med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen
Syftet med propositionen är enligt regeringen att stärka
den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen.
Propositionen behandlar bl.a. frågor om
skattemyndigheternas befogenheter i skatteutredningar,
anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt och betalningssäkring.
Ny demokrati har sedan lång tid pläderat för ökad
rättssäkerhet för skattebetalare och också lagt fram flera
förslag i ämnet. En del av förslagen har vunnit gehör i
riksdagen. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringens
proposition innebär att ytterligare steg tas på vägen mot
verklig rättssäkerhet för skattebetalarna. Vissa viktiga
frågor kvarstår emellertid olösta.
I motionen presenterar vi ytterligare åtgärder för att öka
rättssäkerheten.
1. Vår skattepolitik -- ett lägre skattetryck
Ny demokrati förespråkar ett lägre skattetryck för
individen. Med detta menar vi sänkta skatter och inte en
omfördelning av skatter. Vi tror att det nuvarande höga
skattetrycket i Sverige verkar hämmande för medborgarna
och försvagar landets totala ekonomi. Det skapar ett
omfattande skattefusk, som vissa bedömare anser uppgår
till 150 miljarder kronor. Riksrevisionsverkets beräkningar
uppgår till minst 40 miljarder kronor i uteblivna
skatteintäkter. Det svenska skattetrycket är bland det
högsta i världen. Är det en bild som vi vill visa omvärlden?
Sverige befinner sig för närvarande i en djup kris, som
till stor del beror på en alltför tilltagen offentlig sektor och
ett gigantiskt transfereringssystem. Detta, i kombination
med att den privata sektorn belastas med för höga skatter,
gör att nödvändiga stimuleringsåtgärder för svensk industri
fördröjs.
Ny demokrati menar att kraftiga nedskärningar i statens
utgifter t.ex. i transfererinssystemet, i biståndet, i
flyktingkostnader, i organisationsbidragen genomförs.
Dessa kraftiga nedskärningar skapar utrymme för
strategiska skattesänkningar.
Våra huvudskäl för att sänka skattetrycket kan
sammanfattas i fyra punkter:
Rättviseskälet
När de högsta marginalskatterna sänks måste det totala
skattetrycket sänkas för att inte de med sämst inkomst skall
betala skatteomläggningen. Rättvisan mellan olika grupper
kräver ett sänkt skattetryck.
Demokratiskälet
Det är rimligt att vi medborgare själva får bestämma
över merparten av våra inkomster och att statens och
kommunernas makt begränsas. Medborgarnas inkomster
tillhör medborgarna. Detta är den demokratiska
utgångspunkten.
Dynamikskälet
Det är svårt att skapa ordentlig dynamik och extra
engagemang genom att flytta skattebördan från ett håll till
ett annat. Först när det samlade skattetrycket sänks får vi
dynamik i samhällsutvecklingen. Då ökar människors
engagemang och vilja till extra arbete. Detta resulterar i en
bättre standardutveckling för alla.
EU-skälet
Allt fler är ense om att Sverige är en del av Europa och
att en naturlig fas i denna utveckling är ett medlemskap i
EU. De svenska skatterna måste anpassas till de
europeiska.
2. Verklig rättssäkerhet för skattebetalare
Medborgarnas förtroende för myndigheter och
makthavare är inte särskilt stort. För att öka förtroendet
krävs verklig rättssäkerhet. Rättssäkerhet är också en
rättvisefråga i ordets rätta bemärkelse.
Ändra reglerna för eftertaxering
Skattemyndigheterna har i vissa fall upp till fem år på sig
att riva upp en deklaration. Ibland går de praktiska
konsekvenserna av en uppriven deklaration ännu längre
tillbaka i tiden. Det finns exempel på hur medborgare råkat
ut för eftertaxering hela nio år tillbaka! De drabbades av
dryga eftertaxeringar som påverkade deras privatekonomi
märkbart. Sådant kan inte tillåtas inträffa i ett demokratiskt
land som gör anspråk på att vara en rättsstat!
I många fall har skattebetalare råkat ut för
eftertaxeringar i traktamentsfrågor och reseersättningar
som de år efter år beviljats avdrag för. Dessa människor
behandlas uppenbarligen annorlunda än de skattebetalare,
som med annat val av bostadsort och därav följande
skattemyndighet inte drabbats av samma efterkrav.
Tiden för att göra en eftertaxering måste begränsas till
två år. Eftertaxering skall endast få vidtas vid uppenbara fall
av skatteundandraganden.
Förbud mot retroaktiv tillämpning av skattelag
Många av de eftertaxerade medborgare, som har orkat
att driva sina skattemål vidare, har oftast blivit stoppade i
det svenska rättssamhället vid dörren till regeringsrätten.
Dessa medborgare har fått svaret från regeringsrätten att
''regeringsrätten meddelar ej prövningstillstånd, i följd
varav kammarrättens dom står fast''. En enda mening som
undanröjer det sista hoppet om en rättvis behandling.
Regeringsrättens avvisande beslut är ofta
häpnadsväckande. I ett flertal av dessa fall berörs en rad
problemställningar, som inte tidigare varit belysta i praxis.
Dessa exempel tillsammans med andra erfarenheter,
som berör rättssäkerheten för skattebetalare, gör att frågan
måste ställas om vi har domstolar som i tillräcklig grad
finner det angeläget att tillämpa lagarna likvärdigt.
Vi menar att ett förbud måste införas för retroaktiv
tillämpnig av skattelag, där skattedomstolarna tolkat en
skattelag på annat sätt än som tidigare förutsatts gälla.
