I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:182 som
innehåller förslag till en ny lotterilag, som skall träda i
kraft den 1 januari 1995. Enligt förslaget föreslås
folkrörelserna få ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom att en
ny automatspelsform -- spel på värdeautomater på land -- tillåts
och genom att vinstmöjligheter i andra lotterier och spel
förbättras. Detta innebär bl.a. att vinsttaket för
penningvinster i lokala och regionala egentliga lotterier höjs
från 500 kr till ett basbelopp (år 1994 35 200 kr).
Penningvinster med samma vinsttak tillåts förekomma i
rikslotterier. I s.k. registreringslotterier höjs det tillåtna
insatsbeloppet till 20 basbelopp och penningvinster föreslås få
uppgå till högst ett basbelopp. När det gäller de icke
tillståndspliktiga lotterierna föreslås att högsta tillåtna
vinst i folkrörelsernas lotterier höjs till 1/6 basbelopp (år
1994 5 867 kr). I betänkandet behandlas ett antal motioner med
anknytning till propositionen.
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt regeringens förslag.
Främst med anledning av motioner föreslår dock utskottet vissa
ändringar i lagförslaget. De ändringar som är av saklig natur
framgår av följande redovisning.
Utskottet anser att tillstånd att anordna egentliga lotterier
och bingospel även i fortsättningen skall kunna lämnas till
seriösa serviceföretag som anordnar lotterier till förmån för en
eller flera ideella föreningar.
Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om att
lottförsäljningsautomater inte får vara utrustade med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne. Utskottet föreslår
att tillstånd som gäller sådana lottförsäljningsautomater skall
kunna förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999, vilket
innebär att avvecklingstiden blir fem år i stället för av
regeringen föreslagna tre år.
Utskottet anser att endast ett tillstånd att anordna spel
på värdeautomater på land skall få ges. Tillståndet skall ges
till ett folkrörelseägt spelföretag med statligt inflytande. Om
särskilda skäl föreligger får tillstånd i stället lämnas till
ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag
ägt av staten. Utskottet understryker vikten av att överskottet
av spelet främst kommer det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet till godo. Utskottet föreslår att vinsttaket
vid spel på värdeautomater bör bestämmas till tvåhundra gånger
insatsen i stället för hundra gånger insatsen som föreslås i
propositionen.
Utskottet föreslår också vissa andra lagändringar (se främst
18, 19, 22 och 45 §§).
Ett antal motionsyrkanden avstyrks. Detta gäller bl.a.
yrkanden om höjning av vinsttaket vid penningvinster i egentliga
lotterier, om antalet värdeautomater per spelplats och om en
utredning om ytterligare miljöer där värdeautomater skulle kunna
tillåtas samt om tillåtande av skicklighetsautomater på land.
Till betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt
yttrande.
Propositionen
I proposition 1993/94:182 Ny lotterilag föreslår regeringen
(Civildepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar i propositionen framlagt förslag till
lotterilag.
Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1994
1993/94:Kr408 av Göran Magnusson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om koncession för Folkrörelsernas samarbetsorgan för
lotterifrågor AB att bedriva automatspel.
1993/94:Kr416 av Elver Jonsson och Rune Thorén (fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett förslag lämnas till riksdagen där
Lotteriutredningens förslag beaktas.
Motioner väckta med anledning av propositionen
1993/94:Kr4 av Marianne Jönsson och Lennart Brunander (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att lotterilagen utformas så att
lottautomater utrustade med slumpvalsgenerator och elektroniskt
minne även fortsättningsvis är tillåtna.
1993/94:Kr5 av Kent Olsson och Jan Backman (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillstånd för s.k. skicklighetsspel.
1993/94:Kr6 av Jan Backman och Kent Olsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lotterilagen
skall ha följande lydelse: Med lotteriförsäljningsautomat avses
en automat som efter betalning förser deltagaren med en
lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högsta värdet av vinsten vid spel på
värdeautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överskottet från nya automatspel
oavkortat skall gå till det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att koncessionen för de nya automatspelen
skall ges till ett folkrörelsedominerat spelbolag.
1993/94:Kr7 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 6 § andra stycket lotterilagen
skall ha följande lydelse: Med lotteriförsäljningsautomat avses
en automat som efter betalning förser deltagaren med en
lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högsta värdet av vinsten vid spel på
värdeautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överskottet från nya automatspel
oavkortat skall gå till det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet.
1993/94:Kr8 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar att till 15 § lotterilagen lägga följande stycke:
Tillstånd får lämnas till serviceföretag att bedriva
verksamheten till förmån för sammanslutning enligt ovan.
1993/94:Kr9 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkrörelsernas och föreningslivets
möjligheter till ökade intäkter av lotteri och spel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regler för värdeautomater och
skicklighetsautomater,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillståndshavare i fråga om spelautomater.
1993/94:Kr10 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 22 § punkt 3 får följande lydelse: vinstplanen
anslås i spellokalen, och.
1993/94:Kr11 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen dels avslår regeringens förslag till
lotterilag såvitt avser anordnande av spel på värdeautomater i
andra fall än som avses i 26 §, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk
utredning av frågan om vilka som skall kunna få tillstånd till
anordnande av spel på värdeautomater,
2. att riksdagen beträffande punkt 3 i övergångsbestämmelserna
till lotterilagen beslutar att tillstånd som gäller
lottförsäljningsautomater vilka inte är tillåtna enligt den nya
lagen får förlängas längst t.o.m. den 31 december 1999.
1993/94:Kr12 av Elver Jonsson och Anders Svärd (fp, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att folkrörelserna ges tillräckligt
utrymme när det gäller möjligheten att bedriva spel- och
lotteriverksamhet.
1993/94:Kr13 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
beträffande förslaget till lotterilag beslutar att 6 § andra
stycket skall ha följande lydelse: Med lottförsäljningsautomat
avses en automat som efter betalning förser deltagaren med en
lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott.
Ärendets beredning m.m.
Utskottet har i ärendet uppvaktats av dels Folkrörelsernas
samarbetsorganisation i lotterifrågor (FSL), vari bl.a.
Riksidrottsförbundet ingår, dels Sveriges Hotell- och
Restaurangföretagare (SHR) och dess Spelföretagsråd. Vid
uppvaktningen informerade företrädare för FSL och SHR om sin syn
på regeringens förslag till ny lotterilag. FSL redovisade även
sin syn på det förslag om försäljning av AB Tipstjänst som
regeringen lagt fram i proposition 1993/94:243 (se följande
avsnitt).
Utskottet
Det huvudsakliga innehållet i propositionerna 1993/94:182 Ny
lotterilag och 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till
svenskt föreningsliv m.m
Regeringen lägger i proposition 1993/94:182 fram förslag till
en ny lotterilag som är avsedd att vid kommande årsskifte
ersätta 1982 års lotterilag.
Folkrörelserna föreslås få ökade intäktsmöjligheter, bl.a.
genom att en ny automatspelsform, spel på värdeautomater,
tillåts och genom förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier
och spel. En förstärkt tillsyn och kontroll av spelmarknaden
föreslås. I följande avsnitt i betänkandet redovisar utskottet
det väsentliga innehållet i de olika delförslagen.
I en annan proposition, 1993/94:243 Försäljning av AB
Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m., föreslås att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att överlåta AB Tipstjänst
till folkrörelser. Det föreslås också bl.a. att bingoskatten
skall avskaffas samt att reglerna om beskattning av roulett- och
kortspel skall förenklas. Regeringen redovisar i propositionen
sin uppfattning att kasinospel av internationellt slag för
närvarande inte bör tillåtas i Sverige.
Sedan proposition 1993/94:243 hänvisats till finansutskottet
för beredning, har nämnda utskott inhämtat yttrande från
skatteutskottet och kulturutskottet. I sitt i dagarna avgivna
betänkande 1993/94:FiU24 har finansutskottet tillstyrkt de
förslag regeringen lagt fram i propositionen. Finansutskottet
har vidare då det gäller tillåtande av kasinospel av
internationellt slag gjort samma bedömning som regeringen, till
vars uppfattning också kulturutskottet anslutit sig.
Kulturutskottets allmänna bedömning av förslaget till ny
lotterilag, m.m.
Hösten 1990 uttalade sig riksdagen efter förslag av
kulturutskottet för att en översyn av lotterilagen skulle göras
av en parlamentarisk utredning (bet. 1990/91:KrU8). I fem
punkter angavs vilket uppdrag den förordade lotteriutredningen
borde ha. Utskottet anförde att den gällande lotterilagen inte
ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter att utveckla och
förnya den spel- och lotteriverksamhet som bedrivs av dem och
att ta till vara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas
av de statliga spelbolagen.
Våren 1991 tillsatte regeringen en utredning (dir. 1991:22),
som antog arbetsnamnet Lotteriutredningen (C 1991:01).
Utredningsdirektiven tillgodosåg de önskemål om utredningens
inriktning som riksdagen uttalat. I december 1992 avlämnade
Lotteriutredningen sitt slutbetänkande (SOU 1992:130) Vinna
eller försvinna -- folkrörelsernas lotterier och spel i
framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Förslaget i
proposition 1993/94:182, som utskottet behandlar i det följande,
grundar sig på utredningsförslaget.
