Prop.
1992/93:137
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 februari 1993.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Reidunn Laurén
I propositionen föreslås en ändrad gränsdragning mellan handelsbolag
och enkla bolag. Den nya gränsdragningen innebär att ett handelsbolag
uppkommer först genom registrering i handelsregistret och att närings-
verksamhet kan utövas även i ett enkelt bolag.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 137
Prop. 1992/93:137
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§ lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 kap.
1 §
Ett handelsbolag föreligger, om
två eller flera har avtalat att ge-
mensamt utöva näringsverksam-
het i bolag.
Första stycket gäller inte i fråga
om verksamhet som medför skyl-
dighet att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen
(1979:141).
Föreslagen lydelse
Ett handelsbolag föreligger, om
två eller flera har avtalat att ge-
mensamt utöva näringsverksam-
het i bolag och bolaget har förts in
i handelsregistret.
Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen (1974:
156) och handelsregisterlagen (1974:157).
3
Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva
verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §.
Ett enkelt bolag blir ett handels-
bolag, om bolaget förs in i han-
delsregistret.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. För handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre lag
gäller den nya lagen med det undantag som följer av punkten 3.
3. För handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller
1 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant
bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i handelsregistret är
bolaget upplöst.
Prop. 1992/93:137
Härigenom föreskrivs att 2 § handelsregisterlagen (1974:157) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
I handelsregister införes enskild
näringsidkare och handelsbolag
samt ideell förening eller stiftelse
som idkar näring.
Handelsbolag skall söka regi-
strering, innan bolaget börjar sin
verksamhet. Detsamma gäller en-
skild näringsidkare, ideell före-
ning och stiftelse som skulle ha
varit bokföringsskyldig enligt bok-
föringslagen (1929:117), om den-
na gällt även efter utgången av år
1976.
Enkelt bolag får införas i han-
delsregister i den ordning som före-
skrives för handelsbolag. Vad i
denna lag sägs om handelsbolag
gäller även i fråga om sålunda regi-
strerat enkelt bolag.
I handelsregistret förs in
1. enskild näringsidkare,
2. handelsbolag,
3. ideell förening eller stiftelse
som utövar näringsverksamhet, och
4. bolagsmän i enkla bolag, om
näringsverksamhet utövas i bolaget.
En enskild näringsidkare, ideell
förening eller stiftelse som skulle
ha varit bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1929:117), om
denna gällt även efter utgången av
år 1976, skall söka registrering in-
nan verksamheten börjar. Detsam-
ma gäller bolagsmännen i ett enkelt
bolag, om den verksamhet som
skall utövas i bolaget skulle ha
medfört sådan bokföringsskyldig-
het.
Bestämmelserna i denna lag om
enskild näringsidkare skall tilläm-
pas på de bolagsmän i ett enkelt
bolag som förs in i handelsregistret,
dock med följande undantag:
1. Någon firma skall inte regi-
streras för verksamheten.
2. Bolagsmännen skall registreras
under sina namn.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1976:128.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 137
Prop. 1992/93:137
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1993
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Frig-
gebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.
Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Laurén
I den inom Justitiedepartementet upprättade promemorian Enmans-
handelsbolag (dnr 89-2816) föreslås dels en ändrad gränsdragning
mellan handelsbolag och enkla bolag och dels att en fysisk person
ensam skall kunna bilda ett handelsbolag. Promemorian har remissbe-
handlats.
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorians huvud-
sakliga innehåll som bilaga 1, dels lagförslagen i promemorian som
bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedeparte-
mentet (dnr 89-2816).
Under ärendets beredning i Justitiedepartementet har kontakt hållits
med företrädare för de danska, finländska, isländska och norska justi-
tiedepartementen samt det danska industridepartementet.
Regeringen beslutade den 21 januari 1992 att inhämta lagrådets
yttrande över lagförslagen. De till lagrådet överlämnade förslagen fram-
går av bilaga 4.
Lagrådet, som yttrade sig över de remitterade förslagen den 29
januari 1992, lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Vissa redaktionella
jämkningar har gjorts i ett av de remitterade lagförslagen.
I det följande behandlas frågorna om
gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag (avsnitt 2.1),
registrering i samband med det enkla bolaget (avsnitt 2.2),
det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen (avsnitt 2.3),
enmanshandeisbolag (avsnitt 2.4),
ikraftträdande (avsnitt 2.5), och
övergångsbestämmelser (avsnitt 2.6).
De enskilda lagbestämmelserna kommenteras i specialmotiveringen
(avsnitt 4).
Prop. 1992/93:137
Mitt förslag: Ett handelsbolag uppkommer först genom att bola-
get förs in i handelsregistret.
Näringsverksamhet får utövas även i ett enkelt bolag.
Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har i huvudsak till-
styrkt eller lämnat promemorians förslag utan erinran.
Bakgrunden till mitt förslag: Regler om handelsbolag och enkla
bolag finns i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
(HBL) som trädde i kraft den 1 juli 1981. Genom den upphävdes
lagen (1895:64 s.l) om handelsbolag och enkla bolag.
Handelsbolaget utmärks av att det är en juridisk person, vilket bl.a.
innebär att bolagets borgenärer har företräde till bolagsförmögenheten
framför bolagsmännens privata borgenärer. Vidare ansvarar bolags-
männen solidariskt för de förbindelser som ingås på bolagets vägnar.
Det enkla bolaget däremot är inte någon juridisk person. I det enkla
bolaget svarar en bolagsman i princip endast för förpliktelser på grund
av avtal som han själv har deltagit i.
I 2 § handelsregisterlagen (1974:157) föreskrivs att ett handelsbolag
skall söka registrering innan bolaget börjar sin verksamhet. Registrer-
ing eller ansökan om sådan är dock inte någon förutsättning för att ett
handelsbolag skall anses föreligga.
Enligt 1895 års lag krävdes för att ett handelsbolag skulle föreligga,
utöver bolagsavtalet, att bolaget hade gemensam firma och att bokför-
ingsskyldighet skulle ha förelegat beträffande verksamheten enligt 1929
års bokföringslag.
Enligt huvudregeln i 1 kap. 1 § första stycket HBL föreligger ett
handelsbolag, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva
näringsverksamhet i bolag.
Den nämnda handelsbolagsdefinitionen i HBL innebär bl.a. att ett
handelsbolag föreligger så snart den verksamhet som bolagsmännen
har avtalat att utöva gemensamt är att hänföra till näringsverksamhet.
Det behöver således inte längre vara fråga om något av de slag av
näringsverksamhet som räknas upp i 1929 års bokföringslag. Detta
betyder en i förhållande till 1895 års lag avsesvärd utvidgning av
användningsområdet för handelsbolagen och en motsvarande inskränk-
ning för de enkla bolagen.
