med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen
Vi är väl medvetna om att förslaget beträffande
möjlighet till räntefördelning upplevs såsom en välkommen
och rättvis åtgärd av sannolikt mer än 90 % av
egenföretagarna. Men av nedan anförda skäl krävs en viss
ändring/ komplettering av förslagen såsom de framgår i lag
om räntefördelning vid beskattning i bl a §§ 1, 4, 5 och 20.
I regeringens kommentar till § 1 på sidan 309 står det:
Av paragrafen framgår att räntefördelning skall ske för
fysisk person och svenskt dödsbo. Någon valfrihet
föreligger alltså inte.
Enligt vår mening kan denna kategoriska formulering
leda till att näringsidkare med låga inkomster men relativt
stort ''eget kapital'' i rörelsen kommer att drabbas av en
mycket kraftig straffbeskattning av detta kapital. Speciellt
gäller detta den nu införda positiva räntefördelningen!
I anvisningar till §§ 4 och 5 redovisas tekniken för
räntefördelning och dess effekter på inkomstkällorna
näringsverksamheten resp kapital. Avslutningsvis står ''att
positiv räntefördelning inte får medföra underskott''. Vad
som i detta sammanhang menas med underskott har ej
utvecklats, men det får mycket skilda effekter om man
menar årets driftresultat eller nettointäkt av förvärvskällan.
Avser man årets driftresultat, tvingas man ju dra av den
fiktiva räntan (statslåneräntan + 1%) från intäkterna i den
mån dessa överstiger O. Samtidigt måste under kapital
såsom intäkter, antingen hela eller den reducerade delen av
fördelningsbeloppet upptagas.
Exempel: Småbrukare med deltidsanställning eller
folkpensionär har ett eget kapital på 200 000 kr i rörelsen
och ett årsresultat efter p 814 på näringsbilagan på 3 000 kr.
Fördelningsbeloppet blir då vid en ränta på 8 % = 16 000
kr. Vid den ogynnsamma tolkningen av förslaget (RSV:s ?)
skall företagaren under kapital ta upp en intäkt på 16 000 kr.
och i sin N1-bilaga dra av 3 000 kr. Återstående 13 000 kr.
får han ''spara'' till kommande år.
Även om företagaren under kapital tar upp samma
belopp, som han fått dra av på näringsbilagan, får han en
skatteskärpning, eftersom de nettoavdrag som brukar
uppkomma under p 816--834 bara resulterar i ett
underskott, som han får skjuta på till efterföljande år. Då
resultaten i dessa fall sannolikt blir nettounderskott år efter
år, leder räntefördelningen till en klar skatteskärpning för
denna grupp småföretagare.
Vad här redovisats hänför sig till s k positiv
räntefördelning. Vid negativ räntefördelning, som är
aktuellt för hårt skuldsatta småföretagare, uppkommer
motsatt problem. Även vid överskott i driften kan, vid stor
brist på ''eget kapital'', nettointäkten bli så starkt ökad att
förödande konsekvenser uppstår i vederbörande sociala
situation genom hög inkomstskatt jämte sociala avgifter i
relation till kontantinkomsterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att i 1 § lag om räntefördelning vid beskattning ordet
''sker'' ändras till ''öppnas en möjlighet till'',
2. att riksdagen vidtar de övriga ändringar som kan
erfordras för att ge ovan nämnda kategorier småföretagare
en möjlighet att efter egen önskan fördela beräknade räntor
på ''eget kapital'' mellan näringsverksamhet och kapital.
Stockholm den 23 november 1993
Rune Thorén (c)
Tage Påhlsson (c)