Regeringens proposition
1993/94:178

Ändring i plan- och bygglagen, m.m.

Prop.
1993/94:178

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 mars 1994

Carl Bildt

Görel Thurdin
(Miljö- och naturresursdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om att ett nytt och från
bygglovsprövningen
fristående tillsyns- och kontrollförfarande införs beträffande de
tekniska
egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar.
Bygglovsprövningen enligt
plan- och bygglagen (1987:10), PBL, kommer därmed att begränsas till
att avse
endast en prövning av lokaliseringen och den närmare placeringen och
utformningen av byggnader m.m. Bestämmelserna om de tekniska
egenskapskraven
förenklas och föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna
i
byggproduktlagen (1992:1535) till en ny lag om tekniska egenskapskrav

byggnadsverk, m.m.
För områden inom detaljplan föreslås att kommunen skall kunna
besluta att
byggande i enlighet med planen inte skall behöva undergå en särskild
bygglovsprövning.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 5

2 Lagtext.................................. 6
2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
6
2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,
m.m.
27
2.3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
32
2.4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822) 34
2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)
35
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring................... 36

3 Ärendet och dess beredning............... 37

4 Gällande rätt............................ 38
4.1 Plan- och bygglagen.................. 38
4.1.1Inledning....................... 38
4.1.2Särskilt om bygglov............. 39
4.1.3Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning 40
4.1.4Förutsättningar för bygglov..... 40
4.1.5Kraven på byggnader............. 41
4.1.6Föreskrifter meddelade med stöd av PBL 42
4.1.7Handläggningen av lovärenden.... 43
4.1.8Förhandsbesked.................. 45
4.1.9Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning 45
4.2 Byggproduktlagstiftningen............ 46
4.2.1Byggproduktlagen................ 47
4.2.2Byggproduktförordningen......... 47

5 Reformbehovet............................ 47
5.1 Avreglering och förenkling........... 47
5.1.1Inledning....................... 47
5.1.2Förnyelse och utveckling........ 48
5.1.3Förhållandet mellan stat och kommun 49
5.1.4Friare kommunal förvaltning på byggområdet 50
5.2 Öppet kontrollsystem................. 51
5.3 Samordning........................... 52
5.4 Klarare ansvarsfördelning............ 52
5.5 Bygglovsprövningen - en sammansatt process 53
5.6 Byggkostnaderna...................... 54
5.7 Byggfrågor och miljö................. 54

6 Prövning och kontroll, m.m............... 55
6.1 Inledning............................ 55
6.2 Lokaliseringsprövning m.m............ 55
6.3 Bygglovsplikten inom område med detaljplan 56
6.4 Byggherrens ansvar för de tekniska egenskaperna 61
6.5 Det nya kontrollsystemet............. 63
6.5.1Bygganmälan..................... 63
6.5.2Utstakning...................... 67
6.5.3Kontrollen...................... 68
6.5.4Byggsamråd...................... 69
6.5.5Kontrollplan.................... 73
6.5.6Slutbevis....................... 75
6.5.7Sanktioner...................... 77
6.5.8Kvalitetsansvarig............... 79
6.5.9Tillsyn, ingripanden, m.m....... 82
6.6 Tillämpningen av det föreslagna systemet 83
6.6.1Förslagets allmänna lämplighet.. 85
6.6.2Förhandsprövning................ 88
6.6.3Kontrollorgan m.m............... 90
6.6.4Radon........................... 91
6.6.5Förhandsbesked.................. 91
6.6.6Fastighetsregistrering och arkivering 92
6.7 Avgifter............................. 92

7 Samordning mellan plan- och bygglagen (1987:10) och
byggproduktlagstiftningen, m.m........... 93
7.1 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. 93
7.2 Ombyggnadsbegreppet.................. 95
7.3 Tekniska egenskapskrav...............100
7.3.1Kravens innebörd................100
7.3.2Reglering i lag eller förordning104
7.4 Vissa bemyndiganden m.m..............106
7.4.1Typgodkännanden och tillverkningskontroll106
7.4.2Vissa värmeanordningar, hissar m.m106

8 Ikraftträdande...........................108

9 Följdfrågor..............................109
9.1 Konsekvensbedömning..................109
9.2 Ändringar i annan lagstiftning.......110

10 Författningskommentar....................110
10.1Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen
(1987:10)110
10.2Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.
127
10.3Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74)131
10.4Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen
(1964:822)132
10.5Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)..........................132
10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring...................132

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:94)
Anpassad kontroll av byggandet..134
Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1993:94)
Anpassad kontroll av byggandet..140
Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat
sig över betänkandet (SOU 1993:94) Anpassad
kontroll av byggandet...........190
Bilaga 4 De till lagrådet remitterade lagförslagen199
Bilaga 5 Lagrådets yttrande..............224

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 mars 1994.........................238
Rättsdatablad............................239
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
2. lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,
3. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),
4. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),
5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
6. lag om ändring i lagen om byggfelsförsäkring (1993:320).
2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)[1]
dels att 3 kap. 4-9 , 8 kap. 29-31, 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3
skall
upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 10 skall utgå,
dels att 1 kap. 4 och 9 , 3 kap. 3, 10, 11, 13, 14 och 16 , 5
kap. 7, 16,
26 och 36 , 8 kap. 1, 4, 5, 11-13 och 26 , 10 kap. 3 och 6 , 11
kap. 5 ,
13 kap. 2, 4 och 7 och 16 kap. 1 samt rubriken närmast före 3
kap. 1
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 9 kap., samt
en ny
paragraf, 10 kap. 18 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
4
Till byggande och Till byggande och
rivning av byggnader rivning av byggnader
samt till schaktning, samt till schaktning,
fyllning, trädfällning fyllning, trädfällning och
och skogsplantering skogsplantering fordras
fordras tillstånd i form tillstånd i form av
av bygglov, rivningslov bygglov, rivningslov
respektive marklov i respektive marklov i den
den omfattning som omfattning som följer av
följer av denna lag. denna lag. Vidare skall
den nämnd som avses i 7
underrättas om
byggnadsarbeten m.m.
genom bygganmälan i den
omfattning som följer av
denna lag.
Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked
huruvida byggande
kan tillåtas på den avsedda platsen.

9
Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser om
om byggprodukter finns tekniska egenskapskrav på
i byggproduktlagen byggnader och andra
(1992:1535). anläggningar samt om
byggprodukter finns i
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.

3 kap.

Nya byggnader Byggnader

3
Byggnader skall medge Byggnader skall
god hushållning med uppfylla de krav som
energi. I områden där anges i 2 lagen
knapphet på vatten råder (0000:000) om tekniska
eller kan befaras egenskapskrav på
uppkomma skall bygg- byggnadsverk, m. m. i
nader dessutom medge den utsträckning som
god hushållning med följer av föreskrifter
vatten. utfärdade med stöd av 21
I byggnader som den lagen.
innehåller bostäder eller
arbetslokaler skall
uppvärmningssystemet i
skälig utsträckning
utformas så att skilda
energislag som är
lämpliga från allmän
energisynpunkt kan an-
vändas utan omfattande
ändringar.
En- eller tvåbostadshus
som i huvudsak skall
värmas upp med el eller
naturgas skall i skälig
utsträckning utföras så
att ett byte till
uppvärmning med annat
energislag underlättas.
Sådana byggnader får
förses med upp-
värmningssystem för
direktverkande elvärme
endast om det finns
särskilda skäl.

10
Tillbyggnader, Ändringar av en byggnad
ombyggnader och andra skall utföras varsamt så
ändringar av en byggnad att byggnadens särdrag
skall utföras varsamt så beaktas och dess bygg-
att byggnadens särdrag nadstekniska,
beaktas och dess historiska, kultur-
byggnadstekniska, historiska, miljömässiga
historiska, och konstnärliga värden
kulturhistoriska, tas till vara.
miljömässiga och
konstnärliga värden tas
till vara.
Härutöver skall tillses
att
1. tillbyggnader som
kräver bygglov uppfyller
kraven i 1-8 och att
andra tillbyggnader
uppfyller dessa krav i
skälig utsträckning,
2. ombyggnader utförs
så att de delar som
byggs om tillförs de i
1-8 angivna
egenskaperna i den
omfattning som följer av
föreskrifter meddelade
med stöd av denna lag,
3. andra ändringar än
tillbyggnad eller
ombyggnad utförs så att
ändringarna i skälig
utsträckning uppfyller
kraven i 1-8 .
I detaljplan eller
områdesbestämmelser kan
kommunen ställa lägre
krav än vad som följer av
andra stycket 2 under
förutsättning att
bebyggelsen inom området
får långsiktigt
godtagbara egenskaper.
Vid tillämpning av
andra och tredje
styckena skall hänsyn
tas till byggnadens
förutsättningar. Vid
ändring av fritidshus
med högst två bostäder
gäller inte bestämmelser-
na i 3 första stycket
första meningen, andra
och tredje styckena
samt 7 och 8 och
skall, även såvitt avser
tillbyggnader som kräver
bygglov och ombygg-
nader, kravet i 3
första stycket andra
meningen gälla endast i
skälig utsträckning.

11
Med ombyggnad avses I fråga om
åtgärder som fordrar byggnadsåtgärder som får
bygglov och avsevärt vidtas utan bygganmälan
förlänger brukstiden för skall 1, 2 och 10
byggnaden eller en del tillämpas i den
av den. Även sådant utsträckning som kan
inredningsarbete som krävas med hänsyn till
syftar till en åtgärdens art och om-
väsentligt ändrad använd-fattning.
ning av byggnaden eller
en del av den utgör
ombyggnad.

13
Byggnader skall
underhållas så att deras
egenskaper i de hänseen-
den som avses i 3-7 i
huvudsak bevaras.
Anordningar som avser
att tillgodose kraven i
6 och 7 skall hållas i
stånd. Byggnaders yttre
skall hållas i vårdat
skick.
Underhållet skall Byggnaders yttre skall
anpassas till hållas i vårdat skick.
byggnadens värde från Underhållet skall
historisk, anpassas till byggnadens
kulturhistorisk, värde från historisk,
miljömässig och kulturhistorisk, miljö-
konstnärlig synpunkt mässig och konstnärlig
samt till omgivningens synpunkt samt till
karaktär. omgivningens karaktär.
Byggnader som avses i 12 skall underhållas så att deras särart
bevaras.

14
I fråga om anläggningar I fråga om anläggningar
för vilka bygglov krävs som anges i 8 kap. 2
skall vad som föreskrivs första stycket skall
om byggnader i 1-13 föreskrifterna i 1-3 och
tillämpas. I fråga om 10-13 om byggnader
övriga anläggningar som tillämpas.
anges i 8 kap. skall
1-13 tillämpas i skälig
utsträckning.

16
På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 första stycket 6 samt
andra och
tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.
Vid tillbyggnad som Vid sådan ändring av en
kräver bygglov eller vid byggnad för vilken
ombyggnad skall tomten bygganmälan krävs skall
anordnas så att den upp- tomten anordnas så att
fyller kraven i 15 i den uppfyller kraven i
skälig utsträckning. 15 i den utsträckning
som efter omständig-
heterna kan krävas med
hänsyn till kostnaderna
för arbetet och tomtens
särskilda egenskaper.

5 kap.
7
Utöver vad som enligt 3 skall redovisas i detaljplanen får i
planen meddelas
bestämmelser om
1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 första stycket,
6 första
stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 första och
tredje
styckena samt 9 första och andra styckena,
2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan
får ske
och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen
eller
miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,
3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas
andelen
lägenheter av olika slag och storlek,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar och tomter, anläggningar och tomter,
varvid varvid får meddelas
ombyggnadsbestämmelser skyddsbestämmelser för
enligt 3 kap. 10 byggnader som avses i 3
tredje stycket, kap. 12 och riv-
skyddsbestämmelser för ningsförbud för sådana
byggnader som avses i 3 byggnader samt sådana
kap. 12 och rivnings- bestämmelser i fråga om
förbud för sådana andra ändringar av
byggnader får meddelas, byggnader än
tillbyggnader som får
utfärdas med stöd av
föreskrifter enligt 21
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.,
5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen
inte skall
vara huvudman,
7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att
använda viss mark
eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för
parkering,
lastning och lossning enligt 3 kap. 15 första stycket 6,
9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast
behöver tas
i anspråk för det ändamål som anges i planen,
10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt
trafik- och
väganordningar,
11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen
och, om det
finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas
enligt
miljöskyddslagen (1969:387),
12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av
gemen-
samhetsanläggningar.
Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får
inte utformas
så att en effektiv konkurrens motverkas.
I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om
exploateringssamverkan enligt
6 kap. 2 . Om en detaljplan antas efter det att ett
exploateringsbeslut enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft,
skall det anges
i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i
anspråk
från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen
innehålla
uppgift därom.
Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn
till
syftet med den.

16
För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan
områdesbestämmelser
antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller
att ett
riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.
tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras
1. i vad mån åtgärder 1. i vad mån åtgärder
kräver lov enligt 8 kap. kräver lov enligt 8 kap.
5 första stycket, 6 5 andra stycket, 6
första stycket 1 och 3 första stycket 1 och 3
samt andra och tredje samt andra och tredje
styckena, 7 , 8 andra styckena, 7 , 8 andra
och tredje styckena och tredje styckena samt
samt 9 tredje stycket, 9 tredje stycket,
2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse
eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra
jämförliga ändamål,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och
storleken på
tomter till sådana hus,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar eller anläggningar och tomter,
tomter, varvid varvid får meddelas
ombyggnadsbestämmelser skyddsbestämmelser för
enligt 3 kap. 10 byggnader som avses i 3
tredje stycket, kap. 12 och riv-
skyddsbestämmelser för ningsförbud för sådana
byggnader som avses i 3 byggnader samt sådana
kap. 12 och rivnings- bestämmelser i fråga om
förbud för sådana andra ändringar av
byggnader får meddelas, byggnader än
tillbyggnader som får
utfärdas med stöd av
föreskrifter enligt 21
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.,
5. användning och utformning av allmänna platser,
6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana
områden som
avses i 8 kap. 9 tredje stycket,
7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 .

26
Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av
1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,
2. samrådsredogörelsen,
3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och
fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,
4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse
för en
bedömning av förslaget.
I planbeskrivningen I planbeskrivningen
skall redovisas skall redovisas
planeringsförutsättningarna,planeringsförutsättningarna,
planens syfte och skälen planens syfte och skälen
till planens till planens utformning
utformning. samt de överväganden som
Beskrivningen skall legat till grund för
åtföljas av omfattningen av kravet på
illustrationsmaterial, bygglov inom planområdet.
om det inte är uppenbart Beskrivningen skall
onödigt. Om planförslagetåtföljas av
avviker från illustrationsmaterial,
översiktsplanen, skall om det inte är uppenbart
avvikelsen och skälen onödigt. Om planförslaget
till denna redovisas i avviker från
beskrivningen. översiktsplanen, skall
avvikelsen och skälen
till denna redovisas i
beskrivningen.
Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör
också ställas
ut.

36
Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 följer att bygglov, rivningslov och
marklov inte
får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser i
vidare mån än
som sägs där.
Åtgärder som inte kräver Åtgärder som inte kräver
lov och som avser lov och som avser
byggnader, andra an- byggnader, andra an-
läggningar, tomter och läggningar, tomter och
allmänna platser skall allmänna platser skall
utföras så att de inte utföras så att de inte
strider mot detaljplan strider mot detaljplan
eller om- eller områdesbestämmelser.
rådesbestämmelser. Detta Detta gäller dock inte
gäller dock inte sådana sådana åtgärder som anges i
åtgärder som anges i 8 8 kap. 4 första stycket
kap. 4 första stycket och som inte kräver lov.
3-6 och som inte kräver
lov.
Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra
författningar
än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser.

8 kap.
1
Bygglov krävs för att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader,
3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för
vä-
sentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har
använts eller för
vilket bygglov har lämnats,
4. göra sådana ändringar4. göra sådana ändringar
av byggnader som berör av byggnader som innebär
konstruktionen av de att det inreds någon
bärande delarna eller ytterligare bostad eller
som avsevärt påverkar någon ytterligare lokal
byggnadernas för handel, hantverk
planlösning, eller industri.
5. i byggnader
installera eller
väsentligt ändra
eldstäder, rökkanaler
eller anordningar för
ventilation,
5 a. i byggnader
eller inom tomter
installera eller
väsentligt ändra
anordningar för
vattenförsörjning eller
avlopp,
6. i byggnader
installera eller
väsentligt ändra hissar.
Kravet på bygglov för de
åtgärder som anges i
första stycket 4, 5 och
5 a gäller inte i fråga
om byggnader eller
tomter som tillhör
staten eller
landstingskommuner.
I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig
näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov
endast för
åtgärder som anges i första stycket 3.
I 4 och 10 finns särskilda bestämmelser för en- eller
tvåbostadshus och för
vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 kan
kommunen besluta
om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

4
Bestämmelserna i 1-3 gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder
beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående
uthus,
garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):
1. installera eller
ändra anordningar för
vattenförsörjning eller
avlopp, om byggnaden
skall vara ansluten
till en egen anläggning
för vattenförsörjning
eller avlopp,
2. göra andra invändiga
ändringar, som inte
innebär att det inreds
någon ytterligare bostad
eller någon lokal för
handel, hantverk eller
industri och ej heller
berör konstruktionen av
byggnadens bärande
delar, eldstäder eller
rökkanaler,
3. färga om byggnader 1. färga om byggnader
inom områden med inom områden med
detaljplan, om bygg- detaljplan, om bygg-
nadens karaktär därigenomnadens karaktär därigenom
inte ändras väsentligt, inte ändras väsentligt,
4. med mur eller 2. med mur eller plank
plank anordna skyddade anordna skyddade
uteplatser i anslutning uteplatser i anslutning
till bostadshuset, om till bostadshuset, om
muren eller planket muren eller planket inte
inte är högre än 1, 8 me-är högre än 1, 8 meter,
ter, inte sträcker sig inte sträcker sig mer än
mer än 3, 0 meter ut från3, 0 meter ut från huset
huset och inte placeras och inte placeras närmare
närmare gränsen än 4, 5 gränsen än 4, 5 meter,
meter,
5. anordna skärmtak 3. anordna skärmtak över
över sådana uteplatser sådana uteplatser som
som anges i 4 eller över anges i 4 eller över
altaner, balkonger altaner, balkonger eller
eller entréer, om entréer, om skärmtaket
skärmtaket inte är störreinte är större än 12, 0
än 12, 0 kvadratmeter kvadratmeter och inte
och inte sträcker sig sträcker sig närmare
närmare gränsen än 4, 5 gränsen än 4, 5 meter,
meter,
6. uppföra högst två 4. uppföra högst två
komplementbyggnader i komplementbyggnader i
omedelbar närhet av omedelbar närhet av
bostadshuset, om bostadshuset, om
byggnadernas byggnadernas sammanlagda
sammanlagda byggnadsarea inte är
byggnadsarea inte är större än 10, 0
större än kvadratmeter,
10, 0 kvadratmeter, taknockshöjden inte
taknockshöjden inte överstiger 3, 0 meter och
överstiger 3, 0 meter byggnaderna inte place-
och byggnaderna inte ras närmare gränsen än 4, 5
placeras närmare gränsen meter.
än 4, 5 meter.
Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple-
mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse
undantagna från
bestämmelserna i 1 och 2 även i fråga om följande åtgärder
1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare
gränsen än
4, 5 meter,
2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar
närhet av
bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4, 5
meter,
3. utföra sådana åtgärder
som avses i 1 första
stycket 4, 5 och 5 a.
Om de grannar som Om de grannar som berörs
berörs medger att åtgärdermedger att åtgärder som
som avses i första avses i första stycket
stycket 4-6 och i andra 2-4 och i andra stycket
stycket 1 och 2 utförs utförs närmare gränsen än
närmare gränsen än 4, 5 4, 5 meter, krävs inte
meter, krävs inte bygglov.
bygglov.
Enligt 6 får kommunen Enligt 6 får kommunen
bestämma att de åtgärder bestämma att de åtgärder
som avses i första som avses i första
stycket 3 och andra stycket 1 och andra
stycket 1 och 2 kräver stycket kräver bygglov.
bygglov.

5
Kommunen får i en
detaljplan besluta att
bygglov inte krävs för att
på det sätt och under den
tid som närmare anges i
planen utföra åtgärder som
avses i 1 och 2 .
Kommunen får i Kommunen får i
detaljplan eller områdesbestämmelser
områdesbestämmelser besluta att bygglov inte
besluta att bygglov krävs för att på det sätt
inte krävs för att på detsom närmare anges i
sätt som närmare anges i bestämmelserna
planen eller
bestämmelserna
1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. utföra sådana åtgärder
som avses i 1 första
stycket 4, 5 och 5 a,
4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 ,
5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare
fritidshus,
kolonistugor och liknande byggnader,
7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 första stycket 2.
Bestämmelser enligt Beslut enligt första
första stycket får inte och andra stycket får
meddelas, om bygglov inte fattas, om bygglov
krävs för att tillvarata krävs för att tillvarata
grannars intressen grannars intressen eller
eller allmänna allmänna intressen.
intressen. Inte heller
får sådana bestämmelser
meddelas beträffande
åtgärder som avser
arbetslokaler eller
personalrum i andra
byggnader än industri-
byggnader. Bestämmelser
enligt första stycket 5
får meddelas endast om
yrkesinspektionen samt
skyddsombud,
skyddskommitté eller
organisation som
företräder arbetstagarna
har tillstyrkt be-
stämmelserna.
Inom samlad bebyggelse Inom samlad bebyggelse
krävs medgivande från krävs medgivande från
berörda grannar, om berörda grannar, om
åtgärder som avses i åtgärder som avses i andra
första stycket 1 och 2 stycket 1 och 2 skall
skall utföras utan utföras utan bygglov.
bygglov.

11
Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan
skall bifallas
om
1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan
som gäller
för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för
detaljplanen inte
börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,
2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken
åtgärden
skall utföras
a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som
gäller för
området, eller
b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en
bygg-
lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt
3 kap. 2
första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),
och
3. åtgärden kan antas 3. åtgärden uppfyller
uppfylla kraven i 3 kraven i 3 kap. 1, 2 och
kap. 10-18 .
Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte
stämmer
överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före
utgången av
genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas att
inom viss tid
visa att ansökan om förrättning gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.
Beträffande sådana inre Beträffande sådana inre
åtgärder i byggnader som åtgärder i byggnader som
anges i 1 första anges i 1 första stycket
stycket 4-6 och sådana 4 och sådana yttre åtgärder
yttre åtgärder på på byggnader som anges i
byggnader som anges i 3 första stycket 1
3 första stycket 1 skall bygglov lämnas även
skall bygglov lämnas ävenom förutsättningarna i
om förutsättningarna i första stycket 2 inte är
första stycket 2 inte är uppfyllda.
uppfyllda.
Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov
till
åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för
allmänt ändamål
lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.
Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och
ansökningen
avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, får
bygglov inte
lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 första stycket 3.
Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från
detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med
syftet med
planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a
skall en samlad
bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare
godtagits.

12
Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas
av
detaljplan skall bifallas om åtgärden
1. uppfyller kraven i 2 kap.,
2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av
bestämmelserna i 5
kap. 1 ,
3. inte strider mot områdesbestämmelser och
4. kan antas uppfylla 4. uppfyller kraven i
kraven i 3 kap. 3 kap. 1, 2 och 10-18 .
Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov
till
kompletteringsåtgärder som anges i 13 bifallas, om åtgärden
uppfyller kraven i
första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som
anges i 5
kap. 16 3 eller 4.
Bestämmelserna i andra Bestämmelserna i andra
stycket gäller även andrastycket gäller även andra
byggnader än en- eller byggnader än en- eller
tvåbostadshus, om ansök- tvåbostadshus, om ansök-
ningen avser sådana inre ningen avser sådana
åtgärder i byggnader som åtgärder på byggnader som
anges i 1 första anges i 3 första stycket
stycket 4-6, sådana 1 eller underhållsåtgärder
yttre åtgärder på på sådana byggnader som
byggnader som anges i avses i 3 kap. 12 .
3 första stycket 1
eller underhållsåtgärder på
sådana byggnader som
avses i 3 kap. 12 .
Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från
områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med
bestämmelserna.

13
Med kompletteringsåtgärder avses att
1. uppföra komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. utföra sådana inre 3. utföra sådana åtgärder
åtgärder i byggnader som på byggnader som anges i
anges i 1 första 3 första stycket 1,
stycket 4-6 och sådana
yttre åtgärder på
byggnader som anges i
3 första stycket 1,
4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap.
12 .
26
Beslut varigenom ett
ärende om lov avgörs,
skall innehålla skälen
till beslutet i
enlighet med vad som
föreskrivs i 20
förvaltningslagen
(1986:223).
Beslut varigenom lov I ett beslut varigenom
lämnas, skall ange lov lämnas, skall anges
1. lovets lovets giltighetstid
giltighetstid, samt de villkor och
2. de anmälningar och upplysningar i övrigt som
besiktningar som behövs behövs.
för tillsyn och kontroll
enligt 9 kap. och
3. de villkor och
upplysningar i övrigt
som behövs.

9 kap. Byggnadsarbeten,
tillsyn och kontroll

1
Den som för egen räkning
utför eller låter utföra
byggnads-, rivnings-
eller markarbeten (bygg-
herren) skall se till
att arbetena utförs
enligt bestämmelserna i
denna lag och enligt
föreskrifter eller beslut
som har meddelats med
stöd av lagen. Byggherren
skall vidare se till att
kontroll och provning
utförs i tillräcklig
omfattning.
Arbetena skall planeras
och utföras med aktsamhet
så att personer och
egendom inte skadas och
så att minsta möjliga
obehag uppstår.

2
Minst tre veckor innan
arbetena påbörjas skall
byggherren göra en anmälan
till byggnadsnämnden
(bygganmälan), om
arbetena avser
1. uppförande eller
tillbyggnad av en
byggnad,
2. åtgärder som anges i
8 kap. 2 första stycket,
3. sådana ändringar av
en byggnad som berör
konstruktionen av de
bärande delarna eller som
avsevärt påverkar dess
planlösning,
4. installation eller
väsentlig ändring av
hissar, eldstäder, rök-
kanaler eller
anordningar för
ventilation i byggnader,
5. installation eller
väsentlig ändring av
anordningar för vatten-
försörjning eller avlopp i
byggnader eller inom
tomter,
6. underhåll av sådan
bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som
omfattas av
skyddsbestämmelser som
utfärdats med stöd av 5
kap. 7 första stycket 4
eller 16 4,
7. rivning som
omfattas av krav på
rivningslov.
Byggnadsarbetena får
påbörjas tidigare än som
anges i första stycket om
byggnadsnämnden särskilt
medger det.

3
Krav på bygganmälan gäller
inte
1. sådana åtgärder som rör
en- eller tvåbostadshus
och till dessa hörande
komplementbyggnader och
som enligt 8 kap. 4
undantagits från krav på
bygglov,
2. uppförande,
tillbyggnad eller annan
ändring av ekonomibyggna-
der för jordbruk,
skogsbruk eller därmed
jämförlig näring inom
områden som inte omfattas
av detaljplan,
3. sådana åtgärder
beträffande anläggningar
som anges i 8 kap. 2
andra stycket,
4. sådana åtgärder som
anges i 2 första stycket
3-5 i fråga om byggnader
eller tomter som tillhör
staten eller ett
landsting,
5. åtgärder som rör sådana
byggnader eller andra
anläggningar som är
avsedda för totalförsvaret
och som är av hemlig
natur.

4
Bygganmälan skall vara
skriftlig. För enkla
åtgärder räcker det med
muntlig anmälan. Till
anmälan skall fogas en
beskrivning av pro-
jektets art och
omfattning.

5
Om byggnadsåtgärder som
anges i 2 första stycket
1-5 och som kräver
bygganmälan avser arbets-
lokaler eller
personalrum för verk-
samheter där arbetstagare
skall utföra arbete för
arbetsgivares räkning och
det är känt för vilket slag
av verksamhet utrymmena
är avsedda, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän skyddsombud,
skyddskommitté eller
organisation som före-
träder arbetstagarna har
fått tillfälle att yttra
sig över åtgärderna.
Om byggnadsåtgärderna
avser tillfälliga
personalbostäder för
sammanlagt minst tio
boende, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän organisation
som företräder
arbetstagarna har fått
tillfälle att yttra sig
över åtgärderna.

6
När en bygganmälan har
kommit in skall
byggnadsnämnden skyndsamt
låta staka ut byggnaden,
tillbyggnaden eller
anläggningen och märka ut
dess höjdläge, om det
behövs med hänsyn till för-
hållandena på platsen och
omständigheterna i övrigt.
Är byggnaden eller
anläggningen till sitt
läge direkt beroende av
gränsen mot en grannes
fastighet, skall grannen
kallas till
utstakningen.

7
När en bygganmälan har
kommit in skall
byggnadsnämnden skyndsamt
kalla till samråd
(byggsamråd), om det inte
är uppenbart obehövligt.
Till byggsamrådet skall
byggherren, den som
enligt 13 anmälts som
kvalitetsansvarig och
andra som bestäms av nämn-
den kallas. Vid behov
skall även yrkes-
inspektionen kallas. Om
en sådan försäkring för
byggnadsarbeten behövs
som avses i lagen
(1993:320) om
byggfelsförsäkring, skall
byggnadsnämnden bereda
försäkringsgivaren
tillfälle att närvara vid
samrådet.
Om byggnadsnämnden
funnit byggsamråd
obehövligt, skall nämnden
meddela byggherren detta
utan oskäligt dröjsmål och
samtidigt lämna sådana
upplysningar som avses i
8 tredje stycket.
Byggsamråd skall alltid
hållas när en byggherre
begär det.

8
Vid byggsamrådet skall
en genomgång göras av
1. arbetenas
planering,
2. de åtgärder för
besiktning, tillsyn och
övrig kontroll som är
nödvändiga för att
byggnaden eller
anläggningen skall kunna
antas komma att uppfylla
de krav som avses i 3
kap.,
3. den samordning som
behövs.
Över samrådet skall föras
protokoll.
Om byggnadsnämnden
finner anledning anta
att ett projekt som inte
kräver bygglov, fordrar
tillstånd av någon annan
myndighet, skall nämnden
under samrådet upplysa
byggherren om detta.

9
Vid byggsamrådet eller
snarast möjligt därefter
skall byggnadsnämnden, om
det inte är uppenbart
obehövligt, besluta om en
kontrollplan för
arbetena. I kon-
trollplanen skall anges
vilken kontroll som
skall utföras, vilka
intyg och övriga
handlingar som skall
företes för nämnden samt
vilka anmälningar som
skall göras till nämnden.
Kontrollen kan utföras
genom dokumenterad
egenkontroll, av
fristående sakkunniga
eller, om det finns
särskilda skäl, av
byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden får
enligt 16 kap. 7 första
stycket även i andra fall
än som avses i första
stycket andra meningen
besikta byggprojektet.
Byggnadsnämnden får i
samband med ingripanden
enligt 10 kap. 3
besluta om ändring av
kontrollplanen.

10
När byggherren har
uppfyllt sina åtaganden
enligt kontrollplanen
och byggnadsnämnden inte
funnit skäl att ingripa
enligt 10 kap., skall
nämnden utfärda ett bevis
om detta (slutbevis).
Om byggnadsnämnden
finner att det brister i
förutsättningarna för att
utfärda slutbevis, skall
byggnadsnämnden utan
oskäligt dröjsmål ta
ställning till i vilken
omfattning byggnaden
skall få användas innan
bristerna avhjälpts.

11
Byggnadsnämndens beslut
i fråga om byggsamråd och
kontrollplan upphör att
gälla om byggnadsarbetena
inte påbörjats inom två år
från dagen för bygganmälan.

12
Om en sådan försäkring för
byggnadsarbeten behövs
som avses i lagen
(1993:320) om byggfels-
försäkring, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän bevis om
försäkringen företetts för
byggnadsnämnden. Detsamma
gäller om ett besked om
skyddsrum krävs enligt
32 civilförsvarslagen
(1960:74).

13
För sådana byggnadsåtgärder
som anges i 2 första
stycket 1-6 och som
kräver bygganmälan skall
en kvalitetsansvarig
utses av byggherren. För
skilda delar av ett
byggprojekt kan olika
kvalitetsansvariga
utses. En av dem skall
samordna deras
uppgifter. Byggherren
skall underrätta
byggnadsnämnden om vem
som är kvalitetsansvarig.
Den kvalitetsansvarige
skall, om det finns sådan
kontrollplan som avses i
9 , se till att planen
följs och att annan
kontroll som avses i 8
första stycket 2 utförs.
Han skall vara närvarande
vid byggsamråd enligt 7
samt vid besiktningar
och andra kontroller.

14
Till kvalitetsansvarig
får utses endast den som
har fått godkännande
(riksbehörighet) av ett
organ som har
ackrediterats för detta
ändamål enligt 14 lagen
(1992:1119) om teknisk
kontroll eller den som
byggnadsnämnden godkänt för
visst arbete.

15
Om byggnadsnämnden
finner att den
kvalitetsansvarige har
åsidosatt sina
skyldigheter, får nämnden
besluta att en annan
kvalitetsansvarig skall
utses. Nämnden skall, i
de fall den kvalitetsan-
svarige har
riksbehörighet, anmäla
sitt beslut till det
organ som meddelat
riksbehörigheten.

10 kap.
3
Byggnadsnämnden får Byggnadsnämnden får
förbjuda att ett visst förbjuda att ett visst
byggnads-, rivnings- byggnads-, rivnings-
eller markarbete eller eller markarbete eller
en viss åtgärd fortsätts,en viss åtgärd fortsätts,
om det är uppenbart att om det är uppenbart att
arbetet eller åtgärden arbetet eller åtgärden
strider mot denna lag strider mot denna lag
eller mot någon eller mot någon föreskrift
föreskrift eller något eller något beslut som
beslut som har har meddelats med stöd av
meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får
lagen. också, om nämnden finner
att byggherren inte
följer någon väsentlig del
av en kontrollplan,
förbjuda att ett
byggnadsarbete fortsätts
innan de uppkomna
bristerna avhjälpts.
Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första
stycket
äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors
liv eller
hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,
även om de
förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.
Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

6
Särskild avgift skall Särskild avgift skall
tas ut om, i andra fall tas ut om, i andra fall
än som avses i 4 förstaän som avses i 4 första
stycket, en överträdelse stycket, en överträdelse
sker genom att sker genom att
1. arbete utförs utan 1. arbete utförs utan
ansvarig arbetsledare i att det finns någon
strid mot bestämmelserna kvalitetsansvarig enligt
i 9 kap. 3 , 9 kap. 13 ,
2. någon underlåter att 2. någon underlåter att
göra sådana anmälningar göra bygganmälan när sådan
till byggnadsnämnden som anmälan skall göras eller
avses i 9 kap. 4 eller
3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har
meddelat
enligt denna lag.
Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1
000 kronor.
Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

18 a
Om byggnadsnämnden
enligt 9 kap. 10
beslutar att en byggnad
eller en del av en
byggnad inte skall få
användas innan bristerna
avhjälpts, får
byggnadsnämnden förena
sitt beslut med vite.

11 kap.
5
Byggnadsnämnden får ta Byggnadsnämnden får ta ut
ut avgift i ärenden avgift i ärenden angående
angående lov och för- lov och förhandsbesked
handsbesked samt i och i ärenden som
andra ärenden som föranleds av en
föranleder upprättande avbygganmälan enligt 9 kap.
nybyggnadskarta, 2 samt i andra ärenden
ritningsgranskning, som föranleder upprättande
besiktning, framställ- av nybyggnadskarta,
ning av arkivbeständiga ritningsgranskning,
handlingar eller andra besiktning, framställning
tids- eller kostnadskrä- av arkivbeständiga
vande åtgärder. handlingar eller andra
tids- eller kostnadskrä-
vande åtgärder.
Lämnas bygglov för Byggnadsnämnden får
uppförande, tillbyggnad dessutom, efter det att
eller ombyggnad av en bygganmälan som avser
byggnad eller annan åtgärder som anges i 9
anläggning, får kap. 2 första stycket 1
byggnadsnämnden dessutom eller 2 inkommit
ta ut en planavgift för avseende uppförande,
att täcka kostnaderna förtillbyggnad eller annan
sådana åtgärder som ändring av en byggnad
erfordras för att enligt eller annan anläggning,
denna lag upprätta eller ta ut en planavgift för
ändra detaljplaner, att täcka kostnaderna för
områdesbestämmelser och sådana åtgärder som
fastighetsplaner. erfordras för att enligt
Planavgift får tas ut denna lag upprätta eller
endast om ändra detaljplaner,
fastighetsägaren har områdesbestämmelser och
nytta av planen eller fastighetsplaner.
bestämmelserna. Planavgift får tas ut
endast om
fastighetsägaren har
nytta av planen eller
bestämmelserna.
Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens
genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av
avgifterna
skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1992:1769.
13 kap.
2
Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala
nämnder än de
som anges i 1 får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.
Sådana beslut får dock Sådana beslut får dock
inte överklagas till den inte överklagas till den
del de avser frågor som del de avser
redan är avgjorda genom 1. frågor som redan är
detaljplan, avgjorda genom
områdesbestämmelser ellerdetaljplan,
förhandsbesked. områdesbestäm-melser eller
förhandsbesked,
2. behovet av
byggsamråd.

4
Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 huruvida prövning skall ske
eller ej
och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 första stycket samt
länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 andra stycket att lov eller
förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.
Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i
första stycket
får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser
1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,
2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av
detaljplan
och besvären avser frågan om åtgärderna utgör kompletteringsåtgärder
enligt 8
kap. 13 , uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
områdesbestämmelser,
3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om
åtgärderna strider
mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
4. förordnanden enligt 6 kap. 19 att avstå eller upplåta mark
eller enligt 6
kap. 22 om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar
samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp,
5. ingripanden mot 5. fråga enligt 9
försumlig arbetsledare kap.,
enligt 9 kap. 3 fjärde
stycket,
6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,
7. debitering av 7. debitering av
avgifter som anges i 11 avgifter som anges i 11
kap. 5 kap. 5 ,
samt genom besvär hos hos regeringen i övriga
regeringen i övriga fall.
fall.

7 [2]
Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-
eller
säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 tredje stycket får överklagas
av
Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av
tillsynsmyndigheten,
om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning,
och i övriga
fall av Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap eller
Statens
räddningsverk eller de myndigheter de bestämmer.
Avser ett beslut om
bygglov eller
förhandsbesked sådana
arbetslokaler eller
personalrum som avses i
8 kap. 30 , får beslutet
överklagas av
huvudskyddsombud eller,
om sådant ombud inte
finns, annat
skyddsombud inom
verksamheten. Finns
inget skyddsombud, får
beslutet i stället
överklagas av den eller
de arbetstagarorganisa-
tioner som har yttrat
sig över ansökningen.

16 kap.
1 [3]
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
de
föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3
kap. behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar
samt tomter
och allmänna platser,
3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen bestämmer Regeringen eller den
vilka organ som får myndighet som regeringen
besluta om godkännande bestämmer får meddela de
(riksbehörighet) för den föreskrifter om kva-
som skall utföra sådan litetsansvariga som
kontroll som behövs utöver
föreskrivits med stöd av bestämmelserna i 9 kap.
första stycket 3. 13-15 .
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som myndighet som regeringen
regeringen bestämmer får,bestämmer får i enskilda
utom i fråga om 3 kap. fall medge undantag från
7 , i enskilda fall bestämmelserna i 3 kap.
medge undantag från
bestämmelserna i 3 kap.

_____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före
ikraftträdandet, skall
äldre bestämmelser tillämpas.

**Fotnot**
[2]Senaste lydelse 1993:1609.

[3]Senaste lydelse 1993:695.
2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
(byggnader och
andra anläggningar) och byggprodukter.
Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att
stadigvarande ingå i
ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper
i de
avseenden som anges i 2 första stycket 1-6.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

2 Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning
av normalt
underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga
tekniska
egenskapskrav i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för avsett ändamål,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
rörelse- eller
orienteringsförmåga, och
9. hushållning med vatten och avfall.
De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de
varsamhetskrav
som finns i 3 kap. 10-14 plan- och bygglagen (1987:10).
Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de
hänseenden som
avses i första stycket i huvudsak bevaras.

3 Särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och
påföljder
finns i 9 och 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10).

Byggprodukter

Lämplighetskrav

4 Byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att
få ingå i
byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana egenskaper
att det
byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört,
kan uppfylla
kraven enligt 2 första stycket 1-6.

5 Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt 4
eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 22 får släppas ut på
marknaden och
användas för avsett ändamål.

Märkning

6 Om en byggprodukt skall EG-märkas enligt en föreskrift som har
meddelats
med stöd av 22 3 gäller bestämmelserna i lagen (1992:1534) om
EG-märket.

Tillsyn

7 Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva
tillsyn över
att bestämmelserna i 4-6 och de föreskrifter som har meddelats med
stöd av
22 följs.

8 En tillsynsmyndighet har rätt att hos den som tillverkar,
importerar,
saluför eller använder byggprodukter som omfattas av tillsynen
1. få tillgång till produkter för kontroll,
2. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
3. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte
bostäder.
En tillsynsmyndighet får begära handräckning av
kronofogdemyndigheten för att
genomföra de åtgärder som avses i första stycket.

9 Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet
meddela de
förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att 5 och
de
föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 skall följas.

10 Om en byggprodukt har EG-märkts trots att den inte
överensstämmer med de
krav som gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyndighet förelägga
tillverkare,
importör eller den som saluför bygg-produkten att
1. upphöra med användningen av EG-märket,
2. återkalla osålda produkter, eller
3. ta bort EG-märket.
Ett sådant föreläggande gäller till dess att produkten
överensstämmer med
kraven.

11 Förelägganden och förbud enligt 9 eller 10 får förenas med
vite.

Överklagande och verkställighet

12 En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 eller enligt
föreskrifter
som meddelats med stöd av 22 får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om förbud gäller omedelbart.

Anordningar i byggnadsverk

13 Anordningar som avser att tillgodose kraven i 2 första
stycket 2-4, 6
och 8 skall hållas i stånd.

14 För hissar och värmeanordningar skall bestämmelserna i 6-12
gälla i
tillämpliga delar.

Funktionskontroll

15 Om det är särskilt föreskrivet att funktionen hos
ventilationssystem skall
kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat
i
byggnader i enlighet med 2 första stycket 3-6 skall
funktionskontrollen
utföras av en sakkunnig (funktionskontrollant).
Funktionskontrollanten skall
utses av byggnadens ägare.

16 Till funktionskontrollant får utses endast den som har fått
godkännande
(riksbehörighet) av ett organ som ackrediterats för detta ändamål
enligt 14
lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som fått godkännande
för viss
kontroll av den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens
uppgifter inom
plan- och byggnadsväsendet.

17 Om den kommunala nämnd som avses i 16 finner att
funktionskontrollanten
har åsidosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en annan
funktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fall funk-
tionskontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det
organ som
meddelat riksbehörigheten.
Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Typgodkännande och tillverkningskontroll

18 Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material,
konstruktioner eller
anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt typgodkännande).
Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
får
regeringen föreskriva att material, konstruktioner eller anordningar
får
användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt
typgodkännande).
Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande
kontroll skall
utföras (tillverkningskontroll). Även utan samband med typgodkännande
får efter
ansökan bestämmas att tillverkningskontroll skall utföras.

19 Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material,
konstruktioner och
anordningar skall förutsättas uppfylla kraven enligt 2 i de
avseenden som
godkännandet eller kontrollen gäller.

20 Typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i
18
meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt
14 lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.

Bemyndiganden

21 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de
närmare föreskrifter som behövs för att byggnadsverk skall uppfylla
kraven
enligt 2 första stycket.

22 För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om
Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer meddela föreskrifter
1. om krav på byggprodukter för att de enligt 4 skall vara
lämpliga för
avsedd användning,
2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på
byggprodukter,
hissar eller värmeanordningar,
3. om märkning av byggprodukter, hissar och värmeanordningar som
förutsättning för att de skall få släppas ut på marknaden och
användas, och
4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn
till hälsa
och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om
byggprodukternas
överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.

23 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för kontroll av att föreskrifter
utfärdade
med stöd av 21 följs och att sådana anordningar som avses i 13
hålls i
stånd.

24 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de
föreskrifter om funktionskontrollanter som behövs utöver
bestämmelserna i
15-17 .

25 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela
närmare föreskrifter om typgodkännanden och tillverkningskontroll.
__________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då byggproduktlagen
(1992:1535) skall upphöra att gälla.
2. Den nya lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och
bygglagen
(1987:10) som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.
2.3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs att 32 och 33 civilförsvarslagen (1960:74)[1]
skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 [2]
Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en anläggning
eller en
byggnad inom en skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommunen.
Undantag
från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av regeringen eller,
efter
regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger kommunen att lämna
den som
har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i
anläggningen eller
byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som
skall beredas
plats i detta.
Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras
endast om
1. den som har gjort anmälan medgiver det,
2. bygglov eller 2. bygglov inte har
godkännande enligt 33 sökts inom två år från
andra stycket icke har beskedets dag,
sökts inom två år från
beskedets dag eller
3. bygganmälan inte har
gjorts inom den tid som
anges i 2 och det är fråga
om åtgärder som får vidtas
utan bygglov eller
3. i fråga om 4. ombyggnaden inte
anläggning eller byggnad har påbörjats inom den tid
som tillhör staten och som anges i 2 och det är
som får byggas om utan fråga om anläggning eller
bygglov, ombyggnaden byggnad som tillhör
inte har påbörjats inom staten och denna får
den tid som anges i 2. byggas om utan att
bygganmälan görs.

33 [3]
Föreligger skyldighet Byggherren skall se
att söka bygglov för till att ett
anläggning eller byggnad byggnadsföretag inom en
inom skyddsrumsort, skyddsrumsort
ankommer det på överensstämmer med besked
byggnadsnämnden att vid enligt 32 samt med be-
prövning av ansökan om så-stämmelserna i 29 och 30
dant lov tillse, att och med stöd av dessa
byggnadsföretaget meddelade föreskrifter.
överensstämmer med besked
enligt 32 samt med
bestämmelserna i 29 och
30 och med stöd av
dessa meddelade
föreskrifter.
Vill någon, då Vid byggsamråd enligt 9
skyldighet ej föreligger kap. 7 plan- och
att söka bygglov, utföra bygglagen (1987:10)
sådant byggnadsföretag skall en genomgång göras
som avses i 32 , åliggerav de åtgärder för
det honom att i förväg besiktning, tillsyn och
inhämta länsstyrelsens övrig kontroll som är
godkännande av nödvändiga för att ett
byggnadsföretaget i skyddsrum skall kunna
omförmälda hänseenden, antas komma att uppfylla
dock ej i fråga om de krav som ställs med
byggnad som tillhör stöd av 29 och 30 .
staten.
Föreligger ej besked Bestämmelserna i 9 kap.
enligt 32 , må bygglov 9 och 10 plan- och
eller godkännande enligt bygglagen (1987:10) om
andra stycket ej kontroll m.m. och om
meddelas. slutbevis skall tillämpas
på arbetet med att utföra
skyddsrummet.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1984:1026.

[2]Senaste lydelse 1987:152.

[3]Senaste lydelse 1987:152.
2.4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att 22 naturvårdslagen (1964:822)[1] skall ha
följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22
Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,
propaganda
eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan
tillstånd
av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen
bestämmer.
Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till
upplysning om
på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej
heller
anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter,
föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet
som avses
i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här
avses. Har
sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet
tillstånd och
finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får
myndigheten meddela
föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan
erforderlig
åtgärd därmed.
Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam,
propaganda eller
liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa
anordningen
avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller
statlig
eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad
nu sagts
gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som
avses i
andra stycket.
Bestämmelserna i denna Bestämmelserna i denna
paragraf gäller inte paragraf gäller inte
anordningar inom väg- anordningar inom vägområde
område eller för vilka eller för vilka bygglov
bygglov krävs eller har krävs eller har lämnats.
lämnats. Bestämmelserna Bestämmelserna gäller inte
gäller inte heller sådanaheller sådana åtgärder
åtgärder som inte kräver avseende skyltar och
bygglov efter beslut ljusanordningar som inte
enligt 8 kap. 5 första kräver bygglov efter
stycket 7 plan- och beslut enligt 8 kap. 5
bygglagen (1987:10). första stycket eller
andra stycket 7 plan-
och bygglagen (1987:10).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1991:641.
2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 11 fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.
11 [1]
Den eller de kommunala Den eller de kommunala
nämnder som fullgör nämnder som fullgör
uppgifter inom plan- uppgifter inom plan- och
och byggnadsväsendet byggnadsväsendet skall i
skall i behövlig behövlig omfattning,
omfattning, enligt enligt närmare
närmare föreskrifter av föreskrifter av
regeringen eller den regeringen eller den
myndighet som myndighet som regeringen
regeringen bestämmer, bestämmer, lämna
lämna skattemyndigheten skattemyndigheten
uppgift om arten och uppgift om arten och
omfattningen av den omfattningen av den
byggnadsverksamhet som byggnadsverksamhet som
avses med lämnade bygg- avses med bygglov, riv-
lov, rivningslov, ningslov, marklov,
marklov eller tillstånd bygganmälan eller till-
enligt förhandsbesked. stånd enligt förhandsbe-
sked enligt plan- och
bygglagen (1987:10).
Uppgift skall lämnas för Uppgift skall lämnas för
varje fastighet för sig varje fastighet för sig
senast två veckor efter senast två veckor efter
utgången av varje utgången av varje kvartal
kvartal och omfatta de och omfatta de lov och
lov och tillstånd som tillstånd som lämnats samt
lämnats under kvartalet. de bygganmälningar som
kommit in under
kvartalet.
Länsstyrelsen skall, enligt föreskrifter av regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer, lämna skattemyndigheten uppgift om sådana
beslut av
länsstyrelsen som är av betydelse för fastighetstaxeringen.

_________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1991:1679.
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 1 och 12 lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1
När en näringsidkare När en näringsidkare
uppför en byggnad som uppför en byggnad som
helt eller till över- helt eller till över-
vägande del skall vägande del skall användas
användas som bostad för som bostad för permanent
permanent bruk eller i bruk eller i fråga om
fråga om sådan byggnad sådan byggnad utför
utför ombyggnadsåtgärder åtgärder som fordrar
som fordrar bygglov och bygganmälan och som
som avsevärt förlänger avsevärt förlänger bygg-
byggnadens brukstid, nadens brukstid, skall
skall det för det för byggnadsarbetet
byggnadsarbetet finnas finnas en bygg-
en byggfelsförsäkring. felsförsäkring.
Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller
tvåbostadshus när ett
sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör villkor
för
statlig bostadsfinansiering.

12
Att byggnadsarbetet Att byggnadsarbetet
inte får påbörjas förrän ettinte får påbörjas förrän ett
bevis om bygg- bevis om bygg-
felsförsäkring har felsförsäkring har
företetts för den eller företetts för den eller de
de nämnder som fullgör nämnder som fullgör
kommunens uppgifter kommunens uppgifter inom
inom plan- och plan- och
byggnadsväsendet, framgårbyggnadsväsendet, framgår
av 9 kap. 1 andra av 9 kap. 12 plan- och
stycket plan- och bygglagen (1987:10).
bygglagen (1987:10).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
3 Ärendet och dess beredning

Utredningen om översyn av plan- och bygglagen (1987:10), PBL, m.m. (M
1992:03),
Plan- och byggutredningen, påbörjade sitt arbete i januari 1993 (dir.
1992:104).
Vissa frågor, som enligt direktiven skall behandlas i en första
etapp,
redovisades i oktober 1993 i betänkandet Anpassad kontroll av
byggandet (SOU
1993:94). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De
lagförslag som
lagts fram i betänkandet finns i bilaga 2. Betänkandet har
remissbehandlats.
Närmare 170 remissyttranden har avgivits. En förteckning över
remissinstanserna
finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i
Miljö- och naturresursdepartementet (Dnr M93/3512).
Enligt direktiven skulle den första etappen av utredningsarbetet
omfatta
överväganden och förslag i fråga om samordningen av reglerna i PBL
med den nya
byggproduktlagen (1992:1535). Utredningen fann det ändamålsenligt att
samtidigt
behandla frågor om bygglov, tillsyn och kontroll i hela dess vidd.
Därigenom har
förslag också presenterats som har samband med flera frågor som
kommer att
behandlas i kommande etapper av utredningsarbetet.
Nästa utredningsetapp skall enligt direktiven behandla frågor bl.a.
om
miljöhänsyn i den fysiska planeringen, detaljplaneprocessen och med-
borgarinflytande. Däri ingår att skapa förutsättningar för att
underlätta
tillämpningen av den s.k. kretsloppsprincipen. I december 1993 fick
utredningen
dessutom tilläggsdirektiv rörande bl.a. förutsättningarna att skydda
parker och
grönområden i våra städer och tätorter (dir. 1993:122). Utredningen
har nyligen
överlämnat sitt andra betänkande Miljö och fysisk planering (SOU
1994:36).
I detta ärende, som grundar sig på utredningens första betänkande,
föreslås i
korthet följande. Bygglovsprövningen inskränks till att avse endast
en prövning
av lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av
byggnader m.m.
Beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra
anläggningar
föreslås ett från lovprövningen fristående tillsyns- och
kontrollförfarande som
mer liknar vad som gäller på andra områden. Bestämmelserna om de
tekniska egen-
skapskraven föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna i
byggproduktlagen till en ny lag om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.
För områden inom detaljplan föreslås att kommunen skall kunna besluta
att
byggande i enlighet med planen inte skall behöva föregås av en
särskild
bygglovsprövning. Därutöver föreslås vissa mindre ändringar som
föranleds av
förenklings- och rationaliseringsskäl.
I fråga om bygglovsplikten föreslår utredningen omfattande
ändringar i
förhållande till dagens ordning. Förslagen i denna del skall enligt
utredningen
ses som ett fullföljande av principen att den fysiska planeringen i
huvudsak är
en kommunal angelägenhet. Det innebär att den enskilda kommunen
utifrån sina
lokala förutsättningar i ökad utsträckning skall få möjlighet att
avgöra vilken
prövning som behövs i enskilda fall. För områden utanför detaljplan
skall lov
krävas bara i viss grundläggande omfattning. Lovpliktens omfattning
därutöver
skall kunna beslutas av kommunen i översiktsplan. Den av utredningen
föreslagna
grundnivån för lovplikten är således av ett annat slag än dagens över
landet
generella regler om bygglovsplikt. I dag innebär beslut i
områdesbestämmelser om
ökning eller minskning av lovplikten att det görs undantag från vad
som kan
betraktas som normala krav på bygglov. Den av utredningen föreslagna
ordningen
är av en helt annan karaktär. Normgivningskompetensen är enligt
förslaget genom
delegation delad mellan riksdagen och kommunerna. De i lagen
uppställda
minimikraven på bygglov förutsätter kompletteringar genom kommunala
beslut. För
att göra det möjligt att lägga förslag och genomföra önskvärda
förändringar i
detta avseende har regeringen i prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor

dataskyddsområdet, m.m. föreslagit riksdagen att bemyndigandet i 8
kap. 7
regeringsformen ändras så att regeringen i lag bemyndigas att meddela
föreskrifter om bl.a. bygglovsplikt för byggande. Mot den redovisade
bakgrunden
har regeringen valt att inte nu lägga förslag i här berörda
hänseenden. Av nyss
nämnda proposition framgår dock att regeringen gör den bedömningen
att
utredningens förslag i denna del är väl ägnat att ligga till grund
för fortsatta
överväganden.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de
lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Lagrådets
förslag till ändringar har godtagits.

4 Gällande rätt

4.1 Plan- och bygglagen

4.1.1Inledning

Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, innehåller bestämmelser om
planläggning av
mark och vatten och om byggande. Här redovisas i huvudsak de
bestämmelser som
rör byggande.
I PBL finns således bestämmelser om och på vilka villkor som vissa
åtgärder
får vidtas när det gäller olika slag av byggnader och andra
anläggningar och
annat som ingår i bebyggelse. Bland dessa villkor ingår att
anläggningarna m.m.
skall ges vissa egenskaper. Kommunerna skall övervaka att villkoren
efterlevs. I
ett stort antal fall får arbetena inte påbörjas utan ett särskilt
tillstånd -
bygglov - från kommunen.
PBL reglerar rätten att vidta vissa åtgärder. Sådana åtgärder är
att bygga,
riva, schakta och fylla respektive att vidta annan åtgärd. Åtgärden
att bygga
indelas i sin tur i nybyggnad och ändring av byggnad. Nybyggnad
benämns ibland
uppförande. Begreppet ändring av byggnad delas upp i tillbyggnad och
annan
ändring. Tillbyggnad är att utöka en befintlig byggnad, t.ex. genom
påbyggnad.
Att vidta annan ändring beskrivs som att ta i anspråk, inreda,
installera, färga
om m.m. I två fall definieras annan ändring som ombyggnad. Det ena är
om byggna-
den ändras på ett sätt som dels fordrar bygglov, dels avsevärt
förlänger
brukstiden för byggnaden eller en del av den. Det andra är om
byggnaden eller en
del av byggnaden inreds i syfte att väsentligt förändra användningen.

4.1.2Särskilt om bygglov

Bestämmelserna om bygglov finns i 8 kap. PBL. Kapitlet inleds med ett
antal
bestämmelser som anger bygglovspliktens omfattning för olika
situationer. Därvid
gäller särskilda regler för områden med detaljplan och för en- eller
tvåbostadshus, småhus. Beträffande de sistnämnda gäller olika regler
beroende på
om åtgärden skall vidtas inom detaljplan eller utom detaljplan och -
när huset
inte ligger inom detaljplan - om det är fråga om ett område med
samlad
bebyggelse eller inte. Samlad bebyggelse föreligger om
bebyggelsegruppen utgörs
av 10-20 hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller
åtskiljs
endast av väg, parkmark o.d. (bet. 1986/87:BoU1 s. 100). Kommunen kan
genom
föreskrifter i detaljplan eller områdesbestämmelser i viss
utsträckning reglera
bygglovspliktens omfattning.
Den materiella prövningen av en ansökan om bygglov sker mot PBL:s
regler i 2
och 3 kap. och de bestämmelser i dessa avseenden som utfärdats med
stöd av
bemyndiganden i PBL.
Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader och
för att ta
i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för
väsentligen annat
ändamål än det för vilken byggnaden senast har använts eller för
vilket bygglov
lämnats. Vidare krävs bygglov för vissa väsentliga ändringar av
byggnaders
konstruktion, för installation och väsentliga ändringar av
va-anläggningar och
hissar. För småhus gäller vissa undantag. Bygglov krävs t.ex. inte
för s.k.
friggebodar och anordnande av mindre uteplatser i anslutning till
småhus, om de
uppförs längre från gränsen till granntomten än 4,5 m.
I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig
näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, krävs bygglov
endast för
att ta i anspråk eller inreda byggnaden helt eller till viss del för
väsentligen
annat ändamål. Vidare är va-installationer bygglovsfria om ett småhus
skall vara
anslutet till en egen anläggning, liksom vissa ändringsåtgärder
beträffande
sådana hus.
För småhus utanför samlad bebyggelse gäller att också mindre
tillbyggnader och
alla komplementbyggnader, murar och plank som uppförs längre från
gräns till
granntomt än 4,5 m samt vissa mera omfattande ändringsåtgärder är
bygglovsbefriade. De bygglovsbefriade åtgärderna får vidtas närmare
tomtgränsen
än 4,5 m om den berörde grannen samtycker.
Inom områden med detaljplan gäller en utökad bygglovsplikt. Bygglov
krävs för
vissa åtgärder som innebär att en byggnads yttre utseende avsevärt
påverkas. De
eljest bygglovsfria ekonomibyggnaderna för jordbruk m.m. är
bygglovspliktiga
inom detaljplan.
Bygglov krävs aldrig för uppförande av eller åtgärder med de av
totalförsvarets byggnader som är av hemlig natur.

4.1.3Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

Kommunen kan som nämnts i viss utsträckning reglera bygglovspliktens
omfattning
genom bestämmelser i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Sådan
reglering kan
göras både i mildrande och skärpande riktning. Således får kommunen
besluta att
bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges i planen
eller
områdesbestämmelserna uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
komplementbyggnader och göra mindre tillbyggnader, bygga till eller
på annat
sätt ändra industribyggnader samt vissa ytterligare installations-
och
ändringsåtgärder.
För områden som utgör en värdefull miljö får kommunen bestämma att
bygglov
krävs också för vissa åtgärder som eljest skulle få utföras utan
bygglov, t.ex.
omfärgning av småhus inom ett område som omfattas av en detaljplan.
Vidare får
kommunen, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygglov krävs för
att inom
områden som inte omfattas av detaljplan uppföra eller ändra eljest
bygglovsfria
ekonomibyggnader. Som nämnts är åtgärder med försvarets hemliga
anläggningar
alltid bygglovsfria.
Generellt gäller bygglovsplikt för vissa angivna idrotts- och
fritidsan-
läggningar, upplag och materialgårdar, tunnlar och bergrum, cisterner
m.m. för
kemiska produkter, master och torn, större vindkraftverk, murar och
plank,
parkeringsplatser som anordnas utomhus samt för begravningsplatser.
Vissa mindre
anläggningar är undantagna. Vidare kan kommunen i detaljplan eller
områdesbestämmelser bestämma att bygglov inte krävs för att utföra
eller ändra
anläggningar som eljest är bygglovspliktiga.

4.1.4Förutsättningar för bygglov

Ansökningar om bygglov inom områden med detaljplan skall bifallas om
åtgärden
inte strider mot den gällande detaljplanen, om den fastighet och den
byggnad
eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras stämmer
överens med
detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området och om
åtgärden
kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. Ansökningar skall bifallas
även om
fastigheten eller anläggningen avviker från planen i de fall
avvikelsen
godtagits som mindre avvikelse vid en bygglovsprövning enligt PBL
eller vid en
fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). Vidare
skall lov
lämnas till vissa - i huvudsak inre - åtgärder oavsett om avvikelsen
godtagits
som mindre avvikelse eller ej. Slutligen får lov lämnas till åtgärder
som
innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen,
om av-
vikelserna är förenliga med syftet med planen.
Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas
av
detaljplan skall bifallas om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. PBL -
dvs. de
allmänna intressen som skall beaktas -, inte omfattas av krav på
detaljplan,
inte strider mot områdesbestämmelser och kan antas uppfylla kraven i
3 kap. PBL.
Vissa lättnader gäller för kompletteringsåtgärder. Dessa lättnader är
större för
småhus än för andra byggnader. Med kompletteringsåtgärder avses att
uppföra
komplementbyggnader, göra mindre tillbyggnader, utföra vissa inre och
yttre
åtgärder med byggnader samt underhållsåtgärder på särskilt värdefulla
byggnader.
Bygglov får vidare lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser
från
områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med
bestämmelserna.

