med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen
1. Inledning och sammanfattning
I tider av stora och växande budgetunderskott, en
dramatiskt hög arbetslöshet och ökande skillnader i
inkomstoch förmögenhetsfördelning måste tre frågor sättas
i centrum när det gäller propositionens förslag till ändrade
skatteregler.
3. Minskar regeringens förslag skillnaderna i inkomst-
och förmögenhetsfördelningen?
Enligt Vänsterpartiets analys är svaret nej på alla tre
frågorna. Vänsterpartiet yrkar därför avslag på
propositionen.
Vänsterpartiet föreslår att en ny utredning tillsätts kring
företagsbeskattningen. I motionen redovisar vi förslag till
inriktning för detta utredningsarbete.Bolagsskatten
anpassas till EG-OECD-nivå -- i praktiken en höjning.
Höjningen sker lämpligast genom att systemet med
avsättning till skatteutjämningsfond (surv) avvecklas.För
att främja investeringsviljan snabbutreds möjligheterna till
generella, alternativt selektiva direktavskrivningar, t.ex. för
investeringar med särskild miljöprofil.För den mindre
företagsamheten bör tanken på en särskild bolagsform för
mindre företag utredas vidare.Möjligheterna till en
begränsad kvittningsrätt för nystartade företag utreds.
Med detta arbetssätt blir det möjligt att ta hänsyn till
utfallet av den nyligen reformerade företagsbeskattningens
effekter. En företagsbeskattning som ''allmänt (...) anses
vara en av världens modernaste företagsbeskattningar (...)
som ger svenska företag en god utgångspunkt i den
utländska konkurrensen.'' (TCOs remissvar)
2. Regeringens förslag i huvuddrag
Beskattning av bolagsinkomst
Dubbelbeskattningen av utdelning på eget kapital i
aktiebolagen slopas genom skattefrihet för mottagaren.
Samtidigt slopas bolagens rätt till utdelningsavdrag, det s.k.
Annellavdraget.
Skattesatsen i bolagssektorn sänks från 30 procent till 28
procent. Möjligheten att göra avsättning till
skatteutjämningsreserv (surv) slopas. Gjorda surv-
avsättningar avvecklas genom att hälften av avsättningarna
upplöses utan beskattningseffekter. Återstoden återförs till
beskattning under en femårsperiod med början vid 1995 års
taxering.
Ny reserveringsmöjlighet blir istället
periodiseringsfonderna, som medger avdrag för avsättning
med högst 25 procent av årsinkomsten. Fonden skall
återföras till beskattning senast femte beskattningsåret efter
det beskattningsår då avsättningen gjordes. Ingen annan
förlustutjämning bakåt får göras.
Reavinster i propositionen
Reavinstbeskattningen på aktier halveras från 25
procent till 12,5 procent. Likaledes sänks
reavinstbeskattningen på allemansfonder från 20 procent
till 12,5 procent.
För pensionssparande medges ytterligare lättnader.
Enskilda företagare
Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag får
skatteregler som är i princip likvärdiga med reglerna för
enmansaktiebolag. Avkastningen på kapital som investeras
i verksamheten beskattas i inkomstslaget kapital, fr.o.m.
1995 med 25 procent, och inte som idag i näringsverksamhet
med en skatt på 60 procent, s.k. positiv räntefördelning.
Företagarna skall också kunna återinvestera vinstmedel i
verksamheten med motsvarande låga beskattning som
enmansaktiebolag (ökning av expansionsmedel).
Avskattningen av uppskovsbeloppet (återföring av
obeskattade reserver från 1990 års skattereform) görs
frivillig även vid 1994 års taxering.
Nya företag
Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet skall de
första fem åren få kvittas mot tjänsteinkomster. Avisering
sker om ändring av reglerna under 1994 så att kvittning skall
kunna ske efter generationsskiften.
Regeringens finansiering
Skatteförslagen innebär skattesänkningar med 3,3
miljarder kronor.
Finansieringen görs, enligt regeringen, genom redan
gjord reservering på 1,7 miljarder och genom skärpning av
beskattningen av utlandstraktamenten tas 0,5 miljarder in.
Dessutom höjs folkpensionsavgiften (arbetsgivaravgiften)
med 0,2 procentenheter, vilket skall ge 1,2 miljarder
kronor.
Vänsterpartiets överväganden 3.
Budgeteffekter
Regeringen anser att sänkningarna ger ett
inkomstbortfall för budgeten på 3,3 miljarder kronor. Man
hävdar också att 1,7 miljarder är finansierat genom
budgetreserveringar.
