I proposition 1993/94:151 har regeringen lagt fram förslag om
bl.a. förändringar i revisionsverksamheten, ersättande av
bevissäkringslagen med en ny lag om tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet, nya regler om ersättning för kostnader
för säkerhet i anståndsärenden, viss skärpning av
förutsättningarna för betalningssäkring, slopande av den
särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar samt
utvidgade möjligheter till ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt. Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker de s-, nyd- och v-motioner som väckts med anledning av
den.
Utskottet avstyrker vidare vissa under den allmänna
motionstiden väckta motioner om bl.a. ett återinförande av
skatteflyktslagen, vissa frågor angående kontrollen av
utlandsbetalningar, beloppsgränser i uppbördslagen samt
respitränta. Utskottet avstyrker även två motioner om
kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster
och folkbokföring av familjehemsplacerade barn men förutsätter
att frågorna utreds närmare.
Reservationer har avgivits av Socialdemokraterna beträffande
olika revisionsfrågor, efterkontroll av tull, ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt samt frågor om
betalningssäkring. Socialdemokraterna har också yrkat ett
återinförande av skatteflyktslagen och skärpta kontrollregler i
fråga om utlandsbetalningar.
Ny demokrati har i reservationer yrkat ökade möjligheter till
anstånd med att betala in skatt och till ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt samt en skärpning av
förutsättningarna för betalningssäkring. Vidare begär nyd
uttalanden om en rad rättssäkerhetsfrågor samt om en höjd
beloppsgräns för kvarskatt och ö-skatt och en begränsning av den
tid under vilken respitränta utgår.
Vänsterpartiet har i en meningsyttring i första hand yrkat
avslag på propositionen i dess helhet och i andra hand avslag på
olika delar av propositionen (ändringarna i
revisionsbestämmelserna, ersättande av bevissäkringslagen med en
tvångsåtgärdslag, tullreglerna, ersättningsmöjligheterna och
betalningssäkringsreglerna). Vidare kräver v uttalanden om ett
återinförande av skatteflyktslagen, skärpta kontrollregler
avseende utlandsbetalningar, kontrolluppgiftsskyldighet avseende
räntor till jurdiska personer och en höjd beloppsgräns för
kvarskatt och ö-skatt.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:151
dels att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),
12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk
databehandling vid taxeringsrevision, m.m.,
14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
16. lag om ändring i utsökningsbalken,
17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
dels att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden
och mål om skatt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett
förslagsanslag på 10 000 000 kr.
I propositionen föreslås betydelsefulla förändringar i syfte
att stärka den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen.
Förslaget innebär att skattemyndigheternas befogenheter i
skatteutredningar får en tydligare reglering och att de
enskildas rättssäkerhetsgarantier vid tvångsutövning förstärks.
Bevissäkringslagen upphävs och ersätts med en ny lag, lagen om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.
Möjligheterna för den enskilde att få ersättning för kostnader
i ärenden och mål om skatt föreslås utvidgade. Vidare införs en
möjlighet för den skattskyldige att få ersättning för kostnader
för ställd säkerhet i anståndsärenden.
I propositionen föreslås slutligen att betalningsoförmåga inte
längre skall utgöra grund för betalningssäkring och att den
särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar
avskaffas.
De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli
1994.
Lagförslagen - med viss justering av lagförslag 2.10 och 2.18 - har följande
lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i taxeringslagen (1990:324) i vad avser 3 kap. 8 § andra
och tredje styckena, 3 kap. 10 § andra och tredje styckena, 3
kap. 11 § tredje stycket (nuvarande lagtext) samt 6 kap. 10 §,
3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 10 § första stycket
taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse: En
taxeringsrevision skall om möjligt bedrivas i samverkan med den
reviderade och göras på ett sådant sätt och på sådan tid att den
inte hindrar verksamheten för den som revideras. Den får inte
utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19.00 och
kl. 8.00,
4. att riksdagen beslutar att 3 kap. 13 § första stycket
taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse:
Revisorn har rätt att ta del av handlingar som är av betydelse
för revisionen även om den som revideras skall iaktta tystnad om
deras innehåll. Länsrätten får dock på den enskildes begäran
besluta att handling skall undantas från föreläggande eller
revision om 1. handlingen inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2
§ rättegångsbalken, 2. det finns synnerliga skäl och handlingen
med hänsyn till sitt innehåll på grund av särskilda
omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i
lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i uppbördslagen (1953:272) i vad avser 78 och 102 §§,
7. att riksdagen beslutar att 3 § lagen (1989:479) om
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. skall
ha följande lydelse: En skattskyldig som i ett ärende eller mål
haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat
som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt skall efter
framställning beviljas ersättning för kostnaderna om
1. den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina
yrkanden i ärendet eller målet, eller
2. det finns synnerliga skäl för ersättning,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i tullagen (1987:1065),
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid
taxeringsrevision m.m.,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100),
17. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i utsökningsbalken,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i konkurslagen (1987:672).
1993/94:Sk39 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:151,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag
med en bättre avvägning mellan rättssäkerheten och
effektiviteten i beskattningen.
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget
till ändrad lydelse av 3 kap. 8 § taxeringslagen förutom att
första stycket fjärde punkten i nämnda lagrum utgår,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget
att upphäva 3 kap. 11 § tredje stycket taxeringslagen,
5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget
till ändring av 3 kap. 13 § taxeringslagen,
6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget
till ändring av 8 och 9 §§ förmånsrättslagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överraskningsrevisioner under avsnitt 5.
1993/94:Sk40 av Peter Kling och Ulf Eriksson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tiden för att göra eftertaxering
begränsas till två år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att eftertaxering endast får vidtas vid
uppenbara fall av skatteundandraganden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot retroaktiv tillämpning av
skattelag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den som vidtar en laglig handling inte
skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden
betraktar handlingen som olaglig,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regelutformning och likhet inför lagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätt till bindande förhandsbesked,
7. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att en
skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala in skatt
när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett
beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida det inte
är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet eller målet inte
kan bifallas,
8. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att fri
fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om
anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt,
9. att riksdagen beslutar att betalningssäkring inte får ske
beträffande skattefordringar som inte är fastställda,
10. att riksdagen beslutar att den som kan drabbas av
betalningssäkring alltid måste höras innan beslut fattas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att möjligheten att påföra skattetillägg
måste begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en justering av straffskalorna måste
göras så att skattebrott inte bedöms hårdare än brott mot
person,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en person som behandlas fel av
myndigheterna måste få full kompensation,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skadestånd även skall innefatta
ersättning för psykiskt lidande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skadestånd även skall innefatta
ersättning för sak- och personskador,
16. att riksdagen beslutar att ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt även skall utgå om ärendet eller målet
i annat fall är svårbedömt.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Sk310 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och
sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska
kapitalförsäkringar.
1993/94:Sk323 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta
juridiska personer.
1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av
de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande
av skatteflyktslagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättssäkerheten vid beskattningen och om
lagreglerna om skatterevision, bevissäkring och
betalningssäkring.
1993/94:Sk801 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om höjning av beloppsgränserna i
uppbördslagen.
1993/94:Sk804 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i skattemål ränta ej skall påföras mer
än för maximalt 12 månader.
1993/94:Sk901 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om översyn av reglerna om när ett familjehemsplacerat barn skall
skrivas i vistelsekommunen.
1993/94:Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
6. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot
skatteflykt.
1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av
de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
återinförande av skatteflyktslagen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättssäkerheten vid beskattningen och om
lagreglerna om skatterevision, bevissäkring och
betalningssäkring.
Utskottet
Fråga om avslag på propositionen
I syfte att skapa ett bättre skydd för den enskilde mot
oberättigade anspråk och krav från den offentliga maktens sida
och förbättra garantierna mot missbruk av statsmakten
tillkallade regeringen våren 1992 en parlamentarisk kommitté och
gav den i uppdrag att utreda frågor rörande rättssäkerheten vid
beskattningen -- den s.k. Rättssäkerhetskommittén. På grundval
av de förslag som kommittén sedermera lade fram i betänkandet
SOU 1993:62 Rättssäkerheten vid beskattningen har regeringen i
proposition 1993/94:151 lagt fram förslag om bl.a. förändringar
i revisionsverksamheten, ersättande av bevissäkringslagen med en
ny lag om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, nya regler
om ersättning för kostnader för säkerhet i anståndsärenden, viss
skärpning av förutsättningarna för betalningssäkring, slopande
av den särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar
samt utvidgade möjligheter till ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt.
Utgångspunkten för regeringen har bl.a. varit att öka
möjligheterna för en enskild att förutse de rättsliga följderna
av sitt handlande genom en mera strikt tillämpning av principen
om att det allmännas handlande skall regleras med stöd av klar
och tydlig lag. Andra vägledande principer har varit att de
åtgärder som vidtas av det allmänna skall stå i rimlig
proportion till vad som står att vinna med dem och att den
enskilde skall ha rätt till domstolsprövning av tvångsåtgärder.
Ambitionen har samtidigt varit att inte göra avkall på
kontrollmöjligheterna utan skapa en rimlig balans mellan det
allmännas och den enskildes intressen.
I motion Sk39 (yrkandena 1 och 2) av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkas avslag på propositionen i kombination med ett uttalande om
att regeringen bör återkomma med förslag som kan samordnas med
Riksdagens revisorers förslag om åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten och möjliggöra ett beslut hösten 1994. Det nya
förslaget bör enligt motionärernas uppfattning bättre trygga
allas rätt till likformig och rättvis beskattning och inte
eftersätta det allmänna kontrollintresset. Det krävs vidare
enligt motionärerna en bättre avvägning mellan behovet av att
ytterligare stärka den enskildes rätt på vissa områden och
kravet på förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet.
Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att
dröja med beslut på de områden som omfattas av propositionen och
det saknas därför skäl att bifalla yrkandet om ett avslag på
propositionen i dess helhet. Till de enskilda delarna av
propositionen återkommer utskottet nedan, men inledningsvis
avstyrker utskottet motion Sk39 i nu berörda delar.
Tredjemansrevision m.m.