4.1.5Kraven på byggnader

I 3 kap. 1-8 föreskrivs ett antal krav på byggnader. De är
sammanfattningsvis
följande:
- Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt
med hänsyn
till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena
på platsen
(1 ).
- Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för
byggnaderna som
sådana och ger en god helhetsverkan (1 ).
- Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda
användning
inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt
medför fara
eller betydande olägenheter för omgivningen (2 ).
- Inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall
begränsas
(2 ).
- I fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall i
skälig
omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte
försvåras
(2 ).
- Byggnader skall medge god hushållning med energi. Denna bestämmelse
kompletteras med särskilda regler om övergång mellan olika
uppvärmningssystem
m.m. (3 ).
- I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma
skall
byggnader medge god hushållning med vatten (3 ).
- Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar skall
ha
betryggande bärförmåga, stadga och beständighet (4 ).
- Övriga byggnadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet
tillfredsställande
hållfasthet (4 ).
- Byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet
till trevnad,
god hygien, en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande
inomhusklimat (5 ).
- Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot
uppkomst
och spridning av brand och mot personskador vid brand (6 ).
- Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnader på
ett
tillfredsställande sätt (6 ).
- Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till
vilka
allmänheten har tillträde, skall vara tillgängliga för personer med
nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att bostäderna
och
lokalerna blir tillgängliga för och kan användas av dessa personer.
Denna
bestämmelse kompletteras med särskilda bestämmelser om hissar i
vissa fall
(7 ).
- Byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att
reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas (8 ).
Dessa krav gäller ny- och tillbyggnader, som fordrar bygglov för
att få
utföras.
Vissa avsteg från tillgänglighetskravet i 7 får göras vad gäller
småhus, om
det är befogat med hänsyn till terrängen och vad gäller arbetslokaler
med hänsyn
till arten av verksamheten.
De tidigare angivna kraven skall vidare uppfyllas i skälig
utsträckning när
det gäller ny- och tillbyggnader, som får utföras utan lov, och andra
ändringar
av en befintlig byggnad än till- och ombyggnad (3 kap. 9 och 10 ).
Bestämmelserna i 3, 7 och 8 avseende energihushållning,
tillgänglighet samt
reparations-, underhålls- och driftekonomi omfattar dock inte
fritidshus med
högst två bostäder. För sådana hus gäller vattenhushållningskravet
endast i
skälig utsträckning (3 kap. 9 och 10 ).
Beträffande takskyddsanordningar, portar och liknande samt
avfallshämtning
gäller vissa speciella bestämmelser för äldre hus (17 kap. 20 ).
Det förhållandet att tillbyggnader och ändringar av byggnader i
större eller
mindre utsträckning skall uppfylla samma krav som nybyggnader innebär
att
byggherren kan tvingas ändra även delar av byggnaden som inte direkt
berörs av
den planerade tillbyggnaden eller ändringen. Ändringar på det översta
planet i
ett hus kan t.ex. fordra att ledningarna byts i hela huset eller att
huset måste
förses med hiss - s.k. följdkrav.
När det gäller ombyggnader är regleringen något annorlunda
uppbyggd. Här har
föreskriftsrätten - inom de ramar som anges i 3 kap. 1-8 -
delegerats till
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (3 kap. 10 , 16
kap. 1 ).
Med stöd av detta bemyndigande har regeringen i 3 plan- och
byggförordningen
(1987:383), PBF, föreskrivit att de ombyggda delarna av en byggnad
skall
tillföras vissa egenskaper.
Vid alla ändringar av byggnader gäller att hänsyn skall tas till
byggnadens
särdrag och förutsättningar samt till historiska, kulturhistoriska,
miljömässiga
och konstnärliga värden, vilket framgår av 3 kap. 10 och 12
(varsamhetskravet).
Vad som nu sagts om byggnader gäller på motsvarande sätt också för
andra
anläggningar än byggnader (3 kap. 14 ).

4.1.6Föreskrifter meddelade med stöd av PBL

Enligt 16 kap. 1 PBL har regeringen rätt att meddela de
föreskrifter om krav
på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till
skydd för liv,
personlig säkerhet eller hälsa eller för en lämplig utformning av
bl.a.
byggnader och andra anläggningar. Denna möjlighet har inte utnyttjats
utom då
det gäller ombyggnader. Sådana regeringsföreskrifter förutsätts
nämligen i 3
kap. 10 PBL, eftersom PBL inte innehåller några krav på ombyggnader
utöver
varsamhetskravet. Föreskrifterna om ombyggnader finns i PBF.
Kommunen kan genom föreskrifter i detaljplan eller
områdesbestämmelser
bestämma lägre krav på ombyggnader än de som anges i 3 PBF under
förutsättning
att bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper (3
kap. 10
PBL).
Regeringen har en generell rätt att medge undantag från
föreskrifterna i 3
PBF.
När ombyggnaden sker i etapper får byggnadsnämnden medge anstånd
under viss
tid (senare ombyggnadsetapp) med uppfyllandet av ett eller flera av
egenskapskraven i 3 PBF.
Som nämnts har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
enligt 16
kap. 1 PBL rätt att meddela de föreskrifter om krav på byggnader
m.m. som
utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till skydd för liv, personlig
säkerhet
eller hälsa eller för en lämplig utformning av bl.a. byggnader och
andra
anläggningar. Med stöd härav har regeringen bemyndigat Boverket att
meddela de
föreskrifter som behövs för tillämpningen av ett antal av
föreskrifterna i PBL
och PBF.
Med stöd av regeringens bemyndigande har Boverket i byggreglerna
(BFS
1993:57), BBR, och konstruktionsreglerna (BFS 1993:58), BKR, meddelat
tillämpningsföreskrifter till ett antal av bestämmelserna i 3 och 9
kap. PBL.
Bestämmelserna gäller för sådana nybyggnader som kräver bygglov. De
skall i
skälig utsträckning tillämpas också i fråga om nya byggnader som får
uppföras
utan lov. Dessutom innehåller bestämmelserna vissa krav beträffande
tomter och
byggnadsarbeten.

4.1.7Handläggningen av lovärenden

Ansökningar om lov skall göras hos byggnadsnämnden. De skall vara
skriftliga, om
det inte är fråga om enkla åtgärder. I samband med ingripande mot
olovligt
byggande kan byggnadsnämnden utan ansökan pröva frågor om lov.
När ansökan görs skall de ritningar och beskrivningar och uppgifter
i övrigt
lämnas in som behövs för prövningen. Är ansökningshandlingarna
ofullständiga kan
byggnadsnämnden förelägga sökanden att komplettera dem.
För ärenden om bygglov gäller att byggnadsnämnden får anpassa sin
granskning
av ritningar och övriga handlingar till den sökta åtgärdens art och
omfattning
och till byggherrens kvalifikationer. Nämnden skall i beslutet om
bygglov
fastställa de ritningar och övriga handlingar som legat till grund
för lovet.
Enligt PBL-propositionen (prop. 1985/86:1 s. 310 ff), bygger lagens
bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll på principen
att
byggherren har huvudansvaret för att bestämmelserna iakttas.
Byggnadsnämnden skall alltid godta typgodkända eller tillverknings-
kontrollerade material m.m. i de avseenden godkännandet eller
kontrollen gäller.
Innan lov lämnas skall byggnadsnämnden bereda kända sakägare och de
kända
bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt känd
hyresgästorganisation eller förening av hyresgäster som är berörd
tillfälle att
yttra sig över ansökan, om åtgärden innebär mindre avvikelse från en
detaljplan
eller områdesbestämmelser eller om den skall utföras i ett område som
inte
omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd
och inte
heller är reglerad i områdesbestämmelser. Ett ärende om lov får inte
avgöras
utan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom
andra än honom
själv och tillfälle beretts honom att yttra sig över det.
Begärs tillstånd till expropriation eller påbörjas arbete med att
anta, ändra
eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan
som berör
byggnad eller mark som omfattas av ansökan om lov, får
byggnadsnämnden besluta
om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om
expropriation avgjorts
eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet
inom två år
från det att ansökan om lov kom in till byggnadsnämnden skall dock
ansökan
avgöras utan dröjsmål. När det gäller ärenden om rivningslov skall
nämnden
meddela beslut om anstånd om upprustningsåläggande begärts enligt
bostadssa-
neringslagen (1973:531).
Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter,
där
arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivarens räkning, får
lämnas endast
om det föreligger ett yttrande från yrkesinspektionen över åtgärdens
lämplighet
från arbetsmiljösynpunkt och - i de fall det är känt vilket slag av
verksamhet
det är fråga om - det av yttrandet framgår att skyddsombud,
skyddskommitté eller
organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att
yttra sig över
ansökan. Organisation som företräder arbetstagare skall också yttra
sig över
ansökningar som avser tillfälligt bygglov för personalbostäder för
sammanlagt
mer än tio boende. Vidare får bygglov lämnas endast efter medgivande
av hyres-
nämnden för åtgärder utöver lägsta godtagbara standard enligt
bostads-
saneringslagen, om en organisation av hyresgäster motsatt sig att
åtgärderna
vidtas.
Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som kräver
lov fordrar
tillstånd även av någon annan myndighet skall nämnden upplysa
sökanden om detta.
Beslut varigenom ett ärende om lov avgörs skall innehålla skälen
till beslutet
i enlighet med vad som gäller enligt förvaltningslagen (1986:223).
Vidare skall
i beslut om lov anges lovets giltighetstid, de anmälningar och
besiktningar som
behövs för tillsyn och kontroll samt de villkor och upplysningar i
övrigt som
behövs. De villkor som kan föreskrivas med stöd av lagen kan t.ex.
gälla att
en åtgärd skall utföras på visst sätt eller att en viss byggnad
skall rivas.
Det kan också vara fråga om att vissa handlingar skall ges in till
nämnden.
I beslutet om bygglov eller senare kan nämnden bestämma att kon-
struktionshandlingar och andra handlingar skall ges in till nämnden
innan
arbetena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden.
Byggherren skall
underrättas om resultatet av granskningen. Nämnden kan även i
beslutet om lov
föreskriva att handlingar som beskriver byggnaden i färdigt skick
skall ges in
till nämnden när arbetena har avslutats.
Byggnadsnämndens granskning kan således ske i två led.
I PBL-propositionen (s. 321 f och 741 f) anges mera i detalj vad
departementschefen ansåg borde prövas av byggnadsnämnden.
Sökanden och andra berörda skall omedelbart underrättas om
innehållet i det
beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Om beslutet gått någon
emot skall han
även underrättas om hur man överklagar och om eventuella skiljaktiga
meningar.
Ett bygglov upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom
två år och
avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

4.1.8Förhandsbesked

I fråga om lokalisering av åtgärder som kräver bygglov kan besked i
lokaliseringsfrågan på ansökan lämnas i form av förhandsbesked (8
kap. 34 ).
Den bedömning som görs i ett ärende om bygglov innefattar ofta
såväl
tillåtligheten från planmässig synpunkt av den sökta åtgärden som den
närmare
utformningen i estetiskt avseende och det tekniska utförandet. För
att undvika
kostsam och onödig projektering infördes med PBL möjligheten att
erhålla ett
bindande förhandsbesked. I ett ärende om förhandsbesked prövas
således i första
hand om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på platsen,
dvs. närmast
en prövning av platsens lämplighet för den avsedda åtgärden. Även
andra aspekter
kan emellertid tas med i bedömningen, t.ex. om den tilltänkta platsen
är lämplig
med hänsyn till de krav i 3 kap. PBL som rör anpassningen till
omgivningen.
Om förhandsbesked givits att åtgärden kan tillåtas är
byggnadsnämnden vid
bygglovsprövningen bunden av sitt ställningstagande i
förhandsbeskedet. Den
senare prövningen får då avse endast sådana frågor som inte omfattas
av
förhandsbeskedet.
Ett förhandsbesked gäller i två år. Om bygglov inte söks inom den
tiden
förfaller tillståndet.

4.1.9Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-,
rivnings-eller
markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt
bestämmelserna
i PBL och enligt föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av
lagen. Han
skall också se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig
omfattning.
Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer och
egendom
inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppkommer.
För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig
arbetsledare som har
utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning kan dock
byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall utses.
Till
ansvarig arbetsledare får utses endast den som har s.k.
riksbehörighet eller den
som byggnadsnämnden godkänner för visst arbete. Den ansvarige
arbetsledaren
skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs
på rätt
sätt. Han skall också vara närvarande vid byggnadsnämndens
besiktningar.
Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall
byggnadsnämnden, om det
inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall bl.a.
den ansvarige
arbetsledaren, entreprenören och projektören kallas. Vid samrådet
skall en
genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning,
tillsyn och
kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla
egenskaperna och
funktionerna i 3 kap. PBL samt den samordning som behövs. Över
samrådet skall
föras protokoll. Bestämmelsen om detta samråd infördes som ett led i
försöken
att lösa problemen med s.k. sjuka hus (prop. 1990/91:145, bet.
1990/91:BoU19,
rskr. 1990/91:353). Syftet var att byggnadsnämnden tillsammans med
den ansvarige
arbetsledaren och övriga i byggprocessen inblandade parter skulle gå
igenom
byggprojektet och därvid uppmärksamma en byggnads egenskaper och
funktioner med
inriktning särskilt på ventilationssystem, byggmaterial och
fuktskydd.
När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras, byggas till
eller på
annat sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden kräver
bygglov eller
rivningslov skall den ansvarige arbetsledaren göra anmälan till
byggnadsnämnden
innan arbetena påbörjas och när de har slutförts. Om ansvarig
arbetsledare inte
har blivit utsedd skall byggherren göra anmälningarna.
Byggnadsnämnden får medge
befrielse helt eller delvis från anmälningsskyldigheten. Nämnden får
också i
beslutet om lov föreskriva att anmälan får göras vid andra
tillfällen.
När en anmälan kommer in till byggnadsnämnden att en byggnad skall
uppföras
eller byggas till eller att en annan anläggning skall utföras eller
väsentligt
ändras skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden
eller
anläggningen och utmärka dess höjdläge, om det är motiverat med
hänsyn till
förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden
eller
anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen till en
grannes fastighet
skall grannen kallas till utstakningen.
Byggnadsnämnden skall i erforderlig omfattning besikta arbeten som
kräver
bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart
onödigt, och skall
alltid göras om byggherren eller yrkesinspektionen begär det.
Byggnadsnämnden
får, om byggnaders och andra anläggningars egenskaper och funktioner
inte på ett
enkelt sätt kan iakttas och bedömas vid nämndens besiktningar, begära
att
byggherren skall förete bevis av sakkunnig om att egenskaperna och
funktionerna
uppfyller kraven i 3 kap. PBL. Byggnadsnämnden skall utfärda
skriftligt bevis om
vad som förekommit vid besiktningar.

4.2 Byggproduktlagstiftningen

EES-avtalets ikraftträdande har medfört ett stort antal
betydelsefulla
förändringar inom byggsektorn. Bl.a. gäller harmoniserade krav på
byggprodukter
inom hela EES-området.
Med anledning av att Sverige i EES-avtalet förbinder sig att
genomföra EG:s
byggproduktdirektiv (89/106/EEG) antog riksdagen i december 1992 en
ny
byggproduktlag (1992:1535). Den nya lagen trädde i kraft den 1
januari 1994.

4.2.1Byggproduktlagen

Byggproduktlagen innehåller i stor utsträckning bemyndiganden för
regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter
om
införandet av byggproduktdirektivets krav i Sverige. Byggprodukt
definieras i
lagen som en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i en
byggnad eller
annan anläggning och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper
med
avseende på sex väsentliga krav som ett byggnadsverk bör kunna
uppfylla. I lagen
stadgas dels att byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd
användning för att
få ingå i ett byggnadsverk, dels att byggprodukter som uppfyller
kravet på
lämplighet enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelats med
stöd av
lagen får släppas ut på marknaden och användas för avsett ändamål.
Lagen
innehåller slutligen regler om tillsyn och överklaganden m.m.
I anslutning till lagen har regeringen i september 1993 utfärdat en
byggproduktförordning (1993:1051) med närmare föreskrifter om
förutsättningarna
för att byggprodukter skall åtnjuta fri cirkulation i enlighet med
lagen och
direktivet.

4.2.2Byggproduktförordningen

I byggproduktförordningen finns föreskrifter om
1. krav på byggprodukter för att de skall vara lämpliga för avsedd
användning
utifrån de sex väsentliga kraven,
2. bestyrkande om överensstämmelse med gällande krav beträffande
byggprodukter,
3. märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkterna
skall få
släppas ut på marknaden och användas och
4. sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn till
hälsa och
säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om
byggprodukternas
överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.
Boverket bemyndigas i förordningen att meddela de ytterligare
föreskrifter som
behövs för genomförande av direktivet.

5 Reformbehovet

5.1 Avreglering och förenkling

5.1.1Inledning

Bebyggelseplanering och byggnadsreglering förekommer i alla
utvecklade
samhällen. Det har exempelvis varit en nödvändig förutsättning för
att människor
skall kunna bo och verka i tätorter. Syftet har i första hand varit
att skydda
människors liv och hälsa, men också - i ett vidare perspektiv - att
säkerställa
en från allmän synpunkt lämplig markanvändning samt att reglera
ekonomiska
mellanhavanden. Av praktiska och principiella skäl har
byggregleringen i vårt
land successivt delegerats från staten till kommunerna, även om
utvecklingen
ingalunda följt någon rät linje. Detta har medfört att staten kommit
att
bestämma de yttre ramarna för kommunerna, dels i förhållande till
övergripande
statliga intressen, dels i förhållande till sådana enskilda intressen
som staten
ansett vara ett allmänt intresse att värna om. Utvecklingen har - med
vissa
avbrott - gått mot en alltmer detaljerad styrning och reglering.
Mycket tyder på att regelsystemet på området i vissa avseenden med
tiden
kommit att utgöra en hämmande faktor på utveckling och tillväxt utan
att vi
alltid fått den önskvärda kvaliteten i byggandet. Samtidigt måste
konstateras
att regelsystemet i andra avseenden fungerar tillfredsställande och
åtnjuter en
betydande legitimitet hos medborgarna. En angelägen uppgift för att
behålla
denna legitimitet är därför att mönstra ut regler som inte bedöms
nödvändiga,
som har förlorat i aktualitet eller som kan utgöra ett hinder mot en
önskvärd
samhällsutveckling. Regelsystemet bör utformas så att bättre kvalitet
i
byggandet främjas och väsentliga allmänna intressen tillgodoses.
Innan vi går in på förslagen i detta ärende finns det anledning att
belysa
några av de utvecklingstendenser som kan ha betydelse särskilt inom
byggområdet
och som därmed påverkar reformbehovet.

5.1.2Förnyelse och utveckling

Omprövningen och förnyelsen av den offentliga sektorn och olika
regelsystem är
ett led i den politik som angavs redan i regeringsförklaringen i
oktober 1991
och som nu stegvis utvecklas och genomförs. Detta arbete är en viktig
del i den
förnyelse av Sverige som regeringens politik är ett samlat uttryck
för. De
förändringar som pågår syftar till att skapa en grund för och bidra
till
förverkligandet av de övergripande mål för samhällsutvecklingen som
riksdagen
och regeringen har lagt fast.
Offentliga regelsystem bör omprövas för att ge den enskilde större
valfrihet
och ett ökat handlingsutrymme. Det är också viktigt att åstadkomma
tydliga
gränser för statens och kommunernas åtaganden och ansvar inom olika
sektorer.
Onödig byråkrati måste ersättas med en mindre och samtidigt mer
effektiv
offentlig förvaltning. Marknadsliknande förutsättningar bör så långt
det är
möjligt introduceras i den offentliga verksamheten utan att
rättssäkerhet,
demokratisk kontroll eller andra väsentliga allmänna intressen
åsidosätts.
Självfallet måste förändringsarbetet också ske med beaktande av att
samhället
måste ha effektiva instrument för att skydda liv, hälsa och miljö.
Det innebär
att behovet av avreglering och förenkling måste vägas mot andra
allmänna
intressen. Det hindrar emellertid inte att också de områden där de
allmänna
intressena är starka bör utsättas för krav på rationalisering och att
regelsystemen hela tiden måste omprövas. Detta gäller också myn-
dighetsutövningen.
Regeringens utgångspunkt kan sammanfattas med den till synes
självklara
ståndpunkten att de regleringar som inte är nödvändiga skall
avskaffas. De
regler som måste finnas kvar skall ha en sådan utformning att en
önskvärd
samhällsutveckling - med bl.a. tillväxt i ekonomin - inte onödigtvis
försvåras.
Under det senaste året har takten i arbetet med avregleringar ökat.
En
särskild delegation, knuten till Näringsdepartementet, för
avregleringsfrågor
och för genomförande av regeringens avregleringsprogram (dir.
1993:113)
tillkallades av regeringen i september 1993. Delegationen har till
uppgift att
ställa samman och konkretisera regelförändringar och andra åtgärder
för ökad
konkurrens och tillväxt i ett avregleringsprogram. Delegationen har
lämnat en
första rapport till regeringen den 29 november 1993.
Bland de åtgärder som vidtas kan nämnas att provnings- och
certifie-
ringsverksamheten avregleras och förändras bl.a. för att underlätta
företagens
import och export av produkter. En fortlöpande reformering pågår
också
beträffande byggproduktreglerna.
Vidare fortsätter avregleringen inom bostadssektorn. En mängd
statliga
regleringar som begränsat valfriheten för bostadsproducenter och
bostadskonsumenter och som inte behövs för ekonomisk och annan
stabilitet inom
området har avskaffats. Stödsystem som motverkar ekonomisk stabilitet
och
kostnadseffektivitet har avvecklats eller är under avveckling. Andra
stödsystem
har konstruerats om. Den statliga bostadsadministrationen har setts
över och
effektiviserats. Reformeringen av stödsystemen måste följas av
ändringar av de
byggregler som ingått som en del i stödsystemet.

5.1.3Förhållandet mellan stat och kommun

Sedan lång tid har det funnits en strävan att decentralisera
offentliga
uppgifter och att öka den kommunala självstyrelsen. Kommunerna har
successivt
fått allt större kompetens och bättre förutsättningar att själva
organisera,
prioritera och utforma sin verksamhet.
Den tidigare statliga detaljstyrningen hade främst sin grund i
kraven på
rättssäkerhet och likvärdig service för medborgarna. Den bidrog dock
till att
försvåra förnyelse och effektivitet i och lokal anpassning av den
kommunala
verksamheten. Behovet av flexibilitet och av att kunna utforma
verksamheten
efter lokala förutsättningar har nu ökat. En försämrad
samhällsekonomi har också
bidragit till att verksamheter måste omprövas. Begränsade resurser
ställer allt
större krav på förnyelse och effektivisering. Stora förändringar har
därför
vidtagits under de senaste åren när det gäller förutsättningarna för
den
kommunala verksamheten och statens styrning av denna.
Ett viktigt syfte har varit att åstadkomma en tydligare
ansvarsfördelning
mellan staten och den kommunala sektorn.
Reglerna för kommunernas verksamhet finns i kommunallagen
(1991:900). Lagen,
som trädde i kraft den 1 januari 1992, ger kommunerna en betydande
frihet att
utforma sin organisation och att välja former för sin förvaltning.
Den nya kommunallagen är uttryck för strävandena att avreglera den
kommunala
sektorns organisation och verksamhetsformer. Kommunerna är fria att
bestämma om
sin nämndorganisation. Lagen innehåller också viktiga preciseringar
när det
gäller förtroendevaldas arbetsförutsättningar och demokratiska
principer.
Medborgarnas möjligheter till insyn och inflytande förbättras.
Med den nya lagstiftningen har flertalet kommuner genomfört
förändringar i
såväl nämnd- som förvaltningsorganisationen för att åstadkomma bättre
samordning
och ökad effektivitet i verksamheten.

5.1.4Friare kommunal förvaltning på byggområdet

Kommunernas frihet att själva besluta om sin egen organisation
innebär bl.a. att
tvånget att ha en särskild byggnadsnämnd upphört. Kommunernas
uppgifter på plan-
och byggområdena sköts numera på många håll av en eller flera nämnder
med andra
benämningar och andra sidoordnade uppgifter.
Av Plan- och byggutredningens betänkande framgår att kommunerna
under lång tid
upphandlat olika tjänster utanför den kommunala förvaltningen. Vid
sidan av den
interna kommunala verksamheten har sålunda alltid konsulter anlitats
för att
bistå kommunerna. I de mindre kommunerna har det varit vanligt att
anlita
stadsarkitekt på konsultbasis. Även för detaljplanearbetet har
konsulter använts
i stor utsträckning. Också när kommunerna haft egna arkitekter
anställda har
konsultinsatser ofta behövts för vissa planarbeten. Under senare tid
har behovet
att effektivisera kommunernas verksamhet gjort att allt större delar
av deras
verksamhet lagts på resultatenheter med eget kostnadsansvar. I vissa
fall väljer
kommunerna också att upphandla verksamheter i konkurrens med privata
företag.
Generellt sett har det dock varit mindre vanligt att utsätta
planverksamheten
och byggnadskontrollen för konkurrens än vad som gäller andra
kommunala
verksamheter. Där det förekommer har det i första hand varit
planläggningsuppdrag som lämnats till särskilda resultatenheter.
Byggnadsnämndsuppgifterna har enligt utredningen en något speciell
ställning
genom att de till stor del innefattar myndighetsutövning. Något
principiellt
hinder mot att anlita privata organ vid beredningen av
byggnadsnämndsuppgifter
föreligger dock inte så länge beslutanderätten ligger kvar hos
kommunen och de
utomstående konsulter som anlitas har en fristående ställning i
förhållande till
den byggherre eller entreprenör som är aktuell i projektet.
Förändringar i
systemet i riktning mot mindre byggnadsnämndskontroll behövs för att
privata
organ i större utsträckning skall kunna användas för kontrollen.
Formellt kan
mycket väl ett byggkontrollsystem med stora möjligheter att lita till
privata
organ konstrueras.
I strävandena att förenkla bygglovsprövningen har alla kommuner i
större eller
mindre utsträckning delegerat beslutanderätt till sina tjänstemän.
Detta ligger
helt i linje med de rationaliseringssträvanden som för närvarande gör
sig
gällande och med strävandena att renodla förtroendemanna- respektive
tjänstemannarollerna bl.a. genom politisk målstyrning i stället för
detaljstyrning. Väsentliga delar av bygglovsprövningen innehåller
normalt inga
politiska ställningstaganden utan är ren författningstillämpning. De
politiska
mål för verksamheten som kan sättas upp gäller därför i första hand
prioriteringar och resursutnyttjande. Genom de förslag som regeringen
nu lägger
fram kan också kommunernas kostnader begränsas.

5.2 Öppet kontrollsystem

Utredningen framhåller att det inom det tekniska tillsyns- och
kontrollområdet
sedan en tid pågår en genomgripande förändring av det svenska
systemet. Bl.a.
kommer riksprovplatserna att avskaffas och Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB och Svenskt Byggodkännande AB har övertagit de
uppgifter
som tidigare åvilat Statens provningsanstalt och Boverkets
typgodkännandekontor.
Ett mer uttryckligt produktansvar har lagts på tillverkarna, bl.a.
genom den nya
produktsäkerhetslagen (1988:1604) och lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring.
Konkurrensen på marknaden har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a.
den nya kon-
kurrenslagstiftningen och reglerna för offentlig upphandling.
De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger i
huvudsak på
EG:s helhetssyn på provning och kontroll. Det innebär att staten
skall
fastställa de egenskapskrav som en produkt skall uppfylla. Dessa krav
skall,
liksom inom EU, begränsas till krav som är av väsentligt allmänt
intresse -
huvudsakligen hälso-, säkerhets- och miljöaspekter.
EG:s system innebär fullt utbyggt att det i harmoniserade
standarder eller i
ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) framgår både hur kraven på
produkten
kan uppfyllas och på vilket sätt kravuppfyllandet skall kontrolleras
under
tillverkningen. Kontrollformen avgörs med hänsyn till hur farlig
produkten är.
Kontrollen kan ske som produktcertifiering, systemcertifiering,
inspektion eller
laboratorieprovning. Överensstämmelsen bestyrks sedan antingen genom
EG-försäkran (tillverkarförsäkran) eller med ett EG-certifikat.
Rätten att vara certifieringsorgan respektive provningsorgan skall
tillkomma
varje statligt, kommunalt eller privat organ som uppfyller kraven för
ackreditering. Deras verksamhet skall finansieras genom avgifter från
dem som
anlitar organen.
De nu beskrivna principerna avser sådana produkter som är föremål
för
marknadsföring i vanlig mening. Dit hör bara i begränsad omfattning
byggnader -
t.ex. prefabricerade småhus - men det skulle vara klart olämpligt om
inte
byggkontrollen i största möjliga utsträckning utformades med hänsyn
till dessa
allmänna principer. Annars finns risk för att förlora de
samordningseffekter som
kan uppnås och man skulle riskera att hamna i en situation med skilda
kontrollsystem för t.ex. de fabrikstillverkade och de platsbyggda
småhusen.
Mot den nu redovisade bakgrunden anser vi i likhet med utredningen
att PBL:s
bygglovsförfarande och det till detta knutna kontrollsystemet är
föråldrat. Det
finns en klar risk att PBL:s regler blir ett hinder för eller i vart
fall en
broms mot en önskvärd utveckling. Det finns också anledning befara
att
utvecklingen på marknaden leder till att nya system byggs upp utan
statlig
kontroll och styrning och att dessa faktiska omständigheter tar över
PBL:s
regler. Redan nu förekommer parallella kontrollsystem mellan vilka
möjligheten
till samordningsvinster försvåras.

5.3 Samordning

Traditionellt har frågor om produktsäkerhet och teknisk kontroll
reglerats
utifrån vid varje tid uppkommande behov och efter vad som då ansetts
mest
lämpligt inom varje produktområde. Ett exempel på detta är enligt
utredningen
just bygg- och anläggningsverksamheten. För byggnader har det
utarbetats
specifika regler om bl.a. bygglov, byggkontroll och tillsyn.
På senare år har utvecklingen gått mot en samordning av de
historiskt uppkomna
specialreglerna. Till slut har man funnit ett antal övergripande
principer som
ansetts kunna tillämpas inom alla sektorer. Fördelen med detta är att
systemet
blir överskådligt och enhetligt och därmed lättare att tillämpa.
Samtidigt kan
betydande samordningsvinster göras genom att det inte blir så
betydelsefullt
till vilket produktområde en produkt skall hänföras. Reglerna är
desamma för
alla produktområden.
Som exempel på en typ av produkter där ett uppenbart behov av
samordning av
olika regelsystem uppkommit kan man nämna prefabricerade småhus.

5.4 Klarare ansvarsfördelning

PBL:s regler syftar till att skapa garantier för att samhället på
goda grunder
skall kunna anta att byggherrarna uppfyller de krav som ställs på
byggnader. I
praktiken har det enligt utredningen fått till följd att kommunerna
får ett med
byggherrarna delat ansvar för att kraven uppfylls, nämligen i de
avseenden som
byggnadsnämnden efter granskning godtagit ett visst utförande. Tvärt
emot
lagstiftningens syfte får det i praktiken konsekvensen att ju mer
arbete nämnden
ägnar åt att kontrollera om byggherren tar sitt ansvar för bygget
desto mindre
blir byggherrens eget ansvar för detta.
Till dessa oklara ansvarsförhållanden kommer att PBL inte klart
skiljer mellan
förfarandet för att erhålla tillstånd att uppföra en byggnad och
förfarandet för
att kontrollera att byggnaden uppförs i enlighet med tillståndet.
Inte heller
görs det någon klar skillnad mellan bedömningar av en byggnads
lämplighet och
väsentliga krav på byggnaden eller mellan kommunala och väsentligen
statliga
krav på byggnader. Detta bidrar enligt regeringens bedömning inte
till att
säkerställa en god kvalitet i byggandet.
Den omedelbara kostnaden med anledning av byggregleringen uppkommer
i samband
med bygglovet. Uppbyggnaden av systemet för bygglovsavgifterna
stimulerar
emellertid inte, som utredningen ser det, till kostnadsbesparingar i
det
enskilda ärendet. Tvärt om kan det vara lönsamt för byggherren att i
så stor
utsträckning som möjligt förlita sig på byggnadsnämndens kontroll -
som många
gånger är skattesubventionerad - för att därigenom slippa kostnader
för
egenkontroll.
Vi anser i likhet med utredningen att byggnadskontrollen måste
utformas så att
man gör en klar skillnad mellan de statliga egenskapskraven på
byggnader och
ansvaret för att uppfylla dessa krav. Tillsynen och kontrollen bör i
största
möjliga utsträckning kunna utövas av fristående organ som har en
kompetens och
ett oberoende som gör dem lämpliga för en sådan uppgift. Samtidigt
finns det
dock ingen anledning att i alla sammanhang bygga upp ett system som
helt liknar
det som håller på att införas på byggproduktområdet. Det finns inget
behov av
att exempelvis den som själv bygger sitt fritidshus skall tvingas
styrka att
detta hus uppfyller kraven enligt lika stränga regler som den som
yrkesmässigt
saluför en produkt på marknaden. Huvudprincipen bör dock vara att det
alltid
åvilar byggherren att vid behov bestyrka att byggnaden uppfyller
egenskapskraven, medan samhället beslutar om hur detta skall ske.
Ett system där byggherren själv har ansvaret för att uppfylla de
statliga
kraven på en byggnad förutsätter att dessa krav är distinkta och inte
lämnar
utrymme för alltför vida tolkningar.

5.5 Bygglovsprövningen - en sammansatt process

Som framgått av vad som tidigare sagts prövas inom ramen för dagens
bygglovsförfarande såväl lokaliserings- och planenlighetsfrågor som
tekniska
egenskapskrav på byggnader och anläggningar. Reglernas innehåll har
styrts av
önskemålet att i varierad omfattning ha en förhandskontroll från
samhällets sida
av en rad skilda aspekter på ett byggnadsföretag.
Lokaliseringsprövningen är
emellertid till sin karaktär annorlunda än prövningen av om tillstånd
till
uppförande av byggnaden skall ges med hänsyn till om byggnaden kan
förväntas
uppfylla de tekniska kraven. Båda dessa prövningar skiljer sig
dessutom från
prövningen av om en byggnad under uppförande faktiskt fyller de
uppställda
kraven. Ambitionen att fånga upp all samhällelig kontroll inom ramen
för ett och
samma förfarande har inneburit att utrymmet för anpassning till
behovet av
kontroll i det enskilda fallet blivit mycket litet. När det finns ett
svagt
samhällsintresse av att bevaka en byggnads lokalisering kan intresset
av
uppföljning av hälso- och säkerhetsaspekterna i byggnaden vara stort.
Den
omvända situationen kan lika gärna föreligga. Kommunernas möjligheter
att
variera bygglovspliktens omfattning enligt bestämmelserna i PBL är
mot denna
bakgrund ytterst begränsade. Dessutom visar hittillsvarande
erfarenheter att
kommunerna i mycket liten utsträckning utnyttjat möjligheten att
minska
bygglovsplikten eller att överlåta byggkontrollen åt byggherren. Vad
gäller
byggkontrollen är det som tidigare nämnts uppenbart att den i mycket
liten
utsträckning är anpassad till och samordnad med de övriga
kontrollsystem som
finns på byggområdet och de nya principer som utvecklats på detta
område.
Mot denna bakgrund anser regeringen i likhet med utredningen att
det är
nödvändigt att bättre anpassa samhällets tillstånds- och
kontrollsystem till det
verkliga behovet. Det är också viktigt att de samhällsintressen som
skall hävdas
är väl underbyggda och förutsebara för medborgarna. Inte heller bör
underskattas
den tröghet som ett dåligt anpassat prövningssystem kan förorsaka för
samhällsutvecklingen. För att uppnå en bättre anpassning av
samhällets kontroll
rörande planläggning och byggande till de verkliga behoven, bör
reglerna för
lokaliseringsprövningen skiljas från de regler som bör finnas för att
kontrollera att byggherren tar sitt ansvar för att byggnaden uppförs
enligt de
byggnadstekniska kraven.

5.6 Byggkostnaderna

Kostnaderna för byggproduktionen steg kraftigt under slutet av 1980-
och början
av 1990-talet. Orsakerna var självfallet många och orsakssambanden
komplicerade.
Uppenbart har dock incitamenten att begränsa kostnaderna varit för
svaga. Det
tidigare subventionssystemet stimulerade inte till
kostnadsbesparingar och
medförde en detaljerad reglering av bostadsbyggandet som i sin tur i
sig själv
var kostnadsdrivande i vissa avseenden.
De förslag som läggs fram i detta ärende syftar till att ompröva
och avveckla
sådana regler för byggandet som vi menar är onödiga och
kostnadsdrivande. Redan
här - innan vi kommer in på förslagen - vill vi dock stryka under att
regler som
kan försvaras från allmän synpunkt, dvs. sådana regler som hävdar
väsentliga
allmänna och enskilda intressen, också skall bevaras och till och med
hävdas med
större kraft än tidigare. Det torde dock stå klart att även sådana
regler som
anses väsentliga från allmän synpunkt, kan behöva bli föremål för
omprövning i
den meningen att det egentliga syftet med dessa regler skall
preciseras och
målet med regleringen tydliggöras. Ett allmänt syfte med förslagen är
att öka
kostnadsmedvetandet bland byggprocessens aktörer och öppna
möjligheter till
rationaliseringar och samordningsvinster utan att några väsentliga
allmänna
intressen efterges.

5.7 Byggfrågor och miljö

Som tidigare framgått (avsnitt 3) skall utredningen enligt sina
direktiv bl.a.
tillgodose kraven på större miljöhänsyn i fysisk planering och
byggande. Dessa
frågor behandlas i utredningens andra delbetänkande Miljö och fysisk
planering
(SOU 1994:36). Betänkandet remissbehandlas under våren 1994.
Regeringen vill
emellertid redan här erinra om att byggandet nu måste riktas in mot
ett mer
effektivt resursutnyttjande, bl.a. genom återanvändning och
återvinning
(kretsloppsprincipen).
Här är det bl.a. fråga om att inom ramen för det europeiska
samarbetet påverka
utvecklingen så att vi får sådana krav på produkter att de inte
skadar hälsa och
miljö och att de kan ingå i ett kretslopp. Vidare bör svenska
tillverkare och
importörer utveckla system för återanvändning och återvinning och se
till att
skadliga material och produkter byts ut. Mot den bakgrunden bör
berörda parter
intensifiera sina insatser, inte minst genom forskning och
utveckling, i syfte
att bl.a. underlätta kretsloppsprincipens tillämpning inom
byggområdet.

6 Prövning och kontroll, m.m.

6.1 Inledning

Utredningen har haft i uppdrag att se över bl.a. bygglovsförfarandet
med
inriktning på avreglering och förenkling. Både i regeringens direktiv
till
utredningen och i betänkandet markeras att samhället även framdeles
skall ha
möjlighet att hävda viktiga intressen i fråga om fysisk planering och
byggande.
Som exempel på sådana viktiga allmänna intressen nämns i utredningen
hälsa och
säkerhet, miljöhänsyn, hänsyn till kulturmiljön, hushållning med
naturresurserna
och tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga.
Som framgått av avsnitt 5 förestår, utöver de överväganden som nu
görs i
detta ärende, ett omfattande reformbehov, dels i form av avreglering
och
förenkling, dels också för att tillgodose behovet av ökad miljöhänsyn
samt
demokratisk insyn och kontroll av samhällsbyggandet. Som Lagrådet har
påpekat är
det angeläget att man under den fortsatta översynen av PBL försöker
komma till
rätta med tillämpningsproblem som beror på den valda
lagstiftningstekniken.
Regeringen avser att låta utreda den frågan särskilt.
I detta ärende behandlar vi i första hand utformningen av
samhällets prövning,
tillsyn och kontroll av tekniska frågor i samband med byggandet.
Först tar vi
upp frågan om bygglovsprövningen och kontrollen av de tekniska
egenskaperna.
Därefter behovet av tillståndsprövning för genomförandet av en
detaljplan, för
att sedan övergå till utformningen av tillsyn och kontroll av
byggandet m.m.

6.2 Lokaliseringsprövning m.m

Regeringens förslag: Den nuvarande
bygglovsprövningen inskränks till att avse endast
en prövning av lokaliseringen samt den närmare
placeringen och utformningen av byggnaden m.m.
Ett särskilt system införs för kontrollen av de
tekniska egenskapskraven. Möjligheten att få ett
särskilt förhandsbesked behålls.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom
vad gäller
förhandsbesked.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna
tillstyrker en
uppdelning av bygglovet i en lokaliseringsprövning och ett fristående
tillsyns-
och kontrollförfarande. Några, framför allt kommuner, anser dock att
väsentliga
samhällskrav på bebyggelsen, såsom bl.a. handikappanpassning, skall
förhandsprövas i samband med lokaliseringsprövningen.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har pekat på en rad
brister i
PBL:s nuvarande prövnings- och kontrollsystem. Bl.a. nämns
sammanblandningen av
tillståndsgivning och kontroll, den ologiska kopplingen mellan
lokaliseringsfrågan och de tekniska egenskapskraven samt det
nuvarande systemets
oförmåga att säkerställa en god kvalitet i byggandet. Utredningen
pekar också på
att det nuvarande systemet avviker från moderna principer när det
gäller
provning och kontroll av tekniska egenskaper.
Till de förstnämnda bristerna hör att själva bygglovsprövningen
-förutom
lokaliseringen - i praktiken endast omfattar ett fåtal tekniska
egenskaper.
Övriga egenskaper kontrolleras ofta, men inte alltid, genom att
byggnadsnämnden
granskar ingivna handlingar efter det att bygglov givits. Vidare
förekommer det,
efter det att bygglov givits, ett samråd mellan bl.a. byggnadsnämnden
och
byggherren, där nämnden lämnar råd och anvisningar om hur byggnaden
bör utföras.
Därutöver gör byggnadsnämnden i viss omfattning besiktningar på
platsen efter
det att en åtgärd utförts. När det gäller bygglovsbefriade åtgärder
sker
emellertid ingen kontroll alls av att byggnaderna uppfyller gällande
krav, utom
då det i efterhand uppkommit en misstanke om brott mot
föreskrifterna.
Bygglovskravet är oftast motiverat av behovet att pröva byggnadens
eller
anläggningens lokalisering. Därför varierar bygglovskravet i PBL med
hänsyn till
byggnaders och andra anläggningars påverkan på omgivningen.
Bygglovskravet kan
också variera till följd av kommunala beslut med hänsyn till de
lokala
förhållandena. Därmed blir prövningen av de tekniska egenskapskraven
också
beroende av lokaliseringsfrågan i stället för av behovet av teknisk
prövning.
Regeringen delar i allt väsentligt, i likhet med en praktiskt taget
enig
remissopinion, utredningens uppfattning och anser det nödvändigt att
skilja
kontrollen av de tekniska frågorna från lokaliseringsfrågorna. Två
olika
förfaranden bör byggas upp. Förhandsprövningen genom bygglov bör bara
omfatta
lokaliseringsfrågorna i vid bemärkelse. Detta gör det också möjligt
att ta fram
ett modernt system för kontrollen av de tekniska egenskaperna, vilket
samtidigt
ger bättre garantier för kvaliteten i byggandet.
De invändningar som gjorts från remissinstansernas sida riktar sig
främst mot
själva utformningen av tillsyns- och kontrollförfarandet. Vi
återkommer till
denna fråga i avsnitt 6.5 som behandlar kontrollen av de tekniska
egenskaperna
m.m.

6.3 Bygglovsplikten inom område med detaljplan

Regeringens förslag: Kommunerna skall genom beslut
i detaljplan kunna helt befria från kravet på
bygglov inom planområdet. I beslutet får som
villkor uppställas att åtgärderna skall utföras på det
sätt och inom den tid som anges i beslutet.
Bygglovsbefrielse får dock inte medges om bygglov
krävs för att tillvarata grannars intressen eller
allmänna intressen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till
att
kommunen ges ökade möjligheter att variera bygglovsplikten inom
områden med
detaljplan. Bland annat anför Länsstyrelsen i Jönköpings län att det
är
angeläget att den offentliga sektorns krympande resurser används på
bästa sätt
och genom insatser i sådana frågor som det är angeläget att styra.
Många
instanser bl.a. Riksrevisionsverket och Byggforskningsrådet anser
dock att en
ändring av reglerna bör avvakta till dess att dagens möjligheter att
variera
lovplikten ytterligare har prövats och utvärderats. Andra instanser,
bl.a.
Länsstyrelsen i Blekinge län, anser att de eftersträvade effekterna
kan uppnås
genom betydligt mindre ingrepp i det nuvarande PBL-systemet. En del
kommuner,
bl.a. Gävle, Nyköping och Luleå, har påpekat att en slopad lovplikt
kan medföra
att eventuella problem vid byggandet upptäcks alltför sent. Flera
kommuner anför
en oro för att det framtida detaljplanearbetet kommer att bli mycket
betungande
och kostnadskrävande utan motsvarande nytta. Kammarrätten i
Jönköping,
Justitieombudsmannen och Villaägarna påpekar att grannars möjligheter
att få sin
"rätt" prövad kan komma att minskas. Kammarrätten anger att frågan om
t.ex.
grannes intresse av att kunna överklaga beslut om bygglov, som i och
för sig
inte strider mot detaljplan, borde ha analyserats närmare.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt kan
bygglovsprövningen
nästan aldrig bli bara en upprepning av vad som har bestämts i
detaljplanen,
eftersom bygglovsprövningen omfattar en prövning mot alla
bestämmelser i 3 kap.
PBL, således även de tekniska kraven på byggnader och andra
anläggningar. Som
framgår av föregående avsnitt (avsnitt 6.2) föreslår vi att
bygglovsprövningen
inte längre skall omfatta en förhandsprövning av att de tekniska
kraven på
byggnader och andra anläggningar kan antas bli uppfyllda. Därmed
kommer
relationen mellan detaljplanen och bygglovsprövningen att förändras
avsevärt.
Detaljplanerna har ofta kommit att bli mycket inriktade på
genomförandet. De
omfattar således vanligen mycket begränsade områden och är ofta så
detaljerade
att de kan sägas motsvara den prövning som avses föregå ett bygglov.
Enligt 13 kap. 2 andra stycket PBL får ett beslut om bygglov inte
överklagas
till den del det avser frågor som redan har avgjorts genom
detaljplan.
Bestämmelsen kan antas leda till att det ofta inte finns något att
klaga över
när det gäller det efterföljande lovbeslutet. Mot denna bakgrund
framstår det
som onödigt med en särskild lovprövning i dessa fall.

Förutsättningar för undantag från bygglovsplikt

För att det skall vara möjligt att slopa krav på lov för åtgärder
inom ett
område som omfattas av en detaljplan är det naturligtvis nödvändigt
att planen
är direkt bindande för fastighetsägaren på samma sätt som ett
lovbeslut. En
bestämmelse om detta finns i 5 kap. 36 andra stycket. Där stadgas
att åtgärder
som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar,
tomter och
allmänna platser, med vissa undantag, skall utföras så att de inte
strider mot
detaljplan. Ett planbeslut har alltså från kontrollsynpunkt samma
rättsliga
effekter som ett lovbeslut och det finns därför från den synpunkten
inte några
hinder mot att kravet på en efterföljande lovprövning efterges i
vissa fall.
Alla detaljplaner är emellertid inte av det detaljerade slag som nu
har
beskrivits. Planernas detaljeringsgrad varierar i ganska stor
utsträckning och
det finns i många fall starka skäl som talar mot en hög
detaljeringsgrad. Ökad
flexibilitet minskar emellertid möjligheterna att avstå från en
särskild
lovprövning. Om viktiga frågor rörande den närmare lokaliseringen och
utformningen har lämnats öppna i planen, krävs inte minst av hänsyn
till
grannarnas intressen att planbeslutet följs av ytterligare ett
överklagbart
beslut.
Behovet av en efterföljande lovprövning varierar således med hänsyn
till
planens detaljeringsgrad och därmed till omfattningen av återstående
frågor som
kan behöva prövas. Regeringen delar därför utredningens bedömning att
det är
omöjligt att direkt i lagen ange fall då krav på en särskild
lovprövning skall
kunna slopas. För att uppnå en rimlig anpassning till behovet av
kontroll måste
det således överlåtas på kommunen att pröva frågan från fall till
fall genom
beslut i varje detaljplan. Med denna utgångspunkt torde
detaljplanearbetet inte
onödigtvis tyngas genom den utökade möjligheten till
bygglovsbefrielse.
Vid tillämpningen av en bestämmelse som ger kommunen möjlighet att
besluta om
befrielse från krav på bygglov för genomförande av en detaljplan gör
sig skilda,
till synes motstridiga önskemål gällande. Det är å ena sidan
angeläget att
kommunerna verkligen utnyttjar möjligheterna att besluta om undantag
från
bygglovsplikten. Å andra sidan får krav på bygglov inte efterges när
de frågor
som inte har avgjorts genom planen är av sådant intresse för grannar
och det
allmänna att de bör bli föremål för en särskild bygglovsprövning.
Slutligen
måste tillses att en sådan reform inte leder till att planerna blir
ännu mer
detaljerade än i dag bara för att en särskild bygglovsprövning skall
kunna
underlåtas.
Detta kan lösas genom att kommunen inte driver detaljeringen för
långt utan i
stället preciserar förutsättningarna för bygglovsbefrielse. Som
exempel kan tas
en plan avseende nyexploatering. Om projekteringen har drivits så
långt att de
som berörs har fått en klar uppfattning om hur det hela kommer att se
ut, skulle
detaljplanen i och för sig kunna göras mycket detaljerad och
kombineras med ett
beslut om befrielse från bygglovsplikt. Å andra sidan kan det vara
olämpligt att
frågor rörande t.ex. användningen och utformningen låses alltför
mycket. Planen
kan då ges en flexibel utformning i dessa hänseenden samtidigt som
det som
villkor för bygglovsbefrielse anges att byggnadsprojektet i huvudsak
skall
utföras på det sätt som framgår av i planen angivna
projekteringshandlingar, som
då måste förses med uppgift att de tillhör beslutet. Eventuella
avvikelser från
villkoren kan förväntas uppdagas under det kontrollförfarande som
följer på
bygganmälan (Se avsnitt 6.5.1). Villkor av det här slaget hindrar
naturligtvis
inte framtida förändringar som ligger inom ramen för planen, men
sådana
förändringar måste då föregås av en bygglovsprövning. Regeringen
anser att den
föreslagna lösningen härigenom uppfyller kravet på rättssäkerhet och
förutsebarhet. I planärendet skall grannar och andra kunna bilda sig
en
uppfattning om förändringarnas art och omfattning. I många fall torde
det
erfordras att fasadritningar ligger till grund för bygglovsbefrielse
för att
tydlighetskravet skall anses vara uppfyllt.

Genomförandetid

Bygglovsbefrielse bör kunna villkoras med avseende på inte bara
sättet för
utförandet utan också tiden. I beslutet skall således kunna anges att
befrielse
från bygglovsplikten bara gäller under planens genomförandetid. Detta
innebär
inte bara att en slutpunkt kan sättas för bygglovsbefrielse utan även
att en
begynnelsepunkt kan anges. Enligt 8 kap. 11 första stycket 1 utgör
det
förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte har börjat
löpa hinder
mot att bygglov lämnas. Genom att olika genomförandetider bestäms för
olika
delar av planen kan t.ex. en etappvis utbyggnad åstadkommas. I ett
system med
bygglovsbefrielse kan det i ett sådant fall beslutas att krav på
bygglov
bortfaller först när de olika genomförandetiderna börjar löpa.

Förbud mot igångsättande av byggnadsarbete

Den här föreslagna ordningen kan leda till vissa problem med
anknytning till
regeln i 8 kap. 23 . Enligt denna bestämmelse får byggnadsnämnden
besluta om
anstånd med avgörandet av en ansökan om lov dels om det begärs
tillstånd att
expropriera den byggnad eller mark som ansökan avser, dels om arbete
påbörjas
för att bl.a. ändra eller upphäva en detaljplan som är aktuell i
ärendet. Om
befrielse från krav på bygglov har beslutats i detaljplanen,
bortfaller
möjligheten att fatta beslut om anstånd. En ändring av planen medför
visserligen
hinder mot att vidta åtgärder som strider mot planen, men om det inte
finns
något krav på bygglov, kan fastighetsägaren sätta spaden i marken
kort tid efter
en bygganmälan och kommunen hinner alltså inte fatta något beslut om
ändring.
Möjligheterna att ändra eller upphäva en plan kan alltså
omintetgöras.
Möjligheten till expropriation försvinner däremot inte men
ersättningsnivån kan
påverkas. I lagrådsremissen föreslogs därför att kommunen skulle ges
möjlighet
att besluta om förbud mot att vidta de lovbefriade åtgärderna, senast
inom en
vecka från det att en bygganmälan kommit in till byggnadsnämnden.
Lagrådet har
ifrågasatt om en sådan bestämmelse behövs. Det finns enligt lagrådet
anledning
utgå från att kommunerna kommer att begränsa beslutet om
bygglovsbefrielse till
den genomförandetid som gäller för detaljplanen dvs. minst fem och
högst femton
år. Regeringen delar lagrådets uppfattning att något behov av en
säkerhetsventil
liknande den som anståndsmöjligheten utgör knappast föreligger.
Regeringen
vidhåller därför inte förslaget i lagrådsremissen.
Genom att bygglovsbefrielse kan begränsas till genomförandetiden
torde frågor
om expropriation eller planändring sällan aktualiseras.
Förutsättningarna för
att under genomförandetiden ändra eller upphäva en detaljplan är
enligt 5 kap.
11 mycket begränsade och om ett sådant beslut ändå fattas, är
fastighetsägaren
i princip berättigad till ersättning. Även frågor om expropriation
torde vara
sällsynta under genomförandetiden. Motsvarighet till den
säkerhetsventil som
anståndsmöjligheten innebär bör dock finnas kvar. I annat fall kan
det medföra
att kommunerna avstår från att besluta om bygglovsbefrielse.
Problemet kan lösas genom att kommunen ges rätt att förbjuda
igångsättandet av
arbeten för genomförande av planen. Förbudet skall kunna meddelas när
som helst,
men senast i samband med att en bygganmälan enligt den ordning vi
föreslår i
avsnitt 6.5.1 inkommer. I överensstämmelse med vad som gäller för
nuvarande
anståndsbeslut skall ett förbud som är föranlett av planarbete inte
få gälla
under längre tid än två år. Skillnaden för fastighetsägarna mellan
anståndsbeslut och förbud torde bli av begränsad betydelse. Ett
anståndsbeslut
träffar fastighetsägaren i samband med att han ger in en ansökan om
bygglov,
vilket sker när projekteringen är klar. Ett förbud kan i sämsta fall
inträda i
ett något senare skede när förberedelserna för arbetenas genomförande
har kommit
längre. Men det får förutsättas att kommunen meddelar förbud så snart
tillstånd
till expropriation begärs eller arbete med att ändra eller upphäva
detaljplanen
påbörjas och i ett sådant fall får fastighetsägaren besked tidigare
än i dag.
Under alla förhållanden har fastighetsägaren en principiell rätt till
ersättning
om förbudet utfärdas under genomförandetiden.

Mindre avvikelse

Fastighetsägarens handlingsutrymme vid bygglovsbefrielse begränsas i
första hand
av detaljplanen. Enligt 5 kap. 36 skall åtgärderna utföras så att
de inte
strider mot planen. Vid en bygglovsprövning kan enligt 8 kap. 11
sista stycket
bygglov ges även vid mindre avvikelse från planen. Något utrymme för
mindre
avvikelser finns däremot av naturliga skäl inte i regeln i 5 kap. 36
. Det går
ju knappast att till fastighetsägaren överlåta bedömningen av om en
avvikelse är
av mindre omfattning och är förenlig med planens syfte. Om det vid
genomförande
av en plan uppstår behov av att göra en mindre avvikelse, blir
således
fastighetsägaren tvungen att ansöka om bygglov.
I andra hand kan fastighetsägarens handlingsutrymme vara begränsat
av i planen
angivna villkor för befrielse från bygglovsplikten. Även i detta fall
blir
fastighetsägaren tvungen att ansöka om bygglov, om det skulle uppstå
behov av
att avvika från villkoren.
Utredningen har, för att möjligheten till begränsning av
bygglovsplikten
verkligen skall utnyttjas, föreslagit att det i 5 kap. PBL skulle tas
in en
bestämmelse som ålägger kommunerna att alltid i en detaljplan ta upp
frågan om
förutsättningarna för bygglovsbefrielse beträffande åtgärder som
behövs för
genomförandet. Utredningen har också föreslagit att det i
planbeskrivningen
alltid skall tas in en redogörelse för skälen till den valda nivån
för
bygglovspliktens omfattning. Regeringen anser att den sistnämnda
bestämmelsen är
tillräcklig för att uppnå det tänkta syftet att få en öppen belysning
av
kommunens överväganden i denna fråga.

Granneintressen

Regeringen anser i likhet med utredningen att det bör finnas ett
skydd för andra
enskilda som kan drabbas av en alltför generös bygglovsbefrielse. En
sådan
reglering finns redan i 8 kap. 5 för de åtgärder som enligt
gällande
bestämmelser kan bygglovsbefrias. En lämplig samordning kan därför,
enligt
regeringens mening, göras genom att den av utredningen föreslagna
bestämmelsen
som medger att kommunerna helt bygglovsbefriar inom en detaljplan,
tas in som
ett nytt första stycke i 8 kap. 5 och de bestämmelser som nu är
tillämpliga på
både detaljplan och områdesbestämmelser, görs tillämpliga enbart på
områdesbestämmelser. Enligt nuvarande andra stycket, tredje stycket i
paragrafens föreslagna lydelse, får bestämmelser om bygglovsbefrielse
inte med-
delas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller
allmänna
intressen. En ny uppgift för länsstyrelsen blir att under samrådet
påtala
alltför långtgående lovfrihet. Regeringens förslag innebär dock inte
någon
förändring av länsstyrelsens ingripandemöjligheter enligt 12 kap.
Grannar m.fl.
måste även i detta avseende själva bevaka sina intressen.
Rätt att överklaga bör finnas om kommunen i en detaljplan har
befriat från
krav på bygglov trots att väsentliga frågor har lämnats öppna i
planen och
tillräckliga villkor inte har angetts för bygglovsbefrielse. Detta
följer redan
av gällande bestämmelser. Regeringen anser vidare, i likhet med
utredningen, att
ett beslut inte bör kunna överklagas på den grunden att kommunen inte
tillräckligt utnyttjat möjligheterna till bygglovsbefrielse.
Regeringen anser
emellertid att det inte behövs någon särskild lagreglering i frågan,
eftersom
bygglovsbefrielse inte kan anses vara en rättighet och varje sådant
beslut får
anses vara gynnande för den som har fördel av det. Bestämmelserna i
12 kap. 1
bör kunna utgöra grund för staten att ingripa på grund av att staten
genom för
långtgående undantag från bygglovskrav har berövats möjligheterna att
bevaka där
angivna statliga intressen.

6.4 Byggherrens ansvar för de tekniska egenskaperna

Regeringens förslag: Byggherren ges det fulla
ansvaret för att byggnaden eller anläggningen
uppfyller de tekniska egenskapskraven, medan
byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Av remissinstanserna har ett femtiotal yttrat
sig i
frågan. Nästan alla är positiva till principen att byggherren skall
ha det fulla
ansvaret, även om det föreligger olika synpunkter på frågan i vilken
utsträckning utredningsmannens förslag till kontrollsystem verkligen
tillgodoser
denna princip. Några remissinstanser, bl.a. Boverket, länsstyrelserna
i
Jönköpings och i Göteborgs och Bohus län, Stockholms stad samt Malmö
och Borås
kommuner, anser inte att utredningens förslag till kontrollsystem är
tillräckligt klarläggande i ansvarsfrågan. Föreningen för
samhällsplanering
anser att nuvarande regler är tillräckliga. Några remissinstanser,
bl.a.
Konsumentverket, Föreningen Sveriges bygglovgranskare och
byggnadsnämndssekreterare, Sveriges byggnadsinspektörer och
Föreningen Sveriges
VVS-inspektörer och ett antal kommuner, är inne på tanken att
principen inte är
lämplig beträffande engångsbyggare och små företag och
prefabricerade småhus.
Närings- och teknikutvecklingsverket anser att huvudansvaret bör vila

entreprenören. De handikappades riksförbund och Handikappförbundens
samar-
betsorgan anser att det är byggnadsnämnden som skall garantera
byggnadens
egenskaper.
Skälen för regeringens förslag: Till de brister i nuvarande
prövnings- och
kontrollsystem som utredningen har pekat på hör det oklara
ansvarsförhållande
som råder mellan byggnadsnämnden och byggherren, bl.a. till följd av
den
sammanblandning av deras roller som redovisats i tidigare avsnitt.
Enligt 9 kap. 1 PBL skall byggherren se till att arbetena utförs
enligt
bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut som har
meddelats med
stöd av dessa bestämmelser. I propositionen med förslaget till PBL
framhålls att
bestämmelserna i PBL om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll skall
vila på
principen att byggherren har huvudansvaret för att bestämmelserna
iakttas och
att byggnadsnämndens tillsyn bör inriktas på att kontrollera att
byggherren
tagit sitt ansvar (prop. 1985/86:1 s. 310 ff och 755 ff). Detta
återspeglas
också i 8 kap. 11 och 12 PBL där det sägs att ansökningar om
bygglov skall
bifallas om åtgärden "kan antas" uppfylla egenskapskraven i 3 kap.
Utvecklingen
har emellertid blivit den att både byggherrar och allmänhet ofta
uppfattar ett
bygglov och förfarandet kring detta så att byggnadsnämnden i alla
avseenden
granskat och godkänt byggnaden och därmed garanterar dess kvalitet
när det
gäller föreskrivna egenskaper. Det är vidare oklart vilket ansvar
byggnadsnämnden tar på sig om den granskat och godkänt en felaktig
teknisk
konstruktion av en byggnad. Byggherren för sin del är ju skyldig att
följa
beslut som meddelats av byggnadsnämnden. Särskilt oklar är
situationen om
byggnadsnämnden under samrådet lämnat felaktiga råd och
rekommendationer, som
byggherren sedan följt, eller om nämnden under bygglovsprocessen
eller vid be-
siktningar inte uppmärksammat och påtalat sådana fel som det kan
anses att den
rimligen borde ha upptäckt.
Regeringen anser att ansvaret gentemot det allmänna för att en
byggnad eller
annan anläggning uppfyller gällande tekniska egenskapskrav självklart
helt skall
åvila byggherren. Det klargörs bäst genom att byggnadsnämndens
förhandsprövning
av projekten tas bort och nämnden åläggs ett renodlat tillsynsansvar.
Hur detta
sedan bör utformas diskuteras i det följande.
En sådan lösning har också andra fördelar genom att den möjliggör
en
avbyråkratisering och förenklingar för den enskilde. Även dessa
aspekter tas upp
i det följande.
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra
byggnadsarbeten
(9 kap. 1 PBL). I många länder finns ett lagstadgat ansvar för
entreprenörer,
arkitekter och andra. Regeringen finner dock inte anledning att i
detta
sammanhang gå ifrån den svenska traditionen att det är den som låter
uppföra
byggnaden som har ansvaret gentemot det allmänna för att uppfylla de
statliga
kraven. Ansvarsförhållandena mellan beställaren och hans
uppdragstagare och
leverantörer samt mellan beställaren och brukare och köpare av
byggnaden får
regleras i civilrättslig ordning.

