med anledning av prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen
Innehållsförteckning
Sammanfattning2 1.
Skattereformen4 2.
Skattesystemets
struktur och dubbelbeskattningen av
olika inkomster5 3.
Viktiga
delar i regeringens förslag5 4.
Effekter
av regeringens förslag6 4.1
Investeringseffekter7 4.2
Effekter
på bolagsskatten11 5.
Införande
av direktavskrivningar11 6.
Avskattningen
av obeskattade Surv-avsättningar11 7.
Likformiga
skatter och fördelningseffekter av föreslagna
förändringar i aktiebeskattningen12 7.1
Fördelningseffekter12 8.
Reformerad
beskattning av egenföretagare13 9.
Statsfinansiella
effekter14
Hemställan15
Sammanfattning
Regeringen har på skatteminister Bo Lundgrens (m)
förslag lagt fram ett paket med stora lättnader i
aktiebeskattningen, som kommer att leda till att
kapitalägarna får kraftiga skattesänkningar.
Samtidigt har regeringen föreslaget ändringar i
bolagsskatten och i företagens avsättningar till obeskattade
reserver. Sammantaget leder dessa åtgärder till ökad skatt
för företagen. Det är med andra ord företagen som skall
finansiera de sänkta skatterna för kapitalägarna.
I propositionen ingår dessutom nya regler för
enmansföretag, vilka är oerhört snåriga och komplicerade.
Följdriktigt har regeringens förslag kritiserats mycket hårt
av lagrådet.
Regeringens förslag
Regeringen förslår att utdelningsskatten på aktier slopas
helt. Dessutom skall aktievinstskatten halveras. Endast
hälften av en realisationsvinst på aktier skall tas upp till
beskattning. Det innebär att skatten sänks till 12,5 procent.
Tillsammans innebär dessa två åtgärder en
skattesänkning på ca 6 miljarder kronor.
Dessa skattesänkningar till kapitalägarna skall
finansieras genom en skatteskärpning på företagen med ca
4 miljarder kronor (exkl. egenföretagare). Regeringen
föreslår visserligen att bolagsskatten sänks men genom att
den s.k. Surven slopas och ersätts med nya
periodiseringsfonder kommer företagens skatt att öka.
Att hälften av statens skattefordran på företagen
avskaffas innebär en gigantisk förmögenhetsöverföring från
staten till företagsägarna. Förmögenheten för näringslivets
ägare ökar med ca 15 miljarder kronor och statens
förmögenhet dräneras med motsvarande belopp.
I regeringens proposition ingår dessutom nya regler för
beskattningen av egenföretagare. Förslaget syftar till att
skapa neutralitet mellan beskattningen av enskild
näringsverksamhet och aktiebolag. Bland annat öppnas en
möjlighet att kvitta underskott i enskild
näringslivsverksamhet mot inkomster av tjänst.
Vår syn på förslagen 1991
års skattereform innebar en skattemässig balans
mellan arbete och kapital. Detta var oerhört viktigt för att
undvika olika former av skatteplanering och för att öka
effektiviteten i hela samhällsekonomin. En modern,
likformig och neutral beskattning av olika typer av
inkomster har stärkt Sveriges konkurrenskraft gentemot
utlandet. Det främsta uttrycket för den skattemässiga
balansen mellan arbete och kapital är att både
bolagsskatten, kapitalinkomstskatten och inkomstskatten
på arbete för de flesta löntagare är lika hög, 30 procent.
Nu föreslår regeringen flera avsteg från denna viktiga
princip. Möjligheterna till skatteplanering kommer därmed
att öka. Skillnader i skatt mellan arbets- och
kapitalinkomster är en direkt uppmaning till
skatteplanering. Det ruttna i det gamla är tillbaka.
Det är inte bara från skattepolitiska utgångspunkter som
regeringens förslag är direkt förkastliga. De
fördelningspolitiska effekterna är mycket negativa. Det är
inte företagen som gynnas av förslagen. De stora vinnarna
är i stället en liten grupp enskilda hushåll med mycket stora
förmögenheter placerade i aktier.
Värt att notera är att denna skattesänkning för
kapitalägarna sker i ett läge när aktieägarna redan har fått
stora skattelättnader och när värdestegringarna på aktier
varit mycket stora. Än mer anmärkningsvärda blir de nu
aktuella förslagen om man beaktar att skatten för hushållen
har skärpts och enligt regeringen bör skärpas ytterligare.
Några ekonomiska motiv för de nu aktuella förslagen
finns inte. Regeringen har inte lyckats visa att åtgärderna
leder till ett bättre företagsklimat. Det saknas skäl för att
anta att näringslivets investeringar kommer att öka med de
föreslagna åtgärderna.
De föreslagna förändringarna kommer dessutom att
göra skattesystemet oerhört svåråskådligt och komplicerat.
Det kommer att leda till ökade administrationskostnader i
skatteförvaltningen och innebära en lukrativ marknad för
skattekonsulter för företagen. Ytterst hotas på detta sätt
demokratin; det blir de rika företagen som har råd att förstå
skattereglerna för företagen.
