I betänkandet föreslår utskottet med begagnande av sin
initiativrätt vissa ändringar i riksdagsordningen.
Utskottet föreslår till en början att det pågående försöket
med att anslagspropositioner skall avges senast den 25 februari
förlängs i avvaktan på behandlingen av Riksdagsutredningens
förslag. Härutöver föreslår utskottet vissa förenklingar i fråga
om sammanträdeskallelser och föredragningslistor. Föreskriften
om kallelse till sammanträden genom dagliga tidningar kan enligt
utskottets uppfattning tas bort, och talmannen bör få besluta om
annonsering av kommande verksamhet i riksdagen. Talmannen bör
också få besluta om hur föredragningslistan till
kammarsammanträden skall hållas tillgänglig förutom genom anslag
i plenisalen. Utskottet anser slutligen att rubrikerna på
föredragningslistan bör kunna utformas mera upplysande, så att
syftet med att ett ärende antecknas på listan direkt framgår.
Utskottet
1. Avlämnande av anslagspropositioner
I och med riksmötet 1988/89 inleddes en treårig försöksperiod
med delvis nya regler för en sammanhållen budgetbehandling i
riksdagen (prop. 1987/88:22, bet. KU 43, rskr. 405). Ett motiv
bakom försöket var att redan under den allmänna motionstiden ge
riksdagsledamöterna ett underlag för en samlad bedömning av den
ekonomiska politik som regeringen ämnade föra. Utskottet
uttalade i samband därmed att det var önskvärt att
budgetpropositionen gjordes mer fullständig än tidigare. En
annan avsikt med försöket var att pröva möjligheten att genom
tidigareläggning av budgetbehandlingen komma till rätta med den
ojämna arbetsbelastningen under våren och ärendeanhopningen mot
slutet av riksmötet. En tredje målsättning var att få till stånd
en mera samlad behandling av varje utskottsområde i kammaren.
För att göra det möjligt att uppnå de ovan redovisade
målsättningarna beslöts att anslagspropositioner skulle avlämnas
senast den 25 februari i stället för som tidigare den 10 mars.
En tidsbegränsad bestämmelse om detta infördes i 3 kap. 2 §
riksdagsordningen.
Arbetsplanering för utskott och kammare skulle vidare inriktas
mot att betänkanden över andra budget- och anslagspropositioner
än kompletteringspropositionen skulle behandlas i kammaren före
den 30 april.
Utskottet gjorde hösten 1989 en utvärdering av utfallet under
det första försöksåret och fann sammanfattningsvis att
erfarenheterna talade för en fortsatt försöksverksamhet (se bet.
1989/90:KU19).
Försöksverksamheten har därefter förlängts så att sista dagen
för avlämnande av anslagspropositioner fastställts till den 25
februari även för följande riksmöten. Utskottet behandlade den
frågan senast i sitt av riksdagen godkända betänkande
1991/92:KU37. Utskottet hänvisade därvid bl.a. till att
Riksdagsutredningen förväntades avge sitt slutbetänkande under
nästkommande riksmöte och föreslog att tidsgränsen för att
avlämna anslagspropositioner skulle fastställas till den 25
februari även för riksmötet 1992/93.
Den statliga budgetprocessen diskuterades av
Budgetpropositionsutredningen i dess betänkande (SOU 1990:83) Ny
budgetproposition. Utredningen föreslog ett alternativ till den
nuvarande budgetprocessen i riksdagen. Alternativet innebar
bl.a. att tidpunkten för budgetpropositionens överlämnande
skulle senareläggas, att budgetpropositionen skulle vara
heltäckande och att kompletteringspropositionen skulle ersättas
av en skrivelse från regeringen till riksdagen. Utredningen
diskuterade bl.a. också effekterna för budgetarbetet i riksdagen
av en omläggning av budgetåret till att sammanfalla med
kalenderåret.
Den statliga budgetprocessen och riksdagens budgetbehandling
har vidare övervägts inom den av talmanskonferensen tillsatta
Riksdagsutredningen, som i juni 1993 avlämnade ett betänkande
"Reformera riksdagsarbetet!". I detta föreslås bl.a. följande.