Vänsterpartiet anser att man i dagens budgetsituation
med en statsskuld på över 1 000 miljarder kronor och årliga
offentliga underskott på över 200 miljarder (högst i OECD)
inte kan tillstyrka skattesänkningar som försvagar
statsfinanserna ytterligare. Att som regeringen hävda att
man reserverat 1,7 miljarder i en budget i ruiner kan inte
betraktas som en seriös budget- och finanspolitik.
Vänsterpartiet har dock inget emot att skärpa
beskattningen av utlandstraktamenten vilket skulle ge en
förstärkning av statskassan med 500 miljoner kronor. Det
är en skatteskärpning som innebär ökad likformighet i
skattesystemet. Ett mycket allvarligt budgetproblem är
vidare de möjligheter till skatteplanering som förslagen i
propositionen öppnar.
4. Sysselsättningseffekter
Regeringen hävdar att de förslag till skattesänkningar
som redovisas i propositionen är strategiska
skattesänkningar -- skattesänkningar som leder till ökade
investeringar och ökad sysselsättning.
Vänsterpartiet, liksom många andra bedömare, är av
annan uppfattning. Tidningen Veckans Affärer
konstaterade t.ex. följande: ''Regeringens förslag om
slopad utdelningsskatt gynnar inte investeringar och
sysselsättning i Sverige.'' (10/11 1993)
Motivet för regeringens förslag sägs vara att trygga
kapitalförsörjningen och jobben. Det sägs i ett land där
börsen har fördubblats under det senaste året. Där börsen
nyligen slog ''all time high''.
Nej, låga företags- och kapitalskatter är ingen garanti för
fler jobb. Vore det så skulle inte Sverige ha problem med
arbetslöshet för Sverige har redan en av OECD:s lägsta
företags- och kapitalbeskattningar.
4.1 Bolagsskatt
Sverige har en låg skattesats för beskattning av
bolagsvinster. Detta framgår tydligt av nedanstående tabell.
Skattesatser för bolagsskatt inom OECD (avser 1993)
Finland
25
Genomsnitt för OECD
38,5
Norge
28
Österrike
39
Schweiz
28,5
Luxemburg
39,39
Sverige
30
Portugal
39,6
Storbritannien
33
EG, genomsnitt
39,7
Island
33
Irland
40
Australien
33
USA
40
Nya Zeeland
33
Belgien
40,17
Frankrike
33,33
Canada
45,8
Danmark
34
Turkiet
49,22
Grekland
35
Italien
52,2
Holland
35
Japan
52,4
Spanien
35
Tyskland
59,67
Tabellen anger nominella skattesatser. Det effektiva
skatteuttaget är vanligen lägre än de nominella
skattesatserna. Sveriges effektiva skattebelastning kan t.ex.
beräknas till ca. 22 procent efter reserveringsmöjligheter.
Anmärkningsvärt är att det är EFTA-länderna som har
OECD:s lägsta nivåer för bolagsskatt. Lägst ligger Finland,
sedan Norge med Sverige på tredje plats. I praktiken har
dock kanske Sverige det lägsta effektiva skatteuttaget efter
fondavsättningar.
Internationellt är de svenska företagens stora
reservationsmöjligheter och surv-systemet mycket udda.
Vänsterpartiet anser att företagsskatten bör öka så att den
närmar sig genomsnittet i EG-OECD. Vi kräver inte att det
sker mitt i en djup lågkonjunktur, men över tiden måste det
ske. Bäst sker det genom att avveckla systemet med
skatteutjämningsreserv (surv).
Vänsterpartiet menar att det krävs en övergångsperiod
och tillfälliga lösningar för upplösningen av surv-
reserverna. De mer precisa reglerna för denna avskattning
och upplösning av surv-reserverna bör bli föremål för
utredning inom den nya utredning för
företagsbeskattningen som Vänsterpartiet föreslår. En
förutsättning är dock att alla medel inom surv-systemet skall
återföras till beskattning. Vi vänder oss i enlighet med
denna principsyn också mot tanken på att införa
periodiseringsfonder.
4.2 Beskattning av kapitalinkomster
Ingen kan förneka att bolagsskatten i Sverige är låg.
Företrädare för näringslivet menar dock att det samlade
skatteuttaget, dvs. skatten på företag tillsammans med
beskattningen i ägarledet, gör att det samlade skatteuttaget
blir högt i Sverige. En ofta framförd tes är att man i Sverige
godtar framgångsrika företag men inte framgångsrika
företagare/ägare.
