Prop.
1993/94:148
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 februari 1994
Carl Bildt
Bengt Westerberg
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås en ny lag om vårdnadsbidrag. Enligt lagförslaget
skall vårdnadsbidrag lämnas med 2 (XX) kronor per månad för barn i
åldrarna ett till tre år som inte har plats i den offentligt finansierade
barnomsorgen. För barn som har sådan plats inom offentligt finansierad
barnomsorg som avser högst 15 timmar per vecka föreslås vårdnads-
bidraget utgöra 1 350 kronor per barn och månad och för barn som har
plats inom barnomsorgen mer än 15 timmar men högst 30 timmar,
700 kronor per månad. För barn som har plats inom offentlig barnom-
sorg mer än 30 timmar per vecka utges inget vårdnadsbidrag.
Vidare föreslås att rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs till
tre år från barnets födelse, vilket föranleder ändringar i lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Därutöver föreslås ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring
som innebär att de 90 dagar som föräldrapenning endast kan utges enligt
garantinivån tas bort. Vissa övergångsbestämmelser föreslås i samband
därmed.
Vårdnadsbidraget föreslås skattepliktigt som intäkt av tjänst. Förslaget
om ett skattepliktigt vårdnadsbidrag är kombinerat med förslag om en
avdragsrätt för vissa bamomsorgskostnader. I propositionen föreslås
därför också ändringar inom skattelagstiftningen.
I propositionen föreslås även vissa andra lagändringar till följd av
vårdnadsbidraget.
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 148
Prop. 1993/94:148
1 Förslag till riksdagsbeslut .......................4
2 Lagtext ..................................5
2.1 Förslag till lag om vårdnadsbidrag..............5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring........................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:410) om
rätt till ledighet för vård av barn, m.m..........12
2.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)........................... 13
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta....... 16
2.6 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 18
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter...........21
2.8 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)22
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag .........................24
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,.....................25
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustru-
tillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpension . . 26
3 Ärendet och dess beredning.....................28
4 Bakgrund................................29
5 Vårdnadsbidrag ............................31
6 Beskattning av vårdnadsbidraget m.m...............35
7 Avdrag för vissa bamomsorgskostnader.............. 36
8 Föräldraförsäkringen .........................40
9 Rätt till ledighet för vård av barn .................42
10 Vissa ersättningar och avgifter som inte påverkas av
vårdnadsbidraget............................43
11 Vissa andra bidrag m.m. som påverkas av vårdnadsbidraget . 45
12 Anslagsfrågor .............................48
13 Författningskommentar........................49
13.1 Förslaget till lag om vårdnadsbidrag ...........49
13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring.....................55
13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn, m.m.............56
13.4 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)........................... 56
13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.......57
13.6 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)57
13.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter...........58
13.8 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620)........................... 58
13.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag .........................59
13.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag .....................59
13.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till
folkpension...........................59
Bilaga 1 Förteckning över organisationer och myndigheter
som inbjudits till hearing om arbtsgruppens förslag
till vårdnadsbidrag m.m....................60
Bilaga 2 Sammanställning av synpunkter framförda vid hearing
om arbetsgruppens förslag till vårdnadsbidrag m.m. . . 61
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ................69
Bilaga 4 Lagrådets yttrande ......................89
Bilaga 5 Ekonomiska konsekvenser..................95
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1993 103
Prop. 1993/94:148
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om vårdnadsbidrag,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:410)
om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskatte-
lagen (1928:370),
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
6. antar regeringens förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),
7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter,
8. antar regeringens förlag till lag om ändring i socialtjänstlagen
(1980:620),
9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag,
10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag,
11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:392)
om hustrutillägg och kommunalt bostadsbidrag till folkpension,
12. till Vårdnadsbidrag för budgetåret 1994/95 under femte huvud-
titeln anvisar ett förslagsanslag på 3 700 000 000 kr,
13. till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett ramanslag
på 8 000 000 kr,
14. till Ersättning till Postverket m.m på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 100 000 kr,
15. under femte huvudtitelns ramanslag Riksförsäkringsverket för
budgetåret 1994/95 anvisar 16 300 000 kr utöver vad som
föreslagits i prop. 1993/94:100 bil 6,
16. under femte huvudtitelns ramanslag Allmänna försäkringskassor
för budetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr utöver vad som
föreslagits i prop. 1993/94:100 bil 6,
17. under femte huvudtitelns förslagsanslag Ersättning till Posten AB
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar 6 900 000 kr utöver vad
som föreslagits i prop. 1993/94:100 bil 6,
18. under sjunde huvudtitelns ramanslag Riksskatteverket för bud-
getåret 1994/95 anvisar 1 500 000 kr utöver vad som föreslagits
i prop. 1993/94:100 bil 8.
Prop. 1993/94:148
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1993/94:148
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Vårdnadsbidrag skall lämnas som bidrag till vård av barn enligt
bestämmelserna i denna lag.
2 § Frågor om vårdnadsbidrag handläggs av Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna.
Barn som vårdnadsbidrag utges för
3 § Vårdnadsbidrag lämnas för barn som är svenska medborgare och
bosatta i Sverige. Vårdnadsbidrag lämnas också för ett i Sverige bosatt
barn, som inte är svensk medborgare, om barnet eller någon av
föräldrarna vistas i Sverige sedan minst sex månader tillbaka.
Vad som sägs i första stycket om krav på föregående vistelse här i
landet gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet.
4 § Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här
1. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader,
2. under den tid som barnet följer med en förälder som arbetar i ett
annat land för en svensk statlig arbetsgivares räkning,
3. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år, i de fall barnet
följer med en förälder som är anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett
svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller
en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Bidragets storlek m.m.
5 § Fullt vårdnadsbidrag är 2 000 kronor per månad. Om barnet har plats
inom kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag av
en kommun, är vårdnadsbidraget 1 350 kronor per månad om platsen
avser högst 15 timmar per vecka och 700 kronor per månad om platsen
avser 16-30 timmar per vecka. Om platsen avser mer än 30 timmar per
vecka utges inget vårdnadsbidrag.
6 § Vårdnadsbidrag utges inte för tid Prop. 1993/94:148
1. då dagersättning enligt 17 § lagen (1994:000) om mottagande av
asylsökande m.fl.1 lämnas för barnet, eller
2. då barnet vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
7 § Vårdnadsbidrag utges från och med månaden efter den då barnet fyllt
ett år och till och med den månad då barnet fyller tre år.
Om vårdnadsbidrag på grund av andra ändrade förhållanden än som
avses i första stycket skall böija utges, upphöra eller ändras, skall detta
ske från och med månaden efter den då förhållandena ändrades. Om de
ändrade förhållandena gäller från och med den 1 i månaden, skall de
dock beaktas redan från och med samma månad.
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag
8 § Rätten att uppbära vårdnadsbidrag för ett barn har den som uppbär
det allmänna barnbidraget enligt 4 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag.
Beslut m.m.
9 § Ärenden om vårdnadsbidrag prövas av den allmänna försäkringskassa
som den bidragsberättigade är inskriven hos eller skulle ha varit inskriven
om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
varit uppfyllt.
10 § Vårdnadsbidrag lämnas och höjning av sådant bidrag sker efter
anmälan av den som enligt 8 § har rätt att uppbära bidraget. Anmälan
skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 9 §
och innehålla
1. uppgift om huruvida barnet har plats inom sådan barnomsorg som
anges i 5 § och, i så fall, om det antal timmar per vecka som platsen
avser samt
2. andra uppgifter som behövs för bedömningen av rätten till bidrag.
Anmälan skall också innefatta en på heder och samvete avgiven
försäkran att de lämnade uppgifterna är riktiga.
Vårdnadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader
före den månad då anmälan gjordes.
11 § Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska ett vårdnads-
bidrag kan försäkringskassan besluta att bidraget inte skall betalas ut eller
betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.
12 § Den som uppbär vårdnadsbidrag är skyldig att göra en anmälan till
försäkringskassan
1. om barnet fått plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka barnets plats inom sådan barnomsorg
avser har utökas så att rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget
påverkas och
1 I prop. 1993/94:94 föreslås att en ny lag om mottagande av asylsökandem.fl. träder
i kraft den 1 juli 1994. Den nu gällande lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande
m.fl. föreslås samtidigt upphävd. 17 § i lagförslaget motsvarar 9 § i den nu gällande
lagen.
3. om andra ändrade förhållanden inträtt som påverkar rätten till eller Prop. 1993/94:148
storleken av vårdnadsbidraget.
Anmälan enligt första stycket skall göras så snart den bidragsberättigade
får veta hur förhållandena kommer att ändras.
Utbetalning av vårdnadsbidrag m.m.
13 § Vårdnadsbidrag betalas ut månadsvis.
14 § Om det finns synnerliga skäl får försäkringskassan, på framställning
av en socialnämnd, besluta om att bidraget skall betalas ut till
1. en förälder som inte har rätt att uppbära bidraget enligt regeln i 8 §,
2. annan lämplig person, eller
3. socialnämnden.
Bidrag som betalats ut enligt första stycket skall användas för barnets
bästa.
15 § Om vårdnadsbidraget inte har lyfts före utgången av kalenderåret
efter det då bidraget har förfallit till betalning, är det förverkat.
Återbetalning
16 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av vårdnads-
bidrag, om den som uppburit bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter
eller genom att underlåta att anmäla ändrade förhållanden enligt 12 §
eller på något annat sätt har förorsakat att vårdnadsbidrag har lämnats
felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i
annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som
uppburit bidraget skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda
skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.
Om vårdnadsbidrag eller annan ersättning vid ett senare tillfälle skall
betalas ut till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket,
får försäkringskassan besluta att ett skäligt belopp skall hållas inne i
avräkning på vad som har lämnats för mycket.
Överklagande
17 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut
samt överklagande av en försäkringskassas eller en domstols beslut
tillämpas också i ärenden om vårdnadsbidrag. Omprövning av beslut om
återbetalningsskyldighet enligt 16 § skall göras av socialförsäkrings-
nämnden, om det belopp som har betalats ut felaktigt överstiger 10
procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.
Övrigt
18 § Rätten till vårdnadsbidrag får inte överlåtas och kan inte utmätas för
skuld.
19 § Bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndig-
heter, arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall gälla i ärenden enligt
denna lag.
20 § Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de Prop. 1993/94:148
allmänna försäkringskassorna tillämpas också i fråga om kassornas
handläggning av vårdnadsbidrag.
21 § Regeringen får träffa överenskommelse med andra stater om
utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från
lagens bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 6 och 7 §§ samt 21 kap. 1 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
3
Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna.
Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 180
dagar för vaije barn utöver det
första.
Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 360 dagar sammanlagt för
föräldrarna.
Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 90 dagar
för vaije barn utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har vaije förälder
rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första
stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv
uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och
andra styckena.
En förälder kan avstå från rätt att uppbära föräldrapenning till förmån
för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldra-
penning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.
Hel föräldrapenning utgör lägst
60 kronor om dagen (garantinivå).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om
föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån och skulle ha varit
samtliga förhållanden.
Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 180 dagar med be-
lopp motsvarande förälderns sjuk-
penning, beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.
6 §3
Hel föräldrapenning utgör lägst
64 kronor om dagen (garantinivå).
det om försäkringskassan känt till
Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
resterande 180 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpen-
ning, beräknad enligt femte
stycket.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1989:100.
Ändring av paragrafen föreslås också i prop. 1993/94:147.
’ Lydelse enligt prop. 1993/94:59, bet. 1993/94:SfU9, rskr. 1993/94:126. Ändring
av paragrafen föreslås också i prop. 1993/94:147.
Nuvarande lydelse
Vid flerbamsbörd utges för-
äldrapenning enligt 3 § andra
stycket för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpen-
ning, beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.
När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och 10
b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90
procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med
365, och även utges för den första dagen.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom
yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete
för vård av bam. Ar kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid
och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet
inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis
beräknas på motsvarande sätt.
7
Hel föräldrapenning för dag ut-
ges med belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning, beräknad
enligt 6 § femte stycket, när för-
äldern inte förvärvsarbetar. Halv
eller fjärdedels föräldrapenning
med belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning, beräknad
enligt nämnda lagrum, utges när
föräldern förvärvsarbetar högst
hälften respektive tre fjärdedelar
av normal arbetstid.
Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte be-
traktas vård av bam, som har
tagits emot för stadigvarande vård
och fostran i förälderns hem. Vår-
dar föräldern ett sådant bam och
betalas ersättning för vården, skall
vid beräkningen av föräldrapen-
ning bortses från den del av den
sjukpenninggrundande inkomsten
som grundas på ersättningen för
vården. Hel föräldrapenning skall
dock alltid utgöra lägst 60 kronor
om dagen.
Föreslagen lydelse
Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning enligt 3 § andra stycket
för 90 dagar med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket.
Prop. 1993/94:148
,4
Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvsar-
betar. Halv eller fjärdedels för-
äldrapenning utges när föräldern
förvärvsarbetar högst hälften
respektive tre fjärdedelar av nor-
mal arbetstid.
Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte be-
traktas vård av bam, som har
tagits emot för stadigvarande vård
och fostran i förälderns hem. Vår-
dar föräldern ett sådant bam och
betalas ersättning för vården, skall
vid beräkningen enligt 6 § av för-
äldrapenning bortses från den del
av den sjukpenninggrundande in-
komsten som grundas på ersätt-
ningen för vården.
4 Senaste lydelse 1990:1516.
10
Nuvarande lydelse
Prop. 1993/94:148
Den som är inskriven hos en all-
män försäkringskassa, men inte är
försäkrad för en sjukpenning som,
beräknad enligt 3 kap. 4 § första
stycket 3, uppgår till garantinivån
enligt 4 kap. 6 §, skall kunna
genom frivilliga avgifter försäkra
sig för erhållande av sjukpenning
eller sjukpenningtillägg.
Den som inte har rätt till sjuk-
penning enligt 3 kap. 1 § får för-
säkra sig för sjukpenning som
uppgår till lägst 20 kronor och
högst till garantinivån enligt 4
kap. 6 §. Den som har rätt till
sjukpenning enligt 3 kap. 1 § får
försäkra sig för sjukpenningtillägg,
som tillsammans med den sjukpen-
ning som han är berättigad till
enligt 3 kap. 4 § första stycket 3
uppgår till lägst 20 kronor och
högst till garantinivån.
Föreslagen lydelse
21 kap.
1
Den som är inskriven hos en all-
män försäkringskassa, men inte är
försäkrad för en sjukpenning som,
beräknad enligt 3 kap. 4 § första
stycket 3, uppgår till 60 kronor,
skall kunna genom frivilliga av-
gifter försäkra sig för erhållande
av sjukpenning eller sjukpenning-
tillägg.
Den som inte har rätt till sjuk-
penning enligt 3 kap. 1 § får för-
säkra sig för sjukpenning som
uppgår till lägst 20 kronor och
högst 60 kronor. Den som har rätt
till sjukpenning enligt 3 kap. 1 §
får försäkra sig för sjukpenning-
tillägg, som tillsammans med den
sjukpenning som han är berättigad
till enligt 3 kap. 4 § första stycket
3 uppgår till lägst 20 kronor och
högst 60 kronor.
En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning
enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-
ning av 5 § sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.
Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av
3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.
Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av
gällande karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är
under 55 år.
Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av den
månad då den försäkrade böljar uppbära hel förtids- eller ålderspension.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av bam som är födda före
september 1991 gäller 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 6 §
tredje och fjärde styckena i deras äldre lydelse. Föräldrar till bam som
är födda under juli eller augusti 1991 har dock rätt till sådan föräldra-
penning som uteslutande kan utges enligt garantinivån endast under 60
respektive 30 dagar. Det totala antalet dagar enligt 4 kap. 3 § första och
andra styckena skall minska i motsvarande mån. Har föräldrapenning
som uteslutande kan utges enligt garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje
eller fjärde stycket i dess äldre lydelse inte tagits ut före den 1 juli 1996,
skall sådan föräldrapenning vara förverkad.
3. Utöver vad som anges i andra punkten skall i fråga om föräldrapen-
ning för vård av bam som är födda under juli 1991 - juni 1993, och för
vilka vårdnadsbidrag inte utges, 4 kap. 3 § första och andra styckena
samt 6 § tredje och fjärde styckena gälla i deras äldre lydelse t.o.m. den
31 december 1994.
5 Senaste lydelse 1993:355.
11
Prop. 1993/94:148
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av bam, m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §2
Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av bam dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.
Rätten till hel ledighet gäller un-
der ett och ett halvt år från bar-
nets födelse. För en arbetstagare
som har adopterat ett bam eller
tagit emot ett bam i avsikt att
adoptera det skall tiden ett och ett
halvt år i stället räknas från den
tidpunkt då arbetstagaren fått bar-
net i sin vård. Ar det fråga om
adoption av andra makens bam
eller av eget bam, föreligger inte
rätt till ledighet utöver vad som
skulle ha gällt om adoptionen inte
hade ägt mm.
Rätten till hel ledighet gäller un-
der tre år från barnets födelse. En
arbetstagare som har adopterat ett
bam eller tagit emot ett bam i
avsikt att adoptera det har dock
alltid rätt till hel ledighet under ett
och ett halvt år från den tidpunkt
då arbetstagaren fått bamet i sin
vård. Ar det fråga om adoption av
andra makens bam eller av eget
bam, föreligger inte rätt till ledig-
het utöver vad som skulle ha gällt
om adoptionen inte hade ägt mm.
Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när bamet har uppnått åtta års ålder
eller vid den senare tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. En ny anmälan enligt 7 §
krävs för den som vid ikraftträdandet är ledig för vård av bam, om
förlängd ledighet önskas på grund av 3 § i dess nya lydelse.
1 Lagen omtryckt 1979:645.
2 Senaste lydelse 1992:393.
12
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 33 § 1 och 2 mom. och punkt 12 i anvisningarna till 32 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 33 § skall införas en ny punkt, 8, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 §
1 mom.1 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av
tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader
för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats
särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp
såsom intäkt.
Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:
avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen
eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;
hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den
skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;
kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts
utförande och som han själv avlönat;
förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;
ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhets-
orten som varit förenad med övernattning;
färdkostnad vid resa i tjänsten;
kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.
I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som
ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras
för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om
de betalats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana
kostnader om de betalats under något av de fem år som närmast föregått
beskattningsåret i den mån de överstiger respektive års intäkter. Avdrag
får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt
av verksamheten. Underskott av en verksamhet far inte dras av mot
överskott i en annan verksamhet.
Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller
annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattskyldig som har uppburit bi-
drag enligt lagen (1994:000) om
vårdnadsbidrag får i vissa fall
göra avdrag för barnomsorgskost-
nadför barnet. Avdrag får göras i
den omfattning som framgår av
punkt 8 av anvisningarna.
Prop. 1993/94:148
' Senaste lydelse 1990:1516.
13
Nuvarande lydelse
2 mom.2 Avdrag for kostnader
som avses i punkt 4 av anvis-
ningarna får göras endast till den
del kostnaderna överstiger 4 000
kronor och för övriga kostnader
till den del kostnaderna överstiger
1 000 kronor. Vad nu sagts gäller
dock inte i fråga om kostnader
som avses i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3-3 c och 7 av anvis-
ningarna samt färdkostnad för resa
i tjänsten.
Föreslagen lydelse
2 mom. Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvis-
ningarna får göras endast till den
del kostnaderna överstiger 4 000
kronor och för övriga kostnader
till den del kostnaderna överstiger
1 000 kronor. Vad nu sagts gäller
dock inte i fråga om kostnader
som avses i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3-3 c, 7 och 8 av an-
visningarna samt färdkostnad för
resa i tjänsten.
Prop. 1993/94:148
Anvisningar
till 32 §
123. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkes-
skadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om
förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till
intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning
enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård samt
ersättning som en allmän försäk-
ringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock
ej sådan del av vårdbidrag som
utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudie-
bidrag och utbildningsarvodeenligt
studiestödslagen (1973:349), ut-
bildningsbidrag för doktorander,
timersättning vid kommunal
vuxenutbildning (komvux), vid
vuxenutbildning för psykiskt ut-
vecklingsstörda (särvux) och vid
svenskundervisning för invandrare
(sfi) räknas som skattepliktig intäkt
av tjänst.
Föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för
närståendevård samt ersättning
som en allmän försäkringskassa
utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock
ej sådan del av vårdbidrag som
utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudie-
bidrag och utbildningsarvodeenligt
studiestödslagen (1973:349), ut-
bildningsbidrag för doktorander,
timersättning vid kommunal
vuxenutbildning (komvux), vid
vuxenutbildning för utvecklings-
störda (särvux) och vid svensk-
undervisning för invandrare (sfi)
räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.
2 Senaste lydelse 1992:841.
’ Senaste lydelse 1992:847.
14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som
lämnas till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att
utgöra ett tillskott till näringsidkarens försöijning under inledningsskedet
av verksamheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Anvisningar
till 33 §
8. Avdrag för barnomsorgskost-
nad medges om den skattskyldige
förvärvsarbetat eller studerat un-
der sammanlagt minst halvtid och
kostnaden avser barnomsorg som
inte en kommun har tillhandahållit
eller gett bidrag till.
Avdrag för barnomsorgskostnad
medges med högst ett belopp mot-
svarande vad den skattskyldige
under året uppburit i bidrag enligt
lagen (1994:000) om vårdnads-
bidrag.
Prop. 1993/94:148
Denna lag träder i kraft den I juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. De nya bestämmelserna i 33 § och punkt 8 av
anvisningarna till 33 § tillämpas dock endast på bamomsorgskostnader
som avser tid efter ikraftträdandet.
15
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som
uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den
som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats
med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört
av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i
Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
Prop. 1993/94:148
1 Senaste lydelse 1993:948.
16
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
9. dagpenning från erkänd ar-
betslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-
ring och kontant arbetsmark-
nadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;
9. dagpenning från arbetslös-
hetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och
kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd ;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts
ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;
13. bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag.
Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra
tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
17
2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 148
Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
3 §2
2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har
tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller
som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock
inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter.
Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i
10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis
lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som
tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare
understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunal-
skattelagen (1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kom-
munalskattelagen är berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 §
1 mom. första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren har en A-
skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av be-
stämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller
27 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
Detsamma gäller i fråga om dag-
penning från arbetslöshetskassa,
korttidsstudiestöd eller särskilt
vuxenstudiestöd.
Oavsett om mottagaren har en A-
skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av be-
stämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller
27 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
Detsamma gäller i fråga om dag-
penning från arbetslöshetskassa,
korttidsstudiestöd, särskilt vuxen-
studiestöd eller bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag.
Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
Senaste lydelse 1993:941.
18
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12
eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges
i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan
ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och,
om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss
del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att
skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att
preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.
Ar den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst,
skattskyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan
göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt,
får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär
A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögen-
heten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges prelimi-
nära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första
eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med
visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skatte-
tabellen anges för inkomsten.
Prop. 1993/94:148
2 mom. För inkomst som avses i
första, andra och femte styckena i
punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, skall avdrag för preli-
minär A-skatt göras med ledning
av särskilda skattetabeller. Detta
gäller också i fråga om
skatteavdrag från dagpenning från
arbetslöshetskassa.
2 mom. För inkomst som avses i
första, andra och femte styckena i
punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag,
skall avdrag för preliminär A-skatt
göras med ledning av särskilda
skattetabeller. Detta gäller också i
fråga om skatteavdrag från dag-
penning från arbetslöshetskassa.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som
avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundan-
de inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den
preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent
av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpen-
ninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning
som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om
sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel
av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
5 Senaste lydelse 1992:1708.
19
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses
som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 OOO kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa
skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal
inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämp-
ning av avrundning enligt 5 §.
Prop. 1993/94:148
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
20
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
14 §'
I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som,
enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter före-
läggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.
Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt
punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att
täcka kostnaderna.
Om den skattskyldige yrkar av-
drag för barnomsorgskostnad en-
ligt punkt 8 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen skall
han lämna uppgift om namn och
person- eller organisationsnummer
på den som tagit emot det belopp
för vilket avdrag yrkas.
1993/94:148
3 kap.
13
Kontrolluppgifter om sjukpen-
ning, föräldrapenning, vårdbidrag,
kontant arbetsmarknadsunderstöd
samt andra förmåner i form av
bidrag, stöd eller ersättning som är
skattepliktiga intäkter för mottaga-
ren skall lämnas av
§2
Kontrolluppgifter om sjukpen-
ning, föräldrapenning, vårdbidrag,
kontant arbetsmarknadsunderstöd,
vårdnadsbidrag samt andra för-
måner i form av bidrag, stöd eller
ersättning som är skattepliktiga
intäkter för mottagaren skall läm-
nas av
1. Riksförsäkringsverket,
2. allmän försäkringskassa,
3. arbetslöshetskassa,
4. universitet och högskola,
5. Centrala studiestödsnämnden,
6. länsarbetsnämnd.
Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbe-
talda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-
skatt.
Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften
ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1563.
2 Senaste lydelse 1992:426.
21
Prop. 1993/94:148
Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen1
dels att 69 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 a §
Kommunen skall till försäkrings-
kassan lämna uppgift om vilka
barn mellan ett och tre år som har
plats inom förskoleverksamheten.
48 §2
Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller
föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum
1 kap. 4 § föräldrabalken,
2 kap. 1,4-6 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9
§ att besluta att inte påböija utredning eller att lägga ned en påbörjad
utredning,
3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,
6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och
ärenden om vårdnad eller umgänge,
7 kap. 7, 11 och 14 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 §
att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,
11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får inte heller
omfatta befogenhet att meddela
beslut i frågor som avses i 27 §
denna lag eller att fullgöra vad
som ankommer på nämnden enligt
5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag eller enligt 9 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
Uppdrag att besluta på social-
nämndens vägnar får inte heller
omfatta befogenhet att meddela
beslut i frågor som avses i 27 §
denna lag eller att fullgöra vad
som ankommer på nämnden enligt
5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag, 14 § lagen (1994:000)
om vårdnadsbidrag eller 9 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
69 §3
Vill en enskild eller en sammanslutning inrätta ett hem för vård eller
boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står under
löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget.
Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.
Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för
vård under en begränsad del av dygnet.
1 Lagen omtryckt 1988:871.
2 Senaste lydelse 1990:1527.
3 Senaste lydelse 1993:390.
22
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse Prop. 1993/94:148 Enskilda förskolor som får bi- |
Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
23
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
4 §
Förvärvsinkomst beräknas för vaije sökande efter samma grunder som
enligt kommunalskattelagen (1928:370) med de undantag som anges i
andra och tredje styckena.
I inkomstslaget tjänst beaktas
kostnader för resor mellan bosta-
den och arbetsplatsen till den del
kostnaderna beräknas överstiga 5
OOO kronor. Övriga kostnader i
inkomstslaget tjänst beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
I inkomstslaget tjänst gäller att
1. bidrag enligt lagen (1994:000)
om vårdnadsbidrag inte skall räk-
nas som inkomst,
2. avdrag för barnomsorgskost-
nader inte får göras,
3. kostnader för resor mellan
bostaden och arbetsplatsen beaktas
till den del kostnaderna beräknas
överstiga 5 000 kronor,
4. övriga kostnader beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som upp-
kommit ett tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
24
2.10 Förslag till Prop. 1993/94:148
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
När ett bam vid ingången av ett
visst kvartal vårdas i ett hem för
vård eller boende inom socialtjäns-
ten, äger det kommunala organ,
som svarar för vårdkostnaden,
uppbära på kvartalet belöpande
allmänt barnbidrag för bamet och
därav gottgöra sig för nämnda
kostnad. Uppkommer överskott,
skall detta redovisas till den bi-
dragsberättigade.
Föreslagen lydelse
När ett bam vid ingången av en
viss månad vårdas i ett hem för
vård eller boende inom socialtjäns-
ten, får det kommunala organ,
som svarar för vårdkostnaden,
uppbära på månaden belöpande
allmänt barnbidrag för bamet och
därav gottgöra sig för nämnda
kostnad. Uppkommer överskott,
skall detta redovisas till den bi-
dragsberättigade.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1986:379.
25
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:148
Föreslagen lydelse
Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas inte allmänt barn-
bidrag, vårdnadsbidrag, folkpen-
sion, tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av bam-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäkring
i detta lagrums lydelse vid utgång-
en av år 1989, livränta som avses
i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i
vad den enligt samma lagrum
avdragits från pension eller under-
stöd som någon på grund av släkt-
skap eller svågerlag kan vara
föranledd att utge. Som inkomst
räknas inte heller vuxenstudie-
bidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa eller utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning eller
inkomst av sådan privat-
bostadsfastighet eller privatbostad
som avses i 5 § kommunalskatte-
lagen (1928:370). Som inkomst
räknas inte ersättning som avses i
lagen (1971:118) om skattefrihet
för ersättning till neurosedyn-
skadade. För den som uppbär
folkpension i form av
ålderspension skall som inkomst
inte räknas sådan intäkt av tjänst
som avses i 32 § 1 mom. a) kom-
munalskattelagen eller intäkt av
Nuvarande lydelse
5 §2
Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas inte allmänt barn-
bidrag, folkpension, tilläggspen-
sion enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring till den del pen-
sionen föranlett minskning av pen-
sionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1
§ sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämn-
da lag i vad den enligt samma
lagrum avdragits från pension eller
understöd som någon på grund av
släktskap eller svågerlag kan vara
föranledd att utge. Som inkomst
räknas inte heller vuxenstudie-
bidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa eller utbildningsbidrag
vid arbetsmarknadsutbildning eller
inkomst av sådan privatbostads-
fastighet eller privatbostad som
avses i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370). Som inkomst räknas
inte ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för
ersättning till neurosedynskadade.
För den som uppbär folkpension i
form av ålderspension skall som
inkomst inte räknas sådan intäkt av
tjänst som avses i 32 § 1 mom. a)
kommunalskattelagen eller intäkt
av aktiv näringsverksamhet som
1 Lagen omtryckt 1976:1014.
2 Senaste lydelse 1991:1994.
26
Nuvarande lydelse
avses i 18 § samma lag. Vid in-
komstberäkningen skall för den
som uppbär folkpension i form av
halv eller två tredjedelar av hel
förtidspension bortses från ett be-
lopp som motsvarar skillnaden
mellan
a) ett för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott,
beloppet i förekommande fall be-
räknat med beaktande av bestäm-
melserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott.
Föreslagen lydelse
aktiv näringsverksamhet som avses
i 18 § samma lag. Vid inkomstbe-
räkningen skall för den som upp-
bär folkpension i form av halv
eller två tredjedelar av hel förtids-
pension bortses från ett belopp
som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott,
beloppet i förekommande fall be-
räknat med beaktande av bestäm-
melserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott
Prop. 1993/94:148
Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio
procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är
gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid
beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet
eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen inte beaktas.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av regeringen.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
27
Riksdagen har den 17 december 1993 godkänt de av regeringen i
propositionen (1993/94:11) Utvidgad lagreglering på bamomsorgsom-
rådet, m.m. angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familje-
politiken (bet. 1993/94:SoUl 1, rskr. 1993/94:117). Riktlinjerna syftar till
en förbättrad familjepolitik genom att barnfamiljerna ges ökade möjlig-
heter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar, genom att god
barnomsorg utanför hemmet garanteras för den som så önskar och genom
bättre ekonomiska möjligheter för dem som önskar stanna hemma när
barnen är små.
Genom de av riksdagen antagna lagförslagen i nämnda proposition har
övergripande mål för barnomsorg utanför hemmet lagts fast. Kommuner-
na blir fr.o.m. den 1 januari 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg
för de bam i åldrama ett till och med 12 års ålder för vilka barnomsorg
efterfrågas. Bestämmelser har inforts i socialtjänstlagen som preciserar
barnomsorgens uppgift samt de kvalitetskrav som gäller för verksam-
heten. Kommunen blir från samma tidpunkt skyldig att ge bidrag till
enskilda förskolor och fritidshem med ett belopp som inte oskäligt
avviker från kommunens kostnad per bam i den egna verksamheten. Vid
tillståndsgivning som gäller enskilda förskolor och fritidshem får
avseende endast fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten
av lokalerna.
Riksdagen ställde sig vidare bakom de principer för ett vårdnadsbidrag
som redovisades i den nämnda propositionen. Vi fullföljer nu om-
läggningen av familjepolitiken genom att föreslå en särskild lag om
vårdnadsbidrag samt vissa andra lagtekniska förändringar som är
nödvändiga för införandet av ett beskattat vårdnadsbidrag för bam mellan
ett och tre års ålder som kombineras med en rätt till avdrag vid be-
skattningen för vissa bamomsorgskostnader.
Arbetsgruppen för vårdnadsbidrag
Chefen för Socialdepartementet, statsrådet B. Westerberg, tillkallade den
6 juli 1993 en särskild arbetsgrupp med representanter för Social- och
Finansdepartementen, Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket för att
utarbeta förslag till lag om vårdnadsbidrag m.m.
Arbetsgruppens förslag överlämnades till chefen för Socialdepartementet
den 4 oktober 1993 genom promemorian Vårdnadsbidrag m.m. Teknisk
utformning och konsekvenser (Ds 1993:70).
Socialdepartementet anordnade den 2 och 4 november 1993 två hearings
med inbjudna myndigheter och organisationer. En förteckning över
närvarande vid dessa bifogas propositionen som bilaga 1. En samman-
ställning över de synpunkter - i vissa fall skriftliga - som framfördes
bifogas propositionen som bilaga 2.
Prop. 1993/94:148
28
Lagrådet
Regeringen beslutade den 27 januari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Därutöver har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till
Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.
Efter lagrådsgranskningen har tillkommit ett förslag till lag om ändring
i socialtjänstlagen (1980:620), som innebär att kommuner och enskilda
förskolor som får bidrag av en kommun skall lämna uppgift till försäk-
ringskassan om vilka bam mellan ett och tre år som har plats inom den
kommunala respektive enskilda förskoleverksamheten. Det lagförslaget
faller inte under Lagrådets granskningsområde.
Införandet av ett vårdnadsbidrag och en avdragsrätt för vissa styrkta
bamomsorgskostnader är ett viktigt steg för ökad valfrihet när det gäller
omsorgen om barnen. För de familjer som vill avstå från förvärvsarbete
eller som vill lösa barnomsorgen på privat väg innebär vårdnadsbidraget
att även dessa familjer får del av det allmänna stöd som tillfaller
barnfamiljer med tillgång till offentligt finansierad barnomsorg.
Vårdnadsbidraget minskar också det ekonomiska avbräcket för den som
vill stanna hemma en längre tid eller gå ned i arbetstid. Vårdnadsbidraget
ökar därmed småbarnsföräldrarnas möjligheter att anpassa yrkesarbete
och omvårdnaden om barnen.
Det förslag till vårdnadsbidrag som vi nu lägger fram grundas i
huvudsak på det förslag som utarbetades av arbetsgruppen för vårdnads-
bidrag. I några viktiga avseenden har dock, bl.a. med anledning av
synpunkter från remissinstanserna, förändringar gjorts. Bland annat
Svenska kommunförbundet har ifrågasatt om inte administrationen av
avgiftsåterbetalningen kunde förenklas genom att inte betala ut bidrag till
dem som har tillgång till kommunalt finansierad barnomsorg. Vi delar
denna åsikt och föreslår därför att vårdnadsbidraget inte betalas ut för de
bam som har tillgång till plats i kommunal eller av kommunen stödd
barnomsorg i den mån den planerade vistelsetiden är mer än 30 timmar
per vecka. Vid en planerad vistelsetid mellan 16 och 30 timmar lämnas
vårdnadsbidrag med 700 kronor per månad och när den planerade
vistelsetiden är 15 timmar eller mindre lämnas vårdnadsbidrag med 1 350
kronor per månad. Därmed undviks den rundgång och det administrativa
merarbete som kommunförbundet pekar på och som skulle ha blivit
följden av arbetsgruppens förslag.
Som en följd av detta ställningstagande har arbetsgruppens förslag att
enbart kostnader för barnomsorg som stöds av kommunen skulle vara
avdragsgilla vid beskattningen blivit inaktuellt. Enligt vår mening bör
avdragsrätten i stället kopplas till sådan barnomsorg som inte åtnjuter
Prop. 1993/94:148
29
offentliga subventioner. Vi föreslår därför att bamomsorgskostnader som
är en följd av förvärvsarbete eller studier och som inte avser offentligt
stödd barnomsorg skall vara avdragsgilla vid beskattningen.
Vi har vidare i motsats till arbetsgruppen gjort den bedömningen att
vårdnadsbidraget inte bör påverka eventuella bostadsbidrag. Motivet
härför är att vårdnadsbidraget skulle blivit mindre värt för de familjer
som uppbär bostadsbidrag än för familjer med så höga inkomster att
bostadsbidrag inte utges.
Arbetsgruppen ansåg att vårdnadsbidraget som detta hade utformats i
gruppens rapport omfattades av begreppet familjeförmåner enligt
förordning (EEG) nr 1408/71 och därigenom även av lagen (1992:1776)
om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Enligt regeringens
förslag är bidraget mer en ersättning för en inte utnyttjad socialtjänstför-
mån i form av kommunal barnomsorg. Det torde därför med fog kunna
hävdas att vårdnadsbidraget inte faller under det EG-rättsliga begreppet
familjeförmåner. Detta innebär bl.a. att förslagets bestämmelser om krav
på barnets bosättning i Sverige för rätt till bidraget kan upprätthållas även
inom EES.
EES-avtalet kräver dock likabehandling av EES-ländemas medborgare
även för andra sociala förmåner än de som omfattas av förordning (EEG)
nr 1408/71. Detta följer allmänt av avtalets artikel 4 som införlivats med
svensk rätt genom lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) samt särskilt för arbetstagare genom artikel 7.2
i förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom
gemenskapen som blivit gällande i Sverige genom lagen (1992:1163) om
arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES). Detta innebär att bam till föräldrar som är medborgare i ett
EES-land ger rätt till vårdnadsbidrag utan att väntetiden i 3 § andra
meningen behöver iakttas.
Då vårdnadsbidraget enligt regeringens mening inte omfattas av de
sociala trygghetssystem som regleras genom förordning (EEG) nr
1408/71 bör det heller inte normalt sett omfattas av de konventioner om
social trygghet som Sverige kan komma att sluta med länder utanför
EEC.
Regeringens avsikt är att tillkalla en kommitté med uppdrag att följa
och rapportera effekterna för förvärvsarbete och utnyttjande av olika
typer av barnomsorg med anledning av vårdnadsbidragsreformen och de
beslutade reformerna inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsom-
rådena.
Prop. 1993/94:148
30
Prop. 1993/94:148
Regeringens förslag: Vårdnadsbidrag skall utges for bam som har
fyllt ett men inte tre år och som är bosatta i Sverige eller jämställs
med bosatta i Sverige.
Fullt vårdnadsbidrag skall vara 2 000 kronor per månad. Om
bamet har plats inom kommunal barnomsorg eller enskild barnom-
sorg som får bidrag av en kommun är vårdnadsbidraget
1 350 kronor per månad om platsen avser högst 15 timmar per
vecka och 700 kronor per månad om platsen avser 16 - 30 timmar
per vecka. Om sådan plats avser mer än 30 timmar per vecka utges
inget vårdnadsbidrag.
Vårdnadsbidrag skall inte utges för tid då dagbidrag åt asylsökande
m.fl. lämnas för bamet eller bamet vårdas i ett hem för vård eller
boende inom socialtjänsten.
Rätten att uppbära vårdnadsbidraget tillkommer den som uppbär
det allmänna barnbidraget för bamet.
Uppgiften att handlägga frågor om vårdnadsbidrag skall ligga på de
allmänna försäkringskassorna.
En särskild lag om vårdnadsbidrag införs.
Socialtjänstlagen kompletteras med bestämmelser om att kommuner
och enskilda förskolor som får bidrag av en kommun skall lämna
uppgift till försäkringskassan om vilka bam i åldem mellan ett och
tre år som har plats inom den kommunala respektive enskilda
förskoleverksamheten.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att vårdnadsbidrag
skall utges till alla bam, även de som har kommunal barnomsorg på
heltid. Å andra sidan förutsätts att de kommunala bamomsorgsavgiftema
för ett- och tvååringar höjs med motsvarande belopp. Förslaget överens-
stämmer i övrigt i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Moderata kvinnoförbundet, KdS kvinnoförbund,
Centerkvinnoma, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, samt HARO
- Riksorganisationen för valfrihet, Jämställdhet & Föräldraskap tillstyrker
uttryckligen införandet av vårdnadsbidrag.
Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisa-
tion (TCO), Kvinnopolitiska utskottet Vänsterpartiet, Svenska kvinnors
vänsterförbund och Degerfors kommun avstyrker förslaget.
Svenska Kommunförbundet, Stockholms och Faluns kommuner anser
att administrationen av vårdnadsbidraget måste hållas i sär från kommu-
nernas bamomsorgsavgifter.
De statliga myndigheterna tar inte ställning till vårdnadsbidragsreformen
som sådan. Socialstyrelsen varnar dock för att systemet med höjda
kommunala bamomsorgsavgifter för bam för vilka vårdnadsbidrag utgår
kan leda till generella avgiftshöjningar inom barnomsorgen.
31
Skälen för regeringens förslag och bedömning:
Rätt till vårdnadsbidrag
Vårdnadsbidraget är, i likhet med barnbidraget, tänkt att utan någon
inkomst- eller behovsprövning utges till den som har bam. Ur adminis-
trativ synpunkt är det därför lämpligt att i möjligaste mån ha samma
regler om vem som skall uppbära bidraget, om utbetalning m.m.
Barnbidrag utges för bam, som är svenska medborgare och bosatta i
riket. Även för utländska bam, bosatta i Sverige, utges i princip barn-
bidrag om bamet eller en av föräldrarna sedan minst sex månader vistas
i riket. Under vissa förutsättningar är ett bam som lämnar Sverige att
anse som bosatt här (1 § lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag).
Som allmän förutsättning för barnbidrag gäller således att bamet anses
bosatt i riket.
Regeringen anser att övervägande skäl talar för att samma kategori bam
inom åldersintervallet ett-två år som berättigar till barnbidrag skall kunna
berättiga till vårdnadsbidrag. Förutom att en sådan ordning enligt vår
uppfattning är sakligt motiverad torde den även vara motiverad från ad-
ministrativ synpunkt eftersom den medför en möjlighet att samordna de
administrativa rutinerna.
Det finns dock situationer då vårdnadsbidrag bör utges med lägre
belopp eller inte alls. Vårdnadsbidraget är avsett som ett stöd för den
som väljer att avstå från förvärvsarbete för att själv vårda sitt bam eller
som väljer annan barnomsorg än den som tillhandahålls av eller får
ekonomiskt stöd av en kommun. Vårdnadsbidrag bör därför inte utges för
tid då bamet har en heltidsplats inom kommunal barnomsorg eller enskild
barnomsorg som får bidrag av en kommun. Med heltidsplats avser vi mer
än 30 timmar per vecka. Om bamet inom sådan barnomsorg har en plats
som avser 16-30 timmar per vecka bör vårdnadsbidrag utges med 700
kronor per månad och om platsen avser högst 15 timmar per vecka med
1 350 kronor per månad. Fullt vårdnadsbidrag 2 000 kronor utges om
sådan barnomsorgsplats överhuvudtaget inte utnyttjas. Såsom har anförts
i avsnitt 4 undviks därmed också den rundgång av pengar och det
administrativa merarbete för kommunerna som arbetsgruppens förslag
skulle ha lett till.
Erfarenheterna av de tidsgränser som här föreslås bör givetvis bli
föremål för noggrann uppföljning, särskilt med avseende på de deltids-
arbetandes situation.
Vårdnadsbidrag bör, liksom barnbidrag, inte heller utges för tid då
dagbidrag åt asylsökande m.fl. lämnas för bamet. I prop. 1993/94:94
föreslås att den nuvarande lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande
m.fl. skall bli ersatt med en ny lag om mottagande av asylsökande m.fl.
den 1 juli 1994. Biståndet för den dagliga livsföringen kallas i förslaget
till ny lag för dagersättning. Dagbidraget (liksom dagersättningen) skall
tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Barnets levnadskostnader
är tänkt att täckas i sin helhet av biståndet.
Prop. 1993/94:148
32
Slutligen anser vi att det inte ligger i linje med vårdnadsbidragets syfte
att låta bidraget utges under tid som ett bam vårdas i ett hem för vård
eller boende. Bidraget skulle i det fallet bara bidra till att betala
kommunens kostnader för vården.
Handläggande myndigheter
Administrativa och praktiska skäl talar för att i huvudsak samma ordning
bör gälla för vårdnadsbidrag som för barnbidrag också i fråga om
handläggningen och tillsynen. Det innebär att vårdnadsbidraget bör
handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Beslut om bidrag fattas av den försäkringskassa, hos vilken den som
uppbär bidraget är inskriven. Försäkringskassan beslutar alltså om bidrag
skall utges eller inte, med vilket belopp det skall utges, till vem bidrag
skall utbetalas om inte huvudregeln följs samt om återbetalning av
bidrag. Riksförsäkringsverket sköter utbetalningen av bidraget och har
tillsyn över försäkringskassornas befattning med bidraget.
Till skillnad från vad som gäller för barnbidraget bör dock krävas att
föräldrarna till alla bam i de aktuella åldrama informeras om rätten till
vårdnadsbidrag varefter den som önskar få vårdnadsbidrag inger en
anmälan till försäkringskassan. I anmälan skall föräldern bl.a. ange om
bamet har barnomsorg utom hemmet och i så fall vilken typ av barnom-
sorg och hur många timmar platsen är avsedd att omfatta. Om för-
hållandena ändras efter det att vårdnadsbidrag har beviljats måste
föräldrarna omgående anmäla detta till försäkringskassan. Om försäk-
ringskassan får reda på att sådana ändrade förhållanden skett som
påverkar rätten till vårdnadsbidrag utan att anmälan om detta kommit in
åligger det kassan att aktualisera fråga om återbetalningsskyldighet.
Socialtjänstlagen (1980:620) bör kompletteras med bestämmelser om att
kommuner och enskilda förskolor som får bidrag av en kommun skall
lämna uppgift till försäkringskassan om vilka bam i åldern mellan ett och
tre år som har plats inom den kommunala respektive enskilda för-
skoleverksamheten .
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag
Arbetsgruppen föreslår att det skall vara samma betalningsmottagare av
vårdnadsbidraget som av barnbidraget. I fråga om barnbidraget gäller
följande (4 § lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag).
- För barn som står under föräldrarnas gemensamma vårdnad utbetalas
barnbidraget som huvudregel till barnets mor, men om föräldrarna gör
anmälan till allmän försäkringskassa betalas barnbidraget i stället ut till
fadern.
- Ar den förälder, som enligt föregående stycke har rätt att uppbära bi-
drag, till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid
förhindrad att delta i vårdnaden, tillkommer rätten att uppbära bidraget
den andre föräldern.
- Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om ett bam men bamet
varaktigt bor tillsammans med endast en av föräldrarna, tillkommer
3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 148
Prop. 1993/94:14!
33
rätten att uppbära barnbidraget efter anmälan till försäkringskassan den Prop. 1993/94:148
förälder som bamet bor hos.
- Står bamet inte under föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer
rätten att uppbära barnbidraget den som har vårdnaden om bamet.
- Har två särskilt förordnade förmyndare utsetts att utöva vårdnaden
gemensamt, skall vad som gäller för barnets fader eller moder i stället
gälla den manlige respektive kvinnliga förmyndaren.
- I fråga om rätten att uppbära barnbidrag likställs med föräldrar de,
som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt bam för
vård och fostran i syfte att adoptera det.
- Försäkringskassan får på framställning av socialnämnd förordna att
barnbidrag för bam som genom socialnämndens försorg placerats i ett
enskilt hem, skall uppbäras av den som fostrar bamet. Har bamet
placerats i enskilt hem av annan än socialnämnd, får sådant för-
ordnande meddelas på framställning av den som uppbär bidraget.
Administrativa och ekonomiska skäl talar för att det bör vara samma
bidragsmottagare av vårdnadsbidraget som av barnbidraget. En annan
ordning leder till en avsevärt dyrare administrativ hantering.
Vårdnadsbidraget gäller under två år av barnets levnad medan barn-
bidraget normalt gäller under sexton år. Även detta talar enligt vår
mening mot att skapa olika rutiner för två bidrag som gäller samma kate-
gori av bam. Ingenting hindrar heller att föräldrarna genom överföring
mellan bankkonton åstadkommer den fördelning av bidragen som de
önskar. Några effekter på inkomstbeskattningen får sådana överföringar
dock naturligtvis inte. Med hänsyn till det sagda anser vi att det inte finns
tillräckligt tungt vägande skäl att föreslå en ordning som ger möjlighet
att ha olika bidragsmottagare för barnbidrag och vårdnadsbidrag.
