med anledning av prop. 1993/94:67 Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet
Ang. turordningen vid uppsägning
Under punkt 3.6 lagen om anställningsskydd s. 41 liksom
under punkt 6.1 Specialmotiveringen 22 § s. 65 preciseras
att ''Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren undanta
två arbetstagare inom den turordningskrets där
arbetsbristen finns''.
Jag delar regeringens överväganden för denna
nyordning som ger arbetsgivaren en möjlighet att undanta
arbetstagare som är av särskild betydelse för den
fortsatta driften i den aktuella turordningskretsen.
Betydelsen av de två personerna avtar ju större kretsen blir
varför denna regel således blir särskilt viktig för små
företag. Om fel personer sägs upp i en liten krets/företag vid
arbetsbrist kan hela verksamheten för de kvarvarande
äventyras.
Det vore en fördel, enligt min mening, om man direkt
av lagtexten kunde utläsa vad som avses. Lagtexten, enligt
förslaget, uttrycker inte något motsvarande rekvisit. För att
utläsa detta måste man gå till lagens förarbeten.
Lagtexten bör alltså ange att arbetsgivaren får undanta
två personer som är av särskild betydelse för den fortsatta
driften. Därmed markeras tydligare lagstiftarens avsikt med
lagparagrafen som inte är att ge en arbetsgivare fria
händer att skapa vad som har kallats en godtycklig frikrets.
En markering av detta slag i lagtexten borde minska risken
för sådan felanvändning avsevärt.
Samtidigt är jag väl medveten om de
tillämpningssvårigheter en regel av detta slag skulle kunna
medföra. Risken är påtaglig för tvister om den närmare
innebörden av regeln liksom om hur den skall tillämpas på
enskilda arbetstagare.
Eftersom det rör sig om utpräglade bedömningsfrågor
bör beslutet inte kunna överprövas. En arbetstagare kan
vara av väsentlig betydelse för den fortsatta verksamheten
av många orsaker som t.ex. teoretiskt kunnande,
yrkesskicklighet, erfarenhet, effektivitet, driftighet och
liknande. Detta är kompetenskriterier som inte
nödvändigtvis har att göra med hur länge vederbörande
varit anställd hos arbetsgivaren.
Det bör därför ligga på arbetsgivaren att avgöra vilka två
som enligt hans bedömning bäst fyller kraven för att bli
undantagna.
Överprövning skall endast kunna ske enligt de kriterier
som anges i propositionen på s. 48. I dessa fall grundas
arbetsgivarens beslut uppenbarligen på något annat än en
bedömning av vem som är av särskild betydelse för den
fortsatta driften enligt ovan angivna beskrivning och bör
därför kunna angripas.
Med stöd av det anförda hemställer jag att riksdagen
ändrar lagtexten i 22 § andra styckets första mening till
följande lydelse (prop. s. 8, 65 och 89):
Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren inom den
turordningskrets där arbetsbristen finns undanta två
arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av
särskild betydelse för den fortsatta driften.
Ang. blockader mot enmans- och familjeföretag
Jag delar regeringens syn på att den nuvarande lagliga
möjligheten till blockader mot enmans- och familjeföretag
skall undanröjas. Propositionens kap. 4.2 behandlar denna
fråga.
Det förefaller mig orimligt att den fackliga rörelsen skall
ha laglig rätt att öppna stridsåtgärder i företag där man inte
har några medlemmar. Dessa företag kan aldrig, så som de
definieras, växa och bli stora utan kommer att förbli små.
På en punkt delar jag dock inte regeringens förslag. Det
är vad gäller propositionens definitioner av vilka som skall
räknas in i kretsen av möjliga familjemedlemmar. På s. 58,
59 och 72 räknas även homosexuella sambor in i kretsen av
familjebildning som skall kunna undantas, om man i övrigt
fyller kriterierna genom att driva ett företag.
Jag anser inte att riksdagen nu skall inkludera denna
samboendeform i detta sammanhang. Den s.k.
Parnerskapsutredningen har just lagt sitt förslag och är
under remissbehandling. Beroende på vad riksdagens
beslut blir efter ett ev. regeringsförslag med anledning av
denna utredning bör, enligt min mening, lagen om förbud
mot blockad av enmans- och familjeföretag i så fall ändras
och tillföras nödvändiga formuleringar.
Jag hemställer därför att riksdagen avvisar att den
föreslagna förbudsregeln skall inkludera homosexuella
sambor som gemensamt driver företag och därför åberopar
motsvarande skydd mot blockad som ett familjeföretag.
Ang. skadestånds- och sanktionsregler
I proposition 1993/94:67 saknas förslag om ändring av
reglerna för sanktioner vid brott mot de arbetsrättsliga
lagarna.
1992 års arbetsrättskommitté har i delbetänkandet SOU
1993:32 kap. 20, s. 587 ff ingående diskuterat dessa och
föreslår ett nytt synsätt i fråga om skadestånd. Samtal med
företagare, särskilt småföretagare, visar tydligt att de
nuvarande reglerna liksom summorna som döms ut inte står
i rimlig proportion till de, ofta bagatellartade, formaliafel
som skall ha begåtts. Inte heller står skadeståndsbeloppen
i relation till företagens ekonomiska bärkraft. Lägger man
därtill snårigheten i reglerna och svårigheten att förutse vad
en felbedömning leder till betyder det, att många företagare
undviker att nyanställa även om det ur både företagets och
samhällets synpunkt vore nödvändigt och i högsta grad
önskvärt. Dagens situation på arbetsmarknaden visar att
resultatet alltför ofta blir ett stort övertidsuttag av de redan
anställda.
Av information jag fått framgår att ledamoten Harald
Bergström har en motion ang. skadestånd, 1991/92:A717,
som p g a uppskov ännu ej behandlats av utskottet. Denna
och andra motioner rörande de arbetsrättsliga lagarna skall,
enligt uppgift, beredas i samband med utskottets beredning
av proposition 1993/94:67.
Jag hemställer att riksdagen ger regeringen till känna att
skyndsamt återkomma till riksdagen med lagförslag till
förändring av sanktionsregler och skadestånd inom det
arbetsrättsliga området enligt de förslag som redovisats i
arbetsrättskommitténs betänkande SOU 1993:32.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen fastställer lagtexten i 22 § andra styckets
första mening anställningsskyddslagen enligt följande:
Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren inom den
turordningskrets där arbetsbristen finns undanta två
arbetstagare som enligt arbetsgivaren är av särskild
betydelse för den fortsatta driften,
2. att riksdagen avvisar att den föreslagna förbudsregeln
skall inkludera homosexuella sambor som gemensamt
driver företag och därför åberopar motsvarande skydd mot
blockad som familjeföretag,
3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag
till ändrad lagstiftning rörande skadestånds- och
sanktionsregler inom det arbetsrättsliga området.