Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1992/93:144

om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och       
bostadsrättsföreningar
                            1992/93:144

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo­gade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 november 1992.

På regeringens vägnar

Bengt Westerberg

Reidunn Laurén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det minsta antal medlemmar som enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ingå i en sådan förening sänks från fem till tre.

En motsvarande ändring föreslås i bostadsrättslagen (1991:614). Även mi­nimiantalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en bostads­rättsförenings hus föreslås bli sänkt frän fem tUl tre. Reglerna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det nya minimiantalet medlemmar.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1993.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 144


 


Propositionens lagförslag               \                 Prop. 1992/93:144

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska

föreningar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe                         Föreslagen lydelse

•    2 kap.       ' 1§

En ekonomisk förening skall ha En ekonomisk förening skall ha minst fem meAlemmar. Antalet med- minst/re medlemmar. lemmar får dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekono­miska föreningar eller andra för­eningar som är att anse som juridbka personer.

Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.


 


2 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614) dels att punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall upp­höra att gälla, deb att 1 kap. 2 och 5 §§ samt 9 kap. 29 § skall ha följande lydelse.


Prop. 1992/93:144


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


1 kap. 2§

För registrering av en bostads­rättsförening fordras att föreningen har minst fem medlemmar. Dess­utom skall föreningen ha antagit stadgar samt utsett styrelse och minst en revisor.


För registrering av en bostads­rättsförening fordras att föreningen har minst tre medlemmar. Dessutom skall föreningen ha antagit stadgar samt utsett styrelse och minst en re­visor.


 


5§ Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.


Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mel­lan bostadsrättshavama.

För registrering av ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst/ew lägen­heter avsedda att upplåtas med bo­stadsrätt. Vid beräkningen av anta­let lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt räknas som lägen­het varje avskild enhet som är inrät­tad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som för­varingsutrymmen skall man dock bortse från.


För registrering av ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst tre lägenhe­ter avsedda att upplåtas med bo­stadsrätt. Vid beräkningen av anta­let lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt räknas som lägen­het varje avskild enhet som är inrät­tad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som för­varingsutrymmen skall man dock bortse från.


 


9 kap. 29 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts­föreningar.


Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § la­gen om ekonomiska föreningar för det fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas i fråga om en bostadsrätts­förening, om antalet medlemmar el­ler antalet bostadsrättshavare går ned under/em. Om flera medlem­mar har en bostadsrätt gemensamt


Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § la­gen om ekonomiska föreningar för det fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas i fråga om en bostadsrätts­förening, om antalet medlemmar el­ler antalet bostadsrättshavare går ned under tre. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt skall


1* Riksdagen 1992/93 1 saml. Nr 144


 


Nuvarande lydebe                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1992/93:144

skall de härvid räknas endast som en     de härvid räknas endast som en bo-
bostadsrättshavare.
              stadsrättshavare.

Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrättsför­eningen.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

2.  För sådana bostadsrättsföreningar som registrerats före den 1 juli 1991 skall följande gälla. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket första me­ningen, att det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i för­eningens hus kommer att finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3 kap. 4 §, om föreningens hus den 1 juli 1991 hade mindre än tre sådana lägen­heter och antalet därefter inte gått ned.


 


3 Förslag till                                                   Prop. 1992/93:144

Lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar

Härigenom förekrivs att 2 § lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe                 Förestagen lydebe

Omregistrering får ske under förutsättning

1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i över­ensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:614),

2.  att bostadsföreningen har minst   2. att bostadsföreningen har minst fem medlemmar och har utsett sty- tre medlemmar och har utsett sty­relse och revisor för bostadsrättsför- relse och revisor för bostadsrättsför­eningen i enlighet med bestämmel- eningen i enlighet med bestämmel­serna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostads- serna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostads­rättslagen,                                             rättslagen,

3.  att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelse med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt

4.  att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats och registeras samtidigt med att föreningen omregisteras.

I fråga om omregisteringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap. 31 § bostadsrättslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.


 


4 Förslag till                                                                Prop. 1992/93:144

Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.
             .   .

