I betänkandet behandlas regeringens proposition
1993/94:146 om åtgärder mot missbruk av den fria
nomineringsrätten samt motioner i ämnet som väckts under
allmänna motionstiderna 1993 och 1994. Den åtgärd som
föreslås i propositionen är att kravet på anmälan av
kandidater för att en registrerad partibeteckning skall
åtnjuta skydd vid val utökas att avse de två första namnen
på en valsedel. I propositionen anmäls vidare regeringens
avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om
åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna.
Propositionen
I proposition 1993/94:146 föreslås att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i vallagen
(1972:620).
Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:K702 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om falsk ursprungsbeteckning på
partilistor i valen.
1993/94:K706 av Harriet Colliander och Ian Wachtmeister
(nyd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att den fria nomineringsrätten bör utredas under
förutsättning av att partivalssystemet behålls.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993
1992/93:K706 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av ändring av 6 kap. 9 §
vallagen.
1992/93:K807 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av sådana ändringar i vallagen
som förhindrar spränglistor.
Utskottet
Gällande ordning
Bestämmelser om valsystemet finns huvudsakligen i
vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Grundläggande
bestämmelser om val till riksdagen och mandatfördelning vid
riksdagsval finns dock i 3 kap. regeringsformen.
Valen till riksdag, landstingsfullmäktige och
kommunfullmäktige är proportionella. Mandaten fördelas
mellan partierna. Inom partierna fastställs ordningen
mellan kandidaterna genom särskilda uträkningar.
Med parti avses enligt 3 kap. 7 § regeringsformen varje
sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val
under särskild beteckning.
I 5 kap. vallagen finns bestämmelser om registrering av
partibeteckning och anmälan av kandidater. För att en
registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val,
skall partiet som kandidater anmäla ett antal personer,
nämligen
för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och
högst femton
för val av landstingsledamöter minst fyra och högst
trettio och
för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo.
Ansökan om registrering av partibeteckning görs hos
centrala valmyndigheten. Detsamma gäller anmälan av
kandidater. Centrala valmyndigheten upprättar för varje
slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landsting och
kommun listor över de kandidater som partierna har anmält.
Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen,
gäller registreringen även för val av landstingsledamöter
och kommunfullmäktige i hela riket.
I 6 kap. vallagen finns bestämmelser om valsedlar. Även i
14 kap., som gäller slutlig sammanräkning och
mandatfördelning, finns bestämmelser som rör valsedlar.
På en valsedel skall det finnas partibeteckning. Dessutom
bör en valsedel innehålla bl.a. namn på en eller flera
kandidater och uppgift om det val för vilket sedeln gäller
(valbeteckning). Om det finns namn på fler än en kandidat
på valsedeln, skall namnen tas upp i en följd under
varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan
dem. Om ett parti har anmält kandidater, måste i det
följande valet de valsedlar som har partiets beteckning som
första namn uppta någon av dessa kandidater. Om väljaren
genom strykning, tillägg e.d. förändrar valsedeln, måste
listan även efter åtgärden toppas av ett anmält namn. I
annat fall anses namnet obefintligt och rösten
tillgodoräknas endast partiet, medan mandatfördelningen
inom partiet inte påverkas.
Reglerna om skydd för partibeteckning har tillkommit för
att försvåra att partibeteckningar används på ett
otillbörligt sätt.
Partiernas nomineringsförfarande är inte reglerat i lag.
Ett parti kan gå fram med en eller flera listor inom samma
valkrets. Grupper inom partierna anmäler ibland s.k.
spränglistor. Något hinder finns inte heller för grupper
utanför ett parti att anmäla listor i partiets namn. Med
den inskränkning som ligger i att det första namnet på en
valsedel måste vara anmält till centrala valmyndigheten för
att ordningen mellan kandidaterna på valsedeln skall
beaktas, råder stor frihet för väljarna att sätta in eller
stryka namn på partiernas valsedlar. Formellt är friheten
för väljarna att lägga sin röst på just de personer som
bäst svarar mot deras önskemål närmast total, även om
inslaget av personröstning i realiteten är obetydligt.
