Regeringens proposition
1992/93:58

<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1992/93:58</h1>
<h2>Bostadsanpassningsbidrag m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0358/prop_199293__58-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1992/93:58</p>
<p>Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i<br>bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.</p>
<p>På regeringens vägnar</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Bengt Westerberg</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås att en ny gemensam lag ersätter förordningen<br>(1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag och förord-<br>ningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade<br>bostäder m.m. Genom lagregleringen föreslås kommunerna få en skyl-<br>dighet att lämna stöd till bostadsanpassning och återställning enligt be-<br>stämmelser som i huvudsak stämmer överens med nuvarande ordning.<br>Lagen innehåller dock vissa förändringar i förhållande till nu gällande<br>bestämmelser både i fråga om stödet och handläggningen.</p>
<p>I fråga om den bidragsberättigade kretsen föreslås den ändringen att<br>rätten till bostadsanpassningsbidrag skall vara förbehållet enskilda perso-<br>ner som äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan<br>bostad med hyres- eller bostadsrätt. Bostadsrättsföreningar, privata<br>fastighetsägare och allmännyttiga företag samt kommuner och landsting<br>har däremot inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för att anpassa en<br>bostad åt en hyresgäst eller en bostadsrättshavare.</p>
<p>När det gäller bidragsberättigande åtgärder föreslås att det i lagen<br>markeras att bostadsanpassningsbidraget avser endast bostadens fasta<br>funktioner. Bidrag lämnas under förutsättning att anpassningsåtgärden är<br>nödvändig för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den<br>funktionshindrade.</p>
<p>Vid nybyggnad samt köp eller byte av bostad föreslås att det i lagen<br>införs den begränsningen för att få bostadsanpassningsbidrag, att det<br>skall finnas särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpass-<br>ningsåtgärd.</p>
<p>1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58</p>
<p>I fråga om rätten till äterställningsbidrag föreslås vissa smärre änd- Prop. 1992/93:58<br>ringar i förhållande till nuvarande ordning.</p>
<p>I fråga om besvärsordningen föreslås att kommunernas beslut i<br>bidragsärenden får överklagas hos länsrätten.</p>
<p>Boverket föreslås få ansvar för tillsyn av verksamheten.</p>
<p>Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1993.</p>
<h2>Propositionens lagförslag</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>1 Förslag till</p>
<p>Lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 § Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av<br>bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt<br>liv i eget boende.</p>
<p>2 § Kommunerna svarar för att bidrag lämnas till anpassning och åter-<br>ställning av bostäder enligt bestämmelserna i denna lag.</p>
<p>3 § Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag</p>
<p>4 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som äger en<br>bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan bostad med hyres-<br>eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast<br>om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtel-<br>sen är.</p>
<p>5 § Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för<br>omvårdnaden av en funktionshindrad person i sin bostad och om åtagan-<br>det kan antas avse en längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av<br>den bostaden.</p>
<p>6 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av<br>bostadens fasta funktioner i och i anslutning till en funktionshindrad<br>persons bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för<br>att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshind-<br>rade.</p>
<p>7 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas även för</p>
<p>1. åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av<br>rehabilitering, funktionsträning och sjukvård, om behovet inte skäligen<br>bör tillgodoses på annat sätt,</p>
<p>2. åtgärder som gör det möjligt för den funktionshindrade att utöva<br>hobbyverksamhet, om han på grund av sitt funktionshinder inte kan<br>delta i aktiviteter utanför bostaden och</p>
<p>3. reparation av utrustning som har anskaffats med stöd av bidrag<br>enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser och reparationen<br>inte utgör normalt bostadsunderhåll.</p>
<p>8 § Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsan-<br>passningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad<br>som kräver anpassningsåtgärd.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GG0358/prop_199293__58-2.png" style="width:323pt;height:14pt;"/>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>9 § Med standardhöj ande åtgärd avses en åtgärd som i väsentlig mån<br>förbättrar husets eller bostadens funktioner eller som tillför huset eller<br>bostaden ny funktion.</p>
<p>10 § Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder lämnas<br>endast om</p>
<p>1. lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt 2 b § bostadssane-<br>ringslagen (1973:531) och</p>
<p>2. åtgärderna inte utgör ett led i en större upprustning.</p>
<p>Trots bestämmelserna i första stycket 1 lämnas bidrag för standard-<br>höjande åtgärder i en funktionshindrad persons egen bostad, om åtgär-<br>derna behövs för att det skall vara möjligt för den funktionshindrade att<br>bo kvar och om det med hänsyn till den tid han bott i huset och övriga<br>omständigheter kan anses lämpligt att han ges en sådan möjlighet.</p>
<p>Bidrag till återställning av anpassade bostäder</p>
<p>11 § Ägare av bostadshus har rätt till bidrag för kostnader för att ta<br>bort anordningar för funktionshindrade personer (återställning) som har<br>utförts</p>
<p>1. i eller i anslutning till hyreslägenheter eller småhus som hyrs ut,<br>eller</p>
<p>2. i anslutning till bostadsrättslägenheter i flerbostadshus, om anord-<br>ningarna avser att underlätta för en funktionshindrad person att komma<br>in i och ut ur lägenheten eller att förflytta sig till och från huset eller<br>inom tomten.</p>
<p>12 § Återställningsbidrag lämnas under förutsättning att</p>
<p>1. återställningen avser en anpassningsåtgärd som har utförts med stöd<br>av bidrag enligt denna lag, förordningen (1982:639) om bostadsanpass-<br>ningsbidrag eller förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostads-<br>anpassningbidrag och</p>
<p>2. anpassningsåtgärden på grund av ändrade förhållanden inte längre<br>kan utnyttjas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra<br>boende.</p>
<p>13 § För bidrag enligt 11 § 1 gäller också att husägaren har tillförsäkrat<br>kommunen rätt att när den anpassade lägenheten blir ledig anvisa den till<br>bostadssökande och att kommunen vid den tidpunkt då lägenheten blir<br>ledig inte har kunnat anvisa den till någon annan person med funktions-<br>hinder.</p>
<p>Bidragens storlek</p>
<p>14 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med<br>belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Aterställnings-<br>bidrag lämnas dock endast om den godkända kostnaden vid ett och sam-<br>ma tillfälle överstiger 5 000 kronor.</p>
<p>Handläggning av bidragsärenden m.m.</p>
<p>15 § Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller återställnings-<br>bidrag får den kommun som beviljat bidraget återkalla beslutet, om de<br>förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre föreligger.</p>
<p>16 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag betalas ut sedan Prop. 1992/93:58<br>åtgärd som bidraget avser har utförts.</p>
<p>17 § Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt eller delvis</p>
<p>1. om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något<br>annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats<br>med för högt belopp,</p>
<p>2. om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för<br>högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.</p>
<p>Kommunen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten, om<br>det finns särskilda skäl.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>18 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.</p>
<p>2. Genom denna lag upphävs förordningen (1985:489) om statsbidrag<br>för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. och förordningen<br>(1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag.</p>
<p>3. I ärenden där beslut om bostadsanpassningsbidrag fattats före den<br>1 januari 1993 gäller förordningen (1987:1050) om statskommunalt bo-<br>stadsanpassningsbidrag .</p>
<p>4. Har ansökan om bostadsanpassningsbidrag kommit in före den<br>1 januari 1993 skall prövning av ansökan ske med tillämpning även av<br>bestämmelsen i 3 § första meningen förordningen (1987:1050) om stats-<br>kommunalt bostadsanpassningsbidrag om att bostadsanpassningsbidrag<br>lämnas till ägare av bostadshus.</p>
<p>5. Bestämmelsen i 9 § andra stycket förordningen (1985:489) gäller<br>fortfarande om Boverket har beslutat om statsbidrag före den 1 januari<br>1993.</p>
<p>2 Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna<br>förvaltningsdomstolar</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-<br>ningsdomstolar skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>14 §</p>
<p>Länsrätt prövar</p>
<p>1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och bil-<br>registerförfattningama samt lagen (1989:479) om ersättning för kost-<br>nader i ärenden och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är före-<br>skrivet i dessa författningar,</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>2. mål enligt socialtjänstlagen<br>(1980:620), lagen (1990:52) med<br>särskilda bestämmelser om vård<br>av unga, lagen (1988:870) om<br>vård av missbrukare i vissa fall,<br>lagen (1988:153) om bistånd åt<br>asylsökande m.fl., lagen (1985:568)<br>om särskilda omsorger om psy-<br>kiskt utvecklingsstörda m.fl.,<br>lagen (1988:569) om införande av<br>lagen (1985:568) om särskilda<br>omsorger om psykiskt utveck-<br>lingsstörda m.fl., lagen (1991:1128)<br>om psykiatrisk tvångsvård, lagen<br>(1991:1129) om rättspsykiatrisk<br>vård, smittskyddslagen (1988:1472),<br>karantänslagen (1989:290), lagen<br>(1970:375) om utlämning till<br>Danmark, Finland, Island eller<br>Norge för verkställighet av beslut<br>om vård eller behandling, kör-<br>kortslagen (1977:477) och lagen<br>(1989:14) om erkännande och<br>verkställighet av utländska vård-<br>nadsavgörande m.m. och om<br>överflyttning av barn, allt i den<br>utsträckning som är föreskrivet i<br>dessa lagar samt mål enligt 6 kap<br>21 § och 21 kap. föräldrabalken.</p>
<p>2. mål enligt socialtjänstlagen<br>(1980:620), lagen (1990:52) med<br>särskilda bestämmelser om vård<br>av unga, lagen (1988:870) om<br>vård av missbrukare i vissa fall,<br>lagen (1988:153) om bistånd åt<br>asylsökande m.fl., lagen (1985:568)<br>om särskilda omsorger om psykiskt<br>utvecklingsstörda m.fl., lagen<br>(1985:569) om införande av lagen<br>(1985:568) om särskilda omsorger<br>om psykiskt utvecklingsstörda<br>m.fl., lagen om bostadsanpassnings-<br>bidrag m.m., lagen (1991:1128) om<br>psykiatrisk tvångsvård, lagen<br>(1991:1129) om rättspsykiatrisk<br>vård, smittskyddslagen (1988:1472),<br>karantänslagen (1989:290), lagen<br>(1970:375) om utlämning till<br>Danmark, Finland, Island eller<br>Norge för verkställighet av beslut<br>om vård eller behandling, kör-<br>kortslagen (1977:477) och lagen<br>(1989:14) om erkännande och<br>verkställighet av utländska vård-<br>nadsavgörande m.m. och om<br>överflyttning av barn, allt i den<br>utsträckning som är föreskrivet i<br>dessa lagar samt mål enligt 6 kap.<br>21 § och 21 kap. föräldrabalken.</p>
<p>3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,</p>
<p>4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985:206) om viten,</p>
<p>5. mål som överklagas från allmän försäkringskassa i den utsträckning<br>som är särskilt föreskrivet.</p>
<p>Mål som överklagas från riksförsäkringsverket med tillämpning av<br>20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av läns-<br>rätten i Stockholms län.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen<br>(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.</p>
<p>Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-<br>eller uppbördsförfattningama som har nära samband med varandra, får<br>målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd<br>olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av<br>mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.</p>
<h2>Socialdepartementet</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,<br>Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble,<br>Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, Ask</p>
<p>Föredragande: statsrådet B. Westerberg</p>
<h2>Proposition om bostadsanpassningsbidrag m.m.</h2>
<h2>1 Inledning</h2>
<p>Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt förordningen (1987:1050) om<br>statskommunalt bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas för sådana<br>anpassningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet som<br>behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handi-<br>kappade. Kommunerna sköter bidragsgivningen och betalar ut bidragen.<br>I vissa fall - s.k. kombinationsärenden - beslutar dock länsbostadsnämn-<br>den. Staten lämnar bidrag med 40 procent av kommunernas kostnader<br>för bostadsanpassningsbidrag.</p>
<p>Bidrag kan också lämnas till fastighetsägare för återställning av åt-<br>gärder för bostadsanpassning enligt förordningen (1985:489) om stats-<br>bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. Staten läm-<br>nar bidrag med 50 procent av den godkända kostnaden under förutsätt-<br>ning att kommunen lämnar bidrag med 50 procent. En ytterligare förut-<br>sättning är att kostnaden överstiger 5 000 kronor.</p>
<p>Statligt bidrag till kommunerna för kostnader i samband med förvalt-<br>ning och omhändertagande av vissa lyftanordningar m.m. för handi-<br>kappade beviljas enligt ett regeringsbeslut den 29 januari 1987.</p>
<p>Från den 1 januari 1993 kommer vissa specialdestinerade statsbidrag,<br>som lämnas till verksamheter för vilka kommuner och landsting är an-<br>svariga, att inordnas i ett generellt system för de statliga bidragen. Till<br>de bidrag som berörs av denna förändring hör statsbidragen till bo-<br>stadsanpassning, återställande av handikappanpassade lägenheter och<br>återanvändning av lyftanordningar.</p>
<p>I och med att statsbidraget till bostadsanpassning försvinner kommer<br>förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag att upphöra.<br>Därmed kommer verksamheten med bostadsanpassning att helt och<br>hållet vara en oreglerad verksamhet. Med hänsyn till bostadsanpass-<br>ningens viktiga roll inom äldre- och handikappomsorgen anser jag detta<br>inte vara godtagbart. Kommunerna bör därför genom en särskild regle-<br>ring ges skyldighet att svara för bostadsanpassningsverksamheten.</p>
<p>I en inom Socialdepartementet upprättad departementspromemoria<br>(Ds 1992:56) Bostadsanpassningsbidrag m.m, lämnas förslag till en ny<br>gemensam lag om bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag<br>som skall ersätta de förordningar som upphör att gälla den 1 januari<br>1993. Lagen innehåller vissa förändringar i förhållande till nuvarande<br>ordning både i fråga om stödet och handläggningen.</p>
<p>Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av prome-<br>morian som bilaga 1.</p>
<p>Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-<br>serna och en sammanställning av deras yttranden bör också fogas till<br>protokollet i detta ärende som bilaga 2.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<h2>2 Allmän motivering</h2>
<p>2.1 Nuvarande ordning</p>
<p>Den nu gällande förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostads-<br>anpassningsbidrag (BAB) trädde i kraft den 1 januari 1988. Förord-<br>ningen innebär i nuvarande lydelse sammanfattningsvis följande.</p>
<p>Bidragsverksamheten handhas av kommunerna. Boverket och läns-<br>bostadsnämnderna har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet<br>(2 §)•</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag lämnas till ägare av bostadshus samt hyres-<br>gäst och bostadsrättshavare (3 §). Bidrag lämnas för sådana åtgärder i<br>och i anslutning till en handikappad persons bostad som behövs för att<br>den skall vara ändamålsenlig som bostad för den handikappade (4 §).<br>Bidrag lämnas också för åtgärder som har samband med den handi-<br>kappades behov av rehabilitering, fiinktionsträning och sjukvård. Även<br>för åtgärder som behövs för att underlätta utveckling mot ett självstän-<br>digt liv i egen bostad kan bidrag lämnas. Bidrag kan också lämnas för<br>åtgärder som gör det möjligt för den handikappade att utöva hobbyverk-<br>samhet. Slutligen kan bidrag i vissa fall också lämnas för reparation av<br>utrustning som har anskaffats med stöd av bidrag (5 §).</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag för standardhöj ande åtgärder lämnas i prin-<br>cip endast under förutsättning att bostaden redan före åtgärden uppfyller<br>kravet på lägsta godtagbara standard (6 §). Bidraget för standardhöj ande<br>åtgärder är maximerat till 30 000 kronor per lägenhet. För högre bidrag<br>krävs regeringens medgivande (7 §).</p>
<p>Ansökan om bostadsanpassningsbidrag skall göras hos kommunen. Är<br>kommunen sökande görs ansökan hos länsbostadsnämnden (8 §).</p>
<p>Kommunen har beslutanderätt i fråga om bostadsanpassningsbidrag. I<br>fråga om s.k. kombinationsärenden, dvs. ärenden i vilka bostadsanpass-<br>ningsbidrag söks samtidigt med statligt räntebidrag samt ärenden där<br>kommunen är sökande, har dock länsbostadsnämnden beslutanderätten<br>(9 §)•</p>
<p>Ett beslut om bostadsanpassningsbidrag skall innehålla uppgift om Prop. 1992/93:58<br>bidragsbeloppet och föreskrift om hur åtgärden skall utföras (10 §).</p>
<p>Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag får den myndighet<br>som beviljat bidraget återkalla beslutet om de förutsättningar som be-<br>slutet grundade sig på inte längre föreligger (11 §).</p>
<p>Bostadsanpassningsbidraget betalas normalt ut sedan åtgärden utförts.</p>
<p>I vissa fall finns möjlighet att få förskott (12 §).</p>
<p>Kommunen kan i vissa fall besluta om återbetalning av bidraget. Åter-<br>betalning kan bli aktuell bl.a. om den som mottagit bidraget har lämnat<br>oriktiga uppgifter (13 §). I vissa fall kan återbetalningsskyldigheten<br>efterges (14 §).</p>
<p>Staten lämnar bidrag med 40 procent av kommunens kostnader för<br>bostadsanpassningsbidrag (15 §).</p>
<p>Kommunens beslut i ett ärende om bostadsanpassningsbidrag över-<br>klagas hos länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämndens beslut överklagas<br>hos Boverket. Boverkets beslut överklagas hos regeringen (16 §).</p>
<p>Enligt förordningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handi-<br>kappanpassadebostäder m.m. (ÅB) kan statligt bidrag lämnas till fastig-<br>hetsägare för återställning av åtgärder för bostadsanpassning i fler-<br>bostadshus och i småhus som upplåts med hyresrätt (1 §).</p>
<p>Återställningsbidrag lämnas endast för sådana åtgärder som har utförts<br>enligt förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag eller för-<br>ordningen (1987:1050) om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag<br>(2 §)•</p>
<p>Som villkor för statsbidrag gäller att kommunen får anvisningsrätt på</p>
<p>den handikappanpassade lägenheten (3 §).</p>
<p>Statsbidrag lämnas med 50 procent av återställningskostnaden (4 §).</p>
<p>Bidragsverksamheten handhas av Boverket och kommunerna (5 §).</p>
<p>Ansökningar om bidrag prövas av förmedlingsorgan inom kommunen</p>
