Prop.
1992/93:172
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 februari 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen behandlas målen för och inriktningen av den verksamhet
som Boverket skall svara för under den kommande treårsperioden. I
anslutning härtill föreslås att godkännande- och certifieringsverksamheten
inom byggområdet avskiljs från Boverket och att handläggningen av
statens stöd till icke-statliga kulturlokaler förs över till Statens kulturråd.
I fråga om Stadsmiljörådets framtida ställning och finansiering föreslås
inga ändringar i avvaktan på ytterligare överväganden. Inte heller föreslås
nu några ändringar beträffande frågan om i vilka former som verkets
tjänsteexport bör bedrivas.
Finansieringen av Boverket föreslås ske inom en treårig planeringsram.
Vidare föreslås att en avgift för utbetalning av räntebidrag enligt äldre
regler tas ut av de kreditinstitut som önskar s.k. nettoavisering av
bidraget.
I propositionen föreslås vidare att länsbostadsnämnderna läggs ner och
att uppgiften att sköta den regionala administrationen av statens stöd för
bostadsfinansiering i stället läggs på länsstyrelserna. Uppgiften att
ompröva ränte- och amorteringsvillkoren för vissa äldre anslagsfinan-
sierade lån föreslås överförd till Boverket. Ändringarna föreslås ske vid
årsskiftet 1993/94.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 172
Prop. 1992/93:172
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Johansson,
Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Könbeig,
Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Vid min anmälan till budgetpropositionen för budgetåret 1992/93 (prop.
1991/92:100 bil. 8 s. 97) aviserade jag att verksamheten vid Boverket
skulle omprövas under år 1992 bl.a. mot bakgrund av kommande förslag
om ett nytt förenklat system för bostadsfinansiering fr.o.m. år 1993.
Även verksamhetens inriktning inom verkets övriga verksamhetsområden
skulle omprövas under år 1992.
För ändamålet har regeringen dels låtit Statskontoret utföra en
kartläggning av Boverkets kontaktytor mot andra myndigheter, dels
beslutat om en utredning med uppdrag att se över verkets arbetsuppgifter
och resursbehov (dir. 1992:70). Till utredare utsågs landshövdingen
Bengt K.Å. Johansson. Utredaren har avgivit betänkandet (SOU
1992:127) Boverket - uppgifter och verksamhet.
Betänkandet har remissbehandlats. En lista över remissinstanserna bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. En sammanställning
över remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i Finansdepar-
tementet.
Jag återkommer nu till frågan om inriktningen av Boverkets arbetsinsat-
ser och verksamhetens finansiering. Jag har i dessa frågor samrått med
statsrådet Thurdin och chefen för Näringsdepartementet.
Jag tar även upp frågan om att inordna den regionala administrationen
av statens stöd för bostadsfinansiering i länsstyrelserna. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för Civildepartementet.
Prop. 1992/93:172
1991/92 Utgift
1992/93 Anslag
1993/94 Förslag
137 303 952
144 787 000
144 000 000
1992/93 Anslag 1 000
1993/94 Förslag 1 000
Boverket, som bildades den 1 juli 1988 genom en sammanslagning av
Bostadsstyrelsen och Statens planverk, handlägger frågor som rör
boende, byggande och stadsmiljö samt fysisk planering och hushållning
med naturresurser. Verket svarar också for den centrala administrationen
av statens stöd till bostadsförsöij ningen samt för handläggning av statens
stöd till allmänna samlingslokaler och till icke-statliga kulturlokaler.
Boverket leds av en styrelse med nio ledamöter. Chef för verket är en
generaldirektör. Inom verket finns sex avdelningar, nämligen bostads-
marknadsavdelningen, plan- och naturresursavdelningen, stadsmiljö-
avdelningen, byggavdelningen, juridiska avdelningen och administrativa
avdelningen. Inom verket finns vidare ett verkssekretariat, en typgod-
kännandeenhet och en tjänsteexportenhet. Inom verket finns dessutom en
samlingslokaldelegation för handläggning av statens stöd till allmänna
samlingslokaler m.m. Till verket finns slutligen knutna ett stadsmiljöråd
samt fyra rådgivande organ, nämligen bostadsmarknadsrådet, rådet för
samhällsplanering, byggrådet och konstruktionsrådet.
Boverket är sedan år 1989 lokaliserat i Karlskrona.
Utredningen om Boverkets framtida arbetsuppgifter och resursbehov, vars
uppgift har varit att analysera och pröva verkets nuvarande arbets-
uppgifter med utgångspunkt från att verksamheten i första hand skall vara
inriktad på frågor som innebär myndighetsutövning, identifierar i princip
fyra verksamhetsområden för verket. Det är Byggd miljö och hushållning
med naturresurser, Fysisk planering, Byggande samt Boende.
Till verksamhetsområdet "Byggd miljö och hushållning med naturresur-
ser" hör byggnaders och tätorters gestaltning, landskapets och havets
förändring, kulturella värden och städernas funktion, med system för
trafik och annan försöijning. Verksamhetsområdets grund är främst
Boverkets ansvar för uppsikt över tillämpningen av naturresurslagen
(NRL) och de delar av plan- och bygglagen (PBL) som rör planfrågor.
Verkets ansvar för tillsyn och uppsikt inom verksamhetsområdet innebär
uppföljning av PBL/NRL-beslut.
