med anledning av prop. 1993/94:218 Psykiskt stördas villkor
Vänsterpartiet har i sin motion om inriktningen av stödet
till psykiskt handikappade (1993/94:So479) redovisat hur vi
vill att insatserna för de psykiskt störda skall vara
utformade.
Vi anser att vi i det mesta fått gehör för denna inriktning
och vi kommer att i stort stödja regeringens proposition. Vi
har särskilt noterat att vi fått gehör för vår motion om en
utredning av barn- och ungdomspsykiatrin (1993/94:So414).
I övrigt har vi följande synpunkter och förslag:
Vi vill börja med själva förslaget till lagtext i 21 a §
socialtjänstlagen, första och andra styckena. Vi föreslår där
att ''fysiska och psykiska funktionshinder'' skall bytas ut mot
''fysiska och/eller psykiska funktionshinder''. Vi anser att
ett sådant förtydligande skulle ge klarare besked om den
personkrets som omfattas av lagrummet.
Vänsterpartiet ser även stora svårigheter när det gäller
bedömningen av när kommunerna skall avkrävas
betalningsansvaret för en färdigvårdad patient. Problemet
har ju visat sig inom äldreomsorgen och det har befarats att
äldre får en sämre och senare vård på grund av de
oklarheter som råder. Det finns en alltför stor gråzon där
den enskilde kan bli lidande av besluten. Helst skulle vi se
att man hade en flexiblare inställning och såg till patientens
hela livssituation så att detta fick vara avgörande vid
bedömningen. Nu tar ofta ekonomiska överväganden
överhand.
Så till problemen med den kommande skatteväxlingen
mellan kommuner och landsting. Tre olika alternativ har
diskuterats. Det första alternativet handlar om landstingens
faktiska kostnader för den psykiatriska vården. Detta är
inte ett bra förslag då utfallet blir beroende av hur mycket
landstinget byggt ut vården. Det andra alternativet innebär
en utjämning över hela riket så att man tar ett genomsnitt
av landstingens kostnader och fördelar till kommunerna.
Detta är inte hellre bra. Vi tror på ett alternativ där
skatteväxling sker på genomsnittskostnaden per individ.
Inte heller när det det gäller psykiskt stördas rätt till
rehabilitering är Vänsterpartiet nöjt med regeringens
förslag. De psykiskt handikappade har speciella behov vid
rehabilitering, bl.a. mycket långa rehabiliteringstider. Det
ordinarie systemet för arbets- och yrkesinriktad
rehabilitering fungerar otillfredsställande för denna grupp.
I den s.k. rehabiliteringstrappan, med åtgärder från
medicinsk rehabilitering till inträde på den ordinarie
arbetsmarknaden, är stegen alltför stora eller saknas helt.
En utveckling av metodik och verksamhet anpassade till de
psykiska funktionshindren behövs.
I propositionen framhålls endast det ansvar som i dag
gäller. Riksförsäkringsverket/försäkringskassorna borde
ges ett tydligare ansvar för rehabiliteringen.
Vi anser att regeringen mer precist skall lägga ansvaret
på försäkringskassorna för samtliga personer som uppbär
ersättning från socialförsäkringen. Detta tror vi ger positiva
effekter då de förtidspensionerade på detta vis
uppmärksammas och kan erbjudas möjligheter till
rehabilitering. En grupp som dock fortfarande riskerar att
stå utanför systemet är de personer som ej är sjukskrivna
trots att de sannolikt borde vara detta eller personer som är
''0-klassade''. En stor del av denna grupp har kontakt med
socialtjänsten men bör få rätt till försäkringskassans
rehabiliteringsresurser.
Att låta försäkringskassan ha huvudansvaret när det
gäller rehabiliteringsinsatserna är inte bara en
organisatorisk fråga utan handlar även om rättvisa. Av den
anledningen vill Vänsterpartiet att det skall utgå särskilda
rehabiliteringsbidrag till psykiskt störda som inte har
ersättning från socialförsäkringssystemet.
Vi vill även peka på behovet av en satsning på
folkbildningen för denna grupp. Riktade insatser för att
folkbildningsvägen underlätta rehabiliteringen är en
eftersatt metod. Vänsterpartiet anser att Nämnden för
vårdartjänst bör få ökade resurser för att kunna ge pengar
till s.k. anpassningskurser vid olika utbildningsinstitutioner.
Vi vet att utbildning stärker självkänslan -- studieförbund
och folkhögskolor har unika möjligheter att göra en insats
för denna grupp människor. Vi vet också att de får en
mycket liten del av de utbildningsbidrag som finns för
arbetsmarknadsutbildning. En översyn av dessa typer av
utbildningsbidrag behöver göras, och regeringen borde
utreda behoven och komma med förslag till vilka åtgärder
som behövs.
