Prop.
1992/93:41
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträdet har varit chefen för Nä-
ringsdepartementet.
Stockholm den 1 oktober 1992
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Per Westerberg
I propositionen lämnas en redogörelse för de åtgärder som regeringen har
vidtagit för att bilda riskkapitalbolag med medel ur de förutvarande lön-
tagarfonderna i enlighet med riksdagens beslut våren 1992. Vidare lämnas
förslag till hur verksamheten skall privatiseras.
Den nya riskkapitalverksamheten skall inriktas på att förse små och me-
delstora företag med främst ägarkapital. Den skall drivas på affärsmässiga
grunder. En struktur byggs upp med två s.k. portföljförvaltningsbolag och
sex direktinvesterande riskkapitalbolag. Portföljförvaltningsbolagen har till
uppgift att förse befintliga och nya riskkapitalbolag med kapital.
Äganderätten i de olika bolagen föreslås till största delen utskiftas till de
företag som har betalat vinstdelningsskatt. Under hösten 1992 skiftas hu-
vuddelen av aktierna i de två portfölj förvaltningsbolagen ut till de ca 150
företag som har betalat störst belopp i vinstdelningsskatt. Ca 16 000
företag erhåller samtidigt aktier i riskkapitalbolagen.
Regeringen avser att i en särskild proposition senare under hösten 1992
lägga fram förslag rörande statlig medverkan i bl.a. sådan finansierings-
1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 41
verksamhet som inriktas på utvecklingsprojekt och nya företag och som för Prop. 1992/93:41
närvarande bedrivs av vissa statliga organ.
Prop. 1992/93:41
En väl fungerande riskkapitalmarknad i olika delar av landet är en grund-
läggande förutsättning för tillväxt i ekonomin. Den är av fundamental be-
tydelse för nyetablering av företag och för inte minst tillväxtinriktade
kommersiella utvecklingsprojekt kombinerade med betydande marknadssats-
ningar. Den fortgående internationaliseringen accentuerar behovet av en
effektiv riskkapitalmarknad.
Behovet av ett ökat utbud av riskkapital till småföretagssektom är all-
mänt omvittnat. Mot bakgrund av bl. a. den höga risknivån har privata in-
vesterare satsat endast begränsade belopp på denna marknad. Det tidiga
1980-talets tillförsel av kapital till denna sektor avstannade snabbt. Ett skäl
till detta är, förutom den höga risknivån, att investerare ofta får vänta
länge på någon form av utdelning från småföretag eller på att tillgodogöra
sig sin andel av värdetillväxten när aktieposten säljs.
Samtidigt kan konstateras att flertalet små och medelstora företag har en
alltför låg soliditet, dvs. andel eget kapital. Vid slutet av år 1990 uppgick
soliditeten i företag med färre än 200 anställda till i genomsnitt ca 23 pro-
cent. Motsvarande andel för de större företagen var ca 32 procent. Med
stor sannolikhet har den utdragna lågkonjunkturen medfört att soliditeten i
båda grupperna har sjunkit under den senaste tiden.
En låg andel eget kapital i kombination med svaga lånesäkerheter leder
till särskilt besvärliga situationer i lågkonjunkturer eller när kraven på kre-
ditmarknaden skärps. I nuvarande läge när kreditsystemet är ansträngt har
många småföretag med begränsad soliditet stora svårigheter att överleva.
Behovet av ökat eget kapital i form av t. ex. riskkapital från s.k. venture-
capitalbolag eller riskkapitalbolag accentueras. Sådana bolag kan dessutom
fylla en viktig funktion som kvalificerade rådgivare till sina kundföretag.
Riksdagen beslutade våren 1992 (prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU 21,
rskr. 1991/92:339) att 6 500 miljoner kronor av de förutvarande löntagar-
fondernas medel skall föras över till ett nytt riskkapitalbolag som skall
kunna erbjuda små och medelstora företag olika former av riskvilligt kapi-
tal. Enligt beslutet skall bolaget ägas privat och drivas på strikt affärs-
mässiga grunder. Verksamheten skall inte omfatta traditionell bankrörelse.
Målet är att öka riskkapitalförsöijningen för småföretag, samtidigt som
privatiseringen av marknaden underlättas. En betydande mångfald eftersträ-
vas.
