Prop.
1993/94:136
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 januari 1994
Carl Bildt
Bengt Westerberg
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås riktlinjer för ett nytt system för tillstånd, kon-
troll och tillsyn inom alkoholområdet. I och med det nya systemet
avskaffas de nuvarande import-, export-, tillverknings- och partihandels-
monopolen när det gäller spritdrycker, vin och starköl. Dessa ersätts av
ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssystem. En ny myndighet för till-
ståndsgivning, kontroll och tillsyn inrättas. Regeringen avser senare
återkomma till riksdagen med en proposition med de lagförslag som be-
hövs för införandet av det nya tillståndssystemet och inrättandet av den
nya myndigheten.
1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 136
Prop. 1993/94:136
1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 3
2 Ärendet och dess beredning ...................... 3
3 Bakgrund ................................. 4
3.1 Alkoholpolitiska kommissionen och
LHD/LVM-utredningen ...................... 4
3.2 EES-avtalet.............................. 5
3.3 Import och partihandel med starköl ............... 6
3.4 Skriftväxling med EG-kommissionen .............. 7
4 Nuvarande ordning............................ 8
4.1 Grunddragen i den svenska alkoholpolitiken.......... 8
4.2 Monopolen inom alkoholpolitiken................ 9
4.3 Servering av alkoholdrycker .................. 10
4.4 Marknadsföring av alkoholdrycker............... 11
4.5 Kvalitetskontroll av alkoholdrycker .............. 11
4.6 Beskattningen av alkoholdrycker................ 12
4.7 Teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat........... 13
5 Behov av ändringar inom nuvarande system ........... 14
6 Ett nytt system för tillstånd, kontroll och tillsyn
inom alkoholområdet ..........................16
6.1 En ny central myndighet .................... 18
6.2 Tillstånd för import, export, tillverkning och partihandel 19
6.3 Kriterier för tillstånd....................... 19
6.4 Tillsyn, kontroll och sanktioner ................ 19
7 Finansiering av den nya myndigheten ............... 20
8 V&S Vin & Sprit AB......................... 21
Bilaga 1 Skrivelse från Alkoholpolitiska kommissionen ......23
Bilaga 2 Skriftväxling mellan den svenska regeringen och
EG-kommissionen .......................25
Bilaga 3 Protokoll från expertsamtal..................27
Bilaga 4 EG-kommissionens brev till ESA ..............30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
27 januari 1994 .............................. 31
Prop. 1993/94:136
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för ett nytt tillståndssystem
som skall ersätta import-, export-, tillverknings-, och partihan-
delsmonopolen inom alkoholhanteringen (avsnitt 6),
2. godkänner de föreslagna riktlinjerna för inrättande av en ny
myndighet inom alkoholområdet (avsnitt 6),
3. godkänner de föreslagna riktlinjerna för finansiering av verk-
samheten vid den nya myndigheten (avsnitt 6).
Avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet),
som trädde i kraft den 1 januari 1994, innebär att Sverige har åtagit sig
att tillämpa gemenskapens regelverk om monopol. Till avtalet fogade
Sverige, Norge, Finland och Island en gemensam deklaration, i vilken
det uttalades att alkoholmonopolen i dessa länder grundas på viktiga
hälso- och socialpolitiska hänsynstaganden. Någon motsatt ståndpunkt
framfördes inte av EU-sidan. Deklarationen grundade sig på uppfatt-
ningen att monopolen var förenliga med EES-avtalets regler, eftersom
ingen diskriminering sker mellan medborgare i Europeiska unionens
(EU) medlemsstater och medborgare i länderna i Europeiska frihandels-
området (EFTA), samt på den möjlighet till undantag från varors fria
rörlighet som EES-avtalet medger för att t.ex. skydda människors hälsa
och liv.
Att de nordiska ländernas uppfattning, i varje fall numera inte delas av
EG-kommissionen har framkommit under anslutningsförhandlingarna
med EU, bland annat i kommissionens utlåtande över den svenska med-
lemskapsansökan. Detta har medfört en viss oklarhet i fråga om mono-
polens förenlighet med EES-avtalet.
För att för svensk del undanröja denna oklarhet inleddes utredande
samtal mellan företrädare för regeringen och EG-kommissionen.
Inom ramen för medlemskapsförhandlingama mellan Sverige och EU
om svenskt medlemskap i EU har en skriftväxling ägt rum mellan EG-
kommissionen och den svenska regeringen. Av denna framgår bl.a.
följande. Kommissionen förutsätter att Sverige avvecklar alkoholmo-
nopolens exklusiva import-, export-, partihandels- och tillverkningsrättig-
heter. När det gäller detaljhandelsmonopolet anser kommissionen vidare
att om Sverige avlägsnar alla diskriminerande effekter finner den inte
anledning att på eget initiativ vidta åtgärder mot detta monopol.
Skriftväxlingen har följts av expertsamtal mellan företrädare för den
svenska regeringen och berörda tjänstegrenar inom kommissionen i syfte
att precisera förutsättningar för att säkerställa att detaljhandelsmonopolet
fungerar icke-diskriminerande.
EG-kommissionen har i ett brev till EFTA:s övervakningsmyndighet
ESA informerat om skriftväxlingen. Prop. 1993/94:136
Den pågående integrationen med övriga Europa var också ett av skälen
till att regeringen den 19 december 1991 bemyndigade chefen för Social-
departementet att tillkalla en alkoholpolitisk kommission (dir. 1991:124),
med uppgift att se över de alkoholpolitiska reglerna.
I regeringens proposition 1991/92:170, bil. IV (bet. 1992/93:EU1) om
EES konstaterades att i vissa hänseenden kan ändringar i alkohollagstift-
ningen behöva genomföras som en anpassning till EG:s regelsystem,
bl.a. vad gäller restaurangernas inköp av svenskt respektive utländskt
starköl.
Mot denna bakgrund överlämnade regeringen den 3 juni 1993 till
riksdagen proposition 1992/93:253 om import av och partihandel med
starköl. I propositionen lämnades förslag till vissa ändringar av gällande
regler med innebörd att utländska tillverkare av starköl skulle ges till-
träde till den svenska marknaden på samma villkor som de svenska
tillverkarna.
Riksdagen beslutade (bet. 1993/94:SoU9, rskr. 1993/94:59) den 8 de-
cember 1993 att avslå regeringens proposition.
Alkoholpolitiska kommissionen har den 16 december 1993 till rege-
ringen inkommit med en skrivelse med förslag att riksdagen, med hänsyn
till EES-avtalets ikraftträdande, snarast möjligt ånyo föreläggs förslag till
nya regler angående import av och partihandel med starköl.
Regeringen lägger i denna proposition fram förslag till riktlinjer för ett
nytt tillståndssystem när det gäller import, export, tillverkning och
partihandel med alkoholdrycker. De frågor som behandlas har i vissa
delar varit föremål för remissbehandling i samband med remissförfaran-
det inför regeringens proposition om EES och inför regeringens propo-
sition om import av och partihandel med starköl.
Regeringen återkommer i avsnitt fem närmare till bakgrunden till de
föreslagna riktlinjerna.
Inom Socialdepartementet pågår arbetet med en departementsprome-
moria med förslag till den lagstiftning som föranleds av det nya syste-
met. Efter remissbehandlingen av departementspromemorian återkommer
regeringen till riksdagen med lagförslag.
Alkoholpolitiska kommissionens skrivelse finns som bilaga 1, skriftväx-
lingen mellan den svenska regeringen och EG-kommissionen som bila-
ga 2 protokoll från expertsamtalen som bilaga 3 och EG-kommissionens
brev till ESA som bilaga 4.
Mot bakgrund av bl.a. den integrationsprocess som pågår med övriga
Europa beslutade regeringen den 19 december 1991 att tillkalla en alko-
holpolitisk kommission (S 1991:17) med uppgift att bl.a. se över delar av
det svenska regelsystemet inom alkoholområdet. I den mån kommissio- Prop. 1993/94:136
nen finner att delar av det svenska regelverket kan förenklas eller helt
utmönstras för att de inte längre fyller någon alkoholpolitisk funktion
eller behöver förändras med hänsyn till EG:s regelverk, bör kommissio-
nen lägga fram förslag till sådan reviderad lagstiftning. Kommissionen
skall enligt direktiven utreda hur de alkoholpolitiska målen kan uppfyllas,
även inom ramen för ett medlemskap i EG.
Alkoholpolitiska kommissionen har i ett delbetänkande Serverings-
bestämmelser (SoU 1993:50) lämnat förslag till förändringar av bl.a.
reglerna för serveringstillstånd enligt lagen (1977:293) om handel med
drycker (LHD). Kommissionens förslag har remissbehandlats och bereds
för närvarande inom Socialdepartementet.
Genom beslut den 27 maj 1992 bemyndigade regeringen chefen för
Socialdepartementet att tillkalla in särskild utredare med uppdrag att bl.a.
göra en analys av förutsättningarna för och konsekvenserna av att till-
ståndsgivningen enligt LHD överförs till kommunerna. Utredningen har
i betänkandet (SOU 1993:31) Kommunernas roll på alkoholområdet och
missbrukarvården bl.a. föreslagit att länsstyrelsernas LHD-hantering
överförs till kommunerna.
