaget under punkten ändå anses
böra genomföras vill Lagrådet förorda att bestämmelsen kompletteras i
två avseenden. För det första bör en tidpunkt för det förtida ikraft-
trädandet när det gäller vissa ansökningar anges i lagtexten. Vidare bör
det klargöras att det förtida ikraftträdandet också skall gälla vid över-
klagande av beslut som meddelats dessförinnan.
I punkten 6 föreskrivs i fråga om brott som har begåtts före ikraftträ-
dandet att äldre föreskrifter gäller. Med hänvisning till 5 § lagen
(1964:163) om införande av brottsbalken föreslår Lagrådet att punkten
får utgå.
Avslutningsvis konstaterar Lagrådet att lagrådsremissen inte innehåller
några förslag till följdändringar i annan lagstiftning. Med anledning
härav vill Lagrådet påpeka att bl.a. i lagarna (1991:1482) om lotteri-
skatt, (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. och (1972:820) om
skatt på spel finns hänvisningar som avser gällande lotterilag och som
därför måste ändras. Lagrådet förutsätter att erforderliga
ändringsförslag föreläggs riksdagen.
162
Bilaga till Lagrådets
protokoll 1994-04-06
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
Lagens tillämpningsområde
1 §
Denna lag skall tillämpas på lotterier som anordnas for allmänheten.
Ett lotteri skall anses anordnat for allmänheten även när det som villkor
for deltagande krävs medlemskap i en viss sammanslutning, om denna
väsentligen har till upppgift att anordna lotterier eller när lotteriet
annars med hänsyn till omfattningen eller till villkoren for deltagande är
att jämställa med ett lotteri som är anordnat for allmänheten.
Lagen skall tillämpas också på lotterier i form av bingospel, automat-
spel, roulettspel, tämingsspel och kortspel som inte anordnas för all-
mänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte.
2 §
Lagen gäller inte svenska statens premieobligationslån.
Den tillämpas inte heller på automatspel som inte ger vinst eller ger
vinst bara i form av frispel. Föreskrifter om sådant automatspel finns i
lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Definitioner
3 §
Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera deltagare,
med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och
en av de övriga deltagarna kan få genom
1. lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden,
2. marknads- och tivolinöjen,
3. bingospel, automatspel, roulettspel, tämingsspel, kortspel, kedje-
brevsspel och liknande spel.
Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.
4 §
Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier som anges i
3 § första stycket 1 och 2 med undantag för vadhållning i samband med
hästtävling.
5 §
Med bingospel avses i denna lag ett lotteri
1. som förutsätter att deltagaren är närvarande på spelplatsen och där
köper en bingobricka,
2. där vinstmöjligheterna är beroende av om de nummer som dras
sammanfaller med numren på bingobrickan, och
163
3. där deltagaren genast kan göra anspråk på och få ut sin vinst. Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
6§
I denna lag avses med automatspel: spel på följande mekaniska eller
elektroniska spelautomater,
-varuspelsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av varor
och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen,
-penningautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av pengar
och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen,
-värdeautomat: en spelautomat som betalar ut vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna hu-
vudsakligen beror på slumpen, samt
-skicklighetsautomat: en spelautomat som betalar ut vinst i form av
pengar och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på spelarens
skicklighet.
Med lottforsäljningsautomat avses en automat som inte är utrustad med
en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter be-
talning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott
eller en nitlott.
7 §
Med kedjebrevsspel avses i denna lag spel i vilka vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på antalet deltagare som efter hand inträder i spe-
let.
8 §
Med basbelopp avses i denna lag basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Krav på tillstånd och typgodkännande
9§
Lotterier får anordnas bara efter tillstånd, om något annat inte följer av
denna lag.
Allmänna förutsättningar för tillstånd
10 §
Tillstånd att anordna ett lotteri får lämnas endast om det kan antas att
verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt
sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser.
164
Tillstånd stid
11 §
Tillstånd att anordna lotteri skall avse en viss tid och ett visst område
där lotteriverksamheten får bedrivas. Om det inte finns särskilda skäl
till annat, skall området utgöras av det område där sammanslutningen
huvudsakligen är verksam.
Tillstånd skall lämnas till den som anordnar lotteriet.
Tillstånd med villkor
12 §
Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med särskilda villkor
samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.
Föreståndare
13 §
För vaije tillståndspliktigt lotteri som anordnas av en juridisk person
skall det finnas en föreståndare som tillståndsmyndigheten godkänner.