Moderaterna dominerar
Regeringens skattepolitik kännetecknas av sänkta
skatter för kapitalägarna och höjda skatter på arbete och för
de stora grupperna av hushåll. I den meningen är den nu
aktuella propositionen konsekvent. Regeringen fullföljer
den linje som man haft i skattepolitiken sedan valet 1991.
Det är beklagligt att folkpartiet, som en av parterna i
skatteöverenskommelsen 1991, har kapitulerat inför
moderaternas krav på ett skattesystem där skatteplanering
stimuleras och där balansen mellan skatten på arbete och
kapital allvarligt rubbas.
Vårt alternativ
Vi socialdemokrater vill utforma skattesystemet utifrån
följande grundläggande principer: likvärdig beskattning av
arbete och kapital, breda skattebaser, likformiga skatter
och låga skattesatser. Dessa principer överensstämmer med
dem som utgjorde grunden för 1991 års skattereform.
Sammanfattningsvis innebär förslaget följande:
Kapitalägarna blir rikareFöretagsskatten höjs
Näringslivets investeringsvilja försämrasInkomst- och
förmögenhetsklyftorna ökarSlussarna för
skatteplanering öppnas på nyttStatens förmögenhet
minskar, dvs. den gemensamma sektorn blir fattigare
I vår ekonomisk-politiska motion den 8 november har vi
föreslagit att riksdagen redan under hösten bör ge
regeringen till känna att skattepolitiken skall utformas så att
det skapas en likformig beskattning mellan arbete och
kapital. Ett sådant beslut skulle inte minst vara av
avgörande betydelse för näringslivet. Det måste på nytt
införas fasta spelregler i skattepolitiken.
I den här motionen upprepar vi vårt förslag att
näringslivets investeringar stimuleras genom att företagen
under 1994 får möjlighet att göra direktavskrivningar på
sina maskininvesteringar. Åtgärden bör inte bara omfatta
industrin utan även det övriga näringslivet. För att begränsa
den statsfinansiella kostnaden under 1995 föreslår vi att 70
procent av investeringarna får skrivas av omedelbart.
Frågan om egenföretagarnas skattesituation fick inte en
tillfredsställande lösning genom 1991 års skattereform. Vi
anser att det är viktigt att beskattningen av dessa företag
jämställs med skattevillkoren för övriga företagsformer. Vi
är positiva till flertalet av de förslag som gäller beskattning
av egenföretag. Förslaget till utökade kvittningsmöjligheter
kan vi dock inte acceptera. Dessutom säger vi i nuvarande
konjunkturläge nej till förslaget att lägga om
skatteuppbörden för denna grupp av företagande eftersom
denna åtgärd innebär en ytterligare åtstramning för dem
som driver näringsverksamhet.
1. 1991 års skattereform
Regeringens förslag till omläggning av
företagsbeskattningen och viktiga delar av hushållens
kapitalbeskattning är den mest långtgående förändringen av
skattesystemet sedan 1991 års skattereform.
Huvudinriktningen på 1991 års skattereform var bredare
skattebaser, sänkta skattesatser och mer likformig
beskattning av olika inkomster.
Framför allt var den skattemässiga balansen mellan
arbete och kapital och sänkt skatt på arbetsinkomster en av
skattereformens bärande principer. Denna kombination av
olika förändringar i beskattningen förenar kraven på ett
samhällsekonomiskt effektivt och fördelningspolitiskt
godtagbart skattesystem.
Även omläggningen av företagsbeskattningen
förändrades i skattereformen 1991. Ambitionen var bredare
skattebaser, lägre skattesatser och en skattemässig
neutralitet mellan olika investeringar. Genom sänkningen
till 30 % halverades i det närmaste bolagsskatten. Den s.k.
Surven ersatte tidigare reserveringsmöjligheter. Dessutom
innebar reformen att företagens kapitalinkomster beskattas
enhetligt med en likformig kapitalinkomstskatt på 30 %.
Denna omläggning av företagsbeskattningen var
statsfinansiellt neutral och ökade därför inte
skattebelastningen på näringslivet.
Genom Surven och sänkningen av bolagsskatten har
skattereformen 1991 minskat skillnaden mellan (en
likformig) beskattning av låne- och ägarfinansierade
investeringar. Det är både sänkningen av kapitalskatten till
30 % och införandet av Surven som har bidragit till en
jämnare beskattning av olika investeringar. Detta har i sin
tur minskat de inlåsningseffekter av företagskapitalet som
kännetecknade den tidigare företagsbeskattningen.
Alla internationella erfarenheter och studier (se bl.a.
OECD:s studie Taxing Profit in a Global Economy) visar
att den nuvarande svenska företagsbeskattningen har
betydande konkurrensfördelar jämfört med andra OECD-
länders beskattning av företagssektorn.
Våra egna erfarenheter av företagsbeskattningen är
också mycket goda. Vi gör bedömningen att
företagsbeskattningen fungerar på ett tillfredsställande sätt
och uppfyller högt ställda krav på samhällsekonomisk
effektivitet.