Verksamhetsområdet "Fysisk planering" innefattar utveckling av
metoder, modeller och olika medel för att hantera förändringar i miljön.
Det innefattar också insatser för att förenkla, utvärdera och utveckla
1 * Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 172
styrinstrument för mark- och vattenanvändning och tillkommande Prop. 1992/93:172
bebyggelse. Uppgifterna bygger främst på Boverkets myndighets- och
uppsiktsansvar för tillämpningen av PBL och NRL.
Inom verksamhetsområdet "Byggande" är verkets uppgift att arbeta för
effektivt, säkert och hälsosamt byggande. Verksamheten har sin grund
i Boverkets uppgift som central myndighet för byggfrågor med ansvar för
utformningen av tillämpningsföreskrifter till bygglagstiftningen och den
nya byggproduktlagen. PBL med tillhörande förordning anger väsentliga
samhällskrav på byggande. Byggproduktlagen (1992:1535), som beslutats
av riksdagen efter det att utredningen överlämnat sitt betänkande (SOU
1992:127), syftar till att genomföra EG:s byggproduktdirektiv i Sverige.
Eftersom ikraftträdandet av EES-avtalet försenats har dock lagen ännu
inte trätt i kraft.
Inom slutligen verksamhetsområdet "Boende" består Boverkets
arbetsuppgifter huvudsakligen i att följa och analysera utvecklingen på
bostadsmarknaden, särskilt vad gäller hushållens boendeförhållanden med
avseende på utrymmesstandard och boendekostnader, samt att svara för
administrationen av det statliga bostadsstödet.
Med utgångspunkt i direktiven, att statlig verksamhet skall vara
inriktad på i första hand frågor som innebär myndighetsutövning, har
utredningen vidare identifierat följande typer av verksamheter, nämligen
myndighetsutövning i förvaltningslagens mening,
tillsyn och uppsikt,
styrinformation-basinformation och
allmänna råd, rådgivning och kunskapsförmedling.
Boverkets myndighetsutövning enligt förvaltningslagen omfattar enligt
utredningen verkställighetsföreskrifter till PBL, föreskrifter om miljökon-
sekvensbeskrivningar och kemiska produkter samt föreskrifter om statligt
stöd till bostäder m.m. Den omfattar vidare förvaltningsbeslut i olika
frågor, såsom typgodkännande, riksbehörighet för ansvarig arbetsledare
och behörighet avseende ventilationskontroll eller intygsgivning i fråga
om bostadsrättföreningars ekonomiska planer samt överklag-
ningsärenden. När EES-avtalet trätt i kraft kommer myndig-
hetsutövningen även att omfatta bl.a. verkställighetsföreskrifter till
byggproduktlagen.
Uppgiften för Boverket att utöva tillsyn finns föreskrivet i ett stort antal
författningar om statligt bostadsstöd. I uppgiften ingår ansvar för att
stöden fungerar tillfredsställande och att vara överklagandeinstans.
Boverkets uppgift att utöva uppsikt gäller den allmänna uppsikten över
plan- och byggnadsväsendet i riket. I uppgiften ingår en skyldighet för
verket att anmäla behov av åtgärder till regeringen.
Med styrinformation avser utredningen det underlag som regering och
riksdag behöver för sina överväganden. Till sådan information hänför
utredningen också den information som statsmakterna anser behöver ges
till myndigheter och allmänhet, framför allt i samband med att ny
lagstiftning införs. Till basinformation räknar utredningen sådan prognos-
och statistikverksamhet med karaktär av kollektiv nyttighet för vilken det
visserligen finns en (periodisk) efterfrågan men inte tillräcklig för att
säkra en långsiktig finansiering. Boverkets prognoser och statistik Prop. 1992/93:172
avseende bostads- och byggmarknaden är en anslagsfinansierad regerings-
beställning men torde också vara en kollektiv nyttighet.
Till allmänna råd hänför utredningen all externt riktad information som
inte är styr- och basinformation. Allmänna råd är enligt utredningen en
myndighetsspecifik form av information som kan ges av vem som helst,
med undantag för sådana allmänna råd som anger hur myndigheten avser
att tillämpa en rättsregel.
Föredragandens överväganden
Sammanfattning
Prop. 1992/93:172
För den kommande treårsperioden skall sammanfattningsvis följande
gälla för den verksamhet som Boverket ansvarar för.
Boverket skall verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen
av regler och stödsystem inom verksamhetsområdena Byggd miljö
och hushållning med naturresurser, Fysisk planering Byggande samt
Boende.
Boverket skall också arbeta för
— att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med
naturresurser och en god bebyggelsemiljö, och
— ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.
Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning,
inklusive sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller
förordning. I denna myndighetsutövning ingår också att analysera
olika ekonomiska och andra konsekvenser av befintliga samt
föreslagna nationella och internationella regler och stödsystem.
Stadsmiljörådets framtida ställning och alternativa finansieringsfor-
mer utreds.
Verkets uppgifter inom godkännande- och certifieringsområdet
avskiljs från Boverket.
Frågan om verkets tjänsteexport prövas i ett vidare sammanhang.
Verkets uppgift att handlägga statens stöd till icke-statliga
kulturlokaler överförs till Statens kulturråd.