Tillståndsmyndigheten får medge undantag från kravet på föreståndare,
om det är uppenbart att någon sådan inte behövs.
Typgodkännande
14 §
Förslutna lotter och bingobrickor som används i ett lotteri skall vara av
godkänd typ. Detsamma gäller teknisk utrustning som används för
insatser, vinstdragning
eller kontroll av egentliga lotterier och bingospel.
Ett beslut om typgodkännande får förenas med villkor.
Egentliga lotterier
Vem som kan få tillstånd
15 §
Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får lämnas till en svensk juri-
disk person som är en ideell förening och som
1. enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyt-
tigt ändamål inom landet,
2. bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål,
3. inte vägrar någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda
skäl for detta med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens
verksamhet eller syfte eller av någon annan orsak, och
4. för sin verksamhet behöver lotteriinkomster.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
165
12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 182
Tillstånd får lämnas också till en annan juridisk person än en ideell
förening eller till en juridisk person som har till huvudsakligt syfte att
främja ett allmännyttigt ändamål utom landet, om det finns särskilda
skäl för det.
Förutsättningar för tillstånd
16 §
Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges, om
1. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
2. värdepappersvinster utgör högst 25 procent av det sammanlagda
vinstvärdet i lotteriet,
3. värdet av vinsterna i lotteriet motsvarar minst
35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde,
4. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats där
lotteriet bedrivs och
5. det kan antas att lotteriet kommer att ge sökanden skälig avkastning
och att denna kommer att användas för det aktuella allmännyttiga ända-
målet.
Kravet enligt första stycket 5 på skälig avkastning gäller inte om det
finns särskilda skäl för annat.
Om lotterna skall säljas i en lottforsäljningsautomat krävs vidare att
1. en vinstplan är festställd i förväg,
2. vinsterna har dragits i förväg inför en av tillsynsmyndigheten god-
känd kontrollant och att
3. automaten inte betalar ut någon vinst.
Lotterier som kräver registrering
17 §
En sådan sammanslutning som avses i 15 § och som är verksam huvud-
sakligen inom en enda kommun får efter registrering anordna egentliga
lotterier under en treårsperiod, om
1. lotterierna bedrivs bara inom den eller de kommuner där samman-
slutningen är verksam,
2. lotterierna inte bedrivs från en fest försäljningsplats som tillhanda-
hålls av ett serviceföretag,
3. insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas under
treårsperioden uppgår till högst 20 basbelopp,
4. en vinst som utgörs av pengar uppgår till högst ett basbelopp,
5. värdet av vinsterna i vaije lotteri motsvarar minst
35 procent och högst 55 procent av insatemas värde,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistoma eller på den plats där
lotteriet bedrivs, och
7. det för lotterierna finns föreståndare som registreringsmyndigheten
godkänt.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
166
För lotteri som avses i 16 § tredje stycket gäller vidare där angivna
särskilda förutsättningar.
Lotterier i radio och television
18 §
Ett egentligt lotteri får inte anordnas i radio eller television utan särskilt
tillstånd.
Tillstånd att anordna egentligt lotteri i närradio eller egensändningar av
television i kabelnät får lämnas bara om det kan antas att marknaden for
lokala lotterier inte försämras.
Lotterier som inte kräver tillstånd
19 §
En sådan sammanslutning som avses i 15 § får anordna egentliga lotte-
rier utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen anord-
nar eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,
2. lotteriet bedrivs bara inom det for tillställningen, sammankomsten
eller bingospelet avsedda området,
3. värdet av vaije insats uppgår till högst 1 /6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst
35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet in-
satser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord
plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistoma eller i den lokal
där lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna skall dras och
på vilket sätt resultatet av dragningen görs tillgängligt för allmänheten,
om vinstdragningen inte redan har ägt rum och
8. vinsterna dras offentligt före tillställningens, sammankomstens eller
bingospelets slut för dagen, om vinstdragningen inte redan har ägt rum
före lottförsäljningen.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
167
Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får, trots vad som Prop. 1993/94:182
sägs i första stycket 2, påböijas fyra veckor innan tillställningen eller Bilaga 6
sammankomsten äger rum.