Skatteomläggningen har verkat i knappt tre år. Detta är
en alltför kort period för att man skall kunna dra några
säkra slutsatser om reformens olika effekter. Det saknas
dessutom en samlad utvärdering av skattereformen.
Mot denna bakgrund, och i frånvaro av någon mer
allvarlig kritik mot företagsbeskattningen, anser vi att det,
med undantag av beskattningen av egenföretagen, inte
föreligger något behov av att nu reformera
företagsbeskattningen i den riktning som regeringen
föreslår. Dessutom innebär regeringens förslag utmanande
avsteg från skattereformens bärande principer. Som ett av
partierna bakom den stora skattereformen kan
socialdemokratin naturligtvis inte acceptera dessa flagranta
brott mot grundtankarna i det nya skattesystemet.
2. Skattesystemets struktur och dubbelbeskattningen av
olika inkomster
I det aktuella regeringsförslaget påstås att vissa
kapitalinkomster dubbelbeskattas. Man försöker skapa
intryck av att dessa inkomster generellt sett är hårdare
beskattade än andra inkomster. Vi anser att denna
beskrivning är både onyanserad och ofullständig. Det finns
därför skäl att här peka på vissa grundläggande drag i det
nuvarande skattesystemet.
Med undantag av vissa kapitalskatter är det
produktionen, som utgör basen för de skatter som tas ut.
Det finns därför inte några ''dolda'' skattekällor som likt ett
Alexanderhugg kan bidra till lösningen av den offentliga
sektorns finansieringsproblem. En krympande ekonomi
leder alltid till minskade skatteinkomster, vilket beror på att
skattebaserna eroderas.
Skatt tas ut i olika led av produktions- och
inkomstkedjan. Först beskattas både arbets- och
kapitalinkomster när dessa skapas i produktionen.
Dessutom tas skatt ut när olika inkomster fördelas till
hushållen. Slutligen tas skatt också ut när inkomsten
används för konsumtion. Med utgångspunkt från denna
beskrivning kan vi konstatera att det inte bara är
avkastningen på aktier som dubbelbeskattas, utan även
många andra inkomster. Ett viktigt undantag från denna
princip är ränteinkomster som enkelbeskattas.
3. Viktiga delar i regeringens förslag
Regeringens förslag omfattar inte bara
företagsbeskattningen utan även viktiga delar av
kapitalbeskattningen, framför allt aktiebeskattningen.
* Bolagsskatten sänks från 30 % till 28 %.
* Den s.k. Surven slopas och ersätts med en ny
reserveringsmöjlighet i form av periodiseringsfonder.
* Företagens avdrag för utdelningar på nyemissioner
slopas (Annell-avdraget).
* Flera ändringar i aktiebeskattningen genomförs:
* utdelningsskatten slopas,
* reavinstskatten på aktier sänks till 12,5 %.
* Egna företagare (inkl. handelsbolag) får likvärdiga
skattevillkor med aktiebolag:en viss del av företagets
rörelseöverskott beskattas med en kapitalskatt på 30 %,
förutom periodiseringsfonder införs ytterligare en
reserveringsmöjlighet (s.k. expansionsmedel) för
egenföretagare som gör det möjligt att finansiera
investeringar med lågbeskattade vinster,en ny
kvittningsmöjlighet införs för egenföretagare som innebär
att underskott i nystartade företag får kvittas mot löner och
andra arbetsinkomster.
* Redan gjorda Surv-avsättningar upplöses genom att
hälften av dessa skattekrediter får avskrivas utan några
skattekonsekvenser, medan den andra hälften ska återföras
till beskattning inom fem år.
4. Effekter av regeringens förslag
I dag kan ett företag i princip utnyttja fyra olika
finansieringskällor för sina investeringar. Möjligheten att
utnyttja dessa olika finansieringsmöjligheter varierar
givetvis för olika företag, bl.a. beroende på dess storlek och
tillgång till den internationella kapitalmarknaden. Förutom
skattekrediter kan ett företag finansiera sina investeringar
med lån, nedplöjda vinster eller tillskott av kapital från
företagets ägare (nyemission). Det finns i dag skillnader i
beskattningen av dessa finansieringskällor.
I motsats till lån dubbelbeskattas i regel det riskbärande
kapitalet. Ett viktigt undantag är emellertid nyemitterat
kapital som bara beskattas i företaget. Regeringens förslag
syftar till att reducera dubbelbeskattningen av eget kapital
genom att skatten på ägarnas utdelningsinkomster slopas.
Dessutom halveras reavinstskatten på aktievinster vilket
reducerar skatten på nedplöjda vinster.
Den föreslagna skatteomläggningen är mycket
långtgående och leder därför till betydande samhälls- och
företagsekonomiska effekter.
Enligt vår mening bör de föreslagna förändringarna
prövas mot vissa grundläggande krav på en väl fungerande
och en ekonomisk rationell företagsbeskattning.
För det första bör beskattningen ha positiva effekter på
näringslivets investeringar, sysselsättning och produktion.
För det andra är det samhällsekonomiskt angeläget att
företagsbeskattningen är neutral mellan såväl olika
investeringar som mellan olika finansieringskällor.
