Motion till riksdagen
1993/94:A18
av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

med anledning av prop. 1993/94:66 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.


Propositionen innehåller bl a förslag om
ungdomspraktik, arbetslivsutveckling (ALU) och generellt
anställningsstöd (GAS) för arbetsgivare innebärande rätt
till avdrag av arbetsgivaravgiften med 15 procent. I fråga
om ungdomspraktik föreslås en modifiering av
åtgärdssystemet genom att arbetsgivaren skall betala ett
finansieringsbidrag på 1000 kr per månad under det första
halvåret för varje ungdomspraktikant och med 3000 kr per
månad för det påföljande halvåret. Vidare föreslås
ungdomspraktik under sommaren utom för vissa s.k.
traditionella feriearbetsområden samt särskilda
bestämmelser för funktionshindrade ungdomar och
akademikerpraktik.
När hundratusentals ungdomar står utan riktiga jobb,
när det inte lönar sig att arbeta (om man eventuellt skulle
hitta ett jobb), när det inte lönar sig att studera, när det inte
finns en klart motiverad politik, då skapar vi problem som
förstör för generationer framåt. Många drabbas av
långtidsarbetslöshet. Det handlar om kraftfulla omedelbara
åtgärder. Vi har förslag. I vår motion om inriktningen av
den ekonomiska politiken tog vi t ex upp två förslag,
lärlingssystem och s k egnahems-ROT, vilka på ett effektivt
sätt kan bidra till att minska arbetslösheten, främst bland
ungdomar, och för att förhindra en ökande
långtidsarbetslöshet.
Vi yrkar avslag på regeringens förslag till
ungdomspraktik men lämnar ett eget förslag som bl a syftar
till att begränsa fusket. Vi avvisar regeringens förslag om
utökad arbetslivsutveckling (ALU). Vi menar att det är
bättre att satsa resurserna på beredskapsarbeten och
arbeten med rekryteringsstöd. Vi yrkar avslag på förslaget
om generellt anställningsstöd (GAS).
Ungdomspraktik och lärlingssystem
Ungdomsarbetslösheten är skrämmande. Den ligger
mer än dubbelt så högt som den genomsnittliga
arbetslösheten. Flera årskullar går utan jobb. Politiker,
arbetsgivare och fackföreningar måste hjälpas åt att snabbt
införa lärlingssystem. Länder med låg ungdomsarbetslöshet
har lärlingssystem, ungdomslöner och en
arbetsmarknadspolitik som syftar till att ge ungdomar
meningsfull sysselsättning och riktiga jobb. Konstgjord
andning av typen ALU- och AMU-utbildning leder till
planekonomi, detaljreglering och snedvriden konkurrens.
Om ungdomar däremot får direkt utbildning i företagen, lär
de sig bokstavligen för livet. Utbildning -- kvalificerad
utbildning -- är nödvändig, om Sverige skall klara sig i
konkurrensen. Dessutom är utbildning motiverande för
ungdomarna.
Ett steg i rätt riktning är den s k ungdomspraktiken. Den
har lett till att 20 % av ungdomarna verkligen fått riktiga
jobb. Nu vill regeringen, liksom Ny demokrati påpekade
från början, att företagen måste betala en del av lönen. Då
blir ungdomspraktiken bättre och mer realistisk och ännu
fler riktiga jobb skapas.
Regeringens förslag om delfinansieringsbidrag är inte
utan invändningar. Det kan bl a uppmana företagarna till
fusk. Dessutom är det krångligt, byråkratiskt och blir
onödigt dyrt. På grund av arbetsförmedlingens redan nu
ansträngda arbetsbelastning samt ringa kontroll av
bidragsfusk, kommer regeringens föreslagna system inte att
kunna fungera i praktiken. Teori och praktik är många
gånger helt olika saker. Det säger det sunda förnuftet. Utan
en onaturligt stor ökning av försäkringskassans
administratörer blir det synnerligen lätt att utnyttja det
föreslagna systemet. Mindre seriösa företag kommer att
utnyttja de första 6 månaderna för 1000:- per månad. När
det blir fråga om en förlängning efter det första 6
månaderna till en kostnad av 3000:- per månad, kanske man
istället föredrar en ny praktikant. Av propositionen framgår
inte heller hur man skall hantera en nyutlyst
ungdomspraktiktjänst. Kan den som tidigare haft sin
praktik på nämnda företag under 6 månader få komma
tillbaka? Blir det karenstid?
Vidare anser vi, att ungdomar som fått en praktikplats
före 25-årsdagen bör få fortsätta den utlovade praktiktiden
ut även om 25-årsdagen inträffar under denna.
Dessutom finns det ingen riktig redovisning beträffande
hur undanträngningseffekterna ser ut.
Enligt regeringen skall ungdomar med utländskt
medborgarskap prioriteras. Av rapporter från Statistiska
centralbyrån, Riksrevisionsverket, Statens invandrarverk
samt invandrarförvaltningar framgår att många utlänningar
utestängs från arbetsmarknaden på grund av bristande
kunskaper i det svenska språket. Detta i sin tur beror på att
ansvariga politiker -- i motsats till politiker i andra länder --
inte ställer några som helst krav på kompetens i det svenska
språket. Detta visas bl a av ett utskottsbetänkande
(1993/94:SfU1) i vilket ansvariga rikspolitiker fortfarande
inte är beredda att ställa några krav på kompetens i svenska,
varför en av de större spärrarna till arbetsmarknaden
