Protokoll
1992/93:70
Anf. 1 TALMANNEN:
Vid frågestunden torsdagen den 11 mars kl. 14.30 kommer följande stats-
råd att närvara:
Statsminister Carl Bildt (m), finansminister Anne Wibble (fp), statsrådet
Bo Könberg (fp), kommunikationsminister Mats Odell (kds) och utbild-
ningsminister Per Unckel (m).
Statsministern besvarar övergripande och allmänpolitiska frågor. Frå-
gorna till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom rege-
ringen.
Talmannen meddelade att Lena Boström (s) ansökt om sjukledighet under
tiden den 8 mars-den 31 maj.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Eivor Husing (s) skulle tjänstgöra som ersättare
för Lena Boström.
Talmannen meddelade att Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp anmält
Sören Norrby som suppleant i skatteutskottet och lagutskottet.
Talmannen förklarade vald till
suppleant i skatteutskottet
Sören Norrby (fp)
1
1 Riksdagens protokoll 1992193. Nr 70
Prot. 1992/93:70 suppleant i lagutskottet
8 mars 1993 Sören Norrby (fp)
Justerades protokollen för den 23, 24, 25 och 26 februari.
Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1992/93:168 till socialförsäkringsutskottet
1992/93:180 till jordbruksutskottet
Talmannen meddelade att Håkan Holmberg (fp) ansökt om föräldraledig-
het under tiden den 8 mars-den 12 april.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Bengt Ahlquist (fp) skulle tjänstgöra som ersät-
tare för Håkan Holmberg.
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1992/93:160 Husläkare m.m.
1992/93:164 Upphävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge
angående neutral zon, befästningars nedläggande m.m.
1992/93:167 Rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, att be-
sluta i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
1992/93:174 Administrationen av bostadsbidragen till barnfamiljer m.m.
1992/93:176 Investeringar i trafikens infrastruktur m.m.
1992/93:194 Särskilt statsbidrag till kommuner för ytterligare platser i gym-
nasieskolan för ett tredje gymnasieår
1992/93:211 Rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyr-
kan m.m.
Skrivelse
1992/93:204 Avskaffande av handelsförbudet mot Sydafrika, m.m.
2
Redogörelserna
1992/93:RR5 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Riks-
bankens verksamhet under år 1992
1992/93:RR6 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Stiftel-
sen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet under år 1992
Konstitutionsutskottets betänkande
1992/93:KU20 De kungliga slotten - tilläggsbudget I
Finansutskottets betänkande
1992/93:FiU10 Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU3 Mänskliga rättigheter
Försvarsutskottets betänkanden
1992/93:FöU6 Beredskapsbudget
1992/93:FöU7 Kemikaliekontroll och strålskydd
1992/93:FöU8 Fredsbevarande verksamhet
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1992/93:SfU12 Delpensionsförsäkringen
Trafikutskottets betänkanden
1992/93:TU14 Kommunikationsdepartementet m.m.
1992/93:TU15 Statens haverikommission
1992/93:TU16 Överstyrelsen för civil beredskap
1992/93:TU17 Kostnader för avveckling av Trafiksäkerhetsverket (TSV)
1992/93 och 1993/94
Jordbruksutskottets betänkande
1992/93:JoU7 Reglering av användningen av vattenskotrar
Arbetsmarknadsutskottets betänkanden
1992/93:AU7 Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1992/93
1992/93:AU9 Anslag till jämställdhet
1992/93:AU15 Investeringsbidrag till Banverket och Vägverket
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 1 mars
1992/93:92 av Birgit Henriksson (m) till socialministern om hiv/aidssmitta:
Chockerande fakta har dragits fram i ljuset av tidningen Aftonbladets re-
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
1* Riksdagens protokoll 1992193. Nr 70
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
portrar. Det verkar som om det svenska läkemedelsföretaget Kabi - då hel-
ägt av den svenska staten - så sent som under senhösten 1985 försålt prepara-
tet Preconativ trots varningar från experter. Den metod man använde för att
befria blod från hivsmitta ansågs inte hundraprocentigt säker.
Kabi hade fått rapport om detta redan den 8 augusti 1985 men fortsatte att
leverera sitt preparat, som bi.a. gavs regelbundet till blödarsjuka. Så sent
som i september och oktober 1985 smittades fyra människor trots att man då
visste att det fanns andra metoder att rena blodplasma från hiv-smitta och
trots att man då visste att det fanns smitta i de svenska blodbankerna. Kabi
hade då inga bevis för att deras metod att rena blodet fungerade men fort-
satte ändå att blanda testat och otestat blod. Tre pojkar och en man smitta-
des därför med en säker dödlig utgång som följd.
Lika anmärkningsvärt är att Socialstyrelsen, som har ansvar för att god-
känna preparat, inte satte stopp för användandet av Preconativ utan ”litade
på Kabi”, som den då ansvarige uttryckte sig.
Anmärkningsvärt är också att man redan i början av året funnit former för
att enkelt testa blodgivare och att man exempelvis från ett österrikiskt före-
tag redan i maj 1985 ansökt om att få sälja ett värmebehandlat preparat, som
till skillnad från Kabis var dokumenterat rent från hiv.
Socialstyrelsen gjorde inget och behandlade inte heller ansökan med för-
tur trots att Kabi Z/ite kunnat bevisa att deras metod var säker.
”Vi förutsatte att Kabi bara skulle använda testat blod från början av sep-
tember 1985 och ville därför inte skriva dem detta på näsan” lyder ett annat
upprörande citat.