För det tredje är det på sikt inte möjligt att den svenska
skattenivån på näringslivets investeringar avviker kraftigt
från skattenivån på investeringar i våra konkurrentländer.
För det fjärde är det viktigt att också denna del av
skattesystemet fungerar rent praktiskt och är enkelt att
kontrollera och tillämpa för både skattemyndigheter och
företag.
Vi anser att den nuvarande företagsbeskattningen i allt
väsentligt uppfyller dessa krav på ett rationelllt
skattesystem.
Det har varit en svensk tradition i skattepolitiken att i
första hand ge generösa skattevillkor för företagen. Nu
bryter regeringen mot denna viktiga princip genom att låta
företagen betala stora skattesänkningar till ägarna.
4.1. Investeringseffekter
Slopandet av utdelningsskatten på aktier och
halveringen av aktievinstskatten innebär en skattesänkning
med ca 6 miljarder kronor. Nästan två tredjedelar, eller ca
4 miljarder kronor, av denna skattesänkning finansieras
genom en skatteskärpning på företagssektorn.
I dag är den faktiska skatten på företagens vinster 23 %.
Kombinationen av sänkningen av bolagsskatten till 28 %,
slopandet av Surven och förslaget till periodiseringsfonder
innebär att denna skatt höjs till drygt 25 %. Regeringens
förslag leder alltså till högre skatt på företagen och lägre
skatt för kapitalägare.
Mot denna bakgrund är det intressant att analysera vilka
investeringseffekter som följer av denna omfördelning av
skatteuttaget. I likhet med förändringar i ränteläget
(realräntan) bestäms företagens kapitalkostnader
(avskrivningar och ersättning till ägare och långivare) också
av ändrade skatteregler. Företagets kapitalkostnader är
detsamma som de lönsamhetskrav som ställs på en
investering.
Vi gör bedömningen att den slopade skatten på
aktieutdelningar inte har några positiva effekter på
investeringarna. Till att börja med påverkar förslaget inte
de största finansieringskällorna, lån och nedplöjda
vinstmedel (kvarhållna vinster). Nedplöjda vinstmedel
beskattas enbart i företagen och inte hos aktieägarna.
Det är först när dessa vinster utdelas till ägarna som det
sker en beskattning. På nedplöjda vinster finns därför en
skatteskuld vars storlek bestäms av utdelningsskatten.
Slopas utdelningsskatten ökar visserligen
utdelningsinkomsten efter skatt. Men samtidigt minskar
skattekrediten.
Eftersom den slopade utdelningsskatten och förlusten av
skattekrediten tar ut varandra påverkas inte företagens
avkastningskrav på investeringar. Dessutom har inte den
slopade utdelningsskatten några effekter för vissa
lågbeskattade aktieägare, som t.ex. försäkringsbolag och
liknande institutioner. Detta reducerar också effekterna av
att slopa utdelningsskatten.
När nu detta förslag inte har några effekter på
investeringar som finansieras med lån och nedplöjda
vinster, återstår att granska förslagets effekter på övriga
investeringar. Dessa effekter beror på vilka förutsättningar
som används för analysen.
Om vi till en början utgår från att ekonomin är sluten,
dvs. en ekonomi där alla tillgångar i aktier enbart ägs av
svenska hushåll och institutioner, får vi följande effekter.
Slopas utdelningsskatten höjs ägarnas utdelningsinkomster
efter skatt med ca 33 %. Denna kraftiga ökning av
direktavkastningen efter skatt bidrar till en kursstegring på
marknaden. Som en följd av denna kursstegring blir det
billigare för företagen att nyemittera kapital.
Effekterna på företagens kapitalkostnader och
avkastningskrav framgår av diagram 1.
u1,3o1,1
Lån = Investeringar som finansieras med lån.
Nyem. = Investeringar som finansieras med
kapitaltillskott från ägarna.
Kv.vinstm.= Investeringar som finansieras med
nedplöjda vinster.
Gen.snitt.= Den genomsnittliga kapitalkostnaden för
alla finansieringskällor.
Källa: Nationalekonomiska Institutionen, Uppsala
Universitet och den Socialdemokratiska riksdagsgruppens
ekonomiska sekretariat.
e
Som vi konstaterat tidigare påverkas inte
investeringarna som finansieras med lån av föreslagna
förändringar i aktiebeskattningen. Kapitalkostnaden för
dessa investeringar är därför oförändrad. Diagrammet ovan
illustrerar effekterna av samtliga skatteförändringar för
både företag och hushåll. Skatten skärps på nyemitterat
kapital som en effekt av att företagsbeskattning förändras
och särskilt som en effekt av att både Surven och Annell-
avdraget slopas, vilket inte kompenseras genom sänkningen
av bolagsskatten.
Denna skatteskärpning på företagen uppvägs emellertid
av den slopade utdelningsskatten. Resultatet av dessa
förändringar är att kapitalkostnaden reduceras med endast
en tiondels procentenhet. Kapitalkostnaden på nedplöjda
vinster minskar med ytterligare några tiondels procent,
eftersom åtgärden att slopa Annell-avdraget inte påverkar
skatten på dessa vinster. För ett genomsnitt av dessa olika
finansieringskällor sänks kapitalkostnaden med endast en
tiondels procentenhet, vilket motsvarar en sänkning av
bruttokapitalkostnaden (inkl. avskrivningen) med ca 1--2
%.
