Prop.
1993/94:107
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 december 1993
Bengt Westerberg
Bo Könberg
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100).
Ändringarna innebär att sekretesskydd införs för uppgifter om enskilda
som framkommer i Barnombudsmannens verksamhet. Sekretessreglerna
motsvarar vad som gäller inom socialtjänsten. Vidare föreslås att det i
lagen (1993:335) om Barnombudsman införs en skyldighet för Barnom-
budsmannen att göra anmälan till socialtjänsten i vissa fall.
1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 107
Prop. 1993/94:107
1 Förslag till riksdagsbeslut ..................... 3
2 Lagtext 3
2.1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) .3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen 1993:335) om
Barnombudsman.........................3
2.3 Förslag till ändring i socialtjänstlagen (1980:620) .....7
3 Ärendet och dess beredning .....................9
4 Sekretess m.m. hos Barnombudsmannen.............10
5 Specialmotivering..........................17
5.1 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 17
5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:335) om Barnombudsman..............18
5.3 Förslaget till ändring i socialtjänstlagen (1980:620) . . 19
Bilaga 1 Sammanfattning av rapporten ................20
Bilaga 2 Rapportens lagförslag .....................21
Bilaga 3 Socialdepartementets alternativa lagförslag ........23
Bilaga 4 Remissammanställning.....................27
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag .................31
Bilaga 6 Lagrådets yttrande.......................35
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december 1993
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
2. lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman,
3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).
Prop. 1993/94:107
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)’
dels att 14 kap. 2 och 3 §§ samt 16 kap. 1 § skall ha följande lydel-
se,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 34 §, av fö-
ljande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 7 kap. 34 § Sekretess gäller i verksamhet Sekretessen hindrar inte att Bar- I fråga om uppgift i allmän 14 kap. 2 §2 |
Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § läm-
nas till myndighet, om uppgiften behövs där för
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1993:607.
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 107
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:107
1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljan-
de från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myn-
digheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den
myndighet där uppgiften förekommer,
2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften
förekommer, eller
3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften före-
kommer.
Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt ytt-
rande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver förunder-
sökning i brottmål.
Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer
och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för
delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet
som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer får dock, om
den enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas hem-
ligt och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket,
lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det
kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det
annars finns synnerliga skäl.
Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott läm-
nas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som
har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och
detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.
För uppgift som omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 1-6 och
33 §§, 8 kap. 8 § första stycket,
9 eller 15 § eller 9 kap. 4 eller
7 §, 8 § första eller andra stycket
eller 9 § andra stycket gäller vad
som föreskrivs i fjärde stycket
endast såvitt angår misstanke om
brott för vilket inte är föreskrivet
lindrigare straff än fängelse i två
år. Dock hindrar sekretess enligt
7 kap. 1, 4 eller 33 § inte att
uppgift som angår misstanke om
brott enligt 3, 4 eller 6 kap.
brottsbalken mot någon som inte
har fyllt arton år lämnas till åkla-
garmyndighet eller polismyndighet
För uppgift som omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33
och 34 §§, 8 kap. 8 § första
stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4
eller 7 §, 8 § första eller andra
stycket eller 9 § andra stycket
gäller vad som föreskrivs i fjärde
stycket endast såvitt angår miss-
tanke om brott för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år. Dock hindrar
sekretess enligt 7 kap. 1, 4, 33
eller 34 § inte att uppgift som
angår misstanke om brott enligt 3,
4 eller 6 kap. brottsbalken mot
någon som inte har fyllt arton år
lämnas till åklagarmyndighet eller
polismyndighet.
Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess
enligt 9 kap. 9 § första stycket.
Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar
inte att uppgift om enskild, som inte fyllt arton år eller som fortgående
missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller när-
stående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den
enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsam-
ma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller när
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:107
stående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för
det väntade barnet.
3 §
Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas
till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6 och
33 §§, 8 kap. 8 § första stycket
och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4
och 7 §§, 8 § första och andra
styckena och 9 §. Inte heller
gäller första stycket, om utläm-
nandet strider mot lag eller för-
ordning eller, såvitt angår uppgift
i personregister enligt datalagen
(1973:289), föreskrift som har
meddelats med stöd av datalagen.
Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33
och 34 §§, 8 kap. 8 § första
stycket och 9 och 15 §§ samt
9 kap. 4 och 7 §§, 8 § första och
andra styckena och 9 §. Inte
heller gäller första stycket, om
utlämnandet strider mot lag eller
förordning eller, såvitt angår
uppgift i personregister enligt
datalagen (1973:289), föreskrift
som har meddelats med stöd av
datalagen.
Lydelse enligt prop. 1993/94:38
16 kap.
1 §Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 29 §
8 kap. 3 §, 5 § första
stycket 2, 6 § första stycket 2
Föreslagen lydelse
16 kap.
1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i
vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:107
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 29 §
7 kap. 34 §
8 kap. 3 §, 5 § första
stycket 2, 6 § första stycket 2
Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:335) om Barnombudsman
skall införas en ny paragraf, 3 § av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 3 § Barnombudsmannen skall Barnombudsmannen får lämna |
Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
Prop. 1993/94:107
Härigenom föreskrivs att 71 § socialtjänstlagen (1980:620)' skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
71 §2
Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-
met eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans
hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra
myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga
att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får känne-
dom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till
en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana
myndigheter samt läkare, lärare, sjuksköterskor och barnmorskor som
inte har sådan anställning.
För dem som är verksamma inom kommunal familjerådgivning gäller
anmälningsplikt enligt andra stycket endast om de i sin verksamhet får
kännedom om att en underårig misshandlas i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesutövare som anges i andra
stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara
av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.
Om anmälan från Barnombuds-
mannen gäller bestämmelserna i
3 § lagen (1993:335) om Barnom-
budsman.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
1 Lagen omtryckt 1988:871.
2 Senaste lydelse 1990:53.
Den 1 juli i år inrättades myndigheten Barnombudsmannen genom en
omorganisation av Bammiljörådet.
Organisationskommittén för inrättande av en Barnombudsman avläm-
nade den 23 juni 1993 en delrapport angående sekretess m.m. hos
Barnombudsmannen. I delrapporten föreslås en bestämmelse i sekre-
tesslagen (1980:100) enligt vilken sekretess med omvänt skaderekvistit
skall gälla i Bamombudsamnnens verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, liksom därmed sammanhängande regler om
bl.a anmälningsskyldighet. Rapporten har remissbehandlats tillsammans
med av Socialdepartementet utarbetade alternativa lösningar till lagreg-
lering.
En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. De lagförslag som
lades fram i rapporten finns i bilaga 2. Av Socialdepartementet utarbe-
tade alternativa lösningar till lagreglering finns i bilaga 3. En förteck-
ning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttran-
dena finns i bilaga 4.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 18 november 1993 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
Lagrådet har föreslagit att det i upplysande syfte görs ett tillägg i 71 §
socialtjänstlagen (1980:620). I övrigt har Lagrådet lämnat förslagen utan
erinran.