När de fyra fallen senare blev kända ”läste man lusen av Kabi på ett
möte”, enligt ytterligare ett citat. Vi trodde, vi litade på - är alltså svaren
från Socialstyrelsen. Det finns dock internationella regler för läkemedels-
hantering. Konkurrensen mellan läkemedelsföretagen är stor. Även att un-
derlåta att fatta beslut är att ha ansvar för det skedda.
Kabi Pharmacia har nu - genom den för dem skadliga publiciteten - beslu-
tat att tillsätta en utredning. Detta kan komma att ytterligare förhala beslut
om exempelvis ersättning till de smittade.
Vilka initiativ är socialministern beredd att ta för att hindra att liknande
situationer inträffar i framtiden? Hur avser socialministern att agera så att
snabb hjälp kan ges till de drabbade?
den 2 mars
1992/93:93 av Sten Östlund (s) till arbetsmarknadsministern om arbetsmark-
nadsläget i Västsverige:
Vid årsskiftet var 61 367 personer kvarstående arbetslösa vid arbetsför-
medlingarna i Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs och Skara-
borgs län. Samtidigt var över 46 000 personer i arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder.
Nivån på varslen var samtidigt de högsta sedan statistiken infördes med
16 000-17 000 varslade och indikerar att det är långt kvar innan någon vänd-
ning kan skönjas.
Inom en radie pä 20 mil från Göteborg finns en fjärdedel av landets indu-
striella kapacitet och då särskilt exportinriktad verkstadsindustri. En stor del
av nedgången i sysselsättningen bedöms nu oåterkallelig. Verkstadsindu-
strin, som återfinns med särskild tyngd i vår region, bedöms krympa väsent-
ligt mer än andra industrigrenar. Det är allvarligt för hela landet när arbets-
lösheten i denna region slukar enorma kostnader. Människor i arbete kan i
stället bidra till att skapa resurser till nytta för hela landet.
I Göteborgs och Bohus län, med 27 989 arbetslösa, slår nu krisen i bilbran-
schen hårt. Arbetslösheten i Göteborg är nu 19 000 öppet arbetslösa och
10 000 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslösheten bedöms nu kosta
minst 4 000 miljoner kronor under 1993 bara i Göteborg - ett gigantiskt slö-
seri med pengar och människors vilja och förmåga att arbeta.
I den forna industristaden Uddevalla har utvecklingen gått dithän att un-
der 1993 kommer endast 2 000 att arbeta i industrin, vilket motsvarar 8 % av
den förvärvsarbetande befolkningen mot 25 % för tio år sedan. Nedlägg-
ningen av Volvos fabrik och Elitfönster är två exempel på avindustrialise-
ringen.
I Älvsborgs län, där 14 430 var arbetslösa vid årsskiftet, kan läget illustre-
ras med Saab i Trollhättan, som nu lett fram till att 17 % av stadens arbets-
föra befolkning är arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dess-
utom finns nu i Vänersborg nedläggningshotet mot Teli, och bara i den verk-
samheten hotas över 500 jobb.
I Dalsland slår krisen i bilbranschen hårt genom den stora andelen under-
leverantörsföretag till bilindustrin.
I den genom åren hårt drabbade Sjuhäradsbygden berör lågkonjunkturen
nu också posterorderbranschen, och raset i tekoindustrin fortsätter. Av Be-
klädnads Borås-avdelnings 2 721 aktiva medlemmar var 16,9 % arbetslösa
vid årsskiftet.
I Skaraborgs län, med över 10 500 arbetslösa, är det särskilt byggnadsin-
dustrin som genom nedgången i byggandet drabbats hårt. I länets tillverk-
ningsindustri låg varslen vid årsskiftet på en fjärdedel av de anställda. Sär-
skilt befinner sig småföretagen i länet i en ovanligt djup och långvarig kris,
långt sämre än för genomsnittet i riket.
Hallands län, med 8 375 öppet arbetslösa vid årsskiftet, har gått igenom
tidigare konjunkturnedgångar med lägre arbetslöshet än riket. Det har nu
dramatiskt förändrats. Den höga andelen arbetskraftsintensiv industri i länet
har i denna lågkonjunktur drabbats av en kraftig minskning av sysselsätt-
ningen. Nedläggningshotet mot cykeltillverkningen i Varberg är ett av flera
exempel.
I alla de fyra länen kan man utöver krisen i industrisysselsättningen tala
om en sysselsättningskris i den offentliga sektorn. Ca 14 000 anställdas nuva-
rande arbeten hotas inom överblickbar tid, och då ingår däri bara till en del
de neddragningar som kommer att ske inom den statliga sektorn.
I varje län finns upprättade planer och program för satsningar som verk-
samt skulle bidra till att vända den katastrofala utvecklingen på regionens
arbetsmarknad. Dessa har också redovisats för arbetsmarknadsministern.
Socialdemokraterna har deltagit i och själva utarbetat program för syssel-
sättningen. I Göteborg har redovisats vilka positiva effekter ett genomfö-
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
rande av den socialdemokratiska motionen ”En politik för arbete” skulle fä
och som skulle kunna halvera arbetslösheten i Göteborg.
Jag vill fråga arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund:
1. Anser arbetsmarknadsministern att läget för de fyra länens industri med
sin stora betydelse för svensk export är särskilt allvarligt?
2. Anser arbetsmarknadsministern att arbetslösheten i de fyra länen är ett
gigantiskt slöseri med pengar och människors vilja och förmåga att ar-
beta?
3. Vilka insatser är arbetsmarknadsministern beredd att vidta mot arbets-
lösheten i de fyra länen?
4. Hur ställer sig arbetsmarknadsministern till de förslag till åtgärder för
ökad sysselsättning som har presenterats från länen?