I propositionen föreslås att s.k. tredjemansrevision ersätts
med föreläggande för tredjeman att lämna uppgift eller visa upp
handling. Vidare föreslås att revision inte skall få ske hos
fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet utan bara
hos den som är eller kan antas vara bokförings- eller
räkenskapsskyldig samt hos juridiska personer, dock ej dödsbon.
Även myndigheter skall enligt förslaget få revideras.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. avslag på
propositionen i denna del utom vad beträffar revision hos
myndigheter. Ett liknande yrkande ställs i motion Sk39 (yrkande
3) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Även yrkandena i motionerna
Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353
(yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) går ut på att bl.a.
reglerna om skatterevision bör övervägas ytterligare.
Genomgående åberopas tredjemanskontrollens centrala betydelse
för möjligheterna att komma till rätta med skattefusk och annan
ekonomisk brottslighet, inte minst momsbedrägerier. Vidare
framhålls att tredjemanskontrollen kommer att behövas för att
Sverige skall kunna uppfylla kommande förpliktelser om
informationsutbyte inom EU. Vad gäller frågan hos vem en
revision skall få göras pekar motionärerna särskilt på behovet
att göra revisioner hos enskilda personer som bedriver
omfattande handel med värdepapper utan att för den skull vara
näringsidkare.
Utskottet delar regeringens och flertalet remissinstansers
uppfattning att skattemyndigheternas befogenhet att göra
taxeringsrevision inte bör vara mer omfattande än nödvändigt. På
grund härav och då de uppgifter som behövs från tredjeman i de
flesta fall torde kunna inhämtas genom ett föreläggande att
lämna uppgift eller visa upp handling finns det enligt
utskottets mening skäl att i normalfallet begränsa omfattningen
av kontrollen till ett sådant föreläggande. Utskottet bedömer
vidare att denna typ av kontrollåtgärd tillsammans med den
befogenhet till granskning utan föregående föreläggande om
kontrolluppgift som föreslås i den nya tvångsåtgärdslagen ger
fullgoda möjligheter till en effektiv tredjemanskontroll och att
dessa möjligheter är tillräckliga för att uppfylla Sveriges
förpliktelser enligt internationella avtal.
Även när det gäller frågan hos vem en revision skall få göras
bör man enligt utskottets mening sträva efter att begränsa
omfattningen till vad som framstår som nödvändigt. En kontroll
av riktigheten av de uppgifter som fysiska personer som inte är
näringsidkare har lämnat i självdeklaration eller annars för
vederbörandes taxering kan normalt utföras på annat sätt än
genom en revision. Mot bakgrund härav och då möjligheten att
besluta om revision hos sådana personer har använts mycket
sparsamt finns det enligt utskottets mening inte skäl att ha den
kvar. Däremot finns det, som framhålls i propositionen,
anledning att slopa förbudet mot revision hos myndigheter, bl.a.
mot bakgrund av att myndigheter numera i allt större omfattning
kommit att agera på marknader i konkurrens med privata företag.
Av vad anförts framgår att utskottet anser att de ändringar i
revisionsreglerna som föreslås i propositionen är väl
motiverade. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna
del och avstyrker de nu behandlade motionerna i motsvarande del.
Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper
I propositionen föreslås att revision inte skall få ske för
kontroll av det löpande beskattningsårets räkenskaper eller
handlingar. Eftersom den enskilde i sådana fall ännu inte har
haft möjligheter att fullgöra sin deklarations- eller
uppgiftsskyldighet strider en revision i detta skede enligt
regeringens uppfattning mot grundläggande principer och är
dessutom obehövlig.
I motionerna Sk38 (delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk39
(yrkande 4) av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas av
effektivitetsskäl avslag på propositionen i denna del. Även i
motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begär
motionärerna fortsatta överväganden angående bl.a. dessa regler
om skatterevision.
Även i detta fall finner utskottet att övervägande skäl talar
för att man håller på den grundläggande principen att en
revision inte bör få användas förrän deklarations- och
uppgiftsskyldighet har inträtt och således ej beträffande det
löpande beskattningsårets räkenskaper. Utskottet biträder
följaktligen regeringens förslag i denna del och avstyrker
motionerna såvitt nu är i fråga.
Undantagande av handlingar vid revision
I propositionen föreslås att handlingar vars innehåll omfattas
av tystnadsplikt samt handlingar med betydande skyddsintresse
skall, om skyddsintresset är viktigare än revisionen, på den
reviderades begäran få undantas från revisionen. Som exempel på
den sistnämnda typen av handlingar nämns råd i skatterättsliga
angelägenheter såvitt avser faktauppgifter samt
företagshemligheter m.m. Tvister angående dessa frågor skall
avgöras av länsrätt och det nuvarande förbudet mot fullföljd av
länsrättens beslut slopas.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att
undantaget ej skall omfatta råd i skatterättsliga angelägenheter
och att fullföljdsförbudet skall behållas. Motionärerna anser
att förslaget i denna del är alltför teoretiskt och otydligt och
att det kommer att ge upphov till betydande
gränsdragningsproblem. I motion Sk39 (yrkande 5) av Gudrun
Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i denna del.
Motionärerna anser nämligen förslaget alltför långtgående och
ägnat att inverka negativt på insatserna mot ekonomisk
brottslighet. Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av
Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars
Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a.
reglerna om skatterevision.
Utskottet ställer sig för sin del bakom regeringens förslag i
vad gäller möjligheterna att undanta integritetskänsligt
material från revision, vilket innebär en viss enligt utskottets
uppfattning befogad utökning av möjligheterna till undantag. Vad
särskilt gäller frågan om ett undantag för råd i skatterättsliga
angelägenheter delar utskottet också regeringens uppfattning att
sådana råd från skilda utgångspunkter kan ha ett betydande
skyddsintresse och att det skyddsvärda området inte kommer att
ha någon eller ytterst liten relevans för den faktakontroll
skattemyndigheten har intresse av att göra. Som anförs i
propositionen får skattemyndigheter och domstolar söka finna en
rimlig lösning i de i praktiken förekommande fallen. Med detta
tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de
nu aktuella motionerna i berörda delar.
Tvångsåtgärder m.m.
I propositionen föreslås att bevissäkringslagen skall ersättas
med en ny lag om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet. Vad gäller några av detaljerna i
förslaget kan nämnas att förutsättningarna preciseras, att
systemet med granskningsledare bibehålls och att beslut om
tvångsåtärd skall fattas av domstol. Ett interimistiskt beslut
om tvångsåtgärd i verksamhetslokaler skall dock kunna fattas av
granskningsledaren, men ett sådant beslut skall omedelbart
underställas länsrätten.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. avslag på
förslaget att införa en ny lag om tvångsåtgärder och slopa
bevissäkringslagen. Motionärerna betonar särskilt vikten av att
behålla möjligheten att utföra s.k. överraskningsrevision. Även
i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl.
(s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s)
begärs ytterligare överväganden angående bl.a. bevissäkring. I
motion Sk39 (yrkande 7) av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställer
motionärerna om ett uttalande om att överraskningsrevisioner
skall finnas kvar. Motionärerna hänvisar bl.a. till den nyligen
antagna lagstiftningen om s.k. "gryningsräder" för kontroll av
att näringsidkare har följt EES-avtalets konkurrensregler.
Utskottet ställer sig för sin del bakom tanken att stifta en
särskild lag om de tvångsåtgärder som bör komma i fråga för att
skattemyndigheten skall kunna få tillgång till
räkenskapsmaterial och annat för att kontrollera skatt- och
uppgiftsskyldigheten. Härigenom uppnås en bättre och klarare
överblick över skattemyndighetens befogenheter, vilket är en
fördel från rättssäkerhetssynpunkt.
Vad särskilt gäller frågan om s.k. överraskningsrevisioner
vill utskottet betona vad som anförs i propositionen att
utgångspunkten bör vara att skatterevisioner i regel skall
bedrivas i samverkan med den reviderade som enligt de nya
reglerna skall erhålla beslutet om revision innan revisionen
verkställs. Om det finns en påtaglig risk att den reviderade
kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas,
inventeras eller besiktigas, får enligt förslaget åtgärden dock
genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision
skall ske (se 5 § andra stycket i förslaget till den nya
tvångsåtgärdslagen). Risken skall kunna beläggas i det enskilda
fallet.
De föreslagna reglerna torde enligt utskottets uppfattning
inte innebära några större förändringar för skattemyndigheternas
vidkommande eller ge upphov till effektivitetsförluster jämfört
med vad som gäller i dag. Enligt vad utskottet erfarit används
nämligen dagens revisionsregler i praktiken inte generellt utan
efter individuell riskbedömning i enskilda fall.
Den nya tvångsåtgärdslagens utformning tillgodoser enligt
utskottets uppfattning det dubbla syftet att dels tvinga en
tredskande skattskyldig att fullgöra sina skyldigheter enligt
skatteförfattningarna och hindra den granskade att på annat sätt
sabotera utredningen, dels förstärka rättssäkerheten genom en
kodifiering och precisering av rättsläget och genom införandet
av föreskriften att tvångsåtgärder normalt skall föregås av
domstolsbeslut. Härigenom tillförsäkras den enskilde att
åtgärden prövas av en opartisk instans.
Att som vissa motionärer åberopa de nyligen föreslagna
reglerna om s.k. gryningsräder för kontroll av om näringsidkare
följt EES-avtalets konkurrensregler är enligt utskottets
uppfattning inte relevant i detta sammanhang. Dessa
undersökningsmetoder är i princip avsedda att kunna användas
uteslutande vid misstanke om oegentligheter, medan däremot det i
skatteutredningssammanhang även kan förekomma fall där sådana
misstankar inte föreligger, och utgångspunkten har varit att
utforma reglerna så att effektiva kontrollmöjligheter står till
buds utan att alla behandlas som om de vore misstänkta för
oegentligheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker de nu aktuella motionerna i motsvarande del.