Regeringen har följt Lagrådets förslag och därutöver gjort en mindre
redaktionell ändring i förslaget till ändring i lagen (1993:335) om Bar-
nombudsman.
Prop. 1993/94:107
Prop. 1993/94:107
Regeringens förslag: En ny bestämmelse införs i sekretesslagen
(1980:100) om att sekretess skall gälla i Barnombudsmannens verk-
samhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men.
Sekretessen hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och
lämnar uppgift till socialnämnden i enlighet med föreskrifter i lagen
(1993:335) om Barnombudsman.
Barnombudsmannen skall enligt en ny bestämmelse i lagen
om Barnombudsman genast till socialnämnden anmäla om han eller
hon får kännedom om att en underårig misshandlas i hemmet eller
om det i annat fall måste antas att socialnämnden behöver ingripa till
en underårigs skydd. Om det finns särskilda skäl skall ombudsman-
nen ha möjlighet att göra anmälan till socialnämnden även i andra
fall. Barnombudsmannen får i övrigt lämna socialnämnden alla
uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av underårigs
behov av skydd.
Vad gäller brottsanmälan till polismyndighet, uppgiftslämnande till
annan myndighet och begränsningar i meddelarfriheten skall samma
regler i sekretesslagen gälla för Barnombudsmannen som för bl.a.
socialtjänsten.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Kommittén har dock föreslagit att anmälningsskyldigheten till
socialnämnden skall regleras i 71 § socialtjänstlagen (1980:620). Vidare
har kommittén inte tagit med Barnombudsmannens verksamhet i den
särreglering som gäller bl.a. socialtjänsten i fråga om när brottsanmälan
kan göras till åklagar- eller polismyndighet.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att invända mot
kommitténs förslag om sekretess, uppgiftslämnande till annan myndighet
och begränsad meddelarfrihet. De har inte heller något att invända mot
den av Socialdepartementet alternativa lagregleringen i fråga om möjlig-
het till brottsanmälan, motsvarande vad som gäller inom t.ex. socialtjän-
sten.
Vad gäller anmälningsskyldighet till socialnämnden innebär Socialde-
partementets alternativa förslag till lagreglering att en något större
anmälningsskyldighet än enligt kommitténs förslag (dock inte så vid-
sträckt som i 71 § socialtjänstlagen) införs i lagen om Barnombudsman
i stället för i 71 § socialtjänstlagen som kommittén föreslår. Justitie-
kanslern och Barnombudsmannen anser att regleringen bör kunna inför-
as i Barnombudsmannens instruktion. Kammarrätten i Stockholm anser
att någon anmälningsskyldighet inte alls bör finnas för Barnombudsman-
nen, medan Justitieombudsmannen och Socialstyrelsen menar att den bör
10
vara lika omfattande som i 71 § andra stycket socialtjänstlagen. Social- Prop. 1993/94:107
styrelsen anser vidare att Barnombudsmannen omfattas av 71 § socialt-
jänstlagen i dess nuvarande lydelse och att det nuvarande rättsläget bör
bestå i avvaktan på Socialtjänstkommitténs översyn av 71 §.
Skälen för regeringens förslag:
Sekretess
Grundläggande bestämmelser om rätten att ta del av allmänna hand-
lingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Denna rätt får emellertid
begränsas bl.a. om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds
personliga förhållanden. Begränsningarna anges i sekretesslagen.
Bestämmelser om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds per-
sonliga förhållanden finns främst i 7 kap. sekretesslagen. Där finns
exempel på s.k. rakt skaderekvisit som innebär presumtion för offent-
lighet och där bedömningen av om sekretess skall gälla görs med ut-
gångspunkt från att ett utlämnande av uppgiften typiskt sett kan vara
ägnat att medföra skada. Där finns också exempel på s.k. omvänt ska-
derekvisit, vilket gäller inom exempelvis socialtjänsten (4 §). Det om-
vända skaderekvisitet innebär att sekretess gäller om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan skada, dvs. en presumtion för sekretess.
I regeringens proposition (prop. 1992/93:173) vari inrättandet av en
Barnombudsman föreslogs, anförde det föredragande statsrådet att det
med hänsyn till att ombudsmannen skall verka på ett generellt plan inte
förelåg något behov av att omgärda ombudsmannens verksamhet med
sekretess. Föredraganden ville dock inte utesluta att det kunde finnas
behov av särskilda sekretessregler för handlingar som barn sänder in
eller muntligen i förtroende lämnar till ombudsmannen. Föredraganden
konstaterade också att det kunde behövas sekretessregler för att göra det
möjligt för ombudsmannen att följa upp tillämpningen av en rättsregel
rörande barn även i de fall detta bara kan ske genom att ombudsmannen
får ta del av sekretessbelagda uppgifter, t.ex. i utredningar inom socialt-
jänsten. Som ett skäl mot sekretess anfördes att arbetet skulle kunna
bedrivas mera öppet utan en sådan reglering.
Såsom kommittén påpekat är utgångspunkten för ombudsmannens
arbete med barn- och ungdomsfrågor att det inte skall vara individin-
riktat utan att bevakningen av dessa frågor skall vara övergripande.
Därmed bör ombudsmannens verksamhet kunna bedrivas med stor
öppenhet. Regeringen delar också kommitténs mening att detta arbets-
sätt dock inte kan utesluta att behov finns av att viss del av verksam-
heten skyddas av sekretess. Man kan t.ex. tänka sig att ett äldre barn,
en ungdom eller en förälder någon gång vänder sig till ombudsmannen
med uppgifter som för den enskilde är mycket känsliga och därför
fordrar att de inte yppas för utomstående, dvs. inte offentliggörs även
om någon utomstående skulle kräva det.
Likaså kan ombudsmannen i vissa situationer behöva inhämta viss
information från andra myndigheter. Den sekretess som eventuellt råder
1** Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 107
11
för dessa uppgifter gäller visserligen gentemot Barnombudsmannen Prop. 1993/94:107
oavsett om sekretess också gäller inom ombudsmannens verksamhet. Att
uppgifter inom Barnombudsmannens verksamhet är sekretessbelagda
kan dock få betydelse dels vid bedömningen av risken för skada e.d.
när fråga är om en uppgift kan lämnas ut, dels för om en enskild person
vill lämna sitt medgivande till att en sekretesskyddad uppgift får lämnas
vidare till Barnombudsmannen. Det är därför även av det skälet lämp-
ligt att sekretesskydd finns hos Barnombudsmannen.
Vi anser, liksom kommittén, att sekretessen bör gälla för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men.
Därigenom tillgodoser man det behov som finns att sekretessbelägga
vissa känsliga uppgifter hos Barnombudsmannen. Vidare uppnår man
den fördelen att samma typ av sekretess kommer att gälla hos ombuds-
mannen som hos socialtjänsten.
