Regeringens proposition
1993/94:109
Fotografirättens integration i
upphovsrättslagen

__________________________________________

Regeringen överlämnar denna proposition
till riksdagen.

Stockholm den 2 december 1993

Bengt Westerberg

Reidunn Laurén
(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i huvudsak
följande. Rätten till fotografier skall
regleras i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konst-
närliga verk. Lagen (1960:730) om rätt
till fotografisk bild upphävs.
Fotografiska verk skall i fortsättningen
få samma skyddstid som konstverk, vilket
innebär att skyddet upphör 50 år efter
det år då upphovsmannen avled. För
fotografier som inte uppfyller kravet på
självständighet och originalitet, det
s.k. verkshöjdskravet, skall skyddet
upphöra 50 år efter det år då bilden
togs. Innehållet i skyddet för alla
fotografier utformas i enlighet med vad
som gäller för konstverk. Detta innebär
bl.a. att fotografen får skydd mot att
hans fotografi återges i ändrat skick.
Det innebär också att den s.k.
beställarregeln, dvs. bestämmelsen om att
rätten till ett beställt fotografi
tillkommer beställaren, avskaffas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft
den 1 april 1994.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till
litte-
rära och konstnärliga verk 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt11
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto16
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister 17
3 Ärendet och dess beredning 18
4 Nuvarande lagstiftning 19
5 Integrationen, skyddstiden och
innehållet i skyddet 21
6 Den s.k. beställarregeln 26
7 Användningen av fotografier hos
arkiv och museer 30
8 Visning av fotografier och
konstverk i TV 32
9 Användningen av fotografier inom
rättsvården 33
10 Följdlagstiftning 34
11 Vissa andra frågor 35
12 Ikraftträdande 36
13 Övergångsbestämmelser 36
14 Kostnadsaspekter 38
15 Specialmotivering 38
15.1Förslaget till lag om ändring i
lagen
(1960:729) om upphovsrätt till
litte-
rära och konstnärliga verk 38
15.2Förslaget till lag om ändring i
lagen
(1968:430) om mervärdeskatt44
15.3Förslaget till lag om ändring i
lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto47
15.4Förslaget till lag om ändring i
lagen
(1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister 48

Bilaga 1Lagrådsremissens lagförslag49
Bilaga 2Lagrådets yttrande 61
Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde 62
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk,
2. lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt,
3. lag om ändring i lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto,
4. lag om ändring i lagen (1980:612) om
medling i vissa upphovsrättstvister.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till
lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk
dels att 1, 10, 16, 26 b, 26 d, 26 e,
58, 61 och 62 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 49 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Den som skapat Den som har
ett litterärt eller skapat ett
konstnärligt verk litterärt eller
har upphovsrätt konstnärligt verk
till verket, vare har upphovsrätt
sig det utgör till verket oavsett
skönlitterär eller om det är
beskrivande fram- 1. skönlitterär
ställning i skrift eller beskrivande
eller tal, framställning i
datorprogram, skrift eller tal,
musikaliskt eller 2. datorprogram,
sceniskt verk, 3. musikaliskt
filmverk eller eller sceniskt
alster av verk,
bildkonst, 4. filmverk,
byggnadskonst eller 5. fotografiskt
brukskonst eller verk eller något
det har kommit till annat alster av
uttryck på annat bildkonst,
sätt. 6. alster av byg-
gnadskonst eller
brukskonst, eller
7. verk som har
kommit till uttryck
på något annat
sätt.
Till litterära verk hänförs kartor,
samt även andra i teckning eller grafik
eller i plastisk form utförda verk av
beskrivande art.
Vad som i denna lag sägs om
datorprogram skall i tillämpliga delar
gälla även förberedande designmaterial
för datorprogram.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Har ett verk Upphovsrätt till
registrerats såsom ett verk gäller
mönster enligt vad även om verket har
därom är stadgat, registrerats som
må utan hinder mönster.
därav upphovsrätt
till verket göras
gällande. Upphovsrätt
Fotografisk bild gäller inte till
eller kretsmönster kretsmönster för
i halvledarprodukter.
halvledarprodukter Om rätten till
är icke föremål för sådana kretsmönster
upphovsrätt enligt finns särskilda be-
denna lag. Om stämmelser.
rätten till
fotografisk bild
och till sådant
mönster finns
särskilda
bestämmelser.

16 §

De arkiv och De arkiv och
bibliotek som avses bibliotek som avses
i tredje och fjärde i tredje och fjärde
styckena har rätt styckena har rätt
att framställa att framställa
exemplar av verk exemplar av verk,
dock inte datorpro-
gram,
1. för bevarande-, kompletterings-
eller forskningsändamål,
2. för utlämning till lånesökande av
enskilda artiklar eller korta avsnitt
eller av material som av säkerhetsskäl
inte bör utlämnas i original eller
3. för användning i läsapparater.
I de fall som avses i första stycket 2
och 3 får exemplar framställas endast
genom reprografiskt förfarande.
Rätt till exemplarframställning enligt
denna paragraf har
1. de statliga och kommunala arkiv-
myndigheterna,
2. det arkiv som 2. Arkivet för
avses i lagen ljud och bild,
(1978:487) om
pliktexemplar av
skrifter och ljud-
och bildupptag-
ningar,
3. de vetenskapliga bibliotek och
fackbibliotek som drivs av det allmänna
samt
4. folkbiblioteken.
Regeringen får i enskilda fall besluta
att vissa andra arkiv och bibliotek än de
som anges i tredje stycket skall ha rätt
till exemplarframställning enligt denna
paragraf.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 b §

Allmänna handlingar skall oavsett
upphovsrätten tillhandahållas enligt 2
kap. tryckfrihetsförordningen.
Upphovsrätten
till ett fotogra-
fiskt verk hindrar
inte att verket
används i rättsvår-
dens eller den
allmänna
säkerhetens
intresse.

26 d §

De radio- och De radio- och
televisionsföre-tag televisionsföretag
som regeringen i som regeringen i
enskilda fall be- enskilda fall be-
slutar får sända ut slutar får sända ut
utgivna litterära utgivna litterära
och musikaliska och musikaliska
verk, om av- verk samt
talslicens gäller offentliggjorda
enligt 26 i §. konstverk, om av-
talslicens gäller
enligt 26 i §.
Första stycket gäller inte sceniska
verk och inte heller andra verk om
upphovsmannen har förbjudit företaget att
sända ut verket eller det av andra skäl
finns särskild anledning att anta att han
motsätter sig utsändningen. Första
stycket gäller inte sådan vidaresändning
som avses i 26 f §.

26 e §

Ett radio- eller televisionsföretag som
har rätt att sända ut ett verk får ta upp
verket på en anordning genom vilken det
kan återges, om det görs
1. för användning vid egna utsändningar
ett fåtal gånger under begränsad tid,
2. för att säkerställa bevisning om
utsändningens innehåll eller
3. för att en statlig myndighet skall
kunna utöva tillsyn över utsändnings-
verksamheten.
Upptagningar som Upptagningar som
avses i första avses i första
stycket 2 och 3 får stycket 2 och 3 får
användas endast för användas endast för
de ändamål som de ändamål som
anges där. Om anges där. Om
sådana upptagningar sådana upptagningar
har dokumentariskt har dokumentariskt
värde, får de dock värde, får de dock
bevaras i det arkiv bevaras i Arkivet
som avses i lagen för ljud och bild.
(1978:487) om
pliktexemplar av
skrifter och ljud-
och bildupptag-
ningar.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En statlig myndighet som har till
uppgift att utöva tillsyn över reklamen i
ljudradio- och televisionsutsändningar
får återge utsändningar i den omfattning
som motiveras av ändamålet med tillsynen.

49 a §

Den som har
framställt en
fotografisk bild
har uteslutande
rätt att framställa
exemplar av bilden
och göra den
tillgänglig för
allmänheten. Rätten
gäller oavsett om
bilden används i
ursprungligt eller
ändrat skick och
oavsett vilken
teknik som utnytt-
jas.
Med fotografisk
bild avses även en
bild som har fram-
ställts genom ett
förfarande som är
jämförligt med
fotografi.
Rätten enligt
första stycket
gäller till dess
femtio år har
förflutit efter det
år då bilden
framställdes.
Bestämmelserna i
2 § andra och
tredje styckena, 3,
7-9 och 11 §§, 12 §
första stycket, 13,
15, 16, 18-20 och
23 §§, 24 § första
stycket, 25-26 b,
26 d-26 f, 26 i-28,
31-38, 41, 42 och
50-52 §§ skall
tillämpas beträf-
fande bilder som
avses i denna para-
graf. Är en sådan
bild föremål för
upphovsrätt, får
denna rätt också
göras gällande.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 §

Rätt domstol i Rätt domstol i
mål om ljudradio- mål om ljudradio-
eller eller
televisionsutsändning
televisionsutsändning
i strid mot denna i strid mot denna
lag är Stockholms lag är Stockholms
tingsrätt. Detsamma tingsrätt. Detsamma
gäller i mål om gäller i mål om
ersättning som ersättning som
avses i 18 §, 26 a avses i 18 §, 26 a
§ första stycket, § första stycket,
26 i § tredje 26 i § tredje
stycket eller 47 § stycket eller 47 §
och i mål i vilket och i mål i vilket
motsvarande ersätt- motsvarande ersätt-
ning begärs på ning begärs på
grund av en grund av en
hänvisning i 45, hänvisning i 45,
46, 48 eller 49 § 46, 48, 49 eller 49
samt i mål om a § samt i mål om
ersättning för en ersättning för en
sådan sådan vidare-
vidaresändning som sändning som avses
avses i 26 f §. i 26 f §.

61 §

Föreskrifterna i 45, 47 och 48 §§ är
tillämpliga på framförande,
ljudupptagning samt ljudradio- och
televisionsutsändning, som äger rum i
Sverige. Dessutom tillämpas
föreskrifterna i 45 § på framföranden av
den som är svensk medborgare eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige,
föreskrifterna i 47 § på ljudupptagningar
vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige och
föreskrifterna i 48 § på utsändningar av
radio- eller televisionsföretag som har
sitt säte här i landet. Föreskrifterna i
46 § tillämpas på alla ljudupptagningar
och på sådana upptagningar av filmverk
vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige liksom
på sådana upptagningar av filmverk som
äger rum i Sverige.
Vad i 49 § Föreskrifterna i
stadgas är tilläm- 49 § tillämpas på
pligt på arbete, arbeten vars
framställt av framställare är
svensk medborgare svensk medborgare
eller svensk eller svensk
juridisk person juridisk person
eller av den som eller har sin
här har sin vanliga vanliga vistelseort
vistelseort, så ock i Sverige liksom på
eljest på arbete arbeten som först
som först utgivits utgivits i Sverige.
i Sverige. Av föreskrifterna
i 49 a § tilllämpas
hänvisningen till
50 och 51 §§ på
alla fotografiska
bilder och övriga
föreskrifter på
fotografiska bilder
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. vars
framställare är
svensk medborgare
eller har sin
vanliga vistelseort
i Sverige eller
2. som först har
utgivits i Sverige
eller samtidigt i
Sverige och
utomlands eller
3. som har
infogats i en bygg-
nad eller annan
anordning som är
fast förenad med
marken, om
byggnaden eller
anordningen är
belägen i Sverige.
Vid tillämpning
av tredje stycket 2
anses utgivningen
ha skett samtidigt,
om bilden har ut-
givits i Sverige
inom trettio dagar
efter utgivningen
utomlands.

62 §

Regeringen äger, Regeringen får
under förutsättning under förutsättning
av ömsesidighet, av ömsesidighet
meddela meddela
föreskrifter om föreskrifter om
denna lags denna lags
tillämpning med tillämpning med
avseende å annat avseende på andra
land. Föreskrift må länder. Regeringen
ock meddelas om får också meddela
tillämpning av föreskrifter om
lagen på verk, som lagens tillämpning
först utgivits av på verk och
mellanfolklig fotografiska bilder
organisation, samt som först har
på icke utgivet utgivits av en mel-
verk, som dylik lanfolklig organi-
organisation äger sation och på inte
utgiva. utgivna verk och
fotografiska bilder
som en sådan orga-
nisation får ge ut.
_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 april
1994, då lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild skall upphöra att gälla.
2. Med de undantag som anges i
punkterna 3-7 tillämpas de nya
föreskrifterna även på verk och
fotografiska bilder som har kommit till
före ikraftträdandet.
3. Sådana exemplar av en fotografisk
bild som har framställts med stöd av
äldre föreskrifter, får även i
fortsättningen fritt spridas och visas.
De nya föreskrifterna tillämpas inte
heller i övrigt när det gäller åtgärder
som har gjorts eller rättigheter som har
förvärvats före ikraftträdandet.
4. Bestämmelserna om upphovsrättens
giltighetstid i 43 och 44 §§ tillämpas på
fotografiska verk som har kommit till
före ikraftträdandet endast under förut-
sättning att skyddstiden enligt äldre
bestämmelser inte har löpt ut vid
ikraftträdandet.
5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a §
tredje stycket tillämpas på fotografiska
bilder som har kommit till före
ikraftträdandet endast under
förutsättning att skyddstiden enligt
äldre bestämmelser inte har löpt ut vid
ikraftträdandet.
6. Om de nya föreskrifterna i fråga om
en viss fotografisk bild medför en
kortare skyddstid än den som följer av
äldre bestämmelser, skall de äldre
bestämmelserna om skyddstid tillämpas.
7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket
tillämpas inte på kretsmönster som kom
till före den 1 april 1987.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 a och 60 §§
samt punkt 7 av anvisningarna till 8 §
lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Med export förstås enligt denna lag att
vara levereras eller tjänst
tillhandahålls utom landet.
Som export räknas även, om inte annat
följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara inom
landet
1) om direkt utförsel av varan
ombesörjs av speditör eller fraktförare,
2) till utländsk företagare, som hämtar
varan här i landet för direkt utförsel,
om varan är avsedd för verksamhet som
företagaren bedriver i utlandet,
3) i frihamn om varan ej är avsedd att
användas i frihamnen,
4) till fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik eller för bruk eller
omsättning på sådant fartyg eller
luftfartyg,
5) för försäljning i exportbutik enligt
46 § andra stycket tullagen (1987:1065),
6) om varan är personbil eller
motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.
Som export räknas även, om inte annat
följer av anvisningarna,
1) tjänst som avser fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller
flygplats, eller tjänst som avser
utrustning eller annan vara för
användning på sådant fartyg eller
luftfartyg,
2) annan tjänst än uthyrning, om
tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen i
fråga för att därefter utföras ur landet,
3) förmedling av vara eller av tjänst
åt utländsk uppdragsgivare,
4) transport direkt till eller från
utlandet eller förmedling av sådan
transport,
5) transport eller annan tjänst inom
landet som avser importvara eller
exportvara och som speditör eller
fraktförare tillhandahåller utländsk
uppdragsgivare i samband med importen
eller utförseln,
6) lastning, lossning eller annan
tjänst i hamn- eller flygplatsverksamhet
med avseende på vara från eller till
utrikes ort,
7) kontroll eller analys av vara åt
utländsk uppdragsgivare,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8) lagring eller förvaring av vara åt
utländsk uppdragsgivare,
9) annonsering eller annan reklam åt
utländsk uppdragsgivare,
10) tjänst som avser fastighet i annat
land,
11) produktutveckling, projektering,
ritning, konstruktion eller därmed
jämförlig tjänst åt utländsk
uppdragsgivare,
12) upplåtelse 12) upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse
åt utländsk åt utländsk
användare av rätt användare av rätt
till patent, till patent,
nyttjanderätt till nyttjanderätt till
konstruktion eller konstruktion eller
uppfinning, uppfinning, mön-
mönsterrätt, sterrätt,
varumärkesrätt, varumärkesrätt,
rätt som omfattas rätt som omfattas
av lagen (1960:729) av lagen (1960:729)
om upphovsrätt till om upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk konstnärliga verk
eller av lagen samt rätt att
(1960:730) om rätt utnyttja sådana
till fotografisk system och program
bild samt rätt att för automatisk
utnyttja sådana databehandling som
system och program inte är skyddade
för automatisk genom den lagen,
databehandling som
inte är skyddade
genom förstnämnda
lag,
13) automatisk databehandling samt
utarbetande av system eller program för
automatisk databehandling åt utländsk
uppdragsgivare,
14) tillhandahållande av information åt
utländsk uppdragsgivare,
15) skrivtjänst och översättningstjänst
åt utländsk uppdragsgivare,
16) annan tjänst av ekonomisk,
juridisk, administrativ eller därmed
jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare,
17) upplåtelse för trafik av bro eller
tunnel mellan Sverige och annat land.
Även omsättning av vara eller tjänst på
fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
räknas som export. Detsamma gäller
reparation och leverans av vara, när
tillhandahållandet sker åt utländsk
företagare, som ej är skattskyldig, inom
ramen för garantiåtagande som gjort av
denne.
Som export räknas vidare bärgning och
reparation av lastbil, buss eller
släpvagn till sådant fordon eller
leverans av utrustning till sådant
fordon, om fordonet är registrerat eller
hemmahörande i annat land och
tillhandahållandet sker i anslutning till
fordonets användning för yrkesmässig
transport här i landet.
Har skattskyldig levererat vara här i
landet till köpare som är bosatt utom
landet anses leveransen, om ej annat
följer av anvisningarna, ha skett genom
export under förutsättning att säljaren i
sina räkenskaper har antingen ett intyg,
utfärdat av en av skattemyndigheten
godkänd intygsgivare, som visar att
köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid utresa ur landet,
eller handling som visar att
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid inresa i annat
land. Finns särskilda skäl kan
skattemyndigheten medge att leverans som
avses i första meningen anses ha skett
genom export även om där angivna
handlingar inte förekommer.
Leverans av varor till fartyg på linjer
mellan Sverige, Danmark, Finland och
Norge för försäljning från kiosk eller
liknande försäljningsställe ombord räknas
som export enligt andra stycket 3) eller
4) endast då fråga är om spritdrycker,
vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer,
kosmetiska preparat och toalettmedel samt
choklad- och konfektyrvaror.
(Se vidare anvisningarna.)

