I betänkandet behandlas proposition 1993/94:68 om lagändringar
på djurhälsoområdet samt två motioner som väckts med anledning
av propositionen. Utskottet tillstyrker de i propositionen
redovisade lagförslagen och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation och en
meningsyttring.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1983:738) om
bekämpande av salmonella hos djur, djurskyddslagen (1988:534),
lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m., lagen (1992:1683)
om provtagning på djur och livsmedelslagen (1971:511).
Ändringarna i lagen om bekämpande av salmonella hos djur
innebär att Statens jordbruksverk bemyndigas delegera till
veterinär att besluta om bekämpningsåtgärder enligt lagen. För
att på ett effektivare sätt än vad som gäller i dag kunna
förhindra att salmonella via ägg överförs till människa införs
en obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar.
Mot bakgrund av att det förekommer brott mot djurskyddslagens
bestämmelser om förprövning av djurstallar införs en särskild
sanktionsavgift för den som inte iakttar skyldigheten att låta
förpröva sådana stallar. För att ge hästägare möjlighet att
anlita en hovslagare med dokumenterat goda kunskaper införs ett
system för godkännande av hovslagare. År 1991 påvisades
tuberkulos i hjorthägn i Sverige för första gången. För att
hindra att sjukdomen sprids skall regeringen, om det finns en
hälsokontroll anordnad för hjortdjur, kunna meddela föreskrifter
om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som
inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn.
Köttbesiktningstvånget skall omfatta också slakt av sådana
hjortar för husbehov.
I lagen om kontroll av husdjur bemyndigas regeringen att
meddela föreskrifter om ägg för avelsändamål. Vidare föreslås i
lagen om provtagning på djur bemyndiganden som gör det möjligt
att meddela föreskrifter om märkning och registrering av djur
m.m. och föreskrifter om djurhållning, djurhälsa och hygien i
mjölkproduktionen. Ändringarna är i huvudsak föranledda av
EES-avtalet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 utom
såvitt avser ändringen som rör avelsverksamhet i lagen om
kontroll av husdjur m.m. Den sistnämnda ändringen skall träda i
kraft den dag som regeringen bestämmer.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget till lag om
ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur
och förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534).
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motioner
1993/94:Jo11 av Håkan Strömberg och Jan Fransson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående
bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur.
1993/94:Jo12 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett
bemyndigande i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. om
föreskrifter beträffande flyttning av djur i hägn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett obligatoriskt kontrollprogram.
Uppvaktningar m.m.
Utskottet har uppvaktats av representanter för Lantbrukarnas
riksförbund och Slakteriförbundet. Från Riksförbundet för Svensk
Hjortavel har en skrivelse inkommit om det frivilliga programmet
för kontroll av tuberkulos hos hägnad hjort.
Utskottet
Bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur
Propositionen
Regeringen skall, med stöd av ett bemyndigande i lagen
(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. kunna meddela
föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och
dovhjortar, som inte omfattas av någon hälsokontroll, skall få
flyttas från ett hägn. Föreskrifterna får också avse andra
djurslag om de hålls i sambete med kronhjort eller dovhjort.
Enligt regeringen finns inga skäl att nu utmönstra tuberkulos ur
epizootilagen. Det finns flera frivilliga bekämpningsprogram i
Sverige med stor anslutning (leukos hos nötkreatur, Aujeszkys
sjukdom hos svin). På motsvarande sätt bör en frivillig
hälsokontroll inriktad på bekämpning av tuberkulos hos hjort
anordnas. Kontrollen kan utformas inom ramen för bestämmelserna
i lagen om kontroll av husdjur m.m. Viktigast i
kontrollprogrammet bör vara ett åtagande från deltagarna att
inte föra levande djur från ett hägn om inte samtliga djur i
detta testats vid minst tre tillfällen under minst ett år och
hägnet därvid förklarats fritt från tuberkulos. För att
bekämpningen skall bli effektiv måste det finnas möjlighet att
med stöd av lag förbjuda ägare till sådana besättningar som står
utanför kontrollen att flytta levande djur från ett hägn om inte
detta har förklarats fritt från tuberkulos. Om anslutningen till
den frivilliga kontrollen inte blir tillräckligt stor för att
utrota sjukdomen måste ett mera vidsträckt obligatoriskt system
övervägas. Jordbruksverket skall ges i uppdrag att efter två år
redovisa en utvärdering av kontrollprogrammet.