Den nyssnämnda huvudregeln om vad som är handelsbolag gäller
emellertid inte i fråga om verksamhet som medför skyldighet att föra
räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen, 1979:141, (se 1 kap. 1 §
andra stycket HBL). Detta innebär att om två eller flera fysiska
personer eller dödsbon har avtalat att i bolag utöva näringsverksamhet
inom jord- eller skogsbruk så föreligger inte ett handelsbolag utan ett
enkelt bolag (se 1 kap. 3 § HBL). Särbehandlingen av jord- och
skogsbruk i förhållande till annan näring beror bl.a. på att den
verksamhet som bedrivs på jordbruksfastighet i allmänhet är av mind-
re omfattning (se prop. 1979/80:143 s. 40)
Eftersom HBL även gäller för bolag som har bildats enligt äldre rätt,
innebär HBL:s bestämning av begreppet handelsbolag att vissa verk-
samheter som tidigare har drivits som enkelt bolag omvandlas till
handelsbolag. Lagstiftaren fann det dock skäligt att delägarna i ett
näringsdrivande enkelt bolag gavs en viss övergångstid för att inrätta
sig efter den nya ordningen. Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna
till HBL skulle således den nya gränsdragningen emellan handelsbolag
och enkla bolag först efter utgången av år 1985 gälla för bolag som har
bildats före HBL:s ikraftträdande. Denna övergångstid har senare för-
längts vid flera tillfällen och gäller nu till utgången av år 1994 (se SFS
1992:1210).
I sitt betänkande Staketmetod för beskattning av handelsbolag (SOU
1986:44) föreslog 1980 års företagskommitté att handelsbolaget skulle
behandlas som ett särskilt skattesubjekt. Detta förutsatte enligt kom-
mittén att full klarhet måste råda om när ett handelsbolag förelåg.
Kommittén föreslog därför att ett handelsbolag skall anses föreligga
först sedan bolaget har förts in i handelsregistret. För en sådan ordning
kunde enligt kommittén starka skäl anföras även från civilrättsiig
synpunkt. Förutom att någon tveksamhet inte längre skulle råda om
när ett handelsbolag förelåg, innebär nämligen denna ordning att det
blev möjligt att driva näringsverksamhet i enkelt bolag. Det sistnämnda
ansåg kommittén vara av särskild betydelse vid jordbruksdrift och fiske
samt vid uthyrning av lägenheter i samägda fastigheter.
På de av företagskommittén anförda grunderna föreslog även utred-
ningen om reformerad företagsbeskattning (se betänkandet Reformerad
företagsbeskattning, SOU 1989:34) att ett handelsbolag skall anses
föreligga först sedan bolaget har förts in i handelsregistret.
De nämnda utredningarnas förslag har inte såvitt nu är i fråga lett
till någon lagstiftning. I stället har utredningen om beskattning av
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i sitt betänkande
Neutral företagsbeskattning (SOU 1991:100) föreslagit nya regler om
hur enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall beskattas.
Dessa regler förutsätter varken att handelsbolaget görs till skattesubjekt
eller att någon ny gräns dras mellan handelsbolag och enkla bolag.
Skälen för mitt förslag: Den nuvarande gränsdragningen mellan
handelsbolag och enkla bolag innebär i princip att varje bolagsavtal
om att utöva näringsverksamhet grundar ett handelsbolag. Denna
gränsdragning kan enligt min mening med fog kritiseras på två olika
grunder.
För det första kan den nuvarande gränsdragningen i vissa fall göra
det svårt att dra en klar gränslinje mellan å ena sidan handelsbolag och
å andra sidan enkla bolag och vissa konsortier (jfr prop. 1979/80:143 s.
39 f och bet. 1980/81:LU4 s.7 f). Denna oklarhet kan medföra betydan-
de olägenheter. Tveksamhet kan således uppkomma både hos bolags-
Prop. 1992/93:137
männen och hos tredje man om i vilken rättslig form en viss verksam-
het utövas. En sådan tveksamhet kan leda till osäkerhet om vilka
regler som är tillämpliga när det gäller företagets inre rättsförhållanden
och ansvarigheten gentemot tredje man. Vidare finns det från skatte-
rättslig synpunkt ett starkt intresse av att det inte föreligger någon
oklarhet om när ett handelsbolag är för handen, även om de skatte-
rättsliga reformförslag som ursprungligen åberopades till stöd för en ny
gränsdragning fatt minskad aktualitet.
För det andra tillåter den nuvarande gränsdragningen mellan han-
delsbolag och enkla bolag endast att sådan näringsverksamhet som
medför skyldighet att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
får utövas i enkelt bolag. Enligt min mening finns det emellertid ett
behov av att kunna utöva även annan näringsverksamhet än jordbruk
och skogsbruk i enkelt bolag. Ett exempel på sådan verksamhet är
uthyrning av samägda fastigheter, där det ofta både för fastighetsägarna
och för tredje man torde framstå som verklighetsfrämmande att betrak-
ta uthyrningsverksamheten som ett handelsbolag. Ett annat exempel
gäller yrkesfisket. Ofta drivs en och samma fiskeverksamhet av två
bolag, av vilka det ena sedan gammalt utgjort ett enkelt bolag (fiskela-
get) och det andra ett partrederi (båtlaget) som äger och tillhandahåller
båten. Ett fiskelag har ofta kort varaktighet eller består av en växlande
personkrets. Bl.a. av dessa skäl torde på detta område det enkla bolaget
med dess delade betalningsansvar för bolagsmännen utgöra en lämplig
företagsform (jfr skrivelse från Sveriges fiskares riksförbund i bilaga till
prop. 1984/85:99). Enligt min uppfattning kan det inte uteslutas att det
även på andra näringsområden föreligger ett behov av det enkla
bolaget som en alternativ företagsform.
En regel om att ett handelsbolag uppkommer först då det på
bolagsmännens begäran har förts in i handelsregistret tillgodoser enligt
min mening önskemålet om en klar och entydig gränsdragning mellan
handelsbolag och enkla bolag. Regeln innebär också att det överlämnas
till bolagsmännen att avgöra om en näringsverksamhet skall utövas i
handelsbolag eller enkelt bolag. Därigenom blir det alltså möjligt att
utöva näringsverksamhet i enkelt bolag även i andra fall än då det är
fråga om jordbruk eller skogsbruk. Det föreligger därför enligt min
mening starka skäl av både civilrättslig och skatterättslig natur för den
nu föreslagna gränsdragningen.
