I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i vallagen i uttryckligt syfte att omedelbart minska statens kostnader för valförfarandet. I flera fall är det även så -- vilket är fallet med den rationaliserade hanteringen av framställningen av allmän röstlängd -- att förändringen medför vinster även för de enskilda väljarna.
I ett avseende får emellertid regeringens förslag en direkt motstridig effekt nämligen i den del som gäller innerkuverten. Som en rationaliseringsåtgärd föreslås att de särskilda innerkuvert som hittills använts vid röstning genom valsedelsförsändelse, d.v.s. i allmänt språkbruk vid budröstning, tas bort.
Regeringen anger att hänsynen till valhemligheten är viktig, och att valsedlar därför inte skall kunna härledas till särskild röstande. Därför föreslås inte endast att de särskilda innerkuverten tas bort, och att ''normala'' valkuvert skall användas vid alla olika röstmetoder -- röstning i vallokal, poströstning, röstning genom lantbrevbärare, ambassadröstning, brevröstning o.s.v. Det föreslås dessutom att röster avgivna i de äldre innerkuverten skall vara ogiltiga i 1994 års val. Därpå föreslår regeringen att röster avgivna genom den makeröstning som övergångsvis behålls även under 1994, för att därefter avskaffas, godkänns även om rösten avgivits i det gamla slags innerkuvert, som underkänns beträffande alla övriga slags valsedelsförsändelser. Jag kan inte finna annat än att man genom denna konstruktion ökar möjligheterna att härleda avgivna röster till viss eller vissa särskilda röstande, snarare än att så som angivits som önskvärt minska dem.
Redan av detta skäl borde konsekvens råda mellan olika röstmetoder även i 1994 års val. Antingen godkänns alla innerkuvert eller också godkänns inga innerkuvert.
Jag anser att alla innerkuvert skall godkännas. Om innerkuvertet inte längre godkänns måste de lager som nu finns hos röstmottagare över hela Sverige och över hela världen kastas. Säkra uppskattningar om antalet kuvert hos partier och myndigheter kan inte göras, men det kan utan vidare röra sig om en miljon kuvert eller flera.
Ytterligare ett argument finns varför innerkuverten bör godkännas i alla valförsändelser även i 1994 års val, och det hänför sig till hur valprocessen fungerar i praktiken. Det är inte ovanligt att det dyker upp ''gammalt'' valmaterial. Det kan gälla valsedlar från både förra och förrförra valet. Det är därför viktigt att vallagen tar hänsyn till hur medborgarna i praktiken fungerar när de röstar. Själva valförfarandet måste vara sådant, att medborgarna tycker att det på ett riktigt sätt avspeglar medborgarnas vilja, såsom denna kommer till uttryck i avgivna röster. Så få röster som möjligt bör därför underkännas på formella grunder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att vid antagande av regeringens förslag till ändring i vallagen övergångsbestämmelserna utformas så att äldre innerkuvert godkänns i alla slags valsedelsförsändelser vid 1994 års val.
Stockholm den 22 oktober 1993 Knut Billing (m)