Regeringen anser i propositionen att spel- och
lotteriverksamheten även i fortsättningen i allt väsentligt bör
vara förbehållen staten och folkrörelserna, men att
folkrörelsernas roll på spelmarknaden bör stärkas. Det är enligt
regeringen angeläget att -- i det statsfinansiella mycket
ansträngda läget som nu råder -- alla möjligheter till annan
finansiering än genom statliga bidrag undersöks och prövas och
att så goda ekonomiska villkor som möjligt skapas för
folkrörelserna.
Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen i vissa
avseenden är avsevärt mindre långtgående än vad
Lotteriutredningen föreslagit. Utskottet anser dock att de
förslag som läggs fram i propositionen bör vara ägnade att i
icke obetydlig utsträckning förbättra möjligheterna för de
folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom
lotterier och spel. Som utskottet framhöll hösten 1990 i det
ovan angivna betänkandet är det angeläget att folkrörelserna
även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt stöd.
En under den allmänna motionstiden i år väckt motion, Kr416
(fp, c), vari begärs ett uttalande om innehållet i den då
väntade propositionen är inte längre aktuell. Den
påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.
Egentliga lotterier
Med egentliga lotterier avses enligt lagförslaget en
verksamhet där en eller flera deltagare kan få en vinst till ett
högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få
genom lottning, gissning, vadhållning -- med undantag av
vadhållning i samband med häst- eller idrottstävling -- eller
liknande förfaranden samt genom marknads- och tivolinöjen.
I propositionen föreslås i fråga om tillståndspliktiga
egentliga lotterier i huvudsak följande. Tillstånd att anordna
nämnda lotterier skall få ges till en svensk juridisk person som
är en ideell förening och som enligt sina stadgar har till
huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom
landet. Om särskilda skäl föreligger skall tillstånd få ges till
en annan juridisk person än en ideell förening eller en juridisk
person som har till huvudsakligt syfte att främja ett
allmännyttigt ändamål utom landet. Det tillåtna vinstbeloppet
för penningvinster höjs i lokala och regionala lotterier. Sådana
vinster blir tillåtna även i rikslotterier. I samtliga fall får
vinsterna uppgå till högst ett basbelopp (år 1994 35 200 kr).
Till förtydligande av vad som anförs i propositionen om
värdepappersvinster -- att tillåtande av sådana vinster utgör en
nyhet (prop. s. 61) -- vill utskottet framhålla att
Lotterinämnden redan i dag kan tillåta värdepappersvinster i
rikslotterier. Regeringens förslag innebär att
värdepappersvinster tillåts även i lokala och regionala
lotterier. Liksom i rikslotterier får de utgöra högst 25 % av
det totala vinstvärdet. I s.k. registreringslotterier, dvs.
lotterier som får anordnas under en treårsperiod, höjs det
sammanlagda insatsbeloppet under en sådan period till 20
basbelopp (år 1994 704 000 kr). Förutom att
värdepappersvinster utan vinsttak tillåts i sistnämnda lotterier
höjs även vinstbeloppet för penningvinster till högst ett
basbelopp. I lotterier som inte behöver tillstånd, s.k.
frisektorslotterier, föreslås vinsten vara högst 1/6
basbelopp (år 1994 5 867 kr) eller i vissa fall 1/60 basbelopp
(år 1994 586 kr). Insatsen föreslås vara högst 1/6 000
basbelopp (år 1994 5 kr 86 öre). Det skall var möjligt att i
vissa frisektorslotterier ha försäljning med lottlistor upp till
fyra veckor innan den tillställning eller sammankomst, i samband
med vilken lotteriet anordnas, äger rum. Regeringen anför som
skäl för detta att vissa föreningar, bl.a. kyrkliga
syföreningar, använder sig av ett sådant försäljningssätt utan
att det påverkar lotterimarknaden negativt, varför det saknas
anledning att förbjuda förfarandet.
Utskottet övergår till att behandla motionsyrkanden rörande
frågan om tillståndshavare vid egentliga lotterier. Därefter
behandlas frågan om vinsttaket vid penningvinster,
tillståndshavare vid s.k. frisektorslotterier, tillåtande av
lottförsäljningsautomater utrustade med slumpvalsgenerator eller
elektroniskt minne och slutligen frågan om egentliga lotterier
och bingospel i radio och TV.
Utskottet har inledningsvis redovisat vad i propositionen
föreslås i fråga om tillståndshavare vid egentliga lotterier
(15 §). Genom en hänvisning i 22 § föreslås att tillstånd att
anordna bingospel skall få ges till en sådan sammanslutning
som avses i 15 §.
Motionären bakom Kr8 (v) föreslår att tillstånd även skall
kunna ges till serviceföretag att bedriva verksamhet till förmån
för sådan sammanslutning som regeringen föreslagit. Motionären
anför att det för närvarande är möjligt för serviceföretag att
erhålla sådant tillstånd och att denna ordning innebär att
mervärdesskatt inte utgår för de tjänster föreningarna köper av
serviceföretagen, som operativt bedriver bingoverksamheten. I
proposition 1993/94:243 om försäljning av AB Tipstjänst till
svenskt föreningsliv m.m. föreslås att bingoskatten avskaffas
med motiveringen att folkrörelsernas lotterier och spel bör
beskattas likformigt samt att bingoskatten är av liten
statsfinansiell betydelse. I realiteten betyder regeringens två
förslag att den vinst folkrörelserna gör genom att bingoskatten
tas bort tas tillbaka med råge genom att föreningarna tvingas
betala mervärdesskatt för serviceföretagens tjänster. Detta kan,
enligt motionärens uppfattning, inte ha varit avsikten.
Kulturutskottet vill erinra om att regeringen i proposition
1993/94:243 om försäljning av AB Tipstjänst till svenskt
föreningsliv m.m. anser att övervägande skäl talar mot att ta
bort mervärdesskatten på konsulttjänster till allmännyttiga
ideella organisationer avseende lotterier. Intentionerna bakom
1991 års skattereform var att åstadkomma en generell beskattning
av såväl varor som tjänster och att medge undantag för
lotteriområdet är enligt regeringen att ge fel signal.
Regeringen anför slutligen att en momsbefrielse för den här
typen av konsulttjänster skulle strida mot Europeiska unionens
sjätte mervärdesskattedirektiv.
Skatteutskottet har i yttrande till finansutskottet över
nämnda proposition (yttr. 1993/94:SkU8y) anfört att en
skattehöjning i form av en ny mervärdesbeskattning för de
föreningar som anordnar bingo och lotterier är helt oacceptabel
och måste avvisas. Skatteutskottet anser emellertid -- med
hänvisning till vad regeringen anfört i frågan -- att det inte
nu är möjligt att införa ett särskilt undantag i
mervärdesskattelagen för dessa tjänster och att problemet därför
måste lösas genom att den nya lotterilagen kompletteras med
regler som innebär en kodifiering av den praxis som utvecklat
sig.
Kulturutskottet delar skatteutskottets uppfattning att den av
motionären aktualiserade frågan inte bör lösas genom ändringar i
mervärdesskattelagen.
Kulturutskottet konstaterar att det enligt 15 § andra stycket
propositionens lagförslag är möjligt att ge lotteritillstånd
till andra juridiska personer än ideella föreningar, om det
finns särskilda skäl för det. Detta överensstämmer med den
ordning som gäller i dag. Ett särskilt skäl att lämna tillstånd
till någon annan juridisk person än en ideell förening kan t.ex.
vara att lotteriet anordnas till förmån för ett allmännyttigt
ändamål. Som exempel på fall där särskilda skäl har ansetts
föreligga kan nämnas Litteraturfrämjandet och Konstfrämjandet. I
praxis har också tillstånd med stöd av undantagsregeln lämnats
till seriösa serviceföretag som anordnat lotterier till förmån
för en eller flera ideella föreningar, t.ex. Folkrörelsernas
lotteribyrå. Utskottet ansluter sig till förslaget att behålla
den ordning som gäller i dag i fråga om vem som kan få tillstånd
att anordna egentliga lotterier och bingospel. Utskottet vill
för sin del framhålla att kravet på särskilda skäl innebär att
undantagsreglen liksom hittills skall tillämpas restriktivt. Den
behandlade motionen får anses tillgodosedd genom vad utskottet
anfört (Kr8).
Vad gäller vinsttaket vid penningvinster i egentliga
lotterier har regeringen, som inledningsvis angetts,
föreslagit att penningvinster om högst ett basbelopp skall
tillåtas i både lokala och regionala lotterier samt i
rikslotterier (16 § första stycket 1).
I motion Kr9 (v) föreslås att penningvinster om högst tre
basbelopp skall tillåtas i lokala och regionala lotterier (år
1994 105 600 kr) samt att ett vinsttak om högst tio basbelopp
(år 1994 352 000 kr) skall tillåtas i rikslotterier (yrkande
1). Motionären anser som skäl härför att det är angeläget att
folkrörelserna bereds möjlighet att öka sina intäkter av lotteri
och spel.
