Prop.

1993/94:173Regeringens proposition

1993/94:173

Bostadstillägg till pensionärer

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 februari 1994

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Könberg
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det kommunala bostadstillägget (KBT)
ersätts med
ett statligt bostadstillägg till pensionärer fr.o.m. den 1 januari
1995.
Bostadstillägg föreslås utges med 85 % av bostadskostnad mellan 100
kronor och
4 000 kronor. En kommun föreslås dock, under en övergångstid på fyra
år, kunna
besluta om kompletterande bostadstillägg. Sådant tillägg bekostas av
kommunen.
Utöver detta föreslås att ett särskilt bostadstillägg lämnas om
pensionärens
inkomst, efter avdrag för bostadskostnaden understiger en skälig
levnadsnivå.
Vidare föreslås att bostadstillägg för boende i särskild boendeform
lämnas för
en- och tvåbäddsrum men inte för övriga flerbäddsrum.
Vad gäller inkomstprövningen föreslås i huvudsak samma regler som i
dag gäller
för KBT.
Avtrappningreglerna föreslås följa samma principer som i dag gäller
för KBT med
undantag för de fribelopp om 1 000 kronor per år för ogift pensionär
och 750
kronor per år för gift pensionär som för närvarande gäller.
I propositionen föreslås också att bostadstillägg på mindre belopp
än 25
kronor per månad inte skall betalas ut.
I syfte att effektivisera hanteringen föreslås slutligen att
möjligheterna
till omräkning utan föregående underrättelse till den
bidragsberättigade utökas.
Omräkning av bostadstillägg bör kunna göras vid ändring av
avtalspension eller
motsvarande pension som följer av kollektivavtal. Bostadstillägget
bör även
kunna räknas om utan föregående underrättelse vid hyreshöjning om
pensionären
har medgett detta.
Som följd av de föreslagna ändringarna beträffande bostadstillägg
föreslås
nuvarande regler om s.k. hustrutillägg överföras i huvudsak
oförändrade till en
särskild lag.
1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.................4
2 Lagtext.....................................4
2.1 lag om bostadstillägg till pensionärer..4
2.2 lag om hustrutillägg i vissa fall då
make uppbär folkpension................10
2.3 lag om ändring i lagen om allmän för-
säkring................................12
2.4 lag om ändring i lagen angående infö-
rande av lagen om allmän försäkring....13
2.5 lag om ändring i lagen om pensionstill-
skott..................................15
2.6 lag om ändring i lagen om bostadsbidrag16
2.7 lag om ändring i kommunalskattelagen...17
2.8 lag om ändring i lagen med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.....23
3 Ärendet och dess beredning.................25
3.1 Nuvarande regler.......................25
3.2 Översyn av reglerna för bostadsstöd
till pensionärer.......................26
3.3 Lagrådet...............................28
4 Statligt bostadstillägg till pensionärer...28
5 Kommunala tilläggsregler...................31
6 Särskilt bostadstillägg....................32
7 Bostadstillägg för boende i särskilda boen-
deformer...................................34
8 Minskning av bostadstillägg................36
9 Lägsta gräns för utbetalning av bostads-
tillägg....................................36
10 Omräkning vid ändrad avtalspension.........37
11 Omräkning vid hyreshöjning.................39
12 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 m.m...41
13 Författningskommentar......................42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 17 februari 1994...........................49
2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
-lag om bostadstillägg till pensionärer,
-lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,
-lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
-lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring,
-lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
-lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
-lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
-lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m;
2.till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95
underfemte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000kronor.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs följande.

Rätten till bostadstillägg

1 Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i
Sverige samt uppbär
1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller
särskild
efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. hustrutillägg enligt lagen (1994:00) om hustrutillägg i vissa
fall då make
uppbär folkpension, eller
3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om
ändring i lagen om allmän försäkring.
Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär
ålderspension för
tid före den månad han fyller 65 år.
Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 till pensionär som
uppbär
bostadstillägg enligt denna lag.

Bostadstilläggets omfattning

2 Bostadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad
och lämnas
endast för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga
boende
(permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas
bostadstillägg
endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum.

Pensionär som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i en
liknande
inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga
permanent-
bostad under högst sex månader från det att försäkringskassan bedömt
vistelsen
eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande.
Bostadstillägg lämnas ej för sådan bostadskostnad som fastställts
med
beaktande av pensionärens inkomst.

3 Bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åtskild
från sin
make eller maka, skall likställas med ogift person, om inte särskilda
skäl talar
mot detta.
Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop
med någon
som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn
tillsammans med.

Bostadstilläggets storlek

4 Bostadstillägg lämnas med 85 procent av bostadskostnaden per
månad av den
del som överstiger 100 kronor men inte 4 000 kronor.
För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas
inte
bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per
månad. I fråga
om makar tillämpas dock första stycket.

5 Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av
pensionärens
årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som
någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. vårdnadsbidrag1,
3. folkpension,
4. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller pension
enligt utländsk lagstiftning till den del pensionen föranlett
minskning av
pensionstillskott enligt 3 lagen (1969:205) om pensionstillskott
eller av
barntillägg enligt 9 kap. 1 sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta
lagrums lydelse vid utgången av år 1989,
5. livränta som avses i 17 kap. 2 lagen om allmän försäkring i
vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att
utge,
6. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
7. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,
8. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
9. socialbidrag,
10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11.familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),
12. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som
avses
i 5 kommunalskattelagen (1928:370),
13. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för
ersättning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att
vara en
kostnadsersättning.

1 Under förutsättning att riksdagen antar förslaget i prop.
1993/94:148.
För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas
sådan intäkt
av tjänst som avses i 32 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370)
eller sådan
intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i 11 kap. 3 lagen
(1962:381) om
allmän försäkring.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33
1 mom.
kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån
sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhållsbidrag till
före detta
make i den utsträckning som anges i 46 samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid
inkomstberäkningen
bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension
jämte däremot
svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med
beaktande
av bestämmelserna i 17 kap. 2 lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som
fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av
förmögenhetsvärdet
för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkastning skall dock
denna höjas
med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för
den som är
gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid
beräkning av
förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller
privatbostad som
avses i 5 kommunalskattelagen inte beaktas.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas
utgöra hälften
av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde stycket
skall i
sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda
förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal

kronor.

Minskning av bostadstillägg

6 Bostadstillägget minskas med trettiofem procent av den
pensionsberättigades
framräknade årsinkomst enligt 5 . Till den del årsinkomsten
överstiger ett och
ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän
försäkring
minskas bostadstillägget dock med fyrtio procent av inkomsten.
Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till
närmaste hela
krontal som är jämnt delbart med tolv. Bostadstillägg understigande
tjugofem
kronor betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen
sker dock
utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.

Beräkning av särskilt bostadstillägg

7 Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt
bo-
stadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den
pensionsberättigades inkomster
efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig
levnadsnivå , allt
räknat per månad.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster,
nämligen
1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock
inte
handikappersättning,
2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott
och
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del
pensionen
föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet
dock minskat
med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtidspension,
3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt
pensions-
tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn,
4. bostadstillägg enligt denna lag,
5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av
årsinkomst enligt
5 .
Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid
anses
utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för den
som är
ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två procent för
den som är

gift.

Ändrade förhållanden

8 Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att
utan oskäligt
dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassa inom vars
verksamhetsområde
han är folkbokförd
1. om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt
förbättrats,
2. om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras,
eller
3. om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap.
Uppgiftsskyldigheten åligger i stället
1. förmyndaren, om den bidragsberättigade är omyndig,
2. gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den
bidrags-
berättigade har en sådan och om skyldigheten kan anses ingå i dennes
uppdrag,
eller
3. den myndighet eller person som tar emot bostadstillägget i
stället för den
bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare.

9 Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer
tilläggets
storlek har ändrats.
Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de
fall den del
av årsinkomsten ändras som utgörs av folkpension, pensionstillskott,
tilläggspension eller en därmed jämförlig utländsk ersättning,
avtalspension
eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, delpension
eller
arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.
Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när
hyra för
hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om den
bidrags-
berättigade har medgett det.
En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden
efter den
månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av
bostadstillägget
skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden
har
uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den
månaden.

Ansökan m.m.

10 Frågor om bostadstillägg enligt denna lag handhas av
Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna.

11 Ansökan om bostadstillägg görs skriftligen hos
försäkringskassan. Ansökan
skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den sökandes
rätt samt
en av den sökande och, om han är gift, hans maka underskriven
förklaring på
heder och samvete att de lämnade upplysningarna stämmer överens med
sanningen.
För en sökande som är omyndig eller har god man eller förvaltare
enligt
föräldrabalken skall förklaringen avges av förmyndaren eller, om det
kan anses
följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.
Bostadstillägg lämnas från och med den månad då rätt till förmånen
inträtt,
dock tidigast tre månader före ansökningsmånaden.

12 Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande
inrättningar skall
på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna
försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande
som är av
betydelse för tillämpning av denna lag.

Återbetalning

13 Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att
fullgöra
en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt
förorsakat att
bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har
någon på
annat sätt obehörigen eller med för högt belopp uppburit
bostadstillägg och har
han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som för
mycket
utbetalats, om inte i särskilt fall anledning föreligger att helt
eller delvis
efterge återbetalningsskyldigheten.
Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket,
får vid
senare utbetalning av bostadstillägg eller annan ersättning som
betalas ut av
allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på
vad som
betalats ut för mycket.

Överklagande m.m.

14 Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 lagen (1962:381) om allmän
försäkring om
omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande
av
försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i
ärenden om
bostadstillägg enligt denna lag.
Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har
fattats av en
tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala bostadstillägg
skall göras
av socialförsäkringsnämnd, om det belopp som utbetalats för mycket
överstiger 10
procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen om allmän försäkring.

Övriga bestämmelser

15 Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall
tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
16 kap. 12 om utbetalning till annan,
17 kap. 1 om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 om tillsyn,
20 kap. 2 a om provisoriskt beslut,
20 kap. 5 om preskription av bidrag,
20 kap. 6 om förbud mot utmätning och om överlåtelse av
ersättning,
20 kap. 9 om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala
myndigheter,
arbetsgivare m.fl.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1962:392)
om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen
(1991:162)
om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall upphöra
att gälla.
2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostads-
tillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om kommunalt
bostadstillägg som
avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant bostadstillägg efter
den 1
januari 1995 skall det bekostas av staten.
3. Bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till
folkpension skall tillämpas i fråga om särskilt kommunalt
bostadstillägg som
avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant bostadstillägg efter
den 1
januari 1995 skall det bekostas av staten.
4. Under åren 1995 - 1998 får en kommun med egna medel lämna
kompletterande
bostadstillägg utöver vad som anges i 4 . För sådant bostadstillägg
gäller i
övrigt vad som anges i denna lag.
5. Lämnas kompletterande bostadstillägg enligt punkt 4 skall
minskning enligt
6 första stycket först göras på det statliga bostadstillägget.
4

2.2 Förslag till

Lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension

Härigenom föreskrivs följande.

1 Hustrutillägg lämnas enligt bestämmelserna i denna lag till
kvinnor som är
bosatta i Sverige och som är födda år 1934 eller tidigare.
Rätt till hustrutillägg har en sådan kvinna för tiden före den
månad då hon
fyller 65 år, om hennes make uppbär folkpension i form av
förtidspension eller
har fyllt 65 år och uppbär folkpension i form av ålderspension. För
denna rätt
förutsätts vidare att hon själv inte uppbär folkpension och att
makarna har
varit gifta minst 5 år.
Om det finns särskilda skäl, får hustrutillägg lämnas även om
makarna varit
gifta kortare tid än 5 år.

2 Hustrutillägg skall, om inte annat följer av vad som föreskrivs i
andra
stycket eller 3 , för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena
sidan det
sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspension till
två makar
jämte två pensionstillskott till ålderspension enligt lagen
(1969:205) om
pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel
ålderspension
till den som är ogift jämte ett sådant pensionstillskott.
Ålderspensionerna och
pensionstillskotten beräknas för år och under förutsättning att de
börjat
betalas ut från och med den månad varunder den pensionsberättigade
fyllt 65 år.
I fall då mannens ålders- eller förtidspension enligt
bestämmelserna i 5 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring utges med viss andel av
oavkortad sådan
pension, utgör hustrutillägget motsvarande andel av det hustrutillägg
som anges
i första stycket

3 Hustrutillägg minskas med 60 procent av årsinkomsten beräknad
enligt 5
lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer.
Om rätt föreligger till såväl hustrutillägg som bostadstillägg till
pensio-
närer skall på grund av årsinkomsten först det utgående
bostadstillägget minskas
enligt 6 lagen om bostadstillägg till pensionärer och därefter
hustrutillägget.
Om hustrutillägg med tillämpning av 2 andra stycket skall utges
med viss
andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till
årsinkomst
beräknas på ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkningen enligt
2 andra
stycket göras först på det belopp som framkommer efter denna
minskning.

4 Bestämmelser som finns i 3 och 8-15 lagen (1994:00) om
bostadstillägg
till pensionärer skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
hustrutillägg.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostads-
tillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om hustrutillägg som
avser
tiden före ikraftträdandet.
3. Om någon som är berättigad till hustrutillägg enligt denna lag
vid utgången
av år 1994 uppbär hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension skall förmånen anses utgå
med stöd av
denna lag.
4. För kvinnor som är födda 1935 eller senare och som hade rätt
till
hustrutillägg för december 1989 och som vid utgången av år 1994
alltjämt uppbär
sådant tillägg skall bestämmelserna i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg tillämpas. Om i fall som nu sagts
hustrutillägg upphör
att utges efter den 1 januari 1995 föreligger inte längre rätt till
en sådan
förmån.
5. För kvinna som vid utgången av år 1992 och därefter har uppburit
hustrutillägg och som vid utgången av år 1994 alltjämt uppbär sådant
tillägg
skall minskning på grund av andelsberäkning som anges i 2 andra
stycket ej
ske.
5

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän
försäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.
6 2
Om pensionstillskott, Om pensionstillskott,
hustrutillägg och kom- hustrutillägg och bo-
munalt bostadstillägg stadstillägg samt särskilt
samt särskilt pensions- pensionstillägg gäller
tillägg gäller särskilda särskilda bestämmelser.
föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1990:774.
6

2.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:382) angående införande
av lagen
om allmän försäkring
dels att 13 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994,
dels att 16 och 32 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 1
Bestämmelserna i Bestämmelserna i tredje
tredje stycket stycket punkterna 1-4
punkterna 1-4 övergångs- övergångsbestämmelserna
bestämmelserna till till lagen (1960:99)
lagen (1960:99) angående angående ändring i lagen
ändring i lagen den den 29 juni 1946 (nr
29 juni 1946 (nr 431) 431) om folkpensionering
om folkpensionering skall fortfarande tilläm-
skall fortfarande pas. Beträffande änkepen-
tillämpas. Beträffande sion efter man, som
änkepension efter man, avlidit före den 1 juli
som avlidit före den 1960, skall dock i
1 juli 1960, skall dock stället för 8 första
i stället för 8 första stycket lagen om
stycket lagen om folkpensionering i
folkpensionering i lagrummets lydelse före
lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att
nämnda tidpunkt gälla, sådan pension minskas med
att sådan pension mins- 35 procent av den
kas med 35 procent av pensionsberättigades
den del av den årsinkomst. Vid
pensionsberättigades tillämpning i fall som nu
årsinkomst, som över- sagts av 13 2 mom.
stiger 1 000 kronor. sistnämnda lag skall även
Vid tillämpning i fall procenttalet 20 utbytas
som nu sagts av 13 mot 10 samt beloppet
2 mom. sistnämnda lag 20 000 kronor utbytas
skall även procenttalet mot 75 000 kronor. Vid
20 utbytas mot 10 samt inkomstberäkningen bort-
beloppet 20 000 kronor ses från inkomst av sådan
utbytas mot 75 000 privatbostadsfastighet
kronor. Vid inkomst- eller privatbostad som
beräkningen bortses från avses i 5 kom-
inkomst av sådan privat- munalskattelagen
bostadsfastighet eller (1928:370). Vid beräkning
privatbostad som avses av förmögenhet skall värdet
i 5 kommunalskatte- av sådan privatbostads-
lagen (1928:370). Vid fastighet eller
beräkning av förmögenhet privatbostad inte be-
skall värdet av sådan
privatbostadsfastighet aktas.
eller privatbostad inte
beaktas.
32 2 Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som
inträffat före den
1 juli 1960, skall prövas av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den för-
säkrade är inskriven.

