Järnet och skogen dominerar fortfarande den
ekonomiska utvecklingen i Gävleborgs län. Det har gjort
länet särskilt sårbart för konjunkturväxlingar och vikande
exportutveckling. Gävleborg drabbades därför tidigare och
hårdare än de flesta när den nuvarande ekonomiska krisen
tog fart. Det förefaller nu som om tendensen att en
ekonomisk uppgång också kommer tidigare glädjande nog
skulle kunna inträffa.
Fortfarande är arbetslösheten rekordhög med allt det
lidande och den olycka det innebär. Först och främst för alla
dem som går arbetslösa. Äldre, som inte vet om de kan
komma tillbaka även om konjunkturen vänder. Yngre, som
fort tappar självförtroendet också efter ganska kort tids
arbetslöshet, när de aldrig fått fotfäste på
arbetsmarknaden. Naturligtvis också för vårt land och alla
dess invånare, som blir fattigare när så många arbetsföra
inte kan göra en insats för att bygga upp framtida
välfärdsresurser.
Fortfarande är arbetslösheten högst i Gävleborg näst
Norrbotten. I december 1993 var antalet öppet arbetslösa
drygt 19 000 eller 8,5 procent. Det totala antalet
arbetssökande var 28 000, vilket innebär att drygt 15
procent av länets befolkning är utan arbete eller placerade
i arbetsmarknadsåtgärder. Ungdomsarbetslösheten har
glädjande nog slutat öka, men uppgår ändå till 1/3 av alla
ungdomar. I Bollnäs och Hudiksvall står 40 procent av
ungdomarna utanför den reguljära arbetsmarknaden.
Till de glädjande tecknen på en kommande vändning hör
att antalet nyanmälda platser hos arbetsförmedlingen under
december 93 var större än året innan. Fler får idag arbete
på den ordinarie arbetsmarknaden än för ett år sedan.
Varslen blir inte fler och i december återfanns inte ett enda
tillverkande företag bland dem som varslat i Gävleborg.
Trots detta är överkapaciteten så hög inom företagen att det
lär dröja innan arbetslösheten på allvar viker nedåt, trots
stigande orderingång.
Till de mera långsiktiga och bekymmersamma
utvecklingsfaktorerna för Gävleborgs län hör vikande
befolkningsutveckling och den låga utbildningsnivån.
Gävleborg hör till de län i södra Norrland och Bergslagen
som haft den starkast vikande ekonomiska utvecklingen och
tillika befolkningsutveckling. Framför allt ungdomar och
kvinnor hör till dem som flyttar från länet. Gävleborg är det
län som har den lägsta andelen högskoleutbildade i landet.
Endast 13,6 procent mot riksgenomsnittet 18,7 procent.
Men också andelen med 3-årig eller längre
gymnasieutbildning är låg, 9,8 procent. Även här ligger
Gävleborg mycket lågt.
Grundläggande för en långsiktig utveckling är att
mobilisera de lokala resurserna, de lokala
förutsättningarna. Gävleborgs län är i flera avseenden ett
gränsområde mellan Norrland och Mälardalen. Inte minst
de nord-sydliga kommunikationerna går alla genom
Gävleborgs län. Det ger länet ett strategiskt viktigt läge. De
norra delarna hör i alla avseenden till Norrland medan de
södra delarna hör till Mellansverige. Tillsammans utgör
Gävleborgs län en frontlinje som kan ta till vara fördelar
såväl i Norrland som i Mellansverige och dessutom utnyttja
sitt frontläge. Den regionala utvecklingen behöver inte nya
administrativa gränser utan mer av gränsöverskridande
nytänkande.
Med Gävleborg i EG
Gävleborg med dess starka beroende av en omfattande
utrikeshandel med inriktning på marknaderna i det
nuvarande och framtida EG är därför ett av de områden i
Sverige som har mest att vinna på ett svenskt medlemskap
i EG/EU. Utebliven export och ekonomisk tillväxt innebär
högre arbetslöshet i Gävleborgs län. Förutom en sanerad
offentlig ekonomi som leder till låg inflation och låga räntor,
vilket är förutsättningar för nya investeringar och nya jobb,
skulle inget ge mer stabilitet för framtida utveckling av
Gävleborgs län än ett EG-medlemskap.
Tillväxt och jobb i Gävleborg
Stärk utbildningsnivån
Sedan riksdagens beslut våren 1993 om utbyggd
infrastruktur i vägar och järnvägar är en förstärkt och
utbyggd utbildningssektor det område som har starkast
strategiska betydelse för invånare och kommuner i
Gävleborgs län. Högskoleutbildningen, såväl vid högskolan
i Gävle/Sandviken som ute i länets kommuner, bör
utvecklas i samarbete dels med högskolorna i Dalarna och i
Sundsvall--Östersund, dels med universitetet i Uppsala. De
nya institutionerna för samhällsbyggande i Gävle utgör med
sina resp anknytningar till Uppsala universitet och KTH
viktiga inslag i en sådan utveckling. Utvecklandet av den s
k Gävle-Dalafakulteten kräver att nätverksmedlen för
forskarutbildning utökas.