Utskottet erinrar om att regeringens förslag i förhållande
till vad som nu gäller innebär att vinsttaket för penningvinster
i lokala och regionala lotterier höjs från 500 kr till ett
basbelopp (år 1994 35 200 kr). Förslaget innebär vidare att
penningvinster med samma vinsttak tillåts förekomma i
rikslotterier samt att värdepappersvinster blir tillåtna i
lokala och regionala lotterier. Utskottet anser sig med
beaktande av vad som nu anförts böra godta regeringens
bedömning. Motionen i denna del avstyrks (Kr9 yrkande 1).
Enligt 19 § förslaget till lotterilag skall under vissa
förutsättningar sammanslutningar få ordna egentliga lotterier
utan tillstånd, s.k. frisektorslotterier. Regeringens
lagförslag bör jämkas så att det framgår att det endast är
sammanslutningar som avses i första stycket i 15 § lotterilagen
som skall få anordna lotterierna.
I vissa fall säljs lotter i egentliga lotterier i automat.
Vissa lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller
elektroniskt minne har typgodkänts och lotteritillstånd har
meddelats som innebär att automaterna får användas.
Med lottförsäljningsautomat avses enligt det av regeringen
framlagda lagförslaget en automat som inte är utrustad med en
slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter
betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en
vinstlott eller en nitlott (6 § andra stycket lagförslaget). Som
skäl för att inte tillåta lottförsäljningsautomater med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne anförs att sådana
automater till förväxling liknar de av regeringen föreslagna
värdeautomaterna. Det föreslås dock i en övergångsbestämmelse
till den nya lagen (tredje meningen i punkten 3) att tillstånd
som gäller sådana lottförsäljningsautomater skall få förlängas
längst t.o.m. den 31 december 1997.
Genom motioner och genom ett antal skrivelser i ärendet som
inkommit till utskottet från bl.a. föreningar som har tillstånd
att använda lottförsäljningsautomater har aktualiserats frågor
om lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller
elektroniskt minne generellt skall tillåtas i fortsättningen och
-- om utskottet följer regeringsförslaget då det gäller
definitionen av lottförsäljningsautomater -- hur lång
övergångstiden bör vara för lotteritillstånd som gäller sådana
lottförsäljningsautomater.
Motionärerna bakom motionerna Kr4 (c), Kr6 (m), Kr7 (fp) och
Kr13 (m) anser att lottförsäljningsautomater med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne skall tillåtas även
i fortsättningen. De anför med vissa inbördes variationer
följande skäl för detta. Regeringens förslag innebär förbud för
ca 1 200--1 500 godkända lottförsäljningsautomater, vilka
utplacerats bl.a. i varuhus och bensinstationer och ofta sköts
av frivilliga krafter från föreningarna. Automaterna har netto
inbringat närmare 50 miljoner kronor per år till de föreningar
som använt dem, och regeringens förslag skulle således innebära
att föreningarna förlorar denna intäktskälla. Det går varken av
utseendet på lottförsäljningsautomaterna eller på de lotter som
dessa automater producerar att avgöra vilken av de på marknaden
förekommande typgodkända lottförsäljningsautomaterna som har
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne eller som lämnar ut
i förväg tryckta och slumpmässigt blandade lotter. Den påtagliga
skillnaden är dock, anförs det i en av motionerna, att
möjligheterna att fuska i möjligaste mån undanröjts vad gäller
"spel" på lottförsäljningsautomater med nämnda utrustning.
Motionären hänvisar i detta avseende till en bedömning som
gjorts av Statens kriminaltekniska anstalt. Det är vidare lätt
att konstatera skillnaden mellan de sistnämnda
lottförsäljningsautomaterna och de av regeringen föreslagna
värdeautomaterna. De förra är försedda med en vinstplan och
förser spelaren med vinst i form av en vinstlott. De senare har
ingen vinstplan och förser spelaren med vinst i form av
värdebevis eller spelpollett, anförs det motionsvägen.
I motion Kr11 (s) föreslås att övergångsbestämmelserna ändras
så att tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater utrustade
med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne får förlängas
längst t.o.m. den 31 december 1999 (yrkande 2). Motionärerna
anför som skäl härför att många föreningar genom automater av
detta slag erhåller ett stort ekonomiskt tillskott till sin
verksamhet.
Utskottet har ingående övervägt vilken lösning som bör väljas
då det gäller de här aktuella frågorna om
lottförsäljningsautomater. Med beaktande av de skäl som anförs i
propositionen och innehållet i de regler som i denna föreslås
för lotteritillstånd då lotterna skall säljas i
lottförsäljningsautomat har utskottet stannat för att tillstyrka
regeringsförslaget om att sådana automater inte får vara
utrustade med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne.
Utskottets ställningstagande innebär att följande motioner
avstyrks, nämligen Kr4, Kr6 yrkande 1, Kr7 yrkande 1 och Kr13.
Definitionen av lottförsäljningsautomat bör tas in i ett andra
stycke i 4 § lotterilagen i stället för, som regeringen
föreslagit, i 6 § andra stycket lotterilagen.
För att möjliggöra en rimlig avvecklings- och avskrivningstid
i fråga om lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator
eller elektroniskt minne bör enligt utskottets mening i fråga om
tillstånd som gäller sådana automater avvecklingsperioden
bestämmas till fem år i stället för tre år. Detta innebär en
ändring av tredje meningen i punkt 3 i regeringens förslag till
övergångsbestämmelser. Utskottets ställningstagande innebär att
utskottet tillstyrker motion Kr11 yrkande 2.
Utskottet anser att uppräkningen av automatspelsformer i 6 §
lotterilagen i konsekvens med sättet att i övrigt göra
uppräkningar i lagförslaget bör numreras.
Utskottet vill tillägga följande. I ett antal av de skrivelser
som inkommit till utskottet framhålls att många lokala
föreningar, främst idrottsföreningar, får en betydande del av
sin inkomst från lotterier där lotterna säljs genom
lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller
elektroniskt minne. Likartade synpunkter anförs, som ovan
redovisats, i de motioner som behandlats i det föregående. Med
hänsyn till att det ekonomiska stödet från kommunerna till
föreningarna på senare år i vissa fall minskat kan det antas att
föreningarna för sin verksamhet till viss del blivit beroende av
den inkomst de kunnat inhämta från spel på dessa automater.
Utskottet utgår ifrån att -- med den av utskottet föreslagna
femåriga övergångstiden -- de nuvarande
lottförsäljningsautomaterna med slumpvalsgenerator eller
elektroniskt minne kommer att kunna ersättas med sedvanliga
lottförsäljningsautomater utan att intäkterna för berörda
föreningar minskar. Det bör i detta sammanhang även noteras att,
som närmare behandlas i ett senare avsnitt, det i propositionen
föreslås att överskottet av spel på värdeautomater på land
främst skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. Detta bör innebära att en icke obetydlig
merinkomst tillförs föreningarna.
Utskottet förutsätter att regeringen med uppmärksamhet följer
utvecklingen på området och att regeringen återkommer till
riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverar det eller om
lagstiftningen i denna del i förening med lagstiftningen om
värdeautomater på land skulle ge en annan effekt än vad
utskottet räknar med enligt vad som ovan angetts.
I propositionen föreslås såvitt avser egentliga lotterier
och bingospel i radio och TV att tillståndspliktiga egentliga
lotterier och s.k. registreringslotterier samt bingospel efter
särskilt tillstånd skall få anordnas i radio och TV (18 § första
stycket och 23 § förslaget till lotterilag). Om tillståndet
avser närradio eller egensändningar av television i kabelnät får
enligt 18 § andra stycket i lagförslaget tillståndet lämnas bara
om det kan antas att marknaden för lokala lotterier inte
försämras.
Utskottet tillstyrker förslagen, men anser att bestämmelsen i
18 § andra stycket bör omfatta även lotterier i lokalradio som
regleras i lokalradiolagen (1993:120). Förslaget bör ändras i
enlighet härmed. Därutöver bör några formella ändringar göras i
samma stycke.
Regeringen föreslår att Lotteriinspektionen, som ersätter
Lotterinämnden, skall pröva frågor om sådana särskilda tillstånd
som avses i 18 § (41 §). Utskottet tillstyrker förslaget. Då det
gäller tillstånd att anordna bingospel i radio och TV anser
utskottet att det ur lagteknisk synpunkt är lämpligt att den
bestämmelse som reglerar vilken tillståndsmyndighet som har att
pröva frågor om sådana tillstånd tas in i ett andra stycke i 42
§ lotterilagen. Andra stycket i regeringens förslag till 41 §
lotterilagen bör jämkas i enlighet härmed.
Bingospel
Regeringen föreslår i fråga om bingospel att reglerna för vem
som skall kunna få tillstånd skall vara desamma som för
egentliga lotterier. Handikapporganisationer ges vidgade
möjligheter att få tillstånd att anordna bingospel. Vidare
föreslås bl.a. höjda vinster för varu- och penningvinster till
högst ett basbelopp eller, om det finns särskilda skäl, till
högst sex basbelopp (år 1994 211 200 kr). För
värdepappersvinster, som enligt förslaget skall tillåtas,
föreslås motsvarande vinstgränser. Värdet av vinsterna skall
motsvara minst 35 % av insatsernas värde. Det skall inte vara
någon gräns för högsta tillåtna vinstandel. Bingotillstånd skall
kunna ges för tre år.