Tullagen
Enligt regeringen bör grunderna för de förändringar som
föreslagits beträffande övriga skatteutredningar komma till
uttryck även i tullens verksamhet. Till följd härav har
regeringen föreslagit i propositionen att reglerna i tullagen om
bl.a. efterkontroll skall utformas i enlighet med de föreslagna
reglerna i taxeringslagen.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att
propositionen avslås på denna punkt. Motionärerna anser att
frågan om vilka konsekvenser de aktuella ändringarna skulle få
för Tullverkets arbetsmöjligheter bör bli föremål för noggranna
överväganden. Vidare framhåller de att frågan vilka ändringar i
lagstiftningen som blir nödvändiga vid ett EU-medlemskap för
närvarande är under utredning och att resultatet härav inte bör
föregripas.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de nuvarande
reglerna om efterkontroll m.m. på tullområdet -- i likhet med de
motsvarande reglerna om taxeringsrevision -- i
rättssäkerhetshänseende inte är tillfredsställande från den
enskildes synpunkt. Utskottet bedömer också att en utsträckning
av de föreslagna reglerna inom taxeringsområdet till en
motsvarande tillämpning inom tullområdet inte kommer att minska
tullens möjligheter till en effektiv kontroll. På grund härav
och då utskottet även delar regeringens uppfattning att en
ändring av tullreglerna i enlighet med det anförda måste anses
så angelägen att en reform inte bör kopplas samman med frågan om
vilka ändringar som följer av ett medlemskap i EU tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion SK38 i
motsvarande del.
Anstånd med att betala in skatt m.m.
Något förslag om ändrade förutsättningar för anstånd med att
betala in skatt eller avgift läggs inte fram nu av regeringen
utan denna fråga skall ses över av Skattebetalningsutredningen
(Fi 1993:07, dir. 1993:22). Däremot föreslås i propositionen att
en möjlighet skall införas att få ersättning för kostnader för
ställd säkerhet i anståndsärenden. Vidare skall länsrätts beslut
angående anstånd, skatteavdrag och betalning av preliminär skatt
få överklagas till kammarrätt, dock att prövningstillstånd
kommer att erfordras.
I motion Sk40 (yrkandena 7 och 8) av Peter Kling och Ulf C
Eriksson (båda nyd) yrkas att reglerna utformas så att anstånd
normalt medges när omprövning har begärts eller ett
beskattningsbeslut har överklagats om det inte är uppenbart att
omprövningsyrkandet eller överklagandet inte kan bifallas.
Vidare bör det enligt motionärerna finnas fri fullföljd till
kammarrätt för beslut om anstånd, skatteavdrag och
preliminärskatt.
Regeringen har i propositionen i princip ställt sig positiv
till mer generösa anståndsbestämmelser. Dock har regeringen
anfört att en sådan ändring måste kombineras med vissa ändringar
i bestämmelserna om anståndsränta. Med hänsyn till att
regeringen har gett Skattebetalningsutredningen i uppdrag att se
över hela frågan anser utskottet att ett ställningstagande till
den av motionärerna aktualiserade frågan om en utvidgning av
rätten till anstånd bör anstå till dess att resultatet av
utredningens arbete föreligger.
Vad därefter gäller frågan om rätten till överklagande delar
utskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att ett
slutligt avgörande i de ifrågavarande ärendetyperna normalt
kommer till stånd utan onödig fördröjning. Med hänsyn härtill är
det enligt utskottets uppfattning motiverat att föreskriva
prövningstillstånd för prövning av målet i kammarrätten.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i dessa
delar och avstyrker motion Sk40 i motsvarande delar.
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
I propositionen föreslås utvidgade möjligheter för enskild att
få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Enligt
de nya bestämmelserna skall ersättning utgå för kostnader som
skäligen behövts för att ta tillvara den skattskyldiges rätt om
den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall på sina
yrkanden, om det gäller en för rättstillämpningen betydelsefull
fråga eller om det annars finns synnerliga skäl för ersättning.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. vissa
begränsningar i ersättningsansvaret. Först och främst bör enligt
motionärernas mening ersättning utgå endast om det förelegat ett
objektivt behov av ett eget biträde i en skatteprocess. Vidare
anser motionärerna att ersättning inte bör utgå till juridiska
personer om inte kostnaderna är väsentligt onormala. Ej heller
bör enligt motionärerna ersättning betalas ut när det gäller
överklagande av tulltaxeringsbeslut, tulltillägg,
förseningsavgift och viten när den berörde bedriver kommersiell
importverksamhet. Generellt sett bör, menar motionärerna,
ersättning komma i fråga endast om den berörde helt eller delvis
fått bifall på sina yrkanden eller det finns synnerliga skäl för
ersättning. I motsatt riktning går motion Sk40 (yrkande 16) vari
Peter Kling och Ulf C Eriksson (båda nyd) yrkar att -- utöver
vad regeringen föreslagit -- ersättning skall kunna utgå om
ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt.
Med utgångspunkt i principen att ersättning bör beviljas åt en
skattskyldig som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för
att på ett effektivt sätt kunna föra sin talan anser utskottet
att de föreslagna rekvisiten är lämpligt utformade. Den enligt
utskottets uppfattning något oklara ersättningsgrund som
därutöver föreslås i Ny demokratis motion -- och som skulle
gälla svårbedömda ärenden eller mål -- finner utskottet mindre
lämplig och närmast ägnad att skapa svårigheter i den praktiska
tillämpningen. Utskottet tillstyrker således propositionen i
denna del och avstyrker de två nu behandlade motionerna i
motsvarande del.
Betalningssäkring
I propositionen föreslås att användningen av betalningssäkring
begränsas till att gälla endast då det finns en påtaglig risk
för betalningssabotage. Enbart betalningsoförmåga skall alltså
inte utgöra grund för betalningssäkring. Vidare begränsas
möjligheterna att förlänga tidsfristen för att fastställa en
fordran eller väcka talan vid domstol till tre månader i taget.
Dessutom slopas den beloppsmässiga begränsningen av
skadeståndsansvaret.
I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas, med hänvisning
till pågående utredningsarbete och det faktum att regeringen
inte har redovisat kostnaderna för den föreslagna lagändringen,
bl.a. avslag på propositionen i denna del. Även i motionerna
Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353
(yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta
överväganden angående bl.a. betalningssäkring. Å andra sidan
yrkas i motion Sk40 (yrkandena 9 och 10) av Peter Kling och Ulf
C Eriksson (båda nyd) att skattefordringar som inte är
fastställda inte skall få bli föremål för betalningssäkring samt
obligatoriskt hörande av den berörde innan beslut om
betalningssäkring fattas.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns en risk
för att ett beslut om betalningssäkring på grund av
betalningsoförmåga, om beslutet t.ex. gäller en person som råkar
ha hamnat i betalningssvårigheter, kan användas till förfång för
gäldenärens övriga borgenärer. Ett beslut om betalningssäkring
på denna grund kan rentav i sig framkalla en konkurs som annars
hade kunnat undvikas. Betalningsoförmåga som grund för
betalningssäkring bör därför -- som föreslås i propositionen --
inte längre få tillämpas. Även de övriga ändringar som föreslås
i propositionen anser utskottet rimliga och ägnade att stärka
rättssäkerheten för den som berörs av ett beslut om
betalningssäkring. Vad gäller frågan om betalningssäkring för
icke fastställda fordringar vill utskottet erinra om att
regleringen på denna punkt är förestavad av effektivitetsskäl.
Utskottet anser, nu liksom tidigare, att rimliga
rättssäkerhetskrav är tillgodosedda genom föreskrifterna att det
skall finnas sannolika skäl för att fordringen kommer att
fastställas, att betalningssäkringen inte får avse högre belopp
än vad som enligt en rimlig bedömning sannolikt kommer att
fastställas och att den som drabbas av en felbedömning i detta
hänseende har rätt till skadestånd. Vad slutligen gäller kravet
på ett obligatoriskt hörande vill utskottet erinra om
bestämmelserna om muntlig förhandling. Enligt dessa bestämmelser
skall muntlig förhandling hållas om gäldenären begär det -- och
gäldenären skall upplysas om denna rättighet -- och om det inte
är uppenbart obehövligt. Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i berörda delar och avstyrker motionerna i
motsvarande delar.
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar
I propositionen föreslås att den särskilda förmånsrätten för
betalningssäkrade fordringar avskaffas. I stället bör enligt
förslaget reglerna för kvarstadsbelagd egendom göras tillämpliga
på betalningssäkrad egendom för att uppnå att betalningssäkrad
egendom som senare utmäts för en annan fordran skall anses
samtidigt utmätt för den fordran som ligger till grund för
betalningssäkringen.
I motion Sk38 (delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas, med
hänvisning till pågående utredningsarbete och det faktum att
regeringen inte har redovisat kostnaderna för den föreslagna
lagändringen, avslag på propositionen i denna del. Samma yrkande
har ställts i motion Sk39 (yrkande 6) av Gudrun Schyman m.fl.
(v). Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar
Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors
m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a.
betalningssäkring.
Den ifrågavarande förmånsrätten ger enligt utskottets mening
staten ett omotiverat företräde framför andra borgenärer. Genom
den föreslagna regeln om vad som skall gälla i fråga om
utmätning av egendom som tagits i anspråk genom
betalningssäkring bör behovet av skydd för betalningssäkringen
kunna anses vara tillräckligt väl tillgodosett. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker
motionerna i motsvarande del.
Övriga förslag i propositionen
Beträffande de övriga förslagen i propositionen har utskottet
inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen i dessa delar. Det innebär att
utskottet också tillstyrker det föreslagna anslaget till
ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. på 10
miljoner kronor för nästa budgetår.
Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor
I motion Sk40 (yrkandena 1--6 och 11--15) begär Peter Kling
och Ulf C Eriksson (båda nyd) en rad uttalanden för att stärka
rättssäkerheten på olika områden inom beskattningen. Några av
uttalandena går ut på att begränsa tiden och skärpa
förutsättningarna för eftertaxering. Andra uttalanden innebär
krav på förbud mot retroaktiv tillämpning av ändrad praxis och
mot att myndigheterna bedömer en handling som olaglig som
tidigare ansetts laglig. Motionärerna efterlyser också klara och
entydiga direktiv till skattemyndigheterna, rätt till bindande
förhandsbesked utan inskränkningar, skärpta förutsättningar för
skattetillägg, lindrigare straff för skattebrott samt utökat
skadeståndsansvar för det allmänna.