Vid omräkning av Vid omräkning av förmåns-
förmånsbeloppen för beloppen för änkepensioner
änkepensioner till följd till följd av ändrade
av ändrade förhållanden förhållanden gäller i
gäller i tillämpliga tillämpliga delar bestäm-
delar bestämmelserna i melserna i

1 Senaste lydelse
1990:779. 9 lagen (1994:00) om
2 Senaste lydelse bostadstillägg till
1986:141. pensionärer.
6 lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg
till folkpension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
gäller
fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före
ikraftträdander.
7

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 5 lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5
Pensionstillskott Pensionstillskott till
till änkepension enligt änkepension enligt 16
16 lagen den 25 maj lagen den 25 maj 1962
1962 (nr 382) angående (nr 382) angående
införande av lagen om införande av lagen om
allmän försäkring skall allmän försäkring skall utgå
utgå efter samma grunder efter samma grunder som
som änkepensionen. änkepensionen. Minskning
Minskning av av pensionstillskottet
pensionstillskottet med med hänsyn till den
hänsyn till den pensionsberättigades
pensionsberättigades inkomst skall göras först
inkomst skall göras förstsedan bostadstillägg helt
sedan kommunalt bortfallit men innan
bostadstillägg helt minskning sker av änke-
bortfallit men innan pensionen.
minskning sker av
änkepensionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
8

2.6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 12 lagen (1993:737) om bostadsbidrag
skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12
Rätt till Rätt till bostadsbidrag
bostadsbidrag har den har den som
som 1. har fyllt 18 år och
1. har fyllt 18 år och 2. bor i en bostad som
2. bor i en bostad han eller hon äger eller
som han eller hon äger innehar med hyres- eller
eller innehar med bostadsrätt.
hyres- eller Bostadsbidrag enligt
bostadsrätt. första stycket lämnas inte
Bostadsbidrag enligt om sökanden eller dennes
första stycket lämnas make
inte om sökanden eller 1. har barn som
dennes make berättigar till bostads-
1. har barn som bidrag till barnfamiljer
berättigar till bostads- eller
bidrag till 2. får bostadstillägg
barnfamiljer eller enligt lagen (1994:00)
2. får kommunalt om bostadstillägg till
bostadstillägg enligt pensionärer eller på grund
lagen (1962:392) om av bestämmelserna om
hustrutillägg och inkomstprövning inte får
kommunalt bostadstillägg sådant tillägg.
till folkpension eller
på grund av
bestämmelserna om
inkomstprövning inte får
sådant tillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
9

2.7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning arbete som har utförts
tillfallit make eller eller skall utföras för
sambo eller vad som utgivarens räkning;
förvärvats genom arv, studiestöd enligt 3
testamente, fördel av eller 4 kap. studiestöds-
oskiftat bo eller gåva; lagen (1973:349), inter-
vinst i svenskt natbidrag, studielån och
lotteri eller vinst vid resekostnadsersättning
vinstdragning på här i enligt 6 och 7 kap.
riket utfärdade samma lag samt sådant sär-
premieobligationer och skilt bidrag vilket
ej heller sådan vinst i enligt av regeringen
utländskt lotteri eller eller statlig myndighet
vid vinstdragning på meddelade bestämmelser
utländska premieobliga- utgår till deltagare i
tioner, som uppgår till arbetsmarknadsutbildning
högst 100 kronor; samt med dem i fråga om
ersättning, som på sådant bidrag likställda,
grund av försäkring och äger i följd härav de
jämlikt lagen (1962:381) bidragsberättigade icke
om allmän försäkring, göra avdrag för kostnader
lagen (1954:243) om som avsetts skola be-
yrkesskadeförsäkring stridas med bidrag av
eller lagen (1976:380) förevarande slag;
om arbetsskadeförsäkring introduktionsersättning
tillfallit den försäk- enligt lagen (1992:1068)
rade, om icke ersätt- om introduktionser-
ningen grundas på för- sättning för flyktingar
värvsinkomst eller utgör och vissa andra
föräldrapenning, så ock utlänningar;
sådan ersättning enligt allmänt barnbidrag och
annan lag eller särskild förlängt barnbidrag, samt
författning, som utgått barnpension enligt lagen
annorledes än på grund avom allmän försäkring till
sjukförsäkring, som nyss den del pensionen för
sagts, till någon vid varje månad den avser
sjukdom eller inte överstiger en
olycksfall i arbete tolftedel av fyrtio pro-
eller under militär- cent eller, vid pension
tjänstgöring eller i fallefter båda föräldrarna,
som avses i lagen åttio procent, av
(1977:265) om statligt basbeloppet den månad
personskadeskydd eller pensionen avser samt
lagen (1977:267) om sådan i 17 kap. 2 lagen
krigsskadeersättning (1962:381) om allmän
till sjömän om icke försäkring angiven livränta
ersättningen grundas på i form av efter-
förvärvsinkomst, ävensom levandelivränta till barn
ersättning, vilken vid enligt lagen (1954:243)
sjukdom eller olycks- om yrkesskadeförsäkring
fall tillfallit någon på eller enligt annan i
grund av annan nämnda lagrum angiven
försäkring, som icke författning till den del
tagits i samband med livräntan föranlett minsk-
tjänst, dock att till ning av sådan del av
skattepliktig inkomst barnpension som inte är
räknas ersättning i form skattepliktig;
av pension eller i form lön eller annan
av livränta i den mån gottgörelse, för vilken
livräntan är skatteplik- skall erläggas skatt
tig enligt 32 1 enligt lagen (1958:295)
eller om sjömansskatt;
kontantunderstöd, som
utgives av arbetslös-
1 Senaste lydelse hetsnämnd med bidrag av
1993:1523. statsmedel;
2 mom., så ock ersättning handikappersättning
som utgår på grund av enligt 9 kap. 2 och 3
trafikförsäkring eller lagen om allmän försäkring,
annan an- sådan del av vårdbidrag
svarighetsförsäkring enligt 9 kap. 4 och 4 a
eller på grund av ska- samma lag som utgör
deståndsförsäkring och ersättning för mer-
avser förlorad inkomst kostnader, ersättning för
av skattepliktig natur; merutgifter för resor
belopp, som till följd enligt 3 kap. 7 a samma
av försäkringsfall eller lag, särskilt pension-
återköp av försäkringen stillägg enligt lagen
utgått på grund av (1990:773) om särskilt
kapitalförsäkring, samt pensionstillägg till
belopp som arbetsgivare folkpension för långvarig
utan att försäkring har vård av ett sjukt eller
tecknats för anställdas handikappat barn samt
räkning betalar ut och hemsjukvårdsbidrag och
som motsvarar ersättning hemvårdsbidrag, som
på grund av gruppliv- utges av kommunala
försäkring, i den mån eller landstingskommu-
beloppet inte väsentligt nala medel till den
överstiger vad som utgår vårdbehövande;
för befattningshavare i assistansersättning
statens tjänst; enligt lagen (1993:389)
försäkringsersättning om assistansersättning
eller annan ersättning och ekonomiskt stöd till
för skada på egendom, kostnader för personlig
dock att skatteplikt assistans enligt lagen
föreligger dels i den mån(1993:387) om stöd och
ersättningen avser annan service till vissa funk-
byggnad än privatbostad tionshindrade;
eller markanläggning, kommunalt
dels i den mån bostadstillägg enligt
köpeskilling, som skulle lagen (1962:392) om
ha influtit om den hustrutillägg och
försäkrade eller skadade kommunalt bostadstillägg
egendomen i stället hade till folkpension;
sålts, hade varit att
hänföra till intäkt av
näringsverksamhet och kommunalt
dels i den mån bostadstillägg till
ersättningen eljest handikappade;
motsvarar skattepliktig bostadsbidrag som
intäkt av eller avdrags- avses i lagen (1988:786)
gill omkostnad för om bostadsbidrag och
näringsverksamhet; lagen (1993:737) om
vinstandel, återbäring bostadsbidrag;
eller premieåterbetal- bidrag enligt lagen
ning, som utgått på grund(1988:1463) om bidrag
av annan personförsäkringvid adoption av utländska
än pensionsförsäkring barn;
eller sådan sjuk- eller bidrag enligt lagen
olycksfallsförsäkring som(1992:148) om särskilt
tagits i samband med bidrag till ensamstående
tjänst, samt vinstandel, med barn;
som utgått på grund av ersättning som
skadeförsäkring, för fastställts av allmän
vilken rätt till avdrag domstol eller utgått av
för premie icke allmänna medel till den
förelegat; som - utan att det skett
ersättning jämlikt yrkesmässigt - inställt
lagen (1956:293) om er- sig inför domstol eller
sättning åt smittbärare omannan myndighet, om
icke ersättningen grun- ersättningen avser
das på förvärvsinkomst; reseersättning,
periodiskt understöd traktamente eller
eller därmed jämförlig ersättning för
periodisk intäkt, som tidsspillan;
icke utgör vederlag vid förmån av fri resa till
avyttring av egendom, i eller från anställnings-
den mån givaren enligt intervju eller
20 eller punkt 5 av kostnads-ersättning för
anvisningarna till 46 sådan resa till den del
icke är be- förmånen eller ersättningen
rättigad till avdrag för avser resa inom riket
utgivet belopp; och, såvitt gäller ersätt-
stipendier för ningen, till den del den
mottagarens utbildning; inte överstiger faktiska
stipendium som är resekostnader och vid
avsett för andra ändamål körning med egen bil inte
och som inte utgår överstiger det avdrag som
periodiskt och inte medges för kostnader för
utgör ersättning för resor med egen bil
enligt den schablon som vad som vid bodelning
anges i punkt 4 av tillfallit make eller
anvisningarna till 33 ; sambo eller vad som
hittelön samt förvärvats genom arv,
ersättning till den som testamente, fördel av
i särskilt fall räddat oskiftat bo eller gåva;
person eller egendom i vinst i svenskt
fara eller bidragit lotteri eller vinst vid
till avslöjande eller vinstdragning på här i
gripande av person som riket utfärdade
begått brott; premieobligationer och
sedvanlig ersättning ej heller sådan vinst i
till den som lämnat utländskt lotteri eller
organ, blod eller vid vinstdragning på
modersmjölk; utländska premieobli-
tävlingsvinst som inte gationer, som uppgår till
hänför sig till högst 100 kronor;
anställning eller upp- ersättning, som på grund
drag och som utgår i av försäkring jämlikt lagen
annan form än kontant (1962:381) om allmän
eller därmed likställd försäkring, lagen
ersättning, om vinsten (1954:243) om
avser minnesföremål elleryrkesskadeförsäkring eller
värdet inte överstiger lagen (1976:380) om
0,03 basbelopp avrundat arbetsskadeförsäkring
till närmaste hundratal tillfallit den försäkrade,
kronor; om icke ersättningen
sådan gottgörelse för grundas på förvärvsinkomst
utgift eller kostnad eller utgör föräldra-
som arbetsgivare penning, så ock sådan
uppburit från ersättning enligt annan
personalstiftelse ur lag eller särskild
medel, för vilka avdrag författning, som utgått
icke medgivits vid annorledes än på grund av
taxering, vid första sjukförsäkring, som nyss
tillfälle dylika medel sagts, till någon vid
finnas i stiftelsen; sjukdom eller olycksfall
gottgörelse som i arbete eller under
arbetsgivare uppburit militärtjänstgöring eller i
från pensionsstiftelse, fall som avses i lagen
till den del stiftelsen (1977:265) om statligt
ej ägt andra medel för personskadeskydd eller
att lämna gottgörelsen änlagen (1977:267) om
sådana för vilka avdrag krigsskadeersättning till
icke åtnjutits vid av- sjömän om icke ersättningen
sättning till stiftel- grundas på förvärvsinkomst,
sen; ävensom ersättning, vilken
intäkter av försäljningvid sjukdom eller
av vilt växande bär och olycksfall tillfallit
svampar samt kottar som någon på grund av annan
den skattskyldige själv försäkring, som icke
plockat till den del tagits i samband med
intäkterna under ett tjänst, dock att till
beskattningsår inte över-skattepliktig inkomst
stiger 5 000 kronor och räknas ersättning i form
inte kan hänföras till av pension eller i form
näringsverksamhet som av livränta i den mån
utgör rörelse eller till livräntan är skattepliktig
lön eller liknande förmån;enligt 32 1 eller
ränta enligt 61 lagen
(1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt, 69 1 och
2 mom., 69 a tredje 2 mom., så ock ersättning
stycket eller 75 a som utgår på grund av
fjärde stycket uppbörds- trafikförsäkring eller
lagen (1953:272), 36 3 annan an-
mom. lagen (1958:295) svarighetsförsäkring eller
om sjömansskatt, 50 på grund av skadeståndsför-
lagen (1968:430) om säkring och avser förlorad
mervärdeskatt, 22 inkomst av skattepliktig
tullagen (1973:670), 20 natur;
lagen (1982:1006) om belopp, som till följd
avdrags- och av försäkringsfall eller
uppgiftsskyldighet återköp av försäkringen
beträffande vissa upp- utgått på grund av
dragsersättningar, 5 kapitalförsäkring, samt
kap. 13 lagen belopp som arbetsgivare
(1984:151) om punkt- utan att försäkring har
skatter och pris- tecknats för anställdas
regleringsavgifter, 40 räkning betalar ut och
lagen (1984:404) om som motsvarar ersättning
stämpelskatt vid på grund av grupplivförsäk-
inskriv- ring, i den mån beloppet
ningsmyndigheter, 24 inte väsentligt överstiger
lagen (1984:668) om vad som utgår för
uppbörd av socialav- befattningshavare i
gifter från arbetsgivare statens tjänst;
eller 32 och 34 försäkringsersättning
tullagen (l987:1065); eller annan ersättning för
ränta som enligt skada på egendom, dock
bestämmelserna i 3 kap. att skatteplikt före-
23 4 och 5 lagen ligger dels i den mån
(1990:325) om ersättningen avser annan
självdeklaration och byggnad än privatbostad
kontrolluppgifter inte eller markanläggning,
redovisas i kontroll- dels i den mån köpe-
uppgift om sådan ränta förskilling, som skulle ha
den skattskyldige under influtit om den försäkrade
ett beskattningsår eller skadade egendomen
sammanlagt inte uppgår i stället hade sålts, hade
till 500 kronor. varit att hänföra till
Beträffande ersättning intäkt av näringsverk-
som utfaller på grund av samhet och dels i den mån
avtalsgruppsjukförsäkringersättningen eljest
gäller särskilda bestäm- motsvarar skattepliktig
melser i 32 3 a mom. intäkt av eller av-
och punkt 12 av dragsgill omkostnad för
anvisningarna till 22 näringsverksamhet;
vinstandel, återbäring
eller pre-
mieåterbetalning, som
utgått på grund av annan
personförsäkring än
pensionsförsäkring eller
sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som
tagits i samband med
tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av
skadeförsäkring, för vilken
rätt till avdrag för
premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen
(1956:293) om ersättning
åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på
förvärvsinkomst;
periodiskt understöd
eller därmed jämförlig
periodisk intäkt, som
icke utgör vederlag vid
avyttring av egendom, i
den mån givaren enligt 20
eller punkt 5 av an-
visningarna till 46
icke är be-

rättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier för
mottagarens utbildning;
stipendium som är
avsett för andra ändamål
och som inte utgår perio-
diskt och inte utgör
ersättning för arbete som
har utförts eller skall
utföras för utgivarens räk-
ning;
studiestöd enligt 3
eller 4 kap. överstiger faktiska
studiestödslagen resekostnader och vid
(1973:349), inter- körning med egen bil inte
natbidrag, studielån och överstiger det avdrag som
resekostnadsersättning medges för kostnader för
enligt 6 och 7 kap. resor med egen bil
samma lag samt sådant enligt den schablon som
särskilt bidrag vilket anges i punkt 4 av
enligt av regeringen anvisningarna till 33 ;
eller statlig myndighet hittelön samt ersättning
meddelade bestämmelser till den som i särskilt
utgår till deltagare i fall räddat person eller
arbetsmarknadsutbild- egendom i fara eller
ning samt med dem i bidragit till avslöjande
fråga om sådant bidrag eller gripande av person
likställda, och äger i som begått brott;
följd härav de sedvanlig ersättning
bidragsberättigade icke till den som lämnat
göra avdrag för kostnaderorgan, blod eller
som avsetts skola modersmjölk; tävlingsvinst
bestridas med bidrag av som inte hän- för sig till
förevarande slag; anställning eller uppdrag
och som utgår i annan
introduktionsersättning form än kontant eller där-
enligt lagen med likställd ersättning,
(1992:1068) om om vinsten avser min-
introduktionsersättning nesföremål eller värdet
för flyktingar och vissa inte överstiger 0,03 bas-
andra utlänningar; belopp avrundat till
allmänt barnbidrag och närmaste hundratal
förlängt barnbidrag, samtkronor;
barnpension enligt sådan gottgörelse för
lagen om allmän försäkringutgift eller kostnad som
till den del pensionen arbetsgivare uppburit
för varje månad den avserfrån personalstiftelse ur
inte överstiger en medel, för vilka avdrag
tolftedel av fyrtio icke medgivits vid
procent eller, vid taxering, vid första
pension efter båda tillfälle dylika medel
föräldrarna, åttio finnas i stiftelsen;
procent, av basbeloppet gottgörelse som
den månad pensionen arbetsgivare uppburit
avser samt sådan i 17 från pensionsstiftelse,
kap. 2 lagen till den del stiftelsen
(1962:381) om allmän ej ägt andra medel för att
försäkring angiven lämna gottgörelsen än sådana
livränta i form av för vilka avdrag icke
efterlevandelivränta åtnjutits vid avsättning
till barn enligt lagen till stiftelsen;
(1954:243) om intäkter av försäljning
yrkesskadeförsäkring av vilt växande bär och
eller enligt annan i svampar samt kottar som
nämnda lagrum angiven den skattskyldige själv
författning till den del plockat till den del
livräntan föranlett intäkterna under ett
minskning av sådan del beskattningsår inte över-
av barnpension som inte stiger 5 000 kronor och
är skattepliktig; inte kan hänföras till
lön eller annan näringsverksamhet som
gottgörelse, för vilken utgör rörelse eller till
skall erläggas skatt lön eller liknande förmån;
enligt lagen (1958:295) ränta enligt 61 lagen
om sjömansskatt; (1941:416) om arvsskatt
kontantunderstöd, som och gåvoskatt, 69 1 och
utgives av 2 mom., 69 a tredje
arbetslöshetsnämnd med stycket eller 75 a
bidrag av statsmedel; fjärde stycket
handikappersättning uppbördslagen (1953:272),
enligt 9 kap. 2 och 3 36 3 mom. lagen
lagen om allmän för- (1958:295) om
säkring, sådan del av sjömansskatt, 50 lagen
vårdbidrag enligt 9 kap. (1968:430) om
4 och 4 a samma lag mervärdeskatt, 22
som utgör ersättning för tullagen (1973:670), 20
mer-kostnader, lagen (1982:1006) om
ersättning för mer- avdrags- och
utgifter för resor uppgiftsskyldighet
enligt 3 kap. 7 a beträffande vissa upp-
samma lag, särskilt pen- dragsersättningar, 5 kap.
sionstillägg enligt 13 lagen (1984:151) om
lagen (1990:773) om punktskatter och pris-
särskilt pensionstillägg regleringsavgifter, 40
till folkpension för lagen (1984:404) om
långvarig vård av sjukt stämpelskatt vid
eller handikappat barn inskrivningsmyndigheter,
samt hemsjukvårdsbidrag 24 lagen (1984:668) om
och hemvårdsbidrag, som uppbörd av socialavgifter
utges av kommunala från arbetsgivare eller
eller lands- 32 och 34 tullagen
tingskommunala medel (l987:1065);
till den vårdbehövande; ränta som enligt
assistansersättning bestämmelserna i 3 kap.
enligt lagen (1993:389) 23 4 och 5 lagen
om assistansersättning (1990:325) om
och ekonomiskt stöd till självdeklaration och
kostnader för personlig kontrolluppgifter inte
assistans enligt lagen redovisas i
(1993:387) om stöd och kontrolluppgift om sådan
service till vissa ränta för den
funktionshindrade; skattskyldige under ett
bostadstillägg enligt beskattningsår sammanlagt
lagen (1994:00) om inte uppgår till 500
bostadstillägg till kronor.
pensionärer; Beträffande ersättning
hustrutillägg enligt som utfaller på grund av
lagen (1994:00) om avtalsgruppsjukförsäkring
hustrutillägg i vissa gäller särskilda bestäm-
fall då make uppbär folk-melser i 32 3 a mom.
pension; och punkt 12 av
kommunalt anvisningarna till 22 .
bostadstillägg till
handikappade;
bostadsbidrag som
avses i lagen
(1988:786) om
bostadsbidrag och lagen
(1993:737) om bostads-
bidrag;
bidrag enligt lagen
(1988:1463) om bidrag
vid adoption av ut-
ländska barn;
bidrag enligt lagen
(1992:148) om särskilt
bidrag till ensamstående
med barn;
ersättning som
fastställts av allmän
domstol eller utgått av
allmänna medel till den
som - utan att det
skett yrkesmässigt -
inställt sig inför
domstol eller annan
myndighet, om
ersättningen avser
reseersättning,
traktamente eller
ersättning för
tidsspillan;
förmån av fri resa till
eller från
anställningsintervju
eller kostnads-ersätt-
ning för sådan resa till
den del förmånen eller
ersättningen avser resa
inom riket och, såvitt
gäller ersättningen, till
den del den inte

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid
1996 års taxering.
10

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ha
följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 1Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel
tillämpas
också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.
En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten
uppbära
preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar
produkten av
antalet skattekronor i kommunen enligt skattemyndighetens beslut
enligt 4 kap. 2
taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt
(skatteunder-
laget) året före beskattningsåret, den skattesats som har beslutats
för beskatt-
ningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje stycket som har
fastställts i
december året före beskattningsåret.
I december varje år skall regeringen, eller den myndighet
regeringen
bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den
uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket.
Den ena skall
avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret.
Den andra
skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och
beskattningsåret.