6.5 Det nya kontrollsystemet

Ett nytt kontrollsystem bör utformas från den utgångspunkten att
byggherren
bestämmer byggnadens utformning och kvalitet i tekniskt avseende och
har
ansvaret för byggnadens egenskaper gentemot köpare, brukare och
tredje man.
Byggherrens valfrihet måste dock begränsas inom av staten uppställda
ramar med
hänsyn till väsentliga allmänna intressen när det gäller hälsa,
säkerhet, miljö
och sociala behov. Endast byggnader, som håller sig inom dessa ramar,
bör få
förekomma. Byggherren skall därför ha en skyldighet att för
byggnadsnämnden
styrka att hans byggnad uppfyller dessa statliga krav. Bestyrkandet
bör ske
genom att byggherren företer intyg om utförd kontroll av byggnaden
utfärdat av
någon person som byggnadsnämnden har förtroende för.
Kontrollsystemet bör alltså gå ut på att en byggherre inför
byggnadsnämnden
skall visa att han låtit det hus som han uppför undergå kontroll i de
avseenden
som krävs med hänsyn till de väsentliga allmänna intressena. Från
denna
principiella utgångspunkt bör ett system utformas med de
modifieringar som en
praktisk tillämpning fordrar.

6.5.1Bygganmälan

Regeringens förslag: Bygglov omfattar inte en
prövning av en byggnads eller annan anläggnings
tekniska egenskaper. Vissa i lag angivna åtgärder
får dock inte vidtas förrän tre veckor efter det att
byggnadsnämnden underrättats om arbetena genom en
bygganmälan. Bygganmälan kan göras separat eller som
en del av en anmälan om bygglov. Byggnadsnämnden
kan medge att arbetena påbörjas tidigare än tre
veckor efter underrättelsen. I de fall bygg-
felsförsäkring krävs får arbetena inte påbörjas innan
bevis om sådan försäkring getts in till
byggnadsnämnden. Arbetena får inte heller påbörjas
utan sådant yttrande från skyddsombud m.fl. som nu
krävs för bygglov.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
med den
skillnaden att utredningen föreslår att anmälningsplikten också skall
omfatta de
areella näringarnas ekonomibyggnader utanför detaljplan, vissa
ändringar av en-
och tvåbostadshus utanför detaljplan och områden med samlad
bebyggelse samt
anordnande av tunnlar för tunnelbana. Utredningen föreslår också att
en
bygganmälan skall förfalla efter två år.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har haft synpunkter

anmälningsfrågan. I den mån de inte tillstyrkt förslaget eller tagit
avstånd
från det föreslagna systemet som helhet har följande synpunkter
framförts: Några
remissinstanser anser att bygganmälan inte bör krävas då bygglov
krävs. En rad
remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO), Jordbruksverket,
Länsstyrelserna i Malmöhus och i Göteborgs och Bohus län, Norrtälje,
Västerås
och Sundsvalls kommuner samt Lantbrukarnas riksförbund anser att
anmälningsskyldigheten inte bör omfatta sådana åtgärder som idag inte
kräver
bygglov. Andra, bl.a. Vägverket, har motsatt uppfattning. Linköpings
kommun
hävdar att statliga och landstingsägda byggnader inte bör undantas
från
anmälningsplikten. Ett par remissinstanser, bland dem exempelvis
Gotlands kommun
föreslår att kommunen bör kunna besluta om anmälningspliktens
omfattning. Många
remissinstanser, bl.a. Enköpings, Helsingborgs och Västerås kommuner,
anser att
treveckorsfristen är för kort. Andra såsom exempelvis Svenska
arkitekters
riksförbund föreslår att fullständiga ritningar och tekniska
beskrivningar skall
bifogas anmälningen. Arbetarskyddsstyrelsen anser att yttrandet från
arbetstagarna bör vara skriftligt och ges in till byggnadsnämnden
samtidigt med
bygganmälningen. Ett antal remissinstanser, såsom exempelvis
Räddningsverket,
länsstyrelsen i Malmöhus län och Tingsryds kommun, har påpekat att
det i
förslaget saknas en koppling till reglerna om skyddsrum.
Skälen för regeringens förslag: För att byggnadsnämnden skall kunna
utöva sin
tillsyn över byggnadsverksamheten och vid behov kunna ingripa på ett
tidigt
stadium är det rimligt att större byggnadsåtgärder inte får vidtas
utan att
nämnden underrättats om dem och haft tid att eventuellt reagera.
I det fall bygglov krävs är bygglovsansökningen i sig en
tillräcklig
underrättelse till byggnadsnämnden om byggnadsarbetena, om
handlingarna
innehåller en uppgift också om planerad byggstart. I sådana fall bör
någon
separat bygganmälan inte krävas. Inget bör dock hindra att byggherren
lämnar in
en sådan anmälan separat, t.ex. före ansökningen om bygglov i syfte
att kunna
påbörja arbetena omedelbart när bygglov föreligger. I vissa fall, då
bygglov
inte krävs, är det nödvändigt att en särskild bygganmälan görs för
byggnader och
andra anläggningar där det normalt är angeläget med en något skärpt
kontroll av
de tekniska egenskaperna.
När det gäller de areella näringarnas ekonomibyggnader och vissa
ändringar av
småhus delar regeringen utredningens principiella uppfattning att det
bör vara
åtgärdernas karaktär och inte den plats där de vidtas som bör vara
styrande för
kravet på teknisk kontroll. Emellertid har dessa åtgärder sedan länge
varit
befriade från bygglov och den tekniska kontroll som följer med ett
sådant.
Regeringen känner inte till att detta medfört några påtagliga
olägenheter. Det
finns därför av praktiska skäl inte någon anledning att nu skärpa
kontrollreglerna genom att i dessa fall kräva en bygganmälan.
Tunnelbanetunnlar omfattas idag inte av krav på bygglov. Med
anledning av att
stadsbyggnadskontoret i Stockholm framhållit det angelägna i att
byggnadsnämnden
ges möjligheter att ställa krav på framför allt tätning av sådana
tunnlar för
att skydda grundvattnet föreslår utredningen att anmälningsplikt
skall införas
beträffande dessa tunnlar. Utredningen anser däremot att man bör
avvakta
pågående lagstiftningsarbete rörande järnvägar innan anmälningsplikt
införs för
järnvägstunnlar (betänkandet s. 210-211). Regeringen noterar att både
tunnelbane- och järnvägstunnlar omfattas av föreskriften i 3 kap. 2
PBL om
utformning så att inverkan på grundvattnet, som kan vara skadlig för
omgiv-
ningen, begränsas. Krav på tunnlarnas utformning till skydd för
grundvattnet
finns alltså. Frågan är därför bara om tunnlarna skall omfattas av
det nya
kontrollsystemet. Regeringen konstaterar därvid att landstingsägda
anläggningar
generellt undantagits från nuvarande tekniska byggslovprövning och
föreslagits
bli undantagna från den nya anmälningsplikten. Det kan mot den
bakgrunden inte
anses angeläget att nu införa en anmälningsplikt för sådana
tunnelbanetunnlar
som inte tillhör något landsting. Frågan bör avvakta tills resultatet
av
övervägandena om järnvägstunnlar lett till resultat.
Anmälningsplikt bör alltså föreligga beträffande samma åtgärder som
för
närvarande kräver bygglov. Det bör gälla även i de fall
bygglovsbefrielse
meddelats genom beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Regeringen ser inget behov av att anmälningsplikten skall kunna
varieras genom
kommunala beslut. I enkla fall är ju anmälningsplikten ytterst
lindrig. Det kan
i de allra enklaste fallen räcka med ett telefonsamtal där byggherren
talar om
vad han tänker bygga och var, varefter en tjänsteman hos
byggnadsnämnden
dokumenterar samtalet genom en tjänsteanteckning.
I enklare fall bör anmälan alltså kunna göras muntligt, men för att
missförstånd och osäkerhet skall undvikas bör det normala vid större
projekt
dock vara en skriftlig anmälan.
Det faller sig naturligt att en anmälning av byggnadsarbeten
innehåller
upplysning om deras art och omfattning samt fastighetens beteckning
och
byggherrens namn och adress. Det bör också framgå när byggherren
avser att
starta arbetena. Om denna tidpunkt ligger längre fram än tre veckor
kan det ha
betydelse för nämndens planering av tidpunkt för byggsamrådet (se
avsnitt
6.5.4). Det bör dock inte finnas något krav på att en viss dag när
arbetena
skall påbörjas måste anges. Det kan exempelvis räcka med att
byggherren uppger
att han avser att påbörja arbetena inom viss tid efter det att
bygglov
beviljats. De närmare föreskrifterna om bygganmälningar bör meddelas
i
förordning.
Det kan naturligtvis många gånger underlätta handläggningen hos
byggnadsnämnden om anmälan innehåller relativt utförliga uppgifter om
byggnadsarbetena. Nämnden kan då t.ex. tidigt avgöra om byggsamråd
behövs eller
inte. Är nämnden osäker om projektets utformning riskerar byggherren
att nämnden
kallar till samråd även i fall då sådant egentligen inte behövs.
Innehållet i anmälningen bör inte mer än beträffande vissa
grundläggande
uppgifter regleras i föreskrifter utan överlåtas till byggherrens
eget omdöme
och eventuella råd från den berörda byggnadsnämnden.
I de fall då bygglov inte krävs för lokaliseringsprövningen eller
då bygglov
redan har meddelats bör arbetena få starta vid den tidpunkt som
byggherren själv
bestämmer. Detta underlättar väsentligt hans tidsplanering av
arbetena,
beställning av leveranser, upphandling av tjänster etc.
Man skulle kunna tänka sig att byggnadsarbetena skulle få påbörjas
genast
efter det att dessa anmälts till byggnadsnämnden. Det finns
emellertid ett
berättigat intresse för både byggnadsnämnden och byggherren att
nämnden får en
begränsad tid på sig för att hinna förvarna byggherren om det redan
av
anmälningen framgår att arbetena av någon anledning inte kommer att
kunna
uppfylla gällande krav och därför inte bör påbörjas. Nämnden behöver
också viss
tid för att ta ställning till behovet av samråd. Denna tid kan
lämpligen vara
tre veckor, såvida nämnden inte själv i det enskilda fallet finner
att den inte
behöver utnyttja hela denna tidsfrist. En sådan tidsfrist gör att det
ändå blir
byggherren som bestämmer när arbetena kan börja.
Tre veckor torde vara en fullt tillräcklig tid för att nämnden
skall hinna
bedöma om byggnadsföretaget är av sådan beskaffenhet att något samråd
och någon
kontrollplan (se avsnitt 6.5.5) inte behövs, om utstakning behövs (se
avsnitt
6.5.2) eller om byggnadsföretaget förefaller vara så uppenbart
felaktigt att
byggherren bör varnas för att påbörja det.
Till en bygganmälan, vare sig den sker separat eller som en del av
en
bygglovsansökan, kan i förekommande fall fogas ett sådant bevis om
byggfelsförsäkring enligt lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring som
skall ges
in före byggstart samt sådant yttrande från skyddsombud m.fl. som för
närvarande
krävs för bygglov. Något krav på att så skall ske bör dock inte
ställas. Det
räcker med en bestämmelse om att byggnadsarbeten inte får påbörjas
innan bevis
om försäkring respektive att skyddsombud m.fl. beretts tillfälle att
yttra sig.
Motsvarande bör gälla för besked om skyddsrum enligt 32
civilförsvarslagen
(1960:74). Kravet på yttrande från
skyddsombud m.fl.
ansluter till bestämmelser i arbetsmiljölagen, enligt vilka
skyddsombud och
skyddskommitté skall delta i planering av nya och ändrade
arbetslokaler. Det är
viktigt att den samverkan som sålunda skall ske äger rum på ett så
tidigt
stadium som möjligt. Yttrandet är en slutlig bekräftelse på att
erforderlig
samverkan har skett.
Att byggnadsarbetena inte får påbörjas i strid mot ett sådant
beslut om
gatuersättning m.m. som avses i 8 kap. 32 PBL framgår av det
lagrummet.
Eftersom förutsättningarna för ett byggnadsarbete kan förändras med
tiden bör
ny bygganmälan göras om byggherren inte hunnit starta arbetena inom
två år. Till
skillnad från utredningen anser regeringen dock att denna tidsfrist
inte bör
kopplas till bygganmälan, som är en relativt formlös underrättelse,
utan till
det formella beslutet om kontrollplan (se avsnitt 6.5.5).

6.5.2Utstakning

Regeringens bedömning: Den nuvarande regleringen i
fråga om utstakning bör bibehållas.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens be-
dömning.
Remissinstanserna: Bara ett par remissinstanser, däribland
Lantmäteriverket
och länsstyrelsen i Stockholms län, har yttrat sig i denna fråga. De
synpunkter
som framförts är att förslaget bör förtydligas så att det framgår att
utstakningen inte är ett kommunalt monopol.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande bestämmelser,
9 kap.
5 , skall byggnadsnämnden, när en byggnad skall uppföras eller
byggas till
eller när en annan anläggning skall utföras eller väsentligt ändras,
skyndsamt
låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och utmärka
dess
höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn till förhållandena på
platsen och
omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt
läge direkt
beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas
till
utstakningen.
I PBL-propositionen anförde föredragande statsrådet följande
(prop.
1985/86:1, s. 762).

"Enligt min mening bör det ankomma på byggnadsnämnden att pröva om
utstakning
och utmärkning erfordras. Behovet av sådana förrättningar gör sig
starkast
gällande i fråga om bygglovspliktiga åtgärder inom områden med samlad
bebyggelse. För mindre byggnader, tillbyggnader och anläggningar av
mindre
omfattning eller för byggnadsåtgärder inom glest bebyggda områden bör
byggherren
själv kunna ta ansvar för att placeringen blir riktig. I sådana fall
bör
byggnadsnämnden alltså avstå från utstakning och utmärkning. Det bör
också kunna
ske i fråga om projekt där byggherren eller entreprenören är ett
välrenommerat
företag e.d. med tillgång till mätteknisk kompetens."

I propositionen framhölls också (s. 84 f) att byggnadsnämnden borde
kunna
underlåta bl.a. utsättningar som fördyrar projektet för den enskilde.
Regeringen delar bedömningen i PBL-propositionen av när
byggnadsnämnden bör
tillse att utstakning sker. Det är också naturligt att
byggnadsnämnden skall
tillse att grannar som berörs av utstakningen kallas till denna. Det
finns
därför inte någon anledning att ändra nuvarande regler. Vanligen
torde det
finnas tid för utstakningen inom den treveckorsfrist som enligt
huvudregeln
löper mellan bygganmälan och byggstart.
Remissinstansernas påpekande bygger enligt regeringens mening i
viss mån på
ett missförstånd. Bestämmelsen ålägger inte byggnadsnämnden att själv
göra
utstakningen utan att tillse att utstakning sker under sådana former
att det
finns rimliga garantier för att det som skall utföras placeras på
exakt rätt
plats när placeringen har stor betydelse. Byggnadsnämnden skall
givetvis godta
att arbetet med utstakningen utförs av någon med tillräcklig
kompetens som
föreslås av byggherren.

6.5.3Kontrollen

Regeringens förslag: Byggnadsnämndens tillsyn
skall anpassas till det enskilda projektets art
och komplexitet, förtillverkningsgrad, annan
myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och
eget kontrollsystem. Byggherren kan av
byggnadsnämnden åläggas att bestyrka att
egenskapskraven uppfyllts. Bestyrkanden skall ske
genom fristående sakkunniga eller dokumenterad
egenkontroll. Övergångsvis och i enklare fall kan
också besiktningar av byggnadsnämnden användas för
bestyrkande.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget har i denna del mött ett övervägande
positivt
mottagande från remissinstanserna. De synpunkter som framförs går
delvis tvärt
emot varandra. Ett par remissinstanser, bland dem Statskontoret,
anser att
utredningen lagt för liten vikt vid bestyrkandena genom fristående
sakkunniga.
Något fler remissinstanser, såsom exempelvis Göteborgs kommun, anser
att större
vikt bör läggas vid de kompetenta byggherrarnas egenkontroll. Ett
antal
kommuner, bland dem Vänersborgs och Hudiksvalls kommuner, liksom
Svenska
kommunaltekniska föreningen anser att större utrymme bör ges för
byggnadsnämn-
dens besiktningar. Flera remissinstanser, t.ex. Boverket,
Konkurrensverket,
Sveriges provnings- och forskningsinstitut, Linköpings kommun och
Byggentreprenörerna, betonar att det aldrig eller endast undantagsvis
bör få
förekomma att byggnadsnämnden själv utför besiktningar.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller produkter som
omfattas av
byggproduktlagen skall producenten respektive importören ta ansvar
för
produktens egenskaper och själv låta den undergå den kontroll som
staten anser
behövlig. Den kontroll som myndigheterna utövar inriktas helt på en
marknadsövervakning som går ut på att undersöka om tillverkaren
respektive
importören tagit sitt ansvar för de produkter som han saluför.
Komponenterna i
en byggnad omfattas av detta system. Kontrollen av att själva
byggnaden
uppfyller de statliga kraven bör lämpligen anpassas till denna
förutsättning och
i görligaste mån bygga på samma principer.
För närvarande råder det en viss oklarhet om vem som skall bevisa
att en
byggnad uppfyller statens krav. En grundläggande allmän s.k.
bevisbörderegel är
att den som påstår att något förhåller sig på ett visst sätt också är
den som
måste bevisa detta. Det är av många skäl lämpligt att i princip utgå
från denna
regel också i detta sammanhang. Eftersom rätten att uppföra en
byggnad är
beroende av att byggnaden får vissa egenskaper, är det också rimligt
att
byggherren åläggs att visa att förutsättningarna för denna rättighet
är
uppfyllda.
Regeringen finner utredningens förslag ändamålsenligt från dessa
utgångspunkter. Av ekonomiska och praktiska skäl skall naturligtvis
byggnadsnämnden inskränka sin kontroll till frågor där nämnden erfa-
renhetsmässigt eller på andra grunder har anledning att anta att en
kontroll gör
mest nytta. Avgörande faktorer är därvid projektets art och
komplexitet,
förtillverkningsgraden, den kontroll som utövas av andra myndigheter,
byggherrens kompetens och kvaliteten och arten av den kontroll som
byggherren
själv utövar i relation till entreprenörer och andra. Kontroll kan
helt undvaras
då bygglovsbefrielse meddelats med stöd av 8 kap. 5 PBL beträffande
sådana
åtgärder som anges i nuvarande lydelse av paragrafen. Detsamma gäller
många av
de åtgärder som anges i 8 kap. 2 .
I den utsträckning som behövs bör byggnadsnämnden kräva att
byggherren styrker
att egenskapskraven uppfylls genom att för nämnden visa resultatet av
besiktningar och andra kontroller. Lämpligen kan det ofta ske genom
att
byggherren redovisar resultatet av den kontroll som ingår i hans eget
eller hans
entreprenörs kvalitetssäkringssystem eller i en entreprenadkontroll.
Är inte
detta tillräckligt bör nämnden kunna kräva intyg från besiktningar
eller
kontroller av fristående, oberoende personer med tillräcklig
kompetens. I den
mån sådana personer inte finns att tillgå bör byggnadsnämnden i
undantagsfall
också själv kunna åta sig att mot ersättning utföra vissa
besiktningar genom sin
personal. Detta kan av praktiska skäl också bli aktuellt när det
gäller enklare
s.k. självbyggen, där byggherren kan föredra att be byggnadsnämnden
kontrollera
vissa förhållanden i stället för att anlita en fristående
kontrollant.
Regeringen delar visserligen den uppfattning som framförts av ett
par
remissinstanser att stor vikt bör fästas vid kontroll genom oberoende
sakkunniga. Regeringen anser dock att det också är angeläget att
uppmuntra
företagens egen kvalitetssäkring.
När byggherren ger in ett kontrollintyg skall byggnadsnämnden godta
detta som
bevis på att egenskapskraven är uppfyllda i de avseenden som de
kontrollerats.
Bara om byggnadsnämnden har anledning att ifrågasätta intygets
riktighet bör den
kunna begära in annan bevisning eller själv kontrollera
förhållandena.

6.5.4Byggsamråd

Regeringens förslag: Omfattningen, sättet och
formen för bestyrkande av byggnadens eller
anläggningens överensstämmelse med egenskapskraven
skall bestämmas i samband med ett samrådsmöte mellan
byggnadsnämnden, byggherren och dennes entre-
prenörer m.fl. Ett sådant byggsamråd kan påkallas av
byggherren. Byggnadsnämnden är skyldig att kalla
till byggsamråd utom då projektet är mycket enkelt
eller då egenskapskraven bevakas av en annan
myndighet. Vid byggsamrådet skall byggnadsnämnden
informera byggherren om nämnden har anledning att
anta att arbetena kräver tillstånd av annan
myndighet. I de fall byggsamråd inte behövs enligt
byggnadsnämndens bedömning, skall nämnden snarast
underrätta byggherren om detta.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
med den
skillnaden att utredningen inte föreslagit någon skyldighet för
byggnadsnämnden
att underrätta byggherren då samråd inte behövs.
Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat
sig i denna
fråga anser att samrådet är mycket värdefullt. Många är dock kritiska
till
detaljer i den föreslagna regleringen. Ett par remissinstanser, såsom
exempelvis
Sala och Östersunds kommuner befarar att samrådet blir än mer
byråkratiskt än
nuvarande bygglovsprövning. Många remissinstanser, t.ex. Värnamo
kommun, anser
att det kommer för sent i processen. Det hävdas också av
Byggentreprenörerna och
Riksbyggen att samrådet bör initieras av byggherren och inte av
byggnadsnämnden
och att dess syfte att klarlägga behovet av bestyrkanden av
byggnadens
egenskaper, i stället för att klarlägga byggnadens egenskaper, bör
framgå
tydligare. Det ifrågasätts också, bl.a. av Stockholms stad, hur
frågor om
godtagbara avvikelser från gällande föreskrifter skall hanteras. Det
påpekas
vidare att större byggnadsarbeten ofta upphandlas successivt och att
entreprenörer för senare etapper ofta inte är utsedda när den första
etappen
startas. Ett par remissinstanser tar upp byggnadsnämndens
serviceskyldighet och
säger att denna innebär att nämnderna genom samrådet kan få ett
ansvar för
byggnadernas utformning och egenskaper. Det påpekas också, bl.a. av
Boverket,
att övergången till att ange de tekniska egenskapskraven i
funktionstermer i
stället för genom föreskrifter om tekniska lösningar som tillgodoser
vissa
funktioner, ökar byggherrarnas behov av besked från byggnadsnämnden
om en viss
teknisk lösning kan godtas. Slutligen anser Handikappförbundens
samarbetsorgan
att handikapporganisationerna bör vara representerade vid
samrådsmöten.
Skälen för regeringens förslag: När en byggnad väl är färdigställd
är det ofta
för sent att kontrollera vissa egenskaper, t.ex. grundläggningen. Det
är då
också ofta för sent att på ett ekonomiskt rimligt sätt rätta till
uppkomna fel,
t.ex. avsaknad av hiss. Kontrollen måste därför vanligen ske
successivt under
byggets gång. Såväl byggherren som byggnadsnämnden har därmed ett
starkt
intresse av att på ett så tidigt stadium som möjligt få klarhet i
vilka
kontroller och verifikationer som behövs. Detta är också angeläget
för att
byggherren skall kunna rationellt samordna de bestyrkanden, som
byggnadsnämnden
kräver, med de verifikationer som han själv behöver från t.ex.
entreprenören.
Likaså finns det ett behov på myndighetssidan att samordna olika
myndigheters
kontroller.
För detta ändamål finner regeringen i likhet med utredningen det
lämpligt att
de berörda parterna vid ett, eller vid behov flera, möten går igenom
projektet
och på ett uttömmande och för byggnadsnämnden bindande sätt
klarlägger vilka
krav på bestyrkanden som nämnden har. Detta syfte med samrådet kan
enligt
regeringens mening uttryckas klarare i lagtexten än vad
utredningsförslaget gör.
Vidare anser vi att samrådet inför byggstarten bör kallas byggsamråd
för att
skilja det från det samråd om planer som skall ske enligt 4 och 5
kap. PBL.
Fördelen med sådana samrådsmöten är också att byggnadsnämnden då
kan informera
byggherren om gällande regler och delge honom nämndens erfarenheter
av liknande
projekt eller av sådana tekniska lösningar som byggherren tänkt sig.
Byggherren
kan också begära upplysningar av nämnden i frågor som är av betydelse
för honom.

Byggnadsnämndens rådgivande verksamhet

Enligt 11 kap. 1 PBL skall byggnadsnämnden lämna råd och
upplysningar i frågor
som rör nämndens verksamhet. Denna bestämmelse sägs i propositionen
med
förslaget till PBL (prop. 1985/86:1, s. 306 och 307) ha tillkommit
mot bakgrund
av att en väl fungerande information om gällande regler för byggandet
är en
förutsättning för att bestämmelserna följs i praktiken.
Byggnadsnämnden bör
därför enligt propositionen ge råd samt upplysa om och förklara de
regler som
den byggande måste följa. Byggnadsnämndens information och rådgivning
bör dock,
enligt vad som sägs i propositionen, inte gå så långt att den kan
jämställas med
projektering eller att nämnden upprättar färdiga tekniska förslag.
Regeringen anser att denna informations- och rådgivningsskyldighet
alltjämt
bör gälla. Den bör ingå som en väsentlig del i byggsamrådet. Som
framgår av den
nämnda propositionen bör skyldigheten inriktas på innehållet i
gällande regler
och krav och inte utövas på ett sådant sätt att byggnadsnämnden
faktiskt tar
ansvaret för byggnadernas projektering eller fungerar som teknisk
konsult. Också
information om innehållet i gällande produktregler kan bli aktuell.

Byggsamråd

Byggherren bör kunna begära samråd när han finner behov av det. Det
kan till
exempel ske redan på projekteringsstadiet och ligga till grund för
byggherrens
överväganden om han skall söka bygglov eller inte. Samråd kan också
ske först
sedan arbetena påbörjats, om byggherren bedömer att samrådet inte har
någon
betydelse för t.ex. schaktning och förberedelserna för
grundläggningen. Vid
behov kan byggsamrådet delas upp i etapper och genomföras successivt
under
arbetenas gång. Eftersom byggherren är den som har det fulla ansvaret
för
byggnadens egenskaper och skall tillhandahålla den verifiering av
dessa som
behövs, är det naturligt att det är byggherren som tar initiativet
till samrådet
och lämnar förslag på verifieringssätt. Byggnadsnämnden bör dock ha
en
skyldighet att kalla till samråd då nämnden anser att det behövs för
att kunna
utöva en effektiv tillsyn över att gällande regler följs. Kallelsen
bör då ske
så snart som möjligt efter det att bygganmälan gjorts. Byggherren bör

kännedom om att byggnadsnämnden påkallar byggsamråd innan han börjar
byggnadsarbetena.
Frågan om tillämpningen av funktionsnormer bör vid samrådet
teoretiskt
hanteras så att byggnadsnämnden vid behov informerar byggherren om
normens
innebörd. Med denna utgångspunkt redovisar byggherren en teknisk
lösning som han
anser tillgodoser normens krav. Byggnadsnämnden kan då många gånger
konstatera
att lösningen är sådan att nämnden saknar anledning att begära någon
särskild
kontroll av att den tillgodoser egenskapskraven. I andra fall kan
nämnden känna
osäkerhet om den tekniska lösningens ändamålsenlighet. I så fall kan
nämnden
begära att byggherren genom ett sakkunnigintyg bestyrker att den
tekniska
lösningen uppfyller normens krav. Nämnden kan då också behöva
klargöra hur den
anser att verifikationen bör ske. Byggherren har i så fall att lämna
förslag på
en sakkunnig som han anser vara lämplig att göra bedömningen. Om
byggnadsnämnden
godtar detta förslag är nämnden också skyldig att godta den slutsats
som den
sakkunnige kommer fram till i sitt intyg. I det fall den sakkunnige
skulle finna
att den av byggherren föreslagna tekniska lösningen inte är
godtagbar, får
byggherren söka en annan teknisk lösning. Han har också möjlighet att
begära
prövning av en annan sakkunnig, som byggnadsnämnden kan godta. Det är
givetvis i
byggherrens intresse att frågor av detta slag klaras ut så tidigt som
möjligt.
Det är bl.a. därför som han bör ha rätt att påkalla samråd redan på
projekteringsstadiet.
Byggnadsnämnden bör ha en skyldighet att vid byggsamrådet informera
byggherren
om nämnden finner anledning att anta att arbetena kräver tillstånd av
någon
annan myndighet. Detta får ses som ett led i byggnadsnämndens
allmänna
serviceskyldighet och skall inte uppfattas så att nämnden garanterar
att
tillstånd inte krävs av myndigheter som nämnden inte pekat ut. Syftet
med
informationen är att underlätta för båda parter att samordna
tillsyns- och
kontrollverksamheten på ett rationellt och kostnadsbesparande sätt.

Formerna för byggsamrådet

Förutom byggherren själv och en representant för byggnadsnämnden kan
det vara
lämpligt att entreprenörer, berört försäkringsbolag samt berörda
representanter
för yrkesinspektionen och andra berörda myndigheter och kommunala
förvaltningar
deltar i byggsamrådet. Byggherrens kvalitetsansvarige (se avsnitt
6.5.8) bör
alltid närvara. Yttrandet från skyddsombudet m.fl. bör kunna visas
upp vid
samrådet. I övrigt har nämnden att bevaka de tekniska
egenskapskraven, inklusive
tillgänglighetsfrågorna.
Formerna för byggsamrådet bör inte detaljregleras i lag eller
föreskrifter
utan kunna anpassas till förutsättningarna i varje enskilt fall.
Byggnadsnämnden
måste dock få en så pass omfattande redovisning av projektet att
nämnden kan ta
ställning till bestyrkandefrågorna. Många gånger kräver detta att
byggherren ger
in handlingar i god tid före samrådsmötet eller att detta delas upp i
etapper.
Det ligger i parternas eget intresse att från fall till fall finna
den mest
praktiska formen för samrådsförfarandet.
Samrådsförfarandet bör, som redan framhållits, göras så enkelt som
möjligt.
Någon risk för att det skall kunna bli mer komplicerat än den
komplicerade
process, som dagens bygglovshantering kan göras till, föreligger
inte. Både i
det nuvarande och det föreslagna systemet är komplexiteten ytterst
beroende på
de enskilda individernas förmåga och vilja att hantera ärendena på
ett smidigt
sätt. Det föreslagna systemet har dock den fördelen att det ger
byggherren
större möjligheter än dagens system att påverka handläggningen.
Om byggnadsnämnden finner att samråd inte är nödvändigt, bör
byggherren
underrättas om detta. Det behövs för att undvika oklarheter och
missförstånd.
Underrättelsen bör givetvis lämnas så snart som möjligt.
Byggnadsnämnden kan för närvarande i samband med bygglov medge
mindre
avvikelser från gällande tekniska föreskrifter (8 PBF). Behovet av
sådana
avvikelser minskar när egenskapskraven uttrycks i funktionskrav i
stället för
som föreskrifter om tekniska lösningar. Ett stort steg i den
riktningen har
tagits i Boverkets nya bygg- och konstruktionsregler (BFS 1993:57
resp. 58) som
trädde i kraft den 1 januari 1994. Det är emellertid uppenbart att
denna
avvikelsemöjlighet behöver behållas ännu en tid. Ett sådant
medgivande kan
lämpligen dokumenteras i protokollet från samrådsmötet.

6.5.5Kontrollplan

Regeringens förslag: Omfattningen, sättet och
formen för att bestyrka en byggnads eller
anläggnings överensstämmelse med egenskapskraven
skall i samband med byggsamrådet dokumenteras i en
kontrollplan om detta inte på grund av
omständigheterna är obehövligt. Beslut om en
kontrollplan kan överklagas hos länsstyrelsen.
Beslutet förfaller om arbetena inte påbörjas inom två
år. Det gör också ett besked från byggnadsnämnden att
kontrollplan inte behövs.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag,
även om
utredningen använder beteckningen "kvalitetsplan" och uttrycket
"godkänna"
planen. Utredningen har inte föreslagit att beslutet om
kontrollplanen skall
förfalla efter två år, men väl att bygganmälan skall förfalla.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är
ingen helt
negativ till förslaget, men ett antal frågor och synpunkter framförs.
En
invändning från ett antal remissinstanser är att kvalitetsplanen
innebär att
byggnadsnämnden tar ett ansvar för byggnadens egenskaper, trots att
detta skall
vila på byggherren. Boverket föreslår att byggherrens förslag till
kvalitetsplan
skall lämnas in till byggnadsnämnden samtidigt med bygganmälan för
att ge
byggnadsnämndens personal mer tid att granska den och vid behov ta
upp den i
nämnden. En remissinstans anser det oklart i vad mån en kvalitetsplan
kan
överklagas. Sveriges fastighetsägareförbund uttrycker oro för att
kommunerna kan
komma att ställa mycket olika krav på kontrollplaner. Också
beteckningen
"kvalitetsplan" kritiseras.
Skälen för regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för
bestyrkande av byggnadens eller anläggningens överensstämmelse med
egenskapskraven bör, som nyss sagts, på ett uttömmande och för
byggnadsnämnden
bindande sätt bestämmas i samband med byggsamrådet. För detta
ändamål finner
regeringen i likhet med utredningen det lämpligt att byggnadsnämnden
vid eller
strax efter mötet beslutar om en plan för kontrollen av arbetena.
Kontrollplan
är då en mer adekvat benämning än kvalitetsplan.
Kontrollplanen - inklusive handlingar som legat till grund för den
- måste av
ordningsskäl dokumenteras på lämpligt sätt. Ansvaret för detta bör
vila på
byggnadsnämnden, som har att besluta om planen. Underlaget för planen
tillhandahålles dock lämpligen av byggherren.
I enklare fall kan kontrollplanen givetvis bli mycket kortfattad
eller helt
undvaras. Samrådet kan ju till och med resultera i att någon
kontrollplan inte
anses behövlig. Även detta bör i så fall dokumenteras i ett beslut.
Även om det sällan förekommer att byggnadstekniska frågor tas upp i
den
samfällda byggnadsnämnden (dessa avgörs vanligen av tjänstemän efter
delegation)
kan det givetvis inträffa att ett behov av nämndbehandling av
kontrollplanen
uppkommer. I dessa fall kommer alltså beslutet om kontrollplanen att
dra ut på
tiden. Byggherren kan dock i någon mån motverka detta genom att lämna
in ett väl
underbyggt förslag i god tid. Att beslut om kontrollplan inte fattats
hindrar
inte heller att byggherren på egen risk startar arbetena, kanske i
okontroversiella delar.
Det vanliga bör vara att beslut om kontrollplanen fattas av någon
tjänsteman
efter delegation från byggnadsnämnden. Nämndens befattning med
planerna bör i
första hand bestå i att meddela riktlinjer för tjänstemännens
handläggning. Det
är en viktig uppgift för nämnden att genom sådana riktlinjer
prioritera
kontrollinsatserna till sådana frågor där kontroll är mest angelägen.
Nämnden
får därmed ett avgörande inflytande på hur smidigt det nya systemet
fungerar.
Tvärt emot vad en av remissinstanserna ansett bör kraven på
kontrollplaner
kunna variera från kommun till kommun beroende på lokala
omständigheter och
prioriteringar. Byggherren bör dock ha en möjlighet att angripa
alltför
långtgående krav. För det fall att byggherren anser att
byggnadsnämnden
går för långt i sina önskemål om kontroll, bör det gå att få
byggnadsnämndens
beslut i fråga om kontrollplanen överprövat. Ett sådant överklagande
bör, i vart
fall i avvaktan på utredningens fortsatta överväganden rörande
överklagandefrågor, följa samma instansordning som för närvarande
gäller för
överprövning av frågor enligt 3 kap. PBL. Första instans bör därför
vara
länsstyrelsen. Dess beslut bör kunna överklagas till
kammarrätten.Även i detta
fall gäller att frånvaron av en kontrollplan inte hindrar att
byggherren på egen
risk påbörjar byggnadsarbetena.
Det ligger i sakens natur att överprövningen inte kan avse ett
yrkande om
utökad kontroll.
Kontrollplanens uppgift är att bl.a. ange hur och av vem
bestyrkanden skall
göras. Det kommer att vara en fördel för byggherren att då kunna
hänvisa till
kvalitetssäkringssystem och kontrollanter som certifierats för sådana
ändamål.
Om så inte sker, måste byggnadsnämnden själv göra en bedömning i det
enskilda
fallet. Vanligen torde detta inte medföra några problem på grund av
nämndernas
kännedom om olika företag och personer som är verksamma inom
kommunen. Också den
bedömning som byggherrens kvalitetsansvarige (se avsnitt 6.5.8) gör
bör ha stor
betydelse i sammanhanget.
Regeringen anser inte att byggnadsnämnden påtar sig något ansvar
för
byggnadens egenskaper genom att besluta om vilka bestyrkanden av
byggnadens
egenskaper som nämnden önskar för att försäkra sig om att byggherren
kan antas
ta sitt ansvar att uppfylla gällande egenskapskrav. Det av
utredningen
föreslagna uttrycket "godkänna" planen anger visserligen att det är
byggherren
som lämnar ett förslag som sedan godkänns av nämnden. Men för att
helt undvika
att planen kan uppfattas som något slags godkännande av byggnadens
egenskaper
bör uttrycket "godkänna" inte användas.
Eftersom förhållandena ändras över tiden bör byggnadsnämndens
beslut om en
kontrollplan eller besked att en kontrollplan inte behövs gälla bara
under två
år, om byggnadsarbetena inte påbörjas dessförinnan. Löper denna
tidsfrist ut,
måste således en ny bygganmälan göras. Det innebär att
byggnadsnämnden då kan
kalla till nytt samråd och besluta om en ny kontrollplan.
En kontrollplan kan också behöva revideras om grundläggande
förutsättningar
för byggnadsarbetena ändras under arbetenas gång, t.ex. genom byte av
byggherre
eller entreprenör.
Frågan om kontrollplanens utformning vid etappindelningar av
byggnadsarbeten
och vid etappindelad ombyggnad tas upp i avsnitt 6.5.7. En
kontrollplan kan
givetvis inte krävas vid rivningsarbeten.

6.5.6Slutbevis

Regeringens förslag: När byggherren bestyrkt
byggnadens eller anläggningens egenskaper på
föreskrivet sätt och byggnadsnämnden inte har
funnit någon särskild anledning till ingripande
skall byggnadsnämnden utfärda ett bevis om detta
(slutbevis). Ett beslut att inte utfärda ett
slutbevis kan av byggherren överklagas hos
länsstyrelsen.

Utredningens förslag: När arbetena slutförts, skall
byggnadsnämnden utan
onödigt dröjsmål lämna ett slutgodkännande under förutsättning att
det kan antas
att samhällskraven uppfyllts. Denna prövning grundas normalt på
byggnadsnämndens
uppföljning av kontrollplanen. I enklare fall får byggnadsnämnden
besluta att
slutgodkännande inte erfordras. Slutgodkännanden överklagas hos
länsstyrelsen.
Remissinstanserna: Slutgodkännandet är den del i det föreslagna
kontrollsystemet som rönt mest kritik från remissinstanserna. Några
remissinstanser, såsom exempelvis Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län,
Helsingborgs kommun, Byggentreprenörerna och Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer har påtalat att slutgodkännandet i väsentliga
avseenden
liknar det godkännande som ett bygglov innebär och därmed ger
byggnadsnämnden
ett ansvar för byggnadens egenskaper, trots att detta bör åvila
byggherren.
Ansvarsfrågan anses därför oklar. Också termen "godkännande" anses
missvisande i
sammanhanget, bl.a. av Boverket. Flera remissinstanser, såsom
exempelvis Kalmar
kommun och Svenska kommunaltekniska föreningen anser att ett
slutgodkännande
inte rimligen kan lämnas utan att byggnadsnämnden själv besiktat
arbetena. Det
har också påpekats att en så viktig handling som slutgodkännandet bör
utfärdas
omgående. En remissinstans anser det oklart i vad mån ett
slutgodkännande kan
överklagas. Mörbylånga kommun anser att den kvalitetsansvarige (se
avsnitt
6.5.8) bör utfärda slutgodkännandet.
Skälen för regeringens förslag: Utredningen har anfört (s. 251):

"Av hänsyn till byggherren och hans kreditgivare m.fl. bör
byggnadsnämnden,
när de intyg och de besiktningar skett, som framgår av
kvalitetsplanen, utfärda
ett bevis om att nämnden för sin del saknar anledning att inte
tillåta att
byggnaden tas i bruk. Ett sådant slutgodkännande innebär inte att
byggnadsnämnden ikläder sig något ansvar för att byggnaden uppfyller
samhällets
krav."

Regeringen delar i sak utredningens uppfattning men anser att denna
kan
formuleras tydligare än vad som skett i utredningsförslaget. Bl.a.
bör det klart
framgå att det inte är fråga om något godkännande av byggnaden som
kan liknas
vid det nuvarande bygglovet. Ordet slutgodkännande bör därför bytas
mot
slutbevis. Detta skall enbart utgöra ett kvitto på att byggherren har
fullgjort
vad på honom ankommer i förhållande till byggnadsnämnden i samband
med
byggnadsarbetena. Slutbevis skall således utfärdas så snart alla de
bestyrkanden
som anges i kontrollplanen kommit in till nämnden och befunnits vara
i sin
ordning. Det ligger i sakens natur att
ett sådant
kvitto endast kan utfärdas av byggnadsnämnden.
Under vissa omständigheter kan det dock inträffa att slutbevis inte
bör
utfärdas, trots att förutsättningarna föreligger enligt
kontrollplanen. Det kan
vara fallet om byggnadsnämnden i sin egenskap av tillsynsmyndighet
får kännedom
om att byggnaden, trots att kontrollplanen följts, ändå saknar
väsentliga
egenskaper. I så fall bör denna fråga klaras ut innan slutbevis
utfärdas.
Slutbeviset bör utfärdas snarast möjligt. Till skillnad mot
utredningen anser
regeringen att det inte är nödvändigt att vänta till dess byggnaden
färdigställts. Det räcker med att alla begärda bestyrkanden kommit in
till
nämnden och det spelar ingen roll att en del åtgärder av mindre
betydelse då
kanske återstår. Har nämnden inte i kontrollplanen krävt bestyrkande
av dem får
de anses vara av mindre betydelse från kontrollsynpunkt. Syftet med
byggnadsnämndens kontroll är ju att den varken skall utgöra någon
förhandskontroll av en tillämnad byggnad eller en efterhandskontroll
av en
färdig byggnad utan en parallellt med byggnadsarbetena löpande
kontroll av att
byggherren förvissar sig om att med hänsyn till de föreskrivna
egenskapskraven
viktiga moment i arbetena utförs på rätt sätt.
Regeringen delar inte utredningens uppfattning att byggnadsnämnden
i enklare
fall skall få underlåta att utfärda slutbevis. Har en kontrollplan
upprättats
behövs en kvittens på att den fullföljts. Slutbeviset har den
rättsliga
innebörden att byggnadsnämnden inte kan kräva ytterligare
bestyrkanden av
byggnadens egenskaper. Inte heller kan byggnadsnämnden därefter kräva
några
ändringar av byggnaden utan att inleda ett nytt förfarande enligt 10
kap. 12
PBL.
Av rättssäkerhetsskäl bör byggherren kunna överklaga en vägran från
byggnadsnämnden att utföra ett slutbevis.

6.5.7Sanktioner

Regeringens förslag: Om byggnadsarbeten påbörjas
utan föreskriven anmälan skall en särskild avgift på
mellan 200 och 1 000 kronor betalas. Om
byggherren till byggnadsnämnden gett in de
bestyrkanden som krävs enligt kontrollplanen, men
nämnden finner att det brister i förutsättningarna
för att utfärda ett slutbevis, skall nämnden utan
oskäligt dröjsmål ta ställning till i vilken
omfattning byggnaden skall få användas till dess
att bristerna åtgärdats. Ett därvid beslutat
användningsförbud kan förenas med vite.

Utredningens förslag: En byggnad får inte användas förrän
slutgodkännande
lämnats, om inte byggnadsnämnden särskilt medger det. Om en byggnad
tas i bruk
utan att ett sådant godkännande meddelats i ett fall då
slutgodkännande skulle
ha krävts får byggnadsnämnden inom fem år från det bygganmälan
gjordes eller
skulle ha gjorts meddela ett vitessanktionerat användningsförbud.
Såvitt avser
sanktioner mot underlåtenhet att inge bygganmälan överensstämmer
utredningens
förslag med regeringens.
Remissinstanserna: Uppfattningen om användningsförbudet är
splittrad och
övervägande negativ bland de remissinstanser som yttrat sig i frågan.
Flera
remissinstanser, bland dem Boverket, har ifrågasatt värdet av ett
slutgodkännande som påtryckningsmedel för att uppnå god kvalitet i
byggandet,
eftersom de anser att det blir praktiskt taget omöjligt att förhindra
en
användning. Andra, t.ex. Sala kommun, Byggentreprenörerna,
Hyresgästernas
riksförbund och Villaägarnas riksförbund, anser att
användningsförbudet är
alltför drastiskt och föreslår att det omvända skall gälla, det vill
säga att
byggnaden skall få användas om inte byggnadsnämnden förbjuder detta.
Det påpekas
också att det finns en risk att ett användningsförbud drabbar
brukarna hårdare
än byggherren. Ett par remissinstanser, bl.a. Östersunds kommun,
anser å andra
sidan att det automatiska användningsförbudet innebär en förbättring
i
förhållade till dagens system. Ett par remissinstanser, t.ex.
Arvidsjaurs kommun
och Sveriges fastighetsägareförbund, önskar ett klarläggande av hur
systemet med
slutgodkännande skall fungera vid etappindelning av byggandet eller
vid
successiv inflyttning i ett större bostadsbestånd. Ett par
remissinstanser,
bl.a. Linköpings kommun och Hyresgästernas riksförbund, påpekar att
tidsfristen
fem år är för kort om byggnadsarbetena drar ut på tiden eller om
felen är
allvarliga. Ett par kommuner liksom HSB riksförbund, Hyresgästernas
riksförbund
samt Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och
byggnadsnämndssekreterare samt
Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer anser att avgiften för
underlåten
bygganmälan är för låg och att åtgärden i stället bör jämföras med
olovligt
byggande.
Skälen för regeringens förslag: Den naturliga sanktionen om en
byggnad eller
anläggning inte uppfyller de egenskaper som krävs är, såsom
utredningen
framhållit, att den inte får tas i bruk. En byggnad är emellertid en
mycket
komplex och dyrbar konstruktion. Det bör därför finnas en möjlighet
för
byggherren att helt eller delvis få ta den i bruk även om vissa
smärre brister,
som lätt kan avhjälpas i efterhand, återstår. Detta är bakgrunden
till
utredningens förslag att byggnadsnämnden skall få medge att byggnaden
tas i bruk
trots att ett slutgodkännande inte föreligger.
Regeringen delar i grunden utredningens bedömning men anser att den
föreslagna
regleringen är onödigt drastisk och att den skulle bli svår att
tillämpa vid
etappvisa utbyggnader och särskilt vid ombyggnader som utförs utan
att huset
evakueras.
Om rätten att ta byggnaden i bruk knyts till tidpunkten för
slutbeviset i
stället för färdigställandet blir användningsförbudet mindre
drastiskt än i
utredningens förslag. Regeringen anser dock att det över huvud taget
inte är
behövligt med ett särskilt användningsförbud för tiden innan
byggnadsarbetena
kommit så långt att huset praktiskt blir beboeligt och användbart. Om
ett hus
ändå skulle komma att användas under denna tid finns det möjligheter
både för
byggnadsnämnden och andra myndigheter att ingripa med stöd av redan
befintliga
bestämmelser i PBL och annan lagstiftning.
Behov av ett användningsförbud uppstår först då byggnadsarbetena
kommit så
långt att de närmar sig sin fullbordan.
Mot denna bakgrund finner regeringen att regelverket bör
konstrueras så att
byggnadsnämnden åläggs att ta ställning till om byggnaden skall få
användas när
byggherren gett in de verifikationer och andra handlingar som
kontrollplanen
föreskriver. Finns det då inga invändningar mot arbetena skall
slutbevis
utfärdas. Men om verifikationerna inte är tillfredsställande eller
byggnadsnämnden av annan anledning känner till brister i byggnaden,
skall
nämnden omgående ta ställning till om byggnaden får användas intill
dess att
bristerna avhjälps. Användningsförbud bör meddelas om bristerna inte
är
obetydliga. Ett sådant förbud bör kunna förenas med vite.
Av avgörande betydelse vid ombyggnader och etappvist byggande blir
kontrollplanens utformning. Vid en etappindelning av ett
byggnadsföretag kan
slutbeviset bara avse den etapp som omfattas av en bestämd
kontrollplan.
Kopplingen mellan olika byggnadsetapper och kontrollplanen måste
bestämmas vid
samrådet. Om en successiv inflyttning i ett nybygge eller i ett hus
som är
föremål för ombyggnad är avsedd, måste kontrollplanen delas upp i
flera planer
eller utformas så att slutbevis kan lämnas för olika delar av bygget
i den takt
de blir färdiga. Det bör därvid observeras vad som sagts i föregående
avsnitt om
att huset inte behöver vara helt färdigställt för att slutbevis skall
kunna
utfärdas.
Vad gäller användningsförbudet som påtryckningsmedel torde detta ha
större
effekt än vad en del remissinstanser förmodar. Avsaknaden av ett
slutbevis,
särskilt med ett därtill kopplat användningsförbud, innebär en
kraftig varning
till kreditgivare och kommande brukare eller köpare om att byggnadens
lämplighet
som belåningsobjekt och för avsedd användning kan ifrågasättas och
att det är en
överhängande risk för myndighetsingripanden mot byggherren eller en
eventuell
senare ägare.
När det gäller avgiften för underlåten bygganmälan är det riktigt
att denna är
relativt låg. Å andra sidan är det en alltför hård påföljd för en i
verkligheten
kanske rätt obetydlig förseelse att betrakta en byggnad som utförts
utan
bygganmälan som ett olovligt bygge med därav följande höga avgifter.
Bygganmälan
är blott en underrättelse om tilltänkta arbeten. Eftersom
byggnadsnämnen har
rätt att ingripa med användningsförbud och i förekommande fall
föreläggande om
rättelse med därtill knutna viten, finner regeringen att det inte nu
finns
anledning att införa strängare påföljder mot byggande utan anmälan än
vad utred-
ningen föreslagit. Utredningen kommer i en senare etapp att se över
PBL:s hela
avgiftssystem.

6.5.8Kvalitetsansvarig

Regeringens förslag: För att anmälningspliktiga
åtgärder skall få påbörjas skall det finnas en eller
flera kvalitetsansvariga, som utsetts av
byggherren. En kvalitetsansvarig skall antingen
ha behörighet för ändamålet meddelad av ett
ackrediterat organ (riksbehörighet) eller ha
godkänts för den aktuella uppgiften av
byggnadsnämnden. En kvalitetsansvarigs uppgift
skall vara att delta i samrådet och se till att
kontrollplanen följs. Han skall beredas tilllfälle
att närvara vid kontroller och besiktningar. Om
flera kvalitetsansvariga utsetts skall byggherren
bestämma att en av dem skall ha samordningsansvar.
Byggnadsnämnden skall kunna kräva att byggherren
byter ut en försumlig kvalitetsansvarig. Om
byggnadsarbeten sker utan kvalitetsansvarig, då
sådan krävs, skall en särskild avgift på mellan 200
och 1 000 kronor betalas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag
utom
såtillvida att utredningen föreslagit att kvalitetsansvarig inte
skall behövas
om byggnadsnämnden medger detta på grund av arbetenas begränsade
omfattning och
att den kvalitetsansvariges uppgifter i utredningsförslaget beskrivs
så att han
skall ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på
föreskrivet sätt.
Utredningen föreslår också att byggnadsnämnden skall få förbjuda en
kvalitetsansvarig som misskött sig, att under viss tid vara verksam i
kommunen.
Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några principiella
invändningar
från de remissinstanser som yttrat sig i frågan, även om några anser
att den
ansvarige arbetsledaren också bör finnas kvar. Många har dock ställt
sig
frågande till detaljer i förslaget. Ett par remissinstanser, bl.a.
Boverket och
Kristianstads kommun, anser att den kvalitetsansvariges roll och
ansvar är
oklart i relation till byggnadsnämnden, byggherren, arbetsledaren och
kontrollanterna. Tjänstemännens centralorganisation betonar särskilt
vikten av
att den kvalitetsansvarige bör kunna leda arbetena på samma sätt som
en ansvarig
arbetsledare. En annan anser däremot att den kvalitetsansvarige
aldrig bör få
vara ansvarig för arbetsledningen. Benämningen "kvalitetsansvarig"
har
kritiserats som vilseledande av bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen,
Nyköpings och
Linköpings kommuner samt HSB:s riksförbund. Byggentreprenörerna anser
att
byggnadsnämndens möjligheter bör vara begränsade när det gäller att
vägra
godkänna den av byggherren utsedde kvalitetsansvarige. Boverket
anser att det
alltid bör finnas en kvalitetsansvarig. Påföljden av att bygga utan
kvalitetsansvarig anses av flera remissinstanser, bl.a. HSB:s
riksförbund samt
Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämndssekreterare,
vara för
mild.
Skälen för regeringens förslag: I dag är byggherren skyldig att ha
en ansvarig
arbetsledare för alla byggnadsarbeten av betydelse. Denne, som skall
ha viss
föreskriven kompetens, skall leda och ha fortlöpande tillsyn över
arbetena så
att de utförs på föreskrivet sätt (9 kap. 3 PBL).
Inom det kontrollsystem som beskrivits i det föregående finns det
ingen
anledning för staten att reglera hur byggherren skall ha sin
arbetsledning
organiserad och vilken kompetens hans personal skall ha. Systemet med
ansvariga
arbetsledare har också bidragit till de oklara ansvarsförhållandena,
eftersom
den ansvarige arbetsledaren ofta i praktiken felaktigt uppfattas som
en
byggnadsnämndens förlängda arm. Det statligt reglerade systemet med
ansvariga
arbetsledare bör således avskaffas. I praktiken torde funktionen ändå
komma att
leva kvar på byggarbetsplatserna.
Utredningen har emellertid föreslagit att byggherren i de
situationer där han
idag måste ha en ansvarig arbetsledare i framtiden skall vara skyldig
att ha en
särskild person med speciell kompetens (kvalitetsansvarig) som skall
ha
fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet
sätt. I
betänkandet (s. 274) utvecklar utredningen detta så att uppgifterna
främst bör
bestå i att utöva tillsyn över kvalitetsstyrningen och
kvalitetsuppföljningen.
Det är alltså fråga om en helt annan funktion än den ansvarige
arbetsledarens.
Regeringen delar utredningens uppfattning att det är rimligt att
staten
förvissar sig om att byggherren själv har eller har tillgång till
tillräcklig
kompetens för att kunna delta i upprättandet av och genomföra den
kontrollplan
som är en förutsättning för den offentliga byggkontrollen. Den
kvalitetsansvariges uppgift bör alltså vara att delta i samrådet och
se till att
kvalitetsplanen följs. Detta antyder också att den kvalitetsansvarige
måste
kopplas in på projektet betydligt tidigare än den nuvarande ansvarige
arbetsledaren. Redan på projekteringsstadiet görs ofta viktiga vägval
som har
betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen. Den
kvalitetsansvariges
uppgifter bör uttryckas tydligare i lagtexten än vad utredningen
föreslagit.
Regeringen anser det vidare möjligt att förenkla regelsystemet
något i
förhållande till utredningens förslag. Detta förslag innebär
exempelvis att
byggnadsnämnden i vissa fall måste fatta tre beslut - om en
kvalitetsansvarig
behövs, om denne i så fall inte behöver ha riksbehörighet och, då
sådan
behörighet inte behövs, om den av byggherren utsedda personen kan
godtas.
Regleringen bör i stället utgå från att det alltid skall finnas en
kvalitetsansvarig, men att denne kan vara byggherren själv. Detta gör
regelverket mer överskådligt.
Den kvalitetsansvarige skall utses av byggherren, men måste
antingen ha
riksbehörighet för uppgiften eller ha en kompetens som
byggnadsnämnden godtar. I
de fall byggherren är en juridisk person, kan byggherren inte vara
kvalitetsansvarig.
Kraven på den kvalitetsansvariges grundkompetens bör ställas i myn-
dighetsföreskrifter och styrkas genom certifiering av ett
ackrediterat organ. I
den mån byggherren själv enligt byggnadsnämndens bedömning besitter
erforderlig
kompetens bör det dock, som nyss anförts, vara möjligt för honom att
efter
byggnadsnämndens medgivande ta på sig ansvaret att fungera som
kvalitetsansvarig. Detsamma bör gälla om byggherren låter utföra
arbetena genom
någon som byggnadsnämnden bedömer ha sådan kompetens. Det blir
framför allt
aktuellt beträffande enklare arbeten och s.k. självbyggeri.
Till skillnad mot utredningen anser regeringen inte att
byggnadsnämnden bör
kunna avstänga en misskötsam kvalitetsansvarig från verksamhet inom
kommunen. Om
en kvalitetsansvarig missköter sig bör byggnadsnämnden i stället
kunna besluta
att byggherren skall utse en annan person som kvalitetsansvarig. Har
den
kvalitetsansvarige riksbehörighet, skall nämnden dessutom underrätta
det organ
som godkänt honom. Detta organ kan då återkalla sitt godkännande.
Detta klargör
ansvarsförhållandlena bättre än utredningens förslag.
Regeringen delar i princip uppfattningen att den kvalitetsansvarige
inte bör
vara den som samtidigt är ansvarig för arbetenas utförande. På grund
av vad som
nyss sagts om mindre byggnadsarbeten anser regeringen dock att denna
princip av
praktiska skäl måste tillämpas med viss moderation.
Regeringen delar däremot inte den uppfattning som framförts av en
av
remissinstanserna att kompetenskraven på den kvalitetsansvarige i
princip skall
bestämmas av byggherren. Tanken med kravet på kvalitetsansvarig är ju
att det
allmänna skall ha garantier för att byggherren har tillräcklig
kompetens till
sitt förfogande för att kunna anförtros uppgiften att bygga utan en
detaljerad
myndighetskontroll av byggnadsarbetena.
En kvalitetsansvarig måste finnas när arbetena påbörjas och när
samråd äger
rum. Frågan om vem som skall vara kvalitetsansvarig behöver
emellertid ofta
klaras ut redan på projekteringsstadiet. Detta är ytterligare ett
skäl för
byggherren att påkalla samråd i god tid.
Vad gäller den kvalitetsansvariges ansvar anser regeringen att
detta framgår
av de förtydliganden och ändringar i utredningens förslag som nu
gjorts.
Byggherren har ansvaret gentemot det allmänna för att de tekniska
egenskapskraven på byggnaden uppfylls och ansvar gentemot
byggnadsnämnden att
kontrollplanen följs. Som en garanti för att byggherren skall ha
kompetens att
leva upp till kontrollplanens krav fordras det att han själv eller
någon av
honom anlitad person har kompetens som kvalitetsansvarig. Skulle
byggherren inte
rätta sig efter den kvalitetsansvariges berättigade anvisningar eller
driva
arbetena i strid mot kontrollplanen eller gällande föreskrifter
måste den
kvalitetsansvarige, för att kunna behålla sitt förtroende i egenskap
av
kvalitetsansvarig, lämna sitt uppdrag. Om så sker, innebär det att
byggherren
brutit mot kontrollplanen eller dess förutsättningar, varvid
byggnadsnämnden kan
ingripa mot byggherren. Vilka befogenheter den kvalitetsansvarige har
gentemot
arbetsledaren beror på vilka befogenheter byggherren givit honom. I
sakens natur
ligger dock att den kvalitetsansvarige skall biträda byggherren med
att se till
att arbetena bedrivs enligt kontrollplanen och dess förutsättningar.
Ibland kan
det innebära att arbeten måste avbrytas, t. ex. i avvaktan på en
föreskriven
sakkunnigkontroll, eller måste göras om i fall då de underkänts vid
en kontroll.
I förhållande till sådana sakkunniga kontrollanter som anges i
kontrollplanen
har den kvalitetsansvarige inga andra uppgifter än att, som
byggherrens ombud,
se till att de gör sina kontroller vid rätt tidpunkt och avger sina
utlåtanden i
tid. Det ligger i sakens natur att han skall närvara vid kontrollen
och
besiktningen.
Regeringen finner visserligen inte skäl att, såsom föreslagits av
en
remissinstans, byta beteckningen "kvalitetsansvarig" mot
"samordningsansvarig",
men detta senare ord ger i och för sig ett bra uttryck för en viktig
del av den
kvalitetsansvariges uppgifter. I praktiken kan en duglig
kvalitetsansvarig få
mycket stor betydelse både när det gäller att uppnå en hög kvalitet i
byggandet
och att pressa kostnaderna såväl i själva byggprocessen som genom att
förebygga
behov av rättelser i efterhand.
Med anledning av en del missförstånd som framskymtar i
remissyttrandena vill
regeringen erinra om att byggherren givetvis kan ha egna
kvalitetsansvariga för
andra delar av projektet än sådana där byggnadsnämnden kräver
kontroll.
Vad gäller påföljden av att bygga utan kvalitetsansvarig hänvisar
regeringen
till vad som anförts om påföljder i föregående avsnitt.
Avslutningsvis vill regeringen påpeka att bestämmelserna om
kvalitetsansvarig
bara gäller vid byggnadsarbeten och inte vid rivningar. Idag krävs
det vid
rivningsarbeten en ansvarig arbetsledare. Några arbetsledare med
riksbehörighet
just för rivningsarbeten finns dock inte utan sådana godkänns alltid
från fall
till fall av byggnadsnämnderna. Ofta är det innehavaren av ett
företag som
specialiserat sig på rivningar. Rivning av småhus och liknande är i
de flesta
fall tämligen okomplicerat. Vid större rivningar uppstår en del
säkerhetsfrågor
och frågor om omhändertagande av avfall och ohyra. Något krav på att
det skall
finnas en kvalitetsansvarig behövs inte i detta sammanhang. Ansvaret
för
rivningen vilar på den som låter utföra den.

6.5.9Tillsyn, ingripanden, m.m.

