Dir. 1992:81
Chefen för Civildepartementet, statsrådet Davidson, anför.
1 Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att se över
och lämna förslag till de principer som bör gälla för statens bidrag
till ideella organisationer.
2 Bakrund
Den verksamhet som bedrivs i folkrörelser och andra ideella
organisationer är betydelsefull för det svenska samhälle t. Människor
sluter sig samman i föreningar för att lösa gemensamma frågor och odla
sina intressen. För många människor erbjuder för eningslivet en
meningsfull fritid, där de är delaktiga i en större social gemenskap.
Barn och ungdomar lär sig demokratiska arbetsfo rmer. För dem utgör
deltagandet i föreningslivet en god grund för att utvecklas till fria
och självständiga individer. Föreningslive t har vidare en viktig roll i
arbetet för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Människors större själv ständighet och ökade kunskaper samt vidgade
intresse att ta ett personligt ansvar i olika frågor ökar
föreningslivets betydelse och ställer krav på dess förnyelse. Samtidigt
är föreningslivet i hög grad beroende av bidrag från den offentliga
sektorn, vilket minskar dess självständighet.
3 Statligt stöd till föreningslivet
Staten och kommunerna stöder föreningslivets verksamhet såväl med
ekonomiska bidrag som med att upplåta lokaler och tillhandahålla
materiel. Det statliga stödet finns upptaget under flera huvudtitlar i
statsbudgeten. Exempel är stöd till idrott, ungdom, handikappade,
humanitära ändamål och fria trossamfund.
Det statliga stödet till föreningslivet har på regeringens uppdrag
kartlagts av Statskontoret. Uppdraget har redovisats i rapporten (stkt
1991:6) Statligt föreningsstöd -- en kartläggning. Enligt rapporten
uppgick statens totala stöd till föreningslivet under budg etåret
1989/90 till ca 7,5 miljarder kronor. Av denna summa utgör 3,5 miljarder
humanitärt stöd via hjälporganisatio nerna och lönebidragsanställningar.
Riksdagen har beslutat (prop. 1987/88:150 bil. 1, FiU30, rskr. 394) att
den statliga verksamheten i mindre utsträckning skall styras genom
detaljreglering av resurstilldelning, arbetsformer och inre
organisation. I stället skall styrningen ske genom mål, ekonomisk aramar
och krav på resultat.
4 Problem
Statskontoret pekar i sin rapport på stora brister i statens uppföljning
och utvärdering av bidragsgivningen. Det finns s ällan tillräckligt
underlag för att avgöra om man når upp till de mål för bidragsgivningen
som regeringen och riksdagen har formuler at. Överblick saknas också
över den samlade bidragsgivningen till föreningslivet. Det finns därför
en risk för att det är andra fakt orer än de aktuella behoven som styr
bidragsgivningen.
De statliga bidragen till föreningslivet utformas utifrån de behov som
råder inom olika samhällssektorer. Bidragens syfte är dels at t
upprätthålla en viss organisationsstruk tur av frivilliga och ideella
insatser, dels att utgöra ett direkt stöd till verksamheten inom en
sektor. Dessutom förekommer uppdra gsstöd som närmast kan liknas vid köp
av tjänster av föreningslivet.
Regler och former för bidrag varierar mellan olika samhällssektorer och
några enhetliga principer vad gäller statens bidragsgivning till
föreningslivet är i dag svåra att urskilja. Det saknas således ett
konsekvent förhållningssätt vad gäller bidragens omfattning, inriktning
och administration.
I 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 14, s. 20) påpekas
att många föreningar har utvecklat ett i många avseenden alltför stort
bidragsberoende. Det ekonomiska beroendet förstärks av att
föreningslivets möjligheter att självt finansiera sin verksamhet i regel
är små.
