om följdlagstiftning med anledning av den nya
läkemedelslagstiftningen m.m.
Prop.
1992/93:53
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Könberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har beslutat en ny läkemedelslag som ersätter läkemedels-
förordningen, lagen med bestämmelser om vissa medel avsedda för
injektion och lagen om radioaktiva läkemedel. Samtidigt har riksdagen
beslutat en ny lag om kontroll av narkotika som ersätter narkotikaförord-
ningen. Den nya lagstiftningen avses träda i kraft samma dag som EES-
avtalet. I propositionen föreslås följdändringar med anledning av den
nya lagstiftningen. Förslagen är i huvudsak av endast redaktionell art. I
lagen om kontroll av narkotika föreslås en saklig ändring. Denna inne-
bär att avgifter får tas ut för att täcka statens kostnader för kontrollen av
narkotika, vilket överensstämmer med vad som för närvarande gäller
enligt narkotikaförordningen.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 53
Propositionens lagförslag
Prop. 1992/93:53
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1961:181) om försäljning av tek-
nisk sprit och alkoholhaltiga preparat skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §'
Med teknisk sprit förstås sprit som är avsedd att användas för tekniskt,
industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och
som är hänförlig till tulltaxenr 22.07 eller 22.08 B. 1 eller B. 2 tulltaxe-
lagen (1987:1068). Vad som sägs i denna lag om teknisk sprit skall
också gälla spritdrycker, vin och starköl, avsedda för ändamål som nu
sagts.
Med alkoholhaltigtpreparat för-
stås vara som innehåller mer än
1,8 viktprocent etylalkohol och som
inte är hänförlig till tulltaxenr
22.03-22.07 eller 22.08 B. 1 eller
B. 2 tulltaxelagen och inte heller
är sådant läkemedel, som omfat-
tas av läkemedelsförordningen
(1962:701).
Med alkoholhaltigtpreparat för-
stås vara som innehåller mer än
1,8 viktprocent etylalkohol och
som inte är hänförlig till tulltaxenr
22.03-22.07 eller 22.08 B. 1 eller
B. 2 tulltaxelagen och inte heller
är sådant läkemedel, som omfattas
av läkemedelslagen (1992:859).
Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:293)
om handel med drycker.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 1987:1191.
Prop. 1992/93:53
Härigenom föreskrivs att 4 § förordningen (1968:70) med vissa be-
stämmelser om injektionssprutor och kanyler skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Handel med spruta eller kanyl
får bedrivas endast av
a) den som har rätt att driva de-
taljhandel med läkemedel,
b) den som innehar tillstånd att
driva handel med varan.
Handel med spruta eller kanyl
får bedrivas endast av
a) den som enligt lagen
(1970:205) om detaljhandel med
läkemedel har rätt att driva detalj-
handel med läkemedel,
b) den som innehar tillstånd att
driva handel med varan.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 1970:209.
Prop. 1992/93:53
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1970:205) om detaljhandel
med läkemedel skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med detaljhandel förstås i denna
lag försäljning till annan än till-
verkare av läkemedel för dennes
rörelse eller återförsäljare.
Med läkemedel avses vara pä
vilken läkemedelsförordningen
(1962:701) äger tillämpning.
Detaljhandel med läkemedel får
drivas endast av staten eller av
juridisk person i vilken staten äger
ett bestämmande inflytande.
§
Med detaljhandel förstås i denna
lag försäljning till den som inte
har tillstånd till försäljning.
Denna lag skall tillämpas på
samma varor som de numera upp-
hävda läkemedelsförordningen
(1962:701) och lagen (1981:50)
med bestämmelser om vissa medel
avsedda för injektion.
§
Detaljhandel med vara som
avses i 1 § får drivas endast av
staten eller av juridisk person i
vilken staten äger ett bestämman-
de inflytande.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:187) om kontroll av fabriks-
steriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål skall ha
följande lydelse.
Prop. 1992/93:53
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Denna lag äger tillämpning på
tillverkning av sådana för en-
gångsbruk avsedda produkter som
vid användning inom hälso- och
sjukvården skall vara sterila och
som steriliseras i samband med
tillverkningen. Lagen gäller dock
ej produkt som är att anse som
läkemedel enligt läkemedelsförord-
ningen (1962:701).