1992/93:94 av Claus Zaar (nyd) till civilministern om resegarantin:
Ordet resegaranti har för oss alla inneburit en känsla av säkerhet och ga-
ranti vid utomnordiska sällskapsresor. Medborgarna har uppfattat att när en
researrangör ställt säkerhet till Kommerskollegium så är garantin uppfylld
till alla delar.
Reseköpare har känt sig helt säkra att när en resa har betalats, gäller ga-
rantin om researrangören skulle komma i ekonomiska svårigheter, och att
denna resegaranti är så stor att den täcker samtliga kostnader för en hem-
resa.
I en aktuell konkurs för Air Sweden har det nu framkommit att charterre-
senärer som betalat sin charterresa tvingas lösa ut sig från sina hotell för flera
tusen kronor. I pressen har uppgifter förekommit om att en barnfamilj måste
betala över 22 000 kr, för att kunna resa hem. Hotellen i bl.a. Dubai har krav
på researrangören för obetalda hotellräkningar och vägrar att släppa i väg
charterturisterna innan de betalat rejält tilltagna hotellräkningar. Förutom
den saltade hotellkostnaden tvingas resenärerna betala för mat och transfer
till flygplatsen, kostnader som så att säga ingick i resans pris. Genom svenska
utrikesdepartementet har strandsatta resenärer fått tillfälligt återbetalnings-
pliktigt ekonomiskt bistånd. UD lär också ta ut en expeditionsavgift på 10 %
extra på det tillfälliga lånet. Resenärerna riskerar att resegarantin i det ak-
tuella fallet är slut när charterkostnaderna för de extra hämtflygningarna har
betalats.
Jag vill också få uppgifter om hur regeringen avser att lösa en kommande
utökning av resegarantibehovet. Enligt EES-avtalet måste alla researrangö-
rer ställa en resegaranti. Nuvarande regler utökas från den 1 juli 1993 till att
omfatta s.k. inomnordiska paketresor, och lägsta garantibelopp är oföränd-
rat 200 000 kr.
Svenska Kredit, som tidigare försäkrat arrangörers resegarantier, försat-
tes under förra året i konkurs, och någon ersättare har inte kommit på mark-
naden. Det alternativ som nu erbjuds är endast bankgarantier, och det är
som bekant en krisartad bransch.
Jag och flera småföretagare är oroade över hur konkurrensen inom rese-
marknaden skall kunna ske på lika villkor i framtiden. Turistnäringen är en
viktig gren inom vårt samhälle, och den behöver klara signaler för att kunna
fortleva, inte minst i glesbygdsområden.
Vilka åtgärder tänker civilministern vidta för att Kommerskollegium be-
vakar att av researrangörer ställda resegarantibelopp ger resenärerna full sä-
kerhet?
Vilka åtgärder avser civilministern att vidta för att alla researrangörer av
paketresor skall få möjlighet att konkurrera på lika villkor?
den 3 mars
1992/93:95 av Eva Johansson (s) till statsrådet Alf Svensson om bistånd till
Eritrea:
I budgetpropositionen ställs ett ökat svenskt biståndssamarbete med Eri-
trea i utsikt. Det är mycket bra. Eritrea behöver snabbt och långsiktigt stöd
för sitt återuppbyggnadsarbete efter 30 års krig.
Den eritreanska regeringen har uttryckt önskemål om att Sverige inför ett
återvändandestöd för eritreaner som vistas i Sverige, som liknar det som
bl.a. Tyskland infört. Det ger möjligheter för den som vill återvända till Erit-
rea för att delta i återuppbyggnadsarbetet att under en period om cirka två
år få sin lön garanterad genom biståndsmedel.
En sådan form av bistånd ger mottagarlandet möjligheter att snabbt få till-
gång till välutbildade personer för t.ex. sjukvård, utbildningsväsende, jord-
bruksutveckling och administration. Det är viktigt för Eritrea, som under ett
långt krig förhindrats att utbilda de ungdomar som deltagit i befrielsekam-
pen eller som tvingats fly till näraliggande länder. Den utbildningsreserv som
finns, finns i stor utsträckning i Europa och USA. Det ger oss ett stort ansvar
när det gäller att tillföra Eritrea kunskaper.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga biståndsministern om han är
beredd att medverka till att snarast införa ett återvändandestöd, t.ex. likt
det tyska, för flyktingar från Eritrea.
den 8 mars
1992/93:96 av Hans Göran Franck (s) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om kon-
sekvensutredningar om alternativ till EG-medlemskap m.m.:
Förhandlingar om ett svenskt EG/EU-medlemskap har inletts. En folk-
omröstning skall avgöra om Sveriges folk godkänner ett framförhandlat av-
tal eller ej. Informationsarbetet har börjat, med stor ekonomisk dominans
för ja-sidan. Dess resurser är överlägsna. Det är ett demokratiskt villkor att
båda sidor får likvärdiga möjligheter att ta fram sitt material och föra fram
sin uppfattning.
De konsekvensanalyser som regeringen skall utföra är då betydelsefulla.
Men det är oroväckande att den starkt kritiserade Konsekvensutred-
ningen inför kärnkraftsomröstningen skall tjäna som modell för de utred-
ningar som regeringen avser att genomföra. Det bör erinras om att de med-
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
lemmar i referensgruppen som var motståndare till kärnkraften lämnade
denna utredning i protest mot uppläggningen av utredningsarbetet.
Skall konsekvensanalyserna bli sakliga och objektiva är det nödvändigt att
både ja- och nej-sidan får påverka direktiven. Urvalet av utredare bör också
ske på sådant sätt som är godtagbart för båda sidor.