Eftersom vårdnadshavaren företräder barnet och har ansvaret för
barnet, har vårdnadshavaren som regel rätt att ta del av och förfoga
över sekretesskyddade uppgifter angående barnet. De förpliktelser som
innefattas i vårdnadsskyldigheten enligt 6 kap. 2 och 11 §§ föräldra-
balken förutsätter ju att vårdnadshavaren har insyn i barnets angelägen-
heter. Det är också viktigt för förhållandet mellan föräldrar och barn att
viktiga och betydelsefulla uppgifter kan lämnas ut till föräldrarna.
Emellertid tunnas vårdnadsrätten ut då barnet blir äldre. I 6 kap. 11 §
föreskrivs att vårdnadshavaren i takt med barnets stigande ålder och
utveckling skall ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önske-
mål. Det innebär att barnet i takt med stigande ålder och utveckling får
rätt till visst skydd för sin integritet gentemot sina föräldrar.
Oavsett ett barns ålder kan det i vissa fall antas att den underårige
lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavama. I sådana
fall medger bestämmelsen i 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen att
sekretessskyddade uppgifter om ett barn får hemlighållas för barnets
vårdnadshavare.
Anmälan till socialnämnd m.m.
Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen får sekretessbelagd uppgift hos en
myndighet inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i
sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen
hänvisar.
I 14 kap. 1 § föreskrivs att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas
till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förord-
ning.
Enligt 71 § andra stycket socialtjänstlagen är "myndigheter vars verk-
samhet berör barn och ungdom" skyldiga att genast till socialnämnden
anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan inne-
bära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta
gäller även anställda inom sådana myndigheter samt läkare, lärare,
sjuksköterskor och barnmorskor som inte har sådan anställning. Enligt
12
fjärde stycket föreligger även en skyldighet att lämna socialnämnden
alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs
behov av skydd.
Socialstyrelsen menar att 71 § i dess nuvarande lydelse omfattar Bar-
nombudsmannen och att någon, i förhållande till den bestämmelsen,
inskränkande reglering inte bör göras.
I förarbetena till 71 § socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1 s. 419 och
537) talas om att bestämmelsen motsvarar 93 § andra stycket bama-
vårdslagen (1960:97). Med myndigheter vars verksamhet berör barn
och ungdom avses enligt samma förarbeten främst åklagar- och polis-
myndigheter, skolmyndigheter, centraler för psykisk barn- och ung-
domsvård, barnavårdscentraler samt de särskilda organ som kan finnas
inrättade för allmän ungdomsvård. Det framgår inte av denna exempli-
fiering eller förarbetena i övrigt att man skulle ha avsett någon utvid-
gning av tillämpningsområdet i förhållande till vad som gällde tidigare
enligt bamavårdlagen.
I 93 § andra stycket bamavårdslagen föreskrevs anmälningsskyldighet
för "myndigheter vilkas verksamhet berör barnavården..". Denna skriv-
ning tillkom på förslag av Lagrådet (prop. 1960:10 s. 445) som ansåg
att t.ex. domstolar inte skulle omfattas av anmälningsskyldighet (i lag-
rådsremissen omfattade den alla myndigheter). Lagrådet föreslog att
uppgiftsskyldigheten begränsas till de inom "förevarande område ver-
kande myndigheterna.." Lagrådet ansåg att man i bestämmelsen, med
viss ledning av uttrycksättet i 9 § andra stycket (som föreskrev att
barnavårdsnämnden bör samverka med myndigheter, institutioner,
föreningar och andra, vilkas verksamhet berör barnavården) därvid
kunde nämna "myndigheter vilkas verksamhet berör barnavården.."
Regeringen utformade stadgandet i enlighet med Lagrådets förslag.
Föredragande statsrådet anförde (s. 459) att även om en dylik relativt
obestämd avgränsning i särskilda fall kan tänkas föranleda tolkningssv-
årigheter, synes kretsen av anmälningsskyldiga därigenom ha angivits
på ett godtagbart sätt. Föredraganden tilläde att det i tveksamma fall
givetvis inte borde ifrågakomma att ådöma en befattningshavare ansvar
för tjänstefel på grund av underlåtelse att anmäla ett missförhållande till
barnavårdsnämnden.
Barnombudsmannen har enligt lagen om Barnombudsman till uppgift
att bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intres-
sen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksammma att lagar och andra
författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges
åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.
Ombudmannens verksamhet enligt nämnda lag berör således inte en-
skilda barn och ungdomar utan "frågor" som angår barn och ungdomar
samt författningar och dess tillämpning på det området. Ombudsmannen
skall inte handlägga enskilda ärenden.
Exemplifieringen i prop. 1979/80:1, liksom den tidigare lydelsen av
bestämmelsen och dess förarbeten, pekar enligt vår mening på att det är
myndigheter som handlägger enskilda ärenden som gäller barn och
ungdomar som avses i 71 § andra stycket (t.ex. polismyndigheter)
Prop. 1993/94:107
13
snarare än myndigheter som (i något avseende) ägnar sig åt "barn- och Prop. 1993/94:107
ungdomsfrågor".
Vi menar därför att 71 § andra stycket socialtjänstlagen inte kan anses
omfatta Barnombudsmannen. En särskild reglering behövs därmed om
man önskar att det skall införas en anmälningsskyldighet för Barnom-
budsmannen.
En anmälningsskyldighet skulle visserligen kunna motverka Barnom-
budsmannens möjligheter att få tillgång till den information som barn
och ungdomar önskar lämna till ombudsmannen. Om uppgiften används
på ett sätt som barnet inte räknat med finns en risk att en del av för-
troendet för Barnombudsmannen går förlorat. En viss anmälningsskyl-
dighet, om än inte lika vidsträckt som i 71 § socialtjänstlagen, bör ändå
enligt vår mening föreskrivas. Det kan annars befaras att barn och
ungdomar som vänder sig till Barnombudsmannen i stället för till en
annan myndighet går miste om de stöd- och hjälpinsatser som de är i
oundgängligt behov av. En sådan anmälningsskyldighet införs lämpligast
i lagen om Barnombudsman.
Barnombudsmannen bör åläggas att genast till socialnämnden anmäla
dels om en underårig misshandlas i hemmet, dels om det i andra fall
måste antas att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd.
Misshandel omfattar även psykisk misshandel. Sålunda är Barnombuds-
mannen skyldig att göra en anmälan om myndigheten får kännedom om
att ett barn t.ex. har utsatts för sexuellt övergrepp även om inte fysiska
skador har uppkommit (se prop. 1989/90:28 s. 132).
Den här föreslagna anmälningsskyldigheten skiljer sig från 71 § soci-
altjänstlagen främst därigenom att det krävs att det av den information
som Barnombudsmannen har "måste antas" att socialnämnden behöver
ingripa till en underårigs skydd. För att Barnombudsmannen skall vara
skyldig att göra anmälan krävs alltså en ganska hög grad av sannolikhet
för att det behövs åtgärder från socialnämndens sida. Enligt 71 § soci-
altjänstlagen ställs inte lika höga krav på att behov av åtgärder skall
bedömas föreligga (..kännedom om något som kan innebära att..).