En remissinstans har avstyrkt promemorians förslag främst på den
grunden att inträdet av bolagsmännens solidariska ansvar för bolags-
skulderna i fråga om näringsdrivande verksamhet är så viktigt för
tredje man, att denna rättsverkan inte bör vara beroende av att bolaget
registreras. För egen del kan jag inte tillmäta denna synpunkt någon
avgörande vikt. Till följd av den nu föreslagna handelsbolagsdefinitio-
nen kan nämligen tredje man alltid genom handelsregistret skaffa sig
säker kännedom om huruvida han har att göra med ett handelsbolag
där bolagsmännen är solidariskt ansvariga eller med ett enkelt bolag
där endast den eller de bolagsmän som ingår förbindelsen ansvarar för
dess fullgörande. Vidare finns redan i gällande rätt (se 4 kap. 6 § HBL)
en bestämmelse om solidariskt ansvar för bolagsmännen i bl.a. sådana
Prop. 1992/93:137
1** Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 137
fall då en vilseledande beteckning används som kan ge en medkontra- Prop. 1992/93:137
hent den felaktiga föreställningen att han avtalar med ett handelsbolag.
Härtill kommer att det inte heller i framtiden torde vara praktiskt
möjligt att utöva näringsverksamhet i någon större skala i ett enkelt
bolag. Frånvaron av rättssubjektivitet och solidariskt ansvar är nämli-
gen ägnad att begränsa kreditmöjligheterna för ett sådant bolag. Inte
heller kan någon firma registreras för det enkla bolaget. Jag återkom-
mer till detta i det följande (avsnitt 2.2). I de flesta fall av näringsverk-
samhet torde bolagsmännen därför, liksom hittills, i eget intresse
komma att välja handelsbolagsformen framför det enkla bolaget.
Mitt förslag: Bolagsmännen i ett enkelt bolag har rätt att föras
in i handelsregistret, om näringsverksamhet utövas i bolaget.
Registreringsskyldighet för bolagsmännen föreligger, om närings-
verksamheten skulle ha medfört bokföringsskyldighet enligt bok-
föringslagen (1929:117) om denna gällt även efter utgången av år
1976. Någon firma skall inte registreras för näringsverksamhe-
ten.
Promemorian: Promemorian innehåller inte något förslag angående
registrering av enkla bolag eller av bolagsmännen i sådana bolag.
Remissinstanserna: Enligt Hovrätten över Skåne och Blekinge är det
inkonsekvent att ett enkelt bolag till skillnad från näringsverksamhet
av samma slag som drivs av t.ex. en enskild person inte skall vara
underkastat registrering i handelsregistret. En tänkbar lösning är enligt
hovrätten att vid registrering i handelsregistret skilja på handelsbolag
och enkla bolag.
Enligt Svenska Revisorsamfundet SRS föreligger det ett behov av
firmaskydd för enkla bolag som driver näringsverksamhet.
Skälen till mitt förslag: Enligt 2 § andra stycket handelsregisterlagen
gäller registreringsskyldighet bl.a. för enskilda näringsidkare som skul-
le ha varit bokföringsskyldiga enligt 1929 års bokföringslag om denna
gällt efter utgången av 1976. (Sistnämnda lag upphörde att gälla med
utgången av sistnämnda år.) Grunden för registreringsskyldigheten är
inte bara att näringslivet och allmänheten har intresse från informa-
tionssynpunkt av att näringsidkare i största möjliga mån låter registre-
ra sina företag, utan även att en något så när fullständig företagsregi-
strering är av stor betydelse också från offentligrättsliga synpunkter (se
prop. 1974:4 s. 193 och prop. 1975:104 s. 144). Enligt min uppfattning
är det otillfredsställande om en näringsverksamhet, som skulle ha varit
registreringsskyldig om den bedrevs av en enskild näringsidkare, und-
går denna skyldighet enbart av det skälet att verksamheten utövas i
enkelt bolag. Även i det fallet bör därför registreringsskyldighet inträ-
da, om verksamheten skulle ha medfört bokföringsplikt enligt 1929 års
bokföringslag. Ett enkelt bolag utgör emellertid inget rättssubjekt utan
är i princip endast ett obligationsrättsligt förhållande mellan bolags-
männen (se 1 kap. 4 § HBL, jfr SOU 1978:67 s. 118 f. och prop.
1979/80:143 s. 56). Registreringsskyldigheten bör därför enligt min
uppfattning inte innebära att själva bolaget skall registreras. I stället
bör varje bolagsman registreras för sig.
Intresset från bl.a. offentligrättslig synpunkt av en registrering angå-
ende näringsverksamhet är mindre framträdande när det gäller typiska
småföretagare utan anställda (se prop. 1975:104 s.144). För sådana
enskilda näringsidkare och vissa andra näringsdrivande rättssubjekt
som inte skulle ha varit bokföringsskyldiga enligt 1929 års bokförings-
lag föreligger därför enligt handelsregisterlagen ingen registreringsplikt
utan endast en rätt till registrering. Grunden för denna rätt är främst
att varje näringsidkare skall ha möjlighet att fa sin firma skyddad
genom registrering (se prop. 1974:4 s. 192). Som jag strax skall
återkomma till anser jag att firma inte bör kunna registreras för det
enkla bolaget.
Det kan dock inte uteslutas att en bolagsman i ett näringsdrivande
enkelt bolag av andra skäl än som nu nämnts kan önska registrering,
även om näringsverksamheten inte skulle ha varit bokföringspliktig
enligt 1929 års lag. Från allmän synpunkt möter det enligt min
mening inte något hinder mot en sådan ordning. Den ordningen
skulle bl.a. medföra att redan registrerade bolagsmän inte behöver
avföras ur registret endast av det skälet att verksamheten inte längre
har sådan omfattning som krävdes för bokföringsplikt enligt 1929 års
lag. Jag anser således att en bolagsman i ett enkelt bolag bör ha rätt till
registrering i handelsregistret under samma förutsättningar som bl.a.
enskilda näringsidkare.
Enligt 1 § firmalagen (1974:156) är firma den benämning under
vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Med näringsidkare avses
var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, både
fysiska och juridiska personer (se t.ex. prop. 1975:104 s.140). Sedan
länge (se t.ex. NJA II 1895 s. 49) gäller att ett enkelt bolag inte kan ha
någon firma (jfr 4 kap. 5 och 6 §§ HBL). Bakgrunden till detta är att
det enkla bolaget inte är en juridisk person och alltså inte kan ha
någon egen förmögenhet, rättigheter eller skyldigheter som skall sam-
manhållas genom en firma. Något påtagligt praktiskt behov av att
ändra denna ordning har inte påvisats. Förekomsten av en firma skulle
vidare enligt min mening kunna ge sken av att det enkla bolaget är ett
särskilt rättssubjekt. Vid en samlad bedömning kan jag därför inte
finna att det nu bör öppnas möjlighet att registrera firma för det enkla
bolaget.