Beträffande utskottets ställningstagande i fråga om vilka
sammanslutningar som kan vara tillståndshavare vid bingospel
hänvisas till vad utskottet anfört under föregående avsnitt.
Såvitt avser de närmare förutsättningarna för tillstånd att
anordna bingospel föreslås i propositionen, förutom bl.a. att
värdet av vinsterna i spelet skall motsvara minst 35 % av
insatsernas värde, att vinstandelen skall anges på
bingobrickorna eller anslås i spellokalen (22 § första stycket
3).
I motion Kr10 (kds) anförs att det för bingospel inte är
möjligt att ange en exakt vinstandel i procent, eftersom
vinstandelen varierar i förhållande till antalet sålda
bingobrickor per spel. Varje bingospel tar cirka åtta minuter
att genomföra och vinstandelen beräknas för varje spel för sig.
Motionären föreslår mot denna bakgrund att som förutsättning i
stället skall uppställas att en vinstplan skall anslås i
spellokalen.
Utskottet tillstyrker yrkandet (Kr10). I 22 § första stycket 3
lotterilagen bör således anges att en vinstplan skall anslås i
spellokalen.
Utskottet har under föregående avsnitt behandlat frågan om
tillstånd att anordna egentliga lotterier och bingospel i
radio och TV.
Automatspel
Nyheten i regeringens lagförslag då det gäller automatspel är
att spel på värdeautomater föreslås bli tillåtna på land.
Regeringen föreslår att med värdeautomat skall avses en
spelautomat som betalar ut vinst bara i form av värdebevis,
spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på slumpen. Spel på varuspelsautomater skall
även i fortsättningen tillåtas. Det föreslås inte några
väsentliga förändringar i förhållande till de nuvarande reglerna
i fråga om förutsättningarna för tillstånd till spel på sådana
automater. Enligt regeringens förslag skall tillstånd att
anordna spel på penning- och skicklighetsautomater få lämnas
endast om spelet anordnas på fartyg i internationell trafik.
Spel på värdeautomater
I propositionen föreslås att spel på värdeautomater skall
tillåtas, förutom på fartyg i internationell trafik, även i
samband med hotell- och restaurangverksamhet, om det för
rörelsen finns tillstånd till servering av spritdrycker, vin
eller starköl (27 § första stycket förslaget till lotterilag).
Regeringen föreslår att värdet av spelarens insats skall få
uppgå till högst 1/6 500 basbelopp per spel (år 1994 5 kr 41
öre), att värdet av högsta vinsten skall få uppgå till högst
hundra gånger insatsen (således år 1994 högst 541 kr), att inga
vinster skall få betalas ut i pengar samt att högst fem
värdeautomater skall få placeras på varje spelplats. För
tillstånd krävs, framhålls det i propositionen, att spelet
anordnas till förmån för svensk juridisk person som är ideell
förening och som har till huvudsakligt syfte att främja ett
allmännyttigt ändamål inom landet. Vidare krävs bl.a. att
värdeautomaterna skall kunna kontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikationssystem.
Regeringen vill inte låsa frågan om vem eller vilka som skall
få tillstånd att anordna spel på värdeautomater till en enda
lösning. Regeringen föreslår därför att i 27 § andra stycket
lotterilagen skall stadgas att tillstånd endast får lämnas till
spelföretag som antingen ägs av folkrörelserna eller har ett
statligt inflytande eller till spelföretag som ägs av
folkrörelserna och har ett statligt inflytande.
Enligt propositionen är avsikten att överskottet av spelet på
värdeautomater främst skall gå till det lokala föreningslivets
barn- och ungdomsverksamhet och att yrkesmässig idrotts- eller
kulturutövning normalt inte skall finansieras med lotterimedel
(prop. s. 31 och 44).
Utskottet behandlar inledningsvis ett motionsyrkande som rör
frågan om avslag på förslaget om värdeautomater på land.
Därefter behandlar utskottet motionsyrkanden som avser frågor om
vem eller vilka som skall kunna få tillstånd och om fördelningen
av överskottet. Slutligen behandlas frågor om vinstform och
storlek av högsta vinsten vid spel på värdeautomater, om antalet
värdeautomater per spelplats samt utredning om ytterligare
miljöer där värdeautomater skall tillåtas.
Motionärerna bakom motion Kr11 (s) yrkar avslag på förslaget
om att spel på värdeautomater skall tillåtas på land. De är
mycket positiva till att spel på värdeautomater föreslås bli
tillåtna, men är kritiska till att regeringen inte föreslår vem
som skall erhålla tillstånd att anordna spel på automaterna och
till att det, som motionärerna uppfattar det, enligt
propositionen endast kan bli fråga om ett tillstånd. Enligt
motionärernas uppfattning bör det vara folkrörelserna som skall
få tillstånd att anordna spel på värdeautomaterna.
Folkrörelserna skall ha möjlighet att söka tillstånd var för sig
eller välja att samarbeta. Om folkrörelserna väljer att arbeta i
ett gemensamt organ kan ett alternativ till att bygga upp en
egen spelorganisation vara att man begär anbud från någon som
redan finns på marknaden för att sköta det operativa arbetet.
Motionärerna föreslår mot denna bakgrund dels att frågan om
vem eller vilka som skall erhålla tillstånd att anordna spel på
värdeautomater skall beredas av den parlamentariska utredning
som föreslås i motion 1993/94:Fi28 vilken väckts med anledning
av proposition 1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till
svenskt föreningsliv m.m., dels att -- i avvaktan på
utredningens förslag -- regeringens förslag om spel på
värdeautomater på land skall avslås (yrkande 1).
Kulturutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet över
proposition 1993/94:243 intagit ståndpunkten att det inte är
erforderligt med någon ytterligare utredning av frågan om nämnda
försäljning (yttr. 1993/94:KrU9y). Finansutskottet har därefter
i sitt betänkande 1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst
till svenskt föreningsliv m.m. (prop. 1993/93:243) intagit samma
ståndpunkt. Finansutskottet tillstyrker att riksdagen lämnar
regeringen begärt bemyndigande att överlåta AB Tipstjänst till
svenskt föreningsliv på förmånliga villkor. Med hänsyn till det
anförda och då kulturutskottet anser att det är önskvärt att det
i detta sammanhang fattas beslut i fråga om införande av
möjligheter till spel på värdeautomater avstyrks motionsyrkandet
(Kr11 yrkande 1).
Utskottet gör följande bedömning i frågan om tillåtande av
spel på värdeautomater på land. Genom ökade vinstnivåer och
genom att nya former av vinster i folkrörelsernas egentliga
lotterier och bingospel tillåts kommer folkrörelsernas ställning
på lotterimarknaden att stärkas. Utskottet kan i allt väsentligt
ansluta sig till de skäl som anförs i propositionen (prop. s.
30) för att därutöver spel på värdeautomater till förmån för
folkrörelser skall kunna tillåtas. En förutsättning härför är
att, som föreslås i propositionen, spelet utformas på ett sådant
sätt att spelets förströelsekaraktär dominerar framför
vinstaspekten och att risken för sociala skadeverkningar
minimeras.
Då det gäller frågan om vem eller vilka som skall få
tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed
sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på sådant
spel vill utskottet anföra följande.
Som utskottet tidigare redovisat, föreslår regeringen att
tillstånd att anordna spel på värdeautomater på land skall kunna
ges om spelet anordnas till förmån för sådana ideella föreningar
som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt
ändamål inom landet. Vidare anser regeringen att överskottet av
spelet på värdeautomater främst skall gå till det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Tillståndshavare
får, enligt regeringens förslag, bara vara spelföretag som
antingen ägs av folkrörelserna eller har ett statligt inflytande
eller spelföretag som ägs av folkrörelserna och har ett statligt
inflytande.
Motionärerna bakom motionerna Kr6 (m) och Kr7 (fp) anser att
överskottet, i enlighet med Lotteriutredningens förslag,
oavkortat skall tillföras det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet (bägge motionerna yrkande 3). I motionen Kr408
(s) i denna del anförs att fördelningen av överskottet inte bör
begränsas till endast de organisationer som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet, fastän dessa bör erhålla merparten av
överskottet.
I tre motioner -- Kr408 (s) i denna del, Kr 6 (m) och Kr12
(fp, c) -- anser motionärerna att tillstånd att anordna spel på
värdeautomater skall ges till endast ett spelbolag och att
detta spelbolag skall vara ägt av folkrörelser. Motionären bakom
en av motionerna föreslår att tillståndet skall ges till
Folkrörelsernas samarbetsorganisation för lotterifrågor AB, som
administrerar bl.a. BingoLotto. Motionärerna bakom en annan
motion anser att det, mot bakgrund av att det i proposition
1993/94:243 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt
föreningsliv m.m. föreslås att svenskt föreningsliv skall
erbjudas att förvärva bolaget från staten, faller sig naturligt
att tillståndet skall ges till ett folkrörelseägt AB Tipstjänst.