Rätten innebär bl.a. att väljaren har möjlighet att på
valsedeln ta upp vilka kandidater han eller hon vill. Något
samtycke från parti eller kandidat behövs inte.
Den fria nomineringsrätten är en grundläggande princip i
det svenska valsystemet.
Utredningsbetänkande m.m.
Personvalskommittén, som i betänkandet (SOU 1993:21) Ökat
personval redogjort för olika modeller med inslag av
personval, har också enligt sina direktiv (dir. 1991:21)
övervägt möjligheterna att förhindra ett otillbörligt
utnyttjande av den fria nomineringsrätten. Kommittén har
föreslagit att kravet på anmälan av kandidatnamn utökas
till att gälla både det första och det andra namnet på
valsedeln.
På grundval av Personvalskommitténs betänkande och i
enlighet med vad företrädare för riksdagspartierna kommit
överens om under hösten 1993 har regeringen för riksdagen
lagt fram förslag om ett ökat inslag av personval i det
svenska valsystemet. I proposition 1993/94:115 har
föreslagits att en bestämmelse skall införas i
regeringsformen om att val till riksdagen sker genom
röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge en
särskild personröst. I proposition 1993/94:129 har
föreslagits att vid de allmänna valen år 1994 skall
genomföras försök i vissa kommuner, där väljarna i valet
till kommunfullmäktige skall kunna avge en särskild
personröst. Propositionerna behandlas av utskottet i
betänkandena KU22 och KU44 resp. betänkande KU23.
Vid partiöverläggningarna överenskoms också att
Personvalskommitténs förslag mot missbruk av den fria
nomineringsrätten borde genomföras före valet 1994.
Propositionen
Som ovan nämnts krävs enligt vallagen att valsedlar med
registrerad partibeteckning för ett parti som har anmält
kandidater till valet som första namn upptar namnet på
någon av de anmälda kandidaterna, och om valsedlarna inte
uppfyller detta krav tillgodoräknas rösterna endast partiet
utan att påverka mandatfördelningen inom partiet. I
propositionen föreslås att lagen ändras så att kravet på
att kandidatnamn skall vara anmälda utökas att gälla både
det första och det andra namnet på valsedeln. Syftet är att
ge ytterligare skydd för registrerad partibeteckning och
hindra missbruket av den fria nomineringsrätten. De nya
bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
I propositionen pekas på att de illojala förfaranden som
förekommit vid de senaste valen har inneburit bl.a. att
personer som velat dra nytta av en etablerad
partibeteckning låtit trycka valsedlar med
partibeteckningen i fråga och på andra och följande platser
fört upp egna kandidater som inte haft någon anknytning
till det parti vars beteckning står på valsedeln. Även om
Personvalskommitténs förslag innebär att den fria
nomineringsrätten något inskränks, är det enligt
propositionen angeläget att redan nu genomföra förslaget.
För närvarande kan några andra alternativ inte komma i
fråga. Skall man redan till 1994 års val genomföra en
ändring i valsystemet, måste det enligt regeringens mening
ske utifrån kommitténs förslag och de grundläggande
principer som partierna nu enats om.
Regeringen framhåller dock att ingenting hindrar att
andra lösningar på problemet senare kan komma i fråga. I
den överenskommelse som partierna träffat finns nämligen
uttalat att frågan om åtgärder mot missbruk av den fria
nomineringsrätten skall beredas i en parlamentarisk
utredning, och regeringens avsikt är att under våren
utfärda direktiv till en sådan utredning.
Motionerna
Några motioner har inte väckts med anledning av
propositionen. Motioner i ämnet har däremot väckts både
under 1993 och 1994 års allmänna motionstid, och de
behandlas i detta sammanhang.