Den nu föreslagna möjligheten att utöva näringsverksamhet i enkelt
bolag aktualiserar frågan om redovisningslagstiftningens tillämplighet i
sådana fall (jfr 1 § bokföringslagen, 1976:125). Frågan har inte berörts
i promemorian eller av remissinstanserna. Redovisningskommittén (Ju
1991:07) har emellertid i uppdrag att göra en allmän översyn av
Prop. 1992/93:137
redovisningslagstiftningen och bör enligt sina direktiv slutföra utred- Prop. 1992/93:137
ningsuppdraget före den 1 december 1993. I avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete och då min avsikt är att den nya gränsdragningen
mellan handelsbolag och enkla bolag skall börja gälla först den 1
januari 1995, avstår jag från att nu ta upp redovisningsfrågan till
närmare behandling.
Mitt ställningstagande: Det införs inte någon möjlighet för en
person att ensam bilda ett handelsbolag.
Promemorians förslag: En fysisk person far möjlighet att ensam bilda
ett handelsbolag.
Remissinstanserna: Promemorians förslag har lått ett blandat motta-
gande under remissbehandlingen.
Bakgrunden till mitt ställningstagande: HBL medger inte att ett
handelsbolag bildas av en ensam fysisk eller juridisk person. Däremot
tillåter HBL att en enda person efter bildandet förvärvar alla andelarna
i bolaget. I syfte att begränsa möjligheten att arbeta med enmanshan-
delsbolag föreskrivs dock i 2 kap. 28 § HBL att ett handelsbolag i
vilket antalet bolagsmän har gått ned till en skall, när detta förhållande
har bestått under sex månader, anses ha trätt i likvidation om så inte
har skett tidigare.
I det tidigare nämnda betänkandet SOU 1989:34 presenterade utred-
ningen om reformerad företagsbeskattning bl.a. två alternativa förslag
till beskattning av egenföretagare som båda skulle ge egenföretagarna
samma skattemässiga reserveringsmöjligheter som samtidigt föreslogs
för aktiebolag. Det ena av dessa alternativ förutsatte att möjlighet
skapades för en fysisk person att ensam bilda ett handelsbolag. Mot
denna bakgrund har frågan om bildandet av sådana handelsbolag
analyserats närmare ur civilrättslig synvinkel i den inom Justitiedepar-
tementet upprättade promemorian Enmanshandelsbolag.
Som tidigare nämnts har därefter utredningen om beskattning av
enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i sitt betänkande
SOU 1991:100 föreslagit nya regler om bl.a. hur enskilda näringsidka-
re skall beskattas. Dessa förslag kräver emellertid inte för sitt genomfö-
rande att det skapas möjlighet för en person att ensam bilda ett
handelsbolag.
Grunden för mitt ställningstagande: Med hänsyn till förslagen i
betänkandet SOU 1991:100 och det positiva bemötande som dessa
förslag fått under remissbehandlingen av betänkandet finns det enligt
min mening inte längre någon anledning att av skatterättsliga skäl
införa en möjlighet för en fysisk person att ensam bilda ett handelsbo-
lag. Vidare har det varken i promemorian eller av remissinstanserna
gjorts gällande att några avgörande civilrättsliga skäl talar för ett
införande av denna möjlighet. Inte heller jag anser att några sådana
skäl föreligger. I stället skulle enligt min uppfattning godtagandet av
10
handelsbolag med en enda delägare såsom en normal företeelse vara
ägnat att öka riskerna för godtyckliga förmögenhetsöverföringar mellan
olika rättssubjekt (jfr SOU 1978:67 s. 104).
Jag anser alltså inte att det finns tillräckliga skäl att ändra den
nuvarande begränsningen i HBL av möjligheterna att arbeta med
enmanshandelsbolag.
Den nu föreslagna gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla
bolag innebär att ett handelsbolag uppkommer först genom registrer-
ingen. Det är därför givetvis angeläget att ärenden om sådan registrer-
ing handläggs snabbt. Goda förutsättningar för detta har skapats genom
den av riksdagen nyligen antagna lagstiftningen om ändrad handels-
och föreningsregistrering (se prop. 1992/93:27, bet. 1992/93:LU10, rskr.
1992/93:75, SFS 1992:1448-1459). Sistnämnda lagstiftning innebär att
ansvaret för handels- och föreningsregistren förs över från länsstyrel-
serna till Patent- och registreringsverket (PRV).
De olika länens register skall vara överförda till PRV senast den 31
december 1994. Som jag tidigare nämnt (se avsnitt 2.1) innebär vidare
nu gällande övergångsbestämmelser till HBL att frågan om ett bolag
som har bildats enligt äldre lag är att betrakta som ett handelsbolag
eller ett enkelt bolag intill utgången av sistnämnda år skall bedömas
enligt 1895 års lag om handelsbolag och enkla bolag. Den nu föreslag-
na lagstiftningen bör därför lämpligen träda i kraft den 1 januari 1995.
De föreslagna lagändringarna torde inte medföra några kostnader för
det allmänna.
Prop. 1992/93:137
Mitt förslag: De nya reglerna om gränsdragningen mellan han-
delsbolag och enkla bolag skall gälla även för bolag som har
bildats före den 1 januari 1995.
För ett handelsbolag som har bildats enligt äldre rätt gäller dock
de äldre gränsdragningsreglerna så länge bolaget är oregistrerat.
Om ett sådant bolag ännu vid utgången av år 1995 är oregistre-
rat, skall det då anses upplöst.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I
promemorian föreslås även särskilda regler om att bolagsmännen skall
svara solidariskt mot tredje man för ett upplöst bolags förpliktelser och
inträda i bolagets ställe som part i de avtal som bolaget har slutit med
tredje man.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har lämnat prome-
morians förslag utan erinran. En remissinstans har befarat att förslaget
kan innebära en försämring för bolagsborgenärerna.
Skälen for mitt förslag: Enligt min mening är det uppenbart oprak- Prop.
tiskt att ha olika bolagsdefinitioner beroende på vid vilken tidpunkt ett
bolag bildats. De nya reglerna bör därför i princip gälla även för bolag
som har bildats före ikraftträdandet.
Om den nya gränsdragningen tillämpas fullt ut på äldre bolag,
skulle detta emellertid innebära att vid ikraftträdandet befintliga oregi-
strerade handelsbolag då förlorar sin egenskap av särskilda rättssubjekt
och i stället formlöst övergår till att bli enkla bolag. En sådan ordning
skulle kunna leda till oklarhet om rättsläget och rättsförluster för
bolagets befintliga borgenärer. Samtidigt är det dock önskvärt att
oregistrerade äldre handelsbolag inte består som särskilda rättssubjekt
under någon längre tid vid sidan av registrerade handelsbolag. En
lösning som knyter an till HBL:s regelverk är att betrakta oregistrerade
handelsbolag som upplösta. En sådan lösning innebär inte enligt min
mening att bolagsborgenärernas intressen åsidosätts. Redan enligt gäl-
lande rätt (se 2 kap. 34 § HBL) kan nämligen bolagsmännen, om de är
ense, fördela bolagets tillgångar mellan sig på det sätt de önskar.