Även om denna uppfattning ofta framförs som en
sanning i svensk debatt, är den vid en internationell
jämförelse mycket diskutabel.
Det norska finansdepartementet redovisade i augusti
1993 följande siffor för maximala skattenivåer på
kapitalinkomster. Siffran inom parentes avser Sverige efter
vissa avdrag, surv- och Annell-avdrag:
Maximal beskattning av kapitalinkomster i vissa länder
Norge
28
0
28
28
Sverige
51 (41)
19
49 (42)
30
Danmark
66
11
49
58
Tyskland
57
0
57
53
Holland
74
0
35
60
Frankrike
63
11
45
18
England
47
14
48
40
USA
61
24
62
36
Japan
63
12
62
20
Av tabellen framgår att Sverige inte har påfallande hög
skatt på vare sig företag eller kapitalinkomster.
Gör man en jämförelse med EG får man samma bild.
Nedanstående siffror redovisar den totala
skattebelastningen på utdelad vinst i Sverige och vägt
genomsnitt för EG 1991 (dvs. efter dubbelbeskattning).
Siffrorna avser individer med maximal marginalskatt. För
1993 avser siffran för Sverige efter sänkt kapitalskatt till 25
procent.
Sverige
1991 = 51,0 (40,5) % (inom parentes med Annell-avdrag)
Sverige
1993 = 47,5 (36,3) %
EG
1991 = 56,8 ( , ) %
4.3 Dubbelbeskattningen
Regeringen föreslår att den s.k. dubbelbeskattningen
skall slopas. Detta skall ske genom en skattelindring på
ägarsidan.
För närvarande har Sverige en lindring av
dubbelbeskattningen vid nyemissioner, det s.k. Annell-
avdraget. Denna existerande lindring ligger dock på
bolagssidan och föreslås ersättas av regeringens förslag till
slopad dubbelbeskattning på ägarsidan.
Som framgår ovan så är dock skatteuttaget på
näringslivet i Sverige, dvs. bolagsskatten och skatten i
ägarledet, dvs. dubbelbeskattningen, inte påfallande hög.
Att helt slopa den s.k dubbelbeskattningen nu
innebär inte något incitament att öka investeringarna,
snarare tvärtom. Att slopa dubbelbeskattningen innebär att
det blir mer attraktivt att dela ut vinstmedel istället för att
investera dem. Om dubbelbeskattningen slopas blir det mer
attraktivt att dela ut vinsten. Vinsten kan då lättare
användas för att t.ex. köpa statsskuldväxlar eller någon
annan rent finansiell placering. Om dubbelbeskattningen är
kvar blir det mer intressant att investera vinsten inom det
företag där vinsten uppstått.
''Förslaget har inga positiva konsekvenser'' säger
professor Jan Södersten, en av Sveriges mest erfarna
skatteforskare. ''Tvärtom kommer det att höja bolagens
avkastningskrav och därmed sänka investeringarna.''
(Veckans Affärer nr. 45/93)
En stor del av aktierna i svenska företag (ca. 25 %) ägs
av utländska aktieägare. Det rör sig om aktier för 200
miljarder kronor. Den slopade utdelningsskatten saknar all
betydelse för de utländska aktieägarna eftersom de skattar
i sitt hemland.
Om svenska aktieägare gör bedömningen att aktierna
blir mer värda när man slipper dubbelbeskattningen så kan
detta leda till ökad efterfrågan och kursstegringar på aktier.
Höjda aktiekurser kan i sin tur göra att de utländska
aktieägarna säljer ut aktier och tar hem sina vinster. Det
riskkapital som skulle frigöras hamnar då i utlandet istället.
Dubbelbeskattning är det ''klassiska'' systemet för att
skatta vinster. Flera länder har efterhand övergett den s.k.
dubbelbeskattningen. Andra länder, t.ex. USA och
Nederländerna, har kvar systemet. I Nederländerna anger
man som huvudskäl till bibehållen dubbelbeskattning att
den bidrar till att göra Nederländerna attraktivt för
utländska investeringar från såväl företag som enskilda.
På sikt innebär dock ett system med dubbelbeskattning
att vinster tenderar att hållas kvar inom det företag där de
uppstått istället för att investeras där det är företags- och
samhällsekonomiskt mest effektivt.
Vänsterpartiet anser därför att den utredning som vi
föreslår angående den samlade företagsbeskattningen bör
redovisa förslag till hur dubbelbeskattningen på sikt kan
mildras eller slopas. Vänsterpartiet anser att övervägande
skäl i så fall talar för en lättnad på bolagssidan.