Avsikten är att till hösten förelägga riksdagen en proposition med
anledning av båda dessa betänkanden.
I regeringens proposition (1991/92:170, bil. IV) om europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) konstaterades att EES-avtalet inte in-
nebär några förändringar av den svenska alkoholpolitikens mål. I vissa
avseenden kan emellertid ändringar i alkohollagstiftningen behöva ge-
nomföras som en anpassning till EG:s regelsystem. EES-utskottet delade
denna uppfattning.
Den i Romfördraget och EES-avtalet grundläggande principen om
varors fria rörlighet över gränserna omfattar i princip även alko-
holdrycker, teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Vid sidan om de
grundläggande bestämmelserna är bl.a. följande artiklar i EES-avtalet av
relevans för det svenska alkoholpolitiska regelsystemet.
Artikel 16 om statliga handelsmonopol innebär att de avtalsslutande
parterna förbinder sig att säkerställa att statliga handelsmonopol anpassas
på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffnings-
och avsättningsvillkor föreligger mellan medborgare i EU:s medlems-
stater och medborgare i EFTA-statema.
Kvantitativa import- och exportrestriktioner eller åtgärder med mot-
svarande verkan är förbjudna enligt artiklarna 11 - 12 i EES-avtalet.
Undantag från artiklarna 11 och 12 medges i artikel 13 om det är nöd-
vändigt för att bl.a. skydda människors hälsa och liv. Artikel 14 innehål-
ler bl.a. förbud mot diskriminerande skatter eller avgifter och artikel 23
innehåller bl.a. vissa regler vad avser tekniska handelshinder i handeln
med vin. Artikel 59 förbinder de avtalsslutande parterna att tillse att bl.a.
offentliga företag eller företag med särskilda eller exklusiva rättigheter
inte bryter mot EES-avtalets regler.
Om ett företag har en marknadsdominerande ställning inom EES eller
inom en väsentlig del av samarbetsområdet är det enligt EES-avtalets
artikel 54 förbjudet att missbruka denna ställning. Enbart det faktum att
ett företag är marknadsdominerande innebär emellertid inte någon över-
trädelse av EES-bestämmelsema.
Som ett led i anpassningen förelädes riksdagen den tidigare nämnda
propositionen om import av och partihandel med starköl med förslag till
ändringar av gällande regler så att utländska tillverkare av starköl skulle
ges tillträde till den svenska marknaden på samma villkor som svenska
tillverkare.
Propositionen föregicks av en departementspromemoria S93/1067/IFO,
Starkölsförsäljning till restauranger. I promemorian redovisades två
alternativa modeller för att uppnå likställighet mellan svenska och ut-
ländska tillverkare av starköl.
Först redovisades (alternativ A) ett förslag om att det i LHD skulle
införas ett ytterligare generellt undantag från import- och partihandels-
monopolet så att utländska tillverkare av starköl skulle få föra in starköl
i landet och även ges rätt att sälja det direkt till restaurangerna. Den
som enligt LHD har tillstånd att servera starköl föreslogs även få rätt att
importera starköl till den egna serverings verksamheten.
Vidare redovisades (alternativ B) ett förslag om att införa ett särskilt
tillståndssystem för partihandel med starköl. Ett sådant tillståndssystem
skulle stå vid sidan av tillverkningsrätten och omfatta i princip alla
intressenter som bedömdes vara lämpade att bedriva sådan partihandel,
inklusive svenska och utländska tillverkare av starköl. Med partihandel -
stillståndet skulle följa rätt att föra in starköl i landet. Länsstyrelserna
föreslogs svara för tillståndsprövningen och tillsynen över verksam-
heten.
Vid remissbehandlingen av promemorian framkom en splittrad syn på
de redovisade förslagen. Av de 29 remissinstanser som inkom med syn-
punkter tillstyrkte 17 något av förslagen i promemorian. Alternativ A
förordades av åtta remissinstanser, fem tillstyrkte båda förslagen och
alternativ B förordades av fyra instanser.
Regeringen valde att föreslå riksdagen alternativ A, som innebär ett
generellt undantag från import- och partihandelsmonopolet omfattande
alla tillverkare av starköl, dvs. även utländska sådana. Dessa skulle få
rätt att föra in eget tillverkat starköl till landet och bedriva partihandel
med varan.
Socialutskottet föreslog i bet. 1993/94:SoU9 Import och partihandel
med starköl att riksdagen skulle anta regeringens förslag. Riksdagen
beslutade att avslå utskottets yrkande och biföll en reservation om av-
slag på propositionen (rskr. 1993/94:59).
I reservationen anfördes bl.a. att regeringen bör återkomma till riks-
dagen med förslag om regler för import- och partihandel med starköl
sedan Alkoholpolitiska kommissionen slutfört sitt arbete.
Prop. 1993/94:136
Alkoholpolitiska kommissionen har den 16 december 1993 i skrivelse
till regeringen (S93/10214/IFO) ansett det angeläget att, med hänsyn till
att EES-avtalets regler fr.o.m. den 1 januari 1994 blir giltiga i Sverige,
riksdagen ånyo föreläggs förslag till nya regler rörande import av och
partihandel med starköl. Den tidigare propositionen kan utgöra en grund
för ett sådant förslag. I beredningsarbetet bör enligt kommissionen
också ingå under riksdagsbehandlingen aktualiserade förslag t.ex. röran-
de dotterbolag för partihandel, tillstånd, skatteuppbörd och distribution
samt vad kommissionen i annat sammanhang har framfört när det gäller
starkölsförsäljning till dem som har tillfälliga serveringstillstånd.
Kommissionen anser att villkoren för import av och partihandel med
starköl snarast bör förändras så att det inte kan hävdas att utländska
bryggerier är diskriminerade i förhållande till svenska. Härigenom kan
lagregler och lagtillämpning få en utformning som är förenlig såväl med
EES-avtalet som med den svenska alkoholpolitiska grundsynen.
Prop. 1993/94:136
Inom ramen för medlemskapsförhandlingama mellan Sverige och EU
om svenskt medlemskap i EU har en skriftväxling ägt rum mellan EG-
kommissionen och den svenska regeringen.
Kommissionen förutsätter att Sverige avvecklar de exklusiva import-,
export-, partihandels- och tillverkningsrättighetema för sina respektive
alkoholmonopol, inklusive partihandelsfunktionen för serveringsställen.
En sådan avveckling är enligt kommissionens åsikt helt nödvändig för
att göra den svenska lagstiftningen förenlig med EG:s regelverk.
Vad gäller det svenska detaljhandelsmonopolet, anser kommissionen
att alla effekter som är diskriminerande mellan nationella varor och
varor importerade från övriga medlemsstater måste avlägsnas. Med
reservation för EG-domstolens framtida rättstillämpning och kommis-
sionens roll som väktare av fördraget om europeiska unionen, finner
kommissionen med utgångspunkt från existerande tolkning av regelver-
ket inte någon anledning att på eget initiativ vidta åtgärder, varken nu
eller efter en svensk anslutning till unionen, mot bibehållande av detalj-
handelsmonopolet .
I skriftväxlingen påminnes om att Sverige redan genom EES-avtalets
bestämmelser har åtagit sig att tillämpa EG:s regelverk om monopol.
Kommissionen anser därför de nämnda förhållanden vara tillämpliga
från och med EES-avtalets ikraftträdande.
Slutligen sägs att det - för att säkerställa att detaljhandelsmonopolets
verksamhet är förenligt med EG:s regelverk - är av yttersta vikt att
EG-kommissionen blir delaktig i en nära och regelbunden övervakning.
Den svenska regeringen har i brev till kommissionen för sin del ställt
sig bakom de principer som redovisats i kommissionens brev.
Genom expertsamtal mellan företrädare för regeringen och berörda
tjänstegrenar inom kommissionen har principer identifierats och precise-
rats för att detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande.
Vid de protokollförda samtalen har fastslagits att så länge medborgare
och varor inom samarbetsområdet behandlas lika samt objektiva och
transparenta kriterier ligger till grund för de alkoholpolitiska regler som
tillämpas i Sverige står dessa enligt kommissionen inte i strid med EG:s
regler. Detta gäller även för detaljhandelsmonopolets verksamhet. Alla
produkter måste behandlas lika både när det gäller detaljhandelsmonopo-
lets val av sortiment och dess varuinformation till kunder. Nya varor
måste ges bättre möjlighet att göra sig kända för detaljhandelsmonopo-
lets kunder. De kriterier som ligger till grund för en varas tillträde till
detaljhandelsmonopolets butiker måste uppfylla EG:s krav på objektivi-
tet.
En annan mycket viktig förutsättning är att medborgare inom sam-
arbetsområdet ges samma möjlighet som svenska medborgare att verka
inom alkoholområdet. De skall ha samma möjlighet att arbeta och etab-
lera företag. Deras produkter skall behandlas på samma sätt som svens-
ka produkter.