Denna lag äger tillämpning på
tillverkning av sådana för en-
gångsbruk avsedda produkter som
vid användning inom hälso- och
sjukvården skall vara sterila och
som steriliseras i samband med
tillverkningen. Lagen gäller dock
ej produkt som är att anse som
läkemedel enligt läkemedelslagen
(1992:859).
I tillverkning innefattas i denna lag även bearbetning, sammansättning
och förpackning. Lagens bestämmelser om tillverkning skall i tillämpliga
delar gälla såväl förvaring som förfarande som är att jämställa med
tillverkning, i den mån förvaringen eller förfarandet sker hos annan än
förbrukare.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1992/93:53
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-
medelskostnader, m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1992:894) om
ändring i nämnda lag och punkt 1 ikraftträdande- och övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:894) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Receptbelagda läkemedel och vissa receptfria läkemedel, som har för-
skrivits av läkare eller tandläkare, skall på apotek tillhandahållas kost-
nadsfritt eller till nedsatt pris enligt vad nedan sägs.
Med läkemedel förstås i denna
lag sådana för människor avsedda
varor, på vilka läkemedelsförord-
ningen (1962:701) skall tilläm-
pas.
Med läkemedel förstås i denna
lag sådana för människor avsedda
varor, på vilka den numera upp-
hävda läkemedelsförordningen
(1962:701)skulle ha tillämpats.
Om inte annat föreskrivs avses med läkare och tandläkare den som är
behörig att i Sverige utöva yrket.
I smittskyddslagen (1988:1472) finns föreskrifter om att läkemedel
som behövs från smittskyddssynpunkt vid behandling av en samhälls-
farlig sjukdom skall vara gratis för patienten.
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 1993.
1. Denna lag träder i kraft såvitt
avser 1 § andra stycket den dag
regeringen bestämmer och i övrigt
den 1 januari 1993.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1985:426) om kemiska produkter1
skall ha följande lydelse.
Prop. 1992/93:53
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller inte sådana ke-
miska produkter som omfattas av
livsmedelslagen (1971:511), läke-
medelsförordningen (1962:701)
eller lagen (1985:295) om foder.
Om det från hälso- eller miljö-
skyddssynpunkt är särskilt påkallat
får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer dock
föreskriva att bestämmelserna i
denna lag skall tillämpas även på
sådan produkt.
I fråga om kemiska produkter
som omfattas av strålskyddslagen
(1988:220) eller lagen (1975:69)
om explosiva eller brandfarliga
varor är bestämmelserna i denna
lag inte tillämpliga för att före-
bygga hälso- eller miljöskador på
grund av joniserande strålning
reesspektive explosion eller brand.
Föreslagen lydelse
§
Denna lag gäller inte sådana ke-
miska produkter som omfattas av
livsmedelslagen (1971:511), läke-
medelslagen (1992:859) eller lagen
(1985:295) om foder. Om det från
hälso- eller miljöskyddssynpunkt
är särskilt påkallat får regeringen
eller den myndighet som regering-
en bestämmer dock föreskriva att
bestämmelserna i denna lag skall
tillämpas även på sådan produkt.
I fråga om kemiska produkter
som omfattas av strålskyddslagen
(1988:220) eller lagen (1988:868)
om explosiva eller brandfarliga
varor är bestämmelserna i denna
lag inte tillämpliga för att förebyg-
ga hälso- eller miljöskador på
grund av joniserande strålning
respektive explosion eller brand.
I fråga om transport av sådana kemiska produkter som är farligt gods
enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods gäller denna lag
endast i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Denna lag gäller inte sådan hantering av kemiska produkter som om-
fattas av lagen (1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över
skogsmark.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1991:640.
Prop. 1992/93:53
Härigenom föreskrivs att 12 och 23 §§ strålskyddslagen (1988:220)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela de ytterligare föreskrifter som krävs till skydd mot eller för kontroll
av strålning i de hänseenden som anges i 6-11 §§.