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas
av importören för följande tjänster
1. reklamtjänst,
2. automatisk databehandling och
utarbetande av system eller program för
automatisk databehandling,
3. tillhandahållande av information,
4. tjänst avseende fastighet i Sverige,
5. skrivtjänst och översättningstjänst,
6. upplåtelse 6. upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse
av rätt till av rätt till pa-
patent, nyttjan- tent, nyttjanderätt
derätt till till konstruktion
konstruktion eller eller uppfinning,
uppfinning, mönsterrätt, var-
mönsterrätt, var- umärkesrätt, rätt
umärkesrätt, rätt som omfattas av
som omfattas av lagen (1960:729) om
lagen (1960: 729) upphovsrätt till
om upphovsrätt till litterära och
litterära och konstnärliga verk
konstnärliga verk samt rätt att
eller av lagen utnyttja sådana
(1960:730) om rätt system eller
till fotografisk program för auto-
bild samt rätt att matisk databe-
utnyttja sådana handling som inte
system eller pro- är skyddade genom
gram för automatisk den lagen,
databehandling som
inte är skyddade
genom lagen om
upphovsrätt till
litterära och
konstnärliga verk,
7. kontroll eller analys av vara,
8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk,
administrativ eller därmed jämförlig art.
Med import av tjänst avses att en
tjänst som skall tillgodogöras inom
landet tillhandahålls eller förmedlas av
en utländsk företagare som inte är
skattskyldig här i landet. Skatteplikten
avser endast tjänst som skulle ha varit
skattepliktig om den tillhandahållits
eller
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förmedlats av någon som är skattskyldig
här i landet.
Skatt enligt denna paragraf skall inte
erläggas
1. av staten eller en kommun,
2. av den som, om tjänsten anskaffats
inom landet, skulle ha haft rätt till
avdrag motsvarande hela den ingående
skatten,
3. om importen inte sker i en
yrkesmässig verksamhet och dess
sammanlagda beskattningsvärde uppgår till
högst 30 000 kronor för beskattningsåret.
Skyldighet att erlägga skatt enligt
denna paragraf medför inte rätt till
avdrag för ingående skatt enligt 17 §.
Avser erlagd skatt import av tjänst som
delvis är hänförlig till skattepliktig
verksamhet, får dock avdrag göras på sätt
som anges i andra stycket tredje meningen
anvisningarna till 17 §.

Anvisningar
till 8 §

7. Undantaget från skatteplikt enligt 8
§ 5 gäller
a) upplåtelse a) upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse
av rättighet som av rättighet som
omfattas av 1, 4 omfattas av 1, 4
eller 5 § lagen eller 5 § lagen
(1960:729) om (1960:729) om
upphovsrätt till upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk, konstnärliga verk,
dock inte såvitt dock inte såvitt
avser reklamalster avser fotografier,
eller system och reklamalster eller
program för auto- system och program
matisk för automatisk
databehandling och databehandling och
inte heller film, inte heller film,
videogram eller videogram eller
annan jämförlig annan jämförlig
upptagning som upptagning som
avser information, avser information,
b) överlåtelse b) överlåtelse
eller import av eller import av så-
sådant alster av dana alster av
bildkonst som avses bildkonst som avses
i 1 § nämnda lag i 1 § nämnda lag
och som ägs av och som ägs av
upphovsmannen eller upphovsmannen eller
dennes dödsbo, dennes dödsbo och
inte utgör
fotografiska verk,
c) en utövande konstnärs framförande av
ett litterärt eller konstnärligt verk
samt rättighet i fråga om ljud- eller
bildupptagning av sådant framförande,
d) konserter samt cirkus-, biograf-,
teater-, opera-, balett- och därmed
jämförliga föreställningar,
e) biblioteksverksamhet i form av
tillhandahållande av böcker, tidskrifter,
tidningar, ljud- och bildupptagningar,
reproduktioner av bildkonst samt
bibliografiska upplysningar,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) arkivverksamhet i form av förvaring
och tillhandahållande av arkivhandlingar
och uppgifter därur,
g) museiverksamhet i form av
utställning för allmänheten och
tillhandahållande av föremål för
utställning,
h) tjänst avseende framställning,
kopiering eller annan efterbehandling av
kinematografisk film som avser annat än
reklam eller information.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1994.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Vid taxering till Vid taxering till
statlig och statlig och
kommunal kommunal
inkomstskatt kan inkomstskatt kan
fysisk person, på fysisk person, på
de villkor och i de villkor och i
den omfattning som den omfattning som
anges i denna lag, anges i denna lag,
få uppskov med be- få uppskov med be-
skattning av sådan skattning av sådan
intäkt av intäkt av
näringsverksamhet näringsverksamhet
som tillkommit som tillkommit
honom i egenskap av honom i egenskap av
upphovsman enligt upphovsman enligt
lagen (1960:729) om lagen (1960:729) om
upphovsrätt till upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk konstnärliga verk
(upphovsman- (upphovsman-
naintäkt). Uppskov naintäkt). Uppskov
medges inte om den medges inte om den
skattskyldige har skattskyldige har
avlidit under avlidit under
beskattningsåret. beskattningsåret
och inte heller om
intäkten avser
fotografiska verk.
Delägare i handelsbolag eller i dödsbo,
för vilket reglerna om handelsbolag skall
tillämpas, har inte rätt till uppskov för
bolagets eller dödsboets inkomst.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1994.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1980:612) om medling i vissa upphovs-
rättstvister

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag Denna lag
tillämpas när det tillämpas när det
uppstår en tvist om uppstår en tvist om
ingående av ett ingående av ett
avtal vilket utgör avtal vilket utgör
en förutsättning en förutsättning
för en avtalslicens för en avtalslicens
enligt 13 § lagen enligt 13 § lagen
(1960:729) om upp- (1960:729) om upp-
hovsrätt till hovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk. konstnärliga verk.
Lagen tillämpas Lagen tillämpas
även vid även vid
motsvarande tvister motsvarande tvister
vilka kan föreligga vilka kan föreligga
dels till följd av dels till följd av
hänvisningarna till hänvisningarna till
13 § i 45, 46 och 13 § i 45, 46, 49
49 §§ lagen om och 49 a §§ lagen
upphovsrätt till om upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk konstnärliga verk,
och i 7 a § lagen dels när avtal om
(1960: 730) om rätt den aktuella
till fotografisk exemplarfram-
bild, dels när ställningen skall
avtal om den ingås med svenska
aktuella ex- radio- eller
emplarfram- televisionsföretag
ställningen skall till följd av
ingås med svenska företagens rätt
radio- eller tele- enligt 48 § nämnda
visionsföretag till lag.
följd av företagens
rätt enligt 48 §
lagen om
upphovsrätt till
litterära och
konstnärliga verk.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1994.

3 Ärendet och dess beredning

I prop. 1992/93:214 lade regeringen fram
förslag på grundval av
Upphovsrättsutredningens arbete. Som
framgår av propositionen avslutades detta
arbete med att utredningen år 1990 lade
fram sitt slutbetänkande, Översyn av
upphovsrättslagstiftningen (SOU 1990:30).
Förslagen i propositionen antogs av riks-
dagen (se bet. 1992/93:LU44 och rskr.
1992/93:413).
I slutbetänkandet föreslog utredningen
att lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild (fotografilagen) skulle
upphävas och att rätten till fotografier
i stället skulle regleras i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk (upphovsrätt-
slagen). I anslutning härtill - och som
en konsekvens av integreringen av
fotografirätten i upphovsrättslagen -
föreslog utredningen vissa förstärkningar
av skyddet för fotografier. Den
viktigaste förstärkningen var att
skyddstiden skulle förlängas. Betänkandet
har remissbehandlats.
I propositionen anförde föredragande
statsrådet att det inom EG förbereddes
ett direktiv angående harmonisering av de
skyddstider som gäller för bl.a.
upphovsrätten och fotografirätten, att
det kunde förväntas att det i direktivet
skulle bli fastslaget exakt vilken
skyddstid som - också övergångsvis -
skall gälla för bl.a. fotografier, och
att det mot den bakgrunden var mindre
lämpligt att vid tidpunkten för
propositionen lägga fram förslag om
ändrad skyddstid för fotografier,
eftersom mycket talade för att reglerna i
sådant fall inom kort skulle få ändras
igen. Föredragandens slutsats var att in-
tegreringen av fotografirätten i
upphovsrättslagen inte borde genomföras
förrän klarhet hade vunnits när det
gällde innehållet i direktivet om
skyddstider. Hon konstaterade att
motsvarande integrering var aktuell i
övriga nordiska länder (utom Island) och
att företrädare för vederbörande
departement i dessa länder också hade
intagit ståndpunkten att reformen inte
borde genomföras förrän den berörda
klarheten hade vunnits. Föredraganden
förklarade sig emellertid positiv till
integreringen och anförde att hon avsåg
att snarast återkomma till frågan.
Regeringen anslöt sig till föredragandens
överväganden (prop. 1992/93:214 s.
45-49).
Vid behandlingen av propositionen i
riksdagen anförde lagutskottet bl.a. att
det fanns anledning att räkna med att en
gemensam ståndpunkt (s.k. common
position) beträffande EG-direktivet om
skyddstider skulle föreligga inom kort
och att direktivet skulle avse fotogra-
fier som utgör verk i upphovsrättslig
mening men inte övriga fotografier;
beträffande sådana fotografier skulle
alltså den nationelle lagstiftaren ha
frihet att bestämma vilka regler som
skall gälla. Utskottet framhöll dels att
det är synnerligen angeläget att fotogra-
fier som kan anses som verk i
upphovsrättslig mening snarast blir
jämställda med annan bildkonst, dels att
förslag till nödvändig lagstiftning bör
läggas fram så snart det är möjligt att
dra säkra slutsatser om huvuddragen i det
kommande EG-direktivet. Vad utskottet
anfört beslöt riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna (se bet.
1992/93:LU44 s. 14-17 och rskr.
1992/93:413).
Den 22 juli 1993 antogs i EG:s råd en
gemensam ståndpunkt rörande direktivet om
skyddstider. Dokumentet har det innehåll
som det - enligt vad lagutskottet anförde
- fanns anledning att räkna med. Det för-
hållandet att behandlingen inom EG av
förslaget till direktiv avancerat så
långt att en gemensam ståndpunkt har
nåtts innebär att tillräckligt säkra
slutsatser om direktivets slutliga
innehåll nu kan dras. Direktivarbetet
hindrar alltså inte längre att förslag på
grundval av Upphovsrättsutredningens
arbete läggs fram om en integrering av
fotografirätten i upphovsrättslagen.
Denna proposition innehåller ett sådant
förslag.
En sammanfattning av betänkandet SOU
1990:30 finns som bilaga 2 till prop.
1992/93:214. De lagförslag som lades fram
i betänkandet finns som bilaga 4 och en
förteckning över remissinstanserna finns
som bilaga 6 till samma proposition. En
sammanställning av remissyttrandena har
gjorts inom Justitiedepartementet och
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(dnr 90-1010).
Motsvarande utredningar har arbetat i
övriga nordiska länder.
Departementsbehandlingen av
utredningarnas respektive förslag har
präglats av nordiskt samarbete.
Omfattande samråd har således förekommit
mellan företrädare för vederbörande
departement i de nordiska länderna. Som
framgår nedan och av nyssnämnda pro-
position har samrådet i mycket stor
utsträckning resulterat i en gemensam syn
på vilka förslag till förändringar i
gällande regler som bör läggas fram.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 oktober 1993
att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 1.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
I förhållande till lagförslagen i bilaga
1 har i propositionen gjorts några mindre
ändringar i lagförslag 1 (jfr avsnitt
11).