<p>(6 §). Förmedlingsorganets beslut får inte överklagas (9 §).</p>
<p>Regeringen uppdrog den 29 januari 1987 åt Boverket att bedriva verk-<br>samhet i fråga om återanvändningav lyftanordningarm.m. Boverket har<br>med anledning av detta uppdrag gett ut information. Av Boverkets infor-<br>mation framgår bl.a. följande.</p>
<p>"Kommunen bedömer om det är lönsamt att återanvända en anordning<br>när den inte behövs längre. I beslut om bidrag för installation av lyft-<br>anordningar bör kommunen upplysa bidragstagaren om att det är<br>kommunen som svarar för demontering och borttransport när behovet<br>av anordningen upphör och kommunen bedömer att anordningen kan<br>återanvändas. Kostnader i samband med återanvändning skall så långt<br>möjligt räknas in i det bostadsanpassningsbidrag som beviljas den<br>som övertar anordningen."</p>
<p>2.2 Allmänna utgångspunkter</p>
<p>Målet med samhällets insatser för personer med funktionshinder är att<br>de skall få möjlighet att leva ett i möjligaste mån normalt liv. Detta<br>kommer bl.a. till uttryck i 21 § socialtjänstlagen (1980:620) som handlar</p>
<p>10<br></p>
<p>om omsorger om människor med funktionshinder. I bestämmelsen anges<br>bl.a. att socialnämnden skall medverka till att den funktionshindrade får<br>bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.</p>
<p>I förarbetena till socialtjänstlagen (prop. 1979/80:1) uttalade före-<br>dragande statsrådet att institution som livsform för funktionshindrade<br>numera är en klart föråldrad företeelse och att det senaste årtiondets<br>strävan att överge institutionsboende bör fortsätta. Kategoriboende och<br>andra speciallösningar bör så långt möjligt undvikas.</p>
<p>Personer med funktionshinder har numera i större utsträckning än förr<br>möjligheter att bo i en egen bostad. En viktig förutsättning för detta är<br>att den funktionshindrade i dag kan erbjudas omfattande hjälp och kvali-<br>ficerade sjukvårdsinsatser i hemmet. En naturlig följd av denna utveck-<br>ling är att samhällets resurser i allt högre grad omstrukturerats under<br>senare år från institutionsvård till stöd i eget boende.</p>
<p>Om personer med funktionshinder skall kunna bo som andra förutsätter<br>det i många fall att den fysiska miljön görs tillgänglig. Krav på hänsyns-<br>tagande till funktionshindrades behov vid utformningen av den fysiska<br>miljön i och nära bostäder anges i 3 kap. 7 och 10 §§ plan- och bygg-<br>lagen (1987:10). Där finns regler om den generella anpassning som skall<br>göras vid ny- och ombyggnad.</p>
<p>Systemet med bostadsanpassningsbidrag skall ses som ett komplement<br>till plan- och bygglagens bestämmelser. Bidraget är ett uttryck för sam-<br>hällets mål att personer med funktionshinder skall kunna leva som andra<br>i en egen bostad. Bidraget ger möjligheter för den enskilde att göra de<br>individuella anpassningar av bostaden och närmiljön som han behöver.</p>
<p>Ar 1991 anpassades bostäder för ungefär 32 000 personer i landet till<br>en total kostnad av ungefär 650 miljoner kronor. Det ger en genom-<br>snittskostnad av 20 000 kronor per ärende. Kostnaden för en plats på<br>institution angavs i anslutning till den s.k. Adelreformen uppgå till<br>1 300 - 1 800 kronor per dygn (se prop. 1990/91:14).</p>
<p>Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag har stigit med 30 procent<br>från år 1987 till 1991. Kostnadsökningen får i första hand tillskrivas<br>allmänna byggkostnadsökningar och minskat institutionsboende.</p>
<p>Behovet av anpassningsåtgärder för bostäder kommer även i fort-<br>sättningen att vara stort. Detta har att göra med bl.a. följande faktorer.</p>
<p>Antalet människor över 80 år har ökat kraftigt och kommer att fort-<br>sätta att öka. Den medicinska kompetensen har utvecklats så att allt fler<br>- även svårt skadade människor - kan räddas till livet. Till detta kom-<br>mer att förekomsten av vissa funktionshinder som t.ex. astma och aller-<br>gier har ökat. Rent allmänt kan alltså sägas att antalet funktionshindrade<br>personer som kan komma att efterfråga eget boende torde öka i fram-<br>tiden.</p>
<p>Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt bättre<br>insatser kan göras för att underlätta eget boende för funktionshindrade<br>människor. Bl.a. introduceras nya boendeformer. Detta leder till att<br>institutionsvården för funktionshindrade personer i framtiden kommer att<br>förkortas allt mer och ersättas med eget boende.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>11</p>
<p>I och med att statsbidraget till bostadsanpassning försvinner som ett<br>specialdestinerat bidrag kommer förordningen som reglerar bostadsan-<br>passningsbidraget att upphöra att gälla. Också förordningen som reglerar<br>återställning av anpassade bostäder kommer att försvinna. Därmed blir<br>verksamheten med bostadsanpassningsbidrag en oreglerad verksamhet,<br>vilket bl.a. får till följd att det inte längre kommer att finnas några möj-<br>ligheter för den bidragssökande att få en saklig överprövning av kommu-<br>nens beslut. Inte heller kommer det att finnas någon statlig instans som<br>har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.</p>
<p>Reformen att inordna vissa specialdestinerade statsbidrag till kommuna-<br>la verksamheter i ett generellt system för de statliga bidragen har bl.a.<br>som utgångspunkt att ge kommunerna förutsättningar att rationalisera<br>och effektivisera sin verksamhet. Ett generellt statsbidrag ger huvud-<br>männen ökade möjligheter att utforma och prioritera verksamheten efter<br>resurser och lokala förutsättningar.</p>
<p>Några remissinstanser som har yttrat sig över departementspromemo-<br>rian - bl.a. Svenska Kommunförbundet - anser att verksamheten med<br>bostadsanpassningsbidrag i fortsättningen inte bör regleras särskilt. Man<br>menar att en särlagstiftning motverkar reformen med generalisering av<br>statsbidragen till kommunerna och pekar på att kommunerna redan enligt<br>socialtjänstlagen har att sörja för en god vård, omsorg och boende för<br>äldre och handikappade.</p>
<p>En ändamålsenlig individuell anpassning av bostäder medför ökade<br>möjligheter för funktionshindrade att leva ett självständigt liv. Samtidigt<br>kan bostadsanpassningen bespara samhället betydande kostnader inom<br>andra områden. Verksamheten med bostadsanpassningsbidrag har alltså<br>en viktig roll inom handikappomsorgen. Det är enligt min uppfattning<br>angeläget att villkoren för stödet av funktionshindrades bostäder inte<br>varierar kraftigt mellan kommuner. Hittills har en likartad bedömning<br>garanterats genom de regler som tillämpas som villkor för att det statliga<br>bidraget skall utgå.</p>
<p>Vid en avreglering av bostadsanpassningsverksamheten finns det enligt<br>min uppfattning en påtaglig risk för att verksamheten - i konkurrens<br>med andra angelägna och obligatoriska verksamheter - inte blir tillräck-<br>ligt prioriterad av kommunerna, eftersom den då inte längre är obliga-<br>torisk. Dessutom riskerar bidragsgivningen att inte bli enhetlig över hela<br>landet. Till detta kommer att rättssäkerheten för den enskilde försämras<br>genom att det inte kommer att finnas några möjligheter att få en saklig<br>överprövning av kommunernas beslut. Den bestämmelse av ramkaraktär<br>om kommunernas ansvar för omsorgen om funktionshindrade som<br>socialtjänstlagen innehåller torde inte minska dessa olägenheter.</p>
<p>Med hänvisning till det sagda anser jag att verksamheten med bo-<br>stadsanpassning bör vara särskilt reglerad även i ett system där de spe-<br>cialdestinerade statsbidragen inte längre finns. En reglering för fram-<br>tiden bör ha samma huvudsakliga innehåll som nuvarande ordning. Den<br>bör vidare inte leda till att kommunerna åläggs nya kostnadskrävande<br>uppgifter. Regleringen bör alltså vara kostnadsneutral i förhållande till<br>den ordning som gäller för närvarande.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>12</p>
<p>2.3 En ändrad lagstiftning om bostadsanpassningsbidrag<br>m.m.</p>
<p>2.3.1 Allmänt om regleringen</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Mitt förslag: En gemensam lag med bestämmelser om både bo-<br>stadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag infors.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i<br>frågan tillstyrker förslaget.</p>
<p>Skälen för mitt förslag: Boverket gjorde år 1991 en kartläggning av<br>hur den nuvarande förordningen om bostadsanpassningsbidrag tillämpas.<br>En närmare redovisning av kartläggningen har gjorts i departements-<br>promemorian (Ds 1992:56, avsnitt 4) Bostadsanpassningsbidrag m.m.<br>Boverkets kartläggning och erfarenheterna från handläggande myndig-<br>heter visar att berättigade anspråk i fråga om bostadsanpassningsbidrag<br>i huvudsak uppfylls enligt nuvarande ordning. Men erfarenheterna ger<br>också vid handen att det finns vissa brister och otympligheter i fråga om<br>hanteringen av bostadsanpassningsbidragen - både i själva bidragsregler-<br>na och i myndigheternas handläggning - som behöver rättas till.</p>
<p>En otymplighet gäller själva regleringen. Sålunda föreligger - som<br>tidigare nämnts - två förordningar på området, nämligen en som regle-<br>rar bostadsanpassningsbidraget och en som reglerar återställnings-<br>bidraget i fråga om anpassade lägenheter. I förordningarna finns vissa<br>olikheter i fråga om det statliga stödet och besvärsordningen. I övrigt<br>korresponderar förordningarna med varandra. Sålunda är det kommunen<br>som svarar för bidragen och i efterhand får en viss del finansierad ge-<br>nom statsbidrag.</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag har båda till syfte att<br>göra det möjligt för funktionshindrade att leva ett självständigt liv i eget<br>boende. I och med att det specialdestinerade statsbidraget försvinner i<br>fråga om både bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag torde<br>det inte finnas något sakligt skäl att dela upp regleringen av verksam-<br>heten i två förordningar. Jag föreslår att en ny särskild lag med bestäm-<br>melser om både bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag in-<br>förs.</p>
<p>13</p>
<p>2.3.2 Bidragsberättigade</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag lämnas till en enskild<br>person för den bostad for permanent bruk som han äger eller<br>innehar med hyres- eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra<br>hand lämnas bidrag endast om anpassningsåtgärden är skälig med<br>hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är.</p>
<p>Vid periodiskt boende kan bostadsanpassningsbidrag lämnas om<br>en funktionshindrad persons vistelse i annan persons bostad be-<br>döms vara regelbunden och av långsiktig karaktär. Rätten till<br>bidrag gäller oavsett om det rör sig om ett barn eller en vuxen<br>person med funktionshinder.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalat sig i frågan<br>tillstyrker förslaget. Ett par instanser - bl.a. Boverket - anser dock att<br>nuvarande ordning i princip bör behållas utom i fråga om periodiskt<br>boende.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Enligt nuvarande ordning kan en ägare av ett bostadshus få bostadsan-<br>passningsbidrag för att anpassa sin egen bostad eller för att anpassa en<br>bostad åt en hyresgäst eller bostadsrättshavare.</p>
<p>Även en hyresgäst eller bostadsrättshavare kan få bostadsanpassnings-<br>bidrag. En förutsättning är att fastighetsägaren medger att åtgärden ut-<br>förs och att sökanden inte är skyldig att återställa lägenheten i ur-<br>sprungligt skick vid avflyttning eller i annat fall.</p>
<p>Kommuner och landsting samt t.ex. bostadsrättsföreningar, privata<br>fastighetsägare och allmännyttiga företag kan också få bidrag för att<br>anpassa särskilda handikapplägenheter som innehas med hyres- eller<br>bostadsrätt.</p>
<p>I vissa fall kan även andrahandshyresgäster få bidrag för att anpassa<br>sin bostad. För detta krävs att upplåtelsen kan antas bli långvarig.</p>
<p>Om ett funktionshindret barn bor växelvis hos icke samboende för-<br>äldrar som har gemensam vårdnad om barnet, har båda föräldrarna rätt<br>till bidrag för anpassning av sina resp, bostäder.</p>
<p>Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder ha hand om en<br>svårt funktionshindrad person i sin bostad och om åtagandet kan antas<br>avse en längre tid lämnas bidrag även för den personens bostad.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Bostadsanpassningsbidragets syfte är att ge en funktionshindrad person<br>möjlighet att genom anpassning av sin bostad leva ett självständigt liv i<br></p>
<p>14</p>
<p>eget boende. Det är alltså fråga om individuell anpassning med hänsyn<br>till den enskildes särskilda behov. Övriga former av bostadsanpassning<br>bör bedömas som sådan generell anpassning av bostäder som föreskrivs<br>i plan- och bygglagen (3 kap. 7-8 §§). För sådana anpassningsåtgärder<br>lämnas inte bostadsanpassningsbidrag.</p>
<p>Några remissinstanser, bl.a. Boverket, har ifrågasatt om man i fråga<br>om personer som innehar en bostad med hyres- eller bostadsrätt inte bör<br>ge även fastighetsägaren möjlighet att ansöka om bostadsanpassnings-<br>bidrag. Som skäl för detta anförs bl.a. att det ibland kan vara praktiskt<br>och ekonomiskt fördelaktigt att fastighetsägaren står som sökande och<br>ansökan utformas i samråd med den funktionshindrade.</p>
<p>Med utgångspunkt i att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas för<br>individuell anpassning av en funktionshindrad persons bostad anser jag<br>det finns principiella skäl for att det endast är bostadsinnehavaren själv<br>som är berättigad till bostadsanpassningsbidrag för egen eller hushålls-<br>medlems räkning. Men detta hindrar givetvis inte att ansökan görs i<br>samråd med fastighetsägaren i de fall den funktionshindrade inte äger<br>bostaden. Snarare framstår det som naturligt att en ansökan om bostads-<br>anpassningsbidrag utformas tillsammans med fastighetsägaren i dessa<br>fall, eftersom en hyregäst inte lagligen kan vidta anpassningsåtgärder<br>utan fastighetsägarens medgivande.</p>
<p>Några remissinstanser - bl.a. Handikappförbundens Centralkommitté<br>och De Handikappades Riksförbund -har uttryckt farhågor för att nypro-<br>duktionen av handikappanpassade bostäder minskar om möjligheterna<br>för fastighetsägare att få bostadsanpassningsbidrag för nyproduktion<br>försvinner.</p>
<p>Ar 1990 lämnades bostadsanpassningsbidrag till drygt 30 500 bostäder.<br>Av dessa var ungefär 800 nyproducerade. Andelen bidrag till nybyggna-<br>tion av bostäder har alltså generellt sett varit låg. Man torde därför<br>kunna dra slutsatsen att bostadsanpassningsbidragen har spelat en för-<br>hållandevis blygsam roll i fråga om nyproduktionen av handikappan-<br>passade bostäder. Till detta kommer att kommunerna - som torde vara<br>de som i första hand svarar för byggandet av handikappanpassade bo-<br>städer - redan har ett ansvar enligt 21 § socialtjänstlagen att inrätta<br>bostäder med särskild service för dem som till följd av funktionshinder<br>behöver ett sådant boende.</p>
<p>Med hänvisning till det sagda föreslår jag att bostadsanpassningsbi-<br>draget i fortsättningen skall vara förbehållet bostadsinnehavaren, själv.</p>
<p>En förutsättning för att bostadsanpassningsbidrag skall lämnas är enligt<br>gällande praxis att det skall vara fråga om ett permanent boende. Bidrag<br>för anpassning av fritidsbostad medges alltså inte. Jag anser att nuvaran-<br>de ordning bör bibehållas och lagfästas.</p>
<p>I fråga om andrahandsupplåtelser är utgångspunkten enligt nuvarande<br>ordning hyresförhållandets varaktighet. Upplåtelsen av lägenheten till en<br>person med funktionshinder måste vara säkrad för så lång tid att han<br>eller hon kan dra nytta av de anpassningsåtgärder som utförs med stöd<br>av bidraget.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>15</p>
<p>Jag anser att den princip som gäller for närvarande i fråga om bostads-<br>anpassningsbidrag vid andrahandsupplåtelser är för stelbent. Principen<br>tar inte någon hänsyn till anpassningsåtgärdemas omfattning och kost-<br>nader i det enskilda fallet.</p>
<p>I fråga om bostadsanpassning för funktionshindrade kan det röra sig<br>om ett vitt spektrum av åtgärder. Det kan vara fråga om alltifrån mindre<br>kostsamma åtgärder som t.ex. att ta bort trösklar till mycket dyrbara<br>åtgärder som t.ex. installation av en hiss eller helanpassning av ett kök<br>eller ett badrum.</p>
<p>Jag anser att utgångspunkten i fråga om andrahandsupplåtelser - lik-<br>som hittills - bör vara att man skall vara restriktiv vid en prövning av<br>om bostadsanpassningsbidrag skall lämnas eller inte. Men man bör en-<br>ligt min uppfattning inte bortse från att även funktionshindrade personer<br>kan tvingas att under en begränsad tid välja en bostad med andrahands-<br>kontrakt och under denna tid ha nytta av att anpassningsåtgärder vidtas.<br>Jag anser det i dessa fall rimligt att den funktionshindrade skall vara<br>berättigad till viss nödvändig form av bostadsanpassning. Jag vill dock<br>understryka att kostnadsaspekten i dessa fall bör väga tungt när det<br>gäller att bedöma om bidrag skall utgå.</p>
<p>Med hänsyn till det sagda föreslår jag att det vid en prövning av bo-<br>stadsanpassningsbidrag vid andrahandsupplåtelser inte bara tas hänsyn<br>till om upplåtelsen är långvarig utan också till vilken omfattning och<br>vilka kostnader en begärd anpassningsåtgärd skulle medföra. En sådan<br>ordning bör i princip innebära att det kan vara motiverat att vidta enkla-<br>re, mindre kostsamma anpassningsåtgärder även om upplåtelsen inte är<br>långvarig, medan det för mer omfattande och dyrbara åtgärder bör krä-<br>vas att upplåtelsen är säkrad för lång tid.</p>
<p>Om ett funktionshindrat barn bor växelvis hos icke samboende för-<br>äldrar som har gemensam vårdnad om barnet, kan båda föräldrarnas<br>bostäder anpassas enligt nuvarande ordning. Ar det endast en av för-<br>äldrarna som har vårdnaden om barnet kan vid umgängesrätt bidrag i<br>vissa fall lämnas för anpassning av den umgängesberättigade förälderns<br>bostad. Men i dessa fall begränsas möjligheten dels genom att det skall<br>vara fråga om ett svårt handikappat barn dels genom att åtagandet skall<br>vara regelbundet och kunna antas avse en längre tid.</p>
<p>När det gäller gemensam vårdnad om barn efter äktenskapsskillnad<br>torde det vanligaste mönstret vara att barnet huvudsakligen bor och är<br>skrivet hos en av föräldrarna och att det träffar den andre föräldern<br>regelbundet ungefär i samma omfattning som en umgängesberättigad<br>förälder. Mönstret vid vård av barnet efter skilsmässa är alltså ungefär<br>detsamma oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller inte. Det<br>framstår därför som omotiverat att ha olika förutsättningar för bo-<br>stadsanpassningsbidrag för olika kategorier av skilsmässoföräldrar.</p>
<p>I sammanhanget bör också erinras om vad som gäller för bostads-<br>bidrag. Enligt 3 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag lämnas bostads-<br>bidrag bl.a. till den som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har<br>barn boende hos sig. Någon skillnad mellan gemensam vårdnad och<br>umgängesrätt görs alltså inte i det fallet.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>16</p>
<p>Remissinstanserna har inte tagit upp denna fråga speciellt.</p>
<p>Med hänvisning till det sagda föreslår jag att möjligheterna att få bi-<br>drag till bostadsanpassning när det är fråga om periodiskt boende enbart<br>kopplas till regelbundenheten och varaktigheten i åtagandet. Jag föreslår<br>också att kravet på att den boende skall ha ett svårt funktionshinder -<br>dvs. svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed omfattande behov<br>av samhällsinsatser - slopas. Mitt förslag omfattar dels barn med funk-<br>tionshinder som bor växelvis hos sina föräldrar, dels vuxna personer<br>med funktionshinder soin därigenom ges möjlig att bo eller vistas i<br>exempelvis föräldrars eller barns hem.</p>