I fråga om radioaktiva ämnen
finns även bestämmelser i lagen
(1981:289) om radioaktiva läke-
medel och lagen (1982:821) om
transport av farligt gods.
I fråga om radioaktiva ämnen
finns även bestämmelser i läke-
medelslagen (1992:859) och lagen
(1982:821) om transport av farligt
gods.
23 §
Tillstånd enligt denna lag behövs inte for verksamhet enligt lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet, om inte annat föreskrivits i till-
stånd som meddelats enligt den lagen.
I fråga om tillstånd att tillverka,
till landet införa eller saluföra
radioaktiva läkemedel finns även
bestämmelser i lagen (1981:289)
om radioaktiva läkemedel.
I fråga om tillstånd att tillverka,
till landet införa eller saluföra
radioaktiva läkemedel finns även
bestämmelser i läkemedelslagen
(1992:859).
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs i fråga om i lagen (1992:860) om kontroll av
narkotika
dels att 5 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 a §, och närmast
före denna en ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 1992/93:53
Nuvarande lydelse
Handel med narkotika får be-
drivas endast av
1. den som med tillstånd anting-
en har infört varan till riket eller
har vidtagit sådan åtgärd med var-
an som innebär tillverkning,
2. den som har rätt till detalj-
handel med läkemedel, eller
3. någon annan som har tillstånd
att handla med varan.
11
Föreslagen lydelse
§
Handel med narkotika far be-
drivas endast av
1. den som med tillstånd anting-
en har infört varan till riket eller
har vidtagit sådan åtgärd med va-
ran som innebär tillverkning,
2. den som enligt lagen
(1970:205) om detaljhandel med
läkemedel har rätt att driva detalj-
handel med läkemedel, eller
3. någon annan som har tillstånd
att handla med varan.
Avgifter
a §
För att täcka statens kostnader
för kontrollen av narkotika skall
den som söker eller har erhållit
tillstånd enligt 3-5 §§ erlägga sär-
skilda avgifter som bestäms av
regeringen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Socialdepartementet
Prop. 1992/93:53
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992
Närvarande: Statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,
Laurén, Hörnlund, Olsson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsrådet Könberg
Proposition om följdlagstiftning med anledning av
den nya läkemedelslagstiftningen m.m.
1 Inledning
Riksdagen beslutade den 9 juni 1992 om en ny läkemedelslag och en ny
lag om kontroll av narkotika (prop. 1991/92:107, bet. 1991/92:SoU21,
rskr. 1991/92:342). Den nya lagstiftningen avses träda i kraft samtidigt
som EES-avtalet.
Riksdagens ställningstaganden innebär bl.a. att läkemedelslagen ersät-
ter läkemedelsförordningen (1962:701) och att lagen om kontroll av
narkotika ersätter narkotikaförordningen (1962:704). Dessa förändringar
medför att redaktionella ändringar bör göras i flera lagar. Vidare aktua-
liseras ändringar i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel.
Slutligen bör det införas en bestämmelse om skyldighet att betala ansök-
ningsavgift i ärenden om tillstånd enligt lagen om kontroll av narkotika.
2 Hänvisningar till 1962 års läkemedelsförordning
och 1981 års lag om radioaktiva läkemedel
Mitt förslag: Med anledning av den nya läkemedelslagen görs
följdändringar av redaktionell art i lagen om försäljning av teknisk
sprit och alkoholhaltiga preparat, lagen om kontroll av fabriksste-
riliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, lagen
om kemiska produkter och strålskyddslagen.
Skälen för mitt förslag: Läkemedelsförordningen (1962:701), lagen
(1981:50) med bestämmelser om vissa medel avsedda för injektion och
lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel skall enligt riksdagens beslut
upphöra att gälla den dag regeringen bestämmer (prop. 1991/92:107,
bet. 1991/92:SoU21, rskr. 1991/92:342). Dessa författningar ersätts av
10
läkemedelslagen (1992:859). Detta medför att redaktionella ändringar
bör göras i flera lagar. Hänvisningar till läkemedelsförordningen och
lagen om radioaktiva läkemedel finns i flera andra lagar. Hänvisningar-
na bör, i de fall det inte finns någon anledning att ändra bestämmelser-
nas innebörd i sak, ersättas med hänvisningar till den nya läkemedels-
lagen. Sådana hänvisningar finns bl.a. i lagen (1961:181) om försäljning
av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat, lagen (1975:187) om kon-
troll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsända-
mål, lagen (1985:426) om kemiska produkter och strålskyddslagen
(1988:220).