Samtalen resulterade vidare i att Konkurrensverket, förutom sin sed-
vanliga tillsyn på konkurrensområdet som verket utövar inom ramen för
sin instruktion, kommer att få i uppdrag av regeringen att särskilt över-
vaka att detaljhandelsmonopolet inte missbrukar sin dominerande ställ-
ning. Konkurrensverket skall rapportera direkt till EG-kommissionen.
Prop. 1993/94:136
Grunderna för gällande alkoholpolitik fastställdes genom beslut av 1977
års riksdag (prop. 1976/77:108, SkU40, rskr. 231). Enligt detta beslut
skall målet vara att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att
minska den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen. Denna strategi
bygger på kunskaper och beprövade erfarenheter av tillgänglighetens
betydelse för utvecklingen av totalkonsumtionen och alkoholskadorna.
En ökad tillgänglighet av alkohol medför en ökad konsumtion. Ju mer
alkohol det dricks i ett samhälle, desto fler människor går också över
från måttlighetsdrickande till missbruk. Omvänt gäller att ju svårare det
är att få tag i alkohol, desto mindre dricks det totalt sett och desto färre
människor skadas på grund av alkoholen.
Detta synsätt har också anammats av Världshälsoorganisationen
(WHO) och ligger till grund för Europaregionens handlingsplan (Euro-
pean Alcohol Action Plan) för att minska alkoholskadorna i Europa.
Planen har antagits enhälligt av alla Europaregionens stater, inklusive
samtliga EU-stater.
Sveriges viktigaste medel för att begränsa tillgängligheten är alko-
holmonopolen och prispolitiken. Den svenska alkoholpolitiken kom-
pletterar dessa åtgärder med bl.a. följande:
- begränsning av den privata införseln
- restriktiva regler för serveringstillstånd till restauranger
- åldersgränser vid försäljning av alkoholdrycker
- allmän hälsoupplysning, information om alkoholens skadeverkningar Prop. 1993/94:136
och
- förebyggande verksamhet inom socialtjänst, hälso- och sjukvård
m.m.
Alkoholdrycker är liksom många andra varor mycket priskänsliga.
När priset går upp minskar försäljningen. Sverige bedriver därför sedan
länge en prispolitik med höga alkoholskatter. Skatten på alkoholdrycker
bestäms sedan den 1 juli 1992 helt utifrån dryckens alkoholstyrka och
principen är att alkoholprisema skall följa prisutvecklingen i samhället.
Den höga alkoholbeskattningen är ett i jämförelse med andra åtgärder
mycket verksamt medel för att minska konsumtionen och förebygga ska-
dor. Enligt de undersökningar som gjorts i Sverige över prisets betydel-
se för alkoholkonsumtionen ligger den s.k. priselasticiteten ganska nära
-1,0 dvs. en prissänkning på t.ex. fem procent ökar försäljningen med
ca fem procent.
Alkoholmonopolen skall utgöra en garant för att marknadsföring och
försäljning av alkoholdrycker till allmänheten sker återhållsamt och att
lagar och bestämmelser på alkoholområdet efterlevs. Desintresserings-
principen, dvs. begränsningen av det privata vinstintresset i syfte att
hålla nere alkoholkonsumtionen, är alkoholmonopolens huvudsakliga
motivering. Ingen skall genom en aktiv marknadsföring tillåtas tjäna
pengar på andras beroende. Sociala hänsyn skall vara vägledande i
marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker - inte minst som ett
skydd för ungdomen.
Skyddet för ungdomen går som en röd tråd genom den svenska alko-
hollagstiftningen. Förbud mot att överlåta alkoholdrycker till ungdomar,
åldersgränserna för inköp av alkoholdrycker liksom för servering av
alkoholdrycker på restauranger är exempel på detta.
Den svenska alkoholpolitiken syftar också till att åstadkomma en över-
gång från starkare till svagare alkoholdrycker. Denna politik har till stor
del varit framgångsrik. Spritdryckernas andel av den totala alkoholför-
säljningen har sedan 1970-talet minskat med över 20 procentenheter
medan vin- och ölförsäljningens andel ökat med ca 10 procentenheter
vardera.
Den totala registrerade alkoholkonsumtionen har varit ganska stabil
under de senaste åren. Restaurangernas andel av den alkohol som säljs
har dock ökat från 8,5 till 13,5 % mellan åren 1985 och 1992. Det som
bidragit mest till den ökningen är starkölet. Ungefär 40 % av starköls-
konsumtionen sker i dag på restauranger.
En bärande princip i svensk alkohollagstiftning är att handel med sprit-
drycker, vin och starköl skall vara förbehållen sådana företag i vilka det
allmänna äger bestämmande inflytande och där enskilt vinstintresse sak-
nas. Genom att begränsa det privata vinstintresset i alkoholhanteringen
har man sökt uppnå en återhållsam försäljning och skapa garantier för
att de sociala hänsyn som är nödvändiga vid försäljningen iakttas.
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 136
Begränsningen av det privata vinstintresset är en gammal princip som Prop. 1993/94:136
i dag tar sitt främsta uttryck i att stora delar av alkoholhandeln sker i
två statliga monopolbolag, V&S Vin & Sprit AB (V&S) och System-
bolaget AB. V&S har ensamrätt till import av spritdrycker, vin och
starköl samt tillverkning och export av spritdrycker. Vin-, starköls-,
och öltillverkningen är däremot inte monopoliserad men underkastad
tillståndstvång. Framställning i hemmet av vin och öl för eget bruk är
dock tillåten. Detta regleras i lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker, m.m. (LTD). Systembolaget AB sköter detaljhandeln samt
partihandeln till restauranger. Ett undantag från partihandelsmonopolet
är att de svenska bryggerierna har rätt att sälja starköl direkt till restau-
ranger. Genom de statliga monopolbolagen har väsentliga delar av
alkoholhandeln således kunnat ske utan inverkan av privatekonomiskt
vinstintresse eller försäljningsuppdrivande konkurrens mellan olika
aktörer.
All import av spritdrycker, vin och starköl är i princip förbehållen
V&S. Detta regleras i LHD. Det viktigaste undantaget är den s.k.
resandeinförseln. Enligt gällande tullbestämmelser får en vuxen person
över 20 år, som kommer med båt och har varit utomlands i mer än 24
timmar, skattefritt föra med sig en liter sprit, en liter vin eller om
spritdrycker inte medförs, två liter vin samt två liter starköl. Samma
kvantiteter men ingen tidsgräns gäller för den som kommer med flyg.
Dessutom får, om det förtullas, ytterligare sammanlagt fem liter sprit-
drycker och vin samt fem liter starköl föras in per person. Även andra
former av införsel för privatpersoner är reglerade, t.ex. införsel av
drycker i gåvoförsändelser, drycker som ingår i flyttgods och sådana
som erhållits i arv.
All detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl sköts av System-
bolaget AB, som i dag har ca 370 butiker spridda i hela landet. Till
detta kommer ca 550 utlämningsställen, dvs. butiker på landsbygden där
människor utan extra kostnad kan beställa vilka varor som helst ur
Systembolagets sortiment.
Socialstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för ärenden enligt
LTD. I uppgiften att utöva tillsyn över lagens tillämpning ingår inspek-
tionsbesök hos tillståndshavare och granskning av försäljningsrapporter.
Om skäl finns kan Socialstyrelsen återkalla tillstånd eller meddela till-
ståndshavare varning. Socialstyrelsens beslut i tillståndsärenden enligt
LTD kan överklagas hos regeringen.
Allmän uppföljning av utvecklingen på området sker genom att Social-
styrelsen gör sammanställningar av olika statistiska material.
Alkoholpolitiken på restaurangområdet regleras i LHD. En målsättning
är att eftersträva ordning, nykterhet och trevnad på serveringsställen och
undvika olägenheter i nykterhetshänseende. I princip skall servering av
alkoholdrycker endast förekomma på restauranger.
All servering av alkoholdrycker kräver i princip tillstånd. I samband
10
med tillståndsgivningen skall särskilt beaktas behovet av serveringen, Prop. 1993/94:136
sökandens lämplighet och serveringsställets ändamålsenlighet.
Tillstånd till servering prövas av den länsstyrelse där serveringsstället
är beläget. När det är fråga om nya permanenta serveringstillstånd eller
utökade sådana rättigheter, skall länsstyrelsen inhämta yttrande från
kommunfullmäktige och polismyndigheten på den ort där serveringsstäl-
let är beläget. Det är kommunen som gör behovsprövningen, vars syfte
i första hand är att förhindra överetablering. Kommunen kan helt eller
delvis avstyrka ansökan. Ett sådant avstyrkande blir bindande för läns-
styrelsen (kommunalt veto).
Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över tillämpningen av
LHD. Länsstyrelsen har huvudansvaret för den regionala och lokala
tillsynen tillsammans med polismyndigheten och socialnämnden. Det är
också länsstyrelsen som tillståndsmyndighet som har huvudansvaret och
befogenhet att besluta om återkallelser av tillstånd och andra admini-
strativa ingripanden.
Länsstyrelsens beslut enligt LHD kan överklagas hos kammarrätten.