4 Nuvarande lagstiftning

Enligt 1 kap. upphovsrättslagen har
författare, kompositörer, konstnärer och
andra som skapar litterära och
konstnärliga verk vissa tidsbegränsade
rättigheter till sina verk. Rättigheterna
uppkommer när verket har skapats och
varar normalt i 50 år efter
upphovsmannens dödsår.
Rättigheterna består av den ekonomiska
rätten och den ideella rätten. Den
ekonomiska rätten har två delar, nämligen
rätten att framställa exemplar av verket
och rätten att göra verket tillgängligt
för allmänheten. Verket görs tillgängligt
för allmänheten dels när det framförs
offentligt, dels när det visas offentligt
och dels när exemplar av det sprids till
allmänheten.
Också den ideella rätten består av två
delar. För det första har upphovsmannen
rätt att i den omfattning och på det sätt
som god sed kräver bli angiven när
exemplar av hans verk framställs eller
verket görs tillgängligt för allmänheten.
För det andra har han rätt att motsätta
sig såväl att verket ändras så att hans
litterära eller konstnärliga anseende
eller egenart kränks som att verket görs
tillgängligt för allmänheten i en sådan
form eller i ett sådant sammanhang som är
kränkande för honom.
Beträffande den ekonomiska rätten
gäller en rad inskränkningar. En viktig
sådan inskränkning är rätten för var och
en att för enskilt bruk framställa ensta-
ka exemplar av offentliggjorda verk.
I 5 kap. upphovsrättslagen finns regler
om s.k. närstående rättigheter, dvs.
rättigheter som står upphovsrätten nära.
Dessa tillkommer utövande konstnärer
(artister, musiker, sångare m.fl.),
producenter av fonogram (grammofonskivor
och andra ljudinspelningar) och filmer
(biograffilm och andra inspelningar av
filmverk) samt radio- och TV-företag.
Dessutom skyddas producenter av
kataloger, tabeller och andra sådana
arbeten i vilka ett stort antal uppgifter
har sammanställts. Nämnda kategorier av
rättighetshavare har härigenom viss
tidsbegränsad rätt till sina
prestationer.
Rätten till fotografiska bilder
regleras för närvarande i fotografilagen.
Skyddet enligt denna lag gäller för alla
slags fotografier, oavsett om de utgör
verk i upphovsrättslig mening eller ej.
Den som har framställt en fotografisk
bild har ensamrätt när det gäller att
framställa exemplar av bilden och visa
den offentligt. Han har också en ideell
rätt motsvarande den som gäller för
upphovsmän. Rättigheterna uppkommer när
bilden framställs och varar för
fotografier som har konstnärligt eller
vetenskapligt värde normalt i 50 år efter
fotografens dödsår och för övriga
fotografier i 25 år efter framställnings-
året.
Beträffande såväl de närstående
rättigheterna som fotografirätten gäller
inskränkningar motsvarande dem som gäller
för den egentliga upphovsrätten.
Den nämnda lagstiftningen tillämpas i
första hand på svenska verk och
prestationer. Genom Sveriges anslutning
till olika internationella konventioner
på området tillämpas emellertid bestäm-
melserna i betydande utsträckning också
på verk och prestationer med ursprung
utomlands.
På den egentliga upphovsrättens område
finns Bernkonventionen för skydd av
litterära och konstnärliga verk och
Världskonventionen om upphovsrätt.
Sverige ger skydd enligt upphovsrättsla-
gen och fotografilagen åt verk och
fotografier från stater som är anslutna
till någon av dessa konventioner. Regler
härom finns i förordningen (1973:529) om
tillämpning av upphovsrättslagen och
fotografilagen med avseende på andra
länder och områden, m.m.
Upphovsrättslagen och fotografilagen
motsvaras av nästan likalydande lagar i
de övriga nordiska länderna. Denna likhet
är betydelsefull både för den omfattande
handeln med rättigheter mellan de
nordiska länderna och för ländernas
möjligheter att i internationella
sammanhang hävda sin syn på
upphovsrätten. Mot den bakgrunden är det
naturligt att, som redan har anförts, det
nordiska samarbetet har varit omfattande
under beredningen av detta lagstiftnings-
ärende.
5 Integrationen, skyddstiden och
innehållet i skyddet

Utredningens förslag: Överenstämmer
till stora delar med regeringens.
Utredningen föreslog emellertid att
fotografier utan verkshöjd skall skyddas
som om de vore konstverk, vilket innebär
att de skyddas enligt 1 kap.
upphovsrättslagen och att skyddet upphör
50 år efter det år då upphovsmannen avled
(SOU 1990:30 s. 111-133 och 148-149).
Remissinstanserna: När det gäller den
lagtekniska frågan huruvida rätten till
fotografier skall regleras i
upphovsrättslagen är opinionen splittrad.
Flertalet instanser är negativa till
förslaget att fotografier utan verkshöjd
skall skyddas som om de vore konstverk;
flera har framhållit risken för att
verksbegreppet urvattnas.
Skälen för regeringens förslag:
Regeringen behandlar inledningsvis frågan
huruvida fotografilagen bör behållas
eller rätten till fotografier regleras i
upphovsrättslagen.
Redan i 1960 års proposition med
förslag till upphovsrättslagen och
fotografilagen uttalades att principiella
synpunkter ger stöd för att kvalificerade
fotografier bör skyddas inom
upphovsrätten. Vid den tidpunkten talade
emellertid önskan att skapa likhet mellan
de nordiska lagarna för lösningen att
reglera skyddet för samtliga fotografiska
bilder i en särskild lag, och den
lösningen valdes därför. Enligt proposi-
tionen skulle skyddet för alla
fotografier upphöra 25 år efter fram-
ställningsåret (prop. 1960:17 s.
101-102).
Vid behandlingen av propositionen i
riksdagen anförde första lagutskottet att
fotografier som har vetenskapligt eller
konstnärligt värde borde skyddas under en
tidsrymd som motsvarade den vilken skulle
gälla för verk enligt upphovsrättslagen;
skyddet skulle alltså i princip upphöra
50 år efter fotografens dödsår. För att
ett fotografi skall anses ha ett sådant
värde skall det enligt utskottet uppfylla
ett kvalitetskrav som nära överensstämmer
med det som ligger till grund för det
upphovsrättsliga begreppet verk (bet.
1960:1LU41 s. 90). Riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets betänkande. Be-
stämmelserna om skyddstid för fotografier
togs in i 15 § fotografilagen.
Enligt 1 kap. upphovsrättslagen skyddas
i princip alla former av litterärt eller
konstnärligt skapande, förutsatt att det
som har framställts utgör ett verk. För
att alstret skall anses utgöra ett verk
krävs att det uppfyller kravet på s.k.
verkshöjd. Med detta avses att alstret
måste uppvisa ett mått av självständighet
och originalitet. Om kravets närmare
innebörd uttalades i propositionen att
det är tydligt att några fasta och fullt
klara gränslinjer inte kan dras upp
lagstiftningsvägen och att det i stället
får ankomma på rättsvetenskap och praxis
att närmare bestämma innebörden (se s.
49).
I 10 § andra stycket upphovsrättslagen
föreskrivs emellertid, i överensstämmelse
med de förarbetsuttalanden som refererats
ovan, att fotografiska bilder inte är
föremål för upphovsrätt. De skyddas i
stället av fotografilagen.
Skydd enligt fotografilagen ges som
framgått åt alla fotografiska bilder,
oavsett om de uppfyller några
kvalitetskrav eller inte. Här yppar sig
alltså en grundläggande skillnad mellan
fotografilagen och 1 kap. upphovsrätt-
slagen. Som framgår av 1 § andra stycket
fotografilagen avses med fotografisk bild
en bild som framställts genom fotografi
eller därmed jämförligt förfarande.
Begreppet definieras i förarbetena som en
bild vilken "uppkommit under inverkan av
ljus på därför känsliga ämnen" (SOU
1956:25 s. 470). Det bör enligt
regeringens mening sakna betydelse
huruvida ett konstverk har framställts
genom fotografisk teknik eller på annat
sätt när det gäller att bestämma vilka
skyddsregler som skall gälla för kon-
stverket. Såväl praktiska som kulturpoli-
tiska skäl talar för att fotografiska
verk och andra konstverk behandlas lika.
Som framgår av avsnitt 3 ovan har
riksdagen också nyligen uttalat att det
är synnerligen angeläget att fotografiska
verk snarast blir jämställda med annan
bildkonst. Det anförda talar för att
skyddet för fotografiska verk bör
regleras i upphovsrättslagen.
Vidare bör rättighetshavarna till
fotografier, även bilder som inte utgör
verk, skyddas mot att bilderna återges i
ändrat skick. Skydd i detta avseende har
blivit allt viktigare på senare tid med
hänsyn till den tekniska utvecklingen;
möjligheterna att förändra bilder med
hjälp av datateknik och elektronik har
ökat kraftigt. Att skyddet enligt
fotografilagen mot återgivande i ändrat
skick inte är tillfredsställande
illustreras av rättsfallet NJA 1989 s.
315, där en tecknare ansågs ha haft rätt
att använda ett fotografi som förlaga för
en teckning. Rättsläget kan förändras på
önskvärt sätt om rätten till fotografier
regleras i upphovsrättslagen, varvid
fotografierna ges det skydd mot
återgivande i ändrat skick som följer av
den lagens regler.
Ett ytterligare skäl för att reglera
fotografiskyddet i upphovsrättslagen är
följande. Allmänheten och näringslivet
kommer i stor utsträckning i kontakt med
de frågor som regleras i upp-
hovsrättslagen och fotografilagen. Det är
därför av synnerlig vikt att regleringen
har en utformning som är så enkel och
klar som förhållandena medger. Med
hänsyn till bl.a. regeringens nedan
redovisade inställning avseende vilket
innehåll skyddet för fotografier bör ha,
bidrar det till enkelhet och
överskådlighet i regleringen att
fotografilagen upphävs och att
bestämmelser om fotografirätten tas in i
upphovsrättslagen. Regeringen föreslår
därför att så sker.
Upphovsrättsutredningen har föreslagit
att alla fotografier, även de som inte
utgör verk, skall behandlas som konstverk
enligt upphovsrättslagen, vilket innebär
att de skyddas enligt 1 kap. upphovs-
rättslagen och att skyddet upphör 50 år
efter fotografens dödsår. Många
remissinstanser har invänt att det är
olämpligt att ge skydd enligt 1 kap. upp-
hovsrättslagen till objekt som inte
uppfyller det krav på verkshöjd som
ställs i 1 § i lagen. Om utredningens
förslag på denna punkt skulle genomföras,
skulle vissa objekt - fotografier - få
skydd enligt kapitlet på grund av att de
är framställda med viss teknik medan det
för alla andra objekt skulle ställas krav
på verkshöjd. Flera remissinstanser har
hävdat att detta kan medföra att
verksbegreppet urvattnas.
Regeringen delar de farhågor som dessa
instanser har gett uttryck för.
Regeringen anser att det är av vikt att
upprätthålla principen om att endast
alster som uppfyller kravet på verkshöjd
har skydd enligt 1 kap.
upphovsrättslagen.
Frågan är då hur regleringen av
fotografirätten lämpligen bör utformas
inom ramen för upphovsrättslagen, om
nyssnämnda princip skall bibehållas.
Regeringen har beträffande denna fråga
särskilt tagit fasta på ett förslag som
har framställts i remissyttrandet från
Stockholms tingsrätt. Tingsrätten har
anfört att fotografiska verk bör skyddas
enligt 1 kap. upphovsrättslagen medan
fotografier som saknar verkshöjd bör
behandlas i en ny bestämmelse om
närstående rättigheter i 5 kap.
upphovsrättslagen. Fotografier som saknar
verkshöjd skulle därvid få ett skydd som
inte är lika starkt som det skydd vilket
skulle tillkomma fotografiska verk.
Tingsrättens förslag överensstämmer i
princip med förslagen från de danska och
norska upphovsrättsutredningarna och
motsvarar i allt väsentligt vad som redan
är gällande rätt i Tyskland och Island.
Mot tingsrättens förslag kan invändas
att det medför att fotografier i det
praktiska rättslivet måste indelas i två
kategorier - fotografiska verk och övriga
fotografier - samt att denna indelning
kan vara vansklig att göra. Mot detta kan
dock följande anföras. För det första
måste vid handläggningen av upphovsrätt-
sliga frågor ständigt göras bedömningen
huruvida det alster saken gäller
uppfyller kravet på verkshöjd. Det kan
inte antas att denna bedömning skulle
vara svårare att göra beträffande
fotografier än i fråga om andra alster av
litterär eller konstnärlig verksamhet.
För det andra blir bedömningen inte
aktuell så ofta när det gäller
fotografier som beträffande andra alster,
eftersom fotografierna - till skillnad
mot andra alster - har skydd även om de
inte utgör verk. Om skyddet för
fotografier som inte utgör verk utformas
så att det i stor utsträckning nära
ansluter till skyddet för fotografiska
verk, torde det i realiteten bli relativt
sällan som bedömningen alls får någon
betydelse. För det tredje måste
fotografier som framgått indelas i
kategorier redan enligt gällande rätt.
För fotografier med vetenskapligt eller
konstnärligt värde gäller en längre
skyddstid än för andra fotografier.
Enligt vad första lagutskottet uttalade
(se ovan) överensstämmer detta
kvalitetskrav nära med kravet på
verkshöjd.
Regeringen anser att övervägande skäl
talar för att fotografirätten regleras på
i princip det sätt som tingsrätten har
föreslagit. Regeringen föreslår alltså
att fotografiska verk skall skyddas som
konstverk enligt 1 kap. upphovsrättslagen
och att skyddet för fotografier utan
verkshöjd skall behandlas i en ny bestäm-
melse i 5 kap. upphovsrättslagen.
Sistnämnda bestämmelse bör emellertid
gälla även för de fotografiska verken,
vilka alltså bör skyddas enligt såväl 1
kap. upphovsrättslagen som den nya
bestämmelsen. Skälet härtill är följande.
Enligt fotografilagen är det fotografen,
dvs. normalt den person som har
manövrerat kameran, som är innehavare av
rätten till fotografiet (se prop. 1960:
17 s. 330). Detsamma bör gälla enligt den
nya bestämmelsen. Enligt 1 §
upphovsrättslagen är var och en som har
bidragit med skapande insatser vid
tillkomsten av verket att anse som
verkets upphovsman (jfr prop. s. 50 f.).
När det gäller ett fotografiskt verk kan
det teoretiskt inträffa att skapande
insatser har gjorts enbart av någon annan
än fotografen; fotografen är då inte
rättighetshavare enligt 1 kap.
upphovsrättslagen. För att fotografen
inte skall vara sämre ställd i denna
situation än om han hade framställt ett
fotografi utan verkshöjd, bör han ha
skydd enligt den nya bestämmelsen i 5
kap. upphovsrättslagen oavsett om
fotografiet uppfyller verkshöjdskravet
eller inte. Detta överensstämmer också
med förslagen från de danska och norska
utredningarna.

Skyddstiden för fotografier utan
verkshöjd
Nästa fråga är vilka rättigheter foto-
graferna bör ha enligt den nya
bestämmelsen i 5 kap. upphovsrättslagen.
Utredningens förslag innebar som har
framgått att fotografier utan verkshöjd
skulle skyddas på samma sätt som
konstverk. Den viktigaste förändringen i
förhållande till fotografilagens regler
som detta skulle innebära är att
skyddstiden beträffande de flesta
fotografier, dvs. de som inte har
vetenskapligt eller konstnärligt värde,
skulle utökas. Nu sträcker sig
skyddstiden till 25 år efter det år
bilden framställdes; enligt utredningens
förslag skulle tiden löpa ut först 50 år
efter fotografens död.
Många remissinstanser har hävdat att
detta är en alltför lång skyddstid för
alster som inte uppfyller kravet på
verkshöjd. Regeringen delar den bedöm-
ningen. Å andra sidan finns det vissa
skäl som talar för att den nuvarande
skyddstiden bör förlängas till 50 år
efter det år då bilden framställdes.
Därvid avses följande.
1. Den nuvarande skyddstiden löper ofta
ut redan under fotografens yrkesverksamma
liv. Han tvingas alltså se att hans
tidiga produktion används fritt trots att
han fortfarande är verksam. Jfr bet.
1992/93:LU44 s. 16.
2. Skyddstiden för prestationer av
utövande konstnärer, fonogram-producenter
samt radio- och TV-företag förlängdes år
1986 från 25 till 50 år efter det år då
prestationerna tillkom. Den nya kategori
av närstående rättighets-innehavare som
samtidigt infördes - film-producenterna -
fick samma skyddstid (se prop.
1985/86:79, bet. 1985/86:LU32, rskr.
1985/86:293, SFS 1986:367).
Likabehandling av olika innehavare av
närstående rättigheter har lång tradition
i nordisk rätt.
3. Gränsdragningen mellan fotografiska
verk och andra fotografier blir inte
aktuell så ofta om skyddstiden för de
senare förlängs.
Regeringens slutsats är att skyddstiden
enligt den nya bestämmelsen bör sträcka
sig till 50 år efter det år då bilden
framställdes.