<p>2.3.3 Bidragsberättigande åtgärder</p>
<p>Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag lämnas endast för anpass-<br>ning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till en funk-<br>tionshindrad persons bostad. Detta är i enlighet med gällande<br>praxis. Bidrag lämnas under förutsättning att anpassningsåtgärden<br>är nödvändig för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad<br>för den funktionshindrade. i</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstaner som har yttrat sig i saken har<br>tillstyrkt förslaget. Flera remissinstanser efterlyser en klar gränsdragning<br>mellan fasta funktioner och lösa inventarier.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt nuvarande ordning för sådana<br>åtgärder i och i anslutning till en funktionshindrad persons bostad som<br>behövs för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den<br>funktionshindrade.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag lämnas enligt gällande praxis för anpassning<br>av bostadens fasta funktioner. Bidrag lämnas alltså inte för lösa inventa-<br>rier. Att dra en skarp gräns mellan vad som anses vara fast funktion och<br>lös inventarie har visat sig svårt i praktiken. Det har ankommit på be-<br>slutande myndigheter att i vaije enskilt fall bedöma var gränsen går.<br>Detta är en ordning som kommer att få gälla även i fortsättningen. Som<br>allmän vägledning bör dock så mycket kunna sägas att fasta funktioner<br>är sådana föremål som utgör en del av bostaden och som normalt inte<br>tas från bostaden vid en flyttning. Lösa inventarier är i konsekvens med<br>detta sådana föremål som - även om de är fast anbringade i bostaden -<br>vanligtvis tas med vid en flyttning från bostaden.</p>
<p>2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>17</p>
<p>Till lösa inventarier räknas vissa tekniska hjälpmedel som det är sjuk- Prop. 1992/93:58<br>vårdshuvudmännens sak att tillhandahålla. I landstingets uppgift enligt<br>hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ingår åtgärder för att medicinskt<br>förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Landstingets<br>uppgift att tillhandahålla tekniska hjälpmedel har knutits till detta all-<br>männa ansvar för sjukvårdshuvudmännen.</p>
<p>Den 1 januari 1992 fick primärkommunema ansvar för viss hälso- och<br>sjukvård, som ges i särskilda boendeformer för service och omvårdnad,<br>bostäder med särskild service samt dagverksamheter. Detta medför att<br>kommunerna numera har ett ansvar för att tillhandahålla tekniska hjälp-<br>medel i dessa fall. I den mån kommunerna övertar skyldigheten att be-<br>driva hemsjukvård i ordinärt boende eller använder sin befogenhet till<br>att erbjuda sådan vård, bör kommunerna tillhandahålla behövliga hjälp-<br>medel åt personer som bor i det vanliga bostadsbeståndet. Kommunernas<br>ansvar för hjälpmedelsförsöijningen anses följa av detta kommunala<br>hälso- och sjukvårdsansvar (prop. 1990/91:14 s.71).</p>
<p>Någon klar markering att bostadsanpassningsbidraget avser endast fasta<br>funktioner finns inte i nuvarande förordning. Jag föreslår att en sådan<br>precisering införs i den nya lagen.</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag skall enligt nuvarande förordning lämnas för<br>behövliga åtgärder. Men av tillämpningsföreskrifterna till BAB<br>(BFS 1991:21) framgår att de åtgärder som bidrag söks för måste vara<br>nödvändiga med hänsyn till funktionshindret. Nödvändigheten skall<br>framgå av det intyg som sökanden skall foga till ansökan.</p>
<p>Funktionshindret är alltså avgörande för vilka åtgärder som bidrag kan<br>lämnas för. Det måste finnas en klar koppling mellan funktionshindret<br>och anpassningsåtgärdema. Kopplingen skall vara så stark att åtgärderna<br>kan bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionshindret.</p>
<p>Jag anser att den praxis som kommer fram i tillämpningsföreskrifterna<br>också bör framgå av den lag som reglerar verksamheten med bostads-<br>anpassningsbidrag. Jag föreslår därför att kravet att åtgärderna skall vara<br>nödvändiga med hänsyn till funktionshindret kommer till uttryck i den<br>nya lagen.</p>
<p>2.3.4 Bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och köp eller<br>byte av bostad</p>
<p>Mitt förslag: Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad<br>lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda<br>skäl för att välja en bostad som kräver anpassningsåtgärd.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera av de remissinstanser som har yttrat sig har<br>understrukit att möjligheterna till bostadsanpassningsbidrag vid nybygg-<br>nad samt köp eller byte av bostad bör knytas till valet av bostad och inte<br>till varför ny bostad anskaffats.</p>
<p>18</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Vid nybyggnad och vid köp eller byte av bostad har den funktionshind-<br>rade i viss utsträckning möjlighet att välja bostad. I fråga om nybyggnad<br>har därför i praxis ställts upp ett allmänt krav på att bostaden skall vara<br>lämplig med hänsyn till den funktionshindrades behov. Vid köp eller<br>byte av bostad krävs i praktiken att den funktionshindrade väljer en<br>bostad med hänsynstagande till funktionshindret, så att omfattande eller<br>kostnadskrävande anpassningsåtgärder inte behövs. Om det vid köp eller<br>byte finns särskilda skäl för valet av bostad kan dock undantag göras<br>från denna princip.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Enligt 3 kap. 7-8 §§ plan- och bygglagen (1987:10) skall bl.a. byggna-<br>der som innehåller bostäder vara tillgängliga för personer med nedsatt<br>rörelse- och orienteringsförmåga och inrättade så att bostäderna blir<br>tillgängliga för och kan användas av dessa personer. Plan- och bygg-<br>lagen innehåller alltså krav på en generell anpassning av bostäder vid<br>ny- och ombyggnad. Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte för generell<br>anpassning i samband med ny- och ombyggnad.</p>
<p>Möjligheten att bevilja bidrag för bostadsanpassning är alltså begränsad<br>till sådana åtgärder som går utöver den generella anpassning som krävs<br>enligt plan- och bygglagen.</p>
<p>Vid nybyggnad krävs många gånger omfattande och mycket kostsam-<br>ma anpassningsåtgärder för att tillgodose en funktionshindrad persons<br>behov. Detsamma kan gälla vid köp eller byte av bostad, särskilt om det<br>är fråga om ett friliggande hus eller kedje- eller radhus. Det kan t. ex<br>vara fråga om att installera hiss, trapplift eller lyftplatta. Sådana anord-<br>ningar anses inte berättiga till bidrag i ett småhus om det inte finns<br>särskilda skäl för att välja just den bostaden.</p>
<p>Enligt min uppfattning är det av kostnadsskäl rimligt att den funktions-<br>hindrade vid nybyggnad eller köp eller byte av bostad väljer en bostad<br>som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes behov så att anpass-<br>ningsåtgärder i möjligaste mån kan undvikas eller minimeras. För att<br>bostadsanpassningsbidrag skall lämnas, bör krävas att det finns särskilda<br>skäl för att välja en bostad som gör det nödvändigt att vidta anpassnings-<br>åtgärder. Det kan t.ex. vara fråga om en bostad som ligger nära en<br>vårdinrättning som den funktionshindrade bör ha tillgång till. Det kan<br>också gälla fall där den funktionshindrade trots omfattande försök inte<br>lyckats få tag på någon annan lämplig bostad. Att i övrigt ange vad som<br>i det enskilda fallet utgör särskilt skäl låter sig inte göra. Det får liksom<br>hittills ankomma på beslutande kommun att bedöma detta i vaije fall för<br>sig.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>19</p>
<p>2.3.5 Återställningsbidrag</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Mitt förslag: I förhållande till nuvarande ordning görs den änd-<br>ringen att kravet för att erhålla återställningsbidrag, att en hyres-<br>lägenhet är inrymd i ett flerbostadshus, slopas.</p>
<p>Promemorians förslag: Överenstämmer i huvudsak med mitt.<br>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har anslutit<br>sig till förslaget.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Statsbidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. lämnas<br>enligt nuvarande ordning till ägare av bostadshus för kostnader för att ta<br>bort handikappanordningar som har utförts i eller i anslutning till hyres-<br>lägenheter i flerbostadshus eller småhus som hyrs ut.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Om ägaren själv bor i en av lägenheterna i ett småhus och hyr ut en<br>annan lägenhet i huset kan enligt nuvarande ordning fastighetsägaren<br>inte beviljas bidrag for återställning av lägenhet som hyrs ut. Anpass-<br>ning av hyreslägenheter i flerbostadshus ger däremot rätt till återställ-<br>ningsbidrag. Jag kan inte se någon principiell skillnad mellan dessa båda<br>fall. Jag föreslår därför att kravet för att erhålla återställningsbidrag, att<br>hyreslägenhet skall vara inrymd i ett flerbostadshus, slopas.</p>
<p>2.3.6 Kostnadsminimum vid reparationsbidrag</p>
<p>Mitt förslag: Bostadsanpassningsbidrag skall lämnas för repara-<br>tion av utrustning som anskaffats med stöd av bidrag enligt lagen<br>om bostadsanpassningsbidrag även om kostnaden understiger<br>400 kr.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser - samtliga kommuner -<br>föreslår att det införs en generell minimigräns för bostadsanpassnings-<br>bidrag som står i rimlig proportion till kommunernas administrations-<br>kostnader.</p>
<p>20</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag lämnas för reparation av utrustning som har<br>anskaffats med stöd av bidrag, om reparationskostnaden överstiger<br>400 kr och reparationen inte utgör normalt bostadsunderhåll.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Bestämmelsen om kostnadsminimum vid reparation av utrustning har<br>funnits sedan år 1980. Den har kommit till ringa användning och har<br>skapat en onödig byråkrati. I praktiken tycks det vara vanligt att bidrag<br>till reparationskostnaden ges även när den understiger 400 kr. Jag före-<br>slår därför att beloppsgränsen slopas. Av samma skäl föreslår jag inte<br>någon minimigräns för bostadsanpassningsbidrag över huvud taget.</p>
<p>2.3.7 Standardhöjande åtgärder</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Mitt förslag: Begreppet standardhöjande åtgärd definieras i lagen.<br>Maximigränsen i fråga om bidrag för standardhöjande åtgärd<br>slopas.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser efterlyser en närmare defini-<br>ering av begreppet "standardhöjande åtgärd". I övrigt har förslaget inte<br>kommenterats.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder lämnas endast<br>om lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt bostadssanerings-<br>lagen (1973:531), åtgärderna är av väsentlig betydelse för den funktions-<br>hindrade personen och åtgärderna inte utgör led i en större upprustning.<br>Undantag från kravet på lägsta godtagbara standard föreligger i vissa fall<br>där det bedöms vara lämpligt att den funktionshindrade personen får bo<br>kvar i bostaden.</p>
<p>För standardhöjande åtgärder är anpassningsbidraget maximerat till<br>30 000 kronor per lägenhet. Högre bidrag kan bara lämnas efter med-<br>givande av regeringen.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Flera remissinstanser har anfört att begreppet "standardhöjande åtgär-<br>der" är diffust. Jag delar denna uppfattning och anser att det finns behov<br>av en närmare definition i lagen. Det är dock svårt att dra en klar gräns</p>
<p>21</p>
<p>mellan åtgärder som är standardhöjande och åtgärder som inte är det. Prop. 1992/93:58<br>Generellt kan sägas att en åtgärd som medför en väsentlig förbättring av<br>husets tekniska eller funktionella kvalitet eller av boendemiljön är att<br>anse som standardhöjande. Vidare anses vanligen en åtgärd, som inne-<br>bär att bostaden tillförs en helt ny funktion som bostaden saknar, vara<br>standardhöj ande.</p>
<p>Jag föreslår att en definition av begreppet standardhöjande åtgärd in-<br>förs i den nya lagen. I specialmotiveringen till 9 § i den nya lagen läm-<br>nas exempel på standardhöjande och icke standardhöjande åtgärder.</p>
<p>För bidrag för standardhöjande åtgärd krävs enligt nuvarande ordning</p>
<p>bl.a. att åtgärderna är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade,<br>dvs. att den funktionshindrade i princip inte kan klara sitt boende till-<br>fredsställande om inte åtgärden kommer till stånd. Som jag tidigare<br>påpekat gäller som allmänt krav för bostadsanpassningsbidrag att an-<br>passningsåtgärden skall vara nödvändig med hänsyn till funktionshindret.<br>Det särskilda kravet på väsentlig betydelse ter sig därmed meningslöst.<br>Jag föreslår därför att detta krav slopas.</p>
<p>I och med att det specialdestinerade statsbidraget försvinner har staten<br>inte längre något direkt inflytande över bostadsanpassningsbidragen. Det<br>finns därmed enligt min mening inte längre något skäl att låta regeringen<br>pröva standardhöjande åtgärder som kostar mer än 30 000 kronor. Jag<br>föreslår därför att denna prövning slopas.</p>
<p>2.3.8 Skälig kostnad</p>
<p>Mitt förslag: Nuvarande ordning behålls med redaktionell änd-<br>ring.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: De Handikappades Riksförbund anser att nuvaran-<br>de ordning bör bibehållas utan redaktionell ändring.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Vid bidragsgivning för bostadsanpassning skall en prövning göras av<br>skäligheten av kostnaderna för de åtgärder som bidrag söks för. Vid<br>bedömning av vad som skall anses vara skälig kostnad skall hänsyn tas<br>till - förutom anpassningsåtgärden i sig - även till att åtgärden bör ut-<br>formas så att bostaden kan användas av icke funktionshindrade medlem-<br>mar av den funktionshindrades hushåll eller av en person som regelbun-<br>det hjälper den funktionshindrade i bostaden.</p>
<p>22</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Anpassningsåtgärder som utformas med hänsynstagande till annan än<br>den funktionshindrade själv innebär ibland att det kan bli fråga om att<br>inte välja den billigaste lösningen. Detta kan gälla t.ex. vid installation<br>av trapplift eller inredning av ett kök för en rullstolsbunden.</p>
<p>Kommunerna torde vid sin prövning av vad som anses vara skälig<br>kostnad för anpassningsåtgärdema vara oförhindrade att ta hänsyn till<br>fördyringar på grund av hushållsmedlemmar eller hjälpare utan att det<br>finns någon särskild bestämmelse om det. Jag föreslår därför att bestäm-<br>melsen om hänsyn till hushållsmedlem eller hjälpare inte får någon mot-<br>svarighet i den nya lagen.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>2.3.9 Fråga om förskottsbetalning</p>
<p>Mitt förslag: Möjligheterna till förskottsbetalning av bostadsan-<br>passningsbidrag slopas. I stället öppnas möjlighet att göra delbe-<br>talningar om flera entreprenörer är inblandade. Den nya bestäm-<br>melsen gäller även återställningsbidrag.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att möjligheterna till<br>förskottsbetalning bör finnas kvar.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag betalas ut sedan de åtgärder som bidraget<br>avser har utförts. Bidraget får dock helt eller delvis betalas ut i förskott.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Avsikten med möjligheten att få förskott är i första hand att lösa de<br>problem som kan uppstå när flera olika entreprenörer är inblandade. Det<br>framstår i sådana fall som naturligt att en entreprenör inte vill avvakta<br>ersättning för sitt arbete till dess att alla anpassningsåtgärder slutförts. I<br>avvaktan på utbetalning från kommunen skulle i så fall den funktions-<br>hindrade själv tvingas lägga ut av egna medel.</p>
<p>Bestämmelsen om utbetalning av bidrag har uppenbarligen i många fall<br>tolkats så att alla bidragsberättigande åtgärder - även om flera entrepre-<br>nörer är inblandade - skall vara utförda innan bidrag kan betalas ut. Det<br>torde vara rimligt att en entreprenör kan få ersättning för sitt arbete när<br>detta är avslutat utan att det skall betraktas som en förskottsbetalning.<br>Det föreslås att möjligheterna till förskottsbetalning slopas och att be-<br>stämmelsen i den nya lagen formuleras så att vaije entreprenör för sig<br>kan få ersättning för sitt arbete genom anpassningsbidraget sedan hans</p>
<p>23</p>
<p>arbete slutförts. En förutsättning är givetvis att beslut om bidrag lämnats Prop. 1992/93:58<br>och att arbetet godkänts av beställaren och kommunen. Bestämmelsen<br>bör gälla även återställningsbidrag.</p>
<p>2.3.10 Länsbostadsnämndernas roll i fråga om verksamheten<br>med bostadsanpassningsbidrag</p>
<p>Mitt förslag: Länsbostadsnämnderna frånkopplas allt ansvar i<br>fråga om verksamheten med bostadsanpassningsbidrag.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: Boverket anser att länsbostadsnämnderna bör ha<br>kvar sin roll i fråga om verksamheten med bostadsanpassningsbidrag. I<br>övrigt har förslaget inte kommenterats.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Kommunerna har beslutanderätt i fråga om bostadsanpassningsbidrag<br>och återställningsbidrag. I fråga om bostadsanpassningsbidrag är dock<br>länsbostadsnämnden beslutande i s.k. kombinationsärenden och då kom-<br>munen är sökande. Med kombinationsärenden menas ärenden i vilka<br>bostadsanpassningsbidrag söks samtidigt med räntebidrag. Eftersom<br>bidragsbesluten måste samordnas prövar länsbostadsnämnden frågan om<br>bidrag i denna typ av ärenden.</p>
<p>I övrigt har länsbostadsnämnderna i fråga om bostadsanpassnings-<br>bidrag uppgifter huvudsakligen som tillsynsmyndighet och besvärsin-<br>stans. Tillsynen utövas bl.a genom granskning av överklagade ärenden<br>och kommunernas ansökningar om statsbidrag.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Länsbostadsnämndernas framtid är för närvarande under utredning.<br>Enligt ett uttalande från riksdagen bör övervägandena i fråga om läns-<br>bostadsnämnderna göras med utgångspunkt i att ansvaret för de kvar-<br>varande uppgifterna på regional nivå anförtros länsstyrelserna (bet.<br>1991/92:BoU23, rskr. 1991/92:243).</p>
<p>Jag kommer i det följande att föreslå en ny besvärsordning i fråga om<br>bostadsanpassningsverksamheten (se vidare avsnitt 2.3.11). Förslaget<br>innebär bl.a. att länsbostadsnämnderna frånkopplas uppgiften som be-<br>svärsinstans. När dessutom det specialdestinerade statsbidraget för-<br>svinner skulle endast uppgiften att vara beslutande i kombinations-<br>ärenden samt den delade tillsynsuppgiften bli kvar för länsbostadsnämn-<br>derna. Dessa uppgifter motiverar enligt min uppfattning inte att läns-<br>bostadsnämnderna fortsätter att ha ett ansvar i fråga om bostadsanpass-<br>ningsverksamheten. Jag föreslår därför att länsbostadsnämndernas roll i</p>
<p>24<br></p>
<p>fråga om dessa ärenden upphör.</p>
<p>Förslaget får till följd att kommunerna blir beslutande även i fråga om<br>kombinationsärendena. I fråga om dessa ärenden får det ankomma på<br>Boverket att utfärda anvisningar om rutinerna för hur uppgifter om bo-<br>stadsanpassningsbidragen skall lämnas till länsbostadsnämnderna eller<br>dess kommande motsvarighet. Förslaget innebär vidare att Boverket tar<br>över de tillsynsfunktioner som länsbostadsnämnderna haft.</p>
<p>2.3.11 Besvärsordningen</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Mitt förslag: Kommunernas beslut i bidragsärenden får över-<br>klagas hos länsrätten.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett par remissinstanser, bl.a. Boverket och Handi-<br>kappförbundens Centralkommitté, motsätter sig den förslagna besvärs-<br>ordningen. Det föreslås i första hand att nuvarande ordning bibehålls<br>men att Boverket blir slutinstans. I andra hand föreslås att kommunernas<br>beslut skall kunna överklagas hos Boverket. Boverkets beslut skall i sin<br>tur kunna överklagas till kammarrätten. Övriga remissinstanser som har<br>yttrat sig i saken har anslutit sig till promemorians förslag.</p>