20 §
Egentliga lotterier får även i andra fall än som anges i
19 § anordnas utan tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) en offentlig tillställning till formån för ett allmännyttigt ändamål,
eller
c) en allmän sammankomst for framförande av ett konstnärligt verk till
förmån för ett allmännyttigt ändamål,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen eller samman-
komsten avsedda området,
3. vinsterna utgörs bara av varor eller tjänster,
4. värdet av vaije insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
5. värdet av högsta vinsten uppgår 611 högst 1/60 basbelopp,
6. vinsterna delas ut i omedelbar anslutning till deltagandet i lotteriet,
7. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst
35 procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet in-
satser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en uppgjord
plan, och
8. vinstandelen anges på lottsedlarna eller anslås i den lokal där lotteriet
bedrivs.
21 §
I samband med utgivandet av en tryckt periodisk skrift eller i samband
med sändning i radio eller television får det utan tillstånd anordnas
lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i skriften eller
i sändningen, om
1. det som villkor för att delta i lotteriet inte fordras att skriften innehas
eller att insats betalas, och
2. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 basbelopp.
168
Bingospel
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
22 §
Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan sammanslutning
som avses i 15 §, om
1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp,
2. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av insatsernas
värde,
3. vinstandelen anges på bingobrickoma eller anslås i spellokalen, och
4. det kan antas att bingospelet kommer att ge sammanslutningen skälig
avkastning, om det inte finns särskilda skäl för något annat.
Om det finns särskilda skäl för det får värdet av högsta vinsten uppgå
till högre belopp än som anges i första stycket 1, dock högst sex basbe-
lopp.
Tillstånd får lämnas för högst tre år åt gången.
23 §
Bestämmelserna i 18 § om egentligt lotteri gäller också för bingospel.
24 §
Vid prövning av frågor om tillstånd enligt 22 § skall särskild hänsyn tas
till sammanslutningens behov av inkomster från bingospel för sin verk-
samhet.
Om utrymmet för bingospel på marknaden är begränsat skall vid be-
dömningen av behovet av inkomster från bingospel hänsyn främst tas
till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars
ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Företräde
skall dessutom ges sammanslutning som bedriver verksamhet som främ-
jar förståelsen för och underlättar anpassningen av handikappade barn
och ungdomar i samhället.
Automatspel
Spel på varuspelautomater
25 §
Tillstånd att anordna spel på varuspelsautomater får lämnas, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd
till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293)
om handel med drycker eller om det ändå kan antas att spelet utan
olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten, eller
169
c) bingospel,
2. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/300 basbelopp,
4. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
5. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
6. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller
på den plats där spelet skall bedrivas.
Spel på penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater
26 §
Tillstånd att anordna spel på penningautomater, värdeautomater och
skicklighetsautomater får lämnas, om spelet anordnas på fårtyg i in-
ternationell trafik.
27 §
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fåll än som avses i
26 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån for sådana sammanslutningar som avses i
15 §,
2. spelet anordnas i samband med hotell- och restaurangverksamhet, om
det för rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller
starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker,
3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500 basbelopp per
spel,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till hundra gånger insatsen,
5. högst fem värdeautomater placeras på vaije spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av insatsernas
värde,
8. spelautomatema kan kontrolleras genom tele- och databaserade kom-
munikationssystem ,
9. vaije spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller något
annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas for något
annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd for och
11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den lokal eller
på den plats där spelet skall bedrivas.
Innehav av penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater
m.m.
28 §
Penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater får inne-
has bara efter tillstånd.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
170
Sådana automater får dock innehas utan särskilt tillstånd
1. av den som har tillstånd enligt 26 eller 27 § att anordna automatspel,
om automaten omfettas av speltillståndet,
2. av automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från
dödsfellet och av automatinnehavares konkursbo längst intill dess kon-
kursen har avslutats, eller
3. av den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till
dess att tre månader har förflutit från det att beslutet om återkallelsen
vann laga kraft.
Tillstånd får förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ord-
ningsbestämmelser.
29 §
Införsel till landet av penningautomater, värdeautomater och skicklig-
hetsautomater är tillåten endast för den som har rätt att enligt 28 §
första stycket eller andra stycket 1 inneha sådan automat.
30 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-
skriva undantag från 28 § första stycket och 29 § i fråga om penningau-
tomater, värdeautomater och skicklighetsautomater som innehas
1. på fertyg i internationell trafik för spel på fartyget, eller
2. i yrkesmässig verksamhet för tillverkning, reparation eller liknande.