I motionen Kr9 (v) anförs att staten kan undvara de intäkter som
värdeautomater kan ge. Motionären föreslår därför att tillstånd
att anordna spel på värdeautomater endast skall ges till
spelbolag som ägs av folkrörelser och/eller har ett statligt
inflytande (yrkande 3).
Utskottet anser -- i överensstämmelse med vad utskottet
uttalade i det ovan nämnda yttrandet till finansutskottet (yttr.
1993/94:KrU9y) -- att endast ett tillstånd att anordna spel
på värdeautomater skall få ges. Förutom de begränsningar vad
gäller högsta tillåtna antal automater per spelplats och
begränsningar av insatser och vinstmöjligheter som behandlas i
det följande innebär begränsningen till en tillståndshavare
ett sätt att minska riskerna för eventuella sociala
skadeverkningar. En effektiv kontroll och tillsyn underlättas om
endast ett tillstånd ges.
Enligt utskottets mening skulle vidare ett tillstånd att med
ensamrätt anordna spel på värdeautomater ge folkrörelserna goda
möjligheter att konkurrera med övriga spelföretag på marknaden.
Utskottet anser mot denna bakgrund att tillstånd att anordna
spel på värdeautomater bör beviljas ett spelföretag som ägs av
folkrörelser och har ett statligt inflytande. Om särskilda skäl
föreligger bör tillstånd i stället kunna ges till ett annat
folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av
staten.
Utskottet vill starkt understryka vikten av att överskottet av
spelet på värdeautomater främst kommer det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan
verksamhet bör endast i undantagsfall kunna få del av
överskottet. Det är angeläget att vid tillståndsgivningen stor
uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur detta krav skall kunna
tillgodoses. Det bör i första hand ankomma på regeringen att
avgöra vilket spelföretag som skall få tillstånd att anordna
spel på värdeautomater (se prop. s. 44 och 45). Utskottet vill i
sammanhanget -- i överensstämmelse med vad utskottet anfört i
sitt ovan nämnda yttrande till finansutskottet (yttr.
1993/94:KrU9y) -- nämna att ett folkrörelseägt AB Tipstjänst med
den konstruktion som föreslagits i proposition 1993/94:243
kommer att uppfylla de krav som enligt huvudregeln ovan bör
gälla för att ett spelföretag skall kunna få tillstånd att
anordna spel på värdeautomater, nämligen att spelföretaget
förutom att vara folkrörelseägt skall ha ett statligt
inflytande. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna
Kr6 yrkandena 3 och 4, Kr7 yrkande 3, Kr9 yrkande 3, Kr12 och
Kr408 härigenom blir tillgodosedda. I enlighet med utskottets
ställningstagande ovan bör 27 § andra stycket lotterilagen få en
annan lydelse än vad regeringen föreslagit.
Som utskottet tidigare i detta betänkande uttalat förutsätter
utskottet att regeringen återkommer till riksdagen om det skulle
visa sig att syftet med lagstiftningen om värdeautomater inte
skulle uppnås, nämligen att skapa så goda ekonomiska
förutsättningar som möjligt för folkrörelserna samt öppna
möjligheter för dem att i större utsträckning själva finansiera
sin verksamhet.
Frågan om vinstform och storlek av högsta vinsten vid spel
på värdeautomater behandlas i motionerna Kr6 (m) och Kr7 (fp).
Motionärerna föreslår att högsta vinsten skall vara 1/15
basbelopp (år 1994 2 346 kr), varav 1/300 basbelopp (år 1994
117 kr) av rationella skäl skall kunna betalas i kontanter
(bägge motionerna yrkande 2). De anför att förslaget
överensstämmer med vad Lotteriutredningen föreslog i sitt
betänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna samt att det av
regeringen föreslagna vinsttaket skall jämföras med bl.a. att
penningvinster i lokala och regionala lotterier samt i
rikslotterier skall få uppgå till högst ett basbelopp (år 1994
35 200 kr).
Utskottet anser att det finns utrymme för att -- utan att
riskerna för sociala skadeverkningar ökar -- bestämma vinsttaket
till högst tvåhundra gånger insatsen (år 1994 1 082 kr). Vinster
i form av kontanter bör, som föreslagits i propositionen, inte
tillåtas vid spel på värdeautomater. Utskottet föreslår -- med
anledning av motionerna Kr6 yrkande 2 och Kr7 yrkande 2 -- att
27 § första stycket 4, som behandlar vinsttaket, skall ha det
ändrade innehåll som utskottet angett.
I motion Kr9 (v) anser motionären det vara en fördel om
antalet värdeautomater per spelplats begränsas till högst
tre stycken (yrkande 2 delvis).
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att upp till
fem automater per spelplats bör tillåtas. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att tillståndsmyndigheten i fråga om
varje spelplats skall göra en lämplighetsprövning och därvid ta
ställning till hur många automater som kan tillåtas. Detta
innebär att man måste anta att det i vissa fall kommer att
tillåtas endast någon eller några automater. Motionsyrkandet
avstyrks i denna del (Kr9 yrkande 2 delvis).
Då det gäller utredning om ytterligare miljöer där
värdeautomater kan tillåtas anförs i motion Kr9 (v) att det är
nödvändigt att liberalisera reglerna för bl.a. värdeautomater,
om folkrörelserna skall få en reell möjlighet att -- i
konkurrens med de på spelmarknaden befintliga spelbolagen -- öka
sina intäkter från spel och lotterier (yrkande 2 delvis).
Motionären anser således att det bör finnas möjlighet att ge
tillstånd till placering av värdeautomater även på annan plats
än hotell och restaurang där spel kan erbjudas under ordnade
former. Vad som anförs i motionen i denna del bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Förslaget att värdeautomater endast skall tillåtas på
restauranger med tillstånd att servera alkohol innebär en viss
säkerhet för att verksamheten i lokalen bedrivs i ordnade
former. Prövningen av förutsättningarna för serveringstillstånd
är nämligen mycket noggrann, och en fortlöpande kontroll sker
bl.a. av hur ordningen upprätthålls i lokalen. Utskottet bedömer
att någon motsvarande garanti inte kan lämnas för tillåtande av
spel på värdeautomater i andra miljöer. Utskottet är därför inte
nu berett att frångå vad som föreslagits i propositionen om
miljöer där spel på värdeautomater skall kunna tillåtas.
Motionsyrkandet avstyrks således i denna del (Kr9 yrkande 2
delvis).
Spel på skicklighetsautomater
Vad gäller tillåtande av spel på skicklighetsautomater
förbjöds fr.o.m. den 1 januari 1979 anordnandet av automatspel
med vinster i form av bl.a. pengar, t.ex. skicklighetsautomater,
med undantag för sådant spel på automater som anordnades på
fartyg i internationell trafik. Skälet till förbudet var främst
att sådant automatspel medförde betydande risker för sociala
skadeverkningar för de människor som spelade på automaterna.
Lotteriutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1992:130)
Vinna eller försvinna att folkrörelserna skulle ges rätt att
anordna spel på skicklighetsautomater. Utredningen ansåg att
denna form av automatspel, som ger vinst i form av pengar, inte
behövde ge några sociala skadeverkningar om verksamheten
utsattes för en effektiv tillsyn och kontroll. Förutom
begränsningar i fråga om högsta antal tillåtna automater per
spelplats, högst fem stycken, och begränsningar av insatsen (1/6
000 basbelopp per spel; år 1994 5 kr 86 öre) och
vinstmöjligheter (1/300 basbelopp; år 1994 117 kr) föreslog
utredningen att tillstånd endast skulle ges till ett
folkrörelsedominerat spelföretag. Utredningen ansåg vidare att
överskottet av spelet oavkortat skulle tillföras det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet
(utredningsbetänkandet s. 257 och 266).
Vid överväganden om någon av de förbjudna spelformerna skall
tillåtas på land konstaterar regeringen i propositionen att
automatspel som kan ge vinst i form av pengar medför särskilda
risker för att de människor som spelar på automaterna drabbas av
ekonomiska problem eller andra sociala skadeverkningar.
Regeringen anser därför att sådana automatspel som ger vinst i
form av pengar inte skall tillåtas på land (prop. s. 30).
Motionärerna bakom motion Kr5 (m) anser att spel på
skicklighetsautomater bör tillåtas i den utsträckning som
Lotteriutredningen föreslagit. De menar -- mot bakgrund av de av
utredningen föreslagna begränsningarna -- att utredningens
bedömning av eventuella skaderisker är riktig. Det avgörande är
om förströelsemomentet kommer i skymundan för strävan att få
inkomster från spelen. Det finns ingen anledning att befara att
så begränsade vinstchanser som det kan bli frågan om i de av
utredningen föreslagna spelen på skicklighetsautomater skulle ge
denna effekt.
Även motionären bakom Kr9 (v) anser att spel på
skicklighetsautomater bör kunna tillåtas på land (yrkande 2
delvis). Regeringen bör enligt motionären återkomma med förslag
om regler för sådana automaters placering och antal m.m.