Högskolan i Gävle/Sandviken måste få en starkare profil
med förankring i länets karaktär. Dit hör inriktningen på
samhällsbyggande. Dit hör också länets inriktning på
skog/trä. Den egna högskolan ska således inte täcka allt
utan få en starkare egen karaktär. Behovet av
högskoleutbildning för dem som redan fått fäste på
arbetsmarknaden måste i ett bredare sammanhang täckas
genom en fortsatt utbyggnad av möjligheterna till
högskolestudier på distans i länets olika kommuner via
telekommunikation. Regeringen har aviserat en
proposition om distansutbildningen till vårriksdagen 1994.
Utbildningen framför allt på gymnasieskolenivå måste
stärkas i länets kommuner. Endast genom att vara med och
bygga Europas bästa skola kan vi vara med och konkurrera
med ökad produktivitet och att ligga längst fram i den
tekniska utvecklingen. Endast genom att skolan i länets
kommuner ligger långt framme i kvalitet och
framtidsinriktning får dess ungdomar möjlighet att skaffa
sig en utbildning för sin, länets och landets framtid.
Främja småföretagande och nyföretagande
Även om Gävleborgs län är starkt exportberoende ligger
framtidens nya jobb också här i de små och i de nya
företagen. En politik som främjar små- och nyföretagande
är därför av vital betydelse för att vårt län ska kunna
utvecklas. De beslut som fattats och kommer att fattas av
riksdagen för ett tillväxtfrämjande företagarklimat, för en
skattepolitik som främjar arbete och företagande, för ett
bättre stöd i startskedet till innovatörer och uppfinnare samt
för en arbetsrätt som möjliggör till provvanställning och
visstidsanställning samt vissa undantag från
turordningsregler har grunden lagts.
Under vårriksdagen 1994 kommer en proposition att
föreläggas om den framtida regionalpolitiken. Det är
önskvärt att den tar fasta på behovet av tillväxt och regional
utveckling i hela landet. Likaså är det önskvärt att detta får
genomslag inom alla områden som har betydelse för den
regionala utvecklingen, där de regionalpolitiska medlen
endast utgör en mindre del. Det är slutligen angeläget att
berörda länsstyrelser får utvidgat ansvar för hur de
regionalpolitiska medlen används.
Stimulera nya jobb och företag i tjänstesektorn
De många nya jobben i framtiden ligger framför allt
inom en utvecklad tjänstesektor. Stödet till nyföretagande
måste därför vara inriktat både på tillverkningsföretag och
på tjänsteföretag. Det är dags att slutgiltigt undanröja
skillnaderna i samhällets behandling av tillverknings- resp
tjänsteföretag på alla områden. Inom exportindustrin kan
vi inte räkna med särskilt många nya jobb. En utbyggd
tjänstesektor är däremot också ett värdefullt stöd för
exportindustrin.
Förnyelsen av välfärdspolitiken i kommun och landsting
måste fortsätta. Det är viktigt för att främja valfrihet och
förnyelse av välfärdspolitiken. Det är viktigt att
medborgarna får valuta för skattepengarna genom att
välfärden också bedrivs på ett effektivt sätt. Men det är
också viktigt för att kunna slå vakt om en välfärdspolitik på
hög nivå. Förnyelsen får därför inte rasera välfärden. De
närmaste åren med hög arbetslöshet i landet måste stor
varsamhet anbefallas i förnyelsearbetet, så att det inte bara
leder till att människor som behövs i vård och omsorg
friställs till arbetslöshet.
Förnyelsen av välfärden ska stimuleras så att vi får fler
alternativ inom såväl vård och omsorg som andra
serviceverksamheter. Här ligger en stor potential för många
kvinnor som idag verkar i offentlig sektor att starta eget och
få möjlighet att utveckla sin kunskap och erfarenhet. Det
vilar ett stort ansvar på såväl kommunala som
länsmyndigheter att stimulera och stödja kvinnligt
nyföretagande. Det utgör en stor möjlighet att främja
utvecklingen av jämställdhet mellan män och kvinnor också
i Gävleborgs län.
Stärk de strategiska järnvägsförbindelserna
De beslutade investeringarna i vägar och järnvägar
innebär en kraftfull upprustning inom Gävleborgs län. Nu
gäller det att också förverkliga Atlantbanan som med
snabbtåg kan knyta samman vårt län med bl a högskolor och
universitet i Trondheim, Uppsala och Stockholm. I det
sammanhanget har likaså en utbyggd Arlandabana, som ger
möjlighet att med fjärrtåg från bl a vårt län direktansluta till
Arlanda flygplats, en strategisk betydelse särskilt för
näringslivet i vårt län.
I detta sammanhang är det på sin plats att
uppmärksamma den successiva försämring av såväl
turtäthet och tidtabellsavgångar som servicegrad som ägt
rum under ett antal år vad gäller särskilt järnvägs- och
postkommunikationer. Det kan visserligen hävdas att dessa
frågor åvilar resp affärsverk, men hur de hanteras kan
rasera mycket av de ambitioner riksdagen lägger fast för
landets kommunikationer.