För att bättre kunna övervaka sjukdomen och förhindra
smittspridning till människa bör även husbehovsslakt av hjort
vara underkastad köttbesiktningstvång. Regeringen föreslår
därför att livsmedelslagen (1971:511) ändras så att föreskrifter
får meddelas som innebär att kött från hägnad hjort som hanteras
i enskilt hushåll skall omfattas av köttbesiktningstvånget.
Enligt regeringen bör alla självdöda eller på grund av sjukdom
avlivade hjortar äldre än sex månader obduceras med avseende på
tuberkulos. Beslut härom meddelas med stöd av epizootilagen.
Obduktionen är kostnadsfri för djurägaren. Enligt regeringen får
dessa kostnader rymmas inom ramen för medel till Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar.
Motionerna
I motion Jo11 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag angående bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur (yrkande
1). Motionärerna framhåller bl.a. att Bovin tuberkulos är en
mycket allvarlig sjukdom och att det är fel att jämföra denna
sjukdom med två för människan ofarliga sjukdomar. Med
regeringens förslag föreligger det en uppenbar risk för att
tuberkulos ånyo kan uppträda. Jordbruksverket har föreslagit att
tuberkulos hos hjortdjur skall bekämpas med stöd av en särskild
lag. Härigenom förbättras möjligheterna att förhindra en
spridning av sjukdomen. Det är inte lämpligt att sätta
folkhälsan på spel under den tvåårsperiod som skall löpa innan
utvärderingen av det frivilliga kontrollprogrammet genomförs.
Regeringen bör återkomma med ett omarbetat förslag om hur
tuberkulos hos hjortdjur skall bekämpas (yrkande 2). I motion
Jo12 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ett
bemyndigande i lagen om kontroll av husdjur m.m. att meddela
föreskrifter beträffande flyttning av djur i hägn (yrkande 1).
Enligt motionärerna bör ett obligatoriskt program för kontroll
och bekämpning av tuberkulos bland hjortar, liknande
Jordbruksverkets förslag, komma till stånd (yrkande 2). Härvid
måste även klargöras vem som skall ha huvudmannaskapet för
bekämpningsprogrammet. Regeringen hänvisar till andra frivilliga
sjukdomsbekämpningsprogram för husdjur där man har lång
erfarenhet av djurhållning under kontrollerade former (nöt,
svin). Sådan djurhållning går inte att jämföra med hållandet av
hjortar i hägn. Motionärerna framhåller vidare att en utrotning
av sjukdomen förutsätter en anslutningsgrad bland berörda
näringsidkare som uppgår till minst 70--80 %. Att efter två år
göra en utvärdering av anslutningsgraden kan ge fel signaler
till hjortägarna och få dem att avvakta resultatet av
utvärderingen i stället för att aktivt medverka i
sjukdomsbekämpningen.
Utskottets överväganden
Fram till maj 1991 då nötkreaturstuberkulos påvisades hos
hjort i hägn betraktades denna infektionssjukdom som utrotad i
Sverige. Hittills har ytterligare sju hägn infekterats. Den mest
sannolika smittkällan är dovhjortar som importerats till Sverige
år 1987. Dessa djur samt djur som har haft direkt eller indirekt
kontakt med de importerade djuren, och därför kan vara smittade,
bedöms vara spridda på olika hägn i landet. I Sverige finns i
dag omkring 750 hjorthägn. Antalet hjortar kan uppskattas till
ca 50 000. Tuberkulos är en s.k. zoonos. Det innebär att
sjukdomen inte bara smittar mellan djur och mellan människor
utan också från djur till människa och vice versa. Tuberkulos
hos däggdjur ger upphov till en allvarlig kronisk sjukdom.
Inkubationstiden kan vara mycket lång och sjukdomen är svår att
diagnostisera. Det finns ingen fungerande behandling för djur
som smittas utan dessa måste avlivas och kroppen kasseras helt.