Vidare svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser även
sedan detta upplösts (se 2 kap. 20 § HBL). Om behov av en likvida-
tionsåtgärd uppkommer efter upplösningen är bestämmelserna i 2 kap.
45 § HBL om fortsatt likvidation tillämpliga. På grund av vad jag nu
anfört anser jag, i enlighet med förslaget i promemorian, att ett
oregistrerat handelsbolag bör betraktas som upplöst. Med hänsyn till
den nyssnämnda bestämmelsen i 2 kap. 20 § HBL kan jag dock inte
finna att det i detta sammanhang behöver införas några särskilda regler
angående bolagsmännens solidariska ansvar för det upplösta bolagets
förpliktelser. Vidare kan bolagsmännen genom en enkel registrerings-
åtgärd säkra handelsbolagets fortsatta bestånd. Därför anser jag, i
motsats till vad som föreslagits i promemorian, att det är obefogat med
en bestämmelse som - för att skydda bolagsmännens intressen - före-
skriver att bolagsmännen skall inträda i bolagets ställe som part i de
avtal som bolaget har slutit med tredje man (jfr prop. 1973:168 s. 16
f).
Främst för att olägenheter skall undvikas för bolagsmän som ansö-
ker om registrering av bolaget under tiden närmast före eller efter de
nya reglernas ikraftträdande bör, som föreslagits i promemorian, en-
dast handelsbolag som ännu ett år efter ikraftträdandet är oregistrerade
betraktas som upplösta.
När det gäller de föreslagna ändringarna i handelsregisterlagen be-
hövs inte några särskilda övergångsbestämmelser.
1 enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats
förslag till
1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag,
2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).
1992/93:137
12
Prop. 1992/93:137
1 kap. 1 §
Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemen-
samt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handels-
registret.
Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen
(1974:156) och handelsregisterlagen (1974:157).
Första stycket
Ändringen, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.1), innebär att det för att ett handelsbolag skall uppkomma krävs att
bolaget har förts in i handelsregistret. För uppkomsten av handelsbola-
get krävs därutöver, liksom enligt hittills gällande rätt, att "två eller
flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag".
I promemorian (s. 23) föreslogs att ordet gemensamt i den citerade
texten skall utgå. Grunden för förslaget synes vara att ordet gemensamt
ursprungligen infördes i lagtexten för att underlätta bedömningen av
om ett konsortialavtal skall anses grunda ett handelsbolag eller inte
samt att den nya, klarare gränsdragningen mellan handelsbolag och
enkla bolag gör ordet överflödigt. Ordet gemensamt torde emellertid ge
uttryck för den mera övergripande och alltjämt giltiga principen att ett
bolagsavtal skall konstituera ett handelsbolag endast när näringsverk-
samheten verkligen skall ske i det gemensamma bolaget och inte hos
bolagsmännen (se bet. 1980/81:LU4 s. 14). Ordet gemensamt har därför
fatt stå kvar i lagtexten.
I promemorian (s.4, se även SOU 1989:34 s. 395) föreslås vidare att i
den nyss citerade lagtexten ordet näringsverksamhet skall ersättas med
ordet verksamhet. Några sakliga skäl för att annan verksamhet än
näringsverksamhet skall kunna utövas i handelsbolag torde dock inte
föreligga. Även ordet näringsverksamhet har därför fatt kvarstå i lag-
texten (se även specialmotiveringen till 1 kap. 3 §).
Andra stycket
Det hittillsvarande andra stycket har innehållit en undantagsbestäm-
melse som innebar att i bolag utövad näringsverksamhet med skyldig-
het att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen inte utgjorde
handelsbolag. Eftersom bolagsmännen i fortsättningen skall kunna
välja om en näringsverksamhet skall utövas i handelsbolag eller enkelt
bolag har undantagsbestämmelsen blivit obehövlig och stycket har
därför fatt utgå.
Det nya andra stycket överensstämmer med det hittillsvarande tredje
stycket.
13
1 kap. 3 §
Första stycket
Prop. 1992/93:137
Lagtexten, som är oförändrad, anger att ett enkelt bolag föreligger om
två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att
handelsbolag föreligger enligt 1 §. Den föreslagna ändringen av sist-
nämnda lagrum innebär följaktligen, som närmare utvecklats i den
allmänna motiveringen (se avsnitt 2.1), att i fortsättningen näringsverk-
samhet kan utövas i enkla bolag även i andra fall än som hittills har
varit möjligt. Frågan har uppkommit om detta nya rättsläge bör
föranleda någon ändring av bestämmelserna i 4 kap. HBL om bolags-
männens inbördes rättigheter och skyldigheter i ett enkelt bolag. Vid
tillkomsten av dessa bestämmelser var nämligen utgångspunkten att det
enkla bolaget i princip inte skall användas för näringsdrift. Ingen av
bestämmelserna är dock tvingande och bolagsmännen kan alltså ge-
nom avtal reglera sina inbördes förhållanden på ett från lagen avvikan-
de sätt. Härtill kommer att det redan i de ursprungliga förarbetena till
HBL har förutsatts att bestämmelserna i 2 kap. om handelsbolagsmän-
nens inbördes förhållanden kan komma till analog tillämpning på
vissa enkla bolag (se prop. 1979/80:143 s. 142). Mot denna bakgrund
och då det har antagits (se avsnitt 2.1) att det enkla bolaget även i
fortsättningen endast mera undantagsvis kommer att användas för
näringsdrift, har de berörda bestämmelserna i 4 kap. inte ansetts
behöva ändras. Inte heller i övrigt har det ansetts erforderligt med
några ändringar i sistnämnda kap.
Det förhållandet att ett handelsbolag för sin uppkomst kräver inför-
ande i handelsregistret medför att bolaget dessförinnan utgör ett enkelt
bolag. Att så är fallet framgår av bestämmelserna i förevarande stycke.
Med hänsyn till bestämmelserna i 4 kap. 6 § HBL om solidariskt
ansvar i vissa fall för bolagsmännen i ett enkelt bolag har det inte
ansetts erforderligt med några särskilda regler angående ansvaret för
förbindelser i sådana bolag som avses bli införda i handelsregistret,
men där detta ännu inte har skett (jfr 2 kap. 13 § aktiebolagslagen,
1975:1385).
Andra stycket
Det hittillsvarande andra stycket har innehållit en bestämmelse om att
ett enkelt bolag kan övergå till att bli handelsbolag genom att föras in i
handelsregistret. Den nya konstruktionen av handelsbolagsbegreppet
har gjort bestämmelsen överflödig och stycket har därför fått utgå.