Innehållet i skyddet
Som redan har framgått anser regeringen
alltså att innehållet i skyddet enligt 1
kap. upphovsrättslagen och den nya
bestämmelsen i 5 kap. samma lag skall
skilja sig åt på två punkter. För det
första skall kretsen av rättighetshavare
bestämmas något olika. För det andra
skall skilda skyddstider gälla. Bortsett
från dessa skillnader anser regeringen
att det inte finns skäl för olika
innehåll i skyddet enligt de båda
bestämmelserna. Enligt regeringens
förslag har skyddsformerna således ett
likartat innehåll. Att de ges ett sådant
medför, som har berörts ovan, den
fördelen för det praktiska rättslivet att
man normalt inte behöver ta ställning
till frågan huruvida ett fotografi utgör
ett verk eller ej.
Vid de nordiska departements-
överläggningarna har det rått enighet om
att skyddet för fotografier bör utformas
på det sätt som nu har angetts.
Som framgår av avsnitt 3 ovan antog
EG:s råd den 22 juli 1993 en gemensam
ståndpunkt om ett direktiv om harmonise-
ring av de skyddstider som gäller för
bl.a. upphovsrätten och fotografirätten.
Av artiklarna 1 och 6 i dokumentet följer
att skyddet för fotografiska verk -
liksom för andra verk - i princip skall
upphöra 70 år efter upphovsmannens dödsår
och att medlemsstaterna fritt kan
bestämma skyddstiden för fotografier som
inte utgör verk. Enligt artikel 13 skall
medlemsstaternas lagar vara i enlighet
med direktivet senast den 1 juli 1995.
När direktivet har antagits - vilket kan
förväntas ske under hösten 1993 - kommer
regeringen att inleda förhandlingar med
EG-kommissionen beträffande frågan hur
Sverige skall anpassa sin lagstiftning
till direktivet. Sedan förhandlingarna
har avslutats avser regeringen att ta upp
frågan om vilka lagändringar som kan visa
sig nödvändiga med anledning av
förhandlingsresultatet.

6 Den s.k. beställarregeln

Utredningens förslag: Överensstämmer
med regeringens. En minoritet av
utredningens ledamöter har emellertid
föreslagit att fotografen inte i något
fall skall få utöva sin rätt till ett
fotografi utan beställarens tillstånd
(SOU 1990:30 s. 139-148 och 629-630).
Remissinstanserna: Remissopinionen är
splittrad.
Skälen för regeringens förslag: Enligt
14 § första stycket fotografilagen gäller
att rätten till ett fotografi vilket har
utförts på beställning tillkommer
beställaren, om inte annat har uttryckli-
gen avtalats. Regeln brukar kallas
beställarregeln. Den är inskränkt på det
viset att fotografen på sedvanligt sätt
får ställa ut bilden i reklamsyfte, om
inte beställaren förbjuder det.
Beställarregeln fanns intagen också i
den lag som föregick fotografilagen.
Auktorrättskommittén, som lade fram
förslaget till fotografilagen, uttalade
att det inte kunde anföras något giltigt
skäl för att behålla beställarregeln. I
vilken utsträckning beställaren har rätt
att förfoga över bilden borde enligt
kommittén avgöras med ledning av beställ-
ningsavtalets innehåll och om-
ständigheterna i övrigt. Eftersom
beställarregeln innebar ett hinder för en
sådan fri avtalstolkning menade kommittén
att den inte borde behållas. Kommittén
ansåg emellertid att det till skydd för
beställaren borde införas en regel enligt
vilken fotografen inte fick förfoga över
bilden utan beställarens samtycke. Som
skäl angavs att beställaren ofta hade ett
personligt intresse i bilden. Detta sades
gälla i första hand beträffande porträtt
och liknande men även i andra fall (SOU
1956:25 s. 478).
I propositionen med förslag till
fotografilagen anfördes, angående frågan
huruvida beställarregeln skulle behållas,
att saken ytterst gällde på vem av
parterna man borde lägga bördan att vid
avtalets ingående göra förbehåll om
rätten till fotografiet. Det uttalades
att det syntes mest ändamålsenligt att
lägga denna börda på fotografen, som är
yrkesman. Det anfördes vidare att
kommitténs förslag var ägnat att medföra
en viss oklarhet rörande
rättsförhållandet, eftersom det i många
fall skulle vara svårt att genom tolkning
av beställningsavtalet bestämt fastställa
hur långt beställarens rätt sträckte sig.
Å andra sidan uttalades att till förmån
för kommitténs förslag talade prin-
cipiella synpunkter och att det var tvek-
samt vilken lösning som borde väljas.
Propositionens förslag, vilket godtogs av
riksdagen, blev att beställarregeln
skulle behållas (se prop. 1960:17 s. 344
och bet. 1960:1LU41 s. 88 f.).
Om någon har åstadkommit ett
fotografiskt verk bör, som regeringen
tidigare har anfört, det skydd han
erhåller för sin prestation i princip
överensstämma med det som ges åt den som
- med annan teknik än fotografi - har
åstadkommit ett konstverk. Beställar-
regeln gäller inte beträffande rätten
till ett verk av en konstnär. Inte heller
gäller regeln beträffande en artikel av
en frilansjournalist. Konstnären och
journalisten har ett likartat skydd, och
det finns goda skäl för denna likhet.
Redan det nu anförda ger anledning att
starkt ifrågasätta att beställarregeln
bör gälla för fotografiska verk. Som
regeringen tidigare har uttalat är det en
fördel om likartade regler gäller
beträffande fotografiska verk och
fotografier som inte uppfyller kravet på
verkshöjd; också i fråga om de senare
måste således ifrågasättas att
beställarregeln bör gälla.
De skäl för att behålla beställarregeln
vilka anfördes i 1960 års proposition var
som har framgått (1) att det borde
ankomma på fotografen att i avtalet göra
förbehåll om rätten till fotografiet samt
(2) att det var ägnat att medföra en viss
osäkerhet rörande rättsförhållandet
mellan fotografen och beställaren att
utmönstra beställarregeln.
När det gäller det första skälet kan
följande anföras. I propositionen ansågs
beställaren ha behov av skydd i
förhållande till fotografen.
Föredraganden hade därvid för ögonen en
privatperson som beställde
porträttfotografering. Numera utgörs
beställarna emellertid främst av
tidningar, förläggare, reklambyråer och
liknande. Generellt sett har beställaren
därför inte längre behov av skydd i
förhållande till foto-grafen. I de fall
beställaren är en privatperson och det är
en engångsföreteelse för honom att träffa
avtal om fotografering, torde
beställarregelns betydelse vara be-
gränsad, eftersom fotograferna i dessa
fall normalt ser till att de genom
avtalet förvärvar de rättigheter de
önskar. När det gäller porträttbilder
finns dock fortfarande ett skyddsbehov,
men skydd i detta avseende bör till-
handahållas på annat sätt än genom att
beställarregeln behålls (se nedan).
Beträffande det andra skälet i
propositionen kan anföras följande.
Visserligen kan det medföra en viss
oklarhet rörande rättsförhållandet att
låta resultatet av avtalstolkning vara
avgörande för frågan om hur rättigheterna
är fördelade mellan fotografen och
beställaren. Men om avseende i varje
särskilt fall fästs vid denna tolkning
uppnås ett materiellt sett mer till-
fredsställande rättsläge i parternas
förhållande än det som blir följden om
alla rättigheter enligt lag tillkommer
beställaren. I själva verket synes det
inte möjligt att åstadkomma en rätt-
spolitiskt lämplig avvägning mellan
parternas intressen på annat sätt än att
fästa avseende vid avtalstolkningen;
omständigheterna i skilda fall är alltför
olika.
Frågan huruvida beställarregeln skall
överges har splittrat remissopinionen. De
som har ansett att den bör behållas har
upprepat de skäl som anfördes i 1960 års
proposition och därutöver anfört i
huvudsak följande. Det är beställaren som
tar initiativet till fotograferingsupp-
draget och ger anvisningar om hur det
skall utföras. Det är normalt han som
skapar de praktiska och ekonomiska
förutsättningarna för uppdraget. I brist
på avtal om annat bör han därför ha
rätten till bilden. Beställaren måste
också normalt få avgöra vilka bilder som
kan offentliggöras samt när och i vilket
sammanhang så kan ske. Att detta
avgörande måste ligga hos beställaren
beror på bl.a. att det som fotograferats
kan utgöra företagshemligheter eller vara
integritetskänsligt.
Mot dessa remisståndpunkter kan
invändas följande. Att beställaren tar
initiativet till uppdraget, ger
anvisningar om hur det skall utföras och
ofta skapar de praktiska och ekonomiska
förutsättningar som krävs för att det
skall kunna genomföras är inte specifikt
för fotograferingsuppdragen utan gäller
också i fråga om uppdrag till upphovsmän.
Ändå gäller inte beställarregeln
beträffande dessa uppdrag. De nämnda
omständigheterna kan ha betydelse å ena
sidan för vilka krav beställaren vid av-
talstillfället kan ställa avseende
förvärv av rätten till fotografiet och å
andra sidan för tolkningen av beställ-
ningsavtalet men utgör inte tillräckliga
skäl för att beställaren skall förvärva
alla rättigheter till följd av en
lagregel. Det är vidare riktigt att
beställaren i vissa känsliga fall måste
få avgöra vilka bilder som kan offent-
liggöras samt när och i vilket sammanhang
så kan ske. Men beställarens rätt i detta
avseende bör inte säkerställas genom att
han i lag ges alla rättigheter till alla
beställda fotografier; det vore att
stifta lag som går långt utöver syftet
med lagen. I stället bör det kunna krävas
av beställaren att han genom
sekretessavtal eller liknande försäkrar
sig om att fotografens bilder inte kommer
till sådan användning som kan skada
beställaren.
Slutsatsen av det anförda är att
beställarregeln inte bör föras över till
upphovsrättslagen utan utmönstras.

Beställda porträttbilder
Beträffande beställda porträttbilder,
dvs. fotografier som avbildar beställaren
eller närstående till honom, bör
fotografen inte få utöva sin rätt utan
tillstånd av beställaren eller, efter
dennes död, av hans make och arvingar.
Enligt 27 § andra stycket upp-
hovsrättslagen gäller redan en
motsvarande regel beträffande andra
porträtt än fotografiska. Den regeln bör
göras tillämplig också på fotografiska
porträtt. Beställaren får då skydd i för-
hållande till fotografen när det gäller
ett slags bilder som beställaren ofta har
ett personligt intresse i. Regeringen
anser emellertid inte att det i lag bör
krävas av fotografen att han inhämtar be-
ställarens tillstånd i andra fall än när
det gäller porträtt. Regeringen menar
alltså att förslaget från en minoritet i
utredningen - att fotografen aldrig skall
få utöva sin rätt utan beställarens
tillstånd - inte bör genomföras.
Det bör betonas att det som nu har
anförts enbart avser vad som bör gälla
mellan fotografen och beställaren i fråga
om de immaterialrättsliga rättigheter som
är knutna till en beställd porträttbild.
Det är en helt annan fråga i vad mån det
bör gälla allmänna inskränkningar
avseende användningen av fotografier med
personer avbildade. Sådana inskränkningar
har diskuterats t.ex. när det gäller
bilder som är integritetskänsliga. Om
denna fråga, se senast bet. 1991/92:LU5
s. 14 f.
Utredningen har föreslagit att
beställaren till en porträttbild skall ha
rätt att låta ta in porträttet i en
tidning eller en tidskrift eller en
skrift med biografiskt innehåll, om inte
fotografen har gjort förbehåll mot det.
En liknande bestämmelse finns i 14 §
andra stycket fotografilagen. Förslaget
har lämnats okommenterat av flertalet
remissinstanser. Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universi-
tet har emellertid ifrågasatt behovet av
regeln och anfört i huvudsak att det
torde följa av beställningsavtalet att
beställaren har rätt att låta ta in
porträttet i tidningar etc. Regeringen
delar fakultetsnämndens åsikt. Förslaget
bör inte genomföras.
Beställarregeln i fotografilagen är som
nämnt inskränkt på det viset att fotogra-
fen på sedvanligt sätt får ställa ut
bilden i reklamsyfte, om inte beställaren
förbjuder det. Utredningen har utgått
ifrån att fotografen har denna rätt utan
särskilt lagstöd, om utredningens förslag
att upphäva beställarregeln genomförs.
Som framgår av vad som ovan har anförts
om rätten till porträttbilder är
utredningens antagande emellertid inte
riktigt när det gäller sådana bilder. Den
reglering utredningen föreslog - vilken
regeringen som framgår ovan också
föreslår - innebär, om ingen särregel
tillskapas, att fotografen måste inhämta
samtycke av beställaren (eller, efter
dennes död, av hans efterlevande make och
arvingar) till att ställa ut en
porträttbild i reklamsyfte.
I 1 § lagen (1978:800) om namn och bild
i reklam föreskrivs att näringsidkare vid
marknadsföring av vara, tjänst eller
annan nyttighet inte får använda
framställning i vilken annans bild
utnyttjas utan dennes samtycke.
Betydelsen av bestämmelsen i detta
sammanhang är att fotografen måste ha
tillstånd av den avbildade personen för
att få ställa ut ett porträtt i
reklamsyfte (se prop. 1978/79:2 s. 74;
Lagrådet). Eftersom beställaren och den
som har avbildats i många fall är samma
person, är det olämpligt att behålla den
fotografirättsliga regeln att fotografen
- i avsaknad av förbud av beställaren -
på sedvanligt sätt får ställa ut bilden i
reklamsyfte. Denna regel och bestämmelsen
i lagen om namn och bild i reklam är
nämligen som har framgått ägnade att i
många fall strida mot varandra.
Regeringen anser alltså att den
reglering som nu föreslås medför att ett
tillfredsställande rättsläge uppnås när
det gäller utställning av porträttbilder
i reklamsyfte. För tydlighets skull bör
tilläggas att rättsläget innebär att, om
annan än beställaren är avbildad, det är
nödvändigt för fotografen att inhämta
samtycke från såväl beställaren som från
den avbildade (enligt 27 § andra stycket
upphovsrättslagen respektive 1 § lagen om
namn och bild i reklam).
Vid de nordiska departements-
överläggningarna har det rått enighet om
att de frågor som har behandlats i detta
avsnitt bör lösas på det sätt som
regeringen nu har angett.-