Av särskild betydelse är inte bara att alternativen blir väl belysta utan även
att det blir vederhäftigt klarlagt vad som blir konsekvensen om Sverige säger
ja resp, nej till Europaunionen. Det är också nödvändigt att utredning görs
om hur Sverige skall kunna ha god beredskap för icke-medlemskap i Euro-
paunionen.
Av särskild betydelse är också att vi i händelse av medlemskap i EU får
uttryckliga undantag bekräftade främst i fråga om alliansfriheten, neutralite-
ten, offentlighetsprincipen, den kommunala självstyrelsen, regional- och
miljöinsatserna och valutaunionen.
Det gäller att Sverige i likhet med andra EG-länder, bl.a. Danmark, får
undantag på för vårt land avgörande områden. Det räcker inte med att Sve-
rige gör ensidiga förklaringar, då dessa inte tar över vad som föreskrivs i
olika EG-dokument, bl.a. Maastrichtavtalet, eller kommer att beslutas av
ett blivande EU.
Med hänvisning till det anförda får jag ställa följande frågor till statsrådet
Ulf Dinkelspiel:
1. Kommer både ja- och nej-sidan att kunna påverka direktiven till konse-
kvensanalyserna och sammansättningen av den aviserade parlamenta-
riska referensgruppen?
2. Har Sverige god beredskap för icke-medlemskap i Europaunionen, eller
behövs ytterligare utredning därom?
3. Strävar Sverige efter några uttryckliga undantag från Maastrichtavtalet
efter dansk förebild?
4. På vilket sätt kan likvärdiga möjligheter i övrigt skapas för ja- och nej-
sidan i folkomröstningen?
Anmäldes att följande frågor framställts
den 26 februari
1992/93:424 av Margareta Israelsson (s) till utbildningsministern om utbild-
ningen av barnomsorgspersonal:
Regeringen kallar sin högskoleproposition för ”Högre utbildning för ökad
kompetens”. Detta är inte helt sant på barnomsorgsområdet. Att förlänga
barnomsorgsutbildningarna är en riktig åtgärd för att öka kompetensen. Att
minska på antalet utbildningsplatser kan vara en riktig åtgärd i rådande ar-
betsmarknadsläge, men fördelningen av neddragningarna skapar andra pro-
blem. Total nedläggning vid Mälardalens högskola kan skapa lokala pro-
blem.
11.ex. Västerås kommun, eller stad som det heter numera, räknar kom-
munledningen med en ökning av kön till barnomsorgen under åren fram-
över. Detta gäller både daghem och fritidshem. Det finns stora behov av ut-
byggnad. Samtidigt är fortbildningsbehovet stort inom barnomsorgen. Tek-
nik, administration och alternativ pedagogik, ja, listan över utbildningsbe-
hov kan göras lång. För kommunen kan de framtida rekryteringsmöjlighe-
terna av personal till barnomsorgen försvåras. På sikt finns risker för kvali-
tén i verksamheten, vilket kan drabba barnen. Nu meddelar regeringen att
socialtjänstlagen skall skärpas för att kommunerna skall bli skyldiga att an-
ordna barnomsorg för alla föräldrar som vill ha det.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder är utbildningsministern beredd att vidta för att garantera
utbildad personal med ökad kompetens inom barnomsorgen i Västmanland
och Sörmland?
1992/93:425 av Alf Egnerfors (s) till utbildningsministern om högskoleut-
bildning för kvinnor i Mälardalen m.m.:
I proposition 1992/93:169, Högre utbildning för ökad kompetens, föreslås
bl.a. att utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger minskas med ca
2 700 helårsstudenter under planeringsperioden.
Motivet för denna åtgärd är att utbildningen vid högskolorna i framtiden
dels skall inrikta sig mer mot den konkurrensutsatta sidan av näringslivet,
dels att en fortsatt utbildning av nuvarande omfattning av förskollärare och
fritidspedagoger riskerar att leda till en betydande arbetslöshet vid sekelskif-
tet för dessa grupper.
Minskningen av dessa utbildningar tas ut så att utbildningen helt avvecklas
vid högskolorna i Falun/Borlänge, Halmstad och vid Mälardalens högskola.
En omedelbar effekt av dessa nu föreslagna åtgärder blir att möjligheten
för kvinnor att gå högskoleutbildning vid ovannämnda orter kraftigt försäm-
ras, eftersom kvinnodominansen på dessa utbildningar är i det närmaste to-
tal.
Min fråga till utbildningsministern är följande:
Vilka åtgärder är utbildningsministern beredd att vidta för att kompensera
detta bortfall av högskoleutbildning för i huvudsak kvinnor vid Mälardalens
högskola?
den 1 mars
1992/93:426 av Annika Åhnberg (-) till statsministern om Öresundsbron:
I regeringsförklaringen stod det: ”Miljöpolitiken skall utgå från vad natu-
ren långsiktigt tål. Försiktighetsprincipen är en viktig ledstjärna, och miljö-
konsekvenserna skall redovisas före varje beslut som ger miljöpåverkan.”
Öresundsbron nämndes särskilt: ”Avgörande är att den s.k. nollösningen
vad gäller vattenströmningen mellan Östersjön och Kattegatt kan säkerstäl-
las.”
När nu Koncessionsnämnden för miljöskydd avstyrker byggandet av Öre-
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
10
sundsbron mot bakgrund av hotet mot Östersjön, måste rimligen regeringen
ändra uppfattning. Ju förr arbetet med projektet stoppas, desto bättre möj-
ligheter finns det att utveckla andra mer miljöanpassade och moderna lös-
ningar på framtida transportbehov. Jag vill därför fråga statsministern:
Avser regeringen med det snaraste ta upp nya förhandlingar med Dan-
marks regering i syfte att skrinlägga planerna på en Öresundsbro och finna
andra lösningar?