<p>Skälen för mitt förslag</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Kommunens beslut i ärende om bostadsanpassningsbidrag överklagas<br>hos länsbostadsnämnden. Länsbostadsnämndens beslut överklagas hos<br>Boverket. Boverkets beslut överklagas hos regeringen (Socialdeparte-<br>mentet).</p>
<p>I fråga om återställningsbidrag gäller att kommunens (förmedlingsorga-<br>nets) beslut om bidrag inte får överklagas. Den enda möjlighet som<br>finns att få saken överprövad är att anföra kommunalbesvär till kammar-<br>rätten. Boverkets beslut att vägra statsbidrag kan överklagas hos rege-<br>ringen genom besvär.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Reglerna om ett beslut av en förvaltningsmyndighet är sådant att det<br>skall prövas av domstol i högre instans eller om frågan är av den be-<br>skaffenheten att en överprövning enbart inom förvaltningen är lämpliga-<br>re har sin grund i principer som lades fast vid Regeringsrättens tillkomst<br>år 1909. Grundprincipen då var att ärenden där prövningen i huvudsak<br>går ut på att tillämpa rättsregler skulle överklagas till Regeringsrätten.<br>Ärenden där prövningen gällde lämplighet eller annan mer skönsmässig<br>bedömning skulle överklagas i administrativ ordning. Principen ger inte<br>alltid någon klar ledning, eftersom lagstiftningen på många områden har<br></p>
<p>25</p>
<p>inslag av både rättsfrågor och lämplighetsfrågor.</p>
<p>En annan princip som har tillämpats för att avgränsa området för dom-<br>stolsprövning är den som avser den enskildes rättsskydd. Det har ansetts<br>att frågor som har stor betydelse för den enskilde skall handläggas och<br>avgöras av kvalificerade organ med iakttagande av ett noga reglerat<br>förfarande, utformat med tanke på den enskildes rätt.</p>
<p>Det har under åren pågått en utveckling mot att förvaltningsärenden i<br>allt större utsträckning skall kunna överprövas av domstolar.</p>
<p>Rätten till bostadsanpassningsbidrag gäller frågor som kan ha stor<br>betydelse för den enskilde i personligt och ekonomiskt hänseende. Dessa<br>frågor rör i hög grad rättskipning. Det är en viktig uppgift för besvärs-<br>myndigheten att medverka till en enhetlig bedömning på det ifrågavaran-<br>de området. Dessa omständigheter talar enligt min mening för att läns-<br>rätten i fortsättningen bör vara besvärsmyndighet.</p>
<p>Boverket har anfört att ärenden om bostadsanpassningsbidrag kräver en<br>lång rad lämplighetsbedömningar där utgången är beroende av kuns-<br>kaper inom områden som inte direkt behärskas av en domstols leda-<br>möter. Det gäller bl.a. arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet samt<br>kunskaper om byggnadsteknik, byggnadsekonomi, byggnaders inomhus-<br>miljö och hälsoskydd.</p>
<p>Att rätten till bostadsanpassningsbidrag också inrymmer frågor som<br>kräver speciell sakkunskap är enligt min mening inte tillräcklig anled-<br>ning att välja ett annat organ än länsrätten som besvärsinstans. Läns-<br>rätten är enligt 8 § förvaltningsprocesslagen skyldig att se till att ett mål<br>blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Rätten får enligt 24 § samma<br>lag inhämta yttrande över fråga som kräver särskild sakkunskap från<br>myndighet, tjänsteman eller den som annars har att yttra sig i ämnet<br>eller anlita annan sakkunskap. Dessa bestämmelser ger enligt min upp-<br>fattning garantier för att länsrätten grundar sina beslut på erforderlig<br>sakkunskap. En naturlig och viktig uppgift för Boverket blir att förse<br>domstolen med den sakkunskap som behövs. Boverket förutsätts vidare<br>meddela vissa föreskrifter och allmänna råd om bostadsanpassnings-<br>bidrag.</p>
<p>Boverket hävdar vidare att den föreslagna besvärsordningen många<br>gånger kan komma att leda till segdragna processer och uppenbara<br>risker att den enskilde inte förmår ta till vara sin rätt.</p>
<p>Den nya besvärsordningen kommer att innebära att instanskedjan lik-<br>som tidigare innehåller tre instanser men att dessa i fortsättningen utgörs<br>av domstolar. Det finns naturligtvis en risk att det med en sådan ordning<br>kommer att ta längre tid att nå fram till ett slutligt avgörande. Men<br>risken bör enligt min uppfattning inte överdrivas. Det är i realiteten inte<br>så många som utnyttjar hela den instanskedja som står till förfogande.<br>Den andel av kommunernas beslut om bostadsanpassningsbidrag som<br>överklagas i dag ligger på ungefär 2-3 procent, dvs. högst 1 000 ären-<br>den. I fråga om de ärenden som överklagas kommer de flesta med all<br>sannolikhet att endast prövas i en besvärsinstans. Handläggningstidema<br>vid länsrätterna förefaller i dag inte vara oroväckande långa. Någon<br>större fördröjning i förhållande till nuläget innan ett lagakraftvunnet<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>26</p>
<p>beslut föreligger torde det därför inte bli fråga om genom den föreslagna<br>ordningen. Mot en eventuellt förlängd handläggningstid bör också vägas<br>att förvaltningsdomstolarnas ovannämnda skyldighet att se till att mål<br>och ärenden blir tillräckligt utredda utgör ett viktigt skydd för den en-<br>skilde.</p>
<p>Med hänvisning till det sagda föreslår jag att kommunens beslut i ären-<br>den om bostadsanpassningsbidrag i fortsättningen skall kunna överklagas<br>hos länsrätten. Länsrättens dom överklagas hos kammarrätten. Kammar-<br>rättens dom överklagas hos Regeringsrätten. Samma besvärsordning<br>föreslås gälla för beslut i ärenden om återställningsbidrag. Detta är sam-<br>ma ordning som gäller i fråga om t.ex. socialbidrag.</p>
<p>Enligt förvaltningsrättslig praxis anses kommunen ha rätt att i vissa<br>typer av ärenden överklaga ett beslut som går kommunen emot. Ett<br>överklagat beslut om bostadsanpassningsbidrag eller återställningsbidrag<br>bör i enlighet med denna praxis kunna överklagas av kommunen om<br>dess beslut ändrats eller upphävts i högre instans. Jag anser inte att det<br>finns behov av en särskild bestämmelse om detta.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>2.3.12 Återanvändning av lyftanordningar m.m.</p>
<p>Min bedömning: Nuvarande ordning bör inte få någon mot-<br>svarighet i den nya lagen.</p>
<p>Promemorians bedömning: Det föreslås att nuvarande ordning bibe-<br>hålls.</p>
<p>Remissinstanserna: Boverket föreslår att nuvarande ordning inte över-<br>förs till den nya lagen.</p>
<p>Skälen för min bedömning</p>
<p>Nuvarande ordning</p>
<p>Som tidigare nämnts har regeringen genom ett beslut den 29 januari<br>1987 uppdragit åt Boverket att bedriva verksamhet i fråga om återan-<br>vändning av lyftanordningar m.m. Boverket har med anledning av detta<br>uppdrag gett ut information.</p>
<p>Överväganden</p>
<p>Enligt den ordning som gäller bedömer kommunen om det är lönsamt att<br>återanvända en anordning när den inte längre behövs. I ett system där<br>kommunerna inte längre kan begära särskilt statsbidrag för bostads-<br>anpassningsverksamheten förutsätter jag att kommunerna är så kostnads-<br>medvetna att de utan särskilt påpekande gör en bedömning av om det är<br>lönsamt att återanvända lyftanordning som installerats hos en funktions-<br>hindrad person. Om kommunen finner att en lyftanordning bör kunna<br>återanvändas finns möjlighet att villkora beslutet om bostadsanpassnings-</p>
<p>27</p>
<p>bidrag så att lyftanordningen skall återlämnas när det inte finns behov av Prop. 1992/93:58<br>den längre.</p>
<p>I den mån det behövs bör Boverket utfärda anvisningar om återanvänd-<br>ningen.</p>
<p>2.3.13 Kostnaderna för verksamheten</p>
<p>Kostnaden för bostadsanpassningsbidragen har ökat med 30 procent<br>under tiden 1987 till 1991. För budgetåret 1991/92 beräknas bidragen<br>uppgå till 650 miljoner kronor.</p>
<p>Förslaget till en ny lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. innebär att<br>sådana bidrag även i fortsättningen blir en prioriterad upgift för kommu-<br>nerna. Den nya lagen innefattar en förenklad reglering av nuvarande<br>ordning i fråga om bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag.<br>De sakliga ändringar i förhållande till nuvarande ordning som gjorts är<br>i huvudsak ett lagfästande av den fastlagda praxis som råder på området.<br>Några nya kostnadskrävande uppgifter har inte lagts på kommunerna.</p>
<p>2.3.14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</p>
<p>Den 1 januari 1993 upphör den nuvarande regleringen i fråga om bo-<br>stadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag att gälla. Den nya lagen<br>om bostadsanpassningsbidrag m.m. förutsätts träda i kraft vid denna<br>tidpunkt.</p>
<p>I fråga om ärenden angående bostadsanpassningsbidrag där kommu-<br>nen, eller i s.k. kombinationsärenden, länsbostadsnämnden beslutat om<br>bidrag före den 1 januari 1993 bör dock den gamla förordningen om<br>statskommunalt bostadsanpassningsbidrag gälla i fråga om rätten till<br>bidrag. Detta innebär att den gamla ordningen gäller vid handläggning<br>av överklagade ärenden, såväl i fråga om de materiella bestämmelserna<br>som i fråga om besvärsordningen. Vidare kommer för sådana bidrag<br>som har beslutats men ej utbetalats före den 1 januari 1993 statligt bi-<br>drag normalt att utbetalas under första halvåret 1994. Den ekonomiska<br>regleringen mellan stat och kommun kommer att ske i särskild ordning.</p>
<p>När det gäller förutsättningarna för en ägare av bostadshus att få bo-<br>stadsanpassningsbidrag bör den gamla förordningen gälla redan när en<br>ansökan om bidrag kommit in före den nya lagens ikraftträdande. Skälet<br>till detta är att den nya lagen innebär en inskränkning så till vida att det<br>i fortsättningen endast är enskilda personer som äger en bostad för per-<br>manent bruk som har rätt till bidrag alltså inte fastighetsägare som avser<br>att anpassa en bostad åt en hyresgäst eller bostadsrättshavare (se vidare<br>avsnitt 2.3.2).</p>
<p>I fråga om återställningsbidrag finns i princip inte något behov av<br>övergångsbestämmelser eftersom beslut om sådant bidrag inte kan över-<br>klagas enligt den gamla ordningen. När det gäller Boverkets beslut om<br>utbetalning av statsbidrag till återställningsbidrag, som fattats före den<br>nya lagens ikraftträdande, bör dock bestämmelsen om överklagande till<br>regeringen finnas kvar eftersom överprövning enligt den gamla ord-<br>ningen annars inte kan ske i fråga om dessa ärenden.</p>
<p>28</p>
<h2>3 Upprättade lagförslag</h2>
<p>I enlighet med vad jag anfört har inom Socialdepartementet upprättats<br>förslag till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. och lag om ändring i<br>lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.</p>
<p>Förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. faller delvis under<br>lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till förslagens beskaffenhet<br>anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<h2>4 Specialmotivering</h2>
<p>4.1 Förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.</p>
<p>Den nya lagen ersätter förordningen (1987:1050) om statskommunalt<br>bostadsanpassningsbidrag (BAB) och förordningen (1985:489) om stats-<br>bidrag för att återställa handikappanpassade bostäder m.m. (ÅB).</p>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<p>1 § Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bo-<br>städer ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv</p>
<p>1 eget boende.</p>
<p>Paragrafen har ingen motsvarighet i BAB eller ÅB. Den har kommit till<br>för att markera den allmänna inriktningen i fråga om verksamheten med<br>bostadsanpassningsbidrag (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.2).</p>
<p>2 § Kommunerna svarar för att bidrag lämnas till anpassning och åter-<br>ställning av bostäder enligt bestämmelserna i denna lag.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 2 § BAB resp. 5 § ÅB på så sätt att det i bestäm-<br>melsen slås fast att det är kommunerna som även i fortsättningen har<br>ansvaret för bidrag till bostadsanpassning och återställning.</p>
<p>3 § Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet.</p>
<p>Enligt nuvarande ordning är det Boverket och länsbostadsnämnderna<br>som gemensamt har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet (2 §<br>BAB). Boverket är central förvaltningsmyndighet inom bl.a. bostadssek-<br>torn. Verket svarar för bl.a. föreskrifter, handböcker och annat nödvän-<br>digt informationsmaterial.</p>
<p>Enligt den nya ordningen är enbart Boverket tillsynsmyndighet. Läns-<br>bostadsnämndernas roll i sammanhanget - att granska överklagade ären-<br>den och lämna kontinuerlig information och utbildning till kommunernas<br>handläggare och till andra personalgrupper som deltar i handläggningen</p>
<p>29</p>
<p>övertas därmed av Boverket (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt Prop. 1992/93:58</p>
<p>2.3.10). Enligt den nya lagen blir Boverket också tillsynsmyndighet i<br>fråga om återställningsbidrag.</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag</p>
<p>4 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som äger en<br>bostad for permanent bruk eller som innehar en sådan bostad med hyres-<br>eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast<br>om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtel-<br>sen är.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 3 § BAB. Den innefattar ändringar i förhållande<br>till nuvarande ordning i två hänseenden.</p>
<p>Enligt nuvarande ordning kan en ägare av bostadshus - även kommu-<br>ner, landsting, bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och all-<br>männyttiga bostadsföretag - erhålla bostadsanpassningsbidrag för att<br>anpassa en bostad åt en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare. Denna<br>möjlighet har slopats i den nya lagen. Bostadsanpassningsbidraget är<br>alltså i fortsättningen förbehållet bostadsinnehavaren själv att användas<br>för eget eller hushållsmedlems behov. Med enskild person avses alltså<br>fysisk person i motsats till juridisk person.</p>
<p>Även i fråga om andrahandsupplåtelser har en ändring införts. I stället<br>för att koppla rätten till bostadsanpassningsbidrag enbart till om upp-<br>låtelsen kan antas vara långvarig krävs enligt den nya ordningen även att<br>åtgärden framstår som skälig (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt<br>2.3.2).</p>
<p>5 § Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för<br>omvårdnad av en funktionshindrad person i sin bostad och om åtagandet<br>kan antas avse längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av den<br>bostaden.</p>
<p>Paragrafen ersätter 4 § andra och tredje styckena BAB. Bestämmelsen<br>innebär en ändring i förhållande till nuvarande ordning så till vida att<br>skillnaden i möjligheterna att få bostadsanpassningsbidrag för föräldrar<br>som har gemensam vårdnad och föräldrar som har umgängesrätt slopas.<br>Vidare upphör kravet på att det i fråga om andra än föräldrar med ge-<br>mensam vårdnad om barn krävs att den som anpassningen avser skall ha<br>ett svårt funktionshinder. I den nya ordningen kopplas rätten att få bo-<br>stadsanpassningsbidrag enbart till regelbundenheten och varaktigheten i<br>åtagandet (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.2).</p>
<p>30</p>
<p>6 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av<br>bostadens fasta funktioner i och i anslutning till en funktionshindrad<br>persons bostad. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för<br>att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshind-<br>rade.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Paragrafen motsvarar 4 § första stycket BAB. I förhållande till nuvaran-<br>de ordning har införts den preciseringen, att bostadsanpassningsbidrag<br>lämnas för anpassning av en bostads fasta funktioner. Genom precise-<br>ringen markeras att lösa inventarier som t.ex. vissa tekniska hjälpmedel<br>inte ger rätt till bostadsanpassningsbidrag (se vidare allmänmotiveringen,<br>avsnitt 2.3.3).</p>
<p>Bestämmelsen innehåller också den ändringen, att de åtgärder som<br>bidrag söks för måste vara nödvändigamed hänsyn till funktionshindret<br>i stället för behövliga som gäller enligt nuvarande ordning. Ändringen i<br>ordvalet skall ses som ett lagfästande av praxis snarare än som en upp-<br>stramning av villkoren för bidrag.</p>
<p>7 § Bostadsanpassningsbidrag lämnas även för</p>
<p>1. åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av<br>rehabilitering, funktionsträning och sjukvård, om behovet inte skäligen<br>bör tillgodoses på annat sätt,</p>
<p>2. åtgärder som gör det möjligt för den funktionshindrade att utöva<br>hobbyverksamhet, om han på grund av sitt funktionshinder inte kan<br>delta i aktiviteter utanför bostaden och</p>
<p>3. reparation av utrustning som har anskaffats med stöd av bidrag<br>enligt denna lag eller motsvarande äldre bestämmelser och reparationen<br>inte utgör normalt bostadsunderhåll. 1</p>
<p>Paragrafen motsvarar 5 § BAB. I förhållande till nuvarande ordning har<br>den ändringen gjorts, att punkten 2 i gällande bestämmelse (åtgärder<br>som behövs för att underlätta för den handikappades utveckling mot ett<br>självständigt liv i eget boende) har slopats. Detta innebär inte någon<br>saklig ändring. Sålunda skall det även i fortsättningen finnas möjlighet<br>att få bidrag för anpassning av en bostad för att förbereda en svårt funk-<br>tionshindrad person till ett självständigt liv. Det kan t.ex. vara fråga om<br>att vidta speciella anpassningåtgärder för att träna upp och lära ett svårt<br>funktionshindret barn de praktiska färdigheter som kan behövas för den<br>dagliga livsföringen med sikte på ett självständigt liv i eget boende.<br>Skälet till att punkten slopats är att hela lagens syfte är att ge människor<br>med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.<br>Detta framgår redan av lagens inledningsparagraf.</p>
<p>I förhållande till nuvarande ordning har också den ändringen gjorts i<br>punkt 4 att beloppsgränsen för reparationer slopats (se vidare allmän-<br>motiveringen, avsnitt 2.3.6).</p>
<p>31</p>
<p>8 § Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsan- Prop. 1992/93:58<br>passningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad<br>som kräver anpassningsåtgärd.</p>
<p>Paragrafen saknar motsvarighet i BAB. Den är ett lagfästande av den<br>praxis som råder vid beviljande av bostadsanpassningsbidrag när det<br>gäller nybyggnad samt köp eller byte av bostad (se vidare allmänmotive-<br>ringen, avsnitt 2.3.4)</p>
<p>Bostadsanpassningsbidragför standardhöjande åtgärder</p>
<p>9 § Med standardhöjande åtgärd avses en åtgärd som i väsentlig mån<br>förbättrar husets eller bostadens funktioner eller som tillför huset eller<br>bostaden ny funktion.</p>
<p>Paragrafen har ingen motsvarighet i BAB. Den ger en definition av vad<br>som menas med standardhöjande åtgärd (se vidare allmänmotiveringen,<br>avsnitt 2.3.7).</p>
<p>Som exempel på standardhöjande åtgärder kan nämnas följande.</p>
<p>En större tillbyggnad bör bedömas som standardhöjande om behovet<br>av anpassningsåtgärdema skulle kunnat tillgodoses inom en befintlig<br>huskropp.</p>
<p>Tillbyggnad av ytterligare rum tillför bostaden en ny funktion och bör<br>alltid betraktas som standardhöjande, såvida inte rummet ersätter ett<br>tidigare rum som tagits i anspråk för annan anpassning. Som tillbyggnad<br>räknas också anordnande av rum i tidigare förråd, garage eller liknande.<br>Tillbyggnad av nytt garage/carport tillför bostaden en ny funktion och<br>bör också anses som en standardhöjande åtgärd.</p>
<p>En helt ny köksutrustning bör bedömas som standardhöjande under<br>förutsättning att den tidigare inredningen var bristfällig eller otidsenlig.<br>De inrednings- och utrustningsdetaljer i den nya köksinredningen, som<br>får anses utgöra anpassning av befintliga funktioner, bör däremot inte<br>anses vara standardhöjande.</p>