Aktierna i ett riskkapitalbolag skall enligt beslutet utskiftas till privata
ägare. Finansutskottet nämnde i sitt betänkande två kategorier; de företag
1 * Riksdagen 1992/93. 1 sand. Nr 41
som betalt vinstdelningsskatt och de privatpersoner som inte förväntades Prop. 1992/93:41
delta i det då planerade premiegrundande allemanssparandet.
Regeringen fick i uppdrag att bilda bolaget samt återkomma till riksda-
gen med förslag om hur utskiftningen till privata ägare skall gå till och hur
verksamheten kan samordnas med vissa befintliga organ med inriktning på
att finansiera småföretag. Särskilt nämndes Industrifonden, Företagskapital
AB samt Småföretagsfonden med de sex regionala riskkapitalbolagen. De
förfogar över ett sammanlagt kapital på f.n. ca 2 400 miljoner kronor. Fö-
retagskapital AB ägs till hälften av staten och ingår i den grupp hel- eller
delägda företag där statens ägarandel enligt riksdagens bemyndigande får
avyttras.
Utöver ett strikt affärsmässigt utbud av riskkapital finns det behov av en
särskild finansieringsverksamhet inriktad på bl.a. nyetableringar och pro-
duktutveckling. Enligt regeringens mening bör staten även i fortsättningen
medverka i denna typ av finansieringsverksamhet i samverkan med nä-
ringslivet. Det gäller finansiering för bl.a. unga företag i tillväxt. Rege-
ringen avser att i en särskild proposition under hösten 1992 redovisa för-
slag om hur denna verksamhet skall organiseras. Den av riksdagen begärda
samordningen med vissa befintliga organ behandlas delvis i föreliggande
proposition och delvis i den proposition som avses att läggas fram senare
under hösten 1992.
Regeringen anser, av skäl som utvecklas i det följande, att det syfte som
riksdagen hade med sitt beslut våren 1992 uppnås bäst med en annan orga-
nisationsstruktur än som förutsågs i riksdagsbeslutet. Ändringen innebär ett
avsteg från riksdagens beslut så tillvida att verksamheten är planerad att
bedrivas av flera än ett bolag.
Med hänsyn till bl.a. situationen på riskkapitalmarknaden anser regering-
en att det är angeläget att skyndsamt skapa en ny struktur för riskkapital-
verksamhet. Åtgärder med detta syfte bedöms kunna vidtas redan nu, inom
ramen för riksdagens uppdrag. Riksdagen har dock möjlighet att innan ut-
skiftningen sker pröva den struktur regeringen har funnit ändamålsenlig.
Den nya verksamheten skall vara inriktad mot att förse små och medel-
stora företag med olika former av riskkapital och skall drivas på affärs-
mässiga grunder. Vidare skall verksamheten syfta till att öka konkurrensen
mellan marknadens aktörer. Möjlighet ges för enskilda - såväl nya som re-
dan existerande - riskkapitalbolag att utnyttja det kapital som ställs till
marknadens förfogande. Detta beräknas vitalisera riskkapitalmarknaden för
små och medelstora företag.
Den struktur som nu skapas består av två nya portföljförvaltningsbolag
och sex direktinvesterande riskkapitalbolag. De senare bygger vidare på de
bolag som f.n. ägs av Stiftelsen Småföretagsfonden. Den valda modellen
bidrar till att skapa mångfald. Strukturen skall inte påverka existerande
riskkapitalmarknad negativt. Den skall vara konkurrensneutral. En viss
tröghet byggs inledningsvis in i systemet, så att den initiala strukturen vid- Prop. 1992/93:41
makthålls under viss tid (jfr. avsnitt 4).
P = PortfÖljfOrvaltningsbolag
R = Riskkapitalbolag
Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till finansiering av
riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. På så sätt stimuleras utveck-
lingen av fristående riskkapitalbolag. De två bolagen utvärderar kontinuer-
ligt förvaltningen hos de riskkapitalbolag som de har finansierat och place-
rar successivt sina medel i de mer framgångsrika riskkapitalbolagen.
Portföljförvaltningsbolagen bör vara tillräckligt stora för att erhålla en
effektivitet i kapitalförvaltningen. Det är enligt regeringens mening inte
lämpligt att bara skapa ett bolag, eftersom det skulle få en alltför stark
ställning och strukturen skulle kunna uppfattas som monopolistisk. Två bo-
lag ger en nödvändig konkurrens och möjlighet till jämförelser. Vart och
ett av portföljförvaltningsbolagen får ett kapital på ca 2 200 miljoner kro-
nor.