Vad som återstår, sedan Vad som återstår, sedan
avräkning har skett avräkning har skett
enligt 52 uppbördslagenenligt 52 uppbördslagen
(1953:272), 16 lagen (1953:272), 12 lagen
(1962:392) om hustru- (1984: 668) om uppbörd av
tillägg och kommunalt socialavgifter från
bostadstillägg till arbetsgivare och 8
folkpension, 12 lagen lagen (1987: 560) om
(1984:668) om uppbörd av skatteutjäm-ningsavgift,
socialavgifter från skall skattemyndigheten
arbetsgivare och 8 fördelat per månad utan-
lagen (1987:560) om ordna till kommunen den
skatteutjämningsavgift, tredje vardagen räknat
skall skattemyndigheten från den 17 i månaden,
fördelat per månad varvid dag som enligt 2
utanordna till kommunen lagen (1930:173) om
den tredje vardagen beräkning av lagstadgad
räknat från den 17 i tid jämställs med allmän
månaden, varvid dag som helgdag inte skall
enligt 2 lagen medräknas. Är kommunens
(1930:173) om beräkning fordran inte uträknad vid
av lagstadgad tid utbetalningstillfällena i
jämställs med allmän månaderna januari och
helgdag inte skall med- februari, skall
räknas. Är kommunens utbetalningarna dessa må-
fordran inte uträknad nader grundas på samma
vid utbetal- belopp som utbetalningen
ningstillfällena i må- i december månad det
naderna januari och föregående året. När
februari, skall ut- särskilda skäl föranleder
betalningarna dessa det får skattemyndigheten
månader grundas på samma dock förordna att
belopp som utbetal- utbetalningen skall
ningen i december månad grundas
det föregående året. När
särskilda skäl
på ett annat belopp. Om
1 Senaste lydelse något av de belopp som
1992:1584. utbetalningen i månaderna
föranleder det får januari och februari
skattemyndigheten dock grundats på inte
förordna att utbetal- motsvarar en tolftedel
ningen skall grundas på av kommunens fordran,
ett annat belopp. Om skall den jämkning som
något av de belopp som föranleds av detta ske i
utbetalningen i fråga om utbetalningen i
månaderna januari och mars månad.
februari grundats på
inte motsvarar en
tolftedel av kommunens
fordran, skall den
jämkning som föranleds av
detta ske i fråga om
utbetalningen i mars
månad.
En delavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen skall ske
när den
årliga taxeringen under beskattningsåret har avslutats.
Delavräkningen sker med
utgångspunkt i ett belopp motsvarande produkten av skatteunderlaget
enligt
nämnda taxering, den skattesats som har beslutats för
beskattningsåret och
uppräkningsfaktorn för beskattningsåret (omräknade preliminära kommu-
nalskattemedel). Om detta belopp överstiger det belopp som kommunen
har uppburit
enligt andra stycket, skall skattemyndigheten betala ut överskjutande
belopp
till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala
mellanskillnaden.
Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari året efter
beskattningsåret.
En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga
taxeringen
under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av
skatteunderlaget
enligt den taxeringen och den skattesats som har beslutats för
beskattningsåret
utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om dessa överstiger de
omräknade
preliminära kommunalskattemedlen enligt femte stycket skall
skattemyndigheten
betala ut överskjutande belopp till kommunen. I motsatt fall skall
kommunen
återbetala mellanskillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall
göras i
januari andra året efter beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
11

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
-lag om bostadstillägg till pensionärer,
-lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,
-lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
-lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring,
-lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
-lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
-lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
-lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m;
2.till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95
underfemte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000kronor.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs följande.

Rätten till bostadstillägg

1 Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i
Sverige samt
uppbär
1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller
särskild
efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. hustrutillägg enligt lagen (1994:00) om hustrutillägg i vissa
fall då make
uppbär folkpension, eller
3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om
ändring i lagen om allmän försäkring.
Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär
ålderspension för
tid före den månad han fyller 65 år.
Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 till pensionär som
uppbär
bostadstillägg enligt denna lag.

Bostadstilläggets omfattning

2 Bostadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad
och lämnas
endast för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga
boende
(permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas
bostadstillägg
endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum.

Pensionär som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i en
liknande
inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga
permanent-
bostad under högst sex månader från det att försäkringskassan bedömt
vistelsen
eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande.
Bostadstillägg lämnas ej för sådan bostadskostnad som fastställts
med
beaktande av pensionärens inkomst.

3 Bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åtskild
från sin
make eller maka, skall likställas med ogift person, om inte särskilda
skäl talar
mot detta.
Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop
med någon
som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn
tillsammans med.

Bostadstilläggets storlek

4 Bostadstillägg lämnas med 85 procent av bostadskostnaden per
månad av den
del som överstiger 100 kronor men inte 4 000 kronor.
För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas
inte
bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per
månad. I fråga
om makar tillämpas dock första stycket.

5 Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av
pensionärens
årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år
räknat, som
någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.
Som årsinkomst räknas inte
1. allmänt barnbidrag,
2. vårdnadsbidrag1,
3. folkpension,
4. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller pension
enligt utländsk lagstiftning till den del pensionen föranlett
minskning av
pensionstillskott enligt 3 lagen (1969:205) om pensionstillskott
eller av
barntillägg enligt 9 kap. 1 sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta
lagrums lydelse vid utgången av år 1989,
5. livränta som avses i 17 kap. 2 lagen om allmän försäkring i
vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att
utge,
6. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
7. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,
8. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,
9. socialbidrag,
10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
11.familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),
12. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som
avses
i 5 kommunalskattelagen (1928:370),
13. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för
ersättning till neurosedynskadade.
Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att
vara en
kostnadsersättning.

1 Under förutsättning att riksdagen antar förslaget i prop.
1993/94:148.
För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas
sådan intäkt
av tjänst som avses i 32 1 mom. a) kommunalskattelagen (1928:370)
eller sådan
intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i 11 kap. 3 lagen
(1962:381) om
allmän försäkring.
Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33
1 mom.
kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån
sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhållsbidrag till
före detta
make i den utsträckning som anges i 46 samma lag.
För den som uppbär partiell förtidspension skall vid
inkomstberäkningen
bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension
jämte däremot
svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med
beaktande
av bestämmelserna i 17 kap. 2 lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som
fastställs av
regeringen.
Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av
förmögenhetsvärdet
för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkastning skall dock
denna höjas
med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för
den som är
gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid
beräkning av
förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller
privatbostad som
avses i 5 kommunalskattelagen inte beaktas.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas
utgöra hälften
av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde stycket
skall i
sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda
förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal

kronor.

Minskning av bostadstillägg

6 Bostadstillägget minskas med trettiofem procent av den
pensionsberättigades
framräknade årsinkomst enligt 5 . Till den del årsinkomsten
överstiger ett och
ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän
försäkring
minskas bostadstillägget dock med fyrtio procent av inkomsten.
Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till
närmaste hela
krontal som är jämnt delbart med tolv. Bostadstillägg understigande
tjugofem
kronor betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen
sker dock
utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.

Beräkning av särskilt bostadstillägg

7 Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt
bostadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den
pensionsberättigades
inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en
skälig
levnadsnivå , allt räknat per månad.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster,
nämligen
1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock
inte
handikappersättning,
2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott
och
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del
pensionen
föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet
dock minskat
med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtidspension,
3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt
pensions-
tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn,
4. bostadstillägg enligt denna lag,
5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av
årsinkomst enligt
5 .
Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid
anses
utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för den
som är
ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två procent för
den som är

gift.

Ändrade förhållanden

8 Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att
utan oskäligt
dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassa inom vars
verksamhetsområde
han är folkbokförd
1. om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt
förbättrats,
2. om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras,
eller
3. om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap.
Uppgiftsskyldigheten åligger i stället
1. förmyndaren, om den bidragsberättigade är omyndig,
2. gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den
bidrags-
berättigade har en sådan och om skyldigheten kan anses ingå i dennes
uppdrag,
eller
3. den myndighet eller person som tar emot bostadstillägget i
stället för den
bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare.

9 Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer
tilläggets
storlek har ändrats.
Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de
fall den del
av årsinkomsten ändras som utgörs av folkpension, pensionstillskott,
tilläggspension eller en därmed jämförlig utländsk ersättning,
avtalspension
eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, delpension
eller
arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.
Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när
hyra för
hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om den
bidrags-
berättigade har medgett det.
En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden
efter den
månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av
bostadstillägget
skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden
har
uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den
månaden.

Ansökan m.m.

10 Frågor om bostadstillägg enligt denna lag handhas av
Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna.

11 Ansökan om bostadstillägg görs skriftligen hos
försäkringskassan. Ansökan
skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den sökandes
rätt samt
en av den sökande och, om han är gift, hans maka underskriven
förklaring på
heder och samvete att de lämnade upplysningarna stämmer överens med
sanningen.
För en sökande som är omyndig eller har god man eller förvaltare
enligt
föräldrabalken skall förklaringen avges av förmyndaren eller, om det
kan anses
följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.
Bostadstillägg lämnas från och med den månad då rätt till förmånen
inträtt,
dock tidigast tre månader före ansökningsmånaden.

12 Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande
inrättningar skall
på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna
försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande
som är av
betydelse för tillämpning av denna lag.

Återbetalning

13 Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att
fullgöra
en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt
förorsakat att
bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har
någon på
annat sätt obehörigen eller med för högt belopp uppburit
bostadstillägg och har
han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som för
mycket
utbetalats, om inte i särskilt fall anledning föreligger att helt
eller delvis
efterge återbetalningsskyldigheten.
Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket,
får vid
senare utbetalning av bostadstillägg eller annan ersättning som
betalas ut av
allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på
vad som
betalats ut för mycket.

Överklagande m.m.

14 Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 lagen (1962:381) om allmän
försäkring om
omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande
av
försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i
ärenden om
bostadstillägg enligt denna lag.
Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har
fattats av en
tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala bostadstillägg
skall göras
av socialförsäkringsnämnd, om det belopp som utbetalats för mycket
överstiger 10
procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen om allmän försäkring.

Övriga bestämmelser

15 Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall
tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:
16 kap. 12 om utbetalning till annan,
17 kap. 1 om sammanträffande av förmåner,
18 kap. 2 om tillsyn,
20 kap. 2 a om provisoriskt beslut,
20 kap. 5 om preskription av bidrag,
20 kap. 6 om förbud mot utmätning och om överlåtelse av
ersättning,
20 kap. 9 om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala
myndigheter,
arbetsgivare m.fl.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1962:392)
om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen
(1991:162)
om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall upphöra
att gälla.
2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostads-
tillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om kommunalt
bostadstillägg som
avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant bostadstillägg efter
den 1
januari 1995 skall det bekostas av staten.
3. Bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till
folkpension skall tillämpas i fråga om särskilt kommunalt
bostadstillägg som
avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant bostadstillägg efter
den 1
januari 1995 skall det bekostas av staten.
4. Under åren 1995 - 1998 får en kommun med egna medel lämna
kompletterande
bostadstillägg utöver vad som anges i 4 . För sådant bostadstillägg
gäller i
övrigt vad som anges i denna lag.
5. Lämnas kompletterande bostadstillägg enligt punkt 4 skall
minskning enligt
6 första stycket först göras på det statliga bostadstillägget.
4

2.2 Förslag till

Lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension

Härigenom föreskrivs följande.

1 Hustrutillägg lämnas enligt bestämmelserna i denna lag till
kvinnor som är
bosatta i Sverige och som är födda år 1934 eller tidigare.
Rätt till hustrutillägg har en sådan kvinna för tiden före den
månad då hon
fyller 65 år, om hennes make uppbär folkpension i form av
förtidspension eller
har fyllt 65 år och uppbär folkpension i form av ålderspension. För
denna rätt
förutsätts vidare att hon själv inte uppbär folkpension och att
makarna har
varit gifta minst 5 år.
Om det finns särskilda skäl, får hustrutillägg lämnas även om
makarna varit
gifta kortare tid än 5 år.

2 Hustrutillägg skall, om inte annat följer av vad som föreskrivs i
andra
stycket eller 3 , för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena
sidan det
sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspension till
två makar
jämte två pensionstillskott till ålderspension enligt lagen
(1969:205) om
pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel
ålderspension
till den som är ogift jämte ett sådant pensionstillskott.
Ålderspensionerna och
pensionstillskotten beräknas för år och under förutsättning att de
börjat
betalas ut från och med den månad varunder den pensionsberättigade
fyllt 65 år.
I fall då mannens ålders- eller förtidspension enligt
bestämmelserna i 5 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring utges med viss andel av
oavkortad sådan
pension, utgör hustrutillägget motsvarande andel av det hustrutillägg
som anges
i första stycket

3 Hustrutillägg minskas med 60 procent av årsinkomsten beräknad
enligt 5
lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer.
Om rätt föreligger till såväl hustrutillägg som bostadstillägg till
pensio-
närer skall på grund av årsinkomsten först det utgående
bostadstillägget minskas
enligt 6 lagen om bostadstillägg till pensionärer och därefter
hustrutillägget.
Om hustrutillägg med tillämpning av 2 andra stycket skall utges
med viss
andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till
årsinkomst
beräknas på ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkningen enligt
2 andra
stycket göras först på det belopp som framkommer efter denna
minskning.

4 Bestämmelser som finns i 3 och 8-15 lagen (1994:00) om
bostadstillägg
till pensionärer skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om
hustrutillägg.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostads-
tillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om hustrutillägg som
avser
tiden före ikraftträdandet.
3. Om någon som är berättigad till hustrutillägg enligt denna lag
vid utgången
av år 1994 uppbär hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension skall förmånen anses utgå
med stöd av
denna lag.
4. För kvinnor som är födda 1935 eller senare och som hade rätt
till
hustrutillägg för december 1989 och som vid utgången av år 1994
alltjämt uppbär
sådant tillägg skall bestämmelserna i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg tillämpas. Om i fall som nu sagts
hustrutillägg upphör
att utges efter den 1 januari 1995 föreligger inte längre rätt till
en sådan
förmån.
5. För kvinna som vid utgången av år 1992 och därefter har uppburit
hustrutillägg och som vid utgången av år 1994 alltjämt uppbär sådant
tillägg
skall minskning på grund av andelsberäkning som anges i 2 andra
stycket ej
ske.
5

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän
försäkring1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.
6 2
Om pensionstillskott, Om pensionstillskott,
hustrutillägg och kom- hustrutillägg och bo-
munalt bostadstillägg stadstillägg samt särskilt
samt särskilt pensions- pensionstillägg gäller
tillägg gäller särskilda särskilda bestämmelser.
föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1990:774.
6

2.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:382) angående införande
av lagen
om allmän försäkring
dels att 13 skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994,
dels att 16 och 32 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 1
Bestämmelserna i Bestämmelserna i tredje
tredje stycket stycket punkterna 1-4
punkterna 1-4 övergångs- övergångsbestämmelserna
bestämmelserna till till lagen (1960:99)
lagen (1960:99) angående angående ändring i lagen
ändring i lagen den den 29 juni 1946 (nr
29 juni 1946 (nr 431) 431) om folkpensionering
om folkpensionering skall fortfarande tilläm-
skall fortfarande pas. Beträffande änkepen-
tillämpas. Beträffande sion efter man, som
änkepension efter man, avlidit före den 1 juli
som avlidit före den 1960, skall dock i
1 juli 1960, skall dock stället för 8 första
i stället för 8 första stycket lagen om
stycket lagen om folkpensionering i
folkpensionering i lagrummets lydelse före
lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att
nämnda tidpunkt gälla, sådan pension minskas med
att sådan pension mins- 35 procent av den
kas med 35 procent av pensionsberättigades
den del av den årsinkomst. Vid
pensionsberättigades tillämpning i fall som nu
årsinkomst, som över- sagts av 13 2 mom.
stiger 1 000 kronor. sistnämnda lag skall även
Vid tillämpning i fall procenttalet 20 utbytas
som nu sagts av 13 mot 10 samt beloppet
2 mom. sistnämnda lag 20 000 kronor utbytas
skall även procenttalet mot 75 000 kronor. Vid
20 utbytas mot 10 samt inkomstberäkningen bort-
beloppet 20 000 kronor ses från inkomst av sådan
utbytas mot 75 000 privatbostadsfastighet
kronor. Vid inkomst- eller privatbostad som
beräkningen bortses från avses i 5 kom-
inkomst av sådan privat- munalskattelagen
bostadsfastighet eller (1928:370). Vid beräkning
privatbostad som avses av förmögenhet skall värdet
i 5 kommunalskatte- av sådan privatbostads-
lagen (1928:370). Vid fastighet eller
beräkning av förmögenhet privatbostad inte be-
skall värdet av sådan
privatbostadsfastighet aktas.
eller privatbostad inte
beaktas.
32 2 Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som
inträffat före den
1 juli 1960, skall prövas av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den för-
säkrade är inskriven.