Avsikten med socialtjänstlagens bestämmelse är att uppgiften skall
utredas och bedömas av socialnämnden. Barnombudsmannen har getts
ett större utrymme för egen bedömning.
Barnombudsmannen bör också ha möjlighet att göra anmälan till so-
cialnämnden om i andra fall särskilda skäl talar för det. Det kan gälla
t.ex. vissa situationer som avses i 71 § socialtjänstlagen som inte omfat-
tas av Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. Någon skyldighet för
Barnombudsmannen att göra anmälan föreligger inte i dessa fall.
Även om Barnombudsmannen i ett visst fall inte är anmälningsskyldig
till socialnämnden bör ombudsmannen ändå vara oförhindrad att till
socialnämnden lämna uppgifter som kan vara av betydelse för utredning
av en underårigs behov av skydd. Någon skyldighet för Barnombuds-
mannen att i sådana fall lämna uppgifter, motsvarande vad som gäller
för myndigheter som omfattas av 71 § socialtjänstlagen, bör dock inte
föreskrivas.
Med den ovan föreslagna anmälningsskyldigheten följer dock skyl-
14
dighet att lämna uppgifter om det förhållande anmälningsplikten omfat- Prop. 1993/94:107
tar (se Lagrådets yttrande i prop. 1981/82:8 s. 118).
I den föreslagna 7 kap. 34 § sekretesslagen bör vidare föreskrivas att
sekretess inte gäller i de fall som anges i lagen (1993:335) om Barn-
ombudsman.
I klargörande syfte bör, i enlighet med vad Lagrådet förordat, i 71 §
socialtjänstlagen upplysas om Barnombudsmannens anmälningsskyldig-
het enligt Lagen om Barnombudsman.
Anmälningsskyldigheten bör, med hänsyn till den särskilda karaktär av
personligt ombudsmannainstitut som myndigheten utgör, inte gälla
anställda hos Barnombudsmannen utan själva myndigheten. I det av-
seendet skiljer den sig från anmälningsskyldigheten enligt 71 § socialt-
jänstlagen. En anställd hos Barnombudsmannen som får en uppgift som
kan föranleda en anmälan till socialnämnden bör rapportera det till
ombudsmannen som får ta ställning till saken för myndighetens räkning.
Av den föreslagna lydelsen av 14 kap. 2 § femte stycket sekretessla-
gen följer att Barnombudsmannen också i vissa fall kan göra polisan-
mälan (se nedan). Någon plikt att göra en sådan anmälan bör dock inte
föreskrivas. Någon sådan plikt finns inte heller för socialnämnden.
Utformningen av anmälningsskyldigheten kan behöva prövas på nytt
när verksamheten varit i gång en tid. Vi avser därför att ge Barnom-
budsmannen i uppdrag att inom två år utvärdera den praktiska tillämp-
ningen av anmälningsskyldigheten i en rapport till regeringen.
Brottsanmälan
Enligt 14 kap. 2 § fjärde stycket hindrar sekretess inte att uppgift som
angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet
eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse är
föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan påföljd än
böter.
I femte stycket föreskrivs att fjärde stycket gäller för uppgifter som
omfattas av sekretess inom bl.a. socialtjänsten endast såvitt angår miss-
tanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse
i två år. Dock hindrar sekretess inom socialtjänsten inte att uppgift som
angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot
någon som inte har fyllt arton år lämnas till åklagarmyndighet eller
polismyndighet. Det senare gäller alltså brott mot liv och hälsa, brott
mot frihet och frid samt sexualbrott.
Med det sätt på vilket sekretessen utformats enligt vårt förslag kom-
mer begränsningsregeln i 14 kap. 2 § femte stycket att äga tillämpning
även för Barnombudsmannen. Misstankar som rör brott enligt 3, 4 eller
6 kap. brottsbalken och som riktar sig mot barn och ungdomar som inte
fyllt arton år får således alltid lämnas till polismyndighet. När det gäller
misstankar om andra brott krävs att straffminimum för brottet uppgår
till minst två års fängelse.
15
Uppgiftslämnande till annan myndighet
I 14 kap. 3 § finns den s.k. generalkalusulen som innebär att en sek-
retessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet om det är uppenbart
att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse
som sekretessen skall skydda. Generalklausulen gäller dock inte inom
bl.a. socialtjänsten.
För att inte riskera att en del av förtroendet för Barnombudsmannen
går förlorat får det anses motiverat att undanta Barnombudsmannens
verksamhet från generalklausulens tillämpningsområde. Behovet av att
lämna sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter får anses till-
godosett genom bestämmelsen om anmälan till socialnämnden och möj-
ligheten att i vissa fall anmäla misstankar om brott.
Begränsad meddelarfrihet
Som huvudregel gäller principen om meddelarfrihet i svensk rätt, vilket
innebär att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt
sekretessbelagda uppgifter för publicering i tryckt skrift eller i radio
eller TV. Meddelarfriheten ingår sedan länge som ett led i den reglering
som avser att förverkliga offentlighetsprincipen. 16 kap. sekretesslagen
innehåller dock vissa undantag från huvudregeln om meddelarfrihet.
Inom t.ex. socialtjänsten råder endast i undantagsfall meddelarfrihet.
Även för uppgifter om barn och ungdomars personliga förhållanden
inom Barnombudsmannens verksamhet bör meddelarfriheten begränsas.
Vittnesplikt och frågeförbud
Frågan om vittnesplikt och frågeförbud enligt rättegångsbalkens bestäm-
melser för Barnombudsmannens del har inte kunnat behandlas av orga-
nisationskommittén. Dessa regler torde dock knappast skapa större
problem för Bamomudsmannens verksamhet. Socialtjänstkommittén
arbetar dessutom med närliggande frågor rörande socialtjänsten. Vi
anser att i vart fall resultatet av detta arbete bör avvaktas innan det finns
anledning att ta upp saken för Barnombudsmannens del.
Prop. 1993/94:107
16
Prop. 1993/94:107
7 kap.
34 §
Det kan inte undvikas att Barnombudsmannen i sina kontakter med
barn, ungdomar och föräldrar ibland får tillgång till känsliga indivi-
duppgifter, även om avsikten inte är att Barnombudsmannen skall hand-
lägga enskilda ärenden.
Första stycket i förslaget till denna nya paragraf föreskriver därför att
sekretess gäller i Barnombudsmannens verksamhet för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Det är alltså fråga om samma omvända skaderekvisit som gäller i t.ex.
socialtjänsten. Det innebär presumtion för sekretess. Det innebär också
1 praktiken att Barnombudsmannen många gånger inte kan lämna ut en
uppgift som omfattas av denna sekretessregel utan att ha kännedom om
mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften. Under
begreppet personliga förhållanden faller också uppgifter om en fysisk
persons ekonomi.