Bekämpningen av tuberkulos sker med stöd av epizootilagen
(1980:369). Syftet med lagen är att möjliggöra en snabb och
effektiv utrotning av smittsamma djursjukdomar med stor
spridning som introduceras i landet. Lagen ger samhället
omfattande befogenheter att vidta åtgärder. Den innefattar också
långtgående skyldigheter att ersätta djurägare för t.ex. förlust
av djur som måste slaktas, kostnader för rengöring och
desinfektion samt för driftsavbrott eller störningar i driften.
Sverige förklarades år 1958 som ett av få länder i världen
fritt från nötkreaturstuberkulos. Detta var resultatet av ett
mödosamt bekämpningsarbete under 1900-talets första hälft. Att
landet, efter så många år, åter har fått in sjukdomen är enligt
utskottets mening mycket allvarligt. Beredskapen mot sjukdomen
måste höjas för att man skall komma till rätta med situationen.
En spridning av tuberkulos bland de hägn där hjortar hålls för
köttproduktion skulle hota hela hjortnäringen i Sverige och på
sikt innebära hälsorisker för befolkningen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns goda
förutsättningar för att en frivillig hälsokontroll för hjortdjur
skall komma till stånd. Som framhålls i propositionen finns
flera frivilliga sjukdomsbekämpningsprogram i Sverige med stor
anslutning. På motsvarande sätt bör en frivillig hälsokontroll
som är inriktad på att bekämpa tuberkulos hos hjortar anordnas.
En sådan hälsokontroll bör således kunna utformas inom ramen för
bestämmelserna i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.
Utskottet förutsätter att både hjortägare som håller hjortar för
köttproduktion och hjortägare som håller livdjur har ett starkt
intresse av att ansluta sig till en frivillig kontroll. Som
framhålls i propositionen är det angeläget att den frivilliga
kontrollen börjar så snabbt som möjligt och att anslutningen
blir stor. Därmed skapas goda möjligheter att utrota tuberkulos
hos hjortdjur i Sverige samtidigt som näringens fortbestånd
säkerställs. Utskottet delar även regeringens uppfattning att
det viktigaste inslaget i ett frivilligt kontrollprogram bör
vara ett åtagande från deltagarna i programmet att inte föra
levande djur från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos.
Spridning av tuberkulos kan få allvarliga konsekvenser inte bara
för den enskilde djurägaren, jordbruksnäringen och staten utan
också för djur och människor i allmänhet. I likhet med
regeringen anser utskottet att det därför inte är tillräckligt
med enbart en frivillig hälsokontroll. Det måste finnas
möjligheter att med stöd av lag förbjuda ägare till sådana
besättningar som står utanför kontrollen att flytta levande djur
från ett hägn, om inte detta har förklarats fritt från
tuberkulos. Härigenom blir bekämpningen heltäckande och
effektiv. Sammanfattningsvis kan konstateras att det för
närvarande inte finns skäl att utmönstra tuberkulos ur
epizootilagstiftningen. Utskottet ansluter sig därmed till
regeringens förslag om ett frivilligt kontrollprogram för
bekämpandet av tuberkulos hos hjortdjur. Samtidigt bör
framhållas att om anslutningen till den frivilliga kontrollen
inte blir tillräckligt stor måste ett mer vidsträckt
obligatoriskt system övervägas. Den av regeringen aviserade
utvärderingen får ligga till grund för en eventuellt förnyad
prövning i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Jo11 yrkandena 1 och 2 samt Jo12 yrkandena 1 och 2.
Som regeringen anfört är det angeläget att hjortägarna iakttar
bestämmelserna om köttbesiktningstvång och att kontrollen av
efterlevnaden av dessa föreskrifter är effektiv. För att bättre
kunna övervaka sjukdomen och förhindra smittspridning till
människa bör därför även husbehovsslakt av hjort vara
underkastad köttbesiktningstvång. Utskottet tillstyrker därmed
regeringens förslag i denna del.