Förutom försäljningsregler finns i LHD vissa regler som rör marknads-
föring av alkoholdrycker. De huvudsakliga bestämmelserna om reklam
och andra marknadsföringsåtgärder finns emellertid i lagen (1978:763)
om marknadsföring av alkoholdrycker (alkoholreklamlagen).
I alkoholreklamlagen begränsas näringsidkares marknadsföring av
alkoholdrycker till konsumenter. Med hänsyn till alkoholens hälsorisker
skall särskild måttfullhet iakttas vid marknadsföringen. Uppsökande
eller påträngande marknadsföringsåtgärder får inte vidtas. Inte heller
sådana som uppmanar till bruk av alkohol. Kommersiella annonser i
radio eller TV är förbjudna liksom i princip tidningsannonser för sprit-
drycker, vin och starköl.
Konsumentverket har utfärdat riktlinjer för tillämpningen av alkohol-
reklamlagen. Riktlinjerna tar upp frågor om bl.a. reklammedel och
marknadsföringens innehåll och utformning. Brott mot bestämmelserna
betraktas som otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen
(1975:1418). Vid övertramp kan Konsumentverket ingripa. Om frivillig
rättelse inte uppnås kan Konsumentombudsmannen utfärda ett förbuds-
föreläggande eller föra talan mot företaget i Marknadsdomstolen.
I bilaga 2 till EES-avtalets protokoll 47 förbinder sig Sverige att delta i
ett samarbete mellan de myndigheter som svarar för vinkontrollen i de
skilda EES-länderna. Inom EU-ländema sköts kvalitetskontrollen av
alkoholdrycker genom offentliga laboratorier som är anslutna till Euro-
pean Office for Wine, Alcohol and Spirit Drinks. Ursprungslandet
garanterar genom denna kontroll varans kvalitet och redlighet, vilket
bl.a. innebär att man garanterar att det inte förekommer falsk ur-
11
sprungsbeteckning att varan inte är utspädd, att det inte finns skadliga Prop. 1993/94:136
tillsatser, osv.
I Sverige regleras frågor om kvalitetskontroll av alkoholdrycker i livs-
medelslagen (1971:511). Statens livsmedelsverk utövar den centrala till-
synen över efterlevnaden av lagen och har rätt att utfärda föreskrifter.
Länsstyrelsen utövar tillsynen inom länet medan den lokala tillsynen
inom varje kommun utövas av kommunens miljö- och hälsoskydds-
nämnd.
Livsmedelsverket har bl.a. ansvar för kvalitetskontroll och tillsyn av
sprittillverkningen vid landets enda lantbruksbränneri för konsumtions-
sprit och den hantering av alkoholdrycker som V&S bedriver (t.ex.
tappning och annan bearbetning av vin) vid fyra anläggningar i landet.
Driftkontrollen sker dock i huvudsak av bolaget självt inom ramen för
de egenkontrollprogram och krav på kvalitetssäkring som Livsmedels-
verket fastställt.
Kvalitetskontroll av vintillverkningen i Sverige ligger i första hand på
den kommun där tillverkning sker. För närvarande finns vintillverkning
vid tre tillverkningsställen i landet.
Vid tillverkning av öl och starköl handhas också kontrollen av kom-
munerna, med undantag av vissa större bryggerier där Livsmedelsverket
har övertagit tillsynsansvaret.
Skattskyldig enligt lagen (1977:306) om dryckesskatt (LDS) i fråga om
spritdrycker och vin är V&S. I fråga om starköl och öl är den skattskyl-
dig som inom landet yrkesmässigt tillverkar dryckerna. V&S är dock
skattskyldigt för importerat starköl. Skattskyldiga skall vara registrerade
hos Riksskatteverket (RSV). Om verksamheten är av större omfattning
eller om det finns särskilda skäl kan även importörer, som yrkesmässigt
för in skattepliktiga maltdrycker till landet för försäljning till återförsäl-
jare, registreras hos RSV som skattskyldiga.
Enligt LDS inträder skattskyldigheten för spritdrycker och vin när
V&S levererar dryckerna till Systembolaget AB. Skattskyldigheten för
starköl och öl inträder när dryckerna levereras till butik, restaurang
eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid avregistre-
ring, finns i lager.
Vid införsel till landet av skattepliktig dryck av annan än registrerad
skattskyldig skall dryckesskatt betalas till tullmyndigheten och då tilläm-
pas bl.a. tullagen (1987:1065). Dock kan Generaltullstyrelsen utfärda
s.k. hemtagningsbevis som ger rätt att ta hem varorna och i efterhand
betala skatt och andra eventuella tullavgifter. Innan ett hemtagningsbevis
utfärdas sker en prövning. EES-avtalets ikraftträdande medför inga för-
ändringar i dessa hänseenden.
RSV:s uppbörd av dryckesskatt för kalenderåret 1992 uppgick för
spritdrycker till 5 985 miljoner kronor, för vin till 2 987 miljoner kro-
nor samt för starköl och öl till 2 627 miljoner kronor. Tullens skatte-
uppbörd på öl uppgick till 278 miljoner kronor. Sammanlagt innebär det
12
skatteinkomster på 12 miljarder kronor. Endast en skattskyldig fanns för
vin- och spritdrycker (V&S) medan antalet skattskyldiga för maltdryck-
er uppgick till 33.
Vid ett medlemskap i EU skall som en följd av den fria marknaden i
princip alla gränsformaliteter upphöra avseende transporter av varor
över de inre gränserna. På den indirekta beskattningens område har
utarbetats nya system för att hantera beskattningen av varor som förs
mellan olika EU-länder med i huvudsak bibehållande av principen om
att beskattningen skall tillfalla det land där varan konsumeras och med
bibehållande av en kontroll av att olika varor inte orättmättigt undgår
beskattning. Vad gäller import för eget bruk gäller dock det motsatta,
dvs. att varorna beskattas i inköpslandet.
För beskattningen av varor som transporteras över de inre gränserna
gäller inom EU två olika system för mervärdesskatt och för punktskat-
ter. Systemen är reglerade i ett antal direktiv. Samtliga medlemsländer
måste använda sig av dessa system. Något utrymme för att konstruera
ett helt eget nationellt system finns således inte.
På mervärdesskattesidan gäller nu ett system som kan betecknas som
en övergångsordning. Ordningen skall gälla fram till den 31 december
1996. Denna ordning är i princip densamma som gäller i Sverige i dag
med undantag för att beskattningen inom EU inte är kopplad till själva
gränsöverskridandet. För kontrollen av förfarandet har inrättats ett krav
på att köparen för säljaren skall ange sitt registreringsnummer som mer-
värdesskatteskyldig och att detta nummer skall kunna kontrolleras av
säljaren via den nationella skattemyndigheten genom ett särskilt datasys-
tem.
På punktskatteområdet finns inte någon övergångsordning. De regler
som nu tillämpas inom EU är avsedda att vara den slutliga ordningen.
Grundstommen i systemet är att punktskatter skall utgå bl.a. på alko-
hol i enlighet med särskilda direktiv. Sådana varor på vilka punktskatter
skall utgå skall kunna framställas och lagras i obeskattat skick i särskil-
da auktoriserade skatteupplag. Varorna skall kunna transporteras i
obeskattat skick mellan sådana lager, även när lagren finns i olika med-
lemsländer. Viss dokumentation skall då medfölja varorna. Beskattning
skall ske när varorna frigörs för konsumtion.
Hur det svenska systemet för beskattning av EU-intem gränsöverskri-
dande handel skall utformas utreds för närvarande av Utredningen (Fi
1991:09) om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna.
Regler om alkoholhanteringen inom industrin, hälso- och sjukvården,
undervisnings- och forskningsverksamheten finns i lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA). Med
teknisk sprit enligt LFTA förstås sprit som är avsedd att användas för
tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ända-
mål. Vad som sägs i LFTA om teknisk sprit gäller också spritdrycker,
vin och starköl avsedda för nämnda ändamål.
Prop. 1993/94:136
13
Import, försäljning och inköp inom landet av teknisk sprit kräver till-
stånd, medan tillståndskravet beträffande alkoholhaltiga preparat innebär
att dessa inte får importeras och säljas inom landet utan att först ha
blivit godkända. Beträffande både teknisk sprit och alkoholpreparat,
som inte är avsedda för förtäring, gäller att de i princip måste vara
denaturerade.
Handeln med teknisk sprit kännetecknas av att antalet försäljare (parti-
handlare) är förhållandevis litet (sex stycken) och att all försäljning,
vare sig den sker till storförbrukare inom industrin eller till mindre
förbrukare såsom laboratorier och dylikt, noga kontrolleras genom
framför allt den rapportering som verkställs av försäljarna. Som huvud-
princip gäller att tillstånd till införsel och försäljning endast meddelas
företag som yrkesmässigt sysslar med grossistförsäljning av tekniska
alkoholprodukter och liknande. Företag som i sin rörelse har behov av
teknisk sprit för t.ex. framställning av någon annan produkt tillåts inte
att själva importera spriten utan är hänvisade att köpa via grossisterna.