Budgetpropositionen skall vara heltäckande avseende statens
utgifter och inkomster och bör presenteras mer översiktligt.
Det statliga budgetåret läggs om till kalenderår.
Budgetpropositionen lämnas på hösten. Tilläggsbudget och
förslag om ekonomiska riktlinjer lämnas i en ekonomisk
proposition på våren. Kompletteringspropositionen avskaffas.
En ny form för riksdagens budgetbehandling, kallad
rambeslutsmodellen, införs. Modellen bygger på att riksdagen
först tar ställning till ramar för de totala utgifterna och
inkomsterna och därefter fattar beslut om de olika anslagen.
Riksdagsutredningen har under hösten 1993 arbetat vidare bl.a.
med förslag till författningsändringar och vidareutveckling av
den föreslagna ordningen för riksdagens budgetberedning.
Avsikten är att utredningen skall lämna ytterligare ett
betänkande i slutet av år 1993 och att utredningens förslag
skall behandlas i riksdagen under våren 1994.
I avvaktan på behandlingen av Riksdagsutredningens förslag
föreslår utskottet med stöd av sin initiativrätt att tidsgränsen
för att avlämna anslagspropositioner även under riksmötet
1993/94 sätts till den 25 februari. Detta innebär att en ändring
måste göras i 3 kap. 2 § riksdagsordningen.
2. Underrättelser om kammarsammanträden
Bestämmelser om kallelser till andra kammarsammanträden än det
första under ett riksmöte finns i 2 kap. 6 § riksdagsordningen
och i tilläggsbestämmelser till paragrafen. Sådana kallelser
utfärdas av talmannen. Av kallelsen skall framgå om sammanträdet
är ett arbetsplenum, vid vilket utskottsbetänkande får tas upp
till avgörande. Kallelsen skall normalt anslås i riksdagens
lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst
fjorton timmar i förväg. I tilläggsbestämmelsen 2.6.1 anges att
kallelse om möjligt bör införas i en eller flera dagliga
tidningar. I bestämmelsen anges vidare att, om ett sammanträde
avses att fortsätta efter klockan 19.00, talmannen före klockan
17 skall underrätta kammaren muntligen och genom anslag.
I praxis är tidpunkterna för kammarens sammanträden fixerade
lång tid i förväg. En preliminär plan för sammanträdena brukar
delas ut vid första sammanträdet för hösten respektive våren.
Med ledning av uppgifter från utskotten utarbetas senare
ärendeplaner som för varje arbetsplenum anger vilka ärenden som
beräknas bli avgjorda. Även dessa ärendeplaner kan givetvis
senare behöva revideras.
Kammarens sammanträden är således normalt inplanerade sedan
länge, och riksdagsledamöterna har därigenom information om dem
långt innan kallelsen införs i dagliga tidningar. Kallelse
anslås vidare inom riksdagens lokaler och information går ut
genom intern-TV. Som information till ledamöterna måste enligt
utskottets mening införandet i tidningarna av kallelsen anses ha
spelat ut sin roll.
En annan fråga gäller betydelsen av annonsering i dagspressen
som information till allmänheten. Riksdagens annonsering sker i
dag enligt följande. Alla kammarsammanträden, inkl.
bordläggningssammanträden, annonseras dag för dag i fyra
Stockholmstidningar. Annonserna om bordläggningssammanträde
kostar över 4 000 kr per gång. Utöver dessa annonser anges
samlat i veckovis införda annonser vad som avses hända i
riksdagen under den kommande veckan och som bedöms kunna vara av
allmänt intresse. I dessa annonser anges även offentliga
utskottsutfrågningar men däremot inte bordläggningssammanträden,
som är ointressanta för allmänheten.
Utskottet anser det vara betydelsefullt att information sprids
till allmänheten om kommande sammanträden och annan verksamhet i
riksdagen som allmänheten har tillträde till. Enligt utskottets
uppfattning bör det dock kunna anförtros talmannen att besluta
om annonseringens omfattning och utformning. Härigenom bör
tillgängliga resurser kunna utnyttjas effektivare. Såsom i andra
frågor av liknande slag förutsätts det att talmannen samråder
med partigruppernas företrädare i talmanskonferensen.