1992/93:427 av Marianne Carlström (s) till statsrådet Beatrice Ask om Be-
tygsutredningens förslag:
Statsministern har både i riksdagens kammare och i möten med elever och
media förutskickat en grundlig omarbetning av Betygsberedningens förslag
innan det kommer en proposition till riksdagen. Den starka och entydiga re-
misskritiken ger fog för en sådan omarbetning.
Med anledning av detta vill jag fråga skolministern om hon kommer att
bereda remissinstanserna förnyade möjligheter att lämna synpunkter på
detta nya, i grunden omarbetade, förslag innan riksdagen skall ta ställning?
1992/93:428 av Per Stenmarck (m) till kommunikationsministern om Öre-
sundsbron:
Koncessionsnämndens nej till en bro över Öresund är ett stort bakslag i
strävandena att binda samman Malmö- och Köpenhamnsregionen.
Beslutet får emellertid inte tas till intäkt för att projektet inte kan genom-
föras. Koncessionsnämndens synpunkter bör, i likhet med andra remissin-
stansers, vägas in i sitt sammanhang, där hänsyn också måste tas till en rad
andra faktorer.
I det arbetet är det viktigt att regeringen tar initiativet och visar på lös-
ningar på de problem som Koncessionsnämnden och andra remissinstanser
har pekat på, för att möjliggöra en snar byggstart.
Vilka initiativ är kommunikationsministern beredd att ta för att få i gång
en snar byggstart av en bro mellan Malmö och Köpenhamn?
den 2 mars
1992/93:429 av Peter Kling (nyd) till statsrådet Bo Lundgren om kompensa-
tion för slopat avdrag för nedsatt skatteförmåga:
T.o.m. 1991 års taxering hade personer med kronisk sjukdom rätt till av-
drag för väsentligt nedsatt skatteförmåga. Avdraget bestämdes med hänsyn
till omständigheterna i det enskilda fallet och var maximerat till 10 000 kr. I
samband med skatteomläggningen den 1 januari 1991 togs denna möjlighet
bort.
Av Merkostnadsutredningen (SOU 1992:129) framgår bl.a. att de flesta
yrkanden avsåg ålderspensionärer, att behovet av extra stöd uppkommit ef-
ter 64 års ålder, att genomsnittsyrkandet var 4 000 kr, och att den genom-
snittliga skatteminskningen var 1 500 kr. Utredningen föreslår att skatteav-
draget ersätts med en merkostnadsersättning på 18 % av basbeloppet för all-
män försäkring.
Merkostnadsutredningen har ännu inte behandlats i riksdagen, och någon
merkostnadsersättning införs säkert inte förrän den 1 januari 1994, om ens
då.
Under 1993 och eventuellt under 1994 års taxering går de sjuka miste om
kompensation för sina kostnader. Min fråga gäller vad statsrådet avser att
göra för att kompensera de sjuka under denna tid.
den 3 mars
1992/93:430 av Eva Johansson (s) till socialministern om förslag om vård-
nadsbidrag:
Den 9 februari gav socialministern beskedet att det inte pågår något arbete
i Socialdepartementet med ett förslag om vårdnadsbidrag. Socialministern
meddelade också att ett sådant förslag, om det kommer, inte skall finansieras
genom vare sig minskade bidrag till kommunerna eller försämringar i föräld-
raförsäkringen.
Nu har statsministern givit andra besked - att man arbetar för att en pro-
position läggs fram för riksdagen i vår.
Det är angeläget att riksdagen och allmänheten vet vilka besked som gäl-
ler.
Jag vill därför upprepa min fråga till socialministern.
Förbereder regeringen en proposition i vår om införande av vårdnadsbi-
drag?
1992/93:431 av Pontus Wiklund (kds) till socialministern om grundtrygghet
i välfärden:
För närvarande pågår en intensiv debatt om välfärdssystemet och idéerna
omkring ett s.k. grund trygghetssystem.
Bakgrunden är bl.a. att allt fler debattörer hävdar uppfattningen att de
nuvarande transfereringssystemen med ersättningar enligt inkomstbortfalls-
principen blivit - och framför allt kommer att bli - alltför kostsamma. Ytter-
ligare argument är att av ekonomiska skäl nödvändiga nedskärningar i stan-
dardtrygghetssystemen vanligen drabbar de svaga.
Jag vill mot bakgrund av ovanstående fråga socialministern om han är be-
redd att verka för att sittande utredningar får tilläggsdirektiv som gör det
möjligt att även belysa vilka effekter ett grundtrygghetssystem skulle få inom
resp, område.
1992/93:432 av Margareta Viklund (kds) till utrikesministern om Somalia
och vapenembargot:
Den 20 januari 1992 utfärdade FN:s säkerhetsråd ett allmänt vapenem-
bargo för Somalia. Många länder ställde sig bakom detta, men det är svårt
att säga om det har haft någon reell effekt.
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
11
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
Det finns mycket som tyder på att vapenhandeln fortgår tämligen obe-
hindrat. Stora mängder vapen finns kvar i Somalia sedan det kalla krigets
dagar.
Det är viktigt att dels stoppa handeln och införseln av nya vapen, dels få
kontroll över de vapen som finns i landet.
Jag vill därför fråga utrikesministern:
Avser regeringen att inom ramen för det internationella samarbetet agera
för att vapenembargot för Somalia efterlevs?