Portföljförvaltningsbolagen bör ha möjlighet att lämna även lånegaranti-
er. Dessutom bör de gemensamt eller var för sig kunna bedriva verksam-
het med s.k. mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet som ligger mellan
eget kapital och traditionellt lånekapital. Det bör även vara möjligt för bo-
lagen att bedriva sådan verksamhet genom särskilda dotterbolag.
Nyttan med en sådan finansieringsform är att företagen kan erhålla ett
kapitaltillskott som är efterställt bankernas fordringar. Ett sådant kapital-
tillskott bör kunna underlätta ytterligare bankfinansiering utan att de ur-
sprungliga ägarnas andel i företagen minskar i väsentlig grad, vilket upp-
levs som viktigt av vissa småföretagare. Räntesatserna är i regel betydligt
högre än den ränta som normalt tillämpas av bankerna. I USA och vissa
andra länder finns en organiserad marknad för sådant mellankapital, men Prop. 1992/93:41
utbudet saknas i stor utsträckning i Sverige.
Riskkapitalbolagen skall investera i mindre företag samt genom aktivt
ägarengagemang medverka till investeringsobjektens tillväxt. Bolagen kan
även göra indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag. Investeringarna
görs huvudsakligen via aktier eller aktierelaterade instrument. Även riskka-
pitalbolagen bör ha möjlighet att arbeta med mellankapital.
Vart och ett av de nuvarande sex riskkapitalbolagen bör inledningsvis ha
ett eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Beloppet baseras på att dessa
bolag skall vara tillräckligt stora för att motivera ett spritt ägande och ha
en effektiv kostnadsstruktur i förhållande till förvaltat kapital samt kunna
rekrytera kompetent personal och styrelse. Samtidigt skall bolagen vara
tillräckligt små för att vilja fokusera på små och medelstora investeringar.
Det finns fördelar med flera riskkapitalbolag. Mångfald medverkar all-
mänt till en effektivare marknad. Insatserna kan lättare nå ut till olika de-
lar av landet. Vidare minskar risken för att bra projekt inte kan finna fi-
nansiering då samma propå kan prövas av flera olika investerare. En ökad
möjlighet ges till s.k. syndikering där olika riskkapitalbolag kan göra pla-
ceringar i samma företag och därvid komplettera varandra i fråga om
kompetens, placeringshorisont m.m.
De riskkapitalbolag som skall ingå i den nya strukturen bygger på de sex
bolag som f.n. ägs av Stiftelsen Småföretagsfonden. Bolagen liksom fon-
dens egen verksamhet - engagemang i småföretag och likvida medel - för-
valtas av Företagskapital AB i enlighet med ett avtal mellan regeringen och
sistnämnda bolag. Efter det att de sex bolagen har förts över till den nya
strukturen - vilket bedöms kunna ske inom ramen för avtalet - begränsas
förvaltningen till att gälla endast Småföretagsfondens egna engagemang.
Det ankommer på regeringen att vid behov teckna ett nytt avtal med Före-
tagskapital AB.
Sistnämnda bolag bedriver - förutom att förvalta Stiftelsen Småföretags-
fonden - med egna medel sådan riskkapitalverksamhet att bolaget skulle
kunna ges ökade resurser av något av de nya portföljförvaltningsbolagen.
För att förbereda den nya riskkapitalverksamheten har regeringen med stöd
av riksdagens beslut vidtagit följande åtgärder. De har föregåtts av ett
utredningsarbete under sommaren 1992 beträffande hur den nya riskkapi-
talverksamheten lämpligen bör organiseras m.m.
Regeringen avser att denna dag inrätta en delegation med uppgifter i an-
slutning till utskiftning av vissa medel ur de förutvarande löntagarfon-
derna. Delegationen skall organisera den ovannämnda bolagsstrukturen
samt förbereda och - efter ett nytt riksdagsbeslut med anledning av denna
proposition - handha utskiftningen av aktier i de nya portföljförvaltnings-
och riskkapitalbolagen. Regeringen avser vidare att - med stöd av vårens
riksdagsbeslut - besluta att medel till ett sammanlagt värde av 6 500 miljo-
ner kronor ur de förutvarande löntagarfonderna förs över till de aktiebolag
som står under delegationens förvaltning. Delegationen svarar inlednings- Prop. 1992/93:41
vis för styrningen av bolagens verksamhet utifrån ovan nämnda riktlinjer
(avsnitt 3).