fortfarande kvarstår. Att en grupp utan nödvändiga
språkkunskaper skall prioriteras är uppseendeväckande och
på förhand dömt att misslyckas.
Regeringen föreslår vidare att ''praktikplatser bör under
ferieperioden (den 15 juni--15 augusti) inte få avse
traditionella feriearbetsområden som hotell och restaurang,
handel, vård och omsorg m m''. Formuleringen är luddig
och möjliggör allehanda möjligheter till kringgående. Enda
sättet att täppa igen kryphålet är att bygga upp ett gigantiskt
och kostsamt kontrollsystem. Detta måste vara uteslutet.
Förslaget är, som vi redan sagt: krångligt, byråkratiskt, dyrt
samt uppmanar till fusk.
Vårt förslag till utformning av ungdomspraktiken
innebär att praktikanten kan känna ett ''egenvärde''.
Vårt förslag innehåller en sammanhängande
ungdomspraktik om högst 18 månader, vilken kostar
arbetsgivaren 2500 kr per månad. Från denna
sammanhängande praktik skall dock undantas
ferieperioden 15 juni--15 augusti. Använder sig
praktikantanordnaren av ungdomspraktikanten under
denna period skall marknadsmässig lön betalas.
För denna form av ungdomspraktik gäller samma
förutsättningar som för den tidigare beslutade
ungdomspraktiken med den skillnaden att den nu är
delfinansierad av arbetsgivaren.
Företag som inte anställer ungdomspraktikanter efter 18
sammanhängande månader, skall försättas i karantän om
förslagsvis 2 år för utnyttjande av praktikanttjänster eller
likartad praktik.
Vi har ingen erinran mot förslaget beträffande
funktionshindrade ungdomar.
Akademikerpraktiken menar vi skall följa samma
riktlinjer som vi föreslagit beträffande den övriga
ungdomspraktiken. Det finns ingen som helst orsak att
undanta akademikerna och bidra till onormal
administration och snedvridning i systemet.
Vi har ingen erinran mot genomförandereglerna.
Arbetslivsutveckling (ALU)
Vi avvisar förslagen i deras helhet i fråga om ALU. ALU
var från regeringen avsett som en sistahandsåtgärd inom A-
kasseperioden, sedermera även KAS. I stället är det så att
ALU ofta -- alltför ofta -- används som en
förstahandsåtgärd vid arbetslöshet. Inom detta område har
påtagliga undanträngningseffekter på arbetsmarknaden
uppdagats vilket även noterats av regeringen.
Arbetsmarknadsdepartementet har uppdragit åt ett
konsultföretag att göra en uppföljning av ALU som avses
redovisas i slutet av november 1993. Innan vi tar ställning
till nya förslag beträffande ALU vill vi invänta den utlovade
uppföljningen. Dessutom är det fel och bortkastade
skattepengar att ta beslut på hypoteser och inte existerande
faktaunderlag.
Vi anser dock att man i stället för att utöka ALU bör
satsa på ett utökat antal beredskapsarbeten och arbeten
med rekryteringsstöd. Det belastar inte
arbetsmarknadsfonden, som ju i dag går med ett kolossalt
underskott, utan kan i stället bidra till att statskassan får in
pengar i form av skatter och sociala avgifter. Beträffande
beredskapsarbeten bör dessa även i lika stor grad erbjudas
till näringslivet som till kommuner och landsting.
Ersättningen bör dock vara något lägre än vid ordinarie
jobb, t.ex. 90 % av ordinarie lön för att inte ta bort
incitamentet för den enskilde att aktivt söka ordinarie
arbete.
Ett generellt anställningsstöd (GAS)
Genom förslaget vill regeringen åstadkomma två saker.
Den ena är att uppmuntra tidigareläggning av anställningar
inom den reguljära arbetsmarknaden. Den andra är att
ersätta övertidsarbete med vanliga arbeten.
Regeringens motiv kan på goda grunder ifrågasättas.
Sannolikt är det så att förslaget om det genomförs endast
kommer att leda till minskade kostnader för företag som
ändå är framgångsrika och därigenom kan nyanställa. Den
framgångsrike får en skattesubvention som uppenbarligen
kan medverka till en snedvridning av konkurrensen och
olika företags förutsättningar på marknaden.
Ungdomarna måste enligt vår mening prioriteras och ges
en rimlig chans att komma ut på den reguljära
arbetsmarknaden. Förslaget saknar inriktning mot de unga
arbetssökande -- de som inget hellre vill än få ett arbete. I
vår motion om inriktningen av den ekonomiska politiken
har vi lämnat förslag som på ett rättvist och effektivt sätt
snabbt leder till att fler, särskilt ungdomar, får arbete.
De nya jobben skapas inte i etablissemanget utan i de
nya företagen. Det är kanske inte första hand fler anställda
Sverige behöver utan fler entreprenörer och företagare.
Genom grundläggande förändringar i LAS av det slag
som vi förordat i en särskild motion under 1993/94 kan
dessutom åsyftade effekter uppnås på ett bättre sätt.
Ny demokrati avvisar GAS-förslaget.
Egnahems-ROT
I vår motion med anledning av Inriktningen av den
ekonomiska politiken lämnade vi ett förslag om införande
av en s k egnahems-ROT innebärande avdragsrätt i
deklarationen med förslagsvis 50 000 kr för reparation,
ombyggnad och tillbyggnad av villor och andra egnahem.
Om förslaget genomförs kan det betyda att ca 30 000 jobb
skapas. Beräkningsunderlaget återfinns i den nämnda
motionen.