1992/93:433 av Kjell Ericsson (c) till statsrådet Bo Lundgren om blanknings-
affärer:
Blankningsaffärer med aktier har blivit vanligt på Stockholmsbörsen se-
dan de tilläts 1991. Volymen beräknas uppgå till flera miljarder kronor. Som
bl.a. uppmärksammats i pressen på sistone finns i dag inte några krav på att
sådana affärer skall registreras. I andra länder, bl.a. i USA och Storbritan-
nien, är vidare reglerna i värdepapperslagen hårdare än de svenska då det
gäller denna typ av affärer.
Blankning i större skala kan ge upphov till kursdrivande effekter och ge
stora vinster för den som utför affären. Oegentligheter i samband med
blankning kan skada tilltron till börsen och det finansiella systemet.
Min fråga till statsrådet är:
Kan regeringen tänka sig att vidta lagändringar/lagskärpningar då det gäl-
ler blankningsaffärer?
1992/93:434 av Roland Lében (kds) till finansministern om den kommunala
beskattningen:
Olika förslag till omläggning av den kommunala beskattningen har disku-
terats under senare tid, liksom svagheter i den senast genomförda skattere-
formen. Lennart Hedquists numera välkända förslag som presenterades på
DN debatt den 24 februari har överlag mötts av positiva omdömen. Det går
ut på att låta kommunerna ta ut inkomstskatt endast upp till brytpunkten.
Över denna skall endast statlig skatt utgå. Den ökning av den statliga skatten
som därmed skapas tillförs den s.k. påsen, från vilken staten ger de generella
bidragen till kommunerna.
Enligt Finansdepartementet är målsättningen att de huvudsakliga riktlin-
jerna för ett nytt system skall finnas med i kompletteringspropositionen.
Förändringar av de slag som föreslagits berör samtliga kommuner och skat-
tesystemet på ett sådant sätt att det är viktigt och i hög grad önskvärt att ett
beslut har bredast möjliga uppslutning i riksdagen.
Är finansministern beredd att verka för att överläggningar med samtliga
partier kring en eventuell omläggning av den kommunala beskattningen
kommer till stånd med siktet inställt på en bred uppslutning?
12
1992/93:435 av Harry Staaf (kds) till statsrådet Bo Lundgren om skatteupp-
börden m.m.:
Regeringen beslutade den 14 maj 1992 att uppdra åt Riksgäldskontoret
och Riksrevisionsverket att göra en översyn av tidpunkter för in- och utbetal-
ningar till staten.
I RGK/RRV:s rapport föreslås bl.a. att redovisning och uppbörd av mer-
värdesskatt skall ske varje månad i stället för varannan och en tidigarelägg-
ning av inbetalning av preliminär A-skatt, arbetsgivaravgifter samt F-skatt
till den 3 varje månad i stället för den 18. Motivet till förändringarna är de
räntevinster staten skulle kunna göra.
Problemet är att den räntevinst som staten gör blir lika stor som ränteför-
lusten för företagen som administrerar uppbörden åt staten. Det innebär
också en ökad administration för företagen.
Min fråga är:
Hur kommer finansministern att hantera dessa förslag?
den 4 mars
1992/93:436 av Kurt Ove Johansson (s) till näringsministern om använd-
ningen av återbetalda lokaliseringsstöd:
Arbetslösheten i Malmö ligger väsentligt högre än genomsnittet för riket.
Malmö har under senare år drabbats mycket hårt av industrinedläggningar.
Nedläggningen av den civila fartygsproduktionen vid Kockums varv var
ett hårt slag för staden. Statens stöd till dåvarande Saab-Scania gav dock för-
hoppningar om att en viss del av de arbetsplatser som försvann vid Kockums
skulle ersättas med bilproduktion.
Saabs bilfabrik på Kockums industriområde i Malmö togs i bruk våren
1990. I juni året efter lade Saab ner fabriken. Saab hade beviljats bl.a. 154
miljoner kronor i lokaliseringsstöd. Av den utlovade personalstyrkan på
2 700 personer blev det ingenting.
Regeringen har nyligen beslutat att av Saab Autombil kräva tillbaka 77
miljoner kronor av lokaliseringsstödet. Beloppet skall enligt regeringsbeslu-
tet vara återbetalt senast den 31 december 1995.
Med hänvisning till vad som anförts frågar jag näringsministern:
Är statsrådet beredd att medverka till att de 77 miljoner kronor som åter-
betalas skall användas till att skapa nya arbetstillfällen i Malmöregionen?
den 5 mars
1992/93:437 av Stefan Attefall (kds) till näringsministern om en kreditmark -
nadsnämnd:
Sverige har för närvarande svåra ekonomiska problem och en rekordstor
arbetslöshet. Alla åtgärder för att hålla tillbaka arbetslösheten måste ges hög
prioritet. Regeringen har tagit initiativ till en ny och mer småföretagsvänlig
politik, vilken på sikt ger positiva effekter på sysselsättningen.
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
13
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
14
Ett av småföretagens största problem är kapitalförsörjningen. I spåren av
den rådande finanskrisen får vi så gott som dagligen höra exempel på företag
som inte får de bankkrediter som behövs för att leva vidare. Det finns många
exempel på företag som under vissa delar av året alltid tvingats till viss upplå-
ning på grund av säsongsvariationer i inköp och/eller försäljning. I dag är
det inte ovanligt att de möts av kalla handen, vilket i värsta fall kan leda till
konkurs - framkallad av bankernas ovilja att lämna krediter!
En särskild nämnd, kreditmarknadsnämnd, skulle kunna pröva ärenden
som berör uppsägning av lån, krav på tilläggssäkerheter, borgensfrågor
m.m. Genom uttalanden om vad som kan anses vara god banksed skulle
nämnden kunna påverka praxis inom kreditväsendet.
Är näringsministern beredd att verka för att en kreditmarknadsnämnd
med ovanstående inriktning inrättas?
