Protokoll
1992/93:13
Tredje vice talmannen anmälde att Bengt Lindqvist (s) skulle tjänstgöra
som ersättare för Maj Britt Theorin under tiden den 1-27 november, varige-
nom motsvarande uppdrag upphör för Sylvia Lindgren.
Tredje vice talmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgrup-
pen på grund av uppkommen vakans anmält Monica Widnemark som ny
suppleant i valberedningen efter Anita Modin.
Tredje vice talmannen förklarade vald till
suppleant i valberedningen
Monica Widnemark (s)
Tredje vice talmannen meddelade att Lars Moquist (nyd) ansökt om ledig-
het för FN-uppdrag under tiden den 13 november-den 13 december.
Kammaren biföll denna ansökan.
Tredje vice talmannen anmälde att Vivianne Franzén (nyd) skulle tjänst-
göra som ersättare för Lars Moquist.
Föredrogs och hänvisades
Propositionerna
1992/93:16 till utrikesutskottet
1992/93:17 till socialförsäkringsutskottet 1
1 Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 13
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
1992/93:45 till skatteutskottet
1992/93:46 till socialutskottet
1992/93:77 till försvarsutskottet
1992/93:108 till skatteutskottet
Skrivelse
1992/93:13 till jordbruksutskottet
Motionerna
1992/93:Ubl-Ub26 till utbildningsutskottet
1992/93:T2-T4 till trafikutskottet
1992/93:Jul-Ju5 till justitieutskottet
1992/93:L1 och L2 till lagutskottet
1992/93 :T5-T7 till trafikutskottet
1992/93:Ub27 och Ub28 till utbildningsutskottet
1992/93:Ju6 till justitieutskottet
1992/93:Fil—Fi3 till finansutskottet
1992/93:L3 och L4 till lagutskottet
1992/93:N1 och N2 till näringsutskottet
Anmäldes och bordlädes
Propositionerna
1992/93:23 Ändring i jordabalken m.m.
1992/93:37 Ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler,
m.m.
1992/93:50 Åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
1992/93:52 Höjd skatt på tobaksvaror
1992/93:58 Bostadsanpassningsbidrag m.m.
1992/93:63 Ändrade bestämmelser i fråga om bostadsbidrag för år 1993,
m.m.
1992/93:67 Vissa ändringar i väglagen m.m.
1992/93:68 Ändring i aktiebolagslagen m.m.
1992/93:71 Utländska förvärv av fast egendom
1992/93:83 Vissa behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården m.m.
1992/93:96 Vissa uppbörds- och indrivningsfrågor, m.m.
Redogörelse
1992/93:RFK1 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verksam-
hetsåret 1991/92
Motionerna
med anledning av prop. 1992/93:7 Rätten till folkpension m.m.
1992/93:Sfl av Berith Eriksson m.fl. (v)
1992/93:Sf2 av Doris Håvik m.fl. (s)
1992/93:Sf3 av Daniel Tarschys (fp)
Konstitutionsutskottets betänkanden
1992/93:KU1 Riksdagen och normgivningsprocessen med anledning av för-
slag från riksdagens revisorer, m.m.
1992/93:KU2 Fri- och rättigheter m.m.
Socialförsäkringsutskottets betänkanden
1992/93:SfUl Introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlän-
ningar
1992/93:SfU2 Vissa socialförsäkringsfrågor
Arbetsmarknadsutskottets betänkanden
1992/93.-AU1 Jämställdhet
1992/93:AU3 Arbetsmiljö
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 22 oktober
1992/93:16 av Sinikka Bohlin (s) till kulturministern om minskade sändnings-
tider på minoritetsspråk i lokalradion:
I regeringens proposition 1991/92:140 Den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten anför ansvarig minister följande: ”1 de gällande avtalen
mellan staten och programföretagen ingår bl.a. villkor om att bolagen bör ta
särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter.” Vidare skriver man:
”Inför nästa avtalsperiod bör gälla att de totala resurserna för detta ändamål
minst bör vara oförändrade i jämförelse med vad som gäller under verksam-
hetsåret 1992.”