Förvaltningskostnader
Ramanslag 1993/94: 144 mkr
Planeringsram:
1993/94 1994/95 1995/96
144 000 000 kr 136 000 000 kr 136 000 000 kr
Uppdragsverksamhet
Anslag 1993/94: 1 000 kr
Den huvudsakliga grunden för Boverkets verksamhet utgörs av dels
PBL/NRL, dels administrationen av statens stöd till bostäder. När EES-
avtalet trätt i kraft kommer även byggproduktlagen att vara en viktig
grund för verksamheten.
När det gäller verkets uppsiktsansvar enligt PBL/NRL bedömer
utredningen att det i verkets uppgifter bör ingå att följa tillämpningen av
lagstiftningen, att utvärdera effekterna och ta de initiativ som behövs för
att syftet med lagstiftningen skall nås. I uppgiften ingår också att biträda
regeringen med yttranden och utredningar samt att informera om ny eller
ändrad lagstiftning. Utredningen anser att verket därvid skall verka för
att planerings- och beslutsprocesser enligt PBL/NRL utformas ändamåls-
enligt och att beslutsunderlaget är tillräckligt bra med hänsyn till
lagstiftningens syfte. Verket bör också åstadkomma den samverkan
mellan statliga myndigheter som lagstiftningen förutsätter.
När det gäller administrationen av det statliga stödet till bostäder är
Boverkets huvuduppgift enligt utredningen att se till att stödet fördelas
effektivt enligt givna regler. I uppgiften ingår att verka för att produk-
tiviteten i verksamheten höjs och att utvärdera stödets effekter. Samtidigt
framhåller utredningen att detta innebär en snäv tolkning av Boverkets
bostadspolitiska uppgift. Med en vidare tolkning blir det nödvändigt med
en bredare ansats för att följa utvecklingen på bostadsmarknaden.
I fråga om Boverkets resurser konstaterar utredningen vidare att den
andel av resurserna som står till förfogande för utrednings- och utveck-
lingsarbete är högre vid verket än vid statliga myndigheter i allmänhet.
Vid en mycket strikt tolkning av begreppet myndighetsutövning uppkom-
mer därför stora möjligheter att begränsa resursanspråken. Samtidigt
konstaterar utredningen att det för närvarande är mycket svårt att få en
klar bild av hur resursanspråken för Boverket kommer att utveckla sig
framöver. På alltför många områden pågår utredningar och överväganden
för att man nu skall kunna bestämma det samlade resursbehovet för en
längre period. En sak framstår enligt utredningen dock som helt klar,
nämligen att tyngdpunkten i verksamheten under åren framöver kommer
att förändras. Det kommer därför att krävas en hög grad av flexibilitet
vid myndigheten under kommande år av successiva förändringar.
Beträffande remissinstansernas synpunkter på utredningens övervägan-
den och förslag kan sammanfattningsvis noteras att flertalet tillstyrker
utredningens förslag till mål och inriktning av Boverkets verksamhet. En
del framhåller vikten av Boverkets stödjande och rådgivande roll mot
bl.a. kommuner och länsstyrelser. Vissa remissinstanser efterlyser en
renodling och fördjupning av verkets kompetens i fråga om planerings -
och beslutsprocesser. Andra återigen ifrågasätter indirekt om verket bör
arbeta med att ta fram underlag för regional och lokal planering. Man
pekar här bl.a. på resultatet av utredningens intervjuer med kommuner
m.fl. samt på att statens roll i planeringsarbetet har förändrats. Ett flera
gånger återkommande tema i sammanhanget är att verkets samordnings-
uppgift inom PBL/NRL-området bör tydliggöras och att verket bör lägga
Prop. 1992/93:172
större tyngd på metodutveckling och utformning av verktyg som
kommunerna kan använda i sitt arbete med naturresurshushållning och
planläggning. Inom övriga verksamhetsområden begränsar sig re-
missinstansernas synpunkter i huvudsak till påpekanden om behovet av
vissa särskilda arbetsinsatser, exempelvis att arbetet med ny-
by ggnadsföreskrifter måste ges hög prioritet. Vidare framförs i remissva-
ren synpunkten att länsstyrelserna behöver ökat stöd inom bostadsområdet
från Boverkets sida. Det kan i detta sammanhang också nämnas att det
från fackligt håll har framförts att inga förändringar i verksamheten bör
göras så länge den övergripande politiken på Boverkets område inte är
fastlagd.
Även Boverket tillstyrker i huvudsak utredningens förslag till mål och
uppgifter. Verket har dock samtidigt invändningar mot utredningen. Det
gäller främst utredningens indelning av verksamheten i myndig-
hetsutövning m.m. I den lagbundna uppsikten enligt PBL och NRL ingår
inte bara myndighetsutövning och styrinformation som är direkt knuten
till myndighetsutövning. Enligt verkets bedömning ingår även betydande
delar av den s.k. basinformationen i den lagbundna uppsikten. Utred-
ningens resonemang ger enligt verket ibland intryck av att resurser för
den lagstadgade uppsikten ingår i det omprövningsutrymme som får
prövas i budgetbehandlingen. Verket har förståelse för en stram
budgetpolitik men understryker att en betydande central resurs måste
upprätthållas för förvaltningen av lagsystemen. Utan en sådan resurs
urholkas uppsikten så att inte heller de uppgifter som ligger inom en snäv
tolkning av myndighetsutövning kan utföras med den kvalitet som
uppgiften kräver. Verket menar också att utredningen har gjort en alltför
optimistisk bedömning av möjligheterna till omprioriteringar. Resurserna
är inte utbytbara på det sätt utredningen tar för givet.