Övriga lagändringar på djurhälsoområdet
Utskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade
förslagen beträffande bekämpande av salmonella hos djur,
godkännande av hovslagare samt ändringar på djurskyddsomådet som
föranleds av EES-avtalet. Vidare tillstyrks den avgift som
enligt djurskyddslagen (1988:534) skall kunna tas ut om
föreskriven förprövning av stall eller andra förvaringsutrymmen
för djur underlåts. Utskottet noterar att Lagrådet gjort vissa
uttalanden om avgiftens karaktär. Utan att närmare gå in på
denna fråga vill utskottet tillägga att avgiften av principiella
skäl inte bör ges retroaktiv verkan. Den bör med andra ord inte
kunna tillämpas på byggnadsåtgärder som vidtagits före lagens
ikraftträdande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bekämpningen av tuberkulos hos hjortdjur
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Jo11 och
1993/94:Jo12 antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. såvitt avser 5 a §, 6 §
och 7 §,
res. (s)
2. beträffande köttbesiktning
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
livsmedelslagen (1971:511),
3. beträffande bekämpande av salmonella hos djur
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,
4. beträffande djurskyddslagen
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
djurskyddslagen (1988:534),
5. beträffande provtagning på djur
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1992:1683) om provtagning på djur,
6. beträffande avelskontroll
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1985:342) om kontroll av husdjur m.m. i den del som ej omfattas
av utskottets hemställan ovan.
Stockholm den 30 november 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inge Carlsson (s), Mona Saint
Cyr (m), Kaj Larsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Max
Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka
Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp), Berndt
Ekholm (s) och Lennart Daléus (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bekämpningen av tuberkulos hos hjortdjur (mom. 1)
Margareta Winberg, Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ulla
Pettersson (s), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s) och Berndt
Ekholm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet delar" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1 och
2" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör ett obligatoriskt program för
kontroll och bekämpning av tuberkulos bland hjortar, liknande
Jordbruksverkets förslag, komma till stånd. Regeringen hänvisar
i sitt förslag om frivillig kontroll till andra frivilliga
sjukdomsbekämpningsprogram för husdjur där man har lång
erfarenhet av djurhållning under kontrollerade former (nöt och
svin). Sådan djurhållning går inte att jämföra med hållandet av
hjortar i hägn. Vidare bör framhållas att en utrotning av
sjukdomen förutsätter en anslutningsgrad bland berörda
näringsidkare som uppgår till minst 70--80 %. Att efter två år
göra en utvärdering av anslutningsgraden kan ge fel signaler
till hjortägarna och få dem att avvakta resultatet av
utvärderingen i stället för att aktivt medverka i
sjukdomsbekämpningen. I värsta fall kan smittan spridas. Även
enstaka fall av smitta hos nötkreatur kan få förödande effekter.
I andra sammanhang har riksdagen uttalat sitt stöd för
strävanden mot "rena" livsmedel. Inte minst på exportsidan har
Sverige en klar fördel av en svensk djurhållning fri från
sjukdomar av olika slag. I regeringens förslag klargörs inte
heller vem som skall ha huvudmannaskapet för ett frivilligt
bekämpningsprogram. Någon form av samarbete behövs mellan
aktörerna på detta område. Utskottet är principiellt inte
motståndare till att branschorganisationer bygger upp och
genomför ett sjukdomsbekämpningsprogram och nödvändiga åtgärder
bör inte försenas i onödan. Kontrollprogrammet bör dock vara
obligatoriskt. Härvid måste även klargöras vem som skall ha
huvudmannaskapet för bekämpningsprogrammet. Med det anförda
ansluter sig utskottet till motion Jo12 yrkande 1 och föreslår
att regeringens förslag om bemyndigande i lagen (1985:342) om
kontroll av husdjur m.m. att meddela föreskrifter om flyttning
av djur i hägn avslås. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo11 yrkande 2 och Jo12 yrkande 2 bör ges regeringen
till känna. Motion Jo11 yrkande 1 kan därmed anses tillgodosedd
och bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande bekämpningen av tuberkulos hos hjortdjur
att riksdagen dels med bifall till motion 1993/94:Jo12
yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:Jo11 yrkande 1 avslår
förslaget till lag om ändring i lagen 1985:342 om kontroll av
husdjur m.m. såvitt avser 5 a §, 6 § och 7 §, dels med
anledning av motionerna 1993/94:Jo11 yrkande 2 och 1993/94:Jo12
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservationen, ha avstyrkt regeringens förslag om bemyndigande i
lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. att meddela
föreskrifter om flyttning av djur i hägn. Utskottet borde vidare
ha gett regeringen till känna vad som anförs i reservationen om
ett obligatoriskt program för kontroll och bekämpning av
tuberkulos bland hjortar.