Utskottet behandlar i detta betänkande sex motioner om
åtgärder för att motverka bidragsfusk. Riksförsäkringsverket och
Försäkringskasseförbundet har yttrat sig över två av motionerna.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen
skyndsamt bör låta göra en kartläggning av i vilken omfattning
det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär.
Kartläggningen skall avse såväl svenska som utländska
medborgare. Först när kartläggningen är gjord kan man bedöma om
åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk.
Regeringen bör redovisa resultatet av kartläggningen för
riksdagen och, beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå
åtgärder för att komma till rätta med ett bidragsfusk.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att en invandrare eller
utlänning som utvisas på grund av brott inte skall ha rätt till
bidrag eller socialförsäkringsförmåner. Inte heller den som av
annan anledning inte är varaktigt bosatt i Sverige skall
frånkännas rätt till sådana förmåner.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1992/93
1992/93:Sf270 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till inrättande av ett allmänt
databaserat bidrags- och ersättningsregister i syfte att komma
åt fusket med bidrag och ersättningar från stat och kommun.
1992/93:Sf271 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna måste ändras så att
försäkringskassorna får större rättsliga möjligheter att utreda
bidragsfusk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att försäkringskassorna måste få
möjlighet att häva banksekretessen vid misstanke om bidragsfusk,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att kartlägga och i övrigt utreda
omfattningen av invandrares och andra utlänningars bidragsfusk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reglerna måste ändras så att
bidrag inte får utgå till invandrare eller utlänning som inte är
varaktigt bosatt i Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att försäkringskassornas
resursanvändning i fråga om utredningar om bidragsfusk måste
kartläggas och utredas.
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stävja bidragsbedrägerierna.
1992/93:Ju820 av Ian Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en
ickeparlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda
bidragsmyglet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utredningsarbetet bör präglas av
hög etik.
Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:150
(kompletteringspropositionen)
1992/93:Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en landsomfattande kampanj mot
bidragsfusk som syftar till att höja moralen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett allmänt register över
utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att
begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom få ned
de totala kostnaderna.
Motion väckt med anledning av skrivelse 1992/93:157 Invandrar-
och flyktingpolitiken
1992/93:Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att motverka bidragsfusket,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pension och andra
socialförsäkringsförmåner vid utlandsboende,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pension och andra
socialförsäkringsförmåner efter utvisning.
Utskottet
I två motioner väckta under föregående riksmöte, Sf270 och
Sf271 av Bert Karlsson (nyd), tas upp frågor om åtgärder för att
motverka eller komma till rätta med bidragsfusk. Motionerna har
remissbehandlats.
I angivna motioner anförs att bidrag och annat ekonomiskt stöd
utges i stor omfattning till enskilda personer. Bidrags- och
ersättningsfrågorna handläggs vid olika myndigheter och systemet
inbjuder till fusk. I motion Sf271 anför motionären mot bakgrund
av bl.a. tidningsuppgifter att det är uppenbart att åtgärder
måste vidtas mot invandrares och utlänningars bidragsfusk. Han
anser att reglerna måste ändras så att försäkringskassorna får
större rättsliga möjligheter att utreda bidragsfusk (yrkande 1)
och att försäkringskassorna måste få möjlighet att häva
banksekretessen vid misstanke om bidragsfusk (yrkande 2).
Motionären begär i yrkande 3 att en utredning tillsätts med
uppgift att kartlägga och i övrigt utreda omfattningen av
invandrares och andra utlänningars bidragsfusk. Han anser vidare
att reglerna måste ändras så att bidrag inte får utgå till
invandrare eller utlänning som inte är varaktigt bosatt i
Sverige (yrkande 4). Försäkringskassornas resursanvändning i
fråga om utredningar om bidragsfusk måste kartläggas och utredas
(yrkande 5). I motion Sf270 anför motionären att ett sätt att
snabbt komma till rätta med fusket med bidrag och ersättningar
från stat och kommun är att inrätta ett allmänt databaserat
bidrags- och ersättningsregister. Registret bör skötas av en
självständig registermyndighet. Vid misstanke om fusk skall
registermyndigheten överlämna frågan för vidare handläggning
till behörig myndighet. Motionären anser att regeringen bör
lägga fram förslag om inrättande av ett sådant register.
Under föregående riksmöte har väckts ytterligare ett antal
motioner som rör bidragsfusk.
I motion Ju820 tar Ian Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)
upp fall såväl med illegalt utnyttjande som med legalt men icke
avsett utnyttjande av olika system. Motionärerna anför att
nivåerna i vissa bidrags- eller försäkringssystem är så höga att
de uppmuntrar till fusk i stället för arbete. Samtidigt är
kontrollen obefintlig och attityden att man kan lura staten i
princip accepterad hos en relativt stor grupp medborgare.
Motionärerna begär i yrkande 1 att en ickeparlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att utreda bidragsmyglet och i
yrkande 2 att utredningsarbetet bör präglas av hög etik.