Att stycket har utgått innebär också att i fortsättningen endast bolag
som driver näringsverksamhet får föras in i handelsregistret (se 1 kap.
1 § första stycket denna lag jämfört med 2 § handelsregisterlagen;
angående det hittillsvarande rättsläget se Nial, Om handelsbolag och
enkla bolag, 1983, s.96, tidskriften Balans 2/1989 s. 44 och 5/1989 s.47,
SOU 1989:34 s. 395 samt Pettersson m.fl., Handelsbolag/Årsredovis-
ning, 1991, s.33 f).
14
Ikraftträdande m.m.
Prop. 1992/93:137
Ikraftträdande och övergångsfrågor har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.5 och 2.6).
2 §
I handelsregistret förs in
1. enskild näringsidkare,
2. handelsbolag,
3. ideell förening eller stiftelse som utövar näringsverksamhet, och
4. bolagsmän i enkla bolag, om näringsverksamhet utövas i bolaget.
En enskild näringsidkare, ideell förening eller stiftelse som skulle ha
varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1929:117), om denna
gällt även efter utgången av år 1976, skall söka registrering innan
verksamheten börjar. Detsamma gäller bolagsmännen i ett enkelt bolag
om den verksamhet som skall utövas i bolaget skulle ha medfört sådan
bokföringsskyldighet.
Bestämmelserna i denna lag om enskild näringsidkare skall tillämpas på
de bolagsmän i ett enkelt bolag som förs in i handelsregistret, dock med
följande undanlag:
1. Någon firma skall inte registreras för verksamheten.
2. Bolagsmännen skall registreras under sina namn.
Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).
Första stycket
Den nya bestämmelsen i punkt 4 innebär att bolagsmännen i ett enkelt
bolag far föras in i handelsregistret om näringsverksamhet utövas i
bolaget. Det bör observeras att det är bolagsmännen och inte bolaget
som far föras in i handelsregistret enligt punkt 4. På det sättet skiljer
sig verksamhet som bedrivs i form av enkelt bolag från verksamhet
som bedrivs i form av handelsbolag. När det gäller handelsbolaget är
det bolaget som är föremål för registreringen.
Två eller flera personer som skall bedriva näringsverksamhet i
bolagsform kan alltså välja mellan att låta registrera bolaget eller att
låta registrera bolagsmännen. I det förra fallet blir det fråga om ett
handelsbolag och i det senare fallet blir det ett enkelt bolag.
Övriga ändringar i stycket är redaktionella.
Andra stycket
Enligt 1 kap. 1 § första stycket HBL i dess nu föreslagna lydelse
uppkommer ett handelsbolag först genom registreringen. Bestämmel-
sen i den hittillsvarande första meningen av förevarande stycke om
registreringsskyldighet för handelsbolag har därför blivit överflödig och
meningen har fatt utgå.
15
Den nya första meningen överensstämmer i sak med den hittillsva- Prop. 1992/93:137
rande andra meningen.
Den nya andra meningen innebär att registreringsskyldighet förelig-
ger för bolagsmännen i ett enkelt bolag under samma förutsättningar
som gäller för enskilda näringsidkare, ideella föreningar och stiftelser.
Tredje stycket
Föreskriften om att bestämmelserna i förevarande lag om enskild
näringsidkare skall tillämpas på bolagsmännen innebär bl.a. att sådana
uppgifter, med undantag för uppgift om firma, som handelsregistret
enligt 4 § skall innehålla om en enskild näringsidkare även skall
redovisas för bolagsmännen.
Eftersom det enkla bolaget inte utgör ett särskilt rättssubjekt torde
prokuralagen (1974:158) inte vara tillämplig i fråga om näringsverk-
samhet som utövas i sådant bolag (se 1 § första stycket sistnämnda lag).
Bestämmelserna i 8 § handelsregisterlagen om registrering av prokura
är följaktligen inte tillämpliga när det gäller ett enkelt bolag eller dess
bolagsmän.
Enligt punkt 1 skall inte någon firma registreras för verksamhet som
utövas i ett enkelt bolag. Detta innebär att de bestämmelser i handels-
registerlagen som avser enskilda näringsidkares firma (se 4 § första
stycket, 5 — 7 §§, 15 § första stycket och 16 § första och tredje styckena)
inte blir tillämpliga vare sig på det enkla bolaget eller på bolagsmän-
nen.
I punkt 2 finns en bestämmelse om att bolagsmännen skall registre-
ras under sina namn (jfr 5 §).
Ikraftträdande m.m.
Ikraftträdandet har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.5).
Som framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) har några
särskilda övergångsbestämmelser inte ansetts erforderliga.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag,
2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-
draganden har lagt fram.
16
Promemorians huvudsakliga innehåll
Prop. 1992/93:137
Bilaga 1
I promemorian föreslås vissa ändringar i lagen om handelsbolag och
enkla bolag samt i handelsregisterlagen. Förslaget innebär att det skall
bli möjligt för en fysisk person att ensam bilda och driva handelsbolag,
s.k. enmanshandelsbolag. Förslaget innebär vidare att registreringen i
handelsregistret, såsom redan föreslagits i betänkandet (SOU 1989:34)
Reformerad företagsbeskattning, skall konstituera handelsbolaget.
17
Prop. 1992/93:137
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:1102) om handelsbolag
och enkla bolag att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 2 kap. 17, 19, 20, 28 och
35 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
Ett handelsbolag föreligger, om
två eller flera har avtalat att ge-
mensamt utöva näringsverksam-
het i bolag.
Första stycket gäller inte i fråga
om verksamhet som medför skyl-
dighet att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen
(1979:41).
Bestämmelser om firma för
(1974:156) och handelsregisterlagen
Ett kommanditbolag är ett han-
delsbolag i vilket en eller flera
bolagsmän har förbehållit sig att
inte svara för bolagets förbindel-
ser med mera än han har satt in
eller åtagit sig att sätta in i bola-
get. En sådan bolagsman kallas
kommanditdelägare. Annan bo-
lagsman i kommanditbolaget kal-
las komplementär.
§
Ett handelsbolag föreligger, om
två eller flera har avtalat att utöva
verksamhet i bolag och bolaget har
registrerats i handelsregistret. Ett
handelsbolag föreligger också om
en ensam fysisk person driver när-
ingsverksamhet och verksamheten
är registrerad i handelsregistret som
handelsbolag.
handelsbolag finns i firmalagen
(1974:157).
§
Ett kommanditbolag är ett han-
delsbolag med flera bolagsmän i
vilket en eller flera av dessa har
förbehållit sig att inte svara för
bolagets förbindelser med mera
än han har satt in eller åtagit sig
att sätta in i bolaget. En sådan
bolagsman kallas kommanditdelä-
gare. Annan bolagsman i kom-
manditbolaget kallas komplemen-
tär.