7 Användningen av fotografier hos arkiv
och museer

Utredningens förslag: Det skall införas
en s.k. avtalslicensbestämmelse som ger
rätt åt vissa arkiv och museer att för
utpekade ändamål framställa exemplar av
fotografier i sina samlingar (SOU 1990:30
s. 134-139).
Remissinstanserna: Många
remissinstanser har ställt sig negativa
till förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Med
en s.k. avtalslicensbestämmelse avses en
regel enligt vilken en part, som har
träffat avtal om användning av verk eller
andra prestationer med en organisation
som företräder ett flertal svenska
rättighetshavare på området, i princip
har rätt att använda också prestationer
vars rättighetshavare inte företräds av
organisationen. Se vidare prop.
1992/93:214 s. 42-45.
Utredningen har föreslagit att det
skall införas en avtalslicensbestämmelse
som ger rätt åt vissa arkiv och museer
att - sedan avtal träffats med en svensk
fotograforganisation - för vetenskapliga
ändamål eller för forskning framställa
exemplar av fotografier i sina samlingar.
Utredningen har anfört att det finns
stora samlingar av fotografier hos vissa
arkiv och museer, att det endast i ett
fåtal fall finns uttryckliga avtal mellan
rättighetshavarna till enskilda fotogra-
fier och arkivet eller museet om hur
bilden får användas, att uppgift om vem
som är fotograf ofta helt saknas och att
det beträffande många bilder är omöjligt
att ta reda på vem som är rättighetsha-
vare.
Utredningen har som framgår i avsnitt
13 nedan ansett att skyddstiden för alla
fotografier, även de som har framställts
innan de föreslagna reglerna träder i
kraft, skall sträcka sig till 50 år efter
fotografens dödsår. Förslaget innebär
beträffande ett mycket stort antal
fotografier att skydd skall kunna göras
gällande trots att skyddstiden enligt
nuvarande regler redan har löpt ut.
Utredningen har konstaterat att problemen
för arkiv och museer att komma i kontakt
med rättighetshavarna skulle öka, om
utredningens förslag om att skydd skall
återuppstå genomförs.
Många remissinstanser har kritiserat
utredningens förslag till
avtalslicensbestämmelse. Flera har
ifrågasatt om det är lämpligt att ett
avtal med en organisation som företräder
yrkesfotografer ger rätt att använda
fotografier som nästan uteslutande torde
ha tagits av amatörfotografer eller andra
personer vilka inte är medlemmar i
organisationen. Regeringen anser för sin
del att detta inte är lämpligt. Som rege-
ringen har anfört i ett annat sammanhang
(se prop. 1992/93:214 s. 57) bör det vara
en grundläggande förutsättning för att
avtalslicensmodellen skall komma i fråga
för användning att flertalet svenska
upphovsmän av berörd kategori
representeras av de upphovsrättsliga
organisationerna; om tvärtom flertalet av
dessa upphovsmän står utanför
organisationerna framstår det som omo-
tiverat att avtal med organisationerna
ger rätt att använda de aktuella verken.
Om denna princip förs över till det
sammanhang som nu är aktuellt innebär den
att avtalslicensmodellen hade kunnat
komma i fråga för användning endast om
flertalet svenska fotografer, vars
fotografier finns hos de aktuella arkiven
och museerna, hade representerats av
organisationerna på fotografiområdet.
Trots att det saknas närmare utredning om
vilka fotografer som tagit de bilder
vilka finns hos aktuella arkiv och museer
torde det kunna slås fast att dessa
personer endast i mycket liten
utsträckning representeras av
organisationerna på fotografiområdet.
Redan av detta skäl anser regeringen att
utredningens förslag till
avtalslicensbestämmelse inte bör genom-
föras.
Utredningens förslag skall ses mot
bakgrund av att utredningen som nämnt har
ansett att skyddstiden för alla
fotografier, även de som har framställts
innan de föreslagna reglerna träder i
kraft, skall sträcka sig till 50 år efter
fotografens dödsår. Regeringens förslag
innebär att skyddstiden för flertalet
fotografier, dvs. de som inte utgör verk,
skall sträcka sig till 50 år efter
framställningsåret och att denna
skyddstid skall gälla endast beträffande
fotografier för vilka skyddstiden inte
har gått ut när de nya reglerna träder i
kraft (se avsnitt 13 nedan). Behovet av
särskilda regler enligt vilka arkiv och
museer får framställa exemplar av
fotografier i sina samlingar blir med
regeringens förslag inte särskilt fram-
trädande. För arkivens del gäller detta
särskilt mot bakgrund av att bestämmelsen
i 16 § upphovsrättslagen (i lydelse
enligt SFS 1993:1007), som enligt
regeringens förslag blir tillämplig på
fotografier, möjliggör exemplar-
framställning för bevarande-,
kompletterings- eller forskningsändamål.
Regeringen anser alltså att det inte
bör gälla några särregler för
användningen av fotografier hos arkiv och
museer.
Vid de nordiska departements-
överläggningarna har det rått enighet om
att några sådana särregler inte bör
införas.

8 Visning av fotografier och konstverk i
TV

Utredningens förslag: Överenstämmer med
regeringens (SOU 1990:30 s. 363-371).
Remissinstanserna: Endast ett fåtal
remissinstanser har yttrat sig om
förslaget. De har lämnat det utan
invändning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt
9 § första stycket första meningen
fotografilagen (i lydelse enligt SFS
1993:1009) får de TV-företag, som
regeringen beslutar, mot ersättning visa
offentliggjorda fotografier, om fotogra-
fen inte har förbjudit visningen eller
det av andra skäl finns särskild
anledning att anta att han motsätter sig
denna. Enligt andra meningen i samma
stycke gäller första meningen inte film.
Enligt 15 § förordningen (1961: 348) med
tillämpningsbestämmelser till upphovs-
rättslagen och fotografilagen får de
företag som är programföretag enligt
radiolagen använda sig av regeln i 9 §
fotografilagen. På grundval av dessa
bestämmelser har nämnda företag alltså
s.k. tvångslicens i fråga om rätten att
visa offentliggjorda fotografier i TV.
Tvångslicens innebär att användningen får
ske utan avtal med rättighetshavarna
eller deras organisation men att
rättighetshavarna har rätt till
ersättning för användningen.
Enligt 26 d § första stycket
upphovsrättslagen (i lydelse enligt SFS
1993:1007) får de radio- och TV-företag
som regeringen beslutar sända ut utgivna
litterära och musikaliska verk, om
avtalslicens gäller enligt 26 i § samma
lag. Enligt andra stycket i förstnämnda
paragraf gäller första stycket inte bl.a.
om upphovsmannen har meddelat förbud mot
utsändningen eller det av andra skäl
finns särskild anledning att anta att han
motsätter sig denna. Av 26 i § första
stycket framgår att avtalslicens gäller
när ett avtal har ingåtts om verksut-
nyttjande på det aktuella sättet med en
organisation som företräder ett flertal
svenska upphovsmän på området. Avtalsli-
censen ger enligt bestämmelsen användaren
rätt att utnyttja verk av det slag som
avses med avtalet trots att verkens
upphovsmän inte företräds av organisatio-
nen. När ett verk utnyttjas med stöd av
26 d § har upphovsmannen enligt 26 i §
tredje stycket rätt till ersättning.
Vid integrationen av fotografirätten i
upphovsrättslagen uppkommer frågan om den
gällande tvångslicensregeln i fråga om
visning av fotografier i TV skall
behållas eller om upphovsrättslagens av-
talslicensregel skall göras tillämplig
också på fotografier. Regeringen anser
att det saknas skäl att ha olika regler
avseende å ena sidan litterära och
musikaliska verk och å andra sidan
fotografier. Bestämmelsen om avtalslicens
bör alltså gälla även för fotografierna.
Vidare saknas skäl att ha olika regler
beträffande fotografier och konstverk.
Avtalslicensregeln bör alltså göras
tillämplig även på konstverk.
Att regeln inte kan åberopas till stöd
för att sända filmer torde framgå av dess
lydelse. Någon motsvarighet till
bestämmelsen i 9 § första stycket andra
meningen fotografilagen är därför inte
nödvändig.
Vid de nordiska departements-
överläggningarna har det rått enighet om
att avtalslicensbestämmelsen avseende
utsändning av verk i TV skall gälla för
fotografier och konstverk.

9 Användningen av fotografier inom
rättsvården

Utredningens förslag: Överensstämmer
med regeringens (SOU 1990:30 s. 133-134).
Remissinstanserna: Förslaget har inte
kommenterats.
Skälen för regeringens förslag: Enligt
12 § första stycket fotografilagen får
fotografiska bilder användas i
rättsvårdens och den allmänna säkerhetens
intresse. I förarbetena anges som exempel
att polisen har rätt att framställa
exemplar av och publicera fotografier av
brottsplatser och efterspanade personer
(prop. 1960:17 s. 340). Bestämmelsen bör
föras över till upphovsrättslagen som ett
nytt andra stycke i 26 b §.
Det förhållandet att fotografier enligt
en uttrycklig regel får användas i
rättsvårdens intresse innebär inte att
det alltid krävs samtycke av
rättighetshavarna när andra
upphovsrättsligt skyddade prestationer
skall användas i detta intresse. Som
illustration kan nämnas rättsfallen NJA
1981 s. 791 och 1992 s. 307, i vilka ett
TV-företag ansågs skyldigt att - enligt
rättegångsbalkens regler om
tillhandahållande av föremål för syn
inför domstol - lämna ut vissa filmer och
visst bandmaterial; Högsta domstolen
uttalade att upphovsrättsliga aspekter
inte utgjorde grund för avsteg från
regleringen i rättegångsbalken.

10 Följdlagstiftning

Utredningens förslag: Överensstämmer
med regeringens i fråga om lagen om
medling i vissa upphovsrättstvister. I
övrigt har utredningen inte berört
behovet av följdlagstiftning (SOU 1990:30
s. 623).
Remissinstanserna: Behovet av
följdlagstiftning har inte kommenterats.
Skälen för regeringens förslag: Enligt
8 § femte punkten lagen (1968:430) om
mervärdeskatt är de varor och tjänster
inom kulturverksamheten som anges i
sjunde punkten av anvisningarna till
paragrafen undantagna från
mervärdeskatteplikt. I nämnda an-
visningspunkt anges under a) upplåtelse
eller överlåtelse av rättighet som
omfattas av 1, 4 eller 5 §
upphovsrättslagen, dock inte rättighet
som gäller reklamalster eller system och
program för automatisk databehandling och
inte heller rättighet som gäller film,
videogram eller annan jämförlig
upptagning som avser information. I
anvisningspunkten anges under b)
överlåtelse eller import av sådant alster
av bildkonst som avses i 1 §
upphovsrättslagen och som ägs av upp-
hovsmannen eller dennes dödsbo.
I detta lagstiftningsärende läggs fram
förslag om ändrade immate-rialrättsliga
regler avseende skyddet för fotografier.
Som har framgått skall fotografiska verk
enligt förslaget skyddas som alster av
bildkonst enligt 1 § upphovsrättslagen.
För att denna reform, som är rent
civilrättslig, inte skall medföra en
förändring av rättsläget när det gäller
mervärdeskatteplikten, måste lydelsen av
den nämnda anvisningspunkten justeras på
så sätt att det införs ett undantag för
fotografier såväl under a) som under b) i
anvisningspunkten.
Enligt 1 § lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto kan en fysisk person få
uppskov med inkomstbeskattningen av
sådana intäkter av näringsverksamhet som
har tillkommit honom i egenskap av upp-
hovsman enligt upphovsrättslagen. Av skäl
som motsvarar dem vilka nyss angavs
beträffande mervärdeskatteplikten, måste
det införas ett undantag för fotografier
i bestämmelsen.
I vissa bestämmelser i lagen om
mervärdeskatt och lagen (1980:612) om
medling i vissa upphovsrättstvister
hänvisas till fotografilagen.
Bestämmelserna skall justeras så att
hänvisningarna i stället avser de
föreslagna reglerna om fotografier i
upphovsrättslagen.

11 Vissa andra frågor

Skälen för regeringens förslag: Enligt
16 § upphovsrättslagen (i lydelse enligt
SFS 1993:1007) har vissa arkiv och
bibliotek rätt att framställa exemplar av
verk för i bestämmelsen angivna ändamål.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår
att det finns ett EG-direktiv om
rättsligt skydd för datorprogram, att
direktivet till följd av EES-avtalet har
införlivats med svensk rätt, att det
följer av direktivet att arkiv och
bibliotek inte får ges rätt att kopiera
datorprogram och att det förutsattes att
regeringen skulle utforma
verkställighetsföreskrifter till
bestämmelsen på ett sådant sätt att
bestämmelsen inte kom i strid med
direktivet (prop. 1992/93:214 s. 68 f.).
Det torde emellertid vara lämpligare att
undantaget avseende datorprogram framgår
direkt av upphovsrättslagen. Regeringen
föreslår därför ett tillägg till 16 §
första stycket upphovsrättslagen med
denna innebörd.
I 16 § tredje stycket och 26 e § andra
stycket upphovsrättslagen (i lydelse
enligt SFS 1993:1007) nämns "det arkiv
som avses i lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar". Det arkiv som avses är
Arkivet för ljud och bild. Den nämnda
lagen ersätts den 1 januari 1994 av en ny
lag om pliktexemplar av dokument (prop.
1993/94:10, bet. KuU 1993/94:8, rskr.
1993/94:25). Regeringen föreslår mot
denna bakgrund att de nämnda bestämmel-
serna i upphovsrättslagen ändras så att
de i stället nämner Arkivet för ljud och
bild.

12 Ikraftträdande

Lagändringarna bör träda i kraft så
snart som möjligt. Med beaktande av den
tid som kommer att förflyta innan
riksdagen kan fatta beslut i
lagstiftningsärendet torde en lämplig
tidpunkt vara den 1 april 1994.