Utskottet vill till att börja med erinra om att
Rättssäkerhetskommittén har i uppdrag att fortsätta sitt arbete
med att se över rättssäkerheten vid beskattningen. Därvid skall
bl.a. prejudikatsbildningen på skatteområdet, möjligheterna till
förhandsbesked och tidsfristerna för eftertaxering behandlas.
Flera av de frågor som motionärerna har tagit upp har sålunda
redan uppmärksammats, och någon anledning att föregripa
utredningsresultatet på dessa punkter finns enligt utskottets
mening inte. Vad beträffar motionen i övrigt har utskottet
tidigare i olika sammanhang under de senaste åren vid sin
behandling av motsvarande frågor ansett att några åtgärder från
riksdagens sida inte är befogade och utskottet vidhåller denna
uppfattning. Utskottet avstyrker således motionen i berörda
delar.
Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen
I motionerna Ju811 (yrkande 23) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
och Sk353 (yrkande 5) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs förslag
om ett återinförande av skatteflyktslagen som upphävdes fr.o.m.
den 1 januari 1993. Även i motion Ju612 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) yrkas att lagen återinförs.
Utskottet finner inte skäl att ompröva sitt tidigare
ställningstagande att avskaffa skatteflyktsklausulen som under
lång tid utsatts för kraftig kritik. Utskottet avstyrker därför
de aktuella motionerna i ifrågavarande delar.
Betalningslagen och utländska försäkringar
Hösten 1992 beslöt riksdagen att avskaffa lagen (1990:750) om
betalningar till och från utlandet (betalningslagen) fr.o.m. den
1 janauari 1993 och samtidigt införa nya föreskrifter i
kontrollsyfte i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Senare höjdes beloppsgränsen för skyldighet att lämna
kontrolluppgift om betalningar till och från utlandet från
50 000 kr till 75 000 kr.
Ett specialfall av betalningsöverföringar till utlandet gäller
premiebetalning av utländska försäkringar. I samband med
skattereformen 1990 infördes som komplement till
avkastningsskatten på pensionsmedel en premieskatt på 15 % på
utländska kapitalförsäkringar. Premieskatten är avsedd att
återställa konkurrensläget mellan utländskt och inhemskt
pensionssparande, vilket skulle ha rubbats om enbart
avkastningsskatten på pensionsmedel hade funnits, och motverka
att pensionssparandet av skatteskäl flyttar från Sverige till
utlandet.
I motionerna Ju811 (yrkande 22) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)
och Sk353 (yrkande 4) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs inom
ramen för vad Sveriges internationella överenskommelser tillåter
förslag om bättre och mer effektiva kontrollregler i fråga om
utlandsbetalningar. I motion Sk310 begär Bengt Silfverstrand och
Jan Andersson (båda s) skärpt kontroll av premieskatten för
utländska personförsäkringar.
Utskottet har tidigare framhållit att de gällande
kontrollreglerna avseende utlandsbetalningar är utformade med
tanke på de internationella förpliktelser om fri rörlighet över
gränserna av kapital och tjänster som Sverige har åtagit sig att
följa. De kommer att utvärderas när tillräcklig erfarenhet har
vunnits och i avvaktan på denna utvärdering har utskottet
motsatt sig att riksdagen gör något uttalande om en skärpning av
reglerna. Utskottet vill emellertid ånyo betona vikten av att
Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre
fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter och
utveckla informationsutbytet på skatteområdet för att därigenom
skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll
av utlandsplaceringar. Med det anförda avstyrker utskottet
samtliga nu behandlade motionsyrkanden.
I motion Sk323 begär Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt
(båda s) ånyo förslag om en utvidgning av skyldigheten att lämna
kontrolluppgift avseende bankräntor till att omfatta även
bankräntor som uppbärs av juridiska personer. Införandet av en
sådan uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärernas uppfattning
bidra till att komma till rätta med en omfattande
underdeklaration av juridiska personers ränteinkomster och
dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att
undersöka vilka fördelar och nackdelar en utökad
uppgiftsskyldighet i enlighet med motionärernas önskemål skulle
innebära. En tänkbar fördel är som motionärerna framhåller ett
förbättrat taxeringsresultat, vilket givetvis måste ställas mot
det ökade krångel och den ansvällning av kontrolluppgifterna som
införandet av en uppgiftsskyldighet även på detta område skulle
medföra. I propositionen aviseras en översyn av bestämmelserna
om kontrolluppgifter i skilda avseenden. Utskottet finner det
lämpligt att den nu berörda frågan om kontrolluppgifter avseende
juridiska personers ränteinkomster tas upp i detta
utredningssammanhang. Utskottet utgår dock ifrån att detta
beaktas utan något särskilt tillkännagivande av riksdagen, och
motion Sk323 får därför anses tillgodosedd med det anförda.
Utskottet avstyrker således motionen.
Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och
återbetalning av ö-skatt
I motion Sk801 återkommer Birger Andersson och Rune Thorén (c)
med ett förslag om höjd beloppsgräns för uppbörd av kvarstående
skatt och återbetalning av ö-skatt, för närvarande 25 kr.
Motionärerna föreslår en höjning till 100 kr.
Utskottet anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande
till eventuella ändringar av beloppsgränserna i uppbördslagen
bör anstå till dess resultatet av Skattebetalningsutredningens
översyn av denna fråga föreligger. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Respitränta
I motion Sk804 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp och kds)
uttalas önskemål om nya regler om respitränta av innebörd att
den tid under vilken respitränta beräknas begränsas till 12
månader från det att deklarationen lämnats in. Motionärerna
anser att den skattskyldige inte skall behöva bära räntebördan
av en utdragen handläggning av skattemål i skattedomstol.
Utskottet vill anföra följande. Reglerna om respitränta fick i
huvudsak sin nuvarande utformning genom taxeringsreformen 1990
och ytterligare ett riksdagsbeslut 1991. Numera gäller att
respitränta utgår fr.o.m. den 19 april året efter taxeringsåret
utan begränsning i tiden. Tidigare gällde en begränsning på två
år. Slopandet av begränsningen motiverades dels av
kreditsynpunkter, dels av att det för anståndsränta inte finns
någon begränsning. Hänsyn togs också till att det infördes en
möjlighet att få befrielse från respiträntan, t.ex. om den
skattskyldige tillgodoräknats för mycket preliminärskatt på
grund av fel av myndigheterna.
Utskottet vidhåller att kredit- och rättviseskäl talar mot en
begränsning i tiden av respiträntan. Även det förhållandet att
antalet inkomna skattemål hos länsrätterna under senare år har
minskat mycket kraftigt -- antalet uppgick år 1986 till ca 89
000 och prognosen för i år är så låg som 15 000 mål -- pekar på
att respiträntorna i normalfallet inte utgör något större
problem för de skattskyldiga, eftersom den minskade
måltillströmningen även torde ha medfört en kortare väntetid för
målets avgörande. Därtill kommer att Skattebetalningsutredningen
enligt sina direktiv skall bl.a. utarbeta förslag till ett
samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och
avgifter och föreslå nya regler för beräkning av räntor och
avgifter. Ett ställningstagande till frågan om eventuella
ändringar i respiträntereglerna bör enligt utskottet anstå i
avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk804.
Folkbokföring av familjehemsplacerade barn
I motion Sk901 begär Karin Israelsson (c) en översyn av
folkbokföringsreglerna om när ett familjehemsplacerat barn skall
folkbokföras i vistelsekommunen. Det nuvarande systemet
motverkar enligt motionären kontakterna mellan de biologiska
föräldrarna och barnet samt mellan hemkommunens socialtjänst och
barnet.
Enligt utskottets uppfattning torde de allmänna reglerna för
folkbokföringen kunna tillämpas så att ett familjehemsplacerat
barn som upprätthåller regelbundna och täta kontakter med sin
biologiska familj också förblir folkbokfört på den fastighet där
den biologiska familjen bor. Utskottet kan emellertid inte
utesluta att folkbokföringsbestämmelserna i enskilda fall har
tillämpats på ett sätt som skapat svårigheter för människor i en
svår situation. Enligt vad utskottet erfarit avser man att inom
regeringskansliet se över folkbokföringsbestämmelserna för vissa
situationer som vållat problem i den praktiska tillämpningen.
Utskottet finner det lämpligt att även den nu berörda frågan om
när ett familjehemsplacerat barn skall folkbokföras i
vistelsekommunen tas upp i denna översyn. Utskottet utgår ifrån
att detta beaktas utan att riksdagen gör något särskilt
uttalande härom och anser därför att motion Sk901 bör kunna
anses tillgodosedd med det anförda. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk39 yrkandena 1 och 2,
men. (v) - delvis
2. beträffande tredjemansrevision m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39
yrkande 3, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811
yrkande 24 i denna del,
res. 1 (s) - delvis
3. beträffande revision av det löpande beskattningsårets
räkenskaper
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39
yrkande 4, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811
yrkande 24 i denna del,
res. 2 (s) - delvis
4. beträffande undantagande av handlingar vid revision
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39
yrkande 5, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811
yrkande 24 i denna del,
res. 3 (s) - delvis
men. (v) - delvis
5. beträffande tvångsåtgärder m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39
yrkande 7, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811
yrkande 24 i denna del,
res. 4 (s) - delvis
men. (v) - delvis
6. beträffande tullagen
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motion 1993/94:Sk38 i denna del,
res. 5 (s) - delvis
7. beträffande anstånd med att betala in skatt m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motion 1993/94:Sk40 yrkandena 7 och 8,
res. 6 (nyd) - delvis
8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk40
yrkande 16,
res. 7 (s) - delvis
res. 8 (nyd) - delvis
9. beträffande betalningssäkring
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk40
yrkandena 9 och 10, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och
1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del,
res. 9 (s) - delvis
res. 10 (nyd) - delvis
10. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade
fordringar
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del
och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39
yrkande 6, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811
yrkande 24 i denna del,
res. 11 (s) - delvis
11. beträffande övriga förslag i propositionen utom
lagförslagen och anslaget
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i dessa delar,
12. beträffande vissa övriga rättssäkerhetsfrågor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk40 yrkandena 1--6 och
11--15,
res. 12 (nyd)
13. beträffande frågan om ett återinförande av
skatteflyktslagen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 5,
1993/94:Ju612 yrkande 6 och 1993/94:Ju811 yrkande 23,
res. 13 (s)
14. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk310, 1993/94:Sk353
yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 22,
res. 14 (s)
15. beträffande kontrolluppgifter avseende juridiska
personers ränteinkomster
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk323,
men. (v) -
delvis
16. beträffande beloppsgräns för uppbörd av kvarstående
skatt och återbetalning av ö-skatt
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk801,
res. 15 (nyd)
18. beträffande folkbokföring av familjehemsplacerade barn
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk901,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts
antar de i detta betänkande på s. 4 - 66 återgivna förslagen till
1. lag om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet,
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
7. lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),
12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk
databehandling vid taxeringsrevision, m.m.,
14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
16. lag om ändring i utsökningsbalken,
17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
res. 1--5, 7, 9, 11 (s) - delvis
res. 6, 8, 10, (nyd) - delvis
men. (v) - delvis
20. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:151 i denna
del till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10
000 000 kr.