Vid omräkning av Vid omräkning av förmåns-
förmånsbeloppen för beloppen för änkepensioner
änkepensioner till följd till följd av ändrade
av ändrade förhållanden förhållanden gäller i
gäller i tillämpliga tillämpliga delar bestäm-
delar bestämmelserna i melserna i

1 Senaste lydelse
1990:779. 9 lagen (1994:00) om
2 Senaste lydelse bostadstillägg till
1986:141. pensionärer.
6 lagen (1962:392) om
hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg
till folkpension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser
gäller
fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före
ikraftträdander.
7

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att 5 lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5
Pensionstillskott Pensionstillskott till
till änkepension enligt änkepension enligt 16
16 lagen den 25 maj lagen den 25 maj 1962
1962 (nr 382) angående (nr 382) angående
införande av lagen om införande av lagen om
allmän försäkring skall allmän försäkring skall utgå
utgå efter samma grunder efter samma grunder som
som änkepensionen. änkepensionen. Minskning
Minskning av av pensionstillskottet
pensionstillskottet med med hänsyn till den
hänsyn till den pensionsberättigades
pensionsberättigades inkomst skall göras först
inkomst skall göras förstsedan bostadstillägg helt
sedan kommunalt bortfallit men innan
bostadstillägg helt minskning sker av änke-
bortfallit men innan pensionen.
minskning sker av
änkepensionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
8

2.6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 12 lagen (1993:737) om bostadsbidrag
skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12
Rätt till Rätt till bostadsbidrag
bostadsbidrag har den har den som
som 1. har fyllt 18 år och
1. har fyllt 18 år och 2. bor i en bostad som
2. bor i en bostad han eller hon äger eller
som han eller hon äger innehar med hyres- eller
eller innehar med bostadsrätt.
hyres- eller Bostadsbidrag enligt
bostadsrätt. första stycket lämnas inte
Bostadsbidrag enligt om sökanden eller dennes
första stycket lämnas make
inte om sökanden eller 1. har barn som
dennes make berättigar till bostads-
1. har barn som bidrag till barnfamiljer
berättigar till bostads- eller
bidrag till 2. får bostadstillägg
barnfamiljer eller enligt lagen (1994:00)
2. får kommunalt om bostadstillägg till
bostadstillägg enligt pensionärer eller på grund
lagen (1962:392) om av bestämmelserna om
hustrutillägg och inkomstprövning inte får
kommunalt bostadstillägg sådant tillägg.
till folkpension eller
på grund av
bestämmelserna om
inkomstprövning inte får
sådant tillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
9

2.7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning arbete som har utförts
tillfallit make eller eller skall utföras för
sambo eller vad som utgivarens räkning;
förvärvats genom arv, studiestöd enligt 3
testamente, fördel av eller 4 kap. studiestöds-
oskiftat bo eller gåva; lagen (1973:349), inter-
vinst i svenskt natbidrag, studielån och
lotteri eller vinst vid resekostnadsersättning
vinstdragning på här i enligt 6 och 7 kap.
riket utfärdade samma lag samt sådant sär-
premieobligationer och skilt bidrag vilket
ej heller sådan vinst i enligt av regeringen
utländskt lotteri eller eller statlig myndighet
vid vinstdragning på meddelade bestämmelser
utländska premieobliga- utgår till deltagare i
tioner, som uppgår till arbetsmarknadsutbildning
högst 100 kronor; samt med dem i fråga om
ersättning, som på sådant bidrag likställda,
grund av försäkring och äger i följd härav de
jämlikt lagen (1962:381) bidragsberättigade icke
om allmän försäkring, göra avdrag för kostnader
lagen (1954:243) om som avsetts skola be-
yrkesskadeförsäkring stridas med bidrag av
eller lagen (1976:380) förevarande slag;
om arbetsskadeförsäkring introduktionsersättning
tillfallit den försäk- enligt lagen (1992:1068)
rade, om icke ersätt- om introduktionser-
ningen grundas på för- sättning för flyktingar
värvsinkomst eller utgör och vissa andra
föräldrapenning, så ock utlänningar;
sådan ersättning enligt allmänt barnbidrag och
annan lag eller särskild förlängt barnbidrag, samt
författning, som utgått barnpension enligt lagen
annorledes än på grund avom allmän försäkring till
sjukförsäkring, som nyss den del pensionen för
sagts, till någon vid varje månad den avser
sjukdom eller inte överstiger en
olycksfall i arbete tolftedel av fyrtio pro-
eller under militär- cent eller, vid pension
tjänstgöring eller i fallefter båda föräldrarna,
som avses i lagen åttio procent, av
(1977:265) om statligt basbeloppet den månad
personskadeskydd eller pensionen avser samt
lagen (1977:267) om sådan i 17 kap. 2 lagen
krigsskadeersättning (1962:381) om allmän
till sjömän om icke försäkring angiven livränta
ersättningen grundas på i form av efter-
förvärvsinkomst, ävensom levandelivränta till barn
ersättning, vilken vid enligt lagen (1954:243)
sjukdom eller olycks- om yrkesskadeförsäkring
fall tillfallit någon på eller enligt annan i
grund av annan nämnda lagrum angiven
försäkring, som icke författning till den del
tagits i samband med livräntan föranlett minsk-
tjänst, dock att till ning av sådan del av
skattepliktig inkomst barnpension som inte är
räknas ersättning i form skattepliktig;
av pension eller i form lön eller annan
av livränta i den mån gottgörelse, för vilken
livräntan är skatteplik- skall erläggas skatt
tig enligt 32 1 enligt lagen (1958:295)
eller om sjömansskatt;
kontantunderstöd, som
utgives av arbetslös-
1 Senaste lydelse hetsnämnd med bidrag av
1993:1523. statsmedel;
2 mom., så ock ersättning handikappersättning
som utgår på grund av enligt 9 kap. 2 och 3
trafikförsäkring eller lagen om allmän försäkring,
annan an- sådan del av vårdbidrag
svarighetsförsäkring enligt 9 kap. 4 och 4 a
eller på grund av ska- samma lag som utgör
deståndsförsäkring och ersättning för mer-
avser förlorad inkomst kostnader, ersättning för
av skattepliktig natur; merutgifter för resor
belopp, som till följd enligt 3 kap. 7 a samma
av försäkringsfall eller lag, särskilt pension-
återköp av försäkringen stillägg enligt lagen
utgått på grund av (1990:773) om särskilt
kapitalförsäkring, samt pensionstillägg till
belopp som arbetsgivare folkpension för långvarig
utan att försäkring har vård av ett sjukt eller
tecknats för anställdas handikappat barn samt
räkning betalar ut och hemsjukvårdsbidrag och
som motsvarar ersättning hemvårdsbidrag, som
på grund av gruppliv- utges av kommunala
försäkring, i den mån eller landstingskommu-
beloppet inte väsentligt nala medel till den
överstiger vad som utgår vårdbehövande;
för befattningshavare i assistansersättning
statens tjänst; enligt lagen (1993:389)
försäkringsersättning om assistansersättning
eller annan ersättning och ekonomiskt stöd till
för skada på egendom, kostnader för personlig
dock att skatteplikt assistans enligt lagen
föreligger dels i den mån(1993:387) om stöd och
ersättningen avser annan service till vissa funk-
byggnad än privatbostad tionshindrade;
eller markanläggning, kommunalt
dels i den mån bostadstillägg enligt
köpeskilling, som skulle lagen (1962:392) om
ha influtit om den hustrutillägg och
försäkrade eller skadade kommunalt bostadstillägg
egendomen i stället hade till folkpension;
sålts, hade varit att
hänföra till intäkt av
näringsverksamhet och kommunalt
dels i den mån bostadstillägg till
ersättningen eljest handikappade;
motsvarar skattepliktig bostadsbidrag som
intäkt av eller avdrags- avses i lagen (1988:786)
gill omkostnad för om bostadsbidrag och
näringsverksamhet; lagen (1993:737) om
vinstandel, återbäring bostadsbidrag;
eller premieåterbetal- bidrag enligt lagen
ning, som utgått på grund(1988:1463) om bidrag
av annan personförsäkringvid adoption av utländska
än pensionsförsäkring barn;
eller sådan sjuk- eller bidrag enligt lagen
olycksfallsförsäkring som(1992:148) om särskilt
tagits i samband med bidrag till ensamstående
tjänst, samt vinstandel, med barn;
som utgått på grund av ersättning som
skadeförsäkring, för fastställts av allmän
vilken rätt till avdrag domstol eller utgått av
för premie icke allmänna medel till den
förelegat; som - utan att det skett
ersättning jämlikt yrkesmässigt - inställt
lagen (1956:293) om er- sig inför domstol eller
sättning åt smittbärare omannan myndighet, om
icke ersättningen grun- ersättningen avser
das på förvärvsinkomst; reseersättning,
periodiskt understöd traktamente eller
eller därmed jämförlig ersättning för
periodisk intäkt, som tidsspillan;
icke utgör vederlag vid förmån av fri resa till
avyttring av egendom, i eller från anställnings-
den mån givaren enligt intervju eller
20 eller punkt 5 av kostnads-ersättning för
anvisningarna till 46 sådan resa till den del
icke är be- förmånen eller ersättningen
rättigad till avdrag för avser resa inom riket
utgivet belopp; och, såvitt gäller ersätt-
stipendier för ningen, till den del den
mottagarens utbildning; inte överstiger faktiska
stipendium som är resekostnader och vid
avsett för andra ändamål körning med egen bil inte
och som inte utgår överstiger det avdrag som
periodiskt och inte medges för kostnader för
utgör ersättning för resor med egen bil
enligt den schablon som vad som vid bodelning
anges i punkt 4 av tillfallit make eller
anvisningarna till 33 ; sambo eller vad som
hittelön samt förvärvats genom arv,
ersättning till den som testamente, fördel av
i särskilt fall räddat oskiftat bo eller gåva;
person eller egendom i vinst i svenskt
fara eller bidragit lotteri eller vinst vid
till avslöjande eller vinstdragning på här i
gripande av person som riket utfärdade
begått brott; premieobligationer och
sedvanlig ersättning ej heller sådan vinst i
till den som lämnat utländskt lotteri eller
organ, blod eller vid vinstdragning på
modersmjölk; utländska premieobli-
tävlingsvinst som inte gationer, som uppgår till
hänför sig till högst 100 kronor;
anställning eller upp- ersättning, som på grund
drag och som utgår i av försäkring jämlikt lagen
annan form än kontant (1962:381) om allmän
eller därmed likställd försäkring, lagen
ersättning, om vinsten (1954:243) om
avser minnesföremål elleryrkesskadeförsäkring eller
värdet inte överstiger lagen (1976:380) om
0,03 basbelopp avrundat arbetsskadeförsäkring
till närmaste hundratal tillfallit den försäkrade,
kronor; om icke ersättningen
sådan gottgörelse för grundas på förvärvsinkomst
utgift eller kostnad eller utgör föräldra-
som arbetsgivare penning, så ock sådan
uppburit från ersättning enligt annan
personalstiftelse ur lag eller särskild
medel, för vilka avdrag författning, som utgått
icke medgivits vid annorledes än på grund av
taxering, vid första sjukförsäkring, som nyss
tillfälle dylika medel sagts, till någon vid
finnas i stiftelsen; sjukdom eller olycksfall
gottgörelse som i arbete eller under
arbetsgivare uppburit militärtjänstgöring eller i
från pensionsstiftelse, fall som avses i lagen
till den del stiftelsen (1977:265) om statligt
ej ägt andra medel för personskadeskydd eller
att lämna gottgörelsen änlagen (1977:267) om
sådana för vilka avdrag krigsskadeersättning till
icke åtnjutits vid av- sjömän om icke ersättningen
sättning till stiftel- grundas på förvärvsinkomst,
sen; ävensom ersättning, vilken
intäkter av försäljningvid sjukdom eller
av vilt växande bär och olycksfall tillfallit
svampar samt kottar som någon på grund av annan
den skattskyldige själv försäkring, som icke
plockat till den del tagits i samband med
intäkterna under ett tjänst, dock att till
beskattningsår inte över-skattepliktig inkomst
stiger 5 000 kronor och räknas ersättning i form
inte kan hänföras till av pension eller i form
näringsverksamhet som av livränta i den mån
utgör rörelse eller till livräntan är skattepliktig
lön eller liknande förmån;enligt 32 1 eller
ränta enligt 61 lagen
(1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt, 69 1 och
2 mom., 69 a tredje 2 mom., så ock ersättning
stycket eller 75 a som utgår på grund av
fjärde stycket uppbörds- trafikförsäkring eller
lagen (1953:272), 36 3 annan an-
mom. lagen (1958:295) svarighetsförsäkring eller
om sjömansskatt, 50 på grund av skadeståndsför-
lagen (1968:430) om säkring och avser förlorad
mervärdeskatt, 22 inkomst av skattepliktig
tullagen (1973:670), 20 natur;
lagen (1982:1006) om belopp, som till följd
avdrags- och av försäkringsfall eller
uppgiftsskyldighet återköp av försäkringen
beträffande vissa upp- utgått på grund av
dragsersättningar, 5 kapitalförsäkring, samt
kap. 13 lagen belopp som arbetsgivare
(1984:151) om punkt- utan att försäkring har
skatter och pris- tecknats för anställdas
regleringsavgifter, 40 räkning betalar ut och
lagen (1984:404) om som motsvarar ersättning
stämpelskatt vid på grund av grupplivförsäk-
inskriv- ring, i den mån beloppet
ningsmyndigheter, 24 inte väsentligt överstiger
lagen (1984:668) om vad som utgår för
uppbörd av socialav- befattningshavare i
gifter från arbetsgivare statens tjänst;
eller 32 och 34 försäkringsersättning
tullagen (l987:1065); eller annan ersättning för
ränta som enligt skada på egendom, dock
bestämmelserna i 3 kap. att skatteplikt före-
23 4 och 5 lagen ligger dels i den mån
(1990:325) om ersättningen avser annan
självdeklaration och byggnad än privatbostad
kontrolluppgifter inte eller markanläggning,
redovisas i kontroll- dels i den mån köpe-
uppgift om sådan ränta förskilling, som skulle ha
den skattskyldige under influtit om den försäkrade
ett beskattningsår eller skadade egendomen
sammanlagt inte uppgår i stället hade sålts, hade
till 500 kronor. varit att hänföra till
Beträffande ersättning intäkt av näringsverk-
som utfaller på grund av samhet och dels i den mån
avtalsgruppsjukförsäkringersättningen eljest
gäller särskilda bestäm- motsvarar skattepliktig
melser i 32 3 a mom. intäkt av eller av-
och punkt 12 av dragsgill omkostnad för
anvisningarna till 22 näringsverksamhet;
vinstandel, återbäring
eller pre-
mieåterbetalning, som
utgått på grund av annan
personförsäkring än
pensionsförsäkring eller
sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som
tagits i samband med
tjänst, samt vinstandel,
som utgått på grund av
skadeförsäkring, för vilken
rätt till avdrag för
premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen
(1956:293) om ersättning
åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på
förvärvsinkomst;
periodiskt understöd
eller därmed jämförlig
periodisk intäkt, som
icke utgör vederlag vid
avyttring av egendom, i
den mån givaren enligt 20
eller punkt 5 av an-
visningarna till 46
icke är be-