13 Övergångsbestämmelser

Utredningens förslag: Överenstämmer i
princip med regeringens utom såvitt avser
skyddstiden. Utredningen har föreslagit
att de nya reglerna om skyddstid skall
tillämpas även om skyddstiden enligt
äldre regler har löpt ut när de nya
träder i kraft (SOU 1990:30 s. 149-151).
Remissinstanserna: Många
remissinstanser har avstyrkt förslaget
avseende skyddstiden och anfört att det
skapar stora problem för användarna om
fotografier får skydd trots att skyddet
enligt äldre bestämmelser har upphört.
Skälen för regeringens förslag: På
upphovsrättens område gäller allmänt att
nya regler tillämpas även på prestationer
som har kommit till före ikraftträdandet
av de nya reglerna. Så bör i princip
gälla också i detta fall. Några undantag
bör dock göras.
De nya reglerna om skyddstid för
fotografier innebär för flertalet
fotografier att skyddstiden förlängs.
Detta skapar vissa problem i fråga om de
fotografier som redan har framställts när
de nya reglerna träder i kraft. Om
skyddstiden enligt äldre regler då redan
har löpt ut, har fotografierna fritt
kunnat användas och det har således
saknats skäl för användarna att träffa
avtal med fotograferna om användningen;
användarna har - ur den synvinkel som nu
är aktuell - inte ens haft anledning att
ta reda på vem som har tagit
fotografierna. Om - som utredningen har
föreslagit - de nya reglerna om skyddstid
skulle tillämpas på dessa fotografier,
skulle skydd i många fall återuppväckas.
Som remissbehandlingen har visat skulle
detta skapa svåra problem för många
användare, kanske särskilt för de arkiv
och museer som har stora samlingar av
fotografier.
När skyddstiderna för de närstående
rättigheterna förlängdes år 1986
utformades övergångsbestämmelserna på så
sätt att den nya skyddstiden skulle gälla
även för prestationer som hade gjorts
före ikraftträdandet, förutsatt att
skyddstiden enligt äldre bestämmelser då
inte hade löpt ut (prop. 1985/86:79 s.
23). Denna lösning bör väljas också i
fråga om fotografierna.
De nya skyddstidsreglerna är emellertid
ägnade att i sällsynta undantagsfall
förkorta skyddstiden för redan
framställda fotografier som enligt de
gamla reglerna anses ha konstnärligt
eller vetenskapligt värde och därför
skyddas till 50 år efter fotografens
dödsår. Om ett sådant fotografi av någon
anledning inte anses utgöra ett
fotografiskt verk enligt de nya reglerna,
skyddas det enligt dessa endast i 50 år
från framställningstidpunkten. De nya
reglerna bör emellertid aldrig medföra
att skyddstiden förkortas för redan
framställda fotografier. De föreslagna
övergångsbestämmelserna är utformade i
enlighet med detta.
Enligt övergångsbestämmelserna till
fotografilagen får sådana exemplar av en
fotografisk bild som har framställts med
stöd av äldre lag fritt spridas och
visas. En dylik regel, som alltså inte
avser exemplar som har framställts med
stöd av avtal, bör tas med även i
övergångsbestämmelserna till de regler
som nu föreslås.
Beträffande samtliga nya regler om
fotografier bör dessutom gälla att de
inte skall tillämpas såvitt gäller
åtgärder som har vidtagits eller
rättigheter som har förvärvats före
ikraftträdandet. En sådan inskränkning
togs in i övergångsbestämmelserna även
vid de senaste ändringarna av upphovs-
rättslagen (prop. 1992/93:48 s. 139 och
1992/93:214 s. 107). I fråga om
beställarregeln innebär detta att den
skall tillämpas på beställningsavtal som
ingås före ikraftträdandet.
De nya reglerna innebär i vissa fall
att dels rätten till fotografier, dels
exemplar av fotografier inte får utmätas,
se 42 §. Detta utgör en avvikelse i
förhållande till gällande rätt. Av
allmänna principer följer att de nya
reglerna inte tillämpas om egendomen
redan är utmätt, belagd med kvarstad
eller på annat sätt föremål för
exekutionsförfarande vid ikraftträdandet
(jfr 7 § lagen (1981:775) om införande av
utsökningsbalken). Någon särskild över-
gångsbestämmelse om detta är alltså inte
nödvändig.
Upphovsrätt skall inte ingå i bodelning
under upphovsmannens livstid, se 41 §
motsatsvis samt 10 kap. 3 §
äktenskapsbalken och prop. 1986/87:86 s.
112. De nya reglerna medför att detta
kommer att gälla även i fråga om rätt
till fotografier, vilket utgör en
avvikelse i förhållande till gällande
rätt (jfr Tottie, Äktenskapsbalken och
promulgationslag m.m., 1990 s. 315). Av
allmänna principer följer att avseende
inte skall fästas vid de nya reglerna när
ansökan om äktenskapsskillnad har gjorts
före ikraftträdandet (jfr 11 § lagen
(1987:788) om införande av
äktenskapsbalken). Någon särskild
övergångsbestämmelse om detta är alltså
inte nödvändig.
Upphovsrättsutredningen har föreslagit
en övergångsbestämmelse enligt vilken
exemplar av fotografier framställda med
stöd av avtal ingånget före ikraftträ-
dandet får spridas till allmänheten. Som
skäl för förslaget har utredningen angett
att de nya reglerna innebär att
fotografier blir föremål för
spridningsrätt och att den användare som
före ikraftträdandet genom avtal har
skaffat sig rätt att framställa exemplar
också måste få sprida dessa. Regeringen
anser emellertid inte att det behövs
någon bestämmelse om detta. När en an-
vändare har förvärvat rätt att framställa
exemplar, får nämligen regelmässigt anses
att han också har förvärvat rätt att
sprida exemplaren (se SOU 1956:25 s. 95).
När regeln i 10 § andra stycket om att
kretsmönster för halvledarprodukter inte
är föremål för upphovsrätt infördes,
angavs som övergångsbestämmelse att den
nya lagen inte skulle tillämpas på
kretsmönster som hade tillkommit före
ikraftträdandet den 1 april 1987 (se
prop. 1986/87:49, bet. 1986/87:LU10,
rskr. 1986/87:65, SFS 1986:1426).
Eftersom 10 § andra stycket nu ändras,
bör denna övergångsbestämmelse tas in i
övergångsbestämmelserna till de regler
som föreslås här.

14 Kostnadsaspekter

De föreslagna lagändringarna kan inte
förväntas orsaka kostnader för det
allmänna.

15 Specialmotivering

15.1 Förslaget till lag om ändring i la-
gen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk

1 §

Den som har skapat ett litterärt eller
konstnärligt verk har upphovsrätt till
verket oavsett om det är
1. skönlitterär eller beskrivande fram-
ställning i skrift eller tal,
2. datorprogram,
3. musikaliskt eller sceniskt verk,
4. filmverk,
5. fotografiskt verk eller något annat
alster av bildkonst,
6. alster av byggnadskonst eller bruks-
konst, eller
7. verk som har kommit till uttryck på
något annat sätt.
Till litterära verk hänförs kartor,
samt även andra i teckning eller grafik
eller i plastisk form utförda verk av
beskrivande art.
Vad som i denna lag sägs om
datorprogram skall i tillämpliga delar
gälla även förberedande designmaterial
för datorprogram.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt
5. I första stycket, i vilket anges vissa
exempel på litterära och konstnärliga
verk, har tillagts "fotografiskt verk".
Uttrycket "eller något annat alster av
bildkonst" visar att fotografiska verk
anses som alster av bildkonst i upphovs-
rättslagens mening. En följd av detta är
att lagens bestämmelser om konstverk blir
tillämpliga på fotografiska verk. Stycket
har också justerats redaktionellt.

10 §

Upphovsrätt till ett verk gäller även
om verket har registrerats som mönster.
Upphovsrätt gäller inte till
kretsmönster för halvledarprodukter. Om
rätten till sådana kretsmönster finns
särskilda bestämmelser.

Första stycket
Bestämmelsen har justerats
redaktionellt.

Andra stycket
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt
5. Enligt hittillsvarande lydelse är
fotografiska bilder inte föremål för
upphovsrätt enligt upphovsrättslagen.
Detta undantag har utmönstrats.
Bestämmelsen har också justerats
redaktionellt.

16 §

De arkiv och bibliotek som avses i
tredje och fjärde styckena har rätt att
framställa exemplar av verk, dock inte
datorprogram,
1. för bevarande-, kompletterings-
eller forskningsändamål,
2. för utlämning till lånesökande av
enskilda artiklar eller korta avsnitt
eller av material som av säkerhetsskäl
inte bör utlämnas i original eller
3. för användning i läsapparater.
I de fall som avses i första stycket 2
och 3 får exemplar framställas endast
genom reprografiskt förfarande.
Rätt till exemplarframställning enligt
denna paragraf har
1. de statliga och kommunala arkiv-
myndigheterna,
2. Arkivet för ljud och bild,
3. de vetenskapliga bibliotek och
fackbibliotek som drivs av det allmänna
samt
4. folkbiblioteken.
Regeringen får i enskilda fall besluta
att vissa andra arkiv och bibliotek än de
som anges i tredje stycket skall ha rätt
till exemplarframställning enligt denna
paragraf.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt
11, vartill hänvisas.

26 b §

Allmänna handlingar skall oavsett
upphovsrätten tillhandahållas enligt 2
kap. tryckfrihetsförordningen.
Upphovsrätten till ett fotografiskt
verk hindrar inte att verket används i
rättsvårdens eller den allmänna
säkerhetens intresse.

Andra stycket, som är nytt och har
behandlats i avsnitt 9, motsvarar helt
hittillsvarande 12 § första stycket
fotografilagen. Regeln har emellertid
justerats redaktionellt.

26 d §

De radio- och televisionsföretag som
regeringen i enskilda fall beslutar får
sända ut utgivna litterära och musi-
kaliska verk samt offentliggjorda
konstverk, om avtalslicens gäller enligt
26 i §.
Första stycket gäller inte sceniska
verk och inte heller andra verk om
upphovsmannen har förbjudit företaget att
sända ut verket eller det av andra skäl
finns särskild anledning att anta att han
motsätter sig utsändningen. Första
stycket gäller inte sådan vidaresändning
som avses i 26 f §.

Paragrafen, som innehåller en regel om
avtalslicens beträffande utsändning av
verk i radio och TV, har behandlats i
avsnitt 8. I första stycket har
"offentliggjorda konstverk" tillagts.
Detta innebär att bestämmelsen blir
tillämplig vid visning i TV av sådana
konstverk, bl.a. fotografier.

26 e §

Ett radio- eller televisionsföretag som
har rätt att sända ut ett verk får ta upp
verket på en anordning genom vilken det
kan återges, om det görs
1. för användning vid egna utsändningar
ett fåtal gånger under begränsad tid,
2. för att säkerställa bevisning om
utsändningens innehåll eller
3. för att en statlig myndighet skall
kunna utöva tillsyn över utsändnings-
verksamheten.
Upptagningar som avses i första
stycket 2 och 3 får användas endast för
de ändamål som anges där. Om sådana
upptagningar har dokumentariskt värde,
får de dock bevaras i Arkivet för ljud
och bild. En statlig myndighet som har
till uppgift att utöva tillsyn över rek-
lamen i ljudradio- och televisionsutsänd-
ningar får återge utsändningar i den om-
fattning som motiveras av ändamålet med
tillsynen.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt
11, vartill hänvisas.

49 a §

Den som har framställt en fotografisk
bild har uteslutande rätt att framställa
exemplar av bilden och göra den tillgäng-
lig för allmänheten. Rätten gäller oav-
sett om bilden används i ursprungligt
eller ändrat skick och oavsett vilken
teknik som utnyttjas.
Med fotografisk bild avses även en bild
som har framställts genom ett förfarande
som är jämförligt med fotografi.
Rätten enligt första stycket gäller
till dess femtio år har förflutit efter
det år då bilden framställdes.
Bestämmelserna i 2 § andra och tredje
styckena, 3, 7-9 och 11 §§, 12 § första
stycket, 13, 15, 16, 18-20 och 23 §§, 24
§ första stycket, 25-26 b, 26 d-26 f, 26
i-28, 31-38, 41, 42 och 50-52 §§ skall
tilllämpas beträffande bilder som avses i
denna paragraf. Är en sådan bild föremål
för upphovsrätt, får denna rätt också
göras gällande.

Paragrafen, som är ny, har behandlats i
avsnitt 5.

Första stycket
Med uttrycket "den som har framställt
en fotografisk bild" avses, som har
berörts i avsnitt 5, fotografen, dvs.
normalt den person som har manövrerat
kameran.
Att fotografen "har uteslutande rätt
att framställa exemplar av bilden och
göra den tillgänglig för allmänheten"
innebär att fotografen har samma
rättigheter avseende sin bild som en
upphovsman har i fråga om sitt verk, se 2
§ första stycket. Att fotografens rätt
"gäller oavsett om bilden används i
ursprungligt eller ändrat skick och
oavsett vilken teknik som utnyttjas"
innebär att fotografens och
upphovsmannens rättigheter har samma
utformning, se åter 2 § första stycket.

Andra stycket
Bestämmelsen motsvarar helt 1 § första
stycket fotografilagen; endast
redaktionella justeringar har gjorts.
Uttrycket "fotografisk bild" har således
samma innebörd här som i fotografilagen.
Uttryckets innebörd i fotografilagen har
behandlats i avsnitt 5.

Tredje stycket
I bestämmelsen anges att fotografens
rättigheter gäller till dess 50 år har
förflutit efter det år då bilden
framställdes. Skyddstiden överensstämmer
med den som gäller för utövande
konstnärer, producenter av fonogram och
filmer samt radio- och TV-företag enligt
45-48 §§.

Fjärde stycket
I bestämmelsen hänvisas till vissa
regler som gäller för verk och anges att
dessa regler skall tillämpas beträffande
fotografiska bilder. Denna
hänvisningsteknik används också i övriga
paragrafer i femte kapitlet.
Hänvisningarna avser de regler som
gäller för konstverk, dvs. bl.a. för
fotografiska verk.
Enligt sista meningen får också
upphovsrätt till en fotografisk bild
göras gällande, om bilden är föremål för
sådan rätt. En motsvarande bestämmelse
finns i 49 § sista meningen när det
gäller kataloger, tabeller och andra
liknande arbeten i vilka ett stort antal
uppgifter har sammanställts. Som har
behandlats i avsnitt 5 är en fotografisk
bild föremål för upphovsrätt när bilden
uppfyller kravet på s.k. verkshöjd.

58 §

Rätt domstol i mål om ljudradio- eller
televisionsutsändning i strid mot denna
lag är Stockholms tingsrätt. Detsamma
gäller i mål om ersättning som avses i 18
§, 26 a § första stycket, 26 i § tredje
stycket eller 47 § och i mål i vilket
motsvarande ersättning begärs på grund av
en hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller 49 a
§ samt i mål om ersättning för en sådan
vidaresändning som avses i 26 f §.

I andra meningen har tillagts en
hänvisning till den nya 49 a §. Tillägget
innebär emellertid inte någon avvikelse i
sak i förhållande till hittills gällande
rätt. Enligt 20 § fotografilagen är
Stockholms tingsrätt nämligen rätt
domstol i de mål som hänvisningen avser.

61 §

Föreskrifterna i 45, 47 och 48 §§ är
tillämpliga på framförande,
ljudupptagning samt ljudradio- och
televisionsutsändning, som äger rum i
Sverige. Dessutom tillämpas
föreskrifterna i 45 § på framföranden av
den som är svensk medborgare eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige,
föreskrifterna i 47 § på ljudupptagningar
vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige och
föreskrifterna i 48 § på utsändningar av
radio- eller televisionsföretag som har
sitt säte här i landet. Föreskrifterna i
46 § tillämpas på alla ljudupptagningar
och på sådana upptagningar av filmverk
vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige liksom
på sådana upptagningar av filmverk som
äger rum i Sverige. Föreskrifterna i
49 § tillämpas på arbeten vars
framställare är svensk medborgare eller
svensk juridisk person eller har sin
vanliga vistelseort i Sverige liksom på
arbeten som först utgivits i Sverige.
Av föreskrifterna i 49 a § tillämpas
hänvisningen till 50 och 51 §§ på alla
fotografiska bilder och övriga
föreskrifter på fotografiska bilder
1. vars framställare är svensk
medborgare eller har sin vanliga
vistelseort i Sverige eller
2. som först har utgivits i Sverige
eller samtidigt i Sverige och utomlands
eller
3. som har infogats i en byggnad eller
annan anordning som är fast förenad med
marken, om byggnaden eller anordningen är
belägen i Sverige.
Vid tillämpning av tredje stycket 2
anses utgivningen ha skett samtidigt, om
bilden har utgivits i Sverige inom
trettio dagar efter utgivningen utom-
lands.

I andra stycket har endast
redaktionella justeringar gjorts.
I tredje och fjärde styckena, som är
nya, har tagits in regler om vilka
fotografiska bilder som är skyddade
enligt den nya bestämmelsen i 49 a §.
Hänvisningen i 49 a § till 50 och 51 §§
skall tillämpas på alla fotografiska
bilder. Motsvarande gäller för verk
enligt 60 § tredje stycket. I övrigt
motsvarar reglerna helt 22 §
fotografilagen; endast redaktionella
justeringar har gjorts.

62 §

Regeringen får under förutsättning av
ömsesidighet meddela föreskrifter om
denna lags tillämpning med avseende på
andra länder. Regeringen får också
meddela föreskrifter om lagens
tillämpning på verk och fotografiska
bilder som först har utgivits av en mel-
lanfolklig organisation och på inte ut-
givna verk och fotografiska bilder som en
sådan organisation får ge ut.

I första meningen har endast
redaktionella justeringar gjorts.
I andra meningen har fotografiska
bilder tillagts. Tillägget innebär
emellertid inte någon avvikelse i sak i
förhållande till hittills gällande rätt.
I 23 § fotografilagen finns nämligen en
regel som överensstämmer med denna
bestämmelse. I övrigt har endast
redaktionella justeringar gjorts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 april
1994, då lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild skall upphöra att gälla.
2. Med de undantag som anges i
punkterna 3-7 tillämpas de nya
föreskrifterna även på verk och
fotografiska bilder som har kommit till
före ikraftträdandet.
3. Sådana exemplar av en fotografisk
bild som har framställts med stöd av
äldre föreskrifter, får även i
fortsättningen fritt spridas och visas.
De nya föreskrifterna tillämpas inte
heller i övrigt när det gäller åtgärder
som har gjorts eller rättigheter som har
förvärvats före ikraftträdandet.
4. Bestämmelserna om upphovsrättens
giltighetstid i 43 och 44 §§ tillämpas på
fotografiska verk som har kommit till
före ikraftträdandet endast under förut-
sättning att skyddstiden enligt äldre
bestämmelser inte har löpt ut vid
ikraftträdandet.
5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a §
tredje stycket tillämpas på fotografiska
bilder som har kommit till före
ikraftträdandet endast under
förutsättning att skyddstiden enligt
äldre bestämmelser inte har löpt ut vid
ikraftträdandet.
6. Om de nya föreskrifterna i fråga om
en viss fotografisk bild medför en
kortare skyddstid än den som följer av
äldre bestämmelser, skall de äldre
bestämmelserna om skyddstid tillämpas.
7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket
tillämpas inte på kretsmönster som kom
till före den 1 april 1987.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt
12 och 13, vartill hänvisas.