Bertil Persson (m) pekar i motion 1993/94:K702 på att det
under det senaste valet förekom listor med etablerade
partibeteckningar, där endast det första namnet gällde en
medlem i det angivna partiet medan efterföljande namn avsåg
andra personer, som företrädde helt andra politiska
åsikter. Motionären vill inte förhindra s.k. spränglistor,
som innebär att partimedlemmar distribuerar alternativa
listor. Däremot vill han få till stånd en ändring som
innebär att på ett registrerat partis listor endast får
förekomma personer som är medlemmar i det angivna partiet.
Även i motion 1992/93:K706 av Carin Lundberg m.fl. (s)
hänvisas till situationen vid det senaste valet, där det
andra och de därefter följande namnen på vissa valsedlar
gällde personer som inte avsåg eller hade utgett sig för
att följa det partiprogram som partibeteckningen och det
första kandidatnamnet stod för. Motionärerna anser att en
ändring snarast måste komma till stånd så att det påtalade
missbruket av partimarkerade valsedlar undanröjs.
Harriet Colliander och Ian Wachtmeister (nyd) kritiserar
i motion 1993/94:K706 att den fria nomineringsrätten leder
till att en registrerad partibeteckning kan användas av
förträdare för andra partier för att ta sig in i riksdag
och fullmäktigeförsamlingar, och de anser att -- om
partivalssystemet behålls -- den fria nomineringsrätten bör
utredas (yrkande 3).
Sverre Palm m.fl. (s) anser i motion 1992/93:K807 att det
är av största vikt att reglerna utformas så att de skyddar
partierna mot "kupper" av typ spränglistor. Reglerna bör
enligt motionärerna utformas så att partierna är ansvariga
för valsedlarna och så att inga obehöriga får använda
partibeteckningar utan godkännande av den ansvariga
partiorganisationen och av kandidaterna på valsedlarna.
Vallagen behöver enligt motionärerna ändras så att
spränglistor förhindras.
Utskottets bedömning
Regeringens förslag har inte föranlett några motioner,
och utskottet delar bedömningen i propositionen. Utskottet
tillstyrker således lagförslaget.
I de föreliggande motionerna från allmänna motionstiden
1993 och 1994 begärs åtgärder mot missbruk av den fria
nomineringsrätten. En sådan åtgärd vidtas genom det nu av
utskottet tillstyrkta lagförslaget. Frågan om åtgärder mot
sådant missbruk kommer också, som anges i propositionen,
att beredas i en parlamentarisk utredning. Utskottet anser
att motionerna 1992/93:K706, 1992/93:K807, 1993/94:K702 och
1993/94:K706 yrkande 3 härigenom får anses tillgodosedda.
Motionerna avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar det i
proposition 1993/94:146 framlagda förslaget till lag om
ändring i vallagen (1972:620),
2. beträffande andra åtgärder mot
missbruk av den fria nomineringsrätten
att riksdagen avslår motionerna
1992/93:K706, 1992/93:K807, 1993/94:K702 och 1993/94:K706
yrkande 3.
res. (nyd)
Stockholm den 19 april 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Thage G Peterson
I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m),
Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans
Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Simon Liliedahl
(nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m) och Lisbeth
Staaf-Igelström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon
ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig
(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Andra åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten
(mom. 2)
Simon Liliedahl (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "I de" och slutar med "Motionerna avstyrks."
bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1993/94:K706 kan missbruk av den fria
nomineringsrätten leda till att en registrerad
partibeteckning kan användas av företrädare för andra
partier för att ta sig in i riksdag och
fullmäktigeförsamlingar. Den fria nomineringsrätten bör
därför utredas i vidare mån än vad som utsägs i
propositionen.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande andra åtgärder mot
missbruk av den fria nomineringsrätten
att riksdagen med bifall till motion
1993/94:K706 yrkande 3 och med anledning av motionerna
1992/93:K706, 1992/93:K807 och 1993/94:K702 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.