Prop. 1992/93:53
Lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltigapreparat, lagen
om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjuk-
vårdsändamål och lagen om kemiska produkter
I dessa lagar finns bestämmelser om att lagens regler inte skall tilläm-
pas på läkemedel som omfattas av läkemedelsförordningen (1962:701).
Tillämpningsområdet för dessa lagar skall inte påverkas av att den nya
läkemedelslagen träder i kraft. Hänvisningarna till läkemedelsförord-
ningen bör därför ersättas med hänvisningar till läkemedelslagen.
I 3 § andra stycket lagen om kemiska produkter finns en hänvisning till
lagen (1975:69) om explosiva eller brandfarliga varor. Den senare lagen
har ersatts av lagen (1988:868) i samma ämne. Hänvisningen bör därför
ändras till att i stället avse den nya lagen.
Vidare finns hänvisningar till läkemedelsförordningen i livsmedelsla-
gen (1971:511) och i lagen (1985:295) om foder. I en lagrådsremiss den
1 oktober 1992 föreslås vissa ändringar i dessa lagar med anledning av
EES-avtalet. De aktuella hänvisningarna till läkemedelsförordningen
föreslås i det sammanhanget ändrade till att avse läkemedelslagen. Jag
lägger därför inte fram något förslag om ändring i dessa lagar.
Strålskyddslagen
Denna lag innehåller i 12 § och 23 § hänvisningar beträffande radio-
aktiva läkemedel till lagen (1981:289) om radioaktiva läkemedel. Reg-
lerna om radioaktiva läkemedel återfinns numera i läkemedelslagen. Den
särskilda lagen om sådana läkemedel skall upphöra att gälla när läkeme-
delslagen träder i kraft. Hänvisningarna i strålskyddslagen bör därför
ändras till att gälla läkemedelslagen istället.
3 Detaljhandel med läkemedel m.m.
Mitt förslag: Det statliga detaljhandelsmonopolet beträffande
läkemedel påverkas inte av att den nya läkemedelslagen träder i
kraft i avvaktan på resultatet av en nu pågående översyn av den
svenska läkemedelsförsöijningen. Detta medför ändringar av re-
daktionell art i bl.a. lagen om detaljhandel med läkemedel.
11
Skälen för mitt förslag:
Prop. 1992/93:53
Lagen om detaljhandel med läkemedel
Med detaljhandel avses i lagen om detaljhandel med läkemedel försälj-
ning till någon annan än tillverkare av läkemedel för dennes rörelse eller
en återförsäljare. I 18 § första stycket läkemedelslagen har detaljhandel
definierats som försäljning till den som inte har tillstånd till försäljning.
Någon skillnad i sak har emellertid inte varit avsedd (se prop.
1991/92:107 s. 102). För att undvika missförstånd på denna punkt bör
emellertid begreppet detaljhandel i lagen om detaljhandel med läkemedel
anges på samma sätt som i läkemedelslagen.
Med läkemedel avses enligt lagen om detaljhandel med läkemedel vara
på vilken läkemedelsförordningen äger tillämpning. Den nya läke-
medelslagen har ett vidare tillämpningsområde än läkemedelsförord-
ningen. Den nya lagen omfattar nämligen till skillnad från läkemedels-
förordningen även s.k. fria läkemedel och naturmedel, se prop.
1991/92:107 s. 35 f., samt radioaktiva läkemedel. Dessutom omfattar
lagen en vidare krets av homeopatiska läkemedel än läkemedelsförord-
ningen.
Detaljhandel med läkemedel är enligt lagen om detaljhandel med läke-
medel förbehållen staten eller en juridisk person i vilken staten har ett
bestämmande inflytande. Regeringen bestämmer vem som får bedriva
detaljhandel med läkemedel och på vilka villkor det får ske. Enligt avtal
med staten har Apoteksbolaget AB monopol på detaljhandel med läke-
medel, dock med förbehåll för Statens bakteriologiska laboratoriums och
Statens veterinärmedicinska anstalts rätt att bedriva sådan verksamhet.