<p>Som exempel på icke standardhöjandeåtgärder kan nämnas följande.</p>
<p>En tillbyggnad som utökar en befintlig funktion eller en tillbyggnad<br>som ersätter en funktion som inte kan förbättras inom befintlig huskropp<br>bör inte anses som standardhöjande. Detta gäller under förutsättning att<br>anpassningen av planlösningskäl eller för att den skulle innebära en<br>påtaglig försämring i boende för övriga hushållsmedlemmar inte kan<br>göras inom en befintlig huskropp.</p>
<p>Anordnande av extra area inom en befintlig huskropp bör som regel<br>inte anses vara en standardhöjande åtgärd.</p>
<p>Installation av lyftanordningar (lyftplattor, trappliftar) eller andra till-<br>gänglighetsskapande åtgärder (ramper eller dylikt) bör inte heller anses<br>som en standardhöjande åtgärd.</p>
<p>Speciell inredning eller utrustning av kök/hygienrum torde inte vara att<br>anse som standardhöjande, eftersom sådana åtgärder får ses som anpass-<br></p>
<p>32</p>
<p>ning av befintliga funktioner. Anpassningsåtgärder som t.ex. höj- och<br>sänkbara köksbänkar eller höj- och sänkbar hygienutrustning bör alltså<br>inte anses som standardhöjande.</p>
<p>Flyttning av en befintlig hygienfunktion från exempelvis över- eller<br>källarplan till bottenplan genom anordnande av nytt handikappanpassat<br>hygienutrymme bör anses som anpassning av en befintlig funktion och<br>inte som någon standardhöjande åtgärd. Om befintlig hygienfunktion<br>saknar varmvatten bör dock den nya funktionen betraktas som standard-<br>höjande.</p>
<p>10 § Bostadsanpassningsbidrag för standardhöjande åtgärder lämnas<br>endast om</p>
<p>1. lägenheten har lägsta godtagbara standard enligt 2 b § bostadssane-<br>ringslagen (1973:531) och</p>
<p>2. åtgärderna inte utgör ett led i en större upprustning.</p>
<p>Trots bestämmelserna i första stycket 1 lämnas bidrag för standard-<br>höjande åtgärder i en funktionshindrad persons egen bostad, om åtgär-<br>derna behövs för att det skall vara möjligt för den funktionshindrade att<br>bo kvar och om det med hänsyn till den tid han bott i huset och övriga<br>omständigheter kan anses lämpligt att han ges en sådan möjlighet.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 6 § BAB. Den ändringen har gjorts i förhållande<br>till nuvarande ordning att kravet att åtgärderna är av väsentlig beCydelse<br>för den funktionshindrade (6 § 2 BAB) slopats. Borttagandet av kravet<br>är endast redaktionellt (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.7).</p>
<p>Bidrag till återställning av anpassade bostäder</p>
<p>11 § Ägare av bostadshus har rätt till bidrag för kostnader för att ta<br>bort anordningar för funktionshindrade personer (återställning) som har<br>utförts</p>
<p>1. i eller i anslutning till hyreslägenheter eller småhus som hyrs ut,<br>eller</p>
<p>2. i anslutning till bostadsrättslägenheter i flerbostadshus, om anord-<br>ningarna avser att underlätta för en funktionshindrad person att komma<br>in i och ut ur lägenheten eller att förflytta sig till och från huset eller<br>inom tomten.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 1 § ÅB. I förhållande till nuvarande ordning har<br>den ändringen gjorts, att återställningsbidrag medges även i fall då<br>hyreslägenheter är inrymda i småhus. Detta innebär att även en person<br>som hyr ut en del av sin egen bostad har rätt till återställningsbidrag (se<br>vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.5).</p>
<p>3 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>33</p>
<p>12 § Återställningsbidrag lämnas under förutsättning att</p>
<p>1. återställningen avser en anpassningsåtgärd som har utförts med stöd<br>av bidrag enligt denna lag, förordningen (1982:639) om bostadsanpass-<br>ningsbidrag eller förordningen (1987:1050) om statskommunalt bostads-<br>anpassningsbidrag och</p>
<p>2. anpassningsåtgärden på grund av ändrade förhållanden inte längre<br>kan utnyttjas för sitt ändamål och åtgärden är till nackdel för andra<br>boende.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Paragrafen motsvarar 2 § ÅB. Punkt 3 i bestämmelsen har slopats,<br>eftersom de specialdestinerade statsbidragen försvinner. Punkt 4 i be-<br>stämmelsen om kostnadsminimum för rätt till bidrag har flyttats till 14 §<br>i den nya lagen.</p>
<p>13 § För bidrag enligt 11 § 1 gäller också att husägaren har tillförsäkrat<br>kommunen rätt att när den anpassade lägenheten blir ledig anvisa den till<br>bostadssökande och att kommunen vid den tidpunkt då lägenheten blir<br>ledig inte har kunnat anvisa den till någon annan person med funktions-<br>hinder.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 3 § ÅB. Ett förtydligande har gjorts som innebär<br>att en förutsättning för bidrag är att kommunen inte kunnat anvisa lägen-<br>heten till en annan funktionshindrad person.</p>
<p>Bidragens storlek</p>
<p>14 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med<br>belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Återställnings-<br>bidrag lämnas dock endast om den godkända kostnaden vid ett och sam-<br>ma tillfälle överstiger 5 000 kronor.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 7 § BAB och 2 § 4 ÅB. En ändring i förhållande<br>till nuvarande ordning har gjorts vilken innebär att det inte längre an-<br>kommer på regeringen att pröva standardhöjande åtgärder som över-<br>stiger 30 000 kr (se vidare allmänmotiveringen, avsnitt 2.3.7).</p>
<p>Vidare har 7 § andra stycket BAB slopats. Detta innebär inte någon<br>saklig ändring av nuvarande ordning (se vidare allmänmotiveringen,<br>avsnitt 2.3.8).</p>
<p>Handläggning av bidragsärenden m.m.</p>
<p>15 § Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller återställ-<br>ningsbidrag får den kommun som beviljat bidraget återkalla beslutet, om<br>de förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre föreligger.</p>
<p>Paragrafen överensstämmer i fråga om bostadsanpassningsbidrag med<br>11 § BAB. I ÅB finns ingen motsvarighet till bestämmelsen.</p>
<p>34</p>
<p>16 § Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag betalas ut sedan Prop. 1992/93:58<br>åtgärd som bidraget avser har utförts.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 12 § första stycket första meningen BAB i fråga<br>om bostadsanpassningsbidrag. I ÅB finns ingen motsvarande bestämmel-<br>se. Bestämmelsen innehåller en ändring i förhållande till nuvarande<br>ordning som innebär att det öppnas möjlighet för en entreprenör att få<br>betalt av kommunen även om inte alla anpassningsarbeten slutförts.<br>Möjligheterna till förskottsbetalning slopas (se vidare allmänmotive-<br>ringen, avsnitt 2.3.9).</p>
<p>Bestämmelsen i 12 § andra stycket BAB har inte överförts till den ny<br>lagen. Skälet till detta är att det torde vara självklart att kommunen<br>betalar ut bidraget eftersom bidragsgivningen är en kommunal ange-<br>lägenhet.</p>
<p>17 § Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt eller delvis</p>
<p>1. om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något<br>annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats<br>med för högt belopp,</p>
<p>2. om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för<br>högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta.</p>
<p>Kommunen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten, om<br>det finns särskilda skäl.</p>
<p>Första stycket överensstämmer med redaktionella ändringar med 13 §<br>BAB i fråga om bostadsanpassningsbidrag. När det gäller återställnings-<br>bidrag är bestämmelsen ny.</p>
<p>Andra stycket motsvarar i fråga om bostadsanpassningsbidrag 14 §<br>BAB. En ändring har gjorts som innebär att länsbostadsnämnderna inte<br>längre prövar eftergift av återbetalningsskyldighet. Det blir kommunen<br>själv som i fortsättningen får göra detta i och med att det specialdestine-<br>rade statsbidraget försvinner.</p>
<p>Överklagande</p>
<p>18 § Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 16 § BAB och 9 § ÅB. I förhållande till nuvaran-<br>de ordning har en ändring gjorts som innebär att beslut i fråga om både<br>bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag överklagas hos läns-<br>rätten. Länsrättens beslut överklagas hos kammarrätten. Kammarrättens<br>beslut överklagas hos Regeringsrätten (se vidare allmänmotiveringen,<br>avsnitt 2.3.11)</p>
<p>En kommun bör i enlighet med förvaltningsrättslig praxis kunna över-<br>klaga ett av länsrätt eller kammarrätt meddelat beslut om bostadsanpass-<br>ningsbidrag eller återställningsbidrag, som gått kommunen emot.</p>
<p>35</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p>Den nya lagen förutsätts träda i kraft den 1 januari 1993. I princip gäller<br>de nya bestämmelserna fullt ut från den dagen. Har kommunen, eller i<br>fråga om kombinationsärenden, länsbostadsnämnden beslutat om bo-<br>stadsanpassningsbidrag före lagens ikraftträdande, gäller dock den gamla<br>förordningen om statskommunalt bostadsanpassningsbidrag fortfarande.<br>Ett beslut som överklagats till länsbostadsnämnden eller Boverket över-<br>klagas alltså vidare och prövas enligt den gamla ordningen.</p>
<p>Har ansökan om bostadsanpassningsbidrag kommit in till kommunen<br>eller, i förekommande fall, länsbostadsnämnden, före lagens ikraftträ-<br>dande men ännu inte avgjorts där gäller däremot den nya lagen fullt ut.<br>Ett undantag har gjorts i fråga om den bidragsberättigade kretsen. Enligt<br>den nya lagen lämnas bostadsanpassningsbidrag enbart till enskilda per-<br>soner som äger eller innehar en bostad. Vissa ägare till bostadshus som<br>enligt tidigare bestämmelser innefattats i den bidragsberättigade kretsen<br>omfattas nu inte av rätt till bidrag. Om sådana ägare har ansökt om<br>bostadsanpassningsbidrag före lagens ikraftträdande har de rätt att få<br>ansökan prövad enligt äldre bestämmelser.</p>
<p>Den nya lagen gäller med visst smärre undantag helt i fråga om åter-<br>ställningsbidrag (se vidare allmänmotiveringen, 2.3.14).</p>
<p>4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om<br>allmänna förvaltningsdomstolar.</p>
<p>Enligt förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. kan kom-<br>munens beslut om bostadsanpassningsbidrag överklagas hos länsrätten. I<br>14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar har därför<br>införts ett tillägg enligt vilket länsrätten har att pröva mål enligt lagen<br>om bostadsanpassningsbidrag m.m.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<h2>5 Hemställan</h2>
<p>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen<br>föreslår riksdagen att anta förslagen till</p>
<p>1. lag om bostadsanpassningsbidrag m.m.,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-<br>domstolar.</p>
<h2>6 Beslut</h2>
<p>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar<br>att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-<br>draganden har lagt fram.</p>
<p>36</p>
<h2>Sammanfattning av departementspromemorian</h2>
<h2>Bostadsanpassningsbidrag m.m. (Ds 1992:52)</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>I promemorian lämnas förslag till en ny gemensam lag om bostads-<br>anpassningsbidrag och återställningsbidrag som skall ersätta förord-<br>ningen (1985:489) om statsbidrag för att återställa handikappanpassade<br>bostäder m.m. och förordningen (1987:1050) om statskommunalt bo-<br>stadsanpassningsbidrag. Lagförslaget innehåller vissa förändringar både<br>i förhållande till stödet och handläggningen.</p>
<p>I fråga om den bidragsberättigade kretsen föreslås att bostadsanpass-<br>ningsbidrag skall vara förbehållet enskild person som äger det hem som<br>han bor i eller som innehar lägenhet med hyres- eller bostadsrätt.<br>Bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och allmännyttiga företag<br>samt kommuner och landsting har däremot enligt förslaget inte rätt till<br>bostadsanpassningsbidrag för att anpassa en bostad åt en hyresgäst eller<br>bostadsrättshavare.</p>
<p>Vid andrahandsupplåtelser föreslås att bostadsanpassningsbidrag får<br>lämnas endast om anpassningsåtgärden är rimlig med hänsyn till upp-<br>låtelsens varaktighet.</p>
<p>Vid periodiskt boende föreslås att bostadsanpassningsbidraget enbart<br>kopplas till regelbundenheten och varaktigheten i åtagandet.</p>
<p>När det gäller bidragsberättigande åtgärder föreslås att det i lagen<br>införs den begränsningen för rätten att få bostadsanpassningsbidrag, att<br>det skall föreligga särskilda skäl för att bidrag skall utgå.</p>
<p>I fråga om rätten till återställningsbidrag föreslås vissa smärre änd-<br>ringar.</p>
<p>I promemorian lämnas också förslag om slopande av beloppsgräns vid<br>reparation av utrustning, som anskaffats med stöd av bostadsanpass-<br>ningsbidrag.</p>
<p>Det lämnas också i lagtexten en definition vad som menas med stan-<br>dardhöjande åtgärd samt föreslås att regeringsprövningen i fråga om<br>sådana åtgärder över viss beloppsgräns slopas.</p>
<p>Möjligheten till förskottsbetalning av bidrag föreslås slopad.</p>
<p>Det föreslås att Boverket tar över länsbostadsnämndernas tillsynsroll.</p>
<p>I fråga om besvärsordningen föreslås att kommunernas beslut får<br>överklagas hos länsrätten. Beslutande kommun eller Boverket får inträda<br>som part i domstolen. Dessutom får beslutande kommun eller Boverket<br>rätt att överklaga ett domstolsbeslut som går kommunen emot.</p>
<p>I fråga om återanvändning av lyftanordningar m.m. föreslås att nu-<br>varande ordning skall fortsätta att gälla.</p>
<p>4 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 58</p>
<p>37</p>
<h2>Remissammanställning</h2>
<p>Departementspromemorian (Ds 1992:56) Bostadsanpassningsbidrag<br>m.m. har remissbehandlats.</p>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Socialstyrel-<br>sen, Riksförsäkringsverket (RFV), Statens handikappråd (SHR), Handi-<br>kappinstitutet, Statskontoret, Boverket, Riksrevisionsverket (RRV),<br>Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Östergötlands län, Länsstyrelsen<br>i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Borås, Hallstaham-<br>mars, Höör, Karlskrona, Katrineholms, Kinda, Kungälvs, Ljusdals,<br>Ljusnarsbergs, Malmö, Staffanstorps, Stockholm, Sunne, Torsby,<br>Älvkarleby, Ängelholms, Ödeshögs, Österåkers och Östhammars kom-<br>muner samt Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), De Handi-<br>kappades Riksförbund (DHR), Pensionärernas Riksorganisation (PRO),<br>Sveriges Pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet, Föreningen<br>Kommunala Förmedlingsorgan (FKFo), Neurologiskt Handikappades<br>Riksförbund (NHR) och Synskadades Riksförbund (SRF).</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h2>1 Allmänt om regleringen</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>En gemensam lag med bestämmelser om både bostadsanpassningsbidrag<br>och återställningsbidrag införs.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Socialstyrelsen understryker vikten av att en särskild lagreglering kom-<br>mer till stånd. RFV instämmer i utredningens allmänna överväganden att<br>målet för samhällets insatser i fråga om personer med funktionshinder är<br>att de skall få möjligheter att leva ett i möjligaste mån normalt liv. Detta<br>förutsätter att om personer med funktionshinder skall kunna bo som<br>andra måste den fysiska miljön göras tillgänglig. Systemet med bostads-<br>anpassningsbidrag synes därvid vara ett viktigt inslag. Verket har i olika<br>sammanhang ställt sig positiv till olika förslag som syftar till att förbätt-<br>ra situationen för handikappade. Ur det perspektivet har verket inget att<br>erinra mot de föreslagna ändringarna i reglerna om bostadsanpassnings-<br>bidrag. SHR tillstyrker att bostadsanpassningsbidraget blir lagfäst.</p>
<p>Boverket avstyrker att förslaget i dess nuvarande utformning läggs till<br>grund för lagstiftning beträffande bostadsanpassningsbidrag m.m. Verket<br>menar att förslaget innehåller flera olämpliga lösningar och ett flertal<br>oklarheter på väsentliga punkter. Enligt verkets mening bör förslaget<br>omarbetas i enlighet med vad verket angett i sitt yttrande. Statskontoret<br>konstaterar att lagförslaget innehåller vissa förändringar, jämfört med<br>nuvarande förhållanden, i fråga om bostadsanpassningsstödet vilka enligt<br>verkets mening ger kommunerna större frihet att handla efter lokala<br>behov. RRV har från sina utgångspunkter ingen anledning att ifrågasätta<br></p>
<p>38</p>
<p>behovet av en reglering enligt de förslag som förs fram i promemorian.</p>
<p>Länsrätten i Östergötlands län har tillstyrkt förslaget. Länsstyrelsen i<br>Malmöhus län tillstyrker förslaget i stort. Länsstyrelsen i Norrbottens län<br>ser positivt på förslaget till en lag som reglerar kommunernas skyldig-<br>het att svara för bostadsanpassningen. Handikappinstitutet instämmer<br>helt i att verksamheten med bostadsanpassning även i fortsättningen<br>behöver vara särskilt reglerad. Borås kommun framhåller att kommunen<br>i och för sig inte har något emot att kommunernas ansvar beträffande<br>bostadsanpassningsbidragen lagfästs, men kommunen ställer sig avvisan-<br>de till förslaget om en särskild lag som i detalj reglerar kommunens<br>skyldighet. En bättre lösning vore att komplettera socialtjänstlagen med<br>de krav staten vill ställa på kommunerna och där föreskriva att kommu-<br>nerna genom bidrag till anpassning av bostäder eller på annat sätt ge<br>människor med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget<br>boende.</p>
<p>Hallstahammars kommun framför att rent principiellt kan statens behov<br>av att reglera en kommunal verksamhet ifrågasättas. Kommunerna bör<br>ges förtroende att själva klara bostadsanpassningsfrågor. Då Hallstaham-<br>mars kommun har en mycket klar inställning att leva upp till den före-<br>slagna lagens ambitioner saknar dock frågan praktisk betydelse. Lagen<br>kan därför accepteras med de förslag till ändringar och klarlägganden<br>som kommunen framför. Karlskrona kommun avvisar i första hand en<br>lagstiftning med hänvisning till att kommunerna enligt socialtjänstlagen<br>ensamma har det fulla ansvaret för vård, omsorg, boende för äldre och<br>handikappade. Kungälvs kommun framför att kommunens grundinställ-<br>ning är att bostadsanpassningsbidragsverksamheten inte behöver lagreg-<br>leras. Den lagreglering som finns i socialtjänstlagen är fullt tillräcklig<br>för att trygga handikappades rätt till bostadsanpassning. Om regeringen<br>väljer att lägga ett förslag om lagreglering tillstyrker kommunen de<br>föreslagna reglerna. En sådan lagreglering bör kopplas till ett special-<br>destinerat statsbidrag, eftersom kommunen inte kommer att ha möjlighet<br>att själv råda över omfattning och kvalitet.</p>
<p>Ljusdals kommun framhåller att lagförslaget innebär ett visst förtyd-<br>ligande i jämförelse med den nuvarande förordningen. Staffanstorps<br>kommun ifrågasätter behovet av att en särskild lag om bostadsanpass-<br>ningsbidrag införs. Sunne kommun motsätter sig att en särskild lag om<br>bostadsanpassningsbidrag införs. Torsby kommun menar att bostads-<br>anpassningsbidrag och återställningsbidrag bör regleras i en förordning<br>för att uppnå lika behandling i hela riket. Ängelholms kommun framför<br>att lagförslaget i flera delar är vagt formulerat och man bibringas lätt<br>den uppfattningen att lagförslaget enbart ger kommunerna rätten att utge<br>bostadsanpassningsbidrag. I lagen skall tydligt anges att det är en<br>kommunal skyldighet att utge bostadsanpassningsbidrag till personer<br>med funktionshinder. Ödeshögs kommun framför att en utgångspunkt för<br>förslaget om en ny lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. skall vara att<br>den nya ordningen inte får innebära att kommunerna åläggs nya kost-<br>nadskrävande uppgifter. Österåkers kommun instämmer i utredningens<br>bedömningar och tillstyrker förslag till lag om bostadsanpassnings-<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>39</p>