Med utgångspunkt från de investeringskalkyler som
används i utredningen Reformerad företagsbeskattning
(SOU 1989:34 del två, bilaga 2) beräknas denna sänkning
av kapitalkostnaden på kort sikt öka näringslivets
investeringar med endast 1--2 miljarder kronor och på
längre sikt med ca endast 0,8--0,9 miljarder kronor.
Dessa marginella effekter på näringslivets
investeringsvilja uppnås med en statsfinansiell kostnad på
ca 2 miljarder kronor, eller annorlunda uttryckt: för en
kostnad på 2 miljarder kronor för staten kommer
investeringarna knappt att öka med lika mycket. Få
kostsamma åtgärder har så liten effekt som denna. Som
framgår av det fortsatta resonemanget är detta också det
mest gynnsamma alternativet i vår bedömning av
skatteomläggningens investeringseffekter.
Dessa begränsade effekter kan förklaras med att
utdelningsskatten sänks på allt ägarkapital, dvs. inte bara på
det kapital som under åren har plöjts ned i företagen utan
också som erhållits i form av kapitaltillskott från ägarna. En
förbättring av det nuvarande Annell-avdraget hade därför
varit både billigare och mera effektivt för att minska
företagens kapitalkostnader och stimulera investeringarna.
Förändring av ägarstrukturen
Den svenska ekonomin är givetvis inte sluten utan
tvärtom öppen och kännetecknas följdriktigt av ett stort
internationellt beroende. Företagens avkastningskrav
bestäms därför till stor del på den internationella
kapitalmarknaden.
I dag äger utländska placerare omkring 25 % av det
börsnoterade aktieinnehavet, vilket motsvarar ca 200
miljarder kronor. Detta faktum har givetvis betydelse för
bedömningen av effekterna av föreslagna förändringar i
aktiebeskattningen. Såväl förslaget att slopa
utdelningsskatten som halveringen av aktievinstskatten
saknar betydelse för utländska ägare.
Detta beror givetvis på att utlänningar betalar skatt på
sitt aktieinnehav i sina hemländer. Deras betalningsvilja för
svenska aktier ökar därför inte för att de svenska hushållen
och institutionerna får sänkt skatt på sina aktieplaceringar.
Höjningen av direktavkastningen efter skatt leder till att
sparande i aktier blir mer attraktivt för svenska ägare i
förhållande till annat hushållssparande. Den ökade
efterfrågan på aktier kommer att till en början driva upp
kurserna.
I takt med denna överströmning av kapital till aktier är
det rimligt att räkna med ett ökat utbud av aktier från
utländska ägare. Det innebär att den ökning av riskkapitalet
som frigörs genom den slopade utdelningsskatten delvis
kommer att exporteras till utlandet. Detta bromsar eller
t.o.m. eliminerar den kursstegring på börsen som annars
skulle ha inträffat.
Dessa effekter på börsen innebär i sin tur att
nyemissioner inte blir billigare för företagen. Förslaget att
slopa utdelningsskatten har därför inte några positiva
investeringseffekter. Vår bedömning av effekterna på
investeringarna överensstämmer också med det synsätt som
redovisas i en av de utredningar som ligger till grund för den
nu aktuella propositionen (se bilaga 2 till Fortsatt
reformering av företagsbeskattningen, SOU 1993:29).
Redan detta faktum borde vara skäl nog för regeringen
att överge sitt förslag till skattesänkningar på aktier. Vi
avvisar mot denna bakgrund dessa båda förslag till
kapitalskattesänkningar. Förslagen har inte några positiva
investeringseffekter utan leder bara till en förändring av
ägarstrukturen på börsen.
u2,3o2,1
Källa: Nationalekonomiska Institutionen, Uppsala
Universitet och den Socialdemokratiska riksdagsgruppens
ekonomiska sekretariat.
e
Förskjutningen av ägarstrukturen sker i första hand i
större företag som har en produktion utomlands. Mindre
och medelstora företag har inte i samma utsträckning som
dessa företag tillgång till den utländska kapitalmarknaden.
I motsats till regeringen gör vi inte bedömningen att dessa
företag enbart är hänvisade till den svenska
kapitalmarknaden.
Förslaget att slopa skatten på aktieutdelningen bidrar till
att svenska aktieägare förbättrar sin avkastning efter skatt.
Ägarna till små och medelstora företag kommer därför att
kräva motsvarande avkastning på sina placeringar. Det
höjer deras avkastningskrav och försämrar
investeringsincitamenten.
Vi anser att en lindring av beskattningen av det egna
kapitalet i företagen bör riktas mot ägarnas kapitaltillskott
och tillfalla företagen.