Jag delar i huvudsak utredningens bedömningar såvitt gäller mål och
uppgifter för Boverket. Boverkets verksamhet bör således omfatta verk-
samhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser, Fysisk
planering, Byggande och Boende. Verksamheten bör gå ut på att verka
för att tillämpningen av regler och stödsystem blir enhetlig och effektiv
så att syftena med lagstiftning och olika stödformer uppnås.
Samtidigt är det med hänsyn till den statsfinansiella situationen och
kravet på en stram finanspolitik helt nödvändigt att nu koncentrera
verksamheten till i första hand myndighetsutövning. Det innebär allmänt
sett att verksamheten bör inriktas på dels myndighetsutövning enligt
förvaltningslagen, dvs. verkställighetsföreskrifter, förvaltningsbeslut och
överklagningsärenden, dels sådan tillsyn och uppsikt med tillhörande
utvecklings- och informationsarbete som följer av lag eller förordning.
Styr- och basinformation bör utarbetas i den utsträckning som behövs
som underlag för myndighetsutövning och för att följa upp statsfinansiella
konsekvenser av olika åtgärder. Övrig information bör i ökad utsträck-
ning intäktsfinansieras. Utrednings- och utvecklingsverksamheten vid
Boverket bör anpassas med hänsyn härtill.
Utöver vad jag nu har anfört vill jag framhålla följande beträffande
Boverkets olika verksamhetsområden.
Prop. 1992/93:172
Prop. 1992/93:172
Byggd miljö, hushållning med naturresurser och jysisk planering
Inom verksamhetsområdena "Byggd miljö, hushållning med naturresurser
och fysisk planering" skall verket följa tillämpningen av lagstiftningen
inom PBL/NRL-området och ta de initiativ som behövs för att lagstift-
ningens syften skall uppnås. I uppgiften ingår också att förmedla
kunskaper och erfarenheter och att utveckla metoder inom området samt
att verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete. Verkets
arbete bör framför allt inriktas på metoder för uppföljning och utvärde-
ring samt på utveckling av effektiva och ändamålsenliga besluts- och
planeringsprocesser. Under de närmaste åren är det angeläget att utveckla
metoder för miljökonsekvensbeskrivningar och i samverkan med de
centrala trafikverken utveckla planerings- och beslutsprocesser som
främjar en ändamålsenlig utbyggnad av infrastrukturen. Andra viktiga
uppgifter är att utarbeta metoder för den fysiska planeringen som främjar
en kretsloppsanpassad samhällsutveckling och en rik och levande
stadsmiljö. Därutöver bör verket följa utvecklingen i andra länder och
medverka i det internationella samarbetet. Tyngdpunkten i verkets
kompetensområde bör ligga i kunskaper om instrumenten i PBL och
NRL.
Utredningen har konstaterat att ambitionsnivån inom verksam-
hetsområdet successivt har höjts, bl.a. som en följd av ökade krav på
miljöhänsyn. En bedömning för de närmaste åren pekar också mot ett
ökat engagemang i mark- och planfrågor, bl.a. i anslutning till infrastruk-
tursatsningar och i internationella sammanhang. Enligt vad jag har erfarit
bedöms verkets insatser på detta område som angelägna.
Till verksamhetsområdena "Byggd miljö, hushållning med naturresurser
och fysisk planering" hör också Stadsmiljörådets verksamhet och
Swedeplans tjänsteexportverksamhet.
Utredningen har föreslagit att Stadsmiljörådet bör avskiljas från
Boverket. Rådets framtida ställning och finansiering behöver dock
övervägas ytterligare. Enligt vad jag har inhämtat avser statsrådet
Thurdin att i annat sammanhang återkomma till regeringen i frågan. I
avvaktan härpå föreslås inga ändringar i rådets uppgifter och verksamhet.
Resurser för denna verksamhet bör beräknas under Boverkets förvalt-
ningskostnadsanslag för budgetåret 1993/94.
Utredningen har också föreslagit att den tjänsteexportverksamhet som
Boverket bedriver genom Swedeplan stegvis skall ges ekonomisk själv-
ständighet och bolagiseras. Frågan om verksamhetsformer inom stats-
förvaltningen har behandlats i årets finansplan (prop. 1992/93:100
bil. 1), där det slås fäst dels att bolag under myndigheters förvaltning
inte bör förekomma, dels vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att
verksamhet skall kunna bolagiseras. Bl.a. mot denna bakgrund gör jag
bedömningen att frågan om Boverkets tjänsteexport bör prövas i ett
vidare sammanhang. I avvaktan härpå bör inga ändringar göras i denna
verksamhet.
Byggande Prop. 1992/93:172
Verksamheten inom området "Byggande" kommer under de närmaste
åren att domineras av effekterna av EES-avtalet och förberedelserna inför
ett svenskt medlemskap i de Europeiska Gemenskaperna (EG). I cent-
rum står framför allt ett genomförande av EG:s byggproduktdirektiv.
Boverkets insatser inom området skall också inriktas på att medverka till
en europeisk harmonisering av byggregler. Det handlar därvid främst om
att verka för att de tekniska specifikationer som utarbetas motsvarar
svenska krav och tillgodoser svenska intressen. Arbetet med nationella
föreskrifter skall begränsas och inriktas på fortsatt avreglering för att öka
förutsättningarna för konkurrens samtidigt som kraven på säkerhet, hälsa,
tillgänglighet och eneigihushållning tillgodoses.