För att missbruksrisken skall begränsas ytterligare gäller att samtliga
köpare av teknisk sprit måste ha tillstånd generellt eller i varje särskilt
fall. Tillstånden grundas på en behovsbedömning. Vid själva inköpet
måste tillståndet företes hos försäljaren, som gör en anteckning om
inköpet och senare inrapporterar försäljningen till tillsynsmyndigheten
som därigenom i efterhand får en kontroll av att tillståndet inte över-
skridits.
Tillståndsgivning, tillsynsverksamhet och annan prövning enligt LFTA
sköts av Läkemedelsverket. Verkets tillsynsverksamhet bygger huvud-
sakligen på kontroll av den rapportering om försäljningen av teknisk
sprit som görs av försäljarna. Dessutom görs stickprovsvisa inspektioner
av såväl säljare som köpare av teknisk sprit.
Prop. 1993/94:136
Det är allmänt känt att överkonsumtion av alkohol för med sig omfat-
tande sociala, medicinska och samhällsekonomiska problem. Alkohol-
missbruk medverkar till social utslagning, problem på arbetsmarknaden
och i familjen. Missbruk har också en stark koppling till våld och andra
former av brott och ligger bakom en lång rad olyckor och sjukdomar
samt orsakar en alltför tidig död. En vanlig uppskattning är att ca
300 000 svenskar har en så hög alkoholkonsumtion att det påverkar
deras arbete, familjeliv och hälsa. Den totala alkoholrelaterade dödlig-
heten ligger i storleksordningen 6 000 personer om året. Detta är an-
ledning till att Sverige sedan lång tid tillbaka för en restriktiv alkoholpo-
litik.
Samtidigt sker omfattande omvärldsförändringar. EES-avtalet och
EU-medlemskap innebär att Sverige kommer närmare övriga Europa
och därmed länder med en mindre restriktiv alkoholpolitik och med
andra dryckesmönster och attityder till alkohol. Sett i ett längre tids-
perspektiv kan det finnas risk för att våra höga svenska alkoholpriser på
14
grund av marknadsanpassning och slopad gränskontroll kommer att på-
verkas nedåt. Det betyder att vi på lite längre sikt måste hitta alternativa
strategier för att motverka effekterna av en försvagad prispolitik. Risken
är annars att konsumtionen kommer att öka kraftigt.
Bl.a. mot den här bakgrunden har regeringen tillsatt den alkoholpo-
litiska kommissionen, som har som sin främsta uppgift att ta fram en
strategi för att minska den totala alkoholkonsumtionen och begränsa
alkoholens skadeverkningar. Det gäller därvid bl.a. förslag till hur det
opinionsbildande och attitydpåverkande arbetet inom alkoholområdet kan
förstärkas. Kommissionen kommer under våren 1994 att presentera sina
förslag för regeringen.
EES-avtalet har trätt ikraft. I enlighet med EES-lagens 2 — 4 §§ skall
vissa angivna bestämmelser i avtalet gälla som svensk lag. I EES-lagens
5 § anges vidare regler om lagval.
Inom ramen för medlemskapsförhandlingama mellan Sverige och EU
har en skriftväxling ägt rum mellan kommissionen och den svenska
regeringen. Kommissionen har i skriftväxlingen erinrat om import-, ex-
port-, tillverknings- och partihandelsmonopolens oförenlighet med EG:s
bestämmelser om monopol. Kommissionen utgår ifrån att Sverige kom-
mer att avskaffa dessa.
Kommissionen ser vidare, mot bakgrund av gällande regler, ingen
anledning att på eget initiativ vidta några åtgärder mot ett upprätthållan-
de av detaljhandelsmonopolet.
Regeringen anser mot denna bakgrund inte att Alkoholpolitiska kom-
missionens slutbetänkande på detta område och remissbehandlingen
därav kan avvaktas. Med denna proposition framlägger regeringen för
riksdagens godkännande riktlinjer för det fortsatta arbetet som föranleds
av EES-avtalet och skriftväxlingen mellan den svenska regeringen och
EG-kommissionen. Regeringen har erfarit att de förslag som här fram-
läggs är väl förenliga med de överväganden och förslag som Alkoholpo-
litiska kommissionen inom kort avser att redovisa.
Avvecklingen av import-, export-, partihandels- och tillverknings-
monopolen innebär att V&S:s monopol och Systembolaget AB:s parti-
handelsmonopol gentemot serveringsställen inte kan behållas. Däremot
bibehålls Systembolagets detaljhandelsmonopol. Ur alkoholpolitisk
synvinkel är detaljhandelsmonopolet klart viktigast eftersom det bidrar
till att begränsa alkoholens tillgänglighet. Ett tillstånds- och tillsynssys-
tem när det gäller import, export, tillverkning och partihandel av alko-
holdrycker bör kunna godtas från alkoholpolitisk synpunkt. På så sätt
undviks också en sammanblandning av V&S:s nuvarande importmono-
pol och dess producentintressen. Det har ifrågasatts om V&S som ett
bolag med ensamrätt på produktion och export samtidigt kan agera
icke-diskriminerande som ensam importör och partihandlare gentemot
utländska producenter.
Med tanke på den integrationsprocess som pågår i Europa och det
intensifierade sociala och kulturella utbyte som kan förväntas behövs
framöver en kraftfull mobilisering på alkoholområdet för att ytterligare
begränsa den totala alkoholkonsumtionen, tränga tillbaka missbruket och
Prop. 1993/94:136
15
motverka alkoholskadorna. Informations- och opinionsbildande insatser
behövs för att öka kunskapen om alkoholens skadeverkningar. Det är
också angeläget med förstärkta utbildningsinsatser för olika yrkeskatego-
rier vad gäller alkohol, dess skadeverkningar och det alkoholpolitiska
regelsystemet.
Kommuner och landsting bör uppmuntras att ta fram alkoholpolitiska
handlingsprogram. Det gäller här inte minst att intensifiera arbetet med
tidig upptäckt av riskkonsumtion och utveckling av adekvata behand-
lingsåtgärder. Antalet lokala folkhälsoprojekt inom arbetslivet bör kunna
bli mångdubbelt fler än i dag.
Dessutom behövs förstärkta insatser när det gäller olika riskgrupper
och risksituationer. Ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom
gravida kvinnor. Frågan hur missbrukares barn och anhöriga kan få ett
bättre stöd är också av stor betydelse. Alkoholen och trafiken är ex-
empel på områden där det behövs intensifierade insatser. Detta är bara
några exempel på frågor som regeringen avser att återkomma till när
Alkoholpolitiska kommissionen slutfört sitt arbete. Regeringen lämnar
därför inte nu några förslag till åtgärder inom nämnda områden. Av-
sikten är att till riksdagen återkomma med förslag till ett samlat alkohol-
politiskt program.
Mot bakgrund av de principer som framgår av skriftväxlingen mellan
regeringen och EG-kommissionen krävs dock relativt omgående föränd-
ringar på de punkter som berörs av skriftväxlingen. I det följande läm-
nas förslag till riktlinjer för ett nytt tillstånds- och tillsynssystem när det
gäller import, export, tillverkning av och partihandel med alkoholdryck-
er.
Regeringen avser att under hösten återkomma till riksdagen med för-
slag till lagstiftning inom området. I detta sammanhang kommer även
förslag till ändrade serveringsbestämmelser att framläggas.
Prop. 1993/94:136
Regeringens förslag: Ett nytt system för tillstånd, kontroll och
tillsyn inom alkoholområdet skall införas. Det nya systemet innebär
att import-, export-, tillverknings-, och partihandelsmonopolen av-
skaffas och ersätts med ett alkoholpolitiskt motiverat tillståndssys-
tem. En ny myndighet för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn
inrättas. Dess beslut skall kunna överklagas till domstol. Regeringen
kommer att närmare utforma förslag till lagar och övriga regler för
det nya tillståndssystemet och inrättandet av den nya myndigheten.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med dessa förslag
under hösten 1994.
16
Skälen för regeringens förslag: Det övergripande målet att minska
den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ligger fast. Sverige har, i
likhet med alla övriga WHO-medlemsstater i Europa, anslutit sig till
WHO:s europeiska handlingsprogram för att minska alkoholens skade-
verkningar. Programmet rekommenderar länderna att utveckla en allsi-
dig alkoholpolitik med åtgärder inriktade såväl på hela befolkningen
som på speciella riskgrupper. Kraftfulla åtgärder krävs framöver inom
alkoholområdet. Mot bakgrund av att utbytet med övriga Europa kan
förväntas öka måste nya strategier utvecklas för att den alkoholpoliska
målsättningen skall uppnås.
EES-avtalet innebär att det inte får finnas statliga handelsmonopol
som är diskriminerande. I första hand berör detta monopol som hindrar
varors fria rörlighet mellan länder i det europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet.
Till följd av EES-avtalet, svenska regeringens skriftväxling med EG-
kommissionen och den pågående marknadsintegrationen bör enligt rege-
ringens uppfattning import-, export-, tillverknings- och partihandels-
monopolen avvecklas. Regeringen föreslår att ett tillstånds- och till-
synssystem ersätter de avvecklade monopolen.