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydebe

2§'

Lagen gäller inte om egendomen   Lagen gäller inte om egendomen

innehåller färre än/em lägenheter.       innehåller färre än/re lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna hig räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.

' Senaste lydelse 1992:507.


 


Justitiedepartementet                                    Prop. 1992/93:144

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992.

Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Björck, Kön­berg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Laurén

Proposition om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar

1 Inledning

I lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om minsta antalet medlemmar i sådana föreningar. Motsvarande bestämmelser för bo­stadsrättsföreningar finns i bostadsrättslagen (1991:614).

1 enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen (prop. 1991/92: 100 bil. 14 s. 56) och efter samråd med chefen för Civildepartementet ämnar jag nu ta upp frågan om en sänkning av detta antal. Frägan om medlemsanta­let i ekonomiska föreningar har tidigare behandlats av 1986 års folkrörel­seutredning i betänkandet Ju mer vi är tillsammans (SOU 1987:33 och 35) och av Nykoop-företagsutredningen i betänkandet Visst gär det an! Del 1-3 (SOU 1991:24). Betänkandena har remissbehandlats. Remissyttrandena över Folkrörelseutredningens betänkande har publicerats i Ds 1988:58. Re­missyttrandena över Nykoop-företagsutredningens betänkande har sam­manställts inom Civildepartementet och finns tillgängliga i lagstiftningsären­det (Dnr C91/585 FOK). En förteckning över det sistnämnda betänkandets remissinstanser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Vad gäller frågan om en sänkning av antalet medlemmar i bostadsrättsföreningar och antalet lägenheter har Justitiedepartementet hållit en hearing den 30 september 1992 i Stockholm. En förteckning över vilka som inbjudits att delta i hearingen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. De till Lagrådet överlämnade förslagen överensstämmer med propositionens lagförslag.

Lagrädet, som yttrade sig över de remitterade förslagen den 10 november 1992, lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas tUl pro­tokollet i detta ärende som bilaga 3.

1 den fortsatta framställningen kommer jag att behandla frågan om med­lemsantalet m.m. i avsnitt 2.1.

Min kommentar till de enskilda bestämmelserna återfinns i specialmotive­ringen (avsnitt 4).


 


2 Allmän motivering 2.1 Medlemsantalet m.m.


Prop. 1992/93:144


Mitt förslag: Kravet på minsta antal medlemmar i en ekonomisk för­ening sänks från fem till tre.

En motsvarande ändring görs för bostadsrättsföreningar. Även mi­nimiantalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en bo­stadsrättsförenings hus sänks från fem till tre.

Bestämmelserna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det lägre kravet på antalet medlemmar.

Utredningarnas förslag: Folkrörelseutredningen har föreslagit att mini­miantalet medlemmar enligt lagen om ekonomiska föreningar sänks till tre. Nykoop-företagsutredningen har föreslagit att bestämmelserna om det minsta antal fysiska personer som kan bilda en ekonomisk förening ses över. Nägot utredningsförslag har inte lagts fram beträffande bostadsrättsför­eningar.

Remissinstanserna: Bland dem som yttrat sig över utredningarna har en­dast ett fåtal instanser särskilt uppehållit sig vid frågan om minsta antalet föreningsmedlemmar. När det gäller Folkrörelseutredningens förslag i den frågan har detta uttryckligen tillstyrkts av Kooperativa institutet och Upp­sala kommun. Koopservice inom dåvarande Föreningsbanken har förklarat sig inte motsätta sig förslaget medan Kooperativa förbundet ställt sig avvak­tande till förslaget. Sveriges Riksidrottsförbund har avstyrkt förslaget. Av dem som yttrat sig över Nykoop-företagsutredningens förslag i samma fråga har Kooperativa institutet och Svenska Kommunalarbetareförbundet föror­dat en sänkning av minimiantalet medan HSB:s Riksförbund funnit att de nuvarande reglerna inte utgör nägot problem. Vid den hearing som hållits över förslaget att sänka kravet på antalet medlemmar och lägenheter i.bo­stadsrättsföreningar har inte någon motsatt sig en sänkning av kravet.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 2 kap. 1 § lagen om ekonomiska för­eningar skall en ekonomisk förening ha minst fem medlemmar. Antalet med­lemmar får dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekonomiska föreningar eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer. 111 kap. 3 § nämnda lag finns bestämmelser om tvångslikvidation av föreningar i vilka medlemsantalet går ned under det i lag föreskrivna.