Lag om vårdnadsbidrag
När det gäller lagreglering av vårdnadsbidrag kan olika lagtekniska lös-
ningar väljas.
En lösning är att införa lagregler om vårdnadsbidrag i lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Med hänsyn till omfånget av de specialregler som
måste införas och vårdnadsbidragets annorlunda karaktär är detta enligt
vår uppfattning en mindre lämplig lösning.
En annan modell är att införa lagregler om vårdnadsbidrag i den befint-
liga lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Vad som talar för en
sådan modell är att det system som regeringen föreslår i fråga om
vårdnadsbidrag i många stycken överensstämmer med det som gäller
barnbidraget. Å andra sidan är vårdnadsbidraget annorlunda till sin
karaktär i och med att det är skattepliktigt och inte utges, eller utges med
lägre belopp, om bamet har viss typ av barnomsorg. Lagen om allmänna
barnbidrag skulle behöva döpas om och även disponeras om. Enligt vår
uppfattning är därför också denna modell mindre lämplig.
Enligt vår uppfattning är den lämpligaste lagtekniska lösningen att
reglera vårdnadsbidraget i en särskild lag. Denna lag får kompletteras
med bestämmelser i annan lagstiftning som en konsekvens av att vård-
nadsbidraget är skattepliktigt.
34
Prop. 1993/94:148
Regeringens förslag: Vårdnadsbidraget räknas som intäkt av tjänst
enligt kommunalskattelagen.
Skatteplikt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta gäller även för vårdnadsbidraget.
Enligt uppbördslagen skall preliminärskatt dras från vårdnads-
bidraget.
Riksförsäkringsverket skall lämna kontrolluppgift om utbetalat
vårdnadsbidrag.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Riksskatteverket och familjeekonomen vid
Sparbanken Catharina Andréen har yttrat sig i frågan och anför att ett
obeskattat vårdnadsbidrag skulle gjort vårdnadsbidragsreformen enklare
och billigare.
Skälen för regeringens förslag:
Beskattningen
Till tjänst räknas anställning, uppdrag och annan inkomstgivande
verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Med tjänst likställs enligt
31 § kommunal skattelagen (1928:370) bland annat pension, livränta,
undantagsförmåner och periodiskt understöd.
Till intäkt av tjänst hänförs bland annat avlöning, arvode, kostnadser-
sättning, pension, undantagsförmåner och periodiskt understöd (32 §
1 mom. kommunalskattelagen).
Med hänsyn till vårdnadsbidragets karaktär kan något annat inkomstslag
än tjänst inte komma i fråga vid beskattningen. Normalt beskattas en
inkomst hos den som faktiskt uppbär den. Någon anledning att ha en
annan ordning i fråga om vårdnadsbidrag finns enligt vår uppfattning
inte. Föräldrar med gemensam vårdnad om sitt bam kan själva bestämma
vem av dem som skall uppbära barnbidraget och vårdnadsbidraget och
därmed också styra vem som skall beskattas för vårdnadsbidraget.
I anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen bör uttryckligen anges
att vårdnadsbidraget är skattepliktigt som inkomst av tjänst.
Något skäl att undanta vårdnadsbidraget från skatteplikt i de fall mot-
tagaren är bosatt utomlands föreligger inte. Vårdnadsbidraget bör därför
omfattas av lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta.
Kontrolluppgift m.m.
Vårdnadsbidraget skall enligt regeringens förslag betalas ut av Riks-
försäkringsverket. Riksförsäkringsverket bör enligt 3 kap. 13 § lagen
35
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter även ha att lämna
kontrolluppgift om vårdnadsbidrag. Kontrolluppgifter lämnas för den som
har fått förmånen.
Möjligheten att använda den nya förenklade deklarationen påverkas inte
av att vårdnadsbidraget görs skattepliktigt.
Prop. 1993/94:148
Avdrag för preliminärskatt
Skyldigheten att betala och göra avdrag för preliminärskatt regleras i
uppbördslagen (1953:272). Skyldigheten omfattar, förutom vissa räntor
och utdelningar, i princip endast ersättning för arbete. I 3 § 2 mom.
nämnda lag anges vilka andra ersättningar, bland annat föräldrapenning-
förmåner och vårdbidrag, som skall likställas med ersättning för arbete.
Det finns enligt regeringens uppfattning skäl att låta det skattepliktiga
vårdnadsbidraget ingå i preliminärskattesystemet. Vårdnadsbidraget bör
alltså ingå i uppräkningen i 3 § 2 mom. uppbördslagen över ersättningar
som omfattas av skyldighet att betala preliminärskatt. Skatteavdrag bör
ske enligt vanlig skattetabell.
Regeringens förslag: Avdrag för kostnader för barnomsorg som inte
en kommun har tillhandahållit eller gett bidrag till får göras av den
som har uppburit vårdnadsbidrag, om den skattskyldige har för-
värvsarbetat eller studerat på minst halvtid.
Avdrag medges endast för bamomsorgskostnad som avser det bam
för vilket den skattskyldige uppburit vårdnadsbidraget.
Avdragsrätten begränsas beloppsmässigt till vad som under året har
erhållits i vårdnadsbidrag för bamet.
Bamomsorgskostnaden skall vara avdragsgill från första kronan.
Den omfattas alltså inte av den s.k. 1 000-kronorsregeln i in-
komstslaget tjänst.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att avdragsrätten
enbart skall gälla för barnomsorg som tillhandahållits i form av förskola
eller familjedaghem och som tillhandahållits eller fått bidrag av en
kommun. Anordnaren av barnomsorgen skulle vara skyldig att lämna
kontrolluppgift om bamomsorgskostnaden till skattemyndigheten.
Förslaget överensstämmer i övrigt i princip med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Moderata kvinnoförbundet, KdS-K, Husmodersför-
bundet, HARO och familjeekonomen Catharina Andréen motsätter sig
arbetsgruppens förslag att enbart kostnader för kommunal, eller av
kommunen stödd, barnomsorg skall vara avdragsgill vid beskattningen.
Socialstyrelsen är däremot positiv till arbetsgruppens förslag och menar
att det innebär en viss form av kvalitetskontroll. Socialstyrelsen fram-
36
håller dock att kommunerna kommer att få en väsentligt ökad administra- Prop. 1993/94:148
tion om förslaget genomfors.
Skälen för regeringens förslag:
Vilken typ av barnomsorg?
Grundtanken bakom vårdnadsbidraget är att öka föräldrars valmöjligheter
när det gäller att ta ansvar för barnets vård och fostran. Ett av syftena
med vårdnadsbidraget är i enlighet därmed att bidra till föräldrars
möjlighet att betala kostnader for sådan barnomsorg som inte ekonomiskt
stöds av en kommun. Såsom har anförts i avsnitt 4 bör i samma syfte
också införas en rätt till avdrag vid taxeringen för kostnader for sådan
enskild barnomsorg.
Från intäkt av tjänst får avdrag göras för samtliga utgifter, som är att
anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. Avdrag får enligt 33 §
1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) ske för bland annat kostnad för
arbetsbiträde, ökad levnadskostnad och färdkostnad vid resa i tjänsten
samt kostnad för facklitteratur. Avdrag får enligt huvudregeln göras till
den del kostnaderna överstiger 1 000 kronor.
En klar åtskillnad görs mellan kostnader för intäkternas förvärvande
och privata levnadskostnader. För avdragsrätt krävs normalt att kostnaden
har ett direkt samband med intäkten. Något sådant direkt samband
föreligger inte mellan kostnader för barnomsorg och arbetsinkomster.
Detsamma gäller andra kostnader som i första hand är relaterade till
bamet t.ex. den merkostnad som uppkommer vid resor till och från
arbetet när en längre väg måste köras för att hämta och lämna bamet på
daghem. Kostnader av denna typ hänförs till privata levnadskostnader och
avdrag medges inte.
En naturlig koppling mellan vårdnadsbidraget och bamomsorgskost-
naden saknas också eftersom bamomsorgskostnaden inte är nödvändig för
att få vårdnadsbidraget. Regeringen anser ändå att avdragsrätten för
bamomsorgskostnader bör kopplas till vårdnadsbidraget. Motiven för
avdragsrätten och rätten att uppbära vårdnadsbidrag är desamma. Samma
kategori bam avses. Avdragsrätten bör således gälla bamomsorgskost-
nader för bam för vilka uppbärs vårdnadsbidrag.
Begreppet barnomsorg är inte entydigt. Begreppet kan omfatta, förutom
den kommunala barnomsorgen eller annan barnomsorg som får kommu-
nalt stöd, allt ifrån privat förskoleverksamhet utan kommunala bidrag till
anställd barnflicka eller till och med privat barnvakt. För att avdrag skall
få göras för bamomsorgskostnader bör dock krävas att föräldern
förvärvsarbetat eller studerat under sammanlagt minst halvtid. Av
allmänna regler följer att kostnaderna skall kunna styrkas genom kvitton.
Namn och person- eller organisationsnummer avseende betalnings-
mottagare skall uppges då avdrag yrkas.
Kostnader för kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får
bidrag av en kommun bör inte vara avdragsgilla. För bam som stadig-
varande vistas i kommunen skall enligt 13 § socialtjänstlagen (1980:620)
37
bedrivas bl.a. förskoleverksamhet. Förskoleverksamhet i kommunens regi Prop. 1993/94:148
bedrivs i form av förskola, som organiseras som daghem eller deltids-
grupp, i form av familjedaghem samt i form av kompletterande för-
skoleverksamhet. Kommunen kan också bedriva bamomsorgsverksamhet
genom kommunalt anställda dagmammor eller genom att kommunen
lämnar bidrag till en privat bedriven förskoleverksamhet i form av t.ex.
enskilda förskolor. Den 1 januari 1995 träder vissa ändringar i social-
tjänstlagen i kraft som preciserar och skärper kommunernas skyldighet
att tillhandahålla barnomsorg och som föreskriver en skyldighet för
kommunerna att finansiera bl.a. enskilda förskolor.
Vem skall få göra avdraget?
Vad först gäller frågan om vem som skall vara berättigad till avdrag
finns två tänkbara alternativ. Antingen skall avdragsrätten knytas till
mottagaren av vårdnadsbidraget. Eller också skall avdragsrätten generellt
tillkomma den av föräldrarna eller annan som betalat bamomsorgskost-
nadema. Det senare alternativet skulle kunna medföra inte avsedda
skattefördelar. Regeringen anser därför att den som skall beskattas för
vårdnadsbidraget också skall ha avdragsrätten.
Hur stort avdrag?
Avdrag bör, såsom har anförts ovan, endast få ske för bamomsorgskost-
nad som hänför sig till ett bam för vilket vårdnadsbidrag utges. Avdraget
bör också begränsas till vad som under året erhållits i vårdnadsbidrag för
bamet.
Eftersom skattemyndigheterna får uppgift om hur stort vårdnadsbidrag
som har betalats ut för bamet torde det inte vålla några skattetekniska
problem att kontrollera att avdragsrätten inte överskrids.
En särskild fråga är om det för avdragsrätt skall krävas att kostnaden
för barnomsorgen har uppkommit under exakt samma tid som den under
vilken bidraget utges. Med tanke på syftet med vårdnadsbidragsreformen
skulle en sådan ordning vara att föredra. För detta skulle det emellertid
krävas stora administrativa resurser. Exakta uppgifter om för vilka dagar
och med vilka belopp samt när bamomsorgsavgift betalats skulle behöva
stämmas av med motsvarande uppgifter om utbetalt vårdnadsbidrag. Vi
anser att en sådan exakt samordning varken är ekonomiskt försvarbar
eller nödvändig. Det får anses tillräckligt att det maximala avdragsbe-
loppet är begränsat till vad som under året betalats ut i vårdnadsbidrag.
Ett absolut krav är emellertid att kostnaden avser just det bam för vilket
vårdnadsbidrag erhållits.
Eftersom kontantprincipen gäller för beskattning inom inkomstslaget
tjänst kan i vissa fall en särskild årsskifteseffekt uppstå som är svår att
undvika. Det gäller sådana situationer där bidraget betalas ut retroaktivt
i början av ett år och avser slutet av föregående år, och då föräldern har
betalat bamomsorgskostnader för den tid bidraget avser. Bidragsbeloppet
kan då inte åberopas för avdrag för bamomsorgskostnaden.
38
En ytterligare fråga är om bamomsorgskostnader skall omfattas av den
regel i kommunalskattelagen som föreskriver att kostnader får dras av
endast till den del de överstiger 1 000 kronor. För att bidrag och kost-
nader skall kunna ta ut varandra bör bamomsorgskostnaden inte omfattas
av denna regel. För detta talar också att 1 000-kronorsregelns syfte - att
inte belasta skattesystemet med avdrag för småbelopp - ändå normalt inte
uppnås för dem som har avdragsgilla bamomsorgskostnader.
Konsekvenser för den förenklade självdeklarationen, kontrolluppgifter
Från och med 1995 års taxering införs en ny förenklad självdeklaration.
Den förändring som då görs i förfarandet innebär i korthet att skattemyn-
digheten tillhandahåller deklaranten en förtryckt deklarationsblankett. De
uppgifter som skall förtryckas på blanketten är enligt lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter bl.a. intäkter i inkomstslagen
tjänst och kapital samt skuldräntor och vissa andra avdragsposter. De
förtryckta uppgifterna grundar sig på kontrolluppgifter från arbetsgivare,
banker m.fl.
Om inga ändringar eller kompletteringar behöver göras skall deklaran-
ten skicka tillbaka blanketten med underskrift till skattemyndigheten. Ar
uppgifterna felaktiga eller ofullständiga skall deklaranten göra de änd-
ringar eller tillägg som behövs på blanketten.
Det nya deklarationsförfarandet kommer att omfatta i stort sett alla
deklarationsskyldiga med inkomst enbart av tjänst och/eller kapital, däre-
mot inte näringsidkare.
Den förenklade självdeklarationen, som innebär enklare rutiner för
såväl de skattskyldiga som för deklarationsgranskande myndigheter,
kommer alltså att kunna lämnas av i princip alla löntagare.
Eftersom vårdnadsbidragsreformen berör ett stort antal människor med
vanliga inkomstförhållanden är det önskvärt att deklarationsförfarandet
inte kompliceras i onödan.
Riksförsäkringsverket kommer, enligt vad vi föreslagit ovan, att lämna
kontrolluppgift om utbetalade vårdnadsbidrag. Uppgiften kan följaktligen
förtryckas i den förenklade självdeklarationen.
Avdrag för bamomsorgskostnader förutsätter dock att den enskilde själv
yrkar avdraget och kan uppvisa att han eller hon verkligen har haft
kostnaden i fråga. Någon särskild skyldighet för personer som mot
ersättning tar hand om andras bam att lämna kontrolluppgift om
förälderns kostnader för barnomsorgen bör inte införas. Avdragsrätten
för bamomosrgskostnader kommer således att medföra att ett stort antal
tilläggsuppgifter kommer att behöva lämnas på den förenklade själv-
deklarationen.
De vanliga reglerna för inbetalning av arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter, lämnande av kontrolluppgifter m.m. blir i många fall
tillämpliga på den som anlitar en person för barnomsorg respektive
erbjuder barnomsorg.
Prop. 1993/94:148
39
Prop. 1993/94:148
Regeringens förslag: De 90 dagarna i föräldraförsäkringen som
ersätts med belopp motsvarande garantinivån slopas, liksom de 90
dagar vid flerbamsbörd som ersätts på samma sätt.
Garantinivån för föräldrapenningen höjs till 64 kronor per dag.
I fråga om bam som har fyllt tre år vid vårdnadsbidragsreformens
ikraftträdande skall äldre föreskrifter gälla i fråga om antalet för-
äldrapenningdagar och den ekonomiska ersättningen för dessa.
Föräldrar till bam som är födda under juli eller augusti 1991 får
behålla 60 respektive 30 dagar med belopp enligt garantinivån enligt
de äldre bestämmelserna. Har föräldrapenning enligt äldre bestäm-
melser inte tagits ut före den 1 juli 1996, skall sådan föräldrapenning
vara förverkad.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att garantinivån höjs
till 66 kronor. Förslaget överensstämmer i övrigt med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket påpekar att ersättning inom
föräldraförsäkringen kan utges med 1/4 av hel föräldrapenning och att
garantinivån därför bör fastställas till ett belopp som är jämt delbart med
fyra.
Skälen för regeringens förslag: Föräldrapenning med anledning av ett
bams födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna.
Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för
varje bam utöver det första (4 kap. 3 § AFL).
Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivån).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med 90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten, om föräldern under minst 240 dagar
i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för den har
varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån. Dämtöver utges
föräldrapenning för 180 dagar med motsvarande belopp utan krav på viss
tids försäkring över garantinivån och 90 dagar med belopp enligt
garantinivån. Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning med ytterligare
180 dagar för vaije bam utöver det första. Av dessa dagar utges 90 dagar
på sjukpenningnivå och 90 dagar med belopp enligt garantinivån (4 kap.
6 § AFL).
Föräldrapenning utges längst till dess bamet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret (4 kap. 3 §
femte stycket AFL).
Med anledning av att vårdnadsbidraget införs bör de 90 dagar som
berättigar till ersättning enligt garantinivån tas bort. Detsamma gäller
dagar som ersätts enligt garantinivån vid flerbamsbörd.
Garantinivån 60 kronor om dagen har gällt sedan år 1985. Den innebär
för hel månad 1 800 kronor. Det finns enligt regeringens uppfattning inte
skäl att ha en garantinivå i fråga om föräldrapenningen som är lägre än
40
vårdnadsbidraget. Det av arbetsgruppen föreslagna beloppet 66 kronor är
dock inte jämnt delbart med 4. Det medför att det skulle bli svårigheter
vid tillämpningen av reglerna om föräldrapenning. Vi föreslår därför att
garantinivån i stället höjs till 64 kronor om dagen.
Föräldrapenning får i princip tas ut till dess bamet har fyllt åtta år. Ett
bibehållande av nuvarande ordning innebär alltså att föräldrapenning
kommer att kunna utges under samma tid som vårdnadsbidraget. Om en
regel införs om att bidraget inte kan tas ut samtidigt med föräldrapen-
ning, eller i vart fall inte samtidigt med hel föräldrapenning, skulle
föräldrar ändå kunna tillgodogöra sig båda förmånerna genom att spara
föräldrapenningen till dess vårdnadsbidrag inte längre kan erhållas.
Detsamma gäller om föräldern uppbär föräldrapenning för ett bam
samtidigt som man har rätt till vårdnadsbidrag för ett äldre bam. Vi
anser det därför rimligt att det skall vara möjligt att uppbära vårdnads-
bidrag och föräldrapenning samtidigt om föräldrarna väljer det framför
att förlänga tiden med ersättning.
Övergångsbestämmelser
Reformen med vårdnadsbidrag föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. De
lagbestämmelser som påverkas av reformen bör så långt möjligt träda i
kraft från samma dag. Detta vållar inga särskilda problem utom såvitt
avser föräldrapenningen.
Vårdnadsbidragsreformen medför enligt vad som anförs nedan att
föräldrar har möjlighet att vara helt lediga för vård av bamet i tre år från
barnets födelse. Om en förälder väljer denna möjlighet kan han eller hon
få föräldrapenning under barnets första år samt vårdnadsbidrag under de
två nästföljande åren. Föräldern kan också välja att ta ut en del av det
första årets föräldrapenningdagar efter det att bamet fyllt ett år och till
dess bamet har fyllt åtta år.
Den föreslagna ordningen skall jämföras med nuvarande ordning som
innebär att en förälder har rätt att vara helt ledig för vård av bam under
18 månader från barnets födelse och rätt till föräldrapenning under 450
dagar fram till dess bamet har fyllt åtta år.
Minskningen av antalet föräldrapenningdagar innebär en försämring för
de föräldrar som efter reformens ikraftträdande har rätt till föräldra-
penning men inte till vårdnadsbidrag, dvs. de som vid reformens
ikraftträdande har bam som är mellan tre och åtta år och som inte har
utnyttjat föräldrapenningen fullt ut. För denna grupp bör därför äldre
föreskrifter i fråga om rätten till föräldrapenning gälla.
För den grupp som har bam som vid reformens ikraftträdande har rätt
till vårdnadsbidrag i mindre än tre månader kan en viss tröskeleffekt
uppstå. Denna grupp bör kompenseras så att den inte kommer i ett sämre
läge än i dag.
Nuvarande tidsram för uttag av föräldrapenning ger föräldrarna rätt att
ta ut föräldrapenning till dess bamet har fyllt åtta år eller den senare
tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret. Ett bibehållande av
denna regel när det gäller de dagar som ersätts enligt garantinivån med
Prop. 1993/94:148
41
stöd av övergångsbestämmelsen innebär att man vid handläggning av för-
äldrapenning och vid underhåll av ADB-system måste hålla kvar gamla
rutiner åtminstone till och med år 1999. Regeringen anser inte detta vara
ekonomiskt och administrativt försvarbart. Vi föreslår därför att den
övergångsvisa tillämpningen av gamla bestämmelserna får gälla under två
år efter det att den nya ordningen böljat tillämpas. Det sagda innebär att
föräldrar till bam som är födda under augusti 1991 eller tidigare och som
har garantidagar inom föräldraförsäkringen kvar får ta ut dessa längst till
och med den 30 juni 1996.
Prop. 1993/94:148
Regeringens förslag: Rätten till hel ledighet för vård av bam skall
gälla under tre år från barnets födelse.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Arbetsgruppen föreslår också att den särskilda rätt till ledighet
som tillkommer adoptivföräldrar skall förlängas till tre år, dvs. även om
bamet är över tre år.
Remissinstanserna: Degerfors kommun finner det troligt att längre
ledighet kommer att ytterligare försämra kvinnors möjligheter att ta sig
tillbaka till arbetsmarknaden. Husmodersförbundet framhåller att
kvinnans rätt till yrkesarbete efter vårdåren bör lagstadgas.
Socialstyrelsen efterlyser besked om rätten till förlängd ledighet också
är tänkt att innebära rätt till kompletterande socialbidrag under samma
tid.
Skälen för regeringens förslag: Arbetstagare har rätt till ledighet för
vård av bam dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet
gäller under ett och ett halvt år från barnets födelse, eller i fråga om
adoptivbarn, från den tidpunkt när arbetstagaren fått bamet i sin vård.
Rätten till förkortning av arbetstiden upphör i princip när bamet har fyllt
åtta år (3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av bam,
m.m.). Dämtöver har arbetstagare rätt till ledighet under tid då arbets-
tagaren uppbär föräldrapenningförmån samt, vad gäller kvinnor, under
minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och sex
veckor efter nedkomsten. Kvinnliga arbetstagare har också rätt att vara
lediga för amning (4 § samma lag).
Som en konsekvens av införandet av vårdnadsbidrag bör rätten till hel
ledighet för vård av bam (3 §) förlängas från ett och ett halvt till tre år
från barnets födelse. Rätten till förkortning av arbetstiden påverkas inte.
Den rätt till ledighet som regleras i 4 § påverkas inte heller av ändringen.
Beträffande adoptivbarn finns inte samma anledning att förlänga den
särskilda rätt till ledighet som är relaterad till när arbetstagaren fick
bamet i sin vård. Den regeln får betydelse när bamet är äldre än ett och
42
ett halvt år vid den tidpunkt det kommer till sina adoptivföräldrar.
Vårdnadsbidrag utges bara till dess bamet fyllt tre år, också när det är
fråga om ett adoptivbarn. Adoptivföräldrars särskilda rätt till ledighet
bör, enligt regeringens mening, därför även fortsättningsvis gälla under
ett och ett halvt åt från den tidpunkt då de fick bamet i sin vård.
Enligt 6 § socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans
behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Detta torde innebära att den som
avstår från att förvärvsarbeta under tre år från barnets födelse inte
automatiskt har rätt till kompletterande socialbidrag om inkomsterna blir
otillräckliga. Någon ändring i detta avseende bör inte övervägas.
Prop. 1993/94:148
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadsbidrag skall bortses
från vårdnadsbidrag och bamomsorgskostnader.
Regeringens bedömning: Vårdnadsbidraget bör inte vara sjukpen-
ninggrundande eller pensionsgrundande. Frågan om hur vård av bam
i framtiden skall inverka på pensionsrätten i det allmänna pension-
systemet bör behandlas inom ramen för den pågående beredningen
av en kommande pensionsreform.
Eftersom vårdnadsbidraget inte är att anse som ersättning för utfört
arbete och inte heller är tänkt att vara sjukpenninggrundande eller
pensionsgrundande skall det inte ingå i underlaget för beräkning av
socialavgifter.
