Försvaret har ett minskat behov av att alla ungdomar
genomgår värnpliktsutbildning, och därför placeras en stor
andel i en utbildningsreserv, vilket innebär att denna grupp
inte deltar i någon utbildning utan finns att tillgå vid ett
krisläge. I värnpliktslagen 1 kap. 4 § finns angivet på vilka
grunder befrielse från utbildning kan ske.
En stor grupp, 11 897
personer, d.v.s. 22,4 % (1992) prövades av
Värnpliktsverket och erhöll helt befrielse från
värnpliktstjänstgöring av bland annat medicinska och
psykologiska skäl. Under samma år var det 159 personer
som vid grundutbildningen var värnpliktsvägrare och 392
personer som avvek under pågående utbildning.
Det är ett fåtal personer med stark övertygelse, religiösa
eller ideologiska skäl som vägrar värnplikt, och dessa
äventyrar inte den totala utbildningen.
Därför är det tveksamt om påföljden fängelse ska finnas
kvar som sanktion för värnpliktsvägrare då ett mycket stort
antal ungdomar står utanför värnpliktsutbildningen av flera
skäl och genom försvarets utbildningsreserv.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utmönstring av påföljden
fängelse vid vägran att delta i värnpliktsutbildning.
Stockholm den 18 januari 1994
Birthe Sörestedt (s)
Bengt Silfverstrand (s)