Sekretessen enligt denna bestämmelse gäller i den verksamhet som
Barnombudsmannen bedriver enligt lagen (1993:335) om Barnombuds-
man. Personaladministrativa ärenden och liknande faller utanför den
sekretess som regleras här. Sekretessen för sådana uppgifter och andra
uppgifter som inte hör till Barnombudsmannens verksamhet enligt nyss-
nämnda lag följer samma regler som gäller för myndigheter i allmänhet.
Ett exempel på sådana regler finns i 7 kap. 11 § sekretesslagen (angåen-
de myndigheternas personaladministrativa verksamhet).
Enligt andra stycket hindrar sekretessen inte att Barnombudsmannen
gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som
föreskrivs i lagen om Barnombudsman. I allmänmotiveringen, avsnitt 4,
har utvecklats varför anmälningsskyldigheten i 71 § socialtjänstlagen
inte kan anses omfatta Barnombudsmannen.
Av 14 kap. 2 § femte stycket följer att sekretessen inte heller hindrar
att Barnombudsmannen gör polisanmälan i vissa fall.
14 kap.
2 §
I paragrafens fjärde stycke föreskrivs att sekretess inte hindrar att upp-
gift som angår misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polis-
myndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om
fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda annan
påföljd än böter.
I femte stycket föreskrivs vissa undantag från bestämmelsen i fjärde
17
stycket. Till undantagen skall även uppgifter som omfattas av sekretess Prop. 1993/94:107
enligt 7 kap. 34 § hänföras. Det innebär att fjärde stycket gäller för
sekretessbelagda uppgifter i Barnombudsmannens verksamhet, liksom i
bl.a. socialtjänsten, endast om det är fråga om ett brott för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Om det är fråga om
brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken mot någon som inte har fyllt
arton år hindrar sekretess enligt 7 kap. 34 § dock inte att uppgift lämnas
till åklagarmyndighet eller polismyndighet (jfr allmänmotiveringen).
3 §
I andra stycket har 7 kap. 34 § lagts till. Det innebär att sekretessbe-
lagda uppgifter hos Barnombudsmannen inte omfattas av bestämmelsen
i första stycket om att sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut till andra
myndigheter om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Det-
samma gäller bl.a. inom socialtjänsten.
16 kap.
1 §
I tredje punkten har 7 kap. 34 §§ lagts till den uppräkning av sekre-
tessbelagda uppgifter som det råder begränsad meddelarfrihet för. Be-
gränsad meddelarfrihet enligt särskilda i paragrafen angivna bestämmel-
ser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller såle-
des för uppgifter som någon lämnar till ombudsmannen och som omfat-
tas av sekretess enligt 7 kap. 34 §. Sådana uppgifter kan därmed inte
utan påföljd lämnas ut med stöd av principen om meddelarfrihet.
3 §
Denna nya bestämmelse talar om vilken anmälningsplikt och anmäl-
ningsmöjlighet som Barnombudsmannen har i fråga om det som han
eller hon får kännedom om i sin verksamhet. Barnombudsmannen skall
genast till socialnämnden anmäla dels om en underårig misshandlas i
hemmet och dels om det i andra fall måste antas att socialnämnden
behöver ingripa till en underårigs skydd. Barnombudsmannen har också
möjlighet att göra anmälan till socialnämnden om andra särskilda skäl
talar för en sådan anmälan. Det kan gälla t.ex. vissa situationer som
avses i 71 § socialtjänstlagen (1980:620) men som inte omfattas av
Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. Av den föreslagna 34 § i
7 kap. sekretesslagen (1980:100) framgår att sekretess inte gäller i
dessa fall.
Bestämmelsen gäller inte anställda hos Barnombudsmannen utan myn-
digheten.
Bestämmelsen i andra stycket, jfr med den föreslagna 34 § i sekre-
18
tesslagen, har betydelse i fall Barnombudsmannen inte är anmälnings- Prop. 1993/94:107
skyldig till socialnämnden, på grund av att Barnombudsmannen inte
sitter inne med tillräcklig sakinformation eller eljest. Barnombudsman-
nen är enligt andra stycket oförhindrad att till socialnämnden lämna
uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs
behov av skydd. Någon skyldighet för Barnombudsmannen att i sådana
fall lämna uppgifter har dock inte föreskrivits.
Med den föreskrivna anmälningsplikten i första stycket följer dock
skyldighet att lämna uppgifter om det förhållande anmälningsplikten
omfattar (se Lagrådets yttrande i prop. 1981/82:8 s. 118).
71 §
Denna paragraf gäller inte Barnombudsmannens verksamhet, se avsnitt
4. På Lagrådets inrådan har, för att undanröja all tvekan därom, som
upplysning lagts till att om anmälan från Barnombudsmannen gäller
bestämmelserna i 3 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.
19
Prop. 1993/94:107
Bilaga 1
I denna delrapport föreslår Organisationskommittén (S 1993: B) för
inrättande av en Barnombudsman en bestämmelse i sekretesslagen
(1980:100) enligt vilken sekretess skall gälla i Barnombudsmannens
verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Meningen
är att känsliga personliga uppgifter rörande barn eller andra enskilda
som Barnombudsmannen får del av i sina kontakter rörande barn och
ungdomar skall skyddas. Vi föreslår ett omvänt skaderekvisit, som t.ex.
finns inom socialtjänsten. I de undantagsfall där det kan bli aktuellt att
överföra uppgifter från exempelvis socialtjänsten och andra myndig-
hetsområden där sekretess med omvänt skaderekvisit förekommer,
kommer alltså samma sekretessgrad att gälla för uppgifterna.
Vi föreslår också, mot bakgrund av vad som gäller inom socialtjän-
sten, att den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen inte skall
gälla hos Barnombudsmannen. Av samma skäl föreslås även att Bar-
nombudsmannen undantas från huvudregeln i 16 kap. sekretesslagen om
meddelarfrihet.
Vi föreslår vidare en skyldighet för Barnombudsmannen att göra
anmälan till socialnämnden enligt 71 § socialtjänstlagen (1980:620) i
sådana fall där myndigheten i sin verksamhet får kännedom om att en
underårig misshandlas i hemmet eller om Barnombudsmannen finner att
särskilda skäl talar för att en anmälan görs till socialnämnden. Vi före-
slår även att regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att inom två
år utvärdera den praktiska tillämpningen av anmälningsskydlighet i en
rapport till regeringen.
Vi föreslår slutligen att frågan om vittnesplikt och frågeförbud enligt
rättegångsbalkens bestämmelser för Barnombudsmannens del övervägs
inom ramen för Socialtjänstkommitténs arbete.
20
Prop. 1993/94:107
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100).
dels att 14 kap. 3 § och 16 kap. 1 § 3. skall ha följande lydelse,
dels att i lagen införs en ny paragraf, 7 kap. 34 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
.Föreslagen lydelse
7 kap.
34 § Sekretess gäller i Barnom-
budsmannens verksamhet enligt
lagen (1993:335) om Barnom-
budsman för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider
men.