Riksdagen beslutade enligt propositionen. I sitt betänkande anförde kul-
turutskottet, liksom tidigare, att den finskspråkiga gruppen har en särställ-
ning dels på grund av de historiska banden mellan Sverige och Finland och
dels på grund av gruppens storlek. Denna särställning förutsätts beaktas av
programbolagen.
Det genom sammanslagning av Riksradion och Lokalradion bildade bola-
get Sveriges Radio AB har nu föreslagit att lokalradiosändningarna på mino-
ritetsspråk skall minskas.
Anledningen till de minskade sändningstiderna är att Sveriges Radio i stäl-
let vill utöka rikssändningarna på minoritetsspråk. Detta är utmärkt.
Men för dem som genom otillräckliga språkkunskaper är helt hänvisade
till sändningarna på t.ex. finska är också lokalradions program av stor bety-
delse.
Det kan inte vara rimligt att man - för att utöka rikssändningarna - måste
skära så kraftigt i andra delar av verksamheten.
Avser kulturministern att vidta några åtgärder så att utbudet av finsksprå-
kiga lokalradiosändningar överensstämmer med riksdagens beslut?
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
1* Riksdagens protokoll 1992/93. Nr 13
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
1992/93:17 av Ingvar Johnsson (s) till statsrådet Beatrice Ask om regeringens
planer för gymnasieskolan:
Riksdagens beslut i anledning av den socialdemokratiska regeringens pro-
position Växa med kunskaper ger vårt land en bra och tidsenlig gymnasie-
skola. Genom beslutet garanteras alla ungdomar en treårig gymnasieutbild-
ning. Elevernas ställning stärks och kommunen ges ökat inflytande på cen-
trala regleringars bekostnad.
En kursutformad gymnasieskola med gemensam kärna av allmänna äm-
nen på alla studievägar ger möjligheter till breda kunskaper och allmän be-
hörighet till högskolan. Den nya gymnasieskolan ger möjlighet för alla ung-
domar att välja mellan att gå direkt ut i yrkeslivet eller att fortsätta studier i
högskolan.
I ett snabbt föränderligt samhälle är det också viktigt att gymnasieutbild-
ningen i framtiden kommer att ge en god grund för ett livslångt lärande. I
OECD:s rapport framhävs satsningen på treåriga gymnasieskolan som posi-
tivt nytänkande och Sverige beskrivs som ett föregångsland vad gäller möj-
ligheten att också få gymnasieutbildning i vuxen ålder.
När gymnasiepropositionen behandlades i riksdagen uttalade Modera-
terna och Folkpartiet att beslutet skulle rivas upp av en borgerlig regering.
Det skulle i stället bli en gymnasieskola som saknade de viktigaste positiva
inslagen i gymnasiereformen, bl.a. treårigheten, den omfattande gemen-
samma kärnan och den allmänna högskolebehörigheten.
Det var därför glädjande att Moderaterna och Folkpartiet i regeringsställ-
ning valde att helt överge sitt motstånd och i allt väsentligt acceptera gymna-
siereformen. I en proposition där regeringen föreslog några smärre detalj-
förändringar av reformen skriver statsrådet Ask: ”Det är ingen tvekan om
att denna reform kommer att höja utbildningens kvalitet”.
I budgetpropositionen för 1992/93 valde dock regeringen att försena gym-
nasiereformens genomförande ett år. Det skapade osäkerhet om regeringens
avsikter att genomföra reformen. Det innebär dessutom att en årskurs elever
vid många gymnasielinjer alldeles i onödan nu ges en kortare och mindre
tidsenlig utbildning.
På förslag av den socialdemokratiska regeringen erbjöds de ungdomar
som lämnade tvååriga utbildningar 1991 ett tredje kompletterande gymna-
sieår. Genom riksdagsbeslut i våras och genom förslag i krispaketet erbjuds
eleverna samma möjlighet de två följande åren.
Genom regeringens agerande finns risk att de elever som började tvååriga
linjer på gymnasieskolan 1992 kommer i kläm. De kan bli de enda som på
90-talet får lämna gymnasieskolan med tvåårig utbildning. Det är därför an-
geläget att dessa elever redan nu utlovas möjligheten till ett tredje gymna-
sieår.
