För att utveckla näringslivets konkurrenskraft och därmed öka möjligheterna till sysselsättning behövs lättillgängliga, säkra och effektiva kommunikationer. Detta har konstaterats i flertalet utredningar. Således påvisade produktivitetsdelegationens betänkande att investeringar i vägnätet var avgörande för industrins samlade konkurrenskraft. Lindbeck-kommissionen redovisade kommunikationernas betydelse för att vända den svenska ekonomin till tillväxt. En nordisk utredning på privat initiativ har slagit fast att i flera konkreta fall är det ur samhällsekonomisk synpunkt mer angeläget att göra en väginvestering och först därefter industrilokaliseringen än tvärtom.
Riksdagen har på regeringens förslag också klart prioriterat kommunikationsinvesteringar för framtiden och fastlagt en plan för omfattande motorvägs- och spårinvesteringar över landet.
För att dessa investeringar och framförallt redan gjorda investeringar av skattemedel bundna i vägkapitalet skall kunna användas effektivt för avsett ändamål erfordras en god underhållsstandard.
Bristande underhåll medför att vägkapitalet eroderar. Såväl ur statsekonomisk som samhällsekonomisk synpunkt är en sådan utveckling negativ. Fördröjt underhåll kan ge dramatiskt ökade underhållskostnader. Normal livslängd för väg varefter underhåll bör sättas in är 75 procent av den beräknade totala livslängden. Underhållskostnaden uppgår då till c:a 1 kr per väglängdsenhet. Om underhållet fördröjs med 12 procent av den normala livslängden sker en kvalitetssänkning med 40 procent. Kostnaden för underhållet ökar till mellan 4 och 5 kronor per väglängdsenhet.
Hittills har milda vintrar under flera år möjliggjort överföring av medel till underhåll och förbättring. Vägverket har därtill genomfört omorganisationer som effektiviserat verksamheten.
Om medelstilldelningen bibehålls på hittillsvarande nivå måste påtagliga försämringar göras i underhållet av väg.
På brosidan kommer åtgärder på det lågtrafikerade vägnätet att begränsas. Det drabbar vägförbindelser i glesbygden och medför att färre människor lockas att bosätta sig och hålla landsbygden levande. För många broar måste tillåten trafiklast sänkas. Oförändrad medelstilldelning från tidigare budgetår påverkar även utbyten av broräcken som är av trafiksäkerhetsmässig betydelse. Senareläggning av omisolering av brobaneplattor innebär ökad risk för skador i konstruktionsbetongen och därmed ökade framtida kostnader.
På vägsidan måste underhåll av belagda vägar begränsas än mer om icke hittillsvarande nivå på underhåll kan förändras. Det innebär att kortsiktiga lösningar får väljas för att vidmakthålla en acceptabel yta,samtidigt som behov av långsiktigt riktiga åtgärder ackumuleras. Många viktiga vägar med lägre dignitet än stamvägarna kommer inte att kunna bärighetsförstärkas och förses med slitlager.
En förväntad konjunkturuppgång medför ökad trafik med ökade underhållsbehov. Därtill kommer att nuvarande prispress minskar.
Regeringens förslag till prioritering av underhåll utgör därför en god utgångspunkt för fortsatta förstärkningar. Det bör därför vara första steget för att succesivt medge en fortsatt prioritering av underhållet i regeringens program för vägar.
Effekterna av låg bärighet på vägnätet är allvarliga. För att jordbrukets behov i Skaraborg med intensiva transporter i en levande landsbygd skall klaras är bärigheten av bäsentlig betydelse.
Försämrad bärighet och därmed avstängning av vägar inträffar regelmässigt under tjällossning. Tidpunkt på året och avstängningsperiodens längd varierar. Men avstängningsperioder kan också behöva införas under regnperioder på höstarna.
De åtgärder som lantbruket tvingas till vid vägavstängningar kan försätta lantbrukare speciellt med djur i allvarligt dilemma. Tillförsel och leveranser måste ske i jämn takt. Avbrott ger kraftigt ökade kostnader.
Krav på en alltmer miljövänlig produktion som lantbruket gärna vill bidra till ställer krav på att transporterna sker ur optimal tidpunkt för djur och produktion. Avvikelser till följd av väghinder ger också miljömässiga försämringar.
För aktivt lantbruk i levande landskap med därav följande långt sekundärt vägnät är vägunderhållsinsatser av stor betydelse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av underhållsinsatser för vägnätet i Skaraborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt prioritering av underhållsinsatser i regeringens program för vägar.
Stockholm den 24 januari 1994 Bengt Rosén (fp)