Åtgärder för sysselsättning och utbildning för kvinnor i Skåne
Ska kvinnor och män ha lika möjligheter när det gäller
försörjning, service, utbildning, makt och inflytande samt
fördelning av samhällets resurser är det nödvändigt att
särskilt uppmärksamma kvinnors situation.
Arbetsmarknad för kvinnor
Arbetslösheten i Skåne är i nuvarande
arbetsmarknadsläge något lägre bland kvinnor än bland
män. Detta gäller såväl i de båda länen som i riket för
övrigt. Därutöver kan noteras att det finns en stor grupp,
främst kvinnor, som är deltidsarbetslösa och som önskar
heltidsarbete.
Arbetsmarknaden för kvinnor är till stor del förknippad
med vård, omsorg och utbildning, yrken som nu utsätts för
kraftiga rationaliseringar. Dessutom pågår en teknisk
utveckling och datorisering inom kontor, bank- och
försäkringsbranschen med stora personella förändringar.
Även inom andra områden sker personalminskningar.
Den kommunala sektorn har genomgått ett mycket
kraftigt förändring under de senaste åren. Detta gäller
naturligtvis hela landet. Efter att under perioden 1986--1991
ha ökat med mellan en och två procent varje år så var den
kommunala konsumtionen i stort sett oförändrad 1992 och
därefter har den minskat kraftigt.
Antalet sysselsatta inom kommuner och landsting har
minskat med 8--9 procent mellan 1991 och 1994. Det
innebär upp mot 100 000
färre sysselsatta. En sådan åtstramningspolitik under
en period då det är brist på arbetstillfällen inom andra
sektorer leder bara till arbetslöshet. Vi kan konstatera att
neddragningarna inte beror på minskade behov, utan
tvärtom, kommunal verksamhet skulle behöva öka med
nästan två procent per år enligt Kommun- och
Landstingsförbunden och hälften av ökningen skulle endast
tillgodose behov p.g.a. befolkningsförändringar.
Åldersgrupper med stora behov av kommunal service, de
äldsta och de yngsta, växer snabbt.
Vi motionärer menar att det är viktigt att i det
arbetsmarknadsläge som råder noggrant observera
kvinnornas situation i Skåne.
Kommuner och landstingen i Skåne, liksom i landet i
övrigt, lägger varsel om friställning av vård- och
omsorgspersonal och de bedömningar som görs för de
närmaste 6--12 månaderna är att det finns ett uppdämt
behov av uppsägningar inom vård och omsorg och det är
främst undersköterskor och vårdbiträden som drabbas.
Kommuner och landsting har konstant anställningsstopp
och vikariat förlängs inte. Detta drabbar framförallt
kvinnor, men skapar inga stora rubriker.
Barnomsorgen skärs ned -- platserna blir färre.
Avgifterna höjs -- och alltfler ställer sig frågan: Har vi råd
att arbeta. Härigenom försämras kvinnors möjligheter att ta
sig in på arbetsmarknaden och samma konsekvens får den
helt otillräckliga utbyggnaden av äldreomsorgen.
Nedskärningar av kollektivtrafiken är ytterligare en
faktor som i hög grad drabbar kvinnorna.
Omstrukturering, nedskärning inom offentlig
verksamhet medför att många kvinnor får lämna
arbetsmarknaden och det innebär också ett färre antal
sysselsättningstillfällen och därmed minskade chanser för
kvinnor att erhålla arbete. Därför måste investeringar och
den arbetsmarknadspolitiska satsningen i Skåne också
inriktas på offentlig sektor.
Vi anser att arbetslinjen ska gälla och att det är
samhällsekonomiskt lönsamt att satsa pengar på att låta
människor arbeta istället för att uppbära
arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag. Inom
kommunernas och landstingens ansvarsområden finns det
gott om arbete som måste göras. Vår uppfattning är att
statsbidrag och annat statligt stöd borde möjliggöra att
behoven av vård och omsorg tillgodoses och att kvinnor har
kvar sina jobb.
Utbildning
Utbildning är en viktig grund för att förbättra kvinnors
utvecklingsmöjligheter och bidrar till att stärka kvinnors
ställning på arbetsmarknaden. Vuxenutbildning, såväl
teoretisk som praktisk, kan överbrygga kunskapsklyftor
mellan generationer och ge kvinnor möjligheter att
vidareutbilda sig för ett förändrat arbetsliv. Det är
angeläget att de båda länsarbetsnämnderna i Skåne får
ökade resurser för satsningar med särskild inriktning på just
kvinnor.
Det handlar också om att bredda den kvinnliga
arbetsmarknaden så att hittills manliga arbetsområden
öppnas för kvinnor. Tidigare projekt för att få kvinnor att
välja andra yrken än traditionella kvinnoyrken har visat att
detta förhållande kan ändras men insatserna har haft en
alltför begränsad omfattning.
Bättre statistik
Den arbetsmarknadsstatistik som idag finns är
otillräcklig för att belysa kvinnors situation på
arbetsmarknaden och i ekonomin.
Det krävs en konsekvent könsuppdelad
arbetsmarknadsstatistik. Dessutom fordras det en
kontinuerlig kartläggning av vart de kvinnor tar vägen som
inte finns i arbetsmarknadsstatistiken.
Utifrån detta måste det också till en kartläggning av den
totala resursfördelningen i samhället vad gäller inkomster,
utbildning och egendom och det behövs också en
kontinuerlig redovisning av hur män respektive kvinnor
fördelar sin tid.
Ett system för regionala räkenskaper måste
utvecklas, som visar vad män och kvinnor tillför
samhället.
Skånskt utvecklingscentrum
Erfarenheter av regionalpolitiska stödformer i landet
visar att statligt regionalt stöd i liten utsträckning, endast
3,3% av länsstyrelsernas projektmedel, kommer kvinnorna
till del. Skånes närhet till kontinenten och marknader ute i
Europa ger goda framtidsmöjligheter och i den kommande
utvecklingen måste kvinnor och män ges samma
möjligheter att ta del.
I Malmöhus län finns en samverkansgrupp för
jämställdhet som tagit initiativ och arrangerat olika
aktiviteter i form av temadagar, kvinnliga nätverk och
deltagit i mässor. Under 1993 anordnade de båda
länsstyrelserna en Kvinnokraft-konferens.
Det är en god början för att ta tillvara kvinnors resurser
men det behövs åtgärder som spänner över ett bredare
register: bredda kvinnors arbetsmarknad höja
utbildningsnivån skapa fler kvalificerade jobb stödja
kvinnliga småföretagare och kooperativ.
Dessutom krävs det forskning och fördjupade kunskaper
om kvinnors situation i regionen.
För att den regionala utvecklingen bättre skall förankras
bland kvinnor så bör det inrättas regionala
utvecklingscentra för kvinnor i Skåne som får till uppgift att
upprätta särskilda program för kvinnobefrämjande
åtgärder och driva utvecklingsprojekt för kvinnor och
främja kompetens och kunskapsutveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statistikunderlag om kvinnors
villkor,1
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till stärkt
regionalt utvecklingscentrum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidragssystemet,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla en mer
differentierad arbetsmarknad för kvinnor i Skåne,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildning för
kvinnor i Skåne.
Stockholm den 25 januari 1994
Birthe Sörestedt (s)
Anita Jönsson (s)
Karin Wegestål (s)
Maja Bäckström (s)