Vidare skall den som i dag vidtar en helt laglig handling
inte behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden
betraktar handlingen som olaglig.
Regelutformning och likhet inför lagen
Dagens lagstiftning har i allt högre grad kommit att sätta
de fiskala intressena i förgrunden. Perspektivet i
skattelagstiftningen måste ändras till den enskilda
människans förmån. Det självklara intresse stat och
kommun har av att få in skatt får aldrig genomdrivas på
bekostnad av ett grundläggande skydd för människors
rättssäkerhet.
För att skapa trovärdighet är det synnerligen viktigt att
de direktiv som utgår till skattemyndigheterna är klara och
tydliga. Det skall inte råda någon tvekan för
skattemyndigheten hur direktiv och lagar skall tillämpas. I
de direktiv som utfärdas skall det stå ''skall'' i stället för
''bör'' för att underlätta skattemyndighetens tillämpning.
Människor i olika landsdelar skall inte kunna bli
skönsmässigt behandlade av skattemyndigheten på grund
av tolkningssvårigheter.
Ett exempel är en taxiåkare, som i sin kommun
förmånsbeskattas för 10 000 mil i tjänsten, när en annan
taxiåkare, i en annan kommun, som kör 8 000 mil i tjänsten
inte beskattas alls.
Rätt till bindande förhandsbesked
Självfallet måste det finnas en absolut rätt att få
bindande förhandsbesked i alla skattefrågor från
skattemyndigheterna.
Anstånd med betalning av skatt
Vi instämmer i rättssäkerhetskommitténs föreslag, att en
skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala in skatt
när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller
ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida
det inte är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet
eller målet inte kan bifallas. Vi har tidigare fört fram
liknande förslag. Majoriteten av remissinstanserna
tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Regeringen vill emellertid inte lägga fram något förslag nu
utan menar att frågan skall ses över av
Skattebetalningsutredningen.
Frågan är ordentligt genomlyst och det finns ingen
anledning att vänta med reformen. Vi delar också
kommitténs uppfattning att fri fullföljd skall gälla till
kammarrätt för beslut i fråga om anstånd, skatteavdrag och
preliminär skatt.
Betalningssäkring
Betalningssäkring används för att säkerställa
verkställighet av ett kommande skatte- eller avgiftsbeslut.
Syftet är vidare att stärka det allmännas ställning som
borgenär vid uppbörd och indrivning av en fordran på skatt,
tull och avgift.
Enligt vår uppfattning bör betalningssäkring inte få ske
beträffande skattefordringar som inte är fastställda.
Vi har tidigare uttalat att möjligheten att använda
betalningssäkring måste begränsas. Vi förutsätter att
regeringens förslag också får detta resultat.
Vi menar att den som kan drabbas av betalningssäkring
alltid måste höras innan beslut fattas.
Begränsa rätten att påföra skattetillägg
Möjligheten att påföra skattetillägg måste begränsas till
fall av uppenbara skatteundandraganden.
Sanktionsavgiften skall i sådana fall sänkas till 20%.
Straffet för skattebrott
Det finns en tendens från samhällets sida att överdriva
straffen för skattebrott. Skattebrott skall absolut inte
bedömas hårdare än brott mot person. Detta skall inte ses
som om inte ekonomisk brottslighet skall bekämpas. Ny
demokrati menar självklart att ekonomisk brottslighet skall
bekämpas med alla medel.
Skadestånd
För oss är det en självklarhet att en person som
behandlas fel av myndigheterna måste få full ekonomisk
kompensation. I dag begränsas ersättningen till
prejudicerande fall. Ersättning bör även ges för psykiskt
lidande, ideellt skadestånd, och rena sakoch personskador.
Regeringens förslag om skadeståndsansvar är begränsat
till betalningssäkring. Vi menar att
skadeståndsskyldigheten måste vidgas till andra områden
och även omfatta ovannämnda skador.
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
Vi ansluter oss till regeringens förslag med tillägg av att
ersättning även skall kunna utgå om ärendet eller målet i
annat fall är svårbedömt, vilket föreslagits av
rättssäkerhetskommittén.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tiden för att göra
eftertaxering begränsas till två år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att eftertaxering endast får vidtas
vid uppenbara fall av skatteundandraganden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot retroaktiv
tillämpning av skattelag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den som vidtar en laglig
handling inte skall behöva riskera att skattemyndigheterna
i framtiden betraktar handlingen som olaglig,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regelutformning och likhet inför
lagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätt till bindande
förhandsbesked,
7. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att en
skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala in skatt
när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller
ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida
det inte är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet
eller målet inte kan bifallas,
8. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att fri
fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om
anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt,
9. att riksdagen beslutar att betalningssäkring inte får ske
beträffande skattefordringar som inte är fastställda,
10. att riksdagen beslutar att den som kan drabbas av
betalningssäkring alltid måste höras innan beslut fattas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att möjligheten att påföra
skattetillägg måste begränsas till fall av uppenbara
skatteundandraganden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en justering av straffskalorna
måste göras så att skattebrott inte bedöms hårdare än brott
mot person,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en person som behandlas fel
av myndigheterna måste få full kompensation,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skadestånd även skall
innefatta ersättning för psykiskt lidande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skadestånd även skall
innefatta ersättning för sak- och personskador,
16. att riksdagen beslutar att ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt även skall utgå om ärendet eller
målet i annat fall är svårbedömt.
Stockholm den 24 mars 1994
Peter Kling (nyd)
Ulf Eriksson (nyd)