Aktierna i portföljförvaltningsbolagen kommer således temporärt att in-
nehas av staten och förvaltas av delegationen. Staten, genom delegationen,
förutsätts vidare inom kort förvärva aktierna i de sex regionala bolagen
från Stiftelsen Småföretagsfonden, efter samråd med det nyss nämnda Fö-
retagskapital AB. I samband med att delegationen tillfälligt tar över för-
valtningen av ägandet av de åtta bolagen förs mer medel över till dessa
genom emissioner. Som har nämnts i det föregående får portföljförvalt-
ningsbolagen vardera ett eget kapital på ca 2 200 miljoner kronor och
riskkapitalbolagen vardera ett eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Vart
och ett av portföljförvaltningsbolagen får minoritetsposter i tre av risk-
kapitalbolagen.
Särskilda skattefrågor som kan uppkomma i samband med utskiftning av
aktierna behandlas i det följande (avsnitt 6). Här kan dock påpekas att
stämpelskatt kommer att utgå enligt allmänna regler när medel förs över
till portföljförvaltningsbolagen resp, till riskkapitalbolagen genom emissio-
ner. Stämpelskatt utgår med 2 procent av de emitterade aktiernas nominel-
la belopp vid bildande av aktiebolag resp, vid ökning av aktiekapitalet. Vid
ökning av aktiekapitalet beskattas även eventuella överkurser. Stämpelskat-
ten erläggs av det emitterande bolaget.
I det föregående (avsnitt 1) har redogjorts för den mycket begränsade
tillförseln av privat kapital till den del av riskkapitalmarknaden som riktar
sig mot små och medelstora företag. Skälen är bl.a. svårigheterna att upp-
nå tillräckligt snabb och hög avkastning. Bolagen i strukturen skall således
agera på en marknad som fungerar mindre väl.
Avsikten är att bolagen i den nya strukturen skall kunna noteras. När så
sker kommer marknaden sannolikt att värdera dem lägre än substansvär-
det. Eftersom bolagen inledningsvis har en stark finansiell ställning finns
en viss risk för att de köps upp och medlen används för andra ändamål än
det avsedda. Regeringen anser därför att verksamheten bör förses med
sådana regler att uppköp och likvidation av bolagen under de närmaste
åren starkt försvåras. Det kan gälla regler om verksamhetsinriktningen,
mandatperioden för styrelserna m.m. Den nyss nämnda delegationen avses
få i uppdrag att verka för att bolagsordningarna i portfölj- resp, riskkapi-
talbolagen innehåller sådana restriktioner.
Prop. 1992/93:41
Regeringens förslag:
De företag som har betalat vinstdelningsskatt skall erhålla aktier i de
bolag som ingår i den nya strukturen. De företag som har betalat
störst skattebelopp skall erhålla ca 63 procent av samtliga aktier i de
två portföljförvaltningsbolagen. Resterande ca 37 procent av aktierna
i dessa två bolag skall tills vidare behållas i statlig ägo.
Övriga företag som har erlagt vinstdelningsskatt skall erhålla ca 89
procent och de nämnda portföljförvaltningsbolagen skall erhålla ca 11
procent av samtliga aktier i de sex riskkapitalbolagen. På så sätt
kommer totalt ca 75 procent av aktievärdet i de åtta bolagen att ägas
av företag och ca 25 procent att inledningsvis ägas av staten.
Skälen för regeringens förslag:
I riksdagsbeslutet våren 1992 betonades att verksamheten skall ägas och
drivas av privata intressenter på kommersiell grund. Som ägare nämndes
dels företag som har betalat vinstdelningsskatt, dels de privatpersoner som
inte förväntades delta i det då planerade premiegrundande allemanssparan-
det. Förutsättningarna har dock ändrats med anledning av den överenskom-
melse som regeringen träffade med socialdemokraterna i mitten av sep-
tember 1992 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder. Regeringen har ny-
ligen utsett en juristgrupp med uppgift att studera de rättsliga aspektema
vid ett eventuellt beslut om att avbryta det premiegrundande allemansspa-
randet.
Regeringen föreslår att riksdagen nu godkänner följande riktlinjer för
utskiftningen samt bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra utskiftning-
en enligt dessa riktlinjer.