Regeringspartiernas tidigare inställning till gymnasiereformen innebär att
det fortfarande råder oklarhet om regeringens inställning till gymnasiesko-
lan. Denna oklarhet förstärks av att man tyvärr ibland beklagar att gymna-
siereformen inte kunde stoppas, ibland överdriver de förändringar som nu-
varande regeringen föreslagit, ibland ”utlovas” ytterligare förändringar.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Beatrice Ask föl-
jande:
1. Är statsrådet beredd att undanröja oklarheter genom ett otvetydigt ut-
talande att regeringen avser fullfölja gymnasiereformen?
2. Är statsrådet beredd att garantera de som börjat gymnasieskolan 1992
ett tredje utbildningsår?
1992/93:18 av Roland Sundgren (s) till näringsministern om svensk järnvägs-
industri:
Tågtrafiken har framtiden för sig. Det är den mest miljövänliga trafiken.
Järnvägsindustrin bör vara en svensk framtidsbransch. Den har vuxit fram
genom framsynta samhällsbeslut med tidig elektrifiering, i samverkan mel-
lan en duktig beställare, SJ och ASEA - numera ABB. Då det gäller snabb-
tåget X 2000 har detta utvecklats i samarbete mellan SJ och ABB med ca
1 000 miljoner i utvecklingskostnader.
X 2000 är ett unikt snabbtåg så till vida att det inte kräver någon fullständig
nyläggning av räls. Därför är intresset stort från länder som USA, Tyskland
och Portugal. Möjligheter till export föreligger om 2 - 3 år.
SJ:s grundorder på 20 tågset slutlevereras 1993/94. Kontraktet innefattar
även option på 20 tågset, en option som gick ut i september i år. SJ anser
dock att man för närvarande inte vill fullfölja denna beställning. Orsaken är
osäkerhet vad gäller framtiden. Räntorna är höga. Diskussionerna om priva-
tisering och avreglering skapar dåliga möjligheter att planera för framtiden.
Upprustningen av snabbtågssträckorna går för långsamt.
1 nuvarande arbetsmarknadsläge borde regeringen vidta mer kraftfulla åt-
gärder för att få i gång järnvägsinvesteringar. Men regeringen borde också
underlätta för SJ att stå fast vid sina avsikter att köpa fler tåg av ABB-Trac-
tion, t.ex. genom bra villkorslån.
Framtiden för tågindustrin ser ljus ut på sikt. Men detta kan kullkastas av
en produktionssvacka de närmaste två åren. Om inte beställningar görs av
20 tågset av SJ kommer produktionen i Kalmar successivt att skäras ned för
att helt upphöra i början av 1994. Detsamma gäller Örnsköldsvik. Det blir
också sådana neddragningar av produktionen i Helsingborg, Västerås och
Surahammar, så dessa verkstäder hotas av nedläggning. Därmed skulle
svensk tågtillverkande industri upphöra. 1 500 arbetstillfällen försvinner
plus lika många till hos 100 underleverantörer runt om i Sverige.
Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att vi skall kunna behålla
svensk järnvägsindustri?
1992/93:19 av Inger Hestvik (s) till justitieministern om bestraffning av
sexualbrott som skett utomlands:
Vi blir alltmera medvetna om att sexuella övergrepp mot barn sker både
här hemma i Sverige och i andra länder.
I flera länder, bl.a. i Thailand, har t.o.m. en sexindustri växt upp kring
barnprostitution. Enligt en undersökning som den thailändska organisatio-
nen Childrens Foundation nyligen gjort är mellan 500 000 och 800 000 barn
under 16 år verksamma i denna exploatering.
Från Europa, USA och Australien anordnas särskilda resor för människor
Prof. 1992/93:13
23 oktober 1992
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
som vill utnyttja dessa barn för sitt eget nöjes skull. Det handlar om ren sex-
turism, och bland dessa turister finns svenska män, svenska pedofiler. I de
länder de kommer från är straffen för sex med barn höga. I de länder dit de
far som turister utsätter de sig för mindre risker att bli bestraffade.