Utskottet är inte berett att nu förorda att det i lotterilagen
tas in bestämmelser som innebär att skicklighetsautomater
tillåts även på land. Utskottet anser inte heller att det finns
skäl att hos regeringen begära förslag om sådana bestämmelser.
Utfallet av den nya lagstiftningen bör avvaktas innan frågan om
tillåtande av skicklighetsautomater ånyo tas upp till prövning.
Utskottet avstyrker således de här aktuella motionsyrkandena
(Kr5 och Kr 9 yrkande 2 delvis).
Roulettspel, tärningsspel och kortspel
I propositionen föreslås att tillstånd att anordna
roulettspel, tärningsspel eller kortspel skall ges till den som
anordnar spelen. Innan tillstånd lämnas skall sökandens
lämplighet prövas. Spelen får anordnas i samband med en
offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande
anläggning samt i samband med trafik på fartyg i internationell
trafik. Vidare får spelen anordnas i samband med hotell- och
restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till
servering av spritdrycker, vin eller starköl eller om det kan
antas att spelet utan olägenhet kan anordnas i samband med
verksamheten. Vid roulettspel och tärningspel får, på varje
särskild vinstmöjlighet, värdet av spelarens insats uppgå till
högst 1/6 000 basbelopp (år 1994 5 kr 86 öre) och värdet av
högsta vinsten uppgå till högst 1/200 basbelopp (år 1994 176
kr). Motsvarande gränser får vid kortspel vara 1/600 basbelopp
(år 1994 58 kr 66 öre) resp. 1/400 basbelopp (år 1994 88 kr).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om
roulettspel, tärningsspel och kortspel.
Den i propositionen föreslagna lagtexten bör ändras på det
sättet att i 33 och 34 §§ gjorda hänvisningar till 32 § första
stycket bör avse 32 §, eftersom nämnda lagrum består av endast
ett stycke.
Tillståndsmyndigheter
Frågor om tillstånd att anordna lokala och regionala egentliga
lotterier skall enligt propositionen prövas av den nämnd som
kommunen bestämmer respektive länsstyrelsen. Den nuvarande
Lotterinämnden skall förstärkas och erhålla ett nytt namn,
Lotteriinspektionen. Lotteriinspektionen skall pröva frågor om
tillstånd till lotterier som skall bedrivas i flera län samt
frågor om tillstånd till egentliga lotterier och bingospel som
skall anordnas i radio eller TV. I fråga om bingospel skall
länsstyrelsen i det län där spelet skall bedrivas pröva
tillståndsärendena. Lotteriinspektionen lämnar tillstånd då
bingospel skall bedrivas i flera län eller om det är fråga om
bingospel där värdet av högsta vinsten överstiger ett basbelopp.
Lotteriinspektionen skall vidare pröva frågor om tillstånd till
restaurangkasino samt samtliga automatspelsformer utom
värdeautomater på land, som skall prövas av regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer.
Enligt den av regeringen föreslagna 45 § skall regeringen få
meddela särskilt tillstånd att anordna lotteri i andra fall och
annan ordning än som anges i lagen. Detta innebär således ett
bemyndigande för regeringen att tillåta t.ex. andra spelformer
eller lotterier med högre vinstnivåer än lagen medger. Enligt
den föreslagna paragrafens sista mening får regeringen inte ge
sådant tillstånd till kedjebrevsspel eller liknande spel eller
sådant automatspel som ger vinst i form av pengar.
Utskottet anser att regeringen inte heller beträffande
kedjebrevsspel eller liknande spel eller automatspel som ger
vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande skall
få lämna tillstånd i andra fall och annan ordning än som anges i
lagen. Regeringens förslag till 45 § lotterilagen bör ändras i
enlighet med detta ställningstagande. En mindre formell ändring
bör också göras i denna paragraf.
Den rubrik som närmast föregår 45 § i förslaget till
lotterilag bör benämnas Lotterier i andra fall.
Forskning om spelberoende
Regeringen avser att återkomma till riksdagen och begära medel
till dels forskning om spelberoende, dels organisationer för
spelberoende människor. Folkhälsoinstitutet bör enligt
regeringens uppfattning svara för fördelningen av medel och
initiativ till forskningsinsatser samt stöd till organisationer
för spelberoende människor.
Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det
föreligger ett behov av att medel avsätts för de av regeringen
angivna ändamålen, förutsätter att regeringen under nästa
riksmöte återkommer till riksdagen i frågan.
Förslaget till lotterilag i övrigt
Utskottet tillstyrker förslaget till lotterilag i den mån
utskottet inte behandlat förslaget i det föregående med den
ändringen att rubriken närmast före ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna utgår.
Viss följdlagstiftning
Utskottet har uppmärksammat att vissa ändringar av formell
natur bör göras i lagen (1992:575) om ändring i lagen
(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. och lagen (1991:1482)
om lotteriskatt som en följd av att lotterilagen (1982:1011)
ersätts av lotterilagen (1994:000) den 1 januari 1995.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förhandsuttalande om innehållet i
propositionen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr416,
2. beträffande tillståndshavare vid egentliga lotterier
att riksdagen dels med anledning av motion 1993/94:Kr8
godkänner vad utskottet anfört, dels antar 15 § i regeringens
förslag till lotterilag,
3. beträffande vinsttaket vid penningvinster i egentliga
lotterier
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Kr9 yrkande 1 antar
16 § i regeringens förslag till lotterilag,
4. beträffande s.k. frisektorslotterier
att riksdagen antar 19 § i regeringens förslag till lotterilag
med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
5. beträffande lottförsäljningsautomater med
slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr11 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1993/94:Kr4, 1993/94:Kr6 yrkande 1,
1993/94:Kr7 yrkande 1 och 1993/94:Kr13 antar 4 och 6 §§ samt
punkten 3 i övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till
lotterilag med den ändringen att paragraferna och punkten 3 i
övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade lydelse,
6. beträffande egentliga lotterier och bingospel i radio och
TV
att riksdagen antar 18, 41 och 42 §§ i regeringens förslag
till lotterilag med den ändringen att paragraferna erhåller i
bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
7. beträffande förutsättningarna för tillstånd att anordna
bingospel
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr10 antar 22 § i
regeringens förslag till lotterilag med den ändringen att
paragrafen erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
8. beträffande avslag på förslaget om att spel på
värdeautomater skall tillåtas på land
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr11 yrkande 1,
9. beträffande frågan om vem eller vilka som skall få
tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed
sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på
sådant spel
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del
och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkandena 3 och 4,
1993/94:Kr7 yrkande 3, 1993/94:Kr9 yrkande 3, 1993/94:Kr12 och
1993/94:Kr408 godkänner vad utskottet anfört,
res. 1 (s)
10. beträffande vinstform och storlek av högsta vinsten vid
spel på värdeautomater
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del
och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkande 2 och
1993/94:Kr7 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört,
11. beträffande antalet värdeautomater per spelplats
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motion 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,
12. beträffande lagbestämmelsen om tillåtande av
värdeautomater på land
att riksdagen antar 27 § i regeringens förslag till lotterilag
med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
res. 2 (s) - villk. res. 1
13. beträffande utredning om ytterligare miljöer där
värdeautomater kan tillåtas
att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr9 yrkande 2 i denna del,
14. beträffande tillåtande av spel på skicklighetsautomater
på land
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr5 och 1993/94:Kr9
yrkande 2 i denna del,
15. beträffande roulettspel, tärningsspel och kortspel
att riksdagen antar 33 och 34 §§ i regeringens förslag till
lotterilag med de ändringarna att paragraferna erhåller i bilaga
2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
16. beträffande tillståndsmyndigheter
att riksdagen antar 45 § i regeringens förslag till lotterilag
samt rubriken närmast före 45 § med den ändringen att paragrafen
och rubriken erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
17. beträffande förslag till lotterilag i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om lotterilag
i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under
mom. 2--7, 12, 15 och 16 med den ändringen att rubriken närmast
före ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna utgår,
18. beträffande viss följdlagstiftning
att riksdagen antar av utskottet i bilaga 3 framlagda förslag
till
dels Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
dels Lag om ändring i lagen (1992:575) om ändring i lagen
(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
Stockholm den 19 maj 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Berit Oscarsson (s), Stina
Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s),
Christer Eirefelt (fp) och Stig Bertilsson (m).
Reservationer
1. Frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att
anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande
frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel (mom. 9)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet anser" och på s. 15 slutar med "regeringen
föreslagit" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att det krävs avancerad teknisk utrustning för
den form av spel på värdeautomater som föreslås bli tillåten och
att spelet för att ge ett bra utbyte måste skötas på ett
rationellt sätt bör antalet tillstånd vara begränsat för att
spelformen på ett önskvärt sätt skall kunna stärka
folkrörelsernas ställning på lotterimarknaden. Huruvida ett
eller flera tillstånd bör beviljas bör enligt utskottets mening
övervägas av den parlamentariska utredning som föreslagits i
reservation 1 till finansutskottets betänkande 1993/94:FiU24
Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m.