Det nu gällande avtalet har godkänts av riksdagen, prop. 1984/85:170,
bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357. Avtalet trädde i kraft den
1 januari 1986 och gäller, sedan det förlängts med fem år till följd av
utebliven uppsägning, till den 31 december 1995. Regeringen beslutade
den 23 april 1992 att tillkalla en särskild utredare för att se över den
svenska läkemedelsförsöijningen, särskilt med avseende på Apoteks-
bolagets framtida roll och verksamhetsinriktning (dir. 1992:53). I upp-
draget ingår bl.a. att föreslå riktlinjer för såväl parti- som detaljhandel
med läkemedel och tillhörande informationsfrågor. Resultatet av över-
synen skall redovisas senast den 31 december 1993.
I avvaktan på resultatet av utredningen om läkemedelsförsöijningen
bör inte någon ändring göras av reglerna för det statliga detalj handels-
monopolet beträffande läkemedel. Detaljhandelsmonopolet bör således
övergångsvis fortfarande avse sådana varor som omfattas av läkemedels-
förordningens tillämpningsområde trots att läkemedelslagen avser en
vidare krets av varor. Detta föranleder en redaktionell ändring i lagen
om detaljhandel med läkemedel på så sätt att det anges att den lagen
skall tillämpas på samma varor som den numera upphävda läkemedels-
förordningen.
Läkemedelsförordningen är som nämnts tidigare inte tillämplig på
naturmedel. Hanteringen av naturmedel som är avsedda för injektion
12
regleras i lagen (1981:50) med bestämmelser om vissa medel avsedda Prop. 1992/93:53
för injektion. Av 3 § denna lag följer att också beträffande sådana medel
är rätten till detaljhandel förbehållen staten eller en juridisk person i
vilken staten har ett bestämmande inflytande. Lagen skall upphöra att
gälla samtidigt som den nya läkemedelslagen träder i kraft, varefter även
hanteringen av dessa medel kommer att regleras av läkemedelslagen.
Någon förändring av rätten att bedriva detaljhandel med de aktuella
medlen har inte åsyftats. Lagen om detaljhandel med läkemedel bör där-
för göras tillämplig även på dessa medel.
Den omständigheten att läkemedelslagen har ett vidare tillämpnings-
område än läkemedelsförordningen påverkar inte heller tillämpnings-
området för det nu gällande avtalet mellan staten och Apoteksbolaget
AB. Avtalet torde nämligen inte vara tillämpligt på andra varor än så-
dana som omfattades vid avtalsslutet. Något behov av att i detta sam-
manhang ta upp frågan om ändring av avtalet föranleder därför inte den
nya läkemedelslagen.
Förordningen med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler
och lagen om kontroll av narkotika
Förordningen (1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor
och kanyler innehåller en bestämmelse om att handel med spruta eller
kanyl endast får bedrivas av den som har rätt att driva detaljhandel med
läkemedel (4 §). Vidare föreskrivs i 5 § lagen (1992:860) om kontroll
av narkotika att handel med narkotika bl.a. far bedrivas av den som har
rätt till detaljhandel med läkemedel. För att klargöra att det även i dessa
fall avses endast handel med sådana varor som omfattas av läkemedels-
förordningen krävs redaktionella ändringar även i dessa författningar.
4 Lagen om begränsning av läkemedelskostnader,
m.m.
Mitt förslag: Kretsen av de läkemedel som kan erhållas kostnads-
fritt eller till nedsatt pris enligt lagen om begränsning av läkeme-
delskostnader, m.m. påverkas inte av att den nya läkemedelslagen
träder i kraft.