Satsa på kultur för att främja ett kreativt klimat
Kultur är en viktig del i många människors tillvaro.
Kultur har dessutom visat sig ha en strategisk betydelse för
att stimulera ett kreativt utvecklingsklimat lokalt och
regionalt med betydelse även för näringsliv och utbildning.
Genom att utveckla lokala och regionala kulturinstitutioner
i länet som ligger långt framme eller har en särart främjas
en sådan utveckling. Vi måste också våga satsa på våra
spjutspetsar, inte smeta ut alla kultursatsningar jämnt över
hela fältet!
Utveckla turismen för nya företag och jobb
Även Gävleborgs län har stora förutsättningar för en
omfattande turism när det gäller såväl naturlandskap som
kulturlandskap. Den faktiska turismen är inte alls lika
omfattande. Utvecklingspotentialen är således stor. Inom
turismen kan vi också räkna med att många nya
tjänsteföretag kan skapas. Även för turismen gäller att den
i alla avseenden likställs med tillverknings- och andra
tjänsteföretag.
Infoga Gävleborgs län i Norrlandsfonden
Riskkapitalförsörjningen har kommit att framstå som en
strategisk resurs i en politik för att främja tillväxt och
nyföretagande, inte minst i de tidiga utvecklingsskedena av
produkt- och företagsutveckling. Norrlandsfonden har här
spelat en viktig roll som kompletterande finansiär där
långivningen riskmässigt är i stort likvärdig med
ägarkapital, vilket innebär att Norrlandsfondens
medverkan blir avgörande för om ett projekt skall kunna
realiseras.
Norrlandsfonden omfattar idag endast landets fyra
nordligaste län. I allt väsentligt är Gävleborgs län en
likvärdig del av den norrländska problematiken vad gäller
såväl förutsättningar som problem. Att Norrlandsfonden
inte omfattar också Gävleborgs län förefaller därför mindre
naturligt. Norrlandsfondens stadga bör därför ändras till att
omfatta även Gävleborgs län.
Inför Ovanåkers kommun i det permanenta stödområdet
I Gävleborgs län ingår Ljusdals kommun i Hälsingland
och Hofors kommun i Gästrikland i det regionalpolitiska
stödområdet. Därutöver är Nordanstigs, Söderhamns,
Bollnäs och Ovanåkers kommuner tillfälligt inplacerade i
stödområdet. Detta beslut förlängdes av regeringen från 1
juli 1993.
Det ligger inget egenvärde i att tillhöra stödområdet.
Stödområdet förlorar dessutom i värde om alltför många
kommuner inbegrips. Den långa lågkonjunktur vi haft
sedan slutet av 80-talet har försatt många kommuner runt
om i landet i stora svårigheter med krav på särskilda
åtgärder. Vid en utveckling med mer ekonomisk tillväxt kan
dessa problem för flertalet kommuner visa sig vara av mer
övergående karaktär.
I några fall har emellertid en omfattande strukturell
förändring av näringslivet under den senaste
lågkonjunkturen betydligt mer långsiktiga konsekvenser.
Det bör därför övervägas om inte en mer permanent
inplacering i stödområdet är nödvändig. I Gävleborgs län
gäller det i särskilt hög grad Ovanåkers kommun.
Service i glesbygd
I min motion i januari 1993 ang Gävleborgs län hade jag
anledning att kritisera den klåfingrighet som översynen av
domstolsväsendet innebar med hot om nedläggning av de
små tingsrätterna. Förslaget avfördes utan att föreläggas
riksdagen. Nu kommer förslag från översynen av
lantmäteriverksamheten innebärande att
inskrivningsmyndigheten förs ut från tingsrätterna. Några
motiv av verksamhetskaraktär anför inte utredaren. Skälet
tycks vara en abstrakt önskan om likformighet. Det skulle
emellertid åter riskera de små tingsrätternas, som t ex den
i Ljusdal, fortsatta existens.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla högskolesamarbetet
inom den s.k. Gävle--Dala-fakulteten,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av den framtida
regionalpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att undanröja skillnaderna i
samhällets behandling av tillverkande och
tjänsteföretag,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förverkligandet av den s.k.
Atlantbanan,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att likställa turistnäringen med
tillverkningssektorn och den övriga tjänstesektorn,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utvidga Norrlandsfonden till
att också inbegripa Gävleborgs län,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en permanent inplacering av
Ovanåkers kommun i det regionalpolitiska stödområdet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta
inskrivningsverksamheten ligga kvar inom
tingsrätterna.4
Stockholm den 25 januari 1994
Lennart Rohdin (fp)
1 Yrkande 1 hänvisat till UbU
2 Yrkandena 3 och 5 hänvisade till NU
3 Yrkande 4 hänvisat till TU
4 Yrkande 8 hänvisat till JuU