(prop. 1993/94:243). Riksdagen bör med hänsyn härtill inte nu ge
lotterilagen ett sådant innehåll att det blir ett förbud att
lämna mer än ett tillstånd att anordna spel på värdeautomater.
I enlighet med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit bör
tillstånd att anordna spel på värdeautomater bara få lämnas till
spelföretag som är folkrörelseägt.
Utskottet vill starkt understryka vikten av att överskottet av
spelet på värdeautomater främst kommer det lokala
föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. Annan
verksamhet bör endast i undantagsfall kunna få del av
överskottet. Det är angeläget att vid tillståndsgivningen stor
uppmärksamhet ägnas åt frågan om hur detta krav skall kunna
tillgodoses.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Kr6
yrkandena 3 och 4, Kr7 yrkande 3, Kr9 yrkande 3, Kr12 och Kr408
härigenom blir tillgodsedda. I enlighet med utskottets
ställningstagande bör 27 § andra stycket lotterilagen få en
annan lydelse än vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande frågan om vem eller vilka som skall få
tillstånd att anordna spel på värdeautomater och den därmed
sammanhängande frågan om fördelningen av överskottet på
sådant spel,
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i denna del
och med anledning av motionerna 1993/94:Kr6 yrkandena 3 och 4,
1993/94:Kr7 yrkande 3, 1993/94:Kr9 yrkande 3, 1993/94:Kr12 och
1993/94:Kr408 godkänner vad utskottet anfört,
2. Lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land
(mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anser att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande lagbestämmelsen om tillåtande av
värdeautomater på land,
att riksdagen antar 27 § i regeringens förslag till lotterilag
med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 4 som
Reservanternas förslag betecknade lydelse,
Särskilt yttrande
Beträffande avslag på förslaget om att spel på värdeautomater
skall tillåtas på land (mom. 8)
Åke Gustavsson, Berit Oscarsson, Anders Nilsson, Leo Persson,
Ingegerd Sahlström, Björn Kaaling och Monica Widnemark (alla
s) anför:
Företrädarna för Socialdemokraterna i finansutskottet har i en
reservation (nr 1) till finansutskottets betänkande
1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt
föreningsliv m.m. yrkat avslag på förslag av regeringen om
bemyndigande för regeringen att träffa avtal om försäljning av
AB Tipstjänst. Reservanterna anser att AB Tipstjänst bör förbli
i statens ägo. I stället för att sälja ut AB Tipstjänst kan det
finnas skäl att överväga en sammanslagning av AB Tipstjänst och
Penninglotteriet. Reservanterna anser att frågor av detta slag
bör prövas närmare i en parlamentarisk utredning. I det
sammanhanget bör också, anser reservanterna, övervägas vilka som
skall få tillstånd att anordna spel på värdeautomater. Starka
skäl talar för, anser reservanterna, att sådant tillstånd skall
ges till folkrörelserna.
Vi socialdemokrater i kulturutskottet delar den uppfattning
som i enlighet med det sagda redovisats av våra partikolleger i
finansutskottet.
I avvaktan på resultatet av en parlamentarisk utredning om
bl.a. vem eller vilka som skall få tillstånd att anordna spel på
värdeautomater bör riksdagen ge den nya lotterilagen -- som
skall träda i kraft först den 1 januari 1995 -- en sådan
utformning att den ger utrymme för att låta folkrörelserna få
tillstånd att anordna sådant spel. I reservation 2 lägger vi
fram förslag till lagtext som reglerar frågan.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lotterilag
Bilaga 1
Av utskottet framlagt förslag till ändringar i regeringens
förslag till lotterilag (1994:0000)
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 §
Med egentliga lotterier avses i denna lag sådana lotterier
som anges i 3 § första stycket 1 och 2 med undantag för
vadhållning i samband med hästtävling och idrottstävling.
Med
lottförsäljningsautomat
avses en automat som inte
är utrustad med en
slumpvalsgenerator eller ett
elektroniskt minne och som
efter betalning förser
deltagaren med en lottsedel
som antingen är en
vinstlott eller en nitlott.
6 §
Med automatspel avses i denna lag spel på följande
mekaniska eller elektroniska spelautomater:
- varuspelsautomat: en 1. varuspelsautomat: en
spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut
vinst i form av varor och vinst i form av varor och
där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna
helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på
slumpen, slumpen,
- penningautomat: en 2. penningautomat: en
spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut
vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och
där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på
slumpen, slumpen,
- värdeautomat: en 3. värdeautomat: en
spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut
vinst bara i form av vinst bara i form av
värdebevis, spelpolletter värdebevis, spelpolletter
eller liknande och där eller liknande och där
vinstmöjligheterna vinstmöjligheterna
huvudsakligen beror på huvudsakligen beror på
slumpen, slumpen,
- skicklighetsautomat: en 4. skicklighetsautomat: en
spelautomat som betalar ut spelautomat som betalar ut
vinst i form av pengar och vinst i form av pengar och
där vinstmöjligheterna där vinstmöjligheterna
helt eller delvis beror på helt eller delvis beror på
spelarens skicklighet. spelarens skicklighet.
Med Utskottets förslag
lottförsäljningsautomat
avses en automat som inte
är utrustad med en
slumpvalsgenerator eller ett
elektroniskt minne och som
efter betalning förser
deltagaren med en lottsedel
som antingen är en
vinstlott eller en nitlott.
Regeringens förslag
18 §
Ett egentligt lotteri enligt 16 och 17 §§ får inte anordnas i
radio eller television utan särskilt tillstånd.
Tillstånd att anordna Tillstånd att anordna
sådana lotterier i sådana lotterier i
närradio eller lokalradio enligt
egensändningar av lokalradiolagen (1993:120),
television i kabelnät närradio enligt
får lämnas bara om det närradiolagen (1982:459)
kan antas att marknaden för eller egensändningar av
lokala lotterier inte television i kabelnät
försämras. enligt lagen (1991:2027) om
kabelsändningar till
allmänheten får
lämnas bara om det kan
antas att marknaden för
lokala lotterier inte
försämras.
19 §
En sådan sammanslutning som En sådan sammanslutning som
avses i 15 § får anordna avses i 15 § första
egentliga lotterier utan stycket får anordna
tillstånd, om egentliga lotterier utan
tillstånd, om
1. lotteriet anordnas i samband med
a) en tillställning eller en sammankomst som sammanslutningen
anordnar eller deltar i eller
b) ett bingospel som sammanslutningen anordnar,
2. lotteriet bedrivs bara inom det för tillställningen,
sammankomsten eller bingospelet avsedda området,
3. värdet av varje insats uppgår till högst 1/6 000 basbelopp,
4. värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 basbelopp,
5. det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst 35
procent och högst 55 procent av insatsernas värde, om antalet
insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt en
uppgjord plan,
6. vinstandelen anges på lottsedlarna eller lottlistorna eller
i den lokal där lotteriet bedrivs,
7. lottköparen vid lottköpet får veta var och när vinsterna
skall dras och på vilket sätt resultatet av dragningen görs
tillgängligt för allmänheten, om vinstdragningen inte redan har
ägt rum, och
8. vinsterna dras offentligt före tillställningens,
sammankomstens eller bingospelets slut för dagen, om
vinstdragningen inte redan har ägt rum före lottförsäljningen.
Försäljning av lotter genom påteckning på lottlistor får,
trots vad som sägs i första stycket 2, påbörjas fyra veckor
innan tillställningen eller sammankomsten äger rum.
Regeringens förslag Utskottets förslag
22 §
Tillstånd att anordna bingospel får ges till en sådan
sammanslutning som avses i 15 §, om
1. värdet av högsta vinsten inte överstiger ett basbelopp,
2. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 35 procent av
insatsernas värde,
3. vinstandelen anges på 3. vinstplanen anslås i
bingobrickorna eller anslås spellokalen, och
i spellokalen, och
4. det kan antas att bingospelet kommer att ge
sammanslutningen skälig avkastning, om det inte finns särskilda
skäl för något annat.
Om det finns särskilda skäl för det får värdet av högsta
vinsten uppgå till högre belopp än som anges i första stycket 1,
dock högst sex basbelopp.
Tillstånd får lämnas för högst tre år åt gången.
27 §
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än
som avses i 26 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som
avses i 15 §,
2. spelet anordnas i samband med hotell- och
restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till
servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker,
3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500
basbelopp per spel,
4. värdet av högsta 4. värdet av högsta
vinsten uppgår till vinsten uppgår till
högst hundra gånger högst tvåhundra
insatsen, gånger insatsen,
5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikationssystem,
9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den
lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första Tillstånd enligt första
stycket får bara lämnas stycket får bara lämnas
till spelföretag som till ett folkrörelseägt
antingen ägs av spelföretag med statligt
folkrörelserna eller har inflytande. Om särskilda
ett statligt inflytande eller skäl föreligger får
till spelföretag som ägs tillstånd i stället
av folkrörelserna och har lämnas till ett annat
ett statligt inflytande. folkrörelseägt
spelföretag eller till ett
spelföretag som ägs av
staten.
