Prop.
1992/93:73
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-
gade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anders Björck
I propositionen föreslås att regeringen får bemyndigande att överlåta statens
tillgångar och skulder i Försvarets datacenter till ett statligt eller privat ägt
aktiebolag och att myndigheten i anslutning härtill läggs ned.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 73
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Prop. 1992/93:73
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Björck
Efter viss försöksverksamhet bildades den 1 juli 1974 en särskild myndighet
(prop. 1974:75, bet. 1974:FöU21, rskr. 1974:192) för en samordnad datadrift
främst vid myndigheter inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Myndigheten, som lydde direkt under regeringen och benämndes Försvarets
datacentral, fick till uppgift att på uppdragsbasis svara för driften av myndig-
heternas datamaskiner och tillgodose behovet av datamaskinkapacitet för
administrativ databehandling samt administration och underhåll m.m. av
bl.a. terminaler och linjer för kommunikation mellan uppdragsgivarna och
myndighetens egna datamaskiner. Den huvudsakliga uppgiften skulle vara
att driva ett antal s.k. stordatorer. Myndigheten fick en styrelse och organi-
serades på ett antal regionala driftenheter.
Datacentralens verksamhet utvidgades år 1981 till att omfatta även sy-
stemutveckling och systemunderhåll. Syftet härmed var att minska myndig-
heternas behov av externa konsulter på dataområdet. Den nya verksamhets-
inriktningen motiverade att myndighetens namn ändrades till Försvarets da-
tacenter år 1987.
Försvarets datacenter har sedan den 1 juli 1991 en ny organisation som,
förutom av en chef och en styrelse, består av ett huvudkontor och sex region-
kontor. Av myndighetens totala omsättning på 237 miljoner kronor (budget-
året 1991/92) utgjorde driftuppdragen och konsultuppdragen vardera ca
40 %, medan resten, eller ca 20 %, avsåg utbildningsuppdrag och förmed-
lingsuppdrag i samband med försäljning av program- och maskinvara m.m.
Huvuddelen av driftuppdragen utförs vid tre stordatorcentraler i Stockholm,
i Arboga resp, i Karlstad. Dessutom svarar Försvarets datacenter för driften
av ett tjugotal mindre anläggningar i uppdragsgivarnas lokaler. Stordato-
rerna har förnyats och utvecklats under åren och är därför fullt moderna.
Myndighetens verksamhet skall vara ekonomiskt självbärande och bedri-
vas i konkurrens med andra leverantörer på dataområdet till lägsta möjliga
kostnader för uppdragsgivarna. Verkskapitalet i myndigheten uppgick den
30 juni 1992 till knappt 50 miljoner kronor.
I juni 1991 beslutade regeringen att bemyndiga chefen för Försvarsdepar- Prop. 1992/93:73
tementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom För-
svarsdepartementets verksamhetsområdet (dir. 1991:44). Utredningen, som
antagit namnet Utredningen (Fö 1991:04) om lednings- och myndighetsorga-
nisationen för försvaret (LEMO), har i en delrapport den 28 september 1992
om Försvarets datacenters verksamhet redovisat sina överväganden och för-
slag beträffande myndigheten. Utredningen har samrått med Överbefälha-
varen, Försvarets materielverk och Försvarets datacenter, vilka därvid läm-
nat förslaget utan erinran.
I det följande tar jag upp frågan om en ny verksamhetsform m.m. för de
uppgifter som nu ankommer på Försvarets datacenter.
Mitt förslag:
- Statens tillgångar och skulder i Försvarets datacenter överlåts till
ett statligt eller privat ägt aktiebolag. I anslutning härtill läggs myndig-
heten ned.
- Regeringen bemyndigas att genomföra överlåtelsen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Skälen för mitt förslag: Användningen av ADB inom försvarsmakten un-
der det senaste årtiondet har inneburit en tyngdpunktsförskjutning från stor-
datordrift mot nya system med en decentraliserad struktur som bygger på
omfattande kommunikation mellan systemen och generella operativsystem
med bredare tillämpningsområden. Denna utveckling innebär att belägg-
ningen på datacentrets stordatorer successivt kommit att minska för att -
som det kan bedömas nu - vara avvecklad vid 1990-talets slut. Samtidigt har
myndighetens konsultverksamhet utvecklats, främst med avseende på sy-
stemutveckling och teknikutredningar. För närvarande får Försvarets data-
center ca hälften av försvarsmaktens konsultuppdrag vad gäller administra-
tiva system.
Datateknikens utveckling har vidare inneburit att samma tekniska kom-
ponenter och system kommit till användning på en mängd områden som tidi-
gare ansetts vara naturligt avgränsade. Inte minst de starkt ökade möjlighe-
terna att kommunicera mellan olika system har bidragit till integrerade till-
lämpningar av tekniken. Som utredningen framhåller har försvarsmakten
som användare dessutom ett uppenbart intresse av att knyta samman olika
slag av informationsteknologiska system. Skillnaden mellan administrativa
system och realtidssystem är numera heller inte lika stor. I likhet med utred-
ningen anser jag därför att avgränsningen av datacentrets verksamhetsom-
råde till att avse enbart administrativa ADB-system inte längre är ändamåls-
enlig.
Framöver skulle således Försvarets datacenter komma att i allt mindre 3
omfattning verka som den stödmyndighet för datordrift som var meningen Prop. 1992/93:73
från början. Myndigheten skulle i stället komma att behöva tillhandahålla
konsultstöd och andra tjänster, och detta på de villkor och förutsättningar i
övrigt som gäller på den konkurrensutsatta marknaden. Om myndigheten
skall kunna vidareutvecklas och erbjuda tjänster som är av intresse för för-
svarsmakten, måste därför verksamheten breddas och teknikkunnandet för-
djupas.