1992/93:438 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) till socialministern om en
barnomsorgslag:
Socialministern har nyligen i kammaren meddelat att en barnomsorgslag
avses att presenteras under våren. Eftersom kanske 50 000 barn lär stå i kö
till kommunal barnomsorg torde en barnomsorgslag medföra ansenliga kost-
nader för kommunerna.
Har socialministern några beräkningar att presentera när det gäller kost-
nader för en barnomsorgslag och idéer hur den skall finansieras?
1992/93:439 av Robert Jousma (nyd) till socialministern om rätten till social-
bidrag:
Den svenska socialtjänstlagen med dess krav på svenska kommuner är
uppenbarligen alltför generös. Detta exemplifieras av det av massmedia nyli-
gen uppmärksammade fallet med en finsk kvinna som flyttat till Sverige med
sina sju barn därför att bidragen är bättre i Sverige än i Finland. Detta fall
illustrerar ett stort problem, som är oberoende av om kraven framförs av
svenska eller finska medborgare, nämligen att man enligt socialtjänstlagen
har rätt att söka bidrag i den kommun man befinner sig i, utan att man är
vare sig svensk medborgare, bosatt i eller mantalsskriven i kommunen i
fråga.
Vad avser socialministern att göra åt detta problem?
1992/93:440 av Bert Karlsson (nyd) till statsrådet Bo Lundgren om redovis-
ningen av valutaförlusten:
Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR:s) rekommendationer
skall orealiserade valutaförluster skrivas av samma år som de uppkommer.
Denna s.k. försiktighetsprincip får förödande konsekvenser för många före-
tag. Med den minskning på ca 20 % av den svenska krönan som skett sedan
den flytande växelkursen infördes uppstår lätt situationen att företag med
50 000 kr i aktiekapital, som lånat t.ex. 250 000 kr, bara genom det försäm-
rade värdet på kronan får en förlust på 50 000 kr och därmed blir likviditets-
pliktiga. I förlängningen kan detta leda till konkurs. Det borde i stället göras
förenligt med god redovisningssed att skriva av orealiserade valutaförluster
under längre tid, exempelvis en femårsperiod.
Min fråga är:
Vad avser skatteministern att göra för att skapa förutsättningar för att livs-
kraftiga företag inte enbart på grund av den svenska kronans depreciering
skall behöva gå i konkurs?
1992/93:441 av Rolf L Nilson (v) till näringsministern om användningen av
återbetalt lokaliseringsstöd:
När Saab-Scania i juni 1987 beviljades statligt lokaliseringsstöd till sin bil-
fabrik på Kockumsområdet i Malmö var villkoret att bidraget skulle medföra
770 nya varaktiga arbetstillfällen.
Saab-Scania har inte uppfyllt sitt löfte och skall därför enligt gällande reg-
ler betala tillbaka bidraget.
I dag är emellertid behovet av nya varaktiga arbetstillfällen i Malmöregio-
nen större än det var när Saab fick sitt stöd. Det är därför nödvändigt att de
77 miljoner som staten skall ha tillbaka stannar i Malmö och används för sitt
ursprungliga syfte: att stimulera framtidssatsningar.
Jag vill mot denna bakgrund fråga näringsministern:
Vad tänker regeringen göra för att Saab-pengarna skall bidra till nya var-
aktiga arbetstillfällen i Malmöregionen?
1992/93:442 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Reidunn Laurén om försla-
get till ny hyreslag och avgifter för kabel-TV:
Det har nyligen förekommit fall där boende har hotats med vräkning där-
för att de inte vill ha kabel-TV och därmed vägrat betala avgifterna.
Ett nytt förslag till hyreslag är under beredning. Denna bör utformas så
att ovan beskrivna situationer inte kan uppkomma.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Kommer den nya hyreslagen att innebära att vägran att betala kabel-TV-
avgift inte skall leda till hot om vräkning?
1992/93:443 Johan Lönnroth (v) till finansministern om finansieringen av en
Öresundsbro:
Investeringskostnaden för en Öresundsbro är mycket hög. Kostnadskalky-
lerna är dessutom mycket osäkra. Tar man också med i beräkningarna kost-
naderna för de miljöskyddsåtgärder som behövs och de miljöskador en bro
orsakar blir kostnaderna helt orimliga.
Naturvårdsverkets krav på en maximal vägtrafikmängd på bron gör att
man aldrig kan få en kostnadstäckning.
Staten ger nu via SVEDAB och Vägverket en ekonomisk garanti för att
täcka upp de framtida förlusterna. Det betyder i klartext att investeringsre-
surser tas från Vägverket. Därmed blir angelägna infrastruktursatsningar i
andra delar av landet inte förverkligade.
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
15
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
16
Vänsterpartiet har i en riksdagsmotion från januari 1993 föreslagit att
SVEDAB skall privatiseras. Om det samtidigt görs en seriös bedömning av
brons miljöeffekter och därmed förknippade kostnader kan marknaden av-
göra om en vägbro är en lönsam investering.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga finansministern:
- Hur kommer regeringen att finansiera förlusterna som uppstår om en Öre-
sundsbro byggs?
1992/93:444 av Jan Jennehag (v) till miljöministern om Öresundsbron och
miljölagstiftningen:
Olof Johansson skrev i riksdagsmotionen 1990/91 :T94 att det är ytterst
oansvarigt och miljöfientligt att bygga en Öresundsbro.
Koncessionsnämnden, Naturvårdsverket och Vetenskapsakademien, en
samlad miljörörelse och de politiska ungdomsförbunden - utom moderater-
nas - m.fl. ger Olof Johansson nu helt rätt.