15.2 Förslaget till lag om ändring i la-
gen (1968:430) om mervärdeskatt

2 a §

Med export förstås enligt denna lag att
vara levereras eller tjänst
tillhandahålls utom landet.
Som export räknas även, om inte annat
följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara inom
landet
1) om direkt utförsel av varan
ombesörjs av speditör eller fraktförare,
2) till utländsk företagare, som hämtar
varan här i landet för direkt utförsel,
om varan är avsedd för verksamhet som
företagaren bedriver i utlandet,
3) i frihamn om varan ej är avsedd att
användas i frihamnen,
4) till fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik eller för bruk eller
omsättning på sådant fartyg eller
luftfartyg,
5) för försäljning i exportbutik enligt
46 § andra stycket tullagen (1987:1065),
6) om varan är personbil eller
motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.
Som export räknas även, om inte annat
följer av anvisningarna,
1) tjänst som avser fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller
flygplats, eller tjänst som avser
utrustning eller annan vara för
användning på sådant fartyg eller
luftfartyg,
2) annan tjänst än uthyrning, om
tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen i
fråga för att därefter utföras ur landet,
3) förmedling av vara eller av tjänst
åt utländsk uppdragsgivare,
4) transport direkt till eller från
utlandet eller förmedling av sådan
transport,
5) transport eller annan tjänst inom
landet som avser importvara eller
exportvara och som speditör eller
fraktförare tillhandahåller utländsk
uppdragsgivare i samband med importen
eller utförseln,
6) lastning, lossning eller annan
tjänst i hamn- eller flygplatsverksamhet
med avseende på vara från eller till
utrikes ort,
7) kontroll eller analys av vara åt
utländsk uppdragsgivare,
8) lagring eller förvaring av vara åt
utländsk uppdragsgivare,
9) annonsering eller annan reklam åt
utländsk uppdragsgivare,
10) tjänst som avser fastighet i annat
land,
11) produktutveckling, projektering,
ritning, konstruktion eller därmed
jämförlig tjänst åt utländsk
uppdragsgivare,
12) upplåtelse eller överlåtelse åt
utländsk användare av rätt till patent,
nyttjanderätt till konstruktion eller
uppfinning, mönsterrätt, varumärkesrätt,
rätt som omfattas av lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk samt rätt att utnyttja
sådana system och program för automatisk
databehandling som inte är skyddade genom
den lagen,
13) automatisk databehandling samt
utarbetande av system eller program för
automatisk databehandling åt utländsk
uppdragsgivare,
14) tillhandahållande av information åt
utländsk uppdragsgivare,
15) skrivtjänst och översättningstjänst
åt utländsk uppdragsgivare,
16) annan tjänst av ekonomisk,
juridisk, administrativ eller därmed
jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare,
17) upplåtelse för trafik av bro eller
tunnel mellan Sverige och annat land.
Även omsättning av vara eller tjänst på
fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
räknas som export. Detsamma gäller
reparation och leverans av vara, när
tillhandahållandet sker åt utländsk
företagare, som ej är skattskyldig, inom
ramen för garantiåtagande som gjort av
denne.
Som export räknas vidare bärgning och
reparation av lastbil, buss eller
släpvagn till sådant fordon eller
leverans av utrustning till sådant
fordon, om fordonet är registrerat eller
hemmahörande i annat land och
tillhandahållandet sker i anslutning till
fordonets användning för yrkesmässig
transport här i landet.
Har skattskyldig levererat vara här i
landet till köpare som är bosatt utom
landet anses leveransen, om ej annat
följer av anvisningarna, ha skett genom
export under förutsättning att säljaren i
sina räkenskaper har antingen ett intyg,
utfärdat av en av skattemyndigheten
godkänd intygsgivare, som visar att
köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid utresa ur landet,
eller handling som visar att köparen i
nära anslutning till leveransen har
medfört varan vid inresa i annat land.
Finns särskilda skäl kan
skattemyndigheten medge att leverans som
avses i första meningen anses ha skett
genom export även om där angivna
handlingar inte förekommer.
Leverans av varor till fartyg på linjer
mellan Sverige, Danmark, Finland och
Norge för försäljning från kiosk eller
liknande försäljningsställe ombord räknas
som export enligt andra stycket 3) eller
4) endast då fråga är om spritdrycker,
vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer,
kosmetiska preparat och toalettmedel samt
choklad- och konfektyrvaror.
(Se vidare anvisningarna.)

I andra stycket 12 har den
hittillsvarande hänvisningen till
fotografilagen utmönstrats. Detta innebär
emellertid inte någon avvikelse i sak i
förhållande till hittills gällande rätt.
Hänvisningen till upphovsrättslagen avser
nämligen bl.a. rätt till fotografier.

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas
av importören för följande tjänster
1. reklamtjänst,
2. automatisk databehandling och
utarbetande av system eller program för
automatisk databehandling,
3. tillhandahållande av information,
4. tjänst avseende fastighet i Sverige,
5. skrivtjänst och översättningstjänst,
6. upplåtelse eller överlåtelse av rätt
till patent, nyttjanderätt till konstruk-
tion eller uppfinning, mönsterrätt, var-
umärkesrätt, rätt som omfattas av lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk samt rätt att
utnyttja sådana system eller program för
automatisk databehandling som inte är
skyddade genom den lagen, 7. kontroll
eller analys av vara,
8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk,
administrativ eller därmed jämförlig art.
Med import av tjänst avses att en
tjänst som skall tillgodogöras inom
landet tillhandahålls eller förmedlas av
en utländsk företagare som inte är
skattskyldig här i landet. Skatteplikten
avser endast tjänst som skulle ha varit
skattepliktig om den tillhandahållits
eller förmedlats av någon som är
skattskyldig här i landet.
Skatt enligt denna paragraf skall inte
erläggas
1. av staten eller en kommun,
2. av den som, om tjänsten anskaffats
inom landet, skulle ha haft rätt till
avdrag motsvarande hela den ingående
skatten,
3. om importen inte sker i en
yrkesmässig verksamhet och dess
sammanlagda beskattningsvärde uppgår till
högst 30 000 kronor för beskattningsåret.
Skyldighet att erlägga skatt enligt
denna paragraf medför inte rätt till
avdrag för ingående skatt enligt 17 §.
Avser erlagd skatt import av tjänst som
delvis är hänförlig till skattepliktig
verksamhet, får dock avdrag göras på sätt
som anges i andra stycket tredje meningen
anvisningarna till 17 §.

I första stycket 6 har den
hittillsvarande hänvisningen till
fotografilagen utmönstrats. Detta innebär
emellertid inte någon avvikelse i sak i
förhållande till hittills gällande rätt.
Hänvisningen till upphovsrättslagen avser
nämligen bl.a. rätt till fotografier.

Anvisningar till 8 §

7. Undantaget från skatteplikt enligt 8
§ 5 gäller
a) upplåtelse eller överlåtelse av
rättighet som omfattas av 1, 4 eller 5 §
lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk, dock
inte såvitt avser fotografier, reklam-
alster eller system och program för auto-
matisk databehandling och inte heller
film, videogram eller annan jämförlig
upptagning som avser information,
b) överlåtelse eller import av sådana
alster av bildkonst som avses i 1 §
nämnda lag och som ägs av upphovsmannen
eller dennes dödsbo och inte utgör
fotografiska verk,
c) en utövande konstnärs framförande av
ett litterärt eller konstnärligt verk
samt rättighet i fråga om ljud- eller
bildupptagning av sådant framförande,
d) konserter samt cirkus-, biograf-,
teater-, opera-, balett- och därmed
jämförliga föreställningar,
e) biblioteksverksamhet i form av
tillhandahållande av böcker, tidskrifter,
tidningar, ljud- och bildupptagningar,
reproduktioner av bildkonst samt
bibliografiska upplysningar,
f) arkivverksamhet i form av förvaring
och tillhandahållande av arkivhandlingar
och uppgifter därur,
g) museiverksamhet i form av
utställning för allmänheten och
tillhandahållande av föremål för
utställning,
h) tjänst avseende framställning,
kopiering eller annan efterbehandling av
kinematografisk film som avser annat än
reklam eller information.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt
10, vartill hänvisas.

15.3 Förslaget till lag om ändring i la-
gen (1979:611) om upphovsmannakonto

1 §

Vid taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt kan fysisk person, på de
villkor och i den omfattning som anges i
denna lag, få uppskov med beskattning av
sådan intäkt av näringsverksamhet som
tillkommit honom i egenskap av upphovsman
enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk
(upphovsmannaintäkt). Uppskov medges inte
om den skattskyldige har avlidit under
beskattningsåret och inte heller om
intäkten avser fotografiska verk.
Delägare i handelsbolag eller i dödsbo,
för vilket reglerna om handelsbolag skall
tillämpas, har inte rätt till uppskov för
bolagets eller dödsboets inkomst.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 10,
vartill hänvisas.

15.4 Förslaget till lag om ändring i la-
gen (1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister

1 §

Denna lag tillämpas när det uppstår en
tvist om ingående av ett avtal vilket
utgör en förutsättning för en
avtalslicens enligt 13 § lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konst-
närliga verk. Lagen tillämpas även vid
motsvarande tvister vilka kan föreligga
dels till följd av hänvisningarna till 13
§ i 45, 46, 49 och 49 a §§ lagen om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dels när avtal om den
aktuella exemplarframställningen skall
ingås med svenska radio- eller
televisionsföretag till följd av
företagens rätt enligt 48 § nämnda lag.

Den hittillsvarande hänvisningen i
andra meningen till en bestämmelse i
fotografilagen har bytts ut mot en
hänvisning till den nya 49 a § upphovs-
rättslagen. Detta innebär inte någon
avvikelse i sak i förhållande till
hittills gällande rätt.

Bilaga 1

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk
dels att 1, 10, 26 b, 26 d, 58, 61 och
62 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 49 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Den som skapat Den som har
ett litterärt eller skapat ett
konstnärligt verk litterärt eller
har upphovsrätt konstnärligt verk
till verket, vare har upphovsrätt
sig det utgör till verket oavsett
skönlitterär eller om det är
beskrivande fram- 1. skönlitterär
ställning i skrift eller beskrivande
eller tal, framställning i
datorprogram, skrift eller tal,
musikaliskt eller 2. datorprogram,
sceniskt verk, 3. musikaliskt
filmverk eller eller sceniskt
alster av verk,
bildkonst, 4. filmverk,
byggnadskonst eller 5. fotografiskt
brukskonst eller verk eller något
det har kommit till annat alster av
uttryck på annat bildkonst,
sätt. 6. alster av byg-
gnadskonst eller
brukskonst, eller
7. verk som har
kommit till uttryck
på något annat
sätt.
Till litterära verk hänförs kartor,
samt även andra i teckning eller grafik
eller i plastisk form utförda verk av
beskrivande art.
Vad som i denna lag sägs om
datorprogram skall i tillämpliga delar
gälla även förberedande designmaterial
för datorprogram.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Har ett verk Upphovsrätt till
registrerats såsom ett verk gäller
mönster enligt vad även om verket har
därom är stadgat, registrerats som
må utan hinder mönster.
därav upphovsrätt
till verket göras
gällande. Upphovsrätt
Fotografisk bild gäller inte till
eller kretsmönster kretsmönster för
i halvledarprodukter.
halvledarprodukter Om rätten till
är icke föremål för sådana kretsmönster
upphovsrätt enligt finns särskilda be-
denna lag. Om stämmelser.
rätten till
fotografisk bild
och till sådant
mönster finns
särskilda
bestämmelser.

26 b §

Allmänna handlingar skall oavsett
upphovsrätten tillhandahållas enligt 2
kap. tryckfrihetsförordningen.
Upphovsrätten
till ett fotogra-
fiskt verk hindrar
inte att verket
används i rättsvår-
dens eller den
allmänna
säkerhetens
intresse.

26 d §

De radio- och De radio- och
televisionsföre-tag televisionsföretag
som regeringen i som regeringen i
enskilda fall be- enskilda fall be-
slutar får sända ut slutar får sända ut
utgivna litterära utgivna litterära
och musikaliska och musikaliska
verk, om av- verk samt
talslicens gäller offentliggjorda
enligt 26 i §. konstverk, om av-
talslicens gäller
enligt 26 i §.
Första stycket gäller inte sceniska
verk och inte heller andra verk om
upphovsmannen har förbjudit företaget att
sända ut verket eller det av andra skäl
finns särskild anledning att anta att han
motsätter sig utsändningen. Första
stycket gäller inte sådan vidaresändning
som avses i 26 f §.

49 a §

Den som har
framställt en
fotografisk bild
har uteslutande
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rätt att framställa
exemplar av bilden
och göra den
tillgänglig för
allmänheten. Rätten
gäller oavsett om
bilden används i
ursprungligt eller
ändrat skick och
oavsett vilken
teknik som utnytt-
jas.
Med fotografisk
bild avses även en
bild som har fram-
ställts genom ett
förfarande som är
jämförligt med
fotografi.
Rätten enligt
första stycket
gäller till dess
femtio år har
förflutit efter det
år då bilden
framställdes.
Bestämmelserna i
2 § andra och
tredje styckena, 3,
7-9 och 11 §§, 12 §
första stycket, 13,
15, 16, 18-20 och
23 §§, 24 § första
stycket, 25-26 b,
26 d-26 f, 26 i-28,
31-38, 41, 42 och
50-52 §§ skall
tillämpas beträf-
fande bilder som
avses i denna para-
graf. Är en sådan
bild föremål för
upphovsrätt, får
den också göras
gällande.