Stockholm den 19 april 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Harry Staaf (kds),
Peter Kling (nyd), Sverre Palm (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl
Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Tredjemansrevision m.m. (mom. 2 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71
börjar med "Utskottet delar" och på s. 72 slutar med
"motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet är enigt med Socialdemokraterna om att utformningen
av reglerna för skatterevision bör bygga på vissa grundläggande
principer. En viktig sådan grundsats är att skattemyndigheternas
befogenheter klart skall framgå av lag. Dit hör också att
skattemyndigheternas uppgift är att åstadkomma en riktig och
likformig beskattning, att förverkliga innehållet i de av
riksdagens beslutade skattelagarna och att se till att alla
skattskyldiga är med i skattesystemet.
För att nå detta mål behöver skattemyndigheterna ha
ändamålsenliga beslutsbefogenheter. Samtidigt bör det vara så
att när en skattemyndighet vänder sig till en enskild för att få
underlag för en utredning bör denne få klart för sig vilka
rättigheter han eller hon har gentemot myndigheten. Vidare bör
varje skatteutredning genomföras så att den inte medför större
olägenhet för den som berörs än vad som är nödvändigt för att
uppnå ändamålet med utredningen.
Den enskildes skatteförhållanden bör behandlas som en
angelägenhet mellan honom eller henne och skattemyndigheten och
hans eller hennes privatliv bör omgärdas med ett särskilt skydd.
Uppgifter som är känsliga med tanke på den enskildes integritet
bör så långt som möjligt hållas utanför skatteutredningar.
Slutligen bör allt som har betydelse för en skatteutredning
dokumenteras genom protokoll eller på annat tillförlitligt sätt.
Dessa grundsatser är i och för sig inte kontroversiella utan
stämmer väl överens med de principer som varit vägledande för
regeringen vid utarbetandet av den föreliggande propositionen.
Felet med propositionen är enligt utskottets uppfattning att
regeringen inte tillräckligt har beaktat att det i
rättssäkerheten också ligger att den enskilde skall skyddas mot
direkta eller indirekta skador till följd av brottslighet eller
otillbörligt utnyttjande av enskild makt. I
beskattningssammanhang handlar det om att den enskilde
skattebetalaren skall garanteras att skattebördan fördelas
enligt gällande rätt och att alla rimliga åtgärder vidtas för
att säkerställa att övriga skattebetalare fullgör sina
skyldigheter. Den enskilde näringsidkaren skall garanteras
konkurrens på lika villkor.
I dessa tider är det ovedersägligen så att det är den
sistnämnda aspekten som bör ägnas störst uppmärksamhet med tanke
på den nuvarande omfattningen av den ekonomiska brottsligheten.
Hur allvarlig situationen är framgår bl.a. av Riksdagens
revisorers nyligen avlämnade rapport 1993/94:6 Den ekonomiska
brottsligheten och rättssamhället. Samtidigt vill utskottet
instämma i s-motionärernas konstaterande att det i dag inte
finns någon allvarlig kritik mot Skatteförvaltningens arbetssätt
eller befogenheter. Varken Rättssäkerhetskommittén eller
regeringen redovisar heller någon bild av erfarenheterna av
dagens rättsregler eller av de problem som de rättsvårdande
myndigheterna i dag ställs inför.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen
lägger ned så mycket energi och resurser på att ändra på
beskattningsförfarandet och samtidigt försummar att beslutsamt
och målmedvetet ta itu med den ekonomiska brottsligheten. De
positiva åtgärder som vidtagits under allra sista tiden torde
snarast ha berott på att oppositionen i riksdagen har drivit på
regeringen genom uttalanden och i strid mot regeringens förslag
ökat på resurserna till de brottsbekämpande myndigheterna.
Vad den föreliggande propositionen beträffar delar utskottet
Socialdemokraternas uppfattning att förslagen på sin höjd ger
marginella förbättringar när det gäller den enskildes skydd mot
ohemula åtgärder från myndigheternas sida medan däremot
möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av skattelagarna och
avslöja skattebrott blir avsevärt försämrade.
Utskottet vill särskilt peka på två viktiga instrument för
myndigheternas kontrollverksamhet som riskerar att förlora sin
effektivitet om regeringens förslag genomförs, nämligen
tredjemansrevisioner och överraskningsrevisioner. De senare
behandlas nedan i reservation 4 av Socialdemokraterna. Vad
gäller tredjemansrevisioner föreslår regeringen att reglerna
härom skall ersättas med en befogenhet för Skattemyndigheten att
förelägga den som är bokförings- eller räkenskapsskyldig eller
annan juridisk person än dödsbo att lämna kontrolluppgift om
rättshandling mellan den uppgiftsskyldige och annan person.
Enligt utskottets mening spelar emellertid tredjemanskontrollen
i sin nuvarande utformning en central roll för möjligheterna att
komma till rätta med skattefusk och annan ekonomisk
brottslighet. En allt större del av den ekonomiska
brottsligheten handlar om momsbedrägerier. Genom att
mervärdesskatten är en skatt i flera led måste
skattemyndigheterna snabbt kunna stämma av uppgifterna hos det
reviderade företaget mot uppgifter hos andra företag.
Näringsstrukturen karaktäriseras också i ökad utsträckning av
nätverk och andra former av varaktig samverkan mellan olika
företag, som därmed utvecklat en intressegemenskap. Även i dessa
fall är möjligheten till tredjemansrevision av central
betydelse. Till detta kommer att Sverige i olika konventioner
har förbundit sig att utbyta information om de skattskyldiga med
skattemyndigheterna i ett stort antal andra länder. Skulle
Sverige bli medlem i Europeiska unionen kommer Gemenskapens
handräckningsdirektiv från 1977 att gälla också i Sverige. Den
kontrollverksamhet som bedrivs för ett eller flera andra länders
räkning är nästan alltid tredjemanskontroll. De regler som
regeringen nu föreslår har såvitt kunnat utrönas inte stämts av
mot Sveriges åtaganden i internationella konventioner eller mot
EG:s handräckningsdirektiv. Utskottet bedömer att Sverige får
mycket svårt att leva upp till dessa åtaganden om regeringens
förslag skulle genomföras.
Vidare anser utskottet liksom Socialdemokraterna att det
behövs fortsatta överväganden bl.a. om utformningen av
skatteregler och kontrollförfaranden när det gäller enskilda
personer som bedriver en omfattande handel med värdepapper utan
att för den skull vara näringsidkare. Däremot biträder utskottet
regeringens förslag att häva förbudet mot revision av
myndigheter.
Mot bakgrund av det anförda avvisar utskottet regeringens
förslag när det gäller tredjemansrevision och revision av
fysiska personer. Propositionen avstyrks därför i denna del och
motionerna Sk38 och Sk39 tillstyrks i motsvarande del.
dels att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande tredjemansrevision m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna
del och 1993/94:Sk39 yrkande 3 och med anledning av motionerna
1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24
i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser tredjemansrevison
m.m.
att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 3,
2. Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper (mom.
3 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72
börjar med "Även i" och slutar med "i fråga" bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill erinra om att flera tungt vägande
remissinstanser riktat starka invändningar mot förslaget på
denna punkt. Riksskatteverket anser att ett borttagande av
möjligheten att kontrollera löpande år får orimliga konsekvenser
för skattemyndigheternas möjligheter att bedriva en effektiv
kontroll. Civilekonomernas Riksförbund påpekar att förslaget är
oförenligt med det sätt på vilket all revisionsverksamhet i dag
bedrivs. Huvuddelen av alla revisioner är integrerade, dvs.
omfattar såväl inkomst- och mervärdesskatt som källskatte- och
avgiftskontroll. De senare, liksom all periodkontroll, görs på
löpande år. Därtill kommer att man vid flera typer av
transaktioner i skatteundandragande syfte utnyttjat företag med
olika räkenskapsår och nybildade bolag vilket gör de föreslagna
tidsrestriktionerna olämpliga. Utskottet motsätter sig därför
att möjligheten att verkställa taxeringsrevision avseende det
löpande beskattningsåret tas bort och avstyrker således
propositionen i denna del samt tillstyrker motionerna Sk38 och
Sk39 i motsvarande del.
dels att momenten 3 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande revision av det löpande beskattningsårets
räkenskaper
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna
del och 1993/94:Sk39 yrkande 4 och med anledning av motionerna
1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24
i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser revision av det
löpande beskattningsårets räkenskaper
att riksdagen beslutar göra de ändringar i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 4,
3. Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4 och 19 i
motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom s-motionen Sk38 kan utskottet
inte godta regeringens förslag när det gäller utökade
möjligheter att undanta råd i skatterättsliga angelägenheter.