Även i motion Fi211 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl.
(nyd) anförs att man snarast måste utreda hur bidragsfusk kan
stävjas. Tillkännagivande om åtgärder för att motverka
bidragsfusk föreslås i motion Sf22 (yrkande 8) av Ian
Wachtmeister och Lars Moquist (nyd).
Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anför i motion Fi93 (yrkande 6)
att en landsomfattande kampanj mot bidragsfusk bör genomföras i
syfte att höja moralen. Motionärerna begär ett tillkännagivande
härom. I yrkande 7 i samma motion begär motionärerna ett
tillkännagivande om behovet av ett allmänt register över
utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att
begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom få ned
de totala kostnaderna.
Rätten till socialförsäkringsförmåner utomlands tas upp i
motion Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd). I
yrkande 9 begär motionärerna ett tillkännagivande om att
folkpension och andra socialförsäkringsförmåner inte skall
betalas ut till den som fått uppehållstillstånd eller svenskt
medborgarskap och sedermera avflyttar från Sverige. I yrkande 10
begärs särskilt att detta skall gälla för en person som gjort
sig skyldig till grov kriminalitet och som efter avtjänat straff
blivit utvisad från Sverige.
Över motionerna Sf270 och Sf271 har utskottet inhämtat
yttrande av Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.
Riksförsäkringsverket anför att utgångspunkten bör vara
att förmånsregler och förmånshantering bör utformas så att
bidragsfusk förhindras så långt detta är möjligt. Utbetalning av
en förmån och kontroll av att den har betalats ut rättmätigt bör
göras av en och samma myndighet, dvs. försäkringskassorna.
Riksförsäkringsverket har beträffande yrkande 1 i motion Sf271
hänvisat till att den enskilde är skyldig att anmäla flyttning
till skattemyndighet, försäkringskassa eller ett postkontor.
Dessutom finns rapporteringsskyldighet mellan dessa
inrättningar. Vidare finns regler om återbetalningsskyldighet
för den som genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt
förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt
belopp och som skäligen bort inse detta. Om det uppkommer
misstanke om att den försäkrade medvetet förorsakat den
felaktiga utbetalningen finns också möjligheter för
försäkringskassan att göra polisanmälan. Enligt verkets
uppfattning är några regelförändringar i detta avseende inte
erforderliga. Vad gäller banksekretessen (yrkande 2 i samma
motion) uppger Riksförsäkringsverket att banker redan i dag i
vissa fall är skyldiga att på begäran från försäkringskassan
lämna uppgifter om enskild som har betydelse för inkomstprövade
förmåner. Att införa en generell möjlighet för försäkringskassan
att få uppgifter från banker i syfte att uppdaga fusk är enligt
verkets mening orimligt. Beträffande yrkande 3 anges att
Riksförsäkringsverket inte har fått någon indikation på att
invandrare och övriga utlänningar skulle fuska mer med bidragen
än andra samhällsgrupper men det finns inte heller något belägg
för att påstå motsatsen. Verket vill därför inte motsätta sig en
utredning beträffande bidragsfusk som dock bör omfatta såväl
svenska som utländska medborgare. Beträffande yrkande 4 anger
verket att kravet på bosättning och folkbokföring i Sverige är
av avgörande betydelse för rätten till de bidrag som behandlas i
motionen. Det gäller för såväl svenska som utländska medborgare.
Verket finner därför inte något behov av regeländringar i
detta avseende. När EES-avtalet träder i kraft kommer kraven på
bosättning och folkbokföring att ändras beträffande personer som
omfattas av avtalet. Med hänvisning till vad verket anfört
beträffande yrkande 3 vill verket inte motsätta sig en
kartläggning av försäkringskassans resursutnyttjande (yrkande
5). Vad gäller inrättande av ett nytt dataregister anför
Riksförsäkringsverket att en avvägning måste ske mellan
allmänintresset och den enskildes rätt till personlig
integritet. Ett alternativ är ett överskådligare regelsystem.
Verket erinrar om att man i princip inte får använda
datauppgifter för annat ändamål än det för vilket de samlats in.
Det finns också en allmän oro för integritetskränkande
samkörning. Verket tillägger att man inom EG-rätten har en
restriktiv inställning när det gäller dataregistrering av
uppgifter. Enligt verkets mening bör ett särskilt register
därför inte inrättas, och verket avstyrker bifall till motion
Sf270.
Försäkringskasseförbundet anför att försäkringskassornas
erfarenhet är att bidragsfusk förekommer i mycket ringa
omfattning. Det är angeläget att allmänhetens förtroende för
bidragssystemen upprätthålls. Det kan därför finnas skäl för att
vidta en utredning för att verifiera eller vederlägga denna
uppfattning, förutsatt att utredningen omfattar såväl invandrare
som svenskar. Förbundet avstyrker motion Sf271 i övrigt.