Underrättelse till ledamöterna om kvällssammanträde sker i dag
på följande sätt. Om det förutses att ett sammanträde fortsätter
efter klockan 19 anges detta på talarlistan. För att informera
ledamöterna om sammanträdens längd, fråga om voteringar,
kvällsplenum m.m. används numera intern-TV. Är det vid plenums
början ovisst om kvällen behöver tas i anspråk, får ledamöterna
meddelande genom bl.a. intern-TV så snart som detta låter sig
göras, som regel i god tid före klockan 17.
Den tekniska utvecklingen kan därmed enligt utskottets mening
anses ha gjort det onödigt att sätta upp anslag i pappersform om
kvällsplenum. Syftet med bestämmelsen om sådana anslag
tillgodoses numera på annat sätt. I fråga om muntlig
underrättelse utgår utskottet från att talmännen utan särskild
föreskrift informerar kammaren om bl.a. kvällsplenum.
Bestämmelsen synes därmed kunna utgå.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet med stöd av
sin initiativrätt riksdagen att besluta om ny lydelse av
tilläggsbestämmelsen 2.6.1 i riksdagsordningen.
3. Föredragningslistan till kammarsammanträden
Bestämmelser om föredragningslista till kammarsammanträden
finns i 2 kap. 7 § riksdagsordningen med tilläggsbestämmelser.
Anteckning på föredragningslistan
Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta
föredragningslista över alla på kammarens bord vilande ärenden.
Undantag får göras för ärenden som antas bli behandlade inom
stängda dörrar. Av listan skall framgå om sammanträdet är ett
arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till
avgörande. Val som skall förrättas vid sammanträdet jämställs
med ärenden. -- Bestämmelser om bordläggning av ärenden finns i
4 kap. 1 § och 5 kap. 1 §. Innan ett ärende hänvisas till
utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om
inte kammaren beslutar omedelbar hänvisning. Ett
utskottsbetänkande skall normalt bordläggas vid två sammanträden
innan ärendet i betänkandet avgörs.
Enligt 2.7.2 skall för varje ärende göras anteckning om
bordläggning. Syftet med denna bestämmelse är att ledamöterna
skall kunna räkna ut om ett ärende skall bordläggas, debatteras
eller kunna avgöras vid sammanträdet. Till följd av bestämmelsen
har ärenden tidigare samlats under huvudrubrikerna "En gång
bordlagda ärenden" och "Två gånger bordlagda ärenden". Under
innevarande riksmöte har ärendena i stället sorterats under
rubrikerna "Ärenden för bordläggning", "Ärenden för hänvisning
till utskott", "Ärenden för avgörande" med tilläggsanteckning om
att de är slutdebatterade och "Ärenden för debatter och
avgörande". Vid sorteringen under dessa rubriker iakttas
huvudbestämmelserna i riksdagsordningen om bordläggning. För att
tillgodose kravet i tilläggsbestämmelsen 2.7.2 antecknas i en
not antalet bordläggningar för ärendena.
Utskottet anser att de rubriker som införts under innevarande
riksmöte är mer upplysande än de tidigare använda. Den särskilda
anteckningen om tidigare bordläggning fyller med den nya
uppläggningen av föredragningslistan inte något behov utan bör
kunna ersättas med en bestämmelse om för vilket ändamål ärendet
antecknas på listan. Utskottet föreslår därför med stöd av sin
initiativrätt att riksdagen beslutar om ny lydelse av
tilläggsbestämmelsen 2.7.2 i riksdagsordningen.
Tillhandahållande av föredragningslistan
Enligt tilläggsbestämmelsen 2.7.4 skall före varje
kammarsammanträde föredragningslistan anslås i plenisalen och på
de övriga platser som talmannen bestämmer samt delas ut till
ledamöter och utskott. Den skall vidare med tillhörande
handlingar finnas tillgängliga på kammarkansliet.