För bostadsrättsföreningar, som är ekonomiska föreningar av en typ som endast delvis regleras av lagen om ekonomiska föreningar, gäller liknande regler. Enligt lkap. 2§ bostadsrättslagen fordras således för registrering av en bostadsrättsförening att denna har minst fem medlemmar. Vidare följer av 1 kap. 5 §, som innehåller bestämmelser om vad som krävs för att regi­strera en ekonomisk plan för bostadsrättsföreningen, att det i föreningens hus skall finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. 1 9 kap. 29 § finns bestämmelser om tvångslikvidation i fall då antalet med­lemmar eller antalet bostadsrättshavare går ned under fem.

De nu gällande kraven pä ett visst minimiantal medlemmar i vanliga eko-


 


nomiska föreningar och i bostadsrättsföreningar har främst motiverats av Prop. 1992/93:144 föreningarnas kooperativa karaktär (se bl.a. bet. 1989/90:LU28 s. 4 f och prop. 1990/91:92 s. 56). Bakgrunden till kravet pä att en bostadsrättsför­ening skall förfoga över minst fem lägenheter är att den som blir medlem i en bostadsrättsförening också skall kunna erbjudas en lägenhet i föreningen (se bl.a. sistnämnda prop. s. 57 och bet. 1990/91:BoU13 s. 9).

Skälen för mitt förslag: Under senare år har nya former av kooperativ verksamhet aktualiserats som förutsätter ett lägre antal föreningsmedlem­mar än fem. Ett exempel är kooperativa daghem och fritidshem som ofta inte kan bereda sysselsättning ät så många som fem arbetande medlemmar. Ett annat exempel gäller samverkan mellan sådana yrkesutövare som jour­nalister, konsulter, hantverkare, kulturarbetare eller jordbrukare för vilka den ekonomiska föreningen kan vara en lämplig företagsform, även om an­talet medlemmar understiger fem. Vidare kan det vara fråga om verksamhet i glesbygd, där det oavsett verksamhetens art kan vara svårt att uppfylla kra­vet på fem medlemmar. 1 vissa fall kan det också i verksamhetens inlednings­skede vara besvärligt att få ihop fem medlemmar, t.ex. vid ett servicehuspro­jekt. Även bostadsrättslagens krav på minst fem medlemmar och lägenheter har varit ett hinder för att t.ex. ombilda hyresrätter i mindre hus till bostads­rätter och att på små orter bygga bostäder med bostadsrätt.

De nu angivna exemplen visar enligt min mening att det finns ett påtagligt praktiskt behov av att kunna bilda och driva både en vanlig ekonomisk för­ening och en bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. I detta sammanhang vill jag också understryka att det främst torde vara lagens krav på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhet som ger föreningen dess kooperativa karaktär. Jag kan därför inte finna att en sänkning av det lagstadgade minimiantalet medlemmar skulle behöva äventyra den kooperativa idén. I sammanhanget kan nämnas att det redan i dag krävs endast tre medlemmar för en sambruksförening, som är en särskild typ av ekonomisk förening och som endast delvis regleras av lagen om eko­nomiska föreningar. Inte heller anserjag att det utgör något avgörande hin­der mot en reform att samtliga medlemmar i en förening med ett ringa antal medlemmar kan komma att vara ledamöter i föreningens styrelse. Det sist­nämnda förhållandet är i motsvarande fall vanligt inom aktiebolagsrätten och har såvitt är känt inte medfört några olägenheter av betydelse.