2 kap.
17
Var och en av bolagsmännen fö-
reträder bolaget, om inte något
annat har avtalats eller följer av
31 §.
§
Ett bolag med flera bolagsmän
företräds av var och en av des-
sa, om inte något annat har avta-
lats eller följer av 31 §.
18
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
En bolagsman som har visat trolöshet i bolagets angelägenheter kan
på talan av någon annan bolagsman av domstol skiljas från rätten att
företräda bolaget. Domstolens avgörande får verkställas utan hinder av
att det inte har vunnit laga kraft.
Prop. 1992/93:137
Bilaga 2
Prokura får meddelas endast av
samtliga bolagsmän i förening.
Varje bolagsman som är behörig
att företräda bolaget kan återkalla
prokuran.
Första stycket gäller inte, om nå
männen.
§
/ ett bolag med flera bolagsmän
får prokura meddelas endast av
samtliga bolagsmän i förening.
Varje bolagsman som är behörig
att företräda bolaget kan återkalla
prokuran.
5t annat har avtalats mellan bolags-
BI övrigt finns bestämmelser om prokura i prokuralagen (1974:158).
20 §
Bolagsmännen svarar solidariskt Bolagsmän svarar solidariskt för
för bolagets förpliktelser. bolagets förpliktelser.
I en bolagsmans konkurs skall utdelning för en bo lagsborgenärs
fordran beräknas på fordringens belopp efter avdrag för vad bolagsbor-
genären kan fa ut av bolaget.
28 §
Ett handelsbolag i vilket antalet
bolagsmän har gått ned till en
skall, när dett;-. förhållande har
bestått under sex månader, anses
ha trätt i likvidation, om så ej
skett tidigare.
35
Om ett handelsbolag i vilket an-
talet bolagsmän har gått ned till en
har trätt i likvidation, far bolagets
rörelse fortsättas eller annars
rättshandlingar eller andra åtgär-
der vidtas endast i den mån det
behövs för en ändamålsenlig av-
veckling eller för att de anställda
skall få skälig tid för att skaffa en
ny anställning.
En rättshandling, som är otillåten enligt första stycket, far åberopas
mot bolaget av den mot vilken rättshandlingen företogs endast om
denne varken kände till eller borde ha känt till de omständigheter som
medförde att rättshandlingen var otillåten.
Om antalet bolagsmän i ett han-
delsbolag har gått ned så att en
juridisk person är ensam bolags-
man skall bolaget, när detta för-
hållande har bestått under sex
månader, anses ha trätt i likvida-
tion, om så ej skett tidigare.
§
Om ett handelsbolag har trätt i
likvidation enligt 28 §, får bolagets
rörelse fortsättas eller annars
rättshandlingar eller andra åtgär-
der vidtas endast i den mån det
behövs för en ändamålsenlig av-
veckling eller för att de anställda
skall fä skälig tid för att skaffa en
ny anställning.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. I fråga om handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1991
gäller 1 kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1991. Om ett
sådant handelsbolag vid utgången av år 1991 inte har registrerats i
handelsregistret är bolaget upplöst. Bolagsmännen i sådant bolag svarar
solidariskt för förpliktelser som handelsbolaget har ingått före den 1
januari 1992. Bolagsmännen inträder i bolagets ställe som part i de
avtal bolaget har slutit med tredje man.
19
Prop. 1992/93:137
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157) att
2, 4 och 13 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §'
I handelsregister införes enskild näringsidkare och handelsbolag
samt ideell förening eller stiftelse som idkar näring.
Handelsbolag skall soka regi-
strering, innan bolaget börjar sin
verksamhet. Detsamma gäller en-
skild näringsidkare, ideell före-
ning och stiftelse som skulle ha
varit bokföringsskyldig enligt bok-
föringslagen (1929:117), om den-
na gällt även efter utgången av år
1976.
Enkelt bolag får införas i han-
delsregister i den ordning som före-
skrives för handelsbolag. Vad i
denna lag sägs om handelsbolag
gäller även i fråga om sålunda regi-
strerat enkelt bolag.
Handelsregister skall innehålla
Enskild näringsidkare
Enskild näringsidkare, ideell
förening och stiftelse, som skulle
ha varit bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1929:117), om
denna gällt även efter utgången av
år 1976, skall söka registrering in-
nan verksamheten börjar.
Enkelt bolag får införas i han-
delsregistret med verkan att bolaget
enligt lagen (1980:1102) om han-
delsbolag och enkla bolag utgör ett
handelsbolag. Motsvarande gäller
en enskild näringsidkare som ansö-
ker om registrering av sin verksam
het som handelsbolag.
4 §
följande uppgifter om:
1. näringsidkarens firma,
2. näringsidkarens fullständiga namn, bostads- och postadress samt
telefon,
3. näringsverksamhetens art,
4. den ort där huvudkontoret är inrättat samt kontorets postadress och
telefon.
Handelsbolag:
1. bolagets firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. den ort där huvudkontoret är
inrättat samt kontorets postadress
och telefon,
4. bolagsmännens fullständiga
namn, bostads- och postadresser
samt telefon,
Handelsbolag:
1. bolagets firma,
2. näringsverksamhetens art och
i förekommande fall arten av an-
nan verksamhet,
3. den ort där huvudkontoret är
inrättat samt kontorets postadress
och telefon,
4. bolagsmännens fullständiga
namn, bostads- och postadresser
samt telefon,
1 Senaste lydelse 1976:128.
20
Nuvarande lydelse
5. av vem och hur bolagets fir-
ma tecknas, när ej firman far
tecknas av varje bolagsman en-
sam,
6. om bolaget utgör komman-
ditbolag, vilken eller vilka av bo-
lagsmännen som är kommandit-
delägare och beloppet av varje så-
dan bolagsmans utfåsta insats.
Ideell förening och stiftelse:
Föreslagen lydelse
5. av vem och hur bolagets fir-
ma tecknas, när ej firman får
tecknas av varje bolagsman en-
sam,
6. om bolaget utgör komman-
ditbolag, vilken eller vilka av bo-
lagsmännen som är kommandit-
delägare och beloppet av varje så-
dan bolagsmans utfåsta insats.
Prop. 1992/93:137
Bilaga 2
1. den firma under vilken föreningen eller stiftelsen idkar näring,
2. föreningens eller stiftelsens namn, om det ej sammanfaller med
firman,
3. näringsverksamhetens art,
4. den ort där föreningens eller stiftelsens styrelse har sitt säte samt
föreningens eller stiftelsens postadress och telefon,
5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständi-
ga namn, bostads- och postadresser samt telefon,
6. av vem och hur föreningens eller stiftelsens namn tecknas, om ej
namnet tecknas av styrelsen ensam.