Effekterna av att vårdnadsbidraget inte påverkar underlaget vid
beräkning av arbetslöshetersättning och dagpenning vid arbetsmark-
nadsutbildning bör följas upp av den kommitté som regeringen avser
att tillsätta för att följa och rapportera effekterna av olika reformer
inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsområdena.
Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att något undantag
inte skall göras för vårdnadsbidrag och bamomsorgskostnader från vad
som annars gäller vid beräkning av bostadsbidrag. Förslaget överensstäm-
mer i övrigt med regeringens förslag.
Remissinstanserna: KdS-K, Husmodersförbundet, HARO och
familjeekonomen Catharina Andréen har yttrat sig i frågan och anser inte
att vårdnadsbidraget skall inräknas i den bidragsgrundande inkomsten vid
beräkning av bostadsbidrag.
43
Skälen för regeringens förslag:
Bostadsbidrag
Enligt 10 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, som skall böija tillämpas
den 1 januari 1994, utges bostadsbidrag om den bidragsgrundande inkom-
sten inte överstiger 110 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten
är högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande in-
komsten. Med bidragsgrundande inkomst menas i princip den för 12
månader framåt beräknade förvärvsinkomsten. Förvärvsinkomsten beräk-
nas enligt 4 § i princip efter samma grunder som enligt kommunalskatte-
lagen.
Bostadsbidrag utgör ett bidrag for att nedbringa den enskildes kostnader
för anskaffande och innehav av en fullvärdig bostad. Enligt regeringens
mening bör vårdnadsbidraget och bamomsorgskostnader inte påverka
storleken på bostadsbidraget. Om det gjorde det skulle en effekt av
förslaget bli att det inkomsttillskott som vårdnadsbidraget ger blir mindre
för en familj som är berättigad till bostadsbidrag (dvs. i första hand
hushåll med relativt låga inkomster, höga boendekostnader och många
bam) än en familj som har så höga inkomster att familjen inte har rätt till
bidrag.
Arbetslöshetsersättning och dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning
Av arbetsgruppens rapport framgår att, om inga ändringar görs i fråga
om vad som gäller for arbetslöshetsersättning och dagpenning vid
arbetsmarknadsutbildning, kommer arbetslösa småbarnsföräldrar i många
fall att få ett betydande inkomsttillskott genom vårdnadsbidraget. Detta
kan leda till att arbetslösa föräldrar får låga incitament att aktivt söka
arbete. Regeringen anser att denna från samhällsekonomisk synpunkt
oönskade effekt av vårdnadsbidragsreformen noga bör följas av den
kommitté som vi avser tillsätta för att följa och rapportera effekterna av
olika reformer inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsområdena.
Sjukpenning och pension
Sjukpenning är avsedd att ersätta inkomstbortfall vid sjukdom. Vårdnads-
bidrag kommer att utges även om föräldern är sjuk. Enligt regeringens
mening föreligger därför inte någon anledning att låta vårdnadsbidraget
vara sjukpenninggrundande.
Regeringen avser att inom ramen för den pågående beredningen av en
kommande pensionsreform pröva hur vård av bam skall inverka på rätten
till allmän pension i framtiden. Något förslag om lagändringar bör därför
inte nu lämnas i detta hänseende. Vårdnadsbidraget bör tills vidare inte
vara pensionsgrundande.
Prop. 1993/94:148
44
Socialavgifter
Underlag för beräkning av socialavgifter är enligt 2 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter lön i pengar eller annan ersättning för utfört
arbete eller annars med anledning av tjänsten, andra skattepliktiga för-
måner eller annan ersättning för utfört arbete. Socialavgifter skall dock
inte betalas på t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, pension och rehabilite-
ringsersättning (4 § samma kapitel).
Vårdnadsbidraget är vid beräkning av socialavgifter inte att anse som
en ersättning för utfört arbete eller ersättning med anledning av ett
tjänsteförhållande. Vårdnadsbidraget är inte heller tänkt att vara
förmånsgrundande vid beräkning av sjukpenning och pension. Någon
särreglering så att bidraget ändå ingår i underlaget för beräkning av
socialavgifter bör enligt regeringens mening inte göras.
Prop. 1993/94:148
Regeringens bedömning: Några undantag från de regler och prin-
ciper som annars gäller för beräkning av socialbidrag, underhålls-
bidrag, bidragsförskott och studiemedel bör inte göras i fråga om
vårdnadsbidraget. Av det följer att vårdnadsbidraget, om det över-
stiger eventuellt avdragsgilla bamomsorgskostnader, kan komma att
påverka beräkningarna av dessa bidrag.
Konsekvenserna för underhållsbidrag av att vårdnadsbidrag införs
bör uppmärksammas i samband med det utredningsarbete som pågår
för närvarande om försäkringskassornas medverkan vid fastställande
av underhållsbidrag m.m.
Vårdnadsbidrag, efter avdrag för avdragsgilla bamomsorgskost-
nader, bör även beaktas vid beräkningen av familjebidrag för värn-
pliktiga.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att konsekvenserna av
vårdnadsbidraget för underhållsbidrag måste lösas tidigare än vad
arbetsgruppens förslag i den frågan leder till.
Försäkringskasseförbundet anser inte att dagpenning vid arbetsmark-
nadsutbildning skall påverkas av vårdnadsbidraget.
Skälen för regeringens bedömning:
Socialbidrag
Den enskilde har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och
sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt.
Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå
45
(6 § socialtjänstlagen, 1980:620). Vid bedömning av vad som är skälig
levnadsnivå har kommunerna att utgå från Socialstyrelsens allmänna råd,
1992:4, Socialbidrag.
Lön eller annan inkomst efter skatt skall avräknas från det belopp som
anses skäligt for perioden. Detta innebär att även sjukpenning, föräldra-
penning och eventuell pension avräknas, liksom andra inkomster, t.ex.
räntor, arvoden, underhållsbidrag och bidragsförskott. Om man vid
konstruktionen av normen inte har tagit hänsyn till barnbidrag, fler-
barnstillägg och studiebidrag skall dessa också avräknas som inkomst.
Socialstyrelsen förordar i sina allmänna råd (s.20) att normer uttrycks
som ett bruttobehov så att t.ex. normen för bam i olika åldrar också
speglar de verkliga kostnaderna för barnen. Men då skall också bidragen
avräknas i dess helhet.
Vid beräkning av socialbidraget läggs normbeloppet för de familjemed-
lemmar som ingår i hushållet ihop till ett bruttobehov. Därefter dras
familjens alla inkomster från denna summa varefter familjens nettobehov
täcks genom socialbidraget. Genom vårdnadsbidraget minskar familjens
nettobehov eftersom bidraget utgör ett penningtillskott för familjen i de
fall bamomsorgskostnadema inte uppgår till samma belopp.
Enligt regeringens mening torde socialtjänstlagens regler om rätt till
bistånd medföra att vårdnadsbidraget, liksom andra inkomster, påverkar
storleken på en familjs socialbidrag i de fall rätt till sådant bidrag
föreligger. Ett särskilt undantag för just vårdnadsbidrag kan inte komma
i fråga.
Såsom vi anfört i avsnitt 9 medför inte heller den förlängda rätten till
ledighet att socialtjänstlagens principer för bistånd kan frångås. Den som
väljer att inte förvärvsarbeta under tre år från barnets födelse får alltså
inte automatiskt rätt till kompletterande socialbidrag om inkomsterna blir
otillräckliga.
Underhållsbidrag och bidragsförskott
Föräldrarna svarar för underhåll åt bamet efter vad som är skäligt med
hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets
egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner (7 kap.
1 § FB).
En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala
underhållsbidrag till bamet, om föräldern inte har vårdnaden om bamet
och inte heller varaktigt bor tillsammans med bamet eller har vårdnaden
om bamet gemensamt med den andra föräldern men bamet varaktigt bor
tillsammans med endast den andra föräldern (7 kap. 2 § FB).
När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig ett
belopp för eget eller annans underhåll (7 kap. 3 § FB).
Bidragsförskott betalas till bam som inte bor tillsammans med båda sina
föräldrar. Bidragsförskottet består av två delar; ett egentligt förskott, som
svarar mot fastställt underhållsbidrag, och ett utfyllnadsbidrag, som utgör
Prop. 1993/94:148
46
skillnaden mellan det fastställda underhållsbidraget och bidragsförskottet Prop. 1993/94:148
som är 40 procent av basbeloppet.
Hur barnets behov av underhållsbidrag räknas ut framgår inte av lagen
utan principerna har lagts fast i lagförarbeten och praxis.
Socialstyrelsen har utfärdat allmänna råd 1989:6 "Underhållsbidrag till
bam". Vid beräkning av barns normalbehov upptas följande poster: scha-
bloniserad levnadskostnad, bamomsorgsavgift, merkostnad för handi-
kappat bam, barnets nettolön av varaktig anställning, allmänt barnbidrag
- dock ej flerbarnstillägg, studiebidrag, handikappersättning m.m. samt
inkomst av kapital som bamet har.
Dom eller avtal om underhållsbidrag kan jämkas av domstol, om
ändring i förhållandena föranleder det (7 kap. 10 § föräldrabalken).
Ett vårdnadsbidrag påverkar föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.
Socialstyrelsen bör i sina allmänna råd ge närmare ledning i frågor om
hur underhållsbidrag skall beräknas med anledning av reformen om
vårdnadsbidrag.
Ett vårdnadsbidrag kan således innebära ändrade förutsättningar som
kan föranleda krav på jämkning. Konsekvenserna av vårdnadsbidrags-
reformen i fråga om underhållsbidragen bör lämpligen uppmärksammas
i samband med det utredningsarbete som för närvarande pågår om de all-
männa försäkringskassornas medverkan vid fastställande av underhålls-
bidrag m.m.
Bidragsförskottet utges, som framgår ovan, med högst 40 procent av
basbeloppet oberoende av om underhållsbidrag fastställts och utan be-
gränsning till det fastställda bidragets storlek. Enligt regeringens
uppfattning bör bidragsförskottet därför inte påverkas av vårdnads-
bidraget. En följd av detta blir att skillnaden mellan ett underhållsbidrag
som grundar sig på föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga och
bidragsförskottet kan komma att öka under den tid som vårdnadsbidraget
utges vilket i sin tur medför motsvarande högre kostnader för staten.
Detta beror på att den förälder som har hand om barnet får ökad
ekonomisk förmåga genom vårdnadsbidraget, vilket leder till att föräldern
kan täcka mer än annars av barnets behov av underhåll. Detta medför i
sin tur att barnets behov av bidrag från den andre föräldern kan komma
att minska.
Studiemedel
De nuvarande reglerna om studiestöd innebär att vårdnadsbidrag och
bamomsorgskostnader kommer att beaktas på samma sätt som i skattereg-
lerna.
Familjebidrag för värnpliktiga m.fl.
Rätt till bl.a. familjepenning och bostadsbidrag har värnpliktiga m.fl.
enligt familjebidragsförordningen (1991:1492). Vid bestämmande av
familjepenning och bostadsbidrag skall från summan för månad av högsta
belopp avräknas beräknad inkomst före skatt för månad som belöper på
47
tjänstgöringstiden. Bland inkomster räknas makes/makas inkomst av ar- Prop. 1993/94:148
bete samt sociala förmåner, barns inkomst i form av underhållsbidrag,
sociala förmåner samt den tjänstepliktiges inkomst av arbete som han
utför under fritid eller övningsuppehåll samt sjukpenning som träder i
stället för sådan inkomst (13 § familjebidragsförordningen, 1991:1492).
Barnbidrag ingår inte i den beräknade inkomsten.
Vårdnadsbidraget är att anse som en social förmån och kommer följakt-
ligen att ingå i beräkningen av familjebidragen för värnpliktiga m.fl.
Avdrag bör då få göras för vid beskattningen avdragsgilla bamomsorgs-
kostnader.
1994/95 Nytt anslag (Förslag) 3 700 000 000
Bruttokostnaden för ett vårdnadsbidrag kombinerat med en avdragsrätt
för styrkta kostnader för barnomsorg som inte får offentligt stöd kan
beräknas till 3 700 miljoner kronor. Skatteintäkterna kan beräknas till
900 miljoner kronor. Förslaget att avskaffa de tre månaderna med
ersättning enligt garantinivån i föräldraförsäkringen innebär en besparing
på 500 miljoner kronor. Nettokostnaden för reformen blir därmed 2 300
miljoner kronor.
En närmare redovisning av beräkningsförutsättningarna återfinns i
bilaga 5.
Förslaget har finansierats genom budgetförstärkningar i den nyligen
framlagda budgetpropositionen.
Reglering mellan staten och kommunsektorn
De ökade skatteintäkterna för kommunerna föranleder en reglering
mellan staten och kommunsektorn. Förslaget avses träda i kraft den 1 juli
1994 varför en reglering för andra halvåret 1994 kommer att göras i
samband med kompletteringspropositionen 1994.
Genomförandekostnader for Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
samt skatteförvaltningen
För administrationen av vårdnadsbidrag som skall utbetalas redan i juli
1994 måste ett tillfälligt ADB-system byggt på befintliga register skapas.
Kostnaderna härför, inklusive konstruktion av separata aviseringsrutiner,
kan beräknas till 5,7 miljoner kronor, varav 4,9 miljoner kronor avser
48
innevarande budgetår. Kostnaderna för blanketter, porto samt information Prop. 1993/94:14S
beräknas till sammanlagt 4,2 miljoner kronor. Även dessa kostnader
belastar innevarande budgetår. För den löpande administrationen, bl.a.
månatlig information till nytillkommande bidragsberättigade samt
portokostnader, beräknas Riksförsäkringsverkets kostnader till ca 16,3
miljoner kronor per budgetår.
På sikt måste ett autonomt ADB-system för vårdnadsbidrag skapas.
Kostnaderna härför beräknas till 15,5 miljoner kronor. Uvecklingsarbetet
påböijas hösten 1994. För utvecklingsarbete under budgetåret 1994/95
bör 7,5 miljoner kronor anvisas.
För administrationen av vårdnadsbidraget vid försäkringskassorna
beräknas kostnaden för budgetåret 1994/95 till 22,4 miljoner kronor.
Övergångsreglerna för garantidagama inom föräldraförsäkringen
innebär att samtliga berättigade försäkrade måste ta ut kvarstående
garantidagar mellan den 1 juli 1994 och den 30 juni 1996. Det ökade
resursbehovet för utbetalning av garantidagar beräknas till 17,6 miljoner
kronor för vardera budgetåret 1994/95 och 1995/96.
För skatteförvaltningen innebär reformen administrativa merkostnader
i första hand vid deklarationskontrollen beträffande avdrag för bamom-
sorgskostnader. Beräknad årlig merkostnad uppgår till 1,5 miljoner
kronor.
1 §
Enligt 1 § skall vårdnadsbidrag lämnas som bidrag till vård av bam i
enlighet med bestämmelserna i denna lag.
2 §
Frågor om vårdnadsbidrag skall enligt denna paragraf handläggas av
Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
3 §
Första stycket föreskriver för vilka bam vårdnadsbidrag lämnas. Samma
princip som i fråga om allmänt barnbidrag föreslås gälla. Bidraget lämnas
för bam som är svenska medborgare och bosatta i Sverige.
Bidraget lämnas också för ett i Sverige bosatt utländskt bam, om bamet
eller någon av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i Sverige.
Kravet på att man skall vara bosatt i Sverige anses uppfyllt först när
uppehållstillstånd har beviljats. Lämnas därefter dagbidrag enligt lagen
(1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. så skall, enligt 6 §, inte
vårdnadsbidrag utges samtidigt.
49
4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 148
I förtydligande syfte har vissa redaktionella ändringar gjorts i för- Prop. 1993/94:148
hållande till förslaget i lagrådsremissen.
I enlighet med vad Lagrådet förordat har i ett andra stycke införts en
upplysning om att kravet på föregående vistelse här i landet inte gäller
om något annat är särskilt föreskrivet. Upplysningen är tillkommen med
tanke på att kravet på en vistelsetid om minst sex månader inte kan göras
gällande mot medborgare i ett EES-land som omfattas av artikel 7.2 i
förordning (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet inom
gemenskapen som blivit gällande i Sverige genom lagen (1992:1163) om
arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES). Dessa regler kräver likabehandling av EES-ländemas
medborgare i fråga om sociala förmåner.
4 §
I vissa fall skall ett bam som lämnar Sverige fortfarande anses bosatt
här. Det gäller dels om vistelsetiden är avsedd att vara längst sex
månader, dels medföljande bam till den som av en statlig arbetsgivare
sänds till ett annat land för arbetsgivarens räkning, dels medföljande bam
till en person som i annat fall är anställd i utlandet av svenska kyrkan,
ett trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en
svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet om utlands-
vistelsen är avsedd att vara längst tre år. Bestämmelsen skiljer sig endast
lagtekniskt från vad som gäller för barnbidrag. Någon skillnad i sak är
inte avsedd.
5 §
I paragrafen föreskrivs att fullt vårdnadsbidrag är 2 000 kronor per
månad. Om bamet har plats inom kommunal barnomsorg eller enskild
barnomsorg som får bidrag av en kommun är vårdnadsbidraget
1 350 kronor per månad om platsen avser högst 15 timmar per vecka och
700 kronor per månad om platsen avser mer än 15 timmar men högst
30 timmar per vecka. Om bamet har en sådan plats som avser mer än
30 timmar per vecka utges enligt bestämmelsen inget vårdnadsbidrag alls.
6 §
Under tid då en utlänning har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring
(dagersättning) enligt den i prop. 1993/94:94 föreslagna lagen om
mottagande av asylsökande m.fl. utges enligt första punkten i denna
paragraf inte vårdnadsbidrag. Det förslag till lag som det, på Lagrådets
inrådan, hänvisas till är tänkt att fr.o.m. den 1 juli 1994 ersätta den nu
gällande lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. Dagersättning,
liksom dagbidrag enligt 9 § i nu gällande lag, skall tillförsäkra den
enskilde en skälig levnadsnivå och täcka barnets levnadskostnader i sin
helhet. Barnbidrag utges inte heller i dessa fall.
Enligt andra punkten utges vårdnadsbidrag inte heller för tid när ett
bam vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Det
50
ligger inte i linje med vårdnadsbidragets syfte att betala ut bidrag i dessa Prop. 1993/94:148
situationer, eftersom bidraget i det fallet bara skulle bidra till att betala
kommunens kostnader för vården.
7 §
I första stycket anges att vårdnadsbidraget utges från och med månaden
efter den då bamet har fyllt ett år till och med den månad under vilken
bamet fyller tre år.
Då bidraget skall böija utges eller upphöra av andra skäl, eller vid
ändring av bidragets storlek, gäller enligt andra stycket som huvudregel
att ändringen i fråga om bidraget skall gälla från och med den månad
som kommer efter den då förhållandena ändrades. Om de ändrade
förhållandena inträffat den 1 i månaden (bamet böljar t.ex. på en
förskola den 1 september) skall ändringen vad gäller rätten till eller
storleken av vårdnadsbidraget dock gälla från och med den månaden
(vårdnadsbidrag utgår inte för september).
8 §
Denna paragraf föreskriver vem som är bidragsmottagare. Rätten att
uppbära vårdnadsbidraget tillfaller den som uppbär allmänt barnbidrag
för bamet, se närmare om dessa regler i den allmänna motiveringen
avsnitt 5. Detta medför att samma förälder alltid uppbär barnbidraget och
vårdnadsbidraget. Det finns alltså inte möjlighet att ha olika mottagare av
barnbidrag och vårdnadsbidrag. Utbetalning kan dock undantagsvis ske
till annan, se 14 §. Det är administrativa och ekonomiska skäl som är
motivet till denna ordning. Om barnbidraget t.ex. utbetalas till en
familjehemsförälder skall även vårdnadsbidraget utges till denne.
Vårdnadsbidraget tillkommer således föräldern eller annan person som
har rätt att uppbära vårdnadsbidraget enligt denna paragraf och inte
bamet.
9 §
Ärenden om vårdnadsbidrag prövas enligt denna paragraf av den
försäkringskassa hos vilken den bidragsberättigade är eller skulle ha varit
inskriven om åldersvillkoret varit uppfyllt. Med bidragsberättigad avses
enligt 8 § den som uppbär det allmänna barnbidraget för bamet. Frågan
om vårdnadsbidrag skall böija utges eller höjas tas upp av kassan när en
anmälan inkommit enligt 10 §. En lagteknisk ändring i förhållande till
förslaget i lagrådsremissen har gjorts på Lagrådets inrådan.
10 §
Den som vill uppbära vårdnadsbidrag skall enligt första stycket inge en
skriftlig anmälan till den försäkringskassa som enligt 9 § har att pröva
frågan. Om man önskar det högre bidragsbeloppet, och tidigare haft den
lägre, krävs en ny anmälan. Vidare föreskrivs att anmälan skall innehålla
vissa uppgifter om barnomsorg liksom andra uppgifter som behövs för
51
att försäkringskassan skall kunna bedöma om rätt till vårdnadsbidrag Prop. 1993/94:148
föreligger, och i så fall med vilket belopp bidraget skall utges.
Uppgifterna skall enligt andra stycket lämnas med en på heder och
samvete avgiven försäkran om dess riktighet.
I tredje stycket begränsas den tid för vilken vårdnadsbidrag retroaktivt
kan utges till tre månader före den månad då anmälan gjorts.
Paragrafen har lagtekniskt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
11 §
Enligt denna paragraf kan försäkringskassan, om det finns sannolika skäl
därtill, besluta om att hålla inne eller minska en utbetalning till dess
slutligt beslut i frågan fattats.
I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har första och andra
styckena strukits. Regeringen delar därvid Lagrådets synpunkt att behov
av sådan reglering, som gällde provisoriska beslut om att vårdnadsbidrag
skall betalas ut, knappast finns.
12§
I första stycket föreskrivs att den som uppbär vårdnadsbidraget till
försäkringskassan skall anmäla om bamet fått plats inom sådan barnom-
sorg som anges i 5 §, om det antal timmar per vecka som barnets plats
inom sådan barnomsorg avser har utökats så att rätten till eller storleken
av vårdnadsbidraget påverkas liksom andra omständigheter som innebär
förändringar i fråga om rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget,
t.ex. att man avser att flytta till ett annat land för längre tid än sex
månader.
Anmälan skall enligt andra stycket göras så snart den bidragsberättigade
får kännedom om omständigheten. Det innebär t.ex. att en person vars
bam skall böija på en förskola som är kommunal, eller som får bidrag
av en kommun, skall anmäla det till försäkringskassan så fort den
planerade barnomsorgen är bestämd. Detsamma gäller om antal timmar
som barnomsorgen omfattar skall öka så att något vårdnadsbidrag inte
längre skall utgå. Såsom anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 5,
kan det annars bli fråga om återbetalningsskyldighet enligt 16 §.
Paragrafen har i förhållande till förslaget i lagrådsremissen justerats
redaktionellt i enlighet med Lagrådets synpunkter.
13 §
Paragrafen anger tidsintervallet för utbetalning. Vårdnadsbidraget
utbetalas således månadsvis. I förhållande till förslaget i lagrådsremissen
har orden "genom Riksförsäkringsverket" strukits såsom onödiga. Att i
lagtexten slå fast vilken myndighet som skall ombesöija utbetalningen är
också opraktiskt om ändrade rutiner skulle anses önskvärt.
52
14 § Prop. 1993/94:148
Första stycket. I likhet med vad som gäller för barnbidrag kan, om det
finns synnerliga skäl, bidrag på framställan av socialnämnd betalas ut till
den av föräldrarna som inte uppbär bidraget med stöd av 8 § eller annan
lämplig person eller till nämnden.
Det är fortfarande den som har anmält önskemål om vårdnadsbidrag
och fått beslut om rätt till bidraget (dvs. en person som avses i 8 §) som
skall anses uppbära bidraget och som skall beskattas för det osv.
Paragrafen reglerar endast frågan om utbetalning. En situation som avses
här kan t.ex. vara att det är klarlagt att vårdnadsbidraget används för att
finansiera missbruk av alkohol eller narkotika eller att mottagaren
drabbats av psykisk sjukdom.
Med hänsyn till att prelimärskatt skall dras från vårdnadsbidraget (se
förslaget till ändring i uppbördslagen) torde detta normalt inte medföra
några skattemässiga konsekvenser för den formella mottagaren. Det säger
sig självt att det vid längre tids psykisk sjukdom e.d. är lämpligt att den
andre föräldern ser till att han själv får barnbidraget, och därigenom
också vårdnadsbidraget.