Skälen för mitt förslag: Enligt 1 § första stycket lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m. skall receptbelagda läke-
medel och vissa receptfria läkemedel som har förskrivits av läkare eller
tandläkare tillhandahållas kostnadsfritt eller till nedsatt pris. Enligt andra
stycket i samma paragraf avses med läkemedel sådana för människor
avsedda varor på vilka läkemedelsförordningen skall tillämpas. Som
nämnts tidigare ifråga om detaljhandel med läkemedel omfattar den nya
läkemedelslagen en vidare krets av varor än läkemedelsförordningen.
13
Avsikten är emellertid inte att kretsen av läkemedel som kan tillhanda-
hållas kostnadsfritt eller till nedsatt pris skall vidgas genom den nya
läkemedelslagstiftningen. Detta föranleder en ändring även i lagen om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m.. Också i detta fall bör det i
avvaktan på resultatet av den nu pågående översynen av den svenska
läkemedelsförsöijningen anges att lagen är tillämplig på samma varor
som den numera upphävda läkemedelsförordningen skulle ha tillämpats
på.
Prop. 1992/93:53
5 Avgifter i ärenden om tillstånd enligt lagen om
kontroll av narkotika
Mitt förslag: I lagen om kontroll av narkotika införs en skyldig-
het för den som söker eller får tillstånd enligt lagen att betala av-
gifter för detta.
Skälen för mitt förslag: Reglerna om införsel, utförsel, tillverkning
och handel med narkotika har överförts från narkotikaförordningen till
lagen om kontroll av narkotika. För att täcka statens kostnader för kon-
trollen av narkotika skall den som sökt eller erhållit tillstånd till sådana
förfaranden med narkotika erlägga särskilda avgifter som bestäms av
regeringen, detta enligt 8 a § narkotikaförordningen. Regeringen beslu-
tar om avgifternas storlek medan Läkemedelsverket får utfärda föreskrif-
ter om annat än avgifternas storlek. Bestämmelsen infördes i narkotika-
förordningen genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1991
(prop. 1990/91:100 bil. 7, bet. 1990/91:SoU12, rskr. 1990/91:211).
Skyldigheten att betala avgifter i dessa ärenden bör finns kvar även
sedan lagen om kontroll av narkotika har trätt i kraft och ersatt narkoti-
kaförordningen. En motsvarande bestämmelse bör därför införas också i
denna lag. Avgifter bör sålunda även fortsättningsvis få tas ut i till-
ståndsärenden beträffande import eller export (3 §), tillverkning (4 §)
eller handel med narkotiska läkemedel (5 §).
6 Ikraftträdande och kostnader
De i detta sammanhang föreslagna lagändringarna bör liksom den nya
läkemedelslagen och lagen om kontroll av narkotika träda i kraft samti-
digt som EES-avtalet. De i huvudsak redaktionella ändringar som före-
slås kan inte antas medföra några kostnader eller något resursbehov.
7 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit
och alkoholhaltiga preparat,
14
2. lag om ändring i förordningen (1968:70) med vissa bestämmelser Prop. 1992/93:53
om injektionssprutor och kanyler,
3. lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel med läkemedel,
4. lag om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssterilisera-
de engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål,
5. lag om ändring i lagen (1992:894) om ändring i lagen (1981:49) om
begränsning av läkemedelskostnader, m.m,
6. lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,
7. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220) samt
8. lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika.
Förslagen under 6, 7 och 8 har upprättats i samråd med berörda stats-
råd.
Förslagen frånsett det under 5 gäller lagstiftning som faller inom Lag-
rådets granskningsområde. Lagförslagen är dock av sådan beskaffenhet
att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
8 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta lagförslagen.
9 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredra-
ganden har lagt fram.
15
Innehållsförteckning
Prop. 1992/93:53
Propositionen..................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1
Propositionens lagförslag...........................2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1992 10
1 Inledning ...............................10
2 Hänvisningar till 1962 års läkemedelsförordning och 1981 års
lag om radioaktiva läkemedel ...................10
3 Detaljhandel med läkemedel m.m.................11
4 Lagen om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.....13
5 Avgifter i ärenden om tillstånd enligt lagen om kontroll av
narkotika................................14
6 Ikraftträdande och kostnader....................14
7 Upprättade lagförslag........................14
8 Hemställan ............................ . 15
9 Beslut .................................15
gotab 42090, Stockholm 1992
16