<p>bidrag. HCK framhåller att det är positivt att det har tagits fram ett<br>förslag till lag om bostadsanpassningsbidraget, men att det föreliggande<br>förslaget innehåller oklarheter som måste förtydligas. SRF delar uppfatt-<br>ningen att en avreglering av bostadsanpassningsbidraget kommer att<br>innebära försämringar för brukarna och att en lagstiftning är enda<br>möjligheten att tillförsäkra en bra boendestandard i framtiden. PRO<br>finner det nödvändigt att kommunerna genom en lag ges skyldighet att<br>svara för bostadsanpassning och att lagen bör träda i kraft från den 1<br>januari 1993. PRO anser att det bör finnas en koppling till socialtjänst-<br>lagens biståndsparagraf.</p>
<p>Svenska kommunförbundet motsätter sig att en särskild lag om bostads-<br>anpassning införs. FKFo delar uppfattningen att bostadsanpassnings-<br>bidraget spelar en viktig roll i bostadsförsöij ningen för människor med<br>funktionshinder. Föreningen anser att förslaget till ny lag om bostads-<br>anpassningsbidrag i stort är bra. NHR anser det mycket angeläget att en<br>bostadsanpassningslag kommer till stånd. Det presenterade lagförslaget<br>bör dock bearbetas särskilt när det gäller personkrets, rätten att flytta,<br>definitionen av standardhöjande åtgärder och formerna för den enskildes<br>ekonomiska åtaganden.</p>
<h2>2 Bidragsberättigade</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Bostadsanpassningsbidraget skall i fortsättningen vara förbehållet enskil-<br>da personer som önskar anpassa sin egen bostad.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Socialstyrelsen tillstyrker i princip detta. SHR framför att denna bestäm-<br>melse betyder att det inte längre är möjligt att få stöd för att nyprodu-<br>cera handikapplägenheter med särskild anpassning av ytor och utrym-<br>men för personer med stora funktionshinder. Rådet anser att det är en<br>brist att utredningen inte alls berör hur ungdomar och andra med stora<br>funktionshinder utan bostad skall få för dem anpassade bostäder. I<br>specialmotiveringen anges att föräldrar med delad vårdnad av ett funk-<br>tionshindrat barn kan få bostadsanpassningsbidrag. Rådet förutsätter att<br>bidrag också lämnas när vuxen person med funktionshinder bor hos<br>förälder eller annan.</p>
<p>Boverket menar att begreppet "enskild ägare" är en mycket tveksam<br>juridisk formulering. Ett bättre alternativ är att använda det sedvanliga<br>begreppet fysisk person. Vidare menar Boverket att om avsikten med<br>förslaget är att inskränka kretsen av bidragsberättigade till fysiska<br>personer som äger en- och tvåbostadshus bör detta sägas i klartext.<br>Lämpligheten av att begränsa bidragsgivningen till den krets som avses<br>med förslaget kan dock ifrågasättas. Verket framför att det ibland kan<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>40</p>
<p>vara praktiskt att fastighetsägaren står som sökande och att ansökan<br>utformas i samråd med den funktionshindrade. Det kan därvid noteras<br>att en anpassning av en lägenhet ofta utförs i samband med en större<br>ombyggnad och att det är ekonomiskt fördelaktigt att åtgärderna samord-<br>nas. Det är emellertid av avgörande betydelse att den individuella<br>anpassning som kan stödjas med bostadsanpassningsbidrag får en klar<br>avgränsning mot den generella anpassning som skall göras enligt plan-<br>och bygglagen. I sistnämnda lag bör regleras de generella grundkrav<br>som är nödvändiga för att bostäder skall vara lämpliga för sitt ändamål<br>sett ur ett samhällsintresse. Om gränsdragningen blir oklar kan detta<br>leda till stora kostnader för kommunerna då fler åtgärder kan komma att<br>bedömas som individuell anpassning. Det är särskilt viktigt att gräns-<br>dragningen klargörs beträffande särskilda handikapplägenheter och olika<br>former av gruppbostäder. När det gäller andrahandsupplåtelser kan det<br>enligt Boverkets mening ifrågasättas om bidrag över huvud taget skall<br>lämnas när det är fråga om kortvariga andrahandsupplåtelser. Det kan<br>därvid noteras att det i andra sammanhang ställs krav på varaktighet för<br>att bidrag skall utgå.</p>
<p>Statskontoret delar utredningens uppfattning att bostadsanpassnings-<br>bidrag skall vara förbehållet person med funktionshinder. Det är oklart<br>vilken roll en hyresvärd har vid ansökningsförfarandet. Oklarheten<br>motiverar att hyresvärdens ställning regleras i lagen. Statskontoret<br>efterlyser i detta sammanhang en definition av begreppet bostad. I<br>specialmotiveringen till 4 § bör införas ett tillägg med innebörden att<br>med bostad avses inte byggnad för fritidsbruk. När det gäller periodiskt<br>boende i olika kommuner bör ett förtydligande göras. Av specialmotive-<br>ringen till 6 § bör framgå vilken kommun som är bidragsansvarig, då<br>förälder med gemensam vårdnad om barn med funktionshinder, resp,<br>personer med vårdnadsåtagande för vuxna med funktionshinder, bor i<br>skilda kommuner. Hallstahammars kommun framhåller att den föreslag-<br>na ändringen, att bidrag skall förbehållas "enskilda" personer, kan<br>förväntas leda till onödigt krångel. Av lagförslaget har inte gått att utläsa<br>om kommunen kan lämna bidrag till anpassning av egendom utanför<br>kommunen eller till fritidshus. Vidare framgår det inte om bidrag skall<br>lämnas för person som är folkbokförd i annan kommun. Enligt kommu-<br>nen talar övervägande skäl för att bidrag bara lämnas för anpassning av<br>permanentbostäder. Vidare bör kommunens skyldighet att lämna bidrag<br>begränsas till i kommunen skrivna personer. När det gäller den utökade<br>rätten till bidrag även för umgängesberättigad förälder utan vårdnad<br>liksom förslaget att ta bort kravet på "svårt" handikappad bör detta leda<br>till att ett ökat antal personer blir bidragsberättigade, något som knap-<br>past kan vara förenligt med finansieringsprincipen.</p>
<p>Katrineholms kommun påpekar att för att lagen skall vara komplett<br>krävs att det anges på vilka sakliga grunder en fastighetsägare kan vägra<br>lämna medgivande till anpassning av en lägenhet. Ljusdals kommun<br>framhåller att om bidrag ges endast till enskilda personer kommer detta<br>att innebära större krav på kommunala resurser för att bistå sökanden. I<br>de flesta fall har bostadsföretagen bättre kompetens för upphandling,<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>41</p>
<p>upprätta ansökan m.m. än den enskilde sökanden. I lagförslaget bör<br>klarläggas vilka villkor som kan ställas från fastighetsägaren för att ge<br>sitt medgivande till åtgärder. Torsby kommun påpekar att om bidrag<br>endast lämnas till enskilda personer kan detta tolkas såsom att bostads-<br>anpassningsbidrag inte kan utgå till sådana åtgärder som skulle varit<br>utförda enligt plan- och bygglagen. Anpassning av bostäder uthyrda i<br>andra hand bör ske endast om anpassningen är rimlig och säkrad för<br>lång tid. Älvkarleby kommun framför att ett positivt förslag är att bo-<br>stadsanpassningsbidraget i fortsättningen skall vara förbehållet enskilda<br>personer som önskar anpassa sin bostad och inte som nu kommuner och<br>landsting samt bostadsrättsföreningar och bostadsföretag som anpassar<br>till sina hyresgäster. Österåkers kommun vill särskilt lyfta fram och<br>tillstyrka förslaget om att bostadsanpassningsbidraget skall vara förbe-<br>hållet enskilda personer som önskar anpassa sin egen bostad. HCK anser<br>att den bidragsberättigade kretsen skall gälla enligt nuvarande ordning.<br>HCK är tveksamma till att helt utestänga ägare av flerbostadshus från<br>rätten till bostadsanpassningsbidrag, bl.a. därför att det förefaller egen-<br>domligt att den enskilde hyresgästen eller bostadsrättshavaren skall<br>beviljas medel för åtgärder i det gemensamma huset eller på tomtmarken<br>utanför. Förslaget kan försvåra byggandet för särskilt omvårdnads-<br>krävande personer integrerat i övrigt bostadsbyggande. Förslaget kan<br>medföra onödiga fördymingar. Den nya ordningen förutsätter att den<br>framtida hyresgästen är utsedd innan projekteringen görs. HCK ser dock<br>stora fördelar med att tilldela hyresgästen det avgörande inflytandet över<br>vilka anpassningsåtgärder som skall vidtas i hans eller hennes bostad.<br>Särskilt betydelsefullt blir möjligheten för dem som bor i specialbostäder<br>av olika slag, där kommunen som regel är fastighetsägare. HCK tillstyr-<br>ker därför förslaget att den enskilde lägenhetsinnehavaren skall vara<br>mottagare av bostadsanpassningsbidraget, men anser att det behöver<br>kompletteras med en möjlighet också för fastighetsägaren att söka<br>bidraget.</p>
<p>DHR påpekar att möjligheten för fastighetsägare, allmännyttiga före-<br>tag, bostadsrättsföreningar, kommuner och landsting att söka bostadsan-<br>passningsbidrag föreslås försvinna. Förslaget får till konsekvens att s.k.<br>handikapplägenheter inte kommer att byggas i fortsättningen. DHR<br>anser att det även i fortsättningen måste finnas en lagstiftning som gör<br>det möjligt att producera lägenheter med större ytor, som är planerade<br>med utgångspunkt för personer som har större rullstolar och andra<br>skrymmande hjälpmedel. DHR motsätter sig att det är enbart enskilda<br>som skall ha rätt att söka bostadsanpassningsbidrag. Byggherrar, bo-<br>stadsföretag m.fl. skall även i fortsättningen kunna göra det på grund av<br>att det måste finnas fungerande bostäder för alla. Plan- och bygglagstift-<br>ningen är inte alltid tillräcklig när det gäller att producera fungerande<br>bostäder för funktionshindrade. SRF framför att det borde finnas en<br>möjlighet till anpassning av fritidshus. PRO anser att kravet på ända-<br>målsenlig bostad som finns i plan- och bygglagen(PBL) måste förstärkas<br>vad gäller särskilda boendeformer och bostäder med särskild service.<br>Med ett sådant krav på grundläggande tillgänglighet i PBL blir gräns-<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>42</p>
<p>dragningen till individuell bostadsanpassning tydlig. PRO påpekar att det<br>måste samhällsekonomiskt vara mindre kostsamt att vid nybyggnad göra<br>allt boende grundläggande tillgängligt. Sveriges Pensionärsförbund<br>framför att förslaget att ta bort fastighetsägarens möjlighet att söka<br>anpassningsbidrag för samtidigt iordningsställande av flera eller samtliga<br>lägenheter i en fastighet får till följd att det kan bli betydande svårig-<br>heter att bilda bostadsrätter för pensionärer och handikappade i en redan<br>befintlig fastighet. Svenska Kommunförbundet framför att om en lag ändå<br>skulle införas tillstyrks förslaget om uppstramning av reglerna om vilka<br>som är bidragsberättigade. När det gäller periodiskt boende vill förbun-<br>det markera de särskilda problem som kan uppstå vid vistelse i familje-<br>hem. Enligt förbundets uppfattning är det vistelsekommunen som skall<br>stå för eventuell bostadsanpassning. Beträffande den föreslagna 6 §<br>noteras som positivt att olika vårdlösningar kan prövas, bl.a. blir det<br>lättare för barn att vårda gamla föräldrar. FKFo anser att när det gäller<br>den bidragsberättigade kretsen skall fastighetsägare även fortsättningsvis<br>kunna söka bidrag för enskilda personer. FKFo anser inte att detta<br>strider mot bidragets syfte, eftersom kommunerna också i dessa fall<br>grundar bidraget på en bedömning av den enskildes handikapp och<br>behov av åtgärder. Många fastighetsägare hjälper i dag enskilda att söka<br>bidraget, vilket innebär att kommunernas arbete väsentligt förenklas.<br>NHR menar att de som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter<br>i sitt boende som kan avhjälpas med fysiska åtgärder också skall ha rätt<br>till bostadsanpassningsbidrag för att få dessa åtgärder genomförda.<br>Förslaget är oklart när det gäller vem som är bidragsberättigad: den<br>funktionshindrade eller fastighetsägaren/kontraktsinnehavaren. Den<br>enskilde funktionshindrade, barn eller vuxen, måste ha rätt att få sin<br>bostad anpassad.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h2>3 Bidragsberättigande åtgärder</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag lämnas för anpassning av en bostads fasta<br>funktioner i och i anslutning till en funktionshindrad persons bostad som<br>behövs för att den skall vara ändamålsenlig som bostad för den funk-<br>tionshindrade.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Boverket framhåller att förslaget i denna del överensstämmer med nuva-<br>rande lydelse. I specialmotiveringen till 5 § anges att kravet på att<br>anpassningsåtgärden skall vara nödvändig med hänsyn till funktions-<br>hindret kvarstår. Det är mindre lämpligt att preciseringen finns i tillämp-<br>ningsföreskrifter. Med hänsyn till det stora antal tvister som kan förvän-<br>tas bör om möjligt angelägenhetsgraden av de sökta åtgärderna precise-</p>
<p>43</p>
<p>ras i lagtexten. I den allmänna motiveringen anges att stöd inte lämnas<br>för lösa inventarier som det är sjukvårdshuvudmannens uppgift att<br>tillhandahålla. Uttalandet bör förtydligas till att avse samtliga lösa<br>inventarier. Katrineholms kommun framhåller att begreppet "fasta<br>funktioner" inte är något klart och entydigt begrepp. De senaste årens<br>produktutveckling inom byggsektorn och skiftande synsätt avseende<br>standard försvårar gränsdragningen mellan fasta och lösa inventarier.<br>Lagen måste därför precisera vad som avses med fasta resp, lösa inven-<br>tarier. Ytterligare ett skäl att klarlägga skillnaden är att det som genom<br>anpassning tillförs bostaden i princip tillfaller fastighetsägaren med<br>äganderätt. Staffanstorps kommun menar att, om kommunen bedömer att<br>det isatta hjälpmedlet bör kunna återanvändas till en annan sökande,<br>borde kommunen ha rätt att flytta över den till en annan anpassad<br>lägenhet. Bidragstagaren skulle inte ha äganderätt till åtgärden, utan<br>kommunens godkännande. Torsby kommun vill kraftigt understryka att<br>det bör stå klart i en ny lag att kommunen har rätt att återta alla anord-<br>ningar såsom lyftar, hissar, larm, spisvakter, ramper, hygienmoduler,<br>kvarboendestugor etc. och ha rätt att upprätta avtal med bidragstagaren<br>som reglerar återtagandet. HCK påpekar att begreppet "fasta funktioner"<br>måste förtydligas och att det i lagtexten måste finnas en öppning som<br>gör det möjligt att komplettera fast inredning med vissa lösa inventa-<br>rier. DHR motsätter sig inte att bostadsanpassningsbidrag skall utgå för<br>fasta funktioner, men anser att begreppet måste definieras med exempel<br>för att inte tolkningsproblem skall uppkomma. PRO påpekar att anpass-<br>ningsåtgärder som syftar till att ge även vårdpersonal en väl fungerande<br>arbetsmiljö bör vara bidragsberättigade. Svenska kommunförbundet<br>påpekar att reglerna innebär att man preciserar att bidraget lämnas för<br>anpassning av bostadens fasta funktioner. Vidare bör det finnas ett intyg<br>som styrker nödvändigheten av åtgärden. Förbundet vill särskilt fram-<br>hålla att det är kommunen som skall avgöra på vilket sätt som kommu-<br>nen handlägger bostadsanpassningsbidragen. Den statliga tillsynsmyndig-<br>heten skall således inte styra handläggningen via särskilda blanketter<br>eller krav på viss typ av intygsgivare m.m.</p>
<p>FKFo anser att det är bra att den föreslagna lagen anger att anpass-<br>ningen skall gälla bostadens fasta funktioner. Därigenom klargörs och<br>förenklas gränsdragningen mot bl.a hjälpmedel och vissa hushållsmaski-<br>ner som tvätt- och diskmaskin. NHR ser det som naturligt att bostadsan-<br>passningsbidrag endast lämnas till fast inredning. I byggsammanhang<br>skiljer man på fast och lös inredning/utrustning. Begreppen måste redas<br>ut och det är viktigt att det inte uppstår några luckor mellan bostadsan-<br>passningsbidraget och bidrag till hjälpmedel. Det måste också klart<br>framgå att åtgärder får vidtas som motsvarar kommande behov som man<br>känner till.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>44</p>
<h2>4 Bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och köp <sup>Pro</sup>P- 1992/93:58<br>eller byte av bostad                                       <sup>Bllaga 2</sup></h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Vid nybyggnad samt vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsanpass-<br>ningsbidrag endast om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Socialstyrelsen framhåller att det kan vara mycket svårt, framfor allt för<br>personer med flera och stora funktionshinder, att vid byte eller köp av<br>bostad finna en bostad som uppfyller alla krav på individuell anpassning.<br>Flera individuella faktorer påverkar valet av bostad som t.ex. närhet till<br>service, kommunikationer, arbete, fritidsliv, socialt umgänge och fastig-<br>hetens pris. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till dessa faktorer<br>och noggrant bedömer om det är möjligt att finna en annan lämplig<br>bostad. Om detta är tveksamt bör bostadsanpassningsbidrag kunna utgå.<br>SHR skriver att enligt förslaget skall vid köp eller byte bostadsanpass-<br>ningsbidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl. Rådet påpekar att<br>vad som skall anses som särskilda skäl inte anges. I vissa kommuner<br>byggs endast bostäder med bostadsrätt och med standard enligt PBL. Då<br>finns inte någon reell valmöjlighet att välja en utifrån funktionshindret<br>helt tillgänglig bostad. Många behöver elektrisk dörröppnare, anpassning<br>i kök och badrum. Det borde enligt rådets mening anses som särskilt<br>skäl. Boverket framhåller att när det gäller köp eller byte av bostad<br>beviljas, enligt rådande praxis, den handikappade bidrag om det inte är<br>fråga om omfattande eller kostnadskrävande anpassningsåtgärder. I<br>sådana fall krävs således inte särskilda skäl. Förslaget innebär att även i<br>dessa fall skall det finnas särskilda skäl för flyttningen. Detta ter sig<br>som en väl hård inskränkning i möjligheten för handikappade att flytta<br>till en ny bostad. I nuvarande tillämpning prövas om det finns särskilda<br>skäl för valet av den nya bostaden och inte varför sökanden flyttar. Det<br>bör vara den bidragssökandens ensak varför han väljer att flytta. Myn-<br>dighetens prövning bör naturligtvis inriktas på den nya bostadens lämp-<br>lighet.</p>
<p>Länsstyrelsen i Malmöhus län instämmer i förslaget att bidrag till<br>anpassningsåtgärder medges vid nybyggnad och köp eller byte av bostad<br>endast om det finns särskilda skäl. Handikappinstitutet menar att det bör<br>vara självklart att en person som inte tidigare fått bostadsanpassnings-<br>bidrag ges möjlighet att lösa sin bostadssituation på bästa sätt, utan att<br>vara bunden av sin befintliga bostad för att få bidraget. Enligt Handi-<br>kappinstitutets mening bör huvudprincipen vara att bidrag skall lämnas<br>såväl vid anpassning av befintlig bostad som när man flyttar till en<br>annan bostad, dvs. vid nybyggnad, byte eller köp av bostad. Undantag<br>skulle dock kunna göras för åtgärder som behövs på grund av att man<br>flyttat till en uppenbart olämplig bostad, t.ex. bostad i flera plan, eller</p>
<p>5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 58</p>
<p>45</p>
<p>om man utan skälig orsak flyttar från en väl fungerande bostad till en<br>som kräver omfattande anpassningsåtgärder. I utredningen påpekas<br>särskilt att det vid nybyggnad ofta krävs omfattande anpassningsåtgärder<br>och att man bör välja en sådan bostad att anpassningsåtgärder kan<br>minimeras eller undvikas. Handikappinstitutet anser att man vid nybygg-<br>nad inte skall behöva specialrita sitt hus, utan ha möjlighet att välja ett<br>typhus och då få bidrag för merkostnaden för de anpassningsåtgärder<br>som behövs på grund av handikappet. Självfallet skall man välja ett hus<br>med så stor grundläggande tillgänglighet som möjligt för att minimera<br>behovet av anpassningsåtgärder. Kinda kommun anför att det skall<br>skrivas in klara regler for bidragsgivning vid byte av bostad i kommu-<br>nen. Kommunen skall ha möjlighet att anvisa ledig, handikappanpassad<br>lägenhet som alternativ till kostnadskrävande ombyggnad av annan<br>bostad. Ljusdals kommun framhåller att vid köp eller byte av bostad bör<br>kommunen ges möjlighet att göra en bedömning av fastighetens lämp-<br>lighet samt att eventuellt finna alternativa lösningar för att ge en så<br>ändamålsenlig bostad som möjligt för den funktionshindrade.</p>