För att verkligen stimulera till ökande investeringar i det
korta perspektivet kan man överväga att ge möjlighet till
direktavskrivningar för investeringar. Det kan dock
ifrågasättas om en sådan möjlighet ens temporärt bör
omfatta alla företag och branscher. Exportindustrin arbetar
t.ex. för närvarande tack vare den låga kronkursen, tidigare
skattesänkningar och låga löneavtal, under mycket goda
förutsättningar.
Inom den del av industrin och företagen som arbetar mot
hemmamarknaden finns dock större skäl som talar för
möjligheten till direktavskrivningar för investeringar. Det
senare kan också vara motiverat för investeringar med en
tydlig miljöprofil.
Vänsterpartiet föreslår därför att frågan om eventuella
direktavskrivningar för investeringar snabbutreds, i
enlighet med vad som redovisats ovan.
4.4 Småföretagande
Det är viktigt att stärka de mindre företagens roll i den
svenska ekonomin. Det gäller att stimulera till
nyföretagande men också att se till att existerande mindre
företag kan stärkas.
Vi tror dock att det viktigaste för att stärka de mindre
företagen är att få upp den inhemska efterfrågan. Att få
igång hjulen även på hemmamarknaden och få in fler
människor på den ordinarie arbetsmarknaden skulle ge den
framtidstro som behövs för att stärka existerande företag
och få fart på nyföretagandet. Regeringens politik har
bevisligen inte gett dessa effekter.
TCO har i sitt remissvar pekat på möjligheten att skapa
en ny bolagsform -- ett enklare aktiebolag -- som kan bli det
mellanting som mindre företag kan använda sig av.
Vänsterpartiet ser positivt på denna tanke och föreslår att
den nya företagsskatteutredning som vi föreslår, får i
uppdrag att närmare bereda detta förslag.
Lagrådet pekar i sitt yttrande på att de förslag som
regeringen lägger för att förbättra situationen för de små
och medelstora företagen betyder ett utvidgat regelverk
som blir mycket komplicerat vilket kan förväntas leda till
problem vid tillämpningen. Lagrådet anser att ytterligare
ansträngningar skulle ha gjorts för att förenkla systemet
(propositionen sid. 171).
Vänsterpartiet instämmer i denna kritik och detta är
ytterligare ett skäl att avvisa regeringens förslag och sända
tillbaka det för förnyad utredning. Med sitt nuvarande
förslag kommer regeringen förmodligen att göra
småföretagen ännu mer beroende av redovisningsfirmor,
för att få de råd som behövs för att driva verksamheten
enligt lagens bokstav -- och goda råd är dyra.
4.5 Nyföretagande
Vänsterpartiet är positivt till förslag för att öka
nyföretagandet. Regeringens förslag till möjlighet för
kvittning av underskottsavdrag mot tjänsteinkomst under
de första fem åren har dock sina tydliga brister. Begränsar
man inte hur stora underskott man får kvitta ökar riskerna
för att vi hamnar tillbaka i ett skattesystem med stora
möjligheter till manipulationer och skatteundandragande.
Vänsterpartiet redovisade i samband med
skattereformen att vi kan tänka oss en begränsad
kvittningsrätt. Våra överväganden då grundade sig bl.a. på
de särskilda problem som finns i glesbygd, och för vissa
kombinationsföretag.
Vi vidhåller denna uppfattning och avvisar därför inte
kategoriskt tanken på någon form av kvittningsrätt. Vi
anser dock att en eventuell kvittningsrätt måste begränsas
såväl vad gäller summor som tidsrymd. En rimlig nivå kan
vara en begränsning t.ex. till underskott på 100 000 kronor
per år, och en tidsperiod på fem år. För att systemet inte
skall ge kraftiga tröskeleffekter kan avdragsrätten dessutom
behöva trappas ned under en följd av år.
Regeringen har när det gäller kvittningsrätten fört in en
brasklapp i propositionen om att ändringar kommer att ske
i lagen redan under våren 1994 för att ge möjlighet till
avdrag även vid generationsskiften.
Detta talar i sak för Vänsterpartiets förslag om ett
ytterligare utredningsarbete. Det ger möjlighet att ta ett
samlat beslut vid ett och samma tillfälle. Att förutskicka
ändringar i förutsättningarna redan innan de nya reglerna
kommit från trycket har erfarenhetsmässigt aldrig visat sig
vara en bra metod för att skapa företag och därmed
sysselsättning.
