Regeringens förslag
Proposition 1993/94:50 innehåller bl a förslag om räntefördelning vid beskattning av näringsverksamhet, förslag om expansionsmedel och förslag om avsättning till periodiseringsfond. Av lagtextförslagen framgår att medel som avsatts på skogskonton vid uttag inte till någon del kan räntefördelas, läggas till grund för periodiseringsfondsavsättning eller sparas i företaget som expansionsmedel. Förslaget till räntefördelning innebär att den del av näringsintäkten som svarar mot rimlig avkastning på i verksamheten insatt kapital skall beskattas som kapitalinkomst. Räntesatsen är härvid föreslagen till statslåneräntan ökad med en procentenhet. Regeringen motiverar sitt förslag med att räntan i och för sig borde vara densamma som i dag gäller för utdelningstaket för fåmansföretag. Regeringen anser emellertid att statsfinansiella skäl förhindrar en högre räntesats. En viss skillnad är enligt regeringen dessutom motiverad, eftersom utdelningen beskattas i aktiebolaget med 28 % i jämförelse med beskattningen av fördelningsräntan som sker i kapital med 25 %.
Skogskontomedel
Skogskontolagen infördes den 1 juli 1954 (SFS 1954:142). Avsikten med skogskontolagstiftningen är och har alltid varit att ge möjlighet att fördela beskattningen av skogsintäkter under flera år. För att uppskov skall medges vid beskattningen krävs att de medel som det är fråga om har satts in i bank på ett skogskonto. Beskattning sker sedan i takt med att medlen tas ut från kontot, dock senast efter tio år eller för skogsskadekonton tjugo år från ingången av insättningsåret. Genom systemet med skogskonto kan skogsbrukare, utan att behöva tänka på skatteeffekter, inrikta sig på att avverka på det sätt och vid den tid som är mest lönsam. Tidpunkten styrs därigenom av skogens gallringsbehov, mognadsgrad och efterfrågan på skogsprodukterna i fråga. Genom skogskontot kan skogsbrukaren -- när det är lämpligt -- avverka större poster och under andra tider underlåta avverkning.
Regeringens förslag innebär att en skogsintäkt som sparas på skogskonto inte kan räntefördelas i framtiden.
Genom skogskontosystemet har man sedan lång tid tillbaka lyckats skapa ett system som ger en rimlig möjlighet att inkomstskattemässigt fördela skogsintäkterna över tiden. Det är inte rimligt att ett förändrat skattesystem skall styra skogsavverkningarna. Med regeringens förslag betas skogsbrukarna möjligheten att mot expansionsmedelsskatt (28 %) använda skogsintäkterna för investeringar i skogsbruket. Det kan hävdas att den problembild som jag tagit upp får en lösning i regeringens förslag genom att separera fördelningsbelopp.
Ett sådant resonemang måste i sådant fall grundas på uppfattningen att det inte spelar någon roll för den enskilde när i tiden en kapitalinkomst uppstår. Det tar inte heller hänsyn till att större avverkningar, som sker i början av när det nya skatteproblemet har trätt i kraft, inte kan räntefördelas genom några separata fördelningsbelopp. Det finns i dag cirka 8 miljarder kr innestående på skogskonton. Dessa medel skulle genom regeringens förslag successivt tvingas fram till full beskattning och ändra karaktär till privat kapital i stället för att kunna behållas i företagen som expansionsmedel och användas för nödvändiga och önskvärda investeringar.
Fördelningsräntan i jämförelse med utdelningstaket för fåmansaktiebolag
Regeringen föreslår att fördelningsräntan bestäms till statslåneräntan ökad med en procentenhet. Utdelningstaket för fåmansaktiebolag föreslås bli oförändrat statslåneräntan ökad med fem procentenheter. Regeringen motiverar fördelningsräntans storlek på sid 233 i propositionen där regeringen bl a anför:
I rådande statsfinansiella läge har det emellertid inte bedömts vara möjligt att sätta räntesatsen så högt som statslåneräntan plus fem procentenheter. En något för låg fördelningsränta kompenseras dock till viss del om utrymmet för kapitalinkomstbehandling ej justeras med hänsyn till skillnaden mellan bolagsskattesatsen och skattesatsen för inkomst av kapital.
Regeringens förslag rörande beskattningen av utdelning från aktiebolag medför att utdelningstaket (statslåneräntan ökad med fem procentenheter) i fortsättningen bestämmer storleken på en skattefri utdelning. Fördelningsräntan bestämmer enligt regeringens förslag storleken på en inkomst som skall beskattas i kapital.
Jag anser att fördelningsräntan enligt 3 § förslag till Lag om räntefördelning vid beskattning skall vara statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med tre procentenheter.
Därför förutsätter jag att riksdagen ger regeringen i uppdrag att justera detta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående skogskonton.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivån på låneräntan.
Stockholm den 23 november 1993 Karin Starrin (c)