På grund av vad jag nu anfört anser jag att det nuvarande minimiantalet föreningsmedlemmar bör sänkas till tre. Reformen bör gälla både sådana ekonomiska föreningar som i detta hänseende regleras av lagen om ekono­miska föreningar och bostadsrättsföreningar. Även lagen (1991:615) om om­registrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bör ändras så att det räcker med tre medlemmar.

En konsekvensändring för bostadsrättsföreningarnas del bör vara att även minimiantalet lägenheter som skall vara avsedda att upplåtas med bostads­rätt sänks från fem till tre. En ändring med den innebörden bör även göras i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Det bör även övervägas om de regler i förordningen (1971:727) om försälj­ning av staten tillhörig fast egendom, m.m. som behandlar till vem statens


 


fasta egendom skall erbjudas vid en försäljning skall ändras på motsvarande     Prop. 1992/93:144 sätt.

Det sänkta kravet pä antalet medlemmar i en vanlig ekonomisk förening innebär att en sådan förening blir skyldig att gä i likvidation om medlemsan­talet gär ned under det i lagen föreskrivna. För detta behövs det ingen lag­ändring (se 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). När det gäller bo­stadsrättsföreningar måste däremot bestämmelserna om likvidationsgrun­derna i 9 kap. 29 § bostadsrättslagen anpassas till det sänkta kravet pä antal medlemmar eller bostadsrättshavare.

Ett beslut vid en föreningsstämma i en vanlig ekonomisk förening och i en bostadsrättsförening kan som regel fattas med enkel majoritet, dvs. det räcker med mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 13 § lagen om eko­nomiska föreningar och 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). För vissa typer av beslut, t.ex. ändring av föreningens.stadgar, krävs emellertid enighet eller att minst två tredjedelar av de röstande på den senare av två på varandra följande föreningsstämmor har gått med på beslutet (7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar och 9 kap. 23 § bostadsrättslagen). Förvissa särskilt viktiga beslut krävs enighet eller att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare av två på varandra följande föreningsstämmor har gått med pä beslutet. Sådan kvalificerad tre fjärdedelsmäjoritet krävs endast för sädana beslut i ekonomiska föreningar som innebär att en medlems skyldighet att erlägga insatser eller avgifter ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks (7 kap. 15 § lagen om ekonomiska föreningar) och för sådana beslut i bostads­rättsföreningar som avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas (9 kap. 23 § bostadsrättslagen). Slutligen finns det vissa beslut där det alltid krävs enighet (se de,två sistnämnda paragraferna).

Vid den hearing som hållits ifrågasattes om inte ett sänkt krav på antalet medlemmar borde föranleda ändringar av de regler som innehåller krav på tre fjärdedelsmajoritet. Bestämmelserna innebär i dag att fyra av fem rös­tande medlemmar måste vara ense. Om sänkningen av medlemsantalet ge­nomförs och dessa regler inte ändras kommer det att innebära krav på att tre av fyra röstande medlemmar skall vara ense. Bestämmelserna kommer vi­dare att innebära krav på enighet i situationer där det endast finns tre rös­tande medlemmar.

När man bedömer behovet av att ändra de aktuella omröstningsreglerna bör man ha klart för sig att det inom associationsrätten inte skulle vara någon nyhet att en regel som uttryckligen endast kräver viss majoritet i det sär­skilda fallet innefattar krav på enighet. Så kan t.ex fallet vara vid ändring av bolagsordning enligt 9 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385). Det i den bestämmelsen angivna kravet på nio tiondels majoritet innebär i mindre bo­lag ofta i praktiken krav på enighet. Enligt min mening är det rimligt att i en förening med endast tre medlemmar kräva enighet för så pass viktiga beslut som det här är fråga om. Jag föreslår därför inte någon lagändring i detta avseende.

2.2 Ikraftträdande m.m.

Jag förordar att den nya lagstiftningen får träda i kraft den 1 april 1993.    10

Nägra särskilda övergångsbestämmelser behövs inte, dock med undantag för


 


ändringarna i bostadsrättslagen. Till den frågan återkommer jag i specialmo-     Prop. 1992/93:144 tiveringen.