rättigad till avdrag för
utgivet belopp;
stipendier för
mottagarens utbildning;
stipendium som är
avsett för andra ändamål
och som inte utgår perio-
diskt och inte utgör
ersättning för arbete som
har utförts eller skall
utföras för utgivarens räk-
ning;
studiestöd enligt 3
eller 4 kap. överstiger faktiska
studiestödslagen resekostnader och vid
(1973:349), inter- körning med egen bil inte
natbidrag, studielån och överstiger det avdrag som
resekostnadsersättning medges för kostnader för
enligt 6 och 7 kap. resor med egen bil
samma lag samt sådant enligt den schablon som
särskilt bidrag vilket anges i punkt 4 av
enligt av regeringen anvisningarna till 33 ;
eller statlig myndighet hittelön samt ersättning
meddelade bestämmelser till den som i särskilt
utgår till deltagare i fall räddat person eller
arbetsmarknadsutbild- egendom i fara eller
ning samt med dem i bidragit till avslöjande
fråga om sådant bidrag eller gripande av person
likställda, och äger i som begått brott;
följd härav de sedvanlig ersättning
bidragsberättigade icke till den som lämnat
göra avdrag för kostnaderorgan, blod eller
som avsetts skola modersmjölk; tävlingsvinst
bestridas med bidrag av som inte hän- för sig till
förevarande slag; anställning eller uppdrag
och som utgår i annan
introduktionsersättning form än kontant eller där-
enligt lagen med likställd ersättning,
(1992:1068) om om vinsten avser min-
introduktionsersättning nesföremål eller värdet
för flyktingar och vissa inte överstiger 0,03 bas-
andra utlänningar; belopp avrundat till
allmänt barnbidrag och närmaste hundratal
förlängt barnbidrag, samtkronor;
barnpension enligt sådan gottgörelse för
lagen om allmän försäkringutgift eller kostnad som
till den del pensionen arbetsgivare uppburit
för varje månad den avserfrån personalstiftelse ur
inte överstiger en medel, för vilka avdrag
tolftedel av fyrtio icke medgivits vid
procent eller, vid taxering, vid första
pension efter båda tillfälle dylika medel
föräldrarna, åttio finnas i stiftelsen;
procent, av basbeloppet gottgörelse som
den månad pensionen arbetsgivare uppburit
avser samt sådan i 17 från pensionsstiftelse,
kap. 2 lagen till den del stiftelsen
(1962:381) om allmän ej ägt andra medel för att
försäkring angiven lämna gottgörelsen än sådana
livränta i form av för vilka avdrag icke
efterlevandelivränta åtnjutits vid avsättning
till barn enligt lagen till stiftelsen;
(1954:243) om intäkter av försäljning
yrkesskadeförsäkring av vilt växande bär och
eller enligt annan i svampar samt kottar som
nämnda lagrum angiven den skattskyldige själv
författning till den del plockat till den del
livräntan föranlett intäkterna under ett
minskning av sådan del beskattningsår inte över-
av barnpension som inte stiger 5 000 kronor och
är skattepliktig; inte kan hänföras till
lön eller annan näringsverksamhet som
gottgörelse, för vilken utgör rörelse eller till
skall erläggas skatt lön eller liknande förmån;
enligt lagen (1958:295) ränta enligt 61 lagen
om sjömansskatt; (1941:416) om arvsskatt
kontantunderstöd, som och gåvoskatt, 69 1 och
utgives av 2 mom., 69 a tredje
arbetslöshetsnämnd med stycket eller 75 a
bidrag av statsmedel; fjärde stycket
handikappersättning uppbördslagen (1953:272),
enligt 9 kap. 2 och 3 36 3 mom. lagen
lagen om allmän för- (1958:295) om
säkring, sådan del av sjömansskatt, 50 lagen
vårdbidrag enligt 9 kap. (1968:430) om
4 och 4 a samma lag mervärdeskatt, 22
som utgör ersättning för tullagen (1973:670), 20
mer-kostnader, lagen (1982:1006) om
ersättning för mer- avdrags- och
utgifter för resor uppgiftsskyldighet
enligt 3 kap. 7 a beträffande vissa upp-
samma lag, särskilt pen- dragsersättningar, 5 kap.
sionstillägg enligt 13 lagen (1984:151) om
lagen (1990:773) om punktskatter och pris-
särskilt pensionstillägg regleringsavgifter, 40
till folkpension för lagen (1984:404) om
långvarig vård av sjukt stämpelskatt vid
eller handikappat barn inskrivningsmyndigheter,
samt hemsjukvårdsbidrag 24 lagen (1984:668) om
och hemvårdsbidrag, som uppbörd av socialavgifter
utges av kommunala från arbetsgivare eller
eller lands- 32 och 34 tullagen
tingskommunala medel (l987:1065);
till den vårdbehövande; ränta som enligt
assistansersättning bestämmelserna i 3 kap.
enligt lagen (1993:389) 23 4 och 5 lagen
om assistansersättning (1990:325) om
och ekonomiskt stöd till självdeklaration och
kostnader för personlig kontrolluppgifter inte
assistans enligt lagen redovisas i
(1993:387) om stöd och kontrolluppgift om sådan
service till vissa ränta för den
funktionshindrade; skattskyldige under ett
bostadstillägg enligt beskattningsår sammanlagt
lagen (1994:00) om inte uppgår till 500
bostadstillägg till kronor.
pensionärer; Beträffande ersättning
hustrutillägg enligt som utfaller på grund av
lagen (1994:00) om avtalsgruppsjukförsäkring
hustrutillägg i vissa gäller särskilda bestäm-
fall då make uppbär folk-melser i 32 3 a mom.
pension; och punkt 12 av
kommunalt anvisningarna till 22 .
bostadstillägg till
handikappade;
bostadsbidrag som
avses i lagen
(1988:786) om
bostadsbidrag och lagen
(1993:737) om bostads-
bidrag;
bidrag enligt lagen
(1988:1463) om bidrag
vid adoption av ut-
ländska barn;
bidrag enligt lagen
(1992:148) om särskilt
bidrag till ensamstående
med barn;
ersättning som
fastställts av allmän
domstol eller utgått av
allmänna medel till den
som - utan att det
skett yrkesmässigt -
inställt sig inför
domstol eller annan
myndighet, om
ersättningen avser
reseersättning,
traktamente eller
ersättning för
tidsspillan;
förmån av fri resa till
eller från
anställningsintervju
eller kostnads-ersätt-
ning för sådan resa till
den del förmånen eller
ersättningen avser resa
inom riket och, såvitt
gäller ersättningen, till
den del den inte

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid
1996 års taxering.
10

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall ha
följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 1Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel
tillämpas
också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.
En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten
uppbära
preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar
produkten av
antalet skattekronor i kommunen enligt skattemyndighetens beslut
enligt 4 kap. 2
taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt
(skatteunder-
laget) året före beskattningsåret, den skattesats som har beslutats
för beskatt-
ningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje stycket som har
fastställts i
december året före beskattningsåret.
I december varje år skall regeringen, eller den myndighet
regeringen
bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den
uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket.
Den ena skall
avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret.
Den andra
skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och
beskattningsåret.

Vad som återstår, sedan Vad som återstår, sedan
avräkning har skett avräkning har skett
enligt 52 uppbördslagenenligt 52 uppbördslagen
(1953:272), 16 lagen (1953:272), 12 lagen
(1962:392) om hustru- (1984: 668) om uppbörd av
tillägg och kommunalt socialavgifter från
bostadstillägg till arbetsgivare och 8
folkpension, 12 lagen lagen (1987: 560) om
(1984:668) om uppbörd av skatteutjäm-ningsavgift,
socialavgifter från skall skattemyndigheten
arbetsgivare och 8 fördelat per månad utan-
lagen (1987:560) om ordna till kommunen den
skatteutjämningsavgift, tredje vardagen räknat
skall skattemyndigheten från den 17 i månaden,
fördelat per månad varvid dag som enligt 2
utanordna till kommunen lagen (1930:173) om
den tredje vardagen beräkning av lagstadgad
räknat från den 17 i tid jämställs med allmän
månaden, varvid dag som helgdag inte skall
enligt 2 lagen medräknas. Är kommunens
(1930:173) om beräkning fordran inte uträknad vid
av lagstadgad tid utbetalningstillfällena i
jämställs med allmän månaderna januari och
helgdag inte skall med- februari, skall
räknas. Är kommunens utbetalningarna dessa må-
fordran inte uträknad nader grundas på samma
vid utbetal- belopp som utbetalningen
ningstillfällena i må- i december månad det
naderna januari och föregående året. När
februari, skall ut- särskilda skäl föranleder
betalningarna dessa det får skattemyndigheten
månader grundas på samma dock förordna att
belopp som utbetal- utbetalningen skall
ningen i december månad grundas
det föregående året. När
särskilda skäl
på ett annat belopp. Om
1 Senaste lydelse något av de belopp som
1992:1584. utbetalningen i månaderna
föranleder det får januari och februari
skattemyndigheten dock grundats på inte
förordna att utbetal- motsvarar en tolftedel
ningen skall grundas på av kommunens fordran,
ett annat belopp. Om skall den jämkning som
något av de belopp som föranleds av detta ske i
utbetalningen i fråga om utbetalningen i
månaderna januari och mars månad.
februari grundats på
inte motsvarar en
tolftedel av kommunens
fordran, skall den
jämkning som föranleds av
detta ske i fråga om
utbetalningen i mars
månad.
En delavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen skall ske
när den
årliga taxeringen under beskattningsåret har avslutats.
Delavräkningen sker med
utgångspunkt i ett belopp motsvarande produkten av skatteunderlaget
enligt
nämnda taxering, den skattesats som har beslutats för
beskattningsåret och
uppräkningsfaktorn för beskattningsåret (omräknade preliminära kommu-
nalskattemedel). Om detta belopp överstiger det belopp som kommunen
har uppburit
enligt andra stycket, skall skattemyndigheten betala ut överskjutande
belopp
till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala
mellanskillnaden.
Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari året efter
beskattningsåret.
En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga
taxeringen
under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av
skatteunderlaget
enligt den taxeringen och den skattesats som har beslutats för
beskattningsåret
utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om dessa överstiger de
omräknade
preliminära kommunalskattemedlen enligt femte stycket skall
skattemyndigheten
betala ut överskjutande belopp till kommunen. I motsatt fall skall
kommunen
återbetala mellanskillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall
göras i
januari andra året efter beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
11

3 Ärendet och dess beredning

3.1 Nuvarande regler

Kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension (KBT) är en inkomstprövad förmån som
kan utges
till den som uppbär folkpension i form av ålderspension,
förtidspension,
omställningspension, särskild efterlevandepension eller
hustrutillägg. KBT kan
endast lämnas till pensionär som är folkbokförd i kommunen.
Storleken av det kommunala bostadstillägg som kan betalas ut
bestäms av
kommunen. Tilläggen varierar därför storleksmässigt kommunerna
emellan.
Inkomstprövningen sker dock enligt regler som är fastställda i lag
och är lika
över hela landet. Vidare krävs att KBT utges med lägst det belopp som
uppfyller
kriterierna för statsbidrag.
I förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt
bostadstillägg till
folkpension föreskrivs att statsbidrag utges under förutsättning att
KBT, före
inkomstprövning och oberoende av bostadens storlek, täcker minst 85 %
av den del
av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 150 och 3 500
kronor per
månad. Kommunen erhåller statsbidrag med 70 % av sina kostnader för
KBT inom de
nämnda kostnadsgränserna. Samtidigt gäller att statsbidrag endast
lämnas för KBT
som täcker högst 90 % av bostadskostnaden. Kommunerna har möjlighet
att låta KBT
utges även för bostadskostnader som ligger utanför
statsbidragsförordningens
gränser och för kostnader som inte är knutna till bostadskostnaden.
Merkostnaderna för detta måste dock i sin helhet bekostas av
kommunen. Stats-
bidrag kan vidare utges för KBT till personer som bor på ålderdomshem
eller
sjukhem under förutsättning att bostadstillägget inte täcker
bostadskostnader
som utgör en del av en avgift för vars bestämmande endast
pensionärens inkomst
får läggas till grund.
Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med viss
andel av
den försäkrades inkomster vid sidan av folkpension och
pensionstillskott. Om den
årliga sidoinkomsten överstiger 1 000 kronor för en ensamstående
pensionär resp.
1 500 kronor för ett pensionärspar minskas bostadstillägget med 35 %
av den del
av sidoinkomsten upp till 1,5 basbelopp som överstiger nämnda
fribelopp. För
sidoinkomst som överstiger 1,5 basbelopp minskas bostadstillägget med
40 % av
sidoinkomsten.
Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kan
antas
komma att erhålla under den närmaste tiden. Som inkomst räknas dock
bl.a inte
allmänt barnbidrag, folkpension eller ATP till den del pensionen
föranlett
minskning av pensionstillskottet. För en pensionär som uppbär
folkpension i form
av ålderspension beaktas vid inkomstprövningen inte heller inkomster
av
anställning eller intäkt av aktiv näringsverksamhet.
Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt Riks-
försäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning
m.m. Enligt
dessa föreskrifter beaktas vid beräkning av avkastning av förmögenhet
tillgångar
som aktier, obligationer, banktillgodohavanden, kontanter utöver
kontanter
avsedda för hushåll och löpande utgifter, fordringar, andelar i
ekonomiska
föreningar och näringsfastigheter. Avkastningen på förmögenheten
beräknas till
5 % av det beräknade värdet. Till förmögenhetens avkastning skall
läggas 10 % av
det belopp varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 60 000
kronor och
för den som är ogift 75 000 kronor. Vid inkomstprövningen tas inte
hänsyn till
förmögenhet eller avkastning av förmögenhet i form av
privatbostadsfastighet
eller privatbostad.
För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra
hälften av
makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet hälften av
deras
sammanlagda förmögenhet.
I februari 1994 utbetalades KBT till 587 813 pensionärer med i
genomsnitt
1 494 kronor per månad. Ca 70 kronor av detta belopp avser
bostadstillägg som
inte är statsbidragsgrundande.
Den 1 januari 1991 trädde lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till folkpension (SKBT) som komplement till KBT i
kraft. SKBT
kompenserar de pensionärer som har låg inkomst och hög boendekostnad.
SKBT
fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den pensionsberättigades
allmänna
pension och övriga inkomster enligt reglerna för beräkning av
årsinkomst vid
prövning av KBT och å andra sidan socialbidragsnormen i den
pensionsberättigades
kommun. SKBT utges av kommunen med statsbidrag för 100 % av
kostnaderna.
I februari 1994 utbetalades SKBT till 12 151 pensionärer med i
genomsnitt 329
kronor per månad och pensionär.

3.2 Översyn av reglerna för bostadsstöd till pensionärer

Nuvarande lag för KBT tillkom för över 30 år sedan. Reglerna har ofta
varit
föremål för kritik och ändringar i regelsystemet har också varit
vanliga. I sina
huvuddrag har systemet dock förblivit detsamma. Alltsedan
KBT-reglernas
tillkomst har den vanligaste kritiken gällt de varierande
KBT-nivåerna mellan
kommunerna. Trots att reglerna för statsbidrag har påverkat
kommunernas
KBT-regler har stora skillnader uppstått. Skillnaderna har varit så
stora att
det kunnat skilja ett par tusen kronor i månaden i utgående KBT
mellan två
kommuner. Till följd av de ändrade regler som infördes den 1 mars
1993 är
skillnaderna numera mindre.
De kraftigt ökade boendekostnaderna i början av år 1991 förstärkte
problemen
med de varierande KBT-nivåerna och ledde till att många pensionärer
fick
krympande ekonomiska marginaler och att vissa t.o.m. riskerade att
hamna under
socialbidragsnormen. För att skydda pensionärer med höga
bostadskostnader och
lågt KBT infördes det särskilda kommunala bostadstillägget våren
1991. Samtidigt
tillsatte den dåvarande regeringen en kommitté med uppgift att se
över hela
systemet med kommunala bostadstillägg (dir. 1991:25). Kommittén antog
namnet
KBT-utredningen.
I direktiven angavs särskilt att kommittén borde komma med förslag
till ett
enhetligare system för bostadstillägg och därvid pröva frågan om ett
ändrat
huvudmannaskap. Därutöver påpekades i direktiven bl.a. behovet av
förenklingar i
regelsystemet, behovet av en översyn av inkomstberäkningen samt att
kommittén
borde pröva lämpligheten av att i ett nytt system för bostadstillägg
inbegripa
de kommunala bostadstilläggen för handikappade (KBH).
KBT-utredningen avlämnade i april 1992 sitt slutbetänkande
Bostadsstöd till
pensionärer (SOU 1992:21), där ett nytt system för bostadsstöd
föreslogs. Det
nya bostadstillägget till pensionärer (BTP) borde enligt utredningen
träda i
kraft den 1 juli 1993 och vara helt statligt. Utredningen föreslog
också att ett
högre bostadsstöd skulle kunna utges till handikappade, att en ny och
enklare
inkomstberäkning skulle användas och att fler maskinella omräkningar
borde kunna
göras. Eftersom det föreslagna systemet skulle medföra omfördelningar
mellan
pensionärerna föreslogs också övergångsbestämmelser under fyra år.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna samt
en sammanställning över remissyttrandena finns tillgängliga i ärendet
hos
Socialdepartementet (S92/3225/F).
Regeringen gjorde hösten 1992 bedömningen att ett förstatligande av
bostads-
stödet inte kunde genomföras förrän den 1 januari 1995. För att
underlätta ett
förstatligande med helt enhetliga regler fr.o.m. år 1995 har
regeringen i två
steg - den 1 mars 1993 och den 1 januari 1994 - gjort förändringar i
förord-
ningen (1979:830) om statsbidrag till kommunala bostadstillägg.
Förändringarna
har inneburit att skillnaderna mellan kommunernas KBT-regler nu är
mindre än
tidigare. Åtskilliga kommuner har dock inte fullt ut anpassat sina
KBT-regler
efter de ersättningsnivåer som anges i statsbidragsförordningen.
Detta försvårar
en övergång till helt statliga och enhetliga regler. Vi föreslår
trots detta att
staten tar över bostadstilläggen men föreslår att kommunerna under en
övergångstid skall kunna utge kompletterande bostadstillägg för att
inte vissa
pensionärer skall få alltför kännbara minskningar av
bostadstillägget.
Den parlamentariska Pensionsarbetsgruppen (S 1991:14) kommer inom
kort att
lämna sitt betänkande med förslag till en genomgripande reformering
av hela pen-
sionssystemet. Förslaget innebär stora förändringar av de allmänna
pensionernas
konstruktion och kräver därmed väsentliga förändringar av reglerna
för
inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer. Nya regler för
inkomstprövningen bör därför utformas utifrån det nya
pensionssystemet och först
efter det att riksdagen har fattat beslut om detta. Vi föreslår
därför nu att
samma inkomstprövning som gäller för KBT tills vidare även skall
gälla för det
nya bostadstillägget. I förslaget till ny lag har 5 , som reglerar
beräkning av
årsinkomsten, kompletterats med vissa undantagsregler som tidigare
angivits i
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5). I sak är
inkomstberäkningen
dock oförändrad.
Oaktat det nya pensionssystemet finns det emellertid skäl att
överväga inkoms-
tberäkningen för förtidspensionärer. Denna skiljer sig från den
inkomstberäkning
som görs för övriga pensionärer. Enligt nuvarande inkomstregler för
KBT
betraktas inte folkpension och ett pensionstillskott som inkomst.
Eftersom
förtidspensionärer har rätt till högre pensionstillskott än övriga
pensionärer
kan dessa således ha högre inkomst innan bostadstillägget reduceras.
Med dagens
regler kan en förtidspensionär få 6 000 kronor mer per år i KBT än en
ålderspensionär med samma inkomst.
Med anledning av bl.a. de ökande försäkringsutgifterna för
förtidspension
pågår inom regeringskansliet en översyn av de ekonomiska villkoren
m.m. för
förtidspensionärer. I samband med detta arbete kommer även frågan om
inkomstberäkning för förtidspensionärer i KBT-sammanhang att beredas.
Särskilda skatteregler gäller i dag för pensionärer, vilket
påverkar reglerna
för inkomstprövning. En given inkomst kan därför vara mer värd för en
pensionär
än vad motsvarande inkomst är för en löntagare. Av detta skäl skiljer
sig
inkomstprövningen i KBT-systemet från den som gäller i
bostadsbidragssystemet
för barnfamiljer. Med ett reformerat pensionssystem där pensionärer
beskattas på
samma sätt som löntagare, vilket Pensionsarbetsgruppen väntas föreslå
fr.o.m. år
2000, blir inkomster för löntagare och pensionärer jämförbara. Därmed
skapas
förutsättningar för att samtidigt med nya inkomstprövningsregler för
pensio-
närernas bostadstillägg åstadkomma ett enhetligt regelsystem för alla
bostadsstöd.
I nuvarande lag om KBT regleras också rätten till hustrutillägg och
hur detta
skall beräknas. Från och med den 1 januari 1990 har en successiv
avveckling av
hustrutillägget påbörjats. Hustrutillägget kan numera endast lämnas
till kvinnor
som är födda 1934 eller tidigare. Rätten till hustrutillägg prövas
samtidigt med
KBT och inkomstprövas på motsvarande sätt som gäller för KBT. Vårt
förslag till
ny lag om bostadstillägg till pensionärer innebär att den nuvarande
lagen om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg kan upphävas och att
hustrutillägget
regleras i en särskild lag.