Vi anser att en förbättring av Annell-avdraget ger dessa
effekter. Vi kräver därför att en översyn görs av detta
avdrag. Vi är dock medvetna om de risker i form av bl.a.
skatteplanering som kan inträffa vid en användning av
Annell-avdraget. Den föreslagna översynen bör därför vara
inriktad på att bl.a. förenkla nuvarande regler och utforma
dessa regler så vissa icke önskvärda effekter av detta kan
undvikas.
4.2. Effekter på bolagsskatten
Som alternativ till regeringens omläggning av
företagsbeskattningen föreslår vi att nuvarande bolagsskatt
är oförändrad under 1994 i utbyte mot att
direktavskrivningar införs under nästa år. För att bl.a.
minska den statsfinansiella kostnaden för
direktavskrivningen föreslår vi att Surven slopas redan från
1994. Från 1995 anser vi emellertid att Surven bör ersättas
med den typ av periodiseringsfonder som inte är en
skattesubvention och som har den utformning som föreslås
i departementspromemorian, Ändringar i
bolagsbeskattningen m.m. (Ds Fi 1993:28).
Regeringen bör emellertid återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag som uppfyller kraven på en
statsfinansiell neutral omläggning.
Inom ramen för ett oförändrat skatteuttag på
näringslivet kan periodiseringsfonder skapa en mera neutral
beskattning av olika företag. På så sätt ökar effektiviteten i
företagens kapitalanvändning.
5. Införande av direktavskrivningar
Det är möjligt att skattevägen stimulera näringslivets
investeringar. Vi har i vår motion om den ekonomiska
politiken föreslagit att direktavskrivningar införs under
nästa år för maskininvesteringar i både industrin och i övrigt
näringslivet.
En direktavskrivning innebär att hela investeringen får
skrivas av omedelbart vilket innebär att en skattekredit
skapas som inte bara är beroende av den extra
avskrivningen utan också av bolagsskatten.
Direktavskrivningar har inte bara positiva effekter på
företagens lönsamhet utan ökar också
finansieringsutrymmet för nya investeringar.
För att begränsa den statsfinansiella kostnaden under
1995 föreslår vi, i enlighet med vår motion om den
ekonomiska politiken, att 70 % av investeringen får skrivas
av direkt.
Vårt förslag innebär en påtaglig sänkning av företagens
kapitalkostnader. Med hänsyn till detta bedömer vi att
åtgärden får en betydande stimulans för näringslivets
investeringar. Den tillfälliga karaktären på åtgärden
innebär att det blir attraktivt för företagen att tidigarelägga
redan planerade investeringar. Vårt förslag att behålla
dagens bolagsskatt under nästa år förstärker som tidigare
nämnts också investeringsstimulansen.
6. Avskattningen av obeskattade Surv-avsättningar
I dag finns omkring 64 miljarder kronor i obeskattade
Surv-avsättningar. Regeringen föreslår att hälften av gjorda
Surv-avsättningar beskattas medan den andra hälften får
fritt användas utan några skattekonsekvenser. Omkring 32
miljarder kronor skall alltså fritt kunna användas utan att
de beskattas vare sig hos företagen eller hos aktieägarna.
Denna skattekredit kan komma att delas ut till
företagens ägare vilket har starkt negativ effekt på
soliditeten. Denna skattekredit kan med andra ord fritt
användas av företagen utan några som helst krav på
motprestationer i form av t.ex. investeringar.
Vi avvisar med skärpa förslaget att avskriva denna
skattefordran på företagen. Det kommer att driva på
avkastningskravet och sänka investeringsviljan. Genom
denna åtgärd minskar statens förmögenhet med ca 15
miljarder kronor i ett läge då statens ekonomi snabbt
försämras till följd av skenande budgetunderskott och en
växande statsskuld. Det aktuella förslaget bidrar knappast
till att öka trovärdigheten i regeringens program för att
sanera statsfinanserna.
7. Likformiga skatter och fördelningseffekter av
föreslagna förändringar i aktiebeskattningen
Likformiga skatter
En av skattereformens viktigaste uppgifter var att
åstadkomma en likformig och neutral beskattning av
inkomster. Vi anser att likformiga skatter har ett mycket
stort fördelningspolitiskt och samhällsekonomiskt värde.
För det första minskar en likformig beskattning
utrymmet och intresset för olika former av skatteplanering.
För det andra innebär likformiga skatter att
effektiviteten ökar i ekonomin genom att ekonomiska
beslut om bl.a. investeringar, sparande och konsumtion
främst kommer att styras av ekonomiska överväganden och
inte av skatteeffekter.
Olika avsteg från en likformig beskattning bidrar till
orättvisor eftersom det nästan uteslutande är välbeställda
hushåll med resurser och kunskaper om skattesystemet som
kan utnyttja möjligheterna till skatteplanering. En viktig
ambition i skattereformen var därför att minimera antalet
skattesatser.
Regeringen har genomfört flera avsteg från denna
viktiga princip i skattereformen. Nu finns det närmare ett
tiotal skattesatser för beskattning av hushållens olika
inkomster. Med de nu aktuella föreslagna förändringarna i
aktiebeskattningen förstärks dessa asymmetrier i
beskattningen.
Utöver de negativa effekter förslagen har på
investeringarna, så stimulerar de till skatteplanering.