<p>Staffanstorps kommun menar att bidrag borde begränsas till sökanden<br>som ger kommunen möjlighet att göra en bedömning om behovet innan<br>fastigheten inhandlas. Vid allergisaneringar bör krav kunna ställas på<br>den sökande att bidrag endast kan erhållas om bostaden har en rökfri<br>miljö, inget innehav av pälsdjur eller att på annat sätt utsätta den aller-<br>giskt drabbade för riskerna av en dålig miljö. Torsby kommun påpekar<br>att det i detta sammanhang borde förtydligas vad som är särskilda skäl,<br>t.ex. flyttning från annan kommun. Ödeshögs kommun framhåller att om<br>den funktionshindrade bor i en bostad som med hjälp av bostadsanpass-<br>ningsbidrag är anpassad för hans eller hennes behov, måste kunna<br>krävas att personen bara medges bidrag för att byta till en annan bostad<br>om det finns särskilda skäl för det. Det måste därför i lagen införas<br>vissa tidsbegränsningar när det gäller möjligheterna att få nytt bostads-<br>anpassningsbidrag vid nybyggnad samt köp eller byte av bostad. Öster-<br>åkers kommun tillstyrker förslaget att det vid nybyggnad och vid köp<br>eller byte av bostad endast skall lämnas bostadsanpassningsbidrag om<br>det finns särskilda skäl. HCK anser att en integritetskränkande prövning<br>av de individuella skälen för byte eller köp av bostad inte bör få före-<br>komma. Såsom bostadsbeståndet ser ut i dag är det svårt för många<br>funktionshindrade att vid flyttning få en lägenhet som från början<br>fungerar väl i alla avseenden. Det är viktigt att inse att det inte bara är<br>själva lägenheten som skall vara tillgänglig och användbar. Den måste<br>ligga i ett område där den funktionshindrade personen kan ta sig fram<br>och klara sina dagliga aktiviteter. DHR påpekar att den enskilde måste<br>kunna välja bostadstyp, bostadsort och område av olika skäl. Redan i<br>dag är valfriheten beskuren av gammalt bostadsbestånd, byggmissar och<br>för låg nivå på den generella tillgängligheten. Som särskilda skäl bör<br>räknas när den enskilde kan motivera sitt val av bostad med hänvisning<br>till behov av parkering, möjligheter att installera behövliga inredningar<br>i t.ex. kök, umgänge, närhet till kommersiell service eller social service,<br>invand miljö, byte av miljö eller andra aspekter exempelvis att välja att</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>46</p>
<p>bo i villa. Vid det valet måste ett särskilt skäl kunna vara hur utbudet<br>ser ut på orten. Ingen skall behöva tvingas flytta till en särskild boende-<br>form, bostadstyp eller bostadsområde på grund av funktionshindret och<br>att inte bidrag kan utgå.</p>
<p>SRF påpekar att det i anvisningarna for om- och nybyggnation inte<br>finns något konkret krav som förbättrar orienterbarheten för dem som<br>har ett orienteringshandikapp. Behovet av bostadsanpassningsbidrag<br>minskar därför inte när en person med funktionshinder flyttar till ett<br>nybyggt eller nyrenoverat område. Förbundet avvisar därför förslaget<br>om begränsningar av bostadsanpassningsbidrag för personer som flyttar<br>till nya bostäder eller av någon anledning vill byta bostad. PRO framför<br>att flyttningar bland handikappade inte är särskilt vanliga, men när det<br>finns skäl därför måste principen om valfrihet i boendet även gälla<br>handikappade och bostadsanpassningsbidrag bör utgå även i den nya<br>bostaden. Svenska kommunförbundeth&r inget att erinra mot förslaget att<br>anpassningsbidrag skall utgå i samband med köp eller byte av bostad.<br>NHR framhåller att funktionshindrade måste ha samma möjligheter att<br>byta bostad och rätt att göra det av samma skäl som andra och påpekar<br>att rätten att flytta och bosätta sig var som helst inom riket är grundlag-<br>fäst. Förbundet vänder sig därför mot resonemanget att man, om inte<br>särskilda skäl föreligger, endast skall få flytta till en bostad där bostads-<br>anpassningsbidrag inte krävs.</p>
<h2>5 Återställningsbidrag</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Förutsättningarna för återställningsbidrag knyts enbart till de krav som<br>ställs upp i 12 § lagförslaget.</p>
<p>Remissinstansernas förslag</p>
<p>Boverket poängterar att tidigare gavs återställningsbidrag för åtgärder<br>som gjorts för att den funktionshindrade skall komma in i och ut ur<br>bostaden och för att underlätta förflyttningen till och från huset eller<br>inom tomten. Det fanns därför visst fog för att begränsa bidraget till<br>bostadsrättslägenheter i flerbostadshus. Enligt förslaget skall återställ-<br>ningsbidrag lämnas i samma utsträckning som till hyreslägenheter och<br>småhus som hyrs ut. Något skäl att begränsa bidraget till bostadsrätts-<br>lägenheter i flerbostadshus torde därför inte finnas om utredningens<br>förslag genomförs. Det kan dock starkt ifrågasättas om det är lämpligt<br>att lämna återställningsbidrag beträffande åtgärder i bostadsrättslägen-<br>heter. Detta innebär nämligen en direkt värdeökning som tillkommer<br>bostadsrättshavaren på samma sätt som ett återställningsbidrag beträffan-<br>de egnahem skulle tillföra ägaren en värdeökning. Ett skäl som anförts</p>
<p>47</p>
<p>för ett utvidgat återställningsbidrag har varit den tidigare ringa efter-<br>frågan på bidrag. Det torde kunna förväntas en kraftig tillströmning av<br>ansökningar om förslaget genomförs. Höörs kommun framhåller att<br>lagförslaget när det gäller återställningsbidrag har en minimigräns på</p>
<p>5 000 kr. Kommunen anser att detta är för högt och gränsen bör därför<br>sättas vid 2 000 kr. Ljusnarsbergs kommun påpekar att syftet med<br>återställningsbidraget är att fastighetsägare skall godkänna bostadsan-<br>passningar. Några sådana omständigheter finns inte när det gäller<br>småhus och bostadsrättslägenheter och återställningsbidrag bör därför<br>inte beviljas för dessa grupper. Älvkarleby kommun anser att det främsta<br>skälet till att återställningsbidrag finns är att få fastighetsägare att god-<br>känna bostadsanpassningar. I bostadsrättsföreningar och egnahem finns<br>inte något sådant skäl varför vi anser att någon utvidgning av bidraget<br>inte bör ske. FKFo anser att en utvidgning av återställningsbidraget inte<br>bör genomföras. Skälet för att återställningbidraget infördes var att få<br>fastighetsägare att ge sitt godkännande till anpassningar. I bostadsrätts-<br>lägenheter och egnahem finns inte detta skäl. Kommunerna kan inte<br>heller ställa krav på förmedling av denna typ av bostäder enligt 13 § i<br>lagförslaget. Den situation som kan uppstå om möjligheter till bidrag för<br>återställning skulle införas i dessa bostäder är att en köpare i efterhand<br>kan kräva att en återställning skall göras. Föreningen anser att bostads-<br>rättslägenheter och egnahem skall behandlas lika och att återställnings-<br>bidrag till dessa inte bör kunna utgå.</p>
<h2>6 Kostnadsminimum vid reparationsbidrag</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag skall utgå för reparation av utrustning som<br>anskaffats med stöd av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag<br>även om kostnaden understiger 400 kr.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Karlskrona och Kinda kommuner föreslår att det införs en generell mini-<br>migräns för bostadsanpassningsbidrag som står i rimlig proportion till<br>kommunernas administrationskostnader.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<h2>7 Standardhöjande åtgärder</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Med standardhöjande åtgärd avses en åtgärd som i väsentlig mån för-<br>bättrar husets eller bostadens funktioner. Bostadsanpassningsbidrag för</p>
<p>standardhöjande åtgärder lämnas endast om det finns särskilda skäl.     Prop. 1992/93:58</p>
<p>Maximigränsen i fråga om bidrag för standardhöjande åtgärd slopas.        Bilaga 2</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Boverket påpekar att den definition på begreppet "standardhöjande åt-<br>gärder" som utredningen föreslår torde innebära en betydligt restriktiva-<br>re tolkning än som nu är i praxis. Flera av de exempel på standard-<br>höjande åtgärder som utredningen nämner i specialmotiveringen anses<br>enligt nuvarande praxis i vissa fall inte utgöra sådana åtgärder. Detta<br>gäller bl.a. uttalandet om tillbyggnad av ytterligare ett rum och inred-<br>ning av vind eller garderob till bostads- och hygienutrymme. För att<br>undvika en kraftig begränsning av bidragsgivningen jämfört med dagens<br>situation behöver motiveringen i förslaget finslipas ytterligare. För<br>bidrag för standardhöjande åtgärd krävs enligt nuvarande ordning bl.a.<br>att åtgärden är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade. Enligt<br>förslaget bör de nuvarande förutsättningarna kunna tjäna som vägledning<br>vid prövningen om särskilda skäl för bidrag föreligger. I enlighet med<br>vad som tidigare angetts gäller kravet på att anpassningsåtgärden skall<br>vara nödvändig med hänsyn till funktionshindret for att bidrag över<br>huvud taget skall beviljas. Kravet på väsentlig betydelse ter sig därför<br>meningslöst. Om utredningen inte avser någon saklig förändring kan det<br>ifrågasättas om inte bestämmelsen bör utfomas enligt nuvarande lydelse<br>med ovan angivet undantag. Detta skulle betydligt underlätta tillämp-<br>ningen och förhindra en restriktivare tolkning. Handikappinstitutet<br>framför att åtgärder som tidigare inte ansetts som standardhöjande nu<br>föreslås betraktas som sådana och därmed inte vara bidragsberättigade<br>såvida det inte finns särskilda skäl. Som standardhöjande åtgärd föreslås<br>nu räknas större tillbyggnad av fastighet (tidigare standardhöjande endast<br>om behovet av anpassningsåtgärder skulle kurmat tillgodoses inom<br>befintlig byggnad), tillbyggnad av rum (ansågs inte tidigare som stan-<br>dardhöjande om rummet ersatte ett tidigare rum som behövde tas i<br>anspråk för annan anpassning), inredning av garderober o.d. till hygien-<br>utrymme (tidigare möjligt att flytta befintlig hygienfunktion från t.ex.<br>över-eller källarplan till bottenplan genom anordnande av nytt handi-<br>kappanpassat hygienrum, det finns ingen kommentar om att detta nya<br>hygienrum inte fick anordnas i tidigare garderob). Institutet anser att<br>detta innebär en försämring av bostadsanpassningsbidraget som inte är<br>acceptabel.</p>
<p>Hallstahammars kommun konstaterar att någon motsvarighet till hittills<br>gällande regel om maximibidrag för standardhöjande åtgärder inte före-<br>slås. Begränsningen ligger endast i att särskilda skäl skall finnas för<br>standardhöjande åtgärder. Avsikten med den borttagna begränsningen<br>måste rimligtvis vara att personer som tidigare inte varit bidragsbe-<br>rättigade nu skall erhålla bidrag. Utan maximigräns kan därför ifråga-<br>sättas om inte kostnadsökningar för kommunerna uppstår, vilket strider<br>mot kravet på reformens kostnadsneutralitet. Höörs kommun anser det<br>positivt att begreppet "standardhöjande åtgärder" definieras i lagen och</p>
<p>49<br></p>
<p>att det anges att sådana åtgärder inte är bidragsberättigade om inte<br>särskilda skäl föreligger. För att inte ge utrymme för olika tolkningar<br>bör definitionen lyda: "Standardhöjande åtgärder definieras som en<br>åtgärd som i väsentlig mån förbättrar husets eller bostadens funktioner<br>eller som tillför huset eller bostaden nya funktioner." Katrineholms<br>kommun påpekar att särskilda skäl kan förekomma vid olika tillfällen<br>och att det sannolikt är nödvändigt att denna regel finns. Det torde<br>emellertid inte vara ovanligt att en standardhöjande åtgärd väsentligt<br>höjer en fastighets saluvärde. Detta kan föra med sig att enskilda kan<br>tillgodoräkna sig en vinst vid försäljning av t.ex. en villafastighet och<br>vinsten har direkt samband med de anpassningsåtgärder som vidtagits<br>och för vilka bidrag har lämnats. Lagen bör kompletteras med regler om<br>återbetalningsskyldighet då det är uppenbart att fastighetsägare gör en<br>vinst vid försäljning och denna vinst har samband med de anpassningsåt-<br>gärder som gjorts och för vilka bidrag lämnats.</p>
<p>Torsby kommun framhåller att med "standardhöjande åtgärd" enligt<br>lagförslaget skall avses en åtgärd som i väsentlig mån förbättrar huset<br>eller bostadens funktioner. För att "anpassa standardhöjande" skall<br>särskilda skäl föreligga. Kommunen anser att "väsentlig mån" är en<br>alldeles för vag formulering. Det kommer att bli oändliga tolknings-<br>frågor. Kommunen menar att en åtgärd skall räknas som standardhöjan-<br>de endast om bostaden tillförs en ny funktion. I dessa fall bör ombygg-<br>nadsstöd kunna utgå för nyinvestering. Österåkers kommun tillstyrker att<br>bostadsanpassningsbidrag endast lämnas om det finns särskilda skäl.<br>Östhammars kommun anser att ändringarna beträffande standardhöjande<br>åtgärder är bra. HCK anser att definitionen av standardhöjande åtgärder<br>måste bli tydligare. Det kan annars uppfattas som om alla anpassningar<br>av en bostad för funktionshindrade blir en standardhöjande åtgärd. De<br>åtgärder som vidtas för att bostaden skall fungera för den boende får<br>inte betraktas som standardhöjande. I visssa fall kan det krävas om-<br>fattande ombyggnader av kök, badrum och entréer som är nödvändiga<br>åtgärder för att bostaden skall fungera för t.ex. en boende med rörelse-<br>hinder och rullstolsburen. SRF påpekar att det är viktigt att det finns<br>klara anvisningar för vad som menas med standardhöjande åtgärder. För<br>vem är det standardhöjande, den övriga familjen eller den som är<br>funktionshindrad?</p>
<p>FKFo anser att det är bra att begreppet "standardhöjande åtgärder"<br>definieras i lagen och att det anges att sådana åtgärder inte är bidrags-<br>berättigade om inte särskilda skäl finns. Föreningen menar dock att<br>definitionen inte tydligt täcker in situationer när nya funktioner tillförs<br>en bostad. Organisationen föreslår därför ett tillägg så att en standard-<br>höjande åtgärd definieras som en åtgärd som i väsentlig mån förbättrar<br>husets eller bostadens funktioner eller som tillför huset eller bostaden<br>nya funktioner. NHR betonar att det är betydelsefullt hur gränsdrag-<br>ningen görs. Det måste klargöras att de åtgärder som behövs för att<br>bostaden skall fungera för den funktionshindrade aldrig får betraktas<br>som standardhöjande åtgärder.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>50</p>
<h2>8 Skälig kostnad</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med ett<br>belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>DHR anser att texten i den gamla 7 § skall överföras till lagen om bo-<br>stadsanpassninsbidrag. Konsekvensen befaras annars bli att de tjänste-<br>män som tillämpar lagen inte beaktar hänsynen till hela familjen.</p>
<h2>9 Fråga om förskottsbetalning</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Möjligheterna till förskottsbetalning slopas. I stället öppnas möjlighet att<br>göra delbetalningar om flera entreprenörer är inblandade. Den nya be-<br>stämmelsen gäller även återställningsbidrag.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Boverket konstaterar att enligt utredningen kan slutligt bidrag betalas ut<br>i olika etapper. När en entreprenör har slutfört sitt arbete kan den delen<br>slutregleras. I kombination med bestämmelsen om återkallelse av beslut<br>innebär detta att sedan en delbetalning skett kan beslutet i den delen inte<br>återkallas. Detta anser verket vara en dålig lösning. Det bör i stället<br>finnas möjlighet för kommunen att bevaka att hela eller i vart fall<br>väsentliga delar av projektet genomförs och på ett sätt som innebär en<br>bra lösning för den funktionshindrade. En ordning med någon form av<br>preliminär förskottsbetalning är därför avgjort bättre. Staffanstorps<br>kommun menar att ansvar för upphandling av anpassningsåtgärder borde<br>hanteras gemensamt av kommunen och den sökande. Många personer<br>saknar kunskap därom, måste lita till mer eller mindre seriösa entrepre-<br>nörer med kanske onödigt stora kostnader för åtgärden som följd. NHR<br>framhåller att vid omfattande åtgärder som utförs av samma entreprenör<br>kan det bli aktuellt med delbetalningar. Lagen måste ge möjlighet till<br>detta. Det bör också finnas möjlighet att ersätta åtgärder som vidtagits<br>innan beslut fattats. I de fall behovet av åtgärder är akut kan situationer<br>uppstå där det är motiverat att betala i efterhand.</p>
<p>51</p>
<h2>10 Länsbostadsnämndernas roll i fråga om<br>verksamheten med bostadsanpassningsbidrag</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Länsbostadsnämnderna frånkopplas allt ansvar i fråga om verksamheten<br>med bostadsanpassningsbidrag.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Boverket framhåller att innan utredningen avslutades framkom vissa nya<br>uppgifter beträffande länsbostadsnämndernas framtid. Med anledning av<br>vad som sades i kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150 del 1,<br>bil. 1:5) uttalade bostadsutskottet att "de kommande övervägandena bör<br>göras med utgångspunkt från att ansvaret för de kvarvarande uppgifterna<br>på regional nivå anförtros länsstyrelserna" (bet. 1991/92:BoU 23). Riks-<br>dagen har senare bifallit vad utskottet hemställt (rskr. 1991/92:343).<br>Länsbostadsnämndernas framtid kan därför inte i sig utgöra skäl för en<br>ändrad roll i fråga om bostadsanpassningsbidrag. I enlighet med vad<br>utredningen anför bör dock kommunerna vara beslutande i alla ärenden<br>om bostadsanpassningsbidrag, dvs. även s.k. kombinationsärenden.<br>Frågor om räntebidrag kommer att prövas av regionala myndigheter.<br>Rutiner för hur uppgifter om bostadsanpassningsbidrag skall lämnas till<br>dessa myndigheter måste därför utarbetas.</p>
<h2>11 Besvärsordningen</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.</p>
<p>Remissinstansernas förslag</p>
<p>SHR påpekar att den föreslagna besvärsordningen kan riskera att hand-<br>läggningstiden förlängs. Både kommunen och tillsynsmyndigheten Bo-<br>verket kan besvära sig över domstolens beslut. En viktig fråga i sam-<br>manhanget är att kompetens kan bevaras och utvecklas hos berörda<br>myndigheter. Det gäller framför allt att kunna vägleda om vad som skall<br>anses vara skälig åtgärd och kostnad. SHR anser att det borde finnas<br>någon opartisk t.ex. Handikappinstitutet, som kan biträda vid uttolkning<br>av lagen.</p>
<p>Boverket framhåller att utredningen har anfört tre skäl för att ändra<br>besvärsordningen: 1.) Domstolsutredningens betänkande (SOU 1991:106<br>s 357), 2.) Att länsbostadsnämnderna sannolikt försvinner, 3.) En<br>strävan att befria regeringen för prövning av enskilda förvaltningsären-<br>den.</p>
<p>52</p>