58 §

Rätt domstol i Rätt domstol i
mål om ljudradio- mål om ljudradio-
eller eller
televisionsutsändning
televisionsutsändning
i strid mot denna i strid mot denna
lag är Stockholms lag är Stockholms
tingsrätt. Detsamma tingsrätt. Detsamma
gäller i mål om gäller i mål om
ersättning som ersättning som
avses i 18 §, 26 a avses i 18 §, 26 a
§ första stycket, § första stycket,
26 i § tredje 26 i § tredje
stycket eller 47 § stycket eller 47 §
och i mål i vilket och i mål i vilket
motsvarande ersätt- motsvarande ersätt-
ning begärs på ning begärs på
grund av en grund av en
hänvisning i 45, hänvisning i 45,
46, 48 eller 49 § 46, 48, 49 eller 49
samt i mål om a § samt i mål om
ersättning för en ersättning för en
sådan sådan vidare-
vidaresändning som sändning som avses
avses i 26 f §. i 26 f §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

61 §

Föreskrifterna i 45, 47 och 48 §§ är
tillämpliga på framförande,
ljudupptagning samt ljudradio- och
televisionsutsändning, som äger rum i
Sverige. Dessutom tillämpas
föreskrifterna i 45 § på framföranden av
den som är svensk medborgare eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige,
föreskrifterna i 47 § på ljudupptagningar
vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige och
föreskrifterna i 48 § på utsändningar av
radio- eller televisionsföretag som har
sitt säte här i landet. Föreskrifterna i
46 § tillämpas på alla ljudupptagningar
och på sådana upptagningar av filmverk
vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har
sin vanliga vistelseort i Sverige liksom
på sådana upptagningar av filmverk som
äger rum i Sverige.
Vad i 49 § Föreskrifterna i
stadgas är tilläm- 49 § tillämpas på
pligt på arbete, arbeten vars
framställt av framställare är
svensk medborgare svensk medborgare
eller svensk eller svensk
juridisk person juridisk person
eller av den som eller har sin
här har sin vanliga vanliga vistelseort
vistelseort, så ock i Sverige liksom på
eljest på arbete arbeten som först
som först utgivits utgivits i Sverige.
i Sverige. Av föreskrifterna
i 49 a § tilllämpas
hänvisningen till
50 och 51 §§ på
alla fotografiska
bilder och övriga
föreskrifter på
fotografiska bilder
1. vars
framställare är
svensk medborgare
eller har sin
vanliga vistelseort
i Sverige eller
2. som först har
utgivits i Sverige
eller samtidigt i
Sverige och
utomlands eller
3. som har
infogats i en bygg-
nad eller annan
anordning som är
fast förenad med
marken, om
byggnaden eller
anordningen är
belägen i Sverige.
Vid tillämpning
av tredje stycket 2
anses utgivningen
ha skett samtidigt,
om bilden har ut-
givits i Sverige
inom trettio dagar
efter utgivningen
utomlands.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

62 §

Regeringen äger, Regeringen får
under förutsättning under förutsättning
av ömsesidighet, av ömsesidighet
meddela meddela
föreskrifter om föreskrifter om
denna lags denna lags
tillämpning med tillämpning med
avseende å annat avseende på andra
land. Föreskrift må länder. Regeringen
ock meddelas om får också meddela
tillämpning av föreskrifter om
lagen på verk, som lagens tillämpning
först utgivits av på verk och
mellanfolklig fotografiska bilder
organisation, samt som först har
på icke utgivet utgivits av en mel-
verk, som dylik lanfolklig organi-
organisation äger sation och på inte
utgiva. utgivna verk och
fotografiska bilder
som en sådan orga-
nisation får ge ut.
_______________

1. Denna lag träder i kraft den 1 april
1994, då lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild skall upphöra att gälla.
2. Med de undantag som anges i
punkterna 3-7 tillämpas de nya
föreskrifterna även på verk och
fotografiska bilder som har kommit till
före ikraftträdandet.
3. Sådana exemplar av en fotografisk
bild som har framställts med stöd av
äldre föreskrifter, får även i
fortsättningen fritt spridas och visas.
De nya föreskrifterna tillämpas inte
heller i övrigt när det gäller åtgärder
som har gjorts eller rättigheter som har
förvärvats före ikraftträdandet.
4. Bestämmelserna om upphovsrättens
giltighetstid i 43 och 44 §§ tillämpas på
fotografiska verk som har kommit till
före ikraftträdandet endast under förut-
sättning att skyddstiden enligt äldre
bestämmelser inte har löpt ut vid
ikraftträdandet.
5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a §
tredje stycket tillämpas på fotografiska
bilder som har kommit till före
ikraftträdandet endast under
förutsättning att skyddstiden enligt
äldre bestämmelser inte har löpt ut vid
ikraftträdandet.
6. Om de nya föreskrifterna i fråga om
en viss fotografisk bild medför en
kortare skyddstid än den som följer av
äldre bestämmelser, skall de äldre
bestämmelserna om skyddstid tillämpas.
7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket
tillämpas inte på kretsmönster som kom
till före den 1 april 1987.

2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 a och 60 §§
samt punkt 7 av anvisningarna till 8 §
lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Med export förstås enligt denna lag att
vara levereras eller tjänst
tillhandahålls utom landet.
Som export räknas även, om inte annat
följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara inom
landet
1) om direkt utförsel av varan
ombesörjs av speditör eller fraktförare,
2) till utländsk företagare, som hämtar
varan här i landet för direkt utförsel,
om varan är avsedd för verksamhet som
företagaren bedriver i utlandet,
3) i frihamn om varan ej är avsedd att
användas i frihamnen,
4) till fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik eller för bruk eller
omsättning på sådant fartyg eller
luftfartyg,
5) för försäljning i exportbutik enligt
46 § andra stycket tullagen (1987:1065),
6) om varan är personbil eller
motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.
Som export räknas även, om inte annat
följer av anvisningarna,
1) tjänst som avser fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller
flygplats, eller tjänst som avser
utrustning eller annan vara för
användning på sådant fartyg eller
luftfartyg,
2) annan tjänst än uthyrning, om
tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen i
fråga för att därefter utföras ur landet,
3) förmedling av vara eller av tjänst
åt utländsk uppdragsgivare,
4) transport direkt till eller från
utlandet eller förmedling av sådan
transport,
5) transport eller annan tjänst inom
landet som avser importvara eller
exportvara och som speditör eller
fraktförare tillhandahåller utländsk
uppdragsgivare i samband med importen
eller utförseln,
6) lastning, lossning eller annan
tjänst i hamn- eller flygplatsverksamhet
med avseende på vara från eller till
utrikes ort,
7) kontroll eller analys av vara åt
utländsk uppdragsgivare,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8) lagring eller förvaring av vara åt
utländsk uppdragsgivare,
9) annonsering eller annan reklam åt
utländsk uppdragsgivare,
10) tjänst som avser fastighet i annat
land,
11) produktutveckling, projektering,
ritning, konstruktion eller därmed
jämförlig tjänst åt utländsk
uppdragsgivare,
12) upplåtelse 12) upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse
åt utländsk åt utländsk
användare av rätt användare av rätt
till patent, till patent,
nyttjanderätt till nyttjanderätt till
konstruktion eller konstruktion eller
uppfinning, uppfinning, mön-
mönsterrätt, sterrätt,
varumärkesrätt, varumärkesrätt,
rätt som omfattas rätt som omfattas
av lagen (1960:729) av lagen (1960:729)
om upphovsrätt till om upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk konstnärliga verk
eller av lagen samt rätt att
(1960:730) om rätt utnyttja sådana
till fotografisk system och program
bild samt rätt att för automatisk
utnyttja sådana databehandling som
system och program inte är skyddade
för automatisk genom den lagen,
databehandling som
inte är skyddade
genom förstnämnda
lag,
13) automatisk databehandling samt
utarbetande av system eller program för
automatisk databehandling åt utländsk
uppdragsgivare,
14) tillhandahållande av information åt
utländsk uppdragsgivare,
15) skrivtjänst och översättningstjänst
åt utländsk uppdragsgivare,
16) annan tjänst av ekonomisk,
juridisk, administrativ eller därmed
jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare,
17) upplåtelse för trafik av bro eller
tunnel mellan Sverige och annat land.
Även omsättning av vara eller tjänst på
fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
räknas som export. Detsamma gäller
reparation och leverans av vara, när
tillhandahållandet sker åt utländsk
företagare, som ej är skattskyldig, inom
ramen för garantiåtagande som gjort av
denne.
Som export räknas vidare bärgning och
reparation av lastbil, buss eller
släpvagn till sådant fordon eller
leverans av utrustning till sådant
fordon, om fordonet är registrerat eller
hemmahörande i annat land och
tillhandahållandet sker i anslutning till
fordonets användning för yrkesmässig
transport här i landet.
Har skattskyldig levererat vara här i
landet till köpare som är bosatt utom
landet anses leveransen, om ej annat
följer av anvisningarna, ha skett genom
export under förutsättning att säljaren i
sina räkenskaper har antingen ett intyg,
utfärdat av en av skattemyndigheten
godkänd intygsgivare, som visar att
köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid utresa ur landet,
eller handling som visar att
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid inresa i annat
land. Finns särskilda skäl kan
skattemyndigheten medge att leverans som
avses i första meningen anses ha skett
genom export även om där angivna
handlingar inte förekommer.
Leverans av varor till fartyg på linjer
mellan Sverige, Danmark, Finland och
Norge för försäljning från kiosk eller
liknande försäljningsställe ombord räknas
som export enligt andra stycket 3) eller
4) endast då fråga är om spritdrycker,
vin, starköl, öl, tobaksvaror, parfymer,
kosmetiska preparat och toalettmedel samt
choklad- och konfektyrvaror.
(Se vidare anvisningarna.)

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas
av importören för följande tjänster
1. reklamtjänst,
2. automatisk databehandling och
utarbetande av system eller program för
automatisk databehandling,
3. tillhandahållande av information,
4. tjänst avseende fastighet i Sverige,
5. skrivtjänst och översättningstjänst,
6. upplåtelse 6. upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse
av rätt till av rätt till pa-
patent, nyttjan- tent, nyttjanderätt
derätt till till konstruktion
konstruktion eller eller uppfinning,
uppfinning, mönsterrätt, var-
mönsterrätt, var- umärkesrätt, rätt
umärkesrätt, rätt som omfattas av
som omfattas av lagen (1960:729) om
lagen (1960: 729) upphovsrätt till
om upphovsrätt till litterära och
litterära och konstnärliga verk
konstnärliga verk samt rätt att
eller av lagen utnyttja sådana
(1960:730) om rätt system eller
till fotografisk program för auto-
bild samt rätt att matisk databe-
utnyttja sådana handling som inte
system eller pro- är skyddade genom
gram för automatisk den lagen,
databehandling som
inte är skyddade
genom lagen om
upphovsrätt till
litterära och
konstnärliga verk,
7. kontroll eller analys av vara,
8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk,
administrativ eller därmed jämförlig art.
Med import av tjänst avses att en
tjänst som skall tillgodogöras inom
landet tillhandahålls eller förmedlas av
en utländsk företagare som inte är
skattskyldig här i landet. Skatteplikten
avser endast tjänst som skulle ha varit
skattepliktig om den tillhandahållits
eller
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förmedlats av någon som är skattskyldig
här i landet.
Skatt enligt denna paragraf skall inte
erläggas
1. av staten eller en kommun,
2. av den som, om tjänsten anskaffats
inom landet, skulle ha haft rätt till
avdrag motsvarande hela den ingående
skatten,
3. om importen inte sker i en
yrkesmässig verksamhet och dess
sammanlagda beskattningsvärde uppgår till
högst 30 000 kronor för beskattningsåret.
Skyldighet att erlägga skatt enligt
denna paragraf medför inte rätt till
avdrag för ingående skatt enligt 17 §.
Avser erlagd skatt import av tjänst som
delvis är hänförlig till skattepliktig
verksamhet, får dock avdrag göras på sätt
som anges i andra stycket tredje meningen
anvisningarna till 17 §.

Anvisningar
till 8 §

7. Undantaget från skatteplikt enligt 8
§ 5 gäller
a) upplåtelse a) upplåtelse
eller överlåtelse eller överlåtelse
av rättighet som av rättighet som
omfattas av 1, 4 omfattas av 1, 4
eller 5 § lagen eller 5 § lagen
(1960:729) om (1960:729) om
upphovsrätt till upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk, konstnärliga verk,
dock inte såvitt dock inte såvitt
avser reklamalster avser fotografier,
eller system och reklamalster eller
program för auto- system och program
matisk för automatisk
databehandling och databehandling och
inte heller film, inte heller film,
videogram eller videogram eller
annan jämförlig annan jämförlig
upptagning som upptagning som
avser information, avser information,
b) överlåtelse b) överlåtelse
eller import av eller import av så-
sådant alster av dana alster av
bildkonst som avses bildkonst som avses
i 1 § nämnda lag i 1 § nämnda lag
och som ägs av och som ägs av
upphovsmannen eller upphovsmannen eller
dennes dödsbo, dennes dödsbo och
inte utgör
fotografiska verk,
c) en utövande konstnärs framförande av
ett litterärt eller konstnärligt verk
samt rättighet i fråga om ljud- eller
bildupptagning av sådant framförande,
d) konserter samt cirkus-, biograf-,
teater-, opera-, balett- och därmed
jämförliga föreställningar,
e) biblioteksverksamhet i form av
tillhandahållande av böcker, tidskrifter,
tidningar, ljud- och bildupptagningar,
reproduktioner av bildkonst samt
bibliografiska upplysningar,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

f) arkivverksamhet i form av förvaring
och tillhandahållande av arkivhandlingar
och uppgifter därur,
g) museiverksamhet i form av
utställning för allmänheten och
tillhandahållande av föremål för
utställning,
h) tjänst avseende framställning,
kopiering eller annan efterbehandling av
kinematografisk film som avser annat än
reklam eller information.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1994.

3 Förslag till lag om ändring i lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Vid taxering till Vid taxering till
statlig och statlig och
kommunal kommunal
inkomstskatt kan inkomstskatt kan
fysisk person, på fysisk person, på
de villkor och i de villkor och i
den omfattning som den omfattning som
anges i denna lag, anges i denna lag,
få uppskov med be- få uppskov med be-
skattning av sådan skattning av sådan
intäkt av intäkt av
näringsverksamhet näringsverksamhet
som tillkommit som tillkommit
honom i egenskap av honom i egenskap av
upphovsman enligt upphovsman enligt
lagen (1960:729) om lagen (1960:729) om
upphovsrätt till upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk konstnärliga verk
(upphovsman- (upphovsman-
naintäkt). Uppskov naintäkt). Uppskov
medges inte om den medges inte om den
skattskyldige har skattskyldige har
avlidit under avlidit under
beskattningsåret. beskattningsåret
och inte heller om
intäkten avser
fotografiska verk.
Delägare i handelsbolag eller i dödsbo,
för vilket reglerna om handelsbolag skall
tillämpas, har inte rätt till uppskov för
bolagets eller dödsboets inkomst.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1994.

4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1980:612) om medling i vissa upphovs-
rättstvister

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag Denna lag
tillämpas när det tillämpas när det
uppstår en tvist om uppstår en tvist om
ingående av ett ingående av ett
avtal vilket utgör avtal vilket utgör
en förutsättning en förutsättning
för en avtalslicens för en avtalslicens
enligt 13 § lagen enligt 13 § lagen
(1960:729) om upp- (1960:729) om upp-
hovsrätt till hovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk. konstnärliga verk.
Lagen tillämpas Lagen tillämpas
även vid även vid
motsvarande tvister motsvarande tvister
vilka kan föreligga vilka kan föreligga
dels till följd av dels till följd av
hänvisningarna till hänvisningarna till
13 § i 45, 46 och 13 § i 45, 46, 49
49 §§ lagen om och 49 a §§ lagen
upphovsrätt till om upphovsrätt till
litterära och litterära och
konstnärliga verk konstnärliga verk,
och i 7 a § lagen dels när avtal om
(1960: 730) om rätt den aktuella
till fotografisk exemplarfram-
bild, dels när ställningen skall
avtal om den ingås med svenska
aktuella ex- radio- eller
emplarfram- televisionsföretag
ställningen skall till följd av
ingås med svenska företagens rätt
radio- eller tele- enligt 48 § nämnda
visionsföretag till lag.
följd av företagens
rätt enligt 48 §
lagen om
upphovsrätt till
litterära och
konstnärliga verk.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 april
1994.

Bilaga 2
Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1993-11-15

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt
Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 21 oktober
1993 (justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring
i lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk, m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits
av hovrättsassessorn Magnus Widebeck.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 2 december 1993

Närvarande: statsrådet B. Westerberg,
ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.
Westerberg

Föredragande: statsrådet Laurén

_________________

Regeringen beslutar proposition
1993/94:109 Fotografirättens integration
i upphovsrättslagen.