Regeringens förslag: I sin tillsynsverksamhet
skall byggnadsnämnden ha rätt till tillträde till
byggnader och byggarbetsplatser och kunna meddela
förelägganden och förbud på samma sätt som hittills.
Om byggherren inte följer väsentliga föreskrifter i
kontrollplanen, får byggnadsnämnden också stoppa
byggnadsarbetena. I sådant fall får nämnden besluta
om ändring av kontrollplanen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Bara några få remissinstanser har haft
synpunkter på denna
fråga. Boverket har föreslagit att byggnadsnämnden skall ha rätt att
förbjuda
påbörjandet av uppenbart olämpliga byggnadsföretag. Ett par kommuner,
bl.a. Sala
kommun, betonar vikten av att byggnadsnämnden genom besök på
byggarbetsplatserna
håller sig informerad om byggnadsverksamheten och håller sitt
tekniska kunnande
vid liv.
Skälen för regeringens förslag: Som tillsynsmyndighet måste
byggnadsnämnden ha
samma maktbefogenheter som idag för det fall att det visar sig att en
byggherre
missköter sig eller en byggnad efter färdigställandet har brister i
föreskrivna
avseenden. Här föreligger dock en olikhet i förhållande till det ovan
beskrivna
kontrollsystemet i det att det är byggnadsnämnden som i nu aktuella
situationer
har att påvisa att en byggnad har sådana brister att ett ingripande
är
motiverat.
Därutöver bör byggnadsnämnden ha rätt att avbryta ett bygge om det
visar sig
att byggherren inte följer kontrollplanen i väsentliga avseenden. I
sådant fall
bör nämnden också ha rätt att besluta om de ändringar av
kontrollplanen som är
nödvändiga.
Regeringen finner inte att det finns något behov av en rätt för
bygg-
nadsnämnden att förbjuda påbörjandet av uppenbart olämpliga
byggnadsföretag. Det
bör räcka med att nämnden informerar byggherren om att han inte
kommer att kunna
uppfylla egenskapskraven och därför riskerar att inte kunna använda
byggnaden
samt drabbas av förelägganden om rättelse eller rivning. Om
byggherren trots
detta påbörjar arbetena kan nämnden avbryta dem.

6.6 Tillämpningen av det föreslagna systemet

Regeringens bedömning: Det föreslagna
kontrollsystemet passar såväl små som stora
byggnadsarbeten och bör kunna förenas med en
utvecklad serviceroll hos byggnadsnämnden.
Förslaget innebär goda möjligheter för byggnadsnämnden
att i behövlig utsträckning förvissa sig om att
egenskapskraven uppfylls, t.ex. i fråga om hälsa
och säkerhet samt tillgänglighet och varsamhet,
samtidigt som byggherrens ansvar blir tydligare.
Byggnadsnämnderna kommer under en övergångstid att
behöva utföra besiktningar och organisera byggsamråd
på ett sätt som liknar dagens bygglovsgranskning
med därtill hörande samråd. Successivt bör en av-
lastning kunna ske av nämndens uppgifter i takt
med att fristående kontrollanter godkänns.
Regeringen lämnar i detta avsnitt exempel på hur
det föreslagna systemet kan tillämpas i praktiken.

Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser, främst kommuner
såsom
exempelvis Vallentuna, Kävlinge, Göteborgs, Skövde och Västerås
kommuner, men
även exempelvis Villaägarnas Riksförbund anser att det av utredningen
föreslagna
systemet inte passar för majoriteten av ärenden hos byggnadsnämnden,
vilka
handlar om enkla åtgärder som fastighetsägaren själv utför. Flera
kommuner,
bl.a. Hällefors, Borlänge och Falu kommuner, pekar på att de nu lärt
sig komma
bort från den gamla myndighetsrollen och blivit mer serviceinriktade,
men att
utredningsförslaget innebär att de måste återgå till den förra, mer
polisiära
rollen.
Ett par remissinstanser såsom Riksantikvarieämbetet, Statens
historiska museer
och Svenska föreningen för byggnadsvård anser att systemet med
förhandsprövning
bör behållas när det gäller varsamhetskraven vid ombyggnad. Andra,
bl.a.
handikapporganisationerna, anser att tillgänglighetskravet bör
omfattas av en
förhandsprövning. Ett par länsstyrelser och flera kommuner liksom
exempelvis
Tjänstemännens centralorganisation anser att avsaknaden av en
förhandskontroll
över huvud taget lägger alltför stort ansvar på mindre
byggnadsföretag och
engångsbyggare. Några andra remissinstanser, bl.a. Statens institut
för
byggnadsforskning, menar att förhandskontroll alltid visat sig vara
bäst för att
förebygga fel. Ytterligare någon remissinstans undrar hur frågor om
parke-
ringsplatser, infarter m.m. skall lösas.
Flera remissinstanser, bl.a. Boverket, Riksrevisionsverket,
Konkurrensverket,
Glesbygdsmyndigheten och Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer,
pekar på att
fristående kontrollorgan idag inte finns i tillräcklig omfattning.
Det anförs
också att det saknas regler om vilka kompetenskrav som skall ställas

sakkunniga kontrollanter. Flera remissinstanser, exempelvis
Länsstyrelsen i
Västmanlands län samt Järfälla, Värnamo, Malmö och Mariestads
kommuner, uttryck-
er oro för att byggnadsnämnderna inte har eller i det föreslagna
systemet inte
kan behålla det kunnande som systemet kräver. Vidare ifrågasätts det
om systemet
totalt sett innebär några besparingar. Slutligen påpekar Linköpings
kommun att
ordet "besiktning" används med oklar betydelse i ett par av de
föreslagna nya
bestämmelserna.
Några remissinstanser, såsom Lantmäteriverket och Sveriges
Lantmätareförening
oroar sig för att det nya systemet kan försvåra den
fastighetsregistrering som
behövs för andra behov. Några kommuner, bl.a. Uddevalla och Sala
kommuner,
framhåller liksom Föreningen Sveriges bygglovgranskare och
byggnadsnämndssekreterare vikten av att ritningar och andra
handlingar rörande
byggnader bevaras i kommunens arkiv.
Skälen för regeringens bedömning: Efter föregående redovisning av
det
föreslagna nya kontrollsystemet och de synpunkter som framförts på
olika
enskildheter i utredningsförslaget tas nu de mer allmänt kritiska
invändningarna
mot det av utredningen föreslagna systemet upp till behandling.
Generellt sett
har detta system fått ett blandat mottagande från remissinstanserna.
De statliga
myndigheterna är i allmänhet positiva till förslaget medan det fått
ett mer
varierat mottagande bland kommunerna och intresseorganisationerna.
Totalt sett
överväger dock de positiva omdömena Regeringen gör i detta avsnitt
en
sammanfattande bedöming av det nya kontrollsystemet.

6.6.1Förslagets allmänna lämplighet

Ett stort antal remissinstanser menar att det föreslagna
kontrollsystemet mest
är anpassat till de stora byggarna. Regeringen anser för sin del att
det passar
väl också vid smärre byggnadsarbeten som fastighetsägaren själv
utför. I sådana
fall kommer det nya systemet i praktiken att skilja sig mindre från
det
nuvarande systemet än då det gäller större byggen. I de fall bygglov
behövs i
ett enkelt ärende, kan byggherren ansöka om bygglov och göra
bygganmälan på
samma handlingar. Om nämnden eller byggherren anser ett byggsamråd
behövligt kan
ett sådant möte arrangeras i anslutning till behandlingen av
bygglovsansökningen. Ofta torde inga fler handlingar än de som givits
in i
bygglovsärendet eller som byggherren ändå har tillgängliga behövas
för
byggsamrådet. Om samrådet leder till beslut som behöver dokumenteras
kan det ske
i ett protokoll som inte behöver vara mer omfattande än dagens
bygglovsbeslut.
Regeringen anser inte att den förändrade roll som byggnadsnämnderna
får i det
föreslagna systemet är oförenlig med en serviceinriktning. Snarare
understryker
förslaget vikten av ett smidigt och förtroendefullt samarbete mellan
nämnden och
byggherrarna för att de tillsammans skall uppnå ett bra resultat som
tillgodoser
bådas intressen.
Mot bakgrund av den kritik som framförts vill vi med två exempel
visa hur det
nya kontrollsystemet kan fungera i praktiken. Det första exemplet
avser ett
småhus inom ett område med en detaljplan i vilken bygglovsbefrielse
beslutats
enligt den föreslagna lydelsen av 8 kap. 5 första stycket PBL. I
exemplet är
finansieringen klar.
Petra Ö vill bygga ett småhus åt sig och sin familj. Hon har
erbjudits att
köpa en tomt, Kantarellen 4, som hon tycker verkar bra. Innan hon
skriver på
köpekontraktet hör hon sig för hos kommunens byggnadskontor om vilka
bestämmelser som gäller för bebyggande av tomten. Hon får då av
stadsarkitekten
veta att det enligt detaljplanen inte krävs bygglov för småhus på
högst 200
kvadratmeter i en våning, om huset placeras mer än 4,5 meter från
tomtgränsen på
en befintlig tomt. Petra Ö upplyses också om att byggnadsnämnden vid
bebyggelse
av tomten kräver en nybyggnadskarta för att kunna se att huset
placeras rätt i
förhållande till gränserna och till det kommunala ledningsnätet.
Petra Ö köper
därefter tomten. Någon vecka senare, den 10 februari, skriver hon med
en
husleveratör kontrakt på ett prefabricerat småhus på 125 kvadratmeter
i en
våning utan källare. Huset skall levereras den 15 april. Leverantören
åtar sig
att beställa en nybyggnadskarta och att mellan den 10 och 15 april
låta utföra
grundläggningen och anslutningarna till de kommunala ledningsnäten
genom en
lokal firma, som leverantören har god kontakt med. Petra Ö tar den 15
februari
med sig husleverantörens katalog till det kommunala byggnadskontoret
och fyller
där i en blankett, där hon uppger sitt namn, sin adress och sitt
telefonnummer
samt att hon den 10 april på Kantarellen 4 tänker påbörja uppförandet
av det i
katalogen beskrivna huset. På fråga uppger hon också att
husleverantören har en
lokal representant, som kan vara kvalitetsansvarig. Den 20 februari
får Petra Ö,
husleverantören, den kvalitetsansvarige och kommunens va-verk
kallelse till
samråd med byggnadsinspektören den 5 mars. Samtidigt ber
byggnadsinspektören
Petra Ö att i god tid före samrådet skicka honom nybyggnadskartan,
ritningarna
över huset och handlingar som beskriver grundläggningen. Petra Ö
vänder sig till
husleverantören och ber denne sända byggnadsnämnden de begärda
handlingarna. När
byggnadsinspektören får handlingarna, upptäcker han att
grundläggningen skall
utföras av ett lokalt företag. Han kallar därför också detta till
byggsamrådet.
Vid samrådet går man igenom projektet. Byggnadsinspektören tar
särskilt upp
frågan hur man tänkt sig att undvika risk för mögelbildning i
bottenbjälklaget.
Han frågar också om anslutningen till fjärrvärmenätet är klar. Den
kvalitetsansvarige upplyser att han särskilt tänkt kontrollera att
ventilationen
av grunden fungerar. Han visar också vilka besiktningar som skall
göras enligt
kontraktet om husleveransen. Efter samrådet upprättar
byggnadsinspektören ett
protokoll där det framgår vilka handlingar som gåtts igenom.
Protokollet
avslutas med en kontrollplan som säger att Petra Ö, så snart grunden
kommit på
plats, till byggnadsnämnden skall ge in ett intyg från den
kvalitetsansvarige om
att denne kontrollerat grundens läge mot nybyggnadskartan samt att
ventilations-
spalter finns och är rätt placerade. När leveransbesiktningen av
huset gjorts,
skall byggnadsnämnden få en kopia av besiktningsprotokollet. Vidare
skall
nämnden få kopior av besiktningsbevis från va-verket och
fjärrvärmeverket
rörande anslutningen till ledningsnätet. Den 14 april får nämnden
intygen om
grundkontrollen. Den 20 april kommer bevisen rörande va- och
fjärrvärmeanslutningarna och den 25 april protokollet från
leveransbesiktningen.
Ingen av handlingarna innehåller några anmärkningar som rör krav i
lagen om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Den 26 april utfärdar därför
byggnadsinspektören ett slutbevis och debiteras Petra Ö avgift för
bygganmälningen och byggsamrådet. Samtidigt sätter han upp ärendet
som ett
anmälningsärende på byggnadsnämndens föredragningslista.
Det andra exemplet avser uppförandet av ett flerfamiljshus. I
övrigt är
grundförutsättningarna de samma.
Byggnadsföretaget HUSAB har under hösten förvärvat en tomt. Enligt
detaljplanen får den bebyggas med bostadshus i högst fyra våningar
som upptar
högst en tredjedel av tomtens areal och ligger minst 6 meter från
tomtgräns.
HUSAB låter en konsult upprätta preliminära ritningar över huset
samt sänder in
dem till byggnadsinspektören och begär byggsamråd. HUSAB uppger sig
avse att
upphandla arbetena under vintern för att påbörja bygget under våren.
Byggnadsinspektören kallar HUSAB och kommunens tekniska verk till
samråd. Vid
detta konstateras det att marken är lätt att bebygga men avger små
mängder
radon. Byggnadsinspektören upplyser därför HUSAB om att särskild
kontroll kommer
att krävas av att luften i huset inte kommer att innehålla skadliga
mängder
radon. Byggnadsnämnden kräver också att husets läge stakas ut genom
byggnadsnämndens försorg, även om det inte behöver ske med kommunens
personal.
Byggnadsinpektören upplyser vidare att byggnadsnämnden lägger stor
vikt vid att
kontrollera handikappanpassningen av byggnader. Eftersom bebyggelsen
i området
är ny, finns det inga särskilda kultur- eller miljömässiga
varsamhetskrav att
beakta i ärendet. Byggnadsinspektören påminner slutligen om att HUSAB
måste
teckna en byggfelsförsäkring. Byggnadsinspektören sammanfattar
byggsamrådet i
ett protokoll. Där framgår det att samrådet skall fortsätta när
bygganmälan
gjorts. Därefter låter HUSAB utarbeta bygghandlingar och handlar upp
arbetena.
Byggstart bestäms i kontraktet till den 1 april. Entreprenören skall
tillämpa
sitt kvalitetssäkringssystem. HUSAB anställer en konsult med
riksbehörighet som
kvalitetsansvarig. Därefter gör HUSAB bygganmälan och uppger att
arbetena skall
starta den 1 april samt anger namnet på den kvalitetsansvarige. Till
anmälningen
bifogar HUSAB ett av den kvalitetsansvarige upprättat förslag till
kontrollplan.
Det innehåller utstakning genom kommunens stadsmätningskontor,
kontroll av
va-anslutningen genom kommunens tekniska verk, kontroller enligt
entreprenörens
kvalitetssäkringssystem, entreprenadbesiktningarna fram till och med
överlämnan-
det, den kvalitetsansvariges kontroll av handikappanpassningen samt
radonkontroll genom ett fristående företag. HUSAB sänder också in
kopior av de
byggnadshandlingar som omfattas av entreprenadkontraktet. Samtidigt
beställer
HUSAB utstakningen. Slutligen upplyser HUSAB att bolaget vid samrådet
kommer att
ta med sig en representant för det försäkringsbolag med vilket man
förhandlar om
en byggfelsförsäkring. Byggnadsinspektören kallar HUSAB,
entreprenören, dennes
underentreprenörer och den kvalitetsansvarige till fortsatt
byggsamråd. Under
tiden stakar stadsmätningskontoret ut byggnadens läge och underrättar
byggnadsinspektören om detta. Vid byggsamrådet gås de ingivna
handlingarna
igenom. Byggnadsinspektören accepterar att radonkontrollen utförs av
det
föreslagna företaget. Han påpekar att han också vill ha ett intyg om
utförd
funktionskontroll av ventilationssystemet och provtryckning av
rökkanalerna.
Han förklarar att han vill ha verifikationerna på dessa och på de
olika
kontrollmomenten i kontrollplanen vart efter de utförts. När det
gäller
entreprenörens kvalitetssäkring och entreprenadkontrollen förklarar
sig dock
byggnadsinspektören inte vara intresserad av verifikationerna
beträffande
målningsarbetena. Byggnadsinspektören beslutar därefter en
kontrollplan, som
grundar sig på den kvalitetsansvariges förslag med de tillägg och
ändringar som
man kommit fram till. Beslutet dokumenteras i protokoll. Samtidigt
tar han upp
beslutet som ett anmälningsärende till byggnadsnämndens nästa
sammanträde. Några
dagar senare lämnar HUSAB in ett bevis om att byggfelsförsäkringen
tecknats och
den 1 april påbörjas byggnadsarbetena. Efter en tid gör
byggnadsinspektören ett
besök på bygget och ser att arbetena tycks framskrida normalt på det
sätt man
diskuterat vid samrådet. De verifikat som kommer in under
byggnadsarbetenas gång
ger inte byggnadsinspektören anledning att vidta någon åtgärd. Samma
dag som det
sista verifikatet enligt kontrollplanen kommit in till
byggnadsnämnden utfärdar
byggnadsinspektören ett slutbevis samt överlämnar ärendet till
ekonomiavdelningen för debitering av avgifterna. Han tar också upp
ärendet i
byggnadsnämnden som ett anmälningsärende.

6.6.2Förhandsprövning

Regeringen anser bl.a. mot bakgrund av de nyss redovisade exemplen,
inte att
förhandsprövning genom bygglov måste vara bättre än varje annat
system för att
förebygga tekniska fel. Avgörande för en byggnads kvalitet är inte
bara
projekteringen utan även materialval och hur arbetena faktiskt
utförs.
Projekteringen kan granskas på förhand. Kontrollen av utförandet
måste ofta ske
i direkt samband med arbetena, innan utförandet hinner döljas av
ytbeläggningar
m.m. Med det nu föreslagna systemet kan byggnadsnämnden och
byggherren vid
samrådet på förhand gå igenom projekteringen och hur arbetena bör
utföras,
varefter nämnden av byggherren kan kräva bevis om såväl att arbetena
verkligen
utförts på detta sätt som att byggnaden därefter uppfyller
egenskapskraven. Det
föreslagna systemet ger därför möjlighet för byggnadsnämnden att
förvissa sig om
att egenskapskraven uppfyllts när byggnaden står färdig. Det är sedan
en fråga
för byggnadsnämnden att inte kräva sådan fullständig säkerhet i alla
avseenden
utan bedöma vilken kontroll som behövs för att nämnden som
tillsynsmyndighet
skall kunna räkna med att byggherrarna tar sitt ansvar att uppfylla
egenskapskraven.
Ett skäl för förhandskontroll som framförs främst beträffande
kraven på
varsamhet och tillgänglighet är att dessa är särskilt svåra att
precisera i
föreskrifter därför att de ofta kräver en bedömning från fall till
fall.
Tillgänglighetskravet återfinns i 3 kap. 7 PBL. Det innebär
enligt
huvudregeln att byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler
eller lokaler
till vilka allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga för
personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att
bostäderna och
lokalerna blir tillgängliga för och kan användas av dessa personer. I
den
utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet
skall byggnader
med vissa undantag vara försedda med hiss eller annan lyftanordning.
Enligt
regeringens mening skiljer sig tillgänglighetskravet inte i något
principiellt
avseende från övriga tekniska egenskapskrav. Visserligen kräver dess
tillämpning
vissa bedömningar, men de avviker inte till sin karaktär från de som
måste göras
när man bedömer t.ex. hållfasthet eller brandsäkerhet. Snarare är
olikheten den
att tillgängligheten är mycket lättare att kontrollera än många av de
andra
kraven. Som nyss nämnts kan tillgänglighetsfrågorna i förväg gås
igenom vid
samrådet och verifiering krävas i efterhand. Verifieringen skall vid
behov göras
genom en för ändamålet behörig person med särskild kompetens på till-
gänglighetsfrågor. Om kraven inte uppfylls, finns starka sanktioner
för att
framtvinga rättelse. Det kan gälla t.ex. borttagande av trösklar och
andra
tillgänglighetshinder som normalt inte redovisas i
projekteringshandlingarna.
Regeringen har ingen avsikt att sänka nuvarande tillgänglighetskrav
och anser
att det nya systemet ger bättre möjligheter än det gamla att
kontrollera att
detta krav verkligen tillgodoses.
Varsamhetskravet är annorlunda till sin karaktär. Det är inte ett
krav på att
byggnaden skall ha vissa tekniska egenskaper utan att dessa
egenskaper vid
ändringar av en byggnad skall tillgodoses genom sådana tekniska
lösningar som är
varsamma mot den befintliga byggnaden. Men också här gäller vad som
nyss sagts
om att möjligheterna att garantera att varsamhetskravet uppfylls är
minst lika
goda inom det föreslagna nya systemet som i det nuvarande. Ett
lämpligt
tillfälle för byggnadsnämnden och byggherren att gå igenom de frågor
som varsam-
hetskravet ställer är samrådsmötet. Byggherren bör redovisa
byggnadens
befintliga egenskaper och vilka förändringar han avser att göra.
Byggnadsnämnden
bör informera om varsamhetskravets innebörd och dess relation till de
egenskapskrav som bör tillgodoses. Resultatet av diskussionen
dokumenteras
lämpligen i protokollet från byggsamrådet. I övrigt gäller här som
eljest att
det är byggnadsnämndens sak att vid behov kräva verifiering av att
kraven
uppfylls. Om verifieringen skall ske av en opartisk person, blir det
till sist
denne specialist som avgör om varsamhetskravet har uppfyllts eller
ej.
Parkeringsplatser, infarter m.m. prövas i huvudsak inom ramen för
bygglovet.
De berörs av det nya kontrollsystemet bara i den mån de påverkar en
byggnads
tekniska egenskaper.
Bakom tanken att förhandskontrollen underlättar för smärre
byggnadsföretag och
enskilda byggherrar ligger den säkerligen riktiga uppfattningen att
byggnadsnämndens granskning vid tillståndsprövningen indirekt innebär
en
rådgivning till byggherren inte bara om vilka regler och krav som
gäller utan
också hur dessa lämpligen bör uppfyllas. Det föreslagna systemet
innebär ingen
ändring i byggnadsnämndens skyldighet och möjlighet att informera om
gällande
regler eller verka för en god byggnadskultur. Byggnadsnämndens
huvuduppgift är
dock att vara kontroll- och tillsynsmyndighet. Det är då klart
olämpligt om
nämnden i denna sin verksamhet engagerar sig på ett sådant sätt i
enskilda ären-
den att den faktiskt fungerar som en konsult åt byggherren. Det är en
sådan
omständighet som bidrar till oklara ansvarsförhållanden. Det är också
olämpligt
från den utgångspunkten att vissa byggherrar gynnas på
skattebetalarnas eller
andra byggherrars bekostnad. Om kommunen anser en sådan
rådgivningsverksamhet
angelägen bör den bedrivas i andra former än som en del av
tillsynsverksamheten.
Just gruppen av oerfarna byggherrar måste för övrigt anses ha
störst anledning
att skaffa sig kvalificerad konsulthjälp på annat sätt än att förlita
sig på att
byggnadsnämnden skall ge dem den hjälp de behöver. Visserligen
innebär det -
som ett par remissinstanser påpekat - att dessa byggherrars kostnader
för
byggenskapen ökar något. Mot detta kan dock invändas att de med
bättre kontroll
bör få en byggnad med färre fel och någon anledning att hålla vissa
byggherrars
kostnader låga på andra boendegruppers bekostnad finns inte. Det kan
dessutom
starkt ifrågasättas om inte byggnadsnämnden faktiskt kan ge
exempelvis de
oerfarna byggherrarna bättre stöd genom att i kontrollplanens form
hjälpa dem
att välja rätt kontroll av viktiga delar av byggnadsarbetena än om
nämnden själv
utför viss kontroll åt dem.

6.6.3Kontrollorgan m.m.

Regeringen anser inte att det nya systemet i sig ställer ökade krav

byggnadsnämndernas kompetens. Däremot är det enligt regeringens
uppfattning så
att många byggnadsnämnder inte idag har de resurser som fordras för
att de i
allo skall leva upp till PBL:s krav. En fördel med det nya systemet
är att
byggnadsnämnderna i framtiden inte behöver ha högsta kunnande på alla
byggnadsverksamhetens områden. I stället för att själva granska
komplicerade
tekniska lösningar kan de i framtiden ålägga byggherren att låta
någon
fristående kompetent person kontrollera dem. Detta öppnar också
möjligheter för
kommunal samverkan i sådana specialistfrågor.
Kraven på kompetens hos byggnadsnämnderna blir däremot annorlunda
än för
närvarande. Byggnadsinspektörerna måste inte bara ha ett allmänt
brett kunnande
om alla aspekter på ett bygge utan också kunna bedöma lämpliga sätt
att säkra
kvaliteten i byggandet och hur olika egenskaper skall kunna
bestyrkas.
Kommunens kostnader för kontrollen enligt det föreslagna systemet
blir lägre
än för närvarande. För byggherrarna kan projekteringskostnaderna
komma att bli
något större än de faktiskt är idag. Detta uppvägs dock av
möjligheter till
besparingar i senare led. Det föreslagna systemets totala
kostnadseffekter är
dock svåra att bedöma men systemet ger möjligheter till stora
rationaliseringar
och uppmuntrar till en bättre kvalitet i byggandet, vilket indirekt
medför lägre
kostnader för rättelser, reparationer och underhåll. Det avgörande är
alltså i
vad mån byggherrarna utnyttjar dessa möjligheter eller ej.
I dag saknas sådana kontrollanter som det nya systemet kräver. Det
är ett av
skälen till att besiktningar under en övergångstid bör kunna utföras
av
byggnadsnämnderna. En följd torde också vara att byggnadsnämnden
under en
övergångsperiod måste organisera byggsamrådet på ett sätt som i viss
mån liknar
dagens bygglovsgranskning med därtill hörande samråd. En yrkeskår av
kontrollanter torde dock gå att bygga upp relativt snabbt. Boverket
bör härvid
få en central roll att vid behov ta fram de föreskrifter som behövs
för
certifiering av kontrollanter.
Vad slutligen gäller ordet "besiktning" är det riktigt, som
påpekats, att dess
innebörd är något oklar i ett par bestämmelser i utredningsförslaget.
Det
övergripande uttrycket för att någon i kontrollerande syfte granskar
en produkts
egenskaper är ofta "teknisk kontroll" medan teknisk kontroll genom
ett i
särskild ordning certifierat kontrollorgan kallas "besiktning". De
åtgärder av
byggnadsnämnden som i nuvarande PBL kallas "besiktningar" är alltså
med det
språkbruket "annan teknisk kontroll än besiktning". Uttrycket
"byggnadsnämndsbesiktning" är emellertid så etablerat att regeringen
inte nu
finner skäl att ändra på det. Lagtexten har dock förtydligats i
förhållande till
utredningens förslag så att inga missförstånd behöver uppstå.

6.6.4Radon

Statens strålskyddsinstitut (SSI) har i en skrivelse till regeringen
den 13 maj
1993 hemställt att regeringen tar initiativ till ett åtgärdsprogam
mot radon i
bostäder, innefattande bl.a. att kommunerna i bygglov skall ställa
krav på
redovisning av byggnaders radondotterhalt och att byggherrarna skall
informeras
om de lokala riskerna med radon och de föreskrifter som gäller för
radon vid
nybyggnad.
Dessa förslag får anses tillgodosedda genom det nu föreslagna kon-
trollsystemet. I byggnadsnämndens uppgifter vid samrådet ingår att i
mån av
behov uppmärksamma byggherren både på förekomsten av markradon och
innebörden av
hälsokravet i 2 lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,
m.m. När
anledning förekommer kan byggnadsnämnden också i kontrollplanen
begära att
byggherren verifierar att hälsokravet är uppfyllt. Det är dock
angeläget att än
en gång understryka att det är byggherren som både mot sig själv och
andra har
ansvaret för byggnadens egenskaper. Byggnadsnämnderna bör inte begära
verifikat
annars än när de har anledning anta att verifikatet fyller en viktig
funktion i
det enskilda fallet.
Vidare bör det observeras att bestämmelserna i den nya
lagstiftningen också
innebär att byggprodukter, för att få marknadsföras, måste uppfylla
krav på att
inte avge hälsovådliga emissioner och att detta kommer att
kontrolleras i
särskild ordning. Dessa bestämmelser kommer att bli tillämpliga i den
takt
harmoniserade tekniska specifikationer utarbetas inom EES.

6.6.5Förhandsbesked

Regeringen vill i detta sammanhang också ta upp frågan om
förhandsbesked rörande
tillgänglighetskravet och kravet på anordnande av parkeringsutrymme.
Den förutvarande regeringen föreslog i prop. 1990/91:146 om
ändringar i plan-
och bygglagen (1987:10), m.m. att förhandsbesked enligt 8 kap. 34
PBL också
skulle kunna avse huruvida en åtgärd uppfyller kraven på
tillgänglighet i 3 kap.
7 och på anordnande av parkeringsutrymme i 3 kap. 15 första
stycket 6.
Skälet för förslaget var att det är av värde för fastighetsägarna att
redan
innan de ansöker om bygglov kunna få besked om i vilken utsträckning
de måste
installera hiss och anordna parkeringsplatser.
Bostadsutskottet (bet.1990/91:BoU17) fann att förslaget skulle beta
hyres-
gästerna möjligheten att i samband med bygglovet påverka en av
fastighetsägaren
planerad ombyggnad med avseende på hiss- och parkeringsfrågorna. På
utskottets
förslag beslöt riksdagen att avslå propositionen i denna del samt ge
regeringen
till känna att ytterligare överväganden borde göras och att
regeringen därefter
borde lämna riksdagen sin syn på frågan (rskr. 1990/91:296).
Enligt de nu föreslagna lagändringarna finns inte något samband
mellan
hissfrågan och bygglovet. Genom att påkalla samråd i god tid kan
emellertid
fastighetsägaren på ett tidigit stadium få klarlagt om
hissinstallation krävs
eller ej. Det kan ske redan innan han slutligt bestämt sig för om han
skall
utföra byggnadsarbetena.
När det gäller frågan om behov av parkeringsplatser är denna enligt
förslaget
kopplad till bygglovet på samma sätt som för närvarande.
Bygglovsprövningen har
emellertid i förslaget ändrat karaktär i förhållande till vad som nu
gäller.
Prövningen kommer i hög grad att likna den prövning som görs vid ett
förhandsbesked. Utredningen har av denna anledning föreslagit att
institutet
förhandsbesked skall avskaffas (betänkandet s. 216-218). Regeringen
har
visserligen inte bedömt det lämpligt att nu avskaffa
förhandsbeskeden, men det
finns inte heller anledning att utvidga institutet till att omfatta
också
parkeringsfrågor. Syftet med ett förhandsbesked är att
fastighetägaren skall
kunna få kännedom om de grundläggande förutsättningarna för
byggenskapen, innan
han påbörjar en dyrbar projektering. I det av regeringen föreslagna
systemet kan
bygglov sökas på betydligt enklare handlingar än för närvarande och
därmed på
ett tidigare stadium i projekteringen än vad som nu är möjligt.
Behovet av
förhandsbesked minskar därmed.
Enligt regeringens mening bör alltså en ändring av reglerna om
förhandsbesked
av det slag som föreslogs i prop. 1990/91:146 inte genomföras.

6.6.6Fastighetsregistrering och arkivering

Regeringen finner inte att det nya systemet i sig självt behöver
försvåra
registreringen av byggnader i samband med t.ex. fastighetstaxeringen.
Samordningen får bevakas i annat sammanhang.
Även om det är ett värde att kommunernas arkiv innehåller
handlingar som
beskriver byggnaderna i kommunen kan detta inte få styra utformningen
av
kontrollsystemet. Det nu föreslagna systemet torde dock inte hindra
att alla
viktigare handlingar av detta slag ges in till nämnden och därmed kan
arkiveras.
Vid alla större byggnadsföretag torde t.ex. huvudritningarna ges in
antingen i
samband med bygglovet, bygganmälningen eller byggsamrådet.

6.7 Avgifter

Regeringens förslag: Byggnadsnämnden får ta ut
avgift för bygganmälan, byggsamråd, utstakning och
besiktningar. Planavgift skall kunna tas ut vid
bygganmälan.

Utredningen: För i kvalitetsplanen bestämda besiktningar av
byggnadsnämnden
skall nämnden tillämpa marknadsmässig prissättning.
Remissinstanserna: Ett antal kommuner, exempelvis Kungsbacka, Sala,
Örnsköldsviks, Östersunds och Luleå kommuner, har påpekat att
byggnadsnämnden
bör få ta ut avgift också för bygganmälan, samråd och
slutgodkännande. Andra
remissinstanser, bland dem Sveriges fastighetsägareförbund och
Sveriges
trähusfabrikanters riksförbund, anser att de kommunala avgifterna bör
reduceras,
eftersom byggherrens kostnader för tredjepartskontroll ökar.
Skälen för regeringens förslag: Det är rimligt att
byggnadsnämnderna får ta ut
avgifter för samråd och utstakning enligt samma principer som nu
gäller för
avgifter vid bygglov.
Vid en bygganmälan bör planavgift kunna debiteras även i de fall
bygglov inte
krävs.
Bygganmälningar föranleder ett visst arbete som det är rimligt att
kommunen
får rätt att finansiera genom avgifter. Kommuner bör därför ha
möjlighet att i
taxa bestämma en i förhållande till objektets art skälig avgift för
att täcka
byggnadsnämndens kostnader för registrering och för att bedöma om
byggsamråd
behövs eller ej.
När byggnadsnämnden på byggherrens begäran utför besiktningar som
ett led i en
kontrollplan bör nämnden kunna ta arvode för arbetet. En sådan
verksamhet är att
betrakta som uppdragsverksamhet. För att inte enskilda besiktningsmän
skall
missgynnas bör ersättningen till kommunen inte understiga kommunens
självkostnader för besiktningsverksamheten. Som en av
remissinstanserna påpekat
innebär detta synsätt också att byggnadsnämnden får ett mer entydigt
ansvar
gentemot byggherren för ett korrekt utförande av besiktningar än
idag.

7 Samordning mellan plan- och bygglagen (1987:10) och
byggproduktlagstiftningen, m.m.

7.1 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Regeringens förslag: De generella krav som ställs på
byggnaders och andra anläggningars egenskaper
samlas tillsammans med de krav som gäller för
byggprodukter i en ny lag om tekniska egen-
skapskrav på byggnadsverk, m.m. Också reglerna om
typgodkännande och tillverkningskontroll flyttas
till den nya lagen. De egenskapskrav vars
tillämpning kräver en lokal bedömning från fall till
fall bibehålls i PBL.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Drygt ett tjugotal remissinstanser har yttrat
sig i frågan.
Samtliga har tillstyrkt förslaget utom ett par, som utan motivering
avfärdat det
i mycket allmänna ordalag och Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer, som anser
att de tekniska egenskapskraven hör mer samman med PBL:s övriga
regler än med
byggproduktlagens regler.
Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. PBL anges ett antal
egenskaper som
byggnader och andra anläggningar skall uppfylla medan 3
byggproduktlagen anger
krav som skall uppfyllas av de produkter som ingår i byggnader och
andra
anläggningar. Kraven på byggprodukterna är definierade med
utgångspunkt från att
den byggnad eller anläggning, där de skall ingå, skall få vissa
egenskaper.
Dessa sistnämnda egenskaper kan givetvis inte skilja sig från
motsvarande
egenskapskrav i 3 kap. PBL. Om man exempelvis vill uppföra en
byggnad, vars
fasad skall ha vissa egenskaper, måste självklart det fasadmaterial
man använder
uppfylla dessa egenskaper. Egenskapskraven är emellertid olika
formulerade i PBL
och byggproduktlagen, trots att någon saklig skillnad inte
föreligger. Av bl.a.
1 kap. 9 PBL och 4 byggproduktlagen framgår det att kraven i PBL
inte får
tolkas eller tillämpas i konflikt med kraven i byggproduktlagen. Det
är
emellertid uppenbart olämpligt att ha samma egenskaper hos byggnader
beskrivna
på två olika sätt i två olika lagar. Med hänsyn till att
byggproduktlagen avser
fler anläggningar än PBL och att byggproduktlagens bestämmelser vid
en eventuell
inkongruens tar över PBL:s bestämmelser är det endast i
byggproduktlagen kraven
lämpligast bör återfinnas. De egenskapskrav som är gemensamma för PBL
och
byggproduktlagen bör därför sammanföras i den senare lagen. Med
anledning av
denna förändring bör byggproduktlagen byta namn till lagen om
tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
I 3 kap. PBL finns också egenskapskrav som inte har eller bara
delvis har
någon motsvarighet i byggproduktlagen. Dessa krav kan delas i tre
grupper. Den
ena gäller generella, av staten uppställda krav som har samma
karaktär som de
nyss behandlade kraven. Dessa krav är till sin natur sådana att det
på ett
objektivt sätt går att kontrollera om de uppfyllts eller ej. Ett
exempel på
sådana krav är kravet att byggnader skall vara tillgängliga för
personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. En annan grupp gäller
krav vars
innebörd inte direkt framgår av lagen utan som i varje enskilt fall
måste tolkas
mot bakgrund av förhållandena på platsen och kommunens avsikter med
ett visst
område. En prövning av om dessa krav uppfyllts eller ej innehåller
med
nödvändighet ett betydande inslag av värderingar. Dit hör
bestämmelserna om
lämplig utformning och färg med hänsyn till omgivningen och om
lämplig placering
med hänsyn till omgivningen och vissa andra förhållanden. En tredje
grupp
slutligen utgör bestämmelser av det slag som finns i 3 kap. 10 att
tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av byggnader skall
utföras
varsamt i förhållande till det befintliga huset.
Av praktiska skäl är det lämpligast att bestämmelserna om de
tekniska
egenskapskraven i den först nämnda gruppen inarbetas i den nya lagen
om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. på samma sätt som de andra kraven
av samma
karaktär.
Bestämmelserna i den andra gruppen har ett så nära samband med
planläggning
och andra lokaliseringsfrågor att de lämpligen bör stå kvar i PBL.
Varsamhetskraven i 3 kap. 10 - 14 är av ett annat slag än de
övriga
kraven. De anger nämligen inga egenskaper som en byggnad skall
uppfylla, utan
att förändringar av en byggnad skall utföras under hänsynstagande
till sådana
befintliga egenskaper hos byggnaden som är värda att bevara.
Bestämmelsernas
innebörd i det enskilda fallet kan alltså inte anges generellt utan
måste
bedömas från fall till fall och i viss mån under hänsynstagande till
kommunens
värderingar. Mot den bakgrunden får bestämmelserna till sin karaktär
anses ha
mest likhet med bestämmelserna i den nyssnämnda andra gruppen.
Härtill kommer
att bestämmelserna visserligen också gäller byggnadens tekniska
egenskaper men
framför allt har betydelse för deras yttre utformning och utseende på
samma sätt
som bestämmelserna i den andra gruppen. Bestämmelserna bör därför stå
kvar i
PBL.
Underhållskravet i 3 kap. 13 PBL är visserligen inget
egenskapskrav, men
har så nära samband med de tekniska egenskaperna att det av den
anledningen
delvis bör flyttas till den nya lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk,
m.m.
PBL:s regler om typgodkännanden och tillverkningskontroll är så
likartade
reglerna om byggprodukter och har ett så direkt samband med dessa
att de bör
sammanföras till med dessa i den nya lagen.

7.2 Ombyggnadsbegreppet

Regeringens förslag: Begreppen ombyggnad och annan
ändring av byggnad sammanförs till ett begrepp,
ändring.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med
det tillägget
att ändring definieras som en åtgärd som ändrar en byggnads
konstruktion,
funktion eller utseende och som inte är tillbyggnad.
Remissinstanserna: Ett trettiotal remissinstanser har yttrat sig i
frågan. De
flesta anser att förslaget är bra eller mycket bra. Några avstyrker
förslaget i
generella ordalag utan närmare motivering. Ett par remissinstanser
bl.a.
handikapporganisationer, menar att förslaget kan medföra en sänkning
av kraven
vid ombyggnadsåtgärder.
Skälen för regeringens förslag: I PBL skiljs mellan nybyggnad,
tillbyggnad,
ombyggnad och annan ändring av byggnad.
De krav som ställs vid ombyggnad regleras på ett annorlunda sätt
än kraven
vid nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring. De egenskapskrav som
skall
uppfyllas vid nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring anges i 3 kap.
1-8 och
10 PBL. Som ett överordnat krav gäller därvid vid både tillbyggnad
och annan
ändring att åtgärderna skall utföras varsamt så att byggnadens
särdrag beaktas
och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga
och
konstnärliga värden tas till vara. Vid ombyggnad gäller enligt 3 kap.
10 samma
varsamhetskrav. Däremot innehåller PBL inga bestämmelser om vilka
egenskapskrav
som skall uppfyllas vid ombyggnad. Denna fråga är delegerad till
regeringen att
fatta beslut om. PBL föreskriver enbart att vid tillämpningen av de
krav som
regeringen anger hänsyn skall tas till byggnadens förutsättningar.
Dessutom
bemyndigas kommunerna att i detaljplan eller områdesbestämmelser
bestämma lägre
ombyggnadskrav än vad regeringen anger under förutsättning att
bebyggelsen inom
området ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper.
Med stöd av bemyndigandet i 3 kap. 10 PBL har regeringen i 3
PBF
föreskrivit att ombyggnader i vissa avseenden skall uppfylla samma
krav som
nybyggnader och i andra avseenden fylla nybyggnadskraven i den
utsträckning det
skäligen kan fordras med hänsyn till den förlängning av brukstiden
som
ombyggnaden medför. Beträffande ett av kraven - tillgänglighetskravet
- sägs att
det skall uppfyllas i samma utsträckning som vid nybyggnad, om det
inte är
uppenbart oskäligt med hänsyn till ombyggnadens omfattning och
byggnadens
standard. Lägsta godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen
(1973:531) får
dock aldrig underskridas.
Regeringen har i en lagrådsremiss om ändringar i
hyresförhandlingslagen m.m.
föreslagit att bostadssaneringslagen (1973:531) skall upphöra att
gälla den 1
juli 1994. Bestämmelserna om lägsta godtagbara standard föreslås dock
i huvudsak
bibehållas och föras över till hyreslagen.
Några tillämpningsföreskrifter till ombyggnadsbestämmelserna i 3
plan- och
byggförordningen har aldrig meddelats av Boverket.
Med ombyggnad avses enligt 3 kap. 11 PBL två helt olika saker. I
det ena
fallet avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger
brukstiden för
byggnaden eller en del av den. I det andra fallet avses sådant
inredningsarbete
som syftar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller
del av den.
Bestämmelserna om ombyggnad har visat sig svåra att tillämpa. En
orsak till
detta är svårigheten att inom en ombyggnad urskilja de åtgärder som
är en följd
av eftersatt underhåll och alltså egentligen är underhållsåtgärder.
En annan är
de två definitionerna av ombyggnadsbegreppet. Den ena av dessa
anknyter till
åtgärdens effekt på byggnadens brukstid och den andra till åtgärdens
syfte.
Regeringen delar utredningens bedömning att det är olämpligt att i
detta
sammanhang använda definitioner som anknyter till så många gånger
svårbedömbara
frågor som en åtgärds effekt eller syfte. En i sig själv liten
förbättring av en
byggnad kan bedömas ha avsevärd betydelse för möjligheterna att bruka
byggnaden
under en längre tid än vad som skulle varit möjligt med enbart
underhållsåtgärder. Samtidigt kan stora förändringar av en byggnad
befinnas
sakna effekter beträffande byggnadens brukstid. Detta innebär att det
är svårt
att använda ombyggnadsbegreppet både som grund för att i föreskrifter
bestämma
vilka krav som skall gälla vid ombyggnader och för att i ett enskilt
fall avgöra
om en ombyggnad föreligger eller inte. En definition bör i stället
utgå från
åtgärden som sådan.
Vidare är den ena av de båda definitionerna knuten till kravet på
bygglov. Det
är enligt vår uppfattning olämpligt att knyta de krav som skall gälla
för
byggnader till om vissa förändringar av dem får utföras utan ett
särskilt till-
stånd eller ej. Tillståndsplikten kan ju variera beträffande
likartade
byggnader, beroende t.ex.på om de är privata eller statliga, om de
ligger inom
eller utom detaljplan eller om de ligger inom ett detaljplaneområde
där bygglov
krävs respektive inte krävs.
Härtill kommer att EG:s byggproduktdirektiv, som reglerar
användningen av
byggvaror m.m., och som Sverige förbundit sig att följa, inte gör
någon skillnad
mellan produkter för nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en
byggnad. Det
gör att vi inte kan ställa olika krav på produkter som omfattas av
direktivet,
beroende på den situation i vilken de skall användas.
Slutligen anser vi att institutet bygglov bör begränsas till att
enbart
omfatta lokaliseringsprövningen. Därmed blir ombyggnadsdefinitionen
omöjlig att
använda när det gäller de tekniska egenskapskraven.
Anledningen till den speciella behandling som ombyggnader fått i
PBL är att
det ansågs nödvändigt att egenskapskraven vid ombyggnader ställdes
från helt
andra utgångspunkter än kraven vid nybyggnad (prop. 1985/86:1, s.
235-241) Vid
ombyggnad borde kraven vara betydligt mer nyanserade än vid nybyggnad
med hänsyn
till den befintliga byggnadens och bebyggelsemiljöns karaktär och
till
kostnaderna för förnyelsen av det befintliga byggnadsbeståndet.
Kommunerna
ansågs böra få ett stort inflytande över vilka krav som skulle
ställas vid
ombyggnad.
Samtidigt har ombyggnadsbegreppet också betydelse för de s.k.
följdkraven.
Därmed menas att myndigheterna - då fastighetsägaren vill vidta vissa
förändringar av sin byggnad - skall kunna kräva att även andra
åtgärder vidtas.
Tämligen små förändringar av en lokal kan t.ex. syfta till att
möjliggöra en ny
användning av lokalen, vilken i sig kan fordra att ytterligare
förändringar
vidtas. Exempelvis kan inredande av ett förråd till arbetslokal
fordra att också
ventilationen förbättras. Vidare kan det vara lämpligt att i samband
med
förändringar av några av lägenheterna i ett hus förse samtliga
lägenheter i
huset med hiss. Ombyggnadsdefinitionerna är utformade så att de skall
täcka in
sådana förändringar då följdkrav av detta slag bör kunna utlösas.
Behovet av ett ombyggnadsbegrepp hängde också samman med det
tidigare
bostadsfinansieringssystemet. Detta uppmuntrade till mycket
genomgripande och
ovarsamma ombyggnader, något som inte längre är fallet. Vidare ville
man
garantera att de ombyggnader som utfördes med statliga subventioner
höll en viss
standard, varvid miniminivån var den som anges i
bostadssaneringslagen
(1973:531). Det finns emellertid idag knappast några bostäder som
inte fyller
dessa minimikrav. Regeringen har i prop. 1993/94:199 Ändringar i
hyresförhandlingslagen m.m. föreslagit att bostadssaneringslagen
skall upphävas.
För kraven i 3 kap. PBL på färgsättning, formgivning och
omgivningsanpassning
saknar begreppet ombyggnad självständig betydelse som en del av det
vidare
begreppet ändring av byggnad. Det finns nämligen inget behov av att
ställa lägre
krav i de nu aktuella avseendena vid ombyggnad än vid övriga
ändringar. Detsamma
gäller varsamhetskravet i 3 kap. 10 PBL. Inte heller de s.k.
följdkraven har
någon betydelse i detta sammanhang. Ombyggnadsbegreppet behövs alltså
inte med
hänsyn till dessa krav.
Beträffande flera av de tekniska egenskapskraven gäller, som
nämnts, idag
samma krav vid ombyggnad som vid nybyggnad. Det gäller
vattenhushållning,
bärförmåga, stadga, beständighet, hållfasthet samt olycksfalls- och
brandskydd.
Det saknas anledning att sänka dessa krav vid ombyggnad.
När det gäller kraven beträffande energi- och vattenhushållning,
hygien,
arbetsmiljö, inomhusklimat och avfallshantering är dessa i 3 kap. PBL
utformade
så att det vid nybyggnad och tillbyggnad, som kräver bygglov, krävs
"god"
hushållning, hygien och arbetsmiljö, i "skälig utsträckning" flexibla
uppvärmningssystem samt "tillfredsställande" inomhusklimat. Vid andra
tillbyggnader och andra ändringar av en byggnad än till- och
ombyggnad skall
dessa krav "uppfyllas i skälig utsträckning". Beträffande ombyggnader
stadgas i
3 PBF att kraven skall tillämpas "i den utsträckning det skäligen
kan fordras
med hänsyn till den förlängning av brukstiden som ombyggnaden
medför". I den
praktiska tillämpningen innebär det att kraven är i huvudsak desamma
vid
ombyggnad som vid annan ändring. Ombyggnad och annan ändring kan
alltså utan
olägenhet sammanföras till en kategori när det gäller dessa krav.
Vad gäller kravet på trevnad anser regeringen - som också framgår
av följande
avsnitt - att detta bör kunna upphävas såväl vid nybyggnad som
ombyggnad.
När det gäller kravet på lämplighet anser regeringen - som framgår
av avsnitt
7.3.1 - att innebörden av detta krav bör förändras. Denna förändring
innebär att
det knappast kan bli aktuellt att ha ett lägre lämplighetskrav vid
ombyggnad än
vid nybyggnad.
Slutligen behöver kravet på tillgänglighet nyanseras beroende på om
det är
fråga om uppförande av en helt ny byggnad eller ändring av en
befintlig byggnad.
Det skulle dock vara opraktiskt att med anledning av detta enda
egenskapskrav
behålla den nuvarande ombyggnadsdefinitionen. Den nyansering av
kravet som
behövs kan ske inom ramen för begreppet ändring, om man skiljer
mellan ändringar
av olika omfattning och karaktär.
Varsamhetskravet i 3 kap. 10 PBL avser tillbyggnader, ombyggnader
och alla
andra ändringar, dvs. även åtgärder som inte kräver bygglov (prop.
1985/86:1,
s. 500). Utredningen har föreslagit att varsamhetskravet i
fortsättningen skall
avse tillbyggnader och ändringar, varvid ändring definieras som en
åtgärd som
ändrar byggnadens konstruktion, funktion eller utseende. En av
avsikterna med
definitionen är att täcka in de nuvarande ombyggnaderna. Däremot
framgår det
inte helt klart av utredningsförslaget om definitionen avser att
täcka också
samtliga de andra ändringar som nu omfattas av varsamhetskravet (s.
239-244).
Mot den föreslagna definitionen kan invändas att den vid en
ordagrann
tolkning innefattar också tillbyggnader. Av samma skäl som när det
gäller
egenskapskraven i 3 kap. PBL gör regeringen bedömningen att
varsamhetskravet bör
omfatta alla förändringar av en byggnad och att det saknas anledning
att skilja
mellan tillbyggnader och ändringar. Något behov av en särskild
ändringsdefinition finns således inte i detta sammanhang.
Vad så gäller de s.k. följdkraven anförde det föredragande
statsrådet i
propositionen med förslaget till plan- och bygglagen bl.a. följande
(prop.
1985/86:1 s. 504):

"Ombyggnadsföreskrifterna skall syfta till att säkerställa att
ombyggnader
utförs så att de delar av en byggnad som byggs om kan brukas för sitt
ändamål på
ett godtagbart sätt under den förlängda brukstiden. Det innebär att
byggnadsnämnden liksom idag skall kunna kräva att andra arbeten än de
som
fastighetsägaren har planerat skall utföras vid ombyggnaden
(följdkrav). Detta
gäller i första hand i fråga om den del av byggnaden som ombyggnaden
avser. Det
kan emellertid också - som jag utvecklat i fråga om tillbyggnader -
komma att
gälla andra delar av byggnaden, om ändringar i sådana delar är
nödvändiga för
att den ombyggda delen skall få de egenskaper och funktioner som
ombygg-
nadsföreskrifterna kräver. [- - -]
Sådana följdkrav kan dessutom medföra att vissa gemensamma
funktioner i
byggnaden måste åtgärdas. [- - -] Sådana funktioner kan inte alltid
ändras del
för del utan måste förbättras i ett sammanhang. [- - -] Kraven bör
enligt min
mening i första hand utlösas vid sådana tillfällen då det är tekniskt
och
ekonomiskt lämpligt att vidta de åtgärder som behövs. Bedömningen
måste göras
med utgångspunkt från standardnivån på övriga delar av byggnaden
eller på en
avgränsad enhet av denna. [- - -] Vad nu sagts innebär att
ombyggnader inte kan
genomföras etappvis på ett sådant sätt att kraven på ändringar av
dessa
funktioner kringgås."

För att vissa av egenskapskraven skall kunna uppfyllas beträffande
en ombyggd
del av ett hus, krävs det med automatik att också andra delar av
huset ändras.
T.ex. om en lägenhet inreds på en övre våning, fordrar
tillgänglighetskravet att
denna förses med hiss. Därmed får också våningarna längre ned
automatiskt hiss.
På samma sätt förhåller det sig ofta med behov av ledningar. Dessa
slag av
följdkrav utlöses alltså självklart som en del av ändringen av huset
och något
särskilt ombyggnadsbegrepp behövs inte för detta. I andra fall, t.ex.
när det
gäller energihushållning eller inomhusklimat, är det inte lika
självklart att
ändra andra delar av huset vid inredande av t.ex. en ny lägenhet i
detta. I den
utsträckning som följdkrav då ställs i statliga föreskrifter, bör
dessa utformas
på ett entydigt och förutsebart sätt. För detta syfte är det oklara
ombygg-
nadsbegreppet olämpligt. Kraven kan enklare kopplas till begreppet
ändring av
byggnad.
Av det som nu anförts drar regeringen slutsatsen att
ombyggnadsdefinitionen
och den särskilda ombyggnadsregleringen kan avvaras. Inte heller
finns det behov
av att, som utredningen föreslagit, i lagen införa någon särskild
definition av
begreppet ändring. Varken nybyggnad eller tillbyggnad definieras ju
där.
De tekniska egenskapskraven på byggnader måste således skilja sig
något
beroende på om det gäller uppförandet av en helt ny byggnad eller
ändring av en
befintlig byggnad. Det är vidare nödvändigt att kraven är så
preciserade att de
är förutsebara och i möjligaste mån oberoende av tolkningar från fall
till fall.
De preciseringar som behövs sker bättre i förordning och i
myndighetsföreskrifter än i dag. Någon sänkning av ambitionsnivån
beträffade
egenskapskraven vid ombyggnadsarbeten innebär inte detta.

7.3 Tekniska egenskapskrav

7.3.1Kravens innebörd

Regeringens förslag: De tekniska egenskapskrav som
ställs i den nya lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. skall motsvarara de
egenskapskrav på byggnader och anläggningar som nu
finns i 3 byggproduktlagen och i 3 kap. 3-7 och
9 PBL, med undantag för trevnads- och
ändamålsenlighetskraven i 3 kap. 5 PBL, som ersätts
med ett användbarhetskrav för bostäder. Kravet på
driftsekonomi m.m. i 3 kap. 8 PBL upphävs.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Ett fyrtiotal remissinstanser har yttrat sig i
denna fråga.
Ett trettiotal av dessa har negativa synpunkter på en eller flera
delar av
förslaget. Borttagande av trevnadskravet och förändringen av
ändamålsenlighetskravet avstyrks i huvudsak av ett tjugotal
remissinstanser,
bland dem Konsumentverket, Länsstyrelsen i Södermanlands län,
Vallentuna kommun,
Arkitektförbundet, Hyresgästernas riksförbund samt Kvinnors
byggforum, och
borttagande av kravet på driftsekonomi avstyrks av ett femtontal,
däribland
Boverket, Byggforskningsrådet, Ronneby kommun och SABO. Många
avstyrkanden är
allmänt hållna och utan närmare motivering. Bland de skäl som anförs
för ett
bevarande av trevnads- och ändamålsenlighetskraven är att
marknadskrafterna inte
fungerar lika effektivt när det gäller bostäder som beträffande
vanliga
handelsvaror och att ett borttagande av kravet medför en risk för
försämrade och
mer svårskötta lägenheter och en ojämn bostadsstandard. Andra
avstyrkanden
grundas på att kraven anses vara uttryck för en god byggnadskultur
och en
vällovlig ambition som bl.a. påverkar byggnadsnämndernas
rådgivningsverksamhet.
De invändningar som framförs mot borttagande av föreskriften om
driftsekonomi
grundar sig på hushållningsaspekter och önskemål om låga
driftskostnader. Också
kretsloppssynpunkter anförs.
Utöver nu redovisade synpunkter har flera remissinstanser
föreslagit olika
förändringar av de krav som utredningen ansett böra vara oförändrade.
Det
handlar i vissa fall om att införa ytterligare krav och i andra fall
om
preciseringar av kraven. Två handikapporganisationer anser att
detaljföreskrifter om tekniska lösningar för att tillgodose
tillgänglig-
hetskravet bör införas i lagen.
Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser om tekniska
egenskapskrav som
med andra formuleringar men i sak oförändrade bör återfinnas i den
nya lagen om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. bör vara föreskrifterna
- om mekanisk motståndsförmåga och stabilitet, säkerhet i händelse av
brand,
skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid
användning, skydd
mot buller samt energihushållning och värmeisolering i 3
byggproduktlagen,
- om hushållning med energi och vatten, om bärförmåga, stadga,
beständighet och
hållfasthet, om hygien, arbetsmiljö och inomhusklimat, om skydd mot
olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot
personskador vid
brand, om avfallshantering samt om tillgänglighet i 3 kap. 3 - 7
PBL.
Däremot bör kraven i 3 kap. 5 PBL på att byggnader skall vara
lämpliga för
sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad inte oförändrade arbetas
in i den nya
lagen. Dessa krav täcks till viss del av kraven på god hygien, god
arbetsmiljö
och tillfredsställande inomhusklimat i samma paragraf och av kravet

tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga i 3 kap. 7 PBL. I övrigt är kraven av sådan art
att det
inte kan anses vara ett väsentligt statligt intresse att lagreglera
dem. Med
anledning av den oro som några remissinstanser givit uttryck för
anser
regeringen dock att det tills vidare är lämpligt att behålla ett
allmänt krav på
att byggnader skall kunna fungera för sitt ändamål. Det gör det
möjligt att
ingripa om en extrem marknadssituation skulle leda till ett
undermåligt
bostadsbyggande. Detta krav bör ha ungefär den innebörd som
utredningen före-
slagit, nämligen att bostäder skall ha utrymme för vila, samvaro,
måltider,
hygien och förvaring samt utrustning för hygien och matberedning. I
skälig
utsträckning bör dessa funktioner vara avskiljbara från varandra.
Detta bör i
den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
uttryckas som ett
krav på lämplighet för avsett ändamål. Något krav på vissa mått eller
viss
utrustning i olika slag av bostäder ligger inte i detta. Vi vill i
detta
sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1993/94:199 Ändringar i
hyresförhandlingslagen m.m. föreslagit att hyresnämnden skall kunna
ålägga
hyresvärden att rusta upp en bostadslägenhet till lägsta godtagbara
standard (12
kap. 18 a jordabalken). Vad som krävs för att en lägenhet skall
anses ha
lägsta godtagbara standard beskrivs i 12 kap. 55 a jordabalken.
Bl.a. skall
lägenheten vara utrustad med spis, diskho, kylskåp,
förvaringsutrymmen,
avställningsytor, förrådsutrymmen och anordningar för hushållstvätt.
Utredningen har föreslagit att även bestämmelsen i 3 kap. 8 PBL
utmönstras
ur den nya lagstiftningen. I den bestämmelsen föreskrivs det att
byggnader skall
utföras med sådant material och på sådant sätt att reparations-,
underhålls- och
driftkostnader begränsas. Utredningen anför i den delen följande
(betänkandet
s. 233 och 234).

"Kraven på reparations-, underhålls- och driftsekonomi i 3 kap. 8
PBL
skiljer sig från de övriga kraven i 3 kap. på det sättet att de inte
ställer
något krav på byggnaden som sådan utan på det material som ingår i
byggnaden och
på det sätt på vilket byggnaden utförs. Avsikten är inte att uppnå
några
egenskaper hos byggnaden utan att byggnadens funktioner och
egenskaper med
skäliga insatser skall kunna hållas i stånd under den
avsedda
brukstiden.
När det gäller byggnadens grundkonstruktion, stomme och andra
bärande delar
saknar bestämmelsen i 3 kap. 8 betydelse, eftersom det redan i 3
kap. 4 PBL
föreskrivs att dessa byggnadsdelar skall ha en betryggande
beständighet. Därmed
menas enligt förarbetena att de skall ha en livslängd som motsvarar
byggnadens
avsedda brukstid (prop. 1985/86:1, s. 488).
Föreskriften har såvitt gäller materialkravet inte någon
självständig funktion
vid sidan av föreskrifterna i byggproduktlagen. Denna lag omfattar
produkter som
är avsedda att stadigvarande ingå i en byggnad eller annan anläggning
och som
har betydelse för byggnadsverkets egenskaper när det gäller
bärförmåga, stadga
och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till
hygien,
hälsa och miljö, säkerhet vid användning, skydd mot buller samt
energihushållning och värmeisolering (2 ). För att få ingå i
byggnadsverk skall
produkter ha sådana egenskaper att det byggnadsverk i vilket de skall
ingå -
rätt projekterat och uppfört - kan uppfylla de nämnda egenskapskraven
(3 ).
Bedömningen av produkten skall ske under den förutsättningen att
byggnadsverket
skall uppfylla de angivna kraven under en ekonomiskt rimlig
livslängd. Med det
sistnämnda uttrycket avses enligt ett tolkningsförslag inom EG den
tidsperiod
under vilken det avsedda byggnadsverket med hänsyn till
omständigheterna kommer
att bibehållas på en nivå som är adekvat för dess användning.
Begreppet
"ekonomiskt rimlig livslängd" synes alltså i huvudsak komma att ges
samma inne-
börd som uttrycket "byggnadens avsedda brukstid" i PBL-propositionen.
Byggproduktlagens krav på byggprodukter torde således komma att bli
strängare än
PBL:s på det sättet att det beständighetskrav som nu uppställs i 3
kap. 4 PBL
på materialet i grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar
utvidgas till
att gälla materialet också i de byggnadsdelar som har betydelse för
brand- och
brukarsäkerhet, hygien, hälso-, buller- och miljöskydd,
energihushållning och
värmeisolering. När byggproduktlagens regler träder i kraft och
harmoniserade
standarder successivt antas blir bestämmelsen i 3 kap. 8 PBL
överflödig i
detta avseende.
Med tiden kommer 3 kap. 8 alltså sannolikt att få reell betydelse
bara när
det gäller valet av material i sådana byggnadsdelar, som inte har
betydelse med
hänsyn till hälsa och säkerhet i vid mening, och när det gäller
sättet att
utföra byggnaden.
Bestämmelsen har visserligen det vällovliga syftet att åstadkomma
en
ekonomiskt lämplig balans mellan investeringskostnaderna och
reparations-,
underhålls- och driftkostnaderna så att de senare kan hållas låga
genom att de
förra ökas något. Detta är emellertid enligt min mening inte något
som bör
föreskrivas av samhället. Det kan inte anses vara ett väsentligt
allmänt
intresse. Inte heller några hushållningssynpunkter av allmänt
intresse gör sig
gällande i sammanhanget."