31 §
I fråga om rätten att hantera oförtullade penningautomater, värdeauto-
mater och skicklighetsautomater gäller lagen (1973:980) om transport,
förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m.
Roulettspel och tämingsspel
32 §
Tillstånd att anordna roulettspel och tämingsspel får ges, om
1. spelet anordnas i samband med
a) en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande an-
läggning,
b) hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd
till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293)
om handel med drycker eller om det ändå kan antas att spelet utan
olägenhet kan anordnas i samband med verksamheten, eller
c) trafik på fartyg i internationell trafik,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1 /6000 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1/200 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd bedöms vara lämplig att driva verksamheten.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
171
33 § Prop. 1993/94:182
Vid prövningen enligt 32 § första stycket 4 skall tillståndsmyndigheten Bilaga 6
beakta sökandens erfarenheter på området, ekonomiska förhållanden,
vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, lag-
lydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse.
I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella för-
eningar skall prövningen även omfatta
1. verställande direktören och andra som genom en ledande ställning
har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller
närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den
juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt
ekonomiskt intresse, och
3. bolagsmännen i handelsbolag.
Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses
den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att
anse som närstående till gäldenären.
Kortspel
34 §
Tillstånd att anordna kortspel får ges, om
1. spelet anordnas i ett sådant sammanhang som avses i 32 § första
stycket 1,
2. värdet av spelarens insats på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1/600 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på vaije särskild vinstmöjlighet uppgår till
högst 1 /400 basbelopp, och
4. den som söker tillstånd uppfyller kraven i 32 § första stycket 4 enligt
33 §.
Förbud att delta i vissa lotterier
35 §
Den som är under 18 år får inte delta i automatspel, roulettspel, tär-
ningsspel och kortspel.
36 §
Anställda eller funktionärer hos den som anordnar bingospel eller såda-
na lotterier som avses i 35 § får inte delta i lotteriet.
Förbjudna förfaranden
37 §
Det är inte tillåtet för den som anordnar ett lotteri att lämna kredit för
insatser i lotteriet.
172
38 §
Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvs-
syfte
1. främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är till-
låtet eller ett utom landet anordnat lotteri, eller
2. utan medgivande av anordnaren sälja lotter, ta emot insatser eller
förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
Tillståndsmyndigheter
Egentliga lotterier
39 §
Den kommunala nämnd som kommunen bestämmer prövar frågor om
tillstånd enligt 16 §, när lotteriet skall anordnas av en sammanslutning
som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun.
Registrering enligt 17 § skall göras hos den kommunala nämnd som
kommunen bestämmer.
40 §
Länsstyrelsen prövar frågor om tillstånd enligt 16 §, när lotteriet skall
bedrivas i flera kommuner inom ett län.
41 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när lotteriet
skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar också frågor om tillstånd i fell då särskilt
tillstånd krävs enligt 18 eller 23 §.
Bingospel
42 §
Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas prövar frågor om
tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall bedrivas i flera län eller om
22 § andra stycket skall tillämpas prövas dock frågan om tillstånd av
Lotteriinspektionen.
Automatspel, roulettspel, tämingsspel och kortspel
43 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd att anordna spel
1. enligt 25 § på varuspelsautomater,
2. enligt 26 § på penningautomater, värdeautomater och skicklighetsau-
tomater,
3. enligt 32 § på roulettspel och tämingsspel och
4. enligt 35 § på kortspel.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
173
44 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar
frågor om tillstånd enligt 27 § att anordna spel på värdeautomater.
Innan sådant tillstånd lämnas skall berörd kommun beredas tillfälle att
yttra sig.
Andra lotterier
45 §
Regeringen får meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall
och annan ordning än som anges i denna lag. Sådant tillstånd får dock
inte avse kedjebrevsspel eller liknande spel eller sådant automatspel som
ger vinst i form av pengar.
Typgodkännande
46 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om typgodkännande enligt 14 §.
Tillstånd till innehav av vissa spelautomater
47 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 28 § att inneha
penningautomater, värdeautomater och skicklighetsautomater.
Tillsyn och kontroll
Central och lokal tillsyn
48 §
Lotteriinspektionen har den centrala tillsynen över att denna lag och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs. Lotteriinspektio-
nen utövar också den närmare tillsynen över sådana lotterier som anord-
nas efter tillstånd av inspektionen eller regeringen.