Försäkringskassan bör i första hand pröva om inte bidraget kan betalas
ut till någon bamet närstående person, som kan förväntas använda
bidraget till barnets bästa, till exempel den andre av barnets föräldrar
eller en nära släkting. Finns inte någon sådan person kan bidraget lämnas
till socialnämnden för att användas för barnets bästa.
Enligt andra stycket skall bidrag som betalas ut enligt första stycket
användas för barnets bästa.
En motsvarande regel finns i 5 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag.
15 §
Paragrafen innehåller en preskriptionsbestämmelse i fråga om lyftande av
vårdnadsbidrag som överensstämmer med vad som gäller för barnbidrag.
16 §
Paragrafen innehåller en föreskrift om återbetalningsskyldighet i vissa fall
om bidrag betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Bestämmelsen
har 28 § andra stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag som förebild.
Liknande bestämmelser gäller också för barnbidraget och olika socialför-
säkringsförmåner.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Det innebär
i förhållande till förslaget i lagrådsremissen, förutom vissa mindre
redaktionella ändringar, att orden "dra av ett skäligt belopp som
återbetalning av det felaktigt utbetalade beloppet" ersatts med orden
"hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som lämnats för
mycket". Anledningen är att det förra uttryckssättet kan tolkas som att
det belopp som dras av skall anses utgöra full återbetalning av det
utbetalade, vilket inte är avsikten.
53
17 § Prop. 1993/94:148
I denna paragraf regleras omprövnings-, ändrings- och besvärsförfarandet
i fråga om försäkringkassas beslut om vårdnadsbidrag. Vidare finns en
bestämmelse om att socialförsäkringsnämnd i vissa fall skall ompröva
beslut om återbetalningsskyldighet.
18 §
Med hänsyn till syftet med vårdnadsbidraget upptas i denna bestämmelse
ett förbud mot överlåtelse och utmätning av rätten till vårdnadsbidrag.
Detsamma gäller bl.a. rätt till barnbidrag. Det innebär att fordran på
ersättning som innestår hos Riksförsäkringsverket eller försäkringskassan
inte får utmätas. Ersättningen får inte heller överlåtas innan den är
tillgänglig för lyftning.
19 §
I paragrafen föreskrivs att de bestämmelser om uppgiftsskyldighet för
statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare och försäkringsin-
rättningar som gäller enligt 20 kap. 9 § lagen om allmän försäkring också
skall gälla i ärenden om vårdnadsbidrag.
20 §
Av denna paragraf framgår att Riksförsäkringsverket skall utöva tillsyn
över försäkringskassornas hantering av vårdnadsbidragsärenden.
21 §
I paragrafen bemyndigas regeringen att träffa överenskommelser med
andra länder om vårdnadsbidrag. Den föreslagna bestämmelsen överens-
stämmer med 20 kap. 15 § lagen om allmän försäkring och 19 § lagen
om allmänna barnbidrag.
Sverige har slutit ett antal socialförsäkringskonventioner med andra
länder.
Regeringen har enligt bestämmelsen rätt att träffa överenskommelse
med främmande makt både om utsträckt tillämpning av lagen om
vårdnadsbidrag och om undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat.
Bestämmelsen är i första hand avsedd att skapa rimliga effekter för dels
medföljande bam till arbetstagare som utsänts av svenska arbetsgivare för
att under viss tid utföra arbete i ett konventionsland dels bam som
medföljer arbetstagare som av en arbetsgivare i ett konventionsland sänds
till Sverige för att under en viss tid arbeta här. I båda fallen har
målsättningen, när konventioner slutits, regelmässigt varit att det
utsändande landets lagstiftning skall fortsätta att gälla och det andra
landets lagstiftning skall vika.
54
4 kap.
3 §
I första stycket har antalet dagar som berättigar till föräldrapenning sänks
från 450 dagar till 360 dagar. Ändringen är föranledd av att de 90 dagar
som berättigar till ersättning enligt garantinivån slopas i 4 kap. 6 § tredje
stycket.
Enligt andra stycket sänks antalet dagar som berättigar till ersättning
vid flerbamsbörd från 180 dagar per bam till 90 dagar.
6 §
I första stycket har garantinivån höjts till 64 kronor för att vara mer i
nivå med vårdnadsbidraget.
I tredje och fjärde styckena har, i konsekvens med ändringen i 3 §, de
90 dagar som berättigar till ersättning enligt garantinivån slopats.
Ändringen får till följd att all föräldrapenning utges med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning. Vidare har i klargörande syfte orden
"för varje bam" strukits och ersatts med i tredje stycket. Annars kan det
uppfattas som att en förälder vid flerbamsbörd för vaije bam erhåller
180 dagar enligt detta stycke, förutom enligt fjärde stycket. I förtyd-
ligande syfte har slutligen i tredje stycket ordet "resterande" lagts till före
"180".
7 §
Vissa redaktionella ändringar har gjorts i klargörande syfte. Upp-
repningar av sådant som regleras i 6 § har strukits. Hänvisningen till 6
§ görs tydligare.
21 kap.
1 §
Eftersom den högsta nivån för den frivilliga sjukförsäkringen inte skall
höjas motsvarande vad som föreslås beträffande garantinivån inom
föräldraförsäkringen har kopplingen till 4 kap. 6 § i denna paragraf tagits
bort. Den högsta nivån för den frivilliga sjukförsäkringen är således även
fortsättningsvis 60 kronor. I förhållande till lagrådsremissen har endast
en mindre redaktionell ändring gjorts.
Övergångsbestämmelser
För bam som inte kommer i åtnjutande av vårdnadsbidrag eller som vid
reformens ikraftträdande har rätt till vårdnadsbidrag i mindre än tre
månader medför reformen en försämring så till vida att de går miste om
föräldrapenningdagar utöver 360 dagar utan rätt till vårdnadsbidrag i
stället. För dessa bam har därför i andra punkten införts en tidsbegränsad
övergångsbestämmelse. Den innebär att de gamla reglerna om antal dagar
55
med garantinivå fortsätter att gälla för dem som inte alls får del av
vårdnadsbidraget, dvs. bam mellan tre och åtta år. Den som endast får
vårdnadsbidrag en månad får behålla 60 garantidagar (dvs. dagar som
uteslutande kan tas ut enligt garantinivån) enligt de gamla reglerna och
den som får vårdnadsbidrag två månader får behålla 30 garantidagar. Har
sådana garantidagar inte tagits ut före juli 1996 är de dock förverkade.
I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har på Lagrådets inrådan, i
förtydligande syfte, tillagts att de dagar man talar om är de som
uteslutande kan utges enligt garantinivån.
Efter lagrådsgranskningen har vidare en tredje punkt lagts till i syfte att
ge föräldrar till de bam som är mellan ett och tre år vid ikraftträdandet
och som det inte utges något vårdnadsbidrag för (de har exempelvis en
heltidsplats inom kommunal barnomsorg) lite längre tid på sig att ta ut
de "garantidagar" man har kvar.
Prop. 1993/94:148
3 §
I andra stycket har som en konsekvens av införandet av vårdnadsbidrag
införts den ändringen att rätten till hel ledighet för vård av bam förlängs
från 18 månader till tre år. Adoptivföräldrar har dock, liksom tidigare,
alltid rätt till hel ledighet under ett och ett halvt år från tidpunkten då
föräldrarna fått bamet i sin vård. Det har endast gjorts en redaktionell
justering i den bestämmelsen.
Rätten till förkortning av arbetstiden gäller som tidigare enligt tredje
stycket till dess bamet har fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då
det har avslutat det första skolåret.
Enligt övergångsbestämmelserna krävs en ny anmälan enligt 7 § för
ledigheter som pågår vid ikraftträdandet, om man vill ha längre ledighet
i enlighet med den nya bestämmelsen. Bestämmelsen har i förtydligande
syfte formulerats något annorlunda än förslaget i lagrådsremissen.
33 §
11 mom. har ett nytt femte stycke införts. Det föreslagna tillägget innebär
att avdrag från intäkt av tjänst i vissa fall får göras för bamomsorgskost-
nad som avser ett bam för vilket vårdnadsbidrag uppburits under året.
Avdrag medges enligt bestämmelsen i den omfattning som framgår av
punkt 8 av anvisningarna. Det är endast den av föräldrarna som uppbär
vårdnadsbidraget som får göra avdrag för bamomsorgskostnader. Om
den andra föräldern betalat bamomsorgskostnaden föreligger ingen rätt
till avdrag för dessa kostnader.
56
I 2 mom. anges att avdrag för bamomsorgskostnad far ske utan den Prop. 1993/94:148
begränsning som gäller enligt huvudregeln. Det innebär att avdrag får
göras för bamomsorgskostnader även till den del kostnaden inte
överstiger 1000 kr, se närmare om motivet för detta i avsnitt 7.
Anvisningarna till 32 §
12
I andra stycket av denna anvisningspunkt har tillagts att vårdnadsbidrag
skall räknas till skattepliktig intäkt av tjänst. Den som uppbär vårdnads-
bidraget enligt 8 § lagen om vårdnadsbidrag är alltså skattskyldig för
beloppet, som räknas som intäkt av tjänst.
Därutöver har i tredje stycket ordet "psykiskt" strukits med anledning
av ändrad terminologi (se prop. 1992/93:159).
Anvisningarna till 33 §
8.
Avdrag för bamomsorgskostnader medges enligt första stycket om den
skattskyldige förvärvsarbetat eller studerat under sammanlagt minst
halvtid och kostnaden avser barnomsorg som inte tillhandahållits av en
kommun eller fått bidrag av en kommun.
Avdrag medges enligt andra stycket med högst det belopp som erhållits
under året i vårdnadsbidrag för bamet.
Avdrag medges således inte för kostnader för kommunal barnomsorg
eller barnomsorg som fått bidrag av en kommun. I januari 1995 träder
vissa ändringar i socialtjänstlagen (1980:620) i kraft som avser barnom-
sorgen. Dessa ändringar innebär bl.a. att kommunerna blir skyldiga att
ge bidrag till enskilda förskolor.
5 §
Enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall fysiska
personer som är bosatta utomlands och som uppbär skattepliktig inkomst
betala en särskild inkomstskatt på 25 procent av skattepliktig inkomst till
staten. Enligt ett tillägg, en ny punkt 13, i denna paragrafs första stycke
utgör vårdnadsbidrag en skattepliktig inkomst enligt lagen.
I punkt 9 har ordet "erkänd" före arbetslöshetskassa strukits med
anledning av att detta begrepp inte längre finns i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring.
3 § 2 mom.
Preliminär A-skatt för inkomståret skall i princip betalas av den som har
tilldelats A-skattsedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt, för
57
ersättning av arbete som lämnas helt eller delvis i pengar och för vissa Prop. 1993/94:148
räntor och utdelningar. I detta hänseende likställs med ersättning for
arbete vissa andra inkomster, till vilka vårdnadsbidraget kommer att höra
enligt punkt 4 i andra stycket.
Ändringen i tredje stycket innebär att skatteavdrag skall göras oberoen-
de av vilken typ av skattsedel mottagaren har.
4 § 2 mom.
1 denna bestämmelse anges när avdrag för preliminär A-skatt skall göras
med ledning av särskilda skattetabeller. För vårdnadsbidrag skall avdrag
för preliminär A-skatt inte göras med ledning av särskilda skattetabeller.
Med anledning därav och då bestämmelsen hänvisar till inkomster som
avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) har ett uttryckligt undantag gjorts för vårdnadsbidraget.
2 kap.
14 §
I ett nytt tredje stycke har föreskrivits att den som yrkar avdrag för
bamomsorgskostnader måste ange namn och person- eller organisations-
nummer på den som man har lämnat ersättning till för barnomsorgen.
3 kap.
13 §
Enligt ett tillägg i paragrafen skall Riksförsäkringsverket lämna kontroll-
uppgift om vårdnadsbidrag. Kontrolluppgift skall lämnas för den som har
fått förmånen.
18 a §
För att underlätta försäkringskassans hantering av vårdnadsbidrag har i
denna paragraf föreskrivits att kommunen skall lämna försäkringskassan
uppgift om vilka bam mellan ett och tre år som har plats inom kommu-
nens förskoleverksamhet. Försäkringskassorna får på så sätt möjlighet att
kontrollera att de bam för vilka det begärs eller lämnas fullt vårdnads-
bidrag inte har plats inom sådan verksamhet. I 69 § föreskrivs att
enskilda förskolor som får bidrag av en kommun också skall lämna
försäkringskassan sådana uppgifter.
58
48 § Prop. 1993/94:148
Av tillägget i andra stycket följer att socialnämnden inte får delegera vad
som ankommer på nämnden enligt 14 § lagen om vårdnadsbidrag.
69 §
I paragrafen föreslås att enskilda förskolor som får bidrag av en kommun
skall lämna uppgift till försäkringskassan om vilka bam mellan ett och tre
år som har plats inom verksamheten. Motivet för detta är detsamma som
för den föreslagna 18 a § som gäller kommunal förskoleverksamhet.
4 §
Tillägget i denna paragraf innebär att den som får vårdnadsbidrag inte på
grund därav riskerar att få minskat bostadsbidrag. Vårdnadsbidraget skall
inte räknas som inkomst vid beräkningen av bostadsbidraget. A andra
sidan skall inte heller vid taxeringen avdragsgilla bamomsorgskostnader
beaktas vid beräkningen av bostadsbidraget. För att underlätta läsningen
har paragrafen utformats i punktform.
Utbetalningar för såväl barnbidrag som vårdnadsbidrag sker månadsvis.
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag knyts till att man uppbär barnbidrag.
Den anknytning till visst kvartal som finns i denna paragraf innebär då
tidsmässiga förskjutningar i fråga om rätten till vårdnadsbidrag som inte
är önskvärda när vård av ett bam på ett hem för vård eller boende böljar
eller upphör. Den kvartalsvisa anknytningen föreslås därför ändras till
månadsvis.
I konsekvens med att vårdnadsbidraget inte skall påverka bostadsbidraget
föreslås att vårdnadsbidraget även undantas från inkomstunderlaget vid
beräkning av bostadstillägg till folkpension.
59
(De som inte deltagit anges kursivt)
Prop. 1993/94:148
Bilaga 1
Organisationer
Svenska arbetsgivareföreningen
Landsorganisationen i Sverige
Tjänstemännens Centralorganisa-
tion
Sveriges akademikers Centralorga-
nisation
Socialdemokratiska kvinnoförbun-
det
Moderata kvinnoförbundet
Folkpartiets kvinnoförbund
Riksorganisationen Centerkvinnor-
na
Svenska kvinnors vänsterförbund
Fredrika-Bremer-Förbundet
Husmodersförbundet Hem och
Samhälle
Yrkeskvinnors Riksförbund
Catharina Andréen
Ulla Björnberg
Anders G. Broberg
Philip Hvang
Göran Lassbo
Pia Nilsson
Myndigheter
Socialstyrelsen
Riksförsäkringsverket
Riksskatteverket
Arbetsmarknadsstyrelsen
Datainspektionen
Kammarrätten i Stockholm
Centrala studiestödsnämnden
Järns tälldhetsombudsmannen
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Försäkringskasseförbundet
Svenska kommunförbundet
Stockholms kommun
Degerfors kommun
60
(De muntliga synpunkterna har i vissa fall kompletterats med skriftliga
synpunkter).
Moderata kvinnoförbundet, KdS kvinnoförbund (KdS-K), Centerkvinnor-
na, Husmodersförbundet Hem och Samhälle samt HARO - Riksorganisa-
tionen för Valfrihet, Jämställdhet & Föräldraskap tillstyrker uttryckligen
införandet av vårdnadsbidrag.
Faluns kommun finner det logiskt att ett vårdnadsbidrag medverkar till
ökad valfrihet och ger möjligheter till ökad samvaro med barnen.
Moderata kvinnoförbundet framhåller att vårdnadsbidraget är ett led när
det gäller att skapa ökad rättvisa mellan de föräldrar som vårdar och
fostrar bam i det egna hemmet utan att erhålla något stöd från det
offentliga
KdS-K framhåller att vårdnadsbidraget, som man hellre vill kalla
vårdlön, innebär ett steg i rätt riktning för Sveriges barnfamiljer. Man
pekar på att olika valfrihetsreformer genomförts under de senaste åren.
Det är därför naturligt att föräldrarnas valmöjligheter när det gäller val
av bamomsorgsform också ökar.
Centerkvinnorna framhåller att man stöder förslaget till vårdnadsbidrag
eftersom detta innebär att barnen sätts i centrum.
Husmodersförbundet anför att vårdnadsbidraget kommer att öka för-
äldrarnas valfrihet att lösa barnomsorgen, att bamomsorgsarbetet inom
hemarbetet ekonomiskt erkänns, att alla ensamstående får ett ekonomiskt
stöd, att föräldrarnas möjlighet att vara tillsammans med sina bam ökar
samt att vårdnadsbidraget kommer att bli betydelsefullt för glesbygder
och mindre orter med begränsade kommunikationer och få daghem.
HARO konstaterar med tillfredsställelse att regeringen med detta förslag
tagit ett väsentligt, men inte slutgiltigt, steg mot den utlovade valfrihets-
revolutionen. Detta steg är dock inte tillräckligt för att få bort alla
orättvisor mot dem som utför det osynliggjorda vård och omsorgsarbetet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisa-
tion (TCO), Kvinnopolitiska utskottet Vänsterpartiet, Svenska kvinnors
vänsterförbund och Degetfors kommun avstyrker förslaget.
LO framhåller att föräldraförsäkringen gör det möjligt att kombinera
förvärvsarbete med att fostra bam. Den ger rättigheter och valfrihet för
både män och kvinnor och den ger en ersättning som det är möjligt att
existera på.
TCO framhåller att man stöttar tanken på att de som vill vara hemma
en längre tid skall ha ekonomisk möjlighet till detta, men önskar att detta
sker genom en utbyggd föräldraförsäkring.
Kvinnopolitiska utskottet Vänsterpartiet och Svenska kvinnors vänster-
förbund anför liknande synpunkter men pekar också på att vårdnads-
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
61
bidraget motverkar jämställdhetssträvanden. Även Jämställdhetsom-
budsmannen framhåller risken med att vårdnadsbidraget kan fa kon-
sekvenser for jämställdheten.
Degerfors kommun anser att det är fel att genomföra en så dyr reform
i dagens ekonomiska läge. Man pekar på att det inte gått att presentera
ett förslag som inte skapar nya orättvisor eller som inte påverkar redan
befintliga stöd till barnfamiljer negativt.
Svenska kommunförbundet och Stockholms kommun framhåller att
familjepolitiken inte i grunden är en kommunal fråga. Kommunförbundet
har därför inga principiella synpunkter på vårdnadsbidragsreformen som
sådan.
De statliga myndigheterna tar inte ställning till vårdnadsbidrags-
reformen som sådan.
Riksskatteverket och familjeekonomen vid Sparbanken Catharina
Andréen anför att ett obeskattat vårdnadsbidrag skulle gjort vårdnads-
bidragsreformen enklare och administrationen billigare.
Moderat kvinnoförbundet, KdS-k, Husmodersförbundet, HARO och
familjeekonomen Catharina Andréen motsätter sig
arbetsgruppens förslag att enbart kostnader för kommunal, eller av
kommunen stödd, barnomsorg skall vara avdragsgill vid beskattningen.
Moderata kvinnoförbundet anser det självklart att alla styrkta bamom-
sorgskostnader skall vara avdragsgilla, således även kostnaden för privat
barnomsorg. Förbundet anser vidare att frågan om avdragsrätt bör
utredas i ett vidare perspektiv med sikte på skatt efter bärkraft. Frågan
om eventuellt införande av s.k. negativ skatt bör även utredas i detta
sammanhang. Förbundet föreslår även att man undersöker den franska
modellen med checkar för arbete i hemmet, vilka köps på posten och
lämnas till den som utför arbetet.
KdS-K framhåller att många föräldrar föredrar att under småbamsåren
på olika sätt ordna barnomsorgen "svart" efter det att föräldrapenningen
tagit slut. Vårdnadsbidraget/vårdlönen ger ökade möjligheter att få olika
"vita" bamomsorgsformer där alla dess fördelar i trygghetssystemet bör
lyftas fram.
Husmodersförbundet framhåller att avdragsrätten är positiv och borgar
för bättre kvalitet på vården.
HARO framhåller att man får förutsätta att de allra flesta föräldrar
använder avdraget till barnets bästa.
Catharina Andréen framhåller att det i och för sig är riktigt att om
kostnaden för privat barnomsorg inte ökar så får de familjer som valt
privat barnomsorg behålla mer av vårdnadsbidraget än de som valt
kommunal barnomsorg.
Socialstyrelsen är positiv till arbetsgruppens förslag om att enbart
kostnader för kommunal eller kommunalt stödd barnomsorg skall vara
avdragsgill. Styrelsen menar att förslaget innebär en viss form av
kvalitetskontroll.
Socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet påpekar riskan för att
föräldrar vars bam placerats i barnomsorgen av sociala skäl inte låter
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
62
barnen vara kvar om hela vårdnadsbidraget därmed går till en förhöjd
avgift.
Kammarrätten i Stockholm påpekar att eftersom rätten till vårdnadsbidrag
anknyts till barnens biologiska ålder medför detta att adoptivbarn om fyllt
tre år vid ankomsten till föräldrarna inte berättigar till vårdnadsbidrag.
I lagarna om föräldrapenning och rätt till ledighet för vård av bam
jämställs däremot tidpunkten för barnens ankomst med biologiskt barns
födelse. Kammarrätten föreslår vidare ett klargörande i specialmotive-
ringen till 7§ angående vem som är skattskyldig när vårdnadsbidraget
efter beslut av försäkringskassa betalas ut till annan än vårdnadshavare
eller den som fostrar bamet. Vidare bör i 16§ hänvisning ske till
återbetalningsskyldigheten enligt 12§ och ej till 13 §.
Riksförsäkringsverket understryker arbetsgruppens uppfattning att rätten
till bidrag liksom rätten att uppbära bidraget bör följa samma regler som
barnbidrag. Det är vidare enligt RFV av särskild vikt att de båda
bidragen alltid utbetalas till samma mottagare. Det bör vidare klargöras
i specialmotiveringen till 1 § dels att vårdnadsbidrag lämnas först när
uppehållstillstånd har beviljats asylsökande, dels att vårdnadsbidrag med
stöd av EES-avtalet endast lämnas medborgare i EES-land som arbetar
i Sverige. RFV föreslår vidare vissa förtydliganden beträffande till vem
som kontrolluppgift skall lämnas när bamet enligt socialnämndens beslut
placerats hos annan än förälder/vårdnadshavare. Vidare bör enligt RFV
återbetalningsskyldigheten i 12 § ha samma lydelse som i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag. Slutligen bör första stycket i 15 § över-
föras till en ny 17 §. Den föreslagna 17 § kan utgå då motsvarande
bestämmelse finns i 20 kap 13 § lagen om allmän försäkring till vilken
hänvisas i 16 §.
Socialstyrelsen påpekar att 7 § innehåller föreskrifter om att det i
undantagsfall finns möjligheter för försäkringskassan på framställan av
socialnämnd att förordna att vårdnadsbidrag betalas ut till annan än
vårdnadshavaren eller den som fostrar bamet. Även om en liknande regel
finns för både allmänt barnbidrag och bidragsförskott anser Socialstyrel-
sen att dessa bidrag är av ett annat slag än vårdnadsbidrag som ju mer
skall betraktas som en inkomst till "föräldern". Om situationen är den
beskrivna anser Socialstyrelsen att andra åtgärder behövs.
Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter om socialnämnden skall
ha rätt att uppbära vårdnadsbidraget vid vård i familjehem.
Försäkringskasseförbundet hävdar för sin del att bestämmelserna i 12 §
om återbetalningsskyldighet bör utformas på samma sätt som mot-
svarande bestämmelser i 12 § lagen om allmänna barnbidrag. Förbundet
ifrågasätter vidare arbetsgruppens förslag i den del det innebär olika
regler beträffande vem som skall uppbära vårdnadsbidraget för bam som
vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten resp, genom
socialnämndens försorg placerats i enskilt hem. Undantag från rätten att
uppbära vårdnadsbidrag bör enligt förbundet framgå av lagtexten.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
63
Lagen om allmän försäkring
Riksförsäkringsverket påpekar att eftersom föräldrapenning kan lämnas
med 1/4 av hel föräldrapenning bör den föreslagna höjningen av
garantinivån fastställas till ett belopp som är jämnt delbart med fyra. I
bestämmelserna om frivillig sjukförsäkring finns en koppling till
garantinivån enligt 4 kap 6 §. Därmed höjs också den högsta nivån för
den frivilliga sjukförsäkringen om in hänvisningen tas bort. I annat fall
får det bl.a. vissa kostnadskonsekvenser.