Till verksamhetsområdet "Byggande" hör också de uppgifter inom
godkännande- och certifieringsområdet som i dag utförs av verkets
typgodkännandeenhet. Utredningen, som föreslår att dessa uppgifter
avskiljs från Boverket och förs till ett självständigt godkännandeorgan,
har motiverat sitt förslag bl.a. med att det måste anses olämpligt att en
föreskrivande myndighet verkar inom det konkurrensutsatta system för
godkännande av byggprodukter som kommer att gälla inom EES-
området. Utredningen menar också att Boverkets eventuella uppgifter
avseende marknadskontroll inom byggproduktdirektivets område blir
oförenliga med den konkurrensutsatta godkännandeverksamheten.
Utredningen har även uppmärksammat det positiva i att prövningen av
en produkt inte utförs av samma organisation som utfärdar de regler som
skall ligga till grund för prövningen. Enligt vad jag erfarit anser chefen
för Näringsdepartementet att utredningens ställningstagande i frågan är
väl underbyggt.
Jag förordar att uppgifter inom godkännande- och certifieringsområdet
avskiljs från Boverket. Enligt vad jag har inhämtat avser chefen för
Näringsdepartementet att i annat sammanhang under våren 1993
återkomma till regeringen i frågan om hur verksamheten inom godkän-
nande- och certifieringsområdet bör oiganiseras och bedrivas.
Boende
Inom verksamhetsområdet "Boende" inriktas verkets sektors- och
uppföljningsansvar på att förenkla och effektivisera den regionala
administrationen av statens stöd för bostäder och att tillhandahålla
material för information om stödsystemen. Prognos- och statistikarbetet
inom verksamhetsområdet begränsas till sådan information som behövs
för att kunna bedöma och beräkna statens utgifter på de sakanslag som
verket disponerar eller som regeringen i särskild ordning begär.
Därutöver förväntas verket bara upprätthålla en beredskap kom-
petensmässigt för att kunna biträda regeringen med att via konsulter eller
forskningsorgan ta fram underlag för bedömning av utvecklingstendenser
m.m. inom boendeområdet.
Till verksamhetsområdet hör också skötseln och utvecklingen av det
centrala datasystemet för hanteringen av statens stöd för bostäder m.m.
10
Det fortsatta arbetet med utvecklingen av systemet inriktas med Prop. 1992/93:172
utgångspunkt från att nettoaviseringssystemet behålls såvitt avser
räntebidrag enligt äldre bestämmelser. Jag kan i anslutning härtill anmäla
följande.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande år 1992 om behovet av
ytterligare överväganden i fråga om nettoaviseringssystemet (prop.
1991/92:150 bil. 1:5, bet. 1991/92:BoU23, rskr. 1991/92:343) har
företrädare for Finansdepartementet och för berörda institut haft
överläggningar i frågan. Enligt vad jag har erfarit är instituten angelägna
om att nettoavisering i sin nuvarande form behålls. Något realistiskt
alternativ till nuvarande ordning för överföring och avstämning av
uppgifter och belopp mellan verket och instituten som skulle väsentligt
minska statens årliga kostnader för hanteringen har inte framkommit.
Med hänsyn härtill förordar jag att nettoaviseringen behålls men
avgiftsbeläggs. Jag vill erinra om vad jag anförde vid min anmälan till
förra årets kompletteringsproposition om de administrativa fördyringarna
för statsverket till följd av nettoaviseringen. Enligt Boverkets beräkningar
uppgår fördyringen till 9,45 mkr per år. Det bör ankomma på regeringen
att besluta om de närmare grunderna för en sådan avgift och avgiftens
storlek. Jag avser att om vad jag nu har förordat godkänns återkomma
till regeringen i frågan. För sammanhangets skull vill jag dock redan nu
anmäla att avgiften bör tas ut med 6 kr per bidragsärende och utbetal-
ningstillfälle.
Handläggning av statens stöd till icke-statliga kulturlokaler
Till Boverkets arbetsuppgifter hör också att handlägga statens stöd för
icke-statliga kulturlokaler. Närmare bestämmelser härom finns i
förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. I
sin anmälan till 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12
s. 57) anmälde chefen för Kulturdepartementet bl.a. att Statens kulturråd
föreslagit att rådet får ta över handläggningen av stödet men att frågan
borde beaktas i samband med beredningen av förslagen om Boverkets
arbetsuppgifter och verksamhet. Efter samråd med chefen för Kultur-
departementet förordar jag att handläggningen av nämnda stöd förs över
till Kulturrådet den 1 juli 1993. Enligt hennes bedömning har Kul-
turrådet en bred erfarenhet och kunskap om kulturlivet och därför goda
möjligheter att göra de bedömningar och prioriteringar som är nödvän-
diga i samband med detta stöd. Överföringen ökar också möjligheten att
kombinera bidrag för icke-statliga kulturlokaler med andra bidrag som
fördelas av rådet. Enligt vad jag har erfarit har Kulturrådet möjlighet att
sköta denna nya uppgift utan ytterligare resurser.
