I dagens samhälle utsätts både människor och djur för en mängd kemiska ämnen i både luft, vatten och föda. Många av dessa har visat sig vara svåra att kontrollera.
Inom ett område torde möjligheterna till kontroll och tillsyn vara enklare, nämligen kontroll av tillsatser i läkemedel. Läkemedel registreras och innehållet i dem måste redovisas.
Det finns ett allt oftare förekommande vitmedel, titandioxid, E 171 och färgämne, järnoxid, E 172, som många klagar över att de är överkänsliga emot eller får allergiska reaktioner av.
Titandioxid och järnoxid fyller egentligen ingen annan funktion än estetiska, men kan ge helt onödiga biverkningar. Då denna typ av metallinblandningar saknar farmaceutiskt värde borde de kunna försvinna ur läkemedlen.
Biverkningarna orsakar onödigt lidande för många människor och innebär ökade kostnader både i sjukskrivningar, sjukvård och utbyte av läkemedel. De nya läkemedlen måste dessutom ofta beredas manuellt.
Jag anser därför, att en översyn av metallinblandning i läkemedel måste göras samt att man därefter överväger ett ev. förbud mot dessa tillsatser.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av metallinblandning i läkemedel samt eventuellt förbud mot detta.
Stockholm den 24 januari 1994 Siw Persson (fp)