Därför avvisar vi dessa ändringar i aktiebeskattningen. Det
är skatteskillnaderna mellan arbets- och kapitalinkomster
som ger näring åt den form av skatteplanering, som syftar
till att omvandla arbetsinkomster till lågbeskattade
kapitalinkomster. Denna variant av skatteplanering
kommer på nytt att bli attraktiv i fåmansbolag där ägarna
har en stor frihet att välja om ersättningen skall utgå som
lön eller i form av olika kapitalinkomster.
Vi avvisar med skärpa den moderata skattepolitiken.
Den leder inte bara till stora orättvisor och en omfattande
skatteplanering utan också till en allvarlig försämring av
ekonomins funktionssätt.
7.1. Fördelningseffekter
Det är fortfarande en minoritet av hushållen som är
aktieägare. Inom denna grupp är också aktieägandet
mycket koncentrerat till ett begränsat antal hushåll med
stora förmögenheter och höga inkomster. Denna fördelning
påverkar givetvis fördelningseffekterna av föreslagna
förändringar i aktiebeskattningen.
Med ledning av SCB:s inkomstfördelningsundersökning
(den s.k. Hink-undersökningen) har vi studerat
fördelningseffekterna av att slopa utdelningsskatten och
halvera aktievinstskatten. Med ledning av denna
undersökning kan vi konstatera:att skattesänkningen är
obetydlig för småsparare medan de stora vinnarna av
förslagen är en liten grupp hushåll med betydande
förmögenheter i aktier.att skattesänkningen är extremt
koncentrerad till hushåll som har de högsta inkomsterna.
Omkring 70 % av den totala skattesänkningen av
regeringens förslag till omläggning av aktiebeskattningen
går till hushåll i dessa grupper. De hushåll som tillhör
gruppen med de högsta inkomsterna får nästan hälften av
skattesänkningen.att spridningen i utfallet är mycket
stort också för dessa grupper av hushåll. Omkring 26 000
hushåll, som motsvarar 7 % av alla hushåll i dessa grupper,
kan sänka sin skatt mer än 5 000 kronor om regeringens
förslag genomförs. I den högsta inkomstgruppen
(bruttoinkomst på minst 500 000 kronor) är det nästan
12 000 hushåll (ca 10 %) som sänker skatten med 10 000
kronor eller mer. Drygt 5 000 hushåll i denna grupp kan med
regeringens förslag glädja sig åt en skattesänkning på mer
än 25 000 kronor.
Vi kan alltså konstatera att föreslagna förändringar i
aktiebeskattningen leder till ökade inkomst- och
förmögenhetsklyftor i samhället. Dessa effekter förstärks
av att förslagen dessutom rubbar den skattemässiga
balansen mellan arbete och kapital vilket ökar utrymmet för
skatteplanering.
För att komplettera bilden anser vi att dessa effekter bör
bedömas i ljuset av att aktieägare och andra kapitalägare
redan fått stora skattelättnader och mot bakgrund av den
hittills stora värdestegringen på aktier. Med tanke på
förslagens fördelningseffekter och det faktum att
regeringens besparingar i den offentliga sektorn slår mycket
hårt mot utsatta befolkningsgrupper betraktar vi dessa
förslag som stötande.
8. Reformerad beskattning av egenföretagare
Problemen i beskattningen av egenföretagare fick inte
någon tillfredsställande lösning genom skattereformen.
Frågan överlämnades i stället till olika utredningar med
uppgift att utforma en skattemodell för denna grupp av
företag. Vi anser principiellt att det är viktigt att
beskattningen av små och medelstora företag, som i regel
drivs i en annan företagsform än aktiebolag, kan få
likvärdiga skattevillkor med övriga företagsformer.
Vi ställer oss därför bakom propositionens förslag om
klyvning av företagarinkomsten (räntefördelning) och
införandet av expansionsmedel för egenföretagare. Dessa
förslag skapar inte bara en mera likformig beskattning
mellan olika företagsformer. De sänker också
avkastningskraven på investeringar i enskild
näringsverksamhet och förbättrar soliditeten för små och
medelstora företag. Detta har positiva effekter på
investeringsviljan.
I analogi med det resonemang som gäller för övriga
företagsformer bör Surven slopas under 1994 även för
egenföretagare och ersättas med det förslag till
periodiseringsfonder, som tidigare har redovisats.
Vi motsätter oss dock två förslag i regeringens förslag till
ändrade skatteregler för enskild näringsverksamhet. För
det första är vi starkt kritiska till förslaget att tillåta
kvittningsrätt för underskott i näringsverksamhet mot
tjänsteinkomster. Förslaget är ett brott mot en viktig princip
i skattereformen.
Erfarenheterna från det tidigare skattesystemet med
kvittningsrätt mellan olika förvärvskällor ger ett starkt stöd
för kritiken att utökade kvittningsmöjligheter främst
utnyttjas för skatteplanering och att de har marginella
effekter på nyföretagande och företagens vilja att
expandera och ta risker. Dessutom leder förslaget till ett
mera komplicerat skattesystem och till ökade
kontrollproblem för skattemyndigheterna.
