Bensodiazepiner används för att behandla oro, ångest
och sömnstörningar. Det finns bland medicinsk expertis en
stor uppslutning kring nödvändigheten av att använda
bensodiazepiner för många olika patientgrupper. Totalt
beräknas att mellan 9 och 15 % av befolkningen använder
något bensodiazepinpreparat under ett år.
Läkemedelsutredningen behandlade i sitt betänkande
Läkemedel och hälsa (SOU 1987:20) frågan om
bensodiazepinernas användning och effekter. Problemen
med förskrivning och användning är så betydande att
åtgärder bör övervägas och utredningen nämnde särskilt
missbruks- och beroendefrågor, överkonsumtion och
underkonsumtion. Fyra huvudproblem aktualiserades:
1. Patienter förbrukar mindre mängd läkemedel än vad
som förskrivs 2.
Mer läkemedel förskrivs än vad som är medicinskt
motiverat 3.
Läkemedel förskrivs utan att läkaren har kännedom
om någon annan läkare tidigare förskrivit samma läkemedel
till patienten 4.
Läkemedel förskrivs utan att patientens pågående
medicinering beaktas
Missbruk och beroende börjar nästan undantagslöst med
att patienten ordineras medlet av läkare.
Läkemedelsutredningen framhåller att kunskapen om
missbruk och beroende av bensodiazepiner är bristfällig.
Sammanfattningsvis anges dock att det får anses klarlagt att
omfattningen av beroendet är större än omfattningen av
missbruket.
Studier av och erfarenheter från hälso- och sjukvård,
socialtjänst och polis visar att personer som är
alkoholberoende även använder bensodiazepiner i
betydande omfattning. Narkotikamissbrukare använder
dessa läkemedel som ersättning för andra droger. Som en
följd av detta har det uppkommit en illegal försäljning och
polisens och tullens beslag av bensodiazepiner har ökat
kraftigt under senare år.
Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen av läkares
förskrivning av bensodiazepiner. Det är viktigt att resurser
finns här för att så snabbt som möjligt kunna
uppmärksamma de läkare som missbrukar sin
förskrivningsrätt.
Tillsynsutredningen (SOU 1991:63) menar att en större
tillgänglighet för Socialstyrelsen till de uppgifter om inköp
som finns vid apoteken skulle öka möjligheterna att
identifiera missbrukare av bensodiazepiner som vänder sig
till flera olika läkare för att erhålla recept.
Psykiatriutredningen har i sitt delbetänkande (SOU
1993:5) behandlat bensodiazepiner och föreslagit att den
enskilde läkarens förskrivning av dessa läkemedel skall
registreras av apoteken vad avser preparat, dos och
förpackningsstorlek. Denna information skall sedan
återföras av Apoteksbolaget till den förskrivande läkaren.
För att söka komma tillrätta med problemet om flera
läkare förskrivit samma läkemedel till en patient bör
samkörning av de olika apotekens register ske. På så sätt
kan snabb hjälp till den enskilde patienten sättas in
samtidigt som en kartläggning av missbrukets utbredning
kan ske. Utifrån folkhälsoperspektiv är det viktigt att
påskynda insatser mot missbruk av bensodiazepiner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om registrering av läkares
förskrivning av bensodiazepiner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samkörning av de olika
apotekens register för en kartläggning av den totala
förskrivningen av bensodiazepiner.