En Öresundsbro strider mot svensk miljölagstiftning och de miljömål som
Sveriges riksdag satt upp.
Det finns nu i stort sett två alternativ: att försämra svensk miljölagstiftning
och riksdagens miljömål eller lösa Öresundsförbindelserna på annat sätt än
med en bro.
Jag vill därför fråga miljöministern:
Kommer regeringen att föreslå att en Öresundsbro som strider mot svensk
miljölagstiftning byggs?
1992/93:445 av Bengt Hurtig (v) till statsministern om avtalet om Öresunds-
bron:
Sverige har ett folkrättsligt bindande avtal med Danmark om att bygga
en fast förbindelse över Öresund. Miljöprövningen har nu visat att avtalets
nuvarande förslag strider mot svensk miljölagstiftning och riksdagens miljö-
mål.
Avtalets text gör det dock möjligt att omförhandla avtalet till att t.ex. gälla
en borrad järnvägstunnel. Danska regeringsrepresentanter har uttryckt öns-
kemål om detta.
Inför morgondagens debatt i riksdagen om framtida miljöanpassade Öre-
sundsförbindelser skulle ett klarläggande från regeringen underlätta riksda-
gens fortsatta hantering av denna fråga.
Jag vill därför fråga statsministern:
Ämnar regeringen begära omförhandlingar av avtalet med Danmark om
Öresundsförbindelserna?
1992/93:446 av Ingegerd Sahlström (s) till justitieministern om barnporno-
grafi:
Under senare tid har allt större uppmärksamhet riktats mot den verksam-
het som bedrivs gällande försäljning av barnpornografi.
Det finns en klar koppling mellan sexuella övergrepp mot barn och fram-
ställningen av barnpornografiska alster. Produktion och distribution av barn-
pornografi innebär att barn utnyttjas sexuellt.
För att förhindra spridning av barnpornografiska alster borde innehav av
barnpornografi kriminaliseras.
Jag vill med anledning av det ovan anförda fråga om justitieministern är
villig att verka för en ändring i lagen så att innehav av barnpornografi krimi-
naliseras.
10 § Kammaren åtskildes kl. 15.03.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
IBarbro Nordström
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
17
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
Innehållsförteckning
Måndagen den 8 mars
1 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 11 mars. . . 1
Talmannen
2 § Ledighet .......................................... 1
3 § Anmälan om kompletteringsva! till skatteutskottet och lagutskot-
tet ............................................ 1
4 § Justering av protokoll................................ 2
5 § Hänvisning av ärenden till utskott ...................... 2
6 § Ledighet .......................................... 2
7 § Bordläggning ...................................... 2
8 § Anmälan om interpellationer
1992/93:92 av Birgit Henriksson (m) om hiv/aidssmitta..... 3
1992/93:93 av Sten Östlund (s) om arbetsmarknadsläget i Väst-
sverige ........................................ 4
1992/93:94 av Claus Zaar (nyd) om resegarantin.......... 6
1992/93:95 av Eva Johansson (s) om bistånd till Eritrea .... 7
1992/93:96 av Hans Göran Franck (s) om konsekvensutred-
ningar om alternativ till EG-medlemskap m.m......... 7
9 § Anmälan om frågor
1992/93:424 av Margareta Israelsson (s) om utbildningen av
barnomsorgspersonal............................. 8
1992/93:425 av Alf Egnerfors (s) om högskoleutbildning för
kvinnor i Mälardalen m.m......................... 9
1992/93:426 av Annika Åhnberg (-) om Öresundsbron..... 9
1992/93:427 av Marianne Carlström (s) om Betygsutredningens
förslag........................................ 10
1992/93:428 av Per Stenmarck (m) om Öresundsbron...... 10
1992/93:429 av Peter Kling (nyd) om kompensation för slopat
avdrag för nedsatt skatteförmåga.................... 10
1992/93:430 av Eva Johansson (s) om förslag om vårdnadsbi-
drag.......................................... 11
1992/93:431 av Pontus Wiklund (kds) om grundtrygghet i väl-
färden ........................................ 11
1992/93:432 av Margareta Viklund (kds) om Somalia och va-
penembargot ................................... 11
1992/93:433 av Kjell Ericsson (c) om blankningsaffärer..... 12
1992/93:434 av Roland Lében (kds) om den kommunala be-
skattningen .................................... 12
1992/93:435 av Harry Staaf (kds) om skatteuppbörden m.m.. 13
1992/93:436 av Kurt Ove Johansson (s) om användningen av
återbetalda lokaliseringsstöd....................... 13
18
1992/93:437 av Stefan Attefall (kds) om en kreditmarknads-
nämnd ........................................ 13
1992/93:438 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) om en barnom-
sorgslag ....................................... 14
1992/93:439 av Robert Jousma (nyd) om rätten till socialbidrag 14
1992/93:440 av Bert Karlsson (nyd) om redovisningen av valu-
taförlusten ..................................... 14
1992/93:441 av Rolf L Nilson (v) om användningen av återbe-
talt lokaliseringsstöd............................. 15
1992/93:442 av Eva Zetterberg (v) om förslaget till ny hyreslag
och avgifter för kabel-TV......................... 15
1992/93:443 av Johan Lönnroth (v) om finansieringen av en
Öresundsbro................................... 15
1992/93:444 av Jan Jennehag (v) om Öresundsbron och miljö-
lagstiftningen................................... 16
1992/93:445 av Bengt Hurtig (v) om avtalet om Öresundsbron 16
1992/93:446 av Ingegerd Sahlström (s) om barnpornografi.. . 16
Prot. 1992/93:70
8 mars 1993
19
gotab 43347, Stockholm 1993