<p>Utredningen har åberopat ett uttalande av Domstolsutredningen till stöd<br>för ändrad besvärsordning. Det åberopade uttalandet avser emellertid en<br>helt annan fråga än den nu aktuella och kan inte läggas till grund för hur<br>besvärsordningen beträffande bostadsanpassningsbidrag skall bestämmas.<br>Det åberopade uttalandet avser frågan om sådana mål som redan nu<br>prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna skall böija i lägsta<br>domstolsinstansen eller om vissa avgränsningar bör göras. Av Domstols-<br>utredningens sammanfattning (s 21) framgår att utredningen över huvud<br>taget inte prövat frågan om några nya ärenden bör föras över från<br>förvaltning till domstol. Boverket menar att det i och för sig skulle vara<br>värdefullt att göra en översyn av om den nuvarande fördelningen mellan<br>förvaltning och domstol är ändamålsenlig. Den analys av dagens för-<br>hållanden som krävs för detta är dock så omfattande att den måste anses<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>ligga utanför ramen för denna utredning. En principiell utgångspunkt för<br>verkets arbete har i stället varit att de förvaltningsärenden som idag<br>prövas av förvaltningsdomstol skall underkastas sådan prövning även i<br>framtiden. De av utredningen åberopade två övriga skälen för ändring<br>av besvärsordnmingen saknar också relevans. Som angetts ovan kommer<br>det att finnas kvar regionala myndigheter och Boverket menar att något<br>hinder för att befria regeringen från prövningen av ärenden om bostads-<br>anpassningsbidrag naturligtvis inte föreligger. Detta har för övrigt skett<br>redan i nu gällande räntebidragsförfattningar. Enligt Boverkets mening<br>bör följande beaktas när det gäller besvärsordningen. Vid prövning av<br>en ansökan om bostadsanpassningsbidrag krävs en lång rad lämplighets-<br>bedömningar, där utgången är beroende av kunskaper inom områden<br>som inte direkt behärskas av en domstols ledamöter. Det gäller bl.a.<br>arbetsterapeutisk kunskap och erfarenhet samt kunskaper om byggnads-<br>teknik, byggnadsekonomi, byggnaders inomhusmiljö och hälsoskydd. En<br>uppenbar följd av utredningens förslag blir därför att parterna tvingas ta<br>in omfattande sakkunnigutredningar och/eller att domstolen föranstaltar<br>motsvarande utredningar. Det förstnämnda kommer bl.a. att innebära<br>avsevärda rättegångskostnader för de enskilda funktionshindrade och<br>medför också en uppenbar risk för att de inte förmår ta till vara sin rätt.<br>Boverket framhåller vidare att av Domstolsutredningen (s. 54 ) framgår<br>att en grundprincip som har tillämpats är att ärenden där prövningen i<br>huvudsak går ut på att tillämpa rättsregler skall överklagas till regerings-<br>rätten, medan prövningen av ärenden där prövningen gäller lämplighet<br>eller annan mer skönsmässig bedömning skall överklagas i administrativ<br>ordning. I de nu aktuella ärendena dominerar oftast lämplighetsbedöm-<br>ningen även om vissa juridiska bedömningar givetvis förekommer. De<br>speciella kunskaper som lämplighetsbedömningama kräver finns inom<br>Boverket. Med hänsyn härtill, och då även den juridiska kompetensen<br>som krävs finns inom verket, bör verket också fortsättningsvis vara<br>överklagandeinstans. En sådan ordning ger också Boverket de bästa<br>möjligheterna att utöva tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet<br>och att fortlöpande följa upp effekterna av regelsystemet, inkl, de egna<br>tillämpningsföreskrifterna. Enligt utredningen skall överprövning ske i<br>tre domstolsinstanser. I många fall kommer detta att innebära mycket<br></p>
<p>53</p>
<p>segdragna processer, där kommunalekonomiska övervägande ibland<br>ställs mot enskilda funktionshindrades behov av snabb hjälp. Samtidigt<br>är det nödvändigt att ärendena kan föras upp till en prejudikatinstans,<br>varför regeringsrätten inte kan skäras av. I enlighet med vad som sagts<br>ovan bör Boverket vara överklagandeinstans och regeringen befrias från<br>prövningen. Detta innebär en överprövning av kommunens beslut i två<br>instanser. En sådan ordning framstår som mycket rimlig. Den innebär<br>också det effektivaste sättet att utöva tillsyn över kommunernas bidrags-<br>verksamhet. Den löser även de samordningsproblem som uppstår då<br>bostadsanpassningsbidraget kombineras med statligt räntebidrag. Ett<br>alternativ till ren förvaltningsprövning är att den kombineras med<br>domstolsprövning. Ettt sådant alternativ är att kommunens beslut kan<br>överklagas till Boverket och verkets beslut sedan kan prövas av domstol.<br>En sådan lösning innebär att domstolen får bättre underlag för pröv-<br>ningen än vid en ren domstolsprövning. Om Boverkets beslut beträffan-<br>de bostadsanpassningsbidrag skall överklagas till domstol ter det sig<br>naturligast att beslutet överklagas till kammarrätt. Bostadsanpassnings-<br>bidraget utgör inte sådana massärenden som t.ex. kriminalvårdsmål som<br>domstolsutredningen vill överföra till länsrätt. I utredningen om bostads-<br>anpassningsbidrag föreslås att Boverket och kommunen får inträda som<br>part. Boverkets roll måste dock framledes även vara att med sin expert-<br>kunskap göra en rimlig avvägning mellan det allmännas intresse (ofta<br>kommunens ekonomi) och den enskildes intresse av rimligt bistånd för<br>att möjliggöra ett självständigt liv i eget boende. Boverket och kommu-<br>nen har därför ofta olika utgångspunkter. Det lämpliga av att det så att<br>säga finns tre parter i samma ärende kan starkt ifrågasättas. Statskonto-<br>ret tillstyrker utredningens förslag att ärenden om bostadsanpassnings-<br>bidrag får överprövas i domstol. Det nya förfarandet bör tillämpas så<br>snart som möjligt. När det gäller förslaget om besvärsordning skiljer sig<br>emellertid Statskontorets uppfattning från det redovisade förslaget. I<br>Domstolsutredningens betänkande (SOU 1991:106) Domstolarna inför<br>2000-talet föreslås en tvåpartsprocess i förvaltningsmål, vilket saknar<br>motsvarighet i gällande rätt. Ett likartat förslag avvisades av regeringen<br>för några år sedan med bl.a. motiveringen att förslaget skulle innebära<br>ett onödigt tungrott förfarande utan några påtagliga rättssäkerhetsvinster.<br>Domstolsutredningen anmäler också (s. 505) liknande farhågor. I Social-<br>departementets promemoria redovisas inte heller några tungt vägande<br>skäl för tvåpartsprocess vid överprövning av ärende angående bostadsan-<br>passningsbidrag. Mot den bakgrunden är Statskontoret närmast berett att<br>avstyrka den föreslagna förändringen med tvåpartsprocess vid över-<br>klagande i domstol av beslut om bostadsanpassningsbidrag. Enligt<br>Statskontoret synes de processrättsliga frågorna angående bostadsanpass-<br>ningsbidrag behöva beredas ytterligare.</p>
<p>Kammarrätten i Jönköping förmodar att flertalet ärenden om bostads-<br>anpassningsbidrag är av individuell natur där behovet av anpassningsåt-<br>gärder får bedömas från fall till fall med hänsyn till funktionshindrets<br>art, den handikappades personliga förutsättningar, bostadens beskaffen-<br>het etc. Detta skulle i och för sig kunna tala mot att ärendena blir<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>54</p>
<p>föremål for prövning av förvaltningsdomstol. Under förutsättning att den<br>nuvarande länsbostadsnämndsorganisationen avvecklas och den kvar-<br>varande regionala bidragsadministrationen förs över till länsstyrelserna<br>vill kammarrätten emellertid inte motsätta sig den föreslagna besvärsord-<br>ningen. Att länsrätten därvid blir första instans ligger i linje med den<br>utveckling som i dag sker vad gäller domstolsprövning av förvaltnings-<br>ärendena. Länsrätten i Östergötlands län har vid sin granskning lagt<br>huvudvikten vid de formella frågorna och har i sak ingen erinran mot<br>förslaget. Eftersom det är fråga är om en betydande ekonomisk rättighet<br>för människor med funktionshinder, är det lämpligt att överklagande kan<br>ske hos en allmän förvaltningsdomstol. Länsrätten utgår vid sin be-<br>dömning från att domstolsutredningens förslag till domstolsorganisation<br>i stort sett godtas. Lagförslaget bör dock förtydligas på en del punkter,<br>främst när det gäller förfarandet vid kommunens handläggning. Läns-<br>rätten påpekar vidare att lagförslaget har anknytning till det ansvar för<br>äldre människor och människor med handikapp som kommunen har<br>enligt socialtjänstlagen. De allmänna förvaltningsdomstolarna är väl<br>förtrogna med tillämpningen av den lagen. Det är därför naturligt att<br>överklaganden sker hos dessa domstolar även beträffande bostadsan-<br>passningsbidrag. Det vore, inte minst för enskilda bidragssökande,<br>klargörande om en hänvisning fanns till domstolsförfarandelagen.<br>Länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker utredningens förslag att förvalt-<br>ningsmyndigheternas prövning och beslut skall kunna överprövas av<br>domstol. Det är rimligt att kommunen som beslutande också har möjlig-<br>het att inträda som part i domstolsprocessen och kunna överklaga<br>domstolens beslut. Behovet av att även tillsynsmyndigheten, Boverket,<br>skall ha en lagstadgad rätt att överklaga domstolars beslut ifrågasätts<br>däremot. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker förslaget att förvalt-<br>ningsdomstolarna skall pröva överklagningama. Det är länsstyrelsens<br>erfarenhet att förvaltningsdomstolar i dag har vana och rutin i handlägg-<br>ning av besvärsärenden som rör enskilda människors hjälpbehov. Läns-<br>styrelsen anser inte att kommunen skall ta ställning som part i över-<br>klagningsärendena, eftersom detta inte går att förena med kravet på<br>opartiskhet.</p>
<p>Torsby kommun framhåller att, för att Boverket skall kunna sköta upp-<br>gifterna som tillsynsmyndighet, kommunens beslut bör kunna överklagas<br>till Boverket i första hand. Ängelholms kommun ifrågasätter om läns-<br>rätterna har den erfarenhet och kunskap som erfordras för prövning av<br>anpassningsåtgärder, som ställer krav på både byggnadstekniskt kunnan-<br>de och kunskaper om olika funktionsinskränkningar. HCK anser att den<br>föreslagna besvärsordningen innebär en begränsning av den enskildes<br>möjligheter att via överklagning hävda sina intressen. Inom länsrätten<br>finns oftast inte den breda kunskap som krävs för att rätt bedöma ett<br>ärende om bostadsanpassning. Det är därför angeläget att den kompetens<br>som finns hos Boverket bevaras. HCK anser därför att överklagande av<br>bostadsanpassningsbidrag skall behandlas av Boverket. DHR ser en risk<br>i att kommunen både skall hjälpa den enskilde kommuninnevånaren som<br>vill överklaga ett kommunbeslut och samtidigt vara den rättsliga mot-<br>parten.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>55</p>
<p>o</p>
<h2>12 Återanvändning av lyftanordningar</h2>
<p>Promemorians förslag</p>
<p>Boverket bedriver också i fortsättningen denna verksamhet och utfärdar<br>behövliga anvisningar i enlighet med regeringens beslut.</p>
<p>Remissinstansernas svar</p>
<p>Boverket framhåller att till denna verksamhet utbetalas statliga medel.<br>Kostnader i samband med återanvändning skall så långt det är möjligt<br>räknas in i det bostadsanpassningsbidrag som beviljas den som övertar<br>anordningen. Med hänsyn till att bostadsanpassningsbidraget skall<br>betalas av kommunen kommer det att finnas ett mycket starkt incitament<br>för att för över så mycket som möjligt till den statligt finansierade<br>verksamheten. Det framstår därför som mindre lämpligt med två olika<br>bidragssystem. Det kan vidare noteras att regeringen i kompletterings-<br>propositionen (prop. 1991/92:150 bil II s. 105 uttalat att även bidraget<br>beträffande återanvändning av lyftanordningar skall avvecklas. Utred-<br>ningen strider alltså mot detta uttalande.</p>
<h2>13 Övrigt</h2>
<p>Remissinstanserna har även berört frågorna om tillsyn, övergångsbe-<br>stämmelser, information m.m. i sina svar.</p>
<p>Socialstyrelsen framhåller vikten av att informationen om bostadsan-<br>passningsbidrag förbättras. Av Socialstyrelsens rapport 1992:8 "Unga<br>förtidspensionärer" framgår att nästan hälften av dem som anser att<br>deras bostad skulle behöva anpassas inte har sökt bostadsanpassnings-<br>bidrag. Boverket anser att utredningens förslag om övergångsbestämmel-<br>ser kommer att leda till stora tveksamheter och framstår därför som<br>mycket olämpligt. Brytpunkten bör klart preciseras, lämpligen till<br>ansökan eller beslut. Enligt övergångsbestämmelserna skall äldre be-<br>stämmelser gälla i fråga om överklagande av den myndighetens beslut.<br>Äldre bestämmelser skall således bara gälla i närmast högre instans. Om<br>ett "förfarande" inletts hos kommunen skall äldre bestämmelser tilläm-<br>pas av länsbostadsnämnden men Boverket ställer sig frågande till vad<br>som händer vid ett överklagande av nämndens beslut. Skall ytterligare<br>prövning avskäras? Skall Boverket pröva ärendet? Förslaget i denna del<br>framstår som oklart.</p>
<p>Statskontoret framför beträffande tillsynsansvar att frågan kan ses ur<br>två aspekter. Enligt vad verket erfarit handläggs ärenden om bostadsan-<br>passningsbidrag inom kommunerna av antingen byggnadskontoret eller<br>socialkontoret. Med beaktande av kommunernas byggnadstekniska be-<br>dömningar och byggkostnadsberäkningar i samband med anpassningåt-<br>gärder synes Boverket med sitt ansvar för byggnadsnormer vara lämplig<br>tillsynsmyndighet. Å andra sidan tillhör dessa ärenden med sin nära<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>56</p>
<p>anknytning till äldre- och handikappvården sådana frågor inom det<br>sociala välfärdssystemet, som Socialstyrelsen har tillsynsansvar för i<br>landet. Mot denna bakgrund kan ifrågasättas, om inte Socialstyrelsen<br>bör vara tillsynsmyndighet även i fråga om bostadsanpassningbidrag.<br>Frågan kan enligt Statskontorets uppfatttning övervägas vidare i sam-<br>band med översynen av Boverket. Statskontoret anser att innehåll och<br>omfattning av tillsynsansvaret när det gäller bostadsanpassningsbidrag<br>bör preciseras närmare. En tyngdpunkt i detta ansvar bör ligga på<br>uppföljning av kommunernas tillämpning av regelverket avseende<br>bostadsanpassningsbidrag med beaktande av att funktionshindrade<br>personers intressen tillvaratas. Kammarrätten i Jönköping framför att<br>övergångsbestämmelsen i punkten 4 är otydlig. Bestämmelsen bör<br>i stället knyta an till tidpunkten för ansökan. Länsrätten i Östergötlands<br>län anser att övergångsbestämmelserna bör förtydligas på så sätt att de<br>ansökningar som ingivits före ikrafttädandet skall prövas enligt de äldre<br>författningarna. Om formedlingsorganen och länsbostadsnämnderna skall<br>upphöra, bör anges vilka organ som därefter skall pröva ansökningarna.<br>Länsstyrelsen i Malmöhus län vill framhålla behovet av en regional<br>statlig tillsyn, vilken med fördel kan åvila länsstyrelsen. Enligt länssty-<br>relsens mening kan det vara rimligt att överväga möjligheterna till en<br>ekonomisk behovsprövning, särskilt när det gäller standardhöjande<br>åtgärder.</p>
<p>Länsstyrelsen i Norrbottens län vill framhålla att det är angeläget att<br>det finns en statlig tillsyn av verksamheten och överklagningsmöjligheter<br>för den enskilde som sökt bidrag. Hallstahammars kommun anser att det<br>behövs ett klarläggande rörande punkt 4 i övergångsbestämmelserna.<br>Det bör preciseras vad som menas med att förfarandet har inletts vid en<br>viss myndighet. I sammanhanget är det också av intresse vilket stats-<br>bidragssystem som skall tillämpas på ett sådant ärende. Karlskrona<br>kommun anser att lagförslaget bör kompletteras med att kommunen har<br>rätt att anvisa lägenhet för vilken kommunen utbetalat bostadsanpass-<br>ningsbidrag med en summa överstigande två basbelopp till annan person<br>med funktionshinder. Kinda kommun föreslår att statsbidraget till bo-<br>stadsanpassning skall vara specialdestinerat och ersätta kostnaderna med<br>100 %. Ljusdals kommun menar att allergiproblematiken bör ytterligare<br>belysas då dessa ärenden är svåra att bedöma. Ett lägsta bidragsbelopp<br>bör införas då administrationskostnaden i många fall överstiger anpass-<br>ningsåtgärden. Ljusnarsbergs kommun anser att kommunen borde få rätt<br>att kräva att insatta hjälpmedel som går att återanvända får tas tillbaka<br>när de inte längre används eller vid avflyttning. Kommunen borde ha<br>rätt att skriva ut skuldebrev och ta ut inteckningar i de fall större om-<br>byggnader utföres i egnahem. Hela eller delar av beloppet skulle då<br>kunna krävas tillbaka vid en försäljning. Torsby kommun framför att<br>Boverket bör bli tillsynsmyndighet och därmed utforma och utge blan-<br>ketter, samla in och ge ut dokumentation såsom handbok, statistik,<br>överklagande etc. Älvkarleby kommun framför att för att kunna göra en<br>enhetlig bedömning av allergiärenden borde en som har kontinuerlig<br>kontakt med allergimottagningama, en arbetsterapeut vara ansvarig för<br></p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>57</p>
<p>förslag om åtgärder. Vid allergisaneringama bör krav kunna ställas på<br>den sökande att bidrag endast kan erhållas om bostaden har en rökfri<br>miljö, inget innehav av pälsdjur eller på annat sätt utsätter den allergiskt<br>drabbade för riskerna av en dålig miljö. Kommunen anser vidare att<br>Boverket även fortsättningsvis skall ge ut sina riktlinjer i form av "BAB<br>- Handbok för bostadsanpassningsbidraget" som ett fylligt komplement<br>till lagen.</p>
<p>PRO är ytterst tveksam till om Boverket kan klara av tillsynsverksam-<br>heten över hela landet. PRO förväntar sig att tillsynsmyndigheten upp-<br>märksammar att handläggningen av bostadsanpassningsbidrag måste vara<br>enhetlig och rättvis över hela landet. PRO anser att anpassningsåtgärder<br>som syftar till att ge även vårdpersonal en väl fungerande arbetsmiljö<br>bör vara bidragsberättigade. 7 § 1 bör kompletteras med "åtgärder som<br>har samband med den funktionshindrades behov av omvårdnad, rehabili-<br>tering...". Sveriges pensionärsförbund framhåller att det föreliggande<br>förslaget kommer att medföra betydande orättvisor mellan sökanden i<br>olika kommuner. Boverkets roll som tillsynsmyndighet måste därför<br>stärkas genom att boverkets anvisningar blir bindande för kommunerna.<br>Svenska kommunförbundet vill starkt understryka vikten av att Boverkets<br>föreskriftsrätt starkt begränsas. Det är också angeläget att verket i god<br>tid före årsskiftet 1992/93 utarbetar de föreskrifter som skall gälla och<br>att dessa skall finnas tillgängliga i samtliga kommuner.</p>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>58</p>
<h2>Innhållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1992/93:58</p>
<p>Proposition...................................1</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1</p>
<p>Propositionens lagforslag...........................3</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 19928 8</p>
<p>1     Inledning ................................8</p>
<p>2    Allmän motivering...........................9</p>
<p>2.1  Nuvarande ordning.......................9</p>
<p>2.2  Allmänna utgångspunkter ..................10</p>
<p>2.3  En ändrad lagstiftning om bostadsanpassningsbidrag</p>
<p>m.m................................13</p>
<p>2.3.1 Allmänt om regleringen...............13</p>
<p>2.3.2 Bidragsberättigade ..................14</p>
<p>2.3.3 Bidragsberättigande åtgärder............17</p>
<p>2.3.4 Bostadsanpassningsbidrag vid nybyggnad och</p>
<p>köp eller byte av bostad...............18</p>
<p>2.3.5 Återställningsbidrag .................20</p>
<p>2.3.6 Kostnadsminimum vid reparationsbidrag.....20</p>
<p>2.3.7 Standardhöjande åtgärder..............21</p>
<p>2.3.8 Skälig kostnad.....................22</p>
<p>2.3.9 Fråga om förskottsbetalning ............23</p>
<p>2.3.10Länsbostadsnämndens roll i fråga om verksam-</p>
<p>heten med bostadsanpassningsbidrag .......24</p>
<p>2.3.11 Besvärsordningen...................25</p>
<p>2.3.12Återanvändning av lyftanordningar m.m.....27</p>
<p>2.3.13Kostnaderna för verksamheten...........28</p>
<p>2.3.14Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .... 28</p>
<p>3    Upprättade lagförslag........................29</p>
<p>4    Specialmotivering ..........................29</p>
<p>4.1  Förslaget till lag om bostadsanpassningsbidrag m.m. . 29</p>
<p>4.2  Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om</p>
<p>allmänna förvaltningsdomstolar...............36</p>
<p>5    Hemställan ..............................36</p>
<p>6    Beslut .................................36</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian Bostads-<br>anpassningsbidrag m.m. (Ds 1992:52) .......... 37</p>
<p>Bilaga 2 Remissammanställning....................38</p>
<p>59</p>
<p>gotab 42091, Stockholm 1992</p>