Den föreslagna reformen torde inte leda till några kostnadsförändringar för staten eller kommunerna.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

2.    lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

3.    lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

4.    lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om­bildning till bostadsrätt.

Lagrådet har granskat lagförslagen.

4 Specialmotivering

4.1    Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

2 kap.1 §

Första stycket innehåller den nya regeln om att det minsta antal medlemmar som skall ingå i en ekonomisk förening inte behöver vara högre än tre. Den nya regeln innebär att den hittillsvarande undantagsbestämmelsen i andra meningen om ett lägre antal medlemmar än fem inte längre behövs. Den sistnämnda bestämmelsen har därför fått utgå.

I andra stycket finns en bestämmelse att styrelsen väljs av medlemmarna. Styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter, se 6 kap. 1 §. I det fall för­eningen endast består av tre medlemmar kommer det i normalfallet vara dessa tre som väljer sig själva. Det finns emellertid föreningar där styrelsen i vart fall delvis består av personer utanför föreningen eller där styrelseleda­möterna utses på annat sätt än av medlemmarna.

Ikraftträdande

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestäm­melse har inte ansetts nödvändig.

4.2    Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614)

1 kap. 2 §

Paragrafen innehåller den nya regeln om att det minsta antalet medlemmar i en bostadsrättsförening inte behöver vara högre än tre.

11


 


1 kap. 5 §                                                                    Prop. 1992/93:144

1 konsekvens med sänkningen av minimiantalet medlemmar har i andra stycket minimiantalet lägenheter som skall vara avsedda att upplåtas med bostadsrätt ändrats från fem till tre.

9 kap. 29 §

Ändringen är en konsekvens av att det lägsta antalet medlemmar som krävs för en bostadsrättsförening har sänkts till tre.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Några övergångsbe­stämmelser har - med ett undantag, se nedan - inte ansetts nödvändiga. Det betyder att de nya reglerna om antalet medlemmar och lägenheter skall till-lämpas först vid registrering av föreningar och ekonomiska planer som sker efter ikraftträdandet. För en förening som har tre eller fyra medlemmar, och som före ikraftträdandet därför skulle vara skyldig att träda i likvidation, fal­ler likvidationsskyldigheten på grund av för lågt medlemsantal bort efter ikraftträdandet.

I p. 2 finns en övergångsbestämmelse som behandlar sådana bostadsrätts­föreningar som registrerats före den 1 juli 1991. Bakgrunden till den före­slagna övergångsbestämmelsen är följande. Den nya bostadsrättslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, uppställde som krav för att en ekonomisk plan skulle kunna registreras att det i bostadsrättsföreningens hus skulle finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Ett sädant krav hade tidigare ansetts gälla utan att vara direkt uttryckt i lagtext. Vid tillämp­ningen av den gamla lagen fanns det en viss osäkerhet om det gick att regi­strera en ekonomisk plan för ett hus med mindre än fem lägenheter. Det kan bl.a. därför redan i dag finnas registrerade bostadsrättsföreningar som har mindre än fem lägenheter i sitt hus. En annan anledning kan vara att två eller flera lägenheter har slagits ihop och att antalet lägenheter därför har gått ned under fem. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya bostadsrättslagen (p. 5) skall kravet pä fem lägenheter inte gälla vid registrering av en ny eko­nomisk plan för sädan föreningar som registrerats före den 1 juli 1991. Det krävs dock att antalet lägenheter inte gått ned efter den tidpunkten.

Den nu redovisade övergångsbestämmelsen till bostadsrättslagen (p. 5) täcker i och för sig även den situationen att en förening har färre än tre lägen­heter. Den nuvarande lydelsen återger emellertid lagens nuvarande krav på minst fem lägenheter. Bestämmelsen kan fortfarande i vissa fall tänkas få praktisk betydelse. Det har därför i klarhetens intresse ansetts att bestäm­melsen bör anpassas till det nya lägre kravet på antalet lägenheter. Av redak­tionella skäl har den gamla bestämmelsen fått utgå och ersättas av en ny be­stämmelse med den nu angivna innebörden.