Pappersutskrifter av föredragningslistan läggs dagen före
sammanträdet ut i kammarfoajén och på informationsdisken i
bankhallen. Den dag då plenum hålls, anslås listan i plenisalen.
Om sammanträdet är ett arbetsplenum, delas listan ut på
ledamöternas bänkar. Om det är ett annat sammanträde, t.ex.
bordläggningsplenum eller frågestund, finns en upplaga av listan
vid podiet i plenisalen och ute i kammarfoajén. Listan finns
givetvis också tillgänglig på kammarkansliet tillsammans med
underlagsmaterial. -- Sedan datarutiner införts i
kammarkansliets arbete, har föredragningslistan blivit
tillgänglig genom riksdagens datasystem för både externa och
interna avnämare så snart den färdigställts dagen före
sammanträdet.
Enligt utskottets uppfattning bör distributionen av
föredragningslistan i pappersform kunna inskränkas. Härigenom
kan både pappersåtgång och manuell distribution minskas. Det bör
enligt utskottets mening vara tillräckligt att listan anslås i
plenisalen och därutöver hålls tillgänglig på det sätt talmannen
bestämmer. Även i denna fråga förutsätts det att talmannen
samråder med partigruppernas företrädare i talmanskonferensen.
Utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt att riksdagen
beslutar om ny lydelse av tilläggsbestämmelsen 2.7.4 i
riksdagsordningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riksdagens budgetprocess att riksdagen
antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen såvitt avser 3 kap. 2 §,
2. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar
det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen i den mån det inte omfattas av vad utskottet
tidigare hemställt.
Stockholm den 2 december 1993
På konstitutionsutskottets vägnar
Bertil Fiskesjö
I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger
Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s),
Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel
(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen
Bilaga
Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 2.6.1, 2.7.2
och 2.7.4 samt 3 kap. 2 § riksdagsordningen1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2.6.1
Kallelse till sammanträde Talmannen beslutar om
bör om möjligt annonsering av kammarens
införas i en eller flera sammanträden och av
dagliga tidningar. Avses att övrig verksamhet i
sammanträde skall riksdagen.
fortsätta efter klockan 19,
skall talmannen före
klockan 17
sammanträdesdagen
underrätta kammaren
muntligen och genom anslag.
2.7.2
För varje ärende Anteckning göres om att
göres anteckning om ärende avses att
bordläggning. Har utskott bordläggas, hänvisas
eller talmannen hemställt till utskott eller avgöras.
att ärende skall avgöras Har utskott eller talmannen
efter endast en hemställt att ärende
bordläggning, anmärkes skall avgöras efter endast
det särskilt. en bordläggning,
anmärkes det särskilt.
2.7.4
Före varje sammanträde Föredragningslistan skall
anslås före varje sammanträde
föredragningslistan i anslås i plenisalen och i
plenisalen och på de övrigt finnas
övriga platser som tillgänglig på sätt
talmannen bestämmer. Den talmannen bestämmer.
skall dessutom delas ut till
ledamöterna och till
utskotten.
Föredragningslistan och 1 Riksdagsordningen omtryckt
tillhörande handlingar 1992:43.
skall finnas tillgängliga i
kammarkansliet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2 §2
Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10
januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat
regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition
med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast
följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan
och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten
(kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej
möter avlämnas före utgången av april månad.
Annan proposition angående Annan proposition angående
anslag för det närmast anslag för det närmast
följande budgetåret följande budgetåret
skall avlämnas senast den skall avlämnas senast den
10 mars, såvida regeringen 10 mars, såvida regeringen
icke finner att propositionens icke finner att propositionens
behandling kan uppskjutas till behandling kan uppskjutas till
följande riksmöte. Vid följande riksmöte. Vid
1992/93 års riksmöte 1993/94 års riksmöte
skall dock en sådan skall dock en sådan
proposition avlämnas senast proposition avlämnas senast
den 25 februari. den 25 februari.
Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag
eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i
9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av
framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om
förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den
för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen
redovisas.