Lewi Pethrus stiftelse för filantropisk verksamhet (LP- stiftelsen) startade 1960 ett omfattande arbete bland alkohol- och narkotikamissbrukare i Stockholm. Stiftelsens verksamhet, som vänder sig till personer som frivilligt söker ett kristet vårdalternativ, har sedan dess expanderat över hela vårt land.
I dag bedriver LP-stiftelsen ett omfattande arbete för socialt utslagna människor på ca 50 platser i Sverige. Stiftelsen driver ett tiotal vårdhem för enskilda och de tre stora familjeanläggningarna Venngarn, Hällnäshemmet och Åsbrohemmet. På 40 orter bedriver LP-stiftelsen kontaktverksamhet bland missbrukare och hemlösa. Verksamheten leds från ''Nalen'' i Stockholm.
Det kan tveklöst konstateras att LP-stiftelsens verksamhet i flera avseenden är unik i Sverige. Det finns inte något annat exempel på en ideell social verksamhet av motsvarande omfattning. Även de resultat som uppnåtts i form av rehabiliterade människor står av allt att döma i särklass. Utvärderingar ger vid handen att LP-stiftelsens arbete bland missbrukare har varit mera framgångsrikt än andra vårdalternativ.
Under stiftelsens existens har ca 270 000 miljoner kronor, alltså över en kvarts miljard kronor, samlats in som frivilliga gåvor. Det ger en bild av det enastående engagemang och den offervilja som präglat stiftelsen och dess vänner.
Under sina år har LP-stiftelsen, märkligt nog, mött visst politiskt motstånd från partier som varit fångade i övertro på att offentliga insatser kan lösa alla problem. Med åren har verksamheten kommit att accepteras i allt vidare kretsar och i dag föreligger ett brett politiskt stöd för tanken att enskilda, ideella insatser av detta slag är värda både stöd och uppmuntran.
I vår tid är behovet av verksamheter av LP-stiftelsens typ minst lika stort som tidigare. Antalet missbrukare är stort och i lågkonjunkturens spår ökar antalet uteliggare och socialt nedgångna människor.
De ekonomiska problemen i den offentliga sektorn har indirekt drabbat LP-stiftelsen. Bristen på pengar i kommunerna har enligt uppgift lett till att åtminstone vissa kommuner visat mindre benägenhet att remittera missbrukare till vårdhem, vilket har medfört att LP- stiftelsen står inför allvarliga ekonomiska problem.
Det är helt nödvändigt att LP-stiftelsens arbete kan drivas vidare. Det skulle få oöverblickbara sociala konsekvenser i många av Sveriges större städer om denna verksamhet drogs ner eller upphörde. Det skulle också visa sig betydligt dyrare för det offentliga än att nu bistå stiftelsen med engångsstöd.
LP-stiftelsen har gjort enorma insatser i det svenska samhället. Det är inte orimligt om den svenska staten, i tacksamhet för och i insikt om stiftelsens betydelsefulla verksamhet, i detta läge beviljar LP-stiftelsen det engångsbidrag som behövs för att fortsatt verksamhet skall säkras. Enligt uppgift rör det sig om fyra miljoner kronor.
Riksdagen bör därför ur anslaget E 2 under socialhuvudtiteln anvisa fyra miljoner kronor till detta ändamål. Det får sedan ankomma på regeringen att göra den kompletterande utredning som kan krävs för att fastställa det exakta belopp som kan behövas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att ur Socialdepartementets anslag E 2 anvisa 4 000 000 kr att av regeringen användas till ett engångsbidrag till Lewi Pethrus stiftelse för filantropisk verksamhet.
Stockholm den 25 januari 1994 Erling Bager (fp) Gudrun Norberg (fp) Carl-Johan Wilson (fp) Elver Jonson (fp) Bengt Rosén (fp)