Beträffande frågan om ett dataregister anför förbundet att ett
register med föreslagen utformning skulle vara synnerligen
integritetskänsligt och tillika utrednings- och
kontrollkrävande. Förbundet erinrar om att uppgifter i dag
utbyts mellan försäkringskassa och socialtjänst. Det är inte
befogat att införa ett register och en särskild
registermyndighet av det slag motionären förordar, och förbundet
avstyrker även motion Sf270.
Utskottet vill till en början påpeka att vissa av de exempel
på förfaranden som nämns i några av motionerna inte avser
olagliga förfaranden. I motion Ju820 sägs också uttryckligen att
motionärerna inte bara syftar på förfaranden som är illegala
utan även på förfaranden där man lurar systemet på sätt som i
och för sig är legala men på ett sätt som systemet inte var
avsett för. Utskottet anser att man med "fusk" eller "mygel"
endast bör syfta på situationer där någon genom att lämna
felaktiga uppgifter eller genom att underlåta att anmäla ändrade
förhållanden eller liknande uppbär en förmån i strid mot
gällande regler eller åläggs betalningsskyldighet med lägre
belopp än vad den enligt gällande bestämmelser annars skulle ha
bestämts till.
Enligt utskottets mening är det viktigt att åtgärder omgående
vidtas mot den som medvetet missbrukar ett bidrags-, avgifts-
eller socialförsäkringssystem. Detta är nödvändigt inte minst
för att allmänheten skall ha ett fortsatt förtroende för de
gemensamma bidrags- och försäkringssystemen. Om möjligt bör
systemen i sig vara konstruerade så att missbruk motverkas.
Utskottet noterar att enligt vad Försäkringskasseförbundet
uppger det inte finns anledning anta att bidragsfusk förekommer
i mer än ringa omfattning. Riksförsäkringsverket har inte heller
fått någon indikation på att invandrare och övriga utlänningar
skulle fuska med bidragen mer än andra samhällsgrupper. Båda
remissinstanserna uppger dock att motsatsen inte kan verifieras.
Utskottet anser att det vore värdefullt om regeringen skyndsamt
lät göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer
fusk med förmåner och bidrag av social karaktär. Kartläggningen
skall avse såväl svenska som utländska medborgare. Först när
kartläggningen är gjord kan man bedöma om åtgärder behövs för
att komma till rätta med ett bidragsfusk. Regeringen bör
redovisa resultatet av kartläggningen för riksdagen och,
beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att
komma till rätta med ett bidragsfusk. Vad sålunda anförts bör
riksdagen med anledning av motionerna Sf271 yrkande 3, Fi211
yrkande 12 och Ju820 som sin mening ge regeringen till känna.
Härigenom får motionerna Sf270, Sf271 yrkandena 1, 2 och 5, Fi93
yrkandena 6 och 7 samt Sf22 yrkande 8 anses tillgodosedda.
Vad gäller motionsyrkanden om rätt till
socialförsäkringsförmåner vid bosättning utomlands vill
utskottet erinra om att utskottet under föregående riksmöte har
behandlat en motion om att en utlänning som utvisas på grund av
att han dömts för brott inte skall få behålla någon
socialförsäkringsförmån, t.ex. ATP. Utskottet anförde i sitt
betänkande 1992/93:SfU14 att rätt till tilläggspension grundas
på inkomst av förvärvsarbete. ATP-pensionerna finansieras genom
avgifter som betalas av arbetsgivare och av försäkrade med
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Enligt
utskottets mening skulle en indragning av den intjänade
ATP-pensionen närmast innebära en konfiskation. Utskottet
erinrade också om att folkpensionsförmån i princip inte utges
till utländska medborgare när dessa är bosatta utanför Sverige.
För den händelse att en socialförsäkringskonvention som Sverige
ingått med annat land garanterar en exporträtt av svenska
folkpensionsförmåner, skulle en indragning av förmånen innebära
ett brott mot konventionen. Mot denna bakgrund avstyrkte
utskottet bifall till då behandlad motion.
Utskottet vidhåller denna inställning. Motionerna Sf271
yrkande 4 och Sf22 yrkandena 9 och 10 bör därför avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning om bidragsfusk
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sf22 yrkande
8, 1992/93:Sf270, 1992/93:Sf271 yrkandena 1--3 och 5,
1992/93:Ju820, 1992/93:Fi93 yrkandena 6 och 7, 1992/93:Fi211
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. beträffande rätt till socialförsäkringsförmåner vid
bosättning utomlands
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf22 yrkandena 9 och
10 och 1992/93:Sf271 yrkande 4.
Stockholm den 26 oktober 1993
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gullan Lindblad
I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta
Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik
(s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta
Israelsson (s), Arne Jansson (nyd), Liselotte Wågö (m), Widar
Andersson (s), Ingela Mårtensson (fp), Ulf Kristersson (m) och
Märtha Gårdestig (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.