För att privata vinstintressen inte skall ges fritt spelrum måste sam-
hället även fortsättningsvis ha en omfattande kontroll som effektivt
begränsar alkoholens skadeverkningar. Sociala hänsyn måste fortfarande
vara vägledande vid marknadsföring och försäljning av alkoholdrycker.
Det är också viktigt att handläggningen i tillstånds- och tillsynssystemen
blir enhetlig över hela landet. Antalet ärenden förväntas heller inte bli
så många att det blir rimligt att förlägga tillståndsgivningen lokalt eller
regionalt. Därför bör verksamheten förläggas till en central myndighet.
Folkhälsoinstitutet, som i dag har uppgifter av förebyggande karaktär
inom alkoholområdet, har inga myndighetsuppgifter av tillstånds- och
tillsynskaraktär som det här blir fråga om. Socialstyrelsen har nyligen
omorganiserats i syfte att minska antalet uppgifter av detalj- och rutin-
karaktär, t.ex. tillståndsprövning. En ny tillstånds- och kontrollmyndig-
het bör därför skapas för detta ändamål.
Den nya, från alkoholhanteringen fristående tillstånds- och kontroll-
myndigheten skall tillse att ingen godtycklig behandling sker av olika
ekonomiska aktörer. Tillståndsgivningen skall bygga på objektiva i lag
angivna grunder. Myndighetens beslut skall kunna överklagas till dom-
stol. Därigenom garanteras de olika aktörernas rättssäkerhet och likabe-
handling i enlighet med EES-avtalets bestämmelser.
Som framgått avses här tillståndsgivning vad gäller import, export,
tillverkning och partihandel med sprit, vin och starköl. Avsikten är
däremot inte att den nya myndigheten skall svara för tillstånd till serve-
ring. Beredningsarbetet bedrivs i dessa delar med inrikting på en kom-
munalisering av tillståndsgivningen.
Prop. 1993/94:136
17
Den nya myndigheten skall vara tillståndsmyndighet och tillsammans
med länsstyrelser och kommuner stå för en intensifierad, samlad och
effektiv tillsyn och kontroll av alkoholhanteringen. Myndigheten bör
också stå för en löpande uppföljning och utvärdering inom sitt verksam-
hetsområde. Socialstyrelsens nuvarande uppgifter på området övertas
därmed av den nya myndigheten. Frågan om även prövning av tillstånd
för handel med teknisk sprit och godkännande av alkoholhaltiga preparat
skall handhas av den nya myndigheten bör övervägas under det fortsatta
beredningsarbetet.
Att utöva en aktiv tillsyn på nationell nivå för att garantera att all
försäljning av alkohol sker ansvarsfullt och att lagar och bestämmelser
på alkoholområdet efterlevs avses bli den nya myndighetens primära
uppgift. Den framtida kontrollen och tillsynen måste vara effektiv och
anpassad till de nya förutsättningarna inom alkoholområdet för att för-
hindra att försäljning av alkohol sker utan tillstånd.
När flera företag kommer att uppträda som importörer och partihand-
lare för alkoholdrycker förändras förutsättningarna på den svenska
marknaden. Det finns därför skäl att även överväga eventuella föränd-
ringar av marknadsföringsreglema för alkoholdrycker utifrån den nya
myndighetens uppgifter.
Frågan om den nya myndighetens samlade ansvar för den centrala
tillsynen inom alkoholområdet bör beredas ytterligare, t.ex. frågan om
hur den centrala tillsynen av restauranger med tillstånd att servera alko-
holdrycker bättre skall kunna möta den nya situationen med en avmono-
poliserad partihandel.
Den nya myndigheten skall också förstärka informations- och utbild-
ningsinsatserna om hur det alkoholpolitiska regelsystemet skall tilläm-
pas. Insatserna skall främst rikta sig till olika yrkeskategorier verksam-
ma inom alkoholområdet, t.ex. partihandlare, restauranganställda och
personal vid tillsynsmyndigheterna. Ett handlingsprogram för informa-
tion och utbildning bör utarbetas i samråd med Folkhälsoinstitutet.
Det är väsentligt att den löpande alkoholstatistiken ger en god bild av
alkoholförsäljningens omfattning och förändringar av denna. Det gäller
både detaljhandels- och restaurangförsäljningen av alkoholdrycker.
Alkoholstatistiken utgör en viktig del av den kunskapsmässiga basen för
alkoholpolitiken. Riktlinjer för den framtida statistikförsörjningen inom
de områden som faller under den nya myndighetens ansvarsområde bör
utarbetas under den fortsatta beredningen.
Den nya myndigheten skall, tillsammans med Folkhälsoinstitutet och
andra berörda myndigheter, ha till uppgift att säkerställa de alkoholpo-
litiska målen. Den bör således ta över Socialstyrelsens tillstånds- och
tillsynsuppgifter inom alkoholhanteringen. Som följd härav bör frågan
om den framtida fördelningen av uppgifter mellan den nya myndighe-
ten, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Konkurrensverket, Konsument-
verket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna att beredas
ytterligare. I det sammanhanget bör särskilt gränsdragningen och an-
Prop. 1993/94:136
18
svarsfördelningen mellan den nya myndigheten och Folkhälsoinstitutet Prop. 1993/94:136
uppmärksammas.
För all yrkesmässig import, export, partihandel och tillverkning av
alkoholdrycker bör ett tillståndssystem införas. Enligt regeringens be-
dömning är det lämpligt att även starkölet inordnas i detta system.
Tillstånd för import, export, tillverkning och partihandel skall kunna fås
av de aktörer som uppfyller de uppställda kriterierna.
Systembolaget kan dock ej få import-, export-, eller tillverkningstill-
stånd. För att garantera detalj handelsmonopolets opartiskhet får inga
länkar finnas mellan detaljhandelsmonopolet och egen tillverkning,
import och export. Systembolagets verksamhet skall även framdeles
koncentreras till den alkoholpolitiskt betingade kärnverksamheten, dvs
försäljning över disk. Bolaget bör dock inte förhindras att söka tillstånd
att bedriva viss partihandel genom att sälja varor vidare till restaurang-
er.
Eftersom tillstånd i framtiden kommer att ges på basis av objektiva
kriterier kan inte någon begränsning av antalet tillstånd införas. Mot
denna bakgrund är det svårt att i nuläget bedöma antalet ansökningar
och den geografiska spridningen av framtida importörer och partihand-
lare.
I enlighet med vad som har kommit till uttryck i regeringens skriftväx-
ling med EG-kommissionen skall tillståndsprövning inom alkoholom-
rådet baseras på objektiva, tydliga och i lag, förordning eller föreskrif-
ter fastställda kriterier. Om dessa krav uppfylls står det Sverige fritt att
utforma och införa de kriterier som krävs för att uppnå de alkoholpo-
litiska målen. Inom dessa ramar kan med andra ord kriterier utformas
så att den svenska restriktiva alkoholpolitiken inte äventyras. Det nya
tillståndssystemet skall både tillgodose våra alkoholpolitiska krav och
vara i enlighet med EES-avtalets krav på icke-diskriminering och
objektivitet.
En likartad behandling av tillståndssökande måste eftersträvas. Ekono-
misk skötsamhet, god vandel och god kännedom om de regler som
gäller för svensk alkoholhantering bör vara grundläggande kriterier för
att någon skall kunna få tillstånd. I den fortsatta beredningen avses
kriterier att bli formulerade i enlighet med riktlinjerna i denna proposi-
tion.
Som tidigare nämnts avses den nya myndigheten bli central tillsynsmyn-
dighet inom alkoholområdet och får således ansvar för tillsynen över det
nya regelverkets tillämpning. Regional tillsyn bör utövas av länsstyrel-
19
serna, som har tillgång till uppgifter från olika myndighetsregister. Prop. 1993/94:136
Lokal tillsyn utövas av kommunerna och länsstyrelserna. Det gäller
främst servering men eventuellt också delar av partihandelsverksam-
heten.
Den nya myndigheten bör ha möjlighet att vidta sanktioner mot de
tillståndshavare som bryter mot gällande regler.
Skattesystemet ger vissa möjligheter att kontrollera den mängd alko-
holdrycker som är i omlopp på den inhemska marknaden. Därutöver
föreslås att alla ekonomiska aktörer inom alkoholområdet skall åläggas
att lämna uppgifter om tillverkning och försäljning till den nya myndig-
heten, som får i uppgift att följa utvecklingen inom alla led i alkohol-
hanteringen. Genom ett heltäckande informationssystem bör den nya
myndigheten ha möjlighet till effektiv tillsyn och kontroll.
Den faktiska särställning vid kvalitetssäkring och kontroll som V&S
har i dag är motiverad av dess roll som statligt bolag i monopolställ-
ning. Denna särställning bör bolaget inte ha kvar när dess monopol-
ställning upphör. Livsmedelsverket har inom ramen för livsmedelslagen
ansvar för kontroll och tillsyn över alla alkoholdrycker vad gäller varor-
nas kvalitet och redlighet.
I det försatta beredningsarbetet avses förslag till en heltäckande till-
syns- och kontrollstruktur bli utarbetade på grundval av de här angivna
uppdragna linjerna.