Aktierna i portföljförvaltningsbolagen och riskkapitalbolagen förs till ca
75 procent utan vederlag över till de företag som har betalat vinstdelnings-
skatt, efter ett särskilt anmälningsförfarande. Det innebär att de ca 16 000
företagen får ut aktier till ett substansvärde på totalt ca 4 900 miljoner
kronor, vilket motsvarar en femtedel av den sammanlagt erlagda vinstdel-
ningsskatten på drygt 24 000 miljoner kronor.
De aktier i portföljförvaltningsbolagen som inte nu förs över till företag
bör tills vidare behållas i statlig ägo. När den nyss nämnda juristgruppen
är färdig med sitt arbete avser regeringen att återkomma med förslag till
riksdagen beträffande ägandet av dessa återstående aktier.
Vart och ett av portföljförvaltningsbolagen får som tidigare nämnts -
inom ramen för de totalt tillgängliga resurserna på 6 500 miljoner kronor -
minoritetsposter i tre av riskkapitalbolagen.
Ett spritt ägande i de olika bolagen bör eftersträvas. På sikt bör som Prop. 1992/93:41
nämnts förutsättningar finnas för en börsnotering av resp, bolags aktier.
Det bör vara en ambition att börsintroducera riskkapitalbolagen snarast
möjligt.
Eftersom stora företag har en mer utvecklad finansieringskompetens än
mindre företag och större vana att utöva ägarskap i andra stora företag kan
de anses mer lämpade som ägare av portföljförvaltningsbolagen. De mind-
re bolagen har erfarenhet av konkreta bedömningar av affärsprojekt samt
en blandad kompetens, vilket gör dem lämpliga som ägare av riskkapi-
talbolagen.
De ca 150 företag som betalat mest vinstdelningsskatt blir därför deläga-
re i portföljförvaltningsbolagen. Ägandet motsvarar ca 63 procent av akti-
erna i dessa två bolag. De övriga knappt 16 000 företagen blir ägare i risk-
kapitalbolagen.
Vaije företag som har betalat vinstdelningsskatt och som så önskar erhål-
ler snarast aktier i ett av de berörda åtta bolagen enligt nämnda principer.
Även företag som har betalat vinstdelningsskatt på mycket små belopp bör
erhålla aktier för lägst ca 1 500 kronor. I övrigt bör aktier tilldelas i pro-
portion till betald vinstdelningsskatt. Ägandet bör fördelas slumpvis på de
två portföljförvaltningsbolagen resp, de sex riskkapitalbolagen. Fördel-
ningen sker så att vart och ett av de två portföljförvaltningsbolagen in-
ledningsvis får i stort sett lika många ägare. Motsvarande gäller för de sex
riskkapitalbolagen. Varje företag får sitt ägande koncentrerat till endast ett
av de åtta bolagen.
Det är enligt regeringens mening angeläget att den nya riskkapitalverk-
samheten så snart som möjligt kan komma att ägas av privata intressenter.
Arbetet bör därför bedrivas i sådan takt att utskiftningen, vad gäller i
första hand den andel på ca 75 procent av aktierna som skall ägas av före-
tag, kan vara genomförd senast vid utgången av år 1992.
Som tidigare beskrivits kommer stämpelskatt att utgå enligt allmänna reg-
ler i samband med emission i respektive bolag.
I samband med att aktierna skiftas ut till de företag som betalat vinstdel-
ningsskatt uppkommer vissa andra skattefrågor. Regeringen avser att inom
kort, efter hörande av lagrådet, lägga fram förslag om behandlingen av
dessa frågor. Förslaget innebär i huvudsak följande. Tilldelningen av aktier
utgör för mottagande företag en intäkt i näringsverksamheten. Denna intäkt
bör undantas från beskattning vid utskiftningstillfället. Det skattemässiga
anskaffningsvärdet på aktien bör emellertid bestämmas till noll, vilket in-
nebär att realisationsvinst vid försäljning av aktien kommer att beskattas
fullt ut.
Regeringen föreslår att riksdagen
Prop. 1992/93:41
dels godkänner föreslagna riktlinjer för utskiftningen av vissa medel ur de
förutvarande löntagarfonderna,
dels bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra utskiftningen.
10
Prop. 1992/93:41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frigge-
bo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren,
Unckel, P. Westerberg, Ask.
Statsrådet P. Westerberg anmäler fråga om ny riskkapitalverksamhet ge-
nom utskiftning av vissa medel ur de förutvarande löntagarfonderna.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om
Kapital för tillväxt i enlighet med bilagan till detta protokoll.
Ur protokollet:
Gunnel Strinde
11
gotab 42059, Stockholm 1992