Kammarrätten i Stockholm, Riksförsäkringsverket och Försäkrings-
kas seförbundet kräver vidare vissa klarlägganden beträffande övergångs-
bestämmelserna till 4 kap. 3 och 6 §§.
Lagen om rätt till ledighet för vård av barn,m.m.
Kammarrätten påpekar att enligt förslaget kommer en förälders rätt till
ledighet under tre år att gälla även bam som är födda före den 1 juli
1994. Av övergångsbestämmelserna bör därför framgå att en ny anmälan
krävs enligt 7 § samma lag för ledigheter som pågår vid ikraftträdandet.
Degerfors kommun finner det troligt att längre ledighet kommer att
ytterligare försämra kvinnors möjligheter att ta sig tillbaka till arbets-
marknaden.
Husmodersförbundet framhåller att kvinnans rätt till yrkesarbete efter
vårdåren bör lagstadgas.
Kommunalskattelagen
Kammarrätten i Stockholm och Riksskatteverket föreslår vissa smärre
justeringar och förtydliganden beträffande förslaget till lydelse av 33 §
och anvisningarna till samma §.
Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter
Riksskatteverket påpekar att den av arbetsgruppen redovisade lagtexten
är den som gäller 1994 års taxering. Fr.o.m. 1995 års taxering gäller nya
regler för förenklad självdeklaration. Till följd härav föreslår verket vissa
följdändringar i lagförslaget. Riksskatteverket påpekar vidare att eftersom
vårdnadsbidraget i skattesammanhang enligt förslaget likställs med arbete
bör löneexekution kunna ske i vårdnadsbidraget för skulder avseende den
som uppbär bidraget. Man framhåller i sammanhanget att kronofogde-
myndigheterna vid beräkning av förbehållsbelopp särskilt beaktar
eventuell kostnad för barnomsorg. Att räkna vårdnadsbidraget som
inkomst i löneexekutivt sammanhang medför således ingen nackdel för
den familj som erhåller vårdnadsbidrag samtidigt som man har utlägg för
barnomsorg.
Riksförsäkringsverket framhåller att förslaget anger att kontrolluppgift
skall lämnas på utbetald ersättning. Skall kontrolluppgift även redovisas
för vilket bam och med vilket belopp måste omfattande förändringar
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
64
göras i ADB-system, eventuellt med utbyggnad av nya delsystem,
eftersom nuvarande system endast medger vad mottagaren erhållit i
bidrag/ersättning.
Förordningen om arbetsmarknadsutbildning
Riksförsäkringsverket ochFörsäkringskasseförbundet påpekar att reglerna
om minskning av dagpenning numera återfinns i 31 och 32 §§. Den nya
samordningsregeln innebär att dagpenning minskas med en annan förmån
i regel endast om förmånerna avser samma tid och/eller samma inkomst-
bortfall. Försäkringskasseförbundet framför för sin del att vårdnads-
bidraget har karaktären av ett allmänt familjestöd. Av den anledningen
anser förbundet att någon samordning av dagpenning med vårdnadsbidrag
inte bör förekomma.
Moderata kvinnoförbundet anser att vårdnadsbidraget bör påverka
arbetslöshetsersättningen på samma sätt som det föreslås påverka
bostadsbidrag och socialbidrag.
Kammarrätten i Stockholm föreslår att de föreslagna reglerna om
avräkning skall inordnas under 29 § istället för 30 §.
Studiestödslagen
Centrala studiestödsnämnden påpekar att genom införandet av vissa
övergångsbestämmelser som arbetsgruppen inte uppmärksammat är det
inte nödvändigt för regeringen, att på det sätt arbetsgruppen föreslagit,
meddela någon föreskrift med stöd av 4 kap 22 § studiestödslagen.
Registerförordning för vårdnadsbidrag
Arbetsgruppen har föreslagit att ett ADB-system för vårdnadsbidrag
konstrueras genom att uppgifter hämtas från bidragsregistret och
sj ukförsäkringssy stemet.
I avvaktan på att ett i annan ordning föreslaget socialförsäkringsregister
träder i kraft föreslår Riksförsäkringsverket att ett sådant särskilt vård-
nadsbidragsregister författningsregleras. I annat fall krävs tillstånd från
Datainspektionen för ett sådant register.
Datainspektionen, som principiellt från integritetsskyddssynpunkt anser
att varje försäkringskassa skall ha egna lokala register, framhåller att de
två register som nu är aktuellt att använda förs med tillstånd från
Datainspektionen. En blandad reglering, dvs. att uppgifter till ett nytt
förordningsreglerat register inhämtas från register som förs med stöd av
tillstånd avstyrks av Datainspektionen. Av två olika möjliga lösningar
förordar Datainspektionen att inrättandet av ett vårdnadsbidragsregister
prövas av Datainspektionen och alltså regleras genom tillstånd.
5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 148
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
65
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
Konsekvenser för rätt till socialbidrag
Socialstyrelsen påpekar att alla föräldrar i dag har rätt till ledighet i ett
år och sex månader i samband med bams födelse, nämligen 360 dagar
med föräldrapenning, 90 dagar med belopp enligt garantinivån och 90
dagar utan ersättning.
Föräldrar som inte har inkomst upp till socialbidragsnorm har under
denna tid rätt till kompletterande socialbidrag. Med vårdnadsbidraget får
föräldrarna rätt till ledighet till dess bamet fyller tre år. Föräldrarna har
rätt till föräldrapenning i 360 dagar och vårdnadsbidrag med
2 000 kr/månad under två år.
I förslaget framgår inte om föräldrar som är berättigade till vårdnads-
bidrag också under denna tid bör vara berättigade till kompletterande
socialbidrag om den sammanlagda inkomsten inte når upp till norm för
skälig levnadsnivå. Enligt Socialstyrelsen bör det klart framgå huruvida
detta skall vara möjligt i de fall barnomsorg kan erbjudas.
Konsekvenser för rätt till underhållsbidrag och bidragsförskott
Socialstyrelsen instämmer i arbetsgruppens bedömning att kravet på
jämkning av underhållsbidrag kommer att öka pga vårdnadsbidraget kan
innebära ändrade ekonomiska förutsättningar för föräldrarna.
I promemorian föreslås att konsekvenserna av vårdnadsbidraget i fråga
om underhållsbidrag lämpligen bör uppmärksammas i samband med det
utredningsarbete som för närvarande pågår om de allmänna försäk-
ringskassornas medverkan vid fastställande av underhållsbidrag m.m.
Denna utredning skall emellertid inte vara slutförd förrän den
30 september 1994. Lagen om vårdnadsbidrag skall enligt förslaget träda
i kraft 1 juli 1994. Konsekvensen för underhållsbidragen måste enligt
Socialstyrelsens uppfattning därför lösas tidigare.
Administrativa effekter för kommunerna
Socialstyrelsen pekar på att kommunerna kommer att få väsentligt ökad
administration om förslaget genomförs.
Svenska kommunförbundet, Stockholms och Faluns kommuner fram-
håller att administrationen av vårdnadsbidraget måste hållas i sär från
kommunernas bamomsorgsavgifter.
Kommunförbundet föreslår i stället att följande alternativ ytterligare
utreds och prövas.
1. Försäkringskassan sköter hela administrationen, dvs. såväl ut-
betalning som återredovisning.
2. Kommunerna administrerar återbetalningen - men inte genom
rundgången via statbidragsregleringen - utan direkt genom återbetalning
av de ökade avgifter som till följd av vårdnadsbidraget faktiskt erlägges.
66
Finansieringen av vårdnadsbidraget
Svenska kommunförbundet ställer sig tveksam till arbetsgruppens
beräkningar av avgiftsintäkterna. Enligt förbundet kan dessa uppgå till
maximalt 2,1 miljarder jämfört med arbetsgruppens 2,7 miljarder kronor.
Moderata kvinnoförbundet och KDS-K ifrågasätter om kostnaderna för
vårdnadsbidraget i praktiken kommer att bli enligt arbetsgruppens
beräkningar.
Bostadsbidrag
KdS-K, Husmodersförbundet, HARO och familjeekonomen Catharina
Andréen anser inte att vårdnadsbidraget skall inräknas i den bidrags-
grundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag.
Catharina Andréen framhåller att en familj med bostadsbidrag får
behålla mindre netto av vårdnadsbidraget än en familj som inte får
bostadsbidrag. Förslaget kan därmed i många fall sägas missgynna
familjer med lägre inkomster.
Administrativa kostnader
Riksförsäkringsverket instämmer i arbetsgruppens förslag att utbetalning
skall ske genom sjukförsäkringssystemet. Det innebär emellertid att det
vid vaije insättning av ersättning på konto också måste sändas ut ett s.k.
insättningsbesked. Det medför att kostnaden för porto tillkommer med
ytterligare 230 000 x 80% x 2,90 x 12 = 6 403 200 kronor/år utöver
arbetsgruppens förslag.
Försäkringskasseförbundet pekar på att arbetsgruppen beräknat att
kostnaderna för hanteringen av vårdnadsbidrag blir desamma som för
barnbidrag. Förbundet menar att hanteringsrutinerna snarast borde lik-
ställas med ålderspension. Administrationskostnaderna blir då 19,2
miljoner kronor i stället för de av arbetsgruppen beräknade 8,7 miljoner
kronorna.
Genomförandekostnader
Riksförsäkringsverkets kostnader för utarbetande av allmänna råd och för
utbildning beräknas till 100 000 kronor. Försäkringskassornas kostnader
för deltagande i utbildning beräknas till 800 000 kronor.
Tidsplanen
Riksförsäkringsverket konstaterar att tiden mellan förväntat riksdagsbeslut
och föreslagen genomförandetidpunkt är osedvanligt kort. Verket
understryker därför kraftigt att en förutsättning för ett genomförande den
1 juli 1994 är dels att verket senast den 15 september 1993 får beslut om
tilldelning av extra resurser för förberedelsearbetet, dels att regelsystemet
för det nya bidraget får den utformning som arbetsgruppen föreslagit.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
67
Försäkringskasseförbundet, som pekar på de nya arbetsuppgifter som
följer av EES-avtalet, ny bostadsbidragsadministration, ersättning till
personliga assistenter till svårt funktionshindrade m.m., bedömer att
arbetsläget för försäkringskassorna blir mycket ansträngt under första
halvåret 1994. Ur administrativ synpunkt vill förbundet framhålla att
genomförandet flyttas till en senare tidpunkt.
Moderata kvinnoförbundet anser att vårdnadsbidraget bör tidigareläggas,
förslagsvis fr.o.m. april 1994.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 2
68
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Vårdnadsbidrag skall lämnas som bidrag till vård av bam enligt
bestämmelserna i denna lag.
2 § Frågor om vårdnadsbidrag handläggs av Riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna.
Barn som vårdnadsbidrag utges för
3 § Vårdnadsbidrag lämnas för bam som är svenska medborgare och
bosatta i Sverige. Vårdnadsbidrag lämnas också i andra fall för ett bam
som är bosatt i Sverige, om bamet eller någon av föräldrarna vistas i
Sverige sedan minst sex månader tillbaka.
4 § Ett bam som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här
1. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader,
2. under den tid som bamet följer med en förälder som arbetar i ett
annat land för en svensk statlig arbetsgivares räkning,
3. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år, i de fall bamet
följer med en förälder som är anställd i utlandet av svenska kyrkan, ett
svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfimd, eller
en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Bidragets storlek m.m.
5 § Fullt vårdnadsbidrag är 2 000 kronor per månad. Om bamet har plats
inom kommunal barnomsorg eller enskild barnomsorg som får bidrag av
en kommun, är vårdnadsbidraget 1 350 kronor per månad om platsen
avser högst 15 timmar per vecka och 700 kronor per månad om platsen
avser 16-30 timmar per vecka. Om platsen avser mer än 30 timmar per
vecka utges inget vårdnadsbidrag.
6 § Vårdnadsbidrag utges inte för tid
1. då dagbidrag enligt 9 § lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande
m.fl. lämnas för bamet, eller
2. då bamet vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten.
7 § Vårdnadsbidrag utges från och med månaden efter den då bamet fyllt
ett år och till och med den månad då bamet fyller tre år.
Om vårdnadsbidrag på grund av andra ändrade förhållanden än som
avses i första stycket skall böija utges, upphöra eller ändras, skall
bidraget påverkas från och med månaden efter den då förhållandena
ändrades. Om de ändrade förhållandena gäller från och med den 1 i
månaden, skall bidraget påverkas från och med samma månad.
69
Rätten att uppbära vårdnadsbidrag
8 § Rätten att uppbära vårdnadsbidrag för ett bam har den som uppbär
det allmänna barnbidraget enligt 4 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag.
Beslut m.m.
9 § Ärenden om vårdnadsbidrag prövas av den allmänna försäkringskassa
som den som gör anmälan om vårdnadsbidrag eller den bidragsbe-
rättigade är inskriven hos eller skulle ha varit inskriven om ålders-
villkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring varit
uppfyllt.
10 § Anmälan om vårdnadsbidrag och om höjning av bidraget skall göras
skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 9 § av den
som har rätt att uppbära bidraget enligt 8 §. Anmälan skall innehålla
uppgifter
1. om bamet har plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka som plats inom sådan barnomsorg
avser och
3. andra uppgifter som behövs för att bedöma rätten till bidrag.
Anmälan skall också innehålla en på heder och samvete avgiven
förklaring att de lämnade uppgifterna är riktiga.
Vårdnadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader
före den månad då anmälan gjorts.
11 § Om det finns sannolika skäl för att den som gjort anmälan om
vårdnadsbidrag har rätt till sådant bidrag, men beslutet inte kan fattas
utan betydande dröjsmål, skall försäkringskassan ändå besluta att bidrag
skall betalas ut om detta är av väsentlig betydelse för den som gjort
anmälan. Detsamma gäller om det står klart att den som har gjort
anmälan har rätt till bidrag men bidragets belopp inte kan bestämmas
utan betydande dröjsmål. För sådant bidrag får försäkringskassan
föreskriva särskilda villkor.
Om det senare bestäms att vårdnadsbidrag inte skall utges eller skall
utges med ett lägre belopp är mottagaren av bidraget inte skyldig att
betala tillbaka utbetalat bidrag i andra fall än som anges i 16 §.
Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska ett bidrag, kan
försäkringskassan besluta att ersättningen inte skall betalas ut eller betalas
ut med lägre belopp till dess slutligt beslut fattats.
12 § Den som uppbär vårdnadsbidrag är skyldig att till försäkringskassan
anmäla
1. om bamet fått plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka plats inom sådan barnomsorg avser
har utökas så att rätten till eller storleken av vårdnadsbidraget påverkas
och
3. andra ändrade förhållanden som kan påverka rätten till eller storleken
av vårdnadsbidraget.
Anmälan skall göras så snart den bidragsberättigade får veta hur
förhållandena kommer att ändras.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Utbetalning av vårdnadsbidrag m.m.
13 § Vårdnadsbidrag betalas ut månadsvis genom Riksförsäkringsverket.
70
14 § Om det finns synnerliga skäl får försäkringskassan, på framställning
av en socialnämnd, besluta om att bidraget skall betalas ut till
1. en förälder som inte har rätt att uppbära bidraget enligt regeln i 8 §,
2. annan lämplig person, eller
3. socialnämnden.
Om bidraget betalats ut enligt första stycket skall det användas för
barnets bästa.
15 § Om vårdnadsbidraget inte har tagits ut före utgången av kalender-
året efter det då bidraget har förfallit till betalning, är det förverkat.
Återbetalning
16 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av vårdnadsbidrag,
om den som uppburit bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller
genom att låta bli att anmäla ändrade förhållanden enligt 12 § eller på
något annat sätt har förorsakat att vårdnadsbidrag har lämnats felaktigt
eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har
lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit
bidraget skäligen borde ha insett detta.
Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis
efterge kravet på återbetalning.
Om försäkringskassan vid ett senare tillfälle skall betala ut vårdnads-
bidrag eller annan ersättning till någon som skall betala tillbaka bidrag
enligt första stycket, får kassan dra av ett skäligt belopp som åter-
betalning av det felaktigt utbetalade bidraget.
Överklagande
17 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut
samt överklagande av en försäkringskassas och en domstols beslut
tillämpas också i ärenden om vårdnadsbidrag. Omprövning av beslut om
återbetalningsskyldighet enligt 16 § skall göras av socialförsäkringsnämn-
den, om det belopp som har betalats ut felaktigt överstiger 10 procent av
basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.
Övrigt
18 § Rätten till vårdnadsbidrag får inte överlåtas och kan inte utmätas för
skuld.
19 § Bestämmelserna i 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndig-
heter, arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall gälla i ärenden enligt
denna lag.
20 § Vad som är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de
allmänna försäkringskassorna tillämpas också i fråga om kassornas
handläggning av vårdnadsbidrag.
21 § Regeringen får träffa överenskommelse med andra stater om
utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från
lagens bestämmelser.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
71
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 6 och 7 §§ samt 21 kap. 1 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
3
Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 450 dagar sammanlagt för
föräldrarna.
Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 180
dagar för vaije bam utöver det
första.
Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse utges under
högst 360 dagar sammanlagt för
föräldrarna.
Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning under ytterligare 90 dagar
för vaije bam utöver det första.
Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om bamet, har vaije förälder
rätt att uppbära föräldrapenning under minst 90 dagar av den i första
stycket angivna tiden.
En förälder som ensam har vårdnaden om bamet har rätt att själv
uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och
andra styckena.
En förälder kan avstå från rätt att uppbära föräldrapenning till förmån
för den andra föräldern. Ett avstående från rätt att uppbära föräldra-
penning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan.
Föräldrapenning utges längst till dess bamet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret.
Hel föräldrapenning utgör lägst
60 kronor om dagen (garantinivå).
6 §3
Hel föräldrapenning utgör lägst
64 kronor om dagen (garantinivå).
Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om
föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över
garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samt-
liga förhållanden.
Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 180 dagar med be-
lopp motsvarande förälderns sjuk-
penning, beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp
enligt garant i nivån.
Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
180 dagar med belopp motsvaran-
de förälderns sjukpenning, beräk-
nad enligt femte stycket.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1989:100.
3 Lydelse enligt prop. 1993/94:59.
72
Nuvarande lydelse
Vid flerbamsbörd utges för-
äldrapenning enligt 3 § andra
stycket för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpen-
ning, beräknad enligt femte
stycket, och 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.
Föreslagen lydelse
Vid flerbamsbörd utges föräldra-
penning enligt 3 § andra stycket
för 90 dagar med belopp motsva-
rande förälderns sjukpenning, be-
räknad enligt femte stycket.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
När föräldrapenning enligt andra - fjärde styckena skall utges med
belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt
3 kap. med undantag av 5 § fjärde - sjunde styckena samt 10 a och 10
b §§. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90
procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med
365, och även utges för den första dagen.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess bamet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom
yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete
för vård av bam. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid
och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds bamet
inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis
beräknas på motsvarande sätt.
7
Hel föräldrapenning för dag ut-
ges med belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning, beräknad
enligt 6 § femte stycket, när för-
äldern inte förvärvsarbetar. Halv
eller fjärdedels föräldrapenning
med belopp motsvarande för-
älderns sjukpenning, beräknad
enligt nämnda lagrum, utges när
föräldern förvärvsarbetar högst
hälften respektive tre fjärdedelar
av normal arbetstid.
Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte be-
traktas vård av bam, som har
tagits emot för stadigvarande vård
och fostran i förälderns hem. Vår-
dar föräldern ett sådant bam och
betalas ersättning för vården, skall
vid beräkningen av föräldrapen-
ning bortses från den del av den
sjukpenninggrundande inkomsten
som grundas på ersättningen för
vården. Hel föräldrapenning skall
dock alltid utgöra lägst 60 kronor
om dagen.
§4
Hel föräldrapenning för dag ut-
ges när föräldern inte förvärvsar-
betar. Halv eller fjärdedels för-
äldrapenning utges när föräldern
förvärvsarbetar högst hälften
respektive tre fjärdedelar av nor-
mal arbetstid.
Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte be-
traktas vård av bam, som har
tagits emot för stadigvarande vård
och fostran i förälderns hem. Vår-
dar föräldern ett sådant bam och
betalas ersättning för vården, skall
vid beräkningen enligt 6 § av för-
äldrapenning bortses från den del
av den sjukpenninggrundande in-
komsten som grundas på ersätt-
ningen för vården.
4 Senaste lydelse 1990:1516.
73
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
21 kap.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Den som är inskriven hos en all-
män försäkringskassa, men inte är
försäkrad för en sjukpenning som,
beräknad enligt 3 kap. 4 § första
stycket 3, uppgår till garantinivån
enligt 4 kap. 6 §, skall kunna
genom frivilliga avgifter försäkra
sig för erhållande av sjukpenning
eller sjukpenningtillägg.
Den som inte har rätt till sjuk-
penning enligt 3 kap. 1 § får för-
säkra sig för sjukpenning som upp-
går till lägst 20 kronor och högst
till garantinivän enligt 4 kap. 6 §.
Den som har rätt till sjukpenning
enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig
för sjukpenningtillägg, som till-
sammans med den sjukpenning
som han är berättigad till enligt 3
kap. 4 § första stycket 3 uppgår
till lägst 20 kronor och högst till
garantinivän.
1 §’
Den som är inskriven hos en all-
män försäkringskassa, men inte är
försäkrad för en sjukpenning som,
beräknad enligt 3 kap. 4 § första
stycket 3, uppgår till 60 kronor,
skall kunna genom frivilliga av-
gifter försäkra sig för erhållande
av sjukpenning eller sjukpenning-
tillägg.
Den som inte har rätt till sjuk-
penning enligt 3 kap. 1 § får för-
säkra sig för sjukpenning som upp-
går till lägst 20 kronor och högst
till 60 kronor. Den som har rätt
till sjukpenning enligt 3 kap. 1 §
får försäkra sig för sjukpenning-
tillägg, som tillsammans med den
sjukpenning som han är berättigad
till enligt 3 kap. 4 § första stycket
3 uppgår till lägst 20 kronor och
högst till 60 kronor.
En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning
enligt 3 kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tillämp-
ning av 5 § sjätte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.
Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av
3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.
Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av
gällande karenstid enligt fjärde stycket tillkommer endast den som är
under 55 år.
Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av den
månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. I fråga om föräldrapenning för vård av bam som är födda före
september 1991 gäller 4 kap. 3 § första och andra styckena samt 6 §
tredje och fjärde styckena i den äldre lydelsen. Föräldrar till bam som
är födda under juli eller augusti 1991 har dock endast rätt till för-
äldrapenning med belopp enligt garantinivån under 60 respektive 30
dagar. Det totala antalet dagar enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena
skall minska i motsvarande mån. Har föräldrapenning med belopp enligt
garantinivån enligt 4 kap. 6 § tredje eller fjärde stycket inte tagits ut före
den 1 juli 1996, skall sådan föräldrapenning vara förverkad.
5 Senaste lydelse 1993:355.
74
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet for
vård av bam, m.m.1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
3 §2
Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av bam dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid.
Rätten till hel ledighet gäller
under ett och ett halvt år från
barnets födelse. För en arbets-
tagare som har adopterat ett bam
eller tagit emot ett bam i avsikt att
adoptera det skall tiden ett och ett
halvt år i stället räknas från den
tidpunkt då arbetstagaren fått
bamet i sin vård. Ar det fråga om
adoption av andra makens bam
eller av eget bam, föreligger inte
rätt till ledighet utöver vad som
skulle ha gällt om adoptionen inte
hade ägt mm.
Rätten till hel ledighet gäller
under tre år från barnets födelse.
En arbetstagare som har adopterat
ett bam eller tagit emot ett bam i
avsikt att adoptera det har dock
alltid rätt till hel ledighet under ett
och ett halvt år från den tidpunkt
då arbetstagaren fått bamet i sin
vård. Är det fråga om adoption av
andra makens bam eller av eget
bam, föreligger inte rätt till ledig-
het utöver vad som skulle ha gällt
om adoptionen inte hade ägt mm.
Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för
adoptivföräldrar upphör att gälla när bamet har uppnått åtta års ålder
eller vid den senare tidpunkt då bamet har avslutat det första skolåret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. En ny anmälan enligt 7 §
krävs för den som vid ikraftträdandet är ledig för vård av bam om
ledighet önskas i enlighet med den nya bestämmelsen.
1 Lagen omtryckt 1979:645.
2 Senaste lydelse 1992:393.
75
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 33 § 1 och 2 mom. och punkt 12 i anvisningarna till 32 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i anvisningarna till 33 § skall införas en ny punkt, 8, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 §
1 mom.1 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av
tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader
för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats
särskilt anslag, som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej skall tas upp
såsom intäkt.
Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:
avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen
eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;
hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den
skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;
kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts ut-
förande och som han själv avlönat;
förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;
ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksam-
hetsorten som varit förenad med övernattning;
färdkostnad vid resa i tjänsten;
kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.
I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som
ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras
för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om
de betalats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana
kostnader om de betalats under något av de fem år som närmast föregått
beskattningsåret i den mån de överstiger respektive års intäkter. Avdrag
får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt
av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot
överskott i en annan verksamhet.
Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller
annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattskyldig som har uppburit bi-
drag enligt lagen (1994:000) om
vårdnadsbidrag får i vissa fall
göra avdrag för barnomsorgskost-
nad för barnet. Avdrag får göras i
den omfattning som framgår av
punkt 8 av anvisningarna.
' Senaste lydelse 1992:1598.
76
Nuvarande lydelse
2 mom.2 Avdrag for kostnader
som avses i punkt 4 av anvis-
ningarna får göras endast till den
del kostnaderna överstiger 4 000
kronor och för övriga kostnader
till den del kostnaderna överstiger
1 000 kronor. Vad nu sagts gäller
dock inte i fråga om kostnader
som avses i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3-3 c och 7 av anvis-
ningarna samt färdkostnad för resa
i tjänsten.
Föreslagen lydelse
2 mom. Avdrag för kostnader
som avses i punkt 4 av anvis-
ningarna får göras endast till den
del kostnaderna överstiger 4 000
kronor och för övriga kostnader
till den del kostnaderna överstiger
1 000 kronor. Vad nu sagts gäller
dock inte i fråga om kostnader
som avses i 1 mom. tredje stycket,
punkterna 3-3 c, 7 och 8 av an-
visningarna samt färdkostnad för
resa i tjänsten.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Anvisningar
till 32 §
12.3 Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkes-
skadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om för-
månen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt
av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt
lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller
författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, ersättning enligt lagen
(1988:1465) om ersättning och
ledighet för närståendevård samt
ersättning som en allmän försäk-
ringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock
ej sådan del av vårdbidrag som
utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudie-
bidrag och utbildningsarvodeenligt
studiestödslagen (1973:349), ut-
bildningsbidrag för doktorander,
timersättning vid kommunal
vuxenutbildning (komvux), vid
vuxenutbildning för psykiskt ut-
vecklingsstörda (särvux) och vid
svenskundervisning för invandrare
(sfi) räknas som skattepliktig intäkt
av tjänst.
2 Senaste lydelse 1992:841.
’ Senaste lydelse 1992:847.
Föräldrapenningförmåner och
vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring, bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för
närståendevård samt ersättning
som en allmän försäkringskassa
utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock
ej sådan del av vårdbidrag som
utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudie-
bidrag och utbildningsarvodeenligt
studiestödslagen (1973:349), ut-
bildningsbidrag för doktorander,
timersättning vid kommunal
vuxenutbildning (komvux), vid
vuxenutbildning för utvecklings-
störda (särvux) och vid svensk-
undervisning för invandrare (sfi)
räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.
77
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som
lämnas till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att
utgöra ett tillskott till näringsidkarens försöijning under inledningsskedet
av verksamheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig
myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknads-
utbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.
Anvisningar
till 33 §
8. Avdrag för barnom-
sorgskostnad medges om den skatt-
skyldige förvärvsarbetat eller stu-
derat under sammanlagt minst
halvtid och kostnaden avser barn-
omsorg som inte en kommun har
tillhandahållit eller gett bidrag till.
Avdrag för barnomsorgskostnad
medges med högst ett belopp mot-
svarande vad den skattskyldige
under året uppburit i bidrag enligt
lagen (1994:000) om vårdnadsbi-
drag.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den I juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. De nya bestämmelserna i 33 § och punkt 8 av
anvisningarna till 33 § tillämpas på bamomsorgskostnader som avser tid
efter ikraftträdandet.
78
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk
kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap
av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som
uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den
som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats
med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till
den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan
samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört
av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i
Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension
eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om
ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
3 Senaste lydelse 1992:1708.
79
Nuvarande lydelse
9. dagpenning från erkänd ar-
betslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-
ring och kontant arbetsmark-
nadsstöd enligt lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd;
Föreslagen lydelse
9. dagpenning från arbetslöshets-
kassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd;
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den
mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 §
2 mom. första stycket 3 kommunal skattelagen (1928:370) och som satts
ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för
avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;
13. bidrag enligt lagen (1994:000)
om vårdnadsbidrag.
Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.
Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här
i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra
tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under
kringresande (t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst
som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
80
Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 4 § 2 mom. uppbördslagen1
(1953:272)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har
tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller
som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock
inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter.
Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i
10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis
lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som
tillsammans med annan ersättning for arbete från samma utbetalare
understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,
3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst,
4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommu-
nalskattelagen (1928:370),
5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kom-
munalskattelagen är berättigad till avdrag samt
6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1
mom. första stycket j kommunalskattelagen.
Oavsett om mottagaren har en A-
skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelim-
inär skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas för sådan ränta och
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av be-
stämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller
27 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
Detsamma gäller i fråga om dag-
pennning från arbetslöshetskassa,
korttidsstudiestöd eller särskilt
vuxenstudiestöd.
Oavsett om mottagaren har en A-
skattesedel eller en F-skattesedel
eller saknar skattsedel på prelimi-
när skatt skall preliminär A-skatt,
med de undantag som föreskrivs i
10 §, betalas for sådan ränta och
utdelning som lämnas i pengar och
för vilken kontrolluppgift skall
lämnas med tillämpning av be-
stämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller
27 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
Detsamma gäller i fråga om dag-
pennning från arbetslöshetskassa,
korttidsstudiestöd, särskilt vuxen-
studiestöd eller bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1993:941.
81
6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 148
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt
skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12
eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges
i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan
ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och,
om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss
del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att
skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att
preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.
Ar den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skatt-
skyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras
eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får
skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-
skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten
eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära
skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller
andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst
belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skattetabellen
anges för inkomsten.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
2 mom. För inkomst som avses i
första, andra och femte styckena i
punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, skall avdrag för preli-
minär A-skatt göras med ledning
av särskilda skattetabeller. Detta
gäller också i fråga om skatteav-
drag från dagpenning från arbets-
löshetskassa.
2 mom. För inkomst som avses i
första, andra och femte styckena i
punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370),
med undantag för vårdbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och bidrag enligt lagen
(1994:000) om vårdnadsbidrag,
skall avdrag för preliminär A-skatt
göras med ledning av särskilda
skattetabeller. Detta gäller också i
fråga om skatteavdrag från dag-
penning från arbetslöshetskassa.
De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som
avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundan-
de inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den
preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent
av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med
procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpen-
ninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning
som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om
sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrundande
inkomsten.
De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på
skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges
sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80,
90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel
av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.
5 Senaste lydelse 1992:1708.
82
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den
skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses
som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.
Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.
Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa
skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal
inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämp-
ning av avrundning enligt 5 §.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
83
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 § och 3 kap. 13 § lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
14 §‘
I självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som,
enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 § första stycket 3, först efter före-
läggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.
Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt
punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att
täcka kostnaderna.
Om den skattskyldige yrkar av-
drag för barnomsorgskostnad en-
ligt punkt 8 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen skall
han lämna uppgift om namn och
person- eller organisationsnummer
på den som tagit emot det belopp
för vilket avdrag yrkas.
13
Kontrolluppgifter om sjukpen-
ning, föräldrapenning, vårdbidrag,
kontant arbetsmarknadsunderstöd
samt andra förmåner i form av
bidrag, stöd eller ersättning som är
skattepliktiga intäkter för mottaga-
ren skall lämnas av
3 kap.
§2
Kontrolluppgifter om sjukpen-
ning, föräldrapenning, vårdbidrag,
kontant arbetsmarknadsunderstöd,
vårdnadsbidrag samt andra för-
måner i form av bidrag, stöd eller
ersättning som är skattepliktiga
intäkter för mottagaren skall läm-
nas av
den som fått förmånen om det
1. Riksförsäkringsverket,
2. allmän försäkringskassa,
3. arbetslöshetskassa,
4. universitet och högskola,
5. Centrala studiestödsnämnden,
6. länsarbetsnämnd.
Kontrolluppgift skall lämnas för
utbetalda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-
skatt.
Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften
ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1563.
2 Senaste lydelse 1992:426.
84
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Förvärvsinkomst beräknas för vaije sökande efter samma grunder som
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
enligt kommunalskattelagen (1928
andra och tredje styckena.
I inkomstslaget tjänst beaktas
kostnader för resor mellan bosta-
den och arbetsplatsen till den del
kostnaderna beräknas överstiga
5 000 kronor. Övriga kostnader i
inkomstslaget tjänst beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
370) med de undantag som anges i
I inkomstslaget tjänst gäller att
1. bidrag enligt lagen (1994:000)
om vårdnadsbidrag inte skall räk-
nas som inkomst,
2. avdrag för barnomsorgskost-
nader inte får göras,
3. kostnader för resor mellan
bostaden och arbetsplatsen beaktas
till den del kostnaderna beräknas
överstiga 5 000 kronor,
4. övriga kostnader beaktas till
den del kostnaderna beräknas
överstiga 2 000 kronor.
beaktas inte underskott som upp-
I inkomstslaget näringsverksamhet
kommit ett tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1994.
85
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
När ett bam vid ingången av ett
visst kvartal vårdas i ett hem för
vård eller boende inom socialtjäns-
ten, äger det kommunala organ,
som svarar för vårdkostnaden,
uppbära på kvartalet belöpande
allmänt barnbidrag för bamet och
därav gottgöra sig för nämnda
kostnad. Uppkommer överskott,
skall detta redovisas till den bi-
dragsberättigade.
Föreslagen lydelse
När ett bam vid ingången av en
viss månad vårdas i ett hem för
vård eller boende inom socialtjäns-
ten, får det kommunala organ,
som svarar för vårdkostnaden,
uppbära på månaden belöpande
allmänt barnbidrag för bamet och
därav gottgöra sig för nämnda
kostnad. Uppkommer överskott,
skall detta redovisas till den bi-
dragsberättigade.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1973:449.
2 Senaste lydelse 1986:379.
86
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Nuvarande lydelse
5
Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas inte allmänt barn-
bidrag, folkpension, tilläggspen-
sion enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring till den del pen-
sionen föranlett minskning av pen-
sionstillskott enligt 3 § lagen
(1969:205) om pensionstillskott
eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1
§ sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse
vid utgången av år 1989, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämn-
da lag i vad den enligt samma
lagrum avdragits från pension eller
understöd som någon på grund av
släktskap eller svågerlag kan vara
föranledd att utge. Som inkomst
räknas inte heller vuxenstudie-
bidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030)
om särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa eller utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning eller
inkomst av sådan privatbostads-
fastighet eller privatbostad som
avses i 5 § kommunalskattelagen
(1928:370). Som inkomst räknas
inte ersättning som avses i lagen
(1971:118) om skattefrihet för
ersättning till neurosedynskadade.
För den som uppbär folkpension i
form av ålderspension skall som
inkomst inte räknas sådan intäkt av
tjänst som avses i 32 § 1 mom. a)
kommunalskattelagen eller intäkt
Föreslagen lydelse
§2
Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat,
som någon kan antas komma att få
under den närmaste tiden. Såsom
inkomst räknas inte allmänt barn-
bidrag, vårdnadsbidrag, folkpen-
sion, tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
till den del pensionen föranlett
minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller av bam-
tillägg enligt 9 kap. 1 § sista
stycket lagen om allmän försäkring
i detta lagrums lydelse vid ut-
gången av år 1989, livränta som
avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda
lag i vad den enligt samma lagrum
avdragits från pension eller under-
stöd som någon på grund av släkt-
skap eller svågerlag kan vara för-
anledd att utge. Som inkomst räk-
nas inte heller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349)
eller lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
utbildningsbidrag vid arbetsmark-
nadsutbildning eller inkomst av
sådan privatbostadsfastighet eller
privatbostad som avses i 5 § kom-
munalskattelagen (1928:370). Som
inkomst räknas inte ersättning som
avses i lagen (1971:118) om
skattefrihet för ersättning till
neurosedynskadade. För den som
uppbär folkpension i form av
ålderspension skall som inkomst
inte räknas sådan intäkt av tjänst
som avses i 32 § 1 mom. a) kom-
' Lagen omtryckt 1976:1014.
2 Senaste lydelse 1991:1994.
87
Nuvarande lydelse
av aktiv näringsverksamhet som
avses i 18 § samma lag. Vid in-
komstberäkningen skall för den
som uppbär folkpension i form av
halv eller två tredjedelar av hel
förtidspension bortses från ett be-
lopp som motsvarar skillnaden
mellan
a) ett för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott,
beloppet i förekommande fall be-
räknat med beaktande av bestäm-
melserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott.
Föreslagen lydelse
munalskattelagen eller intäkt av
aktiv näringsverksamhet som avses
i 18 § samma lag. Vid inkomst-
beräkningen skall för den som
uppbär folkpension i form av halv
eller två tredjedelar av hel förtids-
pension bortses från ett belopp
som motsvarar skillnaden mellan
a) ett för den försäkrade beräknat
belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott,
beloppet i förekommande fall be-
räknat med beaktande av bestäm-
melserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen
jämte pensionstillskott
Prop. 1993/94:148
Bilaga 3
Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio
procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är
gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid
beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet
eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen inte beaktas.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av regeringen.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
88
Prop. 1993/94:148
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-17
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 27 januari 1994 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om vårdnadsbidrag,
2. lag om ändrig i lagen (1962:381) om allmän forsäkring,
3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av
bam, m.m.,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
9. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,
10. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadsbidrag till folkpension.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Eva Hammar.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-.
Förslaget till lag om vårdnadsbidrag
3 §
I paragrafen regleras för vilka bam vårdnadsbidrag utges. På samma sätt
som i fråga om barnbidrag lämnas vårdnadsbidrag för bam som är
svenska medborgare och bosatta i Sverige. Vårdnadsbidrag utges också
för ett utländskt bam som är bosatt i Sverige om bamet eller någon av
föräldrarna sedan minst sex månader vistas i landet.
I den allmänna motiveringen anges, utan att det närmare framgår av
lagtexten, att väntetiden sex månader inte behöver iakttas när barnets
föräldrar är medborgare i ett EES-land. Bakgrunden till att bestämmelsen
inte gäller EES-medborgare är att EES-avtalet kräver lika behandling av
EES-ländemas medborgare i fråga om sociala förmåner. Detta framgår
närmast av två EEG-förordningar vilka införlivas med svensk rätt genom
lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES)
respektive lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Vid lagrådsföredragningen har upplysts att anledningen till att i
förevarande paragraf undantag inte gjorts för bam till EES-medborgare
är att de nämnda EES-lagama gäller före andra lagregler. Detta är i och
89
7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 148
for sig riktigt. För att bl.a. underlätta myndigheternas tillämpning bör
dock av lagtexten i förevarande paragraf framgå att bestämmelserna inte
gäller om annat är särskilt föreskrivet.
I förtydligande syfte bör vidare vissa redaktionella ändringar göras.
Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges
följande lydelse:
"Vårdnadsbidrag lämnas för bam som är svenska medborgare och
bosatta i Sverige. Vårdnadsbidrag lämnas också för ett i Sverige bosatt
bam, som inte är svensk medborgare, om bamet eller någon av
föräldrarna vistas i Sverige sedan minst sex månader tillbaka.
Vad som sägs i första stycket om krav på föregående vistelse här i
landet gäller inte om något annat är särskilt föreskrivet."
6 §
Vårdnadsbidrag skall enligt punkt 1 inte utges för tid då dagbidrag enligt
9 § lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. lämnas för bamet.
I en till riksdagen avlämnad proposition 1993/94:94 har föreslagits att
1988 års lag ersätts med en ny lag om mottagande av asylsökande m.fl.
Avsikten är att den nya lagen om asylsökande skall träda i kraft samma
dag som förevarande lag. Propositionen har inte ännu slutligt behandlats
av riksdagen.
När förevarande lagförslag föreläggs riksdagen bör det knyta an till det
lagförslag som redan underställts riksdagens prövning. Hänvisningen i
första punkten till 1988 års lag bör därför bytas ut mot en hänvisning till
den nya lagen. Med beaktande härav föreslår Lagrådet att punkten 1 ges
följande lydelse: "1. då dagersättning enligt 17 § lagen (1994:000) om
mottagande av asylsökande m.fl. lämnas för bamet, eller"
9 §
Denna paragraf innehåller bestämmelser om vilken försäkringskassa som
skall pröva enskilda ärenden om vårdnadsbidrag. Därvid utpekas den
försäkringskassa hos vilken "den som gör anmälan om vårdnadsbidrag"
eller den bidragsberättigade är eller skulle ha varit inskriven. Med den
bidragsberättigade avses enligt 8 § den som uppbär det allmänna
barnbidraget för bamet.
De nyss citerade orden i lagtexten ger vid handen att anmälan skall
kunna göras även av någon annan än den bidragsberättigade. Enligt vad
som upplysts under föredragningen inför Lagrådet är emellertid en sådan
ordning inte önskvärd. Vid detta förhållande bör de citerade orden
lämpligen utgå ur lagtexten.
10 §
Av specialmotiveringen till denna paragraf framgår att den som vill
uppbära vårdnadsbidrag liksom den som vill ha en höjning av utgående
bidrag måste göra en skriftlig anmälan till berörd försäkringskassa. Att
paragrafen har denna innebörd bör enligt Lagrådets mening framgå
klarare av lagtexten. Vidare bör lagtexten undergå vissa redaktionella
jämkningar. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse:
Prop. 1993/94:148
Bilaga 4
90
"Vårdnadsbidrag om lämnas och höjning av sådant bidrag sker efter
anmälan av den som enligt 8 § har rätt att uppbära bidraget. Anmälan
skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges
i 9 § och innehålla
1. uppgift om huruvida bamet har plats inom sådan barnomsorg som
anges i 5 § och, i så fall, om det antal timmar per vecka som platsen
avser samt
2. andra uppgifter som behövs för bedömningen av rätten till bidrag.
Anmälan skall också innefatta en på heder och samvete avgiven
försäkran att de lämnade uppgifterna är riktiga.
Vårdnadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader
före den månad då anmälan gjordes."
11 §
Första stycket i denna paragraf innehåller bestämmelser om att försäk-
ringskassan i vissa fall skall besluta att vårdnadsbidrag skall betalas ut
redan innan kassan avgjort att rätt till bidrag föreligger och med vilket
belopp. Förutsättningarna för ett sådant interimistiskt beslut är att kassans
slutliga beslut inte kan fattas utan "betydande dröjsmål" samt att den
förtida utbetalningen "är av väsentlig betydelse" för den som gjort en
anmälan om vårdnadsbidrag. - I andra stycket finns bestämmelser
angående eventuell återbetalning av bidrag som betalats ut enligt ett
beslut med stöd av första stycket. Tredje stycket innehåller regler om
möjlighet för försäkringskassan att i vissa fall meddela ett interimistiskt
beslut om att ett vårdnadsbidrag skall dras in eller minskas. I motsats till
första stycket är det här således fråga om redan beslutade vårdnads-
bidrag.
I motiven anges endast att bestämmelserna har sin förebild i 20 kap.
2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Enligt Lagrådets upp-
fattning kan det ifrågasättas om det vid försäkringskassornas hantering av
anmälningar enligt 8 § i förevarande lagförslag i praktiken kan bli fråga
om längre dröjsmål av annan orsak än att anmälaren försummar att
inkomma med begärda kompletterande uppgifter. Under sådana för-
hållanden kan behovet av regleringen i första och andra styckena
ifrågasättas. Vad särskilt gäller första stycket synes i allt fall andra
meningen kunna undvaras. Den där angivna situationen torde sålunda
omfattas av den beskrivning som första meningen innehåller.
Enligt Lagrådets mening kan paragrafen, i föreslagen omfattning,
lämpligen ges följande lydelse:
"Om det finns sannolika skäl för att den som gjort anmälan för att
erhålla vårdnadsbidrag har rätt till sådant bidrag, men beslut därom
inte kan meddelas utan betydande dröjsmål, skall försäkringskassan
besluta att bidrag ändå skall betalas ut om detta är av väsentlig
betydelse för den som gjort anmälan. Försäkringskassan får förena en
sådan utbetalning med särskilda villkor.
Om det senare bestäms att vårdnadsbidrag inte skall utges eller skall
utges med lägre belopp är mottagaren av bidraget inte skyldig att
betala tillbaka utbetalat bidrag i andra fall än som anges i 16 §.
Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska ett vårdnads-
bidrag kan försäkringskassan besluta att bidraget inte skall betalas ut
eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats."
Prop. 1993/94:148
Bilaga 4
91
12 §
Enligt Lagrådets mening kan denna paragraf lämpligen ges följande
lydelse:
"Den som uppbär vårdnadsbidrag är skyldig att göra en anmälan till
försäkringskassan
1. om bamet fått plats inom sådan barnomsorg som anges i 5 §,
2. om det antal timmar per vecka barnets plats inom sådan barnom-
sorg avser har utökats så att rätten till eller storleken av vårdnads-
bidraget påverkas och
3. om andra ändrade förhållanden inträtt som påverkar rätten till
eller storleken av vårdnadsbidraget.
Anmälan enligt första stycket skall göras så snart den bidragsbe-
rättigade får veta hur förhållandena kommer att ändras."
13 §
I paragrafen föreskrivs att vårdnadsbidrag betalas ut månadsvis genom
Riksförsäkringsverket. Föreskriften har utformats med bestämmelsen i
II § första stycket första meningen lagen (1947:529) om allmänna barn-
bidrag som förebild.
Lagrådet har ingen invändning i sak mot den föreslagna bestämmelsen.
Lagrådet vill emellertid ifrågasätta värdet av att i lagtexten slå fast vilken
myndighet som skall ombesöija utbetalning. En sådan ordning är inte
nödvändig och kan vara opraktisk om ändrade rutiner anses önskvärda.
Det skall tilläggas att avfattningen av 16 § i det remitterade förslaget
visar att det är avsett att försäkringskassan åtminstone i vissa fall skall
ombesöija utbetalning av vårdnadsbidrag.
På grund av det anföra förordar Lagrådet att orden "genom Riks-
försäkringsverket" i förevarande paragraf utgår.
16 §
I paragrafen finns bestämmelser om att försäkringskassan i vissa fall skall
besluta om återbetalningsskyldighet för vårdnadsbidrag som lämnats
felaktigt eller med för högt belopp. Enligt andra stycket får kassan om
det finns särskilda skäl helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.
Det framgår av specialmotiveringen att paragrafen utformats med 28 §
andra stycket lagen om bostadsbidrag (1993:737) som förebild.
Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att möjligheten att
efterge kravet på återbetalning är avsedd att användas redan i ärendet om
återbetalning och endast då. Om särskilda skäl för eftergift konstateras
i ärendet skall sålunda den bidragsberättigade antingen inte åläggas någon
återbetalningsskyldighet alls eller åläggas att betala tillbaka endast en del
av vad som betalats ut.
Lagrådet har ingen erinran mot förslaget i sak men anser att den
avsedda innebörden kommer till tydligare uttryck om bestämmelsen i
andra stycket tas in som en tredje mening i första stycket.
I paragrafens tredje stycket finns en regel för det fallet att försäkrings-
kassan vid ett senare tillfälle skall betala ut vårdnadsbidrag eller annan
Prop. 1993/94:148
Bilaga 4
92
ersättning till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första stycket.
I den situationen får kassan "dra av ett skäligt belopp som återbetalning
av det felaktigt utbetalade beloppet". Under föredragningen inför
Lagrådet har upplysts att avsikten varit att bestämmelsen i sak skall ha
samma innebörd som bestämmelsen i 28 § andra stycket lagen om
bostadsbidrag, nämligen att kassan får "hålla inne ett skäligt belopp i
avräkning på vad som lämnats för mycket". Enligt Lagrådets mening
lämnar den i det remitterade förslaget valda avfattningen utrymme för en
annan tolkning än den avsedda. Sålunda kan den tolkas så att det belopp
som dras av skall anses utgöra full återbetalning av det utbetalade.
Lagrådet förordar därför att avfattningen av bestämmelsen i det före-
slagna tredje stycket anpassas närmare till förebilden i lagen om
bostadsbidrag.