5. Fördelningseffekter
Omkring en halv miljon människor har under de senaste
åren förlorat sina jobb. Förutom att förlora sina jobb har de
drabbats av karensdagar och nedskärningar i
arbetslöshetsförsäkringen.
Denna stora och utsatta grupp skulle säkert glädja sig åt
en tillfällig eller permanent skattesänkning. De har dock
inte fått någon skattelindring -- tvärtom har denna grupp
fått påtagliga skattehöjningar.
Regeringen har vid flera tillfällen sänkt skatten för
företag och kapital samtidigt som man höjt skatten för
hushållen. Enligt en redovisning i tidningen Aftonbladet
(20 november 1993) har regeringen sänkt skatten på kapital
och företag med ca. 45 miljarder kronor. Samtidigt har
regeringen höjt skatten för hushållen med ca. 40 miljarder
kronor, dvs. framförallt för vanliga löntagare.
Sammanställningar enligt ovanstående är vanskliga att
genomföra korrekt, men sammantaget kan regeringens
nettoskattesänkningar ligga inom intervallet 5--15 miljarder
kronor.
Fördelningen är dock klar; det är företagen och
kapitalsidan som fått sänkningar, medan skatteuttaget på
hushållen snarast ökat. När det gäller skatteökningarna på
hushållen så har så gott som samtliga dessutom drabbat
proportionellt, och i vissa fall t.o.m. regressivt.
Den förda skattepolitiken har utan tvekan bidragit till att
öka skillnaderna i såväl inkomst- som
förmögenhetsfördelningen. Det senare illustreras av
nyligen publicerade siffror angående det ökande
hushållssparandet. Siffrorna visar att det är de 10 procenten
som har de bästa inkomsterna som står för en
oproportionellt stor del, närmast huvuddelen, av det
ökande sparandet.
Vänsterpartiet kan därför inte acceptera ytterligare
skattesänkningar för aktieägarna. Särskilt inte som
regeringen i andra propositioner fortsätter att lägga förslag
till skattehöjningar som belastar hushållens ekonomi.
Skatteförslag som sammantaget bromsar den svaga
inhemska efterfrågan ytterligare.
Det förvånar oss inte att Moderata samlingspartiet
fortsätter att driva linjen skattehöjningar för hushåll och
skattesänkningar för företag och kapital. Det är däremot
mer anmärkningsvärt att övriga regeringspartier fortsätter
att sluta upp bakom den moderata skattepolitiken.
Att säga nej till regeringens proposition betyder inte att
företagen/aktieägarna hittills har stått som förlorare under
den borgerliga regeringen. Här nedan visar vi på tidigare
beslut om skattesänkningar för företagen.
Under den borgerliga regeringen har en rad lättnader för
företagen drivits igenom. Dit hör:
Sänkt energiskatt.
Företagen har befriats från energiskatt på bränslen och el.
Skatten på koldioxid har sänkts till hälften av den allmänna
nivån. Dessa skattesänkningar har finansierats genom höjd
energiskatt för hushållen.
Regeringen uppgav ett minskat skatteuttag för industrin på
ca. 4 miljarder kronor.Slopad fastighetsskatt på lokaler.
Regeringen uppgav en minskad budgetintäkt på ca 2,1
miljarder kronor.Sänkta arbetsgivaravgifter.
Allmän lönavgift slopades efter 1991 (budgetförsvagning
1992 = 1 mdr, 1993 = 2,3 mdr, 1994 = 2,3 mdr).
Hösten 1992 beslöt regeringspartierna med stöd av
socialdemokraterna att sänka arbetsgivaravgifterna med
4,3 % från och med 1993.Sänkt kapitalbeskattning.
Sänkt reavinstskatt på aktier från 30 % till 25 % från och
med 1992 (beräknad budgetförsvagning för 1992 är 840
miljoner kronor).Sänkt förmögenhetsskatt.
Sänkt förmögenhetsskatt och slopad förmögenhetsskatt på
arbetande kapital i eget företag.
Detta är inte en fullständig, men som synes en nog så
omfattande, lista över skattesänkningar för företag och
kapital. Det finns inga skäl till att nu göra listan ännu längre.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:50,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny företagsskatteutredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bolagsskatten och en avveckling
av surv-systemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om periodiseringsfonder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dubbelbeskattningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktavskrivningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om småföretagande och en enklare
bolagsform,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nyföretagande och en begränsad
kvittningsrätt.
Stockholm den 23 november 1993
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
Lars Bäckström (v)
1 Yrkande 1 delvis hänvisat till LU