Vänsterpartiet har år efter år i riksdagen tagit upp frågan
om ersättningar för psykoterapi. Vi vill få en utökning av
psykoterapin i den offentliga vården. I dag är det få
förunnat att få del av dessa behandlingsformer. Beträffande
ersättningar från det allmänna försäkringssystemet för
psykologiskt utredning, behandling och psykoterapi vill vi
hänvisa till vår motion i detta ämne (1993/94:So413).
Psykiskt störda har rätt till en daglig sysselsättning. I LSS
infördes denna rättighet för personer med
utvecklingsstörning. I beaktande av rådande
arbetsmarknad är det inte realistiskt att de psykiskt
handikappade i någon större utsträckning skall kunna
etablera sig på den ordinarie marknaden även om målen i
varje rehabilitering bör ställas högt. Behovet av särskilda
arbetsplatser är stort. Samhalls verksamhet täcker inte
behovet, och kraven är för stora för många i gruppen.
Samhall bör få utökat antal platser och kraven bör anpassas
till de psykiska funktionshindren. Även andra former för
särskilda arbetsplatser bör få ökat stöd, t.ex. kooperativ
verksamhet. Även nya former kan utvecklas.
Även om detta görs så tror vi inte att det räcker.
Vänsterpartiet anser därför att en daglig sysselsättning bör
vara en rättighet för de psykiskt störda. Vi anser därför att
sysselsättningsgarantin i LSS skall omfatta även denna
grupp.
Vänsterpartiet är positivt till försöksverksamheten med
ett ''personligt ombud''. Vi är dock överens med
Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH) när de
föreslår en annan benämning på funktionen och vi anser att
de med sin erfarenhet skall få sköta namngivningen. Deras
förslag är ''personlig samordnare''.
Vänsterpartiet välkomnar att regeringen nu föreslår att
50 miljoner kronor skall anvisas under kommande budgetår
för att förbättra rehabiliteringen av tortyrskadade
flyktingar. Härigenom har äntligen tillgodosetts ett oerhört
angeläget krav, som Vänsterpartiet drivit sedan många år.
Det är dock beklagligt att regeringen inte närmare
preciserar hur medlen bör användas och fördelas utan
hänskjuter detta till en arbetsgrupp inom
socialdepartementet. Vänsterpartiet anser att detta
förfaringssätt av tidsskäl måste accepteras för budgetåret
1994/95. Vi anser dock att psykiatriutredningens förslag om
mål för den statliga verksamheten, koppling mellan tortyr
och biståndspolitik och inrättande av ett nationellt institut
mot tortyr och organiserat våld bör genomföras så snart det
är praktiskt möjligt. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag härom.
Slutligen anser vi att utbildningsinsatserna måste öka.
Det finns en stor brist på psykologer i det direkta
behandlingsarbetet. Köerna är långa för att få medicinskt
motiverad psykoterapi. För att minska dessa köer behöver
antalet utbildningsplatser öka. Utbildningen till
''tvåstegskompetens'' av psykoterapeuter måste införas vid
fler universitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett förtydligande av
21 a § socialtjänstlagen enligt vad i motionen anförts om ett
förtydligande av personkretsen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förtydligande av behandlingsansvaret enligt vad i motionen
anförts om att den enskilde inte skall drabbas på grund av
ekonomiska överväganden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den kommande
skatteväxlingen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett
förtydligande av RFV:s och försäkringskassornas
ekonomiska ansvar för psykiskt stördas rehabilitering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett särskilt
rehabiliteringsbidrag till psykiskt störda som inte omfattas
av ersättningar från socialförsäkringssystemet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förstärka resurserna till
Nämnden för vårdartjänst så att psykiskt störda kan delta i
s.k. anpassningskurser,
7. att riksdagen hos regeringen begär att Nämnden för
vårdartjänst får i uppdrag att utreda de brister som finns när
det gäller psykiskt stördas möjlighet till folkbildning och
komma med förslag till ett åtgärdsprogram,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättningar från det allmänna
försäkringssystemet till psykoterapi m.m.,
9. att riksdagen beslutar att psykiskt störda skall omfattas
av LSS-regeln om en sysselsättningsgaranti,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om benämningen personligt ombud
för kontaktpersoner till psykiskt störda,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättandet av ett nationellt institut mot tortyr och
organiserat våld i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 26 april 1994
Gudrun Schyman (v)
Eva Zetterberg (v)
Bertil Måbrink (v)
Berith Eriksson (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)