Den kommunala tillstånds- och registreringsmyndigheten samt länssty-
relsen har den närmare tillsynen över sådana lotterier som får anordnas
efter tillstånd av eller registrering hos myndigheten.
Länsstyrelser och kommuner skall hjälpa Lotteriinspektionen att utöva
den centrala tillsynen.
Kontrollanter
49 §
Tillståndsmyndigheten respektive registreringsmyndigheten skall utse en
kontrollant för sådana egentliga lotterier som avses i 16 och 17 §§ samt
fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet skall betalas av den som
anordnar lotterierna.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
174
Den som efter registrering anordnar lotterier enligt 17 § skall senast den
15 februari varje år till kontrollanten redovisa de lotterier som har
anordnats under föregående kalenderår. Kontrollanten skall senast den 1
april vaije år och vid utgången av vaije tillståndsperiod lämna registre-
ringsmyndigheten uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de
lotterier som har anordnats under perioden.
Upplysningsskyldighet
50 §
Den som har tillstånd enligt denna lag eller med stöd av
17 § anordnar lotterier efter registrering är skyldig att på begäran av
tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de hand-
lingar eller annat som behövs för tillsynen.
Varning och återkallelse av tillstånd
51 §
Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag eller före-
skrifter, villkor eller bestämmelser som har meddelats med stöd av
lagen, får den myndighet som har lämnat tillståndet meddela varning
eller återkalla tillståndet.
Tillståndet får också återkallas eller ändras om förutsättningarna för
tillståndet inte längre finns eller har ändrats.
Beslut om varning och återkallelse av tillstånd gäller omedelbart, om
inte annat bestäms.
Förelägganden och förbud
52 §
En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som
behövs for att denna lag och de föreskrifter, villkor och bestämmelser
som har meddelats med stöd av lagen skall följas.
Ett sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite.
Avgifter
53 §
Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd, registrering, typgodkännande
och tillsyn enligt denna lag.
I ärenden hos en kommunal nämnd skall avgiften betalas enligt den taxa
som fullmäktige bestämmer.
I andra fall skall avgift betalas enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
175
Straffbestämmelser
Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
54 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri, eller
2. olovligen innehar en penningautomat, värdeautomat eller skicklig-
hetsautomat.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
55 §
Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud enligt
denna lag får inte dömas till straff enligt
54 § för en gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.
56 §
Om flera har medverkat till brott som avses i 54 § gäller bestämmel-
serna i 23 kap. brottsbalken.
57 §
Bestämmelserna i 54 och 56 §§ skall inte tillämpas, om gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.
Om olovlig införsel av vara och försök till det finns bestämmelser i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
58 §
Insatser som tagits emot vid brott enligt denna lag samt utrustning,
handlingar och annan egendom som har använts vid eller varit föremål
för ett sådant brott skall förklaras förverkade, om det inte är uppenbart
oskäligt. Om en spelautomat förverkas skall även dess innehåll förklaras
förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.
Förverkande kan, utöver vad som framgår av 36 kap. 5 § brottsbalken,
ske hos den som yrkesmässigt tillhandahållit egendomen. I stället för
egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
Överklagande
59 §
Ett beslut enligt denna lag av en kommunal nämnd, en länsstyrelse eller
Lotteriinspektionen får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
176
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
___________________ Prop. 1993/94:182
Bilaga 6
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lotterilagen
(1982:1011) skall upphöra att gälla.
2. Tillstånd att anordna roulettspel, tämingsspel och kortspel som har
beviljats enligt äldre föreskrifter upphör att gälla senast den 1 juli 1995.
3. Andra tillstånd än som avses i 2 och som har meddelats enligt äldre
föreskrifter fortsätter att gälla. I fråga om sådana tillstånd tillämpas
äldre föreskrifter. Tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater vilka
inte är tillåtna enligt den nya lagen får förlängas längst till och med den
31 december 1997.
4. Äldre föreskrifter gäller i fråga om överklagande av beslut som har
meddelats före lagens ikraftträdande.
177
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1994
Prop. 1993/94:182
Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Johansson,
Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,
Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel
Föredragande: statsrådet Davidson
Regeringen beslutar proposition 1993/94:182 Ny lotterilag.
178
Prop. 1993/94:182
|
Författnings rubrik |
Bestämmelser som inför, Celexnummer för ba- upprepar ett normgiv- |
|
Lotterilagen |
53 § |
179
gotab 46377, Stockholm 1994