Med hänvisning till den inriktning av den framtida verksamheten som jag
här angivit har jag beräknat en årlig resursram för Boverket om 136
mkr. Beräkningen grundar sig bl.a. på den plan för resurssättning med
en årlig resursram om 135 mkr som Boverket redovisat på uppdrag av
11
regeringen. Jag har tidigare konstaterat att Boverkets insatser på
områdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser samt Fysisk
planering bedömts som angelägna. För att begränsa den neddragning på
dessa områden som Boverkets resurssättning inom ramen 135 mkr skulle
inneburit bör områdena Byggd miljö och hushållning med naturresurser
samt Fysisk planering förstärkas med 1 mkr så att den årliga resursramen
uppgår till 136 mkr. Anslaget för budgetåret 1993/94 är beräknat till ett
något större belopp för att dels täcka kostnaderna för Stadsmiljörådets
kansli ytterligare ett år, dels ge Boverket tid att genomföra de personella
och andra förändringar som behöver göras för att anpassa verksamheten
till en lägre resursram.
Därutöver tillförs Boverket vissa inkomster huvudsakligen från
tjänsteexportverksamheten. Även inkomster från den av mig föreslagna
avgiften för nettoavisering bör tillföras verket. Boverket har aviserat
ökade kostnader för drift av de datasystem som behövs för hanteringen
av statens stöd för bostadsfinansiering.
Prop. 1992/93:172
1991/92 Utgift
1992/93 Anslag
1993/94 Förslag
63 200 046
126 066 000
83 000 000
För närvarande finns en länsbostadsnämnd i alla län utom Gotlands län.
Nämnden är länsmyndighet för frågor om statens stöd för bostads-
försöijningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifter av länssty-
relsen.
Nämnden består av en länsbostadsdirektör och normalt fem andra
ledamöter och ersättare för dessa. En av ledamöterna, normalt landshöv-
dingen, är ordförande. Hos nämnden finns ett kansli som leds av
länsbostadsdirektören.
12
Föredraganden
Ändrad länsmyndighet
Prop. 1992/93:172
Mitt förslag: Länsbostadsnämnderna läggs ner vid utgången av år
1993.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 svarar länsstyrelserna för den
regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering.
Uppgiften innefattar att bevilja statliga räntesubventioner för ny-
och ombyggnad av bostäder enligt särskilda föreskrifter, att
besluta om utbetalning av sådana bidrag samt att administrera
bidragsgivningen under bidragstiden.
Från samma tidpunkt tillförs länsstyrelserna resurser motsvaran-
de 210 årsarbetskrafter. Vidare tillförs länsstyrelserna en funktion
som länsexpert för bostadsfinansieringsfrågor.
Prövningen av frågor om ränte- och amorteringsfria tilläggslån
för ombyggnad och förbättringslån överförs till Boverket den 1
januari 1994.
Skälen för mitt förslag: Länsbostadsnämnderna har hittills svarat för
den regionala administrationen av den statliga bostadsfinansieringen.
Verksamheten har omfattat såväl låne- som bidragsverksamhet. De
förändringar av statens stöd för bostadsfinansiering som beslutades i
första hand hösten 1991 (prop. 1991/92:56, bet. 1991/92:BoU9, rskr.
1991/92:75) innebär att nämndernas befattning med lån och låneförvalt-
ning i princip upphörde i och med utgången av år 1991. Låneförvalt-
ningen tas nu successivt över av Statens bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB. Övertagandet skall vara helt genomfört den 1 juli 1993. Som jag
redovisade vid min anmälan till 1992 års budgetproposition (prop.
1991/92:100 bil. 8 s. 102) beräknades dessa förändringar beröra 230
tjänster vid nämnderna.
Jag anförde sedermera i anslutning till behandlingen av regeringens
förslag i prop. 1991/92:150 (bil. 8) om nytt bostadsfinansieringssystem
fr.o.m. år 1993 att en sådan minskning av personalen vid länsbostads-
nämnderna innebär att flertalet nämnder blir så små att det inte kommer
att vara rationellt att behålla dem som självständiga myndigheter. Jag
bedömde dessutom att de förslag om bostadsfinansiering som lades fram
i propositionen skulle innebära att administrationen på regional nivå
kunde minskas ytterligare. Bostadsutskottet anförde (bet. 1991/92:BoU23
s. 31) att utskottet kan acceptera uppfattningen att det kan visa sig
mindre lämpligt att ha kvar länsbostadsnämnderna som självständiga
enheter. Enligt utskottet borde då de kommande övervägandena göras
med utgångspunkt från att ansvaret för de kvarvarande uppgifterna på
regional nivå anförtros länsstyrelserna. Vad utskottet anfört har riksdagen
gett regeringen tillkänna (rskr. 1991/92:343).
Med anledning av riksdagens tillkännagivande har Statskontoret på
regeringens uppdrag utrett överföringen av vissa uppgifter i samband med
13
statens stöd för bostadsfinansiering till länsstyrelserna. Utredningen visar Prop. 1992/93:172
att i flertalet fall kräver återstående arbetsuppgifter mindre än 10
årsarbetskrafter på länsnivå. Enligt min mening är det därför mindre
lämpligt att ha kvar länsbostadsnämnderna som självständiga enheter.
Med hänsyn härtill och till vad bostadsutskottet har anfört förordar jag
att länsbostadsnämnderna läggs ner och att bidragsadministrationen förs
över till länsstyrelserna. Ändringen bör genomföras vid utgången av år
1993. Detta innebär också att uppdragen som ordförande, ledamot och
ersättare i länsbostadsnämnderna upphör vid denna tidpunkt.