Utan hinder av sekretessen får
Barnombudsmannen göra anmälan
till socialnämnden enligt vad som
föreskrivs i 71 § fjärde stycket
socialtjänstlagen (1980:620).
I fråga om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år
14 kap.
3 §
Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas
till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6 och
33 §§, 8 kap. 8 § första stycket
och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4
och 7 §§, 8 § första och andra
styckena och 9 §. Inte heller
gäller första stycket, om utläm-
nandet strider mot lag eller för-
ordning eller, så vitt angår uppgift
i personregister enligt datalagen
(1973:289), föreskrift som har
meddelats med stöd av datalagen.
Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33
och 34 §§, 8 kap. 8 § första
stycket och 9 och 15 §§ samt 9
kap. 4 och 7 §§, 8 § första och
andra styckena och 9 §. Inte
heller gäller första stycket, om
utlämnandet strider mot lag eller
förordning eller, såvitt angår
uppgift i personregister enligt
datalagen (1973:289), föreskrift
som har meddelats med stöd av
datalagen.
21
Nuvarande lydelse
16 kap.
1 § Att frihet enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystandsplikten följer av
Prop. 1993/94:107
Bilaga 2
|
3. denna lag enligt | |
|
7 kap. 21 § 7 kap. 29 § |
såvitt avser uppgift vars röjande kan antas med- |
Föreslagen lydelse
16 kap.
1 § Att frihet enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 21 §
7 kap. 29 §
7 kap. 34 §
såvitt avser uppgift vars röjande kan antas med-
föra fara för att någon utsätts för våld eller annat
allvarligt men
Denna lag träder i kraft den 1 november 1993
22
Härigenom föreskrivs att 71 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha
följande lydelse.
Nuvarnade lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:107
Bilaga 2
71 §
Var och en som får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-
met eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans
hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra
myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga
att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får känne-
dom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till
en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana
myndigheter samt läkare, lärare, sjuksköterskor och barnmorskor som
inte har sådan anställning.
För dem som är verksamma inom kommunal familjerådgivning gäller
anmälningsplikt enligt andra stycket endast om de i sin verksamhet får
kännedom om att en underårig misshandlas i hemmet.
För Barnombudsmannen gäller
anmälningsplikt enligt andra
stycket endast om myndigheten i
sin verksamhet får kännedom om
att en underårig misshandlas i
hemmet eller om myndigheten
finner att särskilda skäl talar för
att en anmälan görs till social-
nämnden.
Myndigheter och befattningshavare som anges i andra stycket är skyl-
diga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse
för utredning av en underårigs behov av skydd.
Denna lag träder i kraft den 1 november 1993.
23
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att 14 kap. 2 och 3 §§ samt 16 kap. 1 § 3. skall ha följande
lydelse,
dels att i lagen införs en ny paragraf, 7 kap. 34 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
34 § Sekretess gäller i Barnom-
budsmannens verksamhet enligt
lagen (1993:335) om Barnom-
budsman för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider
men.
Utan hinder av sekretessen får
Barnombudsmannen göra anmälan
och lämna uppgift till socialnämn-
den enligt vad som föreskrivs i 3 §
lagen (1993:335) om Barnom-
budsman.
I frågan om uppgift i allmän
handling gäller sekretessen i högst
sjuttio år.
14 kap.
2 §
Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas
till myndighet, om uppgiften behövs där för
1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljan-
de från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myn-
digheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid en
myndighet där uppgiften förekommer,
2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften
förekommer, eller
3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften före-
kommer.
Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt
yttrande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver för-
undersökning i brottmål.
Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer
och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för
delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos televerket
om enskilds telefonnummer får dock, om den enskilde hos televerket
begärt att abonnemanget skall hållas hemligt och uppgiften omfattas av
sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje stycket, lämnas ut endast om den
myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks
för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.
Prop. 1993/94:107
Bilaga 3
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott läm
nas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som
har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och
detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.
Prop. 1993/94:107
Bilaga 3
För uppgift som omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 1-6 och 33
§§, 8 kap. 8 § första stycket, 9
eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §,
8 § första eller andra stycket eller
9 § andra stycket gäller vad som
föreskrivs i fjärde stycket endast
såvitt angår misstanke om brott
för vilket inte är föreskrivet lin-
drigare straff än fängelse i två år.
Dock hindrar sekretess enligt
7 kap. 1, 4 eller 33 §§ inte att
uppgift som angår misstanke om
brott enligt 3, 4 eller 6 kap.
brottsbalken mot någon som inte
har fyllt arton år lämnas till åkla-
garmyndighet eller polismyndig-
het.
För uppgift som omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33
och 34 §§, 8 kap. 8 § första
stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4
eller 7 §, 8 § första eller andra
stycket eller 9 § andra stycket
gäller vad som föreskrivs i fjärde
stycket endast såvitt angår miss-
tanke om brott för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år. Dock hindrar
sekretess enligt 7 kap. 1, 4, 33
eller 34 §§ inte att uppgift som
angår misstanke om brott enligt 3,
4 eller 6 kap. brottsbalken mot
någon som inte har fyllt arton år
lämnas till åklagarmyndighet eller
polismyndighet.
Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekretess
enligt 9 kap. 9 § första stycket.
Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar
inte att uppgift om enskild, som inte har fyllt arton år eller som fort-
gående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den
enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsam-
ma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller när-
stående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för
det väntade barnet.
3 §
Samma som i kommitténs förslag.
16 kap.
1 §
Samma som i kommitténs förslag.
25
Prop. 1993/94:107
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:335) om Barnombudsman
skall införas en ny paragraf av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 3 § Barnombudsmannen skall Barnombudsmannen får lämna |
26
Remissinstanserna
Justitieombudsmannen, Justitiekanslem, Kammarrätten i Stockholm,
Socialstyrelsen, Bamombudsmannnen och Socialtjänstkommittén.
Remitterade förslag
Sekretess m.m.
Kommittén föreslår att en sekretessbstämmelse införs i sekretesslagen
(1980:100) av samma slag som gäller inom t.ex. socialtjänsten, och att
samma regler även skall gälla beträffande uppgiftslämnande till annan
myndighet (14 kap. 3 § sekretesslagen) och begränsad meddelarfrihet
(16 kap. 1 § sekretesslagen). Socialdepartementets alternativa lagregle-
ring tillägger i fråga om regleringen i sekretesslagen i princip bara att
samma regel i fråga om möjlighet att göra brottsanmälan bör gälla som
för socialtjänsten (14 kap. 2 § sekretesslagen).
Anmälningsskyldighet till socialnämnd
Kommittén föreslår ett tillägg i 71 § socialtjänstlagen enligt vilket
anmälningsplikt för Barnombudsmannen enligt andra stycket endast
gäller om myndigheten i sin verksamhet får kännedom om att en un-
derårig misshandlas i hemmet eller om myndigheten finner att särskilda
skäl talar för att en anmälan görs till socialnämnden. Socialdeparte-
mentets alternativa lagreglering innebär att anmälningsplikt införs i
lagen om Barnombudsman och omfattar förutom misshandelsfallen
andra fall där det måste antas att socialnämnden behöver ingripa till en
underårigs skydd. Därutöver får Barnombudsmannen göra anmälan till
socialnämnden även i andra fall om det finns särskilda skäl. Barnom-
budsmannen får också lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara
av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.