Regeringens förslag: Verksamheten vid den nya myndigheten skall
finansieras genom ett avgiftssystem som utgår från principen om full
kostnadstäckning. Avgifterna skall bestämmas genom en schablon-
mässig beräkning av kostnaderna för handläggningen av de olika
tillståndsärenden som kan komma ifråga samt efterföljande tillsyn
och kontroll av verksamheten. En del av avgiften tas ut som ansök-
ningsavgift.
Skälen för regeringens förslag: Verksamheten vid den nya myndig-
heten bör finansieras genom avgifter som tas ut för de tjänster som
myndigheten tillhandahåller. Avgifterna bör täcka myndighetens kost-
nader för de arbetsinsatser som krävs för att utreda och bedöma de
verksamheter för vilka tillstånd söks, dvs. tillverkning av alkoholdryck-
er, tillstånd att exportera eller importera alkoholdrycker eller tillstånd
att bedriva partihandel.
I principen om full kostnadstäckning ligger också att en avgift inte får
överstiga myndighetens kostnader för verksamheten i fråga. Vid beräk-
ningen bör hänsyn tas dels till den arbetsinsats som krävs för prövning
av en tillståndsansökan, dels till vilka resurser tillsynen och kontrollen
kan komma att kräva. Avgifterna bör kunna grundas på schablonmässi-
20
ga beräkningar.
Den del av avgiften som avser tillståndsprövning bör tas ut som s.k.
ansökningsavgift. Betalning av avgiften bör utgöra en förutsättning för
ärendets prövning. Oavsett vilket resultat ansökan leder till bör ansök-
ningsavgiften tas ut. Utgången av prövningen har knappast någon be-
tydelse för kostnaden. En ansökan som avslås drar som regel lika stor
handläggningskostnad som ett bifallsbeslut.
Förslag till konstruktion av avgiftssystem och avgiftsberäkning bör tas
fram under den fortsatta beredningen i samarbete med Riksrevisionsver-
ket. I sammanhanget bör övervägas i vilken mån de avgiftssystem som
finns inom Läkemedelsverkets ansvarområde kan användas som modell
för avgifter inom den nya myndighetens ansvarsområde.
Prop. 1993/94:136
Regeringens bedömning: I och med att ett nytt tillståndssystem in-
förs fråntas V&S sina monopol på import, export, tillverkning och
partihandel med alkoholdrycker enligt LHD och LTD. Det lagstad-
gade avtalet mellan staten och V&S måste sägas upp eller omför-
handlas. V&S blir därefter ett av flera konkurrerande företag på
marknaden.
Vin & Sprit AB är det bolag som enligt LHD och LTD givits ensamrätt
till
- tillverkning av spritdrycker,
- import av alkoholdrycker (med vissa undantag),
- export av spritdrycker och utländskt vin,
- partihandel med spritdrycker, vin och utländskt starköl (med undan-
tag för Systembolagets försäljning till restauranger och svenska stark-
ölstillverkares försäljning till Systembolaget, till restauranger, till
annan tillverkare samt för export).
LHD föreskriver att bolagets verksamhet regleras i ett avtal mellan
staten och bolaget. Avtalet ändrades senast i mars 1992 i syfte att möj-
liggöra för V&S att organisera verksamheter i helägda dotterföretag,
möjliggöra för bolagets styrelse att besluta om utdelningspolitik samt att
i övrigt förenkla avtalet, stryka föreskrifter om särskilda avsättnings-
möjligheter m.m.
Enligt avtalet, som stödjer sig på 16 § LHD, är bolagets verksam-
hetsområde att "tillverka, förädla eller på annat sätt bereda spritdrycker,
vin, starköl och alkoholfria drycker, att driva partihandel med, importe-
ra och exportera nyss nämnda varor samt att driva sådan rörelse som
har samband med detta". Vidare sägs att verksamheter som enligt lag
endast får drivas av V&S skall drivas i egen regi eller genom helägda
dotterbolag. Föreskrifter om särskild kontroll skall enligt avtalet gälla
21
enligt bestämmelser i bolagsordningen. I avtalet trycks vidare särskilt på Prop. 1993/94:136
vikten av uppföljning och förbättring av produktiviteten "för att inte
riskera att frånvaron av konkurrens på vissa marknader skall leda till
omotiverade fördyringar av verksamheterna".
Avtalet gäller tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid. I
samband med ändringarna i avtalet år 1992 fattades även beslut om
vissa ändringar i bolagets bolagsordning. I bolagsordningen inskränks,
i förhållande till avtalet, bolagets verksamhetsområde vad avser till-
verkning av starköl. Särskilda bestämmelser om utseende av revisorer
och riksdagsledamöters rätt att närvara vid bolagsstämma är införda.
V&S kommer med ovan presenterade förslag att förlora sina monopol
på import, partihandel, tillverkning och export av alkoholhaltiga drycker
enligt LHD och LTD. Det lagstadgade avtalet mellan staten och V&S
måste sägas upp eller omförhandlas. V&S blir därefter ett av flera
konkurrerande företag på marknaden för dessa delar av alkoholhan-
teringen.
De föreslagna åtgärderna medför stora förändringar för V&S. Rege-
ringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i fråga om den
framtida utvecklingen för V&S Vin & Sprit AB.
22
ALKOHOLPOLITISKA
KOMMISSIONEN Dnr 43/93
Prop. 1993/94:136
Bilaga 1
1993-12-16
Till
Regeringen
(Socialdepartementet)
Regeringen har i proposition 1992/93:253 föreslagit vissa ändringar i lagen om
handel med drycker i fråga om import av och partihandel med starköl. Riks-
dagen har genom beslut 1993-12-08 avslagit propositionen och samtidigt uttalat
att regeringen bör återkomma med nytt förslag sedan Alkoholpolitiska kommis-
sionen slutfört sitt arbete.
Kommissionen kommer att under första kvartalet 1994 redovisa sitt huvud-
betänkande samt ett flertal delbetänkanden. I dessa redovisas dels en utvärde-
ring av alkoholpolitiken och förslag till en ny framtida alkoholpolitisk strategi,
dels bl.a. en granskning av regelsystemet inom EU och enligt EES-avtalet och
en genomgång av svensk alkohollagstiftning ur ett sådant perspektiv.
Förhandlingarna om ett medlemskap i EU är ännu inte slutförda. Kommissionen
har därför inte slutligt utformat sina överväganden rörande behovet av revide-
ringar av svensk lagstiftning vid ett svenskt medlemskap i EU. Däremot är det
nu ett faktum att EES-avtalet kommer att gälla fr.o.m. 1 januari 1994 och att
flera rättsregler enligt detta avtals regelsystem fr.o.m. samma dag blir giltiga
också i Sverige. Med hänsyn härtill finner kommissionen det angeläget att riks-
dagen snabbt ånyo föreläggs förslag till nya regler rörande import av och parti-
handel med starköl. Den tidigare propositionen kan utgöra en grund för ett
sådant förslag. I beredningsarbetet bör också ingå under riksdagsbehandlingen
aktualiserade alternativa förslag, t.ex. rörande dotterbolag för partihandel, till-
stånd, skatteuppbörd och distribution. Därvid bör även hänsyn tas till vad
kommissionen har framfört när det gäller starkölsförsäljning till dem som har
tillfälliga serveringstillstånd.
Sedan medlemskapsförhandlingama slutförts kan ytterligare förändringar av
lagen om handel med drycker samt av annan alkohollagstiftning bli aktuella.
Sådana förändringar kan då också eventuellt medföra nya justeringar av de regler
som nu föreslås förändrade. Det vore självfallet bättre om alla lagändringar
kunde ske i ett sammanhang och insatta i ett bredare alkoholpolitiskt perspektiv.
23
Prop. 1993/94:136
Bilaga 1
Det är emellertid nödvändigt att snarast förändra villkoren för import av och
partihandel med starköl så det inte kan hävdas att utländska bryggerier är diskri-
minerade i förhållande till svenska. Härigenom kan lagregler och lagtillämpning
få en utformning som är förenlig såväl med EES-avtalet som med svensk alko-
holpolitisk grundsyn.
För Alkoholpolitiska kommissionen
24
HLA.NS VAN DEN BROEK
MEMBER OF THE COMMISSION
OF THE EUROPEAN COMMUNITIES
Prop. 1993/94:136
Bilaga 2
1040 BRUSSELS
RUE DE LA LOI 200
Dear Mr Dinkelspiel,
As a result of the exploratory contacts which have taken place between Sweden and
Commission services, the Commission assumes that Sweden will abolish the exclusive import,
export, Wholesale and production rights for its respective alcohol monopolies, including the
Wholesale function to bars and restaurants. It is the Commission's opinion that this is indeed
necessary in order to bring Swedish legislation in line with Community acquis.
In relation to the Swedish Retail Monopoly, the Commission considers that any discriminatory
effects between national products and products imported from EC Member States must be
eliminated. Without prejudice to future jurisprudence of the Court of Justice and the
Commission's röle as guardian of the Treaty on European Union, the Commission does not
see any reason to proceed on its own initiative, either now or after the Swedish accession to
the Union, against the maintenance of the retail monopoly on the basis of the current acquis.