Regeringens förslag Utskottets förslag
33 §
Vid prövningen enligt 32 Vid prövningen enligt 32
§ första stycket 4 skall § 4 skall
tillståndsmyndigheten tillståndsmyndigheten
beakta sökandens beakta sökandens
erfarenheter på området, erfarenheter på området,
ekonomiska förhållanden, ekonomiska förhållanden,
vilja och förmåga att vilja och förmåga att
fullgöra sina skyldigheter fullgöra sina skyldigheter
mot det allmänna, laglydnad mot det allmänna, laglydnad
i övrigt samt andra i övrigt samt andra
omständigheter av omständigheter av
betydelse. betydelse.
I fråga om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller
ideella föreningar skall prövningen även omfatta
1. verkställande direktören och andra som genom en ledande
ställning har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av
eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig
gemenskap med den juridiska personen som är grundad på
andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse, och
3. bolagsmännen i handelsbolag.
Som närstående till en styrelseledamot eller en
styrelsesuppleant anses den som enligt 4 kap. 3 § första stycket
konkurslagen (1987:672) är att anse som närstående till
gäldenären.
34 §
Tillstånd att anordna kortspel får ges, om
1. spelet anordnas i ett 1. spelet anordnas i ett
sådant sammanhang som avses sådant sammanhang som avses
i 32 § första stycket 1, i 32 § 1,
2. värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1/600 basbelopp,
3. värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst 1/400 basbelopp, och
4. den som söker 4. den som söker
tillstånd uppfyller kraven tillstånd uppfyller kraven
i 32 § första stycket 4 i 32 § 4 enligt 33 §.
enligt 33 §.
41 §
Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd enligt 16 § när
lotteriet skall bedrivas i flera län.
Lotteriinspektionen prövar Lotteriinspektionen prövar
också frågor om också frågor om
tillstånd i fall då tillstånd i fall då
särskilt tillstånd särskilt tillstånd
krävs enligt 18 eller 23 krävs enligt 18 §.
§.
42 §
Länsstyrelsen i det län där ett bingospel skall bedrivas
prövar frågor om tillstånd enligt 22 §. Om bingospelet skall
bedrivas i flera län eller om 22 § andra stycket skall tillämpas
prövas dock frågan om tillstånd av Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen prövar
också frågor om
tillstånd i fall då
särskilt tillstånd
krävs enligt 23 §.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Andra lotterier Lotterier i andra fall
45 §
Regeringen får meddela Regeringen får meddela
särskilt tillstånd att särskilt tillstånd att
anordna lotteri i andra fall anordna lotteri i andra fall
och annan ordning än som och annan ordning än som
anges i denna lag. Sådant anges i denna lag. Sådant
tillstånd får dock inte tillstånd får dock inte
avse kedjebrevsspel eller avse kedjebrevsspel eller
liknande spel eller sådant liknande spel eller
automatspel som ger vinst i automatspel som ger vinst i
form av pengar. form av pengar, värdebevis,
spelpolletter eller liknande.
3. Andra tillstånd än 3. Andra tillstånd än
som avses i 2 och som har som avses i 2 och som har
meddelats enligt äldre meddelats enligt äldre
föreskrifter fortsätter föreskrifter fortsätter
att gälla. I fråga om att gälla. I fråga om
sådana tillstånd sådana tillstånd
tillämpas äldre tillämpas äldre
föreskrifter. Tillstånd föreskrifter. Tillstånd
som gäller som gäller
lottförsäljningsautomater lottförsäljningsautomater
vilka inte är tillåtna vilka inte är tillåtna
enligt den nya lagen får enligt den nya lagen får
förlängas längst till förlängas längst till
och med den 31 december 1997. och med den 31 december 1999.
Registrering av lotterier Registrering av lotterier
enligt äldre enligt äldre
föreskrifter fortsätter föreskrifter fortsätter
att gälla. Om registrering att gälla. Om registrering
sker enligt den nya lagen sker enligt den nya lagen
upphör den gamla upphör den gamla
registreringen att gälla. registreringen att gälla.
Av utskottet framlagda lagförslag
A. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om
lotteriskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
1 §
Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för
svenskt lotteri.
Skatt tas ut med 35 procent av den behållning som återstår
sedan de sammanlagda vinsterna enligt vinstplan eller annat
beslut om att viss andel av insatserna skall utbetalas som
vinster avräknats från de sammanlagda insatserna.
Skatt skall inte betalas för
1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på
spel,
2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på
vinstsparande m.m.,
3.vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,
4. lotteri som har anordnats 4. lotteri som har anordnats
av sådan sammanslutning som av sådan sammanslutning som
avses i 11 § lotterilagen avses i 15 § lotterilagen
(1982:1011), eller (1994:0000), eller
5. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.
Beteckningen lotteri har samma Beteckningen lotteri har samma
betydelse i denna lag som i 1 betydelse i denna lag som i 3
§ lotterilagen (1982:1011) § lotterilagen (1994:0000)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
B. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:575) om ändring i lagen
(1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1483) om skatt på
vinstsparande m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:575)
om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
1 §
Skatt betalas enligt denna lag Skatt betalas enligt denna lag
till staten för till staten för
penningvinst vid vinstdragning penningvinst vid vinstdragning
i sådant vinstsparande i sådant vinstsparande
anordnat av bank eller anordnat av bank eller
sparkassa som utgör svenskt sparkassa som utgör svenskt
lotteri och för lotteri och för
penningvinst i sådant penningvinst i sådant
lotteri som avses i 18 § lotteri som avses i 21 §
lotterilagen (1982:1011). lotterilagen (1994:0000).
Skatten utgör 25 procent av Skatten utgör 25 procent av
vinstens värde. För vinstens värde. För
vinst i lotteri som anordnas vinst i lotteri som anordnas
med stöd av 18 § med stöd av 21 §
lotterilagen skall skatt dock lotterilagen skall skatt dock
inte betalas med högre inte betalas med högre
belopp än att etthundra belopp än att etthundra
kronor återstår av kronor återstår av
vinsten. vinsten.
Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde
inräknas den skatt som skall betalas för vinsten.
Skatt skall inte betalas för vinster som inte tagits ut av
vinnaren.
Av reservanterna framlagt förslag till ändring i regeringens
förslag till lotterilag (1994:0000)
Bilaga 4
Regeringens förslag Reservanternas förslag
27 §
Tillstånd att anordna spel på värdeautomater i andra fall än
som avses i 26 § får ges, om
1. spelet anordnas till förmån för sådana sammanslutningar som
avses i 15 §,
2. spelet anordnas i samband med hotell- och
restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns tillstånd till
servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker,
3. värdet av spelarens insats uppgår till högst 1/6 500
basbelopp per spel,
4. värdet av högsta 4. värdet av högsta
vinsten uppgår till vinsten uppgår till
högst hundra gånger högst tvåhundra
insatsen, gånger insatsen,
5. högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,
6. inga vinster betalas ut i pengar,
7. värdet av vinsterna i spelet motsvarar minst 85 procent av
insatsernas värde,
8. spelautomaterna kan kontrolleras genom tele- och
databaserade kommunikationssystem,
9. varje spelautomat förses med tillståndshavarens namn eller
något annat kännetecken,
10. det kan antas att spelautomaten inte kommer att användas
för något annat ändamål än den enligt ansökan är avsedd för, och
11. det kan antas att god ordning kommer att råda inom den
lokal eller på den plats där spelet skall bedrivas.
Tillstånd enligt första Tillstånd enligt första
stycket får bara lämnas stycket får bara lämnas
till spelföretag som till spelföretag som är
antingen ägs av folkrörelseägt.
folkrörelserna eller har
ett statligt inflytande eller
till spelföretag som ägs
av folkrörelserna och har
ett statligt inflytande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år
1994 2
Motioner väckta med anledning av propositionen 2
Ärendets beredning m.m. 4
Utskottet 4
Det huvudsakliga innehållet i propositionerna
1993/94:182 Ny lotterilag och 1993/94:243 Försäljning av AB
Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m 4
Kulturutskottets allmänna bedömning av förslaget till ny
lotterilag, m.m. 5
Egentliga lotterier 6
Bingospel 11
Automatspel 12
Spel på värdeautomater 12
Spel på skicklighetsautomater 16
Roulettspel, tärningsspel och kortspel 17
Tillståndsmyndigheter 17
Forskning om spelberoende 18
Förslaget till lotterilag i övrigt 18
Viss följdlagstiftning 18
Hemställan 19
Reservationer
1. Frågan om vem eller vilka som skall få tillstånd att
anordna spel på värdeautomater och den därmed sammanhängande
frågan om fördelningen av överskottet på sådant spel (s) 21
2. Lagbestämmelsen om tillåtande av värdeautomater på land
(s) 22
Särskilt yttrande
Beträffande avslag på förslaget om att spel på
värdeautomater skall tillåtas på land (s)
22
Bilagor
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 23
Bilaga 2 Av utskottet framlagt förslag till ändringar i
regeringens förslag till lotterilag 36
Bilaga 3 Av utskottet framlagda lagförslag
41
Bilaga 4 Av reservanterna framlagt förslag till ändring i
regeringens förslag till lotterilag
43