Remissinstansernas svar
Sekretess m.m.
Justitieombudsmannen anser att en sekretessbestämmelse bör kunna
utformas i enlighet med Organisationskommitténs förslag. Med det sätt
på vilket sekretessregeln utformats enligt förslaget bör begränsnings-
regeln i 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen äga tillämpning. Justi-
tieombudsmannen ansluter sig i övrigt till kommitténs förslag i dessa
delar.
Justitiekanslem anser att den förslagna föreskriften om sekretess hos
Barnombudsmannen är godtagbart och att det också får godtas att med-
27
delarfriheten begränsas i enlighet med förslaget.
De förslag till ändringar i 7 kap. 34 § och 14 kap. 2 § sekretesslagen
som lagts fram i departementent promemoria bör tas till utgångspunkt
för den fortsatta beredningen av lagstiftningsärendet.
Kammarrätten i Stockholm har inga synpunkter på de föreslagna änd-
ringarna i sekretesslagen.
Socialstyrelsen har inget att erinra mot förslaget om sekretess med
omvänt skaderekvisit. Den föreslagna ändringen i sekretesslagen till-
styrkes.
Barnombudsmannen stöder förslaget om en ny 34 § i 7 kap. sekre-
tesslagen. Bamombudsamnnen delar vidare departementets överväg -
ningar och förslag vad gäller polisanmälan och möjligheter att lämna
uppgifter till socialnämnden även i de fall Barnombudsmannen inte är
anmälningsskyldig.
Socialtjänstkommittén har inget att invända mot socialdepartementets
förslag.
Anmälningsskyldighet till socialnämnd
Justitieombudsmannen anser att anmälningsplikten enligt 71 § socialt-
jänstlagen bör gälla fullt ut även för Barnombudsmannen. Anställda hos
Barnombudsmannen bör dock inte omfattas av anmälningsplikten; det
skall enligt Justitieombudsmannen räcka med en underrättelse till om-
budsmannnen.
Justitieombudsmannen anför att Barnombudsmannen i sin verksamhet
i många fall kommer att få kännedom om förhållanden som ger anled-
ning till antagande att socialnämnden behöver ingripa till skydd för ett
barn. Barnombudsmannens möjligheter att genom en vidare utredning
nå ett bättre bedömningsunderlag i frågan om behovet av insatser från
socialtjänstens sida är begränsade. Bindes anmälningsplikten till att avse
enbart situationer i vilka det föreligger kännedom om eller med andra
ord full vetskap om att en underårig misshandlas i hemmet, kan befaras
att en hänvändelse till ombudsmannen i stället för till en annan myndig-
het leder till att barn och unga undandras de stöd- och hjälpinsatser som
de är i oundgängligt behov av. Att Bamombudmannen enligt förslaget
även skall kunna göra anmälan om "särskilda skäl" talar för det för-
ändrar inte den bedömningen. Det finns en uppenbar risk att ombuds-
mannens verksamhet förlorar i betydelse om det blir känt att ombud-
mannen regelmässigt underlåter att till socialnämnden vidarebefordra
sådana uppgifter som tyder på att ett barn far illa i hemmet.
Justitiekanslem anser att föreskriften om skyldighet för Barnombuds-
mannen att i vissa fall göra anmälan till socialnämnden bör placeras i en
författning som riktar sig till Barnombudsmannen. Det kan dock sättas
i fråga huruvida det är nödvändigt att meddela föreskriften genom lag.
Eftersom Barnombudsmannen är en statlig myndighet, synes åliggandet
kunna föreskrivas i myndighetens instruktion, dvs. i förordningens
form.
Kammarrätten i Stockholm avstyrker förslagen om Bamombudsman-
Prop. 1993/94:107
Bilaga 4
28
nens anmälningsskyldighet. Kammarrätten anför att det finns starka skäl
som talar emot Barnombudsmannens anmälningsskyldighet. Det är
socialnämndens uppgift att på det individuella planet verka för att bam
och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Avsikten är
inte att Barnombudsmannen skall handlägga enskilda ärenden. Att all-
mänheten inte vänder sig till socialnämnden kan ha sina skäl. De vill
t.ex. inte få en definitiv inblandning i sina hemförhållanden. När all-
mänheten får klart för sig att Barnombudsmannen kommer att fungera
som uppgiftslämnare till socialnämnden kan förtroendet för honom
komma att minska.
En lösning på problemet kunde vara att Barnombudsmannen får göra
anmälan till socialnämnden endast om bamet/föräldem samtycker till
det eller kanske hellre att Barnombudsmannen inskränker sig till att
lämna bamet/föräldem upplysning om vart det skall vända sig.
Socialstyrelsen anser att Barnombudsmannen i dag omfattas av an-
mälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen. Enligt socialstyrelsens
uppfattning behöver en myndighet inte handlägga enskilda ärenden för
att omfattas av den paragrafen. I avvaktan på Socialtjänstkommitténs
översyn av 71 § anser Socialstyrelsen att nuvarande rättsläge bör bestå.
För det fall en lagändring ändå kommer att genomföras anser Social-
styrelsen att Socialdepartementets förslag till lagtext är att föredra fram-
för organisationskommitténs. Socialstyrelsen avstyrker däremot att
bestämmelsen förs in i lagen om Barnombudsman och förordar i stället
att Barnombudsmannens anmälningsskyldighet införs i 71 § socialtjänst-
lagen. Som själ för den ståndpunkten anförs att all anmälningsskyldighet
till socialtjänsten när det gäller bam är samlad i 71 § socialtjänslagen.-
Vidare så har redan den i dag gällande 71 § ingen enhetlig utformning.
Dessutom anser Socialstyrelsen att det inte bara är myndigheter som
handlägger enskilda ärenden som omfattas av bestämmelsen och att
Socialstyrelsens egen verksamhet är ett exempel på att så inte är fallet.
Barnombudsmannens verksamhet skiljer sig enligt Socialstyrelsen inte i
något väsentligt avseende från övriga verksamheter vilka omfattas av
71 § socialtjänstlagen. Förs anmälningsskyldigheten för Barnombuds-
mannen ändå in i lagen om Barnombudsman är det nödvändigt att i
71 § ange att Barnombudsmannen är undantagen från den där stadgade
anmälnings- och uppgiftsskyldigheten.
Barnombudsmannen delar departementets uppfattning att Barnombuds-
mannens anmälningsplikt passar mindre bra att ta in i 71 § socialtjänst-
lagen då dess verksamhet skiljer sig på väsentliga punkter från de myn-
digheter som avses i denna bestämmelse. Barnombudsmannen anser
dock att departementets förslag om att ta in anmälningsplikten i en ny 3
§ i lagen om Barnombudsman inte heller är en bra lösning. Lagen om
Barnombudsman beskriver myndighetens huvudsakliga uppgifter och en
regel om anmälningsplikt kan därför ge fel signaler om inriktningen på
Barnombudsmannens arbete.