Regeringen delar utredningens principiella syn på dessa frågor.
Bestämmelsen i
3 kap. 8 PBL bör därför upphävas utan att flyttas över till den nya
lagen om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Det förtydligandet bör
dock här
göras att sedan utredningens betänkande lämnades har EG-kommissionen
antagit
s.k. tolkningsdokument till byggproduktdirektivet (89/106/EEG). Där
behandlas
direktivets bestämmelse om att dess krav på byggprodukter, under
förutsättning
av normalt underhåll, skall uppfyllas under en ekonomiskt rimlig
livslängd. Till
en början framgår det att med "ekonomiskt rimlig livslängd" menas den
tid under
vilken det med hänsyn till alla relevanta omständigheter är
ekonomiskt rimligt
att bibehålla byggnadsverket på en egenskapsnivå som motsvarar
direktivets
kravnivå beträffande byggnadsverks egenskaper. Därefter sägs att det
av de
harmoniserade tekniska specifikationerna för byggprodukter
(standarden m.m.)
skall framgå vilken livslängd produkten förväntas ha, så att rätt
produkt kan
väljas med hänsyn till byggnadsverkets avsedda livslängd. Visserligen
innehåller
byggproduktdirektivet inte - lika litet som byggproduktlagen - något
uttryckligt
krav på att de byggprodukter som har en livslängd som motsvarar minst
byggnadens
ekonomiskt rimliga livslängd skall väljas. Detta framgår dock
indirekt, eftersom
de sex väsentliga kraven i direktivet syftar till att förhindra att
byggnader
under brukstiden förorsakar skador eller ohälsa. Beträffande kravet
på mekanisk
motståndsförmåga och stabilitet sägs det också uttryckligen i
direktivet att
dessa egenskaper skall uppfyllas under "bruksskedet".
Slutligen bör det med anledning av ett par remissynpunkter påpekas
att
föreskriften inte ger uttryck för något kretsloppstänkande.
Bestämmelsens
innebörd är enligt propositionen med förslaget till PBL att byggnader
skall
utföras med sådant material och sådana system som är ekonomiskt och
praktiskt
möjliga att sköta. Byggnadsdelar och installationer m.m. med
begränsad livslängd
skall vara lätt åtkomliga och lätta att underhålla, driva och
besikta. Avsikten
med detta är enligt propositionen att byggnadens funktioner och
egenskaper under
bruksskedet skall kunna hållas i stånd till måttliga kostnader genom
att
byggherren lägger ned något större kostnader på investeringen. Kravet
innebär
dock inte att byggnadsnämnden kan fordra t.ex. ett dyrare
byggnadsmaterial än
det som är tillräckligt för att uppfylla övriga egenskapskrav (prop.
1985/86:1
s. 234 och 496). Syftet med föreskriften var således att - främst då
det gäller
bostäder - tvinga fastighetsägarna att göra sina investeringar så att
de fick
låga drifts- och underhållskostnader för fastigheterna. Med det
förutvarande
statliga subventionssystemet innebar det att staten tog på sig att
delvis
finansiera dessa dyrare investeringar i syfte att åstadkomma lägre
boendekostnader.Bestämmelser som främjar ett kretsloppsanpassat
byggande måste
införas på ett annat sätt än genom att behålla 3 kap. 8 PBL. Plan-
och
byggutredningen har således fått i uppdrag att ägna uppmärksamhet åt
frågan om
byggprodukter som kan ingå i ett kretslopp. Utredningen behandlar
denna fråga i
delbetänkandet Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36).
Regeringen finner med ett undantag inte skäl att nu föreslå några
andra
ändringar av de gällande egenskapskraven på byggnader än dem som
utredningen
föreslagit. Vissa av de preciseringar som några remissinstanser
föreslagit bör
ske på föreskriftsnivå. Statliga föreskrifter om tekniska lösningar
bör över
huvud taget inte meddelas.
Det nyss nämnda undantaget gäller det underhållskrav på
ventilations-
anläggningar som nu regleras i förordningen (1991:1273) om
funktionskontroll av
ventilationssystem. Detta krav bör i detta sammanhang för
tydlighetens och
enhetlighetens skull uttryckligen anges i lagtexten. I övrigt bör
samma regler
gälla för funktionskontrollanter som för kvalitetsansvariga.

7.3.2Reglering i lag eller förordning

Regeringens förslag: De egenskapskrav som gäller för
byggnader och andra anläggningar anges kortfattat
i lag. Närmare föreskrifter om tillämpningen
meddelas av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser bl.a.
handikapp-
organisationer, har yttrat sig i frågan. De befarar att förslaget kan
leda till
en avreglering och sänkta egenskapskrav.
Skälen för regeringens förslag: Som anförts i föregående avsnitt
bör de flesta
bestämmelserna om byggnaders tekniska egenskaper flyttas från PBL
till den nya
lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
De bestämmelser i 3 kap. PBL som helt eller delvis har
motsvarigheter i 3
byggproduktlagen är kraven på energihushållning, bärförmåga m.m.,
hygien och
inomhusklimat m.m., olycksfalls- och brandskydd samt avfallshantering
i 3, 4, 5
och 6 .
Bestämmelsen i 3 byggproduktlagen är formulerad med utgångspunkt
från EG:s
byggproduktdirektiv och anger att en byggprodukt är lämplig, om den
har sådana
egenskaper att det byggnadsverk (byggnader och anläggningar) i vilket
den skall
ingå, rätt projekterat och uppfört, kan uppfylla krav på
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller, och
6. energihushållning och värmeisolering.
Eftersom den exakta innebörden av byggproduktlagens krav är
beroende av
rättsutvecklingen inom EES är det lämpligt att bestämmelserna om
egenskapskrav i
den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. ges
samma
kortfattade lydelse som den i 3 byggproduktlagen och att regeringen
eller den
myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela de
tillämpningsföreskrifter som behövs.
De bestämmelser som saknar motsvarighet i byggproduktlagen men som
är av sådan
karaktär att de bör sammanföras med dessa i den nya lagen om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. bör lämpligen ges samma
kortfattade
formulering som de nyssnämnda kraven och med samma bemyndigande för
regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att närmare precisera
kraven i
förordning.
När egenskapskraven, så som föreslagits, anges mycket kortfattat i
lagen och
utvecklas närmare i förordningen ligger det i sakens natur att
behovet av
myndighetsföreskrifter i viss mån minskar och att dessa kan begränsas
till
föreskrifter av mer teknisk natur.
Regleringen blir på så sätt systematiskt redig och konsekvent och
möjliggör
smidiga förändringar av innehållet i de krav som nu finns i
byggproduktlagen och
som Sverige genom EES-avtalet förbundit sig att anpassa till den
tillämpning som
vid varje tillfälle gäller i EES. En sådan konstruktion möjliggör
också
smidigare förändringar av i vilken omfattning olika slag av byggnader
och
anläggningar skall omfattas av de olika kraven. Det kan bli aktuellt
genom
rättsutvecklingen inom EG eller på grund av inhemska behov.
Slutligen undviks
den variation i detaljeringsgrad som de nuvarande bestämmelserna har
i PBL och
den inkonsekvens som ligger däri att ett par av PBL:s nuvarande
bestämmelser
inte bara anger egenskapskrav utan också vilka avsteg från dessa krav
som
byggnadsnämnden i vissa fall kan tillåta. Frågor av sistnämnda slag
bör
principiellt regleras på annat sätt. Med den nya uppbyggnaden av
regelsystemet
kommer riksdagen att ange de grundläggande tekniska egenskapskrav som
skall
ställas på byggnader och regeringen att inom denna ram ange de
preciseringar som
är av mer politisk natur medan föreskrifter med huvudsakligen
tekniskt innehåll
överlåts till en myndighet.
Uppbyggnaden medger också en smidig anpassning av behovet av
föreskrifter till
behovet av att dessa till sin innebörd är så preciserade att de är
förutsebara.
Detta är helt nödvändigt med hänsyn till det nya system för
byggkontrollen som
föreslagits. Det är också praktiskt och lämpligt att de olika
kravnivåer som
skall gälla vid nybyggnad respektive tillbyggnad och ändring av en
byggnad läggs
fast i förordning i stället för i lagen. Idag regleras tillbyggnads-
och
ändringskraven i lag men ombyggnadskraven i förordning.
Också de undantag från PBL:s krav som enligt 3 kap. 9 och 10 PBL
gäller för
vissa fritidshus bör återfinnas i förordningen. Detsamma gäller de
nyanseringar
i kraven som alltjämt bör gälla beträffande åtgärder som för
närvarande inte
kräver bygglov och beträffande s.k. "andra ändringar" än till- och
ombyggnader.
Slutligen bör regeringen i förordning ha möjlighet att meddela
föreskrifter om
olika kravnivåer i vissa fall utom respektive inom detaljplan eller
beträffande
vissa slag av byggnader. Dessa föreskrifter skulle motsvara dagens
regler om att
egenskapskraven i 3 kap. PBL endast gäller i skälig utsträckning
beträffande
åtgärder som inte kräver bygglov (8 kap. 1, 3 - 6 och 10 PBL).
Överflyttningen till förordning innebär självklart inte i sig någon
ändring av
kravnivån. Det är helt och hållet en praktisk fråga om i vilket slag
av
författning som bestämmelser av olika detaljeringsgrad lämpligen
återfinns. Den
nu föreslagna uppdelningen är den normala på andra områden än
byggandets.
Inställningen bland en del remissinstanser i denna fråga tyder på att
de befarar
att regeringen skulle föra en annan politik än riksdagsmajoriteten,
något som
knappast är möjligt.
I förordningsarbetet kan en del av de preciseringar och
förtydliganden av
egenskapskraven som några remissinstanser efterlyst göras.

7.4 Vissa bemyndiganden m.m.

Utöver de förslag som PBL-utredningen lämnat bör vissa bemyndiganden
samt
tillsyns- och sanktionsregler ändras i samband med de tidigare
föreslagna
lagändringarna.

7.4.1Typgodkännanden och tillverkningskontroll

Regeringens förslag: Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer bemyndigas att
meddela föreskrifter om typgodkännanden och till-
verkningskontroll av material, konstruktioner
eller anordningar för användning i byggnader eller
andra anläggningar. Beslut om typgodkännanden och
tillverkningskontroll får meddelas av organ som
ackrediterats för detta ändamål av Styrelsen för
teknisk ackreditering.

Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser (16
kap. 3 PBL)
prövas frågor om typgodkännanden och tillverkningskontroll av det
eller de organ
som regeringen bestämmer. I enlighet med principerna om öppna system
för teknisk
provning och kontroll bör rätten att meddela typgodkännanden och
beslut om
tillverkningskontroll tillkomma varje kompetent organ. Det är därför
inte
lämpligt att regeringen vid varje tillfälle utser sådana organ utan
att de
ackrediteras genom Styrelsen för teknisk ackreditering.

7.4.2Vissa värmeanordningar, hissar m.m

Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillsyn och
sanktioner samt bemyndiganden för regeringen i den
nuvarande byggproduktlagen utvidgas till att
omfatta också sådana anordningar i byggnader som
kan jämställas med byggprodukter utan att omfattas
av EG:s byggproduktdirektiv.

Skälen för regeringens förslag:

Värmeanordningar m.m.

Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att genomföra bl.a.
EG-rådets
direktiv av den 13 februari 1978 om funktionen hos värmeanordningar
för
rumsuppvärmning och varmvattenförsörjning i nya eller befintliga
icke-industriella byggnader samt värmeisolering och
varmvattenförsörjning i
hushåll i nya, icke-industriella byggnader (78/170/EEG). Detta
direktiv har
väsentligt byggts ut och konkretiserats i rådets direktiv av den 21
maj 1992 om
effektivitetskrav för nya värmepannor som eldas med flytande eller
gasformigt
bränsle (92/42/EEG). Det sistnämnda direktivet omfattas inte av
EES-avtalet men
torde komma att ingå i tilläggsavtalet till detta.
De tekniska krav som uppställs i de båda direktiven är i sak
införda i
Boverkets byggregler (BFS 1993:57). Dessa har utfärdats med stöd av
bemyndigandet i 2 PBF för verket att meddela de föreskrifter som
behövs för
tillämpningen bl.a. av bestämmelserna i 3 kap. 3 PBL om hushållning
med
energi. Detta bemyndigande går i sin tur tillbaka på bemyndigandet i
16 kap. 1
PBL för regeringen att utse en myndighet att meddela de föreskrifter
som, utöver
bestämmelserna i 3 kap., behövs för en lämplig utformning av
byggnader m.m.
Utöver tekniska krav innehåller emellertid direktiven också
bestämmelser om
kontroll och märkning av värmeanordningar i samband med
tillverkningen och om
vissa förutsättningar för marknadsföring. Några bestämmelser om detta
finns inte
i Sverige.
I 5 byggproduktlagen finns ett bemyndigande för regeringen eller
den
myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter bl.a. om
bestyrkande av
överensstämmelse med gällande krav beträffande byggprodukter och om
märkning av
byggprodukter som förutsättning för att produkten skall få släppas ut

marknaden och användas. Enligt 10 byggproduktlagen får en
tillsynsmyndighet
förelägga en tillverkare, en importör eller den som saluför
byggprodukter att
t.ex. ta bort EG-märket om en produkt EG-märkts trots att den inte
överensstämer
med kraven. Enligt 8 byggproduktlagen slutligen har en
tillsynsmyndighet rätt
att för tillsynen bl.a. få tillgång till vissa handlingar och
lokaler.
Motsvarande bestämmelser saknas för de nämnda värmeanordningarna.

Hissar m.m.

Regeringen har den 16 december 1993 beslutat en förordning
(1993:1598) om hissar
och vissa andra motordrivna anordningar, vilken träder i kraft den 1
juli 1994.
Den omfattar anordningar som en byggnad eller fastighet försetts med,
men
innehåller inga regler om tillverkning och marknadsföring av
anordningarna (1
). Förordningen är utfärdad med stöd av 16 kap. 1 PBL, som ger
regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer rätt att bl.a. meddela
föreskrifter som
utöver bestämmelserna i 3 kap. PBL behövs till skydd för liv,
personlig säkerhet
eller hälsa. Hissar omfattas av kraven i 3 kap. PBL och kräver
bygglov. Detsamma
gäller linbanor och skidliftar, som också omfattas av den nya
förordningen.
Vissa hissar faller under EG:s maskindirektiv (89/392/EEC). Inom
EG pågår
arbete med att utarbeta ett särskilt hissdirektiv. Diskussioner pågår
också om
ett linbanedirektiv. Liksom då det gäller de nyssnämnda
värmeanordningarna är
det också här, förutom tekniska krav på anordningarna,
aktuellt
med regler om märkning, marknadsföring och tillsyn av samma slag som
då det
gäller sådana byggprodukter som omfattas av EG:s byggproduktdirektiv
Maskindirektivet är genomfört i Sverige genom
Arbetarskydds-styrelsens
föreskrifter (AFS 1993:10), som innehåller såväl tekniska
föreskrifter som
föreskrifter om marknadsföring m.m. och har meddelats med stöd av 18

arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Den bestämmelsen går bl.a.
tillbaks på
bemyndigandet i 4 kap. 2 arbetsmiljölagen (1977:1160) rörande
marknadsföring
av tekniska anordningar som kan föranleda ohälsa eller olycksfall i
verksamhet i
vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning.
Tekniska krav på hissar finns också i Arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter
(AFS 1989:5) om hissar. Dessa föreskrifter är utfärdade med stöd av
18
arbetmiljöförordningen och 3 kungörelsen (1939:783) angående
anordnande och
begagnande samt tillsyn av vissa hissar. Den sistnämnda kungörelsen
upphör att
gälla den 1 juli 1994 när den nya förordningen om hissar och vissa
andra
motordrivna anordningar träder i kraft.
Utöver de nämnda författningarna finns på hissområdet lagen
(1977:484) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om hissar och andra lyft- eller
transportanordningar. Denna innehåller inga bestämmelser om märkning
och
marknadsföring.
Det saknas alltså en möjlighet för regeringen att meddela
föreskrifter med
krav på kontroll och märkning som villkor för marknadsföring av
hissar och
liknande anordningar då det gäller andra aspekter på hissarna än
arbetarskyddssynpunkter. Sådana föreskrifter kan bli aktuella genom
vårt
samarbete inom EES.

Slutsats

Regler bör införas som gör det möjligt att - i den mån det blir
aktuellt genom
utvecklingen inom EES och behovet inte täcks av arbetsmiljölagens
regler - genom
förordning göra sådana bestämmelser om kontroll, märkning,
marknadsföring och
marknadsövervakning som finns i byggproduktlagen tillämpliga också på
anordningar som inte omfattas av EG:s byggproduktdirektiv men som är
avsedda att
ingå i byggnadsverk på samma sätt som byggprodukter. Regeringen har
därvid
möjlighet att allt efter omständigheterna åstadkomma en lämplig
samordning med
andra förordningsbestämmelser av samma slag.

8 Ikraftträdande

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Beträffande
ärenden som
avgjorts av kommunen före ikraftträdandet skall dock äldre
bestämmelser
tillämpas både vad gäller förfarandet och i sak.

9 Följdfrågor

9.1 Konsekvensbedömning

Överflyttningen av bestämmelser från PBL till en ny lag om
egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. och inarbetandet av byggproduktlagen i denna lag
är i sig
enbart en lagteknisk fråga. Detsamma kan sägas om att preciseringen
av vissa
egenskapskrav på byggnader överförs från PBL till en förordning till
den nya
lagen.
De ökade möjligheterna att i detaljplan besluta om befrielse från
kravet på
bygglov medför något mer arbete för kommunerna vid utarbetandet av
detaljplaner
men detta vägs utan vidare upp av de förenklingar och
kostnadsbesparingar både
för kommunen och de enskilda som det innebär att bygglov inte behövs
inom
planområdet.
Förändringarna då det gäller kraven på trevnad, ändamålsenlighet
och
driftsekonomi beträffande byggnader har visserligen i praktiken till
stora delar
redan börjat tillämpas genom Boverkets byggregler, men de innebär en
väsentligt
förbättrad möjlighet att finna kostnadsbesparande planlösningar av
bostäder och
bör på sikt få en mätbar effekt i form av lägre boendekostnader. De
bör också
stimulera bostadsproducenterna till konkurrens om att uppföra
bostäder som har
en hög kvalitet till ett lågt pris. Även detta bör på sikt bidra till
att hålla
boendekostnaderna låga. Samtidigt innebär de ändrade kraven en
avreglering som
leder till ett minskat behov av kontroll från byggnadsnämndernas
sida, vilket
även kan medge besparingar.
Effekterna av att bygglovsprövningen av de tekniska egenskapskraven
ersätts
med det föreslagna nya kontrollsystemet är svåra att exakt bedöma,
eftersom de i
hög grad beror på hur olika parter utnyttjar de möjligheter som
systemet ger.
Det nya systemet gör det möjligt att minska kostnaderna för
byggnadsnämnderna
samtidigt som det kan leda till ökade kostnader för byggherrarna i
form av
noggrannare projektering och kontroll. Dessa kostnadsökningar bör
dock väl
uppvägas av att byggfelen och reparationskostnaderna minskar. De
största
vinsterna torde dock uppstå om de större byggherrarna förmår att ta
till vara
de möjligheter till ett rationellt byggande och teknisk utveckling
som det nya
systemet stimulerar till. En ökad konkurrens mellan byggföretagen i
sistnämnda
avseenden torde i hög grad kunna bidra till bl.a. lägre
boendekostnader för de
enskilda medborgarna.
Andra effekter av det nya kontrollsystemet är att det bättre än det
nuvarande
ger möjligheter att utnyttja de nya regler och rutiner som vi måste
införa som
en följd av EES-avtalet och som är en följd av den övergång till s.k.
öppna
system när det gäller teknisk kontroll som i övrigt håller på att
genomföras.
Några komplikationer i förhållande till EES eller EG förutses inte.
Inledningsvis kan ett visst föreskrifts- och uppföljningsarbete
krävas av
Boverket.
Sannolikt kommer också vissa utbildnings- och informationsinsatser
att
krävas. För statens del är det Boverket som svarar för detta.
Sammantaget medför förslagen inga kostnadskonsekvenser för staten
och något
sänkta kostnader för kommunerna. För byggföretagen medför förslagen
en begränsad
kostnadsökning, vilken dock mer än väl uppvägs av möjligheter till
kostnadsbesparingar och högre kvalitet i byggandet.

9.2 Ändringar i annan lagstiftning

De föreslagna ändringarna i PBL föranleder ändringar i
civilförsvarslagen
(1960:74), naturvårdslagen (1964:822), fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) och
lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring. Ändringarna belyses i
författningskommentaren, avsnitt 10.

10 Författningskommentar

10.1Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

1 kap. 4

Paragrafen, som presenterar de olika tillståndsbesluten enligt PBL,
har
kompletterats genom ett tillägg i första stycket avseende
bygganmälan, som
behandlas i 9 kap. 2 och 3 .

1 kap. 9

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.1.
Den är
föranledd av samordningen av PBL:s tekniska egenskapskrav på
byggnader och andra
anläggningar med byggproduktlagen i den nya lagen om tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. Byggproduktlagen upphör att gälla genom
övergångsbestämmelserna till den nya lagen.

3 kap. 3

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitten 7.1
och 7.3. Den
är föranledd av att bestämmelserna med krav på byggnader i 3-9
upphävs och
ersätts med hänvisningen i denna paragraf till 2 och 21 i den nya
lagen om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., som därigenom blir
tillämpliga i
ärenden enligt PBL. Föreskrifter och bestämmelser för byggnader och
andra
anläggningar som utfärdas med stöd av 21 lagen om tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. omfattas därmed bl.a. av förfarande- och
tillsynsreglerna i
8-10 kap. PBL.

3 kap. 10

I första stycket, som innehåller bestämmelser i fråga om varsamhet
med avseende
på den befintliga byggnaden eller anläggningen vid byggnadsarbeten,
har
begreppet ombyggnad utgått till följd av att ombyggnadsbegreppet
utmönstrats ur
PBL genom en ändring i 11 . Vidare har stycket ändrats redaktionellt
så att
tillbyggnader och andra ändringar sammanfattande benämns ändringar.
De tidigare andra-fjärde styckena har upphävts till följd av att de
tekniska
egenskapskraven överförts till den nya lagen om tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. och ombyggnadsbegreppet utmönstrats. I 21 lagen
om tekniska
egenskapskrav finns ett bemyndigande för regeringen eller den
myndighet
regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om i vilken
utsträckning de i
lagen uppställda egenskapskraven skall uppfyllas vid nybyggnader,
tillbyggnader
och andra ändringar av byggnadsverk.
Bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 PBL är så utformade att det inte
direkt
framgår i vad mån de är tillämpliga vid nybyggnad, tillbyggnad resp.
ombyggnad.
Av rubriken närmast före 1 framgår att dessa bestämmelser skall
tillämpas på
nya byggnader. I paragrafens äldre lydelse regleras i vilken
omfattning 1 och
2 skall tillämpas vid åtgärder avseende befintliga byggnader.
Genom att
rubriken omedelbart före 1 ändras från Nya byggnader till Byggnader
och
rubriken Befintliga byggnader omedelbart före denna paragraf utgår
blir
rubrikerna inte längre styrande för bestämmelsernas tillämpning i
detta
avseende. Av 11 framgår att åtgärder som får vidtas utan
bygganmälan endast
behöver uppfylla dessa krav i den utsträckning som kan krävas med
hänsyn till
åtgärdens art och omfattning.

3 kap. 11

Paragrafen har fått ett nytt innehåll som i viss utsträckning
motsvarar den
nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 9 andra stycket. Bestämmelsen
innebär att
kravnivån sänks för åtgärder med byggnader som får vidtas utan
bygganmälan (se 9
kap. 2 och 3 ). De krav som modifieras enligt bestämmelsen är
kraven i 3 kap.
1 och 2 samt varsamhetskravet i 10 . Bestämmelserna i dessa
paragrafer skall
tillämpas i den utsträckning som kan krävas med hänsyn till åtgärdens
art och
omfattning. Enligt den äldre lydelsen av 3 kap. 9 andra stycket
skall i para-
grafen angivna bestämmelser tillämpas i skälig utsträckning på
åtgärder som får
vidtas utan lov. Enligt PBL-propositionens specialmotivering (s. 498)
avses
härmed att något strikt hävdande av kraven inte är avsett och att
mindre
avvikelser kan tolereras. Där framhålls också att någon formaliserad
kontroll
och tillsyn av dessa arbeten inte sker, men att det finns möjligheter
att
ingripa i efterhand. Ändringen är avsedd som ett förtydligande av vad
som avses
med skälig omfattning. Den innebär således inte någon ändring i sak.
Paragrafen innehåller inte någon hänvisning till 3 . De krav som
gäller på
grund av hänvisningen till 2 lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk,
m.m., kan modifieras enligt ett bemyndigande i 21 den lagen för
regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter
om i
vilken utsträckning de kraven skall vara uppfyllda.

3 kap. 13

Ändringen innebär att de två första meningarna i första stycket
utgår. Dessa
bestämmelser har överförts till 2 tredje stycket, resp. 13 lagen
om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Den återstående meningen
i första
stycket, att byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick, har förts
samman med
nuvarande andra stycket, som således blir paragrafens första stycke.

3 kap. 14

Paragrafen innehåller i sin äldre lydelse en hänvisning som innebär
att
kapitlets tidigare paragrafer blir tillämpliga på sådana andra
anläggningar än
byggnader som kan kräva bygglov. Genom att nivån på de tekniska
egenskapskraven
enligt 11 direkt knutits till om bygganmälan krävs (se 9 kap. 2 och
3 ), har
bestämmelsen kunnat göras tillämplig på alla anläggningar som kan
vara
bygglovspliktiga.

3 kap. 16

Ändringarna i andra stycket är i huvudsak följdändringar som är
föranledda av
dels ändringen i 10 andra stycket, dels uppdelningen av bygglovet i
en del som
avser lokaliseringsprövning och en del som avser kontroll av de
tekniska
egenskapskraven. Vidare har uttrycket i skälig omfattning preciserats
så att
kraven i 15 skall uppfyllas i den utsträckning som efter
omständigheterna kan
krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda
egenskaper.
Utmönstringen av ombyggnadsbegreppet innebär att kraven på tomtens
anordnande
i och för sig kan ställas redan vid ändringar som inte är så
omfattande att de
kunnat bedömas som ombyggnad. Enligt den gällande lydelsen skall
kraven i 15
uppfyllas i skälig utsträckning. Denna skälighetsbedömning innebar
att kraven
skulle ställas bl.a. i relation till de arbeten som utlöser
följdkravet avseende
tomten. Redan i PBL-propositionen (s. 523) framhålls att kraven på
tomten inte
får drivas längre än vad som är skäligt med hänsyn till
omständigheterna i det
enskilda fallet. Det framhålls vidare att omfattningen av de arbeten
som krävs
måste avvägas mot tomtens befintliga värden och kostnaderna för
arbetena. I
lagtexten har begreppet särskilda egenskaper valts i stället för
befintliga
värden för att understryka att det inte är fråga om tomtens
ekonomiska värde som
avses. Av det anförda framgår att avsikten med ändringen inte är att
skärpa
kraven i förhållande till vad som gäller idag. Detta innebär att
ändringsarbetena även framdeles måste ha en viss omfattning för att
följdkrav
över huvud taget skall kunna ställas i detta avseende.

5 kap. 7

Första stycket 4

Ändringen är en konsekvens av att ombyggnadsbegreppet utmönstrats ur
PBL.
Tidigare innehöll paragrafen en hänvisning som innebar att kommunen
i
detaljplaner och områdesbestämmelser vid ombyggnader kunde ställa
lägre krav än
som skall följa enligt föreskrifter, under förutsättning att
bebyggelsen inom
området får långsiktigt godtagbara egenskaper. Den bestämmelsen
kommer
fortsättningsvis inte att finnas i lag. Regeringen har emellertid för
avsikt att
låta motsvarande bestämmelse återfinnas i bestämmelser som utfärdas
med stöd av
det bemyndigande som finns i 21 lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.

5 kap. 16

Ändringen i första stycket 1 är en följdändring till det nya första
stycket i 8
kap. 5 . Ändringen i första stycket 4 motsvarar ändringen i 7 4.

5 kap. 26

Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3.
Den innebär
att de överväganden som legat till grund för bygglovspliktens
omfattning inom en
detaljplan skall redovisas i planbeskrivningen.
Den nya bestämmelsen i 8 kap. 5 första stycket innebär att alla
åtgärder
inom ett område som omfattas av detaljplan kan bygglovsbefrias.
Sådana byggnader
och delar av byggnader som uppförs utan lov är också befriade från
krav på
rivningslov, om inte annat bestäms i planen. Det är lämpligt att
kommunen i
planbeskrivningen också redovisar överväganden i frågan om
rivningslov erfordras
för det som får uppföras utan krav på bygglov.

5 kap. 36

Ändringen är en följdändring till ändringen i 8 kap. 4 .

8 kap. 1

Ändringen i första stycket innebär att punkten 4 får ett delvis annat
innehåll
och att punkterna 5-6 utgår. Den är en följd av att de tekniska
egenskapskraven
i PBL överförts till den nya lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk,
m.m.
Ändringen i punkten 4 skall ses tillsammans med ändringen i 4
första stycket
2. Den tidigare punkten 4 innehöll bestämmelser om krav på bygglov
vid sådana
ändringar som berör konstruktionen av de bärande delarna eller som
avsevärt
påverkar byggnadens planlösning. Vad avser den förstnämnda
förutsättningen var
kravet grundat på enbart ett behov av teknisk kontroll. När det
gäller
planlösningen, kan den ha betydelse för lokaliseringsfrågor genom att
förändringar av planlösningen kan innebära inredande av ytterligare
lägenheter
eller förändringar av lokaler, dvs. frågor som kan ha inverkan på
behov och
dimension av va-anläggningar, gator, parkeringsutrymmen och service
m.m. Den
tidigare bestämmelsen i 4 första stycket 2 undantar förändringar av
planlös-
ningen i en- eller tvåbostadshus från lovplikt, under förutsättning
att det inte
inreds någon ytterligare bostad eller lokal. Ändringen i punkten 4 i
den nu
aktuella paragrafen innebär att lovplikten inskränks till att omfatta
endast
sådana åtgärder som undantagits från lovfriheten i 4 första stycket
2 och som
inte enbart har betydelse för den tekniska kontrollen, dvs. inredande
av någon
ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk
eller
industri. I övrigt skall de åtgärder som nämns i den gällande
lydelsen av
förevarande punkt enbart vara föremål för teknisk kontroll.
Andra stycket, som innehöll en bestämmelse om bygglovsfrihet för
staten och
landstingen för de åtgärder som anges i första stycket 4-6, har
upphävts. Det
saknas anledning att behålla lovfriheten för de åtgärder som efter
lagändringen
anges i första stycket 4.

8 kap. 4

Upphävandet av första stycket 1 och 2 är en följd av ändringarna i 1
första
stycket. De tidigare punkterna 3-6 har till följd av upphävandet
omnumrerats.
Andra stycket 3 har upphävts till följd av ändringarna i 1 .
Ändringarna i
tredje och fjärde styckena i följdändringar till ändringarna i första
och andra
styckena i den nu aktuella paragrafen.

8 kap. 5

Första stycket

Stycket är nytt. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna
motiveringen,
avsnitt 6.3. Den motsvarar 8 kap. 4 i utredningens förslag.
Bestämmelsen innebär att kommunen genom beslut i detaljplan helt
kan befria
åtgärder inom planområdet från bygglovsplikt. Den kan givetvis
användas när en
detaljplan är så detaljerad att det egentligen inte återstår några
frågor att
pröva i ett bygglovsärende, t. ex. när planen utarbetats för ett
speciellt
projekt. I detaljplanen kan då beslutas att lov inte skall krävas för
att utföra
de åtgärder som behövs för att genomföra planen.
Det är emellertid inte en nödvändig förutsättning att detaljplanen
är särskilt
detaljerad för att beslut om bygglovsbefrielse skall kunna meddelas.
I beslut om
bygglovsbefrielse kan de lovbefriade åtgärderna preciseras genom
beskrivningar
och hänvisningar till bifogade ritningar. Om fastighetsägaren vill
avvika från
sådana preciseringar, blir byggnadsföretaget lovpliktigt.
Vidare bör som villkor för lovbefrielse uppställas krav på att den
aktuella
fastigheten överensstämmer med en gällande fastighetsplan på
motsvarande sätt
som gäller för bygglov enligt 8 kap. 11 första stycket 2.
En precisering i detaljplanen kan avse inte bara hur åtgärderna
skall utföras
utan även den tid under vilken de får utföras utan lov. Det vanliga
och
lämpligaste torde vara att tiden för lovbefrielse sammanfaller med
genomförandetiden, men det föreligger inte något hinder mot att
bestämma en
kortare eller längre tid. I sammanhanget förtjänar påpekas att beslut
om
bygglovsbefrielse kan ändras utan hinder av bestämmelserna om
genomförandetid.
Bygglovsbefrielse är visserligen till fördel för en fastighetsägare,
men är inte
någon rättighet i den mening som avses i 5 kap. 11 , jfr. prop.
1990/91:146
s. 45.
Begynnelsetidpunkten för lovbefrielse kan skjutas upp till dess att
ge-
nomförandetiden börjar löpa med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 5
första
stycket, enligt vilken olika genomförandetider kan bestämmas för
skilda områden
av en detaljplan, och 8 kap. 11 första stycket 1, enligt vilken det
förhållandet att genomförandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot
att bygglov
lämnas.

Andra stycket

Stycket motsvarar i huvudsak det tidigare första stycket.
Ändringen i första meningen innebär att stycket blir tillämpligt
endast på
områdesbestämmelser. Detta är en följd av de mera vittgående
möjligheterna att
lovbefria enligt bestämmelsen i första stycket.
Vidare har tredje punkten upphävts till följd av ändringarna i 1 .

Tredje stycket

Stycket motsvarar till viss del det tidigare andra stycket. Ändringen
i första
meningen innebär att bestämmelsen om att bygglovsbefrielse inte får
medges om
bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna
intressen
gjorts tillämplig även på det nya första stycket.
Att enskilda som berörs av detaljplanen kan överklaga alltför
omfattande
lovfrihet som kan påverka deras förhållanden följer av allmänna
rättsgrundsatser. Vidare omfattar bestämmelserna i 12 kap. om statlig
kontroll
också regleringen i detaljplanen av lovpliktens omfattning.
Länsstyrelsen kan
således vid prövning enligt 12 kap. upphäva ett antagandebeslut t.
ex. på den
grunden att ett riksintresse inte tillgodosetts genom att lovplikten
lagts på en
för låg nivå. Däremot kan, som nämnts i den allmänna motiveringen,
avsnitt 6.3,
inte en fastighetsägare överklaga ett beslut på den grunden att
lovplikten är
för omfattande.
Bestämmelserna om arbetslokaler och personalrum har utgått till
följd av de
nya reglerna om tillsyn och kontroll. I viss mån motsvarande
bestämmelser finns
i 9 kap. 5 .

Fjärde stycket

Ändringen, som endast är redaktionell, är föranledd av införandet av
det nya
första stycket.

8 kap. 11

Paragrafen motsvarar 8 kap. 14 i utredningens förslag. Ändringen i
första
stycket 3 är föranledd av att de tekniska egenskapskraven överförts
till lagen
om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Det innebär att
kraven i
återstående bestämmelser i 3 kap. är sådana att de kan bedömas i
förväg i ett
ärende om lov. Punkten hänvisar till dessa bestämmelser. Givetvis
avser
hänvisningen bestämmelserna i tillämpliga delar. I 3 kap. 3 , som är
den
bestämmelse i 3 kap. som inte omfattas av hänvisningen, finns en
hänvisning till
de tekniska egenskapskraven i lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk,
m.m.
Ändringen i tredje stycket är föranledd av ändringen i 1 .

8 kap. 12

Ändringen i första stycket motsvarar den i 11 första stycket.
Ändringen i
tredje stycket är föranledd av ändringarna i 1 första stycket.

8 kap. 13

Ändringen i första stycket 3 är föranledd av ändringarna i 1 första
stycket.

8 kap. 26

Det tidigare första stycket har utgått.
Enligt den tidigare lydelsen av första stycket skulle ett beslut
varigenom ett
ärende om lov avgörs innehålla skälen till beslutet i enlighet med
vad som
föreskrivs i 20 förvaltningslagen (1986:223). Bestämmelsen
utformades efter
förslag av lagrådet under beredningen av PBL-propositionen (8 kap. 26

lagrådsremissen med förslag till ny plan- och bygglag m.m., prop.
1985/86:1
s.738. Se även bilaga 10 Bilagedelen s. 302). Hänvisningen gällde då
17 äldre
förvaltningslagen, dvs. (1971:290). Förvaltningslagens bestämmelser
är direkt
tillämpliga i ärenden enligt PBL hos byggnadsnämnden. Hänvisningen
till förvalt-
ningslagen fyller således inte någon funktion. Bestämmelsen får
därför utgå.
Ändringen i de återstående bestämmelserna i paragrafen innebär att
andra
stycket 2 har utgått till följd av det nya systemet för tillsyn och
kontroll.

9 kap.

Kapitlet är nytt och ersätter det tidigare 9 kap.

9 kap. 1

Första stycket har samma lydelse som motsvarande stycke i 9 kap. 1
i tidigare
lydelse. Andra bestämmelser, bl.a. de om kontrollplan i 9 och
slutbevis i
10 , syftar dock till att ytterligare understryka att byggherren
ensam har
ansvar för att arbetena utförs på rätt sätt och att det som utförs
uppfyller de
krav som ställs.
Andra stycket motsvarar nuvarande 9 kap. 2 i äldre lydelse. Det
tidigare
andra stycket i den paragrafen har placerats i 12 .

9 kap. 2

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.1, motsvarar
i viss utsträckning 9 kap. 4 i dess äldre lydelse.
Paragrafen innehåller bestämmelser om när byggherren skall
underrätta
byggnadsnämnden om att han har för avsikt att utföra
byggnadsåtgärder. En sådan
underrättelse kallas bygganmälan.
Givetvis kan byggherren, om han anser det lämpligt, redan i ansökan
om bygglov
lämna de uppgifter som skall ingå i bygganmälan. I ett sådant fall
får
bygglovsansökan anses innefatta bygganmälan. Tidpunkten för byggstart
kan då
anges i förhållande till lovbeslutet.
Enligt inledningen till första stycket skall anmälan göras minst
tre veckor
före byggstart. Skälet till denna frist är att byggnadsnämnden skall
kunna hinna
få en bild av kontrollbehovet i projektet och av behovet av
utstakning enligt
6 .

Första stycket 1

Kravet på bygganmälan omfattar uppförande och tillbyggnader av
byggnader.

Första stycket 2

I bestämmelsen anges i vilken omfattning bygglovspliktiga åtgärder
med andra
anläggningar än byggnader enligt huvudregeln skall omfattas av krav

bygganmälan. I 3 anges undantagen.

Första stycket 3-5

Dessa punkter motsvarar bestämmelserna i 8 kap. första stycket 4-6 i
äldre
lydelse, dvs. i huvudsak inre ändringar av byggnader som var
bygglovspliktiga.
Dessa åtgärder blir således underkastade enbart teknisk kontroll.

Första stycket 6

Enligt denna punkt skall bygganmälan göras för åtgärder som avser
underhåll av
sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som omfattas av
skyddsbestämmelser
som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 första stycket 4 eller 16 4.
Sådana
åtgärder kunde göras bygglovspliktiga genom kommunala beslut i
detaljplaner
eller områdesbestämmelser enligt 8 kap. 6 första stycket 3.

Första stycket 7

Bestämmelsen föreskriver att bygganmälan skall göras vid rivning som
omfattas av
krav på rivningslov.

Andra stycket

Enligt bestämmelsen får byggnadsnämnden medge att byggnadsarbetena
får påbörjas
före treveckorsfristens utgång.

9 kap. 3

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.1, motsvarar
9 kap. 2 andra stycket i utredningens förslag.

Punkten 1

Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för de genom
bestämmelserna i 8 kap. 4 bygglovsbefriade åtgärderna avseende en-
eller
tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader.

Punkten 2

Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för åtgärder
med
ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig
näring inom
områden som inte omfattas av detaljplan.

Punkten 3

Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för de genom
bestämmelserna i 8 kap. 2 andra stycket bygglovsbefriade åtgärderna
avseende
andra anläggningar än byggnader.

Punkten 4

Bestämmelsen innebär att de flesta inre ändringar av byggnader som
tillhör
staten eller ett landsting får göras utan anmälan. Bestämmelsen
motsvarar
bygglovsbefrielsen enligt 8 kap. 1 andra stycket i äldre lydelse.

Punkten 5

Bestämmelsen innebär att åtgärder avseende totalförsvarets hemliga
byggnader och
anläggningar är anmälningsfria. Motsvarande bestämmelse i fråga om
bygglov finns
i 8 kap. 10 .

9 kap. 4

Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1.
I paragrafen, som motsvarar 9 kap. 3 första stycket i
utredningens förslag,
ges föreskrifter om formen för en bygganmälan. Enligt första meningen
skall
bygganmälan vara skriftlig. För enkla åtgärder får den dock göras
muntligen.
Detta överensstämmer med vad som gäller för ansökningar om bygglov
enligt 8 kap.
19 .
Regeringen har för avsikt att med stöd av det allmänna
bemyndigandet i 8 kap.
13 första stycket 1 regeringsformen i förordning föreskriva att det
i en
anmälan skall anges sådana uppgifter att arbetena kan identifieras,
således
fastighetsbeteckning samt byggherrens namn och adress. Dessutom bör
tidpunkten
för avsedd byggstart anges.
Till anmälan skall enligt första stycket andra meningen fogas en
beskrivning
av projektets art och omfattning. Syftet med kravet på redovisning i
detta
inledande skede är att ge byggnadsnämnden möjlighet till en
preliminär bedömning
av behovet av kontroll. Behovet av redovisning varierar naturligtvis
i hög grad
alltefter projektets omfattning. I enkla fall kan det räcka med en
muntlig
redovisning och en enkel skiss. I andra fall behövs en mer omfattande
dokumentation.

9 kap. 5

Paragrafen motsvarar delar av de äldre bestämmelserna i 8 kap. 30
och 9 kap.
6 i utredningens förslag. Den har kommenterats i den allmänna
motiveringen,
avsnitt 6.5.1 och 6.5.4.
Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter
där
arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får enligt
nuvarande
8 kap. 30 lämnas endast om yrkesinspektionen har yttrat sig över
åtgärdens
lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och om det av yttrandet framgår
att
skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder
arbetstagarna har
fått tillfälle att yttra sig över ansökningen.
Kravet på yttrande från yrkesinspektionen har här uteslutits. Det
förutsätts
att byggnadsnämnden och yrkesinspektionen själva finner lämpliga
rutiner för
samarbete. Dessa kan t.ex. innebära att nämnden för kännedom
översänder
bygganmälningar till yrkesinspektionen, om byggnadsarbetena avser
arbetslokaler
m.m. Att yrkesinspektionen vid behov skall kallas till byggsamråd
framgår av
7 . Kravet på att skyddsombud m.fl. skall ha fått tillfälle att
yttra sig över
åtgärderna kvarstår.
Enligt andra stycket skall organisation som företräder arbetstagare
beredas
tillfälle att yttra sig över byggnadsåtgärder som avser tillfälliga
personalbostäder.
Givetvis skall eventuella yttranden företes för byggnadsnämnden. I
de fall
yttranden enligt första eller andra stycket inte avges får
byggnadsnämnden
avgöra från fall till fall om den skall infordra något särskilt bevis
om att de
berörda beretts tillfälle att yttra sig, vilket är en förutsättning
för att
byggnadsarbetena skall få påbörjas. Det förtjänar dock att påpekas
att det
ligger i byggherrens intresse att inhämta synpunkter från de berörda,
annars kan
han riskera ingripanden i efterhand med stöd av annan lagstiftning.

9 kap. 6

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.2, motsvarar
med endast några mindre justeringar den äldre lydelse av tidigare 9
kap. 5 .
Den motsvarar 9 kap. 7 i utredningens förslag. Både den nuvarande
lydelsen och
utredningens förslag begränsas uttryckligen till de fall när en
byggnad skall
uppföras eller byggas till eller till när en annan anläggning skall
utföras
eller väsentligt ändras. Denna begränsning kan emellertid också
utläsas av att
utstakningen skall vara motiverad med hänsyn till förhållandena på
platsen och
omständigheterna i övrigt. Ändringen av bestämmelsen i detta avseende
innebär
således inte någon ändring i sak.

9 kap. 7

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.4,
överensstämmer med vissa justeringar med bestämmelserna i den
tidigare 9 kap. 3
a första stycket. Den motsvarar 9 kap. 8 i utredningens förslag.
Enligt den nya bestämmelsen har byggnadsnämnden ansvar för att
kalla till och
hålla samråd. Samråd behöver dock inte hållas om det är uppenbart
obehövligt.
Byggherren kan enligt tredje stycket väcka frågan om samråd redan i
ett tidigt
skede så att samrådet kan komma till stånd redan före bygganmälan.
Vid behov kan
flera samrådsmöten hållas. Till samrådsmötet skall byggherren, den
som enligt
13 anmälts som kvalitetsansvarig och i förekommande fall den som
utfärdat
byggfelsförsäkringen enligt lagen om byggfelsförsäkring kallas. Det
sistnämnda
innebär att byggnadsnämnden måste ta ställning till om en sådan
försäkring krävs
även i de fall att bygglov inte fordras. Vidare skall byggnadsnämnden
vid behov
kalla yrkesinspektionen. Det står också byggnadsnämnden fritt att
kalla andra
som har betydelse för byggnadsföretaget till samrådet.
Enligt andra stycket skall byggnadsnämnden utan oskäligt dröjsmål
meddela
byggherren om nämnden funnit det obehövligt med samråd och samtidigt
upplysa om
det finns anledning anta att byggnadsföretaget fordrar tillstånd av
någon annan
myndighet. En sådan upplysning erfordras endast om byggnadsnämnden
inte enligt 8
kap. 25 upplyst byggherren om detta i ett lovärende. Om samråd
hålls skall
motsvarande upplysning enligt 12 andra stycket lämnas vid
samrådsmötet.
Att byggnadsnämndens ställningstagande till behovet av samråd inte
kan
överklagas framgår av 13 kap. 2 andra stycket 2.
Enligt tredje stycket skall byggnadsnämnden medverka om byggherren
tar
initiativ till samråd. Givetvis skall nämnden medverka även om
nämnden bedömer
samrådet som uppenbart obehövligt.

9 kap. 8

Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.4.
Paragrafen, som motsvarar 9 kap. 8 i utredningens förslag,
överensstämmer i
huvudsak med bestämmelserna i tidigare 9 kap. 3 a andra stycket.
Till
paragrafen har fogats en bestämmelse om skyldighet för
byggnadsnämnden att lämna
upplysningar om eventuella krav på tillstånd av någon annan myndighet
som
motsvarar 8 kap. 25 . Bestämmelsen i den nu aktuella paragrafen tar
sikte på
de projekt som inte bygglovsprövats. Om bygganmälan föregåtts av en
bygglovsprövning skall upplysningarna enligt 8 kap. 25 ha lämnats
redan i
samband med handläggningen av bygglovsärendet. Det förtjänar att än
en gång
påpekas att det är byggherren som även i detta fall har det yttersta
ansvaret
för att nödvändiga tillstånd finns. Som påpekas i PBL-propositionen
(s. 737) bör
det dock i byggnadsnämndens serviceuppgifter ingå att upplysa om att
det kan
behövas tillstånd från andra myndigheter.

9 kap. 9

Bestämmelserna, som är nya har behandlats i den allmänna
motiveringen, avsnitt
6.5.5. De utgör grunden för det nya systemet för tillsyn och
kontroll.
Paragrafen motsvarar 9 kap. 10 i utredningens förslag.

Första stycket

Stycket innehåller bestämmelser om en kontrollplan för arbetena.
Huvudsyftet med
samrådet är att man skall komma fram till en överenskommelse om en
sådan plan.
Byggnadsnämnden skall alltså i mån av behov klargöra för den byggande
vilka krav
som gäller för byggnaden samt i förekommande fall informera om
gällande
produktkrav och krav på arbetsutförande. Byggherren skall med stöd av
sina
konsulter och den kvalitetsansvarige redovisa hur han har tänkt sig
att kraven
skall uppfyllas och hur uppfyllandet skall kontrolleras.
Byggnadsnämnden skall
uppge vilken verifiering av kontrollen som nämnden anser sig behöva
och
byggherren skall redovisa hur han tänkt sig att bestyrka kontrollen.
Det
ankommer på byggherren att lägga fram förslag till en kontrollplan.
I planen skall anges vilken kontroll som skall utföras samt vilka
sakkun-
nigintyg och övriga handlingar som skall företes för nämnden. Av
planen kan
också framgå att anmälningar skall göras till nämnden beträffande
vissa
arbetsmoment.
Kontrollen kan utföras genom dokumenterad egenkontroll av
byggherren, dennes
kvalitetsansvariga eller entreprenörer eller av fristående
sakkunniga, i undan-
tagsfall också av byggnadsnämnden själv. Byggherrens förslag till
kontrollsystem
skall godtas, om det inte finns skäl att ifrågasätta kvaliteten på
kontrollen.
Om kontrollen skall ske genom byggnadsnämnden, uppträder nämnden på
samma
villkor som en fristående sakkunnig.
Beträffande kontrollen erfordras naturligtvis alltid en generell
kontroll av
material, produkter och arbetsutförande, även om den i många fall kan
göras på
ett mycket enkelt sätt - t.ex. då byggherren själv uppför ett
fritidshus åt sig
- och inte alltid behöver verifieras för byggnadsnämnden. Härutöver
kan det
erfordras kontroll avseende t.ex. konstruktionsdetaljer som har
avgörande
betydelse för konstruktionens bärförmåga, stadga eller beständighet
och
konstruktionsdetaljer med speciellt utförande samt
omgivningspåverkan. För sådan
speciell kontroll kan det behövas en särskild plan, som då blir en
del av
kontrollplanen.
Kraven på kontroll och bestyrkande i olika hänseenden måste
naturligtvis
anpassas efter den kompetens som finns på byggherresidan.
Verifierande av
arbetsutförandet bör dock vanligen ankomma på den kvalitetsansvarige.
Frågor om
metoder för bestyrkande skall lösas vid samrådet.
Avgörande för omfattningen av den dokumentation som kan behövas
för att
byggherren skall veta att byggnaden uppfyller egenskapskraven och för
byggnadsnämndens tillsyn är i första hand byggherrens kompetens samt
projektets
komplexitet och omgivningspåverkan.
När det gäller behovet av dokumentation kan man skilja mellan
dokumentation
som behövs vid samrådet, före arbetets påbörjande, under arbetets
genomförande
och efter arbetets slutförande.
Vid samrådet kan, förutom huvudritningar och
konstruktionshandlingar, behövas
t.ex. en geoteknisk undersökning inklusive eventuell utredning om
grundvattenförhållandena m.m., en sprängningsplan, en rivningsplan
samt
brandskyddsdokumentation. Också en särskild redovisning av
tillgänglighetsfrågorna kan aktualiseras. Genomgången av dessa frågor
kan leda
till att verifieringar krävs i något eller några avseenden. Många
gånger är det
lämpligt att byggherren ser till att behovet härav klarläggs innan
arbetena
påbörjas.
Under arbetets genomförande kan dokumentationen bestå av de
kvalitetsansvarigas protokoll över fortlöpande kontroll och provning
enligt
kontrollplan. Den kan också bestå av sakkunnigintyg om utförd
dimensione-
ringskontroll rörande bärande konstruktioner och om utförd
täthetsprovning m.m.
av rök- och avgaskanaler, eldstäder m.m. Sakkunnigintyg angående
ledningar för
vattenförsörjning eller avlopp, värmeledningsanläggning m.m. torde
ofta kunna
tillhandahållas i form av besiktningsprotokoll från kommunens va-verk
eller
motsvarande.
I kontrollplanen kan i mån av behov, tas in bestämmelser om
kontroll och
dokumentation av denna när schaktning eller sprängning till
grundbotten blivit
utförd eller pålning skall påbörjas, när grundläggning färdigställts
men innan
första bjälklaget utförts, när byggnadens bärande stomme och skorsten
uppförts
men innan putsning eller annan ytbehandling utförts eller ytskikt
påförts.
Efter ett arbetes slutförande kan dokumentationen bestå av t.ex.
sakkunnigintyg om utförd funktionsprovning av ventilationssystem,
sakkunnigintyg
avseende hissinstallationer och övriga rörliga anordningar samt
sakkunnigintyg
om kontroll av att byggnaden uppfyller de krav som ställs på
tillgänglighet för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
I undantagsfall kan det finnas behov av anmälningar av vissa
byggnadsmoment
till byggnadsnämnden för att denna skall kunna följa genomförandet av
projektet
och ges möjlighet att övervaka att kontrollplanen följs eller göra
besiktningar.

Andra stycket

För uppfyllande av sin allmänna tillsynsfunktion får byggnadsnämnden
besikta
byggprojektet. Detta framgår av bestämmelsen i 16 kap. 7 , som ger
byggnadsnämnden rätt till tillträde för utövandet av sin
tillsynsfunktion. Vad
gäller frågan om när tillsynsinspektioner skall förekomma spelar,
förutom
byggnadsföretagets art, naturligtvis byggherrens kompetens en
avgörande roll.

Tredje stycket

Bestämmelsen ger byggnadsnämnden rätt att ändra kontrollplanen om den
inte följs
i något väsentligt avseende. Enligt en ny bestämmelse i 10 kap. 3
får
byggnadsnämnden förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts till dess
att sådana
brister har åtgärdats som uppkommit genom att kontrollplanen inte
följts.

9 kap. 10

I paragrafen, som har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.6,
finns bestämmelser om slutbevis. Den motsvarar 9 kap. 11 i
utredningens
förslag.

Första stycket

Enligt den äldre lydelsen av 9 kap. 6 skall byggnadsnämnden göra
slutbesiktning, om det inte är uppenbart onödigt, och utfärda
skriftligt bevis
över besiktningen. Det slutbevis som skall lämnas enligt den nu
aktuella
bestämmelsen är inte ett bevis över en slutbesiktning. Slutbeviset
skall lämnas
när byggherren uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen och
byggnadsnämnden
inte funnit anledning att ingripa enligt 10 kap. Dessa
förutsättningar
innefattar att byggnadsnämnden inte har anledning anta att byggnaden
strider mot
ett meddelat bygglov eller mot en detaljplan eller
områdesbestämmelser.
Av formuleringen av förutsättningarna för lämnande av slutbevis
framgår att
detta inte utgör någon garanti för att byggnaden eller anläggningen
verkligen
uppfyller alla ställda krav. Betydelsen av beviset inskränker sig
till att det
utgör ett kvitto på att byggherren och byggnadsnämnden är överens om
att
kontrollplanen följts och att det således finns anledning att anta
att byggnaden
uppfyller de krav som i olika avseenden ställs på den.

Andra stycket

Enligt bestämmelsen skall byggnadsnämnden, om den finner att det
brister i
förutsättningarna för att utfärda slutbevis, utan oskäligt dröjsmål
ta ställning
till i vilken omfattning byggnaden skall få användas i avvaktan på
att bristerna
åtgärdats. Bestämmelsen har utformats så att det föreligger en
presumtion för
att nämnden förbjuder användningen av byggnaden eller den del som
omfattats av
byggnadsåtgärderna till dess att bristerna åtgärdats. Bestämmelsen
utgör ett
komplement till andra ingripandemöjligheter byggnadsnämnden har mot
åtgärder som
strider mot PBL eller lagen om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.
eller mot föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av dessa
lagar. Det
finns alltså anledning att understryka att byggnadsnämnden under
pågående
arbeten har möjlighet att ingripa med stöd av t.ex. 10 kap. 3 andra
stycket
mot arbeten som utgör fara för människors liv eller hälsa eller med
att begära
handräckning för att åstadkomma rättelse. Förevarande bestämmelse är
utformad
främst med avseende på mindre omfattande men betydelsefulla brister,
som t.ex.
att det framkommer att arbeten utförts så att reglerna om
tillgänglighet för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte uppfylls
fullt ut.
Den är avsedd som ett effektivt och verkningsfullt påtryckningsmedel
för att
byggnader till alla delar skall uppfylla de krav som ställs på dem
från
samhällets sida.
Enligt bestämmelsen skall byggnadsnämnden ta ställning till i
vilken
omfattning byggnaden skall få användas. I detta uttryck ligger att
förbudet både
kan avse visst slag av användning och användning av viss del av en
byggnad.

9 kap. 11

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.5, motsvarar
9 kap. 12 i utredningens förslag.
Enligt bestämmelsen upphör byggnadsnämndens beslut i fråga om
byggsamråd och
kontrollplan att gälla om byggnadsarbetena inte påbörjas inom två år
från dagen
för bygganmälan. Dessa beslut skall fattas i nära anslutning till
bygganmälan.
Efter så lång tid som två år kan förutsättningarna för projektet ha
ändrats. Det
är därför lämpligt att projektet får prövas på nytt. Det sker efter
en ny
bygganmälan.

9 kap. 12

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.1, motsvarar
9 kap. 4 i utredningens förslag.
I paragrafen ställs krav på företeende av bevis om en försäkring
för
byggnadsarbetena, om en sådan behövs enligt lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring, och besked om skyddsrum enligt 32
civilförsvarslagen
(1960:74), om ett sådant besked krävs. Innan ett sådant bevis resp.
besked har
företetts får byggnadsarbetena inte påbörjas. Bestämmelsen motsvarar,
såvitt
avser byggfelsförsäkringen, den tidigare lydelsen av 9 kap. 1 andra
stycket.
Regleringen i fråga om beskedet om skyddsrum är ny för PBL.

9 kap. 13

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.8, upptar
bestämmelser om en kvalitetsansvarig. Den motsvarar 9 kap. 5 första
och tredje
styckena i utredningens förslag.
Benämningen kvalitetsansvarig har valts för att understryka att den
ansvariges
uppgifter främst består i att utöva tillsyn över kvalitetsstyrningen
och
kvalitetsuppföljningen så att de väsentliga samhällskraven uppfylls i
projektet.
Liksom enligt dagens system är det dock byggherren som har det fulla
ansvaret.
Systemet med kvalitetsansvarig är till för att samhället skall ha
garantier för
att byggherren eller dennes konsult har tillräcklig kunskap och
erfarenhet. Den
kvalitetsansvariges arbetsuppgifter ligger således inom ramen för
byggherrens
egenkontroll.
Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem som är
kvalitetsansvarig.
Att detta måste ske innan arbetena påbörjats och samråd ägt rum,
framgår av
paragrafens andra stycke och av 7 .
Enligt bestämmelsen i andra stycket skall den kvalitetsansvarige
vara
närvarande vid byggsamrådet samt vid besiktningar och andra
kontroller. Därmed
avses både sådana kontroller som ligger inom ramen för kontrollplanen
och sådana
som byggnadsnämnden kan tänkas företa i egenskap av
tillsynsmyndighet.

9 kap. 14

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.8, motsvarar
9 kap. 5 andra stycket i utredningens förslag.
Till kvalitetsansvarig får utses den som har s.k. riksbehörighet
eller som
byggnadsnämnden godkänt för visst arbete. I de fall byggnadsnämnden
finner att
någon särskild kvalitetsansvarig inte erfordras på grund av att
arbetena är av
mindre beskaffenhet kan byggherren, om denne är en fysisk person
godkännas som
kvalitetsansvarig. Det föreligger inte något hinder mot att en
byggherre som
själv har tillräcklig kompetens är kvalitetsansvarig även vid mera
omfattande
arbeten.
Riksbehörighet kan meddelas för endast vissa slag av arbeten och
tidsbegränsas.

9 kap. 15

Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt
6.5.8, motsvarar
9 kap. 5 fjärde stycket i utredningens förslag.
I paragrafen finns bestämmelser som tar sikte på försumliga
kvalitets-
ansvariga. Beslut av byggnadsnämnden om byte av kvalitetsansvarig kan
överklagas
enligt 13 kap. 4 andra stycket 5.

10 kap. 3

Genom en ny bestämmelse i första stycket, som behandlats i den
allmänna
motiveringen, avsnitt 6.5.9, får byggnadsnämnden förbjuda att ett
byggnadsarbete
fortsätts till dess att uppkomna brister åtgärdats, om byggherren
inte följer
någon väsentlig del av kontrollplanen. Bestämmelsen motsvarar en del
av 9 kap.
10 tredje stycket i utredningens förslag.

10 kap. 6

Ändringen i första stycket 1 är en följd av bestämmelsen i 9 kap. 13
.
Ändringen i första stycket 2 innebär att särskild avgift skall tas ut
om någon
underlåter att inkomma med bygganmälan när sådan erfordras. Den har
behandlats i
den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.7.
Som framgår av specialmotiveringen till 9 kap. 2 är bygganmälan i
sig endast
en underrättelse från byggherren till byggnadsnämnden. Det nya
systemet för
tillsyn och kontroll innebär att byggherren bygger på egen risk. Kan
han inte
visa att byggnaden efter de vidtagna åtgärderna uppfyller de krav som
kan
ställas på den, kan byggnadsnämnden förbjuda vidare användning av
byggnaden
eller en del av den. Byggnadsnämnden kan också framtvinga rättelser
med stöd av
andra bestämmelser i detta kapitel.

10 kap. 18 a

Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen,
avsnitt 6.5.7.
Bestämmelsen, som motsvarar 10 kap. 15 andra stycket i det
remitterade
förslaget, har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Om byggnadsnämnden finner att det brister i förutsättningarna för
att utfärda
slutbevis, skall nämnden enligt 9 kap. 10 andra stycket ta
ställning till i
vilken omfattning byggnaden skall få användas till dess att bristerna
åtgärdats.
Enligt förevarande paragraf kan byggnadsnämnden förena ett
användningsförbud med
vite. Av 9 kap. 10 framgår att ett användningsförbud också kan avse
visst slag
av användning.

11 kap. 5

Första stycket

Ändringen i första meningen innebär att byggnadsnämnden får ta ut
avgifter
enligt självkostnadsprincipen i ärenden som föranleds av en
bygganmälan, dvs.
bl.a. medverkan vid samråd samt beslut om kontrollplan. Även de
smärre åtgärder
av administrativ beskaffenhet som kan föranledas av själva
bygganmälan omfattas
givetvis av denna bestämmelse. Vad gäller arbetet som
tillsynsmyndighet och
besiktningar som föranleds av det, skall det, liksom enligt gällande
regler,
inte avgiftsfinansieras enligt förevarande bestämmelse.

Andra stycket

Ändringen är föranledd av att fullständig bygglovsbefrielse kan
medges i
detaljplan. Den innebär att kommunen har möjlighet att ta ut
planavgift även för
upprättande av planer som har sådana bestämmelser och för ändring av
planer som
bl.a. innebär bygglovsbefrielse.

13 kap. 2

Paragrafens andra stycke har delats in i punkter.
I 2 har intagits en bestämmelse som innebär att kommunens
ställningstagande
till om det erfordras byggsamråd inte kan överklagas.