Utskottet anser att de allmänna och ganska teoretiska
anvisningar som regeringen lämnar i sin proposition kommer att
ge upphov till betydande gränsdragningsproblem. Om nuvarande
lagstiftning skall revideras bör detta ske på ett sådant sätt
att vad som skall skyddas är mer begränsat och tydligt
definierat. Utskottet tillstyrker således motion Sk38 i denna
del och avstyrker propositionen och övriga motioner i
motsvarande del såvitt de inte är tillgodosedda.
dels att moment 4 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
4. beträffande undantagande av handlingar vid revision
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del
och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna
del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition
1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk39 yrkande 5,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser undantagande av
handlingar vid revision
att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motion 1993/94:Sk38 i denna del,
4. Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Av skäl som framgår av reservation 1 anser utskottet att
regeringen tar alltför lätt på den skada som den ekonomiska
brottsligheten tillfogar samhället. Regeringen förefaller att
utgå från att alla skattskyldiga är beredda att samarbeta med
skattemyndigheterna, vilket uppenbarligen inte är fallet.
Tvärtom måste lagstiftaren utgå från att de som medvetet bryter
mot lagar och andra rättsregler också kommer att göra sitt
yttersta för att förhindra, obstruera och undandra sig
skattekontroll.
Utskottet är inte främmande för en översyn av
bevissäkringslagen. Det är viktigt att skattemyndigheternas
befogenheter är tydligt reglerade i lag, att skatterevisionen
genomförs på ett sådant sätt att olägenheterna för medborgarna
så långt möjligt begränsas, att beslut och andra åtgärder
dokumenteras noga och att medborgarna har möjlighet att få
granskat om skattemyndigheterna har agerat korrekt och med
lagstöd för sina åtgärder. Utskottets principiella uppfattning
är också att skatterevisioner och andra kontrollåtgärder om
möjligt skall genomföras i samverkan med den skattskyldige.
Utskottet anser dock att skattemyndigheterna bör ha möjlighet
att utan onödigt dröjsmål fullfölja en påbörjad skattekontroll,
även om den skattskyldige skulle vägra att medverka. Skyddet för
den personliga integriteten får inte ges en sådan utformning att
kampen mot den ekonomiska brottsligheten försvåras och i
praktiken kanske omöjliggörs.
Det är utskottets övertygelse att en korrekt genomförd
skatterevision också accepteras av allmänheten. Den som sköter
sina affärer och räkenskaper i full överensstämmelse med lagens
regler har allt intresse i världen av att Skatteförvaltningen
har reella möjligheter att skydda honom eller henne mot illojal
och osund konkurrens.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de ändringar i
bevissäkringslagen som riksdagen beslutade om hösten 1987 med
syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet (prop.
1987/88:65, SkU 1987/88:17). Dessa ändringar gällde i huvudsak
införande av en proportionalitetsregel innebärande att en
bevissäkringsåtgärd skall vägas mot intrång eller annat men som
åtgärden innebär för den skilde samt förstärkt skydd för intrång
i bostad och förstärkt skydd för känsliga uppgifter. Utskottet
vidhåller att lagens regler numera innefattar en rimlig
avvägning mellan myndigheternas kontrollbehov och den enskildes
berättigade rättssäkerhetskrav. Regeringen har enligt utskottets
uppfattning inte förmått att visa på några egentliga problem med
skattekontrollen som motiverar de mycket ingripande försämringar
som den föreslår. Utskottet avstyrker därför i enlighet med
motion Sk38 regeringens förslag till ny lag om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet samt till
följdändringar i annan lagstiftning. Därmed kommer den nuvarande
bevissäkringslagen att fortsätta att gälla som hittills.
dels att momenten 5 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
5. beträffande tvångsåtgärder m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del
och med anledning av motionerna 1993/94:Sk39 yrkande 7,
1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande
24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser tvångsåtgärder
m.m.
att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motion 1993/94:Sk38 i denna del,
5. Tullagen (mom. 6 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion Sk38 (s) kommer ett svenskt medlemskap
i Europeiska unionen att innebära att alla formaliteter och
kontroller vid gränsen till ett annat EU-land upphör.
Tullverkets kontrollverksamhet kommer i stället i väsentligt
högre utsträckning att behöva utföras genom revisioner och
efterkontroll.
Utskottet anser därför -- i likhet med Socialdemokraterna --
att frågan om vilka konsekvenser ändringar i tullagen kommer att
få för Tullverkets arbetsmöjligheter bör bli föremål för
noggranna överväganden. Härvid bör främst konsekvenserna för
kampen mot bl.a. narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet
analyseras och klarläggas. Det hör för övrigt till saken att
Tullverket har avstyrkt de ifrågavarande ändringarna.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet propositionen
i denna del och tillstyrker motion Sk38 i motsvarande del.
dels att momenten 6 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
6. beträffande tullagen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del
avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser tullagen
att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motion 1993/94:Sk38 i denna del,
6. Anstånd med att betala in skatt m.m. (mom. 7 och 19 i
motsvarande del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Regeringen har" och på s. 76 slutar med "motsvarande
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i Rättssäkerhetskommitténs förslag -- som
regeringen av någon anledning inte har tagit med i propositionen
-- att en skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala
in skatt när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut
eller när ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol,
såvida det inte är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet
eller målet inte kan bifallas. Utskottet kan således inte stödja
regeringens åtgärd att inte lägga fram något förslag nu utan
överlämna frågan till Skattebetalningsutredningen. Frågan är
ordentligt genomlyst och det finns ingen anledning att vänta med
reformen. Utskottet delar också kommitténs uppfattning att fri
fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om
anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa delar och föreslår
ett tillägg med denna innebörd till den föreslagna lagtexten.
dels att momenten 7 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
7. beträffande anstånd med att betala in skatt m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 7
och 8 och med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del
godkänner vad utskottet anfört ovan,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser anstånd med att
betala in skatt m.m.
att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag till
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
dels att 102 § skall upphöra att gälla,
dels att 49 § 1 mom. 2 skall erhålla följande lydelse:
49 § 1 mom.
2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett
taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvarskatteavgift
eller ränta eller ett sådant beslut överklagats, såvida det inte
är uppenbart att den skattskyldiges yrkande inte kan bifallas.
7. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8
och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att Skatteförvaltningens arbete skall
bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde normalt inte
behöver anlita särskilt biträde eller egen expertis. Det kan
emellertid förekomma att den skattskyldige behöver anlita eget
biträde eller ombud. I dessa fall bör enligt utskottets mening
ersättning under vissa förutsättningar kunna utgå. Följande
principer bör därvid enligt utskottets mening gälla.
I ärenden och mål om skatt bör enligt utskottets uppfattning
ersättning endast utgå för skäliga merkostnader. Ersättning bör
inte utgå till enskild person som av bekvämlighetsskäl låter ett
juridiskt biträde föra sin talan, utan det bör ha förelegat ett
objektivt behov av att ha ett eget biträde. Ersättning bör inte
heller utgå till en juridisk person som även normalt företräds
av ombud, såvida inte kostnaderna väsentligt överskrider vad som
är normalt. Vidare bör ersättning inte utgå för kostnader för
överklagande av t.ex. tulltaxeringsbeslut, tulltillägg,
förseningsavgift och viten när den skattskyldige bedriver
kommersiell importverksamhet.
Ersättning bör förutsätta att den skattskyldige helt eller
delvis fått bifall till sina yrkanden. Utskottet kan alltså inte
biträda regeringens förslag att ersättning i vissa fall skulle
kunna utgå trots att den skattskyldige förlorat målet. Den
föreslagna regeln skulle medföra en betydande risk för
skönsmässiga bedömningar, samtidigt som den skulle innebära en
alltför långtgående avvikelse från vad som gäller enligt
rättegångsbalken. Utskottet anser därför i likhet med
s-motionärerna att möjligheten till ersättning vid synnerliga
skäl ger en tillräcklig flexibilitet.
Utskottet biträder därför det förslag till en ändrad lydelse
av 3 § lagen om ersättning för kostnader i ärenden om mål och
skatt m.m. som föreslagits i motion Sk38.
dels att momenten 8 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:SK38 i denna del
avslår proposition 1993/94:151 i denna del och motion
1993/94:Sk40 yrkande 16,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt
att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motion 1993/94:Sk38 i denna del,
8. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8
och 19 i motsvarande del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag med det
tillägget att ersättning även skall kunna utgå om ärendet eller
målet i annat fall är svårbedömt, vilket föreslagits av
Rättssäkerhetskommittén. Utskottet tillstyrker således motion
Sk40 yrkande 16.
dels att momenten 8 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkande 16,
med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del och med
avslag på motion 1993/94:Sk38 i denna del beslutar i enlighet
med vad utskottet anfört ovan,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt
att riksdagen beslutar göra ett tillägg till 3 § i förslaget
till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. av följande lydelse:
"4. ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt."
9. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare vid behandlingen av förslag av den
innebörden att betalningssäkring skulle få tillgripas endast vid
betalningssabotage gett uttryck för uppfattningen att
betalningssäkringslagen redan fyller högt ställda krav på
rättssäkerhet och att en sådan ändring skulle på ett menligt
sätt öka den kreditrisk det allmänna löper i ärenden av detta
slag. Som framhålls i motion Sk38 föregriper regeringens förslag
i den föreliggande propositionen ett ställningstagande till en
samlad lösning på hithörande problem på basis av
Insolvensutredningens förslag. Därtill kommer att regeringen
inte har redovisat någon beräkning av hur stora kostnader för
staten ändringarna medför. Med hänsyn till det anförda
tillstyrker utskottet motion Sk38 i denna del. Övriga s-motioner
får därigenom anses tillgodosedda medan däremot motion Sk40
avstyrks.
dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
9. beträffande betalningssäkring
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del
och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna
del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition
1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk40 yrkandena 9 och
10,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser
betalningssäkring
att riksdagen beslutar göra de ändringar i proposition
1993/94:151 i denna del som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i
denna del,
10. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar nyd-motionärernas uppfattning att
betalningssäkring inte bör få ske beträffande skattefordringar
som inte är fastställda och att den som kan drabbas av
betalningssäkring alltid måste ges tillfälle att höras
personligen innan beslut fattas. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk40 i dessa delar.
dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
9. beträffande betalningssäkring
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 9
och 10, med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del och
med avslag på motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk353
yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del
beslutar utforma betalningssäkringsreglerna i enlighet med vad
utskottet anfört,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser
betalningssäkring
att riksdagen antar det vid proposition 1993/94:151 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter med de
ändringarna att 1 § andra stycket och 8 § erhåller följande
lydelse:
1 § andra stycket
Betalningssäkring får ske endast om en fordran är fastställd.