Vad jag nu har föreslagit innebär att länsstyrelserna fr.o.m. den 1
januari 1994 bör besluta om bidrag och om utbetalning av bidrag enligt
i första hand förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnads-
subvention. På länsstyrelserna bör vidare ankomma att besluta i frågor
om räntebidrag för ny- och ombyggnad m.m. enligt förordningen
(1991:1933) om statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder
eller motsvarande äldre bestämmelser, räntebidrag enligt förordningen
(1989:573) om ändrade villkor för vissa lån som beviljats för anordnande
av studentbostäder samt räntebidrag enligt förordningen (1983:974) om
statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. I uppgiften bör i
förekommande fäll även ingå att bevilja bidrag och att besluta om
utbetalning i den mån detta inte hunnits med före utgången av år 1993.
På länsstyrelserna bör även ankomma att besluta i bidragsfrågor enligt
en rad stödsystem som är under avveckling. Det gäller räntebidrag enligt
förordningen (1977:332) om statligt stöd till eneigibesparande åtgärder
i bostadshus m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1982:644) om lån
för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus (upphävd 1991:1929),
förordningen (1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fäll
(upphävd 1992:1050), förordningen (1984:614) om lån för förvärv av
vissa bostadshus som har förköpts enligt förköpslagen (upphävd
1992:411) samt förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för
köp av egnahem (upphävd 1991:410). Det gäller vidare bidrag enligt
förordningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus
(upphävd 1992:413), förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad
av vissa bostäder (1992:414), förordningen (1985:352) om lån m.m. för
gatukostnadsersättning i vissa fäll (upphävd 1990:648) och förordningen
(1986:1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad (upphävd
1992:415).
På länsstyrelserna bör slutligen ankomma att besluta om s.k. 33 §-
ersättning till kommuner enligt 1962 års bostadslånekungörelse
(1962:537) och motsvarande äldre bestämmelser.
Utöver uppgiften att meddela beslut i olika frågor som enligt nämnda
författningar i dag prövas av länsbostadsnämnderna bör det ingå i läns-
styrelsernas uppgifter att biträda Boverket med underlag för bidrags-
utbetalningar på samma sätt som länsbostadsnämnderna gör för närvaran-
de.
Som framgått av det föregående är länsbostadsnämndernas befättning
med låneförvaltning under avveckling. SBAB tar över förvaltningen av
bostadslån och andra äldre anslagsfinansierade lån inom bostadsområdet
14
helt i egen regi senast den 1 juli 1993. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå att SBAB fr.o.m. samma tidpunkt ges rätt att besluta i vissa
frågor som kan uppkomma under den tid lånen står ute och som har
karaktären av myndighetsutövning. I den anslagsfinansierade lånestocken
som det här är fråga om ingår emellertid också lån med vissa speciella
villkor. Jag tänker på ränte- och amorteringsfria lån enligt dels förord-
ningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus, dels
förbättringslåneförordningen (1980:261). Till villkoren för dessa lån hör
att ränte- och amorteringsfriheten under vissa förutsättningar skall eller
kan omprövas under lånets löptid. Reglerna för omprövning är så
konstruerade att omprövningen kräver speciell kompetens, särskilt vad
gäller ränte- och amorteringsvillkoren för tilläggslån. Beslut i ompröv-
ningsfrågor bör därför inte delegeras till SBAB. Samtidigt är antalet lån
med denna typ av villkor förhållandevis litet och inte jämt fördelade över
landet. Mot denna bakgrund bedömer jag det som mest rationellt att i
samband med att den regionala låneförvaltningen nu avvecklas lägga
ansvaret för omprövningen samlat på en myndighet, lämpligen Boverket
som förutsätts ha den nödvändiga sakkompetensen. Jag förordar således
att uppgiften att ompröva ränte- och amorteringsfriheten för dessa lån
förs över till Boverket fr.o.m. den 1 januari 1994.
Boverkets sektorsansvar gentemot den regionala organisationen för
bostadsubventionsfrågor förändras inte av att verksamheten inordnas i
länsstyrelserna fr.om. den 1 januari 1994.
Jag har däremot gjort den bedömningen att länsstyrelsernas nya ansvar
och uppgifter inom området motiverar att en särskild funktion som
länsexpert för bostadsfinansiering. Länsstyrelserna bör ha stor or-
ganisatorisk frihet när bostadsfinansieringsfrågoma inordnas i verksam-
heten. Samtidigt är det angeläget att detta sakområde ges tillräcklig tyngd
i organisationen och goda möjligheter att upprätthålla kontakter med
Boverket och Statens bostadskred i tnämnd. Systemet med en s.k.
länsexpert, som finns närmare beskrivet i prop. 1992/93:100, bil. 14 s.
70-72, tillgodoser dessa krav.
Den verksamhet som länsstyrelserna tar över från länsbostads-
nämnderna har i övrigt en inriktning mot främst bidragsadministration.
Det informationsbehov som följer av en sådan verksamhet bör klaras
utan att myndigheterna tillförs extra medel lör uppgiften.
Slutligen vill jag här erinra om att den omläggning av statens stöd för
bostadsfinansiering som nu genomförs också medför ändringar för
kommunerna. Kommunernas uppgifter att förmedla ansökningar om lån
och bidrag för bostadsfinansieringsändamål har upphört. De kommunala
s.k. förmedlingsoiganen är under avveckling. Den besparing som
kommunsektorn som helhet gör till följd av denna omläggning kan
beräknas uppgå till drygt 100 mkr. Besparingen bör i enlighet med den
s.k. finansieringsprincipen (prop. 1991/92:150 bil. II, bet.