Vid sidan av frivilliga insatser och statsbidrag finansierar
folkrörelserna sin verksamhet t.ex. genom inkomster från lotterier. Den
pågående parlamentariska lotteriutredningen (C 1991:01) har bl.a. till
uppgift att lägga fram förslag som positivt kan påverka folkrörelsernas
möjligheter att öka sina intäkter från spel och lotterier. Utredningens
kall lämna sitt slutbetänkande under år 1992.
Det anförda ger vid handen att det finns behov av att se över den
nuvarande bidragsgivningen i syfte att åstadkomma enhetliga princi per
för statens stöd till föreningslivet. En utredare bör därför tillkallas
för att se över och lämna förslag till de principer som bör gälla för
statens bidrag till folkrörel ser och andra ideella organisationer.
5 Uppdraget
Utredarens övergripande uppgift bör vara att överväga möjligheterna att
skapa ett mer enhetligt och konsekvent förhållningssätt från statens
sida i fråga om bidragsgivningen till föreningslivet.
Ett viktigt mål är att bidragsgivningen bör förenklas och att
tyngdpunkten mer läggs på uppföljning och utvärdering. De nya
principerna för statens bidragsgivning bör därför vara anpassade till
den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen, bidragen skall
kunna omprövas årligen. En analys bör därför göras av syftena med olika
bidrag och möjligheterna att följa upp resultaten.
Utredaren bör vidare ta fram olika metoder för lämpliga resultatmått när
det gäller föreningsdriven verksamhet. Med utgångspunkt här ifrån bör
utredaren överväga i vad mån det är möjligt att åstadkomma enhetliga
principer för en utvärdering av bidragsgivningen. Av stor vikt är därvid
att utrymme ges för anpassning av bidragen till olika samhällssektorer.
Ett annat mål är att åstadkomma en större grad av självfinansiering av
verksamheten och att öka föreningslivets självständighet. Utredaren bör
därför stu dera och lämna förslag till hur föreningslivets självständiga
ställning kan förstärkas genom en ökad självfinansiering av verksamhet
en. För detta ändamål bör föreningslivets ekonomiska villkor i stort
kartläggas. Därvid bör föreningslivets ekonomiska situation i den mån
den påverkas av skatter och avgifter också beaktas. Utredaren bör också
lämna förslag på hur statens bidragsg ivning, i samband med en
förbättrad situation för självfinansering och ökad tillgång till
spelmarknaden, kan minskas. Flera olika ni våer i besparingar bör
redovisas.
Det samhällsekonomiska läget innebär att det i allt större utsträckning
kommer att ställas stora krav på hushållning med den offentl iga
sektorns resurser. Detta kräver ökad produktivitet och effektivitet samt
att existerande utgiftsprogram och samhällsorganisation en omprövas. I
många fall kan föreningsdriven verksamhet, med dess stora inslag av
frivilliga och ideella krafter, vara ett effektivt alternativ och ett
viktigt komplement till det offentliga huvudmannaskapet. Vid
utformningen av principerna för statsbidragen bör utredaren beakta
möjligheten att stimulera de frivilliga organisationernas ansvarstagande
inom olika områden.
6 Arbetets bedrivande
Utredaren bör i sitt arbete samråda med pågående utredningar som kan ha
betydelse för översynen av bidragen till föreningar och andr a ideella
organisationer, exempelvis Lotteriutredningen (C 1991:01). I fråga om
ansvaret för uppföljningen av bidragen och dess administration i övrigt
bör utredaren ta del av det som anförts i folkrörelseutredningens
betänkande (SOU 1988:39) Mål och resultat -- nya principer för det
statliga stödet till föreningslivet .
Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
inriktning (dir. 1984:5) och EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir.
1988:43) samt om regionalpolitiska e ffekter (dir. 1992:50).
Utredaren skall redovisa de delar av uppdraget som innebär budgetmässiga
konsekvenser senast den 15 oktober 1992.
Utredarens arbete skall vara avslutat senast den 1 juli 1993.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för Civildepartementet
att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över och lämna
förslag till de principer som bör gälla för utformningen av statens
bidrag till folkrörelser och andr a ideella organisationer,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.
(Civildepartementet)