8 §
Vid handläggning av frågor om betalningssäkring i länsrätt och
kammarrätt skall muntlig förhandling hållas, om gäldenären begär
det. Gäldenären skall upplysas om rätten till muntlig
förhandling.
11. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10
och 19 i motsvarande del)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Den ifrågavarande" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att Insolvensutredningen (Ju 1988:02)
i sitt betänkande Lag om företagsrekonstruktion (SOU 1992:113)
har lagt fram förslag som bl.a. berör statens förmånsrätt för
skatter och avgifter. Dessa frågor bör enligt utskottets
uppfattning prövas i ett sammanhang, och utskottet är därför
inte berett att redan nu ta ställning till om statens
förmånsrätt skall avskaffas eller inskränkas. Till detta kommer
att lagändringen kan förväntas medföra ett inte oväsentligt
bortfall av skatteintäkter och att regeringen inte redovisat
någon uppskattning av kostnaderna för de föreslagna
lagändringarna.
Utskottet avstyrker därför regeringens förslag till ändringar
i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter samt till följdändringar i annan lagstiftning. Det
innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk38 och Sk39 i
motsvarande del.
dels att momenten 10 och 19 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha föjande lydelse:
10. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade
fordringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna
del och 1993/94:Sk39 yrkande 6 och med anledning av motionerna
1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24
i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser förmånsrätten för
betalningssäkrade fordringar
att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition
1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i
motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 6,
12. Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor (mom. 12)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet vill" och på s. 79 slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet håller med nyd-motionärerna om att rättssäkerheten
kan och bör stärkas genom att lagstiftningen ändras i en rad
hänseenden. Utskottet anser således, i likhet med motionärerna,
att bristerna i lagstiftningen bör avhjälpas i bl.a. följande
fall.
Skattemyndigheterna har i vissa fall upp till fem år på sig
att riva upp en deklaration. Ibland går de praktiska
konsekvenserna av en uppriven deklaration ännu längre tillbaka i
tiden. Det finns exempel på hur medborgare råkat ut för
eftertaxering hela nio år tillbaka. Tiden för att göra en
eftertaxering bör enligt utskottets mening begränsas till två
år. Eftertaxering bör vidare endast få vidtas vid uppenbara fall
av skatteundandraganden.
Utskottet menar vidare att ett förbud måste införas för
retroaktiv tillämpning av skattelag, där skattedomstolarna
tolkat en skattelag på annat sätt än som tidigare förutsatts
gälla. Den som i dag vidtar en helt laglig handling bör inte
behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar
handlingen som olaglig.
För att skapa trovärdighet för skattemyndigheternas vilja och
förmåga att tillämpa skattelagarna likformigt och rättvist är
det synnerligen viktigt att de direktiv som utgår till
skattemyndigheterna är klara och tydliga. Det skall inte råda
någon tvekan för Skattemyndigheten om hur direktiv och lagar
skall tillämpas. Människor i olika landsdelar skall inte kunna
bli skönsmässigt behandlade av Skattemyndigheten på grund av
tolkningssvårigheter. Självfallet måste det också finnas en
absolut rätt att få bindande förhandsbesked i alla skattefrågor
från skattemyndigheterna.
Andra regler som bör ändras är att möjligheten att påföra
skattetillägg måste begränsas till fall av uppenbara
skatteundandraganden. Sanktionsavgiften bör i sådana fall sänkas
till 20 %. Skattebrott skall absolut inte bedömas hårdare än
brott mot person. Däremot skall självklart ekonomisk
brottslighet bekämpas med alla medel.
En person som behandlas fel av myndigheterna måste få full
ekonomisk kompensation utan att ersättningen begränsas till
prejudicerande fall. Ersättning bör även ges för psykiskt
lidande, ideellt skadestånd och rena sak- och personskador.
Utskottet menar att skadeståndsskyldigheten måste vidgas till
andra områden än betalningssäkring och även omfatta ovannämnda
skador.
Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa
delar.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha föjande
lydelse:
12. beträffande vissa övriga rättssäkerhetsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena
1--6 och 11--15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ifrågavarande
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det var fel att avskaffa lagen mot
skatteflykt eftersom man härigenom fråntagit skattemyndigheterna
ett mycket användbart instrument för att bekämpa skatteflykt.
Man kan heller inte bortse från den viktiga preventiva funktion
som denna lag kan antas ha haft och som nu gått förlorad. Mot
bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening regeringen
lägga fram förslag om ett omedelbart återinförande av
skatteflyktslagen. Utskottet tillstyrker således härvidlag
motionerna Sk353 och Ju811 i denna del (båda s) samt motion
Ju612 (v).
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha föjande
lydelse:
13. beträffande frågan om ett återinförande av
skatteflyktslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk353 yrkande
5, 1993/94:Ju612 yrkande 6 och 1993/94:Ju811 yrkande 23 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Utskottet har" och slutar på s. 80 med "behandlade
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Slopandet av betalningslagen har lett till avsevärt minskade
kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska transaktioner
som sparande och investeringar med internationell anknytning.
Kontrollen bygger numera på ett i praktiken frivilligt
uppgiftslämnande från de skattskyldiga.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det
behövs en skärpning av de kontrollregler som har ersatt
betalningslagen. Regeringen bör tillhållas att så snart som
möjligt lägga fram ett förslag som på ett verkningsfullt sätt
bidrar till en effektiv kontroll av utlandsbetalningar och andra
internationella transaktioner som är av intresse för svenska
skattemyndigheter.
De senaste årens magra uppbördsresultat i vad avser
premieskatten för utländska försäkringar pekar också på att en
stor mängd utländska försäkringar tecknas utan att lagstadgad
premieskatt betalas. Det är därför enligt utskottets mening
viktigt med skärpta sanktions- och kontrollåtgärder bl.a. i just
detta sammanhang.
Det anförda bör ges regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker följaktligen motionerna Sk353 och Ju811 i denna del
samt motion Sk310.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha föjande
lydelse:
14. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk310,
1993/94:Sk353 yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 22 hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört,
15. Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och
återbetalning av ö-skatt (mom. 16)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionen"
bort ha följande lydelse:
Gränsen för uttagande av kvarstående skatt, liksom gränsen för
återbetalning av ö-skatt, på 25 kr har inte räknats upp sedan
den 1 januari 1975 -- alltså inte på mer än 19 år -- trots att
beloppet borde ha flerdubblats om det fått följa inflationen.
Denna låga gräns medför ett kostsamt förfarande med ut- resp.
inbetalning. Problemet har accentuerats i och med skattereformen
som inneburit att räntor och andra kapitalinkomster beskattas
från första kronan och att bl.a. många barn drabbas av kvarskatt
med småbelopp. I avvaktan på resultatet av
Skattebetalningsutredningens arbete bör gränsbeloppet
uppjusteras åtminstone till det av motionärerna föreslagna
beloppet 100 kr. Detta bör enligt utskottets mening ges
regeringen till känna av riksdagen. Motion Sk801 (c) tillstyrks.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha föjande
lydelse:
16. beträffande beloppsgräns för uppbörd av kvarstående
skatt och återbetalning av ö-skatt
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk801 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Respitränta (mom. 17)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk804" bort ha
följande lydelse:
Utskottet är av samma mening som motionärerna bakom
fyrpartimotionen Sk804 att debiterad skatt efter avgörande i
skattedomstol inte bör belastas med ränta mer än 12 månader från
det att deklarationen lämnades in. Mer än 12 månaders
räntebelastning på den av Skattemyndigheten hos länsrätten
yrkade höjningen av skatten bör således skattebetalaren inte
behöva räkna med, även om ärendet är komplicerat, rättsläget
oklart eller skattemyndigheten eller länsrätten av annan
anledning arbetar långsamt. Med en sådan tidsgräns skulle
skattebetalarens ekonomiska handlingsfrihet kringskäras mindre
än i dag och behovet att reservera likvida medel för en skatt
som kanske aldrig påförs minska. En sådan tidsgräns underlättar
också för den skattskyldige att använda medlen på annat sätt,
t.ex. för satsningar i produktiva investeringar av mer
långsiktig karaktär, avbetalning på lån etc.
En positiv effekt på kort sikt av en begränsning av
möjligheten att ta ut ränta är alltså att många skattskyldiga
skulle få en bättre överblick över sina eventuellt tillkommande
skatteskulder och på längre sikt att skattemyndigheterna skulle
stimuleras att snabbare avgöra rutinmål. Härigenom ökar
sannolikheten för att medel finns när det slutliga avgörandet
kommer, särskilt under tider när konkursfrekvensen är hög bland
företagen. Staten torde således inte förlora på en dylik
tidsgräns.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna
rättssäkerhetsfråga är så angelägen för många skattebetalare,
såväl företagare som löntagare, att regeringen skyndsamt bör
lägga fram förslag för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk804.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha föjande
lydelse:
17. beträffande respitränta
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk804 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)
Mot bakgrund av dels behovet av ett förstärkt skydd för den
enskilde mot kränkningar från myndigheternas sida -- ett behov
som bl.a. aktualiserats genom vissa massmedialt uppmärksammade
fall under senare år -- dels insikten om den ekonomiska
brottsligheten som ett stort och växande samhällsproblem anser
Vänsterpartiet att avvägningarna mellan det allmännas och den
enskildes intressen bör ske under samordnade former. Som
framhålls i motion Sk39 (v) måste behovet av att ytterligare
stärka den enskildes rätt på vissa särskilda områden avvägas mot
de förstärkta insatser som behöver göras i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten.
Enligt Vänsterpartiets mening utgör Rättssäkerhetskommitténs
betänkande SOU 1993:62 ett värdefullt bidrag till kartläggningen
av aktuella rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet inom
rättsordningen. Många av kommitténs förslag kan dock, menar
Västerpartiet, med fog ifrågasättas och kritiseras. För att
fatta beslut med anledning av utredningen fordras därför
ytterligare överväganden. Sådana beslut bör dessutom, enligt
Vänsterpartiets mening, som nyss anförts samordnas med de
överväganden som kommer att ske med anledning av den
åtgärdskatalog som Riksdagens revisorer avser att presentera i
en skrivelse till riksdagen på grundval av sin rapport 1993/94:6
Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället.