Vi har reagerat mot detta i Sverige, och vi har i dag en laglig möjlighet att
straffa förövarna till brott utomlands om gärningen är straffbelagd i Sverige
och i det land där gärningen begås. Ändå har migveterligt ingen svensk eller
utlänning bosatt i Sverige hittills blivit bestraffad för sexuellt utnyttjande av
barn i dessa länder.
Min fråga till justitieministern är:
Vilka juridiska och andra möjligheter har vi i Sverige att avskräcka våra
landsmän från att delta i denna sexturism?
Anmäldes att följande frågor framställts
den 22 oktober
1992/93:92 av Harriet Colliander (nyd) till statsrådet Alf Svensson om
SIDA:s informationskampanj:
För närvarande pågår en massiv propagandaoffensiv från SIDA i uppen-
bart syfte att skapa förtroende hos allmänheten för SIDA:s verksamhet.
Bl.a. förekommer det stora affischer i Stockholms tunnelbanor och åtskilliga
annonser i rikspress.
Mot bakgrund härav vill jag fråga biståndsministern:
Avser statsrådet Alf Svensson att vidta några åtgärder i anledning av dessa
SIDA:s kampanjer?
1992/93:93 av Lennart Fridén (m) till utbildningsministern om kårobligato-
riet:
Bestämmlserna om obligatoriskt medlemskap i studentkår för studerande
vid universitetet och högskolor har diskuterats under årtionden. Frågan blev
högaktuell i slutet av 1960-talet, då ett antal studentkårsstyrelser utnyttjade
sina organisationer för andra politiska ändamål än sådana som var till gagn
för deras medlemmar i deras egenskap av studerande. Från en, vågar jag
påstå, majoritet av studenterna framfördes önskemål om kårobligatoriets
upphävande, om inte garantier kunde skapas för att ett missbruk kunde för-
hindras.
Frågan har ånyo under de senaste veckorna aktualiserats och debatterats
i pressen, sedan en styrelse, på samma sätt som skedde för 22-25 år sedan,
agerat i politiska frågor i studenternas namn utan att ha det mandatet. Något
måste enligt min och mångas mening göras för att förhindra en upprepning.
När kan vi förvänta oss ett förslag om upphävande av obligatoriet?
1992/93:94 av Kent Carlsson (s) till statsministern om Nicaragua och de
mänskliga rättigheterna:
Nicaraguas parlament antog den 11 juni 1992 en ny lagparagraf i straffla-
gen som kriminaliserar homosexualitet. Enligt den nya paragraf 205 i den
nicaraguanska strafflagen är det kriminaliserat att ”locka till, verka för, pro-
pagera för eller ha sexuellt umgänge med någon av samma kön”. Straffet för
detta är fängelse mellan 1 och 3 år.
Nicaraguas president Violetta Chamorro, som just nu besöker Sverige,
undertecknade i juli den nya strafflagen.
Den strafflagen gör att Nicaragua blir det land i Latinamerika som har den
i särsklass hårdaste lagstiftningen mot homosexuella. Det är dessutom det
enda land i världen som infört ett homosexualitetsförbud sedan Iran genom-
gick sin islamiska revolution i slutet av 1970-talet.
Det är märkligt att Nicaragua, som säger sig vara ett land som värnar de-
mokrati och mänskliga rättigheter, inför en lagstiftning som så allvarligt
kränker de mänskliga rättigheterna.
Jag vill därför fråga statsministern om han under samtalen med president
Violetta Chamorro tog upp denna fråga och markerade Sveriges klart nega-
tiva inställning till denna typ av inskränkningar av de mänskliga rättighe-
terna.
1992/93:95 av Eva Zetterberg (v) till socialministern om barnkonventionens
tillämpning:
Invandrarverket har den 7 oktober beslutat avvisa två chilenska barn, 11
och 13 år gamla, trots att ingiven adoptionsansökan ännu ej avgjorts. Till
saken hör att dessa båda barn har levt under drygt ett och ett halvt år hos de
släktingar som nu önskar adoptera dem och att ingenting tyder på att adop-
tionsansökningen inte skulle vara seriös.