1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345) regleras. Enligt vad jag har erfarit
avser chefen för Finansdepartementet att återkomma i denna fråga i
samband med 1993 års kompletteringsproposition.
Prop. 1992/93:172
15
Prop. 1992/93:172
Mitt förslag innebär att länsbostadsnämnderna även under första hälften
av nästa budgetår skall svara för den regionala bidragsadministrationen
som avser bostadsbyggandet. Kostnaderna härför liksom för vissa
awecklingskostnader under tiden januari - juni 1994 beräknar jag till 83
mkr sammanlagt. Beräkningen bygger på att det vid länsbostadsnämn-
derna under hösten 1993 finns personal motsvarande 380 årsarbetskrafter
sammanlagt.
Därutöver krävs enligt min bedömning att länsstyrelserna fr.o.m. den
1 januari 1994 tillförs 210 årsarbetskrafter. Enligt vad jag inhämtat avser
chefen för Civildepartementet att i samband med 1993 års
kompletteringsproposition återkomma till regeringen beträffande anslaget
B 1. Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94. Det totala medelsbe-
hovet för den verksamhet som länsstyrelserna tar över beräknar jag till
86 mkr på årsbasis. Detta innebär en anslagsökning för länsstyrelserna
på 43 mkr för budgetåret 1993/94.
Min bedömning: De tjänster som länsstyrelserna inrättar med
finansiering från de medel som kommer att anvisas för den regio-
nala bidragsadminstrationen i länsstyrelserna bör tillsättas med
personal från respektive länsbostadsnämnd. Målsättningen för
kommande riktlinjer är därför att länsstyrelserna erbjuder anställ-
ning till i första hand de i länsbostadsnämnderna som för närva-
rande arbetar med bidragsgivningen.
Skälen för min bedömning: Utgångspunkten är att länsstyrelserna
själva svarar för rekrytering av personal för den verksamhet som övertas
från länsbostadsnämnderna. Detsamma gäller frågan hur verksamheten
skall inordnas i länsstyrelserna. Som framgått av min redogörelse i det
föregående kommer dock länsstyrelserna att få sköta, förutom det
förenklade stödsystem som trädde i kraft den 1 januari 1993, en rad
äldre, mera komplicerade stödsystem. Det är då viktigt med hänsyn till
bl.a. kontinuiteten i ärendehanteringen att den kunskap och erfarenhet om
dessa system som personalen på länsbostadsnämnderna besitter tas
tillvara. Jag vill också erinra om regeringens förslag i 1993 års budget-
proposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 137) att ersätta den statliga
tilläggslånegivningen för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla
bostadshus med ett bidragssystem som handläggs av länsstyrelsen. Även
för den verksamheten kan det vara till fördel om den kompetens som i
dag finns på länsbostadsnämnderna tas tillvara. Jag utgår därför från att
länsstyrelserna i första hand anställer personal från länsbostadsnämnderna
för den nya verksamheten. Det ankommer på regeringen att besluta om
närmare riktlinjer för inordnandet av verksamheten i länsstyrelserna och
16
för rekryteringen av personal. Enligt vad jag har inhämtat avser chefen Prop. 1992/93:172
för Civildepartementet att i annat sammanhang återkomma till regeringen
med förslag till sådana riktlinjer.
De anställda vid länsbostadsnämnderna omfettas i övrigt av de
kollektivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. De som inte
får anställning i länsstyrelserna med anledning av den av mig i det
föregående föreslagna ändringen av huvudmannaskapet för den regionala
bidragsadministrationen kommer således att omfettas av det statliga
trygghetssystemet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna att den övergripande målsättningen för verksamheterna
inom Boverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med vad jag förordat
(avsnitt 2),
2. godkänna vad jag förordat i fråga om godkännande- och cer-
tifieringsverksamheten inom byggområdet (avsnitt 2),
3. godkänna att ansvaret för handläggningen av stödet till icke-statliga
kulturlokaler flyttas i enlighet med vad jag har förordat (avsnitt 2),
4. godkänna vad jag förordat i fråga om avgift för nettoavisering av
räntebidrag enligt äldre regler (avsnitt 2),
5. till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisa
ett ramanslag på 144 000 000 kr,
6. till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisa ett
anslag på 1 000 kr,
7. godkänna vad jag förordat i fråga om ändrad länsmyndighet för den
regionala bidragsadministrationen m.m. (avsnitt 3),
8. till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1993/94 anvisa ett
förslagsanslag på 83 000 000 kr.
Regeringen anslutar sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
17
Bilagal Prop. 1992/93:172
Yttranden över betänkandet har avgetts av Kommerskollegium, Riksför-
säkringsverket, Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket,
Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Riksantikvarieämbetet, Statistiska
centralbyrån, Statens provningsanstalt, Standardiseringskommissionen,
Styrelsen för teknisk ackreditering, Länsstyrelserna i Stockholms och
Örebro län, Statens naturvårdsverk, Lantmäteriverket, Statens råd för
byggnadsforskning, Centralorganisationen SACO/SR, Landsor-
ganisationen i Sverige, Svenska kommunförbundet och Tjänstemännens
centralorganisation.
18
gotab 43218, Stockholm 1993