13 kap. 4

Andra stycket 5

Ändringen är föranledd av det nya 9 kap. Bestämmelserna i kapitlet är
sådana att
de bör överklagas till en kammarrätt när överklagande kan ske. De
beslut som kan
komma i fråga är beslut om kontrollplan enligt 9 första stycket,
ändring av
kontrollplan enligt 9 tredje stycket, utfärdande av slutbevis
enligt 10 och
byte av kvalitetsansvarig enligt 15 .

13 kap. 7

Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Detta är en följd av det
nya
systemet för tillsyn och kontroll, som innebär att frågor om
arbetslokaler och
personalrum inte skall prövas i bygglovsskedet.

16 kap. 1

Genom det nya andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet
regeringen
bestämmer att utfärda föreskrifter om kvalitetsansvariga.
Bemyndigandet i första
stycket gäller de krav som fortfarande kan ställas med stöd av PBL.

10.2Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,
m.m.

1

I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Lagen gäller dels
tekniska
egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar (byggnadsverk) och
dels
byggprodukter. Lagen är tillämplig inte bara på byggnader och andra
anläggningar som regleras i plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) utan
även på
t.ex. vägar, järnvägar, ledningsnät, plattformar, slussar och dammar.
I
paragrafen definieras också vad som menas med byggprodukt. Denna
definition är
densamma som upptas i 2 byggproduktlagen (1992:1535) och i artikel
1 i EG:s
byggproduktdirektiv (89/106/EEG).

2

Paragrafens första stycke innehåller de tekniska egenskapskrav som
ställs på
byggnadsverk. Byggnadsverk skall, under förutsättning av normalt
underhåll,
under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla de angivna tekniska
egenskapskraven. Formuleringen överensstämmer med vad som föreskivs
i bilaga 1
till EG:s byggproduktdirektiv. Genom att kraven skall uppfyllas
under en
ekonomiskt rimlig livslängd erhålls en viss motsvarighet till kravet
i 3 kap.
8 PBL att byggnader skall utföras med sådant material och på sådant
sätt att
reparations-, underhålls- och driftskostnader begränsas. Kraven
under punkterna
1-6 är desamma som upptas i den nuvarande bestämmmelsen i 3
byggproduktlagen
och överensstämmer med de krav som anges i bilaga 1 till
byggproduktdirektivet.
Samma krav återfinns också i den nuvarande lydelsen av 3 kap. 3-6
PBL. Kraven
under punkterna 7 och 8 är nya. Kravet i punkten 7 avseende
lämplighet för
avsett ändamål är en motsvarighet till kravet på ändamålsenlighet i
nuvarande 3
kap. 5 PBL.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har för
avsikt att med
stöd av bemyndigandet i 21 precisera detta krav på så sätt att
tidigare
ändamålsenlighetskrav ersätts med funktionskrav beträffande vissa
från allmän
synpunkt väsentliga krav på en byggnads lämplighet för avsedd
användning.
Kravet i punkten 8 kommer också att utfyllas av föreskrifter
utfärdade av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Dessa
föreskifter
kommer att i sak vara desamma som finns i nuvarande 3 kap. 7 PBL.
Kravet i punkten 9 på hushållning med vatten och avfall fanns i 3
kap. 3 och
6 PBL.
Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om att de
varsamhetskrav och
krav på underhåll som uppställs i 3 kap. 10-14 PBL också skall
iakttagas vid
uppförande och ändring av byggnadsverk.
I paragrafens tredje stycke föreskrivs att byggnadsverk skall
underhållas så
att deras egenskaper i de hänseenden som avses i första stycket i
huvudsak
bevaras. Bestämmelsen är med vissa redaktionella ändringar
överflyttad från 3
kap. 13 första stycket första meningen PBL.

3

I paragrafen erinras om att särskilda bestämmelser om
byggnadsarbeten, tillsyn,
kontroll och påföljder finns i 9 och 10 kap. PBL. Detta innebär att
PBL:s
kontrollsystem skall användas.

4-11

Paragraferna överensstämmer med bestämmelserna i 3 och 4 samt 6-11

byggproduktlagen. I paragraferna har gjorts vissa redaktionella
ändringar.

12

Paragrafen motsvarar 12 i byggproduktlagen med den ändringen att
en
tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol och att
prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Ändringen är
föranledd av det förslag till ändrad instansordning i de allmänna
förvaltningsdomstolarna som föreslås i prop. 1993/94:133 och som
avses träda i
kraft den 1 oktober 1994. Förslaget innebär bl.a. att länsrätt
skall vara
första instans och att prövningstillstånd införs i kammarrätt. Regler
om vilka
mål eller målgrupper som skall omfattas av krav på prövningstillstånd
får
avgöras beträffande varje målgrupp och bestämmelser om
prövningstillstånd skall
tas in i de materiella författningarna. När det gäller frågan om
prövningstillstånd skall krävas uttalas att prövningstillstånd främst
bör
användas i de fall målet prövats av en förvaltningsmyndighet innan
det prövats
av länsrätt (prop. 1993/94:133 s. 34). De beslut som det här är fråga
om har
prövats av en tillsynsmyndighet och systemet med prövningstillstånd i
kammarrätt
lämpar sig väl för dessa målgrupper.

13

I paragrafen uppställs ett krav på att anordningar skall underhållas
så att de
kan tillgodose kraven i 2 första stycket 2-4, 6 och 8. Bestämmelsen
är med
vissa redaktionella ändringar överflyttad från 3 kap. 13 första
stycket andra
meningen PBL.

14

Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna i 6-12 och
gör det
möjligt att tillämpa bestämmelserna om märkning och tillsyn även för
hissar och
värmeanordningar. Skälen för att tillämpa dessa bestämmelser även på
nu nämnda
anordningar har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.4.

15-17

Paragraferna innehåller regler om funktionskontroll och anger vem som
får utses
till funktionskontrollant. Bestämmelserna motsvarar reglerna i 9 kap.
14 och
15 PBL om hur en kvalitetsansvarig får utses.
Nämndens beslut att att en annan funktionskontrollant skall utses
kan
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs
vid
överklagande till kammarrätten av samma skäl som angetts i
kommentaren till
12 .

18

I paragrafen finns bestämmelser om typgodkännande och
tillverkningskontroll och
paragrafen motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 16 kap. 2 PBL.

19

Paragrafen föreskriver att typgodkända eller
tillverkningskontrollerade
material, konstruktioner och anordningar skall förutsättas uppfylla
kraven
enligt 2 i de avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.
Bestämmelserna avser byggnadsverk och motsvarar de äldre
bestämmelserna i 8 kap.
29 andra stycket andra meningen PBL.

20

I paragrafen anges att typgodkännande och beslut om tillverknings-
kontroll
meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt
14 lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll. I enlighet med vad som anförts i den
allmänna
motiveringen, avsnitt 7.4.1, bör rätten att meddela typgodkännanden
och beslut
om tillverkningskontroll tillkomma varje kompetent organ som
ackrediterats genom
Styrelsen för teknisk ackreditering.

21

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter som behövs
för att
byggnadsverk skall uppfylla kraven enligt 2 första stycket.

22

I denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som
regeringen
bestämmer att meddela vissa föreskrifter till uppfyllande av Sveriges
åtaganden
enligt EES-avtalet. Paragrafen överensstämmer med bestämmelsen i 5
byggproduktlagen med den ändringen att även hissar och
värmeanordningar
medtagits i punkten 2 och 3.

23

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer att meddela de ytterligare föreskrifter som
behövs för
kontroll av att föreskrifter som utfärdats med stöd av 21 efterlevs
och att
anordningar underhålls.

24

Genom denna bestämmelse bemyndigas regeringen eller den myndighet som
regeringen
bestämmer att utfärda föreskrifter om funktionskontrollanter.

25

Genom denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som
regeringen
bestämmer att meddela närmare föreskifter om typgodkännande och
tillverkningskontroll.

10.3Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Ändringarna är föranledda av det nya systemet för tillsyn och
kontroll i 9 kap.
plan- och bygglagen (1987:10), PBL.

32

Enligt 9 kap. 12 plan- och bygglagen (1987:10) skall, i de fall
besked behövs
enligt första stycket av denna paragraf, beskedet visas upp för
byggnadsnämnden
för att byggnadsarbetena skall få påbörjas.

Andra stycket 2

Ändringen är en följd av ändringen i 33 andra stycket.

Andra stycket 3

Punkten är ny. Bestämmelsen är föranledd av att det genom beslut i en
detaljplan
enligt PBL är möjligt att inom det område som omfattas av planen helt
befria
från krav på bygglov. Tidsfristen har därför, för bygglovsfria
åtgärder, knutits
till bygganmälan.

Andra stycket 4

Punkten motsvarar den tidigare punkten 3. Den har ändrats
redaktionellt.

33

Första stycket

Ändringen är föranledd av det nya systemet för tillsyn och kontroll.
Den speglar
också synen på byggherrens ansvar.
Andra stycket

Stycket har fått ett nytt innehåll. Bestämmelsen innebär att frågor
kring de
tekniska egenskapskraven på skyddsrummet skall behandlas vid
byggsamrådet enligt
9 kap. 7 PBL.

Tredje stycket

Stycket har fått ett helt nytt innehåll. Bestämmelsen innebär att
PBL:s
kontrollsystem blir tillämpligt också på de tekniska egenskapskrav
som gäller
specifikt för skyddsrum. Således skall beslutet om kontrollplan
enligt 9 kap.
9 PBL också beakta de krav som ställs på skyddsrummet. Genom
hänvisningen till
9 kap. 10 PBL blir bestämmelserna om slutbevis också tillämpliga.
Detta
innebär att slutbevis inte skall utfärdas om kontrollplanen inte
uppfyllts med
avseende på skyddsrummet. Det innebär att byggnadsnämnden kan besluta
om
användningsförbud för byggnaden om brister med avseende på
skyddsrummet inte
åtgärdas. Ett sådant förbud kan förenas med vite enligt 10 kap. 18 a
.

10.4Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

22

Ändringen är föranledd av den nya bestämmelsen i 8 kap. 5 första
stycket plan-
och bygglagen (1987:10) som avser bygglovsbefrielse inom områden med
detaljplan
enligt den lagen.

10.5Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152)

18 kap. 11

Ändringen innebär att skattemyndigheten också skall få del av
uppgifter i
bygganmälningar enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen (1987:10).

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring

1

Ändringen, som innebär att kravet på byggfelsförsäkring knyts till
bygganmälan i
stället för bygglov, är föranledd av det nya systemet för teknisk
kontroll i
plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Den förändringen innebär att
bygglovsprövningen inskränks till i huvudsak en
lokaliseringsprövning.
Det nya systemet innebär inte någon förändring av byggnadsnämndens
skyldighet
enligt 8 kap. 26 PBL att i beslut om bygglov i förekommande fall
upplysa om
krav på byggfelsförsäkring. Vidare skall frågan om byggfelsförsäkring
avhandlas
i samband med samrådet, vilket framgår av att byggnadsnämnden enligt
9 kap. 7
PBL skall bereda försäkringsgivaren tillfälle att närvara vid
byggsamrådet.

12

Ändringen är en följdändring av det nya 9 kap. PBL.

Bilaga 1
Sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:94) Anpassad kontroll av
byggandet

Min uppgift är att göra en bred översyn av plan- och
bygglagstiftningen mot
bakgrund av vunna erfarenheter av PBL-reformen och de nya
förutsättningar som
samhällsutvecklingen inneburit för planeringen av mark- och
vattenanvändningen
och för byggandet.
Den viktigaste nyheten i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, som
trädde i
kraft den 1 juli 1987, var decentraliserandet till kommunerna av
ansvaret för
beslut om fysisk planering och lokalisering av bebyggelse. Andra
viktiga
ambitioner med PBL var ett utökat medborgarinflytande, förenklingar
för den
enskilde och ett ökat ansvar för byggherren.
I mina direktiv pekas på att de erfarenheter som vunnits tyder på
att reformen
på vissa viktiga punkter ännu inte fått sitt genombrott. Detta gäller
bl.a. i
fråga om lättnader för den enskilde som förutsätter kommunala beslut.
Vad gäller
nya förutsättningar i samhällsutvecklingen som bör vara vägledande i
översynsarbetet pekas bl.a. på
- att samhället måste riktas in mot ett mer effektivt
resursutnyttjande, bl.a.
genom återanvändning och återvinning (kretsloppsprincipen),
- att behovet av avreglering och förenkling rörande byggregelsystemet
vuxit sig
allt starkare samtidigt som behovet att hävda väsentliga
samhällsintressen finns
kvar,
- att den ekonomiska utvecklingen har lett till att den statliga och
kommunala
administrationen måste minskas,
- att synen på den offentliga sektorns roll i förhållande till den
enskilda
förändrats, varvid som exempel på sådant som kan påverka
lagstiftningen nämns
stärkt äganderätt, minskad detaljreglering och ökad privatisering.
Jag har funnit det ändamålsenligt att i utredningsarbetet först
behandla de
frågor som rör bygglov och byggkontroll, inklusive samordningen med
den nya
byggproduktlagen som är en följd av EES-avtalet. Mina överväganden
och förslag i
dessa frågor presenteras nu i detta delbetänkande, Anpassad kontroll
av
byggandet.
I betänkandet lämnas förslag till lagändringar på en rad olika
punkter.
Till en början föreslås att den nuvarande tillståndsprövningen
(bygglovet)
inskränks till att avse endast en prövning av lokaliseringen och den
närmare
placeringen och utformningen av byggnader m.m. I ett fristående
förfarande, som
skall inledas med en anmälan (bygganmälan), sker en kontroll av att
de tekniska
egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar uppfylls.
Begreppen bygglov,
rivningslov och marklov ersätts av begreppen byggtillstånd,
rivningstillstånd
och marktillstånd. En sådan uppdelning mellan lokaliseringsprövningen
och bygg-
kontrollen är enligt min mening nödvändig för att uppnå en bättre
anpassning av
samhällets kontroll rörande fysisk planering och byggande till de
verkliga
behoven i enskilda fall.

Lokaliseringsprövning m.m.

Enligt PBL är det kommunerna som med beaktande av vissa riksintressen
skall ha
ansvaret när det gäller beslut om fysisk planering och lokalisering
av
bebyggelse. Kommunernas lagliga möjligheter att differentiera sin
lokaliseringsprövning är dock mycket begränsade i dag. Delvis har
detta sin
grund i den koppling till även byggnadstekniska krav som finns i
dagens bygglov,
men även ambitionen att ha generella regler för hela landet spelar
in.
Hittillsvarande erfarenheter visar också att kommunerna har varit
obenägna att
använda det utrymme till variation i lovplikten som finns i nuvarande
system.
För att uppnå en bättre anpassning av tillståndsplikten till det
verkliga
behovet av lokaliseringsprövning är det enligt min mening rimligt att
ta fasta
på principen att den fysiska planeringen i huvudsak är en kommunal
angelägenhet
och låta den enskilda kommunen utifrån sina lokala förutsättningar i
ökad
utsträckning få avgöra vilken prövning som är erforderlig.
Vad gäller områden med detaljplan föreslås att kommunen skall kunna
besluta
att genomförandet av planen skall kunna ske utan någon
tillståndsprövning. I
lagen skall finnas krav på byggtillstånd för i huvudsak samma
åtgärder som för
närvarande kräver bygglov, bortsett från vissa inre åtgärder som bara
skall bli
föremål för kontroll av de tekniska egenskaperna. Det skall
emellertid var
möjligt att i detaljplanen besluta att tillstånd inte krävs för
genomförandet. I
planen skall därvid som villkor för befrielse från krav på tillstånd
kunna
närmare anges hur åtgärderna skall utföras. Undantag från krav på
tillstånd
skall inte få beslutas när de frågor som inte har avgjorts genom
planen är av
sådant intresse för sakägare och andra intressenter och i vissa fall
för staten
att de bör bli föremål för tillståndsprövning. I planen skall
redovisas de
överväganden som legat till grund för tillståndspliktens omfattning.
Förhållandena i olika delar av landet och inom de enskilda
kommunerna är
mycket skiftande. Tillståndsplikten i områden utanför detaljplan bör
enligt min
mening kunna varieras mycket mer än i dag, om kommunerna ges ett
lämpligt och
effektivt verktyg för en sådan anpassning. Direkt enligt lag föreslås
tillstånd
krävas bara i viss grundläggande omfattning. Krav på tillstånd
härutöver skall
beslutas av kommunerna i översiktplan. I viss utsträckning skall
finnas en
skyldighet för kommunerna att besluta om krav på tillstånd för
tillgodoseende av
grannars och allmänna intressen. Regeringen skall kunna förelägga
kommunen att
ändra översiktsplanen, om tillståndsplikten inte har ökats i
tillräcklig
omfattning för att riksintressen skall kunna bevakas. Även om
bygglovsplikten
generellt sett förväntas minska, förutsätter förslaget att kommunerna
i
översiktsplanen ökar tillståndsplikten i stor omfattning. Den
föreslagna
grundnivån för tillståndsplikt är nämligen av annat slag än dagens
generella
regler om bygglovsplikt. I dagens system innebär beslut i
områdesbestämmelser om
ökning eller minskning av lovplikten att det görs undantag från vad
som kan
betraktas som normala krav på bygglov. Det nu föreslagna systemet är
av en annan
karaktär. Normeringsmakten är enligt förslaget genom delegation delad
mellan
riksdag och kommunerna. De i lagen uppställda minimikraven på
tillstånd kräver
komplettering genom kommunala beslut. Sådana beslut om ökning av
tillståndplikten är alltså inte att betrakta som undantag utan som
självklara
kompletteringar av de lagliga kraven.
Enligt nuvarande regler skall byggnadsnämnden på ansökan ge
förhandsbesked
huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda
platsen. På
grund av att tillståndsprövningen enligt ovannämnda förslag och
nuvarande
prövning av förhandsbesked i stort rör samma frågor, föreslås att
reglerna om
förhandsbesked upphävs.

Tillsyn och kontroll av de tekniska egenskapskraven

På det tekniska tillsyns- och kontrollområdet pågår sedan en tid
tillbaka en
genomgripande förändring såväl inom Sverige som internationellt. Ett
mer
renodlat produktansvar har lagts på tillverkarna, bl.a. genom den nya
produktsäkerhetslagen och lagen om byggfelsförsäkring. Konkurrensen
på marknaden
har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a. den nya
konkurrenslagstiftningen.
De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger i
huvudsak på
de principer som ligger bakom EG:s sk. helhetssyn på provning och
kontroll. Den
innebär att man gör en klar boskillnad mellan å ena sidan de tekniska
kraven på
en produkt och å andra sidan systemet för kontroll av att dessa krav
uppfylls.
Att uppställa de tekniska kraven anses vara en uppgift för staten och
dess
föreskrivande myndigheter, medan det är producenternas skyldighet att
styrka att
deras produkter uppfyller kraven. Myndigheterna beslutar hur sådana
bestyrkanden
skall ske. Funktionen att kontrollera att producenten tar detta
ansvar skall
enligt på förhand fastställda regler vara öppen för var och en som
har kompetens
för detta och som förutsätts finansiera sin verksamhet på
marknadsmässiga
grunder.
Mot denna bakgrund framstår PBL:s bygglovsförfarande och det till
detta knutna
byggkontrollsystemet som föråldrat. Det finns bl.a. en risk att
utvecklingen på
marknaden leder till att nya system byggs upp utan statlig kontroll
och styrning
och att dessa faktiskt tar över PBL:s regler. Redan nu förekommer det
parallella
kontrollsystem där man inte utnyttjar möjligheten till
samordningsvinster. Till
detta kommer det oklara ansvarsförhållande som i dag rådet mellan
byggherren och
byggnadsnämnden. I praktiken får kommunerna ett med byggherrarna
delat ansvar
för uppfyllandet av kraven, nämligen i de avseenden som
byggnadsnämnden efter
granskning godtagit ett visst utförande. Systemet med
bygglovsavgifter
stimulerar inte heller till kostnadsbesparingar. Tvärt om kan det
vara lönsamt
för byggherren att i så stor utsträckning som möjligt förlita sig på
byggnadsnämndens kontroll.
Byggkontrollen bör enligt min mening utformas så att man gör en
klar skillnad
mellan de statliga egenskapskraven på byggnader och ansvaret för att
uppfylla
dessa krav. Den tredjepartskontroll som kan erfordras bör utövas av
fristående
organ som har en kompetens och ett oberoende som gör dem lämpliga för
en sådan
uppgift. Huvudprincipen bör vara att det åvilar byggherren att
bestyrka att
byggnaden uppfyller egenskapskraven, medan samhället beslutar om på
vilket sätt
sådana bestyrkanden skall ske.

Egenskapskraven
En förutsättning för ett system där byggherren själv har ansvaret för
uppfyllandet av de statliga kraven på en byggnad förutsätter att
dessa inte
lämnar utrymme för alltför vida tolkningar. Därutöver är det givetvis
angeläget
att kraven verkligen är grundade på väsentliga allmänna intressen.
Därför har i
utredningen prövats dagens tekniska egenskapskrav på byggnader i 3
kap. PBL. När
det gäller dessa krav föreslås att nuvarande trevnadskrav samt krav
på material
och utförande med hänsyn till reparations, underhålls och
driftskostnader skall
upphävas. Övriga tekniska egenskapskrav på en byggnads eller
anläggnings inre
föreslås behållas i allt väsentligt och samordnas med
byggproduktlagens regler i
en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Nuvarande
ombyggnadsbegrepp föreslås dock utmönstras. I fortsättningen skall
behandlas
endast två typer av förändringsåtgärder rörande en byggnad;
tillbyggnader och
ändringar. Med ändring skall avses en åtgärd som förändrar en
byggnads
konstruktion, funktion eller utseende. Det uttalas vidare att det är
angeläget
att samhällskraven vid ändring i bl.a. tillämpningsföreskrifter
preciseras på
ett sätt som skapar förutsebarhet.

Tillsynen och kontrollen
Ett från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och
kontrollförfarande
föreslås införas rörande de tekniska egenskapskraven på byggnader och
andra
anläggningar.
I detta förfarande ges byggherren det fulla ansvaret för att
byggnaden
uppfyller samhällets krav, medan byggnadsnämnden får ett renodlat
tillsynsansvar.
Förfarandet inleds med en anmälan (bygganmälan) från byggherren. En
sådan
anmälan till byggnadsnämnden är obligatorisk före påbörjandet av
byggnadsarbetena. Den efterföljande kontrollen skall dock anpassas
till det
enskilda projektets art och komplexitet, förtillverkningsgraden,
annan
myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och egna
kontrollsystem.
Vid ett samrådsmöte mellan byggnadsnämnden samt byggherren och
dennes
entreprenörer m.fl. skall diskuteras bl.a. hur samhällskraven skall
bestyrkas
för projektet. Ett sådant samråd kan undvaras vid enkla projekt
eller där t.ex.
samhällskraven bevakas av annan myndighet.
Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden,
om det inte
är obehövligt, godkänna en kvalitetsplan för arbetena, som anger
vilken kontroll
m.m. som skall utföras. Kontrollen skall i huvudsak utövas genom
dokumenterad
egenkontroll eller av fristående sakkunnig. Övergångsvis bör dock
även
byggnadsnämndsbesiktningar kunna användas.
När arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden lämna ett
slutgodkännande under
förutsättning att det kan antas att samhällskraven uppfyllts. Denna
prövning
skall normalt grundas på byggnadsnämndens uppföljning av
kvalitetsplanen.
Byggnaden skall inte få användas förrän sådant godkännande lämnats,
om inte
byggnadsnämnden särskilt medger det.

______________

Jag föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli
1995.

Konsekvenser av förslagen

Att direkt i pengar värdera mina förslag torde vara en mycket svår
uppgift. I
stället måste analysen av effekterna grundas på vissa
beteendeantaganden. T.ex.
kan man förvänta sig att en byggherre, som vill minimera sina
kostnader, söker
efter den lösning, som uppfyller de tekniska egenskapskraven till
lägsta
kostnad. Detta leder till en för honom optimal situation. För att
detta även
skall vara optimalt för samhället krävs att priset på de resurser som
byggherren
använder är korrekt från en samhällsekonomisk synvinkel. Detta kan
uppnås genom
att även privata organ ges möjlighet att konkurrera om att erbjuda
byggherrarna
sina tjänster. Huruvida den faktiska utvecklingen kommer att följa
den
skisserade banan blir ytterst en empirisk fråga. Utredningens analys
måste av
naturliga skäl grundas på antaganden.
Exempel på sådana antaganden på vilka jag grundat min analys är
- att ett i sig dåligt anpassat prövningssystem är hämmande för en
naturlig
samhällsutveckling,
- att oklara ansvarsförhållanden samt överlagrande och ej samordnade
kontrollsystem innebär risk för dålig kvalitet i byggandet och ett
re-
sursslöseri,
- att kommunernas byggkontroll skattefinansieras i inte ringa
utsträckning,
- att många kommuner i dag inte har resurser att pröva mer komplexa
byggprojekt.
Med hänsyn till dessa grundläggande antaganden har jag försökt
finna ett
system för samhällets kontroll av byggandet som - bättre än det
nuvarande -
anpassar samhällsinsatserna till väsentliga samhällsintressen, ger
möjlighet
till samordningsvinster med andra kontrollsystem, bl.a. byggherrens
egenkontroll, låter byggbranschen i större utsträckning få stå för
sina egna
kostnader samt främjar konkurrens och utvecklandet av nya rationella
metoder.
Den av mig föreslagna tillståndsprövningen rörande byggnaders och
anläggningars lokalisering m.m. bör generellt sett innebära
kostnadsbesparingar
för enskilda genom bortfallet av bygglovsavgifter. För samhället -
kommuner och
länsstyrelser - torde systemet inledningsvis kräva relativt stora
planeringsinsatser. I det längre perspektivet kan dock förväntas
samhällsekonomiska vinster av en bättre översiktsplanering.
Det föreslagna tillsyns- och kontrollförfarandet rörande de
tekniska
egenskapskraven förväntas innebära lägre kostnader för kommunerna,
eftersom
dagens byggnadsnämndskontroll skattefinansieras i viss utsträckning.
Kostnadsökningarna för byggherrarna torde bli obetydliga med hänsyn
till
möjligheterna att samordna de av byggnadsnämnden begärda
bestyrkandena med
entreprenadkontrollen. Kostnadsökningarna kan dessutom förväntas väl
uppvägas av
lägre avgift till byggnadsnämnden, ett förenklat förfarande och en
förbättrad
tillsyn av de väsentliga egenskapskraven.

Bilaga 2
Lagförslag i betänkandet (SOU 1993:94)
Anpassad kontroll av byggandet

1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)[1]
dels att 3 kap. 4-9 , 8 kap., 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3
skall upphöra
att gälla,
dels att 1 kap. 3, 4, 6 och 9 , 2 kap. 1 och 2 , 3 kap. 3, 10,
11, 13, 14
och 16 , 5 kap. 1, 7, 8, 16, 26 och 36 , 6 kap. 16 och 24 , 10
kap. 1, 4,
6, 7, 12, 14, 19, 21 och 27 , 11 kap. 1, 2 och 5 , 12 kap. 4, 6
och 7 , 13
kap. 2 och 4 , 14 kap. 5, 7 och 8 , 16 kap. 1 och 17 kap. 7,
16, 17 och 18
a samt att rubriken närmast före 3 kap. 1 skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 8 kap. och 9
kap., samt
fem nya paragrafer, 4 kap. 1 a , 5 kap. 5 a , 10 kap. 3 a , 13
kap. 2 a och
16 kap. 1 a , av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
3
Varje kommun skall ha Varje kommun skall ha
en aktuell en aktuell översiktsplan,
översiktsplan, som som omfattar hela
omfattar hela kommunen. kommunen. Översiktsplanen
Översiktsplanen skall i skall i stort ange hur
stort ange hur mark- mark- och vattenområden är
och vattenområden är avsedda att användas och
avsedda att användas och hur
hur bebyggelseutvecklingen
bebyggelseutvecklingen bör ske. I översiktsplanen
bör ske. Översiktsplanen får regleras huruvida
är inte bindande för åtgärder kräver tillstånd
myndigheter och enligt denna lag. I
enskilda. övrigt är översiktsplanen
inte bindande för
myndigheter och
enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen
sker genom
detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av
kommunen.
För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan
får
områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med
översiktsplanen
skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt lagen
(1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m. tillgodoses.
Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av
detaljplaner.
För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner
antas.

4
Till byggande och Till byggande och
rivning av byggnader rivning av byggnader
samt till schaktning, samt till schaktning,
fyllning, trädfällning fyllning, trädfällning och
och skogsplantering skogsplanering fordras
fordras tillstånd i form tillstånd i form av
av bygglov, rivningslov byggtillstånd,
respektive marklov i rivningstillstånd
den omfattning som respektive marktillstånd
följer av denna lag. i den omfattning som
följer av denna lag och
föreskrifter som
meddelats med stöd av
lagen. Vid utfärdandet av
sådana föreskrifter skall
allmänna och olika
enskilda intressen be-
aktas.
Beträffande åtgärder som
kräver bygglov får ges
förhandsbesked huruvida
byggande kan tillåtas på
den avsedda platsen.

6
För att mark skall få För att mark skall få
användas för bebyggelse användas för bebyggelse
skall den vara från skall den vara från allmän
allmän synpunkt lämplig synpunkt lämplig för ända-
för ändamålet. målet.
Lämplighetsbedömningen Lämplighetsbedömningen
sker vid planläggning sker vid planläggning
eller i ärenden om eller i ärenden om
bygglov eller förhands- byggtillstånd.
besked.

9
Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser om
om byggprodukter finns tekniska egenskapskrav på
i byggproduktlagen byggnader och andra
(1992:1535). anläggningar samt
byggprodukter finns i
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.

2 kap.
1
Planläggning skall ske så att den främjar en från allmän synpunkt
lämplig
utveckling och ger förutsättningar för en från social synpunkt god
bostads-,
arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Hänsyn skall därvid tas till
förhållandena i
angränsande kommuner. Mark- och vattenområden skall användas för det
eller de
ändamål förvilka områdena är mest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet och läge
samt föreliggande behov.
Vad som anges i första Vad som anges i första
stycket skall beaktas stycket skall beaktas
även i ärenden om byggloväven i ärenden om
och förhandsbesked. byggtillstånd.

2
Vid planläggning och i Vid planläggning och i
ärenden om bygglov och ärenden om byggtillstånd
förhandsbesked skall skall lagen (1987:12) om
lagen (1987:12) om hus- hushållning med
hållning med naturresurser m.m.
naturresurser m.m. tillämpas.
tillämpas.

3 kap.
Nya byggnader Byggnader

3
Byggnader skall medge Byggnader skall
godhushållning med uppfylla de tekniska
energi. I områden där egenskapskrav som anges
knapphet på vatten råder i 3 lagen (0000:000) om
eller kan befaras tekniska egenskapskrav på
uppkomma skall bygg- byggnadsverk, m.m.
nader dessutom medge
god hushållning med
vatten.
I byggnader som
innehåller bostäder eller
arbetslokaler skall
uppvärmningssystemet i
skälig utsträckning
utformas så att skilda
energislag som är
lämpliga från allmän
energisynpunkt kan an-
vändas utan omfattande
ändringar.
En- eller tvåbostadshus
som i huvudsak skall
värmas upp med el eller
naturgas skall i skälig
utsträckning utföras så
att ett byte till
uppvärmning med annat
energislag underlättas.
Sådana byggnader får
förses med
uppvärmningssystem för
direktverkande elvärme
endast om det finns
särskilda skäl.

10
Tillbyggnader, Tillbyggnader och
ombyggnader och andra ändringar av en byggnad
ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så
skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag
att byggna-dens särdrag beaktas och dess
beaktas och dess byggnadstekniska, histo-
byggnadstekniska, riska, kulturhistoriska,
historiska, miljömässiga och
kul-turhistoriska, konstnärliga värden tas
miljömässiga och till vara.
konstnärliga värden tas Med ändring avses en
till vara. åtgärd som förändrar en
Härutöver skall tillses byggnads konstruktion,
att funktion eller utseende.
1. tillbyggnader som
kräver bygglov uppfyller
kraven i 1-8 och att
andra tillbyggnader
uppfyller dessa krav i
skälig utsträckning,
2. ombyggnader utförs så
att de delar som byggs
om tillförs de i 1-8
angivna egenskaperna i
den omfattning som
följer av föreskrifter
meddelade med stöd av
denna lag,
3. andra ändringar än
tillbyggnad eller
ombyggnad utförs så att
ändringarna i skälig
utsträckning uppfyller
kraven i 1-8 .
I detaljplan eller
områdesbestämmelser kan
kommunen ställa lägre
krav än vad som följer av
andra stycket 2 under
förutsättning att
bebyggelsen inom området
får långsiktigt
godtagbara egenskaper.
Vid tillämpning av
andra och tredje
styckena skall hänsyn
tas till byggnadens
förutsättningar. Vid
ändring av fritidshus
med högst två bostäder
gäller inte bestämmelser-
na i 3 första stycket
första meningen, andra
och tredje styckena
samt 7 och 8 och
skall, även såvitt avser
tillbyggnader som kräver
bygglov och
ombyggnader, kravet i 3
första stycket andra
meningen gälla endast i
skälig utsträckning.

11
Med ombyggnad avses I fråga om
åtgärder som fordrar byggnadsåtgärder som får
bygglov och avsevärt vidtas utan bygganmälan
förlänger brukstiden för enligt 9 kap. 2 skall
byggnaden eller en del bestämmelserna i 1, 2
av den. Även sådant och 10 tillämpas i skälig
inredningsarbete som utsträckning.
syftar till en
väsentligt ändrad
användning av byggnaden
eller en del av den
utgör ombyggnad.

13
Byggnader skall Byggnadens yttre skall
underhållas så att deras hållas i vårdat skick.
egenskaper i de hän-
seenden som avses i
3-7 i huvudsak
bevaras. Anordningar
som avser att
tillgodose kraven i 6
och 7 skall hållas i
stånd. Byggnadens yttre
skall hållas i vårdat
skick.
Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till
omgivningens
karaktär.
Byggnader som avses i 12 skall underhållas så att deras särart
bevaras.

14
I fråga om anläggningar I fråga om anläggningar
för vilka bygglov krävs som anges i 8 kap. 2
skall vad som föreskrivs första stycket skall 1-13
om byggnader i 1-13 tillämpas.
tillämpas. I fråga om
övriga anläggningar som
anges i 8 kap. skall
1-13 tillämpas i skälig
utsträckning.

16
På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 första stycket 6 samt
andra och
tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.
Vid tillbyggnad som Vid sådan tillbyggnad
kräver bygglov eller vid eller ändring av en
ombyggnad skall tomten byggnad för vilken
anordnas så att den upp- bygganmälan krävs enligt 9
fyller kraven i 15 i kap. 2 skall tomten
skälig utsträckning. anordnas så att den
uppfyller kraven i 15 i
skälig utsträckning.

4 kap
1 a
I översiktsplanen får
regleras i vad mån åtgärder
kräver tillstånd enligt 8
kap. 7, 9 och 10 samt 11
andra stycket och 12
tredje stycket.

5 kap
1
Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av
bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan för
1. ny sammanhållen bebyggelse,
2. ny enstaka byggnad 2. ny enstaka byggnad
vars användning får vars användning får
betydande inverkan på betydande inverkan på
omgivningen eller som omgivningen eller som
skall förläggas inom ett skall förläggas inom ett
område där det råder storområde där det råder stor
efterfrågan på mark för efterfrågan på mark för
bebyggelse, om bebyggelse, om
tillkomsten av tillkomsten av byggnaden
byggnaden inte kan inte kan prövas i samband
prövas i samband med med prövning av ansökan om
prövning av ansökan om byggtillstånd,
bygglov eller
förhandsbesked,
3. bebyggelse som skall förändras eller bevaras, om regleringen
behöver ske i
ett sammanhang.
Första stycket skall Första stycket skall
tillämpas också i fråga omtillämpas också i fråga om
andra anläggningar än andra anläggningar än
byggnader, om anlägg- byggnader, om anlägg-
ningarna kräver bygglov ningarna kräver
enligt 8 kap. 2 . byggtillstånd enligt 8
kap. 6 första stycket 4
eller 7 .
Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering
har skett
genom områdesbestämmelser.

2 a
I detaljplanen skall
anges i vilken
omfattning åtgärder inom
planområdet skall kräva
tillstånd enligt denna
lag.

7
Utöver vad som enligt 3 skall redovisas i detaljplanen får i
planen meddelas
bestämmelser om
1. i vad mån åtgärder 1. i vad mån åtgärder
kräver lov enligt 8 kap. kräver tillstånd enligt 8
5 första stycket, 6 kap. 4 och 5 , 11 första
första stycket 2 och 3, och tredje styckena samt
andra stycket samt 12 första och andra
tredje stycket 2, 8 styckena,
första och tredje
styckena samt 9 första
och andra styckena,
2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan
får ske
och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen
eller
miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,
3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas
andelen
lägenheter av olika slag och storlek,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar och tomter, anläggningar och tomter,
varvid varvid bestämmelser i
ombyggnadsbestämmelser fråga om ändring av
enligt 3 kap. 10 byggnader och andra
tredje stycket, skydds- anläggningar,
bestämmelser för skydds-bestämmelser för
byggnader som avses i 3 byggnader som avses i 3
kap. 12 och rivnings- kap. 12 och
förbud för sådana rivningsförbud för sådana
byggnader får meddelas, byggnader får meddelas,
5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge.
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen
inte skall
vara huvudman.
7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att
använda viss mark
eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för
parkering,
lastning och lossning enligt 3 kap. 15 första stycket 6,
9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast
behöver tas
i anspråk för det ändamål som anges i planen,
10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt
trafik- och
väganordningar,
11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen
och, om det
finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas
enligt
miljöskyddslagen (1969:387),
12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av
gemensamhetsanläggningar.
Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får
inte utformas
så att en effektiv konkurrens motverkas.
I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om
exploateringsamverkan enligt 6
kap. 2 . Om en detaljplan antas efter det att ett
exploateringsbeslut enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft,
skall det anges
i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i
anspråk
från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen
innehålla
uppgift därom.
Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn
till
syftet med den.

8
I detaljplanen får I detaljplanen får
bestämmas att bygglov bestämmas att
inte skall lämnas till byggtillstånd inte skall
åtgärder som innebär lämnas till åtgärder som
väsentlig ändring av innebär väsentlig ändring
markens användning förränav markens användning
förrän
1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning för
vilken kommunen
inte skall vara huvudman har kommit till stånd,
2. viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om
eller fått en
i planen angiven ändrad användning eller utfarten eller annan utgång
från
fastigheten har ändrats eller
3. beslut om antagande av en i detaljplanen förutsatt
fastighetsplan har
vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter
förordnande enligt
13 kap. 8 andra stycket.

16
För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan
områdesbestämmelser
antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller
att ett
riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.
tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras
1. i vad mån åtgärder
kräver lov enligt 8 kap.
5 första stycket, 6
första stycket 1 och 3
samt andra och tredje
styckena, 7 , 8 andra
och tredje styckena
samt 9 tredje stycket,
2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse
eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra
jämförliga ändamål.
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och
storleken på
tomter till sådana hus,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar eller anläggningar eller
tomter, varvid tomter, varvid
ombyggnadsbestämmelser bestämmelser i fråga om
enligt 3 kap. 10 ändring av byggnader och
tredje stycket, skydds- andra anläggningar,
bestämmelser för skydds-bestämmelser för
byggnader som avses i 3 byggnader som avses i 3
kap. 12 och rivnings- kap. 12 och
förbud för sådana rivningsförbud för sådana
byggnader får meddelas, byggnader får meddelas,
5. användning och utformning av allmänna platser,
6. vegetation samt 6. vegetation samt
markytans utformning markytans utformning och
och höjdläge inom sådana höjdläge inom sådana områden
områden som avses i 8 som avses i 8 kap. 12
kap. 9 tredje stycket, tredje stycket,
7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 .

26
Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av
1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,
2. samrådsredogörelsen,
3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och
fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,
4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse
för en
bedömning av förslaget.
I planbeskrivningen I planbeskrivningen
skall redovisas skall redovisas
planeringsförutsättningarna,planeringsförutsättningarna,
planens syfte och skälen planens syfte och skälen
till planens till planens utformning
utformning. samt de överväganden som
Beskrivningen skall legat till grund för
åtföljas av tillståndspliktens
illustrationsmaterial, omfattning inom
om det inte är uppenbart planområdet.
onödigt. Om planförslagetBeskrivningen skall
avviker från åtföljas av
översiktsplanen, skall illustrationsmaterial,
avvikelsen och skälen om det inte är uppenbart
till denna redovisas i onödigt. Om planförslaget
beskrivningen avviker från över-
siktsplanen, skall
avvikelsen och skälen
till denna redovisas i
beskrivningen.
Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör
också ställas
ut.

36
Av 8 kap. 11, 12, 16 Av 8 kap. 14-17, 22 och
och 18 följer att 23 följer att
bygglov, rivningslov byggtillstånd, rivning-
och marklov inte får tillstånd och
meddelas i strid mot marktillstånd inte får
detaljplan eller meddelas i strid mot
områdesbestämmelser i detaljplan eller
vidare mån än som sägs där.områdesbestämmelser i
Åtgärder som inte krävervidare mån än som sägs där.
lov och som avser Åtgärder som inte kräver
byggnader, andra an- tillstånd och som avser
läggningar, tomter och byggnader, andra
allmänna platser skall anläggningar, tomter och
utföras så att de inte allmänna platser skall
strider mot detaljplan utföras så att de inte
eller om- strider mot detaljplan
rådesbestämmelser. Detta eller områdesbestämmelser.
gäller dock inte sådana Detta gäller dock inte
åtgärder som anges i 8 sådana åtgärder som anges i
kap. 4 första stycket 8 kap. 3 och som inte
3-6 och som inte kräver kräver tillstånd.
lov.
Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra
författningar
än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser.

6 kap
16
Av 8 kap. 11 följer Av 8 kap. 14 och 15
att bygglov inte får följer att byggtillstånd
meddelas i strid mot inte får meddelas i strid
fastighetsplan i vidare mot fastighetsplan i
mån än som sägs där. vidare mån än som sägs där.
Åtgärder som inte kräver Åtgärder som inte kräver
bygglov och som avser byggtillstånd och som
byggnader, andra avser byggnader, andra
anläggningar, tomter och anläggningar, tomter och
allmänna platser skall allmänna platser skall
utföras så att de inte utföras så att de inte
strider mot en strider mot en fastig-
fastighetsplan. Detta hetsplan. Detta gäller
gäller dock inte sådana dock inte sådana åtgärder
åtgärder som anges i 8 som anges i 8 kap. 3 .
kap. 4 första stycket
3-6.
Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra
författningar
än denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.

24
Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter
genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter
som
tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en
fastighet.
En kommun som är En kommun som är
huvudman för allmänna huvudman för allmänna
platser får efter platser får efter
genomförandetidens utgånggenomförandetidens utgång
även lösa mark, som inte även lösa mark, som inte
har bebyggts i har bebyggts i
huvudsaklig huvudsaklig
överensstämmelse med överensstämmelse med
detaljplanen. Lösenrätt detaljplanen. Lösenrätt
föreligger dock inte så föreligger dock inte så
länge det finns ett länge det finns ett
bygglov som kan tas i byggtillstånd som kan tas
anspråk. i anspråk.
Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild
rätt, får
rättigheten lösas.

8 kap. Byggtillstånd,
rivningstillstånd och
marktillstånd
Åtgärder som kräver bygg-
tillstånd
Områden med detaljplan

1
Byggtillstånd krävs för att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader
3. ta i anspråk eller
inreda byggnader helt
eller till viss del för
väsentligen annat ändamål än
det för vilket byggnaden
senast har använts eller
för vilket byggtillstånd
har lämnats,
4. färga om byggnader
eller byta fasadbeklädnad
eller taktäcknings-
material samt för att göra
andra ändringar av
byggnader som väsentligt
ändrar byggnadens ka-
raktär,
5. sätta upp eller
väsentligt ändra skyltar
eller ljusanordningar.
I 3 och 13 finns
särskilda bestämmelser för
en- eller tvåbostadshus
och för vissa byggnader
avsedda för
totalförsvaret. Enligt 4
och 5 kan kommunen
besluta om undantag från
kravet på byggtillstånd
eller om längre gående
krav.

2
I fråga om andra
anläggningar än byggnader
krävs byggtillstånd för att
1. anordna nöjesparker,
djurparker,
idrottsplatser,
skidbackar med liftar,
kabinbanor, camping-
platser, skjutbanor,
småbåtshamnar,
friluftsbad, motorbanor
och golfbanor,
2. anordna upplag
eller materialgårdar,
3. anordna tunnlar
eller bergrum som inte är
avsedda för tunnelbana
eller gruvdrift,
4. inrätta fasta
cisterner eller andra
fasta anläggningar för
kemiska produkter, som är
hälso- och miljöfarliga,
och för varor som kan
medföra brand eller andra
olyckshändelser.
5. uppföra radio- eller
telemaster eller torn,
6. uppföra
vindkraftverk, om
vindturbinens diameter är
större än två meter eller
om kraftverket placeras
på ett avstånd från gränsen
som är mindre än kraft-
verkets höjd över marken
eller om kraftverket
skall fast monteras på en
byggnad.
7. uppföra murar eller
plank,
8. anordna
parkeringsplatser
ut-omhus,
9. anordna
begravningsplatser,
10. väsentligt ändra
anläggningar som avses i
1-9.
Krav på byggtillstånd
gäller inte i fråga om
1. en mindre anläggning
som avses i första
stycket 4 eller 5, om
anläggningen är avsedd
endast för en viss
fastighets behov,
2. åtgärder enligt första
stycket 8, om det på
fastigheten finns endast
ett eller två
enbostadshus eller ett
tvåbostadshus och
parkeringsplatsen är
avsedd uteslutande för
fastighetens behov eller
om parkeringsplatsen
anläggs med stöd av
väglagen (1971:948) eller
på mark som i detaljplan
har avsatts till gata
eller väg.
I 3 och 13 finns
särskilda bestämmelser för
en- eller tvåbostadshus
och för vissa byggnader
avsedda för
totalförsvaret. Enligt 4
och 5 får kommunen
besluta om undantag från
kravet på byggtillstånd
eller om längre gående
krav.

3
Bestämmelserna i 1 och 2
gäller inte i fråga om
nedan angivna åtgärder
beträffande el- eller
tvåbostadshus och till
dem hörande
komplementbyggnader
(fristående uthus, garage
och andra mindre
byggnader):
1. med mur eller plank
anordna skyddade
uteplatser i anslutning
till bostadshuset, om
muren eller planket inte
är högre än 1,8 meter, inte
sträcker sig mer än 3,0
meter ut från huset och
inte placeras närmare
gränsen än 4,5 meter,
2. anordna skärmtak över
sådana uteplatser som
anges i 1 eller över
altaner, balkonger eller
entréer, om skärmtaket
inte är större än 12,0
kvadratmeter och inte
sträcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,
3. uppföra högst två kom-
plementbyggnader i
omedelbar närhet av
bostadshuset, om bygg-
nadernas sammanlagda
byggnadsarea inte är
större än 10,0 kvadrat-
meter, taknockshöjden
inte överstiger 3,0 meter
och byggnaderna inte
placeras närmare gränsen än
4,5 meter.
Om de grannar som berörs
medger att åtgärder som
avses i första stycket
utförs närmare gränsen än
4,5 meter, krävs inte
byggtillstånd.

4
Kommunen får i
detaljplan besluta att
byggtillstånd inte krävs
för att på det sätt och
under den tid som närmare
anges i planen utföra
åtgärder som avses i 1 och
2 .
Undantag från krav på
byggtillstånd enligt
första stycket får inte
beslutas när de frågor som
inte har avgjorts genom
detaljplanen är av sådant
intresse för sakägare och
andra intressenter att
de bör prövas i samband
med byggtillstånd. Sådant
undantag får heller inte
beslutas när de frågor som
inte har avgjorts kan
inverka på sådana
intressen som
länsstyrelsen har att
bevaka enligt 12 kap. 1
.

5
Kommunen får för ett
område som utgör en
värdefull miljö i
detaljplan besluta att
byggtillstånd krävs för att
underhålla sådan
bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som avses
i 3 kap. 12 .
Kommunen får vidare, om
det finns särskilda skäl,
i detaljplan besluta att
bygtillstånd krävs för att
anordna eller väsentligt
ändra anläggningar för
sådana grundvattentäkter
som avses i 4 kap. 1 a
1 vattenlagen
(1983:291).

Områden utanför detaljplan

6
Byggtillstånd krävs för
att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader,
3. ta i anspråk
byggnader eller inreda
byggnader helt eller
till viss del för
väsentligen annat ändamål än
det för vilket byggnaden
senast har använts eller
för vilket byggtillstånd
har lämnats.
4. anordna sådana andra
anläggningar än byggnader
som anges i 5 kap. 18
andra stycket.
Byggtillstånd enligt
första stycket krävs inte
för att
1. uppföra en- eller
tvåbostadshus,
2. uppföra eller bygga
till kom-
plementbyggnader,
3. göra mindre
tillbyggnader,
4. bygga till
industribyggnader,
5. uppföra eller bygga
till enklare fritidshus,
kolonistugor och
liknande byggnader,
I fråga om
ekonomibyggnader för
jordbruk, skogsbruk
eller därmed jämförlig
näring krävs byggtillstånd
endast för åtgärder som
anges i första stycket 3.
I 8 och 13 finns
särskilda bestämmelser för
en- eller tvåbostadshus
och för vissa byggnader
avsedda för
totalförsvaret. Enligt 7,
9 och 10 kan beslut
meddelas om längre gående
krav på byggtillstånd.

7
Kommunen får, efter
regeringens
bemyndigande, i
översiktsplan besluta att
byggtillstånd krävs för att
1. vidta sådana åtgärder
som avses i 6 andra
stycket,
2. utföra eller
väsentligt ändra sådana
anläggningar som kräver
byggtillstånd enligt 2
och som inte kräver
tillstånd enligt 6 första
stycket 4.
Bestämmelser med krav på
byggtillstånd för åtgärder
som avses i första
stycket skall meddelas
om det behövs för att
tillvarata grannars
intressen eller allmänna
intressen.

8
Beträffande en- eller
tvåbostadshus och till
dem hörande komple-
mentbyggnader omfattar
krav på byggtillstånd inte
de åtgärder som anges i 3
första stycket.
Beträffande en- eller
tvåbostadshus och till
dem hörande komple-
mentbyggnader utanför
område med samlad
bebyggelse omfattar krav
på byggtillstånd inte
heller följande åtgärder:
1. göra mindre
tillbyggnader, om åtgärden
inte sträcker sig närmare
gränsen än 4,5 meter,
2. uppföra komplement-
bygg-nader eller murar
eller plank i omedelbar
närhet av bostadshuset,
om åtgärden inte sträcker
sig närmare gränsen än 4,5
meter.
Om de grannar som berörs
medger att åtgärder som
avses i första och andra
styckena utförs närmare
gränsen än 4,5 meter, krävs
inte byggtillstånd.
Enligt 9 kan beslut
meddelas om att åtgärder
som avses i andra
stycket kräver
byggtillstånd.

9
Kommunen får, efter
regeringens
bemyndigande, för ett
område som utgör en
värdefull miljö i över-
siktsplan besluta att
byggtillstånd krävs för att
1. utföra sådana åtgärder
som avses i 1 första
stycket 4,
2. underhålla sådan
bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som avses
i 3 kap. 12 ,
3. utföra sådana åtgärder
som avses i 8 andra
stycket.
Kommunen får, efter
regeringens
bemyndigande, i områden
för vilka
områdesbestämmelser
utfärdats i översiktsplan
besluta att byggtillstånd
krävs för att utföra sådana
åtgärder som avses i 8
andra stycket.
Kommunen får vidare,
efter regeringens
bemyndigande, om det
finns särskilda skäl, i
översiktsplan bestämma att
byggtillstånd krävs för att
1. uppföra, bygga till
eller på annat sätt ändra
ekonomibyggnader för
jordbruk, skogsbruk
eller därmed jämförlig
näring,
2. anordna eller
väsentligt ändra
anläggningar för sådana
grundvattentäkter som
avses i 4 kap. 1 a 1
vattenlagen (1983:291).

10
Kommunen får, efter
regeringens
bemyndigande, i
översiktsplan besluta att
byggtillstånd krävs för att
1. sätta upp eller
väsentligt ändra
ljusanordningar inom om-
råden som ligger i
närheten av befintliga
eller planerade anlägg-
ningar för totalförsvaret,
statliga flygplatser,
andra flygplatser för
allmänt bruk,
kärnreaktorer, andra
kärnenergianläggningar
eller andra anläggningar
som kräver ett skydds-
eller säkerhetsområde,
2. sätta upp eller
väsentligt ändra skyltar
eller ljusanordningar
inom områden som utgör
värdefulla
bebyggelsemiljöer.

Åtgärder som kräver
rivningstillstånd eller
marktillstånd

11
Inom områden med
detaljplan krävs
rivningstillstånd för att
riva byggnader eller
delar av byggnader, om
inte annat har bestämts i
planen.
Kommunen får, efter
regeringens
bemyndigande, i
översiktsplan besluta att
rivningstillstånd krävs för
att riva byggnader eller
delar av byggnader inom
områden som inte omfattas
av detaljplan.
Rivningstillstånd behövs
inte för att riva sådana
byggnader eller delar av
byggnader som får uppföras
utan byggtillstånd. Kom-
munen får dock i
detaljplan eller, efter
regeringens
bemyndigande, i
översiktsplan besluta att
rivningstillstånd krävs för
sådana åtgärder.

12
Inom områden med
detaljplan krävs, om inte
annat har bestämts i
planen, marktillstånd för
schaktning eller
fyllning som medför att
höjdläget för tomter eller
mark för allmän plats
ändras avsevärt. Om ett
visst höjdläge för markytan
anges i planen, krävs
dock inte marktillstånd
för att höja eller sänka
markytan till denna nivå.
Kommunen får i
detaljplan besluta att
marktillstånd krävs för
trädfällning eller
skogsplantering.
Kommunen får, efter
regeringens
bemyndigande, för områden
som inte ingår i
detaljplan, i över-
siktsplan besluta att
marktillstånd krävs för
schaktning, fyllning,
trädfällning eller
skogsplantering inom
områden som är avsedda för
bebyggelse eller inom
områden som ligger i
närheten av befintliga
eller planerade
anläggningar för
totalförsvaret, statliga
flygplatser, andra
flygplatser för allmänt
bruk, kärnreaktorer,
andra kärnenergi-
anläggningar eller andra
anläggningar som kräver
ett skydds- eller
säkerhetsområde.

Vissa för totalförsvaret
avsedda byggnader m.m.

13
Bestämmelserna om
byggtillstånd,
rivningstillstånd och
marktillstånd gäller inte
åtgärder med byggnader
eller andra anläggningar
som är avsedda för
totalförsvaret och som är
av hemlig natur. Sådana
åtgärder skall föregås av
samråd med länsstyrelsen,
som på lämpligt sätt skall
underrätta kommunen om
åtgärderna och var de
skall utföras.

Förutsättningar för
tillstånd
Byggtillstånd

14
Ansökningar om
byggtillstånd för åtgärder
inom områden med detalj-
plan skall bifallas om
1. åtgärden inte strider
mot detaljplanen eller
den fastighetsplan som
gäller för området, varvid
det förhållandet att
genomförandetiden för
detaljplanen inte har
börjat löpa utgör hinder
mot att byggtillstånd
lämnas,
2. den fastighet och
den byggnad eller annan
anläggning på vilken
åtgärden skall utföras
a) stämmer överens med
detaljplanen och med den
fastighetsplan som gäller
för området eller
b) avviker från dessa
planer men avvikelserna
godtagits vid en till-
ståndsprövning enligt
denna lag eller vid en
fastighetsbildning
enligt 3 kap. 2 första
stycket andra meningen
fastighetsbildningslagen
(1970:988), och
3. åtgärden uppfyller
kraven i 3 kap. 1, 2,
10, 12, 14-16 och 18 .

15
Om fastigheten i annat
fall än som avses i 14 2
b inte stämmer överens med
fastighetsplanen och om
ansökningen kommer in före
utgången av
genomförandetiden för
detaljplanen, skall
sökanden föreläggas att
inom viss tid visa att
ansökan om förrättning
gjorts för att genomföra
den fastighetsindelning,
som förutsätts i fastig-
hetsplanen.
Beträffande sådana åtgärder
på byggnader som anges i
1 första stycket 4 skall
byggtillstånd lämnas även
om förutsättningarna i 14
2 inte är uppfyllda.
Även om förutsättningarna
i 14 är uppfyllda, får
byggtillstånd till åtgärder
på mark som enligt
detaljplanen utgör
kvartersmark för allmänt
ändamål lämnas endast om
ändamålet är närmare angivet
i planen.
Om detaljplanen saknar
bestämmelser om
byggnadens användning och
ansökningen avser
bostadslägenhet som behövs
för bostadsförsörjningen,
får byggtillstånd inte
lämnas för sådana åtgärder
som anges i 1 första
stycket 3.
Byggtillstånd får lämnas
till åtgärder som innebär
mindre avvikelser från
detaljplanen eller
fastighetsplanen, om
avvikelserna är förenliga
med syftet med planen. I
fall som avses i 14 2 b
och 17 kap. 18 a skall
en samlad bedömning göras
av de avvikande åtgärder
som söks och de som
tidigare godtagits.

16
Ansökningar om
byggtillstånd för åtgärder
inom områden som inte
omfattas av detaljplan
skall bifallas om åtgärden
1. uppfyller kraven i
2 kap.
2. uppfyller kraven i
3 kap. 1, 2, 10, 12,
14-16 och 18 ,
3. inte skall föregås av
detaljplaneläggning på
grund av bestämmelserna i
5 kap. 1 och
4. inte strider mot
områdesbestämmelser.

17
Beträffande en- eller
tvåbostadshus skall
ansökningar om byggtill-
stånd till
kompletteringsåtgärder som
anges i 19 bifallas, om
åtgärden uppfyller kraven
i 16 2 och inte strider
mot sådana om-
rådesbestämmelser som
anges i 5 kap. 16 3
eller 4.
Bestämmelserna i första
stycket gäller även andra
byggnader än en- eller
tvåbostadshus, om ansök-
ningen avser sådana
åtgärder på byggnader som
anges i 1 första stycket
4 eller underhållsåtgärder
på sådana byggnader som
avses i 3 kap. 12 .
Byggtillstånd får lämnas
till åtgärder som innebär
mindre avvikelser från
områdesbestämmelser, om
avvikelserna är förenliga
med syftet med
bestämmelserna.

18
Ansökan om byggtillstånd
för åtgärder som avses i 5
andra stycket och 9
tredje stycket 2 skall
bifallas om åtgärden inte
medför risk för skada på
befintliga eller i den
kommunala planeringen
redovisade
grundvattentäkter.

19
Med
kompletteringsåtgärder
av-ses att
1. uppföra
komplementbyggnader,
2. göra mindre
tillbyggnader,
3. utföra sådana åtgärder
på byggnader som anges i
1 första stycket 4,
4. utföra
underhållsåtgärder på sådana
byggnader som avses i 3
kap. 12 .

20
Kan byggtillstånd inte
lämnas på grund av
bestämmelserna i 14-17 ,
får byggtillstånd för
tillfällig åtgärd lämnas, om
sökanden begär det. Sådant
tillstånd skall lämnas, om
den ansökta åtgärden har
stöd i en detaljplane-
bestämmelse om tillfällig
användning av byggnad
eller mark.
I ett byggtillstånd som
avses i första stycket får
medges att en byggnad
eller annan anläggning
uppförs, byggs till eller
i övrigt ändras och att en
byggnads eller en
byggnadsdels användning
ändras. Tillståndet skall
lämnas för högst tio år.
Tiden kan på sökandens
begäran förlängas med högst
fem år i sänder. Den sam-
manlagda tiden får dock
inte överstiga tjugo år.

21
Om byggtillstånd har
vägrats till en viss åtgärd
på grund av att tillstånd
till expropriation har
lämnats och tillståndet
har upphört att gälla, får
en ny ansökan om
byggtillstånd till åtgärden
inte avslås på samma grund
förrän tio år har förflutit
från den dag då det första
tillståndet till
expropriation
meddelades.

Rivningstillstånd och
marktillstånd

22
Ansökningar om
rivningstillstånd skall
bifallas, om inte
byggnaden eller
byggnadsdelen
1. omfattas av
rivningsförbud i
detaljplan eller
områdesbestämmelser,
2. behövs för bostadsför-
sörjningen eller
3. bör bevaras på grund
av byggnadens eller
bebyggelsens historiska,
kulturhistoriska, miljö-
mässiga eller konstnärliga
värde.

23
Ansökningar om
marktillstånd skall
bifallas om den sökta åt-
gärden inte
1. strider mot
detaljplan eller
områdesbestämmelser,
2. förhindrar eller
försvårar det berörda
områdets användning för
bebyggelse,
3. medför olägenheter för
användningen av sådana
försvarsanläggningar eller
andra anläggningar som
avses i 12 tredje
stycket,
4. i annat fall medför
störningar för
omgivningen.
Marktillstånd får lämnas
till åtgärder som innebär
mindre avvikelser från
detaljplan eller om-
rådesbestämmelser, om
avvikelserna är förenliga
med syftet med planen
eller bestämmelserna.

Generella bestämmelser

24
Har beslut fattats om
antagande, ändring eller
upphävande av detaljplan,
områdesbestämmelser eller
fastighetsplan får
byggtillstånd,
rivningstillstånd eller
marktillstånd ges med
villkor att planbeslutet
vinner laga kraft. I
beslutet om tillstånd
skall därvid tas in en
upplysning om att
sökanden inte har rätt att
påbörja åtgärden innan
planbeslutet har vunnit
laga kraft.

Handläggningen av
tillståndsärenden.

25
Byggnadsnämnden prövar
ansökningar om
byggtillstånd, rivnings-
tillstånd och
marktillstånd.
Ansökningar om tillstånd
skall göras hos nämnden.
Ansökningarna skall vara
skriftliga. Beträffande
enkla åtgärder får ansökan
dock göras muntligen.
Bestämmelser om prövning
av byggtillstånd,
rivningstillstånd och
marktillstånd utan ansökan
finns i 10 kap. 19
andra stycket.

26
När ansökan görs, skall de
ritningar, beskrivningar
och uppgifter i övrigt
lämnas in som behövs för
prövningen.
Är ansökningshandlingarna
ofullständiga, får
byggnadsnämnden förelägga
sökanden att avhjälpa
bristerna inom en viss
tid. Följs inte
föreläggandet, får ärendet
avgöras i befintligt
skick eller ansökningen
avvisas.
Följs inte ett
föreläggande enligt 15
första stycket, får ärendet
avgöras i befintligt
skick.
Förelägganden som avses i
andra och tredje
styckena skall innehålla
en upplysning om verkan
av att föreläggandet inte
följs.

27
Även om en åtgärd med
byggnader, andra
anläggningar eller mark
inte kräver tillstånd
enligt 1-12 , skall
byggnadsnämnden, om det
begärs, pröva frågan om
tillstånd till åtgärden.
Bestämmelserna i denna
lag om tillstånd skall
tillämpas i ärenden enligt
första stycket.