13 §
Upphör näringsidkare med sin verksamhet eller överlåtes verksam-
heten eller sättes den under likvidation eller sker i annat fall ändring i
fråga om uppgift som registrerats, skall anmälan härom ofördröjligen
göras till varje länsstyrelse där registrering skett.
Anmälan göres och handlägges i den ordning som gäller för ansökan
om registrering, om ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs
eller av vad Konungen bestämmer.
Har enskild näringsidkare avli-
dit, är den som har vård om boet
skyldig att göra anmälan med an-
ledning av dödsfallet. Har deläga-
re i handelsbolag avlidit, åligger
anmälningsskyldigheten övriga
bolagsmän. Om domstol utsett
likvidator i handelsbolag, är han
anmälningsskyldig beträffande bo-
laget. Bolagsman som lämnat bo-
laget har rätt att göra anmälan om
sin avgång. Aterkallelse av proku-
ra får anmälas av varje bolagsman
som ej är utesluten från rätten att
företräda bolaget.
Har enskild näringsidkare eller
bolagsman i handelsbolag med en
bolagsman avlidit, är den som har
vård om boet skyldig att göra an-
mälan med anledning av dödsfal-
let. Har delägare i handelsbolag
med flera bolagsmän avlidit, ålig-
ger anmälningsskyldigheten övri-
ga bolagsmän. Om domstol utsett
likvidator i handelsbolag, är han
anmälningsskyldig beträffande bo-
laget. Bolagsman som lämnat bo-
laget har rätt att göra anmälan om
sin avgång. Aterkallelse av proku-
ra får anmälas av varje bolagsman
som ej är utesluten från rätten att
företräda bolaget.
Omfattar överlåtelse av näringsverksamhet även firman, skall anmä-
lan om överlåtelsen göras av den nye innehavaren.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
21
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Hovrätten
över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Göte-
borg, Riksåklagaren, Riksskatteverket, Kronofogdemyndigheten i
Stockholms län, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Länssty-
relsernas organisationsnämnd, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Sveriges
Advokatsamfund, Sveriges Ackordscentral, Tjänstemännens Centralor-
ganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Fi-
nansbolagens Förening, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Företagareförbundet,
Småföretagens Riksorganisation, Entrepenörföreningen, Grossistför-
bundet Svensk Handel, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Auk-
toriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges
Redovisningskonsuiters Förbund, Föreningen Ekonomer inom exeku-
tionsväsendet samt Föreningen Sveriges Kronofogdar.
Prop. 1992/93:137
Bilaga 3
22
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§ lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Ett handelsbolag föreligger, om
två eller flera har avtalat att ge-
mensamt utöva näringsverksam-
het i bolag.
Första stycket gäller inte i fråga
om verksamhet som medför skyl-
dighet att föra räkenskaper enligt
jordbruksbokföringslagen
1 kap. 1 §
Ett handelsbolag föreligger, om
två eller flera har avtalat att ge-
mensamt utöva näringsverksam-
het i bolag och bolaget har förts in
i handelsregistret.
(1979:141).
Bestämmelser om firma för handelsbolag finns i firmalagen
(1974:156) och handelsregisterlagen (1974:157).
Prop. 1992/93:137
Bilaga 4
3
Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva
verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 §.
Ett enkelt bolag blir ett handels-
bolag, om bolaget förs in i han-
delsregistret.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. För handelsbolag och enkla bolag som har bildats enligt äldre lag
gäller den nya lagen med det undantag som följer av punkten 3.
3. För handelsbolag som har bildats före den 1 januari 1995 gäller 1
kap. 1 § i sin äldre lydelse till utgången av år 1995. Om ett sådant
bolag vid utgången av 1995 inte har förts in i handelsregistret är
bolaget upplöst.
23
Prop. 1992/93:137
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 2 § handelsregisterlagen (1974:157) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
I handelsregister införes enskild
näringsidkare och handelsbolag
samt ideell förening eller stiftelse
som idkar näring.
Handelsbolag skall söka regi-
strering, innan bolaget börjar sin
verksamhet. Detsamma gäller en-
skild näringsidkare, ideell före-
ning och stiftelse som skulle ha
varit bokföringsskyldig enligt bok-
föringslagen (1929:117), om den-
na gällt även efter utgången av år
1976.
Enkelt bolag får införas i han-
delsregister i den ordning som före-
skrives för handelsbolag. Vad t
denna lag sägs om handelsbolag
gäller även i fråga om sålunda regi-
strerat enkelt bolag.
Föreslagen lydelse
I handelsregistret förs in
1. enskilda näringsidkare,
2. handelsbolag,
3. ideella föreningar eller stiftel-
ser som utövar näringsverksamhet,
och
4. bolagsmän i enkla bolag, om
näringsverksamhet utövas i bolaget.
En enskild näringsidkare, ideell
förening eller stiftelse som skulle
ha varit bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1929:117), om
denna gällt även efter utgången av
år 1976, skall söka registrering in-
nan verksamheten börjar. Detsam-
ma gäller bolagsmännen i ett enkelt
bolag, om den verksamhet som
skall utövas i bolaget skulle ha
medfört sådan bokföringsskyldig-
het.
Bestämmelserna i denna lag om
enskilda näringsidkare skall tilläm-
pas på de bolagsmän i ett enkelt
bolag som förs in i handelsregistret,
dock med följande undantag:
1. Någon firma skall inte regi-
streras för verksamheten.
2. Bolagsmännen skall registreras
under sina namn.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
24
LAGRÅDET
Prop. 1992/93:137
Bilaga 5
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-01-29
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,
justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 januari 1993 har
regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrå-
dets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla
bolag,
2. lagom ändring i handelsregisterlagen (1974:157).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Per Petters-
son.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
25
Propositionens huvudsakliga innehåll .................. 1
Propositionens lagförslag ............................ 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari
1993 ............................................ 4
1 Inledning....................................... 4
2 Allmän motivering ............................... 5
2.1 Gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla
bolag........................................ 5
2.2 Registreringsfrågor i samband med det enkla bolaget . 8
2.3 Det enkla bolaget och redovisningslagstiftningen .... 9
2.4 Enmanshandelsbolag......................... 10
2.5 Ikraftträdande m.m........................... 11
2.6 Övergångsbestämmelser....................... 11
3 Upprättade lagförslag.............................. 12
4 Specialmotivering ................................ 13
4.1 Förslaget till lagom ändring i lagen om handelsbolag
och enkla bolag................................ 13
4.2 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen . . 15
5 Hemställan ..................................... 16
6 Beslut ......................................... 16
Bilaga 1 Promemorians huvudsakliga innehåll............ 17
Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian................... 18
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ............. 22
Bilaga 4 De remitterade förslagen...................... 23
Bilaga 5 Lagrådets yttrande........................... 25
Prop. 1992/93:137
26
gotab 43183, Stockholm 1993