I nuvarande uppbördssystem sker skatteuppbörden
(preliminärskatt och socialavgifter) varannan månad för
egenföretagarna. Nu föreslår regeringen att denna period
förkortas till en månad. Vi kan instämma i fördelarna med
detta förslag. Det är emellertid olämpligt att i nuvarande
konjunkturläge genomföra denna typ av förändring av
uppbördssystemet som tillfälligt skärper skatten på
småföretagen med mer än 3 miljarder kronor.
Även om effekten är högst temporär medför den en
oacceptabelt hård belastning på företagens lönsamhet och
likviditet. Dessa effekter är särskilt kännbara i nuvarande
konjunkturläge med sviktande efterfrågan och andra
problem för mindre företag. Mot denna bakgrund föreslår
vi att regeringens förslag bör uppskjutas till dess
konjunkturläget förbättrats.
Den föreslagna skatteomläggningen för egenföretagare
är givetvis inte problemfri. Man får därför inte blunda för
de svåra avvägningar som aktualiseras vid denna typ av
skatteomläggning. De små och medelstora företagen
kommer att få en ökad betydelse i ekonomin.
En skattemässigt felaktig styrning kan minska
omvandlingstrycket i näringslivet och bidra till att försämra
effektiviteten i kapitalanvändningen. Detta leder i
förlängningen till en lägre tillväxt.
Mot denna bakgrund är det viktigt att vi noggrant följer
utvecklingen av de nya skattereglerna för egenföretagare. I
detta sammanhang bör också uppmärksammas förslaget till
räntefördelning.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringen fortlöpande
bör följa effekterna av de nya skattereglerna för
egenföretagarna och vid behov föreslå de förändringar som
är nödvändiga för att korrigera olika skevheter i
beskattningen.
9. Statsfinansiella effekter
Hela omläggningen av företags- och
kapitalbeskattningen innebär ett skattebortfall (varaktig
effekt) på ca 3,3 miljarder kronor. Regeringen föreslår att
1,6 miljarder kronor av detta skattebortfall finansieras med
en höjning av arbetsgivaravgifterna på 0,2 %, vilket ger en
budgetförstärkning med ca 1,1 miljarder kronor. Dessutom
skärps beskattningen av utlandstraktamenten med ca 0,5
miljarder kronor. Vi har inte några invändningar mot dessa
finansieringsförslag.
Däremot kan vi konstatera att regeringen saknar
finansiering av mer än hälften eller ca 1,7 miljarder kronor
av kostnaden för skatteomläggningen. Vi kan givetvis inte
acceptera denna brist i finansieringen. Det är nödvändigt att
riksdagen får tillgång till ett fullständigt beslutsunderlag
som omfattar såväl förslagets statsfinansiella kostnader som
förslag till hur dessa kostnader skall finansieras.
Vi anser inte att regeringen uppfyller detta krav på
beslutsunderlag. Denna brist i handläggningen, som för
övrigt har upprepats tidigare, undergräver ytterligare
trovärdigheten i regeringens program för att sanera
statsfinanserna. I motsats till regeringens skatteomläggning
är emellertid våra förslag till skatteförändringar fullt ut
finansierade.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att det skapas en
likformig beskattning av olika inkomster,
2. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 införa
periodiseringsfonder som medger avdragsrätt i taxeringen,
3. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 sänka
bolagsskatten till 28 %,
4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1995 införa
periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en statsfinansiellt neutral
omläggning av bolagsskatten,
6. att riksdagen avslår förslaget att slopa skatten på
aktieutdelningar,
7. att riksdagen avslår förslaget att sänka reavinstskatten
på aktier till 12,5 %,
8. att riksdagen avslår de förslag till ändringar av olika
skatteregler som följer av förslaget att slopa
utdelningsskatten och halvera reavinstskatten på aktier,
9. att riksdagen avslår förslaget till kvittningsrätt för
förluster i aktiv näringsverksamhet mot tjänsteinkomster
under de första fem åren av verksamheten,
10. att riksdagen avslår förslaget att införa månatlig
skatteuppbörd för egenföretagare med F-skattesedel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av uppföljning av
förslaget till regler för egenföretagare,
12. att riksdagen avslår förslaget att hälften av gjorda
avsättningar till Surven kan upplösas utan
skattekonsekvenser och i ställer beslutar att hela Surv-
avsättningen skall återföras till beskattning inom fem år i
enlighet med regler som föreslås i lagen om återföring av
skatteutjämningsreserv,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av förslaget till
skatteomläggningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts om det s.k. Annell-avdraget i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 23 november 1993
Ingvar Carlsson (s)
Jan Bergqvist (s)
Birgitta Dahl (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Inger Hestvik (s)
Anita Johansson (s)
Birgitta Johansson (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Allan Larsson (s)
Berit Löfstedt (s)
Börje Nilsson (s)
Kjell Nilsson (s)
Lennart Nilsson (s)
Berit Oscarsson (s)
Göran Persson (s)
Pierre Schori (s)
Britta Sundin (s)
Ingela Thalén (s)