12


 


4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:615) om    Prop. 1992/93:144

omregistrering av vissa bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar

2§

Bestämmelsen har ändrats pä samma sätt som har skett med motsvarande bestämmelse i 1 kap. 2 § bostadsrättslagen.

Ikraftträdande

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestäm­melse har inte ansetts nödvändig. Den nya regeln om det lägre antal med­lemmar som krävs för omregistrering gäller alltså vid sådan omregistrering som sker efter ikraftträdandet.

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

2§

Första stycket har ändrats pä samma sätt som har skett med motsvarande bestämmelse i 1 kap. 5 § andra stycket första meningen bostadsrättslagen.

Ikraftträdande

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestäm­melse har inte ansetts nödvändig. Det betyder att anteckning om intressean­mälan kan omfatta hus med endast tre lägenheter först om den sker efter ikraftträdandet.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.    lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

2.    lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

3.    lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostads­föreningar till bostadsrättsföreningar,

4.    lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om­bildning till bostadsrätt.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragarens överväganden och beslutar att ge­nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

13


 


Förteckning över remissinstanser             Prop. 1992/93:144

Bilaga 1 Nykoopföretagsutredningens betänkande Visst går det an! (SOU 1991:24)

har remissbehandlats.

Remissyttrande har avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Kammar­rätten i Göteborg, Länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbot­tens län, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statens handikappråd. Ex­pertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Universitets- och hög­skoleämbetet. Skolöverstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Expertgrup­pen för forskning om regional utveckling, (ERU), Statens industriverk. Glesbygdsmyndigheten, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska cen­tralbyrån, forskningsrådsnämnden, kommunerna i Södertälje, Norrköping, Halmstad, Göteborg, Borlänge och Piteå, landstingen i Stockholms, Älvs­borgs och Jämtlands län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa Institutet, (KOOPI), Tjänstemän­nens centralorganisation, (TCO), Sveriges akademikers centralorganisa­tion, (SACO), Landsorganisationen i Sverige, LO, Kooperativt Utveck­lingscentrum i Skåne och Kooperativ utveckling i Dalarna.

På eget initiativ har HSB:s Riksförbund och Göteborgs universitet avgett yttranden.

14


 


Förteckning över inbjudna till                  Prop. 1992/93:144

Justitiedepartementets hearing den 30 september        ''  1992

HSB, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisattion (SBC), Riks­byggen, Sveriges fastighetsägareförbund, SABO, Stockholms stad och AB Bostadsgaranti har deltagit i hearingen.

Bostadsdomstolen, Boverket, Svenska Kommunförbundet och Hyresgäs­ternas Riksförbund har avstått från att delta i hearingen.

15


 


Lagrådet                                                                      Prop. 1992/93:144

Bilaga 3 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-10

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har rege­ringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta lagrådets ytt­rande över förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska för­eningar, m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cecilia Berg­man.

Lagrådet lämnar lagförslagen utan erinran.

16


 


Innehållsförteckning                                       Prop. 1992/93:144

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll.................         1

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 19 november..............................................         7

1          Inledning ..................................................         7

2          Allmän motivering........................................         8

 

2.1      Medlemsantalet m.m............................... ....... 8

2.2      Ikraftträdande m.m................................. ...... 10

 

3          Upprättade lagförslag................................... ...... 11

4          Specialmotivering........................................ ...... 11

 

4.1     Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono­miska föreningar             11

4.2     Förslaget   till   lag   om   ändring   i   bostadsrättslagen (1991:614)                   11

4.3     Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:615) om omre­gistrering av vissa bostadsrättsföreningar............................ ...... 13

4.4     Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt........................ ...... 13

 

5          Hemställan.................................................        13

6          Beslut.......................................................        13

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser.............. ...... 14

Bilaga 2 Förteckning över inbjudna till hearing........ ...... 15

Bilaga 3 Utdrag ur lagrådets protokoll 1992-11-10... ...... 16

17