När det gäller den föreliggande propositionen anser
Vänsterpartiet att den uppvisar i stort sett samma brister som
det kommittéförslag som den bygger på. Bristerna -- som påtalats
av flera tunga remissinstanser -- består bl.a. i att de
föreslagna ändringarna från praktisk och administrativ synpunkt
är komplicerade, ofullgångna, ohanterliga och i
effektivitetshänseende oöverblickbara. De kommer dessutom att
medföra krav på mycket utbildning av berörd personal. Därtill
kommer att något omedelbart behov av förändringar på de områden
som omfattas av förslagen i propositionen inte har påvisats. Ett
genomförande av förslagen skulle tvärtom mycket allvarligt kunna
försvåra bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten.
Mot bakgrund av det anförda yrkar Vänsterpartiet i första hand
avslag på propositionen i dess helhet. Regeringen bör återkomma
med förslag som kan samordnas med Riksdagens revisorers förslag
om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och möjliggöra ett
beslut hösten 1994. Det nya förslaget bör bättre trygga allas
rätt till likformig och rättvis beskattning och inte eftersätta
det allmänna kontrollintresset. Det krävs vidare en bättre
avvägning mellan behovet av att ytterligare stärka den enskildes
rätt på vissa områden och kravet på förstärkta insatser mot
ekonomisk brottslighet. Avslagsyrkandet och yrkandet om ett nytt
förslag i motion Sk39 tillstyrks således.
Tredjemansrevision m.m. (mom. 2)
Som framgår av motion Sk39 är Vänsterpartiet av den
uppfattningen att den föreslagna möjligheten att förelägga
tredje man att lämna uppgift eller visa upp handling inte kommer
att fungera i många fall. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande
under mom. 1 biträder därför Vänsterpartiet reservation 1 av
Socialdemokraterna under mom. 2.
Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper
(mom. 3)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 ansluter
partiet sig till reservation 2 av Socialdemokraterna.
Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4)
Vänsterpartiet vill erinra om att många remissinstanser har
kritiserat förslaget om en kraftig utökning av möjligheterna att
undanta handlingar från revision därför att de har ansett
förslaget alltför långtgående. Här behöver förnyade överväganden
göras där samhällets intresse av effektiva insatser mot
ekonomisk brottslighet ges större tyngd. Vänsterpartiet anser
att förslaget till förändrad lydelse av 3 kap. 13 §
taxeringslagen bör avslås. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande
under mom. 1 tillstyrker därför partiet motion Sk39 yrkande 5.
Motionerna Sk353 och Ju811 i denna del får därigenom anses till
viss del tillgodosedda medan däremot motion Sk38 i denna del
avstyrks.
Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5)
Enligt Vänsterpartiets uppfattning är utformningen av
förslaget till lag om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet sådan att kontrollmöjligheterna genom
överraskningsrevisioner i praktiken tas bort. Inom vissa
verksamheter måste emellertid revisorn komma oanmäld för att
revisionen skall vara meningsfull. Med de av regeringen
föreslagna lagreglerna kommer således nödvändiga
utredningsmöjligheter att gå definitivt förlorade.
Vänsterpartiet vill dessutom påpeka att Sverige i samband med
antagandet av EES-avtalet accepterat principen om
"gryningsräder" för att kontrollera att avtalets
konkurrensvillkor följs. De principiella överväganden som lett
till att Sverige infört möjligheten till "gryningsräder" torde
även vara tillämpliga på frågan om överraskningsrevisioner.
Vad nu anförts bör riksdagen med avslag på proposition
1993/94:151 i denna del ge regeringen till känna. Vid avslag på
Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 tillstyrker Vänsterpartiet
motion Sk39 yrkande 7 samt yrkar avslag på propositionen i denna
del.
Tullagen (mom. 6)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder
partiet reservation 5 av Socialdemokraterna.
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder
partiet reservation 7 av Socialdemokraterna.
Betalningssäkring (mom. 9)
Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder
partiet reservation 9 av Socialdemokraterna.
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10)
Av Riksskatteverkets remissyttrande framgår att enbart i
samband med indrivning mot s.k. skalbolag har närmare 200
miljoner kronor säkerställts genom betalningssäkring. Om
förmånsrätten för skatter och avgifter slopas torde staten göra
betydande förluster och i flertalet fall gå miste om betalning.
Den föreslagna förändringen kan få till följd att oseriösa
företag återigen börjar betrakta skatter som extraordinära
utgifter. Det är uppenbart att staten kommer att gå förlustig
betydande skatteintäkter om riksdagen antar propositionen
samtidigt som den ekonomiska brottsligheten främjas.
Om Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 avslås ansluter därför
partiet sig till reservation 11 av Socialdemokraterna.
Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13)
Som framgår av motion Ju612 är det Vänsterpartiets uppfattning
att avskaffandet av skatteflyktslagen var en felaktig åtgärd vid
fel tidpunkt som bidragit till att försvåra kampen mot illojala
skatteflyktsåtgärder. Gjorda utvärderingar har visat att
tillämpningen av den tidigare lagstiftningen inte innebar några
problem i rättssäkerhetshänseende för den enskilde. Det finns
därför enligt Vänsterpartiets mening starka skäl att återinföra
lagen mot skatteflykt. Vänsterpartiet ansluter sig därmed till
reservation 13 av Socialdemokraterna.
Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)
Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 14 av
Socialdemokraterna i denna fråga.
Som framhålls i motion Sk323 visar tidigare kontrollaktioner
att företagens ränteinkomster underdeklarerats i betydande
omfattning. Därtill kommer att regeringens förslag till
förändringar i bl.a. skattemyndigheternas revisionsverksamhet,
som behandlas i detta betänkande, kommer att försvåra kontrollen
av företagens deklarationer. Det är därför angeläget att
kontrolluppgiftsskyldigheten avseende räntor utsträcks till att
omfatta även juridiska personer så att förutsättningarna för mer
korrekta taxeringar förbättras. Motion Sk323 bör därför enligt
Vänsterpartiets mening bifallas.
Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och
återbetalning av ö-skatt (mom. 16)
I denna fråga ansluter Vänsterpartiet sig till hemställan i
reservation 15 av Ny demokrati.
Yrkanden
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 1 och 15 hade bort hemställa samt -- vid avslag på
yrkandet under moment 1 -- under momenten 4, 5 och 19 i
motsvarande del hade bort hemställa:
1. beträffande fråga om avslag på propositionen
att riksdagen bifaller motion 1993/94:Sk39 yrkande 1,
4. beträffande undantagande av handlingar vid revision
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk39 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1993/94:SK353 yrkande 6 i denna
del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition
1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk38 i denna del,
5. beträffande tvångsåtgärder m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk 38 i denna
del och 1993/94:Sk39 yrkande 7 och med anledning av motionerna
1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24
i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1993/94:Sk39
anförts i denna del,
15. beträffande kontrolluppgifter avseende juridiska
personers ränteinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk323 hos
regeringen begär förslag till utökad kontrolluppgiftsskyldighet
i enlighet med vad ovan anförts,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen beslutar göra de ändringar i lagförslagen i
proposition 1993/94:151 som följer av bifall till
Vänsterpartiets yrkanden under momenten 2--6 och 8--10.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Lagförslagen 4
1. lag om särskilda tvångsåtgärder i
beskattningsförfarandet4
2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 11
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter 18
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 21
5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 24
6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 28
7. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt 29
8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000) 31
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter 34
10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare 42
11. lag om ändring i tullagen (1987:1065) 45
12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter 52
13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk
databehandling vid taxeringsrevision, m.m. 54
14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar 56
15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 59
16. lag om ändring i utsökningsbalken 60
17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 63
18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) 65
Motionerna 67
Motioner väckta med anledning av propositionen 67
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 69
Utskottet 70
Fråga om avslag på propositionen 70
Tredjemansrevision m.m. 71
Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper 72
Undantagande av handlingar vid revision 73
Tvångsåtgärder m.m. 73
Tullagen 75
Anstånd med att betala in skatt m.m. 75
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt 76
Betalningssäkring 77
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar 78
Övriga förslag i propositionen 78
Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor 78
Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen 79
Betalningslagen och utländska försäkringar 79
Kontrolluppgifter avseende juridiska personers
ränteinkomster 80
Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och
återbetalning av ö-skatt 80
Respitränta 80
Folkbokföring av familjehemsplacerade barn 81
Hemställan 82
Reservationer 85
1. Tredjemansrevision m.m. (mom. 2 och 19 i motsvarande
del) (s) 85
2. Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper
(mom. 3 och 19 i motsvarande del) (s) 87
3. Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4 och 19
i motsvarande del) (s) 88
4. Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5 och 19 i motsvarande del)
(s) 89
5. Tullagen (mom. 6 och 19 i motsvarande del) (s) 90
6. Anstånd med att betala in skatt m.m. (mom. 7 och 19 i
motsvarande del) (nyd) 91
7. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
(mom. 8 och 19 i motsvarande del) (s) 92
8. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
(mom. 8 och 19 i motsvarande del) (nyd) 93
9. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)
(s) 93
10. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)
(nyd) 94
11. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom.
10 och 19 i motsvarande del) (s) 95
12. Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor (mom. 12)
(nyd) 95
13. Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom.
13) (s) 97
14. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)
(s) 97
15. Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och
återbetalning av ö-skatt (mom. 16) (nyd) 98
16. Respitränta (mom. 17) (nyd) 98
Meningsyttring av suppleant (v) 99
Fråga om avslag på propositionen (mom. 1) 99
Tredjemansrevision m.m. (mom. 2) 100
Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper
(mom. 3) 100
Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4) 100
Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5) 101
Tullagen (mom. 6) 101
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
(mom. 8) 101
Betalningssäkring (mom. 9) 101
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10)
101
Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom.
13) 102
Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)
102
Kontrolluppgifter avseende juridiska personers
ränteinkomster (mom. 15) 102
Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och
återbetalning av ö-skatt (mom. 16) 102
Yrkanden 102