3.3 Lagrådet

Förslagen om ändring i kommunalskattelagen och om ändring i lagen med
särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m. gäller
ämnen som faller inom Lagrådets granskningsområde. Dessa förslag är
emellertid
endast namn- och hänvisningsändringar varför Lagrådets hörande skulle
sakna

betydelse.

4 Statligt bostadstillägg till pensionärer

Regeringens förslag: Det nuvarande kommunala
bostadstillägget ersätts med ett statligt
bostadstillägg. Bostadstillägg lämnas med 85 procent
av bostadskostnad mellan 100 kronor och 4 000
kronor per månad.

KBT-utredningens förslag: Huvudmannaskapet för bostadsstödet till
pensionärer
övertas av staten. Bostadsbidrag lämnas med 95 % av bostadskostnad
mellan 300
kronor och 4 500 kronor per månad. För pensionärer med handikapp
lämnas
bostadsbidrag med 95 % av bostadskostnad över 300 kronor per månad.
Remissinstanserna: Många remissinstanser har yttrat sig över
förslaget till
ändrat huvudmannaskap. Samtliga tillstyrker att staten övertar
huvudmannaskapet.
Svenska Kommunförbundet och Stockholms stad anser dock att en
förutsättning för
detta är att kommunerna inte skall behöva utge kompletterande
bostadsbidrag.
Av det stora antal remissinstanser som yttrat sig om utformningen
av
bostadsbidraget poängterar många vikten av ett enhetligt stödsystem.
Kungsbacka
kommun anser att den övre bostadskostnadsgränsen bör vara
differentierad mellan
kommunerna. Ingen remissinstans anser de föreslagna reglerna
generellt vara för
generösa. Boverket påpekar dock att konstruktionen kan vara
kostnadsdrivande och
förordar i stället att den nedre gränsen tas bort och att
ersättningsprocenten
sänks. Örebro och Bräcke kommuner förordar på liknande sätt såväl en
lägre nedre
gräns som en lägre ersättningsprocent. Några kommuner anser att den
nedre grän-
sen bör vara lägre än 300 kronor. Kommunförbundet och några kommuner
förordar en
modell med varierad ersättningsprocent inom
bostadskostnadsintervallet. Femton
remissinstanser - därav åtta kommuner - anser att det föreslagna
systemet ger
för lågt bostadsbidrag. Flera av dessa hänvisar till att hyror i
nyproduktion
kan vara högre än 4 500 kronor per månad.
De nio remissinstanser som yttrat sig över förslaget att
handikappade
pensionärer skall kunna få högre bostadsbidrag har tillstyrkt detta.
Skälen för regeringens förslag: Skillnaderna mellan kommunernas
ersättningsregler för KBT har tidigare varit betydande och ofta
blivit föremål
för diskussion. I och med de senaste årens ändringar i reglerna för
statsbidrag
till KBT har skillnaderna minskat. Hälften av kommunerna har i dag
enhetliga
regler och ersätter 90 procent av bostadskostnad mellan 150 kronor
och 3 500
kronor per månad. Övriga kommuner har som regel samma
bostadskostnadsgränser men
ersätter bostadskostnad med mellan 85 och 100 procent.
För många pensionärer utgör KBT ett väsentligt tillskott till
pensionen.
Eftersom folkpension och pensionstillskott inte är tillräckliga för
att täcka
levnadsomkostnader och en normal hyra bör bostadsstödet ses som en
del av det
allmänna pensionssystemet för vilket staten har ett helhetsansvar.
Det är inte
acceptabelt att det allmänna pensionssystemet ger olika utfall
beroende på var i
Sverige man bor. Staten bör därför ta över ansvaret för
bostadsstödet.
Före den 1 mars 1993 lämnades statsbidrag för KBT som täckte 85 % -
100 % av
bostadskostnad mellan 80 kronor och 1 900 kronor per månad för ogift
pensionär.
Detta innebar att skillnaderna mellan kommunernas regler var stora.
För att
underlätta ett förstatligande med helt enhetliga regler har
statsbidragsreglerna
förändrats i två steg i riktning mot ett bidragssystem som i större
utsträckning
fungerar som ett högkostnadsskydd. Den övre bostadskostnadsgränsen
har höjts
kraftigt, vilket till en del har finansierats med sänkt
ersättningsprocent. Den
sänkta ersättningsprocenten har också till syfte att systemet skall
vara mer
kostnadsdämpande. Det skall för en pensionär alltid vara ekonomiskt
lönsamt att
välja en billigare bostad framför en dyrare bostad. I de flesta
kommuner får en
KBT-tagare i dag, förutom de första 150 kronorna, själv betala 10 %
av sin
bostadskostnad.
Vid övergången till ett statligt system föreslår vi att ett
ytterligare steg i
samma riktning tas. Den övre gränsen föreslås höjas till 4 000 kronor
per månad
samtidigt som ersättningsgraden sänks till 85 %. En sådan förändring
innebär
emellertid omfördelningar mellan pensionärerna och att många
pensionärer får
sänkt bostadstillägg. För att mildra de minskningar som blir följden
av
förändringen föreslår vi därför att den nedre gränsen för ersättning
av
bostadskostnad sänks från 150 kronor till 100 kronor per månad.
Förändringen innebär att pensionärer med höga hyror får upp till
300 kronor
mer i bostadstillägg medan pensionärer med medelhöga hyror får sänkt
bostadstillägg med som mest 125 kronor per månad. År 1995 beräknas
boendekost-
naderna öka med i genomsnitt 4,7 %. Om hänsyn tas till denna höjning
av
boendekostnaderna och de nya ersättningsreglerna blir nettoeffekten,
i kronor
räknat, att ingen får sänkt bostadstillägg.
De föreslagna reglerna för statligt bostadstillägg till pensionärer
föreslås
att gälla lika för alla pensionärer. Detta innebär bl.a. att
handikappade
pensionärer inte ges rätt till högre statligt bostadstillägg än
övriga
pensionärer. Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (1980:620) det
samlade
ansvaret för handikappomsorgen. För boendet kan detta ta sig olika
uttryck
beroende på lokala förhållanden och prioriteringar. Generellt gäller
enligt
lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. att en kommun är
skyldig att
lämna bidrag för ombyggnad av bostäder för funktionshindrade. Vid
nybyggnad samt
köp eller byte av bostad krävs dock särskilda skäl för att bostadsan-
passningsbidrag skall kunna lämnas. Ett annat sätt att tillförsäkra
handikappade
ett eget och ändamålsenligt boende är att satsa på anpassade bostäder
i
nyproduktion. I sådant fall kommer merkostnaden vanligen till uttryck
i en
förhöjd hyra som ofta kompenseras med ett högre KBT eller kommunalt
bostads-
tillägg till handikappade (KBH). Ett förhöjt bostadstillägg för
handikappade
inom ramen för ett statligt bostadsstöd skulle emellertid ge
incitament för
kommunerna att lägga merkostnaderna på hyran. En sådan konstruktion
där kommunen
bestämmer hyresavgiften medan staten står för kostnaden i form av
bostadstillägg
riskerar att bli kostnadsdrivande på sikt. Vi anser därför att såväl
ansvar som
kostnader för handikappade pensionärers boende även i fortsättningen
bör vara en
kommunal angelägenhet.
Regeringen kommer senare under våren att föreslå riksdagen en
ändring i lagen
(1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet för
personer som
flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta
föranleds av
det beslut av Gemensamma EES-kommittén om ändring av Bilaga VI till
EES-avtalet
som kan förväntas tas den 8 mars 1994. Ändringen innebär att det
klargörs dels
att inte heller vid tillämpningen av samordningslagen skall nuvarande
kommunala
bostadstillägg betalas till andra pensionärer än de som är bosatta i
Sverige
dels att pension från annat EES-land skall jämställas med svensk
pension för att
fastställa rätten till kommunalt bostadstillägg. Detsamma får anses
gälla vid
tillämpningen av samordningslagen på det föreslagna bostadstillägget
till dess
EES-avtalet har anpassats till den nya lagen.

5 Kommunala tilläggsregler

Regeringens förslag: För att mildra effekten av de
minskningar som vissa pensionärer drabbas av vid
övergången till ett enhetligt system föreslås
kommunerna kunna lämna kompletterande bostads-
tillägg under en övergångstid av fyra år. Sådant
kompletterande bostadstillägg skall bekostas av
kommunen.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts varierar
storleken av de
kommunala bostadstilläggen mellan kommunerna även om skillnaderna
numera inte är
lika stora som tidigare. Vissa kommuner har emellertid fortfarande
regler som
innebär att vissa pensionärer får betydligt högre kommunalt
bostadstillägg (KBT)
än det bostadstillägg som de skulle få enligt regeringens förslag
till nytt
bostadsstöd. Ett 15-tal kommuner ersätter 100 % av bostadskostnaden
trots de
förändringar som gjorts i statsbidragsförordningen i syfte att
underlätta
övergången till ett enhetligt statligt bostadstillägg. Dessutom finns
i ca 50
kommuner specialregler för vissa boendeformer eller för vissa
pensionärs-
kategorier. Oftast innebär dessa specialregler att högre
bostadskostnadsgränser
eller högre procentsats tillämpas för boende i servicehus resp. för
pensionärer
med handikapp. Uppskattningsvis 12 000 pensionärer uppbär nu KBT för
bo-
stadskostnad överstigande den föreslagna övre bostadskostnadsgränsen
på 4 000
kronor i månaden.
Vissa kommuners högre bostadskostnadsgränser beror på lokala
förhållanden vad
gäller hyresnivåer, bostadsbyggande m.m. Andra kommuner har via
systemet med
kommunala bostadstillägg valt att ge stöd åt handikappade med behov
av en större
eller dyrare bostad.
Regeringens uppfattning är att statliga regler för bostadstillägg
bör vara
generella och att de därför inte bör differentieras utifrån lokala
förhållanden.
Detta är också det huvudsakliga motivet till ett förstatligande av
bostadstilläggen.
Många kommuner har inte i tillräcklig grad anpassat sina kommunala
regler för
att helt statliga regler skall kunna genomföras den 1 januari 1995.
En övergång
till helt enhetliga regler skulle innebära att många pensionärer
skulle få
minskningar på flera hundra kronor per månad och ibland betydligt
mer. Så stora
och snabba omställningar får anses otillfredsställande.
Vi har övervägt om övergångsbestämmelser som skyddar mot sådana
minskningar
bör tillämpas i det statliga regelverket. Sådana
övergångsbestämmelser skulle
emellertid medföra att vissa pensionärer får ett högre statligt
bostadstillägg
enbart av det skälet att de bor i en viss kommun. Vi anser att en
sådan
särbehandling bör undvikas i ett statligt system för bostadstillägg.
För att mildra effekterna av övergången till ett enhetligt system
föreslås i
stället en tidsbegränsad möjlighet till kommunala tilläggsregler. I
det system
för statligt bostadstillägg som regeringen nu föreslår finns en
självrisk på
15 %. En högre ersättningsnivå innebär att marginalkostnaden för att
skaffa sig
ett dyrare boende blir låg. Detta skulle kunna leda till en
förskjutning till
ett dyrare boende totalt sett. För att mildra övergången till ett
nytt system
kommer kommunerna att tillåtas fylla på med högre ersättning.
Kommunerna skall
därför ges möjlighet att under åren 1995 - 1998 med egna medel lämna
kompletterande bostadstillägg. Regeringen vill dock slå fast att en
sådan
lösning bara är temporär och att det därför är väsentligt att de
kommunala
tilläggsreglerna under övergångstiden anpassas till de statliga
reglerna. Av-
sikten är att anpassningen till det enhetliga systemet skall ske
stegvis så att
alltför stora och plötsliga omställningar undviks.
Regeringen förutsätter att en sådan anpassning sker och föreslår
därför ingen
statlig reglering av hur detta skall genomföras. Vi kommer dock att
följa
utvecklingen och om detta bedöms nödvändigt senare föreslå en
reglering av an-
passningen.
De kommunala tilläggsreglerna administreras av försäkringskassorna
vad gäller
uträkning, utbetalning, redovisning m.m. I den mån tilläggsreglerna
kräver
utredning eller bedömning av om rätt till kompletterande
bostadstillägg
föreligger så är detta en uppgift för kommunen. Regeringen kommer
senare i
förordningen att reglera de administrativa villkoren för de kommunala

tilläggsreglerna.

6 Särskilt bostadstillägg

Regeringens förslag: Utöver bostadstillägg betalas
ett särskilt bostadstillägg ut om pensionärens
inkomst - efter det att en skälig bostadskostnad är
betald - understiger en skälig levnadsnivå. Vad som
skall anses utgöra en skälig bostadskostnad resp.
en skälig levnadsnivå preciseras av regeringen i
förordning. Socialstyrelsens normer för beräkning av
socialbidrag kan här tjäna som vägledning. I sådant
fall betalas särskilt bostadstillägg ut så att in-
komsten når upp till den skäliga levnadsnivån.
Reglerna för det särskilda bostadstillägget är enligt
förslaget likvärdiga med de regler som för närvarande
gäller för särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)
med den skillnaden att enhetliga normer skall an-
vändas i stället för resp. kommuns norm för social-
bidrag och högsta bostadskostnad.

Skälen för regeringens förslag: Det särskilda kommunala
bostadstillägget
infördes den 1 maj 1991 för att kompensera de pensionärer som till
följd av höga
hyreshöjningar och ett lågt kommunalt bostadstillägg hamnade under
socialbidragsnormen. Samtidigt med lagen gavs KBT-utredningen (dir.
1991:25) i
uppdrag bl.a. att föreslå en avlösning eller en förlängning av
giltigheten av
lagen för SKBT. Av detta skäl begränsades lagen till att gälla till
utgången av
år 1991. Lagen har senare förlängts med ett år i taget och gäller nu
till
utgången av år 1994.
Rätten till SKBT beräknas automatiskt varje månad för samtliga
pensionärer som
får KBT. Antalet SKBT-tagare är därför en form av mätare för hur väl
KBT-systemet tillgodoser pensionärernas behov av stöd till
bostadskostnaden.
Antalet SKBT-tagare var vid lagens införande drygt 16 000 personer
men ökade
till ca 30 000 vid slutet av år 1991. Antalet ökade under år 1992. I
februari år
1993 nåddes kulmen då nästan 42 000 pensionärer fick SKBT. Efter
förändringarna
i KBT-reglerna den 1 mars 1993 och den 1 januari 1994, som syftade
till att höja
KBT-nivåerna och utjämna skillnaderna mellan kommunerna, minskade
behovet.
Antalet är i februari år 1994 nere i 12 151 personer.
För att en pensionär med låg eller ingen ATP skall få SKBT fordras
år 1994
normalt en bostadskostnad på ca 4 000 kronor per månad. Ett statligt
system för
bostadstillägg kan av ekonomiska och principiella skäl inte lämna
bostadstillägg
så att det täcker även mycket höga nivåer på bostadskostnader.
Samtidigt kommer
det alltid att finnas pensionärer som är beroende av bostäder med
höga
boendekostnader. Regeringen anser därför att det föreslagna statliga
bostadstillägget bör kompletteras med ett statligt särskilt
bostadstillägg som
på motsvarande sätt som SKBT förhindrar att pensionärer med låg
inkomst och hög
bostadskostnad hamnar under socialbidragsnormen.
Det nuvarande systemet med SKBT fungerar i avgörande delar mycket
bra. De
månatliga beräkningarna sker automatiskt, exakt och till en mycket
låg kostnad.
Vi anser därför att ett system med särskilt bostadstillägg bör ingå i
ett
statligt system för bostadsstöd till pensionärer.
Det särskilda kommunala bostadstillägget fungerar som en utfyllnad
när det
kommunala bostadstillägget inte räcker till för att pensionärens
inkomst efter
hyra skall nå upp till socialbidragsnormen. Eftersom det nuvarande
bostadstillägget är kommunalt gäller att den socialbidragsnorm som i
första hand
tillämpas är kommunens egen. Lägre norm än Socialstyrelsens
rekommenderade
socialbidragsnorm tillämpas dock inte. Vid övergång till ett statligt
bostadstillägg och ett statligt särskilt bostadstillägg bör bidragets
storlek
inte längre vara beroende av kommunala normer. I ett statligt system
bör därför
en enhetlig norm för skälig levnadsnivå användas. En skälig
levnadsnivå bör
lämpligen anknyta till den norm för socialbidrag som fastställs av
Socialstyrel-
sen.
Motsvarande gäller för den högsta bostadskostnad som kan användas
vid beräkning
av SKBT. För SKBT gäller att kommunens bostadskostnadsnorm i första
hand används
- dock lägst Socialstyrelsens bostads-

kostnadsnorm. Även här bör i ett statligt system en enhetlig norm
användas som
anknyter till Socialstyrelsens norm för bostadskostnad.
Vi anser det lämpligt att regeringen utfärdar närmare föreskrifter
för
tillämpningen av reglerna om särskilt bostadstillägg i vad avser
innebörden av
begreppen skälig levnadsnivå respektive skälig bostadskostnad.