28
Innan tillstånd lämnas,
skall byggnadsnämnden
genom underrättelse
bereda kända sakägare och
de kända
bostadsrättshavare, hy-
resgäster och boende som
berörs samt sådan känd
organisation eller
förening som anges i 5
kap. 25 första stycket 2
tillfälle att yttra sig
över ansökningen, om
åtgärden
1. innebär en avvikelse
från detaljplan eller
områdesbestämmelser eller
2. skall utföras i ett
område som inte omfattas
av detaljplan och åtgärden
inte är en
kompletteringsåtgärd och
inte heller är reglerad i
områdesbestämmelser.
I det fall som avses i
5 kap. 25 tredje
stycket första meningen
får underrättelse ske
genom kungörande på det
sätt som anges i 5 kap.
24 , eller genom en
kungörelse som anslås på
kommunens anslagstavla,
informationsblad om kun-
görelsen som sprids till
de boende som berörs och
brev till kända sakägare
och sådan organisation
eller förening som avses
i 5 kap. 25 första
stycket 2.
Ärenden om tillstånd får
inte avgöras utan att
sökanden underrättats om
det som tillförts ärendet
genom andra än honom själv
och tillfälle beretts
honom att yttra sig över
det. Byggnadsnämnden får
dock avgöra ett ärende
utan att så skett, om det
är uppenbart onödigt att
sökanden yttrar sig.

29
Begärs tillstånd att
expropriera den byggnad
eller mark som en ansökan
om tillstånd enligt denna
lag avser eller påbörjas
arbete för att anta, ändra
eller upphäva detaljplan,
områdesbestämmelser eller
den fastighetsplan som
berör byggnaden eller
marken, får byggnads-
nämnden besluta om anstånd
med avgörandet om
tillstånd till dess att
ärendet om
expropriationstillståndet
avgjorts eller
planarbetet avslutats.
Om kommunen inte avgjort
planärendet inom två år från
det att ansökningen om
tillstånd kom in till
byggnadsnämnden, skall
dock ansökningen avgöras
utan dröjsmål.
Om i en detaljplan har
beslutats att tillstånd
inte skall krävas för
åtgärder som behövs för
genomförande av planen,
får byggnadsnämnden under
de förutsättningar som
anges i första stycket
besluta om förbud mot att
företa de till-
ståndsbefriade åtgärderna
till dess att ärendet om
expropriationstillståndet
avgjorts eller
planarbetet avslutats.
Ett förbud som utfärdats på
grund av planarbete
upphör att gälla om
kommunen inte avgjort
planärendet inom två år.
Beslut om förbud får inte
fattas senare än en vecka
efter det att en
bygganmälan som avses i 9
kap. 2 har kommit in
till byggnadsnämnden.

30
Om byggnadsnämnden
finner anledning anta
att en åtgärd som kräver
tillstånd fordrar
tillstånd även av någon
annan myndighet, skall
nämnden upplysa sökanden
om detta.

31
I ett beslut varigenom
tillstånd lämnas skall
anges tillståndets
giltighetstid och de
villkor och upplysningar
i övrigt som behövs.

32
Sökanden skall av
byggnadsnämnden
omedelbart underrättas om
innehållet i det beslut
varigenom ett ärende om
tillstånd avgörs.
Underrättelse skall också
sändas till sådan i 28
första stycket omnämnd
person, organisation
eller förening som yttrat
sig i ärendet, om det
inte är uppenbart
obehövligt. Om beslutet
går någon emot, skall han
även underrättas om hur
han kan överklaga det och
om avvikande meningar
som har antecknats i ett
protokoll eller i någon
annan handling.
Underrättelse får ske
genom delgivning. Med
sökanden får delgivning
dock inte ske med till-
ämpning av 12 eller 15
delgivningslagen
(1970:428).

33
Om förordnande enligt 12
kap. 4 meddelats, skall
byggnadsnämnden genast
sända sådana beslut om
tillstånd som omfattas av
förordnandet till
länsstyrelsen.

34
I beslut om
byggtillstånd får bestämmas
att byggnadsarbeten inte
får påbörjas förrän
fastighetsägaren betalat
ersättning för gator eller
andra allmänna platser
eller ställt säkerhet för
ersättningen.
Om byggtillstånd eller
marktillstånd meddelas
till en åtgärd som redan
har utförts, får i
beslutet om tillstånd
bestämmas skyldighet att
vidta de ändringar i det
utförda som behövs. I
beslutet skall anges
viss tid inom vilken
ändringarna skall vara
utförda.

Giltighetstiden för
tillstånd

35
Byggtillstånd,
rivningstillstånd och
marktillstånd upphör att
gälla, om åtgärden inte har
påbörjats inom två år och
avslutats inom fem år från
dagen för beslutet om
lov.
Bestämmelser om
byggtillstånd för
tillfälliga åtgärder finns
i 20 .

9 kap. Byggnadsarbeten,
tillsyn och kontroll

1
Den som för egen räkning
utför eller låter utföra
byggnad, rivnings- eller
markarbeten (byggherren)
skall se till att
arbetena utförs enligt
bestämmelserna i denna
lag och enligt föreskrift
eller beslut som har
meddelats med stöd av
dessa bestämmelser. Han
skall vidare se till att
kontroll och provning
utförs i tillräcklig
omfattning.
Arbetena skall planeras
och utföras med aktsamhet
så att personer och
egendom inte skadas och
så att minsta möjliga
obehag uppkommer.

2
Minst tre veckor innan
byggnadsarbetena påbörjas
skall byggherren göra en
anmälan till byggnads-
nämnden (bygganmälan), om
arbetena avser
1. åtgärder som anges i
8 kap. 1 första stycket
och kan kräva tillstånd
enligt 2 ,
2. anordnande av
tunnlar för tunnelbana,
3. sådana ändringar av
byggnader som berör
konstruktionen av de
bärande delarna eller -
såvitt avser andra
byggnader än en- eller
tvåbostadshus - som
avsevärt påverkar
byggnadernas planlösning,
4. installation eller
väsentlig ändring av
eldstäder, rökkanaler
eller anordningar för
ventilation i byggnader,
5. installation eller
väsentlig ändring av
anordningar för vatten-
försörjning eller avlopp i
byggnader eller inom
tomter,
6. installation eller
väsentlig ändring av
hissar i byggnader,
7. underhåll av sådan
bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som
omfattas av
skyddsbestämmelser som
utfärdats med stöd av 5
kap. 7 första stycket 4
eller 16 4 och
8. rivning av
byggnader inom område med
detaljplan och inom
område med samlad
bebyggelse utanför område
med detaljplan.
Krav på bygganmälan
enligt första stycket
gäller inte
1 .sådana åtgärder
beträffande en- eller
tvåbostadshus och till
dem hörande
komplementbyggnader som
anges i 8 kap. 3 första
stycket,
2. sådana åtgärder
beträffande anläggningar
som anges i 8 kap. 2
andra stycket,
3. sådana åtgärder som
anges i första stycket
3-5 i fråga om byggnader
eller tomter som tillhör
staten eller ett
landsting.
4. sådana åtgärder med
byggnader eller andra
anläggningar som är
avsedda för totalförsvaret
och som är av hemlig
natur.
Byggnadsarbetena får
påbörjas tidigare än som
anges i första stycket om
byggnadsnämnden särskilt
medger det.

3
Bygganmälan skall vara
skriftlig. Till anmälan
skall fogas en be-
skrivning av projektets
art och omfattning.
Beträffande enkla åtgärder
får anmälan göras munt-
ligen.
Byggnadsnämnden skall
utan dröjsmål i brev
underrätta grannar om
innehållet i anmälan om
den avser sådana åtgärder
som anges i 2 första
stycket 1. Sådan under-
rättelse behöver inte ske
om åtgärden omfattas av
ett byggtillstånd eller
om grannarna eljest
bevisligen på annat sätt
underrättats om bygg-
nadsåtgärderna.

4
Om en sådan försäkring för
byggnadsarbeten behövs
som avses i lagen
(1993:320) om byggfels-
försäkring, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän bevis om
försäkringen företetts för
byggnadsnämnden.

5
I fråga om sådana
byggnadsåtgärder som avses
i 2 skall det finnas en
kvalitetsansvarig som
har utsetts av
byggherren. Om arbetena
är av mindre omfattning,
kan dock byggnadsnämnden
bestämma att
kvalitetsansvarig inte
behöver utses. För skilda
delar av ett byggprojekt
kan olika
kvalitetsansvariga
utses. En av dem skall
samordna deras
uppgifter.
Till kvalitetsansvarig
får utses endast den som
har fått godkännande
(riksbehörighet) av de
organ som regeringen
bestämmer eller den som
byggnadsnämnden godkänner
för ett visst arbete.
Riksbehörighet får
meddelas för visst slag
av arbete och får
begränsas till viss tid.
Den kvalitetsansvarige
skall ha fortlöpande
tillsyn över arbetena så
att de utförs på
föreskrivet sätt. Han
skall vara närvarande vid
besiktningarna.
Om byggnadsnämnden
finner att den
kvalitetsansvarige har
åsidosatt sina
skyldigheter, får nämnden
ta ifrån honom tillsynen
av arbetet. Om han grovt
har åsidosatt sina
skyldigheter, kan nämnden
besluta att han under
viss tid inte får vara
kvalitetsansvarig inom
kommunen. Nämnden skall
anmäla sådana beslut till
det organ som meddelat
riksbehörigheten. Om en
kvalitetsansvarig med
riksbehörighet grovt har
åsidosatt sina
skyldigheter, får organet
återkalla godkännandet av
honom.

6
Om byggnadsåtgärderna
avser arbetslokaler
eller personalrum för
verksamheter där
arbetstagare skall utföra
arbete för arbetsgivares
räkning och det är känt för
vilket slag av
verksamhet utrymmena är
avsedda, får byggnads-
arbetena inte påbörjas
förrän skyddsombud,
skyddskommitté eller
organisation som
företräder arbetstagarna
har fått tillfälle att
yttra sig över åtgärderna.
Om byggnadsåtgärderna
avser tillfälliga
personalbostäder för
sammanlagt minst tio
boende, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän organisation
som företräder
arbetstagarna har fått
tillfälle att yttra sig
över åtgärderna.

7
När till byggnadsnämnden
har inkommit en anmälan
enligt 2 att en byggnad
skall uppföras eller
byggas till eller att
annan anläggning skall
utföras eller väsentligt
ändras, skall nämnden
skyndsamt låta utstaka
byggnaden, tillbyggnaden
eller anläggningen och
utmärka dess höjdläge, om
detta är motiverat med
hänsyn till förhållandena på
platsen och omständig-
heterna i övrigt. Är
byggnaden eller
anläggningen till sitt
läge direkt beroende av
gränsen mot en grannes
fastighet, skall grannen
kallas till
utstakningen.

8
Snarast möjligt efter
det att det till
byggnadsnämnden har
inkommit en anmälan
enligt 2 skall nämnden,
om det inte är uppenbart
obehövligt, hålla samråd.
Till detta skall den
kvalitetsansvarige samt
byggherren,
entreprenören, projektören
och andra som bestäms av
nämnden kallas. Vid behov
skall även
yrkesinspektionen
kallas. Om en sådan
försäkring för byggnads-
arbeten behövs som avses
i lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring, skall
byggnadsnämnden bereda
försäkringsgivaren
tillfälle att närvara vid
samrådet.

9
Vid samrådet skall en
genomgång göras av
arbetenas planering, de
åtgärder för besiktning,
tillsyn och övrig
kontroll som är nödvändiga
för att byggnaden eller
anläggningen skall
uppfylla de krav som
avses i 3 kap. samt den
samordning som behövs. Om
byggnadsnämnden finner
anledning anta att
byggprojektet fordrar
tillstånd av någon annan
myndighet, skall nämnden
upplysa byggherren om
detta. Över samrådet skall
föras protokoll.

10
Vid samrådet eller
snarast möjligt därefter
skall byggnadsnämnden, om
det inte är uppenbart
obehövligt, godkänna en
kvalitetsplan för
arbetena, som anger
vilken kontroll som
skall utföras, vilka
sakkunnigbevis och övriga
handlingar som skall
företes för nämnden samt
vilka anmälningar som
skall göras till nämnden.
Kontrollen kan utföras
genom dokumenterad egen-
kontroll, av fristående
sakkunnig eller av
byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden får även i
andra fall än som avses i
första stycket andra
meningen besikta
byggprojektet, om detta
är motiverat med hänsyn
till projektets art och
omständigheterna i övrigt.
Om byggherren inte
följer väsentliga
föreskrifter i
kvalitetsplanen, får
Byggnadsnämnden förbjuda
att arbetena fortsätts
till dess de påtalade
bristerna åtgärdats. Bygg-
nadsnämnden får i sådant
fall också besluta om
ändring av kvali-
tetsplanen.

11
När arbetena slutförts
skall byggnadsnämnden
utan onödigt dröjsmål lämna
ett slutgodkännande.
Sådant godkännande skall
lämnas, om byggnaden
eller anläggningen inte
strider mot detaljplan,
områdesbestämmelser eller
meddelat byggtillstånd
och det kan antas att
den uppfyller de krav
som avses i 3 kap.
Byggnaden eller
anläggningen får inte
tagas i bruk förrän
slutgodkännande lämnats,
om inte byggnadsnämnden
särskilt medger det.
Byggnadsnämnden får i
enkla fall besluta att
slutgodkännande inte
erfordras.

12
En bygganmälan förfaller
om byggnadsarbetena inte
påbörjats inom två år från
dagen för anmälan.

10 kap
1
Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande
enligt detta
kapitel så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har
skett av
bestämmelserna om byggande i denna lag eller av någon föreskrift
eller något
beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.
När en åtgärd som kräver När en åtgärd som kräver
bygglov, rivningslov byggtillstånd,
eller marklov har rivningstillstånd eller
vidtagits utan lov, marktillstånd har
skall byggnadsnämnden se vidtagits utan tillstånd,
till att det som har skall byggnadsnämnden se
utförts blir undanröjt till att det som har
eller på annat sätt utförts blir undanröjt
rättat, om inte lov till eller på annat sätt rättat,
åtgärden meddelats i om inte tillstånd till
efterhand. åtgärden meddelats i
efterhand.

3 a
Om en byggnad eller
annan anläggning används
trots att den enligt 9
kap. 11 andra stycket
inte får användas eftersom
slutgodkännande inte
lämnats, får bygg-
nadsnämnden förbjuda
vidare användning. Ett
sådant förbud för förenas
med vite.
Har frågan om förbud
enligt första stycket
inte tagits upp till
överläggning vid
sammanträde med
byggnadsnämnden inom fem
år från det att bygganmälan
gjordes, får ett sådant
förbud inte beslutas. Om
bygganmälan inte gjorts,
skall tiden i stället
räknas från den tidpunkt
vid vilken bygganmälan
senast skulle ha gjorts.

4
Utför någon utan lov en Utför någon utan tillstånd
åtgärd som kräver bygglov,en åtgärd som kräver
rivningslov eller byggtillstånd,
marklov, skall rivningstillstånd eller
byggnadsavgift tas ut. marktillstånd, skall
Byggnadasavgiften byggnadsavgift tas ut.
skall bestämmas till ett Byggnadasavgiften skall
belopp som motsvarar bestämmas till ett belopp
fyra gånger den avgift som motsvarar fyra gånger
som enligt taxa, den avgift som enligt
fastställd med stöd av 11taxa, fastställd med stöd
kap. 5 , skulle ha av 11 kap. 5 , skulle ha
betalats om lov till betalats om tillstånd
samma åtgärd hade till samma åtgärd hade
meddelats. meddelats.
Byggnadsavgiften skall Byggnadsavgiften skall
dock bestämmas till dock bestämmas till minst
minst 500 kronor. När 500 kronor. När avgiften
avgiften bestäms på bestäms på grundval av
grundval av taxan, taxan, skall hänsyn inte
skall hänsyn inte tas tas till sådana höjningar
till sådana höjningar eller sänkningar av
eller sänkningar av normalbeloppet som
normalbeloppet som enligt taxan orsakas av
enligt taxan orsakas av omständigheterna i det
omständigheterna i det särskilda fallet. Hänsyn
särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller tas
skall inte heller tas till belopp som avser
till belopp som avser kostnader för
kostnader för nybyggnadskarta,
nybyggnadskarta, utstakning eller
utstakning eller lägeskontroll av byggnad
lägeskontroll av byggnad eller andra mätnings-
eller andra mätnings- tekniska åtgärder.
tekniska åtgärder.
Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett
lägre belopp än
som följer av andra stycket eller helt efterges.

6
Särskilt avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4
första
stycket, en överträdelse sker genom att
1. arbete utförs utan 1. arbete utförs utan
ansvarig arbetsledare i en kvalitetsansvarig i
strid mot bestämmelserna strid mot bestämmelserna
i 9 kap. 3 , i 9 kap. 5 ,
2. någon underlåter att 2. någon underlåter att
göra sådana anmälningar göra sådan anmälan till
till byggnadsnämnden som byggnadsnämnden som avses
avses i 9 kap. 4 eller i 9 kap. 2 eller
3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har
meddelat
enligt denna lag.
Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1
000 kronor.
Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1992:1769.
7
I sådana fall som avses i 4 första stycket skall förutom
byggnadsavgift även
tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär att
1. en byggnad uppförs,
2. en tillbyggnad görs,
3. en byggnad helt 3. en byggnad helt
eller till viss del tas eller till viss del tas
i anspråk eller inreds i anspråk eller inreds för
för ett väsentligen annatett väsentligen annat
ändamål än det för vilketändamål än det för vilket
byggnaden eller bygg- byggnaden eller bygg-
nadsdelen senast har nadsdelen senast har
använts eller för vilket använts eller för vilket
bygglov har lämnats byggtillstånd har lämnats
eller eller
4. en byggnad rivs.
Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 .
Tilläggsavgift
skall inte heller tas ut, om den olovliga åtgärden omfattar ett
utrymme vars
bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter.
Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500
kronor för varje
kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. När bruttoarean
beräknas
skall dock tio kvadratmeter frånräknas.
Avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än som följer av tredje
stycket
eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har meddelats enligt
14 , om
rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt eller om
det annars
finns särskilda skäl.

12
Kronofogdemyndigheten får meddela särskild handräckning så att
rättelse sker
när någon
1. utan lov har 1. utan tillstånd har
vidtagit en åtgärd som vidtagit en åtgärd som
kräver bygglov, kräver byggtillstånd,
rivningslov eller rivningstillstånd eller
marklov. marktillstånd.
2. har vidtagit en 2. har vidtagit en
åtgärd med stöd av åtgärd med stöd av
bygglov, rivningslov byggtillstånd, rivnings-
eller marklov, om lovet tillstånd eller
har ändrats eller marktillstånd, om
upphävts genom ett tillståndet har ändrats
beslut som har vunnit eller upphävts genom ett
laga kraft, beslut som har vunnit
laga kraft,
3. I annat fall än som avses i 1 har vidtagit en åtgärd som strider
mot denna
lag eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats
med stöd av
lagen,
4. har underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har
förelagts
honom enligt 15 , 16 första stycket eller 17 .

14
I de fall som avses i 12 1-3 får byggnadsnämnden, i stället för
att ansöka om
handräckning, förelägga ägaren av den fastighet, byggnad eller
anläggning som
frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse. Följs inte
föreläggandet, får
byggnadsnämnden begära handräckning.
Avser ett föreläggande Avser ett föreläggande
enligt första stycket en enligt första stycket en
åtgärd som har utförs utanåtgärd som har utförs utan
bygglov, där sådant krävs,byggtillstånd, där sådant
får byggnadsnämnden i krävs, får byggnadsnämnden
föreläggandet förbjuda atti föreläggandet förbjuda
åtgärden åter utförs. att åtgärden åter utförs.
Beviljas bygglov, Beviljas byggtillstånd,
rivningslov eller rivningstillstånd eller
marklov efter det att marktillstånd efter det
föreläggande har att föreläggande har
meddelats, upphör meddelats, upphör
föreläggandet att gälla. föreläggandet att gälla.

19
Har en åtgärd som kräver Har en åtgärd som kräver
bygglov, rivningslov byggtillstånd,
eller marklov vidtagits rivningstillstånd eller
utan sådant lov men marktillstånd vidtagits
framstår det som utan sådant tillstånd men
sannolikt att lov kan framstår det som
meddelas till åtgärden, sannolikt att tillstånd
skall byggnadsnämnden, kan meddelas till
innan handräckning begärsåtgärden, skall byggnads-
eller föreläggande med- nämnden, innan
delas, bereda ägaren handräckning begärs eller
tillfälle att inom viss föreläggande meddelas,
tid ansöka om lov. bereda ägaren tillfälle
att inom viss tid ansöka
Om ansökan inte om tillstånd.
inkommer inom Om ansökan inte inkommer
föreskriven tid, får inom föreskriven tid, får
byggnadsnämnden trots byggnadsnämnden trots
detta pröva frågan om lovdetta pröva frågan om
till åtgärden. Nämnden fårtillstånd till åtgärden.
därvid på ägarens Nämnden får därvid på ägarens
bekostnad låta upprätta bekostnad låta upprätta de
de ritningar och ritningar och be-
beskrivningar samt skrivningar samt företa
företa de åtgärder i övrigtde åtgärder i övrigt som är
som är nödvändiga för nödvändiga för prövningen av
prövningen av ärendet. ärendet.

21
Har ett föreläggande Har ett föreläggande
enligt 14 första enligt 14 första
stycket, 15 , 16 förstastycket, 15 , 16 första
stycket eller 17 eller stycket eller 17 eller
ett förbud enligt 14 ett förbud enligt 3 a ,
andra stycket eller 16 14 andra stycket eller
andra stycket meddelats 16 andra stycket
någon i egenskap av ägaremeddelats någon i
till en viss fastighet egenskap av ägare till en
och övergår äganderätten viss fastighet och övergår
till fastigheten till äganderätten till
ny ägare, gäller fastigheten till ny
föreläggandet eller ägare, gäller föreläggandet
förbudet i stället mot eller förbudet i stället
denne. Har i före- mot denne. Har i före-
läggandet eller förbudet läggandet eller förbudet
utsatts löpande vite utsatts löpande vite
enligt 4 lagen enligt 4 lagen
(1985:206) om viten och (1985:206) om viten och
har fastigheten har fastigheten överlåtits
överlåtits genom köp, bytegenom köp, byte eller
eller gåva, gäller vitet gåva, gäller vitet mot den
mot den nye ägaren räknatnye ägaren räknat från tid-
från tidpunkten för punkten för
äganderättsövergången, äganderättsövergången, under
under förutsättning att förutsättning att
anteckning om anteckning om
vitesföreläggandet vitesföreläggandet
dessförinnan gjorts dessförinnan gjorts
enligt 22 . Löpande viteenligt 22 . Löpande vite
som avser viss period som avser viss period får
får endast tas ut av den endast tas ut av den som
som var ägare vid var ägare vid periodens
periodens början. Annat början. Annat vite gäller
vite gäller inte mot den inte mot den nye ägaren,
nye ägaren, men men byggnadsnämnden får
byggnadsnämnden får sättasätta ut vite för denne.
ut vite för denne.
Första stycket gäller även när ett föreläggande eller förbud har
meddelats
någon i egenskap av tomträttshavare eller eljest som ägare av en
byggnad på mark
som tillhör någon annan. Vad som sägs om löpande vite gäller dock
endast i fråga
om föreläggande eller förbud som har meddelats någon i egenskap av
tomträttshavare.
I ärenden om föreläggande eller förbud som anges i första eller
andra stycket
skall bestämmelserna i rättegångsbalken om verkan av att
tvisteföremålet
överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.

27
Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 första
stycket inte
tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden inom
tio år
från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller
tilläggsavgift inte
tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall
dock i
stället för tio år gälla en tid av tre år.
Sedan tio år har Sedan tio år har
förflutit från det att enförflutit från det att en
åtgärd som avses i 12 åtgärd som avses i 12 1-3
1-3 vidtogs, får vidtogs, får
byggnadsnämnden inte byggnadsnämnden inte
ansöka om handräckning ansöka om handräckning
eller besluta om eller besluta om
föreläggande enligt 14 föreläggande enligt 14
första stycket. Detta första stycket. Detta
skall dock inte skall dock inte tillämpas
tillämpas när någon utan när någon utan tillstånd
lov enligt 8 kap. 1 enligt 8 kap. 1 första
första stycket 3 har stycket 3 eller 6 första
tagit i anspråk eller stycket 3 har tagit i
inrett en anspråk eller inrett en
bostadslägenhet för bostadslägenhet för
väsentligen annat ändamålväsentligen annat ändamål än
än bostadsändamål. bostadsändamål.

11 kap
1
Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i
denna lag
skall nämnden
1. verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och
landskapsmiljö,
2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och
dess närmaste
omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning,
byggande och
fastighetsbildning.
3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas
arbete och
intressen berör nämndens verksamhet,
4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet,
5. övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen
meddelade
föreskrifter och beslut.
Byggnadsnämnden skall Byggnadsnämnden skall ta
ta till vara de till vara de möjligheter
möjligheter lagen ger lagen ger att förenkla
att förenkla och och underlätta ärenden för
underlätta ärenden för enskilda samt verka för
enskilda och bör därvid att tillståndsplikten
verka för att lagens anpassas efter allmänna
föreskrifter om begräns- och olika enskilda
ning av bygglovsplikten intressen.
vinner tillämpning.

2
Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga
upplysningar om
planläggning, byggande och fastighetsbildning.
Behövs nybyggnadskarta Behövs nybyggnadskarta
för prövningen av en frågaför prövningen av en fråga
om bygglov inom områden om byggtillstånd inom
med sammanhållen områden med sammanhållen
bebyggelse, skall bebyggelse, skall bygg-
byggnadsnämnden nadsnämnden tllhandahålla
tllhandahålla sådan sådan karta, om sökanden
karta, om sökanden begär begär det.
det.

5
Byggnadsnämnden får ta Byggnadsnämnden får ta ut
ut avgift i ärenden avgift i ärenden angående
angående lov och för- tillstånd samt i andra
handsbesked samt i ärenden som föranleder
andra ärenden som upprättande av
föranleder upprättande avnybyggnadskarta,
nybyggnadskarta, ritningsgranskning,
ritningsgranskning, besiktning, framställning
besiktning, framställ- av arkivbeständiga
ning av arkivbeständiga handlingar eller andra
handlingar eller andra tids- eller
tids- eller kostnads- kostnadskrävande åtgärder.
krävande åtgärder. Lämnas byggtilllstånd för
Lämnas bygglov för uppförande, tillbyggnad
uppförande, tillbyggnad eller ombyggnad av en
eller ombyggnad av en byggnad eller annan
byggnad eller annan anläggning, får
anläggning, får byggnadsnämnden dessutom
byggnadsnämnden dessutom ta ut en planavgift för
ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för
att täcka kostnaderna försådana åtgärder som
sådana åtgärder som erfordras för att enligt
erfordras för att enligt denna lag upprätta eller
denna lag upprätta eller ändra detaljplaner,
ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och
områdesbestämmelser och fastighetsplaner.
fastighetsplaner. Planavgift får tas ut
Planavgift får tas ut endast om
endast om fastighetsägaren har
fastighetsägaren har nytta av planen eller
nytta av planen eller bestämmelserna.
bestämmelserna.
Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens
genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av
avgifterna
skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

12 kap.
4
Om det finns särskilda Om det finns särskilda
skäl, får länsstyrelsen skäl, får länsstyrelsen
eller regeringen för ett eller regeringen för ett
visst område förordna attvisst område förordna att
1-3 skall tillämpas på1-3 skall tillämpas på
beslut att lämna lov beslut att lämna
eller förhandsbesked. tillstånd.
Om länsstyrelsen, efter Om länsstyrelsen, efter
det att ett förordnande det att ett förordnande
enligt första stycket enligt första stycket har
har meddelats, beslutar meddelats, beslutar att
att ett lov eller ett tillstånd skall
förhandsbesked skall prövas, får länsstyrelsen
prövas, får länsstyrelsenförordna att tillståndet
förordna att lovet eller inte skall gälla förrän
förhandsbeskedet inte frågan om prövning har
skall gälla förrän fråganslutligt avgjorts.
om prövning har slutligt
avgjorts.

6
Regeringen får förelägga kommunen att inom en viss tid anta, ändra
eller
upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande),
om det
behövs för att tillgodose sådana intressen som avses i 1 1 och 2.
Regeringen får också, om
det behövs för att
tillgodose riksintressen
enligt lagen (1987:12)
om hushållning med
naturresurser, utfärda
planföreläggande avseende
kommunens översiktsplan
såvitt avser i vada mån
åtgärder kräver tillstånd
enligt denna lag.

7
Om kommunen inte följer Om kommunen inte följer
ett planföreläggande, fårett planföreläggande, får
regeringen på kommunens regeringen på kommunens
bekostnad låta upprätta bekostnad låta upprätta de
de förslag som behövs förslag som behövs samt
samt anta, ändra eller anta, ändra eller upphäva
upphäva detaljplanen detaljplanen eller
eller områdesbestäm- områdesbestämmelserna
melserna. Därvid skall eller anta eller ändra
länsstyrelsen ombesörja översiktsplanen. Därvid
ärendets beredning. skall länsstyrelsen
ombesörja ärendets be-
redning.

13 kap
2
Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala
nämnder än de
som anges i 1 får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.
Sådana beslut får dock Sådana beslut får dock
inte överklagas till den inte överklagas till den
del de avser frågor som del de avser frågor som
redan är avgjorda genom redan är avgjorda genom
detaljplan, detaljplan eller
områdesbestämmelser ellerområdesbestämmelser.
förhandsbesked.

4
Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut
enligt 12 kap. 2 enligt 12 kap. 2
huruvida prövning skall huruvida prövning skall
ske eller ej och ske eller ej och
länsstyrelsens länsstyrelsens förordnande
förordnande enligt 12 enligt 12 kap. 4 första
kap. 4 första stycket stycket samt
samt länsstyrelsens länsstyrelsens beslut
beslut enligt 12 kap. 4 enligt 12 kap. 4 andra
andra stycket att lov stycket att tillstånd
eller förhandsbesked inte skall gälla får inte
inte skall gälla får inteöverklagas.
överklagas.
Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i
första stycket
får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser
1. bygglov eller 1. byggtillstånd inom
förhandsbesked inom område med detaljplan,
område med detaljplan, 2. byggtillstånd inom
2. bygglov eller område som inte omfattas
förhandsbesked inom av detaljplan och
område som inte omfattas besvären avser frågan om
av detaljplan och åtgärderna utgör
besvären avser frågan om kompletteringsåtgärder
åtgärderna utgör kom- enligt 8 kap. 19 ,
pletteringsåtgärder uppfyller kraven i 3
enligt 8 kap. 13 , kap. 1, 2, 10, 12, 14-16
uppfyller kraven i 3 och 18 eller strider
kap. eller strider mot mot områdesbestämmelser,
områdesbestämmelser, 3. rivningstillstånd
eller marktillstånd och
3. rivningslov eller besvären avser frågan om
marklov och besvären åtgärderna strider mot en
avser frågan om åtgärdernadetaljplan eller
strider mot en områdesbestämmelser,
detaljplan eller
områdesbestämmelser,
4. förordnanden enligt 6 kap. 19 att avstå eller upplåta mark
eller enligt 6
kap. 22 om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar
samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp,
5. ingripanden mot 5. ingripanden mot
försumlig arbetsledare försumlig
enligt 9 kap. 3 fjärde kvalitetsansvarig enligt
stycket, 9 kap. 5 fjärde stycket,
6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.
7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 samt genom besvär
hos
regeringen i övriga fall.

5 a
Beslut enligt 8 kap. 4
får överklagas endast på
den grunden att de frågor
som inte har avgjorts
genom detaljplanen är av
sådant intresse för den
klagande att de bör prövas
i samband med byggtill-
stånd.

14 kap
5
Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens
utgång, har
ägaren av en fastighet och innehavare av särskild rätt till
fastigheten rätt
till ersättning av kommunen får den skada de lider.
Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt men uppkommer vid
användningen av en fastighet, är kommunen skyldig att lösa
fastigheten, om
ägaren begär det.
Ändras eller upphävs en Ändras eller upphävs en
detaljplan efter detaljplan efter
genomförandetidens utgånggenomförandetidens utgång
skall första och andra skall första och andra
styckena tillämpas, om styckena tillämpas, om
bygglov har sökts men byggtillstånd har sökts
ärendet inte slutligt men ärendet inte slutligt
avgjorts före avgjorts före genom-
genomförandetidens förandetidens utgång.
utgång.

7
Om ersättning har Om ersättning har
betalats för betalats för
gatukostnader enligt 6 gatukostnader enligt 6
kap. 31 eller 32 eller kap. 31 eller 32 eller
enligt motsvarande äldre enligt motsvarande äldre
bestämmelser, är kommunenbestämmelser, är kommunen
skyldig att betala skyldig att betala
tillbaka ersättningen, i tillbaka ersättningen, i
den mån skada uppkommer den mån skada uppkommer
för ägaren av fastighetenför ägaren av fastigheten
genom att han på grund genom att han på grund av
av att bygglov vägras att byggtillstånd vägras
inte kan använda inte kan använda
fastigheten så som fastigheten så som
förutsattes när förutsattes när
ersättningen togs ut. ersättningen togs ut.
Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5 räntelagen
(1975:635)
från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.

8 [2]
Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till
ersättning
av kommunen, om skada uppkommer till följd av att
1. bygglov vägras till 1. byggtillstånd vägras
att ersätta en riven till att ersätta en riven
eller genom eller genom
olyckshändelse förstörd olyckshändelse förstörd
byggnad med en i byggnad med en i
huvudsak likadan huvudsak likadan byggnad
byggnad och ansökan om och ansökan om
bygglov har gjorts inom byggtillstånd har gjorts
fem år från det att inom fem år från det att
byggnaden revs eller byggnaden revs eller
förstördes, förstördes,
2. rivningsförbud 2. rivningsförbud
meddelas i detaljplan meddelas i detaljplan
eller områdesbestämmelsereller områdesbestämmelser
eller rivningslov vägras eller rivningstillstånd
med stöd av 8 kap. 16 2vägras med stöd av 8 kap.
eller 3, 22 2 eller 3,
3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12
meddelas i en
detaljplan eller områdesbestämmelser,
4. om vegetation samt 4. om vegetation samt
markytans utformning markytans utformning och
och höjdläge inom sådana höjdläge inom sådana områden
områden som avses i 8 som avses i 8 kap. 12
kap. 9 tredje stycket tredje stycket meddelas
meddelas i om- i områdesbestämmelser,
rådesbestämmelser, 5. marktillstånd vägras
5. marklov vägras med med stöd av 8 kap. 23
stöd av 8 kap. 18 förstaförsta stycket 2 eller 3.
stycket 2 eller 3.
Rätt till ersättning föreligger i fall som avses i första stycket 1,
om
byggnaden förstörs genom olyckshändelse. I övriga fall som avses i
första
stycket 1 och i fall som avses i första stycket 2 föreligger rätt
till
ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av
berörd del av
fastigheten. I fall som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt
till
ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt
försvåras inom
berörd del av fastigheten.
Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men
uppkommer vid
användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa
fastigheten, om ägaren
begär det.
Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas
andra beslut
som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 lagen
(1988:950) om
kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 naturvårdslagen (1964:822),
förbud
enligt 20 andra stycket och 21 andra stycket samma lag och beslut
enligt 18
skogsvårdslagen (1979:429) och 19 kap. 2 vattenlagen (1983:291),
under
förutsättning att besluten meddelats inom tio år före det senaste
beslutet.
Dessutom skall beaktas sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30
skogsvårdslagen som i särskilda fall har inträtt inom samma tid. Har
talan eller
rätt till ersättning eller inlösen med anledning av nyss angivna
beslut
förlorats på grund av bestämmelserna i 15 kap. 4 eller motsvarande
bestämmelser i lagen om kulturminnen m.m. naturvårdslagen eller
vattenlagen,
utgör detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.
Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 beslutat om
rivningsförbud
eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3 för att
tillgodose
ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.,
är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning
eller
inlösen. I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den
anläggning
för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att
ersätta
kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.

16 kap.
1 [3]
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
de
föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3
kap.
behövs.
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar
samt tomter
och allmänna platser,
3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen bestämmer vilka organ som får besluts om godkännade
(riksbehörighet)
för den som skall utföra sådan kontroll som föreskrivs med stöd av
första
stycket 3.
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som myndighet som regeringen
regeringen bestämmer får,bestämmer får i enskilda
utom i fråga om 3 kap. 7 fall medge undantag från
, i enskilda fall medge bestämmelserna i 3 kap.
undantag från
bestämmelserna i 3 kap.

1 a
Regeringen eller de
kommuner som regeringen
bestämmer får meddela
föreskrifter om huruvida
åtgärder kräver tillstånd
enligt denna lag.

17 kap.
7
Bestämmelserna i 8 kap. Bestämmelserna i 8 kap.
11 fjärde stycket gäller15 tredje stycket gäller
inte inom områden som inte inom områden som
omfattas av stadsplan omfattas av stadsplan
eller byggnadsplan. eller byggnadsplan.

16
För områden där förbud motFör områden där förbud mot
nybyggnad m.m. råder nybyggnad m.m. råder
enligt 81 enligt 81 byggnadslagen
byggnadslagen (1947:385) eller har
(1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82
utfärdats med stöd av 82 samma lag skall
samma lag skall förordnande om prövning
förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4
som avses i 12 kap. 4 anses ha utfärdats i fråga
anses ha utfärdats i om beslut om
fråga om beslut om byggtillstånd och
bygglov, marklov och marktillstånd.
förhandsbesked.
Inom områden som Inom områden som
omfattas av föreskrifter omfattas av föreskrifter
enligt 54 1 mom. enligt 54 1 mom. tredje
tredje stycket stycket byggnadsstadgan
byggnadsstadgan (1959:612) skall
(1959:612) skall skyldighet föreligga att
skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 10 söka
enligt 8 kap. 7 söka byggtillstånd för att sätta
bygglov för att sätta uppupp eller väsentligt ändra
eller väsentligt ändra ljusanordningar och att
ljusanordningar och att enligt 8 kap. 12 söka
enligt 8 kap. 9 söka marktillstånd för
marklov för schaktning schaktning eller
eller fyllning. fyllning.
Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges
i första
stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall
beträffande
prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.

17
Inom områden där förbud Inom områden där förbud
med stöd av 40 andra med stöd av 40 andra
stycket eller 110 stycket eller 110 fjärde
fjärde stycket stycket byggnadslagen
byggnadslagen (1947:385) har utfärdats
(1947:385) har utfärdats mot schaktning,
mot schaktning, fyllning, trädfällning
fyllning, trädfällning eller annan därmed
eller annan därmed jämförlig åtgärd skall
jämförlig åtgärd skall skyldighet föreligga att
skyldighet föreligga att enligt 8 kap. 12 söka
enligt 8 kap. 9 söka marktillstånd för sådana
marklov för sådana åtgärder.
åtgärder.

18 a
Byggnadsnämnden får i Byggnadsnämnden får i ett
ett ärende om bygglov ärende om byggtillstånd
förklara att en förklara att en
nybyggnadsåtgärd eller nybyggnadsåtgärd eller
fastighetsbildning som fastighetsbildning som
har utfört i strid mot har utfört i strid mot en
en stadsplan, stadsplan, byggnadsplan,
byggnadsplan, av- avstyckningsplan eller
styckningsplan eller tomtindelning med stöd av
tomtindelning med stöd 34 , 38 tredje stycket
av 34 , 38 tredje eller 110 första stycket
stycket eller 110 byggnadslagen (1947:385)
första stycket eller motsvarande äldre
byggnadslagen bestämmelser eller 3 kap.
(1947:385) eller 2 tredje stycket
motsvarande äldre fastighetsbildningslagen
bestämmelser eller 3 (1970:988) i dess
kap. 2 tredje stycket lydelse vid utgången av
fastighetsbildningslagen juni 1987, skall anses
i dess lydelse vid utgöra en sådan avvikelse
utgången av juni 1987, som avses i 8 kap. 14
skall anses utgöra en första stycket 2 b. En
sådan avvikelse som sådan förklaring får avse
avses i 8 kap. 11 endast mindre avvikelser
första stycket 2 b. En från planen eller tomt-
sådan förklaring får avseindelningen vilka är
endast mindre förenliga med syftet med
avvikelser från planen denna. Förklaringen får
eller tomtindelningen lämnas endast i beslut om
vilka är förenliga med bifall till ansökan om
syftet med denna. byggtillstånd.
Förklaringen får lämnas
endast i beslut om
bifall till ansökan om
bygglov.
Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad
eller annan
anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse
av en
stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller
tomtindelningen.

_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Under tiden till utgången av 1996 gäller inte bestämmelsen i 8
kap. 6
andra stycket 1 samt krävs det utan särskilt beslut enligt 8 kap. 7
byggtillstånd för att i områden utanför detaljplan utföra eller
väsentligt ändra
alla sådana anläggningar som kräver byggtillstånd enligt 8 kap. 2 .
3. Beträffande åtgärder för vilka lov lämnats skall äldre
bestämmelser
tillämpas.
4. Beträffande åtgärder som kräver byggtillstånd och för vilka
tillstånd har
lämnats i ett ärende om förhandsbesked enligt 8 kap. 34 i dess
äldre lydelse
skall äldre bestämmelser tillämpas, om förhandsbeskedet fortfarande
är bindande
vid en prövning av en ansökan om bygglov.
5. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före
ikraftträdandet skall
äldre bestämmelser tillämpas.
6. Om kommunen i översiktsplanen reglerar i vad mån åtgärder kräver
byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd för ett område som
omfattas
av områdesbestämmelser i vilka lovplikten reglerats enligt 5 kap. 16
1 i dess
äldre lydelse, skall områdesbestämmelserna i detta avseende anses ha
den lydelse
som beslutats i översiktsplanen.
7. Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om bygglov,
rivningslov
och marklov skall i stället gälla byggtillstånd, rivningstillstånd
och
respektive marktillstånd.

**Fotnot**
[2]Senaste lydelse 1993:559.

[3]Senaste lydelse 1993:695.
2 Förslag till
Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.;

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnader och andra
anläggningar
(byggnadsverk) samt byggprodukter.
Särskilda bestämmelser om byggande finns i plan- och bygglagen
(1987:10).

2 Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att
stadigvarande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för
byggnadsverkets
egenskaper i de avseenden som anges i 3 första stycket 1-6.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

3 Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning
av normalt
underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga
tekniska
egenskapskrav i fråga om
1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för avsett ändamål samt
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
rörelse- eller
orienteringsförmåga.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om krav på byggnadsverk för att de skall uppfylla de
väsentliga
kraven enligt första stycket samt i vilken utsträckning kraven skall
vara
uppfyllda vid nybyggnader, tillbyggnader och ändringar av
byggnadsverk.
Med ändring avses en åtgärd som förändrar ett byggnadsverks
konstruktion,
funktion eller utseende.

4 Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material,
konstruktioner och
anordningar skall anses uppfylla kraven enligt 3 i de avseenden som
godkännandet eller kontrollen gäller.

5 Särskilda bestämmelser om krav på varsamhet vid tillbyggnader
och ändringar
av byggnadsverk finns i 3 kap. 10-12 och 14 plan- och bygglagen
(1987:10).

6 Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de
hänseenden som
avses i 3 i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose
kraven i 3
första stycket 2-4 och 8 skall hållas i stånd.
Särskilda bestämmelser om utförande av underhållsåtgärder och om
krav på
underhåll av särskilt värdefulla byggnadsverk finns i 3 kap. 13 och
14 plan-
och bygglagen (1987:10).

Byggprodukter m.m

.Lämplighetskrav

7 Byggprodukter skall för att få ingå i byggnadsverk vara lämpliga
för avsedd
användning. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana egenskaper
att det
byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört,
kan uppfylla
kraven enligt 3 första stycket 1-6.

8 Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt denna
lag eller
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får släppas ut på
marknaden
och användas för avsett ändamål.

Bemyndigande

9 För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella
överenskommelser
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter
1. om krav på byggprodukter för att de skall vara lämpliga för
avsedd
användning enligt 7 ,
2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav beträffande
byggprodukter,
3. om märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkten
skall få
släppas ut på marknaden och användas, och
4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn
till hälsa
och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om
byggprodukternas
överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik

Märkning

10 Om en byggprodukt skall EG-märkas enligt en föreskrift som har
meddelats
med stöd av 9 3 gäller bestämmelserna i lagen (1992:1534) om
EG-märket.

Tillsyn

11 Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva
tillsyn över
att bestämmelserna i 7-10 och de föreskrifter som har meddelats
med stöd av
lagen följs.

12 En tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen
1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,
2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte
bostäder,
och
3. hos den som tillverkar, importerar eller saluför produkter som
omfattas av
tillsynen, få tillgång till produkter för kontroll.
En tillsynsmyndighet får begära handräckning av
kronofogdemyndigheten för att
genomföra de åtgärder som avses i första stycket 1-3.

13 Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en
tillsynsmyndighet meddela
de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att lagen
och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall följas.

14 Om en byggprodukt har EG-märkts trots att den inte
överensstämmer med de
krav som gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyndighet, till dess
att
produkten överensstämmer med kraven, förelägga tillverkare, importör
eller den
som saluför byggprodukten att
1. upphöra med användningen av EG-märket,
2. återkalla osålda produkter, eller
3. ta bort EG-märket

15 Förelägganden och förbud enligt 13 eller 14 får förenas med
vite.

Överklagande och verkställighet

16 En tillsynsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt
föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten.
Beslut om förbud gäller omedelbart och får verkställas utan hinder
av att det
inte vunnit laga kraft..

Typgodkännande m.m.

17 Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag av material,
konstruktioner
eller anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt
typgodkännande).
Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
får
regeringen föreskriva att material eller annat som anges i första
stycket får
användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt
typgodkännande).
Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande
kontroll skall
utföras (tillverkningskontroll). Även utan samband med typgodkännande
får efter
ansökan bestämmas att tillverkningskontroll skall utföras.

18 typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i
17
meddelas av de organ regeringen bestämmer.
Ett typgodkännande får ändras eller återkallas om det strider mot en
teknisk
specifikation som skall följas enligt Sveriges åtaganden enligt
internationella
överenskommelser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om avgifter för typgodkännande och beslut om
tillverkningskontroll.

__________________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och bygglagen
(1987:10)
som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.
3. Genom lagen upphävs byggproduktlagen (1992:1535)

Bilaga 3
Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet
(SOU
1993:94) Anpassad kontroll av byggandet

Yttrande har till Miljö- och naturresursdepartementet avgetts av
följande
myndigheter, organisationer och personer.
Justitieombudsmannen, Svea Hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland,
Kammarrätten
i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping, Överbefälhavaren, Överstyrelsen
för civil
beredskap, Statens handikappråd, Kommerskollegium, Statens
fastighetsverk,
Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Utredningen (1993:01) om
beskattning av
fastigheter, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Banverket,
Luftfartsverket,
Vägverket, Juridiska fakultetsnämnden vid universitetet i Stockholm,
Statens
jordbruksverk, Arbetarskyddsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet,
Närings- och
teknikutvecklingsverket, Sveriges geologiska undersökning,
Konkurrensverket,
Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB, Byggforskningsrådet,
Statens
institut för byggnadsforskning, Konsumentverket, Statens
naturvårdsverk, Statens
lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Länsstyrelsen i
Stockholms
län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings
län,
Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Malmöhus län,
Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen
i Väst-
manlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i
Norrbottens län,
Vallentuna kommun, Järfälla kommun, Värmdö kommun, Stockholms kommun,
Södertälje
kommun, Norrtälje kommun, Uppsala kommun, Enköpings kommun, Nyköpings
kommun,
Eskilstuna kommun, Linköpings kommun, Vadstena kommun, Jönköpings
kommun,
Värnamo kommun, Tingsryds kommun, Växjö kommun, Mörbylånga kommun,
Kalmar
kommun, Gotlands kommun, Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun, Båstads
kommun,
Kristianstads kommun, Kävlinge kommun, Malmö kommun, Helsingborgs
kommun,
Halmstads kommun, Kungsbacka kommun, Orusts kommun, Göteborgs kommun,
Uddevalla
kommun, Lilla Edets kommun, Vänersborgs kommun, Borås kommun,
Mariestads kommun,
Skövde kommun, Karlstads kommun, Arvika kommun, Hällefors kommun,
Örebro kommun,
Västerås kommun, Sala kommun, Malungs kommun, Falu kommun, Gävle
kommun,
Hudiksvalls kommun, Sundsvalls kommun, Örnsköldsviks kommun, Bergs
kommun,
Östersunds kommun, Lycksele kommun, Arvidsjaurs kommun, Luleå kommun,
Svenska
kommunförbundet, Arkitektförbundet, Byggentreprenörerna,
Byggherreföreningen,
Sveriges akademikers centralorganisation, Föreningen för
samhällsplanering,
Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämndssekreterare,
Föreningen
Sveriges byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges stadsarkitekter,
Föreningen
Sveriges VVS-inspektörer, Landskapsarkitekternas riksförbund, HSB:s
riksförbund,
Hyresgästernas riksförbund, Styrelsen för Konungariket Sveriges
stads-
hypotekskassa, Landsorganisationen i Sverige, Riksbyggen,
Villaägarna, Samfundet
för fastighetsvärdering, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska
arkitekters
riksförbund, Svenska bankföreningen, Svenska föreningen för
byggnadsvård,
Svenska kommunaltekniska föreningen, Svenska konsultföreningen,
Svenska
förbundet för kvalitet, byggsektionen, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag,
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges försäkringsförbund, Sveriges
industriförbund,
Sveriges lantmätareförening, Sveriges privatpraktiserande arkitekter,
Sveriges
trähusfabrikers riksförbund, Swedac, Tjänstemännens
centralorganisation,
Lantbrukarnas riksförbund, Riksförbundet mot Astma-Allergi, Kvinnors
byggforum,
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, Glesbygdsmyndigheten,
Statens
räddningsverk, Göran Borgstrand, arkitekt SAR, Norrköpings kommun,
Strömsunds
kommun, Föreningen V, Isoleringsfirmornas förening och Rörfirmornas
Riksförbund,
Vikbolandsmoderaterna, Borlänge kommun, Svenska Förbundet för
Koloniträdgårdar
och Fritidsbyar, Byggutbildarna, Byggnadsinspektörer i Lidköping,
Skogsstyrelsen, Tandvårdsskadeförbundet, Rättviks kommun, Upplands
Väsby kommun,
Arne Malm (C), Föreningen Sveriges Länsantikvarier, FOU-avdelningen
Elisabet
Svensson, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Socialstyrelsen, De
Handikappades
Riksförbund.

Bilaga 4
De till Lagrådet remitterade lagförslagen

1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)[1]
dels att 3 kap. 4-9 , 8 kap. 29-31, 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3
skall
upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 10 skall utgå,
dels att 1 kap. 4 och 9 , 3 kap. 3, 10, 11, 13, 14 och 16 , 5
kap. 7, 16,
26 och 36 , 8 kap. 1, 4, 5, 11-13, 23 och 26 , 10 kap. 3, 6 och
15 , 11
kap. 5 , 13 kap. 2, 4 och 7 och 16 kap. 1 samt rubriken närmast
före 3
kap. 1 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 9 kap., av
följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
4
Till byggande och Till byggande och
rivning av byggnader rivning av byggnader
samt till schaktning, samt till schaktning,
fyllning, trädfällning fyllning, trädfällning och
och skogsplantering skogsplantering fordras
fordras tillstånd i form tillstånd i form av
av bygglov, rivningslov bygglov, rivningslov
respektive marklov i respektive marklov i den
den omfattning som omfattning som följer av
följer av denna lag. denna lag. Vidare skall
den nämnd som avses i 7
underrättas om
byggnadsarbeten m.m.
genom bygganmälan i den
omfattning som följer av
denna lag.
Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked
huruvida byggande
kan tillåtas på den avsedda platsen.

9
Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser om
om byggprodukter finns tekniska egenskapskrav på
i byggproduktlagen byggnader och andra
(1992:1535). anläggningar samt om
byggprodukter finns i
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.

3 kap.

Nya byggnader Byggnader

3
Byggnader skall medge Byggnader skall
god hushållning med uppfylla de tekniska
energi. I områden där egenskapskrav som anges
knapphet på vatten råder i 2 lagen (0000:000) om
eller kan befaras tekniska egenskapskrav på
uppkomma skall bygg- byggnadsverk, m. m. i
nader dessutom medge den utsträckning som
god hushållning med följer av föreskrifter
vatten. utfärdade med stöd av 21
I byggnader som den lagen.
innehåller bostäder eller
arbetslokaler skall
uppvärmningssystemet i
skälig utsträckning
utformas så att skilda
energislag som är
lämpliga från allmän
energisynpunkt kan an-
vändas utan omfattande
ändringar.
En- eller tvåbostadshus
som i huvudsak skall
värmas upp med el eller
naturgas skall i skälig
utsträckning utföras så
att ett byte till
uppvärmning med annat
energislag underlättas.
Sådana byggnader får
förses med upp-
värmningssystem för
direktverkande elvärme
endast om det finns
särskilda skäl.

10
Tillbyggnader, Ändringar av en byggnad
ombyggnader och andra skall utföras varsamt så
ändringar av en byggnad att byggnadens särdrag
skall utföras varsamt så beaktas och dess bygg-
att byggnadens särdrag nadstekniska,
beaktas och dess historiska, kultur-
byggnadstekniska, historiska, miljömässiga
historiska, och konstnärliga värden
kulturhistoriska, tas till vara.
miljömässiga och
konstnärliga värden tas
till vara.
Härutöver skall tillses
att
1. tillbyggnader som
kräver bygglov uppfyller
kraven i 1-8 och att
andra tillbyggnader
uppfyller dessa krav i
skälig utsträckning,
2. ombyggnader utförs
så att de delar som
byggs om tillförs de i
1-8 angivna
egenskaperna i den
omfattning som följer av
föreskrifter meddelade
med stöd av denna lag,
3. andra ändringar än
tillbyggnad eller
ombyggnad utförs så att
ändringarna i skälig
utsträckning uppfyller
kraven i 1-8 .
I detaljplan eller
områdesbestämmelser kan
kommunen ställa lägre
krav än vad som följer av
andra stycket 2 under
förutsättning att
bebyggelsen inom området
får långsiktigt
godtagbara egenskaper.
Vid tillämpning av
andra och tredje
styckena skall hänsyn
tas till byggnadens
förutsättningar. Vid
ändring av fritidshus
med högst två bostäder
gäller inte bestämmelser-
na i 3 första stycket
första meningen, andra
och tredje styckena
samt 7 och 8 och
skall, även såvitt avser
tillbyggnader som kräver
bygglov och ombygg-
nader, kravet i 3
första stycket andra
meningen gälla endast i
skälig utsträckning.

11
Med ombyggnad avses I fråga om
åtgärder som fordrar byggnadsåtgärder som får
bygglov och avsevärt vidtas utan bygganmälan
förlänger brukstiden för skall 1, 2 och 10
byggnaden eller en del tillämpas i den
av den. Även sådant utsträckning som kan
inredningsarbete som krävas med hänsyn till
syftar till en åtgärdens art och om-
väsentligt ändrad använd-fattning.
ning av byggnaden eller
en del av den utgör
ombyggnad.

13
Byggnader skall
underhållas så att deras
egenskaper i de hänseen-
den som avses i 3-7 i
huvudsak bevaras.
Anordningar som avser
att tillgodose kraven i
6 och 7 skall hållas i
stånd. Byggnaders yttre
skall hållas i vårdat
skick.
Underhållet skall Byggnaders yttre skall
anpassas till hållas i vårdat skick.
byggnadens värde från Underhållet skall
historisk, anpassas till byggnadens
kulturhistorisk, värde från historisk,
miljömässig och kulturhistorisk, miljö-
konstnärlig synpunkt mässig och konstnärlig
samt till omgivningens synpunkt samt till
karaktär. omgivningens karaktär.
Byggnader som avses i 12 skall underhållas så att deras särart
bevaras.

14
I fråga om anläggningar I fråga om anläggningar
för vilka bygglov krävs som anges i 8 kap. 2
skall vad som föreskrivs första stycket skall
om byggnader i 1-13 föreskrifterna i 1-13 om
tillämpas. I fråga om byggnader tillämpas.
övriga anläggningar som
anges i 8 kap. skall
1-13 tillämpas i skälig
utsträckning.

16
På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 första stycket 6 samt
andra och
tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.
Vid tillbyggnad som Vid sådan ändring av en
kräver bygglov eller vid byggnad för vilken
ombyggnad skall tomten bygganmälan krävs skall
anordnas så att den upp- tomten anordnas så att
fyller kraven i 15 i den uppfyller kraven i
skälig utsträckning. 15 i den utsträckning
som efter omständig-
heterna kan krävas med
hänsyn till kostnaderna
för arbetet och tomtens
särskilda egenskaper.

5 kap.
7
Utöver vad som enligt 3 skall redovisas i detaljplanen får i
planen meddelas
bestämmelser om
1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 första stycket,
6 första
stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 första och
tredje
styckena samt 9 första och andra styckena,
2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan
får ske
och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen
eller
miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,
3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas
andelen
lägenheter av olika slag och storlek,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar och tomter, anläggningar och tomter,
varvid varvid
ombyggnadsbestämmelser skyddsbestämmelser för
enligt 3 kap. 10 byggnader som avses i 3
tredje stycket, kap. 12 och riv-
skyddsbestämmelser för ningsförbud för sådana
byggnader som avses i 3 byggnader samt sådana
kap. 12 och rivnings- bestämmelser i fråga om
förbud för sådana andra ändringar av
byggnader får meddelas, byggnader än
tillbyggnader som får
utfärdas med stöd av
föreskrifter enligt 21
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. får
meddelas,
5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen
inte skall
vara huvudman,
7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att
använda viss mark
eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för
parkering,
lastning och lossning enligt 3 kap. 15 första stycket 6,
9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast
behöver tas
i anspråk för det ändamål som anges i planen,
10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt
trafik- och
väganordningar,
11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen
och, om det
finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas
enligt
miljöskyddslagen (1969:387),
12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av
gemen-
samhetsanläggningar.
Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får
inte utformas
så att en effektiv konkurrens motverkas.
I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om
exploateringssamverkan enligt
6 kap. 2 . Om en detaljplan antas efter det att ett
exploateringsbeslut enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft,
skall det anges
i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i
anspråk
från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen
innehålla
uppgift därom.
Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn
till
syftet med den.

16
För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan
områdesbestämmelser
antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller
att ett
riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.
tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras
1. i vad mån åtgärder 1. i vad mån åtgärder
kräver lov enligt 8 kap. kräver lov enligt 8 kap.
5 första stycket, 6 5 andra stycket, 6
första stycket 1 och 3 första stycket 1 och 3
samt andra och tredje samt andra och tredje
styckena, 7 , 8 andra styckena, 7 , 8 andra
och tredje styckena och tredje styckena samt
samt 9 tredje stycket, 9 tredje stycket,
2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse
eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra
jämförliga ändamål,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och
storleken på
tomter till sådana hus,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar eller anläggningar och tomter,
tomter, varvid varvid
ombyggnadsbestämmelser skyddsbestämmelser för
enligt 3 kap. 10 byggnader som avses i 3
tredje stycket, kap. 12 och riv-
skyddsbestämmelser för ningsförbud för sådana
byggnader som avses i 3 byggnader samt sådana
kap. 12 och rivnings- bestämmelser i fråga om
förbud för sådana andra ändringar av
byggnader får meddelas, byggnader än
tillbyggnader som får
utfärdas med stöd av
föreskrifter enligt 21
lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m. får
meddelas,
5. användning och utformning av allmänna platser,
6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana
områden som
avses i 8 kap. 9 tredje stycket,
7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 .

26
Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av
1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,
2. samrådsredogörelsen,
3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och
fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,
4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse
för en
bedömning av förslaget.
I planbeskrivningen I planbeskrivningen
skall redovisas skall redovisas
planeringsförutsättningarna,planeringsförutsättningarna,
planens syfte och skälen planens syfte och skälen
till planens till planens utformning
utformning. samt de överväganden som
Beskrivningen skall legat till grund för
åtföljas av lovpliktens omfattning
illustrationsmaterial, inom planområdet.
om det inte är uppenbart Beskrivningen skall
onödigt. Om planförslagetåtföljas av
avviker från illustrationsmaterial,
översiktsplanen, skall om det inte är uppenbart
avvikelsen och skälen onödigt. Om planförslaget
till denna redovisas i avviker från över-
beskrivningen. siktsplanen, skall
avvikelsen och skälen
till denna redovisas i
beskrivningen.
Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör
också ställas
ut.

36
Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 följer att bygglov, rivningslov och
marklov inte
får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser i
vidare mån än
som sägs där.
Åtgärder som inte kräver Åtgärder som inte kräver
lov och som avser lov och som avser
byggnader, andra an- byggnader, andra an-
läggningar, tomter och läggningar, tomter och
allmänna platser skall allmänna platser skall
utföras så att de inte utföras så att de inte
strider mot detaljplan strider mot detaljplan
eller om- eller områdesbestämmelser.
rådesbestämmelser. Detta Detta gäller dock inte
gäller dock inte sådana sådana åtgärder som anges i
åtgärder som anges i 8 8 kap. 4 första stycket
kap. 4 första stycket och som inte kräver lov.
3-6 och som inte kräver
lov.
Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra
författningar
än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser.