Enligt barnkonventionens artikel 21 b skall konventionsstater som tillåter
adoption säkerställa att barnets bästa främst beaktas och erkänna att inter-
nationell adoption har övervägts som en alternativ form av omvårdnad av
barnet, om barnet inte kan placeras i en fosterfamilj eller adoptivfamilj eller
inte kan tas om hand på lämpligt sätt i sitt hemland.
Jag vill därför fråga:
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att säkerställa att barnkonventio-
nens bestämmelser tillämpas i alla avseenden av svenska myndigheter och
domstolar?
1992/93:96 av Jan Jennehag (v) till statsrådet Ulf Dinkelspiel om de s.k. krut-
affärerna och möjligheter att ta del av handlingar i f.d. DDR:
I somras avslöjade Dagens Nyheter att det finns dokument i den östtyska
säkerhetstjänsten Stahss arkiv, som skulle kunna kasta nytt ljus över Nobel
Kemis krut- och sprängämnessmuggling via DDR till Iran under 1980-talet.
Dessa skulle på väsentliga punkter motsäga den bild av affärerna som företa-
gets marknadschef gav under rättegången 1990. Utgången av den rätte-
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
gången skulle troligen ha blivit en annan, om hovrätten hade haft tillgång till
dessa handlingar.
Enligt Dagens Nyheter den 18 oktober skulle tullen ha begärt att få ta del
av dokumenten. Den tyska regeringen uppges ha rekommenderat Sverige
att utnyttja den internationella rättshjälpskonventionen från 1958 för att få
tillgång till handlingarna.
Jag vill fråga handelsministern:
Hur avser regeringen att agera för att Sverige skall få tillgång till alla
DDR-handlingar som kan kasta ljus över krutaffärerna?
1992/93:97 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om Guatemala:
Den 8 oktober träffades en överenskommelse mellan Guatemalas rege-
ring och representanter för de 60 000 guatemaler, som är flyktingar i Mexiko,
som innebar att dessa nu skulle kunna återvända hem utan att riskera över-
grepp från militärens sida. Men våldsbrotten har inte upphört. Den 19 okto-
ber blev två unga anhängare av årets fredspristagare Rigoberta Menchu
bortrövade, misshandlade och avsläppta nakna på en gata i huvudstaden.
Händelsen var kulmen på flera dagars stegrad spänning mellan Menchu, som
företräder Guatemalas mayaindianer, och den guatemalanska regeringen.
Det finns anledning att frukta att även Nobelpristagarinnan Menchu själv
kan komma att utsättas för övergrepp från militärens sida. Regimen har rik-
tat förtäckta anklagelser mot henne att ha nära förbindelser med vänsterge-
rillan.
Med anledning av våldsdåden och hotelserna mot dem som arbetar för
sina mänskliga rättigheter i Guatemala vill jag fråga biståndsministern:
På vilket sätt avser regeringen att medverka till att skapa ett sådant inter-
nationellt tryck på regimen i Guatemala att den infriar sina utfästelser att
stoppa militärens övergrepp?
1992/93:98 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om biståndsar-
betares löner m.m.:
”Svenska biståndsarbetare lever lyxliv i fattiga länder. De bor i jättevillor
i exklusiva bostadsområden och har inkomster i miljonklassen”, uppgav tid-
ningen IDAG den 4 oktober. Den citerade en SIDA-medarbetare i Afrika:
”Jag arbetar på svenska ambassaden och skall naturligtvis ha samma lön som
de diplomater som sitter i rummet intill. Jag är inte här i Afrika för att be-
driva välgörenhet.” Samma person uppgav att utlandstillägg utgår även när
någon hyr ut sin bostad i Sverige.
Enligt IDAG är det mycket stora löneskillnader mellan volontärer (som
kostar 175 000 kr per år), SIDA-medarbetare (700 000 ä 1 miljon kr) och
konsulter (1 ä 2 miljoner kr).
Om dessa tidningsuppgifter är riktiga, riskerar biståndet att misskredite-
ras, vilket skulle spela nyd i händerna på ett olyckligt sätt. Det är därför an-
geläget att bringa klarhet i vilka förhållandena är och hur eventuella missför-
hållanden kan undanröjas.
Jag vill därför fråga biståndsministern:
Avser regeringen att de här anförda pressuppgifterna föranleder en över-
syn av biståndsarbetarnas löner och förmåner?
1992/93:99 av Bertil Måbrink (v) till statsrådet Alf Svensson om katastrofbi-
stånd till Vietnam:
I Vietnam har svåra översvämningar i sex provinser i de centrala delarna
av landet orsakat mycket omfattande skador. Enligt de senaste uppgifterna
omkom 37 personer och många saknas. Risodlingar förstördes, vägar skölj-
des bort, många familjer blev hemlösa. Översvämningarna uppges vara de
värsta på 70 år, och till det har den omfattande skogsskövlingen medverkat,
både under och efter kriget. De här sex provinserna - strax norr och söder
om 17:e breddgraden - utsattes för svåra bombningar och kemiskt krig. Nu
säger FN-tjänstemän att skogen skövlas av såväl nomadfolk som utflyttade
stadsbor, som bryter ny mark.
Naturkatastrofen kommer vid en tidpunkt, då de ekonomiska reformerna
lett till snabba framsteg - i synnerhet i jordbruket. Den är därför ett oerhört
svårt slag mot de strävsamma människorna, som arbetat så hårt för att för-
bättra sin tillvaro. Det behövs internationella insatser för att hjälpa dem över
den akuta nödsituationen.
Jag vill därför fråga biståndsministern:
Avser regeringen att anslå katastrofbistånd till den översvämningsdrab-
bade befolkningen i Vietnam?
1992/93:100 av Karl-Erik Persson (v) till statsrådet Bo Lundgren om avlyft
av moms vid export av begagnade fritidsbåtar:
Vid försäljning av fritidsbåtar på export får man lyfta av momsen, men
säljer man begagnade fritidsbåtar på export får man inte lyfta bort momsen.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Är statsrådet beredd att förändra reglerna så att man kan lyfta bort mom-
sen på begagnade fritidsbåtar vid export?
1992/93:101 av Carl Fredrik Graf(m') till finansministern om det statliga per-
son- och adressregistret:
Det statliga person- och adressregistret används i dag i många samman-
hang. Olika typer av kunder köper registerutdrag av SPAR för sin verksam-
het. I samband med att folkbokföringen numera förts över till skattemyndig-
heterna, så har frågan om SPARS:s framtid väckts. En särskild utredning
har till uppgift att se över denna fråga.
Vilka förändringar avser regeringen att genomföra rörande villkoren för
SPAR:s verksamhet, innan aviseringsutredningen är klar med sitt betän-
kande?
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
1992/93:102 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Beatrice Ask om stödet till
hörselskadade elever:
Ansvaret för stödet till hörselskadade elever i skolan har sedan länge legat
hos landstingen. Det har varit ett frivilligt åtagande. Staten ersätter lands-
tingen för insatserna med totalt 1 miljon kronor.
I samband med minskade statsbidrag och neddragningar av den lands-
tingskommunala verksamheten ifrågasätter flera landsting den service hör-
selvårdskonsulenterna ger kommunerna och kräver utökade resurser för
tjänsterna. Föräldrar till hörselskadade elever känner stor oro för att de sär-
skilda stödinsatserna dras in och elevernas utbildning kommer i kläm.
Är skolministern beredd att vidta åtgärder för att säkra stödet till hörsel-
skadade elever?
1992/93:103 av Carl Fredrik Graf (m) till statsrådet Bo Lundgren om åtgär-
der för att reseersättning inte skall beskattas:
Den ändring av kommunalskattelagen som genomfördes i samband med
skattereformen har fått konsekvenser för skattemyndighetens syn på en re-
servofficers resor från bostaden till tjänstgöringsplatsen. I ett uppmärksam-
mat fall har länsrätten i Värmlands län slagit fast att tjänsteställe är den plats
där reservofficeren fullgör huvuddelen av sin tjänstgöring. Tidigare har bo-
staden betraktats som tjänsteställe. Detta får den orimliga konsekvensen att
reseersättningen påförs reservofficerens lön. Bor han t.ex. i Skåne och skall
resa till sitt krigsförband i övre Norrland, blir det betydande belopp. Staten
får dessutom extra kostnader för sociala avgifter.
Den dom som har fallit i länsrätten i Värmland är överklagad till kammar-
rätten. Vi vet emellertid att en behandling där kan dröja mycket länge på
grund av de stora balanserna. Detta förhållande medför stora olägenheter
för såväl försvarsledning som enskild reservofficer.
På vilket sätt avser statsrådet att agera för att lagstiftningsvägen, eller på
annat sätt, påskynda en förändring i syfte att snarast komma till rätta med
detta problem?
1992/93:104 av Lars Moquist (nyd) till arbetsmarknadsministern om arbets-
marknaden i Kalmar:
Arbetsmarknadssituationen är redan nu mycket pressad i Kalmar län i all-
mänhet och i Kalmar kommun i synnerhet. Arbetslösheten kommer att stiga
till helt oacceptabla höjder om några av de största industrierna i Kalmar
skulle tvingas lägga ned sin verksamhet. Volvo, Kalmar Verkstads AB (tåg-
vagnstillverkning) och Nordchoklad är tre stora industrier, som samtliga sän-
der ut signaler om nedläggning.
Något måste göras för att regionen inte skall suddas ut på den industriella
kartan. Inte minst viktigt är att människorna i regionen inte tappar sugen
utan kan känna förhoppningar inför framtiden.
10
Kalmar Verkstads AB kan kanske räddas genom statliga tågmaterielbe-
ställningar men för de övriga lär ett nedläggningsbeslut inte kunna påverkas
av politiker.
Ämnar statsrådet Hörnlund vidta några åtgärder för att lindra effekterna
av den uppseglande arbetsmarknadskrisen i Kalmar?
8 § Kammaren åtskildes kl. 15.03.
Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.
Vid protokollet
LISBET HANSING ENGSTRÖM
/Barbro Nordström
Prot. 1992/93:13
23 oktober 1992
11
Prot. 1992/93:13
Fredagen den 23 oktober
1§ Anmälan om ny ersättare.............................. 1
2§ Anmälan om kompletteringsval till valberedningen.......... 1
3 § Ledighet........................................... 1
4 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 1
5§ Bordläggning....................................... 2
6 § Anmälan om interpellationer
1992/93:16 av Sinikka Bohlin (s) om minskade sändningstider
på minoritetsspråk i lokalradion.................... 3
1992/93:17 av Ingvar Johnsson (s) om regeringens planer för
gymnasieskolan................................. 4
1992/93:18 av Roland Sundgren (s) om svensk järnvägsindustri 5
1992/93:19 av Inger Hestvik (s) om bestraffning av sexualbrott
som skett utomlands............................. 5
7 § Anmälan om frågor
1992/93:92 av Harriet Colliander (nyd) om SIDA:s informa-
tionskampanj ................................... 6
1992/93:93 av Lennart Fridén (m) om kårobligatoriet...... 6
1992/93:94 av Kent Carlsson (s) om Nicaragua och de mänsk-
liga rättigheterna................................ 7
1992/93:95 av Eva Zetterberg (v) om barnkonventionens till-
lämpning...................................... 7
1992/93:96 av Jan Jennehag (v) om de s.k. krutaffärerna och
möjligheter att ta del av handlingar i f.d. DDR........ 7
1992/93:97 av Bertil Måbrink (v) om Guatemala.......... 8
1992/93:98 av Bertil Måbrink (v) om biståndsarbetares löner
m.m.......................................... 8
1992/93:99 av Bertil Måbrink (v) om katastrofbistånd till Viet-
nam.......................................... 9
1992/93:100 av Karl-Erik Persson (v) om avlyft av moms vid ex-
port av begagnade fritidsbåtar...................... 9
1992/93:101 av Carl Fredrik Graf (m) om det statliga person-
och adressregistret............................... 9
1992/93:102 av Inger Lundberg (s) om stödet till hörselskadade
elever........................................ 10
1992/93:103 av Carl Fredrik Graf (m) om åtgärder för att re-
seersättningen inte skall beskattas................... 10
1992/93:104 av Lars Moquist (nyd) om arbetsmarknaden i Kal-
mar .......................................... 10
12
gotab 42233, Stockholm 1992