7 Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer

Regeringens förslag: För boende i särskild
boendeform lämnas bostadstillägg för en- och
tvåbäddsrum men inte för flerbäddsrum med fler än två
platser.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade hösten 1992 om
avgifter
inom äldre- och handikappomsorgen (prop. 1992/93:129, bet.
1992/93:SoU 12, rskr.
1992/93:132). Riksdagens beslut innebar bl.a. att särreglering av
sådana
avgifter som avser helinackordering i särskilda boendeformer upphörde
och att
kommunerna fick ta ut avgifter för boende i de övertagna sjukhemmen.
Ett syfte
med förändringen var att avgifterna skulle vara neutrala mellan
boende i eget
hem och i särskilda boendeformer. En konsekvens av förändringarna var
att KBT
även kan utgå för dessa boendeformer under förutsättning att en
separat bostads-
kostnad är fastställd och att denna är fastställd utan hänsyn till
pensionärens
inkomst.
Enligt propositionen om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen
bör
kommunerna ges möjlighet att själva utforma avgiftssystemen med
utgångspunkt i
lokala förutsättningar och med syfte att åstadkomma en neutral
hyressättning
mellan skilda boendeformer. Några detaljerade regler för
avgiftssättningen
angavs inte men vissa riktlinjer fastlades i propositionen.
Avgifterna för
boendet skall vara skäliga. De får inte ges en schablonmässig
tillämpning och
får inte heller överstiga kommunens självkostnad. Den enskilde skall
enligt
propositionen förbehållas tillräckliga medel för sina personliga
behov.
Regeringen uttalade också att hänsyn måste tas till
standardskillnader vid
fastställande av bostadskostnad.
Regeringen anmälde i propositionen att Socialstyrelsen och
Riksrevisionsverket
skulle ges i uppdrag att noga följa utvecklingen och utformningen av
kommunernas
avgiftssystem. Ett sådant uppdrag lämnades den 18 mars 1993.
Socialstyrelsen har
redovisat sitt resultat i en delrapport den 1 juni 1993 och i en
slutrapport den
6 december 1993.
Av Socialstyrelsens rapport, som grundar sig på en undersökning av
84
kommuner, framgår bl.a. att flertalet kommuner har infört
KBT-grundande
bostadskostnader och att i princip samtliga kommuner kommer att ha
infört sådana
senast mot slutet av år 1994. Rapporten visar också att
hyressättningen i några
avseenden och i inte obetydlig omfattning strider mot vissa av de
principer som
angavs i propositionen om avgifter inom äldre- och handikappolitiken.
Bland
annat framgår att
- 20 % av de kommuner som fastställt en separat boendeavgift för
sjukhem inte
har differentierat den med hänsyn till hur många som bor i rummet
- hälften av kommunerna som infört en boendeavgift på sjukhem inte
har diffe-
rentierat avgiften med hänsyn till standardskillnader
- de kraftiga variationer i hyresnivå som förekommer för flerbäddsrum
är större
än vad som kan motiveras av standardskillnader. Kommunerna får mer
än dubbelt
så stora intäkter för flerbäddsrum än för enkelrum.
Regeringen finner att kommunernas avgiftssättning för boendet i
främst
flerbäddsrummen inte fungerar tillfredsställande för att avgifterna
på ett
godtagbart sätt skall kunna fungera som underlag för ett
bostadstillägg som i
sin helhet bekostas av staten.
Ett i detta sammanhang viktigt socialpolitiskt mål är att de
pensionärer som
önskar det skall ha möjlighet till ett eget rum. Det bör inte finnas
incitament
som motverkar detta mål. Samtidigt kan konstateras att den totala
bostadskostnaden för ett flerbäddsrum enligt Socialstyrelsens
kartläggning är
betydligt högre än bostadskostnaden i enbäddsrum. Vi anser det
angeläget att
incitamenten för att bibehålla flerbäddsrummen motverkas. Av detta
skäl bör
bostadstillägg i princip endast betalas ut för enkelrum. Det kan dock
finnas
skäl som talar för att bostadstillägg också skall kunna utgå till
tvåbäddsrum.
Alltför starka incitament att snabbt avveckla flerbäddsrummen kan på
kort sikt
innebära problem att tillgodose de äldres behov av sådant särskilt
boende som
sjukhemmen representerar. Det kan också finnas äldre som i vissa
situationer i
livet kan önska dela rum med någon annan. Vi föreslår därför att
bostadstillägg
tills vidare skall kunna betalas ut för både en- och tvåbäddsrum.
Ur bostadstilläggssynpunkt bör ett tvåbäddsrum ses som en bostad.
Den övre
gräns för bostadskostnad som anges i vårt förslag till statligt
bostadstillägg
bör därför gälla för hela rummet. För boende i tvåbäddsrum bör
således
bostadstillägg kunna lämnas med 85 procent av bostadskostnad mellan
100 kronor
och 2 000 kronor per månad. Eftersom bostadstillägg för makar
beräknas gemensamt
bör emellertid de ordinarie ersättningsreglerna gälla för makar
gemensamt.
Nuvarande ordning innebär att kommunen fastställer en
bostadskostnad för
boende i de särskilda boendeformerna för vilket KBT betalas ut, som
till största
delen bekostas av staten. Med ett statligt bostadstillägg skulle
staten bekosta
hela bostadstillägget. Konstruktionen innehåller i sig inget
kostnadsdämpande
moment. Även om bostadskostnaderna fastställs på ett rimligt sätt
riskerar ett
sådant system på sikt därför att bli kostnadsdrivande. Av detta skäl
och med
beaktande av hittills vunna erfarenheter av avgiftssättningen har vi
övervägt om
normer bör införas för vilken bostadskostnad i särskilda boendeformer
som högst
kan ligga till grund för beräkning av bostadstillägg. En sådan
statlig reglering
av kommunernas avgiftssättning är emellertid inte önskvärd och bör
därför om
möjligt undvikas. Regeringen avser emellertid även fortsättningsvis
att följa
utvecklingen av avgiftssättningen och utifrån detta överväga behovet
av
reglering av högsta bidragsgrundande bostadskostnad.

8 Minskning av bostadstillägg

Regeringens förslag: Bostadstillägget minskas utan
hänsyn till de fribelopp på 1 000 kronor för ogift
resp. 750 kronor för gift pensionär som gäller vid
minskning av KBT.

Skälen för regeringens förslag: Den årsinkomst som påverkar det
kommunala
bostadstillägget består som regel av pensionärens inkomster utöver
ett
folkpensionsbelopp och ett pensionstillskott. Vid beräkning av KBT
dras från den
fastställda årsinkomsten ett fribelopp på 1 000 kronor för ogift och
750 kronor
för gift pensionär. Den återstående delen av årsinkomsten reducerar
bostadstillägget med 35 % av den fastställda årsinkomsten upp till
1,5
basbelopp. För årsinkomst som överstiger 1,5 basbelopp minskas
bostadstillägget
med 40 % av årsinkomsten. Fribeloppen har tidigare varit 2 000 kronor
för ogift
och 1 500 kronor för gift pensionär men sänktes till nuvarande nivå
den 1 juli
1981. Sänkningen gjordes eftersom höjningarna av pensionstillskottet
medfört att
KBT-tagarna successivt fått en allt högre inkomst som inte reducerar
bostads-
tillägget.
Sedan den 1 juli 1981 har pensionstillskottet ytterligare höjts
samtidigt som
fribeloppen urholkats i värde. Fribeloppen får därför anses ha mist
sitt
ursprungliga syfte att möjliggöra för en pensionär att ha en
sidoinkomst utöver
folkpensionen som inte reducerar bostadstillägget.
Ett avskaffande av fribeloppen innebär att alla pensionärer som har
en inkomst
överstigande folkpension, pensionstillskott och de nämnda fribeloppen
på 1 000
resp. 750 kronor får minskat bostadstillägg med 22 - 33 kronor per
månad. Totalt
innebär förändringen minskade utgifter med ca 160 miljoner kronor per
år.

9 Lägsta gräns för utbetalning av bostadstillägg

Regeringens förslag: Bostadstillägg på mindre belopp
än 25 kronor per månad betalas inte ut. Om
pensionären är berättigad till särskilt bostadstillägg
betalas dock bostadstillägg ut oavsett beloppets
storlek.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler för KBT
betalas
bostadstillägget ut oavsett beloppets storlek. Det finns därför
pensionärer som
får mycket små utbetalningar av bostadstillägg. Något hundratal får
KBT med en
krona per månad. Så små belopp förorsakar många gånger irritation hos
mottagaren
och uppfattas ofta som ett hån mot den som sökt ett bidrag. Många
förundras
också över varför så små belopp betalas ut eftersom
administrationskostnaden för
en sådan utbetalning antas vara betydligt större.
Eftersom bostadstillägg betalas ut tillsammans med pensionen kostar
den
månatliga utbetalningen mycket litet. En ansökan om bostadstillägg
måste dock
hanteras oavsett om resultatet endast blir en krona i bostadstillägg.
Även om
ett beviljat bostadstillägg innebär en begränsad kostnad finns inga
starka
ekonomiska skäl till att inte betala ut små belopp. Skälet till
regeringens
förslag är i stället att utbetalningen förorsakar irritation och
därmed riskerar
att leda till minskat förtroende för bidragssystemets effektivitet.
I systemet för bostadsbidrag till barnfamiljer finns en lägsta
utbetalnings-
gräns på 100 kronor per månad. Eftersom det för bostadstilläggen för
pensionärer
endast finns begränsade administrativa skäl för en lägsta gräns anser
regeringen
att lägstabeloppet bör sättas lägre och därför vid en nivå på 25
kronor per
månad och pensionär. Denna gräns bör även gälla utbetalning av det
kompletterande kommunala bostadstillägget.
Oftast har en pensionär med så lågt bostadstillägg som 25 kronor
per månad för
stor inkomst för att vara berättigad till särskilt bostadstillägg.
För att en
pensionär inte skall riskera att hamna på en nivå under
socialbidragsnormen är
det emellertid väsentligt att bostadstillägg alltid, oavsett belopp,
betalas ut
om särskilt bostadstillägg betalas ut.
Eftersom gränsen är knuten till en månadsutbetalning gäller att
retroaktiva
utbetalningar som totalt överstiger 25 kronor inte skall betalas ut
om beloppet
per månad understiger 25 kronor.
Förslaget innebär en minskad kostnad på ca 2 miljoner kronor per
år.

10 Omräkning vid ändrad avtalspension

Regeringens förslag: Bostadstillägg får räknas om
utan föregående underrättelse när avtalspension eller
motsvarande pension som följer av kollektivavtal
ändras. Omräkning av bostadstillägg utan ansökan kan
därmed ske vid i stort sett samtliga
pensionsförändringar. Härigenom skapas förutsättningar
för framtida omräkningar via ADB.

KBT-utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan.
Ingen av
dessa instanser är i sak negativa till maskinella omräkningar.
Försäkringsöverdomstolen ställer sig emellertid frågande till
pensionärens
juridiska ansvar om en omräkning inte blir riktig. Datainspektionen
påpekar att
en reglering av personregistren inom området bör göras och att frågan
om vilket
ADB-stöd som skall få användas bör regleras innan ett genomförande
kan ske.
Skälen för regeringens förslag: Idag omräknas KBT automatiskt bl.a.
när
tilläggspension och statlig eller kommunal personalpension ändras.
Detta sker
med stöd av 6 och 10 lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension och 32 lagen (1962:382) angående
införande av
lagen om allmän försäkring. När KBT beviljas första gången,
underrättas
pensionären om att tillägget kommer att räknas om automatiskt när
vissa
pensionsförmåner ändras och att någon underrättelse inte kommer att
ske inför
varje omräkning. Den praktiska hanteringen av omräkningen sker med
hjälp av ADB
inom ramen för de tillstånd Datainspektionen meddelat för
verksamheten.
Förfarandet innebär att fler än 400 000 KBT-tagare årligen får sitt
KBT
omräknat när pensionsförmåner ändras. Förutom att KBT alltid är
beräknat utifrån
aktuell inkomst är denna hantering mycket rationell.
Något lagstöd för att på motsvarande sätt utan föregående
kommunicering räkna
om KBT när privata avtalspensioner ändras finns inte. För närvarande
underrättas
pensionären av försäkringskassan utifrån datalistor som
tillhandahålls av
pensionsutbetalaren, om att den höjda pensionen kan leda till att KBT
kommar att
räknas om. Pensionären bereds därvid tillfälle att yttra sig över den
planerade
omräkningen enligt reglerna om kommunicering i förvaltningslagen
(1986:223).
Därefter förs uppgifterna om de nya pensionerna in i ADB-systemen
varpå KBT
räknas om. De vanligaste avtalspensionerna av detta slag är
SPP-pension,
STP-pension samt AGS-ersättning. Ca 150 000 av KBT-tagarna har någon
av dessa
pensioner. Den nuvarande hanteringen av KBT-omräkningar när
avtalspensionerna
ändras är omständlig och resurskrävande. Det tar också tid innan alla
omräkningar är klara, vilket i sin tur medför att för högt KBT
betalas ut under
en tid.
Vi föreslår att lagstödet för omräkning av bostadstillägg utan
särskild
underrättelse utökas så att det även omfattar omräkning med anledning
av ändrad
avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av
kollektivavtal så att
omräkningarna därmed blir oberoende av vilken arbetsmarknadssektor
som
pensionären arbetat inom. Förutom en mer tidsenlig och effektiv
hantering uppnås
även förutsättningar för en likformig behanding av det stora
flertalet
pensionsinkomster oavsett om de är statliga, kommunala eller privata.
Med denna utvidgning av möjligheterna att räkna om bostadstillägg
utan
föregående kommunicering skapas förutsättningar för en rationell
hantering även
när avtalspensioner ändras. För att effektivt utnyttja dessa
möjligheter kan
nuvarande ADB-rutiner behöva ändras. Detta och förslaget till ny
lagstiftning i
övrigt kan innebära behov av nya eller ändrade tillstånd enligt
datalagen
(1973:289).
På sikt bör en författningsreglering av personregistren på området
övervägas.
Frågan om en socialförsäkringslag bereds nu inom Socialdepartementet
och en
proposition om detta planeras till våren 1994. Ett sådant lagförslag
kan även
komma att omfatta en reglering av personregistren på detta område.
Om utökade automatiska omräkningar görs är det väsentligt att de
inte
uppfattas så att pensionären därigenom fråntas ansvaret för att
bostadstillägget
beräknas utifrån rätt uppgifter. Vid ett genomförande måste därför
vikt läggas
vid information om omräkningarna och att automatiska omräkningar
främst syftar
till effektivare hantering och lägre kostnader. När bostadstillägg
nybeviljas
måste pensionären informeras om att bostadstillägget kommer att
räknas om
automatiskt när avtalspension ändras. En sådan automatisk omräkning
fordrar att
ett beslutsmeddelande med besvärshänvisning sänds till pensionären
och att det i
beslutsmeddelandet tydligt informeras om skälet till omräkningen och
vilken
pension som ligger till grund för omräkningen.
Eftersom bostadstillägget med detta system kan räknas om snabbare
uppkommer en
besparing som har beräknats till ca 5 miljoner kronor per år.
Dessutom kan vissa
administrativa besparingar göras. En omräkningsrutin av detta slag
kräver
emellertid ett visst utvecklingsarbete innan den kan tas i drift.
Besparingen
faller därför inte ut omedelbart.

11 Omräkning vid hyreshöjning

Regeringens förslag: Bostadstillägg får, när det
bedöms lämpligt, räknas om utan föregående
underrättelse till den bidragsberättigade om hyra
eller avgift ändras för hyres- eller bostads-
rättslägenhet. En förutsättning för att bostads-
tillägget skall få räknas om är att deltagandet är
frivilligt. Varje pensionär får själv avgöra om
bostadstillägget skall räknas om på detta sätt eller
inte. Härigenom skapas förutsättningar för framtida
omräkningar med hjälp av ADB.

KBT-utredningens förslag: Ett system för maskinella omräkningar bör
genomföras. Ett sådant system bygger emellertid på lokala
registerbearbetningar
vars villkor utreddes av utredningen (S 1990:05) om social-
försäkringsregisterlag. I avvaktan på denna utrednings resultat lade
KBT-utredningen inget förslag om maskinella omräkningar vid
hyreshöjningar.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan.
Ingen av
dessa instanser är i sak negativa till maskinella omräkningar.
Försäkringsöverdomstolen ställer sig emellertid frågande till
pensionärens
juridiska ansvar om en omräkning inte blir riktig. Datainspektionen
påpekar att
en reglering av personregistren inom området bör göras och att frågan
om vilket
ADB-stöd som skall få användas bör regleras innan ett genomförandet
kan ske.
Skälen för regeringens förslag: Omkring 3/4 av nuvarande KBT-tagare
bor i
hyres- eller bostadsrättslägenhet. De flesta av dessa ca 440 000
pensionärer får
sin hyra eller avgift höjd varje år. För att få sitt bostadstillägg
omräknat
måste de meddela den nya hyran till försäkringskassan, vilket en stor
del av
pensionärerna också gör. En stor del av KBT-hanteringen åtgår därför
till att
räkna om bostadstillägg p.g.a. höjda hyror. Eftersom hyreshöjningar
oftast sker
vid årsskiften riskerar den koncentrerade arbetsbelastningen leda
till
väntetider.
KBT-utredningen ansåg att möjlighet till maskinella omräkningar vid
hyreshöjningar bör öppnas men man avstod från att lägga ett konkret
förslag. De
skäl som angavs var att sådana omräkningar förutsätter lokala
register varför
frågan borde avgöras först när utredningen om
socialförsäkringsregisterlag är
klar. Denna utredning lämnade i mars 1993 ett slutbetänkande
(Socialförsäkringsregister SOU:1993:11). I betänkandet behandlas
bl.a. vad ett
socialförsäkringsregister får innehålla och dess användning.
Utredningens
förslag omfattar inrättande av såväl centrala som lokala register.
Enligt
förslaget bör också uppgifter kunna tillföras från andra
personregister om detta
är motiverat och om detta föreskrivs i lag eller förordning eller
följer av
beslut från Datainspektionen.
Vi föreslår att omräkning av bostadstillägg får göras utan ansökan
eller
anmälan när hyra ändras för en hyreslägenhet eller när avgift ändras
för en
bostadsrättslägenhet. Som förutsättning gäller dock att pensionären
medgivit att
så får ske.
För att sådan omräkning skall kunna vara effektiv fordras bl.a. att
uppgifter
hämtas in via ADB-media och att lokala samkörningar av register görs.
Sådan
omräkning och registerhålling fordrar ADB-stöd, vilket är
tillståndspliktigt
enligt datalagen (1973:289). För närvarande gäller att tillstånd för
sådan
ADB-hantering får sökas från Datatinspektionen. Frågan om en
socialförsäkringsregisterlag bereds som ovan nämnts inom
Socialdepartementet och
en proposition om detta planeras till våren 1994.
En omräkning av detta slag fordrar en hel del lokalt
utvecklingsarbete och ett
praktiskt samarbete med bostadsbolag eller liknande. Eftersom många
pensionärer
hyr lägenhet hos relativt små bolag torde sådana omräkningar långt
ifrån alltid
vara lönsamma. Det blir därför bl.a. kommunens storlek och de lokala
förutsättningarna som avgör om denna omräkningsmöjlighet bör
utnyttjas.
Sedan några år pågår i Göteborg ett försök med maskinella
omräkningar vid
hyreshöjningar. Erfarenheterna från försöket visar att omräkningarna
sker
betydligt snabbare och med mindre resursinsats samtidigt som
pensionärerna
överlag är positiva. Endast någon procent av pensionärerna har valt
att inte
delta i de automatiska omräkningarna.
En omräkning av detta slag kommer normalt att leda till högre
bostadstillägg.
Det är därför av stor betydelse att pensionären inte fråntas ansvaret
för
förändringen av bostadstillägget och systemet inte uppfattas som
tvingande.
Således är det väsentligt att systemet bygger på frivillighet så att
varje
pensionär själv och på ett enkelt sätt får välja om denne skall delta
eller
avstå från att vara med i omräkningsförfarandet. Informationen i
beslutsmeddelandet efter en omräkning måste också vara så tydlig att
var och en
tydligt kan se att denne valt att delta och vilka uppgifter som
ligger till
grund för det omräknade bostadstillägget.