8 kap.
1
Bygglov krävs för att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader,
3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för
vä-
sentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har
använts eller för
vilket bygglov har lämnats,
4. göra sådana ändringar4. göra sådana ändringar
av byggnader som berör av byggnader som innebär
konstruktionen av de att det inreds någon ny
bärande delarna eller bostad eller någon ny
som avsevärt påverkar lokal för handel,
byggnadernas hantverk eller industri.
planlösning,
5. i byggnader
installera eller
väsentligt ändra
eldstäder, rökkanaler
eller anordningar för
ventilation,
5 a. i byggnader
eller inom tomter
installera eller
väsentligt ändra
anordningar för
vattenförsörjning eller
avlopp,
6. i byggnader
installera eller
väsentligt ändra hissar.
Kravet på bygglov för de
åtgärder som anges i
första stycket 4, 5 och
5 a gäller inte i fråga
om byggnader eller
tomter som tillhör
staten eller
landstingskommuner.
I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig
näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov
endast för
åtgärder som anges i första stycket 3.
I 4 och 10 finns särskilda bestämmelser för en- eller
tvåbostadshus och för
vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 kan
kommunen besluta
om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

4
Bestämmelserna i 1-3 gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder
beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående
uthus,
garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):
1. installera eller
ändra anordningar för
vattenförsörjning eller
avlopp, om byggnaden
skall vara ansluten
till en egen anläggning
för vattenförsörjning
eller avlopp,
2. göra andra invändiga
ändringar, som inte
innebär att det inreds
någon ytterligare bostad
eller någon lokal för
handel, hantverk eller
industri och ej heller
berör konstruktionen av
byggnadens bärande
delar, eldstäder eller
rökkanaler,
3. färga om byggnader 1. färga om byggnader
inom områden med inom områden med
detaljplan, om bygg- detaljplan, om bygg-
nadens karaktär därigenomnadens karaktär därigenom
inte ändras väsentligt, inte ändras väsentligt,
4. med mur eller 2. med mur eller plank
plank anordna skyddade anordna skyddade
uteplatser i anslutning uteplatser i anslutning
till bostadshuset, om till bostadshuset, om
muren eller planket muren eller planket inte
inte är högre än 1, 8 me-är högre än 1, 8 meter,
ter, inte sträcker sig inte sträcker sig mer än
mer än 3, 0 meter ut från3, 0 meter ut från huset
huset och inte placeras och inte placeras närmare
närmare gränsen än 4, 5 gränsen än 4, 5 meter,
meter,
5. anordna skärmtak 3. anordna skärmtak över
över sådana uteplatser sådana uteplatser som
som anges i 4 eller över anges i 4 eller över
altaner, balkonger altaner, balkonger eller
eller entréer, om entréer, om skärmtaket
skärmtaket inte är störreinte är större än 12, 0
än 12, 0 kvadratmeter kvadratmeter och inte
och inte sträcker sig sträcker sig närmare
närmare gränsen än 4, 5 gränsen än 4, 5 meter,
meter,
6. uppföra högst två 4. uppföra högst två
komplementbyggnader i komplementbyggnader i
omedelbar närhet av omedelbar närhet av
bostadshuset, om bostadshuset, om
byggnadernas byggnadernas sammanlagda
sammanlagda byggnadsarea inte är
byggnadsarea inte är större än 10, 0
större än kvadratmeter,
10, 0 kvadratmeter, taknockshöjden inte
taknockshöjden inte överstiger 3, 0 meter och
överstiger 3, 0 meter byggnaderna inte place-
och byggnaderna inte ras närmare gränsen än 4, 5
placeras närmare gränsen meter.
än 4, 5 meter.
Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple-
mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse
undantagna från
bestämmelserna i 1 och 2 även i fråga om följande åtgärder
1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare
gränsen än
4, 5 meter,
2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar
närhet av
bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4, 5
meter,
3. utföra sådana åtgärder
som avses i 1 första
stycket 4, 5 och 5 a.
Om de grannar som Om de grannar som berörs
berörs medger att åtgärdermedger att åtgärder som
som avses i första avses i första stycket
stycket 4-6 och i andra 2-4 och i andra stycket
stycket 1 och 2 utförs utförs närmare gränsen än
närmare gränsen än 4, 5 4, 5 meter, krävs inte
meter, krävs inte bygglov.
bygglov.
Enligt 6 får kommunen Enligt 6 får kommunen
bestämma att de åtgärder bestämma att de åtgärder
som avses i första som avses i första
stycket 3 och andra stycket 1 och andra
stycket 1 och 2 kräver stycket kräver bygglov.
bygglov.

5
Kommunen får i en
detaljplan besluta att
bygglov inte krävs för att
på det sätt och under den
tid som närmare anges i
planen utföra åtgärder som
avses i 1 och 2 .
Kommunen får i Kommunen får i
detaljplan eller områdesbestämmelser
områdesbestämmelser besluta att bygglov inte
besluta att bygglov krävs för att på det sätt
inte krävs för att på detsom närmare anges i
sätt som närmare anges i bestämmelserna
planen eller
bestämmelserna
1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. utföra sådana åtgärder
som avses i 1 första
stycket 4, 5 och 5 a,
4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 ,
5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare
fritidshus,
kolonistugor och liknande byggnader,
7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 första stycket 2.
Bestämmelser enligt Bestämmelser enligt
första stycket får inte första och andra stycket
meddelas, om bygglov får inte meddelas, om
krävs för att tillvarata bygglov krävs för att
grannars intressen tillvarata grannars
eller allmänna intressen eller allmänna
intressen. Inte heller intressen.
får sådana bestämmelser
meddelas beträffande
åtgärder som avser
arbetslokaler eller
personalrum i andra
byggnader än industri-
byggnader. Bestämmelser
enligt första stycket 5
får meddelas endast om
yrkesinspektionen samt
skyddsombud,
skyddskommitté eller
organisation som
företräder arbetstagarna
har tillstyrkt be-
stämmelserna.
Inom samlad bebyggelse Inom samlad bebyggelse
krävs medgivande från krävs medgivande från
berörda grannar, om berörda grannar, om
åtgärder som avses i åtgärder som avses i andra
första stycket 1 och 2 stycket 1 och 2 skall
skall utföras utan utföras utan bygglov.
bygglov.

11
Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan
skall bifallas
om
1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan
som gäller
för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för
detaljplanen inte
börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,
2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken
åtgärden
skall utföras
a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som
gäller för
området, eller
b) avviker från dessa planer, men avvikelserna godtagits vid en
bygg-
lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt
3 kap. 2
första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),
och
3. åtgärden kan antas 3. åtgärden uppfyller
uppfylla kraven i 3 kraven i 3 kap. 1, 2 och
kap. 10-18 .
Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte
stämmer
överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före
utgången av
genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas att
inom viss tid
visa att ansökan om förrättning gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.
Beträffande sådana inre Beträffande sådana inre
åtgärder i byggnader som åtgärder i byggnader som
anges i 1 första anges i 1 första stycket
stycket 4-6 och sådana 4 och sådana yttre åtgärder
yttre åtgärder på på byggnader som anges i
byggnader som anges i 3 första stycket 1
3 första stycket 1 skall bygglov lämnas även
skall bygglov lämnas ävenom förutsättningarna i
om förutsättningarna i första stycket 2 inte är
första stycket 2 inte är uppfyllda.
uppfyllda.
Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov
till
åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för
allmänt ändamål
lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.
Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och
ansökningen
avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, får
bygglov inte
lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 första stycket 3.
Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från
detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med
syftet med
planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap. 18 a
skall en samlad
bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare
godtagits.

12
Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas
av
detaljplan skall bifallas om åtgärden
1. uppfyller kraven i 2 kap.,
2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av
bestämmelserna i 5
kap. 1 ,
3. inte strider mot områdesbestämmelser och
4. kan antas uppfylla 4. uppfyller kraven i
kraven i 3 kap. 3 kap. 1, 2 och 10-18 .
Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov
till
kompletteringsåtgärder som anges i 13 bifallas, om åtgärden
uppfyller kraven i
första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som
anges i 5
kap. 16 3 eller 4.
Bestämmelserna i andra Bestämmelserna i andra
stycket gäller även andrastycket gäller även andra
byggnader än en- eller byggnader än en- eller
tvåbostadshus, om ansök- tvåbostadshus, om ansök-
ningen avser sådana inre ningen avser sådana
åtgärder i byggnader som åtgärder på byggnader som
anges i 1 första anges i 3 första stycket
stycket 4-6, sådana 1 eller underhållsåtgärder
yttre åtgärder på på sådana byggnader som
byggnader som anges i avses i 3 kap. 12 .
3 första stycket 1
eller underhållsåtgärder på
sådana byggnader som
avses i 3 kap. 12 .
Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från
områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med
bestämmelserna.

13
Med kompletteringsåtgärder avses att
1. uppföra komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. utföra sådana inre 3. utföra sådana åtgärder
åtgärder i byggnader som på byggnader som anges i
anges i 1 första 3 första stycket 1,
stycket 4-6 och sådana
yttre åtgärder på
byggnader som anges i
3 första stycket 1,
4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap.
12 .
23
Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en
ansökan om lov
avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller upphäva
detaljplan,
områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggnaden eller
marken, får
byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess
att ärendet
om expropriationstillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om
kommunen
inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om lov
kom in till
byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål.
Om en detaljplan
innehåller bestämmelser om
att lov inte skall krävas
för i planen angivna åt-
gärder, får byggnadsnämnden
under de förutsättningar
som anges i första
stycket besluta om förbud
mot att företa de lovbe-
friade åtgärderna till
dess att ärendet om
expropriationstillståndet
avgjorts eller
planarbetet avslutats.
Ett förbud på grund av
planarbete upphör att
gälla om kommunen inte
avgjort planärendet inom
två år från det att bygg-
anmälan kom in till
byggnadsnämnden. Beslut
om förbud får inte fattas
senare än en vecka efter
det att bygganmälan kom
in till byggnadsnämnden.

26
Beslut varigenom ett
ärende om lov avgörs,
skall innehålla skälen
till beslutet i
enlighet med vad som
föreskrivs i 20
förvaltningslagen
(1986:223).
Beslut varigenom lov I ett beslut varigenom
lämnas, skall ange lov lämnas, skall anges
1. lovets lovets giltighetstid
giltighetstid, samt de villkor och
2. de anmälningar och upplysningar i övrigt som
besiktningar som behövs behövs.
för tillsyn och kontroll
enligt 9 kap. och
3. de villkor och
upplysningar i övrigt
som behövs.

9 kap. Byggnadsarbeten,
tillsyn och kontroll

1
Den som för egen räkning
utför eller låter utföra
byggnads-, rivnings-
eller markarbeten (bygg-
herren) skall se till
att arbetena utförs
enligt bestämmelserna i
denna lag och enligt
föreskrifter eller beslut
som har meddelats med
stöd av lagen. Byggherren
skall vidare se till att
kontroll och provning
utförs i tillräcklig
omfattning.
Arbetena skall planeras
och utföras med aktsamhet
så att personer och
egendom inte skadas och
så att minsta möjliga
obehag uppstår.

2
Minst tre veckor innan
arbetena påbörjas skall
byggherren göra en anmälan
till byggnadsnämnden
(bygganmälan), om
arbetena avser
1. uppförande eller
tillbyggnad av en
byggnad,
2. åtgärder som kräver
bygglov enligt 8 kap.
2 ,
3. sådana ändringar av
en byggnad som berör
konstruktionen av de
bärande delarna eller som
avsevärt påverkar dess
planlösning,
4. installation eller
väsentlig ändring av
hissar, eldstäder, rök-
kanaler eller
anordningar för
ventilation i byggnader,
5. installation eller
väsentlig ändring av
anordningar för vatten-
försörjning eller avlopp i
byggnader eller inom
tomter,
6. underhåll av sådan
bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som
omfattas av
skyddsbestämmelser som
utfärdats med stöd av 5
kap. 7 första stycket 4
eller 16 4,
7. rivning som
omfattas av krav på
rivningslov.
Byggnadsarbetena får
påbörjas tidigare än som
anges i första stycket om
byggnadsnämnden särskilt
medger det.

3
Krav på bygganmälan gäller
inte
1. sådana åtgärder som rör
en- eller tvåbostadshus
och till dessa hörande
komplementbyggnader och
som enligt 8 kap. 4
undantagits från krav på
bygglov,
2. uppförande,
tillbyggnad eller annan
ändring av ekonomibyggna-
der för jordbruk,
skogsbruk eller därmed
jämförlig näring inom
områden som inte omfattas
av detaljplan,
3. sådana åtgärder
beträffande anläggningar
som anges i 8 kap. 2
andra stycket,
4. sådana åtgärder som
anges i 2 första stycket
3-5 i fråga om byggnader
eller tomter som tillhör
staten eller ett
landsting,
5. åtgärder som rör sådana
byggnader eller andra
anläggningar som är
avsedda för totalförsvaret
och som är av hemlig
natur.

4
Bygganmälan skall vara
skriftlig. Till anmälan
skall fogas en be-
skrivning av projektets
art och omfattning. För
enkla åtgärder får anmälan
göras muntligen.

5
Om byggnadsåtgärder som
anges i 2 första stycket
1-5 och som kräver
bygganmälan avser arbets-
lokaler eller
personalrum för verk-
samheter där arbetstagare
skall utföra arbete för
arbetsgivares räkning och
det är känt för vilket slag
av verksamhet utrymmena
är avsedda, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän ett
skyddsombud, en
skyddskommitté eller en
organisation som före-
träder arbetstagarna har
fått tillfälle att yttra
sig över åtgärderna.
Om byggnadsåtgärderna
avser tillfälliga
personalbostäder för
sammanlagt minst tio
boende, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän organisation
som företräder
arbetstagarna har fått
tillfälle att yttra sig
över åtgärderna.

6
När en bygganmälan har
kommit in skall
byggnadsnämnden skyndsamt
låta staka ut byggnaden,
tillbyggnaden eller
anläggningen och märka ut
dess höjdläge, om det
behövs med hänsyn till för-
hållandena på platsen och
omständigheterna i övrigt.
Är byggnaden eller
anläggningen till sitt
läge direkt beroende av
gränsen mot en grannes
fastighet, skall grannen
kallas till
utstakningen.

7
När en bygganmälan har
kommit in skall
byggnadsnämnden skyndsamt
kalla till samråd
(byggsamråd), om det inte
är uppenbart obehövligt.
Till byggsamrådet skall
byggherren, den som
enligt 13 anmälts som
kvalitetsansvarig och
andra som bestäms av nämn-
den kallas. Vid behov
skall även yrkes-
inspektionen kallas. Om
en sådan försäkring för
byggnadsarbeten behövs
som avses i lagen
(1993:320) om
byggfelsförsäkring, skall
byggnadsnämnden bereda
försäkringsgivaren
tillfälle att närvara vid
samrådet.
Om byggnadsnämnden
funnit byggsamråd
obehövligt, skall nämnden
meddela byggherren detta
utan oskäligt dröjsmål och
samtidigt lämna sådana
upplysningar som avses i
8 tredje stycket.
Byggsamråd skall alltid
hållas när en byggherre
begär det.

8
Vid byggsamrådet skall
en genomgång göras av
1. arbetenas
planering,
2. de åtgärder för
besiktning, tillsyn och
övrig kontroll som är
nödvändiga för att
byggnaden eller
anläggningen skall kunna
antas komma att uppfylla
de krav som avses i 3
kap.,
3. den samordning som
behövs.
Över samrådet skall föras
protokoll.
Om byggnadsnämnden
finner anledning anta
att ett projekt som inte
kräver bygglov, fordrar
tillstånd av någon annan
myndighet, skall nämnden
under samrådet upplysa
byggherren om detta.

9
Vid byggsamrådet eller
snarast möjligt därefter
skall byggnadsnämnden, om
det inte är uppenbart
obehövligt, besluta om en
kontrollplan för
arbetena. I kon-
trollplanen skall anges
vilken kontroll som
skall utföras, vilka
intyg och övriga
handlingar som skall
visas upp för nämnden samt
vilka anmälningar som
skall göras till nämnden.
Kontrollen kan utföras
genom dokumenterad
egenkontroll, av
fristående sakkunniga
eller, om det finns
särskilda skäl, av
byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden får
enligt 16 kap. 7 första
stycket även i andra fall
än som avses i första
stycket andra meningen
besikta byggprojektet.
Byggnadsnämnden får i
samband med ingripanden
enligt 10 kap. 3
besluta om ändring av
kontrollplanen.

10
När byggherren har
bestyrkt byggnadens
eller anläggningens
egenskaper i enlighet
med kontrollplanen och
byggnadsnämnden inte
funnit skäl att ingripa
enligt 10 kap., skall
nämnden utfärda ett bevis
om detta (slutbevis).
Om byggnadsnämnden
finner att det brister i
förutsättningarna för att
utfärda slutbevis, skall
byggnadsnämnden utan
oskäligt dröjsmål ta
ställning till i vilken
omfattning byggnaden
skall få användas till
dess att bristerna
åtgärdats.

11
Byggnadsnämndens beslut
i fråga om byggsamråd och
kontrollplan upphör att
gälla om byggnadsarbetena
inte påbörjats inom två år
från dagen för bygganmälan.

12
Om en sådan försäkring för
byggnadsarbeten behövs
som avses i lagen
(1993:320) om byggfels-
försäkring, får
byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän bevis om
försäkringen visats upp för
byggnadsnämnden. Detsamma
gäller om ett besked om
skyddsrum krävs enligt
32 civilförsvarslagen
(1960:74).

13
För sådana byggnadsåtgärder
som anges i 2 första
stycket 1-6 och som
kräver bygganmälan skall
en kvalitetsansvarig
utses av byggherren. För
skilda delar av ett
byggprojekt kan olika
kvalitetsansvariga
utses. En av dem skall
samordna deras
uppgifter. Byggherren
skall underrätta
byggnadsnämnden om vem
som är kvalitetsansvarig.
Den kvalitetsansvarige
skall, om det finns sådan
kontrollplan som avses i
9 , se till att planen
följs och att annan
kontroll som avses i 8
första stycket 2 utförs.
Han skall vara närvarande
vid byggsamråd enligt 7
samt vid besiktningar
och andra kontroller.

14
Till kvalitetsansvarig
får utses endast den som
har fått godkännande
(riksbehörighet) av ett
organ som har
ackrediterats för detta
ändamål enligt 14 lagen
(1992:1119) om teknisk
kontroll eller den som
byggnadsnämnden godkänt för
visst arbete.

15
Om byggnadsnämnden
finner att den
kvalitetsansvarige har
åsidosatt sina
skyldigheter, får nämnden
besluta att en annan
kvalitetsansvarig skall
utses. Nämnden skall, i
de fall den kvalitetsan-
svarige har
riksbehörighet, anmäla
sitt beslut till det
organ som meddelat
riksbehörigheten.

10 kap.
3
Byggnadsnämnden får Byggnadsnämnden får
förbjuda att ett visst förbjuda att ett visst
byggnads-, rivnings- byggnads-, rivnings-
eller markarbete eller eller markarbete eller
en viss åtgärd fortsätts,en viss åtgärd fortsätts,
om det är uppenbart att om det är uppenbart att
arbetet eller åtgärden arbetet eller åtgärden
strider mot denna lag strider mot denna lag
eller mot någon eller mot någon föreskrift
föreskrift eller något eller något beslut som
beslut som har har meddelats med stöd av
meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får
lagen. också, om nämnden finner
att byggherren inte
följer någon väsentlig del
av en kontrollplan,
förbjuda att ett
byggnadsarbete fortsätts
till dess att de
uppkomna bristerna
åtgärdats.
Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första
stycket
äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors
liv eller
hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,
även om de
förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.
Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

6
Särskild avgift skall Särskild avgift skall
tas ut om, i andra fall tas ut om, i andra fall
än som avses i 4 förstaän som avses i 4 första
stycket, en överträdelse stycket, en överträdelse
sker genom att sker genom att
1. arbete utförs utan 1. arbete utförs utan
ansvarig arbetsledare i att det finns någon
strid mot bestämmelserna kvalitetsansvarig enligt
i 9 kap. 3 , 9 kap. 13 ,
2. någon underlåter att 2. någon underlåter att
göra sådana anmälningar göra bygganmälan när sådan
till byggnadsnämnden som anmälan skall göras eller
avses i 9 kap. 4 eller
3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har
meddelat
enligt denna lag.
Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1
000 kronor.
Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

15
Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd
som
åligger honom enligt denna lag eller någon föreskrift eller något
beslut som har
meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga honom att
inom en
viss tid vidta åtgärden.
Om byggnadsnämnden
enligt 9 kap. 10 andra
stycket finner att en
byggnad eller en del av
en byggnad inte skall få
användas till dess att
bristerna åtgärdats, får
byggnadsnämnden förena
sitt beslut med vite.

11 kap.
5
Byggnadsnämnden får ta Byggnadsnämnden får ta ut
ut avgift i ärenden avgift i ärenden angående
angående lov och för- lov och förhandsbesked
handsbesked samt i och i ärenden som
andra ärenden som föranleds av en
föranleder upprättande avbygganmälan enligt 9 kap.
nybyggnadskarta, 2 samt i andra ärenden
ritningsgranskning, som föranleder upprättande
besiktning, framställ- av nybyggnadskarta,
ning av arkivbeständiga ritningsgranskning,
handlingar eller andra besiktning, framställning
tids- eller kostnadskrä- av arkivbeständiga
vande åtgärder. handlingar eller andra
tids- eller kostnadskrä-
vande åtgärder.
Lämnas bygglov för Byggnadsnämnden får
uppförande, tillbyggnad dessutom, efter det att
eller ombyggnad av en bygganmälan som avser
byggnad eller annan åtgärder som anges i 9
anläggning, får kap. 2 första stycket 1
byggnadsnämnden dessutom eller 2 inkommit
ta ut en planavgift för avseende uppförande,
att täcka kostnaderna förtillbyggnad eller annan
sådana åtgärder som ändring av en byggnad
erfordras för att enligt eller annan anläggning,
denna lag upprätta eller ta ut en planavgift för
ändra detaljplaner, att täcka kostnaderna för
områdesbestämmelser och sådana åtgärder som
fastighetsplaner. erfordras för att enligt
Planavgift får tas ut denna lag upprätta eller
endast om ändra detaljplaner,
fastighetsägaren har områdesbestämmelser och
nytta av planen eller fastighetsplaner.
bestämmelserna. Planavgift får tas ut
endast om
fastighetsägaren har
nytta av planen eller
bestämmelserna.
Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens
genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av
avgifterna
skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.
Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

13 kap.
2
Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala
nämnder än de
som anges i 1 får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.
Sådana beslut får dock Sådana beslut får dock
inte överklagas till den inte överklagas till den
del de avser frågor som del de avser
redan är avgjorda genom 1. frågor som redan är
detaljplan, avgjorda genom
områdesbestämmelser ellerdetaljplan,
förhandsbesked. områdesbestäm-melser eller
förhandsbesked,
2. behovet av
byggsamråd.

4
Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 huruvida prövning skall ske
eller ej
och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 första stycket samt
länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 andra stycket att lov eller
förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.
Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i
första stycket
får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser
1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,
2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av
detaljplan
och besvären avser frågan om åtgärderna utgör kompletteringsåtgärder
enligt 8
kap. 13 , uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
områdesbestämmelser,
3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om
åtgärderna strider
mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
4. förordnanden enligt 6 kap. 19 att avstå eller upplåta mark
eller enligt 6
kap. 22 om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar
samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp,
5. ingripanden mot 5. fråga enligt 9
försumlig arbetsledare kap.,
enligt 9 kap. 3 fjärde
stycket,
6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,
7. debitering av 7. debitering av
avgifter som anges i 11 avgifter som anges i 11
kap. 5 samt genom kap. 5 samt till rege-
besvär hos regeringen i ringen i övriga fall.
övriga fall.

7 [2]
Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-
eller
säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 tredje stycket får överklagas
av
Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av
tillsynsmyndigheten,
om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning,
och i övriga
fall av Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap eller
Statens
räddningsverk eller de myndigheter de bestämmer.
Avser ett beslut om
bygglov eller
förhandsbesked sådana
arbetslokaler eller
personalrum som avses i
8 kap. 30 , får beslutet
överklagas av
huvudskyddsombud eller,
om sådant ombud inte
finns, annat
skyddsombud inom
verksamheten. Finns
inget skyddsombud, får
beslutet i stället
överklagas av den eller
de arbetstagarorganisa-
tioner som har yttrat
sig över ansökningen.

16 kap.
1 [3]
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
de
föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3
kap. behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar
samt tomter
och allmänna platser,
3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen bestämmer Regeringen eller den
vilka organ som får myndighet som regeringen
besluta om godkännande bestämmer får meddela de
(riksbehörighet) för den föreskrifter om kva-
som skall utföra sådan litetsansvariga som
kontroll som behövs utöver
föreskrivits med stöd av bestämmelserna i 9 kap.
första stycket 3. 13-15 .
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som myndighet som regeringen
regeringen bestämmer får,bestämmer får i enskilda
utom i fråga om 3 kap. fall medge undantag från
7 , i enskilda fall bestämmelserna i 3 kap.
medge undantag från
bestämmelserna i 3 kap.

_____________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före
ikraftträdandet, skall
äldre bestämmelser tillämpas.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1992:1769.

[2]Senaste lydelse 1993:1609.

[3]Senaste lydelse 1993:695.
2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
(byggnader och
andra anläggningar) och byggprodukter.
Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att
stadigvarande ingå i
ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnadsverkets egenskaper
i de
avseenden som anges i 2 första stycket 1-6.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

2 Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning
av normalt
underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga
tekniska
egenskapskrav i fråga om
1. betryggande bärförmåga, stadga och beständighet,
2. tillfredsställande säkerhet i händelse av brand,
3. gott skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,
4. tillfredsställande säkerhet vid användning,
5. gott skydd mot buller,
6. god energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för avsett ändamål,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
rörelse- eller
orienteringsförmåga, och
9. god hushållning med vatten och avfall.
De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de
varsamhetskrav
som finns i 3 kap. 10-14 plan- och bygglagen (1987:10).
Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de
hänseenden som
avses i första stycket i huvudsak bevaras.

3 Särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och
påföljder
finns i 9 och 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10).

Byggprodukter

Lämplighetskrav

4 Byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att
få ingå i
byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana egenskaper
att det
byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört,
kan uppfylla
kraven enligt 2 första stycket 1-6.

5 Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt 4
eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av 22 får släppas ut på
marknaden och
användas för avsett ändamål.

Märkning

6 Om en byggprodukt skall EG-märkas enligt en föreskrift som har
meddelats
med stöd av 22 3 gäller bestämmelserna i lagen (1992:1534) om
EG-märket.

Tillsyn

7 Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva
tillsyn över
att bestämmelserna i 4-6 och de föreskrifter som har meddelats med
stöd av
22 följs.

8 En tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen
1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,
2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte
bostäder,
och
3. hos den som tillverkar, importerar eller saluför byggprodukter
som omfattas
av tillsynen, få tillgång till produkter för kontroll.
En tillsynsmyndighet får begära handräckning av
kronofogdemyndigheten för att
genomföra de åtgärder som avses i första stycket 1-3.

9 Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet
meddela de
förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att 5 och
de
föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 skall följas.

10 Om en byggprodukt har EG-märkts trots att den inte
överensstämmer med de
krav som gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyndighet, till dess
att
produkten överensstämmer med kraven, förelägga tillverkare, importör
eller den
som saluför byggprodukten att
1. upphöra med användningen av EG-märket,
2. återkalla osålda produkter, eller
3. ta bort EG-märket.

11 Förelägganden och förbud enligt 9 eller 10 får förenas med
vite.

Överklagande och verkställighet

12 En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 eller enligt
föreskrifter
som meddelats med stöd av 22 får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om förbud gäller omedelbart och får verkställas trots att det
inte
vunnit laga kraft.

Anordningar i byggnadsverk

13 Anordningar som avser att tillgodose kraven i 2 första
stycket 2-4, 6
och 8 skall hållas i stånd.

14 För sådana anordningar som hissar och värmeanordningar skall
be-
stämmelserna i 6-12 gälla i tillämpliga delar.

Funktionskontroll

15 Om det är särskilt föreskrivet att funktionen hos
ventilationssystem skall
kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat
i
byggnader i enlighet med 2 första stycket 3-6 skall
funktionskontrollen
utföras av en sakkunnig (funktionskontrollant).
Funktionskontrollanten skall
utses av byggnadens ägare.

16 Till funktionskontrollant får utses endast den som har fått
godkännande
(riksbehörighet) av ett organ som ackrediterats för detta ändamål
enligt 14
lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som fått godkännande
för viss
kontroll av den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens
uppgifter inom
plan- och byggnadsväsendet.

17 Om den kommunala nämnd som avses i 16 finner att
funktionskontrollanten
har åsidosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en annan
funktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fall funk-
tionskontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det
organ som
meddelat riksbehörigheten.
Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Typgodkännande och tillverkningskontroll

18 Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material,
konstruktioner eller
anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt typgodkännande).
Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
får
regeringen föreskriva att material, konstruktioner eller anordningar
får
användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt
typgodkännande).
Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande
kontroll skall
utföras (tillverkningskontroll). Även utan samband med typgodkännande
får efter
ansökan bestämmas att tillverkningskontroll skall utföras.

19 Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material,
konstruktioner och
anordningar skall förutsättas uppfylla kraven enligt 2 i de
avseenden som
godkännandet eller kontrollen gäller.

20 Typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i
18
meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt
14 lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.

Bemyndiganden

21 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela
ytterligare föreskrifter om byggnadsverk för att de skall uppfylla
kraven enligt
2 första stycket 1-9 samt i vilken utsträckning dessa krav skall
vara
uppfyllda vid nybyggnader, tillbyggnader och andra ändringar av
byggnadsverk.

22 För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om
Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer meddela föreskrifter
1. om krav på byggprodukter för att de enligt 4 skall vara
lämpliga för
avsedd användning,
2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på
byggprodukter eller
anordningar enligt 14 ,
3. om märkning av byggprodukter och anordningar enligt
14 som förutsättning för att de skall få släppas ut på marknaden
och användas,
och
4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn
till hälsa
och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om
byggprodukternas
överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.

23 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för kontroll av att föreskrifter
utfärdade
med stöd av 21 följs och att sådana anordningar som avses i 13
hålls i
stånd.

24 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela de
föreskrifter om funktionskontrollanter som behövs utöver
bestämmelserna i
15-17 .

25 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela
närmare föreskrifter om typgodkännanden och tillverkningskontroll.
__________

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då byggproduktlagen
(1992:1535) skall upphöra att gälla.
2. Den nya lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och
bygglagen
(1987:10) som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.
3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs att 32 och 33 civilförsvarslagen (1960:74)[1]
skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 [2]
Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en anläggning
eller en
byggnad inom en skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommunen.
Undantag
från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av regeringen eller,
efter
regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger kommunen att lämna
den som
har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i
anläggningen eller
byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som
skall beredas
plats i detta.
Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras
endast om
1. den som har gjort anmälan medgiver det,
2. bygglov eller 2. bygglov inte har
godkännande enligt 33 sökts inom två år från
andra stycket icke har beskedets dag,
sökts inom två år från
beskedets dag eller
3. bygganmälan inte har
gjorts inom den tid som
anges i 2 och det är fråga
om åtgärder som får vidtas
utan bygglov eller
3. i fråga om 4. ombyggnaden inte
anläggning eller byggnad har påbörjats inom den tid
som tillhör staten och som anges i 2 och det är
som får byggas om utan fråga om anläggning eller
bygglov, ombyggnaden byggnad som tillhör
inte har påbörjats inom staten och denna får
den tid som anges i 2. byggas om utan att
bygganmälan görs.

33 [3]
Föreligger skyldighet Byggherren skall se
att söka bygglov för till att ett
anläggning eller byggnad byggnadsföretag inom en
inom skyddsrumsort, skyddsrumsort
ankommer det på överensstämmer med besked
byggnadsnämnden att vid enligt 32 samt med be-
prövning av ansökan om så-stämmelserna i 29 och 30
dant lov tillse, att och med stöd av dessa
byggnadsföretaget meddelade föreskrifter.
överensstämmer med besked
enligt 32 samt med
bestämmelserna i 29 och
30 och med stöd av
dessa meddelade
föreskrifter.
Vill någon, då Vid byggsamråd enligt 9
skyldighet ej föreligger kap. 7 plan- och
att söka bygglov, utföra bygglagen (1987:10)
sådant byggnadsföretag skall en genomgång göras
som avses i 32 , åliggerav de åtgärder för
det honom att i förväg besiktning, tillsyn och
inhämta länsstyrelsens övrig kontroll som är
godkännande av nödvändiga för att ett
byggnadsföretaget i skyddsrum skall kunna
omförmälda hänseenden, antas komma att uppfylla
dock ej i fråga om de krav som ställs med
byggnad som tillhör stöd av 29 och 30 .
staten.
Föreligger ej besked Bestämmelserna i 9 kap.
enligt 32 , må bygglov 9 och 10 plan- och
eller godkännande enligt bygglagen (1987:10) om
andra stycket ej kontroll m.m. och om
meddelas. slutbevis skall tillämpas
på arbetet med att utföra
skyddsrummet.

______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1984:1026.

[2]Senaste lydelse 1987:152.

[3]Senaste lydelse 1987:152.
4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att 22 naturvårdslagen (1964:822)[1] skall ha
följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22
Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,
propaganda
eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan
tillstånd
av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen
bestämmer.
Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till
upplysning om
på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej
heller
anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter,
föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet
som avses
i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här
avses. Har
sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet
tillstånd och
finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får
myndigheten meddela
föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan
erforderlig
åtgärd därmed.
Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam,
propaganda eller
liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa
anordningen
avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller
statlig
eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad
nu sagts
gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som
avses i
andra stycket.
Bestämmelserna i denna Bestämmelserna i denna
paragraf gäller inte paragraf gäller inte
anordningar inom väg- anordningar inom vägområde
område eller för vilka eller för vilka bygglov
bygglov krävs eller har krävs eller har lämnats.
lämnats. Bestämmelserna Bestämmelserna gäller inte
gäller inte heller sådanaheller sådana åtgärder
åtgärder som inte kräver avseende skyltar och
bygglov efter beslut ljusanordningar som inte
enligt 8 kap. 5 första kräver bygglov efter
stycket 7 plan- och beslut enligt 8 kap. 5
bygglagen (1987:10). första stycket eller
andra stycket 7 plan-
och bygglagen (1987:10).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1991:641.
5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 11 fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.
11 [1]
Den eller de kommunala Den eller de kommunala
nämnder som fullgör nämnder som fullgör
uppgifter inom plan- uppgifter inom plan- och
och byggnadsväsendet byggnadsväsendet skall i
skall i behövlig behövlig omfattning,
omfattning, enligt enligt närmare
närmare föreskrifter av föreskrifter av
regeringen eller den regeringen eller den
myndighet som myndighet som regeringen
regeringen bestämmer, bestämmer, lämna
lämna skattemyndigheten skattemyndigheten
uppgift om arten och uppgift om arten och
omfattningen av den omfattningen av den
byggnadsverksamhet som byggnadsverksamhet som
avses med lämnade bygg- avses med bygglov, riv-
lov, rivningslov, ningslov, marklov,
marklov eller tillstånd bygganmälan eller till-
enligt förhandsbesked. stånd enligt förhandsbe-
sked enligt plan- och
bygglagen (1987:10).
Uppgift skall lämnas för Uppgift skall lämnas för
varje fastighet för sig varje fastighet för sig
senast två veckor efter senast två veckor efter
utgången av varje utgången av varje kvartal
kvartal och omfatta de och omfatta de lov och
lov och tillstånd som tillstånd som lämnats samt
lämnats under kvartalet. de bygganmälningar som
kommit in under
kvartalet.
Länsstyrelsen skall, enligt föreskrifter av regeringen eller den
myndighet som
regeringen bestämmer, lämna skattemyndigheten uppgift om sådana
beslut av
länsstyrelsen som är av betydelse för fastighetstaxeringen.

_________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

**Fotnot**
[1]Senaste lydelse 1991:1679.
6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 1 och 12 lagen (1993:320) om
byggfelsförsäkring
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1
När en näringsidkare När en näringsidkare
uppför en byggnad som uppför en byggnad som
helt eller till över- helt eller till över-
vägande del skall vägande del skall användas
användas som bostad för som bostad för permanent
permanent bruk eller i bruk eller i fråga om
fråga om sådan byggnad sådan byggnad utför
utför ombyggnadsåtgärder åtgärder som fordrar
som fordrar bygglov och bygganmälan och som
som avsevärt förlänger avsevärt förlänger bygg-
byggnadens brukstid, nadens brukstid, skall
skall det för det för byggnadsarbetet
byggnadsarbetet finnas finnas en bygg-
en byggfelsförsäkring. felsförsäkring.
Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller
tvåbostadshus när ett
sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör villkor
för
statlig bostadsfinansiering.

12
Att byggnadsarbetet Att byggnadsarbetet
inte får påbörjas förrän ettinte får påbörjas förrän ett
bevis om bygg- bevis om bygg-
felsförsäkring har felsförsäkring har
företetts för den eller företetts för den eller de
de nämnder som fullgör nämnder som fullgör
kommunens uppgifter kommunens uppgifter inom
inom plan- och plan- och
byggnadsväsendet, framgårbyggnadsväsendet, framgår
av 9 kap. 1 andra av 9 kap. 12 plan- och
stycket plan- och bygglagen (1987:10).
bygglagen (1987:10).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Bilaga 5
Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-17.

Närvarande: regeringsrådet Stig Brink, justitierådet Inga-Britt
Törnell och
presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg.

Enligt en lagrådsremiss den 3 mars 1994 (Miljö- och
naturresursdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om
ändring i plan- och bygglagen (1987:10), lag om tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk, m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Henrik
Lagergren
och hovrättsassessorn Margareta Gårdmark.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Allmänt
Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i plan- och
bygglagen
(1987:10), PBL, och till en lag om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk m.m.
Remissen innehåller härjämte förslag till följdändringar i annan
lagstiftning.
De remitterade förslagen utgör den första etappen i en beslutad
översyn av PBL
(dir. 1992:104). I korthet innebär förslagen följande.
Bygglovsprövningen som
regleras i 8 kap. PBL, inskränks till att avse endast en prövning av
lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av
byggnader m.m.
För de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra anläggningar
föreslås ett
från bygglovsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande.
bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven föreslås bli flyttade
från 3 kap.
PBL och sammanföras med reglerna i byggproduktlagen (1992:1535) till
en ny lag
om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. För områden inom
detaljplan
föreslås att kommunen skall kunna besluta att byggande i enlighet med
planen
inte skall behöva föregås av en särskild bygglovsprövning.
Den byggnadslagstiftning som PBL ersatte var svåröverskådlig. Bl.a.
var
reglerna splittrade på flera författningar. Även om tillkomsten av
PBL medförde
en avsevärd förbättring i angivna hänseenden måste konstateras att
lagen inte är
helt lätt att tillämpa. Till stor del beror detta på den
lagstiftningsteknik som
valts och som innebär att bestämmelserna i de olika kapitlen ofta
inte kan läsas
fristående. I paragraferna förekommer i stor utsträckning
hänvisningar till
bestämmelser i samma kapitel och till bestämmelser i ett eller flera
andra
kapitel, där det i sin tur förekommer hänvisningar till andra
kapitel. I
förevarande remiss föreslås, som nämnts, att reglerna om
egenskapskrav för
byggnader flyttas från 3 kap. PBL till en ny lag om tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk m.m. Utöver en hänvisning i detta kapitel till den nya
lagen
föranleder detta hänvisningar i 1 kap. 9 , 5 kap. 7 och 16 . Den
valda
tekniken är inte någon nyhet när det gäller byggnadslagstiftningen.
Enligt 1
kap. 2 lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall
sålunda 2
och 3 kap. i den lagen tillämpas enligt vad som är föreskrivet i PBL.
Sådana
föreskrifter finns bl.a. i 1 och 2 kap. PBL.
Av vad som sagts följer att den som avser att företa en åtgärd som
kan antas
kräva tillstånd enligt PBL redan i dag får bereda sig på att inte
omedelbart
finna svar på sina frågor när han läser i PBL och även efter ingående
studier av
bestämmelserna kan han känna osäkerhet i vad mån han täckt in allt.
Under
föredragningen inför Lagrådet har också framkommit att man vid
beredningen i
departementet - trots tillgång till rättsdata - inte är helt säker på
att ha
funnit alla de lagrum där följdändringar behövs. För Lagrådets del
har det varit
i det närmaste ogörligt att inom ramen för granskningen av de
remitterade
förslagen och med den tid som stått till förfogande annat än
stickprovsvis
undersöka om ytterligare följdändringar erfordras.
Lagrådet har i det föregående pekat på problem som redan i dag kan
uppstå vid
tillämpningen av PBL. Någon försämring härvidlag kan inte förutses om
de
remitterade förslagen antas av riksdagen. Lagrådet anser det dock
angeläget att
man under den fortsatta översynen av PBL utformar lagen så att de
tillämpningsproblem som ett system med hänvisningar mellan
paragraferna kan ge
upphov till i görligaste mån undviks.

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

8 kap. 23

Enligt nuvarande lydelse av denna paragraf får byggnadsnämnden
besluta om
anstånd med avgörandet av en ansökan om bygglov dels om det begärs
tillstånd att
expropriera den byggnad eller den mark som ansökan avser, dels om
arbete
påbörjas för att ändra eller upphäva en detaljplan som är aktuell i
ärendet. I
lagrådsremissen föreslås i 8 kap. 5 att en kommun får besluta i en
detaljplan
att bygglov inte krävs för åtgärder som enligt huvudreglerna i 1 och
2 samma
kapitel är underkastade krav på bygglov. Om sådan befrielse har
införts i en
detaljplan, bortfaller möjligheten att fatta beslut om anstånd. I
stället
föreslås i ett nytt stycke i 23 att kommunen skall ges möjlighet
att i nämnda
situationer besluta om förbud mot att vidta de lovbefriade
åtgärderna. Ett
sådant förbud skall enligt vad som sägs i remissen (avsnitt 6.3)
kunna fattas
när som helst, men senast inom en vecka efter det att bygganmälan
kommit in till
byggnadsnämnden.
Lagrådet ifrågasätter om den föreslagna bestämmelsen behövs. Det
finns
anledning utgå från att kommunerna kommer att begränsa beslutet om
bygglovsbefrielse till den genomförandetid som gäller för
detaljplanen dvs.
minst fem och högst femton år. Att det under denna förhållandevis
korta tid
skulle framkomma sådana omständigheter som mot berörda
fastighetsägares
bestridanden kan ge kommunen rätt att ändra eller upphäva
detaljplanen är
knappast sannolikt (jfr 5 kap. 11 ). Likaså torde det som framhålls
i remissen
bli sällsynt att frågor om expropriation aktualiseras under
genomförandetiden.
Något behov av en säkerhetsventil liknande den som
anståndsmöjligheten utgör
torde därför knappast föreligga.
Den föreslagna bestämmelsen måste under alla förhållanden omarbetas
och göras
tydligare. Det framgår t.ex. inte klart huruvida bestämmelsen för sin
tillämpning är beroende av att en bygganmälan har gjorts eller ej. I
den
allmänna motiveringen sägs att ett beslut att förbjuda igångsättandet
av arbeten
för genomförande av planändringar kan meddelas när som helst. Detta
ger närmast
intrycket att kommunen skall kunna fatta ett interimistiskt beslut av
innehåll
att den i detaljplanen lämnade byggglovsbefrielsen tills vidare inte
skall gälla
och att beslutet kan omfatta såväl enstaka som alla fastigheter som
berörs av
detaljplanen. Det torde vara tveksamt om kommunen kan fatta ett
sådant beslut på
annat sätt än genom ändring av planen. En indragning av
bygglovsbefrielsen bör
enligt Lagrådets mening klart kopplas till en ingiven bygganmälan
eller i vart
fall till ett avgränsat byggprojekt som aktualiserats för
byggnadsnämnden genom
kontakter från fastighetsägaren, tilltänkt byggherre eller någon
annan berörd
person.
Lagrådet är också tveksamt till den valda terminologin att besluta
om "förbud
mot att företa lovbefriade åtgärder". Ordet förbud i kombination med
ordet
befrielse kan lätt föra tanken fel. Beslutet innebär i realiteten att
det i
detaljplanen gjorda undantaget från krav på bygglov tas bort och att
bygglov i
fortsättningen skall erfordras. Utformningen av bestämmelsen bör
återspegla
detta förhållande.

10 kap. 15

Enligt lagrummet i dess nuvarande lydelse får byggnadsnämnden, om
någon
underlåter att vidta åtgärd som åligger honom enligt lagen eller
föreskrift
eller beslut som meddelats med stöd av lagen, förelägga honom att
inom viss tid
vidta åtgärden.
Till paragrafen har i det remitterade lagförslaget fogats ett nytt
stycke, vari
stadgas att ett av byggnadsnämnden enligt 9 kap. 10 meddelat förbud
att
använda byggnad eller del av byggnad får förenas med vite. Stadgandet
saknar
naturligt samband med bestämmelsen i första stycket och bör upptas i
en särskild
paragraf. Denna kan lämpligen placeras som 18 a i kapitlet och bör
enligt
Lagrådet ges följande lydelse:
"Om byggnadsnämnden enligt 9 kap. 10 beslutar att en byggnad eller
en del av
byggnad inte skall få användas innan bristerna avhjälpts, får
byggnadsnämnden
förena sitt beslut med vite."

_______

Granskningen av det remitterade lagförslaget har i övrigt föranlett
förslag till
ändringar av redaktionell art. Förslagen framgår av bilaga till detta
protokoll.

Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.

Granskningen av det remitterade lagförslaget har föranlett förslag
till
ändringar av redaktionell art. Förslagen framgår av bilaga till detta
protokoll.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

Bilaga till lagrådets protokoll 1994-03-17

2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Det remitterade Lagrådets förslag
förslaget

3 kap.
3
Byggnader skall Byggnader skall
uppfylla de tekniska uppfylla de krav som
egenskapskrav som anges anges i 2 lagen
i 2 lagen (0000:000) (0000:000) om tekniska
om tekniska egenskapskrav på
egenskapskrav på byggnadsverk, m. m. i
byggnadsverk, m. m. i den utsträckning som
den utsträckning som följer av föreskrifter
följer av föreskrifter utfärdade med stöd av 21
utfärdade med stöd av 21 den lagen.
den lagen.

14
I fråga om anläggningar I fråga om anläggningar
som anges i 8 kap. 2 som anges i 8 kap. 2
första stycket skall första stycket skall
föreskrifterna i 1-13 föreskrifterna i 1-3 och
om byggnader tillämpas. 10-13 om byggnader
tillämpas.

5 kap.
7
Utöver vad som enligt 3 skall redovisas i detaljplanen får i
planen meddelas
bestämmelser om
1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 första stycket,
6 första
stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 första och
tredje
styckena samt 9 första och andra styckena,
2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan
får ske
och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen
eller
miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,
3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas
andelen
lägenheter av olika slag och storlek,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar och tomter, anläggningar och tomter,
varvid varvid får meddelas
skyddsbestämmelser för skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 byggnader som avses i 3
kap. 12 och riv- kap. 12 och riv-
ningsförbud för sådana ningsförbud för sådana
byggnader samt sådana byggnader samt sådana
bestämmelser i fråga om bestämmelser i fråga om
andra ändringar av andra ändringar av
byggnader än byggnader än
tillbyggnader som får tillbyggnader som får
utfärdas med stöd av utfärdas med stöd av
föreskrifter enligt 21 föreskrifter enligt 21
lagen (0000:000) om lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav tekniska egenskapskrav på
på byggnadsverk, m.m. fårbyggnadsverk, m.m.,
meddelas,
5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,
6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen
inte skall
vara huvudman,
7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att
använda viss mark
eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna utrymme för
parkering,
lastning och lossning enligt 3 kap. 15 första stycket 6,
9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast
behöver tas
i anspråk för det ändamål som anges i planen,
10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt
trafik- och
väganordningar,
11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen
och, om det
finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas
enligt
miljöskyddslagen (1969:387),
12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av
gemen-
samhetsanläggningar.
Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får
inte utformas
så att en effektiv konkurrens motverkas.
I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om
exploateringssamverkan enligt
6 kap. 2 . Om en detaljplan antas efter det att ett
exploateringsbeslut enligt
lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft,
skall det anges
i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i
anspråk
från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen
innehålla
uppgift därom.
Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn
till
syftet med den.

16
För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan
områdesbestämmelser
antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller
att ett
riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser
m.m.
tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras
1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 andra stycket, 6
första
stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 , 8 andra och
tredje
styckena samt 9 tredje stycket,
2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse
eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra
jämförliga ändamål,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och
storleken på
tomter till sådana hus,
4. placering, 4. placering,
utformning och utförande utformning och utförande
av byggnader, andra av byggnader, andra
anläggningar och tomter, anläggningar och tomter,
varvid varvid får meddelas
skyddsbestämmelser för skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 byggnader som avses i 3
kap. 12 och riv- kap. 12 och riv-
ningsförbud för sådana ningsförbud för sådana
byggnader samt sådana byggnader samt sådana
bestämmelser i fråga om bestämmelser i fråga om
andra ändringar av andra ändringar av
byggnader än byggnader än
tillbyggnader som får tillbyggnader som får
utfärdas med stöd av utfärdas med stöd av
föreskrifter enligt 21 föreskrifter enligt 21
lagen (0000:000) om lagen (0000:000) om
tekniska egenskapskrav tekniska egenskapskrav på
på byggnadsverk, m.m. fårbyggnadsverk, m.m.,
meddelas,
5. användning och utformning av allmänna platser,
6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana
områden som
avses i 8 kap. 9 tredje stycket,
7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 .

26
Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av
1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,
2. samrådsredogörelsen,
3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och
fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,
4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse
för en
bedömning av förslaget.
I planbeskrivningen I planbeskrivningen
skall redovisas skall redovisas
planeringsförutsättningarna,planeringsförutsättningarna,
planens syfte och skälen planens syfte och skälen
till planens utformning till planens utformning
samt de överväganden som samt de överväganden som
legat till grund för legat till grund för
lovpliktens omfattning omfattningen av kravet på
inom planområdet. bygglov inom planområdet.
Beskrivningen skall Beskrivningen skall
åtföljas av åtföljas av
illustrationsmaterial, illustrationsmaterial,
om det inte är uppenbart om det inte är uppenbart
onödigt. Om planförslagetonödigt. Om planförslaget
avviker från över- avviker från
siktsplanen, skall översiktsplanen, skall
avvikelsen och skälen avvikelsen och skälen
till denna redovisas i till denna redovisas i
beskrivningen. beskrivningen.
Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör
också ställas
ut.

8 kap.
1
Bygglov krävs för att
1. uppföra byggnader,
2. göra tillbyggnader,
3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för
vä-
sentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har
använts eller för
vilket bygglov har lämnats,
4. göra sådana ändringar4. göra sådana ändringar
av byggnader som innebär av byggnader som innebär
att det inreds någon ny att det inreds någon
bostad eller någon ny ytterligare bostad eller
lokal för handel, någon ytterligare lokal
hantverk eller för handel, hantverk
industri. eller industri.
I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed
jämförlig
näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs bygglov
endast för
åtgärder som anges i första stycket 3.
I 4 och 10 finns särskilda bestämmelser för en- eller
tvåbostadshus och för
vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 kan
kommunen besluta
om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav.

5
Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att
på det sätt
och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som
avses i 1 och
2 .
Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs
för att på
det sätt som närmare anges i bestämmelserna
1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. Föreslås upphävd i det remitterade förslaget.
4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 ,
5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare
fritidshus,
kolonistugor och liknande byggnader,
7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 första stycket 2.
Bestämmelser enligt Beslut enligt första och
första och andra stycket andra stycket får inte
får inte meddelas, om fattas, om bygglov krävs
bygglov krävs för att för att tillvarata
tillvarata grannars grannars intressen eller
intressen eller allmänna allmänna intressen.
intressen.
Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om
åtgärder som
avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.

9 kap.
2
Minst tre veckor innan arbetena påbörjas skall byggherren göra en
anmälan till
byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser
1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,
2. åtgärder som kräver 2. åtgärder som anges i 8
bygglov enligt 8 kap. kap. 2 första stycket,
2 ,
3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de
bärande
delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,
4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder,
rökkanaler eller
anordningar för ventilation i byggnader,
5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för
vattenförsörjning
eller avlopp i byggnader eller inom tomter,
6. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som
omfattas av
skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 första
stycket 4 eller
16 4,
7. rivning som omfattas av krav på rivningslov.
Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket
om
byggnadsnämnden särskilt medger det.

4
Bygganmälan skall vara Bygganmälan skall vara
skriftlig. Till anmälan skriftlig. För enkla
skall fogas en be- åtgärder räcker det med
skrivning av projektets muntlig anmälan. Till
art och omfattning. För anmälan skall fogas en
enkla åtgärder får anmälanbeskrivning av
göras muntligen. projektets art och
omfattning.

5
Om byggnadsåtgärder som Om byggnadsåtgärder som
anges i 2 första anges i 2 första stycket
stycket 1-5 och som 1-5 och som kräver
kräver bygganmälan avser bygganmälan avser arbets-
arbetslokaler eller lokaler eller
personalrum för verk- personalrum för verk-
samheter där samheter där arbetstagare
arbetstagare skall skall utföra arbete för
utföra arbete för arbetsgivares räkning och
arbetsgivares räkning det är känt för vilket slag
och det är känt för vilketav verksamhet utrymmena
slag av verksamhet är avsedda, får
utrymmena är avsedda, fårbyggnadsarbetena inte
byggnadsarbetena inte påbörjas förrän skyddsombud,
påbörjas förrän ett skyddskommitté eller
skyddsombud, en organisation som före-
skyddskommitté eller en träder arbetstagarna har
organisation som före- fått tillfälle att yttra
träder arbetstagarna har sig över åtgärderna.
fått tillfälle att yttra
sig över åtgärderna.
Om byggnadsåtgärderna avser tillfälliga personalbostäder för
sammanlagt minst
tio boende, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän organisation
som
företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över
åtgärderna.

9
Vid byggsamrådet eller Vid byggsamrådet eller
snarast möjligt därefter snarast möjligt därefter
skall byggnadsnämnden, skall byggnadsnämnden, om
om det inte är uppenbart det inte är uppenbart
obehövligt, besluta om obehövligt, besluta om en
en kontrollplan för kontrollplan för
arbetena. I kon- arbetena. I kon-
trollplanen skall anges trollplanen skall anges
vilken kontroll som vilken kontroll som
skall utföras, vilka skall utföras, vilka
intyg och övriga intyg och övriga
handlingar som skall handlingar som skall
visas upp för nämnden företes för nämnden samt
samt vilka anmälningar vilka anmälningar som
som skall göras till skall göras till nämnden.
nämnden. Kontrollen kan Kontrollen kan utföras
utföras genom genom dokumenterad
dokumenterad egenkontroll, av
egenkontroll, av fristående sakkunniga
fristående sakkunniga eller, om det finns
eller, om det finns särskilda skäl, av
särskilda skäl, av byggnadsnämnden.
byggnadsnämnden.
Byggnadsnämnden får enligt 16 kap. 7 första stycket även i andra
fall än som
avses i första stycket andra meningen besikta byggprojektet.
Byggnadsnämnden får i samband med ingripanden enligt 10 kap. 3
besluta om
ändring av kontrollplanen.

10
När byggherren har När byggherren uppfyllt
bestyrkt byggnadens sina åtaganden enligt
eller anläggningens kontrollplanen och
egenskaper i enlighet byggnadsnämnden inte
med kontrollplanen och funnit skäl att ingripa
byggnadsnämnden inte enligt 10 kap., skall
funnit skäl att ingripa nämnden utfärda ett bevis
enligt 10 kap., skall om detta (slutbevis).
nämnden utfärda ett bevis
om detta (slutbevis).
Om byggnadsnämnden Om byggnadsnämnden
finner att det brister finner att det brister i
i förutsättningarna för förutsättningarna för att
att utfärda slutbevis, utfärda slutbevis, skall
skall byggnadsnämnden byggnadsnämnden utan
utan oskäligt dröjsmål taoskäligt dröjsmål ta
ställning till i vilken ställning till i vilken
omfattning byggnaden omfattning byggnaden
skall få användas till skall få användas innan
dess att bristerna bristerna avhjälpts.
åtgärdats.

12
Om en sådan försäkring förOm en sådan försäkring för
byggnadsarbeten behövs byggnadsarbeten behövs
som avses i lagen som avses i lagen
(1993:320) om byggfels- (1993:320) om byggfels-
försäkring, får försäkring, får
byggnadsarbetena inte byggnadsarbetena inte
påbörjas förrän bevis om påbörjas förrän bevis om
försäkringen visats upp försäkringen företetts för
för byggnadsnämnden. byggnadsnämnden. Detsamma
Detsamma gäller om ett gäller om ett besked om
besked om skyddsrum skyddsrum krävs enligt
krävs enligt 32 32 civilförsvarslagen
civilförsvarslagen (1960:74).
(1960:74).

10 kap.
3
Byggnadsnämnden får Byggnadsnämnden får
förbjuda att ett visst förbjuda att ett visst
byggnads-, rivnings- byggnads-, rivnings-
eller markarbete eller eller markarbete eller
en viss åtgärd fortsätts,en viss åtgärd fortsätts,
om det är uppenbart att om det är uppenbart att
arbetet eller åtgärden arbetet eller åtgärden
strider mot denna lag strider mot denna lag
eller mot någon eller mot någon föreskrift
föreskrift eller något eller något beslut som
beslut som har har meddelats med stöd av
meddelats med stöd av lagen. Byggnadsnämnden får
lagen. Byggnadsnämnden också, om nämnden finner
får också, om nämnden att byggherren inte
finner att byggherren följer någon väsentlig del
inte följer någon av en kontrollplan,
väsentlig del av en förbjuda att ett
kontrollplan, förbjuda byggnadsarbete fortsätts
att ett byggnadsarbete innan de uppkomna
fortsätts till dess att bristerna avhjälpts.
de uppkomna bristerna
åtgärdats.
Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första
stycket
äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors
liv eller
hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,
även om de
förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.
Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.
Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

13 kap.
4
Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 huruvida prövning skall ske
eller ej
och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 första stycket samt
länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 andra stycket att lov eller
förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.
Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i
första stycket
får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser
1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,
2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av
detaljplan
och besvären avser frågan om åtgärderna utgör kompletteringsåtgärder
enligt 8
kap. 13 , uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
områdesbestämmelser,
3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om
åtgärderna strider
mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
4. förordnanden enligt 6 kap. 19 att avstå eller upplåta mark
eller enligt 6
kap. 22 om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar
samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp,
5. fråga enligt 9 kap.,
6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,
7. debitering av 7. debitering av
avgifter som anges i 11 avgifter som anges i 11
kap. 5 samt till rege- kap. 5 ,
ringen i övriga fall. hos regeringen i övriga
fall.

2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på bygg-nadsverk,
m.m.

Det remitterade Lagrådets förslag
förslaget

2
Byggnadsverk som Byggnadsverk som uppförs
uppförs eller ändras eller ändras skall, under
skall, under förutsättning av normalt
förutsättning av normalt underhåll, under en
underhåll, under en ekonomiskt rimlig
ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla
livslängd uppfylla väsentliga tekniska
väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om
egenskapskrav i fråga om 1. bärfömåga, stadga och
1. betryggande beständighet,
bärförmåga, stadga och 2. säkerhet i händelse
beständighet, av brand,
2. tillfredsställande 3. skydd med hänsyn
säkerhet i händelse av till hygien, hälsa och
brand, miljö,
3. gott skydd med 4. säkerhet vid
hänsyn till hygien, hälsaanvändning,
och miljö, 5. skydd mot buller,
4. tillfredsställande 6. energihushållning
säkerhet vid användning, och värmeisolering,
5. gott skydd mot 7. lämplighet för avsett
buller, ändamål,
6. god 8. tillgänglighet och
energihushållning och användbarhet för personer
värmeisolering, med nedsatt rörelse-
7. lämplighet för eller orienteringsförmåga,
avsett ändamål, 9. hushållning med
8. tillgänglighet och vatten och avfall.
användbarhet för personer
med nedsatt rörelse-
eller
orienteringsförmåga,
9. god hushållning med
vatten och avfall.

De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de
varsamhetskrav
som finns i 3 kap. 10 - 14 plan- och bygglagen (1987:10).
Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de
hänseenden som
avses i första stycket i huvudsak bevaras.
8
En tillsynsmyndighet En tillsynsmyndighet
har rätt att för har rätt att hos den som
tillsynen tillverkar, importerar,
1. på begäran få de saluför eller använder
upplysningar och byggprodukter som
handlingar som behövs, omfattas av tillsynen
2. få tillträde till 1. få tillgång till
områden, lokaler och produkter för kontroll,
andra utrymmen, dock 2. på begäran få de
inte bostäder, och upplysningar och
3. hos den som handlingar som behövs,
tillverkar, importerar och
eller saluför 3. få tillträde till
byggprodukter som områden, lokaler och
omfattas av tillsynen, andra utrymmen, dock
få tillgång till inte bostäder.
produkter för kontroll. En tillsynsmyndighet får
En tillsynsmyndighet begära handräckning av
får begära handräckning avkronofogdemyndigheten för
kronofogdemyndigheten att genomföra de åtgärder
för att genomföra de som avses i första
åtgärder som avses i stycket.
första stycket 1-3.

10
Om en byggprodukt har Om en byggprodukt har
EG-märkts trots att den EG-märkts trots att den
inte överensstämmer med inte överensstämmer med de
de krav som gäller för krav som gäller för
EG-märkning, får en EG-märkning, får en
tillsynsmyndighet, till tillsynsmyndighet
dess att produkten förelägga tillverkare,
överensstämmer med importör eller den som
kraven, förelägga saluför byggprodukten att
tillverkare, importör 1. upphöra med
eller den som saluför användningen av EG-märket,
byggprodukten att 2. återkalla osålda
1. upphöra med produkter, eller
användningen av 3. ta bort EG-märket.
EG-märket, Ett sådant föreläggande
2. återkalla osålda gäller till dess att
produkter, eller produkten överensstämmer
3. ta bort EG-märket. med kraven.

12 En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 eller enligt
föreskrifter
som meddelats med stöd av 22 får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om förbud gäller Beslut om förbud gäller
omedelbart och får omedelbart.
verkställas trots att
det inte vunnit laga
kraft.

14
För sådana anordningar För hissar och
som hissar och värmeanordningar skall
värmeanordningar skall bestämmelserna i 6-12
bestämmelserna i 6-12 gälla i tillämpliga delar.
gälla i tillämpliga
delar.

21
Regeringen eller den Regeringen eller den
myndighet som myndighet som regeringen
regeringen bestämmer får bestämmer får meddela de
meddela ytterligare närmare föreskrifter som
föreskrifter om behövs för att
byggnadsverk för att de byggnadsverk skall
skall uppfylla kraven uppfylla kraven enligt 2
enligt 2 första stycketförsta stycket.
1-9 samt i vilken
utsträckning dessa krav
skall vara uppfyllda
vid nybyggnader,
tillbyggnader och andra
ändringar av
byggnadsverk.

22 För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska
ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den myndighet som
regeringen
bestämmer meddela föreskrifter
1. om krav på byggprodukter för att de enligt 4 skall vara
lämpliga för
avsedd användning,
2. om bestyrkande av 2. om bestyrkande av
överensstämmelse med överensstämmelse med
gällande krav på gällande krav på
byggprodukter eller byggprodukter, hissar
anordningar enligt 14 , eller värmeanordningar,
3. om märkning av 3. om märkning av
byggprodukter och byggprodukter, hissar
anordningar enligt 14 och värmeanordningar som
som förutsättning för attförutsättning för att de
de skall få släppas ut påskall få släppas ut på
marknaden och användas, marknaden och användas,
och och
4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn
till hälsa
och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om
byggprodukternas
överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad teknik.
Miljö- och naturresursdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
Svensson, Thurdin,
Hellsvik, Björck

Föredragande: statsrådet Thurdin

__________________

Regeringen beslutar proposition 1993/94:178 Ändring i plan- och
bygglagen, m.m.
Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
inför, ändrar, upp-bakomliggande EG-
häver eller regler
upprepar ett
normgivnings-
bemyndigande

Lag om ändring i 16 kap. 1
plan- och
bygglagen
(1987:10)

Lag (1994:000) om 21-25
tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk,
m.m.