I anslutning till 13 § har Lagrådet förordat att uppgift om vilken
myndighet som ombesörjer utbetalning av vårdnadsbidraget inte skall tas
in i lagtexten. Av samma skäl som anförts där förordar Lagrådet att
någon sådan uppgift inte heller skall förekomma i förevarande paragraf.
Mot den nu angivna bakgrunden förordar Lagrådet att 16 § ges följande
lydelse:
"Försäkringskassan skall besluta om återbetalning av vårdnadsbidrag,
om den som uppburit bidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller
genom att inte anmäla ändrade förhållanden enligt 12 § eller på något
annat sätt har förorsakat att vårdnadsbidrag har lämnats felaktigt eller
med ett för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall har
lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit
bidraget skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får
försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.
Om vårdnadsbidrag eller annan ersättning vid ett senare tillfälle skall
betalas ut till någon som skall betala tillbaka bidrag enligt första
stycket, får försäkringskassan besluta att ett skäligt belopp skall hållas
inne i avräkning på vad som har lämnats för mycket."
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
I andra punkten av ikraftträdande - och övergångsbestämmelserna anges
i första meningen, att vissa bestämmelser om föräldrapenning för vård
av bam skall gälla i den äldre lydelsen såvitt avser bam som är född före
september 1991. De bestämmelser det är fråga om är 4 kap. 3 § första
och andra styckena samt 4 kap. 6 § tredje och fjärde styckena. I
sistnämnda båda stycken är skillnaden mellan "äldre" och "ny" lydelse
att gällande bestämmelser som medger föräldrapenning under "90 dagar
med belopp enligt garantinivän" har utgått. Föreskrifter om garantinivån
finns intagna i samma paragrafs första stycke.
Andra meningen i punkten anger att föräldrar till bam som är födda
under juli eller augusti 1991 dock endast har rätt till föräldrapenning med
belopp enligt garantinivån under 60 respektive 30 dagar. Det har under
föredragningen inför Lagrådet framkommit att det vid tillämpningen av
4 kap. 6 § tredje och fjärde styckena kan förekomma, att föräldrapenning
även för andra än tidigare nämnda "extra" 90 dagar utgår enligt
Prop. 1993/94:148
Bilaga 4
93
garantinivän. Vid sådant förhållande bör lagtexten i förevarande mening
ges en utformning som klargör att vad det här är frågan om endast är de
nittio tilläggsdagama.
Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att andra meningen i
punkt 2 ges följande lydelse:
"Föräldrar till bam som är födda under juli eller augusti 1991 har dock
rätt till sådan föräldrapenning som uteslutande kan utgå enligt garantini-
vån endast under 60 respektive 30 dagar."
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 4
94
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
1.1 Beräkningsförutsättningar
Införande av ett vårdnadsbidrag kommer att få en lång rad konsekvenser
för de offentliga finanserna, fördelningen av ekonomiska resurser och för
andra faktorer som kan påverka den samhällsekonomiska utvecklingen på
längre sikt, exempelvis arbetsutbud, frånvaro, utbildningsval, nativitet
och val av tidpunkt för barnafödande, produktion och effektivitet i
barnomsorgen osv. Många av dessa effekter är svåra att kvantifiera. Den
analys av vårdnadsbidragets ekonomiska konsekvenser som presenteras
här begränsas därför till att enbart beräkna de direkta offentlig-finansiella
konsekvenserna utan beaktande av de beteendeförändringar som
vårdnadsbidraget kan förväntas ge upphov till. Därtill illustreras i ett
senare avsnitt även effekterna av vårdnadsbidraget på hushållsnivå.
Den kalkyl av de offentlig-finansiella konsekvenserna som presenteras
i detta avsnitt utgår från Finansdepartementets konventioner enligt vilka
samverkan mellan skatter, bidrag och avgifter skall beräknas till
nettobudgeteffekter efter systeminteraktioner. Beräkningarna, vilka
genomgående baseras på 1994-års skatte- och bidragsregler, har utförts
med hjälp av analyser i Finansdepartementets mikrosimuleringsmodell.
I mikromodellen används en modellbefolkning för 1994, som baseras på
SCB:s urvalsbaserade undersökning av inkomstfördelningen 1991
(HINK91). Modellbefolkningen har skrivits fram till 1994 med ekono-
miska och demografiska faktorer. Förutom den statistiska osäkerhet som
finns i den ursprungliga undersökningen tillkommer i dessa beräkningar
en ökad osäkerhet som följer av att den studerade gruppen familjer med
bam som är 1-2 år är ganska liten. Beräkningarna är utförda på ett
delurval som omfattar ca 900 barnfamiljer; tillsammans drygt 2 000
föräldrar och bam. Dessutom har stora förändringar skett i svensk
ekonomi sedan 1991, vilka är svåra att beakta vid framställningen av en
modellbefolkning.
Familjer med bam som är 1 eller 2 år under någon del av kalenderåret
ingår i delurvalet. Med utgångspunkt från de uppgifter som finns om
barnets födelsemånad, antalet månader med barnomsorgsplats och
vårdnadshavarens arbetstider, beräknas dels antal månader med vårdnads-
bidrag (1-12 månader) och dels bidragets storlek (700 kr, 1 350 kr
eller 2 000 kr). Bidraget tilldelas i modellen alltid den förälder som har
lägst inkomst och påförs inkomst av tjänst.
I de fall hushållet utnyttjar barnomsorg utan kommunalt bidrag medges
avdrag för dessa kostnader under "inkomst av tjänst". Avdraget
maximeras till vårdnadsbidragets storlek och påförs den person som har
erhållit vårdnadsbidraget.
95
2.2 Vårdnadsbidragets nettokostnad
Modellsimuleringarna visar att införandet av ett vårdnadsbidrag innebär
en nettoökning av de offentliga utgifterna med ca 2,3 miljarder kronor.
Detta efter det att inbesparingen genom slopade garantidagar i för-
äldraförsäkringen beaktats (tabell 1).
Tabell 1 Vårdnadsbidragets nettobudgeteffekter (miljarder kronor)
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
|
Stat och |
Kommun |
Offentlig | |
|
Utgifter Vårdnadsbidrag |
- 3,7 |
- 3,7 | |
|
Inkomster |
0,0 |
+ 0,9 |
+ 0,9 |
|
Slopade garantidagar |
+ 0,5* |
+ 0,5 | |
|
Netto |
- 3,2 |
+ 0,9 |
- 2,3 |
* 120 000 barn x 72 dagar x 60 kronor = 518 miljoner kronor. Från detta belopp har
dragits effekten av det höjda garantibeloppet från 60 till 64 kronor. Kostnad: ca 15
miljoner kronor.
Den fulla besparingseffekten av slopade garantidagar uppnås först i och
med halvårsskiftet 1996. Detta innebär att den initiala nettokostnaden för
offentlig sektor överstiger ovan angivna nettokostnad.
Simuleringar på modellbefolkningen visar vidare att ca 10 procent av
de hushåll som har bam i åldern 1-2 år erhåller socialbidrag någon gång
under året. För en del av dessa hushåll kan vårdnadsbidraget innebära att
beroendet av socialbidrag minskar. Minskningen av socialbidragen har
i modellen uppskattats till mellan 100 och 200 miljoner kronor. Någon
mer exakt uppskattning har inte kunnat göras med hjälp av modellbefolk-
ningen, eftersom urvalet inte är tillräckligt stort och det saknas uppgift
om under vilken eller vilka tidsperioder på året som hushållet erhållit
socialbidrag. För de hushåll som bara är berättigade till vårdnadsbidrag
under en del av ett kalenderår kan därför socialbidrag ha betalats ut
under en annan del av året. På motsvarande sätt kan socialbidraget även
ha betalats ut under någon del av året då familjen haft tillgång till
barnomsorgsplats och av den anledningen inte erhållit något vårdnads-
bidrag.
Även föreslagna konsekvensändringar inom andra transfereringar, som
t.ex. dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning, påverkar nettobudget-
kalkylen. Dessa kostnader är emellertid antingen försumbara i samman-
hanget eller svåra att uppskatta. Ett exempel på en transferering som
påverkas endast i ringa grad är bidragsdelen av studiemedlen. Föränd-
ringen av dessa har i modellen beräknats till ca 20 miljoner kronor.
Nettobudgeteffekten av ett vårdnadsbidrag är givetvis även beroende av
vilken inverkan reformen kan få på småbarnsföräldrarnas benägenhet att
förvärvsarbeta. Av betydelse är här inte enbart hur många som eventuellt
96
väljer att stanna hemma i stället för att förvärvsarbeta, utan också vilka
som i så fall kan tänka sig att stanna hemma. Man kan förmoda att det
1 första hand är personer med låga inkomster, t.ex. deltidsarbetande, som
väljer att stanna hemma. Men även andra kan av olika anledningar
föredra att vara hemma när man blir berättigad till ett vårdnadsbidrag.
Det som avgör hur nettobudgetberäkningama påverkas är de relativa
storleksförhållandena mellan dessa olika kategorier.
Nettobudgetberäkningen påverkas även av andra faktorer som t.ex. hur
många som till följd av vårdnadsbidraget väljer annan bamomsorgsform.
Om många familjer anpassar fördelningen över året av arbete respektive
egen vård för att maximalt utnyttja skatteavdraget kan den offentlig-
finansiella nettokostnaden bli högre. Om å andra sidan många väljer en
ur samhällets synpunkt mindre kostsam bamomsorgsform blir nettokost-
naden for vårdnadsbidraget givetvis lägre. Detsamma gäller även om de
hushåll som har s.k. "svart barnomsorg" i stället väljer "vit barnom-
sorg".
Ett vårdnadsbidrag medför en total inkomstförstärkning på ca 2,3 miljar-
der kronor för hushåll med bam som fyllt ett men ej tre år.I detta avsnitt
redovisas effekterna av denna inkomstförstärkning på hushållsnivå. Dels
i form av några exempel som illustrerar hur reformen verkar i ett antal
typfall, dels en kalkyl av de direkta fördelningseffekterna i befolkningen.
Det positiva nettoutfallet för olika hushållskategorier som inkomst-
förstärkningen ger upphov till kan givetvis bli lägre och fördelningen
annorlunda om effekten av den fulla finansieringen beaktas. I nedan-
stående beräkningar beaktas, förutom de direkta skatteintäkterna från
vårdnadsbidraget, endast den del av finansieringen som innebär att de sk
garantidagama i föräldraförsäkringen tas bort.
Förutom de typfallsberäkningar som presenteras bygger analysen på
simuleringar som utförts med hjälp av Finansdepartementets mikrosimu-
leringsmodell. Beräkningarna baseras genomgående på 1994-års skatte-
och bidragsregler.
2.1 Beräkningsförutsättningar för typfallskalkylerna
Följande typexempel är valda för att illustrera reformens effekter för
några olika enskilda hushåll. Familjerna i exemplen har relativt typiska
inkomster, barnantal och boendekostnader. De är naturligtvis inte
statistiskt representativa för de familjer som berörs av reformen. De är
i stället utformade i syfte att tydligt visa olika effekter av reformen.
Det grundfall som analysen utgår ifrån består av två vuxna och två
bam. Mannen arbetar heltid och har en månadsinkomst på 15 000
kronor. Kvinnan arbetar halvtid med en inkomst på 5 850 kronor,
alternativt hemma med barnen på heltid. Boendekostnaden uppgår till
5 500 kronor per månad. Beräkningar har utförts både för det fall då
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
97
endast ett av barnen är i åldern 1-2 år och det fall då båda barnen är i
den aktuella åldern.
Effekten av reformen har även illustrerats för en ensamstående person
som antas arbeta halvtid med en årsinkomst på 70 200. Den ensamståen-
de antas ha ett bam. Boendekostnaden uppgår till 3 900 kr vilket är
ungefär lika med genomsnittlig hyreskostnad för en lägenhet med tre rum
och kök.
Vid typfallskalkyler för barnfamiljer är de antaganden som görs om
bamomsorgstaxans utformning av stor betydelse.
Det finns dock ingen given mall att följa när bamomsorgs-kostnadema
skall fastställas för "en typisk" småbams-familj. Kommunerna utformar
själva taxorna till bam-omsorgen. Det saknas statistik över vad familjer
i genom-snitt i landet betalar i olika inkomstlägen, med olika barnantal,
närvarotid etc. Därmed är det omöjligt att göra beräkningar av för-
äldraavgifter på ett helt representativt sätt.
För att på bästa möjliga sätt spegla faktiska förhållanden, har för-
äldraavgifter i nedanstående kalkyler beräknats på basis av en modell som
finns inom Finansdepartementet. I den har avgifterna vid olika inkomst-
nivåer och antalet bam i barnomsorgen beräknats som ett vägt medel-
värde för avgifterna 1991 i ett representativt urval om 50 olika kommu-
ner. De har sedan räknats upp till 1993 års nivå utifrån avgiftshöjningen
i de tre största kommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö).
I många kommuner reduceras avgifterna vid kortare vistelsetider.
Tidsrabattemas storlek och tidsgränserna varierar mellan de olika
kommunerna. Den tidsrabatt som antagits vid nedanstående typfallskal-
kyler är utformad så att den skall likna de huvudmodeller som används
i olika kommuner. Taxan är utformad på följande sätt:
Rabatt
(procent)
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
Vistelsetid
(tim/vecka)
|
36 - |
0 | |
|
31 - |
35 |
20 |
|
26 - |
30 |
30 |
|
21 - |
25 |
40 |
|
16 - |
20 |
50 |
|
16 |
60 | |
Av alla familjer med bam i åldern 1-2 år beräknas ungefär var tredje få
oförändrad disponibel inkomst efter betald baraomsorg.
2.2 Effekter för några olika typer av hushåll
Den största inkomstförstärkningen får de hushåll som har privat
barnomsorg utan kommunala bidrag. Under förutsättning att det inte är
frågan om sk "svart barnomsorg" beskattas inte vårdnadsbidraget för
dessa hushåll eftersom de får göra ett avdrag för bamomsorgskostnadema
98
upp till 24 000 kr per år. Inkomstförstärkningen uppgår därför till
2 000 kr per månad och bam i åldern 1-2 år.
Andra grupper som tidigare inte fått någon eller endast en begränsad
del av de offentliga subventionerna till barnomsorgen är de där någon av
föräldrarna valt att på heltid eller deltid stanna hemma för att på egen
hand svara för omsorgen om barnen. Med ett vårdnadsbidrag kan även
denna grupp få en viss ersättning för det arbete som utförs. I tabell 2
visas två exempel på sådana hushåll. Exemplet utgår från det grundfall
som beskrivits ovan. I det ena fallet är vårdnadshavaren hemma på heltid
och i det andra har vårdnadshavaren ett förvärvsarbete på halvtid.
Tabell 2 Vårdnadsbidragets effekt på ett hushålls ekonomiska situation där en
av makarna stannar hemma endera på heltid eller halvtid. Makar med 2 barn,
1-2 respektive 3-6 år. Kronor per månad.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
|
Hemma på heltid |
Hemma på halvtid | |||
|
Utan vårdnad- |
Med vårdnads- |
Utan vårdnad- |
Med vårdnads- | |
|
Lön make 1 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
Lön make 2 |
5 850 |
5 850 | ||
|
Vårdnadsbidrag |
2 000 |
700 | ||
|
Barnbidrag |
1 500 |
1 500 |
1 500 |
1 500 |
|
Bostadsbidrag |
1 880 |
1 880 |
710 |
710 |
|
Skatt |
- 4 590 |
- 4 990 |
- 6 240 |
- 6 400 |
|
Barnomsorgskostnad |
- 1 140 |
- 1 140 | ||
|
Netto |
13 790 |
15 390 |
15 680 |
16 220 |
|
Differens |
4- 1 600 |
+ 540 | ||
Som framgår av ovanstående exempel blir nettoutfallet för de hushåll där
någon valt att stanna hemma på heltid något lägre än för de hushåll som
har privat barnomsorg eftersom vårdnadsbidraget i detta fall beskattas.
Den skatt dessa hushåll får betala varierar i verkligheten mellan olika
hushåll. Förutom variationer i kommunalskattesatser har det betydelse om
den hemarbetande har någon form av inkomst sedan tidigare och om man
har några icke tidigare utnyttjade avdrag. Om den som uppbär vårdnads-
bidrag har övriga inkomster som är större än grundavdraget blir skatten
på vårdnadsbidraget upp till 230 kr högre per månad än i de fall ingen
övriga inkomster finns. Om det finns icke utnyttjade avdrag kan istället
skatten bli lägre. Enligt bamomsorgsundersökningen uppgår antalet
hemarbetande med bam i åldern 1-2 till ungefär 30 000.
För de som arbetar halvtid beskattas den del av vårdnadsbidraget som
de erhåller i allmänhet något hårdare än för de som stannar hemma på
heltid. Det sammanhänger med att vårdnadsbidraget i detta fall läggs
ovanpå förvärvs-inkomsten och att grundavdraget därmed i de flesta fall
redan är utnyttjat. Hur stor skatten blir avgörs av marginal skattesatsen i
det aktuella inkomstintervallet. I ovanstående exempel är marginalskatte-
satsen 23,5 procent vilket innebär att nettoutfallet blir ungefär 30 kronor
lägre än nettoutfallet för motsvarande andel av vårdnadsbidraget för den
som stannar hemma på heltid.
99
Reformens utfall blir givetvis större för familjer med fler än ett barn i Prop. 1993/94:148
åldern 1-2 år. I tabell 3 illustreras detta för en familj med två bam i Bilaga 5
aktuell ålder.
Tabell 3 Vårdnadsbidragets effekt på ett hushålls ekonomiska situation för
makar med 2 barn, båda i åldern 1-2 år. Kronor per månad.
Hemma på heltid Hemma på halvtid
Utan vårdnad- Med vårdnads- Utan vårdnad- Med vårdnads-
|
bidrag |
bidrag |
bidrag |
bidrag | |
|
Lön make 1 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
15 000 |
|
Lön make 2 |
5 850 |
5 850 | ||
|
Vårdnadsbidrag |
4 000 |
1 400 | ||
|
Barnbidrag |
1 500 |
1 500 |
1 500 |
1 500 |
|
Bostadsbidrag |
1 880 |
1 880 |
710 |
710 |
|
Skatt |
- 4 590 |
- 5 610 |
- 6 240 |
- 6 560 |
|
Barnomsorgskostnad |
- 1 140 |
- 1 140 | ||
|
Netto |
13 790 |
16 770 |
15 680 |
16 760 |
|
Differens |
+ 2 980 |
+ 1 080 | ||
Som framgår av ovanstående två exempel blir nettoutfallet av det andra
vårdnadsbidraget inte fullt lika stort som nettoutfallet av det första
bidraget i de fall någon stannar hemma på heltid. Det sammanhänger
med att skatten blir något högre på bidrag nummer två eftersom
grundavdraget då redan är utnyttjat. Nettoeffekten blir ändå relativt stor.
Den uppgår till ungefär 3 000 kronor per månad. På grund av att
kostnaderna inom barnomsorgen är högre för små bam är det även ur
samhällsekonomisk synvinkel i många fall mer kostnadseffektivt med
vård i hemmet i de fall familjerna har två bam under 3 år.
I tabell 4 visas motsvarande inkomstberäkningar för en ensamstående
med 1 bam.
Tabell 4 Vårdnadsbidragets effekt på den ekonomiska situationen för en
ensamstående med 1 barn. Barnets åldern 1-2 år. Kronor per månad.
Hemma på heltid Hemma på halvtid
Utan vårdnad- Med vårdnads- Utan vårdnad- Med vårdnads-
bidrag bidrag bidrag bidrag
|
Lön |
5 850 |
5 850 | ||
|
Vårdnadsbidrag |
2 000 |
700 | ||
|
Barnbidrag |
750 |
750 |
750 |
750 |
|
Bostadsbidrag |
1 950 |
1 950 |
1 950 |
1 950 |
|
Bidragförskott |
1 170 |
1 170 |
1 170 |
1 170 |
|
Skatt |
0 |
- 400 |
- 1 650 |
- 1 810 |
|
Barnomsorgskostnad |
- 360 |
- 360 | ||
|
Netto |
3 870 |
5 470 |
7 710 |
8 250 |
|
Differens |
+ 1 600 |
+ 540 |
100
Det ekonomiska utfallet av reformen blir densamma for de ensamstående
som för de gifta/sammanboende. Däremot är givetvis den totala
inkomstnivån för en ensamstående betydligt lägre än för de gifta/sam-
manboende. Om en ensamstående med ett bam skulle välja att stanna
hemma på heltid efter det att vårdnadsbidraget införts skulle den
disponibla inkomsten endast uppgå till ca 5 500 kronor per månad (jfr
tabellen 4). Efter betald boendekostnad, som i detta fall antas uppgå till
3 900 kr per månad, återstår då ca 1 600 kronor. Detta belopp kan
jämföras med 5 000 kronor efter betalt boende som enligt Socialstyrel-
sens rekommendationer för socialbidrag anses vara en skälig levnadsnivå
för ensamstående med ett bam. Om den ensamstående i ovan valda
exempel i stället väljer att arbeta halvtid återstår 4 350 kronor efter
betald barnomsorg och boendekostnad. Det vill säga ca 650 kronor under
Socialstyrelsens rekommenderade norm.
En annan kategori av föräldrar som får en inkomstförstärkning till följd
av vårdnadsbidraget är de som har olika typer av inkomster men ändå
har möjlighet att stanna hemma med sina bam. Det kan t ex vara frågan
föräldralediga, arbetslösa eller förtidspensionerade. Dessutom har en del
föräldrar möjlighet att kombinera förvärvsarbete med barnomsorg i egen
regi. Det kan t ex röra sig om skiftarbetande eller vissa typer av
egenföretagare. I tabell 5 illustrera detta med ett annat exempel från
denna kategori. Det gäller en halvtidsarbetande kommunalt anställd
dagbamvårdare med egna bam varav ett har fyllt 1 år men ej 3 år. Enligt
bamomsorgsundersökningen finns det ca 3 800 dagbamvårdare som har
egna bam i åldem 1-2 år.
Tabell 5 Effekten av ett vårdnadsbidrag för en halvtidsarbetande dagbarn-
vårdare med två egna barn varav ett är i åldem 1-2 år. Kronor per månad.
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
|
Utan vårdnadsbidrag |
Med vårdnadsbidrag | |
|
Lön make 1 |
15 000 |
15 000 |
|
Lön make 2 |
5 850 |
5 850 |
|
Vårdnadsbidrag |
2 000 | |
|
Barnbidrag |
1 500 |
1 500 |
|
Bostadsbidrag |
710 |
710 |
|
Skatt |
- 6 240 |
- 6 700 |
|
Netto |
16 820 |
18 360 |
|
Differens |
+ 1 540 |
2.3 Fördelningseffekter i befolkningen
Ett vårdnadsbidrag beräknas medföra att de disponibla inkomsterna -
mätt som hushållets inkomst efter betald skatt och bamomsorgsavgift,
räknat per konsumtionsenhet (k.e.) - bland familjer med bam i åldem
1-2 år ökar med i genomsnitt drygt 3 procent före finansiering. De
direkta fördelningseffekterna av reformen, dvs. utan väntade anpass-
ningar, innebär att familjer med de lägsta inkomsterna relativt sett får en
något större ökning än andra familjer (tabell 6). Den genomsnittliga
101
ökningen av inkomsterna som beräknats är dock något överskattad
eftersom effekten av att socialbidragen minskar när vårdnadsbidraget
betalas ut ej beaktas.
Tabell 6 Familjer med barn i åldern 1-2 år; genomsnittlig ökning av disponibel
inkomst efter betald barnomsorg räknat per konsumtionsenhet
Prop. 1993/94:148
Bilaga 5
|
Kvintil |
Dl-barnoms.kost./k.e |
Ökning i absoluta tal |
Procentuell |
|
1 |
49 100 |
2 700 |
5,5 |
|
2 |
65 200 |
2 700 |
4,1 |
|
3 |
75 000 |
2 700 |
3,5 |
|
4 |
86 800 |
2 900 |
3,3 |
|
5 |
123 000 |
2 700 |
2,2 |
Vid beräkningen har familjerna rangordnats i fem lika stora grupper
(kvintiler) med hänsyn till disponibel inkomst i förhållande till försöij-
ningsbörda. I den första kvintilen ingår den femtedel familjer som har de
lägsta disponibla inkomsterna i förhållande till försöijningsbördan osv.
Försöijningsbördan korrigeras med en s.k. ekvivalensskala med
konsumtionsenheter som bygger på Socialstyrelsens råd om socialbidrag.
102
Prop. 1993/94:148
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,
P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag.
103
gotab 46044, Stockholm 1994