12 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 m.m.

I prop. 1993/94:100 har regeringen aviserat förslag om nya regler för
bostads-
tillägg för pensionärer. Regeringen återkommer nu till dessa frågor.

Femte huvudtiteln

B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och
ålderdom

B 7. Bostadstillägg till pensionärer

1992/93 Utgift 4 151 000 0001)
1993/94 Anslag 6 700 000 000 1)
1994/95 Förslag 8 700 000 000

1) Anslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

Regeringens överväganden

Den 1 januari 1993 sänktes ersättningsnivåerna för vissa
pensionsförmåner med
två procentenheter. För att mildra effekten för de pensionärer som
har det sämst
ställt beslutade riksdagen under hösten 1992 att bl.a. förbättra de
kommunala
bostadstilläggen. De totala kostnaderna för KBT beräknades därvid
uppgå till 9
700 miljoner kronor, varav statsbidraget utgjorde 6 700 miljoner
kronor.
Med anledning av de nya reglerna för KBT, som infördes den 1 mars
1993, har
antalet KBT-tagare under ett år ökat med ca 40 000 personer. Till en
del
förklaras ökningen av att boende i särskilda boendeformer nu kan
grunda rätt
till KBT. Nästan hälften av ökningen beror dock på att pensionärer
tillkommit
som tidigare inte sökt KBT. Antalet KBT-tagare ökar fortfarande och
förväntas
fortsätta att öka under år 1994.
Kostnaderna för det statliga bostadstillägg som föreslås i denna
proposition
beräknas år 1995 uppgå till 10 300 miljoner kronor. För andra
halvåret 1994
beräknas kostnaderna för statsbidrag till KBT till 3 550 mkr. För
första
halvåret 1995 beräknas kostnaderna till hälften av 10 300 mkr, d.v.s.
5 150 mkr.

Reglering mellan staten och kommunerna

Enligt dagens regler för KBT svarar staten för 70 % och kommunerna
för 30 % av
de statsbidragsberättigade kostnaderna. I och med att staten tar över
bostadstillägget fr.o.m. den 1 januari 1995 kommer 3 090 mkr, som
motsvarar 30 %
av 10 300 mkr, senare att regleras ekonomiskt mellan kommunerna och
staten.
Bostadstillägg betalas för närvarande även ut för bostadskostnad
utanför
statsbidragsreglernas ramar till ett värde av ca 500 mkr per år. När
de
kommunala tilläggen successivt minskar minskar också kommunernas
kostnader. Det
ekonomiska utrymme som uppkommer för kommunerna sammantaget får
beaktas i
kommande överläggningar.

13 Författningskommentar

Förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer överensstämmer
i stora
delar med bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension. I förekommande fall görs därför
hänvisningar
till den lagen.

1
En förutsättning för att bostadstillägg skall lämnas är att
pensionären bor i
Sverige. Härav följer att bostadstillägg endast kan utgå till i
Sverige bosatta
personer och att bostadstillägg endast kan avse bostad i Sverige. Ett
bostadstillägg skall därför dras in om pensionären bosätter sig
utanför Sverige.
I paragrafen anges de kategorier som kan få bostadstillägg.
Något krav på att pensionen skall utbetalas i viss form finns inte.
Såväl
folkpension som allmän tilläggspension (ATP) enligt lagen (1962:381)
om allmän
försäkring grundar därför rätt till bostadstillägg.
Av andra stycket framgår att pensionär som uppbär endast
ålderspension för tid
före den månad han fyller 65 år (förtida uttag) inte kan få
bostadstillägg. Pen-
sionär som samtidigt har någon annan av de förmåner som nämns i
första stycket
är således berättigad till bostadstillägg även om han inte har fyllt
65 år.
Detta gäller oavsett om pensionären endast uppbär del av sådan
förmån.
I tredje stycket anges att ett särskilt bostadstillägg kan lämnas
till pen-
sionär som uppbär bostadstillägg enligt lagen. Bestämmelserna om hur
sådant
tillägg beräknas och vem som är berättigad till tillägg har tagits in
i 7 .

2
I paragrafen anges dels att bostadstilläggets uppgift inte är att
täcka hela
bostadskostnaden och dels att bostadstillägget avser att omfatta alla
boendeformer.
Sådant boende är boende med hyresrätt, bostadsrätt och boende i
egen
fastighet. Även boende i annan boendeform exempelvis inneboende,
boende på
ålderdomshem, på sjukhem, på servicehus och boende i gruppbostad kan
berättiga
till bostadstillägg. För de särskilda boendeformerna lämnas dock inte
bostadstillägg för boende i rum med mer än två bäddar.
I bostadskostnaden får bara ingå sådana kostnader som direkt kan
knytas till
bostaden. Kostnader som är knutna till privat konsumtion såsom
hushållsström är
exempelvis inte bidragsgrundande. Vilka kostnader som är att hänföra
till
bostadskostnader och hur dessa skall beräknas kan variera mellan
olika
boendeformer. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
beslutar vilka
kostnader som skall hänföras till bostadskostnader och hur dessa
skall beräknas.
Andra stycket reglerar det förhållandet när en pensionär på grund
av omvårdnad
eller vård inte alls eller i begränsad omfattning bor i
permanentbostaden. I
första hand är även i detta fall folkbokföringen avgörande för vilken
bostad
bidraget skall lämnas. En person kan emellertid stadigvarande bo
eller vårdas i
en särskild boendeform utan att vara folkbokförd där. När en person
stadigvarande bor eller vistas i en särskild boendeform eller i annat
likartat
boende, skall därför folkbokföringen inte längre styra över vilken
bostad som
bidraget skall lämnas för. I sådant fall skall bostadstillägg lämnas
för den
bostad pensionären faktiskt bor i. Det innebär ofta en betydande
minskning eller
indragning av bostadstillägget och att den gamla bostaden inte kan
behållas. Ett
sådant beslut om minskning eller indragning av bostadstillägget
innebär därför
en stor omställning för pensionären, varför denne skall ges ett
rådrum om sex
månader från det att försäkringskassan fattat beslut innan beslutet
verkställs.
Om den nya bostaden har en högre bostadskostnad eller om
hemmabostaden avvecklas
innan sex månader förflutit bör dock bostadstillägget omgående
beräknas för den
nya bostaden.
I flertalet kommuner har det funnits bestämmelser om att kommunalt
bostadstillägg (KBT) inte skall utges för hemmabostaden när
pensionären
stadigvarande vistats på vårdinrättning. Därvid har följande allmänna
riktlinjer
varit styrande för frågan om när vård kan anses vara stadigvarande.
Stadigvarande vård på vårdinrättning har varit sådan vård där
pensionären inte
har eller har bedömts ha möjlighet att återvända till sitt egna
boende inom en
rimlig framtid. Pensionärens möjligheter att återvända till sitt egna
boende har
därvid alltid bedömts individuellt. Vid bedömningen har hänsyn tagits
till
pensionärens ålder, sjukdomsdiagnos, permissioner i bostaden, sociala
förhållanden, m.m. Om pensionären har vistats i sin bostad under
regelbundna och
aktiverande permissioner har vården i regel inte ansetts utgöra
stadigvarande
vård.
Denna praxis bör tillämpas på motsvarande sätt när det gäller
bedömningen om
bostadstillägg skall utges i samband med stadigvarande boende eller
vård i en
särskild boendeform eller i annat likartat boende.
I tredje stycket uttalas att bostadstillägg inte lämnas för sådan
bostads-
kostnad som är bestämd utifrån pensionärens inkomst.

3
Paragrafen motsvarar 9 lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

25

4
I första stycket anges att bostadstillägget utges med en viss
procentsats av
bostadskostnaden. Vidare anges de bostadskostnadsgränser inom vilka
bostadstillägg kan utges.
I andra stycket finns en begränsning när det gäller beräkningen av
bostadstillägget. För pensionär som bor i tvåbäddsrum beräknas
bostadstillägget
på en övre bostadskostnadsgräns som motsvarar hälften av den gräns
som anges i
första stycket. Denna begränsning gäller inte makar.

5
Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 5 i lagen (1962:392) om
hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension.
I första stycket anges att storleken på det bostadstillägg som
lämnas är
beroende av pensionärens årsinkomst. I årsinkomsten inräknas även
beräknad
avkastning av förmögenhet. Förmögenhet som sådan beaktas inte annat
än genom
dennas beräknade avkastning.
I andra stycket anges de inkomster som skall undantas vid
beräkningen av
årsinkomst. Förutom de direkt angivna inkomsterna finns ett tillägg
om att
ersättning som utges som kostnadsersättning inte heller skall
inräknas i
årsinkomsten. Sådan ersättning kan exempelvis vara
assistansersättning. Hur
årsinkomsten och förmögenhetsavkastningen närmare skall beräknas
regleras i
föreskrifter som utfärdas av Riksförsäkringsverket.

6
Minskningen av bostadstillägget är i huvudsak densamma som i 4
lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension.
I andra stycket anges att bostadstillägg under tjugofem kronor inte
betalas
ut. Undantag härifrån görs om det i utbetalningen också ingår
särskilt bostads-
tillägg. Eftersom det särskilda bostadstillägget är konstruerat på
sådant sätt
att bidragstagaren aldrig skall hamna på en inkomstnivå understigande
en skälig
levnadsnivå, skall bostadstillägget alltid utbetalas oavsett belopp
när rätt
till särskilt bostadstillägg föreligger.

7
Paragrafen motsvarar i huvudsak de stadganden som angavs i lagen
(1991:162) om
särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.
För att särskilt bostadstillägg överhuvudtaget skall kunna utges
krävs att
pensionären uppbär bostadstillägg. Någon speciell ansökan om det
särskilda
bostadstillägget behöver inte inges utan försäkringskassan prövar
automatiskt om
rätt till sådant tillägg föreligger. Syftet med det särskilda
bostadstillägget
är att en pensionär alltid skall tillförsäkras en sådan inkomst som
medför att
pensionären aldrig kan komma att bli beroende av socialbidrag.
Riktlinjen vid
bedömning om pensionärens inkomst understiger en skälig levnadsnivå
bör vara den
av Socialstyrelsen i allmänna råd angivna vägledande
socialbidragsnormen. När
det gäller skälig bostadskostnad får denna i allmänhet anses vara
skälig om den
inte överstiger högsta godtagbara kostnad som följer av den norm
Socialstyrelsen
rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av underhållsbidrag.
I
paragrafen anges de inkomster som skall beaktas. Som inkomst räknas
bl.a.
bostadstillägg. Detta inbegriper i förekommande fall även det
kompletterande
bostadstillägget som kan lämnas av en kommun.

8
Paragrafen motsvarar 8 lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

9
I paragrafen stadgas att bostadstillägget skall omprövas när
förhållande som
påverkar bostadstilläggets storlek ändras. Vidare stadgas att
bostadstillägget
får räknas om vid vissa ändringar av årsinkomsten.
Paragrafen motsvarar i stort 6 lagen (1962:392) om hustrutillägg
och
kommunalt bostadstillägg till folkpension, förutom att omräkning får
göras vid
ytterligare situationer och att omräkning får ske utan att någon
föregående
underrättelse om detta utsänds till pensionären.
Enligt paragrafen får, till skillnad mot tidigare lagstiftning,
omräkning ske
vid ändring av alla avtalspensioner eller motsvarande ersättningar
som grundar
sig på kollektivavtal. Bostadstillägget får även räknas om när
folkpension och
pensionstillskott ändras. En omräkning kan komma ifråga även om den
aktuella
inkomsten enligt 5 inte skall ingå i årsinkomsten, eftersom
folkpensionen är
samordnad med inkomster som i vissa fall skall inräknas i
årsinkomsten.
Omräkningen görs utan ansökan och får ske både när inkomsten ökar
och när
inkomsten minskar. Något medgivande för omräkning behöver inte
inhämtas.
Bostadstillägget får även räknas om utan föregående underrättelse
när hyres-
höjning sker eller när avgiftshöjning för bostadsrättslägenhet
vidtas. En sådan
omräkning får dock inte göras utan att den berörde har lämnat sitt
medgivande
härtill. Anledningen till detta är att en sådan höjning ofta medför
att ett
högre bostadstillägg skall komma att utges och det får därför krävas
att den
bidragsberättigade tar aktiv del i att en sådan bidragshöjning kommer
till
stånd.
Grundprincipen är att en ändring av bostadstillägget skall ske
månaden efter
den månad då förhållandena som påverkar bidraget ändrats. Ett
undantag finns
dock, nämligen om de ändrade förhållandena avser hela månaden. Då
skall
ändringen av bostadstillägget gälla från och med den månaden.

10
I paragrafen anges att frågor enligt lagen handhas av
Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna. Hur bostadstilläggsfrågor skall
prövas i den
allmänna försäkringskassan regleras närmare av regeringen eller av
den myndighet
som regeringen föreskriver.

11
I paragrafen anges att ansökan om bostadstillägg skall ske
skriftligt.
Paragrafen motsvarar 11 i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

12
Paragrafen motsvarar 12 lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

13
Enligt paragrafen kan under vissa omständigheter återbetalningskrav
ställas på
den som uppburit bostadstillägg. Bestämmelsen har införts efter
mönster av 20
kap. 4 AFL. Av 14 framgår att omprövning av ett beslut om
återbetalning i
vissa fall skall göras av socialförsäkringsnämnd.

14
Omprövning samt överklagande sker i enlighet med vad som stadgas i 20
kap. 10-13
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

15
Eftersom bostadstillägget är så nära anknutet till pensionssystemet
är ett
flertal bestämmelser i AFL även tillämpliga på bostadstillägget. De
bestämmelser
som avses är följande: 16 kap. 12 om utbetalning till annan, 17
kap. 1 om
sammanträffande av förmåner,18 kap. 2 om tillsyn, 20 kap. 2a om
provisoriskt
beslut, 20 kap. 5 om preskription av bidrag, 20 kap. 6 om förbud
mot
utmätning och om överlåtelse av bidrag, 20 kap. 9 om
uppgiftsskyldighet för
statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl.,

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1995 då lagen (1962:392)
om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen
(1991:162)
om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension upphör att
gälla. Enligt
punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelserna i lagen
(1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
fortfarande tilläm-
pas på bostadstillägg som avser tid före den 1 januari 1995.
26

Punkten 3 anger att bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt
kommunalt
bostadstillägg till folkpension fortfarande skall tillämpas på
särskilt
kommunalt bostadstillägg som avser tid före den 1 januari 1995. I
både punkt 2
och 3 anges att bostadstillägg enligt äldre bestämmelser som lämnas
efter den 1
januari 1995 skall bekostas av staten.
För att undvika en i tiden utdragen och komplicerad redovisning
samt avräkning
av retroaktivt kommunalt bostadstillägg och särskilt kommunalt
bostadstillägg
skall kontantprincipen användas när det gäller att bedöma hur
bostadstillägg
enligt de upphävda lagarna skall bekostas. Det innebär att
utbetalningar som
sker efter den 1 januari 1995 bekostas av staten på samma sätt som
bostadstillägg enligt den nya lagen skall bekostas av staten.
I punkten 4 ges kommunerna möjlighet att med egna medel under åren
1995-1998
lämna bostadstillägg utöver vad som anges i 4 . Administrationen
bekostas och
sköts även i denna del av försäkringskassorna. Försäkringskassan
skall däremot
inte befatta sig med bedömningen av eller grunderna för vem som skall
anses vara
berättigad till sådant kompletterande bostadstillägg. Ett exempel på
detta är
när kommun beslutat att en högre bostadskostnadsgräns skall gälla för
handikappade. Det ankommer då på kommunen att meddela
försäkringskassan vilka
bidragstagare som omfattas av kommunens beslut. Regeringen utfärdar
de
bestämmelser som skall reglera denna administration. I punkten 5
anges att om
kommunalt kompletterande bostadstillägg utges skall minskning enligt
6 första
stycket först göras på det statligt utgående bostadstillägget.

Förslaget till lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension

Förslaget till lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension
motsvarar bestämmelserna härom i lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt
bostadstillägg till folkpension.
Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1995.
Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelserna i
lagen
(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension fort-
farande tillämpas på hustrutillägg som avser tiden före den 1 januari
1995.
Enligt punkten 3 skall hustrutillägg enligt den äldre
lagstiftningen övergå
till hustrutillägg enligt den nya lagstiftningen utan särskild
ansökan.
Punkten 4 motsvarar övergångsbestämmelsen i lagen (1988:883) om
ändring i
lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.
Upphävandet av den gamla lagstiftningen innebär att
övergångsbestämmelsen i
lagen (1983:962) om ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg också upphör att gälla. Därigenom kan bestämmelsen om
garantinivå
som motsvarar det hustrutillägg som utgick för december 1983 inte
längre
tillämpas.
27

Punkten 5 motsvarar i övergångsbestämmelsen i lagen (1992:1280) om
ändring i
lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Förslaget innebär endast en namnändring samt en ändring av
redaktionell

karaktär.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande
av lagen om
allmän försäkring

Förslaget innebär att 13 upphävs. Upphävandet görs för att det inte
längre
finns några berättigade enligt paragrafen. Ändringen i 16 görs för
att
beräkningen av minskning av pension skall överensstämma med
beräkningen i 6
lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer. Ändringen i 32
är endast
en följdändring.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Förslaget innebär endast en namnändring och hänvisning till nya
lagen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott

Förslaget avser endast en namnändring.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m.

Förslaget är en följdändring av att lagen (1962:392) om hustrutillägg
och
kommunalt bostadstillägg till folkpension upphävs.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Förslaget gäller endast namnändringar samt hänvisningar till de
föreslagna nya
författningarna.
28

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994

Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask.

Föredragande: Statsrådet Könberg

Regeringen beslutar proposition 1993/94:173 Bostadstillägg till
pensionärer
29