Hemställan

Med hänvsning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa ett lärlingssystem,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning
av ungdomspraktiken,
3. att riksdagen bifaller i motionen föreslagen utformning
av ungdomspraktiken,
4. att riksdagen beslutar att ungdomspraktiken bör gälla
under en sammanhängade tid av högst 18 månader,
5. att riksdagen beslutar att från den sammanhängande
praktiktiden undanta ferieperioden 15 juni--15 augusti,
6. att riksdagen beslutar att kostnaden för arbetsgivaren
skall vara 2 500 kr per månad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ungdomar som fått en
praktikplats före 25-årsdagen bör få fortsätta praktiktiden
ut efter 25-årsdagen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ordentlig
redovisning av undanträngningseffekterna och om
uppföljning av såväl ungdomspraktiken som ALU,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utländska medborgare med
bristfälliga kunskaper i svenska inte får prioriteras,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om akademikerpraktiken,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om
arbetslivsutveckling (ALU),
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i stället för utökad ALU satsa
på fler beredskapsarbeten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i stället för utökad ALU satsa
på fler arbeten med rekryteringsstöd,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om s.k. egnahems-ROT,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett
generellt anställningsstöd (GAS).

Stockholm den 11 november 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)

Arne Jansson (nyd)

Bert Karlsson (nyd)

Simon Liliedahl (nyd)

Peter Kling (nyd)