Släpp ölet fritt! I motionen lämnas två alternativa förslag till frisläppande av ölet i Sverige. Varför ska svenskar inte få dricka samma goda öl som danskar, tyskar och andra européer?
Ny demokrati har i tidigare riksdagsmotioner (1991/92:So249, 1992/93: So292) och i andra sammanhang påpekat bristerna i den svenska alkoholpolitiken och fört fram välgrundade och förnuftiga förslag till förbättringar. Alkoholpolitiken måste med nödvändighet, särskilt med hänsyn till Sveriges närmande till Europa och EG/EU, få en annan inriktning -- bort från höga skatter, monopol och administrativt krångel. En ny alkoholpolitik måste präglas av sunt förnuft och ett fritt men ansvarsfullt förhållningssätt till alkoholen.
Svenskar är inte annorlunda än andra folk. Svenskarna har inte som många folkhälsoprofeter hävdar sämre förutsättningar att handskas med alkohol. Det kan inte vara så att just svenskar skulle ha större benägenhet att supa ner sig än andra. Den negativa synen på svenskar är faktiskt i grunden fördomsfull och ''svenskfientlig''. Fördomarnas grepp måste snarast brytas. Förmynderiet i form av monopol måste avskaffas.
Förslaget i propositionen innebär ett första litet ängsligt steg på vägen mot en sundare alkoholpolitik. Men det är bättre än inget steg alls. Med hänsyn till att ämnet för propositionen endast omfattar en begränsad ändring på starkölsområdet avstår Ny demokrati från att i det här sammanhanget föreslå det nödvändiga jätteklivet i alkoholpolitiken. Ny demokrati återkommer till detta under innevarande riksdagsår då frågan om monopolets avskaffande kommer att aktualiseras.
I propositionen föreslås ändringar i lagen om handel med drycker. De föreslagna ändringarna återfinns i 17, 18, 23 och 49 §§. Dock föreslås märkligt nog ingen ändring i begränsningsregeln i 14 §. Enligt den paragrafen får starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent endast säljas för export. Med försäljning i lagens mening förstås varje form av tillhandahållande av dryck mot ersättning. Med partihandel avses försäljning till återförsäljare i och för hans rörelse. Annan försäljning kallas för detaljhandel i lagen, eller, om den sker för förtäring på stället, servering.
Regeringsförslaget innebär i princip att utländska tillverkare av starköl skall ges samma rätt att föra in eget tillverkat starköl i landet samt bedriva partihandel med starköl. Denna rätt kompletteras i förslaget med bestämmelser som går ut på att den som har tillstånd att servera starköl även får rätt att importera starköl till den egna serveringsverksamheten.
I propositionen har problemet med ett utländskt starköl som har en högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent inte penetrerats. Det är uppenbarligen så att förslaget inte avser att öppna för möjligheten att importera starköl med en högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent. Att hävda, såsom görs i propositionen, att utländska tillverkare av starköl kommer att ges tillträde till den svenska marknaden på samma villkor som de svenska tillverkarna måste mot bakgrund av alkoholhaltsbegränsningen starkt ifrågasättas och kan närmast karakteriseras som ett försök till mytbildning.
Ett utländskt öl som är starkare måste späs ut för att svara mot de svenska lagkraven. En utspädning innebär en väsentlig produktförändring till men för konsumenterna. Självfallet har de svenska konsumenterna rätt att kräva att den ölsort (ölmärke) de drack i utlandet, t ex på semestern, är densamma som säljs här hemma i Sverige under motsvarande produktnamn. Det handlar om smak och andra egenskaper som öldrickaren inte kan bortse från -- möjligen helnykteristen. Viktprocenten alkohol är sålunda mycket viktig inte bara från konsumentpolitisk synpunkt utan också, som framgått, från konkurrensfrihetssynpunkt.
Mot bakgrund härav föreslås att begränsningsregeln i 14 § omedelbart upphävs, alternativt omformas så att de negativa konsekvenser som berörts i motionen minimeras. Det senare alternativet innebär att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagändring.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen omedelbart upphäver 14 § i lagen om handel med drycker, vilken föreskriver en försäljningsbegränsning för starköl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagändring som syftar till att öl med högre alkoholhalt än 4,5 viktprocent skall få säljas i Sverige.
Stockholm den 6 oktober 1993 Ian Wachtmeister (nyd) Leif Bergdahl (nyd) Peter Kling (nyd) Kenneth Attefors (nyd) Arne Jansson (nyd) Bo G Jenevall (nyd) Robert Jousma (nyd) Stefan Kihlberg (nyd) Lars Moquist (nyd) Claus Zaar (nyd) Dan Eriksson (nyd) i Stockholm