I take the opportunity to recall that Sweden has already committed itself to apply the
Community acquis conceming monopolies under the provisions of the EEA Agreement. The
Commission therefore considers that the above elements are applicable as from the entry into
force of the EEA Agreement.
Expert discussions with the responsible Commission services should take place as soon as
possible, and in any case before the entry into force of the EEA Agreement, in order to
identify the elements necessary to ensure that the retail monopoly will function in a non-
discriminatory way.
In order to ensure that the practices of the retail monopoly conform to the Community acquis,
it is of paramount importance that the European Commission will be involved in close and
regular monitoring.
I would be grateful if you could inform me whether Sweden agrees with the Commission's
views.
H.E. Mr U. Dinkelspiel,
Minister for European Affairs,
Stockholm.
25
Ministry for Foreign Affairs
Minister for European Affairs
and Foreign Trade
Prop. 1993/94:136
Bilaga 2
21 december 1993
Mr Hans van den Broek
Member of the European Commission
Brussels
Dear Mr van den Broek
I hereby wish to confirm that the Swedish Government
is in agreement with the principles outlined in your
letter of 20 December 1993 regarding the Swedish
alcohol monopolies.
26
EUROPEAN COMMISSION
T ASK FORCE ENLARGEMENT
Prop. 1993/94:136
Bilaga 3
Brussels, 22 December 1993
HB D(93)
MEETING WITH SWEDEN
ON ALCOHOL MONOPOLY
21 December 1993
I. Introduction
Following the exchange of letters between Commissioner van den Broek and Minister
Dinkelspiel (attached), the purpose of the meeting was to set out and agree on the
principles to ensure that the Swedish retail monopoly will function in a non-
discriminatory way, as stipulated in Commissioner van den Broek’s letter. The meeting
was chaired by A. OLANDER from the Swedish and M. JORNA from the Commission
side.
The Swedish side confirmed their acceptance of the principles outlined in Commissioner
van den Broek’s letter. Their chairman gave an overview of the new measures Sweden
will introduce shortly to comply with these principles. An aide memoire, prepared by
the Swedish Ministry of Health and Social Affairs was handed out (attached).
II. Elements necessary to ensure non-discrimination
At the outset, the chairman from the Commission side made clear what non-
discrimination entails: 1) objective rules regarding the purchase and sales of alcoholic
beverages; 2) which will be applied equally to every Community Citizen and Community
product and 3) which are transparent. The latter point means that these rules must be
public. The Swedish side accepted this interpretation and agreed to go through a non-
exhaustive list of points on how the Commission considers this principle of non-
discrimination is to apply in practice.
The chairman of the Swedish side expressed that it is the Swedish position that their retail
monopoly already operates in a non-discriminatory fashion.
1.) Access to profession: Employment at Systembolaget and ownership of bars and
restaurants should be open to any Citizen of the EU’s Member States. The rules regarding
licences to bars and restaurants should be objective (which could be, e.g. one licence per
x inhabitants, no licence in x meters from schools etc.), published, and leave no real
discretionary power for the licensing authority. The refusal of a licence should be
reasoned and subject to an appeals procedure.
Rue de la Loi - 200 B-1049 Brusseh. Belgium Office B28 3-138
Telepbooe: direct line ( +32-2)295 37.33 exchange 299 11.11 Fax: 299 10.43
Telex: COMEU B 21877 . Telegrapbic address COMEUR Brussels
27
Sweden agreed
Prop. 1993/94:136
Bilaga 3
2. ) Choice of products: There should be no direct or hidden preference for national
products.
Sweden agreed,
3. ) Customers should be able to get merchandise originating in other Member States
which are not on sale at Systembolaget in a time as short as possible and under same
conditions and costs as products in Systembolaget’s portofolio.
Sweden agreed. It stressed that if a margin might have to be added, it would strictly
cover the additional cost incurred for freight and necessary handling costs.
4. ) Seiection of products: The product plan should be established in close cooperation
with a panel in which consumers and producers are represented. As an example, the
Economic and Social Committee of the Community was mentioned.
Sweden agreed. and has in fact already envisaged creating such a panel which would act
as an advisory board. The panel suggested by Sweden is acceptable to the Commission
services. The Swedish Delegation added thaj Systembolaget, as a company operating on
economic principles, may have in some exceptional cases to decline requests for products
not normally kept for economic reasons. The Commission side underlined that, as long
as objective criteria are applied, which would not constitute a disguised preferential
treatment for national products, such a refusal would be justified.
5. ) Product promotion: The rules on promotion and publicity should apply equally to
national and other Community products. They should not constitute a hidden preference
for national products. In relation thereto, the Commission drew the attention of the
Swedish side to the judgment of the Court of Justice in combined cases C 1/90 and C
176/90 of 25. 7. 1991 (Publivia).
The Swedish side agreed and stressed that there will be no risk that such discrimination
will take place. Systembolaget, they said, already now intervenes against any apparent
discrimination, it is neutral and its personnel are well-trained.
In order to allow new products to become accepted, the Commission considers that the
customer should be made aware of the fact that new products are available. The Swedish
side agreed. They mentioned in this respect the Wine Journalists Tastings (covering all
alcoholic beverages), one month window displays in Systembolaget shops and the new,
improved version of a newsletter informing the customer of new products. This
newsletter, edited in 300.000 copies, is available in Systembolaget’s outlets. The
Commission side was satisfied with this explanation.
The Commission side pointed out that, were the Swedes to introduce a test sale system,
the time span between request and answer to operators who want to participate should be
as short as possible. Sweden agreed and explained that the actual system will be changed.
Systembolaget will introduce new rules for listing and de-listing, which might make test
sales unnecessary. At the request of the Commission, Sweden agreed that an appeal
procedure be introduced to deal with complaints from operators whose products have
been refused.
28
Prop. 1993/94:136
Bilaga 3
6. ) Prices: The Commission side stressed the importance of applying objective criteria
based on a transparent method. In practice, mark-ups for foreign products would have
to be identical to the mark-ups for comparable national products.
The Swedish side agreed.
7. ) Bottling of alcoholic beverages: The Commission side stressed that such activity
should be open to nationals of Member States under the same conditions as to Swedes
and that such activity could not be reserved for the retail monopoly.
Sweden agreed.
8. ) In order to ensure in practice the close and regular monitoring requested by Mr van
den Broek in his letter, the Commission asked whether Sweden could accept that their
Competition Authority monitors the non-discriminatory functioning of the retail monopoly
on a day to day basis and submits twice a year a report to the Commission.
Sweden agreed.
III. Conclusion
The Commission side stressed that the above list of measures to guarantee the objective
of non-discrimination was not exhaustive but indicative.
It was agreed that the minutes of the meeting^would constitute a guidance for Sweden as
regards the retail monopoly’s obligation to function in a non-discriminatory manner.
Hiltmd BETTENTRUP
Copy: all participants (list attached)
Encl.: Documents on new measures
envisaged by Sweden
29
Prop. 1993/94:136
Bilaga 4
. •*•**.. ■
rr.l -*r ’
EUROPEAN 'COMMISSION
f A3K roncs eoÅKLEMet I
TMOMcariOmcrk
MrAlxestad,
; C . .
•EFjX ^urreillaaoe Anthqnfy,
Rné Mstné-Thérfese 1-3,.-
1040 BcAselk-..
-'Pleascfind attached jäopies Qf an 'exchangeaofletteri. between .Mr.yaa dan Broek ahdj the.
■Swedish'. MimstEf ■fc?Emrp^’d^fl3rrs;:;Mrpinl®Iipiett-;a6re!mng on the principles
’ applicableviA-visthe S W&fisä Ålatfiol .Monapolie^ *A' dm Har exchange of letters exists
with the Éunasii/NGhiSK f&röreigti Trarfé, Mr Sslciainea.'-
T .wrmid'1iTari ibiirawynrn- änenfion to the thirdparaginph.of Mr van den Broeks lottar
•rarfBrrrnv'thkrrnnirn^sinii^-.yiwr'thar ±£se pdaorpies are also-äppEcable uaderitf»
provisions of thérEEA Axrécäeut.'
As to the nos-disen mtnatoty functiboinx of therespective reofl-monopolies, a meeting. .
'tias/taken- plnce •'between. thé Cctnmissioa sétyices.ami. the Swedish and Finnish .
.anihciities.. AH sides have agreed on thé interpretation of this. prindple which willibe,
recorded in. the mimites.of thc,meetin’s; A.cöpy of ;tiie tninmrs'of the meetings will be
forwarded to yoa os sbon as possible.
Yoon fairtlfnlly,
Roa de la toi - 200 B-1043 Brvasria. Ssloium - Offim: 3-2? 1l”«
Talaphana: 40»«Snc {4-32-2:3SCSt 31 aacbanac23S.l1.il . r«c Z3C33.1*
Telex: C0M6U B 21877 . Tdeyapftc tädzsss. COMEUR 8ru6»d»
30
Prop. 1993/94:136
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 januari 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask.
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:136 Riktlinjer för ett nytt till-
ståndssystem för import, export, tillverkning och partihandel med alko-
holdrycker.
31
gotab 45799, Stockholm 1994