Barnombudsmannen föreslår att anmälningsplikten i stället förs in i
förordningen med instruktion för Barnombudsmannen. Enligt Barnom-
budsmannens förslag till bestämmelse gäller anmälningsplikt om Bar-
Prop. 1993/94:107
Bilaga 4
29
nombudsmannen får kännedom om att en underårig misshandlas i hem-
met eller om myndigheten finner att andra särskilda skäl talar för att en
anmälan görs till socialnämnden. Barnombudsmannen får också lämna
socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning
av en underårigs behov av skydd.
Om denna lösning inte skulle vara möjlig ur lagteknisk synpunkt så
förordar Barnombudsmannen lösningen att lägga anmälningsplikten i lag
om Barnombudsman.
Socialtjänstkommittén har inget att invända mot socialdepartementets
förslag.
Prop. 1993/94:107
Bilaga 4
30
Prop. 1993/94:107
Bilaga 5
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 14 kap. 2 och 3 §§ samt 16 kap. 1 § 3. skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 34 §, av följan-
de lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 7 kap. 34 § Sekretess gäller i verksamhet Sekretessen hindrar inte att För en uppgift i en allmän hand- 14 kap. 2 §2 |
Sekretess hindrar inte att uppgift i annat fall än som avses i 1 § lämnas
till myndighet, om uppgiften behövs där för
1. förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljan-
de från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myn-
digheten mot någon rörande hans deltagande i verksamheten vid den
myndighet där uppgiften förekommer,
2. omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften
förekommer, eller
3. tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften före-
kommer.
Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas i muntligt eller skriftligt
yttrande av sakkunnig till domstol eller myndighet som bedriver för-
undersökning i brottmål.
' Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1993:607.
31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Sekretess hindrar inte att uppgift om enskilds adress, telefonnummer
och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för
delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Uppgift hos myndighet
som driver televerksamhet om enskilds telefonnummer får dock, om
den enskilde hos myndigheten begärt att abonnemanget skall hållas
hemligt och uppgiften omfattas av sekretess enligt 9 kap. 8 § tredje
stycket, lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner
att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller
att det annars finns synnerliga skäl.
Sekretess hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott läm-
nas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som
har att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och
detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.
Prop. 1993/94:107
Bilaga 5
För uppgift som omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 1-6 och
33 §§, 8 kap. 8 § första stycket, 9
eller 15 § eller 9 kap. 4 eller 7 §,
8 § första eller andra stycket eller
9 § andra stycket gäller vad som
föreskrivs i fjärde stycket endast
såvitt angår misstanke om brott
för vilket inte är föreskrivet lin-
drigare straff än fängelse i två år.
Dock hindrar sekretess enligt
7 kap. 1, 4 eller 33 § inte att
uppgift som angår misstanke om
brott enligt 3, 4 eller 6 kap.
brottsbalken mot någon som inte
har fyllt arton år lämnas till åkla-
garmyndighet eller polismyndig-
het.
För uppgift som omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 1-6,
33 och 34 §§, 8 kap. 8 § första
stycket, 9 eller 15 § eller 9 kap. 4
eller 7 §, 8 § första eller andra
stycket eller 9 § andra stycket
gäller vad som föreskrivs i fjärde
stycket endast såvitt angår miss-
tanke om brott för vilket inte är
föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år. Dock hindrar
sekretess enligt 7 kap. 1, 4, 33
eller 34 § inte att uppgift som
angår misstanke om brott enligt 3,
4 eller 6 kap. brottsbalken mot
någon som inte har fyllt arton år
lämnas till åklagarmyndighet eller
polismyndighet.
Tredje och fjärde styckena gäller inte uppgift som omfattas av sekre-
tess enligt 9 kap. 9 § första stycket.
Sekretess enligt 7 kap. 1 § och 4 § första och tredje styckena hindrar
inte att uppgift om enskild, som inte har fyllt arton år eller som fort-
gående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården
och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den
enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Detsam-
ma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna eller när-
stående till henne, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för
det väntade barnet.
3 §
Utöver vad som följer av 1 och 2 §§ får sekretessbelagd uppgift lämnas
till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6 och
33 §§, 8 kap. 8 § första stycket
och 9 och 15 §§ samt 9 kap. 4
och 7 §§, 8 § första och andra
Första stycket gäller inte i fråga
om sekretess enligt 7 kap. 1-6, 33
och 34 §§, 8 kap. 8 § första
stycket och 9 och 15 §§ samt 9
kap. 4 och 7 §§, 8 § första och
32
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
styckena och 9 §. Inte heller
gäller första stycket, om utläm-
nandet strider mot lag eller för-
ordning eller, såvitt angår upp-
gifter i personregister enligt data-
lagen (1973:289), föreskrift som
har meddelats med stöd av data-
lagen.
andra styckena och 9 §. Inte
heller gäller första stycket, om
utlämnandet strider mot lag eller
förordning eller, såvitt angår
uppgifter i personregister enligt
datalagen (1973:289), föreskrift
som har meddelats med stöd av
datalagen.
Prop. 1993/94:107
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
16 kap.
1 §* Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i
vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 29 §
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2
Föreslagen lydelse
16 kap.
1 § Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap.
2 § yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i
vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De
fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet
enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihets-
grundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
7 kap. 29 §
7 kap. 34 §
8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2
Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
3 Senaste lydelse 1992:1775.
33
2 Förslag till Prop. 1993/94:107
Lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman Bilaga 5
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:335) om Barnombudsman
skall införas en ny paragraf av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 3 § Barnombudsmannen skall Barnombudsmannen får lämna |
Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.
34
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-11-25
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 november 1993
(socialdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Eva
Hammar.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I den allmänna motiveringen till förslagen redogörs för de övervä-
ganden som lett fram till bedömningen att reglerna i 71 § socialtjänst-
lagen (1980:620) om anmälningsskyldighet till socialnämnden för myn-
digheter vars verksamhet berör bam och ungdom inte gäller Barnom-
budsmannen. Eftersom en annan uppfattning har uttryckts under be-
redningen av lagstiftningsärendet och formuleringen i 71 § socialtjänst-
lagen kan föranleda tvekan hos den söm inte är närmare informerad om
innebörden, föreslår Lagrådet att till nämnda paragraf fogas ett femte
stycke av följande lydelse: "Om anmälan från Barnombudsmannen
gäller bestämmelserna i 3 § lagen (1993:335) om Barnombudsman."
I övrigt lämnas förslagen utan erinran.
Prop. 1993/94:107
Bilaga 6
35
Prop. 1993/94:107
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december 1993
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:107 Sekretess m.m. hos
Barnombudsmannen.
gotab 45436, Stockholm 1993
36