Utredningen gör den bedömningen att det är fördelaktigt för försvarsmak-
ten om myndighetens verksamhet i fortsättningen drivs i aktiebolagsform
med anknytning till ett konsult- eller industriföretag. En sådan ordning med-
för enligt utredningen den fördelen att tydliga ansvarsförhållanden uppkom-
mer mellan försvarsmakten och bolaget och att försvarsmakten bör kunna
dra bättre nytta av konkurrensen mellan olika leverantörer vid sin upphand-
ling av datatjänster. Utredningen pekar också på att ett samgående med ett
redan etablerat företag medför en angelägen förstärkning av kompetensen
på området och att försvarsmakten därmed långsiktigt kan erbjudas kvalita-
tivt högtstående tjänster.
Jag delar utredningens bedömning att försvarsmaktens intressen bäst till-
godoses om aktiebolagsformen väljs som associationsform för verksamhe-
ten. Riksrevisionsverket har i en översyn av konkurrensutsatt verksamhet
hos förvaltningsmyndigheterna rekommenderat att bolagsformen bör kunna
övervägas för Försvarets datacenter (rapport 1992-08-31). Jag anser således
att verksamheten bör bedrivas i aktiebolagsform.
Vid ställningstagandet till frågan om verksamheten lämpligen bör bedri-
vas i aktiebolagsform, måste man beakta möjligheterna till sekretess och sä-
kerhetsskydd. Här har regeringen i 5 § förordningen (1981:421) om säker-
hetsskyddet vid statliga myndigheter ålagt myndigheterna en skyldighet att
förbinda utlämnandet av uppgifter till en organisation, ett företag eller till
någon annan enskild med sådant förbehåll rörande totalförsvaret eller rikets
säkerhet som anges i 14 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100). Om det
föreligger ett kontraktsförhållande skall, enligt samma föreskrifter, utläm-
nandet även förbindas med de avtalsrättsliga villkor som behövs till skydd
för uppgifterna. Överbefälhavaren och Rikspolisstyrelsen har utfärdat när-
mare föreskrifter och allmänna råd beträffande säkerhetsskyddet kring upp-
handling och arbete för statens behov som med hänsyn till rikets säkerhet
skall hemlighållas. Mot denna bakgrund anser jag att det från säkerhets-
skyddssynpunkt inte föreligger några hinder mot att föra över myndighetens
verksamhet till ett aktiebolag.
Av betydelse i sammanhanget är också de krav som man måste kunna
ställa på den som skall driva verksamheten. Som utredningen påvisat behö-
ver ett ägarföretag ha en god ekonomisk stabilitet. Ägaren måste dessutom
kunna utföra sekretesskyddade uppgifter och på olika sätt kunna medverka
till stöd för försvarsmaktens krigsorganisation. Behovet av stabilitet och
kontinuitet i affärsutbytet mellan ägarföretaget och försvarsmakten kan
också behöva säkerställas genom långsiktiga avtal.
Jag anser att det finns goda möjligheter för såväl statligt som privat ägda
företag att tillgodose dessa krav. Lämpliga intressenter bör enligt min me-
ning finnas bland konsult- och industriföretagen i branschen. Innan slutlig
ställning kan tas till frågan om ägarskapet, måste emellertid närmare kon- Prop. 1992/93:73
takter tas med tänkbara köpare. När en överlåtelse av tillgångarna och skul-
derna i Försvarets datacenter kan genomföras på godtagbara villkor, bör re-
geringen ha möjlighet att besluta om en sådan överlåtelse.
Regeringen bör därför bemyndigas att sa snart som möjlig överlåta statens
tillgångar och skulder i myndigheten till ett lämpligt statligt eller privat ägt
aktiebolag. Därvid utesluter jag inte att - i vart fall under en övergångstid -
ett nytt statligt aktiebolag bildas för ändamålet, eller att staten blir delägare
i ett nytt bolag. Snarast efter överlåtelsen bör Försvarets datacenter läggas
ned. Bemyndigandet för regeringen bör också innefatta möjligheten att av-
yttra de aktier som staten kan komma att äga under genomförandet av för-
ändringen.
I samband med förändringarna måste tillgångar och skulder - bl.a. pen-
sionsskulderna - samt förpliktelserna i det statliga trygghetssystemet i myn-
dighetens verksamhet utvärderas. Även möjligheterna för personalen vid
myndigheten att få anställning hos den nye ägaren behöver klarläggas.
Utgångspunkten för reformen är i första hand att få till stånd en mer ända-
målsenlig verksamhetsform, inte att åstadkomma besparingar. Det bör i
sammanhanget påpekas att verksamheten hittills har gett ekonomiskt över-
skott. Därför delar jag utredningens uppfattning att en utgångspunkt bör
vara att de anställda vid myndigheten erbjuds anställning i ägarföretaget.
De spörsmål som nu nämnts samt frågan om det behövs en särskild organi-
sation för avvecklingen av Försvarets datacenter kräver ytterligare bered-
ning och överväganden. Jag avser att senare föreslå regeringen att bemyn-
diga mig att tillkalla en särskild utredare för dessa uppgifter. Utredaren bör
få i uppdrag att genomföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar inför
bolagiseringen. Detta innefattar förslag till erforderliga författningsänd-
ringar m.m. och behandlingen av frågan om myndighetens arkiv. Utredaren
skall vidare - efter Privatiseringskommissionens hörande och med förbehåll
om regeringens godkännande - sluta de avtal som behövs.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1. godkänna att Försvarets datacenter skall läggas ned,
2. bemyndiga regeringen att överlåta statens tillgångar och skulder i För-
svarets datacenter till ett statligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med
vad jag förordat (